# ID: svediakorp-per2860
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,344
# sentences: 760
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


iiled detta hiifte följer morzsbilaga.
AROKNG 13 ' A P R I L 1926 -- s.
I ETT J / IKTIGTe SPORSMAL 1.
Inkap av klader &amp; r ju i visa m&amp;n en fortroendesak och det är ingen tillfallighet, att den mest nogr9 k- nade publiken i fullaste fortroimde vuder sig till I i HTORGET 13 - DRoTTN1NGCATAN 7 4 - l 1 ~ ~ R N ~ = A T 5 A 4 N, HUSMODERN köper Bomullsgarn ' och VBvnader frbn \ Gefle Manufaktur A.-Bol,.
STRUMSBRO och vet att hon erhaller, det basta möjliga för sitt HEM Ett margarin som tiIlfredsställer allas smak G e &amp; s tillverkas efter en; ny metod som förlänar detsamma ett ny?
kärnat och kraftigt natursmörs smäg och arom, G e.
&amp; s dessutom bPde bryner, b a g a r och s t e k e r s o m s m ö r.
Svanens vavnader basta vavnader I Oetle garn basta garn1 I Vafskola PROSPWC e ' Kosta: e n d a s t 95 ör ' e pr l12 kg.
- Konstsömnads:skola - Museistudier.
i I - Kungstradg6rdsgat.
1.2, Stockholm.
TfL.
9102.
-
ARGANG XIII APRIL 1926 HAFTE 4 G if t a kvinnor i statstjänst,, agspressen har redan meddelat a t t de mangomtalade motionesna av 11~1~ Lindberg och Öliman angfiende in- skrankning i gift kvinnas r ä t t a t t in- neha statstjanst avslogos av andra kanimareii lördagen den 1 0 april.
Det- ta var ju endast vad man vfintat.
Ag- nad a t t viicka iippmarlrsaniliet %r dar- emot den knappa majorit.et, 99 röster mot 96, som vid tillfället ifraga av- gjosde motionernas öde.
&amp; u behöver icke vara utrustad med profetiska gavor för a t t bida frggans silarn Rterlromst.
Efter debatten i and- ra 1; ammaren är det emellertid mest troligt a t t saken framdeles kommer a t t laggas p &amp; nagon annan bog och förslag om underlattande av statsanstfillda gifta ' kvinnors frivilliga a v g h g eller rKtt f ör dem till avkortad tjlinstgöring eller nagot liknande bli den driikt, i vil- ken fragan d &amp; klädes.
Ett tillviigagRings- siitt, förenligt med den svenska ordina- rie statstjanstens begrepp och traditio- ner, torde dock Iiarvidlag icke bli latt a t t finna.
Xen visst skall det erkan-] .las a t t lättnader, erbjudna till frivil- ligt utnyttjande, se mera tilltalande u t an ett tvang till avgling, baserat p &amp; av officiell myndighet uttolkad behovs- princip.
Aven i en sadan förmi1dra.d form D torde saken alltjämt vara Q n a d att viicka betiinldigheter.
De ovan an- tydda eller liknande lättnader för den gifta kvinnan i statstjänst skulle inne- bara en siisskild förman för hela grup- pen av statsanställda kvinnor, efter- som de ogifta Bunna inga tiktenskap.
XU a r det emellertid sa a t t intet pri- vilegium fas för intet.
och varje extra förnian kraver sin särskilda kompen- sation.
Det finns därför anledning förmoda a t t lagstiftningsatgarder i.
Iiär berörd riktning icke endast skulle ha goda verkningar titan sannolikt aven menliga följder f ör kvinnornas ställning inom statstjansten.
Emellertid skall det gärna medges: ttt gift kvinnas innehav av ordinarie tjänst kan vara förenat med en del svilrigheter.
Detta a r icke nagon ny- upptäckt sanning, utan den har tvart- om mycket lange varit erkänd och övertgnkt.
S &amp; ha tjiinstens behöriga intressen i detta sammcuihang skyd- dats genom sAval allmänna som sar- skilda garantier.
För övrigt ansag.
man vid tiden f ör behörighetslagens: tillkomst, vilken icke ligger längre till-.
baka an a t t den ä r nuets omedelbare.
föregangare, att den lrvinnliga befatt- ningshavare, som inginge aktenskap,.
.
~ j ä l v hade basta förutsättningas a t t '.
väga skäl och niotsiäl för sitt tvar- staende i tjänsten, varf br avgörandet %t hennes eget bedöman- ii~e~liirnnsdzs, de.
Detta tillvagagangssatt synes för manga fortfarande vara det enda rik- tiga och ifragasattas kan om det ej ocksh iir det enda framkomliga.
Dar- emot skulle man i en tid av stark ar- betslöshet som den nuvarande kunna ' inrymma a t t gifta kvinnor i stats- tjiinst ha en ytterligare anledning a t t noggrant pröva frilgan om bibeh9llan- de av sina innehavande befattningar.
Som ett incitament till förstiirkt grundlighet vid en slidan omprörning torde den i saken bedrivna och i riss mAn unnu ptigiende diskussionen \ - ara till bestämd nytta.
ASIAhTE THORSTESSCK.
F r e d r i k a - B r e m e r - For 7-8 Ti tockholm ets iirsmote.
april i Stockholm.
den ko- fru fann^ Björkman, var denna gAng f r u Astri Leris- rade platsen, f ör F.-F.-B: s arsmö- son, fröken Gerda 31aiatin och fru An- te och med glad förrantan hade man gusta Palmborg.
sett fram emot de dagar d &amp; man skulle P det till möteslokal apterade lindis- flär f i % välkomna föi~bundsstp=elsens ka &amp; @ et, Grand Hotel, iigde siiiilin- iandsortsmedlemmar samt kretsarnas gen rum den ' 7 april kl. 10 f. w., med hepresentanter.
upprop av ~tp~elsemedlemma~~ och Arsmötesveckan kom och med den kretsrepreseiitanter.
en stark representation av F.-B.-F.- Förbundets ordf Grande, fru Liziiik; h verksamheten ute i landet, me &amp; Ystad Dpsaen - s o u iiren saldes till rnGt: ?ts och 1; ' mdi s m de motsatta polerna i c; rdf3iaande, fiiugeraiide r. ordf3ran:k $öder och norr.
Tillsammans: roro blero fru Eva af Gcijerstnm, frbkeii tjugufyra kretsar företyadda: Arvika, Tliyra Kullgren och fri.
Leoniorc Boras, Gavle, Göteborg, Halmsbad, Ode~icrantz - ö p p a d e mötet med Baisingbolag, Jönköping, Earlskrona, en kort exposk av verksamhetens nu- Karlstad, Kristianstad, Kumla, Linkö- \ - aramide lage.
Xecl gladje l; oiiwtat~~la- ping, 31almö, Mariestad, Xjölby, Xms- de hon a t t förinindet r a r statt i kraf- köping, Nyköping, 8träiigiiHs, Giileii?
tig utveckling, att dess miiedleriisri:~ t al Yänersborg, Vasjö, Ystad, Orebro samt.
under det gangiia Yret och iincler det liaturligtvis - Stockliolm.
A r för- nyas tillryggalagda mitriader ökat s bundsstyrelsens nio ordinarie medlem- med omkring SO0 och a t t den gei~omfiir- mar i landsorten hade fem infunnit da oiuliiggningen a r Hertha till d l - sig: fru Xarianne Ekman, fröken Thy- miint medlemsblad siiledes pil iii t et sHtt r a Kullgren, ' fru Leonore Odencrantz, medfört p5 sina Iiilll befarade, of&amp;- fru ' Elisabeth Qiiensel och grevinnan delaktiga rubbningar i ansliitningeii Louise Stenbock samt siippleanterna till f5rbiiiiclet, möjligeii t ~ i i r t oiii.
5
77 H E R T H A POICBUNDE !l ?S ' BESBBRÄTTEljSE.
ten av undervisning i osexuallivets hy- gien och .et &amp; för s&amp;va; L: den manliga sekreteraren, f röken xda von P l o m ~.
rjm den .kvinnliga ungdomen; .av.
a t t gren, läninade .därp &amp; den ordinarie r &amp; - dogörelsen för d e t förflutna aret, där- lagbestäm~elser faktades sam - &amp; allde vid, först rekapitulerande ' behandlin:.
andligt underpx %liga ahdivider under gen av det vid Mariestadsm6tet frlam: fömyn@arskap av diärtill lampl !g,.
: alla lagda förslaget till Herthas omlagg- &amp; .&amp;n eller, .enskild myndighet,.
jä,mväl ning .och dettas slutliga antagande p &amp; # sedan !de fyllt tjugoett ar; av över- hösten, d &amp; det för denna fraga ajour- flyttning av de postituerades behand ' nerade.
Arsmörtet, %ter samträade '.
i ling fran p@ismyndigheterna till lamp- ligt k o r n y n a l t organ och av a t t pro- S tockh.olm: atituerade kvinnor genom bjälpatgär-,. %v frago; som i kviniornas intres- der och v&amp;rd bereddes tillfälle a t t.
Ater, se bevakats av f6nbundet nämndes g &amp; till e t t ordentligt levnadssätt.
~ n; framist gift kvinnas nationalitet. '
E n dast om dessa medel visade, $g inef- skrivelse hade avlhtits till Kungl.
fektiva borde tvangsåtgärder, f &amp; till- Maj:t med hemstallan om a t t idtia: gripas.
.
.
, tiv toges till a t t denna fraga fördes I förening med nio andra kvinnoför- fram till internationell behandlingoch eningar ihade vidare förbundet.
ingatt pa: sätt finge en ' .dnhetlig lösning wed en skrivelse till .Kungl.
Maj: t .med m&amp;d avseende p &amp; den gifth kvinnans .anledning.
av statens, ' besparingskorn- medborgarrattsliga stallning.
Mpd anledning av 1920 Ars lasaretts- Inuttes f ördag ' om socialfördikkringens kommittés ' fömlag, ~allmliin # s jukh-us- organisation.
Hemställan hade.
gjorts stadga hade förbundet, efter därom att vild en Wvande omarbetning: av la- .. f ramstallod anballan fr %n socialdepar- gar, som reglerade; socialförsakringen, tementet, avgivit yttrande till Kungl.
matte beaktas önskemillen dels .att be- Maj: t.
D !arvid hade berörts sjukhus- r ' akningen av akta mak~ars tillaggsav- stadgans punkt om.
tillsättande .. av gift grundades p % ' hälften av xn:akar; sjukv~rdspersonal och yrkats ändring nas * gemensamma hkomst och at * den.
av d e n s a m a i syfte a t t yttersta be- na tilläggsavgift piifördes vardera ma- slutanderätten i fraga om.
gersopala ken med lika belopp s a t a t t avgifts- antagande och entledigande matte pensionen beräknades efter .f ör man överlamnlas. %t sj&amp;~husdirektionen.
och kvinnor gemensarm @ grunder; Sjukhus1.äka.rens hittills medgivna ratt dels a t t moderskapsförsaIkringen blev att besluta i denna sak skulle föran- behörigen til1godosed.d antingen.
i det dras till: f örslagsratt och direktionen a t t # dylik for.säkring ingick.
som led .i: i sista hand besluta.
obligatorisk sjukf öiasäk~ng eller, i Min- Fattigv&amp;~dslagstiftnling.
; kommitt6n~ delse besparingskommitténs .förslag förslag till ny lösdrivarlag hade lika-, lades till grund f ör !sjukfö~säkrin~, ledes f öranlett en.
skrivelse till Kungl; meddelande av .. moderskapsbörsakring Maj: t utmynnande i en hemstallan- att uppställdes som viilkor för: statsbidrag Kizngl.
Maj: t ville överväga lämplighe-; till k j~kk8~8,si-i;: deJs att: en.
eller flera ', ' ' ' ', is &amp; te1,.
78 H E R T H A i socialf örsa-kringsf ragor erf a r m kvin- frAn H i h a och Enielie Zanders peu- nor kallades a t t deltaga i arbetet för sionsfond för lärarinnor till tre f. d. liirarinnor i Zanderska helpensionen socialförsaIkringens ordnande.
Tillsammans med en * del andra h i n - utdelats limtidspensioner ii 230 kronor noföreningar hade förbundet deltagit i vardera.
Det Whitlockska stipendiet inbjudan till opinionsmöte emot riks- thade för Aret tilldelats fil.
licentiat ' arbete med en s p d k - dagens fattade beslut a t t för de kvinn- Asta ~ i h l b o m for liga; statstjiinarna bortskiira: den hög- retenskaplig avhandling.
F r i n Brinn- sta löneklassen inom m r j e lönegrad.
liga kontoristers semesterfond hade tvd Den resolution, SOIII av mötet antogs?
understöd, det ena A 70 kronor, det hävdade kravet p &amp; en snar revision at- andra A 90 kronor, utdelats.
Byrans upplpningsavdelning hade det av riksdagen antagna avlönings- reglementet och a t t denna skulle gö- varit flitigt anlitad, och antalet Iiimna- ras pa basis av likalönsprincipens ful- de upplj-sningar har varit 960, .det mes- ta s o u hittills f6rekommit.
Förf rig- la tillämpning.
ningarna hade i huvudsak gallt kviun- Kyrkaornötet; hösten 1920, till vilket liga arbetsomriiden med dithörande ut- kvinnor för fajrsta gangen voro vaI- bara mm lekm; annambud, hade föran- bildningsmö jligheter och Mnef örhiillan- lett förbundet a t t intressera kvinnorna den samt svensk kvinnas r5ittslig.a för a t t en kvinnlig kandidat matte stallning, kvinnof öreningarrs verksam- f ÖreslAs.
Efter ett par överläggnings- het m. m. maten, till vilken särskilt en del kyrlr- 8J IJESKOTERf3KB~TRAERXA.
ligt intressera.de kvinnor inbjudits, Förbundets fyra sjuksköterskebpi - enades man om fru Ester Luttemans er, i Göteborg, Linköping, Stockholm namn.
En kommitté tillsattes ' för att och LmeA, ha.
under det gbngna dm: först via elektorsvalen verka för fru .fortsatt sin rerksamhet efter de en.
Luttemans val.
Utgangen blev emel- giing uppdragna linjerna.
lertid som bekant a t t fru Lutteman V i d G ö t e b o r g s l b ~ ~ ha ~ n gick in solii suppleant, vilket dock mas- 382 sköterskor rarit inskrivna; 42 fas- te anses som ett tillfredsstallande re- t a platser och P79 rikariat ha förmed- sultat, d &amp; Stockholm endast iiger a t t lats.
De 10 kornmunalskötersk~~~na ha v a j a tv &amp; lekmannaombud och samma gjort 20,997 besök och de 3 Caritassys- antal ersättare.
trarna 5,177 i obemedlade hem.
- Vidare meadelades a t t - för.bundets Fljrestandarinnan fröken Greta cJo- medlemssiffra vid 1923 ark utgang .var, sephson, som sk6tte platsen p i ett i r s 5,010 samt a t t tv &amp; nya kretsar hade förordnande, maste emellertid den I tillkommit under Ar 1925, Varberg och november p % grund .ar 2sjukdom i h m - Vanersborg.
met liimna sin Ibefattning, som linder Fran Fleetwoodska fonden, som f ör- aterstoden av Aret uppehiillite av frö- bundet har .att förvalta, hade utdelats ken Bertha Almqvist.
femton livstidspeilisioner, ii vardera Vid E i n k ö p i n g s b ~ r d n 400 och 300 kronor.
Likaledes hade ha 59 sköterskor varit inskrirna; 16
79 H E R T H A - fasta platser och 41 vikariat ha för- medlats.
Inskrivna ~sju.kskötersBor v i d S t s c k h o l m s b y r % n haunder Aret varit 401; 38 fasta platser och 94 vikariat ha formedlats.
De 6 stads- sju.k~sköter&amp;orna Jia avlagt 5,271 be- siik.
V i d U m e a b y r a n ha G4 skö- terskor varit skrivna; 8 fasta platser: och 20 viBari.at h a förmedlafs.
Vid alla byraerna har sjukvard i privata hem förmedlats. '
aldre bursen ha, ' i: valt lanthushAlls-.
lararinnelrursen, 4 skolko~slärarinne- kursen och 3 tradgards- och t slöjd la ra- rinnekursen.
Det .sammanlagda.
elev- anta.1e.t vid lantliush&amp;llsskolan vid Rim- f orsa uppgick till 30.
Vid A p e l r y d s f r u k t o d - lings- och trädgardsskola, BAstad, h a r elevantalet i den tvhilriga kursen utgjorts, a+ S; pmmarkursen har besökts av 8 deltagare.
Den offi- ciella invigningen av skolan efter ut- vidgningen och ombyggnaden !tigde.
rum den 7 juli i närvaro .av skolans beskyd-.
dare, H.
K.
H.
Kronprinsen.
Vi.d för ' buadets s B o l a f ö r k v i n n l i g yrkesutbildning, 20.
N ~ r r l a n.
~ s g a t a n: Stockholm,, har elevantalet i högre kursen (lärarinne- kursen) varit 6, i lagre kursen 27; i lägre kursens praktidca arbete h a 12 elever deltagit.
Vid de gaftonkurser i klitdslhnnad, vilka i likhet Iied före- gaiende Ar anordnata som övningsskola.
f ö r högre kursen, tha 86 elever under- visats.
Ateljé Stoff och Stil a r allt: jämt förenad med skolan.
S JUIEKA~S ' SAN.
Ar 1925 utgör Fredrika-Bremer-För- bundets sjukkassas sista helarsverk- samhet.
Den länge planerade samman- slagningen av en .del .sju.kBassor inom ~toc~hol &amp; har nämligen under det gAngna aret * definitivt beslutats, under det gementsanuna namnet Centralsjuk - kassan V&amp;nf ast, och sammanslagningen &amp; r faktisk verklighet sedan 1 mars 1926.
Med de tv &amp; första Manaderna in pli detta Sir har shledes visser- ligen kasaans verksamhet fortgatt, men det förlidna Aret %r, s&amp;mm reaan FÖEBUNlYSKRE !@SARNA.
nämnts, det sista fulla verksamhets- Kret.
I sjukhjalp har darunder 14,308 l3fter redogörelsen för f örbundets kronor utbetalts.
verksamhet under det gangna gret kom- mo de skilda kretsarnas berättelser, STIPENDIEINSTITUTIONEN.
framförda av respaktive narvarande Stipendiefonderna uppgingo vid representanter vid Arsmötet.
Rappor- Arets .slut till 764,000 kronor.
I sti- terna om de .skilda initiativ som tagits pendier ha kronor 19,039: 72 utbetalats och de olika riktlinjer som; följts i det och i livräntor kronor 16,653:29. i stort taget dock arbetet innehöll; mycket av intresse ' men kun- FÖRBUNDETS SKOLOR.
na av utrymmesskäl ej hä.r atergivas.
Aldre kursen vid R i lm f- o r .s a AXSMOTEiSARENDEN.
l a.
i i t h u ~ s h &amp; l l n i n ~ g ~ s s e m i n ORDINARIE a- Efter ovan namnda redogörelse följ- r i u m har omfattat 14 elever och den, yngre .kursen samma antal.
.Ar den de föredragandet av revisionsberättel-
.
sen och sedan decharge beviljats s e - rdsen f ramlaggandet av ekonomisk plan för det innevarande aret.
Vid &amp; rsmötets stadgade ordinarie val av ses av medlemmarna i sQrelsen fitervaldes de sex, som stodo i .tur att avgg: fröknarna E. Klemlan, I. von Plomgren, A. Thorstenson S$ockholm, docent H. Borelius Lund, fru E. Quensel, Xalmö, och fröken I. Öqvist, Tjniea.
De avgaende suppleanterna: rektor X. Aspman, fröken E. Rheborg, advokat 35.
Stael von Holstein, Htock- holm ', samt fru F. Björkman, Norrkö- ping, fru A. Leviisson, Göteborg, oeh fru Emmy Wallin, Arvika, omvaldes likaledes; d m töver f ÖrelAg avsägelse f r i n fru Märta Fant, Nyköping, som ersattes med fru Maja Lundgren, Var- berg.
Till revisorer omvaldes f röken Helena Carleson och fru Elisif Théel och nyvaldes fru Dorthe Htibner efter fröken Iiilly Rosenberg, som undanbett sig Aterval.
' Revisorssuppleanter blevo sasom förut jur. utr.
kand. M. Carl- son, fröknarna Ellen, Sundberg och iiouise Palander: utbyte var natuialigtvis vad man viin- tat, och s % b l e ~ ock &amp; fallet.
E t t fler- tal kända kvinnliga pedagoger och skolmanniskor hade iiven infunnit sig, och det brännande ämnet blev ur oli- ka synpunkter granskat och ventilerat.
Inledarainnan gav i en klarlaggande ex- posé de viktigaste huvudpunkterna av sakkunnigebetankandet: friigorna om den högre skolans anknytning till folkskolan; om den högre skolana oli- ka stadier och deras f~rhallande till varandra och i samband barmed om grmnasiets liimigd och organisation; om flickornas underrisning uch om spe- ciella skolformer för denna sanrit i sam- manhang hiiimed problemen om sam- undervisning och särundervisning samt om stats- och privatskola, ävensom om examenmasendet i v %ra skolor.
Till sist berorde fröken Kullgren fra- gan om det privata skolväsendet och uttryckte en förhoppning a t t de som satte sig in i de skolsakkunnigas be- * handling a r denna .frbga skulle f &amp; en annan syn pik privatskolevasendet iiii rad skolkommissionens betankande pk FÖREDRAG OCH D I ~ U I S ~ S I O X E B ~.
sin tid gav.
De sakkunniga.
hade visserligen e j yttrat sig om i vilken ut- första diskus- strackning privatskolorna borde f ort- sionsämne var " s k o l v a s e n d e t s leva vid sidan av de statsskolor, som o r g a n i s a t i o n e n l i g t s k o l - skola tillgodose &amp; ven de kvinnliga el@- k o m m i t t é n s b e t l a n B.
a n d e rernas skolutbildning, men de iiro eni- med seminarieförestandarinnan fröken ga i a t t erkanna betydelsen av privat- Thyra Kullgren som inledare.
skolorna vid sidan av den statliga or- A t t detta ämne, inlett av fröken ganisationen, siirskilt som f örsöks- och Kullgren vilken som bekant sjalv dql- kompl@men tslaroverk.
De mena ock- tagit saval i skolkommissionens arbete s &amp; a t t dessa ej böra vara för f&amp;, di det som i den nu framlagda sakkunnigeut- pedagogiska initiativet för a t t göra redningen angaende det svenska skol- sig giillande behöver tillborligt u t i ~ m - väsendets organi.sation, skulle f ör anle- me.
Aven enskilda skolor utan stas- da ett intresserat och livligt menings- understöd borde fA finnas i landets ' ~~~~~~~~~~~~~~~mmets.
H E R T H A ak~lor~anisation, db de med sin stör- re frihet, och rörlighet gkulle kunna bli av betydelse i det pedagogiska re- formarbetets tjänst.
Den .bärp &amp; följande, mycket ingaen- de diskussionen.
uppviatde starkt mot- satta meningar p &amp; mAnga.
punkter, de olika skolformernas f öretrgdare fram- förande var sin syn p &amp; problemen.
N&amp;- got uttalande av arsmötet gjotdes ej i frligan, men säkerligen kan det sägas a t t Överläggningen i och för sig i myc- ket var ' av nytta för uppklarandet av skilda standpunkter.
Diskussionen ' on1 a n, o r d n a n- d e t av övnin,gar i offent- l i g a möte.sförhannd1ingar inleddes av fru Ruth ' Schurer ron Waldheim .som gav nagra förträffliga synpunkter p5 nödvandigheten av a t t kvinnorna mera allmänt lii.r.de sig det offentliga upptriidandets tekni-k.
Den formella slikerheten vore det oumbar- liga villkoret för a t t kunna verka för den idé man a r besjlilaii av.
Inledarin- rian slutade med a t t uppmana kretsar- na a t t ordna praktiska övningar i för- handlingsteknik, ldiskussion m. m.
Den harpa f öljaede diskussionen kom med en del uppslag: s m % studiecirklar sch övningar ' i a t t tala,; dil&amp;u.ssionx- klubbar; ledning av kurser genom ut- givning av bok eller; broschyr, m .. m.
Till sist enades man om a t t l&amp;mna &amp; t förbundsstyrelsen a t t genomtanka för-, slagen och överv.ii.ga om nilgon direkt %tgiird för främjande av !den väckta tanken kunde 14cltagas.
Diskussionen.
om den genom hrr Lindbergs och Ohmans motioner vid arets riksdag i högsta grad aktuell blivna frZigan om g i f t a k v i n - ' 81 ' n o r s f h r v a r v s a r b e t e hade fru Elisif Théel till inledarinna.
Ef- ter a t t b.a berört motionernas syfte a t t inskrank.a gifta kvinnor?
r ä t t a t t in- neha statstjänst phpekaae inledarin- nan vadorna av # de konvekvenser som en, dyl &amp; lagstiftning kunde medföra.
De kunde komma a t t g &amp; u t över de ordnade äktenskapliga f örhallandena; hinder i vägen för bildande av hem, dar bada &amp; akarna ha arbetsinkomster, kun- de k,omma lösa f öi %indelser a t t taga fart.
Behovsprincipen som enda nor- merande grund för en persons anställ- ning i arbete vore aven mera a n vansk- lig, en verkligt rättvis fördelning av ar ' betstillfällen och försörjningsmö jlig- heter torde mlan .aldrig i längden kun- na k m m a fram till.
För övrigt vore det för visso statens ratt a t t kräva ett fullgott arbete, men aterigen skulle den; .som bevisligen utför e t t &amp; dant, ej av staten kunna föreläggas villkor med avseende p &amp; sina privata f örh&amp;llancleii.
Den korta mdiskiissionen, som egent- ligen endast utvisade full enighet, ut- mynnade i antagande av nedanstaende resolution: I anledning av vid Arets ~i4csd.a.g vaekta mlotioner om begränsning av gift kvinnas innehav uv statstjiinst och allmgnt uppdrag uttalar Fredrika-B.remei-qForbundeb Arsmö- i e i ful1 övere~~issl; a~rnm~else # med den ~tt ' md- pur~kt statsmakterna Sntogo vid lbeh6i-igih&amp;s lagens genomförande att principen, om gifta och, ogifst a kvinnors lik&amp;.allighe t i s tatstjiinst bör fö~bli sokriiakt.
- Med erkannande .av att gift kvinnas inne- hav av fast anställning kan medfii ' ra m&amp;r- Ilbsta problem hävdar mötet att en lagst&amp;- ning, som för ifrAgavarande &amp; ategofi kvin- nor insikx %nk.te &amp; ten till statstji&amp;nst, shulle f ramkalla svhm olägenheter .av ekonomisk liksom av moralisk art, försätta d,e statsan- sfalldn kvinnorna i ett rättsligt lo&amp;kerh&amp;s-.
82 H E R T H -- A.
-- - .-p. -- ---- t i l h t h d a m t genom det exempel, ~ t a t e n g&amp;- ve kunna föranleda beldagliga konsekrenser pA kommunala och enslzilda arbetsommlden.
&gt;lötet, uttalar sh.
anslutning till utskottets hemstitallan om avstag p &amp; motioniirernas yr- Banden.
.
Efter a t t ha givit en kort översikt av deii internationella aktualitet frL gan om kvinnliga poliser har, i Eng- land och Amerika ar institutionen se- dan en hel del Ar ett faktum, 6veqick advokat Staël till a t t peka pil 9i.Ör ' h; d- Ut.an nagon diskussion av saken, landena i $tockholm, diii * alltsedan.
d &amp; fragan redan a r inom förbundet 1907 s. k. polissystrar varit anstiiilda; väl kand och genom tidigare föredrag förberedd, anWg ilrsqötet iixenlecles f ör närvarande uppgir deras antal till nedanst&amp;en.de, av styrelsen f ramlagcla ses.
Dessa inta emellertid en mycket imderordnad stiilliiiirg; ett önskeniiil resolution: Tore bl.
a. a t t de i polisen anstiillda.
F&amp;rilia-Bremer-FGrbudet, samlat till kvinnorna finge gOra ~ e r k l i g polis- Arsm6te, yrkar M ö r den ~iintade rerisionen av pensio&amp;örsiiliringslagen a t t den £ulh so- tjiinst med möjlighet; till befordraii, lidaritetens princip därvid, mAtte rinna till- d. v. s. som patrullerande konstaplar liimpning ooh lagen onaliiggas sti1undt-i a t t och förhörslednrc.
Xii fil de endast p5 s a m m beriikningsgrunder bliva @ illande för mans och kvinnors pensioner.
Betriiffande polisstationen i första hand emottags akta ma.kar.s pensiomavgif ter böra lbestiim- de anM1lna krinnorna, men ntir det melser anghende ti~l6ggsavgift &amp; dras dar- rerkliga arbetet, förhöret, börjas, %r Min, att denna avgift för vardera maken det den manliga polisen som t a r hand grun.das p &amp; hiilften av den gemensamma in- om detta.
Lampligt vore ocksil att de komsten och pAf6res man oah ghustru meil finge en verklig utbildning för yrket, lika belopp.
Motioner, syftande, till Indring av pen- t.illtriiCLe till polisskolan, mot nuraran-.
sionsförsii~k.ringslagen i hiis pilyrkad ~iktiiing, de.
linviidsakliga kompetensrillkor, nior- bara innevarande Ar framförts av tsamtlign malskola och kunskap i sjukvcird.
BzXde kvinnliga representanter inom riksaagen.
Xö- systertiteln och s,jiiksköterskeu~ifoz ' - tet uttalar sin stora tillfredsstiillelse med men borde bort och den Iiviiliiliga po- fmm1:iiggandet av dessa motioner, som ut- trycka den samEiU1ld.a ~kvinnoopinionen i fö- lisen l i l; s t ~ l a s med den manliga.
religgande f-rAga loch som, eh.um omedelbart resultat ej kunnat vinnas, hiavdat de fram- förda synpunkternas vikt och .givit anledning till ett ut&amp;ottsutI-atande, vari förutsiittes sammta synpunkters grundliga .omprövning vid pensionsf6rsakringsfr&amp;ans ridare be- handling a v rzgering och riksdag.
R e f o r m l i n j e r f ö r d e t kvinnliga polisväsendets u t v e c k 1 i n g var diskussionsäm- net för programmets offentliga möte f6rstti iirsm@tesdagens afton, Laka- resiillskapets stora sal, med advokat Uatliilda SStaël von Holstein som iii- ledare.
Den siirdeles livliga diskussionen i frigan inleddes av fru Gertrud TGmell, som redogjorde för den motion hon just au framlagt i stadsfullmiiktige om anstiillamlet av kvinnlig polis.
I övrigt kom diskussioiicn till stor tlnL a t t röra sig om lkmpligheten av kviii- nor som patrullerande konstaplar.
Friin golishiill framhölls obehaglighe- terna och srdrigheterlia av detta; frlin annat hall och alldeles speciellt med titgiingspunkt av erfarenheter som v~in .. n i ts inom f r5tlsningsarméns midiiatts- niission pekades p2 behovet av en klok
83 H E R T H A och förstaende kvinnlig poliskar, som: i sitt ingripande mot, sina egna fallna systrar skulle p % ett annat satt a n den manliga polisen f8 d e anhalha a t t foga sig.
N8gon resolution fattades ej, men synnerligen starka skal, hade framförts f ö r kvinnlig polisavdelnings anstal- lande och den livligaste sympati frjr detta krav hade kommit till synes.
Arsmötets sista disl~us~xrion var om » V i i r a d a g n a r s k v i n n a » p &amp; den smkv %msafton som anordnat-s av Stoclrholmskretsen i Hôtel Fenix som en avslutning p &amp; &amp; ilsmötet.
Inledare var friherriman Ruth Stjernstedt som i en f örtrafflig psykologi. &amp; analys upp- visade den förändring som social om- viilvning jamsides med en inre fortga- ende omdaningsprocess f r m k a l l a t hos vAra dagars kvinna.
Litteraturen har varit och ä r till en viss grad ma- taren p &amp; den .drömda framtidskvinnan men .hade, menade friherrinnan S., koimnit p &amp; mecl med sina skildringar av en modern kvinna som friimst an- vander sin vunna fria ställning i sam- hället till .att bryta igenom och leva pb sidan om alla gamla havdvunna sedliglletsbegrepp, .som utnyttjar sin frihet i sina nöjens intressen och som t a r ut a l l t vad mqii velat ge henne av friheten men litet eller intet av an- svaret.
Ansvar vore just, fortsatte ta- larinnan, vad vara dagar kriiver av kvinnorna, och fr&amp;n alla möjliga om.- rhden säges och erkännes a t t de .äro arbekvilliga och m %lmedvetna, känntt a t t de n~hste svara för sig själva och söka sig .fram p8 den ena eller den a n - dra vägen.
.
De sexuella problemen hade f8tt i allt för hög grad tacka det moraliska prdblemet, man inlaste se kvinnorna ' i alla förhallanden.
Den * moderna kvin - uan ar friare och modigare ä n förr; hon ljuger ej och gmusslar ej lsom hon gj0rd.e nar (hon var omyndig och oan- svarig.
Hon &amp; r mera p8litlig och ord-.
hhllig lan förr.
Ingen tidsepoks moraluppfattning, seder o &amp; sedlighet a r fullt lik andra epokers.
Ändrad moraluppfattning ocli förändring i sederna a r dtirför e j med nödvändighet en uppluckring av mo- ralen.
Är det säkert a t t de tendenses till ökade fria förbindelser som fak- tiskt finnas äro bevis p % depravation?
Men viil finns odet anledning a t t manii.
den unga kvinnan a t t ta sig noga till- vara.
Det blir and8 till sist hon som li, der mest av följderna, som kommer a t t lida av a t t kastas fran .den ena till den andra.
Om större omkring sig gripan- de moraliskt förfall kan man ej tala si länge den kvinnliga ungdomen - och manliga ungdomen med för den del, yttrade friherrinnan S. till sist - ar i stort taget i sin dagliga giirniag odi till sin yttre aspekt lim- duglig och arbetsduglig, iualmedveten.
och ansvarskannande, och ~sv&amp;rligeii kunde man mena a t t vara dagars kvinnliga ungdom saknar moralisk ryggrad.
E n stunds livlig diskus&amp;on följde, - ' odi härmed var själva arsmGtet av, slutat och avtackades av fru Dyrssen, som gjorde en Lort, sammanfattning av vad det givit.
, +t. # 8
Darpil steg man ned i HBtel Fenix ' stora matsal, där de festligt blomster- amyckade mpeborden väntade gäster- na.
Det blev, som allti,d vid avskeds- mp6n, tal och skalar för gäster och vardar: Stockho1mskretsen.s ordf öran- de för de förra; av fru Odencrants för f örbundets ordf örande, fru Dyrssen; av fru Quensel och fröken Kullgren, med tack fran gästerna.
Men ensamt för sig, djupt gripande, kom fru Dyrs- sens tal om hur vi lära kanna Fredri- ka Bremer, i hennes egna ord, i den ovärderliga dokumentsamling som heu- nes utgivna brev utgör och - här viin- de sig fru Dyrssen till den narvarandc konstnärinnan - om hur Fredrika Bremers vasen priglat sig u t i den in- spirerade konstnärsskapelse som Sig- rid Fridman givit.
u En inbjudan a t t förlagga nästa ars- möte till Ystad hade redan tidigare in- gatt till styrelsen, den franifördes vid arsmötet av fru Naja Strandberg och antogs med acklamation.
E. K-n.
B r o t t m å l s r e f e r a t e r a i d a sgressen.
nder intryck av de senast timade ruskiga brotten och den ohejdade sensationslystnad, som de vackt hos allmänheten, kan man ej undgai.
a t t re- flektera över till vilken grad och hur långt pressen skall lata sig dragas med av denna osunda folkopinion.
Man kan frliga.
sig om det a r Önskvärt att, som stundom skett, sensationella brott- malsref erat i. tidningarnas spalter stäl- las sida vid sida med artsiklar av stor- politisk betydelse.
Att denna fraga länge vackt oro i vida kretsar framgas därav a t t pastor H. Hallén redan vid 1921 Ass riksdag väckte motion om skrivelse till K.
N:t angliende begränsning av ratten a t t publicera referat och domstolsförhand- lingar om vissa grövre brott.
Pastor Hallén motiverar sin motion med a t t hänvisa till statsmakternas atgöran- den för ungdomens fostran och utbild- U ning genom antagamidet av goda under- visningsref ormer och pkpekq a t t det vore inkonsekvent om samma stats- makter ej samtidigt sage till a t t aven andra opinionsbildande faktorer brin- gades i harmoni med skolans fostran- de giisning.
Härmed syftar herr Hallén direkt p &amp; tidningspressen, framhallande a t t den under konkurrensens tryck 1st t f Grlorar sin objektivitet i f olkupplys- ningsarbetet, ty offrandet at det sen- sationella gr ju ofta en reklam som synes niistan ofr8nkonilig för att gvra sig hörd.
Han papekar vidare vilken suggererande inverkan p2 ungdomen de ingaende och detaljerade akildri~i- gama av vissa slags förbrytelser all- tid ha.
Han anser ocksa, a t t det ar ett vigspel ur folkuppfostringssyn- punkt a t t med trycksvärtans hjiilp f6r barn och ungdom slfi upp dörrarna
H E R T H A p &amp; vid gavel till lastens nästen.
Att i dylika fall taga hänsyn till ' den stora skara ungdom, som numera läser ' dags- pressen, kan knappt sägas vara till förf &amp; ng f ör den vuxna läsekretsens sunda nyhetsansprak.
Fran uppfostrare inom bade skola och hem ha ocksh under de senare &amp; ren höjts allvarliga gensagor mot de utför- liga br ottm~lsref eraten i tidningarna.
Att även f ran tidningsmannahall den- n a fraga allvarligt beaktats frarng &amp; av den i konstitutionsutskottets utla- tande angaende pastor Halléns motion intagna skrivelse f ran Publicistklub- bens ordf örande.
Där meddelas det, a t t fragan vid ett Publicistklubbena sammanträde behandlats med allmän sympati, och man hade uttalat den ön- skan, a t t n8got matte atgöras för a t t motverka de papekade missförhallan- dena.
Samtidigt betonades vikten av a t t eventuella ändringar i tryckfrihets- f örordningen f öretoges med sadan var- samhet, a t t därvid den tryckfrihet, som verkligen f ö&amp;jänar a t t skyddas, icke p &amp; nagot sätt bleve lidande.
I anledning av pastor Halléns mo- tion beslöt riksdagen a t t i skrivelse till K.
M:t anhalla om utredning om p3 vilket &amp; tt genom särskilda bestäm- melser i tryckfrihetsförordningen rät- ten a t t i dagblad och periodiska skrif- ter offentliggöra skildringar av f ör- Iiandlingar angaende.
grövre brott ma kunna begränsas i syfte a t t förekom- ma i socialt och etiskt avseende skad- liga verkningar.
Regeringen har se- dermera i n h a t a t yttrande fran Tid- ningsutgivareforeningen, som väl in- stämde i motionens syfte, men fram- höll svhigheterna a t t draga upb juri- diskt tydliga gränser mellan tillatet och otillatet.
P &amp; grund av.
detta ytt- rande lär regeringen ha resolverat, a t t lagstif tnings&amp;tgärder icke kunde vid- tagas.
I a 85.
Tidningsutgivaref öreningen gjorde aven en allvarlig vädjan till den sven- ska pressens representanter a t t med- f örsiktighet och ansvarskänsla be- handla tilldragelser av f örutnämnd art.
Denna förening jämte Publicist- klubben har jämväl vid olika tillfällen g j or t principiella uttalanden s %väl mot sensationsjournalistik i allmänhet som mot publicerandet av vissa slags brott.
Vid Publicistklubbens arshögtid f ör- liden vecka gjorde även statsministern i sitt tal ea antydan i samma riktning: » Tilltron till svenska pressens förrn %- ga av mattfullhet i bruket av sitt vik- tiga privilegium ä r här i landet i grun- den mycket stark, och därför g % vara f örvantningar, om mattf ullhetens gräns överskridits, i första rummet till pressens egen reaktion däremot.,, Men när denna mhttfullhetens gräns stundom överskrides, da sta de an- svarskännande inom samhället mer el- ler mindre handfallqa eller likgiltiga.
Genom de ständigt aterkommande de- taljerade skildringarna af svara brott avtrubbas känslolivet och man blir be- nägen a t t se genom fingrarna med och tolerera pressref erat, som en mindre f örslappad etisk rättskänsla skulle reagerat emot.
Den sensationslystna allmänhet, som genom a t t uppmuntra pressen till dylika skildringar, direkt .skadar ungdomen, borde f % klart för sig, a t t den genom ett dylikt hand- lingssätt tager p &amp; sig en skuld, som '.
86 H E R T H A det kommer a t t fordras generationers iipplysningsarbete för att sona.
Inför dylik ansvarslöshet känna alla dliarligt tiinkande, att niigot maste göras för a t t i detta f a l l skydda det u p p r k a n d e slaktet.
Statsmakterna och pressens sammanslutningar ha med tillgängliga medel sökt ilstadkomma en andring till det bättre i niimnda miss- förhallanden, dock hittills utan niigot patagligt resultat.
Ytterst a r det dock den sensationslystna allmiinlieten, som bar den största skulden i denna sak.
Finnes det ej nagot medel att @ verka denna allmänhet?
Skulle det ej vara möjligt a t t väcka en verkligt stark opinion mot tidningarnas vidlyftiga brottmiilsreferat?
Skulle det vara all- deles otankbart att hemmens represen- tanter, fader och mödrar, skolornas le- dare och andra uppfostrare försökte göra sina röster hörda i denna sak, som dock utgör e t t viktigt led i de stora f olkuppfostringsfragorna?
Om en sildan opinion kunde väckas och växa sig stark, vore det kanske ej otankbart a t t den till sist skulle kun- na parerka statsmakterna i den rikt- ningen, att de pa ett eller annat satt skulle kunna finna nagot medel att skydda ungdomen f ör sensationslyst- nadens följder.
Av pressammanslut- ningarnas hallning i fragan, bör man kunna sluta, att de i princip skulle stödja en siidan opinionsyttring.
LOUISE) BTEMBOCIK, i. Mtirner.
Fredrika Bremers staty.
en 29 mars beslöto Stockholms stadsfullmäktig^, utan debatt och utan votering: a t t i enlighet med skön- hetsridets och stadskollegiets enhiilli- ga t i l l s t ~ r k a n med tacksamhet motta- ga den erbjiidna gavan av Sigrid Frid- mans Fredrika Bremerstaty samt a t t upplata den önskade platsen i H ~ m l e - ggrclen och a t t för driinering och annan aödig Atgarad för niarkens ordnande bevilja ett anslag av 1,500 BronozJ.
Fruarna Ellen Hagen, Gerda.
Hed- strcm, Ida Sordin-Fet1ersri; on ocli Hil .. da Sadls, soni anse statyn för en » van- tolkning » av Fredrika Bremel; hade, ehuru rnedlemmar a r statykommittén, avfiltt stadsfull~niiktige a t t mot taga kommitténs erbjudande samt givit des- s a en del direktir för sakens vidare behandling.
Kommentarer iiro överflödiga.
D Notisspalten.
Föreningen drsta skriver hyreskon- trakt.
Var egen klubblokal i Stockholm narmar sig till a t t bli verklighet.
För-.
eningen Arsta har risserligen ej i i l i ~ ~ i sett 8ig i stHncl a t t bdrja bygga ett eget hus, men f r i n och med hösten liar den nu hyreskontrakt pii en siiildeles praktisk och hkvikrii riining, Smti- landsgatan 20, tvii trappor upp, och dar Boiiimer till a t t bijrja med det vii- sentliga som man avsett med ett eget krinnornas hus i 8tockholm a t t reali- seras: tre klubbrum, W a re~~1.nderurn, en liten matsal och - det viktigaste av allt - en samlingssal rymniande omkring hundra personer.
Klubbrummen skola disponeras av
H E R T H A en klubb, som projekteras inom för- eningen, möjligen med namn .av Arsta- klubben.
I matsalen: &amp; olla lunch och mididag ' serveras till facila priser.
Sam- lingssalen skall slutligen ge olika kvin- nof öreningar, vad dessa s % länge f olm- ligen ropat p %, en &amp; rskild lokal lam- pad f ör sanunantraden, ldi~skussioner och möten av skilda islag.
Man hoppas a t t sedan nödiga än- dringar och reparationer utförts ha lokalerna färdiga till l. december i ar.
Emellertid; liar tanken p % a t t skaf- fa sig egen grurtcl och eget hus ej över- givits, och man hoppae a t t denna .min- dre början endast skall &amp; i m l e r a h %- gen för ytterligare andelsteckning s % a t t den stora planen skall kunna för- vei-klig as.
Am %l.an om teckning av andelar göres p &amp; Fredrika-Bremer- Förbund&amp;-S byra.
Desm tom har Amtaf öreningens sty - relse i dagarna ingaltt till Kungl.
Maj: t m.ed begäran om .att f %: del i ett pen- ninglotteri för a t t p % .detta sätt f3 ett 87, centralrad, Kvinnornas f.ackliga ~sam- organisation, Kooperativa Bvinnogilles- f örbundet och Sveriges husm.odersför- ningars riksförbund.
Man enad,es vid s a m a n t r g d e t a t t i det fortsatta gemensamma - arsbetet söka havda samma huvudsynpunkter ~ o n i tidigare framftirts s %väl genom skrivelser isom i riksdagtmotioner, nämligen införannde av samma berä.k- iiingsgrunder för mana och kvinnors pensioner samt betrWande iikta ma- kar en lika fördelning mellan dem av p % deras gemensamm ' a i n k o q t basera-, de till.aggsavgif ter och pensionsbelopp.
Vidare uppdrogos vissa linjer för kom- !mittéarbetets planliiggning.
E t t arbets- utskott till~attee gch utsAgos till med- lemmar därav fruarna Ruth Gusta-f- son, Lilly J3ellström och Elisif ThéeI, doktor Ada Nilsson samt fröknarna Asianne Thhoz; stenson, Ingdborg W.din och Anna Abergsson.
Utskottets nlar- maste uppdrag blev att göra en upp- vaktning hos: socialministern.
kraftigt bandtag till nödi,ga mede1.s för- varvande.
Inspektrisuppdrag.
Föresthdarinndn vid Fredrika-Bre- Fortsatt samarbete i pensionsf ör- mer-Förbundets 1anthushAllningssemi- nariiim vid Rimforsa i Östergötland, sakringsf ragan.
Den kommitté, som p % förslag fröken Louise Nathorst-Böös, har för- av Fredrika - Bremer - Förbundet till- ordnats a t t under tre ar inspektera de kommit för att, med anledning av statsunderstödda lanthush %llsskolorna väntad revision av pensionsförsäk- i riket.
Uppdraget daterar sig fran ringslagen, fortsatta det redan in- mitten av förra Aret.
ledda samarbetet mellan kvinnoför- eningar i denna fraga, bade # den 13 Ellen Fries ' stipendium.
april sitt iömta sammantrade.
Repre- Det ur Ellen Fries ' st@e~~cZiefolzd för senterade i kommittén laro, utolm den 7~viwnZiga historief orskwe nu utdelade inb jdartd e f öreningen Allmianna Val- maiilsförbundets centrala kvinnorad, första stipendiet har gatt till fil.
lic.
Frisinnade kvinnors riksfönbund, Sve- Torhild Malmberg.
Som bekant a r det riges moderata kvinnoförbund, Sveri- Uppsala universitets större akademis- ges socialdemokratiska kvinnoförbund, ka konsistorium som har a t t bestämma Svenska kvinnornas nationalf örbund,.
över tilldelandet av stipendiet.
Svenska kvinnors medborgarförbund, De kvinnliga k %rsammanslutningarnas '.
Från Berlins horisont.
te sin mening om den förändride men- taliteten inom de bredare lagren B on har det grilaste av alla grå.
Tyskland med dessa ord: den tid a r ' ansikten, som jag sett i storsta-, förbi, d &amp; stora drickspengar utlöser dens vimmel.
Och gratt ä r det stripi- glad tacksamhet; man ser i stället nu- ga haret, som hHrt tillbakadraget f r h mera huru bitterheten över olikheten panna och tinningar samlat8 i en liten i levnadsförhallanden sjuder, ju mer knut i nacken.
Färglösa ögon och liip- man ger!
par.
Den vanställda ge~talten sadan D % jag pk försommaren kommes till- som folkets kvinnor ofta f &amp; d &amp; de un- baka till mina vanner, a r portvakts- der en stor del av sitt liv burit en dub- .frun borta.
Hon och mannen, som .bel börda - moder8kapets w h tungt med skid fatt vedernamnet » brumbjör- kroppsarbete.
Aldrig ser jag skymten nen », f5 icke längre agna oss sina tjiim- .av ett leende liva hennes stereotypt ter.
Huru skola deras sista dagar ge- trista byn.
Och varken goda ord el- stalta sig?
Blir det halvsralt i nagot ler pengar förmå.
öppna den samman- ruskigt hiil i n&amp;gon förstad?
Uder- ibitna munnen till nilgot mera an e t t dom~spensionen räcker inte 18ngt.
ValB kort, nödtvunget svar q &amp; en frliga.
' har deras &amp; le v a r i t?
Var &amp; Q: de Portvakten fru Schmidt.
H Mtna vänner, som bo i, det fina huset där hon sköter sin portvaktsyssla, ha jämmerligen misslyckats i sina f örsol att genom generös vänlighet &amp; stad- komma ett vänskapligt f örhallande till vakterskan vid dörren.
Yrket lär ju vara prövande för humöret!
Blled objektiv saklighet .har en gfing en svensk portvaktskvinna sagt mig: vad Jean ni väl begära av en porimkt!
' barn som de slitit och släpat för " Oe- rais söner?
Ha de som miljoner andra!
offrats at krigets Moloch?
Kanske har det icke gatt döttrarna stort bättre?
T vira dagars !Pyskland - has man all an- ledning att erinra sig vilket oerhiirt matt av lidande som k a n ligga bak- om den osympatiska, bittra kärrhet man understundom möter.
Men skulle en siidan typ som fru Schmidt varit möjlig före kriget?
Ens i Berlin?
J a g tror det ej.
Gemytlig 1-änlighet, arbetsvillighet och glad f ör- nöjsamhet som före 1914 s % starkt ka- rakteriserade det enklare tyska folket, i allmänhet taget, fiinnos visserligen, om an i mindre grad, ocks &amp; i storstä- derna.
Säkerligen har norrmannen ratt - han har bott i Berlin i mer än trettio ar - s o i häromdagen uttryck- Regierungsrat Dr. Else Luders.
E j l h g t f r i n Stettiner Bahnhof vi::l en av de gator som korsa den stora pulsiildern Inyaliden-Strasse ligger det hus som rymmer Xteichsve~swaltungs lokaler (en avdelning av Reich~arbeits- ministerium).
Om man tämligen res- pektlöst ni-irmar sig denna pil det hela taget föga tilltalande del av Berlin, s &amp; blir man s &amp; mycket mer överraskad av a t t finna hur vackert Dr. Elsa Lia-
H E R T H A 89 den manliga auktoriteten - aven da d,enna icke utgör n %got verkligt mer- värde ».
.
Alldeles som hos oss!
Av psykologiskt intresse %r avenle- ades hennes uttalande a t t hon saväl ge- nom egen personlig erfarenhet som gel andra kvinnor bibringats den upp- fattningen a t t » pappersluntor » - hur viktiga, de än ma vara - sällan eller aldrig skanka kvinnor den arbetsglad.
je som de erfara genom aibete innebä- rande ldirekt Iberöring med människor.
Dessa ord av Dr Luders overensstäm- ma ju med vacl ruhnga sagt och tänkt före henne.
Men för mig framstå hen- Att det numera finns kvinnor p &amp; chefsposter i den tyska förvaltningen nes uktalanden i stark relief sedan jag ä r ju gammalt ' nytt.
Regierungsrat tagit del av en nyligen publicerad li- ten skeft, mT i r F r a u e n, författad Dr. Else Luders &amp; r en av dem.
» Mi- av en annan ty &amp; kvinna, Dr Lenore nisterialrat Dr. Gertrud Baumer har Kuhn.
Boken tillhör serien S c h r i f- en högre post an jag.
06h hon hör ju t e n z u r F r a u e i i b i l d u ' n g som ockdi till.
de trettio tyska riksdags- kvinnorna&gt;&gt;, papekar D r ~ i l d e r s med utgives lav Prof. Dr. Jakob Wychgram, ' Landesschulrat i Liibeck.
den f örsynthet som präglar hennes va- En 1yc.kIiig tillfällighet f örde mig sen.
Telefonen iinger.
Lugnt och tyd- tillsammans med förf attarinnan till ligt redogör hon för gangen av det m- detta int$essanta förs &amp; till psykolo- Bete, isom bon baller @ i med.
' Säkert ar det lika självklart, f ör, den h m, talar gisk förklaring av den moderna kvin- nans inställning till livet och arbetet med som för henne själv ' a t t det ä r i vara dagars samliälle.
- hon som a r chefen, den som star för arbetet!
Dr Luder$ talar om de oer- Författarinnan Dr. Lenore hörda problem som man nu ' brottas Kuhn.
ined, arbetslösheten under, det nuva- Det var i fö~fattarinnornas klubb ran,de finansiella nödtillstiindet m. lm.
Hur intressanta hennes- uttalanden an jag traffade henne.
En s&amp;irt gestalt,.
äro, Ban jag icke Ilär inga p &amp; dem.
J a g ett intregsevackande ansikte, starkt vill dock omnämna nagra hennea ytt- skiftande i ' uttryck,.
kanske överkans- randen om, de i det offentliga, apbetan. '
ligt!
En ung recitatris föredrog vac-.
# de kvinnorna.
» Dme som skolats i kvin- kert och skickligt - kanske ' lite för norörelsep », säger Dr Li5ders; .&gt;&gt;ha me- dramiabiskt - en del av Lenore Kuhns r a ryggrad an de andra, som äro allt- ännu ou.tgivna diktcykel G e s a .n.
g för benägna a t t .falla till föga inför d e a L e b e n s, som mottogs med ders ' ämbetslokal a r Ibelagen.
Det a r denna, som ar: malet för min vandring.
J.ag g a r över en stor planterad gard och inträder i ett rymligt gammalt hus med breda gangar, välvda tak och står snart framfcr en dörr med ' beteckning: Dr. Else Luders.
- » Herein ».
- .Jag triider in .och halsas aanligt av rum- mets innehavare, som genast visar mig det vackra perspektiv som: ter isig for ens blickar, d % man ser ut genom föns- tret - en bit av en kanar, nagra gam- la hus, et * hörn av storstaden s &amp; pitto- reskt a t t man kan drömma &amp; g langt fran Berlin. '
' ' '
stor entusiasm.
Och s &amp; kom den an- dra för mig mest givande delen av den- na afton - en liten munter improvi- serad supé p &amp; fyra man band i den ateljé där Dr. Kuhn har sin hemvist.
Huru likartade äro icke de arbetan- de kvinnornas problem i alla lander!
Vi ' behöva icke manga ord fös a t t för- st, &amp; varandra.
En stund rörde sig samtalet om pressen och arten a r den kritik som understundom utöras gent emot kvinnliga författare och konst- närer.
Kanske a r det dock ett rekord vad den humoristiska recitatrisen be- rättar .om vad ' som kommit .henne till del vid ett av !hennes första offentliga framträdanden.
» Eine busenlose Jung- frau trat hervor und recitierte Ge- dichte von Hölderlin, Goethe, Nietzsche und anderen idealistischen Dichten! » Men ilen som framför allt praglade vAr sammanvaro genom sitt livfulla vasen var värdinnan själv.
Hon ' har s &amp; mAnga strängar p &amp; sin bige.
Har- ligt ljuda tonerna un,der, hennes konst- förfarna händer bd &amp; hon vid flygeln $olkar n5igra av sina stora landsmans geniala tonskapelser.
Och a l l t för f ort gingo timmarna i var lilla krets dar jag, främlingen, icke kiinde mig som f ramling.
Starkt fängslad av D r Kuhns per- sonlighet var det med en viss spiinning jag dagen efter vart sammantriiffande öppnade den ovanrämnda skriften i r F r a u e n.
Vad tänkte denna kvinna om sitt k b, # dess stallning i samhället och deas uppgifter?
Nigon n förutsatt ni ng slös undersök- ning $om Rosa Mayreders bok Z u r Kritik der Weiblichkeit (i svensk översiittniing: Kvinnlighet, manlighet och niiiskligliet) gfir ju icke Dr Kutins lilla skrift ansprifk pil att vara.
Snarare fhr man viil karakteri- sera den som en liypotetisk förklaring p &amp; \ - ad son %r.
Nig synes a t t hon triiffat pricken i sin s p pil det nuva- rande liiget.
Och man miste siiga sig a t t bennes hypoteser dock a r o en Iförklaring och darför av stort intresse.
Alla de, som kanna sig missriikmiade diirför a t t kvinnorna icke ett t u tre, d i i d e f a t t det p r i n c i p i e l l a likabesiittigandet, kunna k v a II t i .. t a t i v t och k v a l i t a t i v t pro- ducera d e t s a m m, a som maiiiien, böra lasa Dr Kuhns bok.
Biir a t t se- dan erkunna den fruktansvärda möj- ligheten - a t t kvinnornas uppgift &amp; lb vida större och srilrare an sa.
En av de linjer rarefter bennes fram- ställning rör sig belyses av # dessa ord: Dar mannen framför allt sAg arbetspre4 tationen, s i g krinnan den arbetande rarel- sen med sina, fpiska och psykiska betingel-; ser.
Saldighetens kultur, tillika atomiwidn- gens kultur, har gjort Rnda pil sig sjiilr; dess sista jlLrnhQrda konsekrens m r ntp1,lanaadet av den lerande, thkande och ilj jan de iniin- niskan - sAsm antomatiserad maskindel.
DN .började personlighetens revolt.
S u milste den personliga kulturens ideal locli ~ieser- ligen i (less mest ridstriickta betydelse börja sitt segerag.
- - Och Iion siige~: V i k v i si n o r k u n n a i c k e liingrc.
l e v a i en f ö r oss fiillkomEigt o a n p a s s b a r ~ 3 r X d.
O c h viirlden Ban icke liingre l e v a u t a n k v i n n o r n a s med- v e r k a n v i d v i i r l d e n s ge- staltning.
g Eenore Kuhas syn p % utvecklingen ar, ehuru, hon visserligen icke ar n&amp;-
91 H E R T H A gon.
okritisk ibeundrare av sitt eget kön, # dock trots allt mera boppgivande an den realiteten a t t det numera finns kvinnor som val fylla ansvarsfulla chefsposter.
Hon tror a t t kvinnorna kunna och maste göra nhgot mera an inordna sig i ett personlighetskrossan- de maskineri, a t t de äro särskilt ägna- nde akt inom s t a t, och: samhalle v e r - k a för &gt;&gt;den personliga kulturens Meab - som i basta fall präglar vart privatliv.
KfiEl31AN.
Om social hjälpverksamhet för psykiskt sjuka.
Anförande vid FredrikasBrem ' eaFörbundets Lundakrets ' välgörens hetssoaré för detta ändamål den 14 april f925 av professor Viktor Wigert.
v i genomleva i var ti,d mhnga revo- som mail endast viskande talar om, lutioner; en av de allra mest av nagot som visserligen: ar lhem.&amp;t, men Bebovet ptikallade a r den som omstör- oekg&amp;i löjligt; nhgot som nog skickar t a t v &amp; ' uppfattning och var behand- kalla 1&amp;ar efter ryggraden, men som ling av de psykiska ajukiiomarna.
Den man anda gör till föredå.1 Iför fniss- gamla, p % en .barbarisk okunnighet vi- ningar noch dåliga kvickheter.
Vhga.r lande uppfattningen, a t t sinnessjuk- inan likv2il # hoppas, att den dag ar ngra, dom vore en skam och en vanära, ett d &amp; en bred allinänhet, som varken oh %- straff och en vedergillhing bór synder nar.
eller föraktar den febersjuke eller och moralislca brist.er, och den darpi den lungsjuke, ej heller skall göra det grundade orniinskliga behandlingen av med den sjalssjuke?
Vagar man hop- de sjuka har mast vika, och för en pas a t t ocksil den dag ar nara, d &amp; u p p l y s t värld ' har det nu &amp; tt upp, liikaima ej längre ensamma behöva a t t de psykiska sjukdomarna %ro, sjuk- kämpa mot den p &amp; detta omrade efter- domar i vanlig mening och a t t de av blivna, opinionens mhngllövdade hydra, dem .drabba.de äro v %ra .olyckliga li- utan kunna r#kna ph det socialt erfar- dande lneduianniskor.
Alltmera ' tran- na lekmannaintressets stöd och hjälp?
ger denna uppfattning in i f olkmedve- I Fredrika-Bremer-Förbundets Lunda- taiidet, loch teoretiskt Iar det val i n .. krets) varmhjärtade initiativ till den- g e n, som förnekar densm ma.
Men na soaré vagar jag se ett bevis p &amp; a t t and &amp; kastar man an i # dag p % m %nga denna dag redan randats - htminstone hall smädenamnet &gt;dares efter, den sju- i denna upplysta del av vart langa ke, an i dag a r det mangen, som be- land.
traktar sj~ssjukdomen (&gt;&gt;vansinne&gt;&gt;) T %ra förändrade a ~ k ~ d n i n g om a r de: som n&amp;got skamligt.ej blott för den .sju- ps~lciskt sjuka ställa lom emellertid.
ke utan aven för hans familj, n8got inför praktiska förpliktelser, nämligen - - --
92 H D R T H A -- - - psykiska lidandena i själva verket &amp; o, hur mycket socialt elände, som följer i deras spar, sil ser man arbetdatet för den psyki.ska sjukvarden p &amp; en gilng vidga sig enormt och finnerg a t t denna kanske i själva verket böp ha sin tyngdpunkt förlagd utanför sjuk- husen och detta si mycket .mer som en i sjukdomens tidiga 0c.h lindriga stadier anbragt s o c i a l hjälp ytterst ofta kan fii en förbyggande karaktar och förhindra ett fullstitndigt psykiskt sammanbrott.
Ty det ar intet tvivel, a t t en miiiagd psykiska sjukdomstill- stbiid i betydande grad underbliisas av ogynnsamma sociala f örhallanden.
Men aven i andra fall - dar sjukdomen i och för sig a r E &amp; organiskt betingad, att den icke kan piiverkas s. a. a uti- fran - ä r den sjukes sociala miljo icke utan betydelse.
Sjukdomen shsom s&amp;- dan behöver visst icke upphäva de^ sociala dugligheten, men i förening med lc~niisamma miljöf 8rhAllanden b 1 i ~ .det ofta fallet.
Om diiiirernot den sjuke - uncler klokt hiinsynstagande silviil till hans svagheter som till hans möj .. ligheter - inpassas i andra för honom mera lampade yttre förhilllanden - n %- got som Ban stöta p &amp; stora svarighe- ter, men som, ofta icke ap ogenomför- bart - sb kan han kanske klara ~ i g f örtraffligt dkr Qtminstone det fulil- s t h d i g a sockla sammanbrottet f6re- byggas.
C n den grad av social dug- lighet som, " ots sjukdomen, finnes kvar bos den ~juke, rationellt tillvara .. tages, sk kan inilngen gang - till biit- nad för skviil honom själv som fOr samhallet - hans fullstandiga omhan- dertagande pb sjukhus, försörjningsan .. stalt eller annorstädes undvika^ - --.
p - -- P - - a t t p % ett helt annat satt, an vad man förr Buncle tillata sig, sörja för deras vard.
Den första uppgiften har varit att reformera anstaltsviisendet, oeh det har ocksa skett.
Det moderna sinnes- sjukhuset a r varken ett » d %rhus » eller ett hospital, det a r ett s j,u k h u s - icke blott till namnet utan ocksk till gagnet.
Hen liksom vi p % den kropps- liga sjukvhrdens omrhde icke kunnat nöja oss med, aldrig s &amp; fulländade lasa- rett, utan mast skapa organisationer, som p &amp; annat satt - hjälpa de lidande, s &amp; maste vi ocksa, niir det galler de psykiskt sjuka; söka bereda dem stöd och hjälp p % annat satt an genom sjuk- liusvard, och i det avseendet ha vi stora underllitenhetssynder a t t förebrh oss.
Mahända ä r det mangen, som földi- nar sig at kravet p % v h d A t psykiskt sjuka u t a n f ö r sinnessjukhuset, darvicl utg&amp;ende fran den tyvärr icke .ovanliga lm,issuppfattuingen, a t t psy- kisk sjukdom nödvändigt innebar full- stsndig upplösning av vederbörandes samhiillsduglighet och a t t den utan vi- dare kriiver sjukhusvard.
Denna upp- fattning ar emellertid audeles oriktig.
Mellan den utpräglade svara sjukdo- men och den solida halsan finnes p &amp; det psykiska lika val som p &amp; det knoppsliga omrAdet en mängd över- gifngdall, frdn dem som mycket viil kunna sköta sitt arbete och alla sina angeliigenheter, över dem som icke iiro sjiX1vstiindigt arbetsföra och darför i behor av samhällets stöd och kjalp, till dem vilkas sjukdom a r s &amp; svarar- tad, a t t endast sjukihuset kan bereda den nödiga våden.
Har man fatt upp ögonen för, hur oandligt vanliga just de lindrigare
H E R T H A Det finns .s %lunda en mängd tidiga och lindriga sjukdomsfall, i vilka, den rationella hjälpen Jigger, utom p % det rent medicinska planet, aven.
p &amp; den aa:mhalleliga hjälpverksamhetens.
H u r of t a maste icke 1ä.karen vid sinnessj.uk- huset mottaga sjuka, om vilka han - maste förmoda, a t t e t t eakkunnigt an- bragt socialt stöd kunnat onödiggöra en dylik Atgärd.
Men det finns ocksa en annan grupp av psykiskt sjuka, vilka äro i trangan- ile ' behov av sociala hjälphtgarder, och det a r de tillfrisknade ~oeh förbättrade, vilka efter sjukhusvistelse skola %ter- inpassas i samhiillet.
M&amp;h.ända.
ä r det dessa sjuka, som allra bittrast fo, kan- na sin - hjälplöshet.
Ännu i, dag aga ' följande varmohjärtade ord full alctua- litet, vilka för 70 a r sedan skrevos av en svensk psykiater: &gt;&gt;Vad bliver en sadan stackars människas öde?
Ingen tager sig an henne, ingen tanker p % a t t avhjälpa hennes behov, svart far hon att skaffa sig tjänst, kanske &amp; r hon ock för svag a t t bibehhlla ntigon &amp; dan; kanske, ock pekar man finger &amp; t ' galningen ', at darh hus hjonet ', var- helst hon vänder sig. » Hur m h g a sjuka f &amp; icke &amp; n i dag.
pröva sanningen av dessa ord?
Var ä r den f örstaende, b jälpande hand, som ~&amp;am ' hallet räcker u t mot den tillfrisk- nande för a t t vaglefia .de förssta stegen utanför ~jukhuset?
Vem hjälper a t t or.dna en bostad, vem &amp; affar arbete, vem ger kloka rad, d % d e oundvikliga marigheterna börja h,opa sig?
Dzet lig- ger intet klander mot den offentliga fattigvarden i a t t konstatera, .att - den oftast i .c B e är kapabel för dylika upgifter.
.
Den - smidighet och den spe- 93 ciella erfarenhet, som erfordras för a t t med förstaelse möta, dessa ofta ytterst ömtaliga och.
överkänsliga sj&amp;lar, &amp; &amp; r icke till dess förfogande.
Under dessa förhAllanden kunna- svarigheterna 51i oövervinneliga, och läkaren, som icke kan kasta u t sin ömtaliga patient p5 landsvggen, med risk.
at.t snart f % ho- nom försämrad tillbaka, maste lata honom f &amp; behiilla en Mstad p &amp; sjuk- huset, till dess a t t en gynnsam Bon- junktur h ä n d e l s e v i s öppnar sig.
Och p % detta » händelsevis » kan det htinga ett livs öde.
Men även nar sjukd.oinen verkligen nödvändiggör s juk:husvistel.se, ä r anda en sakkunnig social hjälp ofta trangan- de erforderlig.
H u r l ä t t.
lämnas icke vederbörandes angelagenheter och $go- delar v i n d för vag under den oftast ratt sh langa tid, som sjukdomen hin-, clrar honom a t t själv # ordna därom, och h r ofta v a n d i ~ d a s .de icke av oförsta- ende och sintresserade mnniskor?
IklPliigen sjuk, som, &amp; tervander till sitt lieni, har fatt göra de bittraste erfaren- heter aven i detta avseende.
Oron och bekymren f ör alla dessa materiella smiiting kan bereda den sjuke de stör- sta plagor, och läkaren star ofta makt- lös däremot.
Ty icke kan läkaren ord- na om bostaden, om möblerna, om ar- betsverktygen, om.
det f örfallna bank- lanet etc. etc. - Det ä r nu alldeles tydligt a t t 46; des- sa viixlande uppgifter för psykiskt sju- ka maste samhället skaffa sig speciel- la organ, och sa; sker nu överallt i varl- den.
Oftast f a r dock den emkilcla val- görenheten g % i täten, och i de banor, som den utstakar, h o m e r sedan den egentliga samhällShjälpen efter.
SR '.
.
Behöver jag siiga, a t t det stilles ut .. omordentliga krav pA en siidan kura.
tors personlighet?
%r erfordras icke blott social kunnighet, rapphet och p&amp;- hittighet, utan ocksi en ganska osed .. vanlig mtinniskokiinnedom och psykolo- gisk f örstiielse, takt och f inlciinslighet; i f6rening med stor erfarenhet om psy .. kiskt sjuka och deras egenheter, sanit sjiilvuppoffring och Iiiingiveidiet f iir har förhallandet varit i Stockholm, d a r numera en ganska omfattande hjalp- verksamhet för psykiskt sjuka kommit till stand, vilken nu a r kommunalt fi- nansierad, men ursprungligen igang- satt genom gavor av varrnh j h t a d e mannisl~or.
Den » hjälpbyra&gt;&gt;, som dar arbetar, lämnar numera stöd och r %d och * hj&amp;lp at bortat 900 personer om aret.
Det behöver kanske betonas, natt hjälpbyrh icke tvingar sig p &amp; nbgon människa.
Det enda, som binder dc?
~ j u k a vid byr %n, ä r den hjiilp, som de ktinna utgAr .darif rin.
detsanma som sagts om liikaren: &gt;&gt;I!
faut aimer les alienés p i r p i i v o i ~ bien les soigner ».
Början till denna numera betydande samhiilleliga institution var ansttillan- det - av en i social hjälpverksamhet mangsidigt skolad kvinnlig » kurator », som i livets .olika skiften kunde rara en de sjukas skyddsiingel, och alltjiimt 5ir det kuratorns aociala arbete, som ar adet centrala och viktigaste i .hela verksamiheten.
Det Iar s v b t a t t i nag- r a fa rubriker * inga de kaleidosko- piskt skiftande uppgifter, som f örelag- gas kuratorn.
Hon ordnar med rAd och hjiilp at de sjuka .i en miingd av li- vets f örvecklingar, hon f ölmedlar ar- bete, .hon skaffar bostiider, bon ordnar om affarer och processer, hon ordnar am understöd fran fattigviird loch en- skilda välgörenhetsanstalter, hon * ar hand om hem och husgerhd, som hillla p % a t t g3 vind för vag,, hon sköter om intagningar p &amp; sjukhus, vilohem, sin- nesslöanstalter och abnor~nskolor etc. etc.
Hon uhar a t t reda upp en mtingd föi=h; fllanden, som de p % grund av sin sjukdom handicapade patienterna el- ler deras mer eller mindre oerfarna och oförstaende anhöriga - ifall nu stIda- ria finnas - icke kunna g &amp; i land med.
Xan tror gtirna a t t de sjukas bekov av hjiilp av hiii.
ifriigararande slag skulle vara mrcket större i stoi~stadeu an pA landsbygden.
E t t par Ars verk-.
samhet vid S:t Lars sjukhus (Lunds hospital), vars klientel till största dc .. len utgöres av landsbor, shar varit till .. rackligt a t t övertyga mig om, titt I sjalva verket ligger saken tviirtom.
Vi st8 dar oupphörligt inf6r fall, dar det föreligger ett triingaiide behov av so- cial hjiilp ami i det ena, a n i det andm avseendet.
Vi tringas a t t beliillla sjii- ka i m h a d e r och nier, diirfiir a t t ingein hjiilper oss med deras iatplacering, Vi tvingas a t t skicka u t sjuka i livet trots a t t vi veta, a t t ogyniisamma för- hiillanden r a t a dem, rilka snart för- viirra sjukdomen och kasta deiri tillba .. ka till oss.
Vi se sjuka, som oroas och pligas av bekymmer ou1 s i r a mater:- ella arigeliigenlieter, och vi lia inga.
.möjligheter a t t lugna dem.
Och vi fli t a emot minga sjuka, om vilka vi mils-.
te anta, a t t kloka och erfarna hiiniler utan srilrighet kunnat ordna en &gt;&gt;Iijalp till sjiilvhjiilp~.
Vi fia sjalva pil lediga stunder göra oss till kuratorer o &amp; för- uppgiften.
- Det galler oril henne
söka efter basta förmaga avhjiilpa de mest trängande behoven.
Det a r nu meningen att söka ifii me- del till inrättande av en kuratorsbe- fattning i S k h e - en Ibefattning som naturligtvis här liksom anliorstades bör anförtros A t en kvinna.
Det %r väl icke riktigt och ligger val ej hel- ler inom möjligheternas gräns, .att en SA viktig samhällelig uppgift: som, den- na skulle för all framtid finansieras av medel, som stallas till # förfogande av godhjärtade .människor.
I längden maste ilet bli samhällets i &amp; n iliel ' het sak a t t taga vArd om detta intresse, som ar dess eget, som 5ir ett samhälls- iatresse.
Men det a r för, att bryta va- gen, som enskildas arbete och offer- villighet m h t e tagas i ansprAk.
Man hoppas kunna med enskilda medel sat- ta kuratorsverksa@heten i gAng under ett par ar, och räknar med .att # den so- ciala nyttan och välsignelsen av den- samma &amp; all p &amp; .denna tid ha blivit siii uppenbar, a t t: de anslag~beviljandcv myndigheterna - liksom fallet varit i Stockholm - icke skola tveka; om dess f ortsatta finansierande.
av vilka 2 iiro placerade g % kriminal- avdelningen och 4 tjänstgöra p &amp; di- striktsavdelningen.
DA de första polissystrarna anstall-, des, var detta tvivelsutan a t t betrakta mera som ett experiment.
Motion %- ren och de mianga, vilkas arbetsomrii- de stod i nagon beröring med polis- systrarnas tilltänkta verksamhet, hop- pades emellertid a t t allt efter som er- farenheten konstaterade denna verk- sanihets ' behövlighet, - den ocksa skulle - komma a t t utnyttjas till full ' effekti- vitet.
har .dock icke skett.
.
Piolis- systrarnas arbete kan icke siagas ge det utbyte som frAn böi8jm varit av- isett och som det borde giva.
Saväl p3 den kriminala som p &amp; distriktsavdel- ningen a r # deras uppdrag nämligen in- skia5i,ii.kt till hiivudsakligast vakttjänst.
P % krili~inala~~delningen tjiinstgör sil- lunda f r h t BI.
9 p % morgonen till kl..
10 p &amp; Bv2illen alltid en .polissyster, iin- der nAgra timmar pfi dagen b5clla sys- trarna.
Polissystrarna hava a t t taga an- hand om de kvinnor loch barn, s lom: Millits för ett eller annlat brott, ut- f öra kroppsvisitation s&amp;m t liXila vakt över dem, tills de av manliga k0nsta.p- lar bamtas till förhör.
D &amp; förhöret vidtager, är polissysterns befogenhet slut, och under natten fiillgöres den polissystriai8i~a eljest Aliggande vakt - tjiinsten av manliga poliser.
P % distriktsaadelningen tjänstgöra alltid tiirvis en polissyster för, den s. k. yttre vakten och en för # den inre, var- jämte en syster .har vakt hela natten.
Den 1 april fradades a v fru &amp; rtr; ud Var och en av systrarna vakar aalun- Törnell denna .motion i 8toclrbolnm &amp; - KIS- .da var fjarcle natt.
Om polissysteim ' f ullmiiktige.
I motionen insl %mlde ~tad~slfull- för nagot uppdrag under natten miAste.
maktiges Isamtliga kvinnliga ledam6ter.
lämna stationen, övertages vakten av PA grun.d av motion n:r 10 för 1907 en manlig konstapel.
av herr von Koch beslöto stadsfullmäic- Den, som slcöter oden yttre vakten, tige den 16 dec.
samna .Ar a t t vid har a t t p &amp; Ballelse .utföra .diverse upp- Stocl~holiizs polis =stalla tre .s.
8. po- drag ute i, staden, s&amp;s; om a t t - vanli- lissystrar.
Den 17 mars följande ar gen till~amrn~an~s .med en konstapel - tilkattes dessa, 1 med tjänstgöring avföra lsinnessjuka.
till anstalt, barn- vid krinlinal- och 2 vid, di.striktsavdel- sangskvinnor till %arn.bördshus, föra ningen.
Det har.sedermera befunnits till tAget nagon kvinna, som sändes till nödvändigt a t t 6ka deras antal till 6, hemorten 10. s. v. Fru Törnells polismotion.
96 H E R T H A Till den inre r a k t t j a s t e n hör a t t taga emot vilseghngna barn, husvilla kvinnor, druckna kvinnor, gatans kvin- nor, sinnessjuka av patrullerande kon- staplar införda p &amp; avdelningen.
Se- dan polissystern antecknat deras namn, födelsar och adress har hon a t t taga vara p % alla dessa olika element, försöka lugna d e oroliga, tysta .de hög- ljudda, se till a t t de ' hysterieka ej göra sig sjalva eller andra nhgot ont, a t t ingen smyger sig ut.
Tilloppet %r na- turligtvis: ojämnt, vanligen störst p % natten.
D &amp; de anMillna hämtas till förhör står distriktsavdelningens lika val som kriminalavdelningens polissys- ter vid gränsen för sitt &amp; liggande och den manliga konstapelns t a r vid.
D &amp; vilseghngna barn lcornmit in p &amp; stationen, illigger det polissystern att leda hem dem samt a t t skaffa in hus- villa kvinnor p % asyl.
Sedeslösa Bvin- nor och lika &amp; de druckna som sovit ruset av sig slappas utan vidare, sedan de förhörts.
Polissystern har ingen befogenihet, än mindre nagot &amp; liggande att hist % dessa:.förvillade, reda u t an- ledningen till och söka rada bot .för de- ras eländiga tillvaro.
Och dock skul- le just polissystern, gom ser dem i stun- derna .av deras förnedring och sjiils- Angest,.
] runna göra en betydelsefull in- s a t s för dessa vilsekomnas tillrätta - förande om hon iigde .medel och makt att gripa in.
Hiir borde finnas e t t fullt organiserat samarbete mellan po- lisssgstrarna och s&amp;val enskilda som kommunala och statliga anstalter och institu tioner f ör - samhall.sh j&amp;lp och samhällsv&amp;rd.
Vad som nu stundom göres trots bristen p5 organisation sker p &amp; grund av polisspstrarnas eget intresse för salren eller till följd av or- der frAn lcommissarien i nagot särskilt f all.
Sasom en ännu större oegentlighet framsthr a t t den kvinnliga polisper- sonalen sthr f u l l ~ t ~ d i g utanför t de verksamhetsomr~den, som ' borde höra till dess viktigaste, nämligen spanings- arbete, husunders~kningar, förhör, rap- portskrivning.
Uen just, allt detta arbete bör, s % snart det rör kvinnor och barn, utföras a r kvinnor.
Det a r i själva verket en orimlighet att po- lissysterns befogenhet upphör dar hon just i &amp; n egenskap av k v i n n a skulle ha a t t fylla ett siirskilt viktigt varv.
Utan a t t p &amp; nHgot satt betviv- la vare sig det goda uppsatet eller det korrekta tillviigagiingssittet hos de po- lisman, som ha a t t förhöra kvinnor, sii kan det likväl ej bortses ifrrPn a t t det vid dessa tillfallen oftast ar frhga om fölahAllanden av för dessa kvinnor yt- terligt 6mtBlig art.
Det rör ju bl.
a. sedlighetsbrott, fosterfördrivning, in- tima aktenskapliga arslöjanden, redo- görelser för laster och elande av alla slag.
Och för d e flesta Erinnor känns det motbjudande och airande a t t be- höva dryfta sadant med en man.
Det a r för övrigt ofta konstaterat och psy- kologiskt sett helt naturligt, a t t ed- ligt förvillade kvinnor visa mycket större respekt för kvinnor an för man.
E n kvinna, som sätter sig till det r; lPd- sammaste motriirn mot en manlig kon- .stapel, lugnar sig och later latt nog tala sig till riitta dii polissystem f a r hand om henne.
Icke minst av sisti-iimnda sk31 har sedan lange hos dem som utfira social repksamhet för och bland ungdomen behoret av kvinnliga, patrullerande seclliglietspoliser f r a m s t h t siisom .syn - nerligen triingande.
Och a n u star- kare kommer det utan tvivel a t t göra sig gallande sedan samhiillet genom den frAn och med den 1 jan.
i Br ikraft- triidznde nya la gen om sanihiillets bar- nariird fAtt ratt a t t tili skyddsupp- f ostran omhiindertagna ungdom anda upp till 18 Cir.
Redan under m h a d e r - na januari-mars ha till Stockholms Iiarnariirdsniimnd överliimsiat s 9 flic- kor mellan 15 och 18 Ar - alla rene- rislit smittade.
Detta antal utgOr n.a- t u r l i g t ~ i s endast en.
brrtkdel av den ungdom, som behöver tagas viird om
frAn danssalonger, f r h gator och bor- d.eller.
.Men polkens patrul1tjän:st bör icke utmynna .endast i atgarden satt &gt;t a.8 en .&amp;idan ungdiom och föra ben- ne till polisstationen.
E n dylik.
At; gard bör savitt - möjligt h a föreghtts av iakttagelser nn_d.er hennes gatuliv, undersökning i varje särskilt fall ge- nom a t t vid besök i flickaans hem el- ler tillhall komma till.
tals med hennes anhöriga och.
henne själv.
Och, .s&amp;som ovan papekatsl, polisen bör aven satta sig i förbindelse med, de engkilda.
per- soner, med institutioner och m ' gndig.
hter, som kunna tänkas aga den stör- sta utsi.kten,.satt uppratta # den unga flickan.
.Till sedlighet~polisens upp- gifter bör, med ett ord höra.
htgärder till f ö r e b: y g g a n d e av # att des- s a unga pamna p &amp; polisstationen.
Men p &amp; ett &amp; dant.
värv mled allt vad # det.
fordrar icke Mott av pondus utan ock- ' SA av t&amp;lamlod och mjukhet behövs .det ett kvinnligt, ' m.oderligt grepp.
Genom den nya ba.rnav&amp;rdslagens.
tillkom &amp;, sy- nes !behovet av kvinnliga poliser i pa- trulltjänst och spaningsarbete i sjal- va verket h a gjort, sig starkare, an n&amp;- gonsin pAm.int, 0th .det a r a t t koppas a t t idet nu matte bli av ~stad.sfull.mak- tige tlllgod.o ' sett.
Alltsa - hela den verkkamhet inom polisen, p % kriminal- shval lsom p % adi- striktsavdelningen, vilken rör kvinnor och barn och nu !ligger perso- nal, bör wtmmanföras p &amp; en särskild kvinnoavdelning, skött av kvinnliga gioliser, under ledning av en kvinnlig kommksarie.
Rsedan i nov.
1918 frdmför.des av .po,- ' lissystrarna i skrivelse till yolibm&amp;sta- ren .n del önskemill i sammia riktning, som d e i denna motion framställda, och # däribland även en begaran.
om den kvinnliga polisavdelningens &amp; allande under kvinnlig överordnad.
Det ä r emellertid givet a t t i o &amp; med ' en ut: .viagning av aiibetsmril,det polissyst- iarnas nuvarande utbildning icke ä r tillfyllest!
Till kompete~svi ' llkoren för- polissysters anstä1lnin.g hör för när- varande » att hava genomgatt ' !bogre j läroverk med - nornzalsk~0ilekompeten.i samt en av t svenska fattigvardsförbrin- idet an,ordnad kurs för praktisk o &amp; teoretisk utbi1,dning av förést .. Bndarin- ' nor vid fattigvil.rdsanstalter och ' barn- hem eller annan, därmed jämställd el- ler ' högre social kurs, &amp; er ock - att va- r a u temrniner ad 1s ju; kskIöter.ska med tv8Aiaig ' utbMning och hava .i ' kurs av nyss angivet slag ' erhallit undervilsning i .,den del av ämnena, som .ej inga .i sjriksköterskekulisen, samt.
a t t barn min, &amp;; sex manader tjbxstgjort p % för- ' ordnande eller sh.som extra .vid Stock- Iholms poliskAr och därunder visat nit och duglighet för tjänsten ' samt iakt- tagit &amp; t hedrande uppförande », Sedah denna inlstmktilon skrevs i i B -.
gon gang omkr. - ' 1908 ha tv &amp; utbild- ningsanstalter tillk,ommit, v i k a bada torde vara nödvahdiga &amp; som pAbygg- nad pA den # av.
poli ' ssystem .fördrade normal~kolekompetensen.
Dessa an-!, * italter ' äro polisskolan och institutet för socialpolititik och komlmunal.
' ut- biEdning.
Bilda dessa - om med full; ständiga kurser kller endast: med visi sa amnen kan endast en.
' nämnare ut- redning avgöra.
- böra- vara obliga.@o.
ridxa $ör rall kvinnlig plolispe~ !sona ' l., medan daremot den: Speciella sjuk !skö- terskeutbildningen icke torde vara .nöd-.
.
: mindretal.
.At.t vändig ' för mera än ett samtliga de kvinnor, som vilja agna: sig A t polistjänst, mAste Beredas till-.
triide till polisskolan, ligger i löppen # dag.
S k d l den kvinnliga polisperso- nalens arbetskraft kunna utnyttjas pA e t t mera fullständigt sätt.
.an nu sker, maste av densamma fordras ' a11 .den teoretiska och praktiska insikt som ä r nödvhdig f ör saväl .konstapel som ' för k f ordran till kommissarie.
J ' ag ' %r naturli.gtvils.
fullt medveten- lom att en kvinnlig polisavdelning av - den typ ' och med de uppgifter jag här o17an framställt .sasom ett önsktim %l ' ' icke kan tillskapas med ens.
Och om ockdi en, sammanslagning av de Mda avdelningarn ' a.
torde komma att.
.med-l b, s ' ' a
98.
H E R T H A giva betydligt större m~jligheter an för närvarande a t t rationellt uppdela polissystramas arbete, milste dock utan tvivel en omorganisation medfö- ra en större kvinnlig polispersonal an den nu befintliga.
Det lär val eiriel- lertid kunna förutses a t t om en kvinn- lig polisavdelning kommer till stand, densamma skulle s &amp; väsentligt minska, de manliga avdelningarnas arbetsbör- da, a t t manliga konstaplar i man av avgang endast skulle ibehöva utbytas mot kvinnliga.
Polispersonalen i sin helhet skulle saledes milhanda icke, el- ler atminstone ej i avsevärd grad, be- höva ökas till numerären.
I vilken mAn de nuvarande po1iss; pst- rarna kunna vara villiga att tillägna sig en 56gre kompetens eller huruvida dera.s f öregaende t j änstgoring skall skunna atminstme till nagon .del befria d m fran a t t i och för .befordran &amp; af - f a sig högre utbildning - än lden nu p&amp;- fordrade a r fragor, Bom endast genom en närmare utredning kunna avgö~as.
P &amp; grund av ovan anförda motive- ring f a r jag hemistalla .att stadsfull- mHk tige ville besluta: a t t föranstalta utredning samt upp- draga A t stadskollegiet a t t i anslut- ning till densamma f radagga f örslag om att vid Stockholms po1i.s inratta en kvinnlig polisavdelning under led -- ning .av en kvinnlig koimmissari &amp; och med sky1,dighet att även u t ~ v a patrull- tjänst, samt att .för vinnande av kompetens till annställning och ibefo~dran vid den kvinnliga polisavdelningen kvinnor liimnas tillträde till polisskolan.
' Samtidigt med denna motion räckte fru Törnell likaledes motion om: a t t stadsfullmäktige ville f öranstalta utredning angaende sådana nyinred- ningar och omändringar a r polissyst- rarnas arbetslokaler, som saro av behovet palik.allade, samt bevilja medel till de At- garder, scm av utredningen föranledes.
Aven i detta yrkande instamde stads- fullmlaktiges samtliga kvinnliga leda- möter.
Kvinnoflit från svunna sekler.
13almstadskret sen av Hredrika-B remen .. Förbundet anordnade den 3 4, mars en ut- stiillning av ganala handarbeten.
Den om- fattade en mAeald a r olika förerniil $ r h den gamla skanska iikedynrin, daterad 162, och rikt broderade örngott fran 1648 till 1900-talets skira, handbroderade.
ibrudslöjor och en bonad, som exponerats p &amp; sommarens Parisutstllln~ing.
En .m&amp;ngfald brudstnim- peband och brudgumshiingslen i korsstygns- broderi, brudlinnen och brudnäsdukar, brud- pallar och ibmdtiicken friin 1700- och 1800- talen, jamte rikt broderade plagg .till skfin- ska ' bmddriih-er, dopdriikt oah dopmössor, nu ralvilligt utl ' hade till utsbällaingen, risade att de som .$-iira minnen noga rhrdats i fle- xa slliktled.
Dyrbam.
spetsar loch drgkter f r b olika tider, mattor och .kuddar .i kors- stygn, fina kragar och fichyer, biirarkten, plihM&amp;er, piirlbroderade * börsar, klockstriln- gar loch spjällband, tarlor sydda med silke eller ~hhr, &amp; rshilt et t p~rt~i-att, va&amp;m hal- Vandska flätningar, dratter och örngott vi- sade olika slag av handarbeten.
m h g a av högt konstniirligt varde, frAn gods, gherrgfir- dar och allmogehem Initiatiret till utställningen hade tagits av f,m Anna Berggren, som själr ikludd sii st.Atlig srart sidenkliidning .med krinolin f r h .mitten a r lSMbtalet, outtriittligt demonstre- rade rariteterna, härvid assisterad a r en de1: andra damer, iirenledes i driikter frAn gam- la tider eller all~magedriikter frfin olika sock- nar.
Diirjämte r a r i den festligt dekorera- de restibulen anordnad semering a r, kffe och t e med kakor, skinkta a r medlemmar.
.En docka atlottades, den r a r kludd efter ett portriitt fihn 1858 och sydd till iitstiill- ningen ar fru Anna Forthmeiier-Johanson.
Utstullningen r a r talrikt, besökt av bide Qldre och yngre w h .bel&amp;ten,heten r a r all- miin örer a t t sk mAnga blirit satta i till- fälle att hundra dessa gamla: skatter.
Kun- de den ha riickt tiil liv en kiinsla a r rörd- nad för det förgangna och a r ansmr.
fik rad v i sjtilva ha att, liimna i arv, &amp; t rbra efterko1nmande, skulle kommitt6n .kanna sie; rikt belönad för sitt arbete.
R. HQT.
H E R T H A 99 F - B - F. Kretsarna.
m ' ötet uts8gs (fru IE. Nordemkjöld, mecl fru B. Sylvan s m, suppleant.
Styrelsen fram- M a r i e; s e t a d e k r e t e e n ihadeden lade ett .förslag om att i Viasjö bilda en 15 februari sambrv ' ämsafiton p &amp; H~ush ' M~ssko- ~Blomstwfond,, och - anslöt @ g kretsen till lan, varvid fröken isigrid .Lindgi.en redo- detsamma, varefter ett axb&amp;sutskott till- gjo~de.9ör Föreniingen Morden loch dess verk- satbes a t t föra .fldigan .vidare.
samhet, !&amp;rskilt 11ppeli8~llande ' sig vid.
för- Kretsen bade vid Arets slut 112 medlem- erringens kurser p8, lslottet .Hintigavle i # Dan- mar, darav en staaid3g.
mark sishlidne somlmar.
~Rröken Gudnin E t e r förhandlizigarna &amp; öl3 d r, h g.
Palme Langcahefm bidrog til tundtwh8llningen ge- offentli.gt föredrag .om, Vad v~i vänta av pen- nom en uppP&amp;ming ph dian$ka.
V.id den dtir- ~siomfurs.äkrizi~~.
p i f6ljande tesupén utförde fru mmly Eden- Y s t a d k r e t s e n hade den 27 jan.
an- gren en del svmsk.a, &amp; anska, norska och tys- ordnat offentligt föredrag i flicklaroverkets ka ~ n g n ~ m u n e r.
samlingssal med ' fru Ester Lutteman som S t r a n g n ä s k r e t s e n höllsitt ars- talade om sNutida ungdomsproblems.
Kon- möte den 5 febr., varvid stadgarma andsades sulinnan Borg, framförde de n8rvarandes i ~ f d tÖverensstämme18e l med besl lukt vid F.- tacksamhet till fru Lutteman.
B.-F:s 8rsm ' ölte lm.
Arsavgif ten best; lmIies Den 9 febr.
Wlls - &amp; rsm !öEet runder fru Maja till 4 i+ronor.
S t r a ~ ~ b e r g nordförandeskap.
s isedan styrel- Blerilöts anosdna en bemutst.li.l.lning under se- .och revisionsberatteIiser föredragits och instundande maj unl&amp;aad, och för detta Glida- decharge bevi1 jats skreds till, oräinarie val.
&amp; tilLsattes &amp; i en kommitte qeä fru I. Ro- ord5öraiide utshgs fru .Sitsandberg och senqvist sAsom sammankallande ledam ' ot.
till vice m&amp;f.
: frii Ingeborg Bang, bhda om- fru A. Widebeck Famnade en redogörelse valda.
Till lehrnöter; av styrelsen Aberval- för rad som under det gslngna aret vidta- des fröken ~Olga .Jol~nson, fruarna Anna N i b gits .för a t t Prärtija: fr&amp;an om inrätt:a.ndet ao ett .Eörlos.sningshem C, stden, samt för son, Ingeborg iOlson, Hertha Persson, Olary Sohultz, frtiken - min Strandberg och fru nuvarande liige # av dklgan.
Fanny Welinder, med fru JDblya.
A.dlercreutz, ISedan 8rsberatklsen blivit applast, och re- frii:ken Emilia Davidsson ' och fröken Anma vision&amp;er&amp;tbelsen go&amp;känd &amp; tervaldes den Gedd:a som smppleanter, av vilka f röken Da- avghende styrelsen med frihken aTinni Huldt vidsson invalts efter fröken Ingebong Hel- som osdförande.
gesson, som arflyhtat dr8n orten.
Till rep~esentant vid .l ?.-B .-F: s %rsmö.te Revisorerna f röknaima Bertlia Grön1vi8ll vakles frtiken ?+inni H.uldt med doktor Anna och Ida BIdrnborg, hrvaldes Jiksom supp- Jransson som: mppleinit.
Ti.11 fösun&amp;n Södermanlands lans sti- le~nten: fru Thora von Nomann, medan till.
pendiegond hÖ1.1.
!€ni Bllsbet Wuncli &lt;len 12 eu1ppleant efter fröken Daviasson utshgs frö- febr.
föredrag slom Japans.
Set tobeh811- ken Ellen MAnsscm.
.
Till o m h d vid föiibumdets %rsmöte val- ' ningen blev cirka 90 kr., vadan nu nhgot över 170 kr.
Wivit insam.lade till blivande des fruaina Sltram~berg, iSchwltz, Persson och Wel-inder samt fröken ;S tran&amp;hrg, .med utöhing a v länets stipendiefond6r.
fil.
kand. Hulda Lundh ', och frp In~gebo~g V 3 x j ö k r e t s e n hade d,en 22 febr.
Olson som suppleanter.
sitt ArmOte.
Ar9- .och l~e~~i.Pionsber~ * ttelser före&amp;rogw, och dech-aige ibevi1j.ades.
, De ar- Eh skrivglse f.
r h iförbundets styrelse fö- &amp; ende styrelseniedlemmarna, frtiken I.
Malm, redrogs, vari meddelades, a t t med tack- f m B. Sylyan och fru E .. Nord.enskjöld om- samshet an~tagit inibjudan a t t] &amp; ta.
&amp; r .förlag-.
valdes, l.ikasa re-risorerna,.
fru K.
.&amp;föller och ga; Pö~biindets i i m ö t e till Ystad.
fröken K .. Bergren, och.
revisorssu.ppleanter- !Den 26 febr.
had ' e kretsen tillsammazis na fldöken A:ha Nilsson och fr6ken W. Lhd- .med övriga kvinnoE6reningar i Istaden ett gren.
Att representera kretsen rid förbunds- lopini~nmöte i pensi~onsförsiitkringsfrhgan,
100 H E R T H A varvid d r Ingegerd Palme höll fördrag om, Vad vi ~ i i a t a av pensionsfors~kringens.
ö r e b r o k r e t s e n hull sitt brsmate i Risbergska skolan mhnd~agen den 8 febr.
1926.
Ars- och ~evisionsberiittelsei-na Siire- Efter drsmötesförhandlingarna vidtog mm- kväm arund der fröken Teresia Eurén Iiim- nade en expos4 6rer, den unga srenskra lyriken,.
H i i l ~ i n g b o r g s k ~ e t s e h611 n den 4 februari lklubbafton, med khseri av f r u Aina meson örer, Dr Barnniio ' s ho- mes,.
Arsmötet Bgde im den 18 februari un- der orMörandeskag a r fröken Signe Wenn- berg.
Styrelse- och revisionsberättelser gud- Kundes o &amp; ansvarsfrihet beviljades.
!Pill stpx4seleiiamöter omvaldes frijknarna Signe Wenn; berg, Signe Rosentrist, ' Leonle Des- hares, f marna Aina Akeson, Astrid Gierow, Helga Sjunnesson, .fröken Teresea Kjellberg, fruarna Sigrid Sjövall och Selma Högsteiit- Till, kretsens representant i stipendieniirnn- den ut.sAgs afröken J. Vallerstedt och till dess Olsson och nyraldes fru laly Xm.ssoli.
Fröken Xaggi Platen kallades till heders- olmbud vid förbundets o ars möte fröken A. Ar- wwtson odh fru @.
Lundgren mceil fru E. ledamot av kretsen.
Till revisorer omvaldes fröknarna Lotten Karlsson och f r u M.
.Eklund som supplean- Bremberg och Elin Witt.
Till dessas ersiit- ter.
tare omvaldes frölren Olga Francke och ny- Av Arshi %ttelsen framgick a t t antzlet raldes frvken Agila Iijungberg.
medlemmar utgjorde vid Arets slut 92.
Un- Till representanter id förbundets krsmöte der hi % t ha ' h8.llits 5 styrelsesamlmtriTden raldes fröken Signe TVIennberg, fru Astrid 5 kretssamantraden förutom hd- Gicrow, f röken Leonie De.shayes, f riiken Ca- tet.
En upplysningsbyx8 anghende yi.liesval och utbildningsvägar för tlninnlig ungdom är rola Henckel, f röken Teresa Kjellberg, f ?n .öppen en dag i veckan ihc @ .sekreteraren.
- Sina Akeson, fru Helga Sjunnessoii.
frii Sel- Bfter Arsnayitet bjWs pli dmmati * under- ma Högsterlt-Olsson och fru Sigrid Sjörall.
Efter förhandlingarna ~höll fiingelseassi- haallning av nhgra medlemmar a r den eng- stenten fru .Elsa Smedberg, Viixjö, föredrag e l d a cirkeln.
om ~ K ~ i n n l fknp; rbiw.
ig drogos och styrelsen beviljades .ansvarsfri- het.
Till styrelse valdes: fru A. Palmborg, ordf., fröken A. Art-&amp;son, vice ' ordf., f n i E. Karlsson, kassaföm., fru S. l; undgi.en, sekr., fruarna E.
Lind och, H.
.Lansson, fröIlinar- na S. Gillner och IE ?.
Liinddh samt i stället för fru N. Hainer, som undanbett sig ater- val, fröken H. Bratt.
.Till mvisorer omval- des frökcarna G. Blomkvist och B. Huans- son med frtiknarna E. örstriim och U. Wahl-, berg som suppleanter.
B o r A s k r e t s e n sammantriidde till Arsmöte den 11 mars h Flickliiroverket.
Den förutvarande sty.relsen omvaldes och utöka- des med tr8 wppleanter.
Styrelsen besthr a r fru Leonore Odencrants ordf., fröken Val- borg Carlstrtim r. ordf., fru In,dd Carl- baum sekretelare, fru Sara Lapidus kassa- förvaltare samt .fiw.arna Hanna Kindstrand, Elisabeth Bohlin och J3v.a M t m a n.
Snpp- leanter blevo fruarna Ingrid Björkman och Ester Linden.
Forbundssty relsens fördag till stadgar antogos i sin helhet.
Arrsavfl- - ten bestiimdes till 4 kr.
Den 15 och 35 februari förel5istc herr 3Ihrten Sjöbeck örer amnet: s v a r finna vi den Alderdamliga sksnska bebyggelsen, och huru den tcr s i g b Skioptikonbilder.
Vid klubbafton den 4 mars Iberiittade frö- k m Tora ReuiersvBrd om sö ' sterhemmet, dess uppkomst och utveckling % Den 29 m r s sammantriidde kretsen 11 klubblokalen.
Sta (lsombudsman Gustaf Schly- ter böll föredrag med skioptikonbilder om ~KpemxitorievBsendets utveoklings.
Efter te- s u p h sjöng frijken Alma Löfqvist, ackoni- pangerad av f r i Bgn ' hild Schlyter.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redalrtör: E Z Z e n E Z e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-förbzcndsmebZemmar pre- numerera &amp; närmaste postanstazt eller i bokha.ncleZ.
Pris för postupplaga: 1 / 1 ar kr.
6:50; 1 / 2 &amp; r kr.
3:50; 1 / 4 kr.
1:90.
Lösnummer f % öre.
RedaktJon och expedi- tion: $8 lCZarabergsgatan, 8tockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. I-S.
Tel. Norr 4860, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 60, 27 432.
JOHANNA BRUNSSONS V A V S K O L A Kurser för: Utbildning av Vävlärarinnor - Arbetsförestånder~ikor - Yrkesväverskor - Hemvävning.
Försä&amp;ning av Vavnader, Möbeltyger, Mattor, Gardiner, Klanningstygtr, m.m., Vävgarner, Vävstolar m. tillbehör.
Skola och Försäljning: Tel. N o n 437 KUNGSGATAN 70, STOCKHOLM elfel.
133 63 I " Smakar mera än def kosfar ".
anvW i hushaet Arboga Sm&amp;blan&amp;Ing ' ' MEJERIT " Vid kaffebordet diskuteras ofta de mer eller mindre lyckade anrättningar som husmsdern presterar.
Ni kim vara l u g n o m N i a n v ä n d e r mätkr fullständigt- smör, men ir billigare De avenska hushAllens dominerands $pedaZa.ff &amp; för.
Siingar, Silagkllider,.
Soffor, Ottomaner 1 ' bch 2 baddar, Tilcken, Filtar, Overkast, - Kuddar m. m., m. m..
.
Kontor UtstEilhilsg t &amp; 16 N o r r l a n d s g a t a n - 16 e Tel. 78 56, Norr 71 81 -- Carl B r o s t r ö m i s Ättiksprit Standig kontrollant:.
.
ir fullkomligt enastaende iatyrka~~harom.
Förnämligaste kvalitetsmärke - KOP DEN - Fil, Dr. Fr. L i l j e b l a d aukt.
: h a n d e l a k e m i s t.
Gifta kvinnor i statstjänst.
Av Axianzie Thprstenson.
.
.. ~ r.
_ e d.
.
.
i &amp; a ~ ~ r e ~ e i - ~ @ b u &amp; rsmÖte f l e t s 7-8 april i Stockholm.
Av E &amp; Kleman.
~rothn~lsreteraten 1 dagspressen.
Av Louise Stenbock, f. M ö r ner.
I Pran d er lins horisont.
Av Anna K h a n.
&amp; @ al hj %lpverksamhet för psykiskt sjuka. '
Wigert.
Av Viktor.
Fru TIrnells polismotion.
.
.
.
.
.
.
.
F,-B,-Fi-kretsarna.
.
.
.
* Higz&amp;es Extra " 1.
I f; -; - .-:.
.
.,, - - mag$,aa&amp;gs ' fOrnämrta fabrikat, Iätta Och bchz&amp;a &amp; i &amp; enastbende slitstyrka.
...
, -.
I QkEmmiIebaker uppblilsbara och flytande.
.storsh, aoit&amp;ia8 i trevliga nyhiter.
,,.
i.
- b Stockholms Bokipduatri Akt.
!ebi1lag8~~oktr., Stockholm 1926 I '
