# ID: svediakorp-per2859
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,172
# sentences: 802
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ETT VIKTIGT SPWRSMAL I n k 6 p av klader är ju i viss rn&amp;n en f 0 r t r o e n d e s a k och det ' &amp; r ingen tillfiLllighet, att den mest nograk- n s d e publiken i fullaste f6rtroeode vander sig till HUTORGET 1 3 - D R O T T N I N G G A T A N 74 - H O R N S G A T A N 54 köper Bomullsgarn och VBvnader Gefle Manufaktur ' A.-Bol STRWMSBRO och vet att hon erhaller det basta möjliga för sitt HEM:; tt margarin som tillfredsstaller allas nmak C r e &amp; s tillverkas efter en ny: metod som förlänar detsamma ett ny- kärnat och kraftigt natursmörs smak och arom, CCts &amp; ss dessutom bide bryner, b a k a r och s t e k e r s o m s m ö r.
Svanens vwnader basta vavnader l Kostar e n d a s t 95 öre p r kg.
IHAN D A R B E V T A E N N T E S R - - Museistudier. '
= -; - Vafskola PROSPeKC, Konstsömnadscikola Kungstradg6trdsgat.
1 2 - Stockholm.
R L.
9702.
- ARGANG XIII MARS 1926.
.
G i f t k v i n n a s .a-rbetsf,ri.het ...
.
.
, Tag b o ~ t alla gifta kvinnor, som nu finna8 i det allWin.nas tjiinst och - som ha sin forsörj- ning genom sina msin !B mAnga m @ och kvinnor s e n a utkomst, .. ä r det orimligt och w t t v i s t, a t t * ta7.
.
ten .medverk- till .att vissa familjer.
f &amp; tvii försörjare 1, de fall - dar bade.
e t p&amp;stAs, a t t, detta * ar en i vida man och hustru inneha stat-stjanst.
Det.
uttalad önskan.
Citatet a r blir salunda ett 8taCsintre~se att f 4.
hämtat ur en av de motioner som vid fram erlagstiftning f ör den gifta k v i o denna riksdag väckts ' i andra kammaren nan.
Man fragar sig ld&amp;: skulle det ang&amp;ende begränsning av gifta kvin- avsevärt.
inverka p &amp; arbetslöshetens be: nors ratt a t t inneha statstjänst och kampande, om de gifta .kvinnorna mo-.
allmant uppdrag.
Redan i fjol fram- tades ut ' ur statstjänsten?
Skall.
lades en motilon med liknande yrkan- man rakna med arbetslösheten som en de av herr Liniiberg i andra kamma- permanent institution, kall man al- ren, de; avslogs emellertid.
Det hade drig vaga boppas, a t t den s &amp; maning, ju varit orimligt, om r h d a g e n bifal- lom begränsas, .d % kristidens verknin- lit den efter a t t kort f ö r u t ha anta- gar hunnit overvinnas?
Blir det inte git behörighetslagen, som i princip ge- snarare så, a t t arbetslösheten tages som nomfört full l$kställighet mellan gifta intäkt för en lagstiftning m.ot de gif-, och ogifta kvinnor inom etatstjQn- t a kvinnorna, en sarlag~itif@ing Bom sterna.
säkerligen blir bestAndande, aven se.
Det förefaller otaakbart, a t t riks- dan ntormala arbet~tillfihlen atervun- * dagen i Ar skulle fr&amp;ntra.da en .stand- nits?
Om staten s&amp;om arbetsgivare punkt som den i fjol hävdade, sh myc- skulle börja utmönstra de gifta kvin- ket mer so.m ju inga ändrade förhal- norna, kan man snart vanta att ex- landen motivera det.
Kvinnorna ha emplet följes av enskilda arbetsgivare.
emellertid fatt en paminnelse om a t t Det har även ifrfigasakts a t t man be-.
de nyvunna rättigheterna redan äro ut- träff an.de de gifta kvinnorna kulle till; satta för angrepp och .att, det galler lampa behovsprincipen.
Men: hur skulle ett didant system lcunna tillämpas ratt-.
a t t vtirna om dem.
Motionärernas syfte ä r tvivelsutau vist och utan nargangna unders6knin- välmenande.
De framhalla, a t t dc5 gar rörande hemmens ekonomi.ska för-.
.
svAr .arbetslöshet rhder i landet, sil a t t hhllan,den.?
.
D '.
50 - - H E R T H A Den ene av motianiirerna, .herr Lind- berg,-phpekar, a t t Danmark infört lag- bestämmelser som ge gifta kvinnor i sttatstjeinst ratt a t t frivilligt avsta fran vies del av tjanstgöring och arvode, och han finner detta vara värt a t t beakta i vart land.
En sådan anord- ning skulle medföra en rättvisare ut- jamning av arbetstillfällena?
och de gifta kvinnorna skulle lättare kunna förena plikterna i hemmet med för- vlrvmrbete.
Vid första pilseendet fö- refaller detta ganska bestickande.
Men @ kulle inte en sadan.
anordning resul- tera diiri a t t en del gifta kvinnor over- ginge till - halv tjänstgöring inte av di- rekt behov, vare sig ekonomiskt eller annat, utan för a t t med mindre upp- offring av tid och krafter likväl kunna ha en egen inkomst, mahanda inte etörre än som g8r under rubriken imill- pengars?
Blir inte i regel den halva eiler delade tjänstgöringen utförd med mindre intresse och anmamkänsla an en befattning som helt tar sin inneha- vares arbetstkl i ansprak?
Atminsto- ne galler nog detta vissa yrken.
Jag fruktar a t t genomförandet av en dy- lik anordning snart skulle f ramikalla mpet om de gifta kvinnornas Bristan- de a~betsintensitet och bliva en kär anledning till .att söka f &amp; dem bort frhn sådana befattningar.
.. --- genom att herr och fru X. balda inne- ha befattningar i statens tjänst i hö- gre lönegrad, varigenom de f % större inkomster än de borde ha.
Dessa äro ju blott undantagsfall i det stora hela, de utgöra en brakdel av befolkningen, ehuru de generaliseras, dh man vill statuera exempel!
Att det för en ogift sjalvförsörjande kan kannas bittert a t t se en gift kamrat stii hindrande i va- gen för hennes befordran ar mansk- ligt och naturligt.
Givetvis kan det finnas situationer, db en utjämning av arbetstillfallena vore önskvärd och bos- de &amp; e p &amp; frivillig vag.
Uen a t t ge- nom lagstiftning ~eglera gifta ' kvinnors rätt a t t mottaga eller utföra arbete det mhste vi bestämt undanbedja oss.
De gifta kvinnornas problem kom- pliceras framförallt därigenom a t t iik- tenskapet inte längre är den s ii k r a f ö P s 6 r j n i i g för hustrun, som man fordom räknade med.
MAnga %B- tenskap komma till stand endast tack vare a t t hustrun bibehaller sitt för- värvsarbete.
Uanga kvinnor arsta med stor gliidje vid giftermallet sitt f6rut- varande arbete för a t t senare finna, a t t de lpii nytt maste s6ka efter arbets- f örtjanst.
Växlande ekonomiska för- ' hiillanden, sjukdom i familjen och den andra makens d ~ höra d ju till de o l p - kor som tvinga hustrur och ankor u t Ingen av oss vill val bestrida a t t fr&amp;- i förvärvsarbete igen, ofta sedan de helt gan om gift kvinnas f6rvarvsarbete ä r förlorat kontakten med sitt forna yr- ett problem, e f t *.
n i ~ k e allvarligt t sa- ke.
Och upplösning av äktenskap ge- dant, bland m % n p andra sociala pro- nom sklPsmässa a r numera en s &amp; ran- blem.
Daen det accentueras inte dari- lig företeelse, a t t den maste] rakna$ genom att fru A. bibehaller sin bira- med bland aktenskapets risker.
Det en- rinnebefattning, trote a t t hennes man da som i otaliga fall räddar hustrus har en %rsinkomst av 30,000 kr.
Eller och hftnskilda frhn ekonomisk misär
H E R T H A &amp; r just a t t d e kunna försörja sig själva!
H u r vanskligt det kan vara a t t kom- ma tillrätta med hela det komplex av fragor, som höra (samman med * den gif- t a kvinnan i förvä~vsa ' betet - skkert iir a t t problemlösningen icke underlät- Fredrika ' tas geniom a t t p&amp;- lagstiftningens väg söka begränsa hennes arbetsfrihet.
Även om nilgot stode a t t vinna härige- nom, skalle orättv$mrna likväl saker- ligen bli större än under bevarad fri-.
GERDA, nIlNDB; LOiM.
het.
rem e r s en 20 februari 1926 var, det fest i Abo.
E n sedan n8got Ar tillb,aka vackt tanke a t t i Fredrika Bremers fiidernestad hugfästa hennes minne ge- nom uppsattandet av en tavla med hen- nes namn pA det hus !dar hennes tre första levqadsAr förflutit stod inför sitt realiserande.
K v i n n - o s a k s- f ö r b u n ' d e t U n i o 11 e n, som blev den som tog upp tanken, celebrerade den da.gen avtackningen av de tv &amp; gra- iiittavlorna p &amp; det gamla Brememka Iiiiset vid Gamla Stortorget.
De t v A tavloian.a - det blev nam- ligen tvii.
I vacker grA granit, aden ena nied svensk, iien .andra med finsk in- skription: I ' d e t t a h u s t i l l- bragte Fre.drika Bremer s i n a f ö r s t a l e v n a, d s &amp; r 1801-1804.
Aven F i n s k a M.
a r t h a f ö r e n i n g e n hadevelat vara med om a t t hylla Fredrika Bre- iners # minne och hade ordnat med den finsksprikiga tavlan.
E n kvinnlig arkitekt, fru Elsa Rich- ardtson, hacle.
utfört den enkelt vackra kompositionea av de tv &amp; alldeles lika tavlorna.
U n i o n e n hade förbundit den hög- tidliga, avtäckningen med firandet av förbundets tjuguariga tillvaro, o c k .s ii D.
51 d a g i .Åbo.
med minnet av a t t för sjuttio lir sedan i de, dagarna nedskrev Fredrika Bre- mer slutorden i .sin Hertha.
..
Det hela blev en minneshogtidlighet som inte glömmes.
Den .. som.
skriver * detta hade det oskattbara privilegiet a t t som inbjuden f &amp; närvara,.f % bringa en halsning fr&amp;n Sverige, och hon kan .darför bära personligt: vittnesbörd lom den oförglömliga.
stämning som präg- lade Fredrika Bremers dag i &amp; oi Klockan fem (finsk tid) .hade &amp; a- r o r av miknniskor samlats framför den gamla Bremerska garden, och bland de inbjudna märktes främst flera medlem- mar av slakten Bremer i Finland, .stads: f ullmaktiges ordförande, de bada hög- skolorna~ rektorer och pressens man.
PA bada sidor om den f &amp; talarna av- seada estraden ordnade &amp; g sanger~kor- na, till höger studentskor friin &amp; o aka- demi i vita mössor,.
till vänster den finska # damkören.
Och medan den korta februaridagens ljusning !annu dröjde över det snö: höljda Abo - kala trads svarta gre- n a r u r allt det .vita mot himlen och överst bakom p &amp; höjden Aibo domkyr- k.as miiktiga silhuett - trädde Unio- nens ordförande .doktor Karin Spoof fram och talaile om:.
Fredrika Bremer.
.
.
.
D &amp; var ' en g&amp;&amp;föid analys .. .av .bety- delsen av redr rika Bremers iramträ- dande f6r en kvinnornas nya plats in- om kamhallet, buren av väl ilkönjbar egen stark känsla för Fredrika Bre- mers adla och 1i8ga pionjärverk.
Blut- orden uttryckte talarinnans f örhopp- ning a t t de nu avtäckta minnestavlor- na, pil .sin plats vid det Gamla Stor- torget, i den vördnzidsbjudande gamla domens närhet, i denna den vackraste och minnesrikaste, mest kulturpräglade delen av Abo, skulle fyila sin uppgift a t t pilminna om Fredrika Bremer och hennes strävan a t t frigöra och böja kvinnorna framför allt i andligt och etiskt avseende samt till förman för hemmen i världen och för ph&amp;yndan- de av utvecklingen mot » det fulkom- liga samhällets.
, Stilla d w g g o n ~ tonade u t i den fallande ~kymningen friln den vitmös- siga flocken vid sidan av estraden.
8 &amp; kom det f i&amp;kspr&amp;kiga anförandet, av fru $elma Tilvis, som drog upp kontu- rerna av Fredrika Bremers livsverlc och uttalade ett tack till Unionen för d &amp; vackra initiativ den tagit, till vars förverkligande de f inska f öreningarna f a t t vara med.
BärpB sjöng den finska damkören Lindblads 8 t r i d s b ö n och till sist kom samstämmigt V a r t L a nd; i detta starkt gripande fosterlanddka an- slag &amp; dade den stämningsfulla högtid- ligheten till Fredrika Bremers minne.
Omedelbart häref ter ' h6ll underteck- nad, kliockan .sex i Akademiens Holen- &amp; tasal, e t t i dagsprogrammet inga- ende föredrag om Fredrika Bremer. '
Sedan k aftonens bankett &amp; Eam- j burger Börs, en festens och minnets stund av sallsynt hög lyftning.
Ater- igen var det dr Spoof som besjiilat Pör- stiiende tecknade Fredrika Bremers be- tydelse i sin tid och i var, samman- knytande historiken av Unionens 20- ilriga rerksamhet och klarläggandet ar dess syften med hennes verk och %en- nes innersta och högsta mal.
Fost- sättande p &amp; finska slutade dr Spoof med a t t höja sitt glas för » den levaii- de Fredrika Bremer ».
Fran Unionens moderförening i Hel- singfors framfördes en hailsning av f rö- ken Ellen Bsemer.
Tidare talades för den Bremer&amp;a sliiktens närvarande medlemmar, f ör gästen f r h Sverige, samt upplästes telegrafiska hälsnia- gar som ankommit: fran Annie F u r u - Iijelm och Lucina Hagman; f r b Fred- rika-Bremer-Förbundet genom ILiziu- ska Dynassen; frAn ~ r e r s t e Georg Pm- s r, BzUnäs (en fredshälsning i an- knytning till Fredrika Bremers viirlds- förbundstanke) m. fl.
Xiir den » svenska gasten » for lieim igen förde hon inte ensamt med sig som oförgätlig erinring känslan a r hur levande Fredrika Bremers minne och Fredrika Bremers garning i denna dag !omfattas a r finländska och finska kvinnor.
Genom siirmen av det rent personliga mottagande som kom hen- ne tlu del friln skilda hall kände hon tacksamt och lycklig a t t gamla till@- venhetsband, förstarkta a r gemensamt andligt liv och gemensam kulturell skörd, binda Finlands och Sveriges kvinnor nu som förr innerligen sam- man.
ELLEN ICbEUXPr '.
53 H E R T H A F r e d ri ka-Bremer-Förbundets medlemmar kallas till i Stoekho ' m # den 7-8.
april 1926.
PROGRAM.
.
0NBDAG; EN DEN 7 APRIL.
.
Lokal: Grand H &amp; els matsal.
(Ingang bredvid Bolinderska Imset).
Val av mötesfunktio~~ärer, tillsättande valkommitté, redogö- relser för förbundets, dess kretsars och skolors verksamhet, revisionsberättelse och fraga om decharge, ekonomisk plan.
Lunchrast.
Lunch i Indidka Kaféet A 2 kr, Ki.
2 e. m. Ntlgra synpunJcter på skolväsendets organisation enligt skol- kommitténs betunkande.
Inl.
Seminarief örestandarinnan m y r a Kullgren.
Diskussion.
Kl. 10 f. m. Kl. 8 e. m.
Offentligt möte i Läkaresallskapets stora sal, Klara Östra Kurkogata 10.
Diskussim ung.
ref ormlin jer f ör det 7cuZ.nnZiga polisviisefidets utveckling.
Inl.
Advokat Mathilda Staël von Holstein.
(In-.
t r a d e ~ v g i f t 25 ö ~ e).
TORHDAGEN DE ' N S APRIL.
Lokal: Grand HGtels matsal.
(Ingang bredvid Bolinderska huset).
Kl. 10 f. m.
Val av medlemmar och suppleanter i styrelsen samt revisorer.
Diskussim om an.or&amp;ande$ av övningar i offentliga mötesför- iutndlingar.
Inl.
Fru Ruth Schurer von Waldheim.
Irrmbiiggande av resolutimer i soc / ialförsäk~~ngsfrågor.
Lunchrast.
Lunch i Indiska Kaféet ii 2 kr.
Kl. 2 e. m. Dis7cussim ang. gijt kvinnas förzjärvswbete.
Inl.
F r u Elisif ' Théel.
Kl. l /, 8 e. m.
Samkväm i restaurang Fenix ' festudning, Adolf Fredriks Kurkogata 10, anordnat av Stockholmskretsen.
Diskussion o m » Våra dagars Evitma » med inledningsanförande .av Friherrinnan Ruth Stjernstedt.
Därefter gemensam supé &amp; kr.
5: 50.
(Anmälan till supén a förbundets byra, tel. 27 62, senast ons- onsd.agen den 7 april kl. 11-4).
Det nyaste skol betänkandet.
Herthas februaxihäfte gavs en re- dogörelse för en del .av den utred- ning angaende det svenska skolväsen- dets organisation, som verkställts av särdkilda sakkunniga.
Om nagot me- ningautbyte uppstår med anledning av denna utredning, kommer det antagli- gen att foras mellan personer med spe- ciellt pedagogiska intressen.
Och da aktstyoket omfattar 615 t ä t t tryckta sidor, bör det ju finnas atskilligt a t t hämta för pedagogen.
Däremot kan man knappast tro, att den stora all- mänheten kommer a t t agna utrednin- gen nagon större uppmärks; amhet, för savida den inte vacker till nytt liv den ivriga diskussion, som efter framlag- gandet av skolkommissionens f örslag f ördes om bottenskolan, skoltidens f ör- langning, statens förh&amp;ll.ande till PR- vatskolan etc. Milhanda kan .det anda vara .av intresse för Herthas läsekrets, bland vilka säkert finnas h k i l l i g a p- dagoger och malsmän till elever i sko- lorna, att ett kort referat gives av yt- terligare nligra # delar av den digra ut.
redningen.
E n sak, angiiende vilken det givet rader ratt lolika meningar, a r examens- väsendet, d. v. s. fragan om i hur stor utsträckning examen bör f örekomma.
Var och en, som tänkt över saken, in- ser naturligtvis, ' att det a r stor skill- nad mellan examen sasom inträdes- prov och avglingsexamen.
Pluraliteten av de sakkunniga hlilla pil examen, ej endast slisom intra,desprov, utan aven slisom avgangsexamen, men de f örsö- ka saväl i det ena som i .det andra fal- I let a t t modifiera den, betaga den des$ rigorösa och ensamt utslagsgivande karaktär.
Vid inträdesprövning till realskolami, liksom till andra skolor^ som bygga p &amp; folkdkolan, bör man, mena de, taga hänsyn ej endast till lärjungens kunskaper, utan aven till hans intresse och begävning för stPi .. dier; aven böra hans prestationep B den skola han liimaiat Bomma i betrak- tande.
Detsamma bör naturligtvis gäl .. la vid inträde till gymnasiet; darvid- lag tanker man sig förövrigt a t t i vissa fall kvalificerade betyg skulle kunna vara enbart avgörande.
De betänklig- beter, som ofta framställas mot exa- mens berättigande, gälls val egentligen avgangsexamen.
Denna vilja de sak- kunnigs - som sagt med en del modi- fikationer - bibehalla vid de skolfor- mer, dar den redan finns, och desa- utom utsträcka den till ett slag åm skolor, som hittills undgatt den.
P ett kapitel, som behandlar praktiska ut- bildningslinjer, upptages nämligen e t t förslag av generaldirektör B e r g q ~ i s t ~ vilket gar ut p &amp; a t t de t r d r i g a yrkes- betonade högre foikskolorna skulle avslutaiii med examen.
Denna examen skulle närmast kunna jämföras med realexamen och den kunde därför kal- las praktisk realexamen.
Man menar, a t t de praktiska utbilt8ningslinJerna böra » sattas i stand a t t med fraxnghg upptaga tavlan med de bfidningsllin- jer, som mera avse teoretiska studier&gt;.
Xan bör sundvika &amp; dant, som.
kan iistadkomma en för stark tillström- ning till de teoretiska studiebanorna~.
H E R T H A ' Och detta lovvärda syfte vill man främja genom en dylik » praktisk real- examen ».
Man hoppas, att den skall bidraga till a t t den a r t av skolbild- ning, som representeras av de yrkes: betonade.
högre folkskolorna, 1- rommer a t t mera an förr uppmärksammas och framkalla f örtroende hos arbetsgivar- na.
Examens m.agi!
De sakkunniga ha emellertid ' ej varit fullt .eniga i examensf ragan.
Frö ' ken Kullgren yrkar i en reser- vation pil a t t nian borde söka in- skranka examensväsendet i vara sko- lor.
Hon vill visserligen ej ha nagon annan f orm f ör intriiidesprövningarna an den, som övriga sakkunniga tänkt sig, och om studentexamens berätti- gande vill hon ej yttra sig.
Det ä r saledes.
mot realexamen hon reserve- rar sig och aven däremot a t t avgilngs- examen skulle införas vid skolformer, som för närvarande ej ha nZigon sadan.
Hennes skal ar0 följande: examen har i allmänhet en menlig inverkan p &amp; undervisningen under den närmast föregiiende skoltiden; ett forcerat exa- mensläsande alstrar lätt överansträng- ning, examensresultaten bli ofta miss- visande med avseende pa lärjungens verkliga standpunkt.
Vidare anför hon, att den kontroll, som ligger i en avgangsexamen, utan svhighet kan iitövas p &amp; annat satt, och till slut papekar hon, a t t den högtidlighet, s o a omger en avgilngsexamen, ej behöver försvinna med examens ' avskaffande, utan sakert i nAgon form kan bibe- hiillas för a t t markera vikten och be- tydelsen av lärjungarnas avgang fran skolan.
E t t särskilt kapitel i utredningen ar 55 ägnat A t de främmande .spraken i den högre skolan.
.Det säges där: » För ett folk, som av ideella och praktiska skal vill hiilla.
sin bildningsniva uppe p &amp; samma höjd som de ledande kultur-.
folken, men som icke har nilgot av de stora kulturspr&amp;ken till modersmal, maste sprAkfrAgan erbjuda synnerligen svara problem bilde av pedagogisk ac ' h organisato.risk arts,.
Nilgon särskild metod för sprZtkundervisningen vilja de sakkunniga ej fastslil, men de under- stryka kraftigt, ~skolkommission~na krav p 5 sa god utbildning som möj- ligt för sprAklärarna.
.
Tyskan .bör va-.
r a begpnelsespr8ket i realskolan, och det bör i de lägsta klasserna ha täm- ligen god tid för a t t sedan i gymnasiet träda tillbaka för engelskan.
.
~ e i n a kommer i realskolan som andra s p r k Franskan kommer som det tredje spra- ket och blir obligatoriskt endast för dem, som vilja fortsätta pil gymnasiet.
Engelskan tycks särskilt omhuldas.
&gt;&gt;Det moderna världsspraket engelskan bör beredas sa god plats som möjligt &amp; alla linjer. » Den av skolkommissionen förordade koncentrationen av sprakundervisning- en vinner icke obetingat de sakkun- nigas gillande.
Det säges, a t t sprak- undervisningen icke vinner p &amp; a t t » med stora veckotimtd trangas ihop i ett fatal klasser », och den bör icke hel- ler » med l %ga veckotimtal tänjas u t över alltför manga klasser ».
Man an- ser, a t t den som regel icke bör ha min- dre an tre timmlar i veckan; pH b e g p - nelsestadiet bör den ha väsentligt me- r a tid, d % däremot veckotimtalet p &amp; det högsta stadiet i vissa fall har be- gränsats till tv&amp;.
De sakkunniga anse ' '
B6 H E R THA d e t svart a t t koncentrera de främman- d e spraken till ett visst sbadium eller en viss linje.
De stalla sig aven avvi- sande mot tanken a t t i realskolan lata eleverna syssla med endast ett främ- mande sprak.
Liknande synpunkter anläggas p % spr&amp;kmdervisningen i gymnasiet.
Man inser visserligen, a t t i ~ d e för t mangen lärjunge kan vara me- r a utvecklande att fa lära sig ett sprak ordentligt och vinna en viss för- trogenhet med detta än a t t splittra sin uppmärksamhet p &amp; tv % eller flera sprak samtidigt,, men man menar dock, a t t, det stora flertalet av dem, som g &amp; u t fran de svenska gymnasierna i fortsat- t a studier och i praktisk verksaahet, ha - större nytta av en sprakkunskap, eom ä r mera jämnt fördelad över de tre stora kulturspraken eller litminsto- ne över de bada germanska sprgken~.
Skolan skall lagga den grund, p &amp; vil- ken lärjungen sedan kan bygga vidare.
Angaende examensproven i moderna spr&amp;k har skolkommissionen föreslagit, a t t de nu brukliga skrivningarna skulle utbytas mot översättningar till sven- zska.
Detta vilja de sakkunniga ej veta av.
Ovningar av dylikt slag komma antingen a t t menligt inverka p &amp; sven- skan genom a t t germanismer och gal- licismer komma till användning, eller - om man ställer verkligt stora ford-.
ringar p &amp; dem - komma de a t t ut- veckla lärjungarnas sinne för moders; .malet, men bli utan egentlig betydelse för inlärandet av det främmande spra- ket.
Man önskar, a t t de skriftliga pro- ven i real- och studentexamen matte f &amp; bibehallas i den form de nu ha.
Upp- satsen borde komma mera till sin rätt.
Det papekag .att ssvarigheten torde framför allt vara a t t finna am- nen, ägnade a t t stimulera den B segel föga fantasirika svenska ungdomen till mera f r i produktion piil det främmande sprlkket., Läser man vad de sakkunniga yttrat om statsskola och privatskola, marker man genast a t t de ha en vidare syn p &amp; privatskolans ställning och uppgift vid sidan av statsskolan, än den skol- kommissionen Adagalade.
När kom- missionen talar om privatskolan, later det nästan, som om denna vore nAgot för samhället skadligt, som borde ut- rotas, atminstone tillatas a t t existera endast inom mycket snava gränser.
3i rättvisans namn bör ju gapekas, att nagra av kommissionen^ medlemmar i en reservation kraftigt uttalat sig till förman %Gr privatskolan.
De sakkun- niga hysa ej nagon fruktan för den privata skolan, utan erkänna villigt dess existensberättiganiie och mena, a t t man b6r bereda den sadana för- maner, samtidigt som den naturligtvis ställes under kontroll, att den i d l o blir likvardig med statsskolan.
Det enda man härvidlag vill hindra ar, a t t det allmiima skulle medverka till upp- komsten av privatskolor av det slag, som bruka Ballas 6ve~klasskolor.
De sakkunniga iiro tydligen angelagna a t t visa sin frigjordhet friin ensidiga o &amp; doktriniira spguniktes.
De vilja med- giva s &amp; stor r6rligPiet som möjligt A t organisationen, en viss frihet lit den enskilde läraren.
83 mena de, a t t en annan .spr&amp;kföljd &amp; n den stadgade skulle kunna medgivas, a t t man vid gymnasier och flickskolor skulle Bun- na pröva andra linjer än de normala.
57.
H E R T H A ' Tillval och bortval av ämnen inom vissa granser s 9 l l e kunna f örekomma. '
Den &amp; sikten torde vara ganska all- män, att arbetsdagen för de äldre ele- verna i vara högre skolor, särskilt i gymnasiet, ä r väl dryg.
' Det blir ingen eller alltför kort tid övrig för icke teo- retiska sysselsättningar, sport, handa- slöjder m. m.
Klagan häröver har länge försports, men hittills har ingen- ting gjorts för att reformera.
Det har uppstatt e t t nytt slagord, fysisk fost- ran, och skolan har förklarat sig vil- lig att upptaga saken p &amp; sitt program.
Men man vill ej göra nagon inskränk- ning i det teoretiska arbetet till för- man för den fysiska fostran.
Skolkom- missionen föreslAr, a t t man genom a t t i nagon man förkorta lektionstimmar och raster skulle ' klämma in sju lek- tioner i stället för sex p &amp; dagsschemat.
Pa s &amp; sätt kunde man använda halva lördagen t i l l sport och uteliv.
A t t detta förslag mött kritik a r ej a t t un- dra p&amp;.
Sju lektionstimmar och s &amp; hemarbete av olika slag!
Fr %n en del hall har föreslagits, a t t man skulle f ör- korta ferierna för a t t därigenom göra dagsschemat mindre betungande.
De sakkunniga komma med f öljande f ör- slag.
De sedvanliga lektionerna in- ställas under högst 20 läsdagar.
Av dessa skola halva antalet vara fritt lov, under det de övriga användas till av skolan ordnade och ledda syssel- sättningar i det fria, idrottsövningar, biologiska .exkursioner o. s. v. Ledig- heten kan omfatta antingen en hel eller halv lovdag, men sammanlagt bör det under lasAret bli 20 lovdagar.
Det later storartat, och man tanker, innan man besinnat sig, a t t här ha de sak- kunniga kommit med en djärv nyhet.
Jämför man sedan med de nuvarande förhallandena, finner man, a t t den le- dighet, som föreslas, ä r ungefar den- samma som nu ges i vara flickskolor.
De flesta av dessa iiro nämligen nog lyckliga att p &amp; lördagar kunna lägga schemat s$ att eleverna äro lediga vid tolvtiden.
För realskolor och gymna- sier betyder nog en anordning &amp; dan som den nu omtalade en stor fördel.
I den förra artikeln ägnades nAgra ord at de sakkunnigas förslag till f lickornas undervisning.
DA jag bef a- rar, a t t missförstlind skulle kunna uppsta i fraga om flickornas skolgang fram till real- och studentexamen, vill jag papeka, a t t den tänkta ett Ar läng- re tiden, jämförd med den i goss- och samskolor, ej ä r avsedd a t t bli obliga- torisk, d. v .. s. ej nödvändig för alla.
De flickor, som studera i samskolor, sk.iille naturligtvis ha precis samma antal skolAr som gossarna.
Det är endast för dem, vilka välja den rena flickskolelinjen, som vägen till real- och studentexamen skulle bli ' ett ar drygare än vägen i goss- och sam- skolor.
Detta ä r ingen nyhet.
De av vAra nuvarande flickskolor, som bere- da elever till nämnda examina, ansla ett Ars längre tid ' härtill, ä n man &amp; r i.
gossskolorna.
Naturligtvis kan det rada olika lisikter om lämpligheten av en dylik anordning.
Motiven härtill, för vilka redogjordes i den förra u p p satsen, förefalla mig väl grundade.
Det blir ju ett slags linjeuppdelning efter individernas olika ' läggning.
Men tidsiitdrakten!
Räknar man med den sexbriga bottenskolan, skulle flickan f ör den har h y f tade utbildningen, om, 0
' J 58 H E R T H A -- - - - -.
hon väljer flickskolelinjen, behöva an- vända fjorton ar.
Htir visar sig, hur svart, för a t t ej saga og5rligt det är a t t ordna den högre skolan p &amp; ett ra- tionellt sätt, om den skall byggas pa en sexarig bottenskola.
Är icke en fyralirig bottenskoia det enda förnuf- tiga?
Som förut meddelats, ha de sakkunniga i sina meinga planer räk- nat även med en sadan.
Alldeles sakert &amp; r skolproblemet en av var tids verkligt brännande friigor.
H a r det d &amp; fiktt sin lösning med den- na utredning av de sakkunniga?
Na- turligtvis icke!
De sakkunnigas upp- @ f t har vari t a t t b e a r b e t a fragan om det svenska skolväsendets o r g a- n i s a t i o n.
Och organisationen ä r bokstaven, icke anden, som ger liv.
Anden kan icke komma fran manghöv- dade kommissioner, den ta1 icke l h g a utredningar med dessas resultat, kom- promisser.
Anden kommer fran det ensamma geniet, men säkert ocksa Pran de manga, som troget och han- givet arbeta i sin dagliga garning.
Med detta a r icke sagt, att organisa- tionen a r överflödig; den iir den ma- teriella klädnad, utan vilken intet kan existera i denna värld.
Men man m &amp; e j fasta för stor vikt vid den, blott se till, a t t den ej p &amp; nagot hg11 blir för Ming, s &amp; a t t den hindrar andens rö- relsefrihet.
Nigon kritik a v de sak- kunnigas utredning a r ej uttalad med detta.
De säga själva, a t t de äro med- vetna om den nödvändiga begränsnin- gen i det arbete de utfört.
Deras upp- gift har ej varit a t t röra vid skolans inre liv, endast a t t avge förslag till dess yttre gestaltning.
KERSTIN FJDTTERSTR631.
.
P --.
.
- -.
.
- - - -.
.- - - _.
- .__ stalldl på expektans, ngefiir samtidigt med att Herthas f ebriaarihiifte utkom, .behandlade riksdagen de kvinnliga representanter- nas motioner i pensionsförsiikringsfri~- gan, liksom ett par andra förslag i samma iimne.
Bamtliga motioner av- shgos.
e ' tskottet hade uttalat a t t riksda- gen saknade anledning a t t nu ingi p i behandling av de berörda friigorna, alldenstund siviil spörsmilet om fik- delningen mellan akta makar av dem tillkommande argiftspensioner som fragan om införande av samma pro- centsatser för erniin och kvinnor p " ii w- lagda pensionsavgifter räntades inmr en snar framtid föreligga till ornpröv- ning i samband med en kunglig pro- position.
Detta syftar ph det förslag till revision av pensionsförs&amp;kringsla- gen, som förebadats till nästa riksdag.
De nu p$ formella grunder avvisa- de motionerna torde emellertid ha.
gjort den nytta, som därmed avsQgs, niim- ligen a t t inför det under preparation varande regeringsförslaget kraftigt m- derstryka kvinnornas reformkrav honi pensionsförsiikringen.
Utskottets, vis- serligen helt neutrala, uttalande pekar hiin pil den ofrAnkomliga snara prSr- ningen av dessa synpunkter.
Den fö- religgande uppgiften för kvinnorna in- om och utom riksdagen a r a l l t d p3 denna punkt nog s % tydlig.
Det giil- le^ a t t arbeta vidare. '
59 H E R T H A Notisspalten.
De - &amp; ta kvinnornas förvärvsarbete.
De Kvihnliga Karsammanslutningar- nas Centralrad och Fackliga Kvinnor- nas Samorganisation hade mandagen den 8 mars ordnat e t t offentligt möte i Stockholm för a t t inlägga en pro- test mot de hotande försöken inom Arets riksdag a t t beskära.
gifta kvin- nors r ä t t till arbete i statens tjänst samt övriga försök till inskränkning av kvinnors förvärvsarbete.
Fröken Ingeborg ' Walin, den första av afto- nens tre talarinnor, betondde orimlig- heten av a t t under motivering av a t t atgarden vore e t t led i karipen mot arbetslösheten ' stänga ute en viss ka- tegori arbetande.
Vore utg8ngspun.k- ten, ransonering av statens arbete, rik- tig, borde ingen, som har full f ö r d r j - ning p i annat satt, fli arbeta hos sta- ten.
I enskilda fall böra mlihanda gif- t a kvinnor med hänsyn till arbetslös- heten lämna sitt arbete, men detta mil var och en pröva för sig.
Vägen till solidaritet mellan man och kvinnor g&amp;r ingalunda genom att det sarlagstiftas.
för kvinnorna.
F r u Anna Johansston-Wisborg berör- de den framlagda motionen mot de sjö- f arande kvinnornas arbete, fram hal- ' lande Asilzten a t t de privata arbetsgi- varna skulle snart följa statens exem- pel om denna inskriinkte kvinnors r a t t till förvärvsarbete u r en eller annan synpunkt.
M,otionen mot de sjöfaran- de kvinnornas arbete gällde saväl de gifta som de ogifta och skiille stalla dessa utanför e t t husligt arbete som alltid raknats som en deras uppgift, matlagningen och hushallningen.
Till sist erinrade doktor Ada Nils- son om a t t slik lagstiftning som den man nu p % sina ha11 synes vilja sla in p8 gent emot de gifta kvinnornas förvärvsarbete kunde ha ej önskade och troligen ej beräknade vador med avseende p &amp; istatens intresse ' .av a t t ' ' aamh~ällsindividerna leva i ordnade lik- tenskapliga förbindelser.
Här.
kunde komma a t t uppsta e t t motsatsförhtil- lande mellan förvärvsdrift och köns- drift vars konsekvenser voro u r sam- hallsbevarande synpunkt beklaglig, e j heller till gagn för individens arbets: kraft och berättigade lgckokrav.
EII ' särdeles kraf tig protestresolu tion antogs av mötet ' utmpnan.de i a t t kvinnorna, fullgörande sina skyldighe- t e r emot staten som arbetare, skatte- betalare och familjeförsörjare, kräva den ' manskliga ratten a t t fritt anta- ga det arbete som, de veta sig ha för- utsättningar för och som sta dem tili buds. '
Kvinnornas förbudskonferens i Stockholm.
Den glLngna manaden har - sett en stor .social konferens församlad i Stock- lholm.
Centralrhdet för kvinnornas för- budsarbete, representerande ett stort antal kyrkliga och sociala förbudsvän- liga organisationer, samlades den 19- 21 februari till sin andra stora förbuds- konferens, under fröken Emilie Rathoiis ordförandeskap.
Omkring 250 lombud friin olika delar av Sverige hade in- funnit sig; därutöver var konferensen besökt av ännu e t t stort antal per- soner.
Dagspressen har redan atergivit och # diskuterat de föredrag och frligor som stodo pit programmet.
De omfattade silväl allmänt sociala som direkta för- buclsfriigor, vilka fingo sin ingaende och belysande dryftning.
Kvinnorna och sam hallssederna, kvinnorna inför &amp; retas kommunalval, Brattsystemet, Nykterhetsundervisning i s:kolorna VO- ro nagra av de spörsmA1 som uppta- gits.
I en del resolutioner framfördes konferensens förbudskrav och övriga önskemal.
F.-B.-F: s delegation vid Pariskon- gressen.
A t t representera Fredrika-Bremer- Förbundet vid Internationella kviiino-
$0 H E R T H A rösträttsalliansens kongress i Paris ha utsetts fru Lilly Hellström, fröken Sig- ne Laurell, fröken I d a von Plomgren, d r Eva Smedberg, d r Malin Wester- Hallberg mmt som suppleanter fru Ka- rin Fjällback-Holmgren och fröken Gudrun Langenheim.
Ännu finnas emellertid lediga platser a t t besätta.
GBvor till F. B.
F:s stipendieinsti- tution.
Till Vasternorrlands lans f ond har en givare, som önskar vara okänd, överlämnat den storartade gavan av kr.
5,000: -, och likas % har Göteborgs- och Bohusläns fond av okänd givar5 f a t t mottaga kr.
1,000: Genom de penningmedel som i Halm- stad och Varberg samt i Gävle nu in- samlats - harf ör Aterfinnas redogö- relser p &amp; annat ställe i detta Hertha- nummer-ha Hallands lans s t i p e n d i e f o n d och G a v l e - borgs läns stipendiefond blivit verklighet da nämnda lansf on- der därmed uppnatt det i reglementet stadgade minimibeloppet för a t t sti- pendieutdelning skall kunna börja ntga.
Det var de tv &amp; sista felande länkar- na i den kedja som genom F.-B.-F:s stipendieinstitution slutits kring Sveri- ges lan till befordran av den kvinnli- ga ungdomens utbildning pa olika om- rAden.
Varje svenskt lan har nu sin egen F ' .-B.-F:stipendiefond.
-.
Herthas redaktionskommittd.
Redaktionskommittén, som samman- träder en @ ng i manaden, utgöres av fru Karin 3-jallbiick-Holmgren, fröken Ida von Plomgren och fröken Axianne Thorstenson samt tidskriftens redak- tör, som .är självskriven medlem.
Våra sociala meddelare.
v Ar önskan a t t p &amp; olika platser f lan- det förviima direkta smed delare^ till Hertha med avseende på nyheter i frhga om .kvinnors Iro.mmunalra och sociala arbete har .mötts a v intresserad medverkan.
V i ha Ilar nöjet a t t uppge namnen p &amp; vhra medde- lare, v i k a &amp; ledes Atagit sig det e j ringa .besvihet a t t p &amp; respektive orter f6lja akvh- norna8 arbete inom stads- och kommunal- fdlmiikti.ge, annotera av dem vilokta mo- tioner och gjmirr betydelsefullare insatser vid en kommunal fragas behandling samt, framför allt, delgira uppnkdda resultat; a t t rapportera inval av kvinnor i landsting, stads- och kommunal ?fuilm8ktige samt ny- val till kommunala styrelser.
Till allt det- t a komma önskade nyheter i övrigt om r a d frhn kvinnoh&amp;U i allmiinhet i€öretages; a v mera betydenhet - sh det a r inte e &amp; litet vi ibegiira.
H.Zmed narranen: f. d. Mrarinnan fröken Ckrtrudl Nelson, Alings As; f r u Emy Wallin, Arvika; &amp; oktor Elin (Mencrants, Bods; fröiken Naria Graff, Bhstad; journalisten fröken Ruth Gustafsson, Falskö-; P~W skolförestiindarinnan, fröken Gerda ?dartin, Falun; fru fru fru fru fru Alma Xilsson, Grebbstad; Beda Werner, Griinna; Anna Björk, Gurle; A.stri Lerisson, Göteborg; Ruth Hernqrist, Halmstad; f1.u Astrid Gierom, Hiilsingborg; liirarinnan, fröken Emma Weskirstrtim, Hiimösand; fru Oissi Soderberg, Jönköping; f fiken Brita Tauson, Karlshamn; fru Alnia Fal.k, Karlskrona; fru !Gerda Bellberg, Karlstul; f r u Eli.wbeth S jörall, Kristianstad; Sirarinnan, fru Vilma Lagerberg, Rumla; frijiken H.anna Eklmd, Kungsbacka; fru Ragnhild Nalm, Rungiilv; fröken Lisa Torpson, Landskrona;
61 H U R T H A fru Bllen Mah ' berg, Lidköping;, bibliotekarien, fröken Elimbebh Berggren, Liuk öping; fru Carola Eklundlh, Lund; fru Eliwbeth Quensd, Malmö.
; ~ed ' a~ktören, f röken B ' anny Ekaxtierna, Ma-.
rief red; fr.Wen Gudrun Langenheim, Mariestad; im Auugusta ~rauerhielm, Marstrand; frii %kel Genholm, M jölby; telegrafisten, fröken Valborg ~Eikestuhbe, Nora; frii Anna mig, hTorrWping; stadsfullunIU.ktigen, frtiken Sigrid Ericsmn, Norrtal je; fru Blna Oullberg, Nyk6ping; affiisinnehavaren, fröken Gerda Ander.sson,; 0~sk~arsha.m Mrhandlaren, fröiken Ida MAngberg, Pit &amp;; doktor Inez ICarlsson, Ronneby; frii Maja LindMad, Sala; fröken Elin Trybopi, (Skara; f r u Elsa Bergistedt, iS ' kellef.tefi;.
konstn %rinnan, fröken Louise af Geljerstam, SköIvde; doktor Anna Janson, Strängnäs;, f röken Walborg Minsson, Svalöv; f r u Bbba Herman, Sölderköping; f r u Karin sS.ödertälje; fröken Anna Dahlgren, TroUhiittan; f. d. lararinnan f s k e n Anna ' H,örneU, UmeB; fru M,iirta Ta~m-Götlind, Uppsala; frtiken Tora Lundgren, ~ a i - b e r g;.
friiken Anna TheH, Vimmerby; f r u H. Lundh, ster er vik '; f r u Blenaa S ' ylvan, Viisjö; fru Maja Strandiiberg, Ystad.
; författarinnan, fröken Ester Nennes, Ängel-: holm; f. d.
- skolför~tian&amp;arin.nan, f-en Ada Ar- wedson, arebro; f.m Vendela Hellman, ~ r n s k ö l d ~ s ~. '
' Åttiotalsreminiscenser.
a II.
Striden .om » En handske ».
tillvaron - - med ett aterialismens och pessimismens tidevarv - som sadant betecknas Attiotalet fr,wnför alla föregliende och efterföljande.
Likväl, sonderar man sitt eget minne, frammanar man för tanken de frAgor och intressen varmed folk, d &amp; sysselsatte sig, frAgar man sig ovillkorligt: » Är det sant a t t det var en s &amp; dalig tid, s &amp; uteslutande nedbry- tamde och andefattig? » » Nej, tvartom, » skola säkert de kvarlevande av attiotalsgenerationeu svara.
I oandligt manga fall kan ti- den kallas en reflexionens, uppryck- ningens, nydaningens.
Det sysslades ldngt mer med andliga värden ä n t. ex. i vara dagar da de livsproblem varpa mänskligheten grubblar framför allt gli u t pil a t t driiglig-, ja möjliggöra M ord a t t h %lla liv- hanken vid makt.
I det avseendet levde man under 1880-talet jämf örelse- vis mer sorglös, mer lyckligt oberoende av markegangspriset f ör dagen.
Man hade hur paradoxalt det ä n later - mera tid a t t tanka p &amp; sin sjal.
Disl~ussionsamnena f ör dagen visa bast tidsriktningen.
Vad allt resone- rade inte ~ttiotalsmänniskorna om?
Det rördes upp allt mellan himmel och jord och ställdes under debatt.
Be- greppen kvinnan, mannen, aktenskapet, hem, samhälle, plikt, skuld, sed och moral.
Först och sist förhallandet mel- lan könen.
K ö n s f r a g a n med un- derrubrik k v i n n o f r a g a n - eller &gt;&gt;kvinnosaken » som det fran Norge importerade slagordet lydde - stod
.
med stora bokstäver inpräntat främst p &amp; artiondets program.
Och nordens största diktare gjorde det till sitt.
Problemlitteraturen med sitt följe av polemik, gensagor, protes- ter och stridsskrifter fyller hela tids- skedet.
Det ä r intressant a t t följa dessa rörelser.
Tiden visar sig d &amp; man betraktar den i det ratta perspektivet sannerligen icke g r A som litteratur- kritici velat göra den till, utan förgick full av liv och nya uppslag.
I en föregaende uppsats har jag syss- lat med en av Attiotalets främsta ten- densföreteelser: D o c k h e m m e t av Ibsen.
J a g vill nu agna nagra ord &amp; t en annan cause célebre, typisk för har berörda tid.
Den utagerades visserli- gen i vart danska grannland, men lat avem hos oss mycket tala om sig.
Epi- soden sadan man laser sig till den u r Attiotalets polemiskt litterära hand- lingar saknar icke pikanta och spiin- nande poänger.
Som jag nyss antytt var Ibsens E t D u k k e h j e m den brandfackla som tände den eld vilken vi med ett allmänt namn kan kalla attiotalets sedlighets- strid.
Man niimne blott Strindberg, Geijerstam, Anne Charlotte Edgren, Ernst Ahlgren, Alfhild Agrell f ör Sve- rige; Björnson, Jfeger, Krogh, Garborg för Norge; Brandes, Benzon för Dan- mark, och över dem alla, tronande i ensamt olympiskt majestät, Ibsen och ackord äro anslagna, av visserligen vitt skilda klangvalörer, men var och en representerande en stämma i den stora symfonien.
Knappt hade oväsendet kring det - Ibsenska iiktenskapsdlramat f örtonat, f örran B jörnson s l i r p &amp; larmtrummalm med sin pjiis E n h a n d s k e.
K det- samma Kora gör sin uppseendeviickan- de ' sortie genom ena dörren, verkstiil- ler Svava (hjaltinnan i Björnsons styc- ke) sin entré genom .den andra.
wPPandskemoralen&gt; blev om möjligt i ännu högre grad iin Dockhemsproble- rriet ett stridsiipple som kom andarnu a t t drabba samman.
@ tyckets tendens a r som bekant den, att Björnson, med h a v a som tolk, kriiver samma sedliga renhet av mannen före iiktenskapet som den han fordrar av den kvinna han väljer till hustru.
Det var dubbel- moralen, en för mannen, en annan för kvinnan, diktaren ville till livs.
Denna Björnsons underliga teori om ett mo- raliskt likhetskrav mottogs niea e t t väldigt anskri frhn männens sida.
Strindberg biter som vanligt ifsiin sig som en ilsken bandhund.
Han hade vid denna tid i G i f t a s gett kvinnorna deras besksrda del.
XIÄ upptriider Björnson och gör gemen- sam sak med arvfienden.
Den swn- ska kollegan har ej nog starka ord f ~ r a t t uttrjcka sitt förakt för diktarbro- dern, den goda rannen frcfn fordom.
» Björnison sitter i ett harem av svarta Iniirsklystnia kvinnor, som till- bedja gliden och kniipa p i hans manis- s k r i p t.
~ &gt;Björnson iir en kaffekgring.
Vi, hans vänner, ha tagit honom för hans förtjanster och blundat fös hans fel, t y det iir idealiskt a t t tro pli stora man.
Blen nu ar han för svar.&gt; Men Eiur maktlös i sin vrede, ja niis- tani barnsligt oförarglig verkar inte en Btrindbergs kvinnohat mot det som samtidigt lades i dagen a v hans dan-.
ska medkämpe och meningsfrände Georg Brandes!
Nar Strindbergs Hsk- liknande invektiver förtonat och hiin- nit glömmas, ja t. o. m. förlatas, skall Braiides ' cyniska kallgrin skara i ens öron och framkalla samma kansler av indignation och olust.
Brandeg ställning till ' tidens realis- tiska strömning ä r väl bekant.
Han var ju den ledande principen i.
den moralnedbrytande riktning som p &amp; 1880-talet gjorde sig.
bred i litteratu- ren som ute i livet.
Man kan tryggt säga a t t tesen om » den fria karleken » satts i system av Brandes, hur ener- giskt han ä n med sin brist p &amp; ärlighet sedermera förnekat detta.
Brandes7 rent orientaliska uppfattning av kvin- nan ä r notorisk, den stammer med hela hans livsilskadning och Hdagalag- ges p &amp; mhgfaldiga ' satt under hans vidlyftiga kritiska skriftställarskap.
Sa kom Björnsons E n h a n d s k e u t av trycket.
Om stycket samt.idigt införlivades med den Köpenhamnska teaterrepertoaren vagar jag ej saga.
Nog av det viickte den största upp- märksamhet, för a t t ej ' säga uppstan- delse i vida kretsar.
S j a h a skadespelet hade f att passera med tystnadens förakt f ör Brandes.
Da emellertid en krets av damer i Kö- penhamn samlades till ett enskilt möte för &amp; t taga stallning till den i pjäsen hävdade fiskfidningen vaknade » själv- härskarinstinkten mäktigt inom ho- nom », och han riktar mot de förmat- na kvinnfolk som vfigat klyva nabb en salva som ger genljud i hela norden.
Det var den p &amp; sin tid sa mycket omtalade » Brandes-Grundtvigska sa- kens.
Brandes representerade den ena parten; fröken Elisabeth Grundt- vig, Dansk Kvindesamfunds d. v. ord- f örande, utgivarinna av f öreningens organ E v i n d e n o g S a m f u n d e t, motparten.
Med anslutning till dis- kussionen p &amp; det omnämnda mötet be- tonade tidskriften i en ledande artikel vikten av att kvinnorna fattade en standpunkt till HandskespörsmCilet - samma krav för kvinna och man i sed- ligt avseende.
Det var allvarliga, av en berättiga &amp; rattfärdighetskansla burna uttalanden s o n har liito höra sig.
Olyckligtvis.
förekommo dari ocksa en del oförsik-.
tiga yttranden som lätt kunde 1Ana s i g till karikering.
Det var » gefundenes- Fressem för en giftig penna som Braa- des '.
Omedelbart gar denne till aktion .. Till en början fäster han sig vid ett: uttryck i diskussionsreferatet: » äng -- lar äro vi i alla fall inte ».
, Blen det ar just det,, menar Bran- des, » som de asade damerna äro.
Var- je karl, som har den allra bittersta.
erfarenhet av kvinnorna, skall intyga, a t t deras flertal, niittopp flertalet, helt simpelt äro änglar, varken mer eller- mindre.
- H a r icke den ena efter den andra av damerna uppträtt och avlagt: vittnesbörd om sin renhet?
Liksom anglarna iiro d e icke blott könlösa .. utan höjda över sjukdom och kropps- liga svagheter.
H a r inte en av dem.
stigit upp och vittnat: ' Mig felas inte- det ringaste; inte ens en smula mag -- katarr.
J a g &amp; r en fullkomligt frisk människa. '
- Vad göres oss flera vitt- nesbörd behov?
Är icke namnet ' ang- lar ' det enda riktiga?
Tank!
I n t e ens en smula magkatarr! » I nästa genmäle lämnar insändare=
den ironiserlmde tonen.
Nu h a r han, den förfördelade, blivit en martyr och t a r saken fran den allvarliga sidan.
Hängande upp sig p &amp; nagon liten oegentlighet i fröken Grundtvigs citat u r Brandes ' skrifter, hävdar han a t t d e t a r ett annat bud an det sjatte, som sedlighetsdamerna böra lagga sig vinn om att efterleva, nämligen: &gt;Du skall inte bara falskt vittnesbörd emot d i n nästas.
Efter a t t ha utslungat niigra hanfulla ord om » rene hand- skers och srene vanters, beskyller han .öppet vederparten a t t i » perfid avsikts &amp; a vantolkat sina citat.
Slutspurten i - diskussionen har fatt följande smak- - fulla form: shiverallt i Norden flyter dygden i gestalt av fördumning ovanpil, under .det a t t lasten i form av rahet vältrar: sig inunder.
Och om de som sitta i m e med en högre och friare moral * en gang vart tredje eller fjärde %r äro nog naiva eller oegennyttiga a t t saga &amp; t par ord till försvar, strax f &amp; de skurambaren fran alla det harskande systemets h jälpmadammer över sig. » P &amp; dessa invektiver svarar fröken Grundtvig p &amp; det enda satt hon fann .riktigt.
Hon stämde Georg ~ i a n d e s .och eventuellt Politikens redaktör, i vars tidning artiklarna införts, inför domstol f ör ärekränkning.
E n modig - handling, som vederbörande sakert al- d r i g väntat sig.
Rättegangen väckte e t t ofantligt uppseende och.
&amp; tf öljdes av en ytterst livlig tidningsfejd, vari sil gott som hela allmänheten deltog.
Pil fröken Grundtvigs sida stodo manga fram-: staende man, Björnson i första ledet.
B e t hela gick ju aven u t över honom ajalv.
1 synnerhet hade han djupt upprörts aver Brandes ' hanande ut- tryck om E n h a n d s k e - noge et fraekkere end at Balde den der for- kynder Selvtugtenst Laere for ' Hand- sker9 eller ' Vanter ' har jeg sjaelden set.&gt; Dien Brandes sjalv visade varken ridderligheten a t t upptaga utmanin- gen och öppet försvara sig eller det moraliska modet a t t taga ansvaret för sitt handlingssiitt.
Nu som alltid till- grep han sitt kända vapen: kallgrinet.
Genom a t t förlejliga sin motstandare ville han atminstone f &amp; skrattarna pil sin sida, vilket naturligtvis lyckades.
Att mBta inför ratten fann han obe- hagligt, och genom a t t dölja sig bak- om sin anonymitet, eftersom ett par av de mest anst6tliga artiklarna blivit osignerade, lirkade han sig afr %n laga ansvar.
Brandes frikändes.
Daremot iidömdes Politikens utgivare a t t böta hundra kronor och a t t betala ratte- gtlng~kostnade~na.
Juridiskt hade aB- ledes den kvinnliga parten fiitt rutt.
Inför rabaldret kring sjiilra milet och spiinningen rörande dess upplös- ning sköts ~ i o g diskussionsämnet, handskes striden^, över p % ett sekm- iiart Plan.
Uen det faktum, a t t en frliga med dennas innebord blev stB1Pd under offentlig debatt, kastar ljus 6 v e ~ tidsriktningen.
Attiotalsm~nniskom skydde icke för a t t se sanningen i Ggo- nen.
Of~rskriicktai, gingo de med det talade och tryckta ordet i härnad mot de moraliska lytena.
Kunde- ej alltid digra faktiska resultat inregistreras, hade den allmanna opinionen piiver- kats och redan diirmed var mycket runnet.
MPTTES DAHLGREX.
H E R T H A slutet av föregaende ar samman- tradde i Stockholm ett antal pe- dagogi~kt intresserade personer för a t t undersöka möjligheterna för bilaande av en privatlärarinnokms karförening.
Det stod fran början klart, a t t enskild undervisning ännu i.
.stor utsträckning praktiseras i vart land, främst natur- ligtvis p &amp; landsbygden, dar manga för, 21dra.r - om de vilja ge sina barn n&amp;- got litet u t ~ v e r vad folkskolan bju- der icke ha nligon annan utväg an a t t taga he.m en lärarinna, men ock&amp; &amp; i staderna, dar engkild undervisni @ o f h behövs för att supplera och un- derstödja skolundervisningen.
Lika klart var emellertid, hur ojämna ar- ..: betsförhallandena voro p &amp; hela detta stora verk~amhetsomr~de, bur olikar-.
tad utbildningen, hur varierande och.
of ta lotillfredsstälPande lönerna, hur godtyckliga; anställningsformerna.
Det föreföll tydligt, a t t en k %rsammanslut- ning här skulle ha flera uppgifter a t t fylla, lika betydelsefulla f ör hemmen som för lärarinnorna, Som resultat av den nämnda över- läggningen och flera följande bildade8 Privatl5rarinnef örbun- d e t - och redan det a t t en shdan föreningspunkt existerar a r ett stöd och en hjälp för - de m&amp;nga, .över hela landet spri,dda lararinnorna, en utväg ur ensamhetskänslan, ett medel a t t f &amp; känning med andra, som arbeta i sam- ma yrke.
Men utöver detta sa att säga ideella syfte har förbundet naturligt- vis ocksa satt sig atskilliga praktiska uppgifter f öre.
I - 65 En bland de viktigaste .av dessa bar.
fran början varit upprättandet i v en egen platsförmedling.
Flick- och sam- skoleföreningens byra avser huvu.dsak- ligen &amp; medling av platser i skolor och blott und~anfagsvis familjeplatser, i varje fall blott för utexaminerade 1a- rarinnor.
En privatlärarinna, som sö- ker pllatg har, därför endlast haft a t t.
välja mellan den dyrbara, o f k reml- tatlösa annonsvagen och a t t vanaa sig till - de vanliga komm~issionskontoren.
I det senare fallet föres hon tillsam- mians med ann,an kvinnlig arbetskraft fran d e mest skildla omraden, och det ligger i sakens natur, latt hennes spe- ciella f örutsattningar här ej alltid kun- na sakkunnigt; ' bedömas.
Vad Privat- lärarinneförbundet nu d a t f örsökla a r en pl.atsförmedling, som är en kar- angelägenhet och ej ett enskilt vinst- företag, och det htar kunnat halla den- na Burs och and &amp; satta laga avgifter genom a t t, det startat i en liten enkel, fri lokal.
i Baldein~ga~an 10 C., n. b.
Dar a r byraii nu sedan nara tv &amp; ina- nader en verklighet:, byr&amp;ti.d 11-12.
f. m., tel. N.
119 84.
An s % länge a r, det ju » död säsong », och redan av .den lanledningen kan ännu icke var.a s % mycket a t t berätta frhn en ve~ksamhet, som varat s &amp; kort tid.
Men den som sitter pli %yran, t.ar emot brev, svarar i telefon och # d &amp; och da ser dörren öppnas för ett nytt lan- sikte, har anda lärt sig ett och annat p &amp; dessa veckor.
Hon börjar liksom aii smatt f A.
.s y n p k % r e n, sär~kilja de olika kategonierna, över-. '
blicka utsikterna, ana de punkter, dar svarigheterna äro störst.
Och hon kan- ner ett alltmera stigande intresse för de olika sidor av mänskligt liv, med vilka hon kommer i beröring.
En mörk sida a r naturligtvis den a~betslöshet, som otvivelaktigt gör sig galande ocksa inom detta fack, lik- som i de flesta, andra.
Det har bli- vit ont om pengar p &amp; manga hall, dar man förr hade rikligt nog, och vanligt folk av medelklassen har icke sil ofta nu som förr rad att halla en utexami- nera.d lararinna i huset b a r .a för a t t n&amp;giaa timmar om dagen undervisa ett eller t v a barn.
Utan diir barnen aro sma och kurserna enkla söker man i stallet fil en vanlig elementarskole- bildad ung flicka, villig, att ocksil hjtll- pa till med lättare husliga sysslor - ett slags mellanting mellan guvernant och forna tidera hushi3llsmansell.
Ar lönen anständig och arbetsdagen rim- ligt begransad, gör den unga flickan klokt i a t t antaga en sadan plats: h m far kanske icke s &amp; lätt en annan.
An- passning, omläggning .av arbetsformer- ua %r tidens lösen; och det kan vara lika trevligt a t t t. ex. vid husmoderns sida sköta in fruktskörden i kök eller visthus som a t t sitta med ett broderi i salongen.
Gemensam$ husligt ar- bete har en förunderlig förmaga .att binda samman och alstra hemldh.mla - naturligtvis dar det ratt och matt- ligen brukas.
Vad som kan kallas för en .anstandig lön?
Ja, det iir naturligtvis liittare a t t agga vad som b o r d e vara en an- ständig lön än a t t uppge nggot slags medeltal av vad som verkligen betalas; ty det varierar p &amp; det otroligaste satt - fran 50 till 254) kronor i manaden plus vivre.
Och skillnaden betingas icke alltid sil mycket av sjalva exa- menskompetensen, som man skulle kun- na tro.
Den sista siffran torde rara rätt ovanlig men jag har dock pil kort tid hört talas om tre fall, dar (len be- talats.
H det första fallet gällde det en kort sommarplats för en lararinina, kand för sin förmiiga .att med kliim diisa upp, pojkar pr2 högt stadium.
(Hon sjiilv hade niigra Urs akademiska studier utan fullbordad examen.)
B de tvii andra fallen gallde det tv3 seminariebildade lararinnor, anstiilldái.
for langre tid i ett par av vara större godsagarehem.
Det förekommer niim- ligen annu ibland, särskilt pr9 adels- godsen, a t t döttrarna icke alls skic- kas i skola, utan helt och hilllet bere- das en gammaldags henluppfostran och a t t föraldrarna da betala vad det ar r a r t a t t skaffa dem en verkligt forst- klassig liirarinna, som följer dem f r h borjan till slutet.
E11 god lararinna kan har ibland finna uppgifter, som i miingsidighet och fördjupat mtinskligt intresse vida ~ v e r t r i f f a rad som kan möta henne i en skolklass - om hon a r hängiven sin uppfostraregiirninig och i s a d i v e t med barnen kan finna ersatt- ning för vad som fattas hen ' ne av m - dra niijen.
Kan hon inte det, sil pas- sar hon nog över huvud taget inte till lärarinna!
U h g a andra yrken kura- na väljas endast för b~ödfödanis skull, men liirarjnnekallet hör icke till dem.
- Det vanliga a r emellertid icke sh- dana varaktiga platsels, utan ett par dr har och ett par a r dar, med ombyte, nar barnen växt till tillriickligt fös a t t kunna skickas i skolan.
Det ar det,
H E R T H A, som.
skapar ovissheten i en familjelä- rarinnas ställning och som gör det - önskvärt, a t t hon om möjligt, innan .alltför mlinga %r a v hennes liv giltt, finner annat arbete.
Ty det är, om det an m h g a ganger kan synas oratt- vist, de yngre, som äro mest efterfril- gade; frhn och med 40-&amp;real,dern blir det allt svarare för en lararinna a t t finna plats i familj.
Inoril den andra kategorien av pri- vatlararinnor, slidana som sld sig ned i stad eller annat större samhiille och lämna enskild undervisning pr timme, varierar ocksA betalningen i hög grad.
~ e r i l i g t &gt;&gt;drivandes lärarinnor, som f a t t, ord om sig a t t ' kunna trumfa ige- nom sina elever i inträdes- eller kom- pletteringsprövningar, Bunna ffi 4 h D kronor i timmen, skicldiga.
spr %lclära- sinnor likash.
För jiimn sysselsäbt- ning med vanliga s~lcolämnen tir priset mycket lagre.
Ofta slA sig flera fa- miljer med smilbarn tillsammans och ordna en &gt;&gt;kurs&gt;&gt;, d ä r avlöningen stundom ocksi innefattande fri lunch) ntg %r.
mtolnadsvis.
Arbetstillghngen är mycket ojiimn, och höjdpunkten brukar inträffa efter » varningskollegier » och deiaminsavslu tningar.
För larariniior, som icke h a egna hem och som icke lyckas $kaff.a sig sommarplatser, äro ferierna ofta en: mycket bekymmergam lid, som slukar bu vudparten av vinterns blygsamaa 3esparingar.
.
Manne det icke smAning- om dculle kunna tänkas bli regel, a t t lärarinnor, som av familjerna önskas tillbaka efter feriernas slut, ocksil til-: Ifitas stanna kvar under mellantiden,: uär de icke ha niigonstades a t t taga oragen?
Om lönen - utan, att i och 67 för sig vara, större - utginge som .ars- lön i st. f. som manadslön och som, markvartalet utfölle 1 juni, bleve den enda ökningen lärarinnans viv,.
vil- ket i de flesta fall ä r lättare för fa- miljen a t t ge än för lärarinnan a t t köpa.
Där man icke hellre vill ordna saken genom ett ekonomiskt vederlag!
S &amp; gör man ju alltid med sin tjanarin- na; orii t. ex. familjen reser bort och tjänarinnan ut,an egen önskan blir le- dig, far o0.n bhde lön och kostpengar.
I frBga om lärarinnor a r detta ä n s &amp; länge rent undantag.
Det ar med detta faktum i tankar: na, som PrivatlSirarinneBÖrbundet i sommar öppnar sitt f e r i e h e m v i d F; a r i n g e för lärarinnor i tjänst.
D. v. s. det ä r egentligen icke förbun- det självt, utan en för förbundets verk- samhet intresserad enskild person, som &amp; all bekosta och driva verksamheten; men förbundet mottager ansökningar- na pC1 sin byra och ombesörjer i sinom tid urvalet.
Hemmet utgöres av en li- ten trevlig villa, belagen mitt i en trad- gard med frukttriid, bärFuskar och jordgubbsland p &amp; rena rama landsbyg- den c:a 3 timmar frlin Stockholm, och det kan första sommaren mottaga 10 &amp; 11 pensionarer, som dela rum tv &amp; och tv&amp;.
Ful1 inaekordering med enkel, nien riklig och närande föda liirnnas har för det billiga priset av 2 kr.
pr dygn; i vissa fall kunna friplatser Be- redas.
0in lärarinnorna städa sina runi och borsta sina skor själva, SH a t t endast kokergka, men icke liusjungfru behövs i villan, beräknas det hela kun- na icke b h sig, naturligtvis, ty för hyran beräknas ingenting,.
men, dock drivas för en nligorlunda över- -
68 H E R T H A - - .- .- stipendiefonden.
Den 8 oktober hade kommittén enats om a t t anordna en soaré, som gick av stapeln den 2 no- vember och vars huvudnummer var en f ör tillfiillet f örfattad enaktare: %En af ton Iios Fredrika Bremers.
Netto- behallningen blev kr.
786: %.
Den 3 april P925 gav fru Fortli- meiier- Johansson ett nytt uppslag för att öka p &amp; stipendiefonden.
Hon före- slog, a t t kretsens medlemmar skulle hjälpas at a t t sy e t t stort handarbete, en matta, som sedan skulle utlottas.
Mönsterskisser hade bon redan skaf - fat, de roro uppgjorda av fru Bctty Sandberg, f ödd Lichtenberg; en kom- .mitt6 med fsin F.-J.
som arbets- chef tillsattes för a t t organisera ar- betet.
Sedan de medlemmar, som vor0 hagade a t t deltaga i arbetet, antingen genom att sjiilva sy eller a t t betala material till mattan eller event.
bilda- dera, anmält sig, kunde mattans storlek .bestammas.
Den blev 2,25X2,95 m. npp- EB.BA HECKSCHER.
delad pil 99 stycken rutor vardera 25 cm.
i kvadrat.
F r u Ulla 8Bsterlianid, född Dillberg, arbetaiie om mönster- skissen till korsstyngsbroderi och snart r a r arbet.et pil de 99 rutorna i full gang.
Xed outtröttlig energi led- Hur Hallands lansstipendiefond des arbetet av fru Forthmeiier-Johans- ti l1 kom.
son och den 14 oktober var mattan Dti Fyedrika-Bremer-Förbundets fullt färdig a t t visas och beundras av Halmstadskrets bildades den 1 febru- kretsen pli ett möte, blott ett halvt ari 1923, blev en av dess första upp- Hr sedan förslaget första gången fram- gifter a t t arbeta för en stipendiefond f ördes.
Kungl.
Bef: g tillstand utver- för Hallands lan.
Redan atskilliga a r kades för a t t fii anon8dna ett lotteri tidigare hade försök gjorts a t t bilda med 2,000 Potter A P kr.
Som första en förbundskrets i Halmstad, men vinst uppstalldes mattan, som nummer dessa försök hade ej lett till nagot tvil en oljemillning av Hildegard resultat, däremot hade en del pengar Tamm, Hörningsholms slott, skiinkt i Halmstad av mularin- insamlats, vilka som en grundplat till till F.-B.-F. den blivande stipendiefonden uppsänts nan, tredje vinsten inköptes fran Hem- till Stockholm och förvaltats dar.
Vid slöjden och fjarde vinst blev en stor 1923 ars början uppgick denna summa rund golvkudde, utförd i öglevirkning till omkring kr.
1,580:- med rantor- av fru Elvira Gustafsson av alla de n a tillagda.
Den 18 april tillsattes garnrester, som blivit över fran mat- en kommitté med fru Anna Forth- tan; sista vinsten utgjordes av en rund, meiier-Johansson som ordförande för svart sidenkudde, vars mittparti var att arbeta p &amp; a t t skaffa in pengar till en ros i korastyng, sydd efter en ruta komlig summa.
Det blir säkert ut- märkt trevligt a t t komm-a dit.
Bast att skidca in ansökan i tid!
För ögonblicket a r icke mer a t t be- räfta om Privatlararinneförbundet, o n man icke skall komma in p &amp; person- historia - och, det bör man unddka, nar det galler en kar, vars medlemmar äro ambitiösa, rakryggade och ofta utomordentligt dugande, fiastan deras ekonomi ar vansklig.
Stöd verksam- sheten och besök byran!
Dar tillhan- dahallas stadgar och andra upplysnin- gar, och där antecknas nya medlemmar mot en tirsavgift av 2 kr.
för aktiv (lärarinna) och 5 kr.
för understöd- jande medlem.
Ständiga medlemmar och eventuella donatorer äro natur- ligtvis valliomnla, men allra valkom- nast äro arbetsgivare.
' H E R T H A i mattan.
Den 31 jan.
vor0 alla lot- terna slutsalda och lotteriet statade med en nettovinst av kr.
1,751:57.
Tack vare fru Forthmeiier-Johans- sons goda idéer och outtröttliga ener- gi hade alltsa stipendiefonden nu natt nara de 5,000 kr.
som man strävade han emot.
Fran Varbergskretsen kom 69 .s &amp; meddelandet, a t t darifran skulle insändas 600 kr., utgörande behall- ningen fran en soaré, som anordnats, Hallands län har alltsa glädjen.
a t t nir se fragan om sin stipendiefond löst.
Dess kretsar i Halmstad och Varberg kunna nu samla krafter för nya upp- gifter.
" Kretsarna.
i Södra Sverige " samlade till möte Kristianstad.
ördagen .den 20 och söndagen den 21 februari samlades i Kristian- L.
stad representanter för F.-B.-P.-kret- t a t och som ' ju varit drivfjädern till a t t vi förts samman.
I ' iden flög, som den gör, när » fragor » fanga tanken styrelserna f r h Malmö, Lund, Hal- och intresset, inte ens när v i bänkade singborg, Landskrona, Ystad, Earls- oss kring de festligt dukade borden i krona, Växjö och Kristianstad.
Sam- matsalen kunde vi Islappa vara kara manslutningen, som omfattar för-, fragom.
bundslmetsar inom Skane, Blekinge, Men tanken p &amp; morgondagens för- Halland och Kronobergs län a v Små.- # handlingar manade oss slutligen till land, har som bekant tillkommit dels uppbrott, och vi skildes för .att dagen för a t t gemensamt dryfta ~frikgo~o, därpil &amp; ter mötas.
som skola behandlas &amp; förbundets all- Genom lillmötesg&amp;ende fran före-.
männa arsmöten och dels för a t t p &amp; ett .standarinnan vid Flickliiroverket, frö-.
rationellt och i ekonomiskt hänseende &amp; en Clara Munck af Rosenschiöld, fin- fördelaktigt satt ordna kretsa,mas in- go vi disponera aulan i flickskolan, !om omradet föreläsningsliv.
Det var Strax efter kl. 11 vor0 alla samlade,.
den nya sammanslutningens andra ars- ooh sedan val av 2 ordförande och sek-.
möte och a t t intresset för samarbete reterare stökats undan, började över-.
ä r ärligt bevisades bäst av den goda läggningarna.
Bland f öreläsarenamn: tillslutningen, ej mindre an 26 repre- kring vilka kretsarna samlade8 med sentanter fran olika kretsar hade infun- tanke p &amp; nästa arbetsar ma namnas nit sig.
lektor Emilia Fogelklou, fru Ester Lut- Första kvällen gick i samkvämets teman, d r Lydia Wahlstrtim, kyrko- herde H.
I ~ b e r g, Malmö.
Förhandlin-.
.
tecken enar samtliga » Fredrikor » vor0 inbjudna till ordf. i Kristianstad-kret- garna präglades av intresse och gott sen, fru Elisabeth Sjövalls gästfria samförstand, och manga, goda uppslag hem.
Vi samlades vid atta-tiden och gavos.
sedan presentationer och valkomsthäls- Nästa ammöte kommer, att hallaa i ningar ' växlats var man snart i full Lund.
fart med a t t framlägga och ventilera E).
N.
.la: de fragor, som lago oss om hjär- ' ' '
TO HERTHA- F r å n bokviril personlig nöd och arbetsliishet.
jag sbg i Sovjet-Rysslland.
e Alen skenet friin den fattigas moderlig- Av Alice Trolle.
Ahlén &amp;.
Xkerlunds het lyste hela tiden klart och kikleks- f örlag.
g till B~LSS- fullt örer Alice TroZles ~ % in Vad Nar en boktitel p &amp; ett enkelt och flärdlöst satt visar oss vag, blir man genast sympatiskt stämd och » öppnar urngiinget&gt;&gt; med boken, lika angenämt berörd som nar man rABar presenteras för en oafllektcrad, fiillt naturlig per- son.
Denna boks titel anger just vad boken innehaller: en snabb följd av personligt.
uppfattade bilder och in- tryek av landet och folktypen.
Uen dessa äro dessutom sedda inom klara, kloka och fördomsfria ögons synvin- kel # och det temperament, som uppfat- t a t dem, a r varmt, känsligt och intel- ligensbehnat, pennan, s0.m statt till buds, elegant och formellt kultiverad.
Buken kom u t som det tycktes med avsikt för sent för a t t trangas med succ&amp;sböckerna pa sistlidna julmark- nad.
Den ville ni9Lgot helt annat, av författarinnan angivet i företalet.
Men utörer detta bestiiirizda mlB1, a t t redo- göra för ett hedrande uppdrag, avbör- da sig ett ansvar och saga sitt tack, tyc- kes den mig ha blivit mycket betydli- gare.
Ett själfullt temperamen t har där i berättelsen om hjiilparbetet till förman för Iiungande barn i Sovjet- nyssland, alldeles omedvetet, hos sig s jalv funnit det vibrationscentrum in- om vilket givarnes och de mottagandes %iinslovAgor mötas och upptaga var- andra.
J a g syftar närmast p &amp; det kapitel i Boken, som .handlar om insamlingen i Linköping med sin bibliskt enkla och storslagna skildring av den fattiga ar- betarihu struns bidrag.
E n namnlös kom hon och gick hon: glivan var nagra sma rena och val lappade barnkläder, b o k s t a ~ l i t a ~ p ~ a fran d e egna fem xmA, som väntade utanför, givna un- lands hjärta, liksom det lyser genom hela boken - och fick harda nuans ögon a t t taras darhorta samt laset för stiingda dörrar a t t smalta ner.
$tyr- kan och barkraften i a t t sandas u t som ombud för en shdan offerkarlek ar pli- taglig.
Att i sitt arbete uncler f&amp;- sakelser, faror och sederviirdiglietcr av alla slag lyftas a v en sadan tro, det bar 1Hngt utöver vanliga grinser och lniltt.
Det &amp; r ocks % förstiieligt a t t Aörit- stenen i det äreminne grevinnan Trol- le med förklarlig 1Z.nsmoderlig stolt.hct reser i sin bok B t sitt givmilda Iiin, blev just denna svältande svenska mo- ders ~ t t e r s t a skarv.
htergyllens sä- ciessäckas, mat o &amp; kladlirar, som over- arammade Leningrads kajer, kunde ic- ke meddela henne denna gripna, vörd- nadsfulla an&amp;&amp;tskänsla.
NiInga pennor ha före och efte:?
hen- ne skildrat Leningrads förfall, nöd och grcta fattigdunster; och sildana stads- &gt;ilder andras ju hastigt uncler fiiir- vandlingenn lag till ett biittre eller ett siimre.
Eon hejdar blott stegen har cch dar inför nugot uttryck av det sammansatta och för henne nya i den okanda, q s k a folksjälen, &amp; som fram- för den isigt tysta gdia kvinnan med den roda blicken och handen hart s h - ten om gevaret framför skyllerkuren vid Tsarskoje-Selo - eller diktar hon om den outrotliga religiösa langtan vilken böjer, mujikens kniin annu - trots allt - framför den s n i ä r t s a ~ t in8triinda blicken pa den b e r ~ m d a Kristasbilden i Psaksclomen - s &amp; U hans egen blick av i dag!
Iden hon kan icke länge f &amp; anlägga turistens vanliga fria resemetoder: henne kalla hungerropen f rana Samara
7B H E R T H A a t t skynda vidare, över de ändlösa slät- terna med sin spruckna, torra, osadda jord, ned mot Moskva, nu världens största kulturf örbistring.
Där har; hon a t t framlägga sitt ärende inför den fruktade Dserjinsky, f., d. Tjekans blod- besudlade väldige.
Men hon gick utan fruktan, t y vid hennes sida stod den namnlösa svenska modren.
DA Alice Trolle berättade sin enkla, stora dikt om Sveriges hjälp och den fattigas skärv, lyste det till som av en fuktig glimt i Dserjinskys iskalla ögon.
Pap- persedeln skrevs, och dörrarna sprungo upp som om de varit oljade.
Redan vid Kasanska bangarden mö- ter hon hungerskarorna - och allt som taget glider l a n g e u t p &amp; slatten tätna de.
Vaktposter maste bevaka kupé- dörren, gardinerna fallas ner - t y skotten smälla mot taget.
Äntligen skimra dock Samaras silverkupoler i luften.
Man ä r framme i det trygga, hemtrevliga, renliga svenska huvud- kvarteret och omges av resligt folk med bl &amp; blick i ljusa anleten.
Nhgra dagar far man vila ut, men det slut- liga malet ar byn Krasni Yar.
Det blir under nhgra manader ett ryskt hem i gamla, moderliga Annusjkas vard medan ett barnhem ordnas, öpp- nas och inviges för de av lera och gräs närda srng däromkring.
Det blev ett mönsterhem, som förf.
icke utan skal med .stolthet och glädje berättar för oss; fran det minsta till det största hade allt tagits med fran Östergyllen och bekostades därifran.
Nar Alice Trolle sammanfattar sina intryck fran Sovjet-Ryssland ä r det - paradoxalt nog - den religiösa Bans- la hon mött som ä r det förharskande.
Överallt har hon triiffat pli lidande som buro sina plagor utan klagan, tro- ende, om ock &amp; blott p &amp; en dröm, en darskap - b r ö d e r, om ock » med en annan själ ».
H. KRY-RASMUSSEN.
Social handbok i ny upplaga.
.
Under redaktion av kansliradet G .. H. von Koch och .under medverkan a v ett 40-tal sakkunniga har Centralför-.
bundet för socialt arbete utgivit en so- cial handbok, som lämnar en aktuelli och grundlig orientering i offentligt: 0i3h enskilt samhällsarbete i Sverige, Innehallet i den imponerande volymen, uppdelas i.
femton ämnesgrupper, a v vilka s2irs ' kilt shdana avdelningar som Samhällets hjälp- och skyddsverktmm- het, Bosta.dsfr %gan, Lönarbetaren och .samhället samt Jordfragan tilldraga sig intresset p % grun.d av de vitala och; delvis brännande socialpolitiska pro, blem de behandla.
De olika fragorna framstallas i saklig belysning och u r ett flertal synpunkter.
Som helhet a r boken en utomordentligt värdefull kal- la för socialt vetande.
Betriiff.ande särskilda kvinnof ragor är det huvudsakligen kvinnliga arbets- omraden och yrkesrZtdgivning för kvinn- lig ungdom, som beröres under den all- männa rubriken Yrkesradgivning.
I samma avdelning inghr en redogörel- se, författad av Emilia Broome, an- gaende: dels den nya &amp; ktenslcapslagen och lagen om kvinnas behörighet till stabstjänst, dels ock de viktigaste kvin- nof öreningar ' nas arbetslin jer.
.
Kvinno- rörelsen har salunda ej fatt nagon egen avdelning i boken.
Redaktionen tor- de ' ha ansett a t t lagen och de faktiska.
Pörhallandena med avseende p &amp; kvin- nornas ställning i samhället, och de- ras insatser i samhällsarbetet numer.a a&amp;tt därhan.
a t t dessa företeelser e j längre utgöra en för sig avskild grupp av problem utan inga som integreran- d e d.elar inom den sociala verksam- 1heten.s olika omraden.
Huruvida den- na höga uppskattning av kvinnorörel- sens nAdda resultat p &amp; alla punkter fullt svarar mot verkligheten, ä r kan-.
ske ej s % &amp; t t a t t ' avgöra.
Social Handbok har utkommit p&amp;, Lars Hökerbergs förlag och kostar haf- tad kr.
9:50, bunden kr.
12: 50. '
- --
F - B - F. Kretsarna.
F a ' l k ö p i n g s k r e t s e n hadeden24 3ebruar.i sitt Arsmöte under fru Augusta Hal- lenius ' ordförandeskap Ars- och revirsimsbe- riittelser föredrogos och a.usva&amp;flhet bevil- jades styrelsen för det d n g n a iirets för- y a b i n g.
Ar Arsberghtelsen framgiak, a t t kretsen, som vid Arsskiftet ahade 50 medlem- mar, under dret haft Atta samanti-iiden med samkvalm.
Styrelen: hade sammantrTltt fem ghger.
Av de styl-elsemedlemmar, som vor0 i tur att avgh, ommJdes fru Augusta Halienius, sräiE., f ~ Thyra u Karlson, fru Gurli Stanaen, fru Emy Jungmarker och fröken Ruth Gus- tafsson, sekr. Som nya styrelsemedlemmar Snraldes b o ~ g ~ n W a r h n a Tullie n Koch, som ixtsilgs till ~ c ordf., e samt fru Annu Lars-.
son (1l; a.ssaförva.ltare).
Krarsthende medlem- m r i styrelsen 8ro fru Marie S o h i e af Ekenstam, fröken Margit af Bkenstam och fr6ken Anny Andersson, varjämte iförutva- Tande vice ordf. fl % Naja Tullström, som avflytt.at, t.
T. krarstar sam styrelse&amp;.lem.
' Till.
rerisorer utdgos Sru Anna Rydner och 3röken Karin Linell med frök.en Dlsa Linell =och fröken Maja Rydner som suppleanter.
Efter f ö1:liand.lingarnas slut följde sam- Lvam med tesupé.
K r e t s e n Gliivle med o m n e j d .hade den 10 februari ett talrikt W k t &amp; r+ möte: h Grand Hotel.
Styrelse- ooh revirjions- h r i i t t e h r föreärogos och ansvarsfrihet be- viljades styrelsen för det gfingna arets för- altn ni ng.
Förutxarande ordföranden, fröken Anna Akerberg, Atervaldes en ' hiilligt.
övriga .i tur - avgående ledamöter, fruarna Anna Björk, .Martha Blkman, tSigne L e l a i l och friiken Anna Sundbom om~aldes.
I stiiUet för fru Rut Bensonr utsAgs frwen Siartha Schre- ~ e l i u s.
Kretsens nyit stadgeförlag grniin- des ooh Arsa~giften bestamdes till fyra kro- nor.
Antalet medlemmar utgjorde vid 1925 - 8rs slut 232.
~Stipendiekommit teiis ka-ssör, .f röken Ellen Flensburg, redogjorde för kommitténs arbe- * e med iistinsmnlingen inom Iiinet, som ar- slutats sistlidiia Ii6st.
Insui mlingen hade in- bragt kr.
3,653:80, som t i l l s a m a n s m &amp; den för iindamklet förut) befintliga summan av 1,303: 43 kr.
oah dar &amp; upplupen rhta utgör en sammanlagd summa av ndigot mer iin kr.
5,000:- och &amp; ledes uppn&amp;tt ~dlliboret för a t t utgöra en liinsstipendiefond.
Kommitten arbebar emellertid fortfarande p &amp; stipendie- fondens tillvlaxt.
- .Efter förhandlingarnas slut utfördw de- 1k1amatiu.n med musik av fruarna Klerk och Olson.
Till förmhn för stipendiefonden agde dar- ph en bokauktion rum, uttiinkt och anord- nad av fru Alartha =man, böakerna Minkta av kretsmedlemmar och intresserade utom- sthende.
Auktionen som pH e t t synnerligen roande o &amp; spirituellt sköttes av fru Lydia Siirenberg gick ukmiirkt tack rare de niirvarandes gada kiiplust w h gav, m &amp; det sam Giirle stadsbibliotek genom dess repre- sentant friiken Anm - Sundbom inlköpte, ett resultat av omkring !WO kronor.
Uötet avslutades med tesamkvarn.
G ö t e b o r g s k r e t s e n sammantriidde till Brsmöte torsdagen den 4 febr.
B Qöte- borgs Icluii.
Ordförande för kvHllen r a r fröken Thyra Kullgren.
Styrelsen omral- des och endast den förundringen ridtogs, a t t de t r i suppleanterna blero ordinade medlemmar i anslutning till best&amp;mme~sen i de nya stadgarna.
Dessa antogos i sin h d - het i enlighet med förbundsstyrelsens för- slag.
Arsargiften bestimdes till 4 kr.
Ef- ter arsmötesförhandlingarna höll fru Ger- trud Törnell föredrag om Socialförsiikrin- gen och krinnorna.
Vid ilrsmötet örerlfim- nades en gara a r 1,000 kr.
till Knets sti- pendaiefond a \ * en medlem som önskade vara obrind.
Arsmötet arslutncles med tesup6 och ett angeniimt samkrhu.
H a 1 m s t a d s k r e t s e n- samman- triidde till Arsmöte den 8 .februari, rasrid Ars- och rerisionsberiittelser föredrogos ccli ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Till le- damöter a r styrelsen om-valdes g r e ~ h u n Stina Ujrner, ifraken Anna Ljungberg, fru Ruth Heimqrist, fru Anna Berggren, f r u Yi- ~i Ehnbom, fröken Olga Lindström, Q &amp; i stiiiiet för f n i Gerda A~peltufft, som undan- bett sig Aterval, nyraides f r a e n EVoa Pa-
H E R T H A gander.
Till revisorer utdgos fru Hedvig Heuman och fröken Marit Olde med fruar- n a Anna Nystrwm och @ olveig F r u m e r i n som emiittare.
- RI.ötesviird.innor blevo fruar- na Anna Berggren och Alma ~Spiik.
Att re- presentera kretsen vid förbundets Hram6te .utsAgs fru Rubb Hernq~kst.
.
!Styrelsen konstituerade ~ i med g grevin- a a n Möiner .som ordiförande, fröken Ljung- berg, T. ordförande, fiu Hernqvist, sekrete- rare, och fröken Pagander kassaförvaltare.
Mötet avslutades m 4 föredrag av fil.
d r Alf AMberg om .vSophokles ' Antigone - ett antikt kvinnoideal,.
Den 23 febr.
hö11 d r Ingegerd P:alme fö- redrag om, Vad vi Viinta a v pensioa&amp;~r&amp;k- .ringens.
H i i l s i n g b o r g s k r e t s e n hade den 29 jan.
.ett av omkring halvtannat hundratal medlemmar besökt sammanträde, varvid föredrag hölls av teol. och fil.
kand. fru Es- ter Luttenian öser iiiiinet: s ~ r ö m m k n och verkligheten, nagra tankar om hur vart liv danas,.
Ordföranden fröken Signe Wenn- berg frambar &amp; hörarnas tack.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade den 15 jan.
ett möte varvid fru Ester Lutteman talade om utida da ungc10rnsproble~~ och till vilket eleverna i smtPskoleseininariet, flickskolans L~ttonde klass samt flickorna i gymnasiet inbjudits.
den 18 .febr.
~amrnan~triidde 5retsen ti1.l arsm6te under frtiken C %ara Maunck af Ro- sensch.iölds oïdTörandeskap.
9311 e ledamöter i styrelsen oinsaldes ifiu Elisabeth sjöv vall, ordftjrande, f rölken Olara Munok af Rosen- s&amp;öld, vice oidförande, f PU Elsa Nordlund, sakreterare, f iu Eva Jol~nsson, f r2herrinnan Olga Maplm r. Wurtemberg, cfruarnla Lotten Borg, Agnes Ingvar4Wson roch .Emma Nils- eon, frökliarna Anna Lundquist, Anna Jöns- son och EWen Widerberg: sa.mt fru Ruth ' Dör- ring.
Ti1.l styrelwsurppleanter iits&amp;gos fröken Ilma Ehrnkrg, fruarna Anna Fischer, &amp; laja Engbe~y 0011 E l a Sthl.
Till revisorer om- valdes 4mi Sofie Franzfb - och fröken Agnes Ripa med f r u .Anna Nilsson och fröken E. Gertzell som erslittare.
Av styrelsebefät- telsen framgick bl.
a., at-t medkmmaimas antal Br 100.
7.2 Efter mtitesförli@d~lingarnas slut hö11 as- sist,enten vid kvinnBof iingelse t i Wx-j ö, fru Hlsa: Smedberg, iföredrag om kvinnlig .f&amp;ng- PARI, varp &amp; följde s a m k v b varunder frö- ken Blsa Holmgren f ramförde en del dekla- mationmummer.
.
Den 10 febr.
Ilade kretsen til.lsammans mecl övriga kviunof öreningar i staden e t t propagan&amp;unöte för s~~,enskt vetern jöl, m e d föredrag: av fru Ellna Pei:,won, Brunsbo, var- vid dels enbart svenskt, dels 80 ' .proc.
svenskt vetemjöl utdelades till beii-ömancle.
K u m 1 ti k r e t s e n s 8i:smöte %gde +um den 3 febr.
hos f r u Anna Björhmaii.
Ord !idarie $örhandlingar genonigiingos, &amp; y-.
relsen omvaldes.
Av r. loi ?dförandent fröllieii Vienna Mesterton ~lmde kretsen erhRllit en &amp; va p &amp; 60 kr.
till en stipendiefond till vil- ken Inades en kollekt för dagen av l 0 kronor.
L i n k ö p i n g s k r e t .s e u s Arsmöte hölls den S febr.
under greviiinan Stenbocks ord~f~ör.and~s1cap.
Den ga1m:l.a &amp; yrelsen ' om- valdes, och till stadgar för kretsen a n t ~ g s, Förslag till skadgar ofor Fredrika-Bremer-.
förbundets kretsar,.
Till kretsens ~epreseuitaxiter ~ i c l föi.ibi~nds- mötet .i, S.tockhohn i april iitsltgos grevinnan ~Sbenhocl; ', f r t h n Bergpen, och f röken Ter- smeden.
Wötet fieslöt limna ekoiiomiSkt uncierstöd till S jukS:Icötei; skebyrPn och Upglysiiii~gsby-.
r h och anvisade et.t stipendium I) %.
?O kr.
till elev vid Rimforsa lant~h~i~frhiillsskola och 25 kr.
till !stipendier Ut elever vid Li.nk.öpinge bol~kskol~as praktiska f orts8 ttningskola.
Grevinnan Stei~b ' ock li ?miiacle eii redogö- relse för brsmötet i Markstncl och reciogjor- d e dessutom för samaiibetet mellan stadens olEa !Irvinnofiji %ningar.
m t e r 5r.smtitets @ lut Ilade kretsen ooli en del av stadens övriga kvin.nof6ïeningr in- bjudit Prn gert tri id Törnlell frha 4S~tocl&amp;01ri~ att Mi1l.a ~fölwcirag om1 S,ocialf öreiikringen.
och kvinnorn: ?.
Efter föredraget var tesupé nii ' ordnnd.
M a 1 m ö l&lt; T c t s e u liacle den 1 mars ett möte SL Stadt Ezamburg under fru Elisa-: bebli Quensels orclförai~clesk~ap, I-.arvid d r In- gegerd Palme höll föredrag on1 svad vi viin- t a av plsioiisförsa.krinUgei~~.
Vid s11p6n fö- '
ken Gertrud Unger och fru Märta !&amp;aviss som suppleanter.
Till revisorer omvaldes fru Elsa Beijbom och fru Karen Widman med fru Ella Wennberg och fru Hedwig N o r r k I ö ~ i n g s k r e t s e n badeden Schenström som suppleanter.
Att represen- 1s febr.
arsmöte!
i nHushalllsskolan Margare- tera kretsen vid Brsmötet i Stockholm ut- ta.
Ars- oah revisionsberiittelserna föredro- sagos ordföranden och f r u Ekengren med gos och ansvarsfrihet bevilja des.
Medlems- fru Cullberg som suppleant.
antalet har ökats till 124.
1Styrelsen m- Diiref ter uppliistes o &amp; galldindes f6rslag raldes med undanbag för fru Anna Elg, som till nya stadgar, rarrid ordföranden sarskilt undanbett sig hterval.
I hennes sballe in- popekade den föriindring som inträtt diirige- valdes fröken der Lindström.
Sty relwn aom natt förbundets organ Hertha hidan- konstituerade sig p &amp; &amp; tiljande siitt: borgmiis- tarinnan Fanny Björkman, ordf., fröken efter kommer a t t iitgh som medlemsblad.
Harpii böll grerinnan Fanny TVilam~witz- Greta Leijon, v. .ordf., frilken Dagmar ' Vess- Jloellendorff ett foredrag över modern t ~ s l i berg, sekreterare, fröken Dmilie Anderson, litteratur, rarefter gemensam tesup6 in- kassaförvaltare; övriga ledamöter %ro: fru- togs.
arna Ebba Beckman och H5liri.a t) hman, frök- ' S t o e k l ~ o l m s k r e t s e n höllden ?.
narna Rutih Dahl, Ester Lindström, Aurore Klingspor, Gerda Malmström och Betty Ols- febr.
sitt arsmöte pil Hotell Kronprinsen.
son.
!Suppleanter: frögen G e ~ t r u d Helin och S t~relsemedlemmarna atervaldes me &amp; im- fru Karin Dilund, nyvald.
Till revisorer dnntag av f r u Ruth Schurer von Whld- heim och fröken Ingrid Hammarberg, vil- omvaldes fröknarna Octavia Inindel1 och ka undanbett sig aterval.
Styrelsen fick Gerdn Lundman, .med fröknarna Anna Ny- följande sammansättning: fröken Ellen stedt sch hannl la Aetröm som suppleanter.
Kleman, ordf., d r Hanna R.ydh, Erröken Bhsom cmbud vid Brsraötet i Stockholm Elsa Ekström, fru Alma Faustman, fröken den 18 april valdes fru Fanny Björkman Kerstin Fjetterström, fröken Eva Fröberg, samt fröknarna Bmilie Andersson ooh Ger- fröken Ida von Plomgren, fru Gertmd da li \ lalmström.
Rodhe, f r u Elisif Théel.
Till suppleanter Efter förhand1ingarna följde ~samh~änai omraldes fru Asta Hugg, fröken Reth Hen- varunder fröken Aurore Xlingspor skildrade: n i n g ~, f röken nigmor Schnittger, fröken, En fiird till Hebridema, fru E a ~ i n ilkilund Inger Sundelius och n ~ r a l d e s fru Ebba sjöng till luta ooh fröken =arin Hellman ut- Odhner och friherrinnan Anna Sta@l von förde musik A piano.
Till sist intogs temp &amp; Holstein.
Grevinnan Fanny von Wilamo \; vitz- N y k ö p i n g s l c r e t s e n hade den 7 febr.
Uoellendorff höll efter förhandlingarnas ursmöte i Odd Fellomlogens klubblokal.
Se- slut föredrag om nyare tysk skönlitteratur.
Kretsens Fredrika Bremerskola började dan ordföranden, ffu Marta Fant, hälsat de niirvarande viilkomna, föredrogs och god- sin rifrtermin i Klara folkskola mindagena kändes ars- och revisionsberättelsen, och den 18 jan.
med en sammankomst varvid fru Signe Henschen talade om sina intryck ansrarsfrihet beviljades.
Vid darefter förrättat ra1 av ny styrelse f r h en resa i R ~ s s l a n d hösten 19 %.
Kur- Iitervaldes den gamla med undantag av a t t serna omfatta litteraturhistoria, lionsthisto- fru Ulirta Traviss n y ~ a l d e s till suppleant ria samt engelska och en halvkiirs i sam- hirllskunskap.
i stiillet för fru Srea Rehnberg, som un- .Den d mars Qnde kretsen sin tredje lit- danbett sig hterval.
Styrelsen utgöres sil- lunda för det kommande aret riv fru Märta teratup- och samkriimsafton för vintern &amp; Fant, ordf., fru alartha Swenborg, v. ordf., Hotell Kronprinst-m, v a d d fiw Nia I a h e fru Elna Cullberg, sekr., fru Ester Eken- Löfgren ~k&amp;seïu&amp;z Over nyare engelsk skön- gren och fröken Mathilda .Olsson med frö- litterahr.
rekom uppl.äsii.ing av fru Anna !hmberg, dikter O prosastyoken UII a v svenska och dan- sk.a författare.
t Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: EZZen K Z e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhllla tidskriften.
Icke-förbundsmedZemmar pre- numerera &amp; närmaste postanstazt eller i bokl~a.näel.
Pris-för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6:50: 1 / 2 &amp; r kr.
3530; 1 / 4 kr.
1:90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedi- tion: 48 KZarabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 4850, 27 62.
Expeditionen: LZ.
11-4 varje eöclcmdag.
, Tel. Norr 48 60, 27 432.
J O H A N N A BRUNSSONIS V A V S K O L A Kurser for: Utbildning av Vävlärarinnor - Arbetsförestinderskor - Yrkesväverskor - Hemvävning.
Försäljning ao Väonizder, Möbeltyger, Mattor, Gardiner, Klänningstyger, m.m., Vävgarner, Vdostolar m. tillbehör.
S t o l a och Försäljniog:,.
eGel.
Norr 437 C e l.
133 63 K U N G S G A T A N 70, S T O C K H O L M Vid kaffebordet " Smakar ' mera h det kostar " aaviind huddiet Arboga SmörblanQi " MEJERIT " ersätter fullst8ndigt smör, men är billigare diskuteras ofta dc mer eller mindre lyckade anrättningar som husmsdern presterar.
N i ' k a n vara lugn o m N i a n v ä n d e r, i De rvuuka hushtlkns dominerande 1 Sedan 1857 ett världamäA &amp; Hi %Zsosemf!
-, Prlsbdlflgtf 1 Stoc~lbliolms Nga JuärnSä@sfabrllr E.
L. ERICSBON Spedthffdir för S iingar, Sangkliider, Soffor, Cittomaaer 1 och 2 baddar, Wicken, Filtar, Overkast, Kuddar m. m., m. m..
Kontor &amp; Utst&amp;ZZniug 115 N o r r l a n d s g a t a n 16 Tel. 78 56, Norr 71 81 -, Ättiksprit s.
t ä n d i g ~ o n t r o l l a n t Fil.
: &amp; r fullkomligt enastående iityrkaochsrom.
Förnämligaste kvalitetsmärke - KOP DEN - Dr. Fr. L i l j e b l a d a u k t h a n d e l a k e m i s t.
.
Gift kvinnas arbetsfrihet.
Av Gerda Lindblom.
l red rika Bremers dag l Aba.
Av ~ l l e n Kleman.
Det nyaste skolbethkandet I I.
AV Kerstin Fjetterström.
Arsmötesprogrammet.
.
.
Pensionsförsäkringen stHlld pik expektans.
Vha sociala meddelare.
Attiotaisreminiscenser.
II.
Stridim om .En Handske .. Av Lotten - Dahlgten.
~rivatlkrarinnef6rbundet.
Av Ebba Heckscher.
" &amp; etsarna i Sodra Sverigeu satinlade till mote i Kristianstad.
FrBn bokvtirldeii.
F.-B.-F-kretsarna.
.
, marknadens förnämsta fabrikat lätta o cb behagliga ' ked enasfiende slitstyrka.
- Oammil ' eksaker uppbltisbara och flytande största sortering i trevliga nylieter,.
.
.
- m.
Dessutom rekomrne * ' dera vi vHrt ' irälföistjdda lager i Teanis- och ' GymnastEkskor m. m., m. m..
~IIIDI~I~~IIIIII~) I~U~~I~I~IIIM~I~~I~IIUII~UII~DIII~~IDII~IIIIU~~DI~IIIIIIUU~IIDI~ KAUTSCHUKS- I Norrktiping a WTTAP~I~VARU~AKT~EBOLAGET - STOCKHOLM - Sundavall n StockhoIms Boklnbustri Aktiebolwr Boktr., Stockholm 1926 '
