# ID: svediakorp-per2858
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,539
# sentences: 768
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' ETT VIKTIGT X R O R D N A SPORSMAL N D E T A V BEKLWDNADSFRAGAN I n k 6 p av klirder Ir ju i viss m h en fiirtroendesak och det är ingen tillf&amp;llighet, att den mest nogrlk- nade publiken i fiillaste förtroende vhder sig till 13 - DROTTNINGGATAN 74.
- H O R N S G A T A N 54 HUSMODERN köper Bomullsgarn och Vgvnader Gefle Manufaktur A.-Bol STRUMSBRO och vet att hon erhaller det basta möjliga för sitt HEM .. Ett margarin som tiiifredsstiiller allas smak G e &amp; ss tillverkas efter en ny metod som förlänar detsamma ett ny- kärnat och kraftigt natursmörs smak och arom, G e &amp; ss dessutom bade bryner, b a k a r och s t e k e r s o m s m ö r.
Svanens v3vnader basta vävnader l Oetle garn blsta garn!
ostar e n d a s t 9 1 ö r e p r kg.
v 1 Vafskola - PROSPFKC - ' iateloner 539 8326 5619 Halmll - ~onstsömnaclssskola - Museistudier.
1 i - Stockholm.
KungstradgArdsgat.
12 E L.
9102.
Siden- 4 Manutakfuratlir St8rsta nnal nyheter = -
FEBRUARI 1926 Internationella kvinnoröstrattsalliansen till Sorbonne.
oïboiïne, Yaris) imi \ wsitet med koniiriittéeima liar detta arbete inrik- anor fran Liidvig den heliges tid, tats p &amp; vissa bestamda fragors lösning.
blir ramen kring Internationella kvin- Som det fundamentala villkoret för all ' noröstriittsalliansens tionde kongress.
uppbyggande verksamhet upptar alli- Xi.r det stora ~ii~ldskvinnoförbiindet ansen fredsarbetet.
Kongressen öppnas av alliansens sista glingen samlade sina skaror var det, för tre sedan, i Rom, och Capi- orciförande mrs Corbett Ashby med en ' av .de segrar kvinnorna tolium ocli Palatinen voro platserna för liopsi~mme~ing de officiella mottagningar som ' bered- vunnit i olika 15inder. '
Den avslutas des giisterna fran yiirldens alla lander med en fredsdenionstration ledd av.
i den » eviga stadeii,.
Den historiska al1iaii.sen.s f örra .ordf öraii.de och nuva- rande Iiedersordförande, mrs Clzapman bakgrunden, bhde d5 och nu, ar av L &amp; oinoiadentligt pittoresk a r t - och ger i Catt.
I Konimittén f ö r g i f t kvin- sig sjalv anledning till larorika betrak- n a s n a t i o n a l i t e t presiderar miss telser.
Dagarna för kongressen %ro med iiii- Chrystal RIacniillan, som bekant en av dring av tidigare angivet datiim nu be- de första engelskor som stodo f8,sdiga a t t triida in i sitt lands av gamla tra- stiimda till 30 maj-G juni.
ditioner kibinggiirdade juristskrii nar Det utskickade preliminara pro- grammet oinsluter i sjglva verket sh siittigbet ncliirtill vunnits.
Konxnittéii gott som samtliga för kvinnorna i den- kommcr a t t liimna redogörelse för nya na tid a1; tiiella f r&amp;geproblem.
Full- ' lagar i Sverige och Norge; för i Dan- berattigat politiskt medborgarskap, mark, Finland, Frankrike, Tysklan d vars uppnilende för varldens alla kvin- ocli brittiska imperiet diskuterade lag- nors rakning varit - och alltjiimt a r andringar; f ör Nationernas Förbiinds - basen f ör alliansens verksamhet, st8llning till nationalitetsfrilgan; f ör för ocksh med sig som given konsekvens f öreslagen internationell konferens ocli Iiavdandet av kvinnornas fulla likstiil- internationell överenskommelse ang8- lighet med m&amp;uiien Hven pH andra om- ende denna sak.
Miss Ratlibone, Englands framst$ien- raden.
Genoin de olika internationella 3 7 ' ' '
de sociala expert i fragan, kommer att som ordförande i K o m m i t t é n f ö r » F a m i l y E n d o w m e n t a, (under- stöd &amp; t behövande mödrar och deras barn) framlägga rapport om vad som i detta hänseende gjorts i Australien, Österrike, Belgien, Frankrike, Tysk- land, och principerna komma att dis- kuteras.
F r u Arenholt, välkänd för oss skan- dinaver genom sitt bemarkta sociala arbete i Danmark, ä r ordförande i Kommittén för lika arbets- förhallanden f ö r män och k v i n n o r.
Denna fraga, som för när- varande kan sagas vara själva central- punkten f ör kvinnornas likställighets- katmp, har ytterligt komplicerats genom efterkrigstidens svara arbetsf örhallan- den och torde i hög grad samla intres- set vid kongressen.
Medlemmen av tyska riksdagen fru Schreiber-Krieger för presidiet i K o m- mittén för skyddande av de u t o m ä k t e n s k a p l i g a bar- n e n s r ä t t och dr Paulina Luisi, Uruguay, i K o m m i t t é n f ö r l i k a moral.
De ännu icke röstberättigade lan- dernas agitationsmetoder komma att diskuteras under ordförandeskap av m: me Brunsehvicg, d e franska röst- rättsf öreningarnas president.
Debat- ten uppdelas pi) frligorna huruvida kvinnorna i ej röstberättigade lander böra ansluta sig till de politiska par- tierna och humvida beviljandet av kommunal ' rösträtt kan anses som hjälp eller hinder för ernilende av den politiska.
Fran de röstberättigade länderna kommer en kort rapport a t t framläggas, angliende kvinnliga riksdagsledam8tcrs initiativ och rerksamhet under 1923- 1926, och lagreformer med avseende p &amp; kvinnors och barns ställning skola dis- kuteras.
Efter redogörelse för allianselis ansk kap liga relationer till Xationernas förbund och Internationella Arbetsby- rAn diskuteras problem sammanhiin- gande med handeln med kvinnor och barn, med barnaskydd, kvinnliga poli- sers anställande m. m.
Vid stora offentliga möten, som sko- la hmas, upptagas arunena: Världens kvinnor emot krig och för Xationer- nas f 6rbund; Krinnoröstriitten och dess verkningar; Den latinska rasens krin- nor mot Code Xapoléon; Alla liinders män som st6djande kvinnorösträtten.
Som vanligt ar sid viira internatio- nella kongresser ordna fransyskorna p &amp; det bekvämaste för sina gäster med avseende p &amp; hotell och därtill hörande arrangemanger.
Det a r endast a t t skriva till U o n s i e i i r F r é d 6 n.
i ~ H h b e r t, B8 b i s R u e d e R a n e - l a g h, P a r i s XVI: e, och han ombe- sörjer allt i enlighet med vars och ens önskningar.
Allt i f r h charmantare rum med tillhörande badrum i e t t för-.
sta klassens hotell, till mindre runa i mindre hoteller eller pensionat.
D a - vid komma hotell i ngrheten av SOP- bonne a t t utvaljas, savida ej annan dc ?.
av Paris sarskilt önskas.
Bris per rum och natt variera friin 65 frs.
till 10 frs., plus 3,50 frs.
och darunder, i fallande skala i proportion till de billigare rimmen, för » le petit d6jeuner~ - den franska tidiga fria- kosten av te eller kaffe och sm8r och bröd.
~ r r i g a maltider ordnas till be- '
stämda priser p &amp; restauranger i nar- heten av Sorbonne.
Den laga franska valutan gör a t t priserna absolut ej äro avskräckande.
Nan arrangerar Siven a t t gästerna mötas vid ankomststationen och led- sagas till sina hotell.
Men - Paris ä r överfullt i maj och juni s &amp; man bör inte dröja med a t t skriva till monsieur Hébert.
Hörst bör man dock - vara utsedd delegerad, nligot som vara tval till alliansen an- slutna korporationer, Freclrika-Bremer- Förbundet och Svenska kommittén för internationellt rösträttsarbete, ha a t t sköta om.
Dock hänger ju detta ock- s &amp; ihop med a t t det finns personer som vilja och kunna resa.
Sa det bör bli sn&amp;bbt samförsthnd p &amp; denna punkt.
- E t t särdeles tilltalande förslag har framkommit a t t frAn respektive an- ' slutna länder skulle medföras till kon- gressen alster av nationell handaskick- lighet som skulle utställas och kunna bli en attraktion för kongressen.
Even- tuellt skulle inkomsterna av en för- saljning tillfalla Internationella kvin- norösträttsalliansen.
Riksdagsmotioner rörande folk- pensioneringen.
Reformkrav med avseende p3 h i n - nornas stullning inom pensionsf örsilk- ringen ha framförts inom riksdagen.
I f örsta kammaren motionerar f röken Kerstin Hesselgren anghende hemstiil- la11 Iios Kungl.
31aj:t om utarbetail- de och framläggande för riksdagen av vissa andringar av lagen om all- man pensionsf örsäkring.
Samma mo- tion framföres i andra lkammaren av f riiarna Östlnnd, Tliuring, T47essman och Nordgren varjamte fröken Ber- tlia Wellin liar iiistamt i förslaget.
Det ä r alltsal ett fiilltaligt upptriidan- c1 e f r %n de kvinnliga rilcsdagsrepre- sentanternas sida.
Etiiviidmotioniir iir fröken Elessel- gren, som inledningsvis uttalar a t t alltsedan pensionslagens tillkomst dess orättvisa s5rst&amp;llande av h i n - norna \: arit föremR1 för kritik f r h siival manligt.
som kvinnligt lihll.
P &amp; iippmaning av ett stort antal kvinno- föreningar har hon nu ansett sig böra begasa riks@agens medverkan därtill att vid den vsintade revisionen av pen- sionsförsäkringslagen hansyn tages till de ändringskrav beträff ande kvinnor- nas ställning som s &amp; ofta framförts.
E t t reformkrav berör ' bestammelser- n a f ör gifta kvinnor.
Pensionslagen, sadan den nu galler, placerar alla hustrur, som ej ha egen .inkomst, i den lagsta avgif tsklassen med ty &amp; tf öljan- de minimala avgif tspensioner., Motio- niiren önskar f 5 detta ändrat därh5in a t t avgif tspensionen f ör vard- ^ra ma- Ben beräknas efter hälften av deras gemensamma inkomst, oberoende av om e n d e ~ a eller bada malarna för.tjH- na densamma och a t t pensionsavgif- terna p&amp;föras vardera maken med lika Belopp.
Vidare yrkas i motionen avskaf f ande
a.v det nuvarande systemet a t t avskil- ja alla krinnor i en riskldass för sig ocli lAta den.
f, ' i liigre m7gif tspensioner fastiin (le inbetala lika mycket som mannen.
I stiillet liiirför kriims a t t till griind f ör f olkpensioneringen lag- ges deii fnlla solicl~witetens princip med gemeiisainina beriikningsgriinder f ör miins och kvinnors argiftspen sio- uer.
Sbsom synes iiro dessa riksdagsmo- tioners reformkrav de samma, som sil nitinga ganger f örla f ranif örts och nu senast sommaren 1925 i en 11 % initia- tiv av Fredrika-Biaemer-Förblindet till- kommen skrivelse f r h kvinnof örenin- gar till Kungl.
Uaj: t.
Tidpunkten iiia emellertid just nu synnerligen betydel- sef ull f ör ett f örnyat hiivdande av dessa principer.
Till niista iias riksdag iii it as niimligen ett genomgi * ipande ihdringsförslag betriiffandc pensions- f 6rsakringen.
Den opinionsyttring f r; h riksdagens sida, som s1; ulle ligga i ett bifall till ovan niimnila motioner, blc- ve a r alldeles särskild vikt darför a t t den kunde leda till ett definitivt be- slut i samma riktning redan niista iii ..
Under siidana f örliAllanden ligger det verkligen makt upp3 a t t kvinnof ör- eningarna utöver landet göra vad i de- ras förmiiga star för a t t befordiaa den som aBti:on i pen.sionIsförsakri~~gdr~igan riksdagskvinnorna nu inlett.
Stöd inom riksdagen för e t t av sina reformkrav synas dessa redaii 1i:~ Eltt d % en medlem a r boncleförbuiidct, Iiia Joliansson i IlallagZtiadeii, motionerar om utredning mighadc f ösdelningen akta makar emellan 8.v dem tillkom- mande pensionsavgifter.
Notisspalten.
Skönhetsiriidets entusiastiska dom.
fred rik; ^ - Ererner - statykonimittéiis.
skrivelse till Stockholms stadsfulliaiiik- tige med erbjudande; iv stxt-p solin g8va till staden liar f ~ i l l b o ~ d a sin t officiella giing till skönlietsr5dct fih * dettas iitliitande.
Klidets svarsskrivcl- se, sedan man hesett statyn och iivcii avprovat den önskade platsen i Hiiiii- legAiadeii, blev ett oreserrerat och liv- ligt tillstyi~kaiide a v att staden skiille iilottaga deii riirtlefiilla givaii.
Den val- da griisplarien i norra delen av Humle- gioirdeii aiishgs iiwiiledes av ~ikiinliet s- r5det utgöra riitta miljön f iiia stalyii.
Fysisk Pcunltnrr och andlig hiilsa, TvQ inte siiiil saker soni Bvciiska Kvinnors qlentralf örbiind f ör f ysisk kiiltur satt som sin uppgift.
Deii för- sta r e d m aiigiren i sjiilva förciiiiigciiw namn, den andia den hyftade följtleii av den förra: andlig Iiiiha, arbets- och samhiillsdiiglighet.
Det var i början av detta: ir eoni f iir- bundet hade sitt riksmöte i Göteborg iiiider ledning av sin ordförande dib Ada Silsson; i ett flcrtal intressaiita föredriig ocli diskiissioner f iclc det f iirelag~la syftet sin belysning.
@ p- linstikliirariiii~ans iippgif ter, som j ri i sig sjiilra iiro friimjande av det mal förbundet stiillt upp, klarlades av es- perten p % detta oliiriltle, gymnastifiii- spektriseii Elin Falk, och .clr Aila Sils- son inledde diskussionen on1 kvinnlig idrott genom en saviil fysiologisk sonii psykologisk analysering av deni~il.
Sekreteraren rid Industrial Fatigiic?
Besearch Board i London, d r B .. I).
Wilson, framvisade gcnom tabeller oc !h diagniiii (le senaste riiiien rit1 vctcni- ~kripliga iiiidersökiiiiigar i Englaiid 9 fr8ga om trötthetsfcliomeii hos ilidii- striarbetarc; som den i iimnet silk- kunnige öppnade yrkesiiispektriseii frö- lieu Kerstin PIcsselgren ctiskiissionen liarar.
Ds G. i \ liintlie, vid R.ölisslia konst- ~löjdmiiseet~, tog mötesdeltagarna med 135 en framstallning ' i ord och bild av idrotten pclz kroppskiilti~~en i c.en aii- tika konsten.
Fröken Mary Lager- crantz talade om scoutrörelsens inAl, och en iippvisliing med en motionsav- clelning kvinnliga gymnaster blev den praktiska demonstrationen av det som i denna yiig kan presteras. '
RO, clet vackert och viilinredda la- rariniieliemmet pa Lidingön, som blivit f ör vAr tids pensionerade ltirariniior det goda hlderdomsliem som Fredrila Bremer redan drömde om för sin tids Aldrande guvernanter, 11a.r niir det ny- ligen firade sin tioarstillvaro erliallit en storartad donation.
Fröken Anna Whitlock, en av initiativtagarna till Ro, överl~miiade i anledning a.
jubi- ~ leet 40,000 kr.
till iippratta.ncle a.v en 11.
' - friplats i lieinniet.
Det liar inte stannat vid koizsiiliniian 31aria E kmans och grossliancila re En- gelkes vackra exempel, men Ro iir ock- MA ett företag soni saiinerligen bör loclia donatorer, det iir nAgot verkligt som göres iiar en lugn plats beredes deii trogna Aldraiide arbetaren.
Dock, inte alla kunna följa i de stdrre cioiiato- rernas spar; men det finns ocksh andra föredömen!
Det var till föriiifin för pensiouiires p % R-o, vilka ej liga till- rackligt a t t fullt betala för sig, som fröken Lilly Engström avsatte en fond.
, Var bor man i Köpenhamn?
Siikert, sa ofta det finns r i m a t t ffi, i Dameliotellet,, Garumel N$n.t 1, frö- ken Sopliie Albertis statliga skapelse - nAgot av det som vi vilja a t t vart Arsta skall bli.
Hotellet liar 24 viil- monterade rum och naturligtvis bad- mm, centralvarme, varmt och kallt vatten och allt vad inan begiir av ett modernt .inrett hotell.
Rum f r h kr.
3 5 0 pr dag.
E n del av rimmen Hro inrättade som sma privatliigenheter, sardeles .beg %rliga för deiii som vilja uppeliAlli ' sig i staden en liingre tid.
I den med Damehotellet sanlmanlziingan- de Kvindelig Lzsef orenings terim och i.esta.iirang kunna alla maltider erliill- las och till billiga priser.
.
Men ' skriv i förvag och bestall r i m; Dameliotellet a r eftersökt.
.
Helsingforskongressens minneshafte.
De intresserilin och glacln arbetsclagarna iiiicler treclje norclislia l~rinnosalrsko~igressen~ i Helsingfors i juni 1924 - och .son1 av cle giistfria finliiiiclskn och finska rirdarnn samtidigt förraiicllncles till lysancle festcla- gar - Aterkallas livligt i minnet genom clet solitt iitstyrcla hiifte iiineh5llaiicle prograni, förhancllingar och resol.ntioner friiii 1i01igres- sen soni iiiicler förlidet Ar iitlioiii.
Ännu en gAng Ban maii föl ja niecl c k officiella tal.en och anföranclena: Annie Furiihjelms, Ilini Hallstens, Ellen Hagens, Freclrilike 3Iörcks; Louise Wrights och Briet Asniiinclsons ricl liongressens högticllign öppnalicle i Gniversi- tetets .Soleiiii.i tetssal; mrs Comett A S h b ~ s och Henn y Forchharniiiers hiilsningar frfin cle interi~ntioiielln organisntioi~er cle repre- senterade; Gyritlie Leiiiches, Heclvig Geb- harcls, Gercln ~indbioiiis, Telila Hiiltins, Mathilcla Stnël ron Ilolsteins och J e n y Mar- kelin-Srenssons inlecliiiiigsföreclrag till (le olika fr8gor som a \: kongressen cliskiiterades.
Det viil saniiiiniifattade clIsliiissionsprotoliol- let ger oss Sren cle olilra meningar som cliirricl bröto sig mot vnranclra.
Tji1 sist har nian s ' nnitli~ga resolutioner saniniaiiförcla i en arcleliiiiig, som pli S &amp; satt helt örer- slr; Pclli &amp; ger kontentan av liongresseii.
Fotografier av cle officiella talarna och föreclrrrgsh, ' illariia och .ett par interiörer, So- lennitetssalen och R4clclarhiiset clit förhancl- lingariia hacle.
förlagts, ölra vlirclet ' av clen lilla li~iigi.es~bolieii som till ett pris av lir.
150 k i n förrarras plP Freclrilia-Breiiier-För- buudets b ~ - r?
' Stocl~holni, ~,,
H e d d a f (arlho1m.
I den höga Aldern av fittiosjn &amp; r av- led för nr ' igon tid sedan &amp; Stockholms sjukhem en av pioniärerna för h i n n o r i statstjanst, f. d. ritaren vid rikets ekonomiska kartverk Hedda K a r l h o h.
Hon intradde Ar 1866 i kartverkets tjiinst; genom föregaende utbildning val rustad för sitt blivande yrke vann hon med %ren en mindre vanlig skick- lighet ej blott i transportering och rit- ning, som i a l l m ~ l i e utgöra t en ritares egentliga sysselsättning, utan jämväl i korrekturläsning av tryckta kartor och beskrivningar.
. %tskilliga av de kart- arbeten, som B varldsutställningar till- vunnit sig uppmarksamliet, vor0 a r Iiennes hand.
Statens vederlag för denna med skicklighet och plikttrohet utförda livsgärning var ej stor .och uppgick a r 1906 resp. 1907 till 1,400 resp. 1,500 kronor.
Anstitilningen var ännu form- lös och r a t t till semester, sjukhjiilp och pension vad kvinnliga anställnings- havare beträffar okända begrepp.
Särskilt franvaron av en i niigon man ekonomiskt tryggad Blderdom kastade säkerligen sin dystra slag- skugga över de senaste tjiinstben.
Undertecknad erinrar sig ett möte vid tillblivelsen av Föreningen kvinnor i statens tjänst, förmodligen ha 1906, d29 Hedda Karlholm var narvarande.
Efter humoristiskt givna skildringar fran sin fyrtioariga anstiillning i kart- verket tillönskade hon f öreningen fram- g h g i dess stravanden till de stats- anställda kvinnornas basta och ännu i dörren.
uttalade hon f örhoppningen a t t alla matte bli ordinarie .och fil pen- siom, tilläggande: » men jag tir för gani- mal, jag kommer inte med ».
Spontant kom de narrarandes samstiimrniga svar: » fröken Karlholm kommer med ».
Och hon kom med.
Icke s % a t t hon rann ordinarie anstilllning med pensiona- ratt.
Hiirför torde under alla förhial- landen hennes; flder ha utgjort hin- der - i allt fall erhöll kvinnlig bef att- ningshavare inom civilförralt~iingcn som bekant först $r 1910 ordinarie tjiinst - men hon hade gliidjen a t t av 1908 Qrs riksdag beviljas pension; i 1,000 kronor.
Tyrarr avslogs cn Pramstiillning om pensionens hiijande, som motiorisris gjordes a r hii:wlshöa-ding Th. af Cal- lcibliolm, vilken stiidse med r a m iiit- iilskan sökte tillyarataga ile statsaii - stiilltla kriniioriias intresse.
ELIS RHEBORG.
i Stockholm.
Scr8ske kriiiders Sationalraads ord- förande, yrkesinspektrisen och norska regeringsdelegaten rid Xationernas f ijs- bunds arbetsbyra Bet zy Kjelsbemag i lm - rudstaden betydde fiir Svenska K \ - iii- nornas Sationalförbund det lyckliga tillfallet a t t fA ordna en sammankomst dar fru Kjelsberg talade om ernigrii- tionsprobleinet, med trngdpunktcii lagt1 p &amp; de studier hon hedririt ar detsaxii- ma under ett uppehall rid Ellis Idamid.
Den 13 februari sauilades en krets 8:) - cialt intresserade pii Lyceumkliibbciis lokal cliir fru Ejelsberg ined sin rika sa.kl; unskap, sin riiltalighet - och en serie fiirtriiffliga skioptikonbilder - gav en ~iirdefull exposé av förhi " t1laii- dena rid den m ?ingomtalade stationen rid intriidet till U.
S.
A., skiirseldcii som emigranten har a t t geiiomg; i in- iian det drömda paradiset öppnar sig.
De moderna folkbiblioteken, och bi blioteksyrket.
edan nagla &amp; veckor tillbaka pag&amp;r i Stockliolm en intbildningskurs för, bibliotekarier, den första i Sverige av sadan omfattning, a t t den kan anses utgöra en .inotsvaiajghet till andra lan- dera » ' bi ' bliote %ssko~oOr~.
Neii vacl &amp; r det d &amp; som hänt, som plötsligt gör en sildan grnndligare utbildning nödvän- dig, frbgar Iranske nilgon.
H a inte bibliotek och bibliotekarier existerat i \ rart land om inte sedan liedenhös SA dock i, 4rliundradeii och, lias inte allt varit val beställt i fraga om utbild- ningen?
I f % 014 kan man siiga, a t t clet som intïaffat iir, a t t vid sidan av de stora vetenskapliga biblioteken vuxit upp ett helt nät av bibliotek avsedda för den stora allmänheten, bibliotek allts &amp; med uppgifter i vasentliga av- seenden olika mot de vetenskapliga bibliotekens och darför ocksa med del- vis andra krav pii utbildningen av sin peiasonal.
Sadana folkbibliotek, som de med ett gemensamt namn bruka be-.
tecknas, ha visserligen funnits ganska länge, men som en verklig faktor i det allmänna f olkbildningsväse * det har denna a r t av bibliotek knappast varit a t t rakna med förran under de senaste tio, tolv h e n.
De ha skjutit fram i demokratiseringens kölvatten kan man siiga, liksom de ocksi3 i viss man iiro barn av den skärpta ekonomiska kam- pen.
Kraven p &amp; den enskilde bade som nedborgare och yrkesutövare lia vusit.
Skolan far t a sin anpart av ansvaret för a t t dessa krav skola kunna mötas, S men aven med de basta skolor ä r saken inte utagerad, ty skoliildern t a r snart slut.
Sedan maste självbildningsarbete t a vid.
Och för detta arbete äro fria, of f entliga bibliotek ett livsvillkor.
For- merna, under vilka kiinskaperna in- hämtas, kunna vara olika, men i cen- trum maste alltid boken st&amp;, om det skall bli - nAgot bevant med det hela.
Annu ha vi dock bara hunnit till * bör- jan av det arbete, som maste utföras innan de svenska folkbiblioteken lcun- n a sagas fylla sin uppgift, innan de med ya1 valda boksamlingar, prak- tiska lokaler och fackutbildacl apbets- kraft st &amp; s3 mstade, a t t de kunna vara vad de borde:.
institutioner som för det samhiille, iiar ~dfe verka, ä.ro i stand a t t fylla alla legitima krav.fr %n olika aldrar, klasser och kategorier av mBnniskor, antingen det gäller läsning i studiesyfte eller som rekreation.
(Den enda.
gransen för de uppgifter, som foll; ibiibliotek.en ställa för sig, galler clet .omrlide, där cle vetenskapliga biblio- tek.ens uppgift t a vid.)
Det är icke här liingre fia,4ga om bibliotek, » där fattigt folk laser smutsiga böcker », som man ibland f a r höra de gamla f olkbiblio- tefien karakteriseras, utan om bibliotek p &amp; en SA mycket bredare basis och av en s5 .alldeles annan typ ä n de gamla, a t t man helt enkelt kan säga, a t t de endast formellt äro en fortsättning av dessa.
Den som vill studera denna folkbibliotekens utveokl.ing i e t t land, där nian Iiunnit längre än 110s oss, kan
S vaiida sig till Danmark, som sedan ungefar fem Ar tillbaka genomgAr en mycket snabb utveckling p &amp; detta om- rade.
Tecknen till det nya iiro emel- 1erti.d tydliga nog iiven har heiiiuia Gr den som har ögon a t t se.
Siimkilt gul- ler detta stiidernas bibliotek.
Det mest eklatanta exemplet a t t annotera %P det satt, pA vilket Stockholm nu star i begrepp a t t lösa sin biblioteks- fraga.
Xcn det verkliga genombrottet för landet i dess lislhet Bar iinnii icke skett; det kommer icke a t t aga rum f örran det f öiaslag angaende statenu iinderstöcljande av biblioteksvasendet, som 1953 framlades av dc s. k. folk- bildningssakkiinuigq, Gtminstoiie i sinn hiivuddrag lagfästas.
Till det ta f örslags genomförande utan t.idsutdr8kt stAr f. n. alla folkbildningsintresserades hopp.
Det 5ir klart, a t t den iitveckling a r folkbiblioteken, som redan %gt rum och som under de narmaste aren efter all sannolikhet kommer a t t f örsigga i yt- terligare stegrad takt, m h t e föra med p &amp; kvalif iceiaad sig ökad ef terf a~betskraft.
Sedan flera %r tillbaka ' ha ocksa de personer, som niirmast kim- n a t tiinkas sitta inne nied saklcunskap p3 omradet, varit överflyglade ar för- f ragningar om erforderlig utbildning, lönevillkor etc.
Det liar diirvid inte m r i t SA alldeles liitt för veclerböraiide a t t ge tillfredsstiillmde svar.
I frAga om lönerna liar nian praktiskt taget inte kiinnat siiga ubgot alls, liksoni man ingenting kunnat garantera om möjligheterna iiren f ör vii1 kvalificera- de personer a t t inom rimlig tid ffi iiil- gon anstallning örer.liiiviid taget.
Tacl f ordringarna p &amp; utbildning betriiffala har man visserligen kunnat peka pil vissa niiiiiimif orclriiigitr, men ~t t crlli- gare besked har varit sv; trt a t t ge.
Fak- tum har varit, a t t banan hittills, rit- minstonie auda till p A allra sista tiden.
rekryterats s &amp; tiimligeni p &amp; mifii.
Bib- lioteksst~relserna ute pQ de olika or- teriia lia haft s5 varierande krav pi utbildning, a t t det varit omöjligt att peka pi nitgra gemensamma standard- fordringar.
P och med den nu anord- nade I~ibliotekskiirscn liar ulan eiiicl- lerticl f i t t niigot fast a t t t a p i 1i) eii stiirka konkiirrensen om elcvplntscwia i denna skola trder;) il a t t clet koliiiiit~r a t t bli mOjligt titt iipl~riittliiilla (1: ' nii.
iiimif ordringar pzi tcomvttisk konilwt en s som m m i och för sig m h t e nusc oiiiidgiinglign, om det skall kiiniia bli friiga om ett fiillgott arbete i folkhi11- liotekms tjiinst: en 1iigi.e a1; adtwiisk exaiiieri, (liiigre twlirigt) seiiiiu; ii.iiiiii eller cliiremot svarande pil auiia.t siitt styrkta kunskaper.
Dessiitoni h u det plipekas, a t t ingeii niullit ii~tri:idta pit kiirsen iitaii fiiregiwnde Itib1iot:~k.i.
praktik.
T ' ad omf liiigvt o h arteni: iv dcti iindervisnirig I~etriiffar, wiii mtd- delas pfi I) ibliotekskiirsen - (len pit- g, ' tr med cirka sjutton timmiir i vw- kan iinder fyra m&amp;n:~clcrs tid - till- liter ej r i t r p m t?
t 1iKr uigoii reclogörcl- se:.
cl,uck 1; au det phpekas?
a t t deii teo- retiska iiiidervisiiiiigeii i stor lit st riick- iiiiig gAr Iiniid i Iiaiitl med prnktislci övningar.
H f r i g a oui löiie- och peiisioiisfiir- lilillaiitlen iir det omojligt att stiillln iiii- got horoskop utörer cle incra dlnnidiiiii:: allal~giiel ', SO111 Will SO111 ' h d ~ t kilil \ ' ii- ga sig p2 i det ii) aii konstaterar att I) iltliot&amp;eiis relcr~teriiig waieast
HE ' RTHA sker bland personer, som.
annars.
.
skulle reflektera p i lii.rai=banan.
Vad f ö r h Allande t mellan.
manlig och kvinnlig arbetskraf t betriiff ar, som ju l a i i Iia ett visst intresse.
för denna tid- skrifts lasare, ' visar den - detta galler icke blott Sverige iitan alla lander jag liiinner till - en avgjord övervikt för cleu kviiinliga.
J a g skall inte gA in, P &amp; friigan, i vad mAn de Iiittillsva-.
rande löneförliallandena liarvidlag spe- lat in, vilket möjligen skulle kunna ge anleclning till vemodiga betiaaktelser.
J a g vill i stallet framhalla, a t t de (1 %- liga lönerna siikerligeii inte varit den enaamt avgörande anledningen till detta.
En ytterst viktig faktor a t t ia&amp;kna ined ar a t t yrket oiiekligen lig- ger ganska viil till för kvinnor.
Man f h ju vid bedömandet av shlant akta sig mycket vB1 f ör generalisationernas gungfly, men ett par saker s1; ulle man nog kiinna ' peka p&amp;.
J a g tanker dli icke pli sadant som administrativ dugligliet, diiia nian kanske iiia böjd a t t tillerk " cmna den manliga begtiviiingen ett visst före- trade, icke .heller p &amp; den nödvandiga bokkannedomen, vilkep viil iir en lielt individuell sak.
J a g tanker i stallet pli sadant som kvinnornas större för- mAga a t t intressera sig för och lagga ner omsorg pli detaljer.
Ocks:~ p &amp; de- ras ofta rörligare intresse för m h n i - skor, vilket gr av sli .stort varde i iit- laningsarbetet.
E n större förmilga an mannen a t t skapa en atmosfar av liem- trevnad Iiör kanske oclrs8 med till det, som Ban niimnas i detta sammanhang.
Vidare ar inte a t t g l h i i i a de natiir- liga förutsättningar som kvinnorna 11s för den viktiga gren av biblioteksvii- seiidet, soin.
.barnbiblioteken utgöra.
, ' 33.
Nggot som sakert ocksh bidragit till ' .att lock &amp; ' kvinnlig atbetskraft till bib- lioteksyiaket-iir a t t det som helhet kan ' betraktas so.ni e t t .rörligt och omväs; lande arbete.
J a g inbillar mig atmin- stone a t t det .&amp;r nagot som kvinnor.
siitta större varde pA a n män.
' AV det sagds framgdr kanske i nb- goii man, vilka1 egenskaper som kunna anses speciellt vardef ulla i f okbiblio-.
tekariens .yrke - jag förbi @ den langa rad av dygder, som äro ungefar lika oiimbi~i~liga i alla yrken.
E n av de ovan antydda specialegenskaperna skall jag be a t t ytterligare f % under.
stryka,.
d8rföia a t t jag funnit, a t t den kanske inte ligger S &amp; snubblande nara a t t t#nka p %, för dem som betrakta biblioteksyrket mera p &amp; avstand.
Det iir f örm; olgaii .av cletaljor.dentlighet.
E n.
person iitan sinne.
f ör bibliotekarisk ordning Ban komma hela maskineriet a t t gkssla .. En bok, som ställs upp fel, kan darmed ibland lielt enkelt siiigas ha uppliört a t t existera, och lika trlikiga konsekvenser kiinna felaktiga katalog- kort ha.
Aven iitlilningsarbetet ford- rar stor precision.
Och s % liar man a t t tanka p, ' l ' att mycket av det arbete, som utföres i ett bibliotek, konserveras f ör decennier, a t t ej - saga arhundraden.
Till slut vill jag .endast framliAlla, a t t jag med dessa rader icke velat var- ken locka till biblioteksbanan eller av- skracka frAn den.
Som om de flesta yrken gilller det ocksa om detta, a t t manga.
skulle finna arbetet trhkigt eller rent av .olidligt, under det a t t andra, som ha de verkliga förutsatt- ningarna för det, kännaa det som en uppgift vilken de äro glada a t t agna GRETA LINDER .. ett livs arbete.
34 H - - E R T.
.
-.
H -.
- A -.
- - p p -- A- -.
.
.
Det nvaste skolbetankandet.
J edan ungefiir ett och ett halvt hr tillbaka har som bekant var skol- fraga varit f ö r e d i l för en ny utred- ning.
Chefen f ör ecklesiastikdeparte- mentet tillsatte i september 1924 sak- kunniga a t t » verkställa ytterligare be- arbetning av friigan om det svenska skolväsendets organisation&gt;.
De sak- $en fyraiiriga realskolan, den sexklas- s5ga flickskolan och det sjuilriga ly- i realskolan vilar det treiirigt, ceet.
P gymnasiet, en treirig flickskola, ut- giiende friin realskol.amis tredje klass, och en e t a r i g flickskola.
Som för- slagets bärande principer torde mau kunna uppställa f öljande: folkskolan kunniga ha varit semiiiarierektorn H. blir bottenskola; staten iitager sig flic- DaWgren, ordf örande, undervisnings- kornas undervisning i samma utstrack- raaet K.
0.
Bruce, seniinarieförestlin- ning och enligt samma grunder som darinnan T (1iyra Kullgren, förste folk- gossarnas; samundervisning f örekoru- skoleinspektören K. Xordlund och clo- mer i de flesta skolor; underrisningcni centen E. Wellander.
Stoffet för bear- kommer a t t med ytterst flb undantag betningen har huvudsakligen utgjorts meddelas i statsskolor.
Alla för saken av det betänkande, som 1915 Ars skol- intresserade torde - ha i lit-ligt minne kommission avgivit, samt de yttranden den irriga diskussion, rik p5 idéer och cjch inlägg, som med anledning av förslag, som uppstod, sedan kommis- detta gjorts av myndigheter, korpora- sionens f örslag blivit f ramlagt.
Detta tioner och enskilda.
De sakkunniga &amp; r som sagt det material, som bear- ha icke velat sasom norm fastsld nflg- betats i den nia f~religgande ntred- r a vissa skolformer, utan de ha ansett ningen.
Helt naturligt anse de sakkunnig8 sin uppgift vara a t t risa, hur under- visningsplaneima för rissa organisa- den viktigaste friigan s a r a den om för- tionsf ormer, som Bunrra komma i fraga, lihllandet mellan folkskolan och d e ~ böra vara ordnade.
Man har harrid- högre skolan.
Det ar viil ocksil p5 lag icke varit njugg p % f ~ r s l a g.
8aiu- denna punkt, som kritiken mot skol- manlagt omkring fyrtio olika tim- kommissionens förslag koncentrerat .och kursplaner ha utarbetats.
Be- sig.
Xan har trirlat pfl den sexklas- tänkandet avlämnades till Kungl.
siga folkskolans förmaga a t t vara Maj: t den 15 februari och ar allts5 nu grundval för den högre skolan.
&gt;Ian tjllgängligt för den intresserade ' all- har ogillat, a t t genom kornbinationcn sexiirig folkskola, f yragrig realskol a, mänheten.
Innan man gar att taga kiinnedom treiirigt gymnasium ragen silviil till om de sakkunnigas uttalanden, kan realesamen som studentesamen för- det rara skäl att erinra sig skolkom- liinges med ett Gr.
Man liar k1::gat- missionens förslag till det högre skol- örer a t t sprilkstudierna genom denna väsendets gestaltande.
Det grundas anordning komma a t t bijrja för sent.
p &amp; den sexklassiga folkskolan, och p3 Har ha de sakkunniga nu gjort in- denna uppbyggas t r e olika skoltyper: gdende utredningar.
De lia börjat med S
en.
undersökning av folkskolans bar- hiillanden, dar.
den kan ha vissa förut- kraft, en.
sak, som skolkommissionen sattningar a t t slb val ut.
.
Dessutom lamnat %sido.
Till nagot bestgmt re- ' lza de .sakkunniga uppgj.ort sultat ha de ej kommit.
.De vaga ej till, ett p &amp; sesasig folkskola ' byggt sex- garantera dess, bärkraft, och de vil- Arigt lyte-um, där studiebegavade ele- ja ej heller underk.anna dess förrnaga ver skulle kunna utnyttja .denna skol- a t t vara gruziden.:$ör.
den högre sko- typ-s mijjligheter a t t med.ett Ar för- lan.
Klagomalen över den f örliinlgning korta vägen fram till studentexamen.
av .skolticlen, som bleve eii följd av d e n Men dh.
lyceet till $öl j d sav sin organi- högre skolans uppbyggancle p &amp; sesasig sation (utan uppdehing i realskola gïuiidskola, ha .de sa ' hkunniga behjar- och gymnasium) ej kan bliva n&amp;gon tat, .och de ha unders&amp;t de förslag till .allm&amp;n; skdform, .maste man saga, a t t undvikailde av denna oliigeii ' het, som de sakkunniga icke funnit uagon gene- f ramstiillts i yttrandena över skolkom- rell iitviig u r .dil.eillrnat skoltidens för- iWssionens bet.iin.kande.
De olika möj - l ' tingning g e n m den sexklassiga bo t - ligheter, s o i i diskuterats, Bro följande.
.tenskolan.
Naii slalle kunna lata sk~olplikts~ildern Nar det galler f örhallandet mellan inträda ett hr tidsigare, an n u.
%r fal- folkskolan och realskolan, vilja de sak- let.
Harvid vunnes ju ingen förkort- kunniga lika litet som i andra fall fast- ning av studietiden, men viil ett tidi- slil en viss .form som den b h t a eller gare uttriii.de u r skolan.
Man ~slculle kun- enda .möjliga.
Man finner i betankan- na vidtaga anordningar, sarigenom de det planer till sexarig realskola byg- stiidiebegavade ginge igenorn.foks; l&lt;olan gande p &amp; trearig grundskola, femarig i raskare takt ..
Detta Buncle ske genom realskola pti fyra8rig grundskola, fyra- imättande av en differentierad linje e€- Arig realskola p &amp; sexarig gsundskola, ter antingen tredje eller fjärde skol- samt treasig realskola p &amp; sexarig dif- Qret.
Man kan ocksil tanka sig, a t t den f erentierad grundskola.
Man har icke högre skolan förkortades med ett ar.
varit snal p &amp; förslag.
De sakkunniga Sker detta., maste en del av dess kun- anse, a t t man atminstone för narvaran- skapsstoff överf öras till fol.bskolan, de borde samtidigt använda tv &amp; orga- varvid denna bosde ha .en d.ifferentierad aisationssystem, kompletterande var- linje f ör * de studiebe@va&amp;e, vilken ieke andra, d. v. .s .. dels sexarig,.
dels tre- förkort~acle undervisningstiden i .f olb- eller fyïaarig grundskola.
0rn real- skolan men geiilom a t t ge störse Buii- skolans existensberättigande äro, de s1:aper möjliggjorde f örkortacl studie- övertygade.
De komma niimligen.
.till tic1 i den ' högre skolan.
Av dessa möj- det resultatet,.
a t t » realskolan iir en ligheter tpckas d e sakkunniga.
anse under.
nu radande samhiills£örhlillan- cndast den sistnämnda värd a t t vidare den nödviindig skolform, biide som fri- undersökas.
Och de mena ingalunda, stiiende skola och som en del- av det a t t en dylik anordning borde bli nor- högre~liiroverket ».
Det behövs ett mel- men.
Men det kunde ju vara &amp; &amp; l a t t lanled .mellan folkskola och gymnasium.
pröva deii pb de orter och under de f ör- Kfigon iitviig a t t minska .realskolans.
l a
36 H E R T H A srbetsbörda Ila de sakkunniga ej fiin- oit.
Timantalet per vecka iir i högsta Nassen för alla de uppsttillda typeriia 38,5.
I det kapitel, som beliaiicllar gymna- siet, fiilles detta yttrande: » Om Sve- riges materiella och andliga odling allt fortfarande skall kunna behalla den rangstallning den liinge innehaft, det beror i icke ringa mAn av det arbete, som utföres.
inom gymnasiernaw.
Kring gpnasieproblemet .liar ocksii, bade före och efter fmmliiggandet av skolkommissionens betankande, f örts en ivi5.g diskussion.
Diiriiiirlei- Iiar fran flera Iiall framkommit det för- slag, a t t endast de elerer, som rilja f olatsiitta rid högskolor, skulle genom- g &amp; hela gjmnasiet samt avliigga stii- clentesamen, under det de andra skulle avsluta sina studier tidigare och detta med en allman medborgerlig.
examen.
De sakkunniga ha iindersökt liimplig- Peten av en sadan anordning och fun- nit, a t t den icke bör förordas.
Det kan rAda olika meningar om vala g a n s e n bör dras mellan realskolan och gymnasiet.
Skolkommissionen vill hygga ett tre8rigt gymnasium p3 en fyraArig realskola.
Man lian ocksil tanka sig; a t t gymnasiet, i sii fall fyra- h i g t, anknytes till realskolans niist Bögsta klass.
Aren härvidlag ha de sakkunniga gjort undersökningar och framhAlla skiil, som tala för bilde det ena och det andra förf ariilgssiittet.
Olika orter och olika indirider kiiniia krara olika anordningar.
Ocli skolor- ganisationen mhste uppbyggas si, a t t den s &amp; smidigt som möjligt kan anpas- sa sig efter olika beliov.
Det förordas diisför &amp; val tre- som fyraiirigt gym- 1:::sium, och plaiier lin.
utarbetats fiir l i U da arterna.
Stiidiq$,ngens lihipl f r h f olkskolm till stiidentosamen blir i biida fallen clensamiiia.
I vissa h:i ' ilsta- eiiden sisoiii rad bet raff a r mö jlighct t il1 +lcoiic~ntratioii och specialisei=ing, i ?ii~ste m m nog ge företriide iit det fyrai~riga gymnasiet.
Men stiidiep1; men biir na- tiirligtvis ordnas sil, a t t de biiclti t y p r - iiils bildningsriirde blir i möjligaste I I I ~ clets; mma.
Skolkomniissioiien liar som bekant iippdelat gynmasiet i tre linjer: latinlinjen, reallinjen och den nysprikliga linjen.
Ilar görii de sakkiiiinign en del retiischeriiigni., nicw I stort sett rilja dc?
bibehafia konimis- sionens iiplsdeliiiiig.
Xan behöver c j r a ra specialist pH gyninasiel~robleniet för a t t i den del av bctiinkandet, som beliantllaia detsamma, finna iitskilliga spnerllgen tiiiikviirda och iiitressaiita saker.
E t t aiiiiat intressant kapitel ur iig- iiat ht flickornas imderrisninig.
13 win- rn oss, a t t skolkommissioncii iiieiitii.?
ittt alla de skolformer, som bjiidiis gos- sarna, iiveii böra stk flickorna till I) iitls, antingen salu saiiiskolor eller siirskdoi ..
Dessutom sliulle det finnas flicl; s !wlor a.ir en siirskild typ, i det niirmr~ste Wer- cu~stiirniniande nied den minrarandc iittaklwsiga flickskolan.
De sakkiini- niga anse det beQclelsefullt, a t t sAda- n a skolor fiirekomma i störstii.
miijiiga iitstriickning.
AiigAende stiidieg5iigeri i flickskolaii suga de, a t t den bör » ge flickan vii god alhiinbildniiig som griindval f iir olika iippgifter ute i r~iiln- liiillet » samt » iiveii tillgodose krarc-n pfi hennes utbildning för hemmets sibskil- de olika skol- da belion.
Den bör &gt;&gt;i k !asserii,z liinipligt avpassas med hihi-
H E R T H A 37 syn till hennes fysiska och psykiska lit- visning beröres liven av de sakkunniga.
veckling ».
.T \: &amp; piinkter i förslaget.
till, Deras stilndpiinkt f rarngar ay f öljande flick&amp;olans uppbyggande Bro sarssl&lt;ilt yttrande: &gt;&gt;Det vore önskligt, at ' t sam- 8gnade a t t tillclriga sig ii~pi ' n&amp;rksaiii- realskolor nppriittades endast i begran- Iiet.
Den egentliga flickskolan, som i sad utstrackning, nar ekonomiska eller skolkommissioneiis förslag iila ganska organisatoriska f ÖrMllanden tvinfl löst infogacl i .organisatioi:ien, vilja de c ?artill ».
w ii is kolan ar saledes a t t före- ' sakkunniga ordna sil, a t t övergang liitt draga.
l ?ör.att f &amp; bidrag till utrednin- kan ske f r h en bestaiiid klass till hade gen ha de rii.nt sig till rektorernavid realskola ocli gymilasiiiiii.
TTidare mena cle stat.sg.
' rmnasier, cliir iiven flickor de, a t t den rena flickskolelinje, soin för irn dervisas.
De uttalaaden dessa gjort fram till realexamen och stiidentesa -- g &amp; i ilet hela u t p &amp; a t t flickornas vis- - men, bös vara ett Ar liingre iin motsva- t d s e vid liiroverken ej medfört nhgra.
rande linje i gosskolor och samskolor.
svilsiglieter.
vid under visningen.
Det.
Xan i i i ~ t i \ ~ e denna r a ~ önskan dels dar-] can mAl ' iiinda vara av intresse a t t f 5 ined a t t flickorna., sarskilt i överghgs- reta, a t t tinder Iiöstterminen 1925 ej Sren, lin behov av en nagot langsam- ininclre 211 397 eickor undervisades vicl niare arbetstakt 3s gossarna ocli dels statsgymnasier.
&lt;armed a t t: tic1 maste beredas för den H a r liar i största korthet.
givits en speciellt kvinnliga iitbildningen.
De översikt av de sakkunnigas förslag och sa kkiinniga vi1 ja liksom skolkoinmis- nttalanden angaencle d e olika skolf or- sionen giva de n * atiirveteiisl; aplig.a 3x1.
merna.
Blilcldra~ man i b t i b k a n d e t, aena, framst ' fysik och kemi, ett nagot finner nian atskilligt annat: utred- .större timantal ilii.
vad de ha i clen iiii- ningar rörande de friimmande spraken, varande f lickskolau.
Övningsiimnena, angilencle intagning, och examina, prak- teckning, musik, gyninastik, slöjd och tiska iitbi~dningslinjer, .sta£s~kola och Iiiish~llsgörom~l, böra göras obligato- privatskola, hygieniska synpunkter m. rislca.
At liusli~tllsgöromil vill man m.
~ ~ b j l i g e kan n i e t t .f öljancle Hertha- m s l &amp; 4,s tim.mar i veckan i tvA klasser.
Ii#f te tillf alle ges ' a t t redogöra f ör de De, som valja det tredje fr2iniinande sakkiinnigas st#llniilg till nBgrc?
; av spraket, böra i tvii klasser f &amp; valja b0r.t dessa spörsmbl.
teckning eller slöjd .. KERSTIK.
FJETTERSTRÖX Den segslitna frltgan om sarniinder- ' '
" Fröken L i w i n s problem " sådant författarinnan ser det.
röken Liwins problem ar icke ett feministiskt problem, ett problem: spänningen .mellan sj&amp;lv&amp;indig och välskött arbetstillvaro il ena sidan, ii den andra känslotillvaro.
Boken om Elma L. har ingenting direkt a t t göra med fragan om dennes kompetens och saklighet, eller med friigan om den mer eller mindre tillfredsstiillelse den- na duglighet och den darav.
följande arbetsinsatsen ger henne sjalv - an- nat an i den meningen att har &amp; r till- fredsstiillelsen uppenbart otillräcklig.
Men en dylik otillräcklighet iir ju in- genting exceptionellt och kunde ha ex- emplifierats ocksa medels en manlig romanhuvudperson.
A t t jag icke tiinjt u t min bok med skildringar eller tab- laer fran fröken Limins arbetsfiilt, be- ror p &amp; a t t jag fann detta fullkomligt onödigt.
J a g &amp; syftade ju ingen rea- lism i den %gamla goda » stilen, d &amp; varje detalj var viktig och särskilt den r t t r e apparaten tillmattes s &amp; stor betg- aelse.
Fröken L:s historia ar en helt och hallet inre.
.
Hon a r en människa med starka af- fekter, med ett starkt driftliv, som allt- igenom pressats tillbaka.
Den kon- ventionella och stränga uppfostran, av- skyn för fadern, de tranga hemförhiil- lhndena ha fran början hämmat chan- serna för normal erotisk utveckling.
- Jan behöver bara ha bladdrat i mo- dern psykopatologi (t. ex. Freud, men iiven andra) för a t t Begripa innebör- den därav.
Vid ett enda tillfalle i F ungdomen sliippei.
hiimingen, helt in- cm Elma.
E n oemotstandlig och hejd- lös passion kastar dea korrekta prost- tiottern i armarna p &amp; en föga värdig ficrste biiste - rilket vii1 niistan fdr betraktas sQsom klassiskt, eller rent banalt, hur man vill!
De korrekta fri- arne repellera henne jii blott, vtiicka hos henne motbjudande ref lesioner.
Xen efter fallet d ~ a honi r sig givetvis tillbaka med dubbel energi, hemths brott, sett UP hennes egna konrentio- nella.
synpunkter, a n t m dimensioner ay förfiiranide matt, och detta har till följd deii formliga fasan för brottets följd, det oskyldiga barnet.
Jag k m leara tala om min egen uppfattning liii~mdlag, och jag tror den &amp; r riktig.
Fröken Liwins hela liv riktas sedan in, snedvrides, om det uttrycket före- dras, med utgingspiankt i samtlig8 niimnda premisser.
Innerst $xa hon f ortf arande en manniska med starka affekter, med ett starkt driftliv, men örerallt bunden av de iinnu starkare hämningarna.
Spanningen mellan af - fckt och hiimning utlöser utbrotten ur humör, skapar disharmonien.
Hennies rreile mot, fru P9asch, föga logisk, kom- mer helt av a t t denna ornedretel snud- d a t rid affektkoiuplexet.
Hon liing- t a r efter h t, i f h e t, befri- else, och vet inte hur hon skall 11 % dit.
De tafatta f örsöken, t. ex. episoden Bourgsten, eller ansatsen a t t anknyta till andra miinniskor, en Rick Briinjo- hann, en I ' ontiis 3 h r i u s (Humlegi~ds-
H E R T H A ei~isoden), iiro naturliga ' följder av denna langtan.
Det enda botemedel, som icke fallit Elma in, ty konventio- nen har fortfarande en utomordentlig makt hos denna manniska, vars hela yttertillvaro ju.
förts fram i respekta- bilitetens tecken, det har varit.
barnet.
Av en slump f örs hennes tankebana s &amp; in p &amp; denna utvag.
Det gäller nu a t t Itrnske slopa ilratals envisa fasthallan- de vid en enda synpunkt.
Omedelbart förmfir hlon - det ej och tillgriper i stallet Iialvmesyren a t t upptriida som foster- mor.
Hon vet a m u ieke a l l t v a ii moderskap verkligen kan g e!
Först under umgiinget med Mat- ti vaknar detta, aningsfullt mödosamt, smärtsamt, inom henne.
Och darmed börjar henilighetsfullt det inre befriel- severket, som hon hittills blott frukt- löst trfitt till.
Xar Elma under den nattliga sce- nen mellan flickan och.iwnne avstAr frhn Matti, inser a t t hon försuttit rat: ten a t t för denna bli en mor, ar detta ett led i befrielsekampen.
Ty en sddan kriiver inte minst offer.
Bokens fel, i dess författarinnas eget tycke, ar isynnerhet det, a t t fröken Li- win dör.
Det hade blivit av mer in- tresse a t t se henne leva vidare och se 11 ii r detta skett.
Hen därom tjiinar det ingenting till a t t orda nu.
.
Nu sker hennes sortie med kvarliimnanclc av ett testamente, dar Matti antligen erkannes, och en dödsannons, ur vil- ken v&amp;rlden, förmodligen med häpnad, far utlasa a t t f r ö k n Limin efterliim- xat en dotter.
Ellen Klemans an- iiiiirkning gentemot.
detta sista, a t t det innebure iïagot grymt mot flickan, finner jag eii smula pueril.
Alla som ' 99.
Banna till Matti (vil.keii f. ö. icke nam- nes i annonsen), veta redan a t t hon a r ett f osterbarn,.
hittebarn.
Sa elak a r inte världen and % a t t den vänder alla sadana- ryggen!
(Isynnerhet inte om det moderliga erkännandet iitf öljts av f örmögenhet.)
För mig star fröken Liwins historia som en nmänsBl.ig tragedi, kal1.a den gärna trivial, och vars huvudperson är en miinni~ka ej alltför, olik, otaliga andra.
Om denna tragedi kan kallas typisk, %r det d l t s % emedan, den har analogier litet varstans i I ?ar j e sam- hii.llsliv.
Tyngdpunkten ligger icke däri, i och för sig, a t t Elma Liwin a r m ogift och ensam kvinna, a n mindre i a t t hon a r av den i var tid vanliga wji4.lvf örsörjande klassen, utan dari a t t hon a r en m ii n n i s k a, som icke ' f örmatt.
ryalisera tillvaron eller sitt eget rasens problem p &amp; ett tillfreds- btäl.lande satt - beroende p &amp; faktorer inom henne och utom henne.
Det har endast synts mig siirskilt tacksamt es- emplifiera den saken med en historia .om moderskap.
Nin roman a r ingen hjal ' tedikt.
E t t iiire misslyckande har ingenting lzero- .i&amp;.
Fröken L i w h ' dr » osympa- tisk ».
Men ett försonande element lig- ger enligt min tanke i det slutliga accepterandet av misslyckandet, vars udd diisigenom brytes, samt i övervin- nandet a+ den konventionella trAngsy- iien (i testamentet).
Lfit vara, a t t detta icke a r s &amp; Överväldigande .myc- ket.
Men da vissa mina läsare sagt mig a t t de erfarit en ' djiip medkänsla med fröken Limin, tror jag detta haft sin grund i deras förnimmelse .av det.
bctkl&amp;mrriande i a t t s B l i t e t kan bli o \, '
40 H E R T H A - en bragd.
Sa fattigt, s &amp; hart kan Met rara för den, som icke f, ' itt liira sig, eller viixit sig själv stark nog a t t bli dess lieriae, a t t forma ödet; med den fri- het, som trots allt iii8 oss tillstadd.
Xiia dottern Xatti i %okens niist sis- tcl kapitel med sorg liimiiar sin upp- viixtticls alskade, sker detta i ett gry- ende f örsta f örstaende f ör hemlighe- ten med Elmas bankriitt och i ett fiir- sta viljebeslut a t t sjalv g5 liclt andra v issa litteriira och sociala epokep Ila sil inhamrats i ens medvetande i samband med ett visst M a l a t t de bli- vit frlin Parandra osbljaktiga.
Detta ar fallet .med » attiotalet ».
Uan niiiiiiicr ordet M i o t a l ocli allt %P sagt.
31an har betecknat bttiotalet som en sti-jri,.
mellan f ii d e r o c li s ö n e r. lied lika mycken r a t t Ban det kallas en strid mellan m a n o c Ii k v i n n a. Slitningen mellan gammalt och ungt liksom de genom köiisolikheterna betin- gade konflikterna iiro visserligen strängt taget lika gamla som miinsk- liglieten och komma siil aldrig att uppliöra.
Meii under vissa andliga jiis- iiingstider accentueras dessa iiiotsatser skarpare a n annars.
- fttiotalet var en sklan ticl.
.
Och Henrik Ibsens skhclespel D.0 c k-.
.
-.
.
-.
.
-.
- -.
v - -.
-.
-.
p b viigar, dur medretenhet ocli klarsyn iiro piindvillkor.
P den bittra stunden fattar hon ocksi iiied tacksamhet hur dcniia iinderliga och olyckliga mor c !ock gav henne nagot q c k e t dyr- bart: en lärdom ocli laxa.
Och med den liirdomen och laxan $t barnet fiir ijgonen kan man m; .iliiinda hiiima, a t t Eliiia Liwins lir icke m r i t helt bort- 1ZlStaf.
UARIRA STJERSHTEIYJ !.
h e ul in e t var eii a r de stavkast ljii- claude storiiiklockor rarmecl eptrlwii riiigdc-s iii.
Ekot diirar ritclrljiider viil iilinii vid piimiiinelsen i m, ' ingens öron, i deras \ - ars minne gzir s3 l h g t tillbaka i ticieii soiii till problemdiktens glansperiod.
Jlen mansk1ig; hetcn glömmer fort.
H) t~ii iiiivaraiide geneiaationcn, det yiigw slaktet, liksoiii det till medelAlt ' dtlrii Iiiinila?
liar icke reda pB hela historien ellei * liar diirav blott (?n diiukel för (?- stiillning.
Jag ~ i l l hiir Ateriilylivii Docklicmsepisoden i dess allmiiiiiiz~ drag.
Den förtjiintir a t t inpriiglas i senfödda simen sitsom en m- de aiid- liga fiiwteelscr man i alla tider hail iifigoiitiiig a t t Iara av.
HERTEIA.
.
4 1 Ibsen skrev sitt.
stycke i Amalfi %r 1.iga liedcrliglieten personif ieracl, en 1879.
Xiistan samtidigt med dess ut- aktningsviird byrAkrat, vilkens moral- givande - friin trycket kom det till ut.
och hedersbegrepp iiro baserade p % det f örande pA Skandinaviens friimsta sce- * som inför s:&amp;rlden giiller för ratt eller ner.
Köpenlianin gjorde början.
Dar oïiitt.
Men i friimsta riimmet Nora- iippfördes E t D u l; k e h j e m f ör för- gestalten!
Icke kvinnan i sin fiillkoni- ' ligliet.
Inkonsekbent, behagsjuk, liand- stu.
gangen 21 december 1879.
Hos oss hade lbsens verk vid denna skande p &amp; det mest ' ogenerade sätt tid redan biinnit bli calias egendom ge- mecl logik och sanning, okunnig i vad nom clen Ziven i svensk översättning som a r det lagbundna samliiillets enk- pi.ibliceracle boken.
Dramat gick a r laste bud, med ett ord typen för den stapeln p &amp; Dramatiska teatern .i Stock- traditionella Evaclotteïn, sf~clan uppen- holm, dar.
prerniaren iigde siim S janii- barar hon-sig för .oss den lilla skïöp- ari ISSO.
Fix.
Hwasser, 14s friimsta liga men bedibande barnaliiistru.n, tragedieiine, innehade 1iiiviidr.ollen.
iiiannens leksak och rodocka.
Det finns Hon selainder acles väidigt av clen fram - intet stoff till eil hjitlte hos en Helmer.
stbende skAdespelaren Fredriksson.
Det iir Nora som utvecklar sig till en För övrigt voro teaterns bäst.a krafter lijiiltinna .. P &amp; sina svaga axlar iipl~bär i elden.
Det var, enligt vad den dilticla lioii dramats tragiska patos.
teaterkritliken iii tygar, en f örstl&lt;l !assi g Som bekant rör sig intrigen kring en ganska banal och alldaglig Iiiinclelse.
prestation.
av Frii Klora har, ehnrii diilatill ncliwiven Pjiiseiis inneha11 ar al.lbeli,int.
Maii erinre sig först den geniala ett adelt motiv, gjort sig slqlclig till.
expos&amp;.
I n; A.gr,z korta, val avviiigda en viiselföïfalskniizg.
Liinge lever hon scener, d:ir inte ett ord a r för inyclcet, i clen naiva f örestallningen, att en sa- sattes man iii i - sitnatioiien.
3h.n in- dan liandling moraliskt kan försvaras.
dotter slmlle inte f % skona sin fiires i banlidisektör Helmers hem.
E t t n geiiornsnittsb~i~get iu~eclelklas~~~illei~~.
Allt ganile ' clöclssjirlca.
f a r fran oro och be- roterar.
Briag de egna sina eller kymmer?
.
E n linstrii ej aga - ratt a t t stora bekymren ocli gliidje %mnena.
.En radda sin mans liv?
Ar detta förbjii- sluten värld, oberörd a r det iita.nför det i lagen?
Da matte det vara ena pulserande livet, för s5 v i t t detta ej bra dilliga lagar. » kolilnier i kollision wecl ens egna pri- 3Iedvetandet om a t t det iiia ett lag- vatintressen.
Om vi sjiilva, inan, 1111- stridigt brott Iion begatt och friiktaii stril, barn, Ila det bra, vad Bomma an- f ör dess konsekvenser väckas till sist.
dras olycksöden oss vid?
Dc tjiina en- E n tredje person griper iii; denna liar clast a t t genom kontrasten göra var- kommit hemligheten p &amp; sparen och 110- iiieii soni iitstrAlar fr %n den egna skycl- tar a t t göra den kand fös den iikta clade harclen desto behagligare.
mannen.
Xora kiiiiner sig intrasslad Hiisii iniinskliga f ran~stfi ej styckets i ett .nat av intrigela, hat ocli hämnd.
karaktiires med .alla deras fel och för- I samma ökonblick f örvandlas lion tjiinster.
Nosas make, clen kalkborger- fr; tn ett sorglöst barn till en reflekte- '
rande och handlande kvinna.
Allt ho- tar a t t falla i spillror omkring henne: hemmets lycka och bestand, barnens framtid, mannens goda namn och ryk- te.
Hon maste d h f ö r med iippbjii- dande al- alla medel och med alla sina förf ör elsekonst er strida f ör a t t beram hemligheten.
Men med skracken för cppdagandet blandas en slags extatisk känsla av a t t nAgot stort kr i görnin- gen.
hTu skall &gt;det vidunderliga », rar- ph hon i ilratal gatt och vantat, bli till rerklighet.
Xannen skall visa prov p3 sin storsinthet, av l; iirlek till henne bringa offret och pataga sig skulden.
Men detta far icke ske.
Hon rill fri- villigt ge sig sjiilr döden, troende sig dtirmed radda den älskade.
Det fir niir hon kommer iinderfiind med hur illusorisk hennes förtröstan p &amp; makens iidelmod varit som hennes öde beseglas.
Hon ser honom för sig siidan han tir, smasinnad ocli egoistisk.
I och med denna upptäckt brister hen- nes kärlek som en silpbubbla.
Hon fin- ner det omöjligt a t t stanna under den- na wfrämmande maim&gt; tak.
Hon vill bort för a t t söka taga igen ett helt livs försummelse och för a t t finna r a t t pil den förkomna manniskan inom sitt .eget viisen., Sii lämnar Kora mitt i natten hus och hem.
Man hör porten tungt slA igen bakom henne.
.
Harmed fallar ridan.
förflyttats till rerklighetens, öppnadcs dammliickarna f ör meningsutbyteu:is brusande ström.
Teaterfarstun var som en surrande bikupa av diskiitct- rande, resonerande, kritiserande ocli disputerande röster.
Siirret fortplan- tade sig u t pb gatan, gav genljud i hemmen, Aterstudsade friin f örcliis- ningssalarna; D o c k Ii t?
m m e t tolka- des ocli komineriterades ' i tidningspres- sen och den periodiska.
litteratureii.
Var tri eller tre den tiden voro för- samlade kunde man vara viss pii a t t Som-spörsmiilct d ï j f tades.
3Ian frAgar sig nu: r a r i liig hemlig- lieteii i det örerviildigande intryck sona skfidespelet iitörade pA sin samt id? '
T a r det dess konstniirligt höga rarde, den överdidiga tekniken, dess överflöd pii spannande teatereffekter, den sarii- sationella äktenskapskonflikten?
Allt detta gjorde väl sitt till a t t fylla ten- tersalongen Bviill efter kväll.
Men piinden till dikt17erkets makt örer siii- nena lAg för~isso djupare.
Ibsens dra- ma innehöll nAgot som liksom en Mist slog ned i tidens sociala och moraliska samvete.
Styckets kärna var, för att citera Eorenz Dietrichson som för öwia- f lilla lokaler höll f örelasningar övcr D o c k h e m m e t: ansrarskiinslaii iii- om iiktenskapet.
» Mar har klamtats med stormklockornaw, r t t r a r den nor- ske f örfattaren-f örelasaren, &gt;&gt;och ro- pats: l;: l d e n ii r l ii s!
Hela riordeii ti liar kommit i rörelse och skyndat till Ering denna gatfiilla avslutning %r för a t t se var det briniler.
Och till viii.
det ju som den egentliga dockhemsdis- förfiiran finna vi, a t t det brinner i kiissionen kom a t t.
röra sig.
Gjorde vBrt eget hiis !w Ibsen har relat hiiv- Sora eller oriitt, det r a r friigan?
da a t t dtir hustrun ej erkiinzies som Siir ridan gatt ned efter sista akten n:annens jamlike, dclt agare i lians ar- och askidarna fran fantasiens viirld bete, medintresserad i lians strik~i1-
H e l m. e r:, Det skall.
jag behöva saga dig !.
.
Ala det icke plikterna mot din .man och dina barn?
.
.
8 N O r B: J a g har andra lika lieliga Hur förliZtlleil sig vfir tid till D o c k- plikter.
,.
.
li e m m e t liksom till de flesta andsa H e lm e r: Det har du icke.
Vilka av den norske diktarens verk?
Har plikter skulle det vara?
det ej g8tt med: dem som iilecl .s3 manga X o r a: Plikterna mot mig själv.
liknande - a t t de med &amp;, sen fijr.loyat ' H k l i e r: 1ju a r först och friimst sin makt och sin tjusning?
I dlmiin- liustru och mor.
Iiet a r detta idé-dramernas öde.
aven N o r a: Det tror jag inte liingre p&amp;.
de » löftesrikaste stridstankar » fig. ge vika för andra med Sinnu rikare ocli J a g tror a t t jag först och främst a r nyare löften.
Den » stora f ragaren », manniska, jag lika vii1 som du - eller lian som kunde fraga s &amp; a t t » hela värl- a t t jag i alla .fall vill söka bli det.
Miir Helmer, alldeles utom sig, fra- den biivade », har delat varje dodligs, även diktarfuilstarnas, lott a t t rZtka i gar om Iion inte i livets trangmal har glömska.
Ingen nut.idsmiinniska grubb- en osviklig vägledare i religionen, ger lar över Ibsengestalternas gata.
hon det vemodiga svaret: Ack, Thor- c man Men tar man en stilla kväll, d.ci vald, jag vet ju inte riktigt vad religio- tröttnat vid den moderna litteraturens nen a r - - - Nen, genmiiler .han,; om icke relligio- mer och mindre andefattiga alster, ner sin Ibsen fran hyllan och fördju- nen kan riigleda dig, lat mig litminsto- par sig i D o c k h e m m e t, undgar ne skaka upp ditt samvete ..
Ty mora- man inte a t t gripas av förtrollningar.
lisk kiinsla har du viil?
Svara mig - Nan laser slutscenen, den om vilken har d6 ingen sadan?
N o r a: Ja, Thorvald, det iiis icke Georg Brandes, f örnekaren och bespot- taren, sagt, .att replikerna f alla lätt a t t svara p ' %.
J a g vet det inte som svardshugg, blottande en avgrund, alls.
J a g star alldeles villradig där- lika förfälaande som underviiriden i de vidlag.
J a g vet bara a t t jag har en helt aniian mening än du om dessa medeltida skriickdramerna.
De bada maliarnas ödestimma lim saker.
H e l m e r: Du talar som e t t barn.
slagit.
I nattens tystnad ocli ensam- het sker ii.ppgörelsen.
De sitta dar till Du förstilr inte det samhälle d u, le- det ' yttre lugna och behiirskade ocli re- ver i.
N o r a: Nej, det gör jag inte.
Men sonera ' om sitt framtida öde.
Mora har sökt klargöra för Helmer a t t lion nu vill jag satta mig in i det.
J a g maste liimna honom.
Han finner det maste komma p &amp; det klarae med vem upprörande a t t hon.
vill svika sina som har ratt, samhället eller jag.
Det var dessa ord som verkade likt heligaste plikter.
X o r a: 37ad raknas du till mina lie- slagen av stormklockor p % de i saker- ligaste plikter?
.hetssömn inslumrade sinnena.
den, dar a r det ej nagot sant akten-.
.
skap.
O ' I,. '
44 H E R T R A - - -. --. ---- - - - p Ibsens förkunnelse om kvinnornas m&amp;nniskoviirde r a r icke ny.
Andra Iiade före Iionom förfaktat samma sak.
Nen vapnen och krigföringen roro helt - -- -.
.- - - -- p -.
- lians egiia, ocli ingen liar förstiitt med sadan kraft och precision a t t triiffil pricken.
LOTTES DAHLGREX.
Notiser från Vardagens religion.
Korta !be- traktelser och f öredrag ay Lydiu TPa7r l- ström .. P.
A. Sorstedt &amp; Söners för- lag.
i det » Den enkla plil~tuppf~llelsen egna kallet under förtröstan p3 Gud, som satt mig pii.
just denna plats » - sb samma.nfattar Lxdia Wnhlströiii i sin sista lilla essaysamling över and- liga fr8gol; lika enkelt som traffande, deii protestantiska liirans yasen.
I motsats mot katolicismens standi- ga vacklan mellan himmel och jord stiil- ler hon som ett av 17&amp;r egen tros fram- s t a Biinneteckeii dess tiygga o &amp; har- iiioniska livsbejakande i enkel, mxlig förtröstan p &amp; var1,dsalltets f ö r s p.
» Ka- toliken », sager Iion, » kan aldrig bli kvitt angesten a t t kanske h a försiim- mat kallelsen!
- d.
8. kallelsen till l~losterli~ets absoluta 1irsuppgSrelse.
För protestanter diizeiiiot giiller jii kal- lelsen just jordelivet - siii !iitt soni stort, .det mest vardagliga likar81 soni det högsta och heligaste - till den grad att, som Luthem sublima Oiacl ljii- da: » en piga, villl&lt;en: skurar ett golv or- dentligt, utför en lika god giirning som en priist med sin gudst~iinst. » &gt;&amp;len eftersom .denna slags religio- sitets, fortsätter L ~ d i a Wah1sti.ö-III, » allt &amp; inte kräver nbgon iippoBring a r den jordiska kallelsen eller .över huviid nilgon fGriiiidi-ing av det yttre livet, fiir riirlden, inte minst den bildade, som i gel aldrig blygs för a t t vara obil- dad, nar det .galler religion, ingen upp- fattning a r a t t clet hiir giiller iiii~oil iippoifriiig a l l m I q d i a Walilstriiiiis aiiklagelse mot.
dc!
bildades religiösa tr1) iltliiiiig hiii * i landet iia.
befogad iiog.
Det iii.
k:iiiske pietism meil sin mr- risliga forilraii pli eii ~ i i y s t i ~ andlig k oiuviilviiiiig, i~villlcoi.lig fiir riwjc iiiiiii- iiisla, soiii vill kanna sig siiker 11-i 11; i- deii, vilkt~ri Mantlat Ilort I~egreppen liiir- ridlag.
Xen p5 sina Iii11 iitiuinsto~ii~.
tyckes det mellan denna uppfattiiiiip och ren, skgr likgiltighet för religiiisa f r@ib, kiiappast finilas iiilgot mellaii- ting.
Tvad det siinc1.a livsbejakandet all- gAr t.yckes Liither knappast ha lerat aii- iiat iiii fiirgiives f5r Wosenii andliga ii t; - lingar, liksoiii haii - p % alla aiiclra oxii- rhlen ocksi - verkar ganska gl51iitl ar; de vanliga » viirldsbarn~ii ».
Den ~hliamoiiiskt.
orgaiiiska?
' liist oriskl överblickande koiicq) tiou av w f;) i.- inationens aiide, varken 1i~sterisl; t toiiande tron eller fariseiskt giirniiigai.- iia, iitaii saiiiiiiaiisuiiiltantIe .ckiii l~iiggt.
till den a~iilietliga syiites soiii riir liiro- fader hade i tanl; arna, ilh han sF1irev siii parailos oiii at t » gotla giiiaiiiiig; ir inte iiro aiiftlviiiitliga fiir saligliettw i w i i saligheten desto nier ii5ilriiildig f ör gr 1- tia giii * niiigar » - cleiiiia sorts kristcw- tloiii fört4 ' alleia a t t pii vissa pietietisliii M11 knappast vara wkii ii t1 soiii &gt;&gt;wi.I; - lig sann » siitlan.
Och likasil ka vii1 ii andra sitlaii » ~ - ~ r l l s svart l a at t tro a t t A g r a aiitlra iin » litsare&gt;&gt; iivei.
liiiriid taget fiiretriida nAgra re1igi; isu intressen '!
11th-
45 H E R T H A son, som nyligen i Anno Santis Rom Detta trots Lydia Wahl&amp;röm!
Ty so111 f % andra protestantiska kl&lt;- f %tt denna syn p % Luthers oerhörda miin striivar wrkligen i1enn.a förfat- lijälted %d, iiro de f ör övrigt f litaliga tarinna a t t göra de ~ n a n g a religiöst religion.sj&amp;mf örelseima i boken dess obildade sa delaktiga s ~ m möjligt .av kaiiske intressantaste partier.
, ilen levande intensivt varma, och 8am.t.i- Men om den kunniga och smidiga digt bistorkkt klara uppfattning av polemikern Lydia Wahlström inte a r refomationen man ofta hos benne - sarskilt med i denna bok, framtriilder den engelskt orienterade - igenkän- s % mycket mera den insiktsfulla kloka ner fr %ii anglikanska kretsar.
pedagogen, synnerligast i de psykolo- För den, vilken (i likhet med under- giskt mycket givande studierna » Sjuka tedkiiad) gen osm inkrydc p % ort och s t a - själar » och » Mutidens iingdom ».
I den le vackts ti.11 insikt loiu den tysta oav- senare vinner siirskilt förf attarinnans latliga kamp lsoi~l alltjiiint förs f rAn ungdomligt soliga f össtc5else f ör det Roni niot reformlationens v,erl&lt;, och där- » Gl&amp;djens evangelium », om vilket hon fös ock &amp; viickts till en mera levanae och i bokelis sista essay har s % miinga rent verklig känsla av va.d det verket innebär poetiskt v&amp;rdefiilla ting a t t saga.
för var aii.cl1ig.a egenart, viickts till Iiiiiv- Dess livssyn iir den sorts histendom hl;: och vördnad för det ' historiska fal&lt;- hon sj&amp;lv sager a t t nutidsfolk har tum, .ilet cl.en andliga .frihetens b %lvei % 8vArt a t t första - .den » glada » grist- Luther .begynte ' bygga - för en sli~d~an n a s .. haF det varit en verklig gliidje latt föl- Icke hallelujaglättighet f ör all del ja Lydia Wahlströma: stritvan och inte - det torde vara svart a t t uppleta h i n s t d % a t t taga del av dess sista ut- nilgon mindre lagd för den sortens sen- tryck.
timentalitet a n denna f örfattarinna Lydia ~ a l i l s t &amp; n ar sjiilv en utpriig- med hennes sunda, niistan kärva liu- lad protestantislx mentalitet.
Inte ba- mor, hennes liistoriskt skolade, objek- ra - s &amp; a t t hon hax föia&amp;&amp;dse f ö r dm tiva syn pS tillvarons realiteter och vcwda,pzs religion .hon .s % trä.ff:ande sä- relativiteter.
ger protestaizti~smen vara, .iien sorts Hennes egen blick p % livet Sr oclcs8 kristendom vilken » @ r i $Ok och soc- ingalunda f ramsprungen u r billig op- kemtu.g.a loch utan d i n g a yttre A t - timism, snarare d &amp; ur den erfarna ge- Iliiivor ser till a t t var och en sin syss- noml~timpade föi * tröstan t r o t s a l l t, la sköter. » I det vackra och anclei&lt;ka vilkeii talar n r * den Gustav Ad:olfs- kapitlet » Kri!
!stustro och Guldstro » ger: psalm hon citerar 1:ion protestantism~ens andra profil, den heroiska sidan; den, som kan g % upp Din sak %.r Guds, gack i ditt kall, f ö r en hittills likgiltig .med nagot av X Herrens hand dig anbefall, sainina str %lglans, varmed Paulus s &amp; Dfi rads du ingen fara!
Hynen pB viigen till Damaskus - den stralande befrielsen i den djärva och I de orden, uppmuntrande likt en enkla Ecce Homo-atbörd, varmed pro- stark liands trofasta tryck, ligger in- testanten, ntan all den människoh jälp nesluten stiimningen över .hela denna katoliken finner nödvändig, ensam, redliga, varma och akta andaktsbok naken oc ' li ödmjuk stiger fram inför för vardagen, i vilken en levande, ka- sin Gud.
raktärsfull och rik personlighet gett Men det vore felaktigt a t t kanske ge oss del av .sin tro och isina lerfarenlie- Lydia Walilströms bok skenet av a-tt t er r a r a en kampskrift.
Det iir den minst ANNA LENAH ELGSTRÖM.
av allt; det a r bara det a t t för en per- '
Gustav 111:s moder Lovisa Ulrika i unga och lyckliga %r.
E t t bidrag till hennes biografi av Esthm Jacobson.
Den nya barnavårdslagen i kraft.
Wahlström &amp; Widstrands f örlag.
Huvadparten av Esther Jacobsons bok om Lovisa Ulrika upptages av skildringen av ' hennes barndoma- och ungdoms %r som preussisk konungadot- k r, innan hon blev kronprinsessa av Bverige.
Med skickligt begagnande av den rika litteraturen om Fredrik den store f öre tronbestigningen, har förf.
rekonstruerat den miljö som paverkat den unga prinsessans utveckling.
Hon har särskilt betonat den betydelse som brodern Fredriks hov p &amp; Bheinsberg, där han fintligen, fri frAn sin fars ty- ranni, kunde inratta sitt liv efter egen smak, fiek för bans rikt utrustade syster - fläkten av estetiska intressen i en atmosfar av politiska beräkningar och f amil jeintriger.
P och med ingangen av &amp; r 1926 har den nya lagen om samhällets barna- vard, antagen av 1924 Brs riksdag, t15tt i kraft.
Den innebär framförallt tv &amp; viktiga förändringar frAn den hittills giillande 1902 ars lag.
Den ena giiller den myndighet som hädanef ter skall handha det samhiilleliga barnavirds- arbetet, den andra galler dels Uders- gransen f ör de f ör skyddsuppfostran omhiindertagna barnen, dels rätten a t t för skyddsuppfostran omhiindertaga även kroppsligt vanvardade barn.
Enligt 1902 ars lag sorterade fostcv- barnen under halsovardsniimnden, de nödställda barnen under fattigvilrds- styrelsen samt de sedligt försummade och vanartade barnen under barmia- vkdsniimnden.
Denna uppdelning mellan olika myndigheter medförde en hel del sviirigheter som framförallt ytt- rade sig i bristande enhetlighet.
FrGu och med nu iir all kommunal barna- vbrd koncentrerad hos e n, under stat- lig tillsyn ställd myndighet, burna- vardsniimnden, rars i lag faststiilldu sammansiittning bör borga f6r a t t oviild, sakkunskap och varmt intresse för uppgiften .cliir skola bli de ledande principerna.
Lfidersgriinsen f ör tillsyn och rzird har blivit höjd över hela linjen.
$G skola fosterbarn sta under niimndens inspektion intills de fyllt 16 ar och de nödställda barnen skola omhiinderta- gas för samhiillsvbrd intills de f ~ l l l t (; ar.
Vad de vanartade betriiffar iii.
hl- derspiinsen f ör omhiindertagande höjd frAn l5 till 18 Gr.
Fostran i skydds- hem kan fort &amp; till fyllda 21 BP.
Detta innebar bland annat a t t de unga flic- kor, som pil grund av sedeslöst liv hit- tills kommit inför polisen och d&amp;r fatt varning eller sants till tvhgsarbets- anstalt, numera komma a t t omliander- tagas av barnaviirdsniirnnden för yard och fostran.
Diirigenom har ett önske- För historien om Lovisa U l r i h s för- eta Ar i Sverige ä r den av Arnheim pu- blicerade stora samlingen ibrev till hen- nes närmaste av snart # sagt outtömlig kalla.
Förf.
har naturligtvis som an- dra före henne flitigt öst ur .den, lodh hennes framställning %r rik p % malan- de detaljer.
Den avslutas vid Gustaf 111:s vagga, vid oden tidpunkt d % jub- let frhn en hel nation ombrusade den unga kronprinsessan och fyllde hennes fantasi med stolta # drömmar.
Gustaf III: s moder - tragiken i Lovisa Ulrikas 6de ligger innefattad i dessa ord.
Men det a r en helt annan historia, och den hör inte till hennes unga, och l~ckliga Ar.
H E R T H A m 1 realiserats, som alldeles sär&amp;ilt f ramförts f r5n $vinnoh %ll.
Den nya lagens intentioner äro hu- manitet och effektivitet.
DeIi föran- leder en vittgaende omläggning och ut- vidgning av barnavardsnämndernas ar- bete och den kommer a t t ställa mycket stora krav p &amp; de män och kvinnor, som skola omsatta lagens goda anda i prak- tisk verklighet.
MA kvinnorna bered- villigt ställa sig till förfogande och pataga sig sin del av uppgiften.
Samhällslära i Fredrika- Nar Fredrika Bremerskolan starta- des av Stockholmskretsen var sam- hällslära ett av de ämnen man fram- för allt ville ha med p % dessa afton- kursers program.
Advokat Mathilda Staël von Holstein %tog sig a t t leda denna kurs, och den kom till st %nd och fortgick under flera terminer med den livligaste anslutning.
De instruk- tiva föreläsningarna i e t t ämne, som det ju verkligen a r av nöden att kvin- norna sätta sig in, gavos även i en populärt intresserande f orm; troligen ar det sällsynt a t t f &amp; den nyttiga kun- skapen om samhällets konstruktion, vad.det .ger en .och- vad det fordrar av en, s &amp; lättsmält och roande bibringad., Nu anordnas denna termin en ' halv- kurs i ämnet - sex dubbelterminer - med början den 4 mars, som förut med advokat Stael von Holstein till ledare.
Prisuppgift och anmälningstid angi- yes i annons i detta häfte av Hertha.
47 Från F - B - F. Kretsarna.
B a s t a d s k r e t s e n höll torsdagen den 28 jan.
sitt arsmöte i Bastadgarden under f r u Ragnhild Nilssons ordförandeskap.
Are- och revisionsberättelser föredrogos o @ an- svarsfrihet beviljades styrelsen för det &amp; ng- na arets förvaltning.
Kretsen hade bestatt a v 53 medlemmar, darav 1 ständig.
Styrel- sen .hade sammanträtt 7 ganger och 4 krets- samkvlim hade anordnats.
Av de i tur avgfiende etyrelseledamöterna, atervaldes fruarna Gudmundsson och Hjorth ', och efter f r u Ahlgren och fröken Graff, som undanbett sig aterval, invaldes fruarna R. Kruse och N. Ohlsson.
Till revisor atervalies postmiistare N. Ro- sengren och nyvaldes fröken Berg med frö- ken B. Wesström som ersättare.
Efter för- handlingarnas slut höll fru StShl-Christen- sen ett föredrag med skioptikonbilder över ämnet, Intryck fran mina resor i Amerika och pa H a y a j i som gymnast,.
F a l k ö p i n g s k r e t s e n av Fredrika- Bremer-Förbundet avslutade den 16 dec.
sitt arbetsar med en Luciafest a Falköpings Tid- ' nings samlingssal, som dagen till, %ra vac- kert och festligt dekorerats.
Vid högtiden, vars program upptog sang, niusik och upp- risning m. m., blev föreningens vice ordf., fru Maja Tullström, som den 1 jan.
avflyt- t a r .frfin samhället, föremal för en hjiirtlig arskedshyllning.
Ordf. tackade i ett anfö- rande fru T. för hennes uppoffrande och v5irdefulla arbete inom kretsen, dar hon va- rit, en av de mest verksamma krafterna: I er, duett, sjungen av fröken Margit af Eken- stam och fru Greta Wennberg, framfördes även i versi£ierad form en hyllning för- da- gens hedersgtist.
Fru Tullström riktade i samband m @ sitt tack n&amp;@a avskedsord till mealemmarna och uttalade sin saknad vid a t t nu lämna kretsen.
DIrefter följde samkväm, varunder kaffe serverades av tvenne Luciabrudar.
Kretsen har under det nu gångna aret omhänderhaft och förmedlat allt sömnads- arbete för linneutrustningen till etadens nya epidemisjukhiis, som den, 16 dec.
invigdes; All tillklippning och märkning av samtliga.,.
.
plagg - inalles c:a 2,800 - har ombesörjts av kretsmedlemmarna, och sjiilva sömnads- arbetet har genom kretsens förmedling ut- Iiimnats till ekonomiskt mindre viil situe- rade inom samhiillet, som durigenom fatt en valkommen estraförtjiinst.
Ordf. i kom- mittén för detta arbete har yarit fru Tull- ström.
Vid epidemisjukhusets invigning, rarvid aven representanter för kretsen in- bjudits att deltaga, erhöll det utförda arbe- tet de basta vitsord.
L u n d k r e t s e n hade den 21 jan.
sitt ursmöte il Grand Hôtels lilla sal under ord- förandeskap av fru Anna # Herrlin.
Sedan Ars- och revisionsberiittelser föredragits och decharge beviljats styrelsen förriittndes or- dinarie ral.
Den argiiende styrelsen &amp; ter- valdes med undantag a r a t t clr Ruth Johans- son invaldes för ett &amp; r i stallet för fru Signe Nilsson-Ehle.
Revisorerna omraldes liksom suppleanten fru M. Blidberg.
Xgrald supp- leant blev fru Maja Olsson.
Till represen- tanter id förbundets hrsmöte utsagos fru- arna Herrlin och Eklundh, frtiken Persson och fru Mortensen.
Harpa höll fru Ester Lutteman föredrag om &gt;Nutida ungdomsproblem^ och dlrefter följde samkriim.
Mötet!
var synnerligen tal- rikt besökt.
Kretsen riiknar f. n.
28 ' 7 medlenimar.
M a l m ö k r e t s e n hade sitt iirsmöte den 1 febr., rarvid förhandlingarna leddes a r fru Elisabeth Quensel.
Av iirsberiittelsen framgick att ses kretsmöten hhllits och att kretsen riiknar 420 ilrsbetalancle och 18 stiindiga medlemmar.
Styrelse- och rerisions- berlttelsernn godkandes och decharge be- viljades.
som roro i tur att De ~t; r-relsc.iiiedlcii1rnur, avgli, fröken A. Eurenius, fru A. Iliiltgrtw, e. o. horriittsnotarien E. Silssou, frökm 1.;.
v. l ' laten, fru E. Quensel oc:h fröken X. l ' d- denberg, Aterraldes.
Revisorerna, fröknarna 31. l \ iuiich: if Rosenschölcl och E. Sreiisson,, iiterrt~lclt !s.
iiveiisii rerisorssupl) lea~~terna fröken II.
Lindstrarid och fru A.
Green.
Till representanter för kretsen vid förbiiii- dets t " irsniöfe valdes fru E. Quensel och frii O. Selmer, och som deras siipplennter frii Ada Hultgren och fru SI.
Björkwall.
Arsal-gif ten, rilken y &amp; griind av F.-B.-3 ': s 8rsmötesbeslu t 1023 nu skulle best Sinilit i s av kretsen, sattes till fyra kronor.
Efter sliitac2e förhandlingar höll frökcii Astri Heimer föredrag om, Fredrika Brc- mer och hennes viin den danske sagodik- tarena.
Efter intagen tesup6 gick, under anförii~i- dc av fröken Ellen Persson, en humoriatisli gymnastikuppvisning av stapeln, villithii riiclcte stor mimterhet.
J1 j ö l b y k r e t s e n hade den 26 jan.
sitt Arsiuöte.
Av Qrsberlttelsen framgick ritt medlemstintalet under tiret ökats f f i n 39 till 4S samt titt tvii offentliga fiiivdrag hiillits.
Ansvarsfrihet beriljades.
Till orclförtiiitlt!
u1; si " igs fru Sigrid Carlsson efter fröken Jiic~z Flinta, som undanbett sig omval men mot- tog val som rice ordförande.
Fru Raktbl Gerholm bler sekreterare och fröken Inge- borg Barr vice d:o, samt fru Tgra Björiic kassaförvaltare.
örriga iuedlemmaï i st^- relsen iiro fru Helgn Sorrby och frökcn Teckla JIat tssou.
Tidskrift för den srenska krinnorörelsen, utgiren a r FREDRIKA-BREBIER-FORBUNDET.
Redaktör: BI l e n ICZeiit a 12.
Samtliga förbundsmedlemmar erhlilla tidskriften.
Icke-förbitt~dsiacdlc ?~zt~zar pre- numerera &amp; 9tama.stc postaasbalt eller i bo ?khandel.
Pris för postupplaga: 1 / 1 ar ~ expedi- kr.
6:50; 1 / 2 ilr kr.
3:50; 1 / 4 kr.
190.
Lösnummer G5 öre.
R e d a k t i o ~ och tion: 48 Kla.rabergsgata~z, Btockholnt.
Redaktionstid: tisdagar och freda.gar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 %arje söckendag.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
I
Till ett stipendium i omkring 800 kronor ur Ellen Fries ' stipendiefond fbr kvininliga historieforskare, kunna ansökningar ingivas a akademiska kansliet senast torsdagen den 4 näst- kommande mars före kl. 12 p &amp; dagen.
Berättigad att söka stipendiet .är svensk Lzrimca som antingen avlagt filosofie kandidat- eller licentiatexamen, i bägge fallen med överbetyg i historia, eller som genom utgivande av nhgot historiskt arbete visat sin duglighet för vetenskaplig historisk forskning.
Vid lika kompetens age den, som studerat eller studerar vid Uppsala universitet företräde.
Sökanden bör uppgiva i och för vilka forskningars anstiillande stipendiet sökes.
Uppsala i akademiska kansliet den 8 februari 1926.
H.
# JOBERG.
I J O H A N N A BRUNSSOIHS V A - V S K O L A Kurser för: - - Utbildning av Vävlärarinnor Arbetsförestånderskor Yrkesväverskor - Hemvävning.
Försäljning au Väunadet, Möbeltgger, Mattor, Gardiner, Klänningsigger, mm., Väugarner, Väustotar m. tillbehör.
Z e l.
NOTT 437 Skola och Försäljning: K U N G S G A T A N 70, S T O C K H O L M Z e l.
133 63.
Pi !ättar och pannkakor " Smakar mera än det kosfar " bliva synnerligen delikata, möra, porösa samt lättsmälta, om till mjölet sättes ett par teskedar inuänd i hushilllet Arboga Smörblandning " ME.JERITU ersätter iulktändigt smör, men är billigam De svenska hushaillens dominerande I - det hälsosamma - I Stoclkholms E.
L Nya 1 ' riisänBstaBri.k.
ERICSSON $ped alaffor för Sängar, Sängklader, Soffor, Ottomaner 1 och 2 baddar, Tscken, Filtar,.
Overkast, Kuddar m. m., m. m. Kontw &amp; Utställdvag 16.
N o r r l a n d s g a t a n 16,.
.
.
Tel. 7866, Morr 7181.
.
.
I.
.
är fullkomligt enastående Carl ~ r o s t ' r ö m s i w r k a o s h a m r n.
Attiksprit KOP DEN - Förnämligaste kvalitetsmärke S t a n d i g k o n t r o l l a n t: Fil.
Dr. Fr. L i l j e b l a d aukt.
h a n d e l s k e m i s t.
I n,.
h a l l.
- - - g - x i - i - - I - E f. '
Internationella kvinnorösträttsallii~nsen 1111 Sorbonne.
Riksdagsmoiioner rörande folkpeiisioneribgen.
Hedda Karlholm.
Av Elin Rheborg.
De moderna ' f01 kbiblioteken och biblioteksyrket.
Av Grefa Linder.
et nyaste skolbetänkandet.
AV er st in Fjetferström.
" Fröken Liwins problem.lL Av Marika Sfjernsfedt.
Attiotatsreminiscenser.
I. Dockhemmet.
Av Lotten Dahlgren.
Den nya barnavirdslagen i kraft.
Notiser fran bokvarlden.
Frhn.
F.-B.-F-kretsarna.
GU#MISQLOR OCH GUMMIKLACKA R " Kuntzes Extra " marknadens förnämsta fabrikat, lätta och behag1 iga med enastående slitstyrka.
~ummileksaker - uppblåsbara och flytande största sortering i trevliga nyheter.
Dessutom rekom mendera vi .vårt välförs edda lager i Gummihandskar, Oummimattxw, Bollar, Reskuddar, Tehi$- och Gymnastih:sker m. m., m. m. G~mmisv-par, ' K U N T Z E &amp; Co. Norrköping - STOCKHOLM - Sundsvall Stoclcholm ' s Coltindustri Aktiebolags Boktr., Stockholm 1936
