# ID: svediakorp-per2857
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,986
# sentences: 556
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herthas läsarinnor U. göras uppmärksamma på, att Paul Elergströms manufakturavdel- ningar ha det största tänkbara urval av alla slags Siden-, Ylle- och Born~llstyger samt Linnevaror för såväl ekiperings- som: hush8llsändamål.
- = 13 J Hötorget Drottninggatan 7 4 5 4 Hornslatan 5 4 (Mitt for Adolf FredriKs Torg) koper Bomullsgarn och VBvnader fran I Gefle Manufaktur A.-Bol.
STROMSBRO och vet att hon erh8ller det basta möjliga för sitt HEM - 1 I I Svanens vlivnader basta vavnader l.
aaie gam bista garn i Ett margarin som tiIlfredsställer allas smak %e &amp; s tillverkas efter en ny metod som förlänar detsamma ett ny- kärnat och kraftigt natursmörs smak och arom, G e &amp; ss dessutom både bryner, b a k a r och s t e k e r s o m s m ö r.
Kostar endast B8 8re pr I I 2 kg.
S C H R O D E R S JKSTMJUL Jäser fort och lämnar ingen bismak.
ARGANG x111 DECEMBER 1926 HAFTE 10 Hildegard Björck - ett glömt namn - n dag n~igoii g h g p &amp; v h e n 192i kom det meddelande till Lunds hiiliiliga studenthein, att en gammal daril - en av Sveriges första stucleiit-• skor sades det - nyligeii dött i Iki- sanne och att.
hoii föiaorcliiat att hennes biblioteli sl~iille koliima svenska stii- clentskor till godo.
Och d &amp; de liviiinliga stuclentföreilingarna varken i Luncl el- ler vppsala ha niigra egna lokaler, cliir eii s8clan donation kiincle förvaras, till- f ragades Luncls kvi.i1iiliga stiidentlieni, oiii vi clar kuiide ta emot clet .ointala- de biblioteket.
Det svarades ett tadi- samt ja, och s3 smilningom anl2ncle 0c1i~A e11 vacker sainling böcker, mest filosofisk litteratur.
Det var i san-ibaiicl.
mecl detta, soin jag och min st.iidentslregeneration för första gKngen hönile namnet Hildegarcl Björcl;.
Sen dess har jag iner iin en g %ng be- traktat hennes portratt, soin nu hiinger över hennes fiara bödier, cliir de - st3 i Ii \ - innliga stucleutliemiiiets rackra siill- skapsrum, och uiicl.rat vilka öden och iipplevelseia7 som praglat hennes .fiira- cle men iincla sh ljnsa 0c.h levancle an- sikte.
E 3 H ' ilclegarcl Björcl; hacle titan tvivel mfiiiga f ö r u t s a t t n i ~ ~ g a a t ~ t bli en av förgriiiidsfigiireriia bland de kvinnor, som först började i i p a sig &amp; t univer- sitetsstiidier.
Tjiignfem .tir gai:iziiial tog hon stii- clentien i clecembeia 1872 vid Nya Ele- mentarskolan i Stockholni, alltsa en- dast tvil ar efter det kungliga brev, soni tillat Bviiinor a t t avlagga stii- clentexameii, och samina a r som Betty Pettersson, som nyligeii firats som v i k första studentska, tog denna exanien.
Hon iiislirevs vicl Uppsala universitet i januari 18 ' 73 i Värmlaacls nation och för a t t studera meclicin.
I maj 1579 blev hon mecl goda B e t ~ g var första kviniiliga mecliciiie ~kandiclat - vicl samma esameiisperiocl som Ellen Fries blev filosofie kaiicl.icla t.
Denna &amp; river i ett brev fran IS79 pd tal om sin egen och Hildegarcl B jörclis förest&amp;encle examen: » Tv3 kriniiliga kandidater p5 en vecka - s3 sliall .det vara » - och saiuina Gr, som Ihrolina M~iclcrström,- v %r första kviiziiliga lfikare mecl fulla iiiedicinslia examina, som nybalcacl stil clent skrevs in vid Uppsala ili ii vers it et.
I Ellen Fries ' Brev fr&amp;n sina stii- clieAr, soii1 jag citerat ur Maria Ce~le~schiölcl~s bol; » EN banbryterska »,
finns det en intressant skildring av El- len Fries ' första möte med Hildegai4 Björck.
Denna fiaamstar soin en &amp; al % och entusiastisk personlighet, som gjort ett djupt men annars nära nog beklam- .mancle intryck pc5 Ellen Fries.
Hon skildras nämligen s9m nastan fana- tiskt inriktad pA ett enda m u - a t t arskaff a prostitutionen, inför vilket alla andra uppgifter bli av ringa var- de, och aren hennes eget studium har varde för .henne endast med denna spe- ciella syftning.
Det ina vara, a t t denna skildring siar till för nhgot risst avgransat lit- recklingsskecle i .hennes liv, men sa- kert &amp; r a t t clen icke rymmer hela Hil- degard Björck.
De anteekningar om henne, som st &amp; mig till buds, ge en helt annan man- niskotyp.
.
Hon besatt utan tvivel en * mer an vanligt kraftig vilja med en stor förmaga av koncentration pil det m31 hon satt sig före.
Om det vittna redan sm &amp; episoder fran hennes barn- dom.
Som liten bad hon t. ex. en @ ng jungfrurna i hemmet,.
a t t de skiille lara henne att skura golv, men de hade inte tid .att inviga henne i konsten.
Senare p3 dagen fann man s &amp; flicke- barnet i fard med a t t p &amp; egen hand skura golvet i ett uthus.
Och som vuxen hzinde det en @ ng, a t t hon r a r narvarande vid en eldsvhda p &amp; landet, dar det var si och .sh med ledningen av riiddninksarbetet.
Det drl) jde inte länge förran hon dirigerade det hela och .med lyckligt resultat.
Xen hennes psyke hade därför Ungt ifr3n basa ril- jemänniskans 8hArda kon turer.
Hon va.r mhngsic1ig.t pra1; tisl; t begal-ad ined detta medfödda handlag a t t ordna och s t a l a tillriitta.
Cnder siila mariga re- sola pif senare Ar hade hon öppen bli &amp; och vaket intresse för djur- och v m - rarld, och det lwiii i Lausaiine, d5.r Iion slutade sina dagar: hade hon ord- nat med personlig och förfinad sinal;.
Dessa smadrag ge bilden av en sik mj-cket rikare manniska an den som kommer fram i Ellen Fries ' brev om henne.
För örrigt kan jag sa vii1 tro, a t t hon under iiLgoii period a \ - sitt lir Tar intensirt inriktad pii detta speciella mal att fii prostitutionen avskaffadp och det synes mig, soiii om hon hela liret igenom förblirit en god represen- tant för det patos, soiii praglade riirt srenska Attiotal a t t \ - ilja rara rerksnii~ bland samhiillets idinga iippgif tei; hjiilpa till och gijrn skal för sig.
3Ieii clB .hon Bom a t t f B gA helt andra vii- gala, an hon tiinkt sig, visade hon sig som miinniska r a r a rik och stark niog a t t taga ile uppgifter, som liret gav och a t t Bunna arviniia gren motgangeii dess sriirhtkomliga ~iirden.
Sedan Ellen Fries oiiiiiaiiint a t t iiou och Hildegard Björck samtidigt blwo kandidater viliren 1879 förekommer hon inte mer i Ellen Fries7 brev.
I april 1880 befinnes Iion emellei.tid inskri- ven i viimlandska nationen vid Liincls universitet för a t t dar fortsatta sina inedicinslca studier.
Hur torde hon lia raibit ganska nara sin licenciatesameii, d i hennes hörsel, efter det a t t hon le- gat sjuk i niiissliiig, ffiii.siiuiradea sfi av- s e ~ a r t, a t t hon ej hiiide avlägga zlc aterstroiende tentamina i Ii jiirta och lungor.
Hon specialiserade sig ilh9 fastan hon inte lainde bli legitimvaii Iakare, pA ögoii-, ii % och ha !ssjiikdo- inar och studerade detta gebit bl.
; I. i
H E R T H A Köpenhamn.
NLLgon tid viletades hon ocksa i Stockholm .hos ' en m.orbror liv- medikus Hulphers, rsorh hon assistera.de och under var.s överinseende hon även sjalv fick företaga operationer.
Efter dennes död .Bterviin.de hon till Lund, d a r hon p &amp; liknande s ä t t fick arbeta under med.
professor Naumann, som mycket värderade hennes skicklighet som kirurg.
Men d &amp; denne ocklså dog, kunde hon inte, längre fortsätta att f &amp; utöva läkaryrket p &amp; detta halvt pri- vata, halvt publika sätt.
Hennes lä- Barbana var för alltid stäckt.
Och s &amp; blev Hildegard Björck e t t glömt namn men därför inte en glömd eller kole- rad människa. '
' Hon utnyttjade sitt vetande och sin skickliga 12ikarehand för a t t h jälpa de människor, som kommo i hennes väg.
Det ligger framför mig, nar jag # skriver detta, ett litet gulnat pappersark, som fanns blanc1 .hennes ef terliimnade pap- per, med iiagra varma tacksamhetens ord undertecknat av e t t kant norskt namn: » Tak nu og Tak !hele Livet igjennem for hvad De h a r gjort for os og hvad De har varet for os -, det er mere end De selv nogensinde vi1 Bunne fatte. » Och det a r inte s 5 ffi, som bevarat Hildegard Bjorck i - salii- ma tacksamma minne.
Av fattiga tog Iion aldrig nagon betalning, och andra patienter fingo själva bestämma vad honorar: de önskade a t t ge. '
Hon företog under denna tid iltskil- liga resor och vistades bland annat i England som vardarinna A t en sinnes- sjuk engelsman.
Vid denna tid fick hon till patient fröken Julia Ewerlöf, som ' av vanner blivit rtidd a t t ' vända.
O S15 sig till ~ i l d e ' g a r d Björck för en öron- ilkomima.
Det dröjde inte länge förrän patient och liikare blev nära viinner, och det blev en viinskap, som uvarade livet ut.
Efter en tids k s o r i söderii, bosatte d e sig tillsammans i Iiausanne 1904..
.
Sedan Hildegard Björcks mediciri- ska studier och mera &lt;aktiva liikarc- verksamhet upphört, sysselsatte hon sig mycket med filosofi.
Böckerna i hennes bibliotek # berätta en del on1 dessa hennes studier.
Den rika sani- lingen av Boströms och hans efterföl- jares skrifter vittnar om a t t hon till sin egen livshklidning narmast var rotad i idealistisk filosofi (jag använ- der ordet idealistisk som filosofisk fackterm), men hon liar iiven prövat andra tankeviigar, som anges av nam- nen, Biickle, Huxley, iSpenceia, Mill.
Och namn sAdana som Hägerström ocli Phalén cara ocldi ett vackert vittnes- d i 1 om, hur l i m i n i Zildeins dagar för- sökte följa G a ' tankelinjer.
Det ä r roligt a t t taga en av hennes böcker i handen och betrakta det vack- r a band,et, som talar om bokviinnen, som SA gärna ville se sina skatter i den infattning, som tillkommer deras inre viirde.
Och slar man opp i dem, fiii- ner man t a t a förstrykningar ocli an- teckningar i marginalen, och man förstAr, a t t deras ägarinna inte endast läst sil och sa m b g a sidor filosofisk litteratur utan med sin egen person- lighet levat med i dessa tanke- och livspr6bleq dar det inte ges nagoii.
slutgiltig lösning utan endast ständigt nya frageställningar.
Under de s i s t a aren av sitt liv led Hilclegard B jörclc av en lij-ärtsjukdom,
216 H E R T H A --.
- p som i ett par &amp; P hö11 henne siinglig- gande.
Efter sitt skiftesrika ocli ofta mödosamma liv fick hon en stilla och ögonblicklig död.
Hon dog under sin middagssömn den 7 april 1920.
Det finns vissa maiiiiiskoliv, som komma en a t t tanka p2 alltför hrlrt beskurna triid, som först efter flera - --- Ar IIA fram till a t t biir8 den rika frukt, som beskarningen avstig - s &amp; hart be- skurna miinniskoliv a t t den tanken kommer en nara, att dc beskiiros fför a t t bara sin rikaste frukt i ett l i r a r större iniitt iini det, som faller inom nllgra tiotal korta, ovissa jordear.
SIGSE SILSSOS.
Q Kooperationen och samhällsutvecklingen.
en skapandets ocli skeendets lag, som Geijer formuleiaade - Yad stort sker, det sker tyst -, den visar mitt i ekl lam ens ticlsillder p &amp; ett f ör- bluffande satt sin exakthet.
Det hiinde nggot i all tysthet och ringhet den dag i Aret 1844, da nAgra fattiga ~ i i \ ~ a i r e Roclidale satte iipp n; fgra principer för ekonomisk gemen- skap, som de själva efterlevde.
De flesta bland oss leva, utan a t t reflektera daröver, som omyndiga va- relser i e g e n - s k a p a v k o n s u- m e n t e r.
Icke första vi a t t riitt be- döma vare sig prisbildningens lagar eller ens varans verkliga kvalitet och viirde - vi betala undergivet rad det kostar, och vi t a emot vad man leve- rerar utan nagon ridare prövning för det ekonomiska samvetets skull.
T7a- varna i Rochdale gjorde iipp sin rak- ning med detta konsumenternas omyn- dighetstillstand.
De g5vo sig ekono- inisk medborgarriitt ocksa i egenskap av konsumenter genom att bli medin- tresserade risk- och ansvarstagare i sitt ekonomiska liv.
Av ck huvud- D Kooperationen och samhtlllsutvecklingen ar K a r l P e t a n d e r. Kool~erativa föï- bundets förlag.
punkter, soiii uppsattes i] Rochdale, kan det rara 1-iirt a t t p i h i n n a om uligrzi.
Talaje medlem skall, enligt dessa, till- skjuta sin andel, bara risk- och skör- da riust, m. a. o. st &amp; i ansvar för före- tagets helhet.
De biista varor ocli full vikt skall presteras f ö r kontant betalning -- ett oeftergivligt krav pS ömsesidig ekonomisk arlighet.
Kon- suiqenterna ha röstriitt, krinnor som man,, men i c k e enligt B a p i t a l- p r i ii c i p e n (d. r. s. enligt insats- storleken), iitaii efter 1) e r s o n l i g- li e t s p r i n c i p e n: rarje iiicdleiri 1 röst.
Denna sista princip iir siirsltilt vik- tig: den innebar a t t iilanniskan Sia ka- pitalets herre, icke kapitalet miiiini- skans.
Betydelsefull iir ocksa deii principen, a t t av rinstcn icke hela bc- loppet aterbares utan a t t en del fri- göres f ör bildningsiindamfil.
Den ekonomiska rörelse som iilidci * k o o p e r a t i o u e ii s namn bO14jilt erövra viirlden har visserligen E r % n a f f a r s s i d a n s e d d vuxit sig stor uog för a t t avspeglas pA offent- lighetens niithinna som ett faktum a t t rakna nied.
Men a t t denna rörelse för
sitt fulla f örverkligaiide f örutsätter och framhjälper en ny mentalitet, en etisering av själva det ekonomiska li- vets struktur, - det ha.r endast natt oss genom mera periferiska czntydningar, Iiär i landet främst gen0.m Anders Ör- nes kända skriftställarskap.
Nu i höst framtriider emellertid ett storartat anlagt och grundligt genomr tiinkt verk, som vill nödga oss till in- sikt om a t t kooperationens idé ä r en händelse ocksli i det andliga univer- sum.
Det ä r en nationalekonom av facket, docenten Karl Petander, som i. sitt digra arbete, Ii o o p e r a t i o- ne ' n o c h s a m h i i l l s u t v.
e c k - l i n g e n, later oss skärsk; olda de oli- k a ekonomiska system.ens striikturer, i deras finaste rötter och förgreningar in i det etiska och intellektiiella livet.
satt A t t p &amp; e t t verkligt fr!
!ktbart klarlägga s &amp; l~omplicerade realiteter, vil ' ka:~ tillblivelser, ~~Cformilingar och omvandlingar stracka sig över fiTliund- ' raden, kriver ett d t t av historisk och filosofisk inblick, som ytterst sal- lan parar sig mecl faclaniissigt i~atio- nalekonomiska instiillningar p % pro- blemen.
J a, dessa olika synpunkter synas ofta nog utesluta; varandra: historien * inriktar sig p % livet, rniinsk- ligheten som rör sig, f örn yas, skapar, förvandlas, dör, ateruppsth, iueikan ekonomien generaliserar och summerar det givna, med ni&amp;nniskan som en siffra bland alla de mlinga andra, som f alla iii under kalkylen.
FE ' örfattarens samgrepp kring bada slagen av realiteter innebar ej blott ett teoretiskt klargörande.
Hela den vetenskapligt .motiverade framitall- ningen utmynnar i det mest energiska etiska krav pil en positiv omvandling av den ekonomiska tavlingskampen i en samarbetets initiativfyllda solidari- tet.
Utifriin denna niAlsättning milste s&amp;- val socialismens som kapitalismens eko- nomiska system ge sig till känna som ensidiga motsatsbetoningar i samma plan, det ena individualisti ' skt, det andra kollektivistiskt präglat, utan rötter i den.
personlighetsprincipens fria samverkan, soni ensam kali utlösa (i stallet för iuekanisera) det djupast mänskliga ocksil inom det ekonomiska livets regioner.
Första avdelningen i boken innebär (utefter ekonomi+a linjer) ett stycke kulturkritik, vars starka.
patos emel- lertid pil en eller annan punkt torde ha förlett för-fattaren till konstruktio- ner - jag tanker egentligen liar mest pil hans behandling av rasernas insats i det ekonodska livet, med förbigaen- cle av den semitiska ras,en i sitt intres- se f OF den anglosaxisl.ra (» nordiska&gt;&gt;).
Nen den som.
eventuellt i denna första avdeluing trott sig stöta p3 en don Quijote i kast mecl kvarnar - all ara ' &amp; t don Quijote förresten, lian a r fös- f a r m d e sillsynt nu för tiden och skul- le nappeligen Iia en Sancho Panza till ' förfogande!
- far myckot snart vars- na, a t t det sannerligen inte handlar om nAgra » kvarna.r » skymtade i. fjär- ran, utan om realiteter, som under &amp; P- tionden varit filremkl för ett noggrant genomforskande fran förf: s sida.
Det handlar om en p &amp; ingliende kunskap och ett väldigt jiixnförelsematerial fo- ' tad Asklidning, som avlyssnar d e ~stri- dande systemen deras vitala punkter, p % samma g %ng.
som den negerar en- '
sidighetelana.
.
Dessa motstiillningar, individualismens och kollektivismens, äro s &amp; l h g t fran: a t t uppliiiva rarand- ra, a t t de tviirtoni betinga varandra i en djupare fattad syntes.
D &amp; nu varken kapitalismens eller socidismens system g &amp; i den etiskt drAnkomliga syntesens tecken, g ' aller det för författaren a t t pröva liiiruvida kooperationen - en rörelse i sin be- gynnelse blott - kan .aeeckna en SA- dan ekono,misk struktur, att den kunde svara emot f ordringarna.
Har f ölaer nu som bokens tyngdpiinkt en utför- lig konkret redogörelse f ör alla de olika typer ar kooPeration som framkommit, f r i n de danska andelsmejeriernas om- valvning i smatt till ile Bonsumentkoo- perativa företagen i stordriftens linje.
Icke allt som kallar sig kooperation svarar mot ~irsprungsp~inciperna.
Hai.
sker nu inför de enskilda » arterna » en liknande prövning a s strukturerna soiii i frliga om de kapitalistiska och socia- listiska systemen av olika valörer och schatteringar.
A ~ a r t e r, arter och hy- brider framställas levande och Askfid- ligt, innan de f % sin granskning.
Det ar en riklig flora som vuxit upp och som det ä r maödan lönt a t t stifta be- kantskap med, fran piSoduktionsord- ningenvid G o d i n s f a m i l i s t i i r i G ii i s e - den enda kraftigt kvar- levande bland mlinga misslyckade sil- dana - till jordbrukskooperativa för- sök hlir hemnxa i Sverige.
J a g r %gar ej inga pA de ekonomiskt betydelseful- l a spörsmZilen i detta sammanhang, sådana som konkiirrensmotivets tillva- ratagande i nya former, de olika typer- n a av vinstsystem eller.
svalrigheterna av kooperativt underlag för stordrift.
, Uera frestande kunde det vara a t t nagot dröja vid Rochdaleviirarnas %sjunde princip ».
den som gällde bild- ningens befordrtui.
Ilet ligger i sjiilva verket diiri ianderförstiltt, a t t det ~ e r k - ligen kravs en uppfostran av rniiiini- skorna fijr a t t stK pil en gUiig person- ligt fria och dock solidariska inbördes, siisom det ekonomiska livets biirare.
Denna appiinlit liggcr som en tyst fiiriitsiittiiing bakom rcktor Petaniders arbete i det kooperati~-a idealets tjiinst.
Med lerande övertygelse nödgar ha n oss se system,ens inrerkan p &amp; manni- skorna pil ont och gott.
Han fra~nro- par en iigr m9nliiskotyp, etiskt fullrriyii- dig i sjiilva det ekonomiska livet, fbr a t t en ny samliiillsstruktur över hiiviid skall kunna v i i m fram.
Han förbiser ingalunda förekomsteii av enskilda miinniskors Iiögn standard inom de skarpast kritiserade systemen; men för sb vitt SQU ekonomien a r till för iniinniskans skull och icke miinnisktiti för ekonomiens Briiver lian dock ett systemskifte, av samarbets- i s t a l e t fiir konkurrens- eller kollektivQp.
Bakom detta verk ligga ej blott bok- studier utan en livsgiirning.
Shgot av en kallelses eld brinner i dessa sidor?
s % lugnt och nyktert avhandlande cko- nomiskn metoder och statistiska kall; ?.- ler.
Diirför a r boken eggande och taii- keriickande, ej blott nHr den ryckei; nej tager oss med, utan ocksil dar den sttiller oss undrande, frifgande, gran- skande.
Den %r, för a t t anföra inled- ningen, heller icke utsiind i förhopp- ning a t t godtagas av partitlskildningas- nas och de ekonomiska intressenas drabanter, men i Iiopp om a t t göra dem
H E R T H A som icke stelnat i tranga dogmer wmera vidsynta och mera villiga.
a t t ställa sina krafter i tjiinst Iios ett högt ocli] .evandc samfundsided ».
E3fII; IA FOGELKLOU.
Fredrika Bremers staty.
219 Notisspalten.
Kretsbildning i Hudiksvall.
Onsdagen den 17 november hölls 5 Hu~c~iksvalls flickskolas högtidssal in- för ett talrikt.
auditorium ' e t t föredrag om d e n k v.
i n n l i g a u n g d o - m e a s T r k e s v a l av fröken Axi- anne Thorstenson.
Darefter samlades en del av Ahörama till saiukvam Strand H,otell och i samabaud härmed upptogs frilgan om startan.de av en E7reclrika-Bremer-Förbiindskrets.
Resultatet av överläggningen !ble.v Var ' viicl.jan till Fredrika- reme er- a t t de niimarande enliälliit beslöto a t t Förbiiudeta medlemmar a t t bidraga bilda .en avdelning av Fredrika-Breiner- t il1 slutinsainlingeii för Freclrika Bre.- Förbundet, vilken sannolikt kommer a t t.
~eniimnas Norra HBlsinglands iners staty har till dags dato inbragt krets.
En interimstyrelse tillsa.ttes, kr.
l: - ' Saintliga givare av de bestaende av fruarna Stina Rodeiistam, Iiittills influtna bidragen, vi1 ka variera, Anna Hallgren, Gertrud Landelius, f rökdn Sigrid Enliind, Hudiksrall, fru mellan 100 kr.
och 1 kr., tacka vi sär- Hild.iir Sundblad, Iggesund, f Alma skilt f ö ~ deras snara beredvillighet.
Burchardt, Niisviken, och fru Viola Lyttkens, Bergsjö.
Till de mhnga literstaende av förbnn- Fru Stina Rodenstam uts5g.s till ord- som fick dets ö v e r 5, 0 0 0 m e d l e m m a r förande $tir interimst~~relsen, förnya vi var uppi-naning, och vi - hop- i uppdrag .att före ilrets slut kalla, den nya kretsen till 1; onstitueraiide sam- pas a t t i Herthas janiiariniimmer kun- mantriide.
Genom tillkoinsteii av denna krets n a meddela en summa ansenligt högre .har förbundet fatt e t t lange ngrt ön- iiil den ovau uppgivna.
skern.31 uppfyllt, uiimligen a t t i Hal- Bidragen mottagas alltjämt under singland bli representerat av en lokal sammanslutning.
Norra H&amp;lsiuglands adlaesseii: F r e d r i k a - R r e iii e r - krets 4.1 alsaa v&amp;ll; ommen i Fredrika- s t m a t.
y k o m m i t t é n, K i h l s Brenier-Förbundet och tillönskas all f r a r n g h g i sitt arbete!
g a r d, S t o c k h o l m I.
Stockholm den 9, december 1926.
.MXTTfiNS ARBETSUTSKOTT.
Spridda valhandelser.
Vart] .and .är 1Angt a t t överblicka och - vi maste vara uppriktiga, om a n ej fullt artiga - vi gro icke övertygade om a t t vara » sociala meddelare, i skil- da stader ocli orter palitligt Iijalpt oss med överbli.cken.
av detta mycket av- langa land i vad det aiigAr höstens stadsf ullmaktigeval.
F r a n H ä r n ö s a n d haremel- lertig inberattats a t t tvii kvinnor in-.
.
.
220 H E R T H A satts i stadsrepresentationen, fru El- len Bucht, omvald, samt fröken Pilma Ilryseliiis, nyvald, bada tillhörande moderata partiet.
Vidare meddelar rapporten a t t Atta kvinnor varit upp- satta som kandidater, fyra moderata, en frisinnad, en pil » De fries » lista sanit tvA socialdemokrater.
Resultatet, de t v &amp; valda, utgtir ökning med en h i n n - 1.ig representant i Harnösands stads- fullmäktige, d &amp; hittills fru Bucht i denna egenskap varit ensam.
Till landstingsmannavalen hade tvenne kvinnor niimnts som kandida- ter, .bada höger, den ena av dessa gick in som andre suppleant.
I U p p s a l a, förtigjer man oss, placerade högern och socialdemokra- terna rardera tvfi kvinnliga kandida- ter i stadsf ullmiiktige, högern Facksko- lans f ör huslig ekonomi f öresthdar- inna fröken Ida Xorrby samt med.
dr Ahrtha l?
: son Henning (föïutva- rande suppleant), socialdemokraterna bostadsinspektrisen fröken Hildur Otte- lin samt ordföranden i Socialdemokra- tiska kvinnoklubben fru Olga Hedén (bada omvalda).
F r; Pi n V a x j ö meddelas a t t fiaii Elsa Kordenskjölrl invalts a v hugern, vilket betyder a t t fru Kordenskjöld; DLte.i.taia den plats i stadsfullmiiktige som hon under en tidigare period inne- haft men pfi grund av flyttning p3 sin tid fran orten milste avsäga.
sig.
F r 3 n K a r l s t a d meddelas a t t de moderata i Viistra kretsen Z~ter- insatt kassörskan fröken Hanna Peter- son i staclsfullm2iktige sam t nyvalt f rilierrinnan ' Sigrid Leijonhuviid.
80iu listan r a r uppsatt med personliga suppleanter, f ör friiBen Peterson fr ii Milli Eleve, för friherrinnan Leijon- hufrud fru Ruth I~ilius, iir id eren- tuellt inträff ande rakans efter nigon av de nu valda ordinarie krinnliga stadsfullmii ' ktige mandatet iindock till- f örsiikrat kvinnliga innehavare under pAgiende ~ippcl~agsperiod.
F r 5 n I&lt;, z r l s l; r o n a k o m m r till sist ett meddelande om a t t fröken Emma Möller, höger, insatts i stads- f ullmiiktige.
O O O I stadsrepresentationerna, liksom i riksdagen, t a kandidaterna i friiga sina legitima platser genom respek- tive partiorganisationers!
Atgöranden.
Xen vad a r a t t saga om partipolitisk agitation vid kyrkorbdsral?
Friigau a r aktuell genom den nyligen timadc hiindelsen vid kjrkostiimma inom Kla- 1 % församling i hiaviidstaden diir rid det dli förrikttade valet partipolitik plötsligt introducerades och iivenledes genom organiserad och i tysthet beredd aktion blev bestiimmande för valet.
Det a r intet nöje a t t anteckna att vid sidan av den manliga partimed- lem, som genom den partipolitiska ak- tionen tillförsiikrades en plats i kyr- koradet, en kvinna genom sarnmn ak- tion fiirhjiilptes till denna viirdighet.
Och av allt a t t döma torde silviil den ena som den andra av dessa tvii per- soner Bunna anses s h o m ganska utom- staende i fraga om den post som gjorts till deras.
M.
Hi '.
och Miss Wilson.
Kanske a r i första fiögonblicket, vit3 lasningen av detta, fiir flertalet &gt;&gt;X.
P. » en lika obekant storhet som Miss Wilson.
Xen nu ar det sa a t t X. F. iiveii liiir betprer den mycket belxnta storheten Satioiieriias Förbiiiid och Miss ?iilson.
frtiii U.
B.
A., iir en uv S.
F:s hittills riil I) iltroc ' t2a tjiiriarca.
Viider sex nr, med e11 xtriingt bepiin- siid biadget, liar Xiss Wilson stiiit fiir S.
F:s sekretariats bibliotek.
Vilket betyder a t t hon.
med ytterligt litet m- slag till sin disposition, har grii~id; it och organiserat biblioteket, har sam- lat de massor av facklitteratur soiii miste finnas tillgänglig för den xnAng- fald a r kommitteer, som inom S. F. stildera sitt skilda amnes ornriiilen.
Att hon Iiar gjort detta till experters
H E R T H A fulla belatenhet har vid olika tillfiil- len vittnats.
!
Men nu g i r hennes kontrakt u t med detta ars slut - och man lilr ej amna förnya det.
Paragraf 7 i N.
F: s stadgar öppnar alla befattningar och poster lika för man och kvinnor.
Man frilgar: Var- för skickas Miss Wilson bort?
Internationella röstriittsalliansens styrelse har sökt intervenera till Miss Wilsons fördel hos N.
F:s sekretariat, men utan a t t lyckas.
Styrelsen har nu lagt fram hennes sak för &amp; n förenade kommitté av iaternatioaella livinno- organisationer som bildats för a t t ti1.l- godose kvinnors anstallande i N.
P. Frligan Hr om denna kommitté lyckas utratta nAgot.
R.östriittsalliansens 221 sekreterare later ej alltför hoppfull i det cirkulär som utsants till de affi- lieraile föreningarna och hon framkas- t a r friigan: hade Miss Wilson behand- lats p; ' L detta s a t t om hon varit cn man?
Fr %n konsul och fru Sederholms stipendiefond utdelas hr l927 genom styrelsen för F.-B.-F: s Malmökrets stipendier, i för- s t a hand för genorngilende av nagon av f örbiindets skolor: Apelryds tradgards- skola, Rimforsa LanthiishZillningsse- ininariiim och, Skolan för kvinnlig yr- kesutbi1,dning i Stookholm.
Angnende ansökningstid och villkor för stipen- diums erh&amp;llande se annonsen i detta Hertliah#fte.
E t t i n n e h å l l s r i k t liv.
?
vanstaencle rubrik ger sig osökt c1Lt man slnts1; iiderat n n &amp; l r- O g r e t H o l i - n g r e n s, f. T e r s i n e - ila uppvisa e t t helt galleri av p0rt~iit-t över förf iicler barande historiskt kända namn och med cletta » noblesse obli.gc » d e ii, tvh volymer starka Bok » Minnen över sig som hterstrblar pR deras sen- och tidsbilder ».
E t t mer, an .vanligt skif- f ödda iittlingar.
tancle f ärgspel erb jii cler sltilcl yarinn ans Annu e t t företriide som ej bör sknt- livsbild.
Den förtjanar oclrsa mer %n tas Anii Margret ä r födcl och cle fI.esta privatpersoners a t t st#llaq ~ i p p f ö ~ p3 c l landet.
Hon a r e t t .svenskt f ram till lbeskBclning inför eii person- herrgiirdsbarn.
Visst kan livet för e t t historiskt intresserad allmiii-diet.
&amp; dant t e .sig stillastaencle och enfor- migt nog, nien hur mycket mindrc Först iigeia framstiil1ari~~iian av des- grt ' ltt och banalt iiii för .clein som leda s a livsöclen e t t privilegiuin.
som i varje tid,.
den inil vara aldrig SI cleiokra- sitt iirspriing frAn en stadsgata!
De tiskt betonad, skiinker en siirst %llning.
kapitel sol.
agnas at baianclomsmiiine- Hon tillhör en föianain aclelssliikt.
E n ila höra ocksh till bokens iuest nnder- slakt med gamla anor, agare av äre- Ii Allaiide.
Sarskilt rolig iiia beskrivningen p2 vördiga herresäten, villas gemak kun- i familjevagn.
E n hel barri- resan Minnen och tidsbilder a v A ii ii M a r g r e t skara, jiimte Atskilliga alclre, instiivad II o l ni g r e il?
f. Tcr~necleii.
Wahlströin &amp; i e t t par trAnga kalescher företagande Wiclstrnncls forlag, Stockholin.
A, ' a
233 ' H E R T H A den varje sommar hterkommande lands- viigsfärden till mormodern, grevinnan Cederström, född Löwenhjelm.
Mel- lan hemghden Hessle i Uppland och Biaå.te, det mormoderliga residenset i södra Viimland, ar en ansenlig väg- sträcka, och nog hunno de sma resenii- rerna bli h k i l l i g t uttröttade och ut- tr&amp;kade innan de viil voro framme.
Men jamförd med nutidens tiaiviala jiirnvagsresor, hur mycket mer pitto- resk verkar ej en sadan med egna for- don verkställd f amiljeexpedition!
P % mödernet raknade Ann Margret slaktskap med den grevliga familjen Löwenhjelm pii Lang, Varmlancls stat- ligaste adelsgods.
I det svenska rid- darhusets anaalcr kali ej uppletas en släkt med större kansla för adelsvar- dighetens prerogativ h grevarna Lö- wnhjelms.
Dess mest typiska repre- sentant var ju den mangomtalade grc- vinnan Oharlotte von Gerdten, f ödd Lömnhjelm p &amp; Apertin.
3rIbnga äro som bekant de historier, mer och min- dre apokryfi&amp;a, som äro i svang om detta högf örnäma och originella frun- timmer.
S % berättas det, att hon inte an&amp;g Karlstadsbiskopen Rundgren, som i fraga om prelateutisk värdighet och personlig pondus ej gick av för h.acBor, värdig a t t mottagas i godsets paradsalong.
Denna var endast för jiimnbördiga.
Biskopen var of siilse.
Han skulie veta sin plats, och insläpp- tes alitsa e j i det allra heligaste.
Det itr en ödets ironi a t t ett stam- högaristokratisk i resning trad med &amp; kunnat frambringa en telning med en s &amp; ultrademokratisk laggning som Ann Margret.
Lyckligtvis för grevinnan pi % Apertin.
fick hon ej uppleva skanda- len a t t se sin grandniece sasom en av Sveriges aktivaste röstriittskvinnior - ett begrepp som d &amp; var okänt göra gemensam sak med pöbeln.
Det var illa nog a t t den stolta friin innan hon gick hiidan fick erfara, att.
denna sam- ma Ann Nargret riickt sin hand A t en plebej.
E n professor visserligen, re- dan med namn inon1 den larda världen och mm1 lovande framtidsutsikter, men namnet fanns ej i adelskalenclern.
Bllt- s &amp; en iiiesallianis.
- C?
Vid niitton Ars 91der infördes Anil.
Xargret Tersmeden som professor Fri- thiof Holnigrem maka i Uppsalas &amp; a- deiniska viirld.
Egeiidomligt för deii- na riirld, nied dess, som man tycker, m1 höga kulturella nivft, ra2 den mot- spiinstighet varmed den mötte m %ngn av de reformstiaiiranden som började arbeta sig fram i tiden.
* 8 &amp; betrakta- des den studerande ungdomens anslii t- ning till den eller den nymodiga idén med största misstro av iinirersitetssta- dens tongivande siillskapskretsar.
E t t undantag utgjorde det holm- grenska hemmet.
Professor Holnigren sjiilv var ej blott en maii som inom sin vetenskap, den medicinska, akta- de pa tidens tecken, han satte sig 2veu in i de iiiigas krar i sairinia riktning.
Xilnga av de företag, som a v d g o den studerande ungdomens ej blott liirda fostran utan iiren deras sociala och fysiska, rakna Frithiof Holmgren som en baubry tande kraft.
H allt detta stod hans hustru tro- fast rid hans sida.
Naturligt nog tog Iion starkt intryck av mannens frisin- nade tendenser inom mangahanda om- riden.
AT naturen av en viss opposi-
H E R T H A tionel.1 1aggiiii.g -, den lilla Aiiii Mar- gret var ju, efter vad hon själv p &amp; sin aliiers dar berättar, familjens oosele- ment till &amp; killnad f r i n syster Sofie, den alltid .si~alla och sedesamma - anslogo f öretriidesvis niotsatserna till, det ' besbaende den unga professorsk.ans mottagliga sinne.
SH öppnade.
hon sitt hus,: den hemtrevliga » Villa Asen » s t r a s utanför staden, f.6r och skänkte sitt varma moderliga hjartas sympati at de - unga bildstormare som lysts i band av, det.
vid gammal god sed och hiivd fast- hillande akademiska samliället.
Det var.
en andlig brytningstid av enastileiide villdsamhet den som sam- manföll med Aiin Margret Holmgrens Uppsalaar.
Det revolutionära 80-talet fick hon ju ilarunder genomleva.
Val- digt drabbade andarna tillsamnians.
Omöjligt aabt st &amp; likgiltig inför deii p&amp;- @ ende Izraf tmatningen.
För alla soni icke voro absolut slöa kravdes det a t t taga stallning för eller emot.
Och d e som ahörde till » de unga », &amp; mu s5 lange i minoriteten rnen pil samma gilng representerande cle mest, aktiva för a t t inte Giga aggressiva elementen, fingo rsjii,lvfallet kläda de viimta skot- ten.
Oförst %encle, orikttvisor, hätsk- het och förtal, ja förföljelser, Bomnio rikligt p &amp; deras lott.
T ' i behöva blott erinra om den p &amp; sin tid sil mycket rabalder 3stadkommande Wicksell-Ver-, dandi episoden, för vilken aven redo- göres i fru Holmgrens bok, och, där hon själv, helt visst utan .att eftersträva det, koni a t t spela martyrens roll.
.
E n viss okritiskhet da det galler .de ' personer och idéer som hon korat till sina livsideal kan nian emellertid ej hel t f rit aga f r u Holmgren if r h.
, 22 % Sil beträffande de norska sympatierna, hennes livs patos, koncentrerat i hen- nes Björnstjerne Björnsondyrkan.
Un- der Björnsons första svenska förelas- ninysturn6 hade Uppss,la även besökts.
Där hade fru Holmgren gjort skaldens bekantskap 0c.h i likhet med sil mhngct.
svenskar - eller rättare sven~kor - spontant kastat sig figurligt, kanske bok~ltavligt ocksli, till den store man- mins fötter.
Fr ' h, denna tid daterar sig, den livsliinga vanskapen med Björn- son och hans familj, en förbindelse, d ä r viirmen i känslor och liktänkandet i &amp; sikter tycks varit ömsesidig.
I fyrtio somrar, berättar Ann May- gret, gastade hon som en intim vän Aulestad, Björnsoils världsberyktade.
norska gard.
Hon blev under .denna hrligen ater.kommande sammanvaro i tillfalle a t t f &amp; en inblick i den store mannen&amp;, hemliv, vanor och karaktars-, drag, ett privilegium # om med riitta: maste fylla, den som darav koiu i At- njutande med lycka och stoltihet.
18 %.
blev ocksa Björnson den sveii- s k a viininilans gudaborna ideal.
- Och i ljuset av denna strillande ge- stalt betraktar minnestecknarinnan he-] .a det norska folket.
Nar man laser t r u Holmgrens karakteristik av .hennes n~ycket vidsträckta norska raii- och be- kantskapskrets, maste man förvdna sig över hur det varit möjligt a t t inom ett .samhiille patriiffa en sildaii rik upp- sgttning av idealiniiniiisl~or, framsta- ende lika mycket för själene adel som .f ör intelligensens skalipa.
FrAn, der; lilla skyd,sgutten och husiiiandskonen till representanterna f &amp; den liirda ve- tenskapliga och litterära världen.
Dil det rör henne sjalv iiger annars
.
hennes framstallning en .oemot.sAglig vederhiiftighet.
Enkla men darför s &amp; mycket mer sägande fakta frAn ett liv, helgat At en moders, en makas ocli heinvhrdarinnasg alla krävande omsor- ger.
Och vid sidan darav en aldrig .slumrande kansla av förpliktelse gent emot .det samhälle hon tillhör.
Vad har .hon ej allt r5tt med si.
viil inom hemmet som därutanför, denna till ut- seendet a t t döma s &amp; brackliga krinno- varelse!
Verkliga kraftprov som tala högt för vad en kvinna som siitter in hela sitt hjiirta, sitt förstand och sin energi i sin pli1; tuppfyllelse kan astad- komma.
E t t liiror ?kt och till efterföljd manande eseriipel.
it ter den andra, anslutande sig till den stora saken, lik ilen spirande brodden i siningsmannens spAr.
Siir skörden r a r mogen och den po- litiska jiimnstiilldheten vunnitg kun- ile med full ratt Ann Margret Rolm- gren taga emot hederstiteln av 8veri- ges kvinnliga röstriittasaks %grand old l a d p, den under vilken hon vid d i n - get festligt tillfalle blivit hyllad.
.
Enkelt, fliirdfritt och utan n8gon slags pose siisom hela personligheteir i (less stilla riirdigliet erk kar har Ann Xargrct Holmgren i sina nu publice- rade minnen f rainlagt grunddragen av sin livahistoria.
Den försvarar val sin plats bland ~ &amp; r andra a dugande, myc- ket As taclkoriiiriaride svenska kvinnor.
LOTTES DAHLGREN.
Efter mannens död och sedan de m h g a barnen flugit nr boet flyttadi: Ann BIargret Holmgren till Stock- 2~olm.
FrAn, denna tid agnade bon sig Iielt &amp; t den uppgift som nian kau saga xtgjorde slutinseglet ph lienues med- ' borgargarning: arbetet för kvinnans politiska röstratt.
Hon blev vdrt laiicls trosrissaste, aktivaste röstriittskvin- ua.
GlGirisk a \ - sin Alder ocli sina sva- ga, kroppskrafter kastade Iion sig nied den för henne egna brinnande entusi- asmen in i a-rbctet.
Hela vArt lang- sträckta land geilomströvade hon, f r h i söder till norr, f r h öster till raster, föl * a t t tala röstriittens sak.
Och ör-er- allt, ilar den lilla oriidcla, energiska pro- fessoi.~liaii drog fiaam, impoiieiaaiide p &amp; Aliörarsl; arorna lika mycket genoiii ' 1; larheten och clet övertygande i s i n a a r g m e n t som genoin sitt upptriidaii- d e med dess medfödda distidition, dar - rippblon~stracie deii ena föreningen ef- Fil.
d o k t o r K e r s t i n IItird a f 8 e g e r s t a d, som vid flera till- fiillen dokiimenterat sig s8som kiinnii- re a r fransk medeltidslitte~atur~ Jim nyligen publicerat första haftet a v ett arbete iiied titelii fC, 11 r 1 e s (l i e u x d e s sar ra si ii^ i l a n s l e s C h a n s o n s (t t h g e s t t t tPn S I 1:e s i a: l e.
Utredningen: imb iiveii fiir 1el; riialiiien intressant gtliioiii de perspektiv den öppnar mot urgarn- nial i iiiecieltida traclitioii diinkelt fort- leralitle lictlriisk kalt.
228 H E R T H A -- Från bokvarlde.~.i~ " ~ ' ...
Hos kamrerns.
E n gei jersk f amil je- tebord.
Man ser brodern Thorgny krets skildrad av Lotten, Duhly~en,.
Lagman, viircleii pA stallet, hiilsa dessa med ljudliga Hej och kraftiga ' hand- Walilström 8 Wiclstrancls förlag.
Man kali inte gama g &amp; s % lhngt a t t slag och viirdinnan, fru Sophie, född .. man sager a t t Lotten Dahlgren kreerat Lagerlöf, .sj ?jalv poetiserande.
oali .. av Geijer, men man kan mecl fog p&amp;stG Brinkman benamnii, den adla .mille- att hon trollat liv i den geijerska fa- fromma Skaldinnan », tillsammans miljelwet~sen till bekants1a.p och anam- med sin unga vackra syster ' Jeanna melse för en senare tid.
Kring central- göra » les honiieiirs » och shsom .in- figuren Erik, Gustaf flockar sig efter- officiella förbundssystrar liva a e t gö- hand som Lotten Dalilgren skapar fram tiska samkviimet nled sitt » inslag av dem u r gamla brev och dagboksanteck- kvinnligt behag ocli spirituell sall- ningar (le m h g a medlemmarna av den skapston ».
stora varinlandssliikten, u t i dess föï- Gladje och sorg fhr nian vara med greningar genom bortgiften och iii- om » Iios ltainrerns », fest och vardag, giften.
Och soni det inte a r ett men antingen clet iir d e t ena eller det stelt presenterande utan förmecllareii- andra, med i.ntresse och nöje laser man.
författariiinan i det basta humör och, denna Lotten Dalilgr ' ens iiya skildring med tvi17elsiitan gammal akta varm- av en geijersk fainil je1:rets.
liindsk gastfrihet inbjuder till den mest gemytliga och otvungna uingiing- Äventyr.
Novell.er av A92nu Leqzn7~ else med d e henne sjiilv niirstbencle Elgström.
Albert ' Bonniers förlag.
fränderna ocli viinnerria, s &amp; kanna vi Fullt exakt har Anna Lenah Elg- oss rent av stR ph en synnerligen fa- ström kallat sin bok A v e ii t y r.
Det milj &amp; fot mec!
b %cle .deii ene och den finns manskor vilkas ögon aldrig se e t t ' andre av - ile illustra familjerna.
sidaiit.
För denna diktare röja sig Den senaste intima bekantskapen iir Aventyren.
Hon skönjer dem balmni K a m T e r n, E.
G.
~Geijers i Bldern ilar- aardagsm~i~skorx enkla eller banala maste broder, Carl Fredril&lt;.
Och obe- liv och hon följeT .ileras mystiskt glim- griimat giistfritt bjudas vi iiven nu a t t tande trRcl i ciistalia siillsamma upp- gh u t och i n kamrerns, och gott l evelser.
trivs inan och xaoligt bar man, vare sig Uen det vore löjligt a t t siilia fast- man befinner sig i det trevna första liemniet i Stockholin bostRllsvc " miiig.eii slcS liiir niycket av Ileniles - ber5ttelser i Frinlurarbarn ' huset eller i den av- som liar clet faktiskt iiitraffades re- gjort förniimligarc i JBrnkoiitorets hus ella underlag.
Fantasiens &amp; jiilvstan- vid Stora Nygatan eller senare i vB- diga skaparakt av till 11-iancls liggancle ningen vid Koriilianiiistorg mecl sin verkliglietsstoff unclandrar sig mat- f6r, d.en d &amp; peiisionerade kamrern in- ning och vZignirig, biir iiveii lojalt 11Lil.- tresserilta utsikten över torgmadam- las utanfiir allt clel \ ~la~ationstv,P~ng.
mernas salusthncl.
Man filr vara med Den &amp; r fljrfattarens ' legitima b m l i g - p &amp; f amiljeniiclclagar och otaliga besök Iiet.
Vad vi 1; uniia lm ' r a t t a t t fraga av &amp; i.l; t .och viinner, f r h den store efter iir blott om synen, bilden, maii- Erik Gustaf och hans Anna Lisa, skan blivit gripbar och levande i ramen Troilieriia, Dahlgrens - innefattande soni författaren givit den .. Hiirvicl 1iMler Anna Lenah Elg- &gt;iPredrel; pa R.annsiitt » och hans unga maka -- och linnu andra flera till ströms, dildx~ing fullt matt.
Med säll, » Giiteriia s » iiivasioii av I; mirersl~ans synt intensitet &amp; r allt lerandegjoi~t. '
V a ~ sig e hon, som i denna n o v e l l ~ m - h g, t a r oss in i » Druidskogens » sil- gande mystiska viirld och en manskas undermedvetna - eller vas, det ej mecl- vetna?
- kun~kap.
om en sin tidigare jordtillraro eller hon later oss göra bekantskap med en halvgammal fru I ' almqvist som iiite längre &gt;&gt; ' har riid a t t vara förstbdiga, hon &amp; r niim- ligen barnslig nog a t t iiiinu t r o pli - Xventyret och h n t i r upptriida, f attig och garnmal som # hon ar, i vit brud- klänning med spetsar och slöja p &amp; sitt tredje bröllop, med vedkasln i huset, eller fö1.f.
lockar oss med p &amp; bishande l~avsfarder i nattlig storni eller föT- satligt svepande dimma, i siillskap med enkla, starka, svaga, daraktiga, brottsliga och goda mänskor som i det clomedagsögon ' blick d % de se döden gripa efter dem u r svallande vatten- djup handla och döma u t ifrAn sitt innerstas ofriinkomliga och plötsligt blottade lag.
Flera av dessa noveller ha varit publicerade i tidningar eller tidsksif- ter.
.Det a r gladjande a t t de samlats och förenats mcd clet helt nya bofeii inneli&amp;lleia.
- Xen Elin TTiigiiw liar Mr.?
soiii all- tid, förmAgan a t t fängsla, och iintler- stundom griper oas pii det djupaste den impulsira och världens omdöme wi litet akta.nde frii Magni i sin kamp om lyckan.
Som alltid hos Elin Wagiie~ bjuder iiven denna bok p i cn iuiingd.
situationer och förbiskymtande man- iiiskor ypperligt tagna p &amp; kornet.
E. K-N.
Arne Bindt eller Gud, ödet och jag Roman u r livet av Elisabet Lözzrofli ..
Del H och II.
S.
J. Gumnperts bokliandel.
H ett ganska omfhngsrikt arbete - Mda delasna tillsammans riiknn drygt 5.50 sidor - liar Nlisabet Lönrotli, föriit kand gciioru flera böcker med religiöst innehiill, tecknat en iing mans utveckling och livsöden.
Bokens hn- vudperson, Arne Bindt, iir teolog men tvekas av sam-etsskäl inför prast- vigningen.
Modern teologi och fiider- neiirrd Askadning brottas ino.ni Iionom, och det fordras en djupgaende kamp samt d n g a skakande livserfarenheter, innan han Iiinner fram till klarhet och helhet.
Vid sidan av denna livshisto- ria löpa atskilliga andra, som rar p2 Natten till söndag.
Ar E1i.n TT ' iig- sitt satt ingripa i hjaltens iitveckling.
Ifan f öres sanimaii med represerit anter mr.
Albert Bonniers förlag.
Elin Wagner har rant oss rid a t t i fiir tron pfi clet blinda ödet, likaom fiir friiga om hennes böcker riikna med en eii hkiidiiing, dar den egna fördelen mer och mer inatriktad sjalspejling.
alltid har iitslqqiwösten, och lian ser. %ven denna sista bok ar framst sjals- a t t rnrken den ena eller d m andra av analys.
Men den kommer ingalunda ilessii, iskiidniiigar liioiller inför livets upp till den iinilerbart fördjupade iii- pfifrestning.
Förf.
liar en akt niiigs \ - iircl iakttagel- htsyn och koncentrering som gjorde D e n n a iu n l ö s a till hennes rerk- seförnifiga, och Iiciiiies itlcalism iiteslii- ligt betydande bok, iiite heller hAller ter cj e t t utpriiglat si~ine för realite- wrk- i den A s a - H a n n a s och S i l v e r - ter.
3 I h g n a v hennes typer &amp; f o r s e n s niva.
S a t t e n t i l l s ö n - ligt liv infor rara ögon.
Arc.11 om hon vi d a g bar ganska direkt märket av den n; igoii giiig awander schablon j ournalis tiska snabbrnillning metod, ha t. ex. triiffat pi den bördsstolta fri- soni at hennes tidigare författamkap Iierrinnan flera gihigcr föriit - strarar visserligen skiilikte desa nied ratta upp- Iion iirligt efter att jiimt fördela ljus skattade pikanteri men som ocksil till och slaiggu, och i det stoila hela liar en viss grad utesluter verkligt.
djup- Iion ock lyckats cliirm,ed.
Ki~pitelrubrike~ma, erinra osökt om gliende ccb samlad inatsl; &amp; dning. '
sjalv.
@ mla kura iingdomsbekanta bland n a och striderna i Gamla vikldens hu- engelska ' böcker.
E n av dessa lyder.
t. vudstad.
Och man far se hur hos de största t h k a r n a under detta tidevarv es.
: » PS Vacklande grund.
Bef astad + b s k a p.
Supé i prastgArden.
E n e t t monoteistiskt, gudsbegrepp och tron ödesdiger föimiddag med en olycks- pfi ett liv efter döden alltmera klarna biindelse, som likviil icke saknar sina och salunda .xuark beredes för kristen- A.
U. ljuspun ' ktes ».
- Och detta i!
iinda en domen.
av de kortare.
31ot denna gammaldags Framtidens mödrar av Ernily Lz1.t- anordning kontrasterar skarpt det yt- terligt m ' oderna spraket, där t. ex. ymas.
Svenska Andelsf örlaget, Stock- &gt;och3 ersatts med » AS, vilket kan vara liolni.
.
en smaksak men ofta gör meningarna R.edan författarinnans inledning till en smula srhliista. '
F r a m t i d e n s - m ö d r a r kommer Det a r.
en, iirlig bok, en som vill Ila en a t t lystra till, .. och det a r med va- nilgonting sagt, ' och den IiAller intres- ken förviint ' ari man griper tag i stii- set uppe frHn början till slut.
Kanske diet av ovanniiinnda lilla bok.
Sedan skulle den hllra bast njutas i en famil- ' det iiib gjort, har man svArt att slappa jekrets vid lampair och handarbetena den, förrgn den slutes samman sltsom .- ifall nu sadana kretsar iinuii fin- fiircligliist.
Det siiger sig själv, a t t pro- nas - men den rymmer m8nga tan- blemen bakom titeln iiro av den.
art, far, som förtjiina a t t ytterligare be- a t t de maste driva till, djupt gilende grundas ' i ensainlieten.
diskussion; a t t gS1 narrnare in p &amp; dem F. E-a.
skulle leda till en ny bok.
H a r mZt a i - betet i fraga endast starkt anbefallas.
A.
FrAn Zenon till Cicero av A.
~ z c c till gen,omläsning a.v alla .clem, som p Ji&amp;k Roos.
Svensk Liirareticlnings ett eller alinat satt lia med uppfostran a t t göra.
Det.
riktar sig till varje.
f orlag.
~Ungdo.meiis Bibliotek,, utgivet av tankande mtinniska, och de ofrankonl- Svensk Lgraretidnings f örlag, har liga fakta, som förf.
bjiirt belyser, iiro okats med e t t nytt .liisviirt arbete, sh djupt allvarliga, a t t de helt enkelt - 5E ' ran Zenon till Cicero », av Anna Ma- icke f Ii förbigas a v den- s. k. stora ria Roos.
Det %r egentligen tredje de- allmiinheten.
Det galler slaktets framtid, ocli in- len av den i &gt;&gt;Barnbibliotebet Saga, inghende ~Hrldshistoriska läseboken för deii sta v i alla med ansvar.
Avvi-.
&gt;Genom seklernas och utgör en var- sande mahiinda mot den religiösa upp- dig fortsiittniiig till detta utmHrlcta ar- f nttning, som utgör bakgrunden till Emily Lutyens9 arbete, men helt visst bete.
I den ilya boken teckiias i en ren ense med henne om vildar1 av ofta vid- och vacker stil den Iiellenistiska tiden riga 11ZissfÖrh&amp;llanden, som sinAningoni och roineiasl~a ahtiken till Ciceros död.
skapa mXnniskoslaktets öde.
&gt;Vi kun- Förutom beriittelser om.
c k blodiga na 6ygga upp en ny ras av nifinniskor.
krig och grymheter, varav his- - Valet ligger hos vara dagars för- toria öveifl6dar, och ~ i l k a icke kunna iildrar, sam p &amp; gott och ont uppbygga.
förbigas utan a t t en falsk bild av den l~omrn8ncle sl&amp;kten. » Att den nya ra- flydda verkligheten gives, läser man sen ~ e h ö v s - det veta r i alla.
Men skildringar .al- sadana kulturpersonlig- icke alla veta vagarna till raAlet.
.
Vi heter som Zenon, Arcliimedes och Ci- m &amp; tacka, de m %nniskor, som under an- cero.
E n siirdcles klar ocli iiveil för svar söka dem och, mana oss andra %tt den .yngsta ungdomen lgttfattlig fram- icke l a t a w a t t ocksB göra det.
.
VIVI von KRVSEXSTJERNA.
stgllning lamnas av de socikli frfiffos- ' '
F - B - F-kretsarna.
mOte 1926.
Den 26 noremlwr bePiittade f r u Saiicr Gardell om \ - Arens dnterna.tionella, rö:.lti %tt&amp;ougress i Paris, i viliken Iion del- B Lt s t a c1 s k r e t s e n sammanträdde den 24 november :P Bpelryds tradg&amp;rdsskola tagit som.
delega t; föredraget hlecl.mgades rarvid Iliraren vid skolan assistent H.
P. av skioptikonb.ilder.
Diisafter samiiviim med Hansson talade över ämnet Krukviixtoclling s h g o011 musik samt tesul *.
Den 30 noreniber Tar nytt kretssamman- i boningsrum; sfing av Elsa Lundberg, upp- t i W e ~ ~ n r v fröken id Gerda Xeyerson,: Siack- lzsning p &amp; slr5nskt bygdenifil m. ni.
* olm, talade örer iimnet: N g o t om mXn G 8 v 1 e Ii r e t s e ii hade den, W nor.
sitt sista samniantriide för Hret.
Sedan en veidsamchet bland arbeterskorna.
K u m 1 a k m r e t s e 11 hadc sitt fiirsta clel kretsangeliigenheter behandlats bjöds p &amp; höstsa1~11l11 ' antriide den 18 ilorember oi Siit), r- s h g av f r u Grunde1 Asbrink och p5 musik av fröken Greta Lindström.
Diisefter vid- lund.
Cirkirliiï f riin kretsstyrc1.sen ii.ppi %is- tog ett fingerat staclsfrillmZlktigesammantrii- tes, liksom delar a v ~f6xb.iiiidets Arsberii t tel- d e .med .fri) hlen ~ i n i i a ~S~indboiu soin ordfö- se.
Tidare mccldelades cu del anmiirkiiings- rande och med örningar i a t t sköta lrlub- vtirda siffror f r h höstens Itiudstingsm:ui- ban, försrara och sabla ned motioner sanit n a r a l. %lan aftonens riirdinna f r a e n T i e m a Nesterton sett cleii iiiiatan fulltaliga ~ i i c k a sadana, i röstning, remittering m. m.,: kretseii 119 kaffe rid festligt du.ka.de bord, allt i gliicljens och niiinterheteiis tecken.
H a l n1 s t H d S k r e t s e 11 sanilades .l:eriittade fru Anna Björkmm om sin m a till Wien i somras i egensknq a v s. k. krigs- den 19 november, v a r ~ i d lärorerksacljunlrt Allan Bergstrancl höll föredrag om M g r a barmmamma; föredraget beledsaga dm nv moderna svenska författarinnor, fiiljt av upp- h~lopt~ikonb~ldec L ii n d a k r e t s e n hade den 29 nov.
ISsning av nfigra noveller av Gertrud Lilja.
sanimanWide iindcr f rii Carola ~Idnnulhs Samkviim och supé.
H i i ~ l s i n g Q o r g s; k.
r t e s e n hade osdföranuleskap.
Aftonens iföiwlrag hiills ilen 13 .ok t. t lubbafton v a r ~ l d iby~-i.örest.aii- a r Bil.
lic. f i u Ingegerd Henschen-Ingvar, darinnan 8r6ken Agnes 1Stui1be~i.g redogjorde som talade om, Kliid edriiktens hi st ch sia^, föreclragct belystes ar skioptili.onbi.lder.
Ef- i i u o ~ n ii3iilsingborgs för det sociala +etet ter intiigcn tesupé &amp; ng a r f r u Vega Srens- folkskokor.
Den 4 iioren@er ~hwiis mhnadn- möte med .föredrag av prof. E.
J A m a n n över son till ackompanjemang a v fr6ken A. Xdrn- (borg.
h m e t Cngdomen-s brytningsttid.
Den 26 noveniber \ - ar kliibbaftoii arvi id 31 a 1 m ö k r e t s e n sammantriiilde den bl.
a. oixlföranden ber %tta.de om en resa ge- 2 december under ordfiii-andeskap a r f r u iiom Tyskland, Scliwda, Surra I M k n och Elisabeth Quensel rriri-.id e. a.
.h.ovRittsno- Frank.rike, med belj.siiing av ~kioptikon- barien Elli~alwtli Silssau talade iiver iirn.net: bilder.
SAgra in tryek f rim ulen in ternatimcll; i Den 2 december fliö11 mu~e~iiitenclenten röstsii t t srilliansens kongress i Pn ris lW3.
To ivsten h i itensson föredrag om Srengkt Diirefter h611 frii Agda S@hiilwrt-Ströim - fiirc- drag o m 3lensendiecksystcmet och en ung m,iniatyrmileri irn~ed skioptikonb4lden &amp; .lim demonstrerade rörelser och metoder.
K a r l s, k r o n n k r e t s a 11 hade den S o r r k ö p i n g s 1; r c t s e i i hadeden 23 n o r m b e r l~östens anulira saxnmutriide, rnrvicl fil.
lic. f r u Ingegerd I n g w r f. Hen- 5 oktober tills; immans med S:m~köpingw schen, friin Lund,.
~liöll ett ónstr~iktirt och ICvinnof6reniiigar anor (1n; rt e t t offentligt a v t@ri.ka sk.ioptikonbilld.er iUast.nerat Iföre- föredrag i Hörsalen ar Doktor Anna-Clara drag om Mijbelstilar.
Tesupé oeli sain~liriim Romanas-Alfvén ö w r iimuet: Arbetsol-illigtr u &amp; sam~hiills~ildliga med anledning av det t~ed &amp; ng a v %ri~l~eri.inii; in E l ~ a Posse.
nya.
lagfiirshget angiiendiei deixs: behand- K a r.
1 ~ t a c l s k r e t s e n höstsam,- s mantriiden inleddes med en afton d l f r u ling.
- Den 29 norember sammantriiddc Gerda.
Hellberg talade om .förbundets Arsr kretsen i Hiishii~lsskolan JIa-rgaretas fest-
H E R T H A v b i n g i3ll.1 samkv&amp;m.
Fr6ken Gerea &amp; Mm- stram ht511 e t t rfö:r&amp;rag med Bilder: Min- nen oeh Sntryck frhn &amp; eyr.
Sedan- fruarna H. Lindvall och R. Bd4unul glatt d e niirva- rande .ined .musi.k och sAng ' bill luta in toge tesupé.
229 R y e s, instroktivt roande föredrag oiu.
Mi.dv.interns solfest hos vhra f 6 ~ f a d e c =, V a r, b e e g s k r e t s e n shadle den.
november saml] litl11 ' t+de jramiid K.
G. Ossian- nilsson föredmg e t t urva1 ur d n diktning, hwrjande m @ en ~st6tdfg hylglning@&amp;t ti11:.
ikxinnan och dGrdter en dikt tt19 - Fired- rika Bremer.
Aftonen airislutadesi med shng och musik av amat ' öfier.
N y k ö p d n g @ k r e t s e n hadeden4 oktaber sanuanträde.
Vice .ordföi.anclien fru 35art.a Svenhiy m.&amp;dselwd,e a t t tre valk.an- ser uppsMtt inaom styrelsen dail ordföranden V a x i ö k r e t s e n hade den 15 okt, 9ruu MGirta Fant, fruarna Eilnn Cullbeïg och hWr.ta Traviss avg6tt; .avflyttningar frtin ett möte, di3 fru Eva Nordenskjölcl höll fö-e orten .samt hii.l.soslcii.l fiade medf.ört dessa redrag i natthiirbargesfr&amp;gan, vilket följ- fiirluster fYir styi.eI.sen.
VScl fr.11 Fants av- des av livlig diskussion.
Musik utfördes av resa (i j m i .l~ncle en sik81 av .silver genom frtiken Hansson och gemensain tesup6 av- en deputabion överl4iinnnt.s som avskerlfg6va.
slutade kviillen.
- Aftonens föredrag bol-Is av fröken~ Ellen P e t a il s k .r e t s e ii sammai~triidde dat.
Michehen, över Ellen Kex.
S .oktober varvid föd.
(fru Letta Jsrozynsk+ Den 2B iIovember diad-e kretsen si tt sista h ö 1 f&amp;&amp;rag om 1&lt;&amp;1mn~ och ' Iiermiuet i. sarn~nan triide S ör Iiosben varvid fin Ger trud Polen.
Den 29 wktober v.ar den if6rst.a före- Rodhe.
beiqättriil.e maiiil V ~ ~ W s I 1 ' OStrLLtt~li011- 1Gsn.ingsaftsnen a v en av kreben ordnad gress i Paris.
- Föresthud,arinnan för Hem-: fÖr@iissniiilgs~se1~iie.
Föi~edingsii~; fllam var &amp; o --, s1 Gj den bi * öBen ik1~1~ % B n d e i w ~ n ihade ~ an~oi~l- cental ' A. Tlio !~on, ~ u n t l, loch Gmnet be-.
ittt tt en vacker - o &amp; ' ~riiklhaltlig ubst3illning av bandlmle statliga och h n m r l ~ n d a f nt gol- I~~emslö j disds ter.
samt inedborgares riittig3eter oalu dkjldig-.
heter.
Den 15 ' november .f.ortsatlbe docent.
S t o c k 11 .o.1 m s Ii r e ' t s e n had.e den l ?hom~oii sina f öi.ei !ii sningur, om Svlenslca- 2 d:ece~nIwr minmaii triicle.
;: L Grand Ilôtel och ter.
fil.
clr Hanna Ryclh hö11 ett föredrag oin inedbol-ga res rii t tighe ter och sk yl&lt;ligl~e Den 13 december hade # kretsen Lucia- ocli.
F o mm-tid a ii.ordi:slc Iron~stsk.icklii~lue t ocli syd- liga m~leimpulser, telecl.saga t nv skiiog ti- julf e&amp;: ' koiibilder.
ö r e b s r k 1-e t s e n hadeclen 4decem- ber loedillat en sagoafton för .barii i Eis-.
Den 14 december 11la:cl.e k re tse1-1~ E ' reilrilin- I&lt;remersklola Luciafest ti Interi~atirnel~l~a be1:ggka &amp; olm8.
BehLtlhlingen av (Ten dycka- Ilchxbbens I~oikn.1, med Jniciaknfdk och d i n g n.
~ de af tolieii; tililrflil 6reb.r-o ilii !iins Fred rika-.
fil.
.mag.
B4aj Sond611, samt fil.
d r Hi-tnriin i3i.emerstipendief.on.d.
I I N D I S K A TEHUSET.
K l a r a Lcrgsga tan har dL u isöktaste tterna.
Försök blandning.
K r.
I t:- p r AFTERNOON XEA kg.
Fraktfritt#mot postfai-skott en härlig aromrik vid köp au minst i kg.
,
230 H E R T H A I Fredrika BrememFörbundets.
Fruktodlings- och TridgArdsskola, Apelryd rid BAstad, börjar sin 8 manaders Burs (sommarkursen) den P mars 1927.
Hospitanter mottagas p % kortare tid.
Prosp.
och upplys- ningar LL Fredrika Bremer-Förbundets Byr$ Klarabergsgatan 48, 3 tr., Stockholiu, samt av E ' öresthclarinnaii: adress Apelryd, Fredrika-Bremer-Förbundets By ra Klarabergsgatan 48, Stockholm Lämnar råd vid yrkesoal at koindig ungdom samt försäljer förbundets broschyr %:dickorms yrkesutbildning till ett pris av 1 kr.
Broschyren kan iven er- hållas i bok- handeln.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET.
Redaktör: E Z Z e n K Z e m a a.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-f ÖrbundsmedZemmar pre- numerera ii nizmaste postanstazt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6 5 0; 1 / 2 ar kr.
350; 1 / 4 kr.
1:90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedi- twn: 48 KZarabergsgatan, Stockhoh.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 4850, 27 82. axpeditionen: M.
11-4 sarje söckendag.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
- -
', F. Det var ej en tilifdllighet, att Noaks berömda duva kom ater med just en olivkvist som bevis om solsken och vackert väder.
Oliven är det magasinerade solskenet.
Olivoljan som huvudingrediens i M. Zadigs Olivtval skhker sol och skönhet at huden, verklig solskenshy.
Köp överallt den akta 50 öres M.
Z a d i g s Odivtv-ål I M. Zadig, Malmö, H. R2 K. Hovleverantör.
B ro ka d f ä ge r % f8rsWning.
iii -.
.
och m AteUerförBrokadmBlning H I g H j I m S t r ö m, e a e Viilmrterat lager.
untiervhning prisiista shdes p &amp; begöran.
Fabrikat Conrad &amp; - d- - B- Onskeringsvägen 8,AE ' PELVIKEN, Tel. Appelviken 823.
Dm som ' bakar " Smakar mera än det kostar " behöver aldrig befara att misslyckas om däMd ans vandes det världsberömda ranodIb~Arboga&amp;nörbluidniq " MEJERITu higtn a ~ # - hillständigt a smör, mea är mnrlu.
hushWena dominerda Spedalaffär för !Jangar, Sangklader, Soffor, Ottomaner l och 2 biiddar, !racken, Filtar, overkast, Kuddar m. m., m. m. Kontorm 6 U t r t d h i n g 16 N o r r l a n d s g a t a n 16!
C a r l ' IiTOCKHOLM B r O S t r ö an S Attiksprit Ständig kontrollant: Tel. 7856, N.
7181 är fullkomligt enasdende i styrka O C arom.
~ Förnämligaste kvalitetsmärke - KOP DEN - Fil.
Dr. Fr. L i l j e b l a d a u k t.
h a n d e l e k e m i e t.
Hildegard Bjórck.
Av Signe Nilsson.
Kooperationen och samhällsutvecl~lingen.
AV Emilia Fogelklou.
Ett innehhllsrlkt liv.
Av Lotten Dahlgren.
6 U M M I S U L O R OEH 6UMMIIKLAtKAR Kuntzes Extra / fl marknadens förnämsta fabrikat.
lätta och behagliga med enadende slitstyrka ...
Gummileksaker - uppblasbara och flytande - störst &amp; sortering i trevliga nyheter.
essu utom rekoinxpbdtira ' vi v &amp; välförsedda fager ' i ~iimmihandskar, g gummis vampar, Gummimattor, Bollar, Rukmddar, &gt; m.
T e d * och ' Gymnastiiior m.
m., m. m. KAUTSCHUKS- &amp;, GUTTAPERKAVARU-AKTIEBOLAGET ' b Stoclrholms Bokindustri Aktiebo1ai:a Boktr., Stockholm 1926.
