# ID: svediakorp-per2856
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,832
# sentences: 790
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LEDANDE OCH POLITISKA ARTIKLAR, SOCIALA FR.AGOR., IAGFR.AGOR, Sid. P a l in e, I ii g e g e r cl: Föreningen Arsta ............................................. R o c1 h e, G e r t r u d: Flygbrev fi4n röstriittskongresseii i Paris ............... Sid. - D- Pariskongressens reforniprogram B j ö r n b o i n R o n i s o n, 3 I i i r t a: S c h i i r e r v o n Walclheiin, Lagberecliiiagens förslag till lag om arv ................................................ 116 R u t h: En uppgift för kretsarna just n u .......................................... F i s c 11 e r, I c1 a: Nattarbetslagen 110 Sturzeii-Beclier, Astricl: F j e t t e r s t r ö n i, K e r s t i n: Det De kvinnliga akademikernas instiin- nyaiste.
.skoIbetiilik~~~~le t ............ 34, 54 dande somniarkongress ..................... F j H l l b i i c k Holnigseii, Ka- r i n: E t t nytt socialt reforniförslag 148 T j l r i c h, S i g r i d: Sjulisköterslior- ilas samarbete i Norcleii ... i .............. L i ii c1 B 1 o m, G e r c1 a: Gift livin- nas arbetsfrihet .............................. 50 W e n n b e r g, S i g n e: Lite siii&amp;- prat frKn Hälsingborg ..................... L u ii c1 g r e ii, D. F.: Pensioiisförs5k- ringen och k+iiliiorm ..................... 123 Fredrilta-Bremer-Förb~~nclets sjiiklrassa 1587-1926 ..................................... S t a e l v o n - H o l s t e i n, Ma- stipendier 1926 ...... .... ' ........ 23, t h i l c1 a: Kvinnofricl .................. l 5 - w,- arsmöte 7-8 april i Stockholm S t e n b o c k, L o u i s e: Brottniills- referaten i clagspresseii .................. .84 Helsingforskongressens minneshafte ... H u r Hallands luns stipendiefoncl tillkoiii T h o r s t e i i s o n, A4sian11e: Ii~ternationella liviniioröstr~ttsalliansen Förslag 0111 sjuk- och i~~oclersliapsför- till Sorbonne ................................. siikring .......................................... G - B- Gifta livinnor i statstj#iist ...... 76, Kretsarna i Södra Sverige, sanilacle till möte i I&lt;ristianstacl ........................ TViclerstïöin, K n r o l i i l a: Kviiinor och gyninastik .....: ... ......... 191 VBra sociala nieclclelare ..................... W i g e r t, V i k t o r: 0iii social F.-B .-E ' .-ICEtEF.SL4BNi,4.
hjiilpverlisarnhet för psyliiskt sj iikn ... 91 Sid. 24, 27, 72, 99, 123, 144, 190, 211, 225.
De nyn ba.riiavlirclslagarila i krnf t ...... 46 Den kvinnliga gyiiinastikens siirlirav ... 20s F r u Törnells polisiiiotion ..................... 96 Förbuildsstyrelsen oni h r von Kochs lag- ESSATER, UTLÄNDSRA KOR- förslag, iiiecl reservatioii .................. 172 RESPONDENSARTIKLAR Pensionsförs~krin~fr&amp;gaii st2illcl p5 es- M.
M.
~pe ' tmls .......................................... SS Riksdagsmotioner rörande folkpensione- A ii c1 e r s o n, S o f i: Sofi Alnicliiist ringen ............................................. 27 B o r e l i u s, H i l m a: Ellen Keys Slirirelser till stac1skolleg.iet angliende livslinje .......................
, .................. kvinnlig polis ................................. 137 - D- Det speglade livet .................. D a h l g r e ii, L o t t e a: Attiotals- SOCIALA FöRETA4G, FÖREXIXGAR OCH rei~~iiiiscenser ........................... 40, FÖRENINGSNÖTEN.
- 3- E t t inneli811,siikt: liv ............... E lr l ii n c. h, C n r o l a: Lizzie Möller H e c k s c h e r, E b b a: Privatliira- - D- Viist ur det g5ngnas s5clcl ...... rinneförbuiiclet ................................. L a n g e n 11 e i m, .G ii c1 r ii 11: Er- F j e t t e r s t r ö ~ i i?
K e r s t i n: f arenheter f d n en kurs i mötestelmik 202 Skolteatern i Stockholm .................. T,-
Sid. F o g e 1 li l o u?
E m i l i a: Eoopera- tiolieii och snmliiil.l~c; ut~-eckliagea ...... K l e m n n, A n n a: Frfin Berlins horison t .......................................... - B- E l l e ii: Elisabeth Blomqrists lir ................................. 182.
- B- Ellen Key till sist .................. - B- En social stiidieresa i r.
S.
A.
- B- Freclrilia Bremers dag i Aho ... - B- Frölieu Liniiis pro1) leiu ............ - B- Karin Ek .............................. - B- Tacl Dame Uilliccnt minns ...... - a- T á c l Franziska Tiburtiiis minns L i n cl e r, G r e t n: De moderna folk- biblioteken oali WMioteks~.rliet ......... L i 11 c1 e r, G II r l i: Sigrid E1nil) lad N i l s s o n, S i g ii e: Hilclegard Björck R h e b o r g, E l i n: HeddaKarlholm S a h 1 b o in, S a i m n: Silhuetter f r h Dublin .................................... S t j e r n s t e d t, 3 I a r i l i a: frö- lien Liwins problems ..................... T h 6 e 1, E.: Diir liriniilig ffif8nglig- het siittes i system ........................ T h o r m t i n, E l i s a b e.
t h: Till Sofia Gisbergs minne ..................... Fredrika Bremers staty ..................... ~istoirieii ' om Ellen Fries9 stipendiiiin ... Kvinnofli t fraii srunna sekler ............ Kico Hambro (löd .............................. F R A S BOKVXRLDES.
E l i e i i s t i e r i i a, F t i i i n y: drlie Bindt a r Elisabet Lönroth ............ E l g s t ~ ö n i A, n n ri L e n n h: Varclagens religion av Lydia Wahl- ström ............................................. STOCKHOLXS BOKIKDCSTRI K e S-Ii: i x in II s S C n.
II.
: Vad jag slig i Sorjet-I-l,vsslml av Alice Trollt.
' 70 m n n, E 1 1 e n: Doktor Edit Almfel t nv Astrid Kjellberg-Juel 210 Eli kriiiiiti 115 riig av Ingeborg B jörklun (1 .............................. 210 IIOS kamrerns a r Lotten Dahl- gren ....................................... n.5 Jeniiy Lind i solntdglingen av Harald Ehrciiborg .................. 1 U7 Mina (luglG&lt;.li~r a r 3Iathild:i Ualliiig ................................. 209 Stitteii till siinclag u r Eliii Wiig- ner .......................................
?!
[i Sorrifrfiii nv Giirli Hertziuaii- Ericson ................................. 210 1 ' 5 och i riigeii mcd Fordhoppti tir Ida Biicliiiinnn .................. l (i7 Nn: " istadslir i iirriiiford a r Elim- Iwth Gtiskell ........................... S11 22.3 Areiitsr RT A~IUIL I, e ~ i ~ Hlgströui li sthnstjeran.
T i r i ron: 227 L e i j o n h u f r u d, S i g r i d: ~~rottiiii.iiiniskornns firtusencleii av Hunna Ryclh ........................... 121 - B- Gustav 111:s inoder Lorisa VI- rika i unga och lyckliga 19r a r Esther JacoLmii ..................... 4f i - D- S:t Eliiiseld n r Anita Snthorst 2 (W) T ' l r i c h.
S i g r i d: Rosor pC fri- luiid n r Ester Clutwoii .................. 122 I ' 1) 1) s t r ö in.
A i v v tt: F1.h % ?noii till (' iwro: iv Amii Jltiria Roos ......
Bi ' X u h l s t r ii m I, y d i a: Rerolii- tiousnovt.llt~r a r Xiiiia Lenah Elgström 121 Soch1 liniidbok i n r iilq~lagn ............... ' il t AKTIEBOLAG.
STOCKHOLN 1926.
ARGANG i: ~ JANUARI 1926
.
I.
I n k t i p a v k l i l d e r t i r j i ~ i v i s s m l ~ n e n.
f ~ r t r o ~ e n d e u.
a k o.ch det tir ingen tillftilligliet, att den mest n o g r a k -.
n n d e publiken i fullaste förtroende ~ i i n d ~ sig ' r till HUSMODERN, I köper Bomullsgarn och Vavnader fran G e f l e Manufaktur A.-Bol.
STROMSBRO I och vet att hon .-erhbller det basta möjliga för sitt HEM 1 ZENITHS NYA SMORMARGARIN I Svanens v8vnader basta vllvnader l OM.
aarn basta aarnl Vafskola i PROSPFKC I ÄR TILL UTSEENDE, SMAK OCH AROM FULLT JAMSTALLT MED PRIMA MUERISMOR.
- Konstsömnadi; skola - Museistudier.
Kungsträdg&amp;rdsgat.
I 2 - Stockholm.
TFL.
9102.
Tsleloner Siden- &amp; 539.83264619 Manufahfuraffar Malmö St6rsta urval nyheter - t g
ARGANG XIII HAFTE 1 JANUARI 1926 Hertha 1926.
.
Med detta a r har H e r t ' h a blivit mxmtliiga förbundsmedlemmars egen- dom och kommer direkt till vas och en av dem.
Fredrika-Bremer-Förbundets förvaltningsutskott och styrelse, kretsarna sjiilva eller dessas styrelser och representanter vid F.-B.-B: .s arsmöte 1925 ha beslutat härom.
Mot tillägget av en h kro nia till den förut istadga.de avgiften per !Ar o &amp; medlem till central- kassan skall Herfia nu utgli till var oeh en som ä r .medlem av förbundet och dess kretsar.
Angaende det rent praktiska mordnandet med denna tillaggs- avgift bextamma kretsarna själva vid sina tillstundande arsmöten.
Nhgra deklarationer eller utfiistelser i fraga om Eilertha skola inte har göras.
Efter isom tiden gar blir Hertha själv vittnet lom i vad man den lyckaa fylla uppgiften a t t bli s v verklig, levande betydelse $ör det stora, stan- digt vaxande antalet förbundsmedlemmar, i vad man - den för sin ode1 lyckas verka for vaken intressegemenskap, egga till aktivt arbete för F.-B.-F:s syften, bringa kunls !kap och upplysning i de stycken som kriiva detta, vara en röst eom p % en gang vacker och samlar.
Hed HerChas: omlaggning till allmänt medlemsblad fattades aven beslut om a t t utvidga dess innehall.
Den utkommer visserligen som förut med tio Iiiiften o.m aret, men .dessa komma att i regel bli 32-.sidigra, Idarav 20 sidor text, de övriga annonser.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera a närmaste postanstalt eller i ih&amp;handel.
Pris # ör postupplagan .ar: l /, &amp; r kr.
6: - 50, l /, &amp; r kr.
3: 50, l /, ar kr.
1: 90.
Lösnummer 63 öre; Redaktion noch expedition: 48 Klarabergsgatan, 2 tr., Stockholm.
Tel.: Norr 48 50; 27 62.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3..
Expedition: Varje sögendag kl. 1 1 4.
Tel.: Norr 4850; 2762.
REDAKTIONEN.
t
F r e d r i k a B r e m e r s staty.
en fotografiska reproduktionen kan aldrig tillfredsstallande iter- skönjes hgr ge ett skulpturverk.
förvisso den enkelt strgnga monumen- D talitet som i förening med det visio- närt karakteriserande greppet ger sig- rid Fridmans Fredrika Bremerstaty pA en gAng rang ar stark konst och dess enastilende riirde som Frediaika Bremers rerkliga bild.
Ännu sii laiige ar det den första, mindre modellen som star fardig, nia gjuten i gips.
Det, terstfis för] ionstnureIi att .aden slutliga modellen i (jvernalurlig kroppsstorlek.
Den förefintliga modellen har i sin utarbetning till fullo infriat -.
och därutöver - de löften skissen gav.
» Eli spontan och karnfu.11 vision av Fred- rika Bremers spröda .och a n &amp; % stAl-.
f asta varelse » skriver August Brunius om ' denna staty, som han träffande kallar » en modern helgonbild)), och till- lägger: » nu veta vi a t t svensk sknlp- tur blivit ett gott, verk rikare) .. .Pro- fessor Hjortzberg talar om dess konst- .narligt starka.
verkan och hur.
valgö.
rande, fri den a r fran statyslentrian, » ett personligt uppfattat konstverk, som p &amp; ett övertygande s ä t t karaktari- serar den person det vill framstillla ».
Pk den .tillämnade laga sockeln i ' det fria bland träd och .grönska, fortsiitter .han, kommer den a t t utgöra ett konst- verk » som vi kunna vara.
glada at a t t ha har i.
' Stockholm ».
.
F r u a Hanna Pauli ser .sin första uppskattning av # tatyskissen p % ett lyckligt satt, be ' - kraftad av .modellen: » ett ' konstverk som ingen kommer a t t g % likgiltig och, ointresserad förbi, som eljest s &amp; ofta a r fallet - därtill ar denna staty allt- f ör pregnant och intresseväckande ». '
insamla medel till det andamal för .vilket den tillsattes kunde den inte ut- lova, endast hoppas p %, en värdig min- i ?esstod över Iikedrika Bremer.
Nu da f örhoppningen blivit.
verklighet har kommittén r a t t a t t räkna p &amp; e t t s &amp; .mycket starkare intresse hos Sverges kvinnor att, p &amp; det satt som star en- var av dem till ' buds, d ' eltaga i denna största arebevisning A t Fredrika Bre- mer.
~ ' i d r k inaandas till ' h e d r i k a - ~ r e -.
.
Klarabergisga- mer-statykommittén, 48 taxi, stokkholm.
, Kommu.nalt initiativ.
I ' Stockliolms st&amp;dsfiillmiiktige liar ' fru Anna ~oliansson-Visborg i olika motioner under 1925 uppträtt för ett ' biittre t.illgodoseende av hygienens for- ' dringar i vissa avseenden.
Det a r bad- anordningar i allmanhet f ör.
folket som ligger henne om hjärtat; dels föreslar hon uppförande av ett kallbadhus och Ja, den a r allt detta .- den a r den .ett strandbad, dels e t t varmbadhus, s v en inspirerad konstnär levandegjor- detta p &amp; olika platser i Stockholms da Fredrika Bremer, den sökande före- närmare omgivning.
T7idare har hon ' gAngerskim, den .djup t vissa siemkan.
framlagt förslag om1 inrättande, av e t t .s.
k. dagsanatorium, d. v. s. en anstalt.
Statykommitt6n har nk hembjudit .för lungsjuka som i övrigt bo i sina Fredrika Bremers siaty, som gava till hem men &amp; t vilka vard för dagen lam- Stockholms stad samt uttryckt en on- nas därtill .anordnat sanatorium.
skan a t t den.
matte resas i Humlegar- ~ e t t a 5 k u l l e f örlaggas i en hälsosam, den.
skogbevuxen trakt och de sjuka dags- Ännu aterstar a t t anskaffa ett icke gästerna dar * f &amp; inta sina maltider och .oväsentligt penningbelopp f ör att f a njuta vilokur i ligghallar eller ute i.
.
.
d l a kostnader för statyn täckta.
Nar skogen.
.
.
kommittén för mAnga &amp; r sedan började @ &amp; I
Till Sofia Gisbergs m i n n e.
ystnad och tomhet harska diir en handlingskraf tig, nobelt tankande cch viljande kvinna för endast nigra manades sedan levde sitt liv och gjor- de sin insats, en insats som i s5 m %nga fall kom a t t Bliva p &amp; e t t mera ovanligt satt fylld av gagn och betydelse.
Sofia Gisberg har kallats bort av den rösten, vars bud allt levande lyder.
Tomheten och saknaden iiro djupa; och de gro djupa i s &amp; vida kretsar.
Det &amp; r icke sa, a t t man först nu erinrar sig vad hon betydde.
Det bör vara f &amp; av dem, vilka kommo i hennes narhet; antingen detta skedde ar efter &amp; r vid hennes oförlikneliga undervis- ningstimmar eller det endast skedde en eller annan gling, rilka icke mera eller mindre medvetet ha kant hennes betydelse.
Inf ör den lilla kraf tiga gestalten, inför de klara ögoneu kan- de flertalet a t t liar var en personlig- het, en högst utpriiglad karalctiir, a t t har r a r a t t rakna med andra matt a n de ranliga.
Sofia Gisberg var under sin krafts dagar, under de nara fyra Artionden, vilka hon kunde rakna med till för knappast mera %n ett a r sedan, leran- de besjiilad av nit, p2 ett örerström- mande s5itt fylld av handlingskraf t, sitt kall hiinfört tillgiren, städse rak- sam och verksam p &amp; varje satt som kunde fiaamja detta.
Kallet r a r oar- 1li.tlig-t under de nitra fyrtio hren lä- rarens; vid 1-ltr Tekniska skola i Stockholm r a r hon alla dessa &amp; r fas- tad, Iiar gav hon, siillsamt begarad ch ojiimf örligt kiinskapsrik, en under- T visning som de, ~ i k hade a, den obeskriv- liga förmiliien a t t Iia varit lien~ics elever, saga sig aldrig kunna glönmu; liar rakade hon, som överliirarinn; ~, över samtliga kvinnliga elevers ut- bildning.
Obestridligt mycket hala Iioii inom liela denna skolas organis; itioii betytt.
Man kan frliga sig, vilka soni egentligen skattade henne högst, lieii- nes rektor och mQnga mcdliiritre eller slcaroriia av elever?
De senare ~iiiiste c !ocl; ha.
vunnit mest.
IInr tog hon ej med kraftig hand, vackande och danande och sovrande, sil oblidkeligt riittiinkande, sh varmt och iippmnmi- - hande, lianid om de unga, hur öpp- m d e ej endast ndgra ord av henne hela nSa perspektiv, hur klarnade ej allt, hur fick man ej, tack vare licti- nes ledning, grepp pit biide sig zrjiilv och det kela.
E n s~iiiila skygg vit: * man kanske, ty hon iigclc f iirmtigan at t iiige m d j q ~ respekt.
Jlen l i w iil- skade man henne icke!
Det iir srArt a t t Panka sig, a t t Safi:; Gisbergs timmar och dagar ~Hekte till för nAgot mera iin detta liirareka21; ~cth dock riickte de Pill för s &amp; avsevart mycket mera.
Hon r a r utövande konst- i:c ' ir och skapade sig som sQdan ett a r de starkaste namnen inom vUrt tes- tiPu konsthantverk; sakralkonst och heraldisk Bonst!
de biida allra mest Briirande omriidena, riiknade hon som sina.
Den obestritt friim~ta platsen intog hon inom det senare omsiidet; det iir otaliga föreniiigar och kurer, om ha f örrarvat f anor och stalidar, diir dekoren komponerats a r Sofin.
5 H E R T H A (: isberg.
: - Hennes glanstid inom \ 4.r salmila testill~onst ligger nagot lang- re tillbaka.
Har var hon ocksh obe- stridligen den främsta kring sekel- skiftet och r a t t lhngt in p &amp; vart unga krhundrade.
, Tyska kyrkan i Stock- holm äger en klenod av hennes Band, hela utsmyckningen av sin kungliga: äktare?
Ystads Mariakyrka, S t Petri- kyrkan i Nalmö, ett flertal stads- ocli landskyrkor iiga altar- och masskrn- dar, präglade av hennes stil.
Det var var stora kyrkliga anstalt Licium, som denna tid fick rakna henne som sin ~ f ö ~ g ä t l i g innerligt a, uppskattade och djupt beundrade kraf t.
Till Handar- betets Vänner hade hon dessförinnan n8gra a r varit knuten.
Sofia Gisberg blev aldrig, trots hen- nes Blder kom a t t överskrida sju ar- tionden, aldrad och böjd.
Frisk ocli sjalsspänstig och bräddfull av intres- sen och rerksamlietsBeg&amp;r stod hon, till sista stund medan kallet ännu var hennes, mitt i sin mycket fordrande livsuppgift.
Hon var ung och helt obruten i sin galva a t t taga emot, upp- skatta och tillgodogöra sig det nya i tiden.
Hennes kunskapstörstande ande hiimtade stiiiise in ny tt.
U %vecklin- gens livgivande process hö11 henne in- till senaste dagar skadeslös för vad Aren ville taga.
Det iir en personlighet, en gestalt med starka ocli fasta konturer, med hrinnande hag och vilja, med djup och öm klokskap, en av de stora och rika givare, vilka man sa siillan möter i livet&gt; som vi miste da Sofia Gisberg triidde u t u r de levandes tal, ELISABETH THORMAK.
Notisspalten.
Behörighetslagens konsekvenser.
; - Medicinalstyrelsen liar inte varit lycklig i sin tydliga önskan a t t slippa tillämpa behörighetslagen.
Kungl.
Maj:ts sj %lvstiindiga utniimning av dr Greta D h l i l till överläkare vid Flens- burgska vardanstalten följdes i arets sista konselj av ett beslut som inne- bar ännu en desavouering av medici- aalstyrelsens 1iAllning i utnämnings- fragor .dar kvinnlig li-ikare statt som medsökande.
Med upphavande av skol- iiverstyrelsens förordnande av medici- ~ialradet Edén som läkare vid Södra Folkskoleseminariet i Stockholm, vil- ket skett p % medicinalstyrelsens för- ord, förordnade regeringen dr Ada Kilsson a t t uppehalla denna befatt- ning.
Dr Nilsson,.
som haft seminarierek- torns förord och som ager erkänt högre meriter i skolhygien samt i övrigt med full r a t t kan betecknas som i allo mera liiimpad som läkare vid denna kvinn- liga utbildningsanstalt an medicinal- radet Edén, hade överklagat skolöver- styrelsens Beslut.
Kungl. '
Maj: t gav henne, kom synes, oförbehallsamt ratt.
Ett viirdef ullt arbetes konsekvenser.
R ö k e n Gertrud af Klintberg har utsetts till v. ordförande i ~Stockholms fattigvardsnämnd och likaledes till v. ordförande i Stockholms f attigvards- niimnds anstaltsstyrelse.
Ett langt och värdefullt arbete i stadens tjänst har hiirmed f a t t ett glädjande - och vad kvinnlig arbetsinsats betriiff a r ännu.
enastaende - of f iciellt erkiinnande.
Ny kvinnlig stadsf ullmaktig.
.
Vid supplementsval den IS sistlidne december till stadsf ullmiiktige i Karl &amp; krona invaldes efter en förutvarande manlig medlem fru Hulda Samuelsson.
(SOC.)
För fred och frihet.
Medan detta Hertliahafte slutredi- geras pagar i Stockholm den upplys- ningsvecka som Svenska avdelningen av Internationella kvinnoförbundet f ör fred och frihet anordnat.
Programmet har upptagit de politiska, ekonomiska, sociala och etiska faktorernas betydel- se f ör varldsf red och folkförsoning; bland talarna intogo de nordiska gas- terna en framstilende plats.
F r b xor- ge hade prof essor Eristille Bonnevie kommit, fran Danmark fröken Henny Forchhamrner, rektor 9xel Dam och Förslag Privatlararinnef örbundets raska start.
Det unga Pri~atlfi~arinneförbundet har i dagarna hallit sitt f örsta arsmöte i 8tockholm och har redan medhunnit.
a t t öppna en platsf örmedlingsbyrii, Baldemgatan P0 C.
Kontrakt p i för- hyrande av en villa, som skall bli för- bundets feriehem, Bfiller a t t avslu- tasa Förmedlingsbyr {L och feriehem - det senare blir belaget i nurheten av Fa- s.
och Det har redan länge varit kant el- ler atminstone anat att den riksdag, som nu börjar, skall i synnerlig grad f &amp; sin prägel av socialförsäkringsfrA- gor.
Bland de förslag av denna art, som rantas föreligga, utgör fragan om sjukförs&amp;kring jämte därmed f örenad moderskapsförsakring e t t viiktigt led.
Vad .den blivande kungl.
propositio- nen i detta ämne kommer a t t inne- .halla ar, ni detta skrives, $ölabor- gat.
Däremot är en .del kant angaen- .de ett inom socialdepartementet upp- gjort och överarbetat förslag, vilket.
till sina huvuddrag fttminstone tor- de kunna betraktas som grundval för den blivande propositionen.
Detta för- slag bar tillkommit under medverkan av tre inom departementet tillkalla- de sakkunniga, sekreteraren i social- stjrelsen A. Rydin, revisionssekretera- re Sandberg soch faktor A.
G.
Lind- berg samt har sedermera granskats av en ytterligare tillkallad grupp av tret- ton personer med hr Rcrnhurd Eriks- son i Grangesberg soni ordförande och fru Agda 6stlund soiii representant f ör kvinnorna.
Besultnten a r dessa arbeten antydas här i sina .huruddrag med reserva- tion för möjliga misstag p2 grund av det tidiga stadium, r a r i fragan be- finner sig.
Förslaget: b~gger pet f r i- villig sjukf örsiikring.
De ekonomiska förh5llandeiia ha ansetts omöjliggöra ett införande f ör narva- rande av obligatorisk f örsakring, som ställer sig vida dyrbarare f ö staten.
~ Uan fiar emellertid velat Aviigabringa den s t ~ r s t a möjliga enhetlighet i den f rivilliga s jukkassererksamheten och i detta syfte f öreslagit, a t t det i n o m v a r j e sjukkasseomr~de, som i de fle- sta fall tiinkes omfatta en k o m m u n,
skall, när n h p a .ö.vergAngs %r gatt till ända,; fiI .finnas, e n d a s t e n s t a t s - u n d e r s t ö: d d s j u k k a s s a.
Detta ä r en, mycket betydelsefull nyhet.
Blir en, dc1an bestämmelse gällande följer diirav med nödvändighet, at.t de manga olika .sjukkassor, soin .n?
med # stöd av statsbidrag anbeta inom en loch isam- ma kommun, i största möjliga man maste sammansluta sig till en enda.
Det liar beräknats, a t t med den sa- lunda utvidgade .omfattningen en sjuk- kassas ekonomiska bärkraft skall av- sevart ökas, vilket.
Aterigen kommer medlemmarna, till godo i aform av min, skade.
premier .och utsträckt, sjuk- hjälpstid.
l3ärtill Ban laggas .cl ' et vik- tiga momentet a t t förslagsstiillarna f örutsätta ' betydligt ökade bidrag f rhn stat och kommun.
En för närvarande r i t t utbredd typ av sjukkassor, som icke passa in i det nu föreslagna systemet, - ar0 de s.
B. i.il; ssjukkassorna, vilka genom sina lo- kalavdelningar äro verksamma över större eller mindre delar av landet ..
Huru med dessa kassor skall förfaras, om den nu utarbetade planen blir verklighet, är givftvis ännu mycket oklart.
Den tanken har emellertid framförts, a t t rikssj~ukkassorna skola ombildas a t t utgöra &amp; terförsakrin &amp; kaskoil.
8.
V i l l k o r e n f 6 r a t t en registre- racl, .d.
r. s. under allmän tillsyn sta- ende, - julkassa &amp; all Biiiina a n t a g a .s till stats .. un.derstödd sjuk- B a s s a äro i förslaget sammanfatta- de i en särskild förordning.
Bestäm- i ?lelserna angiieniie ' i n t r iLcl e s &amp; 1-, der, i i n d e r s.
t ö d s b e l o p p o &amp; .s j u B h j ä 1 p s t i cl äro av sär- skilt intresse.
Personer, som äro friska oc ' h vars arbetsförrn8ga pj G r väsentligt ned- satt p &amp; grund av kroppsfel, hava i %l- dern femton till lyratiofem %r r a t t t i l l i n t r ä d e.
I vissa fallkan in- tr2iclesc41dern ukstrichs till femtio ar.
~Sjukhjalpen per, dag f a r e j u n- d e r s t i g a e n; krona,omendast penningbidrag laairinas.
Bereder kas -- # san däremot den sjuke vård B ajulthus, kan sjulrhjalpen i pengar minskas ..
Den högsta !sjdkpenning per dag f ö r vilken stat sbidr &amp; lämnas, torde enligt: förslaget bliva 6 kr.
Till jämförelse rna niimnas, att enligt nu gällande be- st5immelser statsbidrag utghr vid sjuk- penning om liigst 90 öre och hög&amp;-8 kr.
.
Det M r refererade förslaget gjb~dh i sitt första utkast skillnad mellan » självförsörjan~de » ocb » icke självför- sörjande »: sju$kassemedlemmar; f ör de senare skulle sjukkassa icke ha skyl- dighet att utbetala mer &amp; n !halv sjuk: hjälp.
Det ansågs emellertid @ ' e n &amp; el .ht&amp;ll och ' det för visso med fullt skal, a t t ett ' sar&amp;kiljande i kategorier efter siidana linjer &amp; ulle ' kunna med- föra högst betiinkliga konsekvenser för de inom hemmet ar ' betande gifta kvinnorna, &amp; hken BOG pnder diskus- eion och det finns dess bättre anled- ning hoppas, a t t Iderina uppdelning ej.
längre %r aktuell.
Framtiden far ut- visa, om det blir ytterli.gare anledning för kvinnorna att agna sin uppma&amp;- sam ' bet at # denna punkt i förslaget.
' Som villkor för stahbidrag uppstäl- les b bet ra fr ande s j u B h j ä 1 p .s t i- .d e a, a t t denna; s k a l l v a r a o.lb e- g r +i n .s, a ' d.
Det medgives dock- a t t '
8 H E R T H A för en, och samma sjukdom jiitute följd- sjukdomar t i d e n f ö r s j u k- h j ä l p s u t b e t a l a n d e kan i n - s k r i i n k a s t i l l t r e hr.
Ett utsträckande av sjukhj2ilpstideii i den- na omfattning skulle givetvis innebiira ett stort steg framat i sjukförsiikrin- gem efliektiritet.
För Mrvarande ut- betalas sjiikhjiilp under 90 dagar om Aret.
ett starkt franitriidande behov.
Under senme Ar liar agitationen för a t t pr1 denna ~ i i g bereda ekonomiskt stöd i t möclrar och deras spiitla barn varit siim ?- skilt livlig bland kriniioorganisatio- nerna inom a~betarvtirlden.
Industri- arbeterskor ha haft en siirskihl aniled- ning a t t söka beforclra reformer p &amp; detta omrMe, iiii yrkesfarelagen stad- gar förbud mot industriellt arbete fiir barnaföderskor under vissa ~ e c k o r fik E tt spnerligen gliid jande moment i re och efter barnsb3rcl.
Fiha In-innor- det nya förslaget &amp; r den förbattra.de na inom industrin fairedis nu i s B r- sttillning, som d ' äri beredes m o d e r- skild l a g en e f t e r speci- s k a p s f ö r s a k r i n g e n, vilken e l l a g r i i n d e i w U t g A ~ n t P t1 hittills varit endast styvmoderligt till- m o c1 e r s k a p s h j ii 1 p.
Denna, som godosedd.
Enligt gällande besttimmel- utbetalas SA l u g e modern a r lag iir ser har statsunderstödd sjukkassa fri- förbjuden deltaga i industriellt arLe- het a t t sjtilv avgöra huruvida medde- te, bekostas helt a r statsmedel och f6- lande al- moderskapshjalp skall inga i r e s l h till belopp motsnrande ersiitt- dess verksamhet.
Nu 4öresl&amp;s i stal- ning enligt lagen om försäkring för letattsclm v i l l k o r f ö r a n t a - olycksfall i arbete.
g a n d e till stat.sun.der- I det Pöregiiende har nämnts hur i s t ö d d s j u k k a s s a uppstiilles enlighet med det nu utarbetade för- a t t k a s s a n l a m h a r moder- slaget till sjukför~kringeiis iitveclcliiig s k a p s h j ii l p med samma minimi- kassornas verksamhet skulle högst be- belopp, som galler .far .sjuBhjalp, d.
T. t ~ d l i g t utstriickas framfsr allt genom s. lägst en krona per dag.
Tiden för den si viisentligt ökade, för a t t ej sii- modeiWsBapshjalps utgaende bestiimmes ga obegriinsade, sjukhjiilpstiden sailit till lägst 48 .och Wgst 56 dagar.
gen ' am införande av nioderskapsf örsak- I en skrivelse, som Brinnof öreningar ring sisom ett obligatoriskt led.
Tar- p &amp; initiativ a g Fredrika-Bremer-För- med tankes d2 staten kompensera dc bundet i somras avlato till Kungl.
ökade fordringar den uppstiiller?
Det Xaj: t angaende vissa önslcem&amp;l p % so- franiföres i förslaget a t t staten för cialförsiikringens omrade, * berördes varje Ar skall ltiinna b i t l r a g t i l l aven ändam&amp;lsenligheten a r a t t moder- s t a t s u n (l e r s t ö c 1 d s j u k k a s - skapshjalp gjordes till f öriitsiittning s a med dels 3 kronor per medlem och för statsbidrag till sjukkassa.
Det ser dels 50 We för rarje dag, som kassan nu ut, som om, denna form fOr sakens under föregiiende Gr utbetalat sjuk- ordnande skulle ha utsikt till fram- eller moderskapshjiilp med liigst en och gang.
E t t bättre tillgodoseende av mo- högst ses kronor.
Diilatill kommer ett derskapsf örsiikringen har laiige yarit visst tillskott a r statsmedel f ör lakar-
H E R T H A varcl och medicin, om kassan meddelar aren shdana f öimliner.
X ' öriitom dessci olika slag av bidrag erlägger staten jämväl ett estra till- skott av 50 öre per medlem och .Xr till sjukkassa, som av kommun, eller av kommun och landsting i .förening, ii t,bekommer ett Arsbidrag: för varje sin medlem al7 minst kr.
2: 50.
Det har icke ansetts genomf.ör.bart a t t p &amp; kom- iuuiier och landsting .stalla en fordran om obligatoriskt bidrag till de stats- understödda sjukkassorna.
Man liar i stallet slagit .in p &amp; vägen a t t genom ett estra ' statsbidrag stimulera gom- ~nunerna a t t stödja ' sjukkasseverlisain- fieten.
Ett ytterligare motiv till lam- nande av bidrag torde kommuner ocb landsting hava - däri, a t t en starkt ut- veokhd frivillig sjukförsäkring bör le- da till nedsättning av deras egna sjuk- c&amp;iaclsutgifter.
Det torde ha varit just en slidan orsak, som helt nyligen för- anledde Stockholms stad a t t bevilja ett högst Betydande 4irsanslag till en stor s julkkassesamrnanslagning, vari bland andra aven Freclrika-Bremer- Förbunclets sjukkassa ingar.
Denna.
nybildade sjukkassa, som beniimnts Vanfast43tock.holm och varom en an- nan artikel i detta häfte 1ämnaF när- mare besked, ter sig i flera avseenden shsom ett slags, f öregangare.
Genom sin storlek, sin obegränsade ~sju$hjiilps- tid loch andra bestämmelser för dess verksamihet närma.
den sig till den typ av stora, för kommun eller omrhde en- hetliga och till statsunderstödda an- tagna sjukkassor, som utskisserats av upphovsmannen.
till h &amp; refererade sju kförsikringsf örslag.
Vilka utsikter detta förslag: liar att ' 9 bli verldi.ghet, därom torde det vara alldeles för tidigt a t t vliga en gissning, iiär icke ens regeringspropositionen i amnet a r Bancl.
Sa mycket torde emel- lertid vara klart a t t en tillämpning av de f öreslagna bestämmelserna be-Q träffande sju ' bhjalpsti.den o &amp; moder- skapsförs %kringen skulle innebära ett stort framsteg och i socialt hänseende bli till betydande gagn.
Partipblitixk innebörd torde - denna försiikringsfrilga ha lyckan at.t sakna.
Däremot kan den Siväl organisatoriskt som ekonomiskt tänkas innebära vansk- ligheter.
Vad beträffar förslagets kon- sekven.ser för statskassan .ha fullstän- diga ber2ikningar ej varit tillgängliga, men det toide vara anledning förmo- da, att förslagets genomförande lskulle öka statens utgifter med inemot tre miljoner kronor Arligen.
Detta &amp; r vis- serligen i, och för sig ingen liten sum- ma, dock äy det endast en ringa ldel av vad en a l h a n obligatorisk sjuk- foch inoder~kapsförsäkring.
skulle kosta.
Därför torde ocksh den frivilliga sjuk- försiikringen * ara den enda möjliga f ormen för langliga tider f ramat.
~ ä i ~ följer a v emellertid a t t det blir en angelägenhet av stor betydelse hur sjukkassorna handlza .sina uppgifter.
Visserligen regleras deras ar.betssätt av lagbestämmelser oc ' h av tillsynings- myndigheten, som utövar aden statliga kontrollen, men d &amp; blir i d a fall svängrum över för insatser fran med- lemmarnas sicla.
Kvinnornas stallning inom sjlukkassorna ä r numerärt sett stark.
Däremot pastas # det a t t de ' hit- tills icke haft nagon vidare ' andel i ledningen, Atminstone icke; beträffan- de de stora för man och kvinnor ge-
P0 H E -.
R - T H.
A mensamma kassorna.
Ar detta anta- g ~ n d e riktigt, förefaller det, som om en andring borde avagabringas i det-.
- - - - - - - - - - - - -.
- -.
-.
.
-- t a sakernas tillsthd, dil kvinnorna ka stora intr ' essen a t t tillvarataga inaom sjukkasserörelsen.
AXIASSE THORSTEXSOX.
F r ö k e n Eiwins örsta gSngen man ser fröken Li- win ar pa ett styrelsesammantriide F i \ - glgörenlietsföreningen Samariten och hon Bstadkommer skandal.
&gt;led ytterlig hetsighet ställer hon den elc- ganta, sköna och rika fru Pasch, som a r den polerat banala societetsiilsk- värdheten sjalv, till sirars för a t t hon skul1.e kallat henne » gammal mö » och angivit a t t en &amp; dans omdume Tore inget a t t fasta sig vid.
Detta skulle l i m efter ett sammantriide d5tr fröken &amp; hin talat emot planen a t t uppriitta ett nytt hem för ogifta mödrar.
F r u Pasch minns rakt ingenting.
Fröken Liwin a r e t t sikdeles avliigset begrepp för frii .Pasch, hon tillhör en helt annan rädd, lar » arbeta », men den fina och förekommande damen ar under alla f örhallanden ögonblicldigen redo a t t t a tillbaka.
» K51ra fröken Limin.
.
. » - men Bomma ihag nagot, det kan verkligen inte fru Pascli.
Fröken Liwin iir mindre %n luft för henne.
» En serie örfilar igen at den gamla mön » &amp; r vad fröken Liwin kiiii- ner.
Valdsamt upprörd tillkannager hon sitt uttriide ur styrelsen.
Scenen a r i yttre matto effektfull men man vantar p &amp; förklaringen.
Var- för t a r denna fröken Liwin alls nBgon ri otis om ett genomf noskigt yttrande ~ 1 B O av den ytliga och Brackiga fru Pasch, Yara sjalm.
urngiingesviinner givit henne namnet Vita papegojan?
Xisttin omedelbart liarpil fiir man reda p &amp; a t t fröken Liwin har ett barn, i stiirstce hemlighet, vill det saga.
Eget r.og siiledes skiilet till att liori tog si, biiftigt rid sig för fru Pasclis lilla enkla sting.
Egentligen borde hon varit lugnt nöjd, fru Pasch levererade ju endast bwis för a t t hon lyckats berara sin hemlighet.
Ja, den korrekta froken Liwin m a l c h högst respektabla släkten, den numera erkanda kapaciteten p$ det textilkonstniirliga omAdet och det solida namnet som riiknas för en av trumf erna inom krinnoemancipatio- nens led, har haft ett barn och lyckligt löst problemet a t t h m a det hemligt f ör rarlden.
Detta hade yarit den stora svg6rari- c ' e frilgan f ~ henne.
r Endast a t t i all tysthet bli kvitt barnet, sopa igen var- je spiir, stii socialt oantastlig som fik- ut.
Allt hade ocksa fogat sig s$ sik- skilt lyckligt.
Hennes mor, den riitts- liirde presidenten Hökhiifwuds f amiije- medvetna dotter, dör just denna sin- ter som fröken kiwin behöver sd t-51 för att pii egen hand ordna med sitt - fadern, domprosten, ar redan död sedan flera Zir - och de valbestiillda bröderna iiro var p &amp; sitt hAll i sina
Gmbeten.
Stockholm a r tillräckligt stort a t t kunna försvinna i för en tid.
NAgon sentimental moderskärlek be- svarar henne inte.
I samma stund bar- net födes lämnas detta med en riklig penningsumma en gang för alla till en kvinna vars namn och adress fröken Liwin inte ens t a r reda p&amp;.
Dopnamn R t barnet har hon inte tänkt p&amp;, ocksh det f %r kvinnan besörja.
Hon har inte en gang hallpunkten av ett namn nar hennes tankar g % till barnet.
Men hon tänker heller inte p % det.
Affären har avklarats enligt hennes önskan.
Hon kanner sig för sin del inte vidare en- gagerad i den.
Under de femton &amp; r som sedan gatt &amp; r det som hon vunnit sin sjalvstan- diga position som en allt mera fram- staende testilkonstnarinna - hon nar cf ter hand en ledareställning inom f ac- ket - samt blivit en värderad kraft i kvinnoföreningar och dessas styrelser.
Det vill stiga, detta b e r a t t a s för ess, som rena korta notismeddelanden.
Vi triiff a aldrig verkligen p % henne som sadan, f &amp; inte se henne gripen av &amp; t skapande arbetes iver och glädje, inte heller av andra angivna intressen.
Visserligen &amp; ges hon sitta uppe om nätterna vid sitt av papper belastade skrivbord, men detta iir just den flyk- tiga uppgiften i f örbigaende, medan man aterigen g %ng pa gang föres inp % henne dar hon i timmar och timmar och timmar sitter f örsjunken i grubbel över sitt innehallslösa och tow.ms liv och synes utanför allt som kan ge detta innehg11 och stimulans. '
S % tillvida borde hon saklöst f a t t kvarstii i kategorien sysslolös familje- flicka - ehuru hennes upplevelse som sadan mera parnimer om en obildad och anivarslös pigas som slarvat bort sig.
Att den tjugosexariga fröken Lipvin under nagra veckors vistelse med sin mor vid en brunnsort later locka sig av en pojke till orkesteran.
f6rare, som skickar henne naivt d j b v a blickar över brunnsparkens grupper av stolar och bord, är i vilket fall som helst, lindrigast uttryckt, dalig smak.
Men avgjort otroligt a r att denna frö- ken Liwin, som ' boken igenom visar sig rakt inte kunna vara med folk, som inte kan meddela sig, som a r p &amp; en @ ng otillgänglig och ömtalig, som an- tingen a r stum eller ocks % häftig, obe- harskad, nervös, skulle uppnatt den position och den pondus som upplys- ningsvis tilldelas henne.
Fröken Liwin ä r inte framförd som typ, det %r e t t i hög grad intimt man- ruskoöde som avvecklar sig.
Men har- vid liar Ilarika Stjernstedts krönike- stil, som hon för övrigt utarbetat till allt större fullkomning och med vilken hoii i v o n S n e c k e n s t r ö m s firat ' sin stora triumf, inte varit till fördel.
Berättelsen löper kyligt utikring det som händer och fröken Limin själv blir iiästan lika obegriplig som hon ar csympatisk.
Det ar fara förhanden, d ii r f ö r a t t detta människoöde be- handlats pli s &amp; satt utifran, att det niisstages f ör typ.
Generalisering lig- ger nara till, s % mycket mera här som denna ' historia s % utomordentligt viil sammanfaller med gammal, gängse - och maskulin - uppfattning av en en- sam, d. v. s. ogift kvinnas öde och dess problem.
Inneh %llslösheten - sa val som glädjelösheten - av en sadans liv ar ett hävdvunnet och föraldrat axiom, ' a,
~ c fröken h Liwin &amp; r den fullkomliga exponenten Mrf ör.
Den fyrtioariga fröken Liwin göm- mer alltjamt p &amp; den förkvävt passione- lade laggning som förradde henne at den lättsinnige lille musikern vid brunnsorten en hel del &amp; r tidigare.
Men knappast skulle man tro a t t den fröken Liwin som blivit den framsta- cnde experten och organisatorn inom ett intressekravande arbetsfalt - och mm dessutom haft hennes upplerelse - skulle iinnu en g8ng tappa huvudet, IAta sin fantasi sugas fast av en, dar- till ytterligt banal, Don Juan, en mer- kantil pamp med traditionella tjusar- tag.
Att historien denna gling avklip- pes p &amp; ett ganska tidigt stadium %r emellertid uteslutande dennes för- tjänst.
I fröken Liniins resurslösa och tomma tillvaro, dar hon sal gott som hhller p2 a t t gA under, liar lidelsen f8r Eric Bourgsten vuxit sig propor- tionslöst stor och rilldsam, tills hon sliitligen f örrader sig f ör mannen som varken avsett eller \ - elat nagot med sina, för honom sjiilv betydelselösa, smil uppmarksamheter.
.
DA, efter groingna femton ar och niir Bon upplerat förödmjukelsen och be- svikelsen i sin passion för herr Eric Bourgsten, kommer minnet av den Gvergivna lilla dottern upp i henne.
Xen kallt resonemangsvis, det vore dock en uppgift som skulle ge &amp; got innehall fit hennes liv om hon tog hand om dottern.
Nigon risk a t t ~ i i r l - den fick veta sammanhanget till hon alltjämt inte ta.
Hon lyckas verkligen fii reda pB den spalrlöst bortlämnade d.ottern, och hon t a r henne med omsorgsfullt bevarande av sitt eget inkognito som moder ifi.an det alskviirda hem dar lilla 31atti trott sig vara det egna barnet tillsammana med de henne s % kara bröderna.
In 1 det sista sill fröken Liwin giilla som stallf öretriidaren f ör den okiinda mo- dern och erkanner inte ens för flickan själv i vad relation hon st8r till henne.
Hon har ju lerat ett liv för a t t d d j a detta.
Xemesis vill emellertid att hon skall Bomma a t t alska detta barn med den passionerade lidelse som *; Z gAn- ger i hennes liv fört henne vilse.
3iien lilla 3IaQtis trof aata hjiirta vinner hon inte, det iir hos fosterföräldrarna och f osterbr6derna.
För Ovrigt har flickan genomsklrdat fröken Liwins hemlighet och gripes ej av en kiirlek som ges * henne under falskt nainn av en inor som under femton Sir liimnat henne vind för Tag.
Slutet %r a t t fröken LiTvin dör och till sitt testamente, rilket insätter U t - ti som hennes arvinge, fogar ett kon- rolut som inneMller konceptet till hennes dödsannons.
Dar tillkiinnages, för hela världen att liisa, a t t » Fröken Liwin » ar död » efterliimnande outsag- ligt älskad dlotter~.
Hennes sista besinningslösa hand- ling ar a t t grymt skyddslöst utlamnn d m unga Matti B t vikldens prat och liomnrientarer, som hon sjalv omsorgs- f e t skyddat sig fös s5 lange hon levde.
Xen fröken ILiwins problem drar ihop sig till ett epigram.
Början iiil f r u Paschs » gamla mö » och den amin- tancle spetsen fröken Lin-ins svar ge- nom dödsannonsen.
ELLEN KLENAX.
.
13 H E R T H A Fredrika-Bremer-Förbundets sjukkassa Frhgan om kvinnliga sjukbesökare aktuell.
11 a v de första uppgifter det- ny- bildade FredriEa-Bremer-FöPbun- ilet tog i t u med under sitt första verk- sc ?mhets&amp;r var a t t f 5 till stand en » sjnklijälpkassa&gt;~ f ör kvinnor inom jiimnställda a ?betsomr&amp;den, narmare bestamt » l&amp;rarinnor och med dein lik- ställda arbetande kvinnor ».
Förslaget kom frAii en av denna fiacSga varmt intresserad f örb ' undsmed- lem, fru Elisabet Nyström, född Rose- nius, soin redan verksamt arbetat för en liknande sak.
P &amp; fru hTystïöms initiativ hade den troligen första ar- beterskesjukhjiilpsf öreningen i Stock- holm, sömmerskornas, bildats 1880.
Nu satte sig fru Nyström i förbindelse med stiftare och ledare av dylika in- sti.tiitioner i Danmark och Tyskland och redan under förra hälften av Ar IS85 framlade hon plan och stadgar för F r e d r i k a - B r e m e r - F ö r b u n- d e t s s j u k k a s s a.
Sedan dessa granskats och omarbetats av profes- sor Y.
G. Rosén ocli till sist antagits av förbundets styrelse fanns institu- tionen beredd a t t träda i funktion.
Självhjalp i form av sjuk- h j a l p var den ideella tanke som Eig bakom, ocli under just denna rubrik skriver Esselde .i tidskrif ten Dagny s första argang, 1886, om sjukkassans syfte a t t niöjliggöra för vissa Iratego- rier arbetande kvinnor a t t sjtilva i ~ L L - gon m5n s2ikra sig emot en sju1:cloms- tids utgifter och arbetslöshet.
Kas- sans ekonomiska biisighet baserades y5 principen a t t dess medlemmar tillhör- de arbetsomrAden som voro likst#llclcl med avseende p &amp; sjukdomsriskerna.
Med den ringa utveckling f örsiil&lt;- ringsviisendet uppnatt vid den tid c13 förbundet startade sin sjukkassa kim- de denna sagas bli av verklig Bjiilp E ' ', ocli betydelse för de arbetande livin- nor soni den direkt avsag a t t omfatta.
Under de narmare fyrtio &amp; r den varit.
i verksamhet ha ocksa ansenliga sum- mor utgatt som sjukhjalp, fran tidi- gare tusen eller nhgra tusen kronor om aret till senare ars sjukhjalpssuni- mor stigande änd.a till sexton- och mellan aderton- och nittontusen Bro- nor.
Antalet medlemmar har nattit- ligtvis samtidigt varit i stigande.
Den ursprungliga sjukli jälpsberakningen, kr.
1 5 0 pr dag för en tid av högst tretton veckor, har givetvis ocksh un- dergatt f örandringar; de senare be- si; iimmelserna ha varit kr.
2, 3 till 4 pr dag med utbetalningsskyldighet för upp till 90 dagar under ett och sam- ma sjukar.
De olika beloppen per dag ha betingats av kassans uppdelning pA tre klasser, varvid naturligtvis med- lemsavgifterna ock.s &amp; blivit ber.oende av klass och b e d denna sammanhörande sj~ikhjSilpsvillkor.
I spetsen för sjukkassms ledning stoclo fran dess ibörjan - och i det ena fallet i mer .h ett kvartsekel, i det andra i ' det närmaste hela denna tid - professor P.
G. Rosén i egenskap av ordförande och doktor Carl Ny- ström som v. ordförande och kassaför- - 1tare.
Under dessas insiktsfulla och c.iti.ska organisation och skötsel av kassan f an ' man säga a t t dennas upp- gangstid inföll; en standigt ökad re- servfond gjorde dess ekonomiska stall- ning fast och bärig.
E n donation av fru E. Benedicks &amp; femtusen kronor satte kassan .i besittning aven av en donationsfond.
Till sanima verksamhetsskede och likaledes kraf tigt verksam f ör kassan och dess medlemmars intressen hör frö; ken Theresa Geijer som under en ' '
14 H E B T H A p - följd av a r tillhörde kassans styrelse och efter dr Nyströms bortgling in- trädde p % posten som kassaförvaltare.
Försiikringsviisendets utveckling och därmed sammanhiingande f ö r h d r i n - gar av de enskilda kassornas stallning ha emellertid aven kommit att beröra F.-B.-F:s sjukkassa.
Delvis ha de principer den grundats p % f&amp;tt maka at sig f ör f örsakringslagens bestttm- melser, och socialstgrelsen, under vd- ken numera alla registrerade sjukkas- sor sortera, har aven haft a t t saga angilende vilikoren för kassan.
De se- nare ilrens f örharj ande influensaepide- mier förorsakade en hastig och beklag- lig nedgling av kassans fonder.
P &amp; grund av alla dessa orsaker kan kas- san inte längre sagas utgöra den u r vi@a synpunkter särskilt önskvärda och f ördelaktiga försakringsinstitution som den fran begynnelsen var.
Nar d &amp; den i Stockholm sedan flera a r tillbaka piltänkta sammanslagningen av ett an- tal enskilda kassor till en större Gen- tralsjukkassa under det gångna ilset visade sig bli verklighet, sedan Stock- l~olms stadsfullmäktige beviljat det stora kommunala anslag som möjlig- gjorde planen, har nu Fredrika-Bre- mer-Förbundets sjukkassemedlemmar själva beslutat a t t uppg41.
i samman- slagningskassan, Centralsjukkassan T7anfast, Stockholm.
Det naturligtvis inte minst tyngande skälet härför ar de f örmanligare sjukhjälpsvillkor som denna stora organisation, med stöd av det kommunala anslaget, ser sig i stand a t t bjuda sina medlemmar.
Tiden för sjukhjälps utbekommande iir obe- griinsad, ehuru efter viss förlupen tid med lagre sjukhjälp.
Även andra för- delar följa med den nya kassan, exem- pelvis de högre sjukhjiilpsklasserna rilka.
medge en ersiittning anda upp till atta kronor per dag, naturligtvis med i proportion höjd medlemsavgift.
Centralsjukkassan utbetalar aven, p &amp; särskilda villkor, begravningshjälp.
Fredrika-Bremer-Förbundets sjuk- - -.
kassa upphör med februari manads ut- gang a t t vara till i och med a t t den n ~ a Centralsjukkassan d &amp; hunnit konstitii- era sig och triida i funktion.
I, iiena iiya Centralsjukkassans stiimmelser ingir stadgandet a t t sjuk- besökare ha a t t kontrollera a m ä l n i n - garna om sjukdomsfall, Genom besök hos den sjuka skola de övertyga sig om s &amp; ~ a sjukdomens l natur som ge intyg om a t t riitt till sjukhjiilp föreligger.
Hiisigenom bortfaller - utom i sar- skilt inrecklade fall - behoret av iii- karebetyg, vilket i HI ' .-B.-F:s sjukkassa, liksom i ett flertal andra, varit forut- sättningen för a t t utbekomma sjuk- h jälp.
Xen härmed har friigan om anstiil- landet av krinnliga sjukbesökare blivit aktuell.
Av de sexton sjukkassor, som nu uppga i Gentralsjnkkassan, iiro tvi uteslutande kvinnliga, Fredrika-Bre- mer-Förbundets och Stockholms Flick- och Barnskolors sjukkassa, och av de Cpv- rjga iiro flera blandade kassor.
Xen ehuru stadgarna Iamna öppet av vad kön den omnämnde » sjukbesökarcri » kan rara, synes det hittills ha varit man som utövat denna funktion och fara fiPreligger a t t man ej realiserat för sig hur ytterligt rimligt - f ~ a t r t inte saga o f r a n k o d g t - kravet pii aven kvinnliga sjukbesökare niir kassans medlemmar bestii aren av krinnor.
F.-B.-F:s sjukkassas styrelse hade redan fran fiirsta början niir sammanslapingstanken höll p &amp; att ta fast form klart för sig vikten av att denna frbga sköts fram och gjorde fik sin del ett lpapekande av saken i en skrivelse till sammandagningsde ' iege- rade.
Hiirefter har f örbundets f örvalt- ningsutskott likaledes ingatt med en skrivelse till Centralsjukkassans inte- rimsstyrelse vari framhiilles hur verk- ligen pinsamt det helt siikert kan vara speciellt f ör ensamstaende, ensamboen- 11th-
de kvinnor a t t behöva ta-emot en man: lig kontrollant.
Ntir d ~ t t i l l kommer a t t det finnes en kar av kvinnor som iir ' alldeles: direkt kvalificerad över huvud taget a t t sköta en sjukbesöka- res funktioner, sjuksköterskekfiren, f ö- religger ingen svarigliet f ör god rekry- tering av kyinnliga sjukbesökare, och skrivelsen utmynnar, i en hemställan a t t i aden nya kassans stadgar matte inryckas bestiimmelsen a t t » s&amp;väl kvin- nor som milii » anstalas som sildana.
Men vill hoppas a t t detta piifallande rimliga krav matte.
vinna beaktande och a t t den nya kassan.
redan vid sin start ma omsatta det i praktik.
Kvinnofrid.
vinn of riden, # d. v. s. Bvinnof p3 gatorna iir ett omtyckt cliskussions- iimne i vara dagliga tidningar, tillgri- pet s.8soni spaltfyllnad eller d &amp; n&amp;gon mera remarkabel kränkning av den- samma gör iimilet .stirskilt aktuellt.
.
Ingen av dessa anledningar inspi- rerar d.enna artikel, mei Hertha har ansett sig böra, taga upp frilgan, eme- dan vi nu hava .nilgbt verkligt att re- gistrera.
Justitieministern har ilam- ligen anmodat professor Thyrén, i egenskap av sakkunnig för omapbetan- de av dir ostrafflagstiftning, .att under- söka huriivida nu gtillande lagstift- ning kan ' anses vara tillfyllest.
Vi kvinnor .svara alldeles givet, a t t - om övei~huYudtaget nilgra lagbe- stiimmelser finnas - .sil $ro, de ej till- fyllest.
Det finnes val icke en h i n - na, som icke av egen # erfarenhet Bon- staterat, a t t vi iiro rättslösa, när vi ofreaas, och att vi ofre&amp;as, det Bvn-.
na vi ävenledes alla bcjkriifta.
Vi vi1 ja sX .gärna tro att lagen &amp; r K, -, till för a t t bkydda ock Yijalpa och när vi sil icke f % nilgot .skydd, ja d &amp; blir.
den enkla islutledningen för icke l:agk~unnige den, att # det icke tinnes n&amp;- goii lag.
.
Var strafflag har ett ' kapitel, det Il: te, » Om fridsbrott&gt;&gt;.
Det raknar kyr- Bofriid, grif tef rid, tingsfrid och hem- f ricl, .men.
Birger Jarls uraldriga bud om kvinnobrid liar bortfallit.
Den enda, bestärnmel.se, vilken vi kunna %e- ropa, inn&amp;attas i kapitleks 15 §, som innehaller de allijianna ' bestäm.melser- na till tryggande av isamfardseln.
Den stadgar, straff för den som » överda- digt far fram, s % a t t annan därav ska- das kan », med förhöjt straff för den som s % far fram med automobil, och i det si.sta momentet finnes en allmän be~tiimme~se om straff för den som » gör oljud eller, ov&amp;sen eller kommer eljest förargelse % stad ». % väg, gata, torg eller annan allmän plats, t&amp;g, far- tyg,.
fortskaffningsmedel, näringsställe o. s. V. Vad menas med a t t åstaiikomma förargelse?
Ja, det ar nog inte till- riickligt, att förf ördelade blir » f ör- argad », det far nog tolkas S &amp; a t t all- mtin förargelse skall hava skett, d. v. s. a t t; handelsen skall; hava vilckt allinän uppmärk~samhet, Atminstone a t t den &amp; all hava med ogillande iaktta- gits av digon, helst nhgra utomstftende.
Det ' är hari svarigheten ligger.
Vi vilja ha skydd ej blott mot sv %rare ofredande.
Vi vilja ha ratt a t t Bun- ila g % okränkta, utan tilltal, utan a t t hjärtat hoppar i v %rt bröst, emedan en mansperson roar sig med a t t; halla j5ilmna steg med oss o &amp; uiiderh&amp;lla oss me. &amp; mer eller mindre trhöviskt tal. '
.
16 H - E R T H A -.
- ...
Det är \ - Ar riitt a t t sisom fria medbor- gare p &amp; ~ i l vag r hem eller bort begag- na viira gator.
Det ä r ett sorgligt faktum a t t de allmänna bestiimmelsei ' iia ej hjälpa oss tipendiefoiider Hro i allmiichet och liiu sorgligare &amp; r a t t ri mliste sat- uppnidrksammade iiistitutioner och t a ett stort fragetecken om överhuvud- deras revenyer efteiasöl; ta.
Egendom- taget nilgra lagbestämmelser kunna ligt nog s p e s Ellen Fries ' stipendie- bliva efiktiva.
Intill dess a t t det in- fond sfi gott som riikat i glömska, och det sedan 1922 Migen auslagna sti- g %r i den allmanna uppfattningen in- pendiet har inte ens a r n8gon sökts.
om alla befolkningslager a t t det ej iir Det iir pii tid a t t pimi~inri.
om det och gentlemannam&amp;sigt att ofreda p5 ga- dd ocksh Leratta dess Iiistoria.
torna kommer alltid den ensamma Kort efter Ellen Fries ' alltf ör tidigt krinnan a t t vara atsatt fiir svarighe- timade död, den 31 murs 1000, över- liimnade fru Anna Hierta-Retzius till ter.
Hon har ju inga vittnen.
Elvenskse Kl-innornas Sationalf örbiintf Dock, en.
andring av lagen, rarige- ett tusen kronor som grundplit till en r !om fastslas a t t oliö~isl:t tilltal a r stipendiefond arsedd a t t hugfästa iiiiii- en förnarmelse, aven lom den icke Astad- net av Srerges första k~innliga filo- lr ommer &gt;f örai.gelse » i lagens mening, sofie doktor samt a t t t j i h a till under- s1; ulle verka avskräckande p &amp; d e nykt- stöd och uppmuntran a r Icvinnor som gB i hennes fotspar och iigna sig tit r a oeh s; f smilningom uppfostrande, historisk forskning.
Att S.
K.
S. blev uppfostrande ej blott ifraga om all- den korporation som skullc upptaga niiinheteii utan aven för vlir poliskilr.
och fullföra idén med denna @ va h&amp;- Den behö~er ett lagens ord som giver de naturligt nog ihop med dess syfte samt i hög p a d ocksii med den aktiva skyldighet a t t ingripa.
Vi vilja g &amp; del Ellen Fries tagit i nationalförbiin- na tro a t t det endast iir saknaden dets tillkomst och ledning.
Hon var Iiiirav, soin emellanat gör a t t dess in- en av dess stiftarinnor samt till sina gripande ar viil tveksamt för a t t icke död dess vice ordförande.
saga tafatt.
För a t t fullf5lja planen p &amp; en sti- Kanske skulle ocks5 vetskapen om pendiefond med Ellen Fries ' namn octli a t t ~i kunna fb skydd av lagens bud till hennes minne tillsattes en kommit - t6 bestilende dels uv muedlemmar av göra rilra hjartan lite modigare.
Det nationalförbundet, dels ar andra, di- ar mycket möjligt a t t d e t ej (bleve rekta viinner till dia Fries.
Eppmaning sil roligt a t t siinda e t t glilpord efter utgick medelst npprop i tidningarni: oss, om det icke utlöstes i synbar a t t genom penningbidrag iatöka frii Hierta-Wetxiiis ' g i r a till en fond, rars sk räck.
rihtea~1~astning skulle iitgi som stii- Prbfessor T h p é n kan rara förrjssad diestipendier.
E n siak) kommitté be- om, a t t hans utredning a r efterlgng- stiiende av fru Ketxius, frii Kerstin tad och r i hoppas a t t han siisom en Bohman, fröknarna 31aria Ceder- praktisk man skall inse a t t bar kral-es scliiöld, Sigrid Leijonhufviid och Elleil Whitlocl; konstituerades, och iiloiii det andrad lag.
kort var denna f5rdig med ett sta (9g::- JLSTHILDA STAEL roii HOLSTEIN.
förslag, vilket antogs av kommitt6u B Ellen Historien Fries9 s t i p e n d i u m.
S
H E R T H A ' 17 till ansökan lediga.
Underbart nog har emellertid, som ' redan nämnts, inga sökande anmält sig.
Möjligen har kan- nedomen om stipendiet inte spritts t ' ill- rackligt.
Stipendiet, som nu uppgas till titta- hundra kronor, skall enligt stadgarna utd.elas p % dr Ellen Fries ' dödsdag, den 31 mars, och kungöres till ansökan ledigt under februari i Uppgalatidnin- gar samt i Svenska Dagbladet; ansök- däef o d f ör koimzligcr, 7~istorief orskalre, ningstiden racker fjorton dagar efter andamalet saledes i sjalva namnet kungörelsen.
Stipendiet utdelas av fastslaget, och Uppsala universitet Uppsala större akademiska konsisto- rium p &amp; förslag av professor i historia, Ilade blivit dess f Orvaltare.
Stipendier skulle Arlieen utdelas av vilken a r fondens inspekt.or, shledes fonden sedan denna vuxit till sa stort för närvarande kektor, professor Lud- belopp a t t tre fjärdedelar av &amp; rarän- vig Stavenow.
Vi uppmana respektive kvinnliga tan uppgingo till m i n s t trehundra kronor; ' den aterstaende fjärdedelen Iiistorici, som uppfylla villkoren för s1; ulle laggas till kapitalet för dess sökandet av stipendiet, a t t inte för- summa sig under instundande februari, ökande.
miinad.
Stipulationerna 2iro vidare .att un- derstöd utgar till bedrivande av +eten- skaplig forskning vid universitet, ar- kiv eller bibliotek, in- eller utländska.
Berättigad a t t söka stipendium ar.
svensk kvinna som antingen avlagt filosofie kandidat- eller licentiatexa- men, i bagge fallen med överbetyg i historia, eller som genom utgivande Eftersom H:~lsingborgskretsen nu i av nagot historiskt arbete visat sin nggot över e t t &amp; r bott i egna lokaler, duglighet f ör vetenskaplig historisk k " uii.de det kanske vara av intresse för f orskning.
Vid lika kompetens äger förbundet a t t f % böra litet om.
liiir ~i den som studerat eller studerar vid ha haft .det och efter vilka linjer vi Uppsala universitet f öretrade.
bedrivit arbetet.
Vi veta ju, a t t m %n- Ar 1910 fick fonden en ansenlig för- ga av föidbundets kretsar med stort in- stärkning genom testamentariskt för- trease &amp; lja oss i vara strävanden.
Vi ordnande av dr Ellen Fries ' da avlidna ha arbetat med tvii mal i sikte, vilka moder.
Nagot över femtusen kronor .d.ock egentligen - iiro ett och detsamma.
tillfördes Iiarigenom f onden, ranteav- Det ena m u e t a r a t t med hjälp av v %- kastningen var dock tillsvidare f örbe- r a lokaler försölka n t i ~ m a kvinnorna hallen som livr5inta för ett par d % le- till varandra, föra, dem samman UP oli- vande anhöriga.
k a kategorier, och p &amp;: s % s ä t t lai3beta för Sedan detta villkor genom de berör- a t t utveckla och stärka B2nslan av da personernas död bortfallit och fon- samm~anhiillning, Isamlhörighet, med e t t " den i övrigt genom den arligen till- ord göra kvinnorna mer solidari~ka lagda ränteavkastningen vuxit s &amp; att gent emot varandra.
Det landra m ' $- stipendier 8dSirifriin kunde utdelas ha let har \ rarit att göra kretsens egen sadana sedan 1922 Brligen anslagits veiakIsmnhet s % rik som möjligt genom dess Iielhet.
Det beslöts aven a t t fiista stipendief oizdeii vid Uppsala univer- sitet, dar Ellen Fries studerat och dar siiledes den f ö r s h kvinnliga filosofie doktorn tagit sin grad.
Mot slutet av Ar 1907 överliimnades kro- den dH till sestiisentrehundïat~,~a nor uppgaende fonden av national- f örbundets ordförande, fru Retzius, till större: akaclemi&amp;~a konsistorl ' iet i Upp- sala.
Namnet blev Ellen, Fries ' stipel %- Lite småprat från Hälsingborg. '
att oftare iin förr anordra värdefulla föredrag och, kurser m. m.
Det ge- mensmma millet .star .&amp;rivet i F. B.
P:s stadgars första paragraf.
Det iir ej - sa lätt att arbeta in en lokal i allmänna medvetandet.
Det t a r tid, ri&amp;et ju varje förnwftig manni- ska vet.
Vi ha darför ej heller gjort oss .s &amp; stora förväntningar, Och dock vagar jag säga, .att rara förhoppningar ej kommit pli skam.
Klubblokalerna ii tgöras av tambur, bibliotek, samlingssal, matrum, kök, förestanderskans m m och e t t upplags- rum.
De ardo tillgiingliga varje var- dag f r h kl. 11 f. m. FörestAnder&amp;an, som ar anstiilld av oss, bor i lokalen och finnes, allti,d till hands.
Varje medlem kan allts % g &amp; upp i lokalen striingt taget nar som helst, slk sig ner i en bekväm stol o &amp; läsa de dagliga tidningarna och andra tidskrifter, hon lian bestalla in kaffe m. m., hon kan anvancla; skrivrum, och telefon, !hon kan helt enkelt känna sig fullt ' hemma- stadd.
För dem, som bo utanför sta- den, ar det ju .sar&amp;ilt bekvämt att aga en tillflyktsort, d i t de kunna g &amp; och snygga upp sig och vila sig m. m.
För den, som bor i ett ensamt rum eller eljest lhar - sv ' &amp; rt a t t se sina ~4i.n- ner hos sig, star » Fredrikas&gt;&gt; lokaler 6ppna.
Man behöver bara ringa upp » Hu.smor », som inom parantes sagt a r en.
mycket betydelsefull person inom styrelsen, saga henne hur m m vill ha det, bestämma dag, och tid och förta- ring, s % ordnar hon allt.
Priset p &amp; mat &amp; r satt relativt lågt för medlem- mtar.
Drickspengar få ej förekomma.
XAnga trevliga sma tillställningar ha gatt av stapeln p &amp; » Fredrika » under det g b g n a aret, julfester, bjudningar, hippor och kollationer .av olika slag.
Var egen verksamhet har ju kun- nat göras mydcet rikare, därigenom att 14 aga lokaler.
Under varterminen hade vi anordnat en kurs i » mö.belsti- lan., atta föreliLsningar med skiopti- konbilder, o &amp; deltaga.ndet r a r övervill- digande.
k ' nder hösten ha vi haft en annan kurs, ledd av f r u Lutteman, om &gt;&gt;undervisningen i bibelkunskap », hu- vudsakligen avsedd för larare och 1 %- rarinnor, fem föreläsningar.
Det fanns icke m h g a tomnia platser att uppdriva i lokalen d&amp;.
Under den nu kommande viiren hoppas vi kunna ordna en eller ett par kurser.
Förutom des- sa kurser ha vi ofta haft föreliisningar och saniln5iin, dti medlemmarna alltid komma med gliidje.
Vi ha dessutom en bestiimd klubbafton, första tomda- gen i varje milnad, d &amp; medlemmarna in?)
judas till enklare saomraro med högliisning, musik, iisgon grmg fiire- drag av medlemmar samt handarbete och prat.
Vi hoppas sb sirifiningom kun- na biittre organisera dessa klubbaft- nar, vi ha hitintills iiiest sökt oss fram.
En aniian gren av r a r ~ei~ksaiiihet, ntwnligen upplysningsbyrbn, iir natur- ligtvis ocksii förlagd till lokalerna.
By- r h iir öppen alla tisdagar kl. 6-7 P. m., d % förestindarinnan fru Sigrid Sjö- rall s t i r till reds med alla de upplys- ningar, som kunna lamiias.
Som ett bevis p &amp; a t t vhra lokaler fyl- la ett behor, tyda ri den tillslutning vi f %tt frin krinnioriirlden i Hiilsingborg, ja aven m u n e n b5rja nu komma.
XH- gra exempel kunna kanske intressera.
» Röda korset » och » Gammal skhnsk: handaslojd » bruka regelbundet f GAJ -- r a lokalen till sina resp. arbetsperio- der, bestilende i sydagar, kurser, ut- ställningar m. m. Diii firar det prak- tiska arbetet verkliga triumfer p " » Fredrika ».
Och goda inkomster f &amp; vi.
Husmcdersföreningen ach Damsiillska- pet plaga förbliigga en del av sina m h - atliga sammankomster dit.
Liirariniie- sammanislutningar ar olika slag Ila sammaiitriiden och fester hos oss.
Sy- ligen firade en klubb fölb fabriksarbe- terskor sitt 30-iirsjubileuiri dar urider högtidliga och angeniima former.
En stiirre julfest för ett hundratal fa- briksarbeterskor med deras barn liir ha utfallit till stor beliitenhet.
31icinga
H E R T H A a n d ~ a kunde nämnas, men utrymmet $örbjuder det, För varje g&amp;ng n&amp;gon » ny » förening vänder sig till loss bli vi glada oc ' h taclcsamma, och detsam- ma synas, de ocks &amp; .vara.
Vi f &amp; ' regel- bund,et ocksi % ett tillskott av nya med;.
lemmar.
Den enda malörtsdroppen, i.
.var bii- gare a r nat.ur1igtvi.s ekonomien.
Vi uppbara en krlig, f r i v i l l i g klubbav-.
gift il 2 kf., vilken avsiittes för att öka .Ii yresfonden, som ju eljest utgöres av I I ' 19 garautiteckningsmedlen.
För övrigt ar- beta vi p % att f6retaget skall göras b&amp;- rigt.
Kanske hoppas vi för mycket, kanske ej.
Vi ' arbeta redligt, det vet jag.
, Oc ' h vi aro ' glada att f % afieta p &amp; nagot som vi.
känna ar .-till verklig nytta, iiiigot som .$ör.
kvinnorna .sam- man i geluensam strävan.
Lönen skall säkerligen ej heller utebli.
- Hälsingborg.
i.
&amp; !c .. .19 %. '
.
.
.
1 SIGNLE W D ~ T B E B G.
.
Vad.
Dame Millicent minns, ',.
* kyrkan - s0.m enligt traditionell, .en- gelsk sed fyllts av samtliga, familje- medlemmar - hör prästen i sin hög- mässopred2kq tala om en av de av aposteln Paulus omhanflertagna för- samlingarna som värdelös !och obetyd- lig, t y .den bestod egentligen bara a v kvinnor ».
Inte ens den mycket unga Det iir i verklig Iberniilakelse ny tid Millicent barrett accepterade med lugn slik vardesgttning.
.Och sitt liela liv e ~ u r u Dame Millicents h % g ~ m s t e r fram igenom Br Millicent Garrett Faw- spiiiina .över &amp; ren anda fr&amp;n början av cett $örvisso] i eminent grad $araren av 1800-talets senare kalvdel.
Ty s &amp; a r en ny tids: syn, värdesättning och strä- denna engelska, enligt yttre tidsmatt nu Milrade, men i själen alltjiiiut späns- van.
.
et later so111 medeltid - och är i i; e- ellaste: bemärkelse ny tids bistoria.
Intill titeln som blev hirs Millicent Gamett Fawcetts nar !.hon bekläddes med den efter kriget införda engelska ordensvärdigheten, för väl förtjänta Bvinnor~ aden kvinnliga ri,ddaredubb- ningen.
D, t tigt unga Bvinnosakspioniar funtad att Sven, hennes barndomserinringar ha farg av hennes i bästa meaing f r i n allt gammalt 0c.h förlegat frigjorda sinne.
ECon4säger sig ociks &amp; ha varit rösträttskvinna frhn vaggan, och ett av hennes förblivande .minnen fran tidiga &amp; r a r den oe~hörcla indignation som grep henne niii * Iion i. familjebänken i, What I regember a y L.
L.
D. Fnwcett, J.
P., \ vin, Lonclon.
.
.
, Milliceilt.
Garrett - T. Fischer Un- Dame Millicent börjar berät- t a om sig själv ' är Ihon den lilla flickan i en stor syskonskara.
i det goda och ansedda hemmet i en liten ort p &amp; ost- kusten ' av England, och hennes första erinringar äro knutna vid havet.
Vi,d stormar och modigt livradqningsa~be- te, .i vilket hennes far tar sin frivilliga wli verksamma- del nar de tre kanon- skotten, förkunna att nöd a r p % färde och .den.
ordinarie .livbAt~~be&amp;ttningen, hur duktig oc ' h tapper .den an är, v.äl '
kan ha behov av saväl en: hj %lpande hand som ett eggande f~redörne.
Dame Millicent skulle inte rara clen akta engelska hon ä r om hon inte ha- de ett rikhaltigt förrad av roliga anek- doter a t t späcka sina minnen med.
I dessas karakteriserande blixtljus sprin- ga !hiindelser och gestalter fram f ur- traffligt ' belysta.
Hur ser man inte t. es.
familjen Famcett, ytterligt uppmiirlc- sammad av de närvarande, göra sin entré i dissenterförsamlingens lilla kapell # de söndagar # d % den tempera- mentsf ulle familjefaderns kontroverser med den engelsika kyrkans officielle företrädare p % platsen tagit den pe- riodiskt Aterk,ommande ' laaf tiga rand- ning som uteslöt varje möjlighet för mr Famcett a t t för tillfallet lyssna till denna ordets förkunnare.
Anclra roliga episoder a t t förtiga.
När Millicent Garrett, tjugoarig, gifte sig med Henry Fawcett betydde detta en i allo stor förandring av lien- nes liv.
Fr %n det lugna lantliga lilla Aldeburgh förflyttades ' hon till Lon- don och Cambridge.
Professorn vid Cambridge universitet r a r aven parla- mentsledamot .och redan tidigt en fram- trädande och bemärkt &amp; dan.
Genom sitt gi-ftermal {och den innerliga sam- hörigheten med sin man fördes Uilli- cent Famcett med ett slag in i cen- trum av tidens politiska liv i Eng- land.
Tvivelsutan var emellertid detta iiven i ö~~erensstiimmelse med lieniips egen individuella laggning, Iidr fick ett verkligt, starkt intresse sin ratta inriktning.
Den Blinde mr Fawcett fann ocksa i sin hustru clen redobogna och intresserade hjälpare som han i alldeles speciell grad Tar i behov av.
Och den ' blivande ledaren av Satioiial Cnion of Women ' s Buffisage Societies i England fick en triining i politiskt och parlamentariskt liv soiii senare maste rarit henne till oviirderlig nytta i hen- nes kampanj för kvinnornas politiska medborgarskap.
kondonvistelserna uuder parlamen- tets sessionstider bringade de unga Fawcetts i kontakt med en miingd ar- de mera framskjutna politikerna, dar- ibland framför allt John Stuart Nill.
Dame 3iillicent ber8ttar om de intres- santa kr-iillsmottagniiiga~na hos, mr Xill &amp; iia Herbert Hpenceia, professor Cairnes, historikern Grote och Iiam I-ackra originella fru - syster för iiiv- rigt till Fredrika Bremers riin Fran- cis Lewin - och andra celebriteter saiulacles och man fick höra » the best talk from dome of the best talkers in England&gt;&gt;.
Xaturligtris var kr-innor- lias samhiilleliga stUning et t hter- kommaiide diskussionsiimne i f iirf at- tarens till T h e S u b j e c t i o r i o f W o iu e n salong.
Till de stora politiska handelsela Da- me Xillicent tick vara med om under sin första kondontid .hiinför hon de- katterna a r reformbillen 186.7, med de ber@tade sammandrabbniiigarna mel- lan Gladstone och Disraeli.
Ron hor ocksH John Stuart Ni11 med sin oför- likneliga glänsande riiltalighet fram- liigga sin motion om kvinnlig r6striitt som » amendment » till ref onubillen.
Dame 3IPllicents eriiiringar av Cain- bridge ge siikerligen deii fullt ziiiteir- tiska atmosfaren a r engelskt iiniivc~a- sitetsliv, dess oföriinCleibliga gamla serb riinjor, dess vördnadsviirda institutio- ner - och den sublimt naiva iiiiiver-
sitetshögfärden.
För en professorsfru faller adet sig helt natourligt att bekla- ga att » ingen ») bor i, den vackra ra- den hus som man beundrande ser pa - dar bor nawligen inte universitets- folk - och i kyr; l; an ar rangordningen sträng i fraga om hankplatserna.
Gud nade de » Ladies of Doctors, of Divini- ty » och * de » Ladies of Professors » och, s &amp; vidare som inte iakttaga sin rang- plats inför Gud under gudstjansten.
Har som i London rakar mrs Faw- cett alla de mest framstaende och in- tressanta människorna.
Och hon blir intim vän med Marion, och Julia Ken- nedy, - de bCda döttrarna till .den sär-.
deles temperamentsfulle men innerli- gen goiihjartade grekprofessorn dr Kennedy, vilka, s j klva varmt studiein- tresserade, ivrigt förf iikta.de Asik ten a t t universitetsutbi1,dningen skulle gö- ras tillgänglig $ör kvinnorna.
De to- go o e k d aktiv, clel i propagandan för grundandet av Newaham College.
Mrs Faviwett skulle liingre fram f &amp; den kanske endast för engelskt folk f u l l t fattbara stoltheten a t t se sin dotter Philippa, matematiker och student vicl Xem ' ham College, komma mbove the Senior Wiiangler ».
Strax efter sitt giftermal var mrs Fawcett # sirdig med a t t g &amp; in i en röst- riitfsl&lt;ommitté, och p % det första mö- te soni hölls i London för kvinnlig ~ %strii.tt och dar John Stiiart Mill och hennes man voro # bland talarna upp- trädde även hon och en mrs Taylor.
Det väckte en oerhörd sensation, och en parlamentsledamot - denuncierade i underhuset, dessa damer, hustrur till parlamentsledamöter, vilka » vanärat sig ».
.Mrs Fawcetts nöje var stort ntir l i m kort efter av ett nyckfullt öde tilldelades aran a t t vid en middag ' lfö- ras till bordet av denne herre.
Ädel- .,modigt er.bjöd hon &amp;, onom att utverka a t t en annan, icke » vanarad » dam matte tilldelas bonom.
Han var emel-] .ertid modig nog a t t .acceptera sin partner - och ~clet hela slutade med a t t de ' hade en mycket trevlig middag till- sammans!
Allt ifrlin detta första röstrattsmö- te var mrs Fawcett rösträtMörkam- pen som under femtio ar tid, anda till engelskorna 1918 vunno sin seger, stan-.
digt var i elden för sin sak och som talade p % en oändlighet av möten.
Än.
d &amp; säger hon a t t, det inte var henne lätt a t t tala, hon fann det mycket lät- tare a t t skriva, ?och vad hon egentli- gen allra först Bande, nar m u e t till sist var vunnit, var en oer.hörd tillfreds- stiillelse över a t t aldrig mera Behöva Wdla nbgot röstrattstal.
För övrigt säger hon a t t hon aldrig gatt i land mecl det sa lange om inte den kvinn-.
liga anti-röstrattsf öreningen biLdats och » antia » furnerat henne med biaans- le genom sin .dyrbara argumentering.
Av .sardeles intresse a r Dame Milli- cents kommentarer till suff ragettrö- relsen i denna bok om ad hon varit iued i.
Hon och hennes organisa- tion tog bestämt avstlind fran suffra- getternas kampmetoder.
I sin bok ut- talar hon sitt, deciderade erkännande av vad den stridande röstr5ittsrörelseii i.
England dock utrattade till sakens friimjande p &amp; den tid da rösträttskam- panjen tillspetsade sig och Lord As- quit ' h &amp; ' hart prövade de rösträtts- Br&amp;vancle engelskaomas talamod.
Hon har ocksa att beriitta om den p &amp; hen-. '
'
nes initiativ tillkomna festbanketten för mrs Cobden t3anderson och hennes .meiikamrater nar de 1906 släpptes ut u r Hollomay-fängelset.
Hon blev vald- samt tadlad, även av sin egen förening.
, De m&amp;nga skärmytslingarna med Lloyd George nar; han slingrade sig if r h givna löften, rösträttsduellen med ' mrs Hiimphrey Warcl i Passmore Eduards Settlement 1909 db denna » antis9w berömda anförare led sitt för- krossande nederlag, » gilgrimst&amp;get » 1913 ned igenom England till London med jätte- och slutdemonstrationen i Hyde P:ark, d &amp;, det talades kvinnlig rösträtt fran nitton talarstolar och Canon +3impson dagen darpil höll röst- rattsgu-dstjiinst i $:t Paul, loch till sist jubileumsmötet 1918, d % segern antligen &amp; r vunnen, allt detta a r vad Dame Millicent minns.
Dock,.
detta ä r i själva verket mycket mera.an m i n- n e n för henne,, det är levande liv och handling, det a r garning i vilken hon lagt sin oförlikneliga intensitet, sin Iiinderbesegrande kraf t.
Till Millicent Fawcetts minnen hör ocksili boerkriget och vad ' hon ad &amp; ut- rättade p &amp; platsen för .detsamma.
Of- ficiellt var visserligen ej det uppdrag hon tillsammans med fem andra engel- skor mottog a t t fara u t och under- söka de hygieniska förldillandena i kon- centrationslägren och söka ilstadkom- ma förbättring av dessa, men rege- ringen stod dock i verkligheten bakom förslaget.
Saturligt nog var den brinnande intresserad av a t t bot skulle radas pil den fruktansvarda dödlig- heten bland civilbefolkningen i lagren.
Det r a r ingen lätt uppgift som mrs Famcett och: hennes ' medkamrater &amp; to- go sig - men s &amp; lyckades de a t t de fingo ett officiellt tack av regeringen för vad de utriittade.
Och hon och Lady Knox, som voro de t v il av de sex kvinnliga kommitterade som Lord Kitchener, hiht nödgad, samtyckte att ge företrade ilit i Pretoria, fingo mot- taga » the compliiuents of their lives », som hon uttrycker sig, itii den otill- ganglige lorden efter den i högsta grad koncentrerade audiensen oeh de knap- pa affiirsmiissiga frbAgorna, pa vilka han emellertid f i t t fullt si knappa och korthuggna svar, inbjtid samtliga de sex damerna till middag.
Sjalv fördes mrs Fawcett till bordet av Kit- chener, och det sisade sig a t t den till- knäppte militarbef alhavaren kunde f ö- sa den mest intressanta och undel.li, ' il- lande konversation nar han s$ ville.
Det stora viirldskriget bröt ut, och Dame Millicents minnen fran det iiro ocksa hagkomster av kvinnornas ut- thillliga och intensiva arbete i niatio- nens tjiinst bakom fronten - och fiir den skull ocksa v i d fronten.
Dr El- sie Pnglis skickar ut sina, Hospital Units », dr kouisa Garrett Andersson, mrs Fawcetts egen avhiillna syster som varit den .banbrytande, fiirsta kvinn- liga Ekaren i England, och dr Flora Xurray arbeta under franska R6tPa Korset, och lasarettet i Royaumont in- rättas och uppeh %lles av engelska kvin- nor.
Yad Dame Xillicent personliger, utrattar redogör hon inte vidare noga för - men troligen ar det andra soiii minns det.
$A kommer freden, och engelskorna bli tagna med som politiskt medbe- rattigade # borgare i sitt land.
Hon slutar boken om vad hon minns med
K o p p a y b e r g s l u n s s t i p.
: 29 ' 0.
kr: till kurs vid Falu folkskoleseminarium.
..,.
.
.
.
S ö c l e r m a n l a a d s l a n s s t i p.
.
: 300:- l ~ r till.
fullstiindig sjukv~rdskurs.
.
.
.. orden: » femtio lyckliga lir av mina sjuttiosju i arbete för rösträtten och n8gra lyekliga manader med a t t skri- va om, det ».
S % talar en intensiv, stark ande om det, som trots - att varit e t t livs- intresse, dock varit sa inmangt med svhigheter och möda.
, ' ' Ö s t e r g ö t l a n d s l a n s s t i p.
: 625:- kr.
till lruss vid folkskoleseminarium. '
.
ö r e b r o l a n s s t i p.
: 450:- kr.
till C.- kursen rid Statens Skolköksseminarium för utbildande av.
husmödrar (el~onomiföresti9n- darinnor) vid större anstalter.
E. K-n.
~ &lt; a r &amp; b o r g l s i i n s s t i p.
: 600:- ' kr., till stuclier vid.
universitet eller högskola; 500 !- kr.
till f ullstandig sjulzvå.rdskurs.
Ä l v s b o r g s l a n s stip.
: fnllstiindig sjukv&amp;rdsl$ur ' s.
bundets stipendier 320:- kr.
.
G ö t e b o r g s och B o h u s l a n s s t i p.
: 550:- .lir.
för avlaggaiide av oïganistexri- ' men.
G o t; l a n c l s ' l a n s s t i p.
: 290:- kr.
till iGi~-nnclskurs i Drottning Desiderias arbets- skola i Visby.
Fredrika-Bremer-Förbundets stipendiein- stitution har för a r 1926 anslagit följan&amp;e stlpendier till ansökan lediga:, u p p s a i n l i i n s s t i p.
: 225:- kr.
för juridiska studier vid Uppsala universitet; 225.:- kr.
till kurs .vid Akademiska sjuk- huset i Uppsala.
E l l e n F r i e s ' f o n d: 500:- kr.
till k u r s viid Fredrika-Bremer-Förb,undets frukt- ocllings- och tradglirdsskola Apelryd (tv&amp;brig liiirs).
K a l m a r l a n s s t i p.
: 290:- fullstEndig sjukv8rdskurs.
J o h a n n a K o m p e s f o n d: 1,000:- kr.
som resestipendium f ~ kvinnl.
r IEkare.
S t o c k h o l m s s t a d s s t i p.
: 475:- kr.
till kurs vid Svenska FattigvHrdsförbundet för utbildning av förestrrolndarinnor för ill- derdomshem och barnhem. '
N o r r b o t t e n s l ä n s s k i p,: 400:- kr. '
till kurs i vastfiisgning samt studier av hemslöjd och ' konstslöjd. '
V i i s t e r b o t t e n s l i i n s s t i p.
: 325:- kr.
till kurs vid Skelleftea sm&amp;skolesemina- stip.
: Viisteriiu&gt;rrlands l a n s 225:- kr.
till kurs vid folkskoleseminarium. '
J i i m t l a n d s l a n s s t i p.
: !225:- kr; till kurs vid Svenska Fattigv&amp;rdsförbundet för utbildning a v förestlndarinnor för &amp; l. derdomshem och barnhem.
. '
I!
kr.
till K r o n o b e r g s l ä n s s t i ' p.
: 300:- kr.
till kurs vid högre lararinneseminarium; 230:- kr.
(~ l vingska f f onden) till kurs ' vid Svenska Fattigvilrdsförbundet för utbildan, de av förest8ndarinnor vid Silderdomshem och barnhem; frZLn Anonym donation 220:-] .r.
till kurs vid högre lararinneseminarium; 220:- kr.
till kurs.
vid Svenska Fattigvards- f örbundet f ör utbildande a v förestandarin- nor för Klderdomshem och barnhem; 220:- kr.
till kurs vid sm8skoleseminariiim.
B l e k i n g e l a n s s t i p.
: 260:- kr.
til1 kurs vid Svenska Fatti@rdsförbundet för ut-bildande av förest8ndarinnor vid Alder- domsheni och barnhem.
M a l m ö h u s l ä n s s t i p.
: 400:- kr.
till liiirs vid Högre Ilirarinneseminariet vid
Stiftelsen K jellbergska Flickskolan i Göte- borg .. Villkor för sökande av lansstipendium: a t t r a r a och t r a a r omedelbart före ansökan ha rarit skriven i det lan, vars stipendium sö- kes.
Ansökan Atföljd av bevittnade avskrifter av kunskapsbetyg samt rakare- och mantals- intyg stallas till Fredrika-Bremer-Förbun- dcts Stipendienämnd, Klarabergsgatan 48, Stockholm, före den 15 februari.
Narrnare upplysningar genom sekretera- ren, adress som ovan, mottagning m h d a - - Sar w h torsdagar kl. 1-3.
Från F-B-F.
Kretsarna.
Fran 1925 ars verksamhet inom förbunds- kretsarna a r ännu a t t förtälja: H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n h a d e s i t t sis- t a kretsmöte för aret den 11 dec., d &amp; före- stilndariunan för Halsingborgs barnavards- byrH fru Lily Mansson höll föredrag om &gt;Var BarnavBrdslagstiftning och mina erfarenheter av arbetet enligt 1917 ars barnlagar,.
Efter föredraget var Lucia-samkram anordnat med festligt smyckade bord och s h g och musik.
S k e l l e f t e g k r e t s e n hade under höst- terminen en nybörjarekurs i engelska, i vil.
ken tretton medlemmar deltogo.
Kursledare var lararinnan vid Skellefteii samskola frö- ken Anna Koring.
Undervisningen pggick med tvenne lektioner i veckan och avsluta- des med ett samkram hos fru Anna Gordon.
Meningen a r a t t fortsatta sprakkursen denna termin.
V a x j ö k r e t s e n hade den 24 nov.
an- Crdnat en offentlig julfest i Liroverkets aula.
Sedan en dikt av fru Sylran,, Hem- bygdsklockorna,, uppliists och liirorerksad, junkt Rundqvist sjungit, Till barndomshem- mets minne,, med ord av Topelius, höll do- cent H. von Sydow föredrag om, Julseder och julfirande i forna tiders, beledsagat av skioptikonbilder.
Efter detsamma sjöngos julsanger av flickskolans elever.
Dcn 12 dec.
hade kretsen en talrikt bmökt Luciaafton.
Fru Smedberg uppliiste &gt;En julsaga, tir Selma Lagerlöf, fru Thelin spe- lade piano och fru Ernst utförde en lustig.
kvick monolog - en Bskildares iakttagt4s~r och kritik rid ett kyrlibröllop.
Kl. 11 bjöclo I m i o r pti- kaffe med dopp.
X s t a (1 s k r e t s e n har under den förlicl- na hösteii anordnat f yra offentliga föreliis- ningar i krinnohygien (en föreliisning i veckan).
Förelusare r a r den kiinde gyne- kologen prof cssor E. Essen-31 öller, I~uncZ.
Mellan 8- och 900 k \ irinliga ilhörare beris- tacle de olika förelusningarna.
Den 4 nor.
hölls kretsinöte rarrid ord- föranden fru Naja Strandberg redogjorcle för F.-B.-F:s iirsmöte i Xariestad och frökeni Elin Strandberg för det i Stockholm deii 23 oktober fortsatta SrsmGtct.
DirpH gezw ctr fröken Strandberg en orienterande in- blick i den nyare gymnastiken, silviil teo- retiskt som praktiskt.
31ed beledsagande musik a r fru Karin Borgenstierna utförde fröken Strandberg en del gymnastiska rii- relser, rilket entusiasmerade mötesdeltagar- na till att pil stallet bilda en gymnastik- klubb i rilken ett femtiotal medlemmar in- triidde.
Klubben döptes till Fredrika-Bre- ber-Förbundets gymnnstikklubb och har re- dan utvecklat en livlig rerksamhet.
Höst- terminen arslutades med samkviim med mil- sikalisk underh4llning a r fru Sigrid Sund- ström.
Den 15 december hade kretsen julfest rar, rid Lucia med tarnor bjödo omkring kaffe; s h g, musik, julklapps~itdelnnig och dans kring den tanda granen.
Kretsmedlemmarna uppgingo cid Grsskif- tet till ett antal a r trilhundra.
3 l a r i e a t a d s k r e t s e n hade den 13 norember ett samkriim.
Fru A.
E ' lor4u redo- gjorde för F.-B.-F:s i Alarkstad i rfiras hGllna drsmöte och framförde kretseus tack till landshörding och fru Ekman för den storartade gastfrihet de därvid utörat.
ilur- efter iignade fru Florén nigra minnets ord st Emilia Broomé och Frigga Curlberg.
Samkrkn och tesup8 med musik a r fru S. Holmberg. '
Tidskrift för den svenslin kvinnorörelsen, utgiveu av FREDRIKA.BREMER:FORBUNDET.
Itedaktör: E ZZon .KZc! ?natr.
.
.
, Samtliga förbundsmecllemmar erhAlla tidskriften.
Icke-förbz~ndsmedlemmar pre- numerera I Izlirmu.ste poutansta.lt eller i bokha.nda2.
Pris för postupplaga: 1 / 1 ar kr.
6:50; 1 / 2 Ar kr.
3:50; 1 / 4 kr.
190.
1lösnummc:r 65 öre.
Rsdu.kti.on och expedi- tion: 48 Klaraóergsgata.n, Btockholm.
Redaktioiisticl: t i s d a g w ock fredagar kl. I-S.
Tel. Norr 48 50, ' 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 curje söckendag.
Tel. Sorr 48 50, 27 82.
3 0 H A N N A B R U N S S O N S VAVSKOLA Kurser för: Utbildning av Vävlärarinnor - Arbetaförestånderskor - ~rkesväverefior - Hemvävning. '
.Försäijning av Vävnader, Möbeltyger, M ~ c ~ o Gardiner, T, Klänning:~tyger, mm., Vävgarner, Vävstolar m. t i l l b e k.
Skol .. a o c h F ö r s ä l j r i i n g: =l.
Norr 437 GZ.
13363 K U N G S G A T A N 7 0, STCbCKHOLM ', I ~ l ä t t a och r pannkakor i l -- " Smakar mera än det kostaf ' anvand.
.
i hashillet ~Arboga Smörblandning - ers &amp;.
" MEJERIT &amp; fullständigt smör, men är bi&amp; &amp; De evenska huih8llens dominerande I, bliva synnerligen delikata, möra.
;: porösa samt lättsmälta, om till mjölet sättes.
ett ...
p-,; teskedar.
- ' ".
.. ....
Sfingar, .S&amp;ngl@&amp;d.er,.Soffor, Ottomaner 1 och 2 biiddar, ~ickeri, Filtar, Overkast,.
Kuddar .m.
.m;, .m.
.m.,.
,,.
&amp;, eci:okcff&amp;.
' fök '.
.
... ' ' .I,.
,.
Konhw &amp; ~tstlUZni+tg,-,.
.
;.
, ...,.
.
.
.
- i.
.
16 N o i,., r.
I a n.
q 9 g a t a n 16.
. "
, ' l ' 01.
I 78 M, Norr 71 81 -.
.
h i.
s.
.
.
.
- Eörnamligasie kvalitetsmärke.
y- Kap DEN - d
Innehåll.
f-t ' HERTHA 1026.
FREDRIKA BREMERS STATY.
TILL SOFIA QISBERGS MIKNE.
Av EZieabetR Thorman.
FORSLAG OM SJUK- OCH 3~ODERSKAPSFöRSAKRING.
Av Axianne Thorstenson.
FROKEN LIWINS ' PROBLEM.
Av Ellen Klentan.
PREDRIKA-BREMER-F6RBUNDETS SJUKKASSA 1887-1926.
KVaNNOFRID.
Av Mathilba BtaëZ con Holst&amp;n.
ELLEN FRIES ' STIPENDIUM.
LITE) SMAPRAT FRAN HÄLSIKGBORiX.
Av 8igne Wennberg.
VAD DAME MILLICENT MINNS.
AF H. K-n.
E ' REDRIKA-BREMER-FURBUNDETS S !PIPENDIER 1926..
FRAN T.-B.-F.-KRETSARNA.
~UMHiSiiLOR OtE GUMMIKLIEKAR Kun tzes Extra " " marknadens förn$msta fabrikat, lätta och behagliga med erkstticnd; slitstyrka.
Gummhk~aker oppb14sbara och flytande - $törsta sortering i trevliga nyheter.
.
.
Desimtom rekommendera vi vHrt välförsedda lager i Gummikandskar, Ovimmisvampar, Gummimattor, ~bllar, Reakuddar, Tennb och.
Gymiiutilbkor m. m., m. m. "
HHIIIIIIIII8SIIIIIIII@III@II@IIIIIIIII@IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1III1##IIIDII##IIIIIIIIII8IIIIIIII#III@IIIIIIIIB#IIIID KAUT$CHUKS- &amp; GIJTTApER1:WVARU-AKTIEBOLAGET.
K U N T Z E &amp; CO. Norrkaping ' STOCKHOLM - Sundsvall Stockholms Bokindustri Aktiebo1r; gs Roktr., Stockholm 1926
