# ID: svediakorp-per2855
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,153
# sentences: 748
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' NOVEMBER. '
I ETT V I K T I G T S P W R C S M A L j I (ANrI ' C31NETTE \ V.
NOKIXNG Sri~OCKHOl. %f l: !.,i,:: h TiII luridsorten nit,t j; I, pux! / Or~kr~ll.
7., / F: i ' l j 1.; ___.
Y " _.
_ _.
.
.
:: d&amp;.
- _ .. -.
.
.
.
&lt;.
, '.
.
.
.
.
=.
.
.
..,.
. '
.
.. ..., - .,-L;;,, '.
:,.
I A;.
a - l 2.
c.,.
:,.
.
!
; t.
,, r. i r i l t i i fr,,.
.
.
_.
.
.
.
.
.
.
.
- ......
i i.
.. b.
CA .... -.
w.
.
ELEGANTA KLZSCYDNlNC5SSPETSP.R Tyll i siikc och t i x r i.
Kragar I.
(.. Vaistar:, vevi tic4tni; z!
!iyl t De Fbrenade Spetsfabrikernas ForsBljningslok 3 1 i Grevturegatan l 3 i ~.
, ~.
: i i.
, ~: i R i: i ~ i ................................... " ............
.. '. '. " ..
........... ................................................. " ... ........................ t ............,,,,,,, ..,,,, ' ~,,,,I: .s,,,,, r&lt; .. .. " O " I,.
.
.
i
Årsmötesbesluten den 24 oktober.
.
-.
r.
erihaf rågan var det viktiga 8r~n.de ' för vilkets slutbehind- '.
.
.
rem er-Förbundets ling.
.
Fredrika-i ' årsmijte: i.
juni i Mariestad beslöt. -- ajournering till hösten; Den 24 ' sistlidne oktober.
; fortsattes mötet i Stockholn~, och däririd fattades d i det definitiva beslutet om Herthas framtid som allmänt medlemsblad .. Förbundsbyrån blev möteslokalen, och dar samlades kl. 2 e.m. styrelsens och förvaltningsutskottets medlem- mar,.
i den d n dessa yoro oför- hindrade a t t närvara, samt repre- sentanter för fjorton kretsar: Borås, Gävle, Göteborg, Hälsingborg, Karis- krona,.
Linköping, Lund,.
.
' Malmö, Norrköpiiig, Nyköping, Stockholm; Swangnäs, Växjö och Ystad; F r u L: Dyrssen utsågs, enhallig-t a t t leda.
- .. dagens förhan,dling&amp;.
.
.
.
~ &amp; x i ~ d i s k u ~ s i.
o n angåend,!
e .. n den erth p r ~ j ~ b r a ~ e - o k ~ av ~ i n ~ ha e.
.
vidtog.
omedelbart sedan ' meddelande ~ a n ~ n a t om s ' de p&amp;liminara uttalan- den.
i frågan som per korrespon ' dens med kretsstyrelsekta- Inkommit .. och ' vilka utvisat en - stark majoritet för.
.
.
förslaget:.
-.
.
.
.
.
.
.
Den form i v i.
l k c.
detta nu fram- lades var den av förvaltnings ut skot^ ' ' ' ' tet antagna och som redogjordes f o r i oktoberhäfte.
D &amp; hade också vid f örbundstyrelsens ' sam- manträde den 24 på .förkiddageii vunnit densammas - .gillande.
.
Såle- des rörde det sig om ett ' stadgeand- ringsbeslut enligt ' vilket Hehha skulle kostnadsfritt utgå .till varje förbundsmedlem f ör vilken stadgade kontingenter (f &amp; årsbetalande kr.
2: 50) inbetalts till förbundets all- männa kassa; respektive förbunds- h e t s a r.
skulle sedan h a rättighet a t t s jälva bestämma över årsavgiftens och övriga medlemsavgifters belopp utöver den ' faitställda; koribibutio- ilen till den allmänna förbundskassan.
Som väntat var delade sig rnenin- garna ganska betydligt med avseende på denna f n h e t ifraga om medlems- avgifternas bestamniande '; f ör mån- gel1 stod fortfarande en enhetlig ' med- i lemsavgift ~ - som det ' riktiga och ' län ?p- liga.
.Det resonemang ' som.
varit ut- ghgspunliten .f ö r f ö&amp;laget o m ' fri- het för de skilda.5retsania.
a t t sjalva f A fixera medlemsavgiftens belopp - ~ ä m l i g e n att kretsarna därigenom skulle latta @ kunna.
möta och " till- godose- sina - lokala behov - segrade emellertid, och under denna fotm an- erw was ' ' '
togs det framlagda Herthaförslaget utan votering.
-.
-.
Härmed var saledes den stora frå- gan om Hertha som allmänt.
medlems- blad avgjord.
Det a r framtiden förbehållet a t t utvisa i vad mån detta beslut skall bli av den betydelse för Fredrilia- Bremer-Förbundets utveckling som man vantar .och hoppas.
På Hertha vilar ansvaret a t t i verklig @ ning bidra.ga till att uppehålla och starka - aven yacka dar så behöves - en levande samh6righetskansla dem emellan som sammanslutit sig kring de idéer som äro bärande för F.-B.- F ': s arbete.
En del med Herthabeslutet sam- manhängande srnarri stadgeandrin- - -, gqy antogos därpå, efter en kortare diskussion, av mötet.
Herthas innehåll och utstyrsel de- batterades haref ter och önskemålen syntes i stort taget sammanfalla med de riktlinjer som uppdrogos av frö- ken Thorstenson: de större och all- varsammare f rågorna i mö j ligaste iliåtto fördelade i aterkommande, e j för långa artiklar f ö r att på så satt undvika ett tyngande innehåll; kre t- sarnas angelägenheter och intressen val tillvaratagna och behandlade; i den utsträckning detta ä r möjligt översikter av de svenska kvinnornas, insatser i det offentliga, speciellt det kommunala livet.
Lämpligheten av en särskild redaktionskommitté f ram- hölls ävenledes, * Tätt p % varandra ha dödsbuden ga vice ordförande, och samma funk- kommit denna höst österif rån.
: Elin tionärsplats beklädde hon inom Fin- ' Holmberg, Sigrid Heinricius, Josefina lands Kvinnors Nationa.lförbund.
Bengts.
under en period av endast Men.
hennes mångsidiga intressen några veckor h a dessa tre bemärkta gjorde henne verksam även på andra och framstående finskor skördats av fält.
Under en tid var hon ordföran- .döden.
de i- KvinnÖorganisationens nöd- Fru Elin Holmberg var den äldre h jälpskommitté, med sällsynt förmå- .av dem.
Vid sin död sextiofyra år ga lotsafide sig igenom de sviirigheter .gammal hade f r u Holmberg ' - hunnit som de darinom representerade olika att under långa följder av å r på föreningarna, partierna och språk- .olika omraden göra stora insatser av grupperna nödvändigtvis intresse och energi.
Den finska.kvin- Under Finliands senaste svara Ar narörelsen .hade i henne en.
av sina var hon - som s % många av Fin- basta och trognaste arbetare.
Hon Iands kvinnor - aktivt engagerad var Finsk kvinnoföre&amp;ngs bakom stridslinjen i nationens kamp; -.
mångå &amp; ' '
hennes hen1 var ett av högkvarteren härav som hoii fann tid för sina star- för de vitas verksamhet.
Det resul- ka sociala intressen.
Hon var en av t.erade i upprepade husundersöknin- stiftarinnorna av f öreningen Martha gar, och sAviil hon som hennes diitt- .och ordförande för filialen i Vasa r a r voro för en tid de rödas fångar.
nar hon vid en tidigare period av sitt Nar den 3: d je Nordiska kvinno- liv var ' bosatt dar.
~f ter flyttningen sakskongressen samlades i Helsing- till Helsingf ols tog hon.
där livlig t, inhi- fors i juni förlidet %r var inte fru del i k ~ i n n ~ s a k s a r b e t i urid &amp; ga å r var hon vice ordförande i Kvin- Elin e olm ber^ med bland ' de hennes landsinanninor som med sådan ståt nosaksf örbundet Unionen.
Likaledes och glans genomförde kongresspro- var hon medlem av Finlands svenska grammet, sjukdomen hade då nått kvinnoförbunds styrelse.
.Allt för tidigt blev det en tom plats henne.
.
Men till - programmet, som efter Sigrid Heinricius, hon gick bort fullföljdes, hade hon som ordf örande.
.
av ' ett i den tillsatta p r o g r a ~ k o m ~ i t é n i den fulla, rika blomningen verksamt liv.
gjort utkastet;.
Under åren 1919-21 var hon me+ lem av Helsingfors stadsfullmäktige - som representant f ör svenska folk- partiet.
Föga känd på denna sida Botteil- - * havet intog Josefina Bengts vid sin död en obestridd rangplats i Fin1ai; d bland de svenskskriwande förf ittar- I främsta ledet av organisatörerna och värdinnorna vid Helsingfors- kongressen ' l924 syi !tes h u Sigrid Ileinricius, honhade också f å t t trada in på f r u Holmbergs plats när denna sjuknade.
F r å n sigrid ~ e i n r i b i u s närstående håll inom finska kvinno- kretsar har - det Vittnats om plå vil- ket glänsande s ä t t hon- ' löste sin upp- gift.
Gästerna, som sågo henne o i h laide kanna h y n e - vid kongressen, bevara i kärt - nu så vemodigt - minne hågkomsten av en sällsynt .vinnande persoillighet, ett livligt in- tellekt, en stark och god mänska.
Publicist - .under en foljd av år och till sin död fast medarbetare .. i Hufvudstadsbladet i Helsingfors - samt ' författarinna var det vid sidan ' ' ' AV bondesläkt o$ levande sitt na.
liv bland fränderna på fäderhas gåra i Perno socken blev det i .folklivsak:l- dringeii hennes förf attarbeghvtiing bröt ^fram.
E n biografisk artikel i Hertha (oktober 1924) h a r r e d a n .gi- vit Herthas läsare konturerna av hennes liv och.
fiirfattarskap.
.
.
För visso kan sägas att aven hon ryckts bort i blomningen och basta kraften av sitt liv.
Av F a d e r n a s för-.
fattarinna var annv.
mycket a t t vänta.
. '
- F. B.
- F.-kretsnotiserna ha på grund av .biistande iitiyinlne måst sta över till decemberhäftet. '
.
12.2 HERTHA.
i,.
.
- Vårt Arsta inom synhåll.
Lange har önskenlålet varit att f å \; !Art eget Arsta, det hus i Stockholm dar kvinnorna skulle kanna sig i eget hem - inte endast stockhol-inskorna utan ock &amp; de som från landsorten komma hit upp ' på längre eller kor- tare.
besök.
.
N u synas vi stå inför förverkli-.
gandet av denna kära önskan.
Den 5 november hade Arstaföre- iingens styrelse sammankallat f öre- ningsmedlemmarna till Grand Hôtel för att f &amp; ' framliigga den plan man ' nu liar på genomförandet av f öretaget.
Det var f öreningens ordf örande, f rö- ken Signe Laurell, som framlade för- .slaget.
.
- Att bygga eller köpa hus förslår.
e j ekonomien till.
Det tecknade an- delskapitalet står ännu mellan 58- och 59,000 ' kronor.
.
Det var förhyr- .. ning a?
ett hus eller rättar6 sagt d61 a+ ett hus soin därför nu f örordades, .och man ' hade också ett särdeles lämpligt sådant på förslag, i när- heten av Norrmalmstorg.
Dar vore, .yarden villig att göra de omändrin- - gar som voro nödvändiga för anda- - nl %let.
- I undervaningen, även med ingång f r å n gatan, skulle en rymlig restaura-nt förlaggas, genom en bred och - bekväm trappa ' förbunden med en övre viining som skulle inrymma en större samiingslokal, klubbrum, tio till tolv resanderum, möjligen av- en de så ef teriangtade omkladnings- och vilohyttena f ör förstädernas in- ' ' ' ' nevånarinnor, samt expeditionsrum och övriga nödvändiga .rum.
Ars- hyran skulle bli 25- ellera30,800 kro- nor.
beroende p % önskat.
utrymme.
Som engångskostnad hade man att rakna med inventarieanskaffning för 50- h 60,000 kronor, d.etta skulle dock styrelsen kunna f % ordnat p % förmåii- liga amorteringsvillkor under cirka tio år.
För att f % de erforderliga oman- dringama i det patänkta huset måste $emellertid kontrakt skrivas på åtta eller tio år.
Den framlagda planen vann ome- delbart gilIande av.
de närvarande, enhälligt lämnades styrelsen- bemyn- digande att efter de uppdragna lin- jerna sätta företaget i gång.
Dock inrymdes rättighet för styrelsen att eventuellt bestämma sig f ör annat hus an det nu påtänkta om ett lämp- ligare skulle erbjuda sig.
.
G %r allt efter vad man nu tanker sig skulle Arstaföreningen således nästa höst vara i egen lokal.
Men därav f öl jer inte att andelstecknin- gen får avstanna.
Tvärtom måste den just nu riktigt skjuta fart.
N u ä r det pengarna måste krömma in.
Först som hjälp till realiserande av den nu beslutade planen, sedan så- som möjliggörande av den tidigare, större - e t t e g e t h u s.
Den tan- ken a r på intet satt förkastad på grund a v att man nu bestämt sig för att borja mera i smått.
. '
H R.
R T - H A, -.
123, Minna Cauer.
M inila Cauer a r en .av för- grundspersonerna i det galleri ' av betydande kvinnor f r å n olika lan- der som.
framträder föll vå,r inre syn d&amp;vi tanka tillbaka på de inter- nationella.
röstrattskongresserna i Början av.
1900-talet .. J a g minnes så val den lilla sirliga gestalten, det in i s e n a ålderdomen vackra ansik- tet med djupt blickande ögon und.er egendomligt tunga ögonlock - de^ yttre personlighetep individuellt f or- mad och präglad av genomlevd t.ra- gik nien också gei~omstrålad av ögoilblickets intensiva liv.
E n av dem som lidelsefullt tanka, kanna och vilja ocli soni darför, nar de ta- la eller handla, hos andra utlösa.alla lianslor från den livligaste beun- dran tiil starkaste ogilimde - blott icke en, likgiltighet!
.
:.
- Minna Cauer.
a r borta liksom så många andra av.
dem som vor0 med.
då den hetaste kampen stod för kvin- nornas frigörelse.
In i det sista rast- 1Gsi arbetande for åskådningar och syften som hon trodde på, fann hon dock icke .tid att uppfylla sina viin- ners bön a t t samla och nedskriva erinringarna, f rån sitt skiftande liv.
Men genom en i å r utgiven publika- tion * h a r d r Else Luders på grund- val av- dagboksanteckningar ocli ef- terliimnade skrifter givit en synner- ligen levande bild av Minna Cauers liv och verk.
En ' livsbild av största, psykologiska intresse mot bakgrun: " M i n n a C a u e r, Leben und ' Werl;.
Verlag Fiiedricli Anclreas Pretlies; ' A.
G. Gotha-Stuttgart.
.
- den.
av nya idéers .brottning.
med.
grundmurade åskådningar i det Tysk1an.d s o p brast sönder un&amp;f .- varldskrige.et.
Och .i meningsstrider- nas.
vimmel, bland dem hon kommer i beröring med, skymta många av ti- dens me &amp; bemärkta män och - in-.
nor, representanter för vitt ' skilda kretsar och åskådningar,.
kejsarin- nan .Friedrich s % val som Anita ' Augspurg, Bebel,.
Clara Zetkin och - d r Hilferding!
" Blott den.som d j u p t ' l i - d i t.
a v värl.deiz.kan k a n n a s a l i g h e t.
e n i r e.
l i g i o n o.ch.
k o n s t.
B1o.tt den, s o m sma-.
kat kampens hela bitter- h e t sijker.
d e n h ö g r e f r i - d e n! "
Med dessa ord avslutar .Min-.
iia Cauer några korta rader med öv- verslwift " Om mitt arbete " som hon.
ined d.arrande hand nedskrivit på ett notisblock under de sista dagar- na av sitt liv.
Dessa ord kunna tjäna soin motto över hennes lev-.
nadssaga, rik på lycka och smarta, mångskiftande av olikartade, lidel- ' s ' ef ullt ginomleida erfarenheter.
.
Fö.dd den 1 nov.
1841 blev Theo- dore Wilhelmine Marie Schelle, som.
hennes ' dop- och f ami1 jenamn lydde, 21 å r gammal gift med läkaren d r August Latzel .. Änka redan ' vid 24 års ålder hade hon då upplevat sor-.
gen a t t forlora sitt första och enda ' barn samt den fruktansvärda pröv- iiingen att se sin.
man efter,.
hem- komsten.
från 1.864 .. års krig bliva.
offer för sinnessjukdom.
Han avled på dårhus i # Berlin.
Dagboksanteck- ' '
.ningana vittna om hennes ända till självmordstankar ledande f örtvivlan.
Men arbetet räddade henne.
Av eko- riomiska skal beslöt hon ätt studera f or att avlägga lärarinneexamen, vil- ket hon också gjorde år 1867.
Aret därpå tog den unga ankan steget - fr %n " die gottgewollte Ab- hängigkeit " till " die gottgewollte Unabhangigkeit ", som hon u t t q c - ker sig.
Genom a t t resa till Paris för att försörja sig som lärarinna.
För senare.
tiders, barn ä r .den ' storm av faga ett sådant beslut av en ung kvinna f rainkallade i; den tidens ra sk land nagot of attbart.
Men un- der revolutionsåret 1848 hade hon, sju å r gammal, i spe.tsen för en barn- skara.
rusat genom sin födelsebys gator, svängande en flagga och sjun- gande frihetsshger!
Hon var tro- gen sina egna traditioner då hon nu, under visserligen mindre dramatiska men dock mera förargelseväckande f ormer, proklamerade - kvinnornas frihet.
Säkerligen drömde hon dock icke vid denna tidpunkt öm att bli- va en pionjär för de många.
kvin- norna.
.
Först tjugo å r senare skedde Min- na Cauers inträde i ' kvinnorörelsen.
Hon hade under.
de mellanliggande åren upplevat den period som för henne var det personliga ödets höjd- punkt - hennes andra.
aktenskap nied ~ ~ m n a s i a l d i r e k t o Eduard r Cau- er.
Det var dock blott tolv %r som denna alltigenom lyckliga- f örbindei- se varade, 1881 dog Eduard Cauer.
I de dagboksantecknin- garna s e r man knapgast hans namn utan beledsagande ord av beundran, kärlek och tacksamhet.
Och, egen- ' domligt nog, bland de m&amp;nga irnpul- ser till andlig utveckling som Minna Cauer erhöll av sin make var ocksii en efter hans död som blev bestam- mande för hennes val av arbete.
Eduard Cauer hade som helt ung på ett blad i sin dagbok skrivit: " kvin- nornas liv måste utforskas och skil- dras i sitt historiska sammanhang med det hela, men detta ar en upp- gift som skulle t a en hel livstid ".
Då Minna Cauer efter sin mans död kan- de hela grunden för sin tillvaro vack- la och i förtvivlan sökte htervinna jamnvikteii genom a t t fördjupa sig i studier och arbete kommo dessa ord för hennes ögon.
Och hon beslöt a t t agna sig %t historiska forskningar angående kvinnornas ställning.
Det a r intressant att i det brottstycke av en ' självbiografi som återgives i bo- ken avläsa reagensen i hennes själ av dessa forskningar.
J u mer hon intriingde i ämnet, desto mer överty- gad blev hon om hur- slavisk, ratts- lös och ovärdig kvinnans stallning varit och alltjämt var.
Revoltens tinmia slog dä hon last Johaiines Scherrs Geschichte der Deutschen Frauenwelt och Schopenhauer samt en gång i en upprörd stund hort de orden slungas emot sig: ankor ha ingenting annat a t t göra än att fo- ga sig; efter mannens död betyda de noll, åtminstone i Tyskland.
Hon be- slöt att försöka göra nagot för sitt köns höjande.
Men Iiinge var det ett stilla arbete i hennes stucielnkan~- nlare som föresvävade henne.
Hon tankte helt ägna sig &amp; t historisk f orskning, förf attarskap och under- visning.
Som.
förf attarinna hade hon redan debuterat genom några
' HER större historiska uppsatser: Wilh.
von Humboldt und die Frauen seiiles Kreises och &gt; ' rau von Stael in.
der Napoleonisch.en Zeit.
Och i en för unga amerikanskor grundad pension meddelade hOn en mycket högt Skat-.
tad undervisning.
i s sk lands histo- ria.
Men å r 1888 blev, Minna Cauer på.
andras initiativ lockad u r sin.
tillbakadragenhet.
Ovillig .och tve- kande - hon hade den starkaste motvil ja f ör föreningsvasende -.
var hon ' med on1 a t t grunda för- eningen Frauenwohl i Berlin.
Detta blev upptakten till mer an, tre decen- niers intensiva kainp i kvinnorörel- sens tjänst.
Under Aratal förd med den största entusiasm och.
fortsatt aven sedan hon, liksom s å många - andra banbryterskor, i ymnig mån kännt de svikna illu&amp;onernas bitter- - het.
Många hård &amp; erfarenheter ligga emellan den dag å r 1896 då.
hon skrev: " Kvinnosaken a r min.
livsluft; hela min kraft hör dit " och den 27 oktober 1910 då hon li-.
delsefullt utropar: ' Wad jag under.
dessa sista å r upplevat betraff ande det kvinnliga slaktet - kommer mig a t t förtvivla oln kvinnokönet, men arbetar jag för detta kön?
Nej, jag arbetar f ör mänsklighetens f rainåt- skridande, ingenting annat ".
Sam- manhanget mellan kvinnornas och nationens, mänsklighetens utveck- ling var hennes patos.
överallt rhder söndring mellan de traditionsbundna och f örsiktiga som vilja " skynda långsaint " och de oriid- da framstegsmanniskorna.
Men i det Preussen dar lagen förbjöd kvin- riornas deltagande.
i. politiska f öreiiin- gar och möten (denna lag upphävdes.
först 1908) och dar de s. k. undan- tagslagarna mot socialisterna vor0 i kraf t måste.
naturligtvis f öPhållan- dena bli oerhört tillspetsade.
Bittra ' fejder utkampades också inom den tyska kvinnorörelsen.
" Ingen -- tAlig- - het, utan otålighet mot dem soin- trampa ratt och rättvisa under " föti teria.
Icke ängsligt övervägande huru långt våra fordringar skola sträcka s i g bör leda- oss, utan lösen vara: ratt å t alla.
- Vi f % icke lata skrämma oss av misskännande och förföljelse; intet tveksamt dröjsmål.
då det galler a t t i våra leder igenkan- n a de trånghjärtade och härsklystna,: icke feg försiktighet utan sanningens .cch övertygelsens mod, icke den ve- ka, allt överskylande - kärleken utan den stridsglada, starka, " skriver hon i Die Frauenbewegung för den 1 jan. '
Ord s o m karakterisera henne 1896. s j alv liksom också tidsf örhallandena.
Die.
Frauenbewegung redigerades av Minna Cauer i .ett kvarts sekel, från 1 januari 1895 till 31 december 1919:- Hon.
utförde kraftprovet ätt tippehhlla den aven då det ekonomis.- ka stöd som tidningen haft från flera föreningar undandrogs.
P å ett möte i Berlin 1894, anord- nad av f ö; eningen Frauenwohl, f ör- des kvinnornas röstrattsf råga för första gången fram till offentlig dis- kussion av en borgerlig f örening .. Minna Cauer satt som ordf örai~clli.
E t t intensivt arb.ete utförde hon se- dan för a t t föra frågan framåt och var med i ledningen allt ifrhn röst- rattsföreningens bildande i Ham- burg 1902.
Då å r 1908 i Preussen- f örbudet mot kvinnors deltagande i ' ' m
126 H E R T H A - politiska föreningar upphävdes var det Minna cauer i första ' rummet som .skötte organisationsarbetet och blev preussiska landsf öreningens ord-.
förande.
Vintern 1910-11, vid 69 års Alder, h&amp;lIer hon ett femtiotal före- drag, i alla delar av.-Preussen för f öreningens riikning.
Den även ' i &amp; dra ' länder brännande frågan om den kvinnliga rösträttsrörelsens ställ- ning till politiska strömningar av all- män art. blev naturligtvis särskilt tillspetsad i Tyskland.
Röstrattsför- eningen hade redan 1907 uttalat.
sig för allmän, lika, direkt och.
hemlig rösträtt.- Minna - Cauer trädde med.
.
hela sin sjal in för en.
rösträttsre- form, p å bred demokratisk basis: Men d5 starka.
motströmningar gjor- de sig gäl1,ailde inom den preussiska landsf öreningen nedlade hon sikt inandat som ordförande den 24 no- vember 1g12.
.
.Det ä r omöjligt a t t här närrnare ingå på de olika formerna för hen- nes arbete i " det helas tjänst ".
!
' Var- för allt detta.
arbete för andra?
J a g blir aldrig.
p &amp; det klara om jag gör &amp; t av ffafangai egoism eller av ren miin:i~is~ok&amp;rlek.
I mitt inre talar en stämma som säger a t t jag m Zi s t e göra något för dethela.
Jag- tvingas dairtili t y jag lider om- jag icke ger mig han å t dehila-trängtan.
Om det- ta gör.
.mig lycklig?
Jag vill icke län- gre - någon lycka för mig s jälv; jag vill ingenting annat an a t t leva för det hela ": (Dagboken, 25 febr.
l893.).
Minna Cauers sista levnadsår för- flöt~ i viirldskrigets - slagskugga.
Li-.
delsefullt t a r hon del i varje fas.
av händelsenras utveckling,.
sörjer och lider med det stora hela.
Om sina, '.
-.
.
egna, mycket stora bekymmer sch, svårigheter tala; hon föga i de pub -- licerade anteckningarna.
De fyllda sjuttioå1; ta Aren hindra- henne icke a t t ännu en.gång, vid va- len 1920 till den första riksdagen d- ter den nya förf attningen, uppträda och tala offentligt.
Alltid h a d e hon varit i stark opposition mot hurra- ' l:ltriotisrn, naiv förgudning av kej- sare och furstar samt barnslig beun- dran av militär, glans och ståt.
Men bon, pacifisten, hörde icke till dem som önskade Tysklands underskrif t av " diktatet " i Versailles.
Och skar- pa falla hennes ord om ' dem som, då det tyska.
folket l %g slaget till mar- ken, skymfat och misshandlat, i ru- elsef ull botgörarstiimning " kastade sten p &amp; sig själva ", blinda för sam- manhanget mellan skeendet innanför - och utanför Tysklands gränser.
Från mitt sista sammanträff ande med Miii- na Cauer i Berlin våren 1921 minns jag hennes med stilla värdighet ut- talade ord: " ju mer man plågar och förolämpar det tysk.a folket, ju mer älskar jag d.et ".
Naturligt a r a t t Minna Cauer med sitt glödande h järta, sin - f rihetskar- lek och sitt hat mot skrankor och stängsel som hon ansåg onödiga och orättvisa skulle känna sig mäktigt dragen till socialdemokratien, till dess idé.
" DA skarorna sjungande gingo fram kande jag a t t jag hörde till de strävande, kampande massor- na.
Mitt hjärta ar hos dem " (Dag- boken, 20 mars 1911).
- " Mitt hu- vud ä r ännu borgerligt " hade hon skrivit n %gra å r förut.
Och kanske fortfor hennes huvud a t t; ara bor- gerligt.
Hon övergick icke till det
.
.
socialdemokratiska lägret trots en allt starkare känsla av främlings- skap i de kretsar dit hon hörde ge- nom -.
pin sociala - s t a h i n g.
.
Våren 1,922.
utarbetade hon, .ehuru med många avbrott på grund av sin kroppsliga svaghet, en uppsats över.
.
ämnet " Die Frau .im Kri.egeU vilken: kan betraktas som.
hennes politiska estanlente.
.
Artikeln publicerades den.
20 maj 1924 i Die Nation,.
Tri-.
buhe der Republik, då det samlings-.
uerk f ö r.
vilken.
den .var skriven al- -.
.
.
drig kom till stånd.
Den 2 auguusti 1922 avled Minna Cauer, 81.
Ar gammal, andligt Verk- sain in i det sista.
" Minnet av hen- nes sista månader på jorden htgör f ö r dem som hade lyckan a t t stå hen- ne näya en kostlig gåva .för.
deras återstående liv " skriver Else L i i h r a.
Många vailner och anhängare för- lorade Minna Cauer på sin levnads- f ard,.
: ofta genom eget förvållande och.
under bittraste lidande f ö r henne själv.
Men ' hennes tjuskraft var sa ' stor, både.
i hennes enskilda liv, och under offentligt uppträdande, hennes personlighet så rik ' och betydande a t t $e arq f å som mötts: a \!
s &amp; .mycken.
kärlek,.
beundran och trofasthet som Cauer.
.
Minna.
.
Det förefaller som om Else Luders.
p &amp; e t t utmärkt satt löst den svåra uppgiften a t t u r de r i k a materialet.
uttaga och sammanföra det mest be- lysande.
I skuggor och dagrar, sar- egen och f ängslande.
i sin livfullhet, framträder för lasareii .bilden av Minna Cauer ..
. '
' ' ' ANNA KLEMAN.
Apelrydsskolans första .. tvåårskurs.
. "
Den20 oktober var en märkesdag för Apelryds trädgårdsskola, men.
därmed ocks % för svensk trädgårds- historia.
Den dagen avslutade sko- lan sin första tvååriga kurs, den för- sta i vårt land för allsidig utbildning a v tradgårddärarinnor.
Dagen - f ormade sig till en anslå- ende enkelt värdig högtidlighet.
Sko- lans styrelse, lärarinnor och elever,.
vor0 samladenar ordföranden lands- Iiövding A. Mörner i talet för den av- slutade .kursen erinrade de avgående eleverna om att de vor0 pionjgrer f ör .det kvinnliga tradgårdsyrket och att d c som sådana borde kanna - sitt ansvar samt hedra din skola där de erhållit sin utbildning.
Han uttala- de sitt varma tack till skolans för-.
ståndarinna fröken Edith Agrell och till samtliga lärare.
vid skolan-för de- ras nitiska arbete till elevernas för- kovran.
Till sist ti1ldelad.e lands-.
hövdingen de avgiiende eleverna sko- lans r i n g i guld med Apelrydsem-.
.
blemet, ett-.
äpple med vidsittande blad.
.
Omedelbart f öre s j älva avil utnin- gen hade byr %direktören i lantbruks- styrelsei~ N. Sonesson hållit ett f öre-. '
* drag om tradgårdsanla ' ggningskonst belyst ' av skioptikonbilder.
.
Utexaminerade elever ' äro:.
.
Gunhi ' ld.
Bayard, - Malmöhus lan, Martha Forsberg, Örebro lan, Ker- stin - Hallbofg, Kronobergs lan, ' Ma- rianne Hultman och EllanHolm, Stock-.
: halms lan, Helfrid.
Löfqvist, Koppar- bergs lan, Ingeborg .Remrners, Mal-.
möhus lan, Elsa.
Ståhl, Kronobergs län. '
.
En.gemensam lunch, varvid tal köl- los f Gr Fredrika-Bremar-Fpbundet, skolans styrelse och lärare, utgjorde sista momentet av den första två- Ariga kursens högtidliga- avslutning. '
' ' ' ' ' ' s
Fredrika Bfemer i ny bild.
D en första helbild av Fredrika Eremers liv som sett dagen efter - det rika tillflöde av källmat .. erial scim.
den ståtliga brevupplagans fyra band erbjöd0 a r den bok som brevuppla- gans ena utgivarinna Ellen Kleman nu publicerat i serien Svenska kvin- nor.
För den nu utkomna boken a r detta brevupplagans.
hittills f öga.
ut- nyttjade material visserligen det om- f ångsrikaste och viktigaste, men det ar ytterligare ökat, bl.
a. med Fre- d r i k a ~ brev till Mrs Howitt som un- der krigsåren inte kunde uppbringas.
En märklig nyhet ä r a t t ~ l l e n Kle- man nu fått begagna aven- de a v aga- ren vid brevupplagans utgivande an- nu undanhållna beven - till Böklin, ett viktigt fåtal bland de många breven till honom.
Som bakgrund för Fredri- ka Byemers liv och utveckling har El- len Kleman efterspanat o * gett med- delanden om släkten Bremers finska gren och brukspatron Carl.
Fredrik Bremers,.
Fredrikas-.
f a d ' närmaste -.
anhöriga.
Redan före både text och ' för- crd ger Ellen Klemans - ' volym om Fredrika Bremer ett betydelsefullt beriktigande: ett porträtt av Fredri- ka Bremer reproducerat direkt efter den originalf otograf i som hittills av allmänheten varit karid endast i an- dra hand, genom den efter.
samma ' fotografi gjorda l i t o g r a fi n av, 1864 (återgiven i Adlersparre Leijonhufvuds biografi band 2, i.
planschen mellan sid. 328 och 329).
Det visar sig nu att litografin ar f örvaiiskande i en f ruktansvard grad.
På fotografin äro särskilt ögon och mun, sjalsuttryckets förmedlare, helt andra an på litografin.
Fotografin,.
" detta yppersta porträtt av Fredrika Bremer " som Ellen Kleman med rät- ta kallar det i företalet, ger ett anlete genomlyst.
av sjal.
Bidande a r det lätt böjda huvudets hållning.
Fors- kande, anande, skådande ä r ögonens blick, fint godhetsfull, kanslotecknad ä r munnen.
Lägger man bredvid denna bild litografiens, verkar denna.
karikatyr.
Man a r i tacksamhets- skuld till Ellen Klemans bok, innan man ännu börjat läsa den.
Men den- na skuld ökas sedan.
Framställningen a r helt och hållet biograf isk.
Fredrika Bremers böcker avhandlas blott i den mån skildra- rinnan har bruk för dem i det bio- grafiska.
Av romanerna intar Her- tha rent psykologiskt en siirställning.
Också har den f %tt sitt eget kapitel.
Den bok vars " bittra rot " var Fre- d r i k a ~ ungdomsbrfarenhet av " inte- liv ", den bok som mycket i hennes föregående " teckningar " varit skis- ser till.
och Amerikaresan på sitt vis förberett, ar sammanväxt med sin författares liv.
U r de båda stora reseböckerna: Hemmen i den nya verlden och Lifvet i gamla verlden hämtar och begagnar Ellen Kleman med fin takt och smak vackra och karakteristiska.
drag ur Fredrikas Fredrika Bremer av Elle~~z 12.tenza~z tjusande landskapsskildringar, fla- (S v e n s k a k v i n n o r III), J.
A.
Lind- tande in dem i berattandet.
blads för1il.g.
Pris: haft.
6: 75, inb.
7: 25.
E t t förträffligt grepp ar bokens anordning i kapitel med betydelse- fulla namn; vart och ett kapitels in- nehåll grup,perar sig kring ' det ämne överskriften antyder.
E n rent.
.. kro- riologisk anordning, t., ex. av resorna placerade.
i tidsföljd bland det övri- ga skulle verkat hackig.
Nu finnes i stället ett särskilt kapitel kallat Vandringsåren, d ä r just resorna teck-.
nas.
Förf: s försiktighet i fråga om a t t trötta läsaren:, med data kan synas något väl långt gången.
I texten äro.
Artal sällsynta.
Dessa data finnas i en särskild tabell före texten.
Nå- ' oreda uipstår därför ej genom den nyss omnämnda kapitelanord- ningen och sparsamheten på krono- logiska hänsyftningar.
I f örsta ka-.
pitlet har en påfallande oriktig år- talsuppgif t kommit in genom miss- sinnessjuk f a r .och saker.t en sinnes- rubbad morfar.
.
Hans många barn med henne hade ett vanskligt arv a t t bara;.
Farliga möjligheter rörde sig dunkek hos det passionerade barnet Fredrika- och hos ' den unga flickan som.
våndades ' i vantrevnad vid sitt If v och genomled.
vardagstråkighet och tvång med verkliga Inferno- känslor,.
E n avsevärt större klarhet - över redr rikas och Böklins förhållande till varandra- sommaren 1834 an nian.
förut.
haft f % r man genom kapitlet " Den andra.
ungdomen ", dar förf.
meddelar vad hon lart kanna genom de ännu opublicerade breven.
som skiver dessa rader .hade i själva verket redan före den stora ' brevupp- lagan i vissa den Adlersparre-Lei jon- hufvudska biografiens citat last ut s å mycket av förälskelse hos Fredrika skrivning eller sättningsfel.
att det syntes omöjligt att passa hop Genom de fakta spm meddelas om Fredrika Bremers släktarv f aller en ny belysning både- över faderns dys- t r a och despotiska lynne och över barnet Fredrikas förstörelselust och hennes tyngsta ungdomsårs lidandes- känsla.
Det fanns i slakten flera ex- empel p % dels exentriciteter, dels sinnessjukdom.
.
Fredrikas f a r hade varit " huvudsvag " en tid i. ungdomen.
Som konvalescent blev han ordinerad den utrikesresa han företog med Fr. - M. Franzén som ledsagare.
Den om- ständigheten ger en patetisk.
bak- grund å t brukspatron Bremers långa resor senare.
Ater och åter sökte han resa fr %n sin disharmoni, såsom han den gången blivit anbefalld.
Den eleganta världsdam, Brita ~ o l l s t r ö n i, som blev han hustru hade en troligen, dem " med andra avböjande.
I brev- upplagans f örsta band bekräftades- detta intryck ytterligare.
Av Ellen Klemans nya meddelanden nu fram- går a t t jag last r a t t; a t t Fredrika d &amp; hon 1834 fr %n Arsta i majblomning och junihärlighet skriver till.
vanneii.
i Skåne faktiskt för varje dag fördes närmare det avgörande jaordet.
In-.
tressant som.
den senkomna.
utred-.- ningen av kanslokomplikationen och omkastningen ar, lämnar den mycket oförklarat.
da- egentligen ar a.et blott ett enda skickelsedigert - mo- ment av sommaren1834 som f å r full belysning.
En hel del yttranden i Fredrikas .brev efter .sommaren 1834 och före senhösten 1835,- då hon for till Norge, låta näppeligen- ' i n b a k i ~ i.
g i.
Ellen Klemais förkläring.
att .. ' ' en
Fredrika då ansåg saken - avgjord; och negativt avgjord, genom - Böklins -.
av henne fömodade svalnande.
Av stort intresse a r i kapitlet om Herth+ .påpekningen a t t fabeln och tinderlagen för denna bekännelsebok - hade S % stor och påtaglig aktualitet.
Den stora eldsvådan i Örebro 1854 - avnlhlas i den 1856 utkomna roma- nens Kungsköpingsbrand.
Herthas - och hennes - vanpers sociala nöd- h jalpsarbete efter branden återspeg- lar Fredrikas och de av henne inspi- rerades förening för omvardnad om de barn som blivit fö&amp;ildralösa ge- nom koleraepidemien - i Stockholm 1853.
Miljöns aktualitet bidrog sa- kert ej litet att öka vredesgraden hos dem s o m förgrymmades över bokens.
tendens, som just genom miljöns ak- tualitet f ör de samtida f ramstod me- ra piitrangande och ej på ett ofarligt avstånd.
Att Yngves person går tillbaka e j blott ' på ök lin utan på den unge.
amerikanske %hinen Downing gör visserligen inte Yngve mera litterart lyckad, men förebildens, den a v Fre- drika varmt avhållne Downings- tima- de död vid en ångbhtsbsand på Hud- sonfloden 1852 borde .avväpna för- smädliga insinuationer om- godtyck- lig fantastik i Yngvemotivet, i Yng- ves död till följd av eldsvådan pA en- kanalångare.
Med all olikhet finns det något be-.
slaktat mellan Geijers handlande d &amp; han plötsligt slungade från sig auk- t~ritetsstallnin~en som konservativ och kastade - sig in i dagspgitiken och Fredrikashandlande då h m småning- om lämnade romanskriveriet.
ocn började sitt reseliv interfolierat med.
.
socialfi1.antropisk verksamhet.
Geijer fullfölj- med ny impuls sociala och politiska studier.
och behandlade med utghngspunkt från m a n n i s k a n, detta sena begrepp i historien, laro- verksf rågan, f attigvårdsf ragan, re- presentationsf rhgan.
Hos Fredrika nästan f örsiggår f örsk j utningen omärkligt och - halvt omedvetet, där- till mycket l&amp;ngsamt.
Men också hon studerar sin " laroverksfr&amp;ga ", " f attigvhrdsf raga ' '; och " representa- tionsfråga ", då hon drog ut på sina långresor för a t t.
" lära nhgot nytt '.
', f ör att f örriyas.
Kvinnoi- nas bildningsmöjligheter och sam- kallsuppgifter, frön till nya samhalls- formationer studerade hon i nya varl- d.en, med på samma gång glad öppen- het och kritiska anmärkningar.
Som Geijer offrade sin popularitet med Litteraturbladet, off rade Fredrika sin med Hertha.
Ellen Kleman antyder hur Fredri- ka i Amerikas förenta stater icke fann " den fulla dagningen " i kvin- nans liv.
Det a r riktigt men man saknar en kompletterande direkt aiitydan och a t t efter allt a t t döma dja,rvheten i Hertha varit otänkbar 110s Fredrika utan Amerik,aresan.
Med .all storhet och frihet kan Fre- drika under pågående Amerikafard vara ytterligt försagd och tveksam inför något i Amerika redan faktiskt, de stora flickskolorna, och väl att marka inför saken själv, ej på grund av iakttagna missförhållanden, men av farhåga för hemmens rakning.
Kort sagt: icke var Fredrika ' i allt framom verkligheten.
Men så ser det ut av - bokens skildring av Aine- rikaf arden och .av Hertha-romanen. '
13 E R T H i 131 ra snarast alltför avfärdande, i sin redbara önskan a t t i i t e .. förfalla till paneg$i !ik.
.
.
.
Inför.
den ' tecknade per- sonligheten röjer sig ": en beundrande sympati vars stilla varme genomgår hela den nya Fredrika-siemer-boken.
Man lindar sig icke så.
lätt u r sekel-.
gamla lindor; yttrade Fredrika själv nied avseende på sin uppfattning.
kvinnans ställning.
I fråga om Fredrikas berattelser It an biografiens förf.
någon gång va- ' RILMA BOBELIUS.
.
- Notiser.
från bokvärlden.
Från bruksbackar och.
herr- människor,.
samma livsförhållanden gårdssalonger av Elisabet72.
T,V (x:m- som.
återfinnas, en sfär för skildra- Bugge.
Wahlströin C!
Widstrands förl.
.
rinnans så förtrolig som endast barn- domshenlmet och det fihjernearvda Hur iniinga av oss,är d,et inte som kunna vara det .. elirnru utrustade nied seende ögon,.
IiitrodulitionskapitJet,.
hörande öron och vad.
man kallar dringen ", ger levande och illusoriskt, gott förstånd ändå g % sin r &amp; frain.
den ganila tidaens stammning sådan vi blinda och döva och oförmögna a t t tänkt oss den och sådan den nog i tillägna.
sig det som livet med så ' Verkligheten var.
13usbonden som i överströmmande f rikostighet har den stilla septembernatten gör sin .. att bjuda från sitt ' rikt försedda rond.
gen.om sin domän, med de.
ar- bord.
Men så finns det andra, fast- betande ' smedjonial de, flammande an långt mera sällsynta, vilkas syn- härdarna,.
de dunkande hamrarna, och hörselnerver, de yttre som de, d e, kraftfulla smederna, vilka " VOYO själsliga, äro s å inställda a t t ingen- som det järn deras sega kraft ar- ting i den omgivande världen und- betade ".
.
Men .man f öl jet ej blott går dem.
Äger då en sådan mainni- bruksheyrens vandring genom den ska, utom de klarvakna sinnena, den yttre värld hans kraft, energi och a,vundsv&amp;rda gavan a t t 1tu.niia ge duglighet skapat, utan aven hans, form å t det sedda och erfarna, ja då tankeghg, där ' stolthet och tillfreds- kan under dennas händer och med ställelse över vunna ~-esultat blanda hjälp av den skapande fantasien sig med oro och bekymmer för fram-: framtrollas ett band.
äkta pärlor, tiden, den framtid som ä r så nara, liknande det som skänkes oss i Eli- som kommer anstorn1an,de med nya sabeth Wzern-Bugges senaste vackra nietoder, nya kraftkällor, f ör vilka bok: " Från bruksbackar och herr- det gamla .obönhörligt måste ge vika.
Det ä r ett mästerligt skrivet kapitel g %rdssalonger-. "
Man förvanar sig dock ej däröver.
som i eiikla .men .slående ord målar Av föyrrfattaren till " En gammal herr- hela vemodet av en kulturvarld dömd gård - familjepapper ur Baldersnäs a t t förintas.
arkiv " har man rätt a t t vänta sig.
A.nnars ä r det e t t helt galleri av människotyper - som.
förf.
låter.
draga mycket ...
.
Det är i en mer romaatiserad förbi vå?
syn, för det mesta sm %tt.
form brukslivet i denna sista; bok folk, inga riiannisko.öden, sondiga framstiilles för oss än i den.
foregk- " ' något bakom " vad intelligensen Be- ende, vilken v- byggd.pA bestämda träff a r men.
skildradse med.
den öm- fakta.
.
' Men det.
är samma.
omgiv- .sinta humor som vet a t t inge intresse ning, samma plats och natur, sanima och sympati ' ' för.
dessa .på.
skuggsidan an- ' o ' ' I '.
av livet placerade existenser.
De h.öra inte alla till Guds basta barn, b r u k s b a c k a r n ~ folk.
Bland dem förekommer aven superi och- svor- dom, liv och.
trätor,- slagsmål och tjuvnad, inte bara idyll.
Men i det stora hela a r det en frisk och oför- da.rvad stam som växt upp i de gam- la brukssamhallenas jordmån under skyddet av den höga försyn som i brukspatronens person.
regerar strängt men rättvist och med fader- lig omv %rdnad över sitt, folk.
Några klassiska figurer från herr- gårdssalongen, drönarna i samhälls- kuqan, introduceras också, en gam- mal kava1 jer, en sirlig kammarherre med hovmannalater, försvunna ty- per 1iksAväl ' som mastersmederna och deras svenner.
Men icke såsom dessa f öl jda &amp; v eftervakldens saknad och tacksamhet.
.
så denna nya lararinneorganisation.
De av fragan närmast intressera- de hade av helimaturliga skal ej kun- nat infinna sig i n %got större antal, men de som det ' kunnat visade sig varmt intresserade av s-en.
.Ge- nom korrespondens hade aven för- vissning vunnits a t t ute i landet idé- en omfattades med sympati av dem son1 det gällde.
I övrigt visades från ledande pe- dagogiska kretsar ett avgjort intres- se, blalid de närvarande syntes.
frök- narna Thyra Kullgren, Gerda von Sydow, Mathilda Widegren, Sofi An- dersson.
Förhandlingarna.
leddes av fröken Axianne Thorstenson.
Inledningsanförandet hölls av frö- ken Annie Lindén som framhöll det Önskvärda i en förening som kunde i olika avseenden tillvarataga privat- lärarinnornas intressen, genom.
.plats-.
.
L: D-3.
f örmedling ' och upplysningsbyrå, ge- nom anskaffande och utlåning a v facklitteratur, genom a t t över huvud taget verka i stödjande och upplys-.
Spridda över allt .-Sverges land ande riktning till sina medlemmars med sanima verksamhet, samma in- tjänst.
Även borde dBen med avseen- tressen; men utan kontakt med var- de p % privatlärarinnorna alldeles andra, utan något.
direkt samman- speciellt komplicerade lönef rågan - k %lla.ilde band, leva f ami1 jelararin- på grund av den ytterligt varierande r,orna och de lararinnor ' som eljes löneberakningen - f å sitt beaktande, utöva privat undervisningsverksam- ehuru man betonade att den knap- h.et.
I personlig förbindelse, med ge- past kunde ryckas in i centrum av mensainma minnen f r h ~ippviixt- föreningens uppgifter.
Sedan beslutet om föreningens och studileår, har val den ena stAtt till ben andra, till yrkesgrupp med bildande tagits och man bestämt att.
ciarav ' följand-e tillvaratagantie av.
organisationen - lskulle omfatta shval gruppens intressen ha, dessa tara- aktiva som passiva medllemmar skreds rinnor hitintills ej sammanslutit sig.
till val av en interimstyrelse re- Tanken harpa h a r emellertid fun- presenterande båda dessa kategorier.
nitS och helt nyligen också omsatts Medlemar- av styrdsen b !evo frö- ken Annie Lindén, f r u Ebba Heck- i handling.
En del intresserade personer, inom scher (sammankallande ledamot), och utom pr ' ivatlararinnornas egna, fröknarna Axianne Thorstenson, led, främst fröken Annie Lindén son1 Marta Göransson, Ingrid Jager- ar den egentliga ' initiativtagerskan, skiöld, Svea Backhoff, Inez Weng- samlades sistlidne 15 oktober på berg, Ingrid SeJander och Signe Fredrika-Bremer-Förbundets ' lokal i Jakobsson. '
.
Stockholm för a t t dryfta frågan om Interimstyrelsen håller nu p % a t t en förening av privatlararinnor; u r utarbeta stadgeförslag och f örbe- af tonens Överläggning f ramgick ock- reda ett f öreningsmöte. '
o ' ' ' '
-.
Tidskrift förn den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredr !k~-Bremer-Fsrbmdet. '
Redaktör: Ellen Kleman;. '
Förbundmedlenimar &amp; hiilla tidskriften till ' ett.
ris i v kr.
5: 50, varvid pr&amp;unne&amp;nn sker direkt .penom ~ r e d r i k a - ~ r e r n c r - ~ ö r b ~ by &amp; P e b 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmecilemmar prenumerera. &amp; närmaste postanstalt eller i bok- handel.
Pris för postupplaga: ' /; Br kr.
6: 50; ' l9 Ar lir.
3: 50; l /, &amp; r kr.
l: 90.
Lösnum- mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgutan if: Stockholm.
Redaktions- Allm.
T.
Norr 48 50, Rikq 27 62.
Expeditionen: ' kl..
tid: tisdagar och fredagar k &amp; 7-3..
11-4 varje s&amp;kerrdag.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27.62..
.
.
.
, Kurser för utb&amp;hing uv ArbetsfÖrestBnder ' eJkor, Yrkesv2lverskor, Hemu8vning V.ltirarimor, ~ r l mm.
.
I: .Skola o. försäljning: KUNGSGATAN Hygieniska sängkläder, j.
ottoman &amp; &amp; Kuddar, Täcken &amp; Filtar,,, F~U ~.
r n i l i k Elmen - hbff.
- ini- hb ' &amp; ilbh hudens i&amp;d '.
m @. '
, -, ...: M.
' A 6, M O Regemenlsgaitin 16.
.
. ' ..
;: .,,., '.
-, -.
Tekf.
i Hamngatan 4 a - Telef.
75 46 ' S B LOM STERHANDEL fliks el.
8913.
Allin.
Tel, xorr n &amp;.
.
I Fleur * ddLa 6 ' M ' A .L M.
O.
.
.
.
Add &amp; torg 8. '
MALMO.
.
KLARABER-GSGiATAN 23 ' Gustav l r n i.
.
.
i I Tal.
8 437 Am 0 .-b s s. 0 H 46 46 A+ i ' 70, S t o c k h o l m B - ' .. el: 47 4 i ' %; cia litit: BmdbnhelM - Bordsdebaralioaer ' Sverges.
iiidati, s h s t a o&amp;.
biist.
renoniiiierade specia !a#är i Siden- och ylle-.
1 '.
.
.
t- Arsrniitesbe~luten den 24 oktober.
t Vart Arsta inom synháll.
p t- Privat lärarinnornas sarnrnari~lutaiiig.
5 Fredrika Bremer i ny bild.
.- \ Y!
.
!iiy !tti fii~~e /; (i~.
G U M M I S U L O R O C H GUM!
!IIiIACHAR l f. '
h ~ l r.
r; b '., ~ 4 j:-&lt; T ~ ~ S j -: f p ~; ~ ~ ~ ~ [; jriliir?
; s;,; ~ ~ ~ l &amp; {: i) l!
~ n ii; !i, s t i r i i t ~ i crtr !si; ic~titiii i:: i; 1.
: i; ~:.
, ~.
y -: _.:.
q.
- ~ b *.
L. s !it.styr i.: !.
!
1 - .. --. ----- .- ..
. ---.
.-.
y; -. -- ... -. -- .-.-.
!t; i:.
.
.
s, ..............................................,.
s.
r.
.
;.
i '.
,. -- .,-.
---
