# ID: svediakorp-per2854
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,868
# sentences: 676
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, BU~D~TÖR ELLEN: KI; EM [AN 3 ~: - + "
Begär alltid
ARGANG- XE.
H ~ T E 8 - OKTOBER 1925 - H e r t h a f, r å g am.
D.
...
.
.. en 24 oktober blir antagligen sidan a v saken a t t på en för- dagen .. då Fredrika - Bremer - buridéts ékonohi i nigon mån- try &amp; Förbundets sedan den 10 juni i.
~ a r i e - gas för risker genom ' aft Herfia gisres stad ajournerade årsmöte kommer a t t till allmänt medlemsblad och att kret- sarna % sin sida anse f orslaget.
larnp-.
forts$tt ' a.sS i ~ t o ~ k h o l m.
Huvudfrågari.
som clå ' skall.
avgöras a r förslaget l i i t och genomförbart.
Förvaltningsutskottet har för sin att tidskriften Hertha fran och med nästa: år .skulle utgå.
till samtliga för- del efter förnyad ekonomisk utred- ning av företagets risker funnit sig bundsmedlempiar.
S o m bekant var det uppordnandet böra alltjämt f öreslå a t t bidraget f&lt; !r av sakens ekonomiska sida som p &amp; si- tidskriften.
sattes till en krona per na håll väckte betänkligheter vid Ma- medlem, således samma förslag soin ri.e.stadsmötet, vilket Ater gjorde a t t fram1ade.s i - .Mariestad sedan för- avgörandet uppsköts.
Den ideella bundsstyrelsen enat sig därom.
Det vinsten: av a t t f örbundets.
tidskrift torde också vara.
det minimibidrag når alla dess medlemmar synes ha som a r ofrånkomligt om över huvud varit fullt klar för alla och ligger ju taget saken skall .kunna realiseras - ocksA i .öpp &amp; dag: till varje enskild och kan val.
f ör övrigt näppeligen an- inom .. deri stora ' ~äxanidk samman- ses som en för hög avgift för ' en h-el slutningen blir .Hertha f örmedlaren tidskriftsårgång!
.
En annan fråga a; - de i d é e r F. - B.
- F. arbetar för; blir.
emellertid ' huru detta enkronas-.
genom .tidskrif ten bringas förbunds- bidrag .bör utgå.
Då diskussionen i denna sak vid me.dlemmarn i ett närmare samband Mariestadsmötet gav vid handen a t t med: organisationen: och dess syften an vad som .annarsovore möjligt; tid- man på ett flertal håll tycktes önska skriften s jalv.
Aterigen ' tillföres här- att tidskriftsbidraget ingick i med- under en effektivitet och betydelse lemsavgiften, har f örvaltningsutskot- som under andra ' förhållanden e j kun- tet nu föreslagit detta.
Detta betin- gar då en höjning av såväl &amp; rsavnif- na uppnås.
.
.
Emellertid galler det nu att finna ten som ständig medlems avgift.
För en sådan lösning av den ekonomiska att möjligen underlätta de svArighe- ' ' '
106 '. '
HERTHA f örutsättning att respektive kretsar till den allmänna förbundskassan in- betala en avgift av kr.
2: 50 per med- lem kommer möjligen som en stor ny- het för många.
Detta a r ju emeller- tid en redan tillämpad metod in- om en del andra riksorganisationer och har dar visat sig som ett särdeles I; f örbundets stadgar skulle enligt smidigt sätt för sammanjämkning av detta f örslag endast f astsl %s storleken av bidraget till förbundets allmänna, centralorganisationens och lokalav- kassa, kretsarna skulle sedan själva delningarnas intressen.
När denna ha full bestämmanderätt över avgif- linje nu föreslAs av förbundets för- valtningsutskott sker detta emcdan ternas hela belopp.
- man tänkt sig a t t även inom förbun- Bidraget till förbundets allmänna det skulle den vägen vara framkom- ka&amp;a för årsbetalande medlem skulle lig och .leda till en ömsesidigt till- - då fastslas till kr.
2:50 per år - fredsställande lösning av friigan hu- mot.
f örutvarande kr.
1: 50, till vilket ru f örbunclets tidskrif t skall genom lagts kr.
1: - för tidskriften - samt ett visst tillskott per medlem kunna till kr.- 40: - en gång för alla.
för göras till allas tillhörighet.
Den fri- ständig medlem - mot f örut~arande: h.et som det antagna förslaget i övrigt k r.
30: - till ' vilket lagts kr.
.
l 0: - skulle ge. %t kretsarna med avseende för tidskriften.
.
p % deras ekonomi kunde ju dessutom - Den ekonomiska .utredningen .har i tänkas vara av varde för dem även övrigt givit vid handen at€ det vore vid andra, eventuella lokala angela- ekonomiskt fördelaktigt a t t i stallet genheters ordnande.
- Utan tvivel öpp- för de.
tidigare föreslagna tolv hafte- nas härigenom f lera mojligheter f ör ria om Aret utge tio- häften, vilka dock f örbundskretsarna s jalva, varje krets skulle till innehAllet SH.
utvidgas att kan med friare anpassning- inrätta de till ' text- och annonssidornas antal sig efter sina speciella förhallanden.
till fullo motsvarade de tolv hatena.
Vad Herthaf rågan beträff a r kan Detta har därför pH.
denna punkt har encllast uttalas en livlig förhopp- ocksa blivit förvaltningsutskottets ning att förbundets medlemmar vid f örslag.
det fortsatta Arsmötet i oktober måtte - Tanken pH.
att lämna varje krets fatta ett beslut som gör Hertha i frihet att för sin del bestämma den verklig mening $11 deras egen tid- drliga medlemsavgiften endast med skrift.
ter som detta kan innebara för % b i n - stone en del av kretsarna har för- valtningsutskottet f ör: fastställande av årsavgifterna upptagit ett förslag.
efer nya linjer, vilket synts SH.
be- aktansvärt att det framföres till all- mänt Övervägande inom .förbundet.
- '
H E R T H A 107 Frigga Carlberg.
E.
ndast några mhnader efter för- lusten av Emilia Broomé kom- n ~ e r budskapet a t t. %ter en av.
kvin- norörelsens~ f örnamsta f örkampar, Frigga Carlberg, lämnat oss.
Föd.d i ' Falkenberg den 10 augusti 1.851 korri Frigga.
Lundgren genom sitt giftermål med postkontrollören Andreas Carlberg a t t bli bosatt i Göteborgbunder den ojamf örligt stör- sta delen av sin offentliga verksam- hetstid.
Försti för några å r sedan flyttade hon, efter makens död, till Råsunda, och hon avled i sin dotters fru Ester Brismans hem i Stockholm den 3: d je dennes.
.
- Det ar d.ärför främst Göteborg, som haft lyckan, a t t har henne som ledarinna för en mängd sociala före- tag, liksom.
hon var ordförande i Fareningen för Kvinnans Politiska Rösträtt därstädes under dess tillvaro.
Men henness namn a r kant och aktat över hela vårt land, gen-om hennes sociala verksamhet, genom hennes f örectragsiesor - under rösträttens kampdagar och genom hennes för- fattarverksamhet.
. '
Mycket liberal till sin allmänna laggning tillhörde hon också, den gamla Frisinnade Landsf öreningeii ' och tog livlig del i det politiska livet och i valrörelserna.
$er man igenom Landsföreningens för.
Kvinnans Politiska Rösträtt ars- redogörelser, så finner man, hur liv- aktig.
Göteborgsföreningen alltid var.
Dar anordnades kurser, dar höllos ' möten och föredrag, dgr spelades tea- ter,; och därifråu kom det flygblad och andra för propagandan lämpliga trickalster.
Och flygbladen hade oftast ~ i i till ~ förf ~ attarinna a och teaterstyckena .desslikes, eller ocksa viro de hennes aversättningar och be-.
arbetiningar av utländska skrifter.
Alla rösträttsvänner komnia ihiig het gamla flygbladet " Varför f r u v hk an- son gick in i röstrattsföreningen " och viken av oss minns ' inte " Madame Antis " ryktbara monolog.
Flera röst- rattsföreningar torde också ha spelat hennes ' f rhn engelskan gjorda över- sättning " Huru kvinnorna erhöll0 ostr ratt ".
I Göteborg hade röstratts- föreningen nästan en stående frivillig teatertrupp, som ' spelade denna och flera andra av hennes pjäser, såsom " Statsministerns döttrar ", " samma don " och " I mörkaste Småland " (en lokalisering av det finska lustspelet Bakom .Kuopio). '
m. fl.
Och ïbland drog truppen ' ut p &amp; erövringståg till andr,a städer, alltid med samma fram- gång.
Fri.gga ' Carlberg var också synner- ligen förtrogen med den utländska kvinnorörelsen framför alit den en- gelska och amerikanska.
Hon deltog i nästan alla ' den Internationella kvin- noröstrattsalliansens kongresser, och vid den sista, denl i Rom 1923, var hon regeringens ombud.
Om saledes Frigga Carlberg be- drev en enastående propaganda för kvinnorösträtten, iH hindrade detta
, henne alls icke fr %n att också hinna med att utövá en storartad:, social.
SH; a i t verksamhet, Det var tvärto ' nirri ' det var hennes sociala patos, hennes starka.
rättf ä r dighetskansla och hep- lies medkänsla med de svaga- i sam; hallet; &amp; m gjorde henne till en så ivrig förkämpe för kvinnans politiska; rösträtt, Hon var synnerligen verk- sam i f attigvården.
Under ' en följd av år var hon centralstyrelseledamot i Svenska fattigdrdsförbundet; ord- f öfande i en. '
sammanslutning av kvinnliga fattigvbdare i Göteborg, sekreterare i '.
f örsta-maj blommans centralkommission, sty&amp;lsel.edamot och inspektris för Myrornas barnhem m. m, Men - egentligen ' sgger det s &amp; litet acto upprakna vilka befattningar Frigga Carlberg haft i f attigvård och barnavhrd, det; var ' det sinnelag var- med- hon skötte ' dem; s t q v a r det va- sentliga.
- Hennes; varma hjärta gjor- de att hon alitid stPd färdig till hjiilp ät alla, och - inte bara en officiell h jalp, ett - utdelande av - understöd, utan den verkliga hjalp, som enda ' st den kan utöva, som ' förståf att satta sig in i andras- förhallanden, att del- taga i deras lidanden och bli dem till ett moraliskt ' stöd.
Och framför allt arbetade hon för barnens val .. Sällskapet " Myrorna " i Göteborg; som hade till uppgift att tillvarataga gammalt skräp, forsa1 j a det och- avsatta pengärna till en fond, avsedd ' för barhhem, var icke.
stiftat a v Frigga CarlbeM, men det tycks ha varit - först sedan ' hon 1891 kom in ' i.
des ' s - " styrelse,; oh verksamheten tsg - riktig fart: Redan 1.89 % öppnades det ' forsta barn- ' ' hemmet, och Frigga Carlberg blev bh- de kassör och inspektris över detsam- - ma.
' &amp; dan har det ena barnhemmet efter .det andra uppstått - nu finns det.
sju stycken ..
Ty hon förstod att intressera folk f ör denna verksamhet s % att g %vor fr %n enskilda och under- stöd fran allmänna medel inflöto.
Ett av de sista hemmen a r ett spädbarns- ' h.em,.
där.
det / aven ges tillfälle för mödrarna att amma sina barn.
.
Ett annat hem, " Födelsedagen ", som ar stiftat av Frigga Carlbesg;, tar emot barn f rån tuberkulösa.
h &amp; .. - -.
Barnen f å i - allmänhet stanna i hemmen: till- dess de blivit utbildade till att försörja sig själva; men aven ef te &amp; söka hemmen att - behalla kon- takten med dem sbatt de inte skola kanna sig ensamma och utkastade i världen, och Frigga- s jälv följde all- tid sina ' Myrbarn med största intresse.
Frigga Carlbergs starka rattfar.
dighetskansla drev henne ' till- en out- tröttlig verksamhet f or alla som bel hövde hjalp; Hon kom därför ofta i strid med.
myndigheter, som h ä h t ville blunda f ör besvärliga missf ör- hållanden, - men hon: gav- aldrig ined sig, nar hon kampade för " den svaga- res ratt: Of ta rönte - hon- darf ör, - starkt motst %nd och blev utsatt för smadel- se och förtal, ' men, detta skrämde hen- ne aldrig.
- Frigga Carlberg .var ' också för: f attarinna; Men det föref d l e r som om det icke s % mycket var det rent litterara intresset, som satte pennan i hennes - hand; ubri fastmer ' hennes sociala patos.
Hon har utom de för- ut omtalade flygbladen och de draina- tiska styckena, som voro, avsedda,
HERTHA.
som direkt agitation för kvinnoröst- rätten, skrivit ett par romaner, " Var- löften ".
och!
' För .- ratlfärdighets skull ", samt en stor mängd små no- veller och kidningsuppsatser.
.Hennes litterära alster äro ofta nog fyllda av en bitter tragik.
: Frigga.
carlberg hade under sitt sociala arbete mött oerhört mycket elände.
Människor kommo till henne friin.
alla håll och samhallsklasser för att klaga sin nöd och f å - tröst .och hjälp.
.Hon - hörde så,.
många sorgliga historier av mödrar, vilkas barn, råkat; vilse, av .hustrur, som misshandlades, och o m barn, som yanvhrdades, a t t hennes skrif tställar- skap oftast .blev till en protest mot samhällets orättfärdighet.
mot de.
-.
svaga.
Kvinnor: och barn vor0 .ju också blott för ett decennium sedan:så.
illa ställda - i ?Ar 1a.gsgftning.
Myc-t .har ju ändrats på de sista .Aren.
- Kvin- norna h a u.tom sin medborgarrätt fAtt en förbättrad .aktenskapslagstift- ning Vi ha f å t t nya barnavårdsla- gar, och prostitutionens!
reglemen- tering h a r upphört.
Men +tta har icke.
kommit, så,som en frivillig gåva frå.nV manpen.
Det har: drivits * fram genom en intensiv agitation,.
och även.
i den striden har Frigga Carlberg stått i främsta ledet.
Icke minst har hennes förf attartalang: härvidlag .va- rit av stor betydelse .. ~ e i n e s skil-.
dringar vor0 s % .-konkreta,, så direkt gripna ur livet.
a t t man inte så lätt kinde skaka.
dem av gig.
De under- ströko missförhållandena och ropade på reformer.
:.
#; ' 109 Den, som endast kände Frigga Carl- berg: genom hennes skrifter, skulle därför lätt kunna få den föreställ- ningen att hon var.
bitter och pessi- mistisk men det @ .. var, icke f örhiillan- det ..
Hennes varma hjärta och hen- nes sinne för &amp; mor gjorde henne fördragsam - mot dem som r i k a t på avvägar.
- Väl var hon mycket be- stämd i sina fordringar, .när det gäll; dekvinnors och barns rätt, men för sin egen personliga d e l uar hon mycket ansp.r %kslös, oih: hon var all- tid nöjd och god mot sin om$v.ning.
Frigga Carlberg var vid sin d ö d 74 Ar, men till sinnet var hon fort- f arande ung.
Och hon hade .sitt .klara minne i behåll.
Ur ' sin rik.a .erhren- het.
kunde hon - berätta.
tusen historier om människors stravanden - och li-.
danden, .&amp;h först och sist om allt möjligt som - rörde.
.
röstrattsarbetet.
Det ar erroersättlig förlust a t t hon ej mera finnes om kvinnorösträtt &amp; historia en g5ng skall skrivas.
Inte SA mycket för .d.esq yttre data och fakta - de .finnas.
nog upptecknade, - men för den.
inre sidan av saken, det, stora arbetet.
a t t - viicka och ' övervinna fördomar och mot-.
.
.
stånd.
.
.
ö är för a k F r i g g a carlberg.
själv .. var oavlhtligt verksam både i tal- och skeft, .. både offentligt och enskilt i detta.
nydtaning&amp;rbete,.
förstod hon bättre än de flesta orsakerna till a t t kvinnorna bröto med sin .undergiven- het; och.
fordrade sin rätt.
Själv.
var.
.
.för .denna stora iion en av ledarna.
.. sociala revolution.
. '
I ' GULL1 PETRINI.
.
HERTHA l10 1 Kring två utnämningar * nför de ständigt återkommande sen underlät att ändra detta ' felaktiga orättvisorna i samband med utnam- förslag helt mot kutymen i liknande ningar till statliga och komunala am- fall.
Nar sedan d r Malmberg återtog beten frågar man sig om inte ett helt sin ansökan och valet allts % kom att nytt och bättre system vore tänkbart.
stå mellan d r Muhl och dr Höjer gav Att det vore behövligt a r i alla fall anstaltens styrelse Höjer f örord.
Me- visst.
Icke minst för att undvika.
dicinalstyrelsen u tnamnde i enlighet aetta heder-och-.ara %v-yarandra-ta -- med förordet, nhgot som visserligen gande, som hör till problemets mör- är regel men.
ej nödvändigt.
I ett fall som detta hade ridigheten krävt kaste sidor.
.
N a r kvinnor bli indragna i en ut- att medicinalstyrelsen ej fast avse- nämningsstrid tillkommer en allde- ende vid förordet.
Skillnaden i me- les speciell f örsvårande omständighet riterr mellan doktorerna Muhl och - nämligen den att de icke äro män.
Höjer är namligen mycket betydande.
Jag vill inte pAst % att ' kvinnorna över- Då d&amp;, gäller en tjänst i en anstalt allt och alltid f % lida för detta i ut- för vArd av späda barn a r namligen nämningsfrAgor.
Jag tror t. ex. @ r.- tjänstgöring vid sjukhus med späd- na att vhr nuvarande regering ej barnsavdelning.
den viktigaste meri- skulle göra skillnad mellan nian och ten.
Dr Muhl har 4 %r l.V2 mAnad kvinna.
Meq- d k e r t a r att könet dylik tjanstgöring - långa samman- mången ghng tillmätes dominerande hängande förordnanden.
Dr. ' Höjer betydelse.
De kvinnliga 1äkai.m lia 1 å r 7 mhn.
- korta; spridda förord- nyligene i samband med två utnam- nanden.
Som synes en enorm skill- ningsf rågor f %tt eklatanta exempel nad.
Även i övrigt har d r Muhl p % att s % ä r fallet.
i medicinalstyrel- mycket längre.
tjänstgöringsmeriter.
Dr Hö jers vetenskapliga meriter kun- sen.
Det &amp; a fallet rör överläkartjans- na p &amp;.
i n t e i vis uppväga denna ten vid Flensburgska vårdanstalten skillnad.
tör spada barn i Malmö, en kommunal Skulle nhgon betvivla att ovan- institution.
Medicinalstyrelsen har nämnda orättvisor mot två kvinnliga behandlat de kvinnliga sökandena till läkare vederfarits dem i egenskap denna tjänst synnerligen styvmoder- av kvinnor så torde medicinalstyrel- ligt.
Det av anstaltens styrelse upp: sens hhllning i en senare utnämnings- gjorda förslaget upptog med.
dokto- fr %ga vara ägnad att ytterligare över- rerna N.
Malmberg, Greta Muhl och tyga om dess brist p % god vilja.
Skol- A.
Höjer med uteslutande av dr Sara läkarbefattningen vid folkskolesemi- Gyllencreutz som avgjort är mera me- nariet i Stockholm vilken aven inne- riterad än dr Höjer.
Medicinalstyrel- bär fri Iakarv %rd %t seminaristerna I '.
, söktes bl.
a. av d r Ada Nilsson och medicinalrådet Edén.
Dr Nilsson a r specialist i kvinnosjukdomar, har ba- kom; sig en lång internpraktik.
bland kvinnor och a r en kand skolhygieni- ker; Medicinalrådet Edén, ar kirurg, har varit överläkare vid landsortsl ' a- sarett men a r numer sasom medici- nalråd avstängd från all kontakt nied &amp; n allmann.
praktiken.
Hans skolhygieniska meriter inskränka sig till att han varit lakare vi,d Haparan- da småskoleseminarium.
Medicinal- styrelsen.
.förordade emellertid d r Edén till platsen och skolstyrelsen ut- nämnde honom.
Ingen: svensk kvinnlig lakare har kunnat hysa minsta tvekan om ' att medicinalstyrelsen under gangna .. Ar statt oss emot.
.Det har ' tillfullo framgitt av- offentliga skrivelser, en- skilda samtal och mAnga gärningar.
' Men en: sak a r a t t, i enlighet med: sin I. F. U.
W:s, rådsmöte.
i Bryssel.
Den stora internationella.
sam- manslutningen av universitetsbild-a- .d:e kvinnop.
: (International F,edera- tion of University Women) samlas till allmänna kongresser vartannat år.
Varje å r hAlles dessutom möte som bestlir av av " Council ", å r.
förbundsstyrelsen samt för varje an- slutet land ordföranden i dess kom- mitté f ör internationellt samarbete (eller:.
suppleant).
.
I å r ägde rAdsm6- tet rum i Bryssel den28 - 2 9 juli och bland ' närvarande voro den nuvaran- de.
förbundsordföranden, Dean Gil- dersleeve, Amerika, den förutvaran- de, professor Spurgeon, England, samt två av de tre vice ordförande- na; docent; Gleditsch, Norge, och pro- fessor Cullis, England.
.Av 20 an- slutna nationer voro 17 represente- rade; den svenska delegaten var d r Eva Ramstedt.
De ny4 nationer, som begärde att bli upptagna i sam-, ' q övertygelse.
kotstå.
.främmande in- manslutningen, voro Luxemburg, Ru- kiäktare, en annan sak a r orättvisor rnot.likaberattigade medborgare.
Det a r ju.
nämligen vad vi kvinnor äro sedan behörighetslagen - 1 juli 1925 -.
tratt i ' kraft.
Vi hade kanske hoppats a t t.
medicinalstyrelsen dock skulle ta konsekvenserna av en ' ge- nomförd lagändring.
.
Men förstas, det a r nog Svårt.
Det kan vara mycket svart att f %, igenom en .ny lag.
Att förvandla sagda lags mot- ståndare till dess fördomsfri hand- havare a r säkert ändå svarare.
mänien och Bulgarien, av vilka den sistnämnda hacle egen representant närvarande.
Till de land, dar .orga- nisation " av föreningar pligår, san- des halsning ' ar, och särskilt beklaga- .de man a t t Tyskland ej ännu p % grund av inre svårigfieter med or- ganisation kunnat bli ' upptaget och, hoppades a t t ' det e j skulle dröja lan- ge förrän så skedde.
.
.
Bland de frågor: som behandlades tillvann ' sig förslaget om en gemen- sam ' stipendiefond på en million dol- lars huvudintresset, och man ' disku- terade mö jliglieterna ' att anskaffa medlen, sarsliilt att snart f å ihop tillräckligt mycket för att kunna ut- dela Atminstone ett stipendium Ar- ligen.
Stad.gar f ör ' stipendiefonden f öreslogos.
Den australiska förenin- gen kom för övrigt med erbjudanije av.
två sti.pendier '.
för vistelien .i ',
1 12 ' HERTHA Australien, .ett för.
' brittisk under- skte, det andra utan angiven natio- nalitet.
Så lämnades ' rapporter fr %n de olika nationerna och från styrel- sen, sekreterarens innehöll .. en eloge för fjolårets kongress, som &amp; kant i Oslo på inbjudan av de nordiska na- tionerna: Nästa .års.
konferens kom-, men a t t aga - rum i Amsterdam - 6 au.gusti.
.
.
AngAende klubblokaler.
för I. F. U. W-:s meclilernmar kunde man glad- jande nog meddela a t t vid Crosby: Hall i London til1,byggnaden av den nya .delen med boningsrum, och res- taurant nu skall börja och att det ar ' gott.
hopp oni a t t hela komplexet skall kunna öppnas nasta år.
Dar- näst kommer.
turen till Rom, .&amp;r förarbetena äro i gång med planer på inköp av nAgon lämplig fastighet.
De olika, ständiga- .och tillfälliga,, ' kommittéerna avlämnade ocksA sina rapporter.
.Frånt deras arbete kan namnas, a t t kommittén för intellek- tuellt samarbete tillsammans med.
ett ' par andra organisationer - dari- bland International Council of Wo- men - avlåtit en skrivelse till Na- kionernas förbund med uppmaning att t a in kvinnor på skilda arbets- områden, speciellt som experter i dit- hörande kommissioner.
Kommittén för utredning angående högre skol- .undervisning i olika land hade sam- lat en: hel del material och fortsat- ter .sitt arbete, särskilt med tanke p % möjligheterna av lararutbyte.
Kommittén för utredning angiiende ett internationellt h jalpspråk hade ocksA samlat uppgifter från mAnga håll, men ej.
tillräckliga a t t kunna göra nAgot uttalande.
- ' ' ASTRID STURZEN-BECKER.
~~nternation&amp;.
kvinnoröst rätts al lian se^ kongress Paris 23-30 .Det a r " Frankrike som s d a r - Iri- ternationella kvinnoröstrattsallians- ens skaror Vid den instundande stora kongi-essen sorI.1 skall aga ' rum 23-30 maj nästa ar.
Fransyskorna ' ha ock- SA allt ' ' skal i ' varl ' den a t t t a vara på den propaganda för kvinnorösträtten som alliansens kongresser i och för sig utgöra. '
.Hur segt ' an motst %ndet mot det: ' kvinnliga röstrattsliravet a r i l a m t dar en sa ' dan internationell kongress halles, - den uppmarksaxn- het som ' den stora samlingen av kvinnor från man kan - nu saga ' s % gott som ' a l l ' a världens länder - av vilka ' en; stor del ' - faktiskt redan givit kvinnorna rösträtt oundvikligen vacker i pressen ock bland allmanhe- ten a r till ovärderlig nyttaXk det eg-t ' ' ' - mai W26.
na röstrattssstravandet.
Det a r inte så alldeles lätt kanske för vederböran- de som makten hava a t t imorera en fordran som stödes av en varldsopini- on, .och a r t i l l händer det väl a t t aven dessa kunna kanna det en smula ge- nant a t t just d e r a s lands kvinnor höra till de tillbakasatta och ratts- lösa.
Till och med .den store- diktatorn Mussolini har synbarligen icke varit otillgänglig .f ör en dylik tankegång.
Med all säkerhet ' ha itallienskoi-na Romkongressen ' l923 att ' tacka för att .den första röstsriittsallnlosan nu räckts dem.
Och fransyskorna äro till och med efter d e m, så det synes sannerligen vara av nöden att de f % den hjälp kongresskådespelet kan ge dem. '
.
Det .preliminara !progra~met a r nu uppgjort, och Paris a r .den ut-.
.
sedda platsen.
.
De tre dagarna före kongressens l !ogtidliga öppnande söndagsef teï- niddageii den 23 maj uppt+l; as av vanliga ' prelimi&amp;i.ra ' sammankomster av styrelsen och; av den interriatio- iiella kommittén, vilken best %r av sty- relsen och ordförandena i de anslut- na ländernas skilda föreningar.
Vid.
kmgressens öppnande på söndagen håller röstrattsalliansens ordförande, Mrs Corbett Ashby, sitt hälsningstal, och adresser-framföras från vid kon- gressen.
representerade f öreningar.
Måndagen och tisdagen äro reser- verade f ö r: de permanenta kommitté- ' ernas gamma11 traden, vilkl;.
infalla e f t e r varandra s % a t t varje kom- mittémedlem beretts tillfälle a t t nar- vara vid alla kommittéeriias saninian- trad.en .om hon s % önskar.
cli.sltuteras; kongressen kan endast .antaga, avslå eller Aterremittera dem till respektive .kommittéer.
Det- t a arrangemang representerar givet- vis ' en mycket stor tidsvinst för kon-.
gressen, .ioclz som v a r j e kongressleda-.
mot haft ratt a t t tidigare vara med om kommittéernas sarrimantraden.
och såväl deltaga i diskussionerna som göra egna förslag angfieride ' resolutionerna ha dessa s % l e d ~ r.?
!~ dan dlmänt avhandlats.
Den ' ny,-.
heten h a r nämligen införts a t t kom- niittésammanträdena uppdeiatc i första enskilit konklav av:komrnitt+ medlemmar och en därpå ' följande tillgänglig f ör alla kongressmedlem-.
.
.
mar.
.
P % fre.dagseftermiddagen aga de ordinarie valen rum.
.
Överblivet.
arbete expedieras:.
på lördagen då valutgilngen aven till- intaga sinaeplatser och arbetet begyn- ner med f ragan: om nyanmalda .för-, eningars anslutning, styrelsens.
och J u s ' rapporter och andra ordinarie föreningsarenden.
Eftermiddagen ar anslagen å t diskussion av propa- ' gandametoder i de röstrattslosa lan.- derna; som ' huvudpunkter ha - .upp- ställts friigan huruvida d e k k e röst- ' berat.tigade .kvinnorna .. börai ansluta sig till de politiska partiefnia och huruvida beviljandet av koininmal rösträtt kim anses som ' en hjiilp till eller ett hinder f ö r a t t vinna .den po- litiska rösträtten.
.
Torsdagen a r de röstberättigade kvinnornas dag.
då deras stallning .och f örhållanden.
.
framläggas och.
.
diskuteras.
Fredaged a r den stora.
förhand- lingsdagen då organisation och stad- gar dryftas.
Likaså.
föreligga de inom de fem internationella perma- nenta kommittéerna preparerade re- solutionerna.
Dessa f A .dock e j .da Som: synes .ett särdeles, koncentre- r a t arbetsprogram, vilket emellertid tillsvidare står.
oppet för andringar och eventuella tillägg.
-, - ', -. '
.
Fredrika- ' Breme ' r -- Föib ' undets SjukkGssa beslöt %vid sitt den.
29 septein- I&gt;cr ~ ' orl; s; i.tt; i.
3.1-iiiiite att iippg; " L i.deii planeradc s; riniii.iiiislriyii.iiigskassaii Cciitrt~lkasshn Viiil- fast -.
S1; oclcholin.
Till dc dlirined nritagna stad- garii:i. för Central k:+saii beslöt emellertid Ars- ' riiötef; pi .. s&lt;yi.clscii ' s förslag att .iitta.le sig fiii: ett tjlliigg siii; i.rlist iiiöjligt i svad.
bestiiinmelleriiu oiii ~.iiiklcoii ti.01li111 ' t ai1gii.r; önskemAle \ ' VW att kviniilig iiiedlci !~ i i.
k:t .. ssaii skulle VA.
d2ir:oin gjord; ~iiiiiiilii.ii tillde1; is kviiirilig sjukbesökart? ..
Befilutet oii uppg3.cride i den ' nya sjukktis.
sail skull ' för.
iltt iiga giltighet.
' bek.riiftas p5 511iiu.
ol; t.saiiiiiiai~trCde med.
kassans medleininnn, varvid.
tvi " ^ tl:ed; icdels.
!nxjoritct erfordras för att besliitct s l d l iiiises.
koufir~erat, ' '.
H ERTH-A 114 Nutida svensk sakralkonst.
- v. arje släkte har, medan sekel förrunnit, till s i a efterträdare overantvardat ett konsthantverk .av f ullgod beskaffenhet; ständigt nya, starka.
händer togo detta i sin vård, och skiftade det: också i yttre gestalt- ning, s % förblev det väsentligen ett och detsamma, samma otadligt goda f örebildliga alstring.
Till sist och inemot var .egen tid kom det hela i hjälplöst svaga händer; men att det endast blev några korta årtionden, som man har att förebr % bristande .begrepp i dessa friigor, be- ror.~ &amp; oss, nu levande.
Fullt ut kun- na vi sagas h a.
botat vad slaktet f öre vart eget bröt.
Rätteligen m %ste det erkännas, a t t greppet gentemot den a r t a v.
konst- närlig alstring,: som - vi kalla konst-.
hantverk, under narmare ett par se- kel icke hade varit fullt ut sådant, som man hade velat önska.
Det var den sakrala.
konsten, som hade blivit lidande.
.
Irreligiositeten spe- lade här hämmande in.
Det bör ha satt en strid mellan densamma och de ännu starka kraven p % konstnar- lig inredning.
Men den högst brist- fulla känslan för kyrkoornatens skön- het och helgd segrade.
E t t mödosammare värv väntade alltså den som .ville återupptaga sa- kralkonsten,.
an ' alla dem, som hade satt sig samma mal före gentemot den profana konsten; i senare fallet gällde det a t t gripa endast ett par år- tionden tillbaka, i. det förra a t t åter- knyta band, som i narmare tv % sekel varit brustna.
Och långtif ran .endast detta; dar det för profankonstens vidkommande gällde enbart ett yttre, gömde den gamla kyrkliga konsten på åskadningar och begrepp, p &amp; regler och bud och bestämmelser, om vilka varje dess utövare m %ste aga den rätta och djupa kunskapen.
Och den slutligen vunna vetskapen i dessa stycken har ingen last sig- till ur en viss samlad f acklitteratur; hela Euro- pas äldre sakralkonst a r en av de mödosamt tydda källorna, och stycke för stycke f %r den, som ivrar för,des- sa fragor, ur många sekels urkunder samla tillsammans det övriga för att få klar hela den laggivniiig, vilken å detta område aldrig skall upphöra a t t.
.
gälla.
Det ä r en .gladje att,:kunn påvisa att en s&amp;dan trägen och .kravan- de uppgift blivit- beaktad och fylld i våra senaste dagar; .det a r en dubbel glädje att få erkanna, a t t den, som lyckosamt g %tt i land damned; är en.
kvinna.
Agnes Branting äger den samlade kunskap, som icke någon annan p % området i frAga torde besitta.
Det a r denna hennes djupa förtrogenhet med den kristna konsten och framför allt dess utan tvivel rikaste yttring, den textila, som gjorde henne skickad som ingen annan a t t taga sig an den för- gätna konstarten.
Huvudbetingelsen var genom ' denna hennes lärdom och hängivenhet fylld för att vara dagars -
H E R T H A ' 115. sakralkonst, tv % sekler och mera yn- gre an den som vi se som förebild, skulle f å den.
helgd,.
det djupa i inne- håll och mening, som gör den sakral.
Som konstnär ägde hon övriga betin- gelser .. Skärskiidar man; de rent yt- tre egenskaperna i de verk, ' som hen- nes anstalt, Licium, låter utg %, så skall det lyckliga valet av material, den obeskrivliga skönheten i färg- sammansättningar, det mästerliga-.
i själva utövningen oupphörligt väcka ens djupa beundran.
Fullödig a r i sanning.
denna sakrala textilkonst, en ovärderlig .och högt skattad insats i våra dagars konstutövning .. Sin prägel har varje lycklig, textil period satt på den kyrkokonst, som det blev dess uppgift a t t skapa.
Starkt bysantinskt betonad ä r den all- ra äldsta kvarlevan vi aga av medel- tida broderkonst, en stola och emma- nipel frhn 9004alet (Durham i Eng- da?
händelseförlopp, men @ r. uppfatt- ning: står f jäi-ran f r å n den medel-, vår.
läs- tida-.menighetens,.
och s ' ~ blir a r t en annan.
En enda symbol-.
a r oss nog för att .det ena eller andra .av; ad den Heliga Skrift innerst vill gi- va skali bliva oss uppenbart; vi ha här kommit a t t &amp; å p01 den allra äld- sta kristna k y r k q s ståndpunkt.
Som man, enligt vad vi erfara främst av katakombmåhingarnq kunde hämta uppbyggelse och trost vid åsynen av vedertagna, f o r m y, vars djupa bety: delse h a n väl kände, så göra vi det.
Den a; rt av ornamentik, som Licium.
har valt som sin,] %ter en.ny ' och frisk skönhet, en rik växling blomma kring urgamla f ormer,: korsen, ~ r i s t &amp; m 6 - nogrammet, rosen, druvan;.
axet, livs- tradet, örnen och duvan, fisken, skep- pet o. s. v. En viss fyllighet i den ornamentala " gestaltningen har under ' senare %r fatt vika för en enkel, stor- land).
Realism och en I %ngt driven stilad behandling; De dekorativa var- elegans i teckningen utmärka opus dena i denna symboliska dekorations- anglicanum.
Ungrenässansens mäs- terskap och ljuvhet lyser över 1400- talets flandriska konst.
Inom alla dessa perioder har figurframstall- ningen- - spelat samma roll - som inom det medeltida smidet, inom glaskonst, snideri i trä och sten o: s. v. F &amp; den icke 1ask.unniga menigheten var denna .konst den öppna boken, vars illustrationer man lika säkert avläste heliga händelsers .förlopp, som en se- nare tid gör.det ur böckernas at- tryckta sidor.
.
Innehållet a r i v %ra dagars sakral- konst samma djupa, eviga och trös- tande sanningar, som förborgade sig bakom den heliga ' skrift; s många skil- konst äro betydande.
.
.
- Står alltså i detta avseende svensk textil kyrkokonst formellt oavhängig gentemot en ' äldre alstring, s % är.
detta icke minst fallet vad betraffar själva sömnadskonsten.
Varken en fjärran.
.
tids invecklat mödosamma.
teknik,, där sömnad och vävnad pa ett egendomligt sätt flata sig in.
i varan- dra, eller den trådfina kedjesöm;.
som utmarker .det e,ngelska arbetet, ej hel- ler den till f.ulländning drivna schat- ters~ömmen från.
renässansverken och lika litet det reliefartade.
arbetet från senare perioder ha tagits upp av vår ' moderna - svenska anstalt .. &amp; ukas givetvis vissa mera elemen-
HERTHA t16 tära, tekniker, platt- och stjälksöm, olika.
arter av .guldbroderi o. s. v., SA har, man.
- iq ännu högre grad.
sett .sig nödsakad a &amp; för vissa Önskvärda .ef- fekters [skull rent - av .nyskapa.
I själva verket ari denna omstiindighet en av dem; som %t Liciums konst ger ett så friskt och, sareget drag; sina * fullt moderna.
kvaliteter äger alltså den .sakralkonst, som vi ined.
djup till-.
fredsstä~lelse kalla - svensk .. - - I senaste - tider skall - man på stil och sömsatt lik; läti känna igen ' denna alstring, som vi nu.
sarskil ja- opus anglicanum f rån: annan medeltida textilkonst.
i * Man: ville .. tänka.sig, j.ust med av-.
seende på den.
engelska kyrkliga bro- derkonst som en - gång erövrade värl- den, .att v 8 r sakralkonst?
vore.
värd icke; endast en svensk, utan .. - - euro-.
peisk krets .av avnämare ..
Men.
s % har- arinu icke.
skett; .och har- man- hört utlandska- andliga - yttra-: * sig om .var sakralk.onst.
: och ' f.
ö. hela.
vår liturgi med ett.
icke .@Ht.
dolt .. ogillande.
av dess rikedom, så ' förstår man att .in- tet ar.
att hoppas.
i Vad - med.eltida, p.rel.ater.
, och.
förstodo,.
a t t hämta klenoderna f ~ å &amp; n n va-rldid @ yppersta .anstalt, f örst&amp;r icke .det.
eu- ropeiska ' prästerskapet .av: idag.
- .O @ Sverige skall utan-tvivel.
förbli det en- tia lahd, varsi-kyrkor, finna det.
.som sin.
, mycket: betydande angelagenhet a t t förskaffa sig dessa klenoder.
.
.
:.
Detta.
shvida.
icke .till någon- svensk kyrka i utlandet: en eller.
annan skrud.
föräras .. Och just i .dessa: dagsr.
äger n.åg; ot sMant .-rum.
- - -.
.
.
.
.
: V %r Margarethakyrka i. Oslo; star.
inför sitt f~~llbordande; direkt.
leder d.en vAra t e k a r ' till.
den f urstinna ' ' ',?
!
bars brada bortgång blev var djupa sorg.
Icke f å svenskar ha varmts vid hennes minne och önskat få visa hennes kyrka heder.
Hennes make var .av alla den.
förste, och Licium vi- sar,.
i de dagar då detta skrives, det högtidligt .yackra antependium, vilket ej endast a r kronprinsens.
gavs, utan i sin symbolik (Rättfärdighetens se- ger, symboliserad av den genomstung- na.
draken) helt ar.
utförd, efter hans idé och förslag .. Att prinsossan Ingrid utfört en del.
av dess, konstrika sömnad ger dcttayerlr ökad .betydelse.
- En säreget vackor .mass- hake, ett sorgantependium, altarduk och ett par håvar tillhöra deii blivan- de Margarethakyrkans textilskatt och.
f ramvisas samtidigt.
Var och .en i sin art ä r o.
alla.
dessa klenoder av en gripapde skonhet och filland-.
.
ning.
.Men blir vår: svenska.
anstalts .verk- samhet p k det hela taget ' inskrankt till det egna landet, s % .hur obeskriv- ligt mycket har den- icke betytt för .vara kyrkor.
, Det är sant, att så gott som samtliga .va.
katedraler darif rån - hämtat .rika -.
utrustningar, .klädslar för b %de altare och präster, och att det,.
i c h Iär finnas m h g a kyrkor med lyckligare lottade- ekono-.
miska f örhallanden, - som icke ' ha en Liciumskrud att uppvisa.
.Men detta liar icke uteslutit, - att aven * mindre kyrkor,, t. o. m. de mest anspråkslösa.
och i ringa.
villkor, tack vare detta le- vande nit för v %r kyrkokonst kunnat förvärva.
en eller annan.
liturgisk dräkt.
Och har denna givetvis m %st bliva av .minst kostbara art, så har detta aldrig f %tt.ske p % bekostnad .av, k,.
a 11.7 H .. E.
R .T H A gedigenhet och .skönhet.
E t t värdigt len och kraften och nerven.
.
.
i dess.
m&amp;tpalig&amp; &amp; utövning,.:.
. "
?
-.
.
och fullgott och.
skönt &amp; k i &amp; t. o. m.
Inom Licium har man alltid for- det tiysynes ringaste arbete, som ut- &amp; iill ' aig hiyta- de främsta.
stått gått från.
Licium.
Att våra guds- kraf terna inom omradet; Vara allra tjiinster ' kunna - firas ' under., veder-.
t 9 ~ t i l k o: - ha h ~ alitsh ~; raista tagna liturgiska f ormer, de forme *.
:.
.
fått.
skriva sina.
&amp; - i$ det ' ' .blad in, som utl2irkingarna anse alltför rika.
om nutida.
kon&amp;.&amp;öhihg, ' som inne- och vilka måste vara ett utslag av ur- ' h i l l e r.
vår - stora.
kyrkliga: konstan- gammal nordisk praktkärlek, a r at$ stalts vackra '.
historia.
Ypperliga: aro-.
i mycket hög grad tillskriva Agnes e j min.ilke, de kt&amp;+f&amp;,.
i m &amp; Brantings hängivna,.
nitiska.
verk- terliga, verken f&amp;&amp;sty ' g$ iiii itygn.
.
samhet.
och.
hiniivenhet f &amp; dden:hög+i ' uj$.
giften.
har genoniglödgat den.
:, verk-.
.
Ännu i en annan form har dennav, tagit uttrcck tillika med andra, samhet,:.som~ gick: u t p % våra: kyrkois k g s t betydande krafter p &amp; rnus&amp;o &amp; ~raditiö$s&amp;1iw.
i&amp;fkkaijde - ?&amp;d: &amp; - i och: dyrbar .kohit.
; ' iin &amp; gen vfii- rhdet, stiftade Agnes Branting .re- ..;., dan år 1908 Piet&amp;, .. en.
.före- q g o c h hitt n i J h a i.
~ ~ n &amp; ~ra~tin~: ning, som har till uppgift hi % tillvara- rikt mått f örstA-t; tt.
atkmeddela.
&amp; t sina taga okh istlindsätta äldre, illa farna tr.ogna - medarbetare; 1. samina anda .en: diG:.
.
: &amp; $el- textilverk, såväl sakrala som prof ana; Icke 1åhgtifran ett tusental.
oskattba- ed$- tiitilkbkstei.
u.If&amp;-des,.
ytf&amp;+s '.
i.
.
r a gamla föremal ha här rönt det var: våra.
' dagar -.
~ i c i i m $ i c ~ u d a r - ~ ~.i i sammaste, konstkunnigaste istånd.
rek6 p %visbart som .ett; tydligt; tillskott sättande.
Vad v %r.
tid har har.
a t t i väyde - kan.
.aldri.g.
i.ågot ' s&amp;däfit - rik-; hen- ~ i ' den, r.
Yais bli&amp; &amp;?
.&amp;ot överantvarda åt k ~ m ~ a n dagar de ar ' en, gåva, s &amp; stor ' och betydande a t t fijr&amp;a.
it$ sijeja bäk@i ' dit., p8taglipri, dess värde knappast står.
att mäta.
realiteterna,.
skal * den.
.kij.nsl~stam- En .hel stor kulturinsats.
betyder .i n ing,.
som- härskade.
medan.
skickliga sjidva verket Pietas insats.
Ocksa i. fikgrar f örde niilen j alltid och - in i si$ - ...
detta fall ha .. vi a t t rikta vår tacksam- naste ' tider fönriminä~ @ m - ett ofök-.
.
.
.
.
öYer ..: d t + ' ~.
a $ t ~ ~ ~ i s k i het mot den som icke endast a r en av tydbart skimmei: initiativtagarna till .Pietqs, utan sja- dräkter. '
' ' ' 5 ' ae ' ' ' ': i&amp;qe+li:ljga.
S.
K.
N:s ordinarie höst-.
.
Det andra ordinarie sammanträde av Svenska Kvinnornas Nationalför- bunds styrelse som enligt stadgarna skall hållas under- p&amp;g&amp;ende &amp; r ägde rum mhdagen ' " den 28 sistlidne sep- tember ii Stockholms Lyceurnklubb under fru Bertha!
Nordensons ord- f örandeskap.
Som f örsta ärende före- låg val av.
kassaförvaltare, efter frö- ken Elsbeth Fehrmann som av- Ylyttat från Stockholm, och p %.
för- slag.
av.
Centralkommittén valdes ad- vokat Mathilda Stael von Holstein till denna funktion.
Till medlem av den, .nybildade Internationella ståen- de kommittén - för barnavård valdes, likaledes enligt Centralkommitténs förslag, fru Gertrud Törnell;.
Aftonens fö-drag upptog en redo- görelse f or.
Washingtonkongressen, av fröken ' Iriiegerd: Palme samt för ' de internationgla permanen- kom- mittéernas arbete och resolutioner av respektive vid kongressen närvarande +venska kommittémedlemmar fröken Marta: Henriques, f röken Anna Kle- man, fröken Margit Malmsten och advokat Mathil ' da Stael von Holstein.
Vid f örsta allmanna barnavhrds- kongressen, som hölls i Geniive sist- lidne augusti, hade S.
K.
N: repre- senterats av barna~~rdsinspektör- An- na Lindhagen.
En kort resumé a v förhwdlingarna lämnades i fröken Lindhagens ställe, d % hon var hind- rad närvara, av d r Malin Wes.ter- Hallberg.
.
Från K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n.
hade den 5 oktober i samband med Kristianstads hus- iiiod&amp;föreiii; ig anordnat ett offentligt möte i f lick1ai:overkets mila, varvid f r u Maja Strand- hel-g, Ystad, talade över arnnet K v i n n a n s sociala och rattsliga stallning g e ii o m s e k l c r n a.
Efter föredraget sani- k VUUI med teservering. '
' ' ' L u n d k r e t s e n hade den 30 september sainiiituiti.iide iiiider frii A.
33eri:li.n~ ordiöran- dcsksr), varvid fil; d:r Selina Colliander BijlI etii.
ined I jusbilder rikt illustrerat föredrag om A.i ' aBe r o c h.
a u d r a i o a s e n B o u - H a d d a.
Sedan, diirefter en del förenings- iiiendeli behandlats vidtog ett samkviim, var- vid förekom sang a v fröken Ingeborg Anders- BOII med ackoiiipaii jeniang a v f r u Lilly Hen- ri kson.
=B F a l k ö p i n g s k r e t s e q hade den 1 ' septenibei: aiiordnat .en förd.ragsafton varvid fr. Alinq von Porat, Linköping, talade om K v.
~ n n o i: n s o c h d e d s o c i a l a h j ä l p -; v e r k s a ni h o t e n.
~t&amp;ig, utfördcs av f r u Gerda Persson.
.
i3 S tockhol niskretseiis nkdrika- l3reiiicrskola började siii höstterni~n tisdagcii dcit 2.2 sei&gt;teinbei ' ined c11 saniiiiaiiko~ii~t av lwrsledare och elever i Klara folkskolas lilla kollegiesal varvid d r Hanna Rydh hö ' ll före- d ~ a g o m K o.
n s t e n i ' E u r o p a f ö r f e m - t o-n t u s e n &amp; r s e d a n beledsagat a v ski- optikonbilder och fröken Margit Hiimble, med fröken Greta Andersson vid k sia not, föredrog nbgra fiolnunimer.
KuPseriia, som d e t t a giJ förlagts till Klara folkskola, onifatta f y r a kliraer i engelska, en i litteratnrliistorja, en i konsthistoria och en i S r e f ges äldsta kulturhistoria.
, ~jdskrift föc den avenska kvinnorörelwn; &amp; iven -- .. au, ~fedrik&amp;r&amp;wF8rbundtb y Redaktör i Ellen K I C &amp; Q.
~.
.
.
.
.
.
.
Förbun&lt;lsmeiZienzrnar ' &amp; hilla tidskriften - till ett ria av kr.
5:50, varvid &amp; nurneri&amp;cn &amp; er direkt genom ~&amp;drika-~remer-~~rbuniets by&amp;, IUqpåIkrgagatam, Stdckholm.
Icke- förbundsme&amp;mmnr ' prenumerera I närmaste.
po~tanstalt eller i bok- hcindei.
Pris för postupplaga: - l /, Br kr.
6: 50; ' 1 % Ar .. kr.
3: 54 ' /, ' tr ' kr.
1: 90.
Lösn~m- mer 65 öre.
Redakiiori och espe4ition: 48 Klarqbcrg$gafan~~, Stqckholnz.
: Redaktionsa.
tid: tisdagar och fredagar kl. 7-3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Rika 27 62, Expeditionen: kl. 17-4 va @ söckendag.
.
Allm.
T.
Norr 48 50, R i k 27 62..
.
-.
- '.
,.
.
.
, - w, I!
.
BRUN~SSONS~V~PLVS~OL.
JOH-NNA Kurser för u ' tlil&amp;irag civ '. '
.
.
~ * lrlttrar&amp;or, ~rbetef&amp;estbndcnkor, ~rkur&amp;rekkor, Hemv&amp;rnYiig Tel. C L n ~:. '
Skola o. försäljning: .KUNGSGATAN 74 St o c k-h o l m el.
N ' a _._&amp;__ - L___ - 1.
- - - I I _ - -.
- - - -.
4 S; .. - ...
--- - i Hygieniska sä.ngkladei, i. i 1 Täcken: % Filtar, - i l.
.
1.
*,, .s ... -.
Fru.
.Emilie-: hen ho ff ~linik iöf:Mr~rsh a &amp; Bndais tbd, r M&amp; &amp; &amp; ' I «gLa F~ ' u~i~ -.
, ~ ~ n; II f Blomm.or, r ~ ~ ~ Kransar ~ ~ [~ ~ 1 A J; lobn V, LÖflreii &amp; k 0 - a -.
Fvergeuo ' iiidsta,.
- största och biist renommeqcte special&amp;r i Si,den- O C We- ~ o 1
GUMMISULOR OGH GUMMIWLAEHAR sXzmtzz.cs Euf; .tr *. '
marknadens förniimsta fabrikat, liittn oclr beliagliga med enastriende slitstyrka.
.
Gummileksaker.
.
.
.
.
uppblasbara och (iy tatid.= största sortering i travlips nyhetvr.
.
- - ..
Dessutom rekommendera vi vart viil försedda lager i Gummihandcltar, - Cummisvampar, Gummimattor, Bollar, Renkuddar, Tennis- och Gymnastikskor m, m., m.
F:, 1 1
