# ID: svediakorp-per2852
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,200
# sentences: 641
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRJF ' X ' FC) R DEN SW3SNSECA EC ' VTNN ' ORORE&gt;LSE - ~vm=-iFiJsrBm~; ~~ X RJE~TLI) R:.ELLEN X
'.
I.::.
. '
.
.
y.
.
,.
.
.
Ink&amp;pavIil !Lder.&amp;rjuivissiriilnenförtroendesak och det # r ingen t~lf&amp;llighet, att den n i t &amp; n o g r ii k- nad.e publiken i f u l b t c förtroende viiiiiiet sig till pau / ugergstrdm3~ -.
.
-:.
.
t.
P.
,.
~ ' &amp; f v e q v a r n Bruk s - avgjutningar - l J &amp; e t ter Inslnda skdpturer eller rltnlngar.
kostnadsfritt till.
tjilnst med alla offerter och upplysningar apghende;.
.
pjibernas utförande.
U &amp; Vi -.
. '
&amp;,.
.
.
ilis is kr iv oss rinder idress.
NAFVE,.
.
Q VA R N S B R u K, ~~fva~varn.
.
.
t. '
, Grundat 1623, - S P E C I A L A F F A R F O R DRSK7LT.R KAPPOR = KlSNNINGAR:.
.
KJOLAR.
R,EuNPLA (JiG -. '
~ f f / i g a k f, p e r i s e r l Tslslansr @ &amp; g326 5619 Mn8 Siden- &amp; Manuf~~ait ' dr Största urval nyheter
--.,.
ARGANG.
XP.
.F.
.
JUNI 1925 redr rika-~rerner- ör bundets årsmöte 9-10 juni i Mariestad.
N. '
är If ariestadskretsens ordf öra.nde Plomgren, Axianne Thorstensm, fru f örlititet år inb jitd f örbundet htt G e r h d Töaimdl, fröken Sigrid Ulrich, 1925 hålla sitt åmmöte i Iden litla resi- docent Hilma Borelius, flmama.
Isfari- densstadex vid Vänerns strand möttes m n e Ek.man, Elisabeth Quensel, gre- detta ' propå med ex livlig entusiasm.
NIE vinnan Louise Stenblock, samt .av supp- har Mariestad och fru Marianne Ekman leanterna i.
0styr.elsen ^fröken Gertrud - af.
- eller bode man .ej k.anske saga fru Klintberg och f r u.
Astri Levisson.
M ötesondf öiïande blev fru D yrssen,.
.
Marianne Ekman och Mai&lt;~estad?
- ut- ovat ett ch,a,rmant värdskap för årsmötet, och till, vice oildförmdk.
uts&amp;go.s fyu Ek- och de föi-v.ä.ntniqgarna .äro alla man och.
fröken Signe Wennbei-g.
M &amp; Upp#yllda - för att inte saga överträf- tessekreterare blevo fröknarna von Plomgre,l och Ulrich.
fade ?AT realiteterna.
~ e d fru k Ekman med några.
välta- F r u Andriette F l o ~ k n hade upplåtit sin skola för f6i.handlingbna, och dar liga ord- tolkat sin och kretuens glädje htilil man till de två mörtesdagarna i den över att årsmötet saiidats i Ideras histo- med blomster rikt smyckade .sa; inli~xgs: riskt rninnes&amp;.
' bygd yidtogo f ö ~ h i n d - salen.
Det var tjugo kretsar, Maiiestad lingama under f ni.
D yrsse &amp; o d f ö ~ a n ~ själv då inberiikiknad, som ilåtit.
sig repre- deskap.
senteras:.
Borås, Falköping, Gävle, Göte- borg, - Haamstad, Hälsingborg, - Jönkö- ping, Karlskrma, Karlstad, ~ i.
n k ö p i n ~, Lund, al mö,. '
~ a &amp; e s t a d, ~ o ~; r k ö ~ i n g, Sekreteraren, fröken von Plomgren,, jö, inledde .m&amp;etS m3inarie ärendm med ' ~tocirholim, S trängniis,.
~ A e å Väx Ystad.
oeli örebro.
.
A v f6rbun; dsstyrel-: att delge den sedvadiga ' redigörelsan .sens ' mab&amp;e&amp;nar från Stockholm och för fö&amp;und&amp;ts verks&amp;nhet ' under det landsorten q h o r o: ordför&amp;den fru gångna ' året, friimst berörande skrivelser ~ .. i.
d &amp; a Dyrsmn, doktor IIarOlina Wider- som i olika .frågor.
aA2itit~ till Kungl.
str6m, fru.
LiUy.
Hdllström, frök$rna Maj: t: med anledning av 1921 års Ejni- Ellen Kleman, signe Laurell, I d a von kiommitt6s.
.
betäinkla&amp;le &amp; &amp; ende - .. q &amp; '.
- f.
, -.
-; &amp; jki &amp; d ' &amp; dq&amp;t (kokommit- té&lt; för lika Imaral), f &amp; E l h Tiselius.
(kommittén - för ntom. %tenskapliga barns stalhing) och- frtiken Axianne Thorstemn (kommittén .f &amp; lika lön och kvinnas ratt till arbete).
Fröken ' Sigrid Ulrich hade utsetts att till Inter- nationella kvinnorösträttsbyrån i Lon- don insända kortare meddeandm från S ~ e r i g e am vad som dar förekommer.
mentets '.
sedenme~a utarbetade prome- moria .med f6rslag till ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas inom statsverket avlönings för håiilanden; vi- dare - med anledning av 1921 års pen- siomkommittés betänkande med förslag till civil tjänstepensionslag.
Förbundets ansekan hos Kungl.
Sjuksköterskebyråe~na Maj:t om att f å tillsthd tiiil ett pen- Förbundets fy-ra sjuksköterskebyraler, i ninglotteri ooh, se&amp;m dietta avdragits, till ett större toinb~l~ailotteri vidröi ?des Stockholm, Göteborg, Umeå och Linkö -- därpå; den senare aasökiiingen hade av ping, hade bediivit ett likformigt arbe- te.
Vid Stockholmsbyrån v m vid 1924 Kungl.
Maj: t bifallits.
ProPagandaverksa,11~heten.
f ör a y a års d u t 352 sjukskötexskor &amp; krivna; kretsars bildande hade fortgått, och tre 51 fasta platser och 1,672 tjänstgörin- nya kretsar under året tillkommit, i gar i priva.tsjukvård hade fkmedlats.
De.
Kristinehamn, Vikterås och Växjö.
An- G sta&amp;sjuksköterskorna hade under året t d e t kretsa; r utgjorde vid 1924 års avlagt 7,256 sjukbesök.
I Göteborg hac7e 365 sköterskor varit inskrivna, ej$- slut 31.
Förbundet * hade under aret fått tre budens: antal uppgått till 2,519.
De 1 0 uppJysningsbyråer i lidsorten, nam- kam.munalsjuksköte~skorna hade gjort.
Iigen i Gökborg, Hälsingborg och Lin- 18,746 bestik och de 3 caiitassysti ' ai.na köping, vilka, startade - av kretsarna 3,317.
F r ~ k e n Anna - Lönnierblad har d ä ~ arbeta, i likhet m d förbundsbyrån med 1924 &amp; TS utgång avgått från sin post mm; F.-B.-F:s sjuksköter~kebyrAs i Stockholm, medklel.de .upplys&amp;gar angående kvinnliga a.~betsomGden, ut- föreståndarima, .men kvarstår som fö- bSdaings- och löneföihållanden samt reståndarinna för Ca~oline W i jks sjuk- beträffande, stipendier for kvinnor sköterskehem.
Till byråns förestånda-: m.
.m.
Vidare hade i 1 4 kretsa^ före- trinna hade a u på ett ars förordnande drag angalende de u.iga flickonas yrkes- utsetts fröken Greta Josephson.
Den - ett-åriga, Linköpingsbyrån hade vd hållits av frtiknarrna Thors.tenson vid årets .slut 44 inskrivna sköterskor, och von Romgren.
.. Tillsammaas med: Svenska kommit- f öreståt3dariIzn.a &amp; r fru Ma3ie-Louise t6n för internationellt röstrattsaiibete Lundberg.
har förbundet som medlemmar av h- U.meåbyrån har ' raknat med 55 in- skrivna sköterskor, förestandarinna ternationella.
kvinnoröstrattsal~im~e,~~ kommittéer insatt: fru Anna Wicksell ble; eftm ilen avgående syster A m a - (kommittén för gift kvinnas nationali- Bohlin syster Gunborg Holmberg.
Till '
en av byrån anstalld sjukskökrska för Umeå stad åtnjuter byrån ett årli.gt kon~muna.lt axslag av 600 kronor.
Stoff och StiJ ar a.lltjiiimt förenad med skolan.
.
.
~ ö r b n a d k s r e t s a r n a: Sjukkassan.
Efter redogörelsen för förb~~ndets Från Fredrika-Bneme~-Förbunldets veilksamhet under året kommo kretsar- .sjukkassa ha 12,780 kr.
utbetalats unA nas rapporter, avgivna lav närvarande kretsrepreseatanter och i den mån någon der 1924. kre.tis ej vm företriidil genom sekretera-, !S t i p e n d i e i n s t i t u t i o n e a.
av insänd &amp; sberattelse.
rens .~pplasni.n~ ' Vid 1924 års slut uppgingo stipen- De olika initiativen på de skilda hållen die.fondema till kr.
763,341: 81. '
I sti- vittnadd med gliidjaade tydlighet om ett plendier hade utdeilats kr.
16,348:22 v a k t intresse för förbundets s y ften över allt inom den alltjiimt vaxande och i livr&amp;ntor kr.
16,915: stora oxganisatioaea.
F ö r b u n d e t s skolor.
På åisbe&amp;ttelkerna ' föijde .föfedmgan- Vid ~ i m: o f r s a l a n t h u s h &amp; l l - det a x revisionsberättelsen, och dechar- ningsseinia aqium har ii ' r.dtre ge beviljades .styrelsen fö.r ' det gångna kursen under &amp; itet omfattat 16 och yng- firets förvaltning.- Härpå fra; mh.de fröklen Thorstenson re kursen 14 elever.
Av iiJdre kursen ha 6 plan över det innevarande årets ekormrni.
slever, valt lanthush~lls~ai.a~anekurse~, 7 skolkökslararinnek~ ' ~sen, 3 trädgårds- Arsmötets ordinarie v a l utföhlo s&amp;- lanasinnekursen.
2und:a att av de !sex i tur att avgå va- Genom frökea .SigriId Melanders bort- rande ledamöterna samtliga återvaledes gång har seminariet lidit en stor för- med undantag av fröken Jenny WaEer- lust, f * .dess första.
dag.
.hade hon till- stedt, Orebro, sam undanbett sig åter- hört lärarinnekånen och i.nlagt ovarder- vail.
Omvalda blevo salledes fru ' lizinka lig föi.tj %as; t som iedaxe av trädgårds- Dyrshen, f röken Signe Laurell, f mkma avdelningen.
Gertrud Tö,rnell och Anna Björk, frö- !fruktad- ken ?hyr+ JKu1lgren, sdimt nyvaldes Vid Apelryada t i n g s - o c h t r a: C 1 ' g å r d s ~ k o l a l, efter f r &amp; q Wallerstedt f ö k a r a n d e Båstad, ha två-åriga kursens elever v.a- snppl&amp;nten fru Leonore Odencrants, rit 9; sommarkursen har besökts av 4 Borås.
De avgåeide supple&amp;nterna om- ordinarie loch 4 (extra elever.
valdes ävennbsdes, fröken * Eva Fröberg, Förbundets s k o l a f o r k v i n n l i g hovrättsrådet 0.
Montelius, fL Astrid y r k e s u t b i 1, d n i a g i S t o c k h o l m Gierow och ' .frögen Gerda Martin, dar- haar i högre ku~sen (1ara.rin.nekursen) vild und.aataget fru Ruth Gu.stafsson, haft 7 elever; i lägre kursen.
21; extra som undanbett sig återval, och som ersat- cdever i lägre kursens pmktiska arbete tes med fru Ruth Schiiner von Wald-.
ha- varit il.
I aftonkurierna i kläd- heiin.
I f &amp; Odencrantsy stille insattes sömnad ' lxa 61 .elever dehgit.
- Ateljé fru Augusta Patmborg, Orebro.
.
-. '
.
76.
.
E.R T H-A Det föreliggande s t a d g e a n d- riri-gsf ö r s l a g e t, gående u t p å - a t t nytil.lkommen fö-Aundisikrets skulle be- fri &amp; från latt &amp; der sik första verksam- hetsår inbetala.
stadgade 50 % av avgif- ten för varje å r s b e t a l d e m d h n till förbundets aillmänna lowa, slutbehrud- lades e j av åmnotet, vilket på grund elv Hertha-frågan - viarrom mera h %r ve- d &amp; - ajournerades; m-an fann cict lämpligt .att avgöra även .den föreliggan- de sta~dg&amp;ntdringsf rågan nar mötct återigea samma.nka.Jla,s på hösten, ' Herthadiskussionen.
Årsmötets stora fråga var omlagg- ningea av Hei-tha til.1 ett dlmiint for- eningsblad, som skulle utgå till samt- liga medlemmar av ftirbundigt grnot en- dast någon obetydlig tilläggsavgift per capita för att göra; saken möjlig, 7.5 öre hade niimnts i Idet på förh.and utskickade farslaget, 1 kr.
hade dä~efter av flera iie etsa^ och slutliagen.
av den f örsamlacle styrdsen föreslagits.
Ännu ett förshg förelåg,.
formellt men redan a v flerta- let i realiteten .förkastat, nämligen pr+- mmeration å Hertha till ett pris av 8 kr.
om året,- varvid .&amp;n tänkt sig sgm minimianta.1 prenumeranter - en tredjedel av s ~ t l i g f a ö ~ b u n d s ~ e d l e r n m ~.
.
~ Diskussionen blev ganska lång och in- gående då emot det avgörande fler tal kretsar, som voro för det första försla- get, stodo representanterna f ör Hälsing- borgs- .och Lundkretsama, som .ej ville vam med om detta,.
av 01ik.a skäl, och.
som kande sig stiidda genom att ett par a2dr.a kretsar ej heller.
önskade detsam- .ma.
Då från dessa håu således ett lmyc- k &amp; bestäimt motstånd fanns, enade man sig om att för denna fr ' gas avgörande ajouraera årsmötet till i höst med tanke på att möjligen kunna finna något enan- de kompromissförslag.
Föredrag.
.
Av p r o g r a m t s tre fördrag var ad- vokat Mathi1d.a Stael von Holsteins över Iliternationella kvinnoför- b u n d e t s k o n g r e s s i Wiashing- t, o n i m la j 1 9 2 5 det första, föregån- get av n&amp;gra orienteraa.de ord av fröken Ellen Kleman över I.
C. W. och dess led i Sverge, Svenska Kvinnornas Na- tiondförbund, vars u t s a ~ d a delegat vid kongressen advokat Stad - tillika med övriga dämarmde svenska delegerade - varit.
I, en livfull skissering &amp; er resan över Kanada, d m amerikanska gastf riheten, .den amerikanska iltggs- farten så .val i fråga om nöjen som ar- bete, av kongressförhmd1i; lgar och re- .solutioner, - gav advokat Stael von Hol- stein en snabb sammanfattniag av dessa kongremeckor i U.
S.
A.
Med glädje fastslog hon att Sverge genom sin p. &amp; olika ornrkdex långt frmskridna lag- stiftning kommit att spela en framstå- ende rog under kongressen.
Först och sist Shev vid rapporter och redogörelser f ör f örhållandena i de olika.
länderria Sver- ge det land som framför bemäpk- tes och kom att betecknas som före- gångslandet och mönster1a:det.
Andra ~ m ö t d a g e n s f. m. k m fröken Gertiud af Klintbergs mycket upp-mark- .sammade föredrag om f o l k p e n s i o- neriagslagens revidesiag och kvinnornas ställning hk-till.
Som
föredraget godhetsfdlt itä~lltk till förfo- d e g a d e för att i ett k ~ a n ~ Hertha- häfte införas i sia h a e t g&amp;a vi till dess på de synpunkt &amp; det iiilehöll i fråga om en riktigare &amp; h rättvisare av- vägning av pen.sionsförm.å; 1ie~ och under- stöd för kvinnornas Ars- mötet instämde för sin del i de i förel- draget uttalade syapunktema .. Mötet fra&amp;ihöll dessutom som ett önskfemål att fröken af Klintberg eller a m a n kom- petent person skulle resa omkring i landsorten och tala i saken, ävex önsk; de man föredraget, i broschyrform, eller gom sä.r.tryck f rån Hertha.
Det off~ntliga aftonhötet i Folksko- lans högtidssal, då.
beol.
kmdidaten fru &amp; ter Lutteqan tallade am U n g d o m s- p r o b l e m i n u t i d e n, hade s d a t k talrik publik som med ivrigt intresse f ölljde fru Luttemans psykdogiserande överblick av de unga kvinnor.
* ställning i oclh till tiden.
Det blev särskilt vad hoa kalllade " kultui~ngdomen " och stor- .stadsungrdomen, ' vilkas förhåJlandcn hon .,ansulyirade, med blicken framför allt fast på två punkter: ide unga kvin- nornas tilltagande bgroeede av konkur- +enska.mpen, &amp; der vilken intresset för koretiska problem i m rent förvånalis- grad synes gå tiil spillo och per- sonlighetslivet komma.
att brista i fiir- djupning, samt, de sexue1l.a driftornag makt .hois den inodeina ungdbmien, s o r ~ gör det erotisk?
prob~emet till e2 cen- trailfråga.
De m&amp;ka erfarenlieter med avseqde på - den senme punkten, som fru Lutteman gjort vid siudiet sarskilt av und&amp;slivet i ~tockhblm, kom henne Att som forkl:miag härpå - peka.
p &amp; den tredje, för den moderna ungdomen som hon menade i våi tid bistammande f aktorn:.
dess brist p å ideal, - dess oför- niåga att tro.
Hjälpen vore att ge de2 i &amp; per$&amp;lighetsideal, ' en stark etik; men, dietta kunde endast &amp; e gerioni den skrift v i själva skriva i livet, genom att i samhafilslivet sätta in aågot.
att tro.
Hmela miljön måste genomarbetas, och k ii r - 1 ie k e n måste komma till .. " Vi h a i.nte läxt o. att älska nog. "
.Nlågon ' diskussion ville ej k o m a igång efter detta inåt fördjupade föae- drag, och fru ~ Y r s s e n s .rörda tack till f öredr.agshå1larinnan avslutade aftonen. '
- Till åmmötets arbete k &amp; i angenäm a w ä x l h g: dien gästfritt o~dnede säll: skapligh,et som landshövding och fru Ekmm såväl som Mariestadskretken Vid ' diha t i ~ f d l e n bjödo på.
D * e&gt; ståt- iliga mild,dagen på residenset f ö r s.a m t- l i i a: mkiteijtesdeltagtire, d. v. omkring- 80 peiwner, och .med Bandshövdingens charmanta tal .till och om f6rbundet m &amp; först namnis.
Den valarrangerede och gllada sup&amp;, s m Märie~tsds~retskn ' gav sista mötésiaien på kväll &amp; föt sina ' gäster, &amp; r likaledes ett kärt minnë,, lik- sorh d6 synei av de hi&amp;orkka ' och fagra tGa.kter av VästergÖtl.and som den fem timmars långa bilfarden till Va:rnh&amp;m och A i v d l, gejam Skara, förbi Husaby d i Skälvums gamla kyrkor och over Kinnekulle tillbaka till h~tiriestad g e; Vid uppehållet vid Axvd4.s fol.khögsko-; la fingo: mötesddtagarna .ännu en gång pkw på 1andshövdiag Ekmans gägtfrihet, ' det var han S&amp;.
hade - söi-jt för det väl f&amp;edid.h kaffkbordet.
;. '
'
HERTHA 78 En lycklig tillfällighet hade gjoi-1; att fru Andriette ' E ' loréns- 70-&amp;dag infölil på en av årsmötesdagainla ..
Förbundets mdförainlde fick idarmed ea osökt aded- nihg - att Tikta några varmt erkikinande ond til.l.fru Flolr6n för vad.
hon %r och vad h a verkat.
E n knippa röda rosor fingo i övrigt tdki styrelsens hylilning av o+ tack till fru Florén.
E. K-N.
E m i l i a B.
r o o m b.
.
Född 13.
- 1.
1866..
- Död 2.
6.
1925. ersattGg - det ordet hm spontant lappar vid komrnit fram på a h l i underrättelsen om Emilia Bro~més bortgång.
Och hennes .livsverk, präglat av den djupaste känsla för d m a n t väl, ar av ' den art att det k w e r att 6 % sig inför framtidens .dom.
Hon föddes i Jö ' rïköping, dotter a x hovrättsrådet I.
J.
G. Lothigius .och Emilia Stridbek.
E n.
av &amp; &amp; ges första kvinnliga studenter avlade h m mogen- hetsexamen r0d.a.n vid 17 å r s ålder samt följande år med.
fil.
examen.
Därefter verkade hon som .. lararinna i sin hem- stad tiWs hon år 1891 ingick äktenskap r m d civilingenjören E.
L. Broomé.
Ef-.
ter att &amp; r 1893 ha blivit anka ägnade.
h m sig ånyo &amp; t läralinnekallet, denna gång vid Whitlockska .salmskolan - i Stockholin.
Från och med år 19 ' 04, då hon biev byråfö~estandare för .Cm- t.r,alförbwilflet för socialt; arbete, har hon uteslutande varit upptagen- av offentlig verksaunhet på det sociala, pditiskil, och koanmiunala området.
- Till år 1914 tjänstgjorde hon s0.m byråföileståndare för C.
S: A., vars styrelse hon tillhörde O * till sin bortgång.
Redan 1898 bildade hon och blev ord !Eörande i Sveriges Kvinnliga Fredsförening och 1902 i den då nybildade Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i X.tockhoh, vår försts.
kvinnliga .röstr ' attsförening.
Vidare har hon verkat som d f ö r m.
d e i kvinmr- nas i andelsförening Svenska, hem, som ledamot av styrelsen för Svenska Freds- förbundet och av styrelsen för ~den sven- ska fö~eningen för Nationernas För- bund.
- Inom det.
politiska området m5irkes framför allt hennes mångåriga Mamot- skap av Frisinnade Landsföreningens verksta1illa; nde utskott, som hon tillhörde anda till dess Sveriges Liberala parti bildades 1923.
Hon b h dess vice ordförade.
Vid Föreningen Frisinna- de Kvinnors bildande år 1914 tog hon en synnerligen verksaan del och tillhör- de dess ledande- krafter till våren 1924.
Bland de många kommunda uppdrag Ii on inneh,ade .märkas £~a&amp;föra2lt leda- motskapet av Stockholms Stadsfullmäk- tige åren 191 1-1924, Stockholms Folk- skoledirektion 19 12-1917, Lärlings-, '
79 HERTHA ett niistan okant begrepp: och motstån,det mot allai socialreformatoriska - stravan- den bottnede ?.
en blaindning av, o k u n ~ nighet och oförståelse.
Det gällde då att genom oavlåtlig upplysningsverk- samhet väcka insikt om det shcia1a krav, som syftade till stark.are solidaritets- förpliktelser mellaq olika samhäiiIsIsmed- lemmar och klasser.
Och det var i det.
nålmedvetna arbetet härför som Emilia Eroormé.
utveeldede en v e r k s d e t, vars betyddse ej kan överskattas.
Genom det grundliga.
utredningsarbete inom 012- lca sociala nomIa:den,.
som tillkom på hennes initiativ och bedrevs inolm C.
S.
A;, kom hon .att utöva .ett icke ringa: direkt inflytande på n i a s h alla: de so- ~ i a l r e f m a t o r i s k ~ a franisteg och d " .arav betingad lagstiftning, som gjordes under clema tid.
.Sina sociala intressen fick hon: sedlermera tillfälle latt fullföilja in- och So- om Arbetslöshet-slkommissionen~ klaften var hennes starka sinne f6r ratt- ciaila raldet.
Det hm .fal.lts udet omdö: f a.rdighet, hennes varma; medkan:sla för met om henne .att hon varit en av de mest - dem, som .leva på.
skuggsidan av livet.
veclediaftiga representanter,: m nå- Vad hoa ville och ved hon verkade hade gonsin funnits för sociala synpunkter stora.
mått.
' Och vaT, de ldjupgåenldie loch krav.
.
Diirför vann hon gehör o &amp; samhällsref~rmernai, av bestående värde, nådde sina m1a11.
Hennes insaab på .det kommunala om- hon gick i-n for.
Fredsrö~elsen fångadde först hennes rådet .var av lika b.etydan &amp; art.
Oavsett intresse .. Psedsvan förblev hon sitt liv ya ' i ' tifirg kur &amp; ingen rundgå akt ta in- ut.
I tal och skrift och - genomj direkt tryck, av hennes kloka, sunda syn på deltagande i fredsorganisationernas ar- saker och ting och hon utövade också bete gjbr &amp; hon en betydande insats för ett synnerligen stort i.nflytande inom där.
hen- att siprida, idéerna om en förnuftigare Stocfiolms ~tadsfull ' makti~e, nës mime alhind kommer att leva i säll-!
rättsordning folken e&amp;llan.
Sin stora uppgift; fann hon emellertid synt grad kärt och vikderat.
.
Vad h &amp;.
S G \ ledare ~ av Centrdförbundet för .so- särskilt agnade sitt intresse var ung- cialt arbete.
Nar detta startade för nu, dbomens.
praktiska yrkesutbildning och saa:rt 2 5 å r sedan; voro- föihållandena hon deltog livligt i organise~andet.
och helt andra.
mot .nu.
Socialpolitik.
var ledningen av.
Stockholms yrkesskolor.
och yrkes~skolstyrelsen från dess bildade 1911 och tills nu.
Statlfga uppdrag vor0 ledamotskapet av Sociala rådet m- dm 1813; ~rbetslöshetskommissionen i914-1922, Lagberedningen 1914- 19 18, or:dförandeposten, hos de sakkun- niga för kvinnors tilltriide till .stats- och ledamotskapet tjänst - - 1919-1923 av 1921 &amp; s 1önekommi; tté.
Endast denna - torra uppriilming a v fakta rörantde de omrhden, inom vilka Emilia Broomé verk.at, ger ett starkt intryok av en satmh.ällsgagna.nde verk- samhet vida utöver vmliga.
mått.
Och dock .- maii kan handha uppdrag och.
bekläda; f&amp;troendep~oster på d i k a sätt.
För henne innebar d,et att hon bl &amp; den banbrytaxde, den ledande, den initiativ- kraftiga, den som med glatt mod och alltid lika hoppfullt sinne blar de tyng- sta arbetsbördorna.
Axbetet, uppgiften, var .henne en glsdje, ett behov.
Driv-.
. '
I ', -
Därvid kom hon också in på det s v &amp; ~ lösta probilemet @.
.
ungdpxiieris .y~li&amp;+d a &amp; det &amp; r framför ul1t:med ilenna.
frå- ga hon nu vai sys~elsatt, ' då sjuk~ionien träff ade henne.
Sina mest betydelsefulla &amp; h krävan- d i uppgifter hár Emilia ~Toomé utfört p &amp; statligt uppdr ?g.
- Efter att först ha b l i i t tillkallad mm sikkunnig vid ar- htet På revision av giftermålsbalka, blev hon odinarie ledamot.
- av Lagbe- redningen, deiu första kvinnan i denna institution.
Om hennes insits där vid det fönbedande arbetet för en n y &amp; k- tenskaipsl ?g har från koll &amp; och &amp; &amp; - arbetare samtaUnmigt vittnats att den varit av ett .mycket - högt värde.
Och kvinnorna kunde skatta sig lyckliga att ' vid detta för .dem # så viktiga 1,agstift-.
ningsarbete vara företradda av en kvin- na;, s m hos sig på det Jyokligaste för- enade höga idedia tänkesätt och sådan juridisk läggning, att hon kunde finna - vägarna och formerna- för att ormätta d e h a idealitet i praktik.
AT 1919 förordnades hon som ordfö- r.m &amp; hos sakkunniga för utredning av frågan om utsträckt.
behörighet för kvinnors tiilträde till sta@tjänster.
Det u ar f örsta gången en kvinna bekliiddes nied förtroendeposten som ordf6raade föir: en kunglig k~m~mitté.
Hon nedlade här ett hängivet och insiktsfullt arbete för kvinnoAas 1ikstä.llighet med männen i fråga om rätt till a.rbete.
och ' rätt till samma ekonomiska vedepia.g.
Och med seg energi och aldrig svikande intresse fullföljde hon saken tills hon nått det mesta, möjSga; Att hon härvidag icke: lyckades få genomfört dit vad hon strävade til.1 kan icke laggas henne till last.
Ingen hade undkr förhmiienva- rande omständigheter kunnat ernå meras a.n hon.
Emilia Broomé vm till beia sia lägg- ning liberal i det ordets bästa h a r k e d - se.
Hon var genomträngd av liberalis- mins personliga fhetsbegrepp och hon såg i upplysning, starkme kdividuellt ansvar och högre kultur för de mgnga vagen, sam mänskligheten bode gå.
Hon vax demokrat till liv och själ.
Och det föll sig därför .all !dleles naturligt att Iion s t i l d e sig I friimsta ledet bland dean som togo upp kampea för hinnor- nas fulla medbmgediga rättigheter.
Detta icke därför att kvinnofrågan som sådan var dominerande för henne, utan d a r f ö ~ att hon såg i alla, b&amp;dia .Imän och kvinno~, först och fra.mst m ä n n i - s k o r.
Och ta. &amp; mänskliga rättighe- ter, som ingen borde vara förmenad, iiiknade hon i ' friimsta rummet medbor- garplikt och .medborgara=rsvar.
Att Emilia, Broomé i så hög grad lyckades i nästan allt vad hon förehade, att hon skapade åt sig en så alldeles särskiud stälinhg som Sveriges i all- männa värv mest betrddh kvinm, be- rodde i icke ringa grad på styrkan av hennes persodighet.
.
Mot bakgrunden * av heanes framstående begåhing, hen- nes stora kunskaper och hennes infly- tande framstår hennes msprakslha, tillbakadragna och försynta väsen, hen- nes alltid måttfulla @ behärskade uppträdande och hennes totala brist på ärelystnad f ö egen ~ rakning.
Hon .agde ' som få förmåga till amalbete och h m abtades lika högt av vänner och mot- ståndare för sin vilja till1 att alltid ob- jektivt söka förstå .a:ndra.s motiv.
Ho &amp; var e n god människa, ho2 var .en fraiinstående medborgare;, hon v a en kvina&amp;, som landet har rätt att vara stolt över.- Må vi bevara .henne i tack-.
.
samt .&amp;nne!
- KARIN FJALLBACK HOLMGREN. '
Vår sjatte kvinnliga ' A tengenär +et en kvinna som iita.r den i riksdagen lediga - plitsen ef- ter en siv de socialdemokratiska ledarna, Fru den bortgångne F: W. Olivia Nordgren, Trälleborg, int- nu .. &amp; mes plats på Skåmbänken.
f hors so^.
, Från den nu hemför- lovade R Lksdagens balda kamrar.
h a antagit den av lagutskottet tillstyrkta Kungl.
propiositioaen om att kvinnor må i likhet .med inän und.er vissa villkor er- hålla.
domareföroadhande vi,d 25 års %der.
Den Kungl.
propositionen om civil.
tjänstepensionslag, isom aven innehöll uppondnandet av kvinnornas pensions- ålder i U h e t - med.
.mannens och som.
tillstyrkts av utskottet, aa.ntogs av andra kamm~aren men har av första kamma-.
r a avslagits, och fälldes ': shledies av.
Cietta års riksdag: frågals utgång i riksdlagen blev.
sådan, som man av åtskilliga kunde v&amp;tp, men den Itecken att dö- innebar icke.
den basta möjliga lösnin: gen.
Att har ge en redogerdse .för flatsutskottets - utlåtande och rikdagens beslut är helt säkert obehövligt, då &amp; e .flesta punkterna inga, synnerligen stora förändringar omedelbart förestå.
E t t par sakel.
förtjäna, emellertid att f r a ~ h å l l a s; - Det kan då först konstateras, .att pri- vatskolornai i stort sett tills vidare få sitta ' i iia ' gotlundaonibbat bo.
~ d a d &amp; n .fiktum visar, att det i år antagna för- slaget i väsentliga avseenden ar humaaare och bättre an det vid förra årets riks- dag ' tilltänkta.
13estiimmellserna.
am, aven dar de skarpts, i allmänhet mycket D enny mera tän jblart f ormulerade.
Men det; kan ock &amp; kow; ta; teras, aaltt, beslutet p &amp; ' den punkt, som i Herthas förra numuner framhölls som den mest brinnande - en uppfattning, som se- dermera.
fick st6cI a v riksdagsdebatten - blev neddående.
Riksdagen följde ' där .nämligen Clasons på de sakkunni- kas fördag grundade linje och fattade beslut om 9k:~i1di tjänstgöring för lara- iinnoni9, 25 tirrimars medeltal u t $n hekompensation.
~ v e n l d k s fattades b:eslut om sky1,dighet för f tire~tån~darin- na att bestrida en .del tjänstgöring.
(en i sig själv n&amp;urli.&amp;vis icke oiimlig fordran), och.
slutligen b.erövades Iiiira- rinnorha.
förmånen: att, som hittills ibland skett, kunna få kvarstå ett eller Annat &amp; T efter uppn&amp;dlda sextio år. '
o Allt detta ii; att beklaga.
kvin- nor hugnas visierligeli: ofta; nar be- rövae nå,gon förmån, med ktt det är fr &amp; ga end &amp; om ett provisorium.
Z h e frgm skda vi få det bra.
Men det.star- lr a motståndet mot likdönsprincipen o &amp; aven andra tidens tecken varsla ej om gott.
Det galler - som alltid - för oss att mobilisera våra krafter ooh hjal- pai oss själva.
Nu borde-vi åhninstone kunna bölrja, att göra, det.
ANNA SONDEX.
Till och i Washington.
S .paxmande och otroligt växlingsrik s m l en amerikansk film rullar v&amp;r tillvaro fram al1tseda.n i i satte fot i land på denna kontinent!
För oss, som den 26 april landade.
i Quebec - försenade efter en ganska ruggig resa och endera fariseiskt stolta, eller kristligt - ödmjuka med anledning av sjöresans erfarenheter - mötte aven- Detta kand ne- tyret redan i Kmda.
kade sig intet då det gällde Att - ma re- senä~erea och bespara darn enformighe- tens plåga.
(Ehuru visserligen växlin- gen också har sin enformigih~et - det förstår jag nu!)
- Järnvägsresor på morgonen, luncher, biJf arder; teer, ban- kktter och - fa:miljeli ' v (, vi blev0 gast- fritt mottagna i privata hem) fpJ1de.
bokstavligen vår tillvario i de: hm&amp;en- siska städerna.
Man - blev intervjuad utan att man visste det, och man lyssna- de till .meterlånga tal av ministrar och andra höga herratr med troskyldigt; om a.n övergående, anammande av +eoii3.
om - k&amp;nornas makt.
att skla$, en ny värld.
Det ar do &amp; frappant hur verkligt uppriktiga de vackra orden ljuda - på denna.
sidan Atlanten!
Och m m $an inte undgii,. '
att kanna, hur verkligt- v~lkomnai vi &amp; ro .. N.ästan rörande verkade särskilt det varma viiikommen sam mötte oss på den skta stationen på kanadensiska.
si- den vid Niagara F d s, dar man ordnat lunch %t oss i ett ski0 ' Ihus.
Det vm en helt liten ort; mina, bodsgrannaz voro ett par lärarinnor.
Ack, nu hade värl- den kommit till dem, som inte sjklva kunde ge sig ut p &amp; färd i andra världs- del.ar, och ' .med ögon och - öron slukade man boIrsIiavJigen da oelebra repraen- tanterna från andra kretsar och andra, f r &amp; w a n d e länder.
Min hade ju en Marahioness och representanter från bMe Sydafrika, och Europa att betrakta.
.
och lyssna till!
Redan i Kanada erfor man Idet stax- kaste intryck av det faktum - som man ju teoretiskt kände vall till förut - att den nya världen ar smältdegeln, där a l l a möjliga ingredienser iiro hopblan- dade.
Skola de någonsin kunna sam- mansmält~?
Förvish icke alla.
Fullkodigt oförmedlade framträda kontrasterna ' alldeles inpå varandra: sv &amp; eller brunt och vitt; kultur och okultur, dyrbar lyx och smakl&amp;het) magnifika; byggnader tätt intill ut-
HERTHA tryck av den gräsligaste standardiserade fulhet, den omtahde svagheten för an- stokrati och en adem~krati&amp;het ' Sbm - ' säga vad man säga vill - inG finns.
.
hos oss.
Solsken och vackert vader i Kanada anda till den dag då det bast behövdes - vid Niagara Falls; Det historiska ögonblicket, då vi mötte represenbak terna från 4.
S.
A. på bron, där gran ' - se?
går mellai.
U.
S.
A. och G n a d a, försiggick und !er hällande regn.
Nya festlighetes pi % andra sidan!
Och så mtten i de berömda Pul1,man ' s cars, f ö ~ s t a Elass, som mången skandisnaviska, - trots vissa deras företriiden -.
gav lägre betyg an tredje klassens svenska sovkupéer.
Och ändå sliagp vi ' manligt sällskap,.
Ma.n rdcnar jul inte negrerna, som pass.a uplp, Washington!
Härligt vacker stad med sydlig temperatur och grönska .. Ack ved vax jtiktet i Kanada, man bara roade sig, mot jäktet har, där man a.rbetar o c h flyger omkring på " recep- t.ions " utan tail.
.
Även en enkel dödlig kan ha anledning att känna trötthet och leda vid att höra om och mn ' igen de konventionella frasernoa.
: " So pleaseii to see you "; " how do you like Ameri- ca? "
m. m.
Stackars Fredrika.
Bremer i sin egenskgap av.
" lejon " nar-hon land &amp; på Amerikas jord.
.
Via.d .hm inte h o: n fått genorng;!
J a g känner nu på grurid av sakkunskap större - medkansla än nå- gonsin vid hennes.
jämmer över d.en imeri.ka.nska vanlighetens och livlighe- tens.
" ld~r~awbaoks ".
Kon.gressen!
Sv&amp;righet,en att diskuz, 83 - - tera i en lokal som rymmer 6,000 mian- skck är p&amp;ta&amp;ig, även om, som förhail- landet var, den jättestora salen, Audi- toriums, var avd&amp;d genom ett förhän- ge.
Som var aitt .förutse utgjorde de av P l e a c e a n d A r b i t r a t i 0.
n Co-m- m i t t e e f6reslagna resdutionerna det mest brännbara iiannet.
Men dm slutli-.
ga, starkt urvattnade for.m, som freds- resolutionei-na till f; kt fingo, nöjliggjor- de så gott som total anslutning av R- spektive ' delegatioaer.
P å ett av de stora offentliga kvalls- mötena redogjolide svenska tde !.egationens ordf&amp;ande, fröken Ingegerd Palme, för den svenska alktenskapslagstiftningen inför en ' intresserad publik.
Att ~ a d; Aberdeen skulle återväljas till I.
C.
W:s ordfohnde var ju en själv- fallen sak.
Genom mrs 0.gilvie Gor- dons återvd till l: sta.
vice ordförande behål5er ledningen en för dess effektiva arbete välbehövlig kraft.
E n minoritet hade önskat en representant för de latin- ska lG,ndernia på denna piost.
A v övriga v d bör namnas att fröken P~alme blev vice convenex i E !d u c a t i o n C~am~mittee.
Mrs Ch,apmaa Cats tal på " Pan-Aime- ricst " - a.ftonen var för, många en stor och intressant upplevelsle.
Ett 20-tal suf fragister f rån olika länder hade det ' stora nöjet träffa henne p: &amp; en av henne given och då uppliva gamla minnen och tala; m nya erfarenh.eter.
E n sa-mn~an f attande redogörelse f ör kongressens arbetsresultat återstår, att ge efter hemkoinsten.
Washington i- maj 1925.. '
- ANNA KLEMAN.
HERTHA s4 - Kringblicke Mot vetenskapens krig.
hternationella Kvin- noförbundets för Fred och Frihet ' kommitté ' emot vetenskaplig krigföring- har under dr ' Naima Sahlboms ordförandeskap sammanträtt i Geneve 4-9 maj.
Man hade en del att siiga om den storartade vetenskapliia gäi ' ning sbm best8r i att upptäcka ' och förbättra, d. v. s. i ytteïlig grad förstärka, giftgaser i dessas egenskap av stridsverktyg.
Man hade ocksa valt att göra detta samtidigt med att Nationernas Förbunds konferens för kontroll över handel med vapen och ammunition hölls i Geneve.
~oiiimitten reso- nerade som s &amp; att det inte var u r vägen att paminna konferensen om att det vetenskapliga krigsvapnek giftgaser representerar oerhörda faror för den civila befolkningen och att ingen.
kontroil existerap som är i s t h d att avvärja dessa faror.
Konferensen upptog kommitténs memorandum helt välvilli &amp; " t,ch en tackskrivelse inkom f r l n konfer ' ensens generalsekreterare.
Och därmed var den saken entledigad.
.
.
Det finnas de som past8 att nästa krig betyder ett.
hastigt ödeläggande av Europa medelst giftgaser!
.
.
Missolini - haller ord. '
När italienska kam- mtiren den 15 maj hade att beslutar angaende en begränsad kommunal rösträtt för kvinnor kom Mussolini i hAd a t t han.
- i närvaro av en stor internationell samling!
av kvinnoï - givit itali- enskorna sitt ord p &amp; att .de skulle erhalla denna rattighet.
Han använde sin personliga auktori- tet för att övertyga en antiröstrattsmajori- tet om att den liade orätt, och förvedlade oppositionen till 218 ja-fister, mot 28 nej-sägare.
Detta var ju emellertid endast diktatorns van- liga frarngilng, och därför ej vidare märkvärdig.
Men anmärkningsvärd var.
kontentan av Signoid Mussolinis tal.
Han förklarade atti han var i n - hangare av denna reform emedan.
kvinnorna önskade den.
SA enkelt var det.
Vidare t.ill- kännagav han att han stödde .saken 1 emedan det icke agiterats för den.
Och till sist angav han som sin mening.
att kvinnorna, skulle rösta m e d sina män om de älskade dem och m o t dem om de icke älskade dem.
Vad äi!
att säga om en slik befrämjare av.
.
ens intressen?
- - Fw; Bw.Fw angående f örslaget till ny lösdrivarlag.
Fredrika-Bremer-Förbund &amp; har i skrivelse till Kungl.
Maj: t f ramhållit f öl jmde synpunkter .med anledning av f ökshget till ny 1ödriv.arlag.
Förbundet, ansluter sig till d e ~ a s .me- ning som anse att samhällets inskridan- de mot prostitutionen icke bör reglems av Iörsdiivadagen utan inriktas på hu- vudsakligen f örebyggande ooh h jalpan- de åtgärder Det torde n ä s i g e n icke kunna bestri,das, säges i drivelsen, att de åt prostitutime; 1 heoafallna bilda en grupp för sig ooh att deras levnadssätt är betin.
@ t av andra, gisykiska ooh e k - nomiska faktorer .än de som framkalla lösdriveri i egentlig mening.
Undkr så- # dana amstandigheter a r det ej heller ag- nat att förvåna att en la.g, som huvud- sakligen ar inriktad mot vagabonderiet, visat &amp; g ganska ineffektiv, då - det gällt .att bekämpa prostitutionen.
Fr.ån denna utgå~gspunki~ f mrnstår såsom den första o p p g i f b 9viigab~ingknde av sådana f örebyggande åtgärder, som samhället kan vidtaga ibsyfte att hindra nya indi- vider och i synnerhet ungdom: att över- huvud indragas i prostitutionen.
E n synnerligen betydelsefull.
insats till förebyggande av pmstitutionen tar- de vara att genom för ändamålet 1amp:a.- de åtginler söIkIa hos såväl manlig som kvinnlig ungdom framkalla en djupare ansvarskänsla beträffande det sexuella livet.
Meadande av .undemisning i sexuell etik och hygien framstår härvid såsom det m %handa effektivaste medlet mder förutsättining att den giannlaga och s v h a uppgift, gom anmbandet av en sådan undervisning.
innebar, kan bringas till Wamålsenlig 1ö.sning.
Sådam lagbestammelser böra vidare införas att andligt undermåliga indivi- der kunna ställas under förmyndarskap av därtill Yamplig, allmän eller enskiid myndighet, iiven seaan de fyllt 2 1 år.
.- HERTHA.
.
.
.
85 Larare ooh skolrakare böra ålsggas att, redning av.
föreliggande fall, dds då flickor tillhorande denna kategori, s h m raldgivare och hjälpare f ö r.
sluta.
sin skcdgång,!
anni.ala: dem till bar- den kategori ' vårdbehövande, ' varom det na.vårdsnäimiiden eller: annat lampligt arr fråga., Icke.
min &amp; betydekefulla tor- komrmunalt organ för erhålhmle av till- de kuratorer kunna bli föir ~ev6ntuel.l syn och stöd.
Detta överinseende bör förebyggande verksamhet bland den andligen un~dermåliga ungdoinen ...
cn~ellertid utstrikkas öber 18-årsåldern I .sikn5velsen h,ar !Sveriges Moderata tills !de fyllt 2 1 år.
Samhället bör äga: ratt att gent emot an,dligen defekta per- Kvinnoförbund instämt.
soner urtöva ett verkligt förniynda; rskap, iiven då undermåligheten icke &amp; r så stor, att den indicera3 anstaltsvård.
e ' effektivaste medlen tid kter föran- de .av prostituerade till ordentligt lev- nadksatt h a visat sig vaza hjälp ' åtgär- E r e t s e ii L u n d in.
o in n e ' j d h a r under der erbjudna tX skydd mot de omt ' än- digheter, och livsbetingelser: av olika vi " iren arbetat efter .följande progrup.
Den 4 febriiari hölls firsiiiöte.
D e.
avgdende slag, som lett till pro.stitution.
Även canSiallets ingripan.de bör .dii.rför i föxsba; styrelscledainöteriia oinvaldes och efter fru.
hand vara av.
hjälpande och £ostrande ~ i r t a Björnbonl-Roiiison, soin läninat Lund, S å d m hjalp .i f r i a ~ e fornier ban valdes f r u Thyra Rosén.
Ordföranden hade erbjudas prostituerade genoin att.
bereda gliidjen nieddela, a t t kretsen a v en anonym givaie bostad bos.
iiimplig person, föibnedla un- som g l v a erhtillit 200 kr., varav 100 kr.
över?
denstöd, anskaffa arbete, sörja för över- lämnats till förbundets allmänna kassa, Eftei ' förhandlingarna höll fru Ester Lutte-.
vakning o. s. v. I vissa fall torde re- iaii från början erbjudande astt ingå på ulan föredrag 0111 " Sigtuna-stiftelsen, dess upp- räddnings- eller larbetshem vara Idet komst och syfte ".
Den 4 m a r s sainlades kretsniedlei-i-iiiiar1i.n pii läm@ligaste tiilvägagängssättet.
Endast om !clkssa ', hja,lpåtgärcl~er visa inbjudan av styrelsen för Södm Sveriges sjiik- sig ine f felrtiva böra tvångsåtgäzder tid- sköterskeheni A Heiiiiuet, vilket visades för de gripas.
Mkleles oförenlig-t med nu ni.rvarande, varefter professor W. Wigert talade frarnl~agda försl-gc frainstå givetvis iatt om " Den sociala hjälpverksrimlieten bland psy- det f ramtdeles lilwom hittills skulle .till- kiskt s jukn ' i.
Den 26 april sainlades kretsen Ater, vaiwid lto~nina p~lisniy~ndigheterna att verkstäl- kretsnlinndens förslag till utökande i v Herthas la omhändertagande.
av prostituerade o &amp; beduha om åtgiirder: Detta måste upp- prenunieranter föredrogs.
kretsen en ?de sig efter dragas å t # ett darföl.
lämpat ~korn !n1iunal+. '
e n stunds diskussion oin a t t för sin del föroida organ, exempelvis nykte~hetsnanmderna,, frivillig prenunieration till ett prSs av 2 kr pr vilkas befogenhet då skulle utvidgas och Ar för tidskriften.
Eretsen hade yid detta bl and sina, medlenmar givetvis aven saminanti ' ade glädjen at4 son1 gast ffi s ' e doktol: Andrea Andreen-Svedberg frfin stti~k1101111, soin ra; kna Hvinnw.
I samband hamned anser förbundet talade, on1 " Kvinnornas ' Iönefriga ".
Teiminens arbete avslutades med en utfärd att fnågan oin tillsättandet av kvinnliga kuraforer eller konsulenter för vår.d och till Bökebergs bokskqgar, där det bj,öds PA .övervakande av " ~irostituerade kvinnoy bygdemi3shisto~ier a v fru Anna Söderström och bör upptagas till överva&amp;ande.
SQdlana s h g till luta a v f r u .S.
plym- orsh hell: h r a t o r e r kunna, om: de ratta, per- sonerna vinnas för uppdraget, bli till betydande gagn dels vid ut- * ' ' ', '. '
, '.
Notiser från Notie Christi-.
Une Ylerge a.ux pays des Vikings.
Roman.
Jane Gm- nandt-Claine.
Editions de l a Revue Paris.
~fdyi~diale, F61t sju år sedan gav Jane Gemandt- Claine på Wahlström &amp; Widstrands förla-g u t inen " roman från Skåne på 1830-talet ", V å r C h r i s t i n a.
Till den 5rans.kIa publiken har n u Christina k a d t som en " vierge " f&amp;n vikingar- nas land.
Översättningen har författa- r h a n s j a v verk.stallt med den öves- lägsna kapacitet hon härvidlag besitter såsom i ilika mån behärskande franskt.
.
och svenskt språk.
Den franska upplag %n ax dedicerad Mme A d de Sa,kite-C-roix.
Utan att rak- n a med den penonliga vänskap som f örenai!
förf attarinnan och denna Je- daadle personlighet inom fi:an &amp; kviii- iiorörelse, har !den fönlais impuls att för- binda N o t r e C h r i s t i n e ' s histo- ria .med namnet på en lcvhnoeman~ci- pationens moderna.
f örgrundsfigu~ sin Lillbarnet av Elisabeth ~i-ehwer.
direkta orsak.
Den karaktarsfulls un- ' i ' i l l M o r s c1 a g.
J.
A. Lidblads ga svenskan f rån f ö m seklets tidigalre f örlag.
l d f t rangerar - o m &amp; n henne själv Det vill mycket till att skriva en liten omedvetet - genom!
sin sjalvstandiga Iiistoria som ske heta L i l l b a r n e t upp f,attning och sin andes styrka i n sig och vara " Till mors dag ".
Hur pjoll- bland rebellerna mm sudriig t d ö s t rigt och jolmigt ar inte &amp; dant mest!
följt den stora hjordien.
E n kadeksillu- Aninalareii måste lb&amp;anna att E h a - sions starka grepp in i hennes liv för- beth Brehmem namn till nu varit henne andrar ej detta förhållande.
helt obekant.
Men vem Elisabeth Breh- " Notre Christine " ar en ståtlig ge- mer ä n ar, hon har skrivit, en betagande stalt som bör imponera på franska Iasa- dikt, av en öm och körande skörihet .. re, och.
övriga medagerande i hennes hi- Inte just ' Itill .mor ", men om b a r n e t. storia återfinner man i deras.
goda och Men det blir ju d l t i d ändå i ratt me- säkert g j o d a karakteiiwring.
ning " till mor ".
E. K-N.
Lövensköldska ringen av Selma I; agerlöf.
Bonniers förlag.
E n spökhistoria Gom blivit sagan och clik.ten själv diisför att.
S e h a Lagerlöf röit vid den!
Alltihop är så ytterligt enkelt, var- dagligt skulle man kunna sa.ga; natur- ligtvis har detta verkligen gått till just så har som det berättas.
Men i plötslig eftertanke.
splitter man till.
Man har ju som det naturligaste i världen &amp; cepr terat " geiiera.lens " gengångaxgestalt, jungfru Spaiaks hjälteniodiga spökrkdsla och baron Adrians ödksdijga tvekamp med det segervisst grinande faintomet.
Och allt saniinans därför att ' det Kivit som den givnaste: sak som t i a s kan att.
en gaii-l död Karl den tolvte- krigare inte l å t e ~ sig rövas på den ring han en gång fått av den djrrkade kungen.
Den benådade sagoberatterskan Far.
&amp; agit si.n trollkrets kring oss. '
, Vi pihima.
om alt HER TER ej utlrommer under luii och autusfl,
' Tidskrift för ' den svenska kvinboröreisen, utgiven av Fredrika-Breme~F6rbu11idct.
.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhálla tidskriften till ett ris av kr.
5: 50, vamid prenumeration sker direkt genom ~redrika-~remtp~6rb&amp;ets bgr &amp; 48 Klarabewg~~gataxn, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera H närmaste postanstalt ellpr i bok- handel.
Pris för postupplaga: ' /, Br kr.
6:.50; tir kr.
, 3: 50; ' / br kr.
1: 90.
Lösnum-.
mer 65 öre.
Redaktion och expedition: W Klarabergsgatan f l.
~ f ~ c k h o l m Rcdaktior.
tid: fisdagar och fredagar kl. 7-3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Rika 27 62.
Ehpeditionen: kl. 7 7 4 varje söckendag.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
' /, .JOHANNA B R U N S S O N S VYTVSKOLA Kurser för utbildning av Vavliirarinnor, Arbetafö.restBnderskor, Yrkeavtlverakor, H e m v h i n g Tel. 1.
~ 1 skok ~ o. försäljning: KUNGSGATAN 70, S t o c k h o I m Te ';.
N 4 37 kBPLS8bPN Hygieniska sängkläder, Ottomaner 81 Kuddar, - tTa.cke~ ik Filtar, '.
ah slfi~klltdor Wverkar ii ePei vsrkstad.
BLOMSTERHANDEL KLARABhFPGSGATAN 23 ~ l i m Tel. l - Norr 5 ' 8 ~ ' Rikr ' Tel. 8981 ' FORSTKLASSICA VARORI SMAKFULL?
ARBETE!
BILLIGA PRISER?
STOCKHOLM, RE ' KOMMENDERAS Fru Emilie ~lmenhoff W &amp; for Lirets ~ h ~.
e vära k I. '
6 4 FkU~ &amp; ~ ~.
4 ' MALM.0.
.
Regementsgatan 16 - ' Telefi 46 46 Av.
Gustav Adolvs torg 8 B Tel. 47 41 II &amp; Dam f r i ~ e ~ ~ a l o ~ g B e n l O m m or, Kran setv lukta briis Parfymen).
.
.
,.
.
Specialifet: M A L M O.
IlnilbuBeIr .-.
: BordsdekotiIIaa.
Hamngatan 4 - Tefef.
7546 -.
.
Man &amp; ' - ' ~ biiit renonimerade specialaflär i - Kungl.
Hovleverantör Siden- och: Ylle- ' klanningstyger och franco I
Fredrika-BremerFÖrbundets h m ö t e 9-10 juni i Ma- riestad.
Broomd.
Av Karin Fjt ?lIbäck Holmgren.
/ milta I.
' C.
W n f e m h m ö t e.
Av Anna KIetnan.
~rivatskolefr&amp;~am Av Anna Sondin.
* FomBo-F. angdende förslaget till ny lösdrivarlag.
FrUi riksdagen.
: 0- I (ringblick.
rh ' F.-B.-F.-kretaarqa.
Notiser # r h bokvärlden.
.
tlH sangfilt.
eller m e d p8 l a n d e t, p8.
utflykter- och resor, i Eder bil eller vagn finnes: hos Elmgrens till.
-.
.
.
I.
hapnadsvä.ckande. "
.
.
.
I&amp;ga priser.
,.
.
.
.:.
...
.
.
w n .. s.
OTTO ELRllGRENS APB.
LILLA NYGATAN 29 S T O C ~ H O L M.
.
. '
.
.
.
.
Telefoner: 2434, Norr 11 65 ' Uppsala: Vaksalagatan 25 Visby: Ostra Tullgrand 3 Tel. ' 6 62 Tel. 195.
,.
-.
- - ' --.
- BOKTRYCKERJLET WFA, STOCKHOLM 1925.
