# ID: svediakorp-per2851
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,111
# sentences: 834
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRIFT FOR DEN SVENSICA K ' VLNN (3RiC) RELSEN I I E G ~ N A V F R Q) H I K A - B ~ ~ 3C IEES=T~) R: ELLEN 3KEEMAN 3e
Nafveqvarns Bruk -- Grundat 1623 - utför avgjutningar i j8rn efter inslnda skulpturer eller ritningar.
Yi st8 k&amp;stiiadsfrii.t till tjiinst ined alla olt ' erter oeli iipplysiiiiigar iinghid&lt;!
pjiistwias iiiföniiide. '
ill lek riv, oss under adress NAFVEQVARNS BRUK, Nafveqvarn.
...... 53 DROTTNINGGATAN.
- - VASTERLANGGATAN 29 .SPECJALAFFAR FOR DRXKTER KAPPOR = KIJLYNNINGAR KJOLAR REGNPLAGG Teleloner 539 8326 5619 Halmt Siden- ib Manuf ahhiraf f är Största urval nyheter
Privatskolan i n e r riksdagen.
.
- S.
-.
.
om bekant * befinna sig privatskolor-.
na ' f ör.
närvarande.
i: ett synnerligen prekärt läge.
De kunna knappast längre betraktas som verkliga, fria privatskolor,.
nar de: kommit.
i det ' starka beroende, som .. är: den.
iogiska konsekvensen.
lav mycket ' ökade anslag från ' stat och kom-.
mun.
.Dessutom stå .vi nu antagligen snart inför förverkligandet av .. en länge planerad omvälvning ' - den stora skol- reformen - som.viil kan sägas komma att beröra dessa skolor djupare, än den kommer.
att beröra någon annan skol- form.
Detta ar sanningar, som det torde lierr Lindhagen, en av fröken ~ c, s s c l - -.
gren och en av herr Clason m. fl.
I an-.
dra.
kammaren .motionera herrar Holm: dahl m: fl., Bengtsson i ' Norup, Ryden, Almquist och Jonsson,: varj amte herr.
Mosesson- i denna kaqm&amp;e, f ramlägger.
herr la sons motion i oföraidrat skick.
- .Tre av dessa motioner - Bengtssons,.
till förmån.
för de mallliga lärarna, Alm- -.
quists, som vill-tillvarata de privata folk- skolesen~inariernas intresse, ...
ocli Jons- sons, riktad mot än-geslararinnas ratt att - undervisa.
även i sinåskolan, kunna i det- ta sainmanhang hglt f örbigås.
De.
övriga vara nödvändigt att se i ögonen.
taremot skola h+- ' något beroras.
Just nu ar ' det av flera skäl svårt att yttra sig om .privatskolorna,.
meii då.
erth ha .godhetsfullt velat öppnq sina spalter för ett uttalande angående dem, har jag - ansett ' det, lainpligt att g e några upplysningar om %etc motioner .i f rågan cc11 tillåter niig även: iitt därtill foga nå-.
gra reflexioner.
Det kan tyckas ensidigt, att jag ' behandlar saken ur.
lararinnesyn- punkt, men.
- f rågans ' l.äge, tycks mig - be- rättiga - ett ~skarsk.ådande i lärarinnornas intresse: Det- är * - nämligen: frainför allt lärai-innoi-na; som.
&amp; uile få betala d e i. ar ifi-ågasatta.
bespai-ingarna;.
.
Som.
vi ' uefa;.
f öreligga nu ' en- hel '.
del i ?mtioner rörande.
privatskolorna. '
Vi ha: I W i ' första- kaminaren; " nämligen .cn ' av: -, ' ' - '.
Av motionerna.
i första kammaren ar C lasons den, mest, omfattande.
Den Iar ha rniinga - anhängare, ehuru det i sari- ningens intresse bör utsagas, att dm,.
trots att den innehåller goda förslag, är- ett synnerligen inkonsekvent aktstycke.
: Motionäreri - upptar.
först.
den nu brin-.
.
.
nande f rågan om lärarinnornas ' t janit:.
.
- göling och.
pladerar for våra.
.
sakkunoi- gas förslag - 22-26 t; r i veckan med.
ungefär 25 t: r till - medeltal.
(Den K.- propositionen .föreslår som bekant, at ' t t j änstgöringstide.n skall.
.
bestämmas till ' 24-28 t: r, den för de kommunala mel- lanskolorm redan faststiilld-a&gt; tiden.)
sin stora.
Herr Clason ~ t t r y ~ k: e dock.
r platoniska karlek, till &amp; itu; quo, 22-26. '
.-.
- I.
skalor - .o &amp; '.
.&amp;snskildä kellansk " o.Looi, men att- !&amp;kib$: .grimder måtte - - fastställas: f o r ' gass- .6ch &amp; mskoldt (det sistnämnda.
.. kan komnie?,; .r överraskande n, g ...
Se- f ör ' att f örhindra vissa- konse.kvenser, dan han påvisat " obilligheten " av varje som har ej behöva vidröras).
Slutligen begär denna motion, i anslut- .höjning, förordar han själv en .sådm.
Han säger: " Om än., sålunda @ da grun- ning till uttalande av flick- ' och sainsko- der kunna tala för att ' l.dettä falt icke ' i lef öreningens centralstyrelse, att tillfällig ~iågot avseende avvika från nu varande löneförbattriiig till de manliga lärarna bestiiminelser, änse i i.
6 iio+~, ~ ~ ~ med han-.
skall utgå med samina belopp som .förut; sj11 till.vad både c k sakliuriaigaoch skol- (Saval K. maj: t som de saklcunniga för7 Gverstyrelsen förordat, kunna anslutz cirda en minskning av de manliga lärar- oss till deras förslag.
" - (I förbigående- nas förmåner.
j Har anser sig herr Cla- må konstaieras, att såväl.
d e sakkunniga son således icke hunden att.
ta hänsyn s w n overstyrelsen tillstyrka en höjning.
vare sig till de sakkunnigas .fiirslag eller till " önskvardheten av statsutgifternas r v tjanstgöririgsui~en ' ukslutande med b a n s p till öns-i: \ !iirlihcitn av statsulc I- begränsning ".
Så mycket om den Cla- t k i nas begraris~~iiig.
]: tt inedeltal av i,?
sonska motionen.
Herr Lindhagen iöreslår ' följande: t: r anse de skäligt, men - 24-28 t: r av- att i handelse antalet undervisnings.
+isa de bestämt.
Skillnade ' n,; i medeltalen timmar höjes till likhet med den kom- blir en - 1ektionstimine!)
.
- munala nlellanskolan, aven en- motsva- Vidare hemställer niotionären:.
- att amneslararinna vid privatläroverk rande höjning av lönerna skall äga rum; att soni villkor för anslagen m2 galla, Altjämt ni5 kunna fullgora en del av sin tjänstgöring vid med- skolan f örbundet att la rar personalen^ får en säkrare ratts- seminarium, av vad slag det.
vara må, lig stallning (inga avskedanilen skola f å f olliskole-, sm5skole- eller sk0lliöksseini -- aga rum utan.
gödkannande av t. ex. narium (i motsats till K. maj: t, som.
vill sko !overstyrelsen); att som villkor dör anslag skall galla, insatta ordet " högre " före seminarium); att amneslararinna, som redan nu ar att privatläroverk ej nedlagges utan K. f allet, måtte f,å fullgöra ' tjänstgöring i maj: ts, eventuellt.
skol överstyr els ens^ medgivande.
.
.
ovningsamne; att skolöverstyrelseil (och: ej, som K .. - Vad slutligeii angår f röken ' Hessel- propositionen föreslår, K. maj: t) måtte grens motion, så rör den - de pensions- få.
rätt att .avgöra:, Iiur-uvida klass, som.
mässiga.
Yararinnornas sak Hon vänder.
: propositionens förslag, ' tidigare varit delad, fortfarande skulle.
sig mot den K få förbli det, nar elevantalet s.junkit un- '; tt överstyreisens ratt att medge.
lära-: rinna att kvarstå i tjänsten till- sextiotre der iasts:alld gräns; att de nu rådande bestanlimelserria an- år t i k ' vidare e j skulle få.
utövas, och ggende nedsättning av terminsavgifters hemställer, att överstyrklsen matte få måtte bibehållas med avseende.på flick-.
beR5ll.a denna rätt vid skofa, där intet ',: ' ' '
indragande av platser skuIle behöva ifrå-, gakomma.
En blygsani o &amp; - även logisk begiiran, tycker man, då det.
här, som- f rölién Hesselgren.
också påpeka?, galler - " ett litet fåtal ärbetsdugkgi veteraner i skolans tjänst " och då-den-allininna t&amp;- densen är att höj a- kvinnligi befattnings-.
havares pensionsålder .. *.
Om andra kammarens motioner kafi.
jag yttra mig koit.
Herr .Holindahl m: fl.
plädera i en val avfattad moti0n.i det, stora: hela för status quo i skolfi-ågan.
Han avhandlar lärarinnokas tjänstgöring, tjänstgöring.
.
vid med skolan forbundet seminarium, uppdelningen ' i parallellavdelningar; äm- neslärariiinas.
tjänstgöring i övriingsam+ neri, tillfdlig löneförbättring at manliga. '
lirare och tsrminsavgiftefna.
Han be- rör siledes alldeles sainma frågor som '.
Llakin; inen framstallningeri ar.
långt.
mera logisk.
of11 konsekvent, D &amp; före '.
fall &amp; erneilertid; s &amp; om haris linje '.
$ t skulle ha myckat utsikt ' att vinna beak- taiide vare sig inom- statsutskottet eller.
riksdagen.
Man.
har .en känsla av at!
status quo ej iangre kan bibehållas; och man kan även fraga sig, om det ens VO; re onskvart, ätt allt forblis vid det gam- la.
Slutlip &amp; några o; id &amp; n herr motion.
Den haf j$ sitt särskilda ' iritres- ' se, därför att dess upp %man är en s % inflytiiseilii medlein.
av itätsutsIio~tet.
- - Han konstatera; först, att ' den K. pro- positionen i vasentliga hänseenden följer.
.
.
det samn~anj,~n~kni~gsförsIag,.
som.
framlades av statsutskottet vid.
1924 ars.
riksdag men Yill i ' alla fall ha vissa mo- - dif ikationer i rilitni.rig mot dessa förslag (Han nämner dock samtidigt, att kom- ' ' ' ' idén^ ' ' pletterande bestäminelsek visat sig k- hövliga.
- 1 stort sett l ä i n a r herr .Rydéns motion på flera ' punkter vägen .öppen till diskussion, p5 sanim-a g å n i som vissa principer bestamt hävdas.
.
Härmed liar jag slutat min korta ré- ' dogörelse ' fök årets motioner i privat-.
skolefrågan och vill nu ' ett ögonblicl;.
stanna vid det, som torde vara-.det mest ' beaktansvarda och karakteristiska .i den.
just iui föreliggande situationen &amp; h som jag därförD-mest ogärna skulle.
vilja se förbigånget i diskussionen om dessa ting.
I Jag menar förllållandet mellan lararin- nornas.
löner och- den if i5gasatta laiigre tj änstgöringstiden.
(Kanske ar det har behövligt att förutskicka, att jag ej kan säga ' s tala i egen.
sak, d 2 jak; jäl+ ä r en statsanställd lärarinna.) '
.
Det må då först som.sist sagas, att en ökad tjänstgoringstid inte i och för sig, ' innebär nigon orimlighet.
Det bör aven fastslås, att den K: propositionen icke a r, ensam om att.
föreslå.
en sadan okning ..: De sakkunniga foreslå.
med överstyrel- sens, statskohtorets.
och.
f. e i.
her^ Cla-.
sons.
gilhiide detsamma * Ocli på en punkt mötas ' de alla: lärarinnorna skulle åtaga Sig detta ökade arbete utan något - vederlag.
' Detta betyder en löneminsk- ning.
Det ar vidare påtagligt, att det 1å- t &amp; &amp; ket biittre med de sakkunnigas 22426 t:r än med .K.
maj: ts 24-28.
Men liur sto; blii den reella- skillnaden n ä i.
rhedeltaiet mellan 22-26 skall b k ' det mafanlatislit besynnerliga talet 25!
Svafet blir,: som radan.
' påpekats -: en.
.
lektionstikme.
.
Nu ar * att ' marka, .att denna timme både av en del.
iiirai-hnor ' och av skoSor- nas toreståndare blfists upp till en f r5ga ' a '.
,
KERTHA 62.
av oerhörd vikt.
~ a i ' h a inte r.
höit - myc- ket $as om- att ett midthtal ' av .ii t:r skulle vara så farligt, m- däremot - syn- oerligen mycket om - att ett medeltal av 26 t: r skulle överstiga lärarinnoriias, krafter.
Riksdagens ledamöter torde va- ra ursäktade om de stalla sig nilgot un- dersanuna om vart man egentligen vill komma.
Säkert torde.
vara, att vedekbö~ rande - genom sin klagan gjort kåren en stor - otjänst, .som kan f å otrevliga kon- sekvenser.
Därför må det .också vara tillåtet att framhålla, att .det dock finns en hel del.
lärarinnor, som .se ' saken f rån den- synvinkel, som här företrädes.
Men detta hindrar icke, att man till en viss grad f örstår lärarinnornas f örskrik- kelse.
~ e s s h a a p5 sina håll en fullt så kraftig tjänstgöring som den, .som nu ifrågasättes,.
ehuru detta faktum e j koinmer till synes i 5rseedogörelserna. '
Det finns t. ex. så mycket, som speciellt flickskolorna kräva äv klassf örestånda- .. rinnorna (och de fast anställda ämnes- Iararinnorna äro- väl nästan -- alltid ' såda- t .extra arbete kunna des- na).
~ l l detta sa skilor knappast p2 längd begära att få utfört, om det-icke på.
något sätt vär- deras i tid och pengar.
Dessutom ar det antal skrivlag, .varmed somliga skolor belasta sina lärarinnor, ofbrrriligt.
Aven med hänsyn till @ ssa förhållanden ar det.
lyckligt, att denna sak kommer u n - der debatt.
A andra sidan är det säkert lika sant, att det finnes en del lärarinrior, som kunna åtaga sig mer árbete?
När det så slutligen kan handa, att lararin- nor, som övergått från privatskola till annan ' skolform - t.
6 % till kommunal mellanskola, dar tjänstgöringstiden re ' .. dan ' ar fastställd tilJ 24-28 t: r - pastå - -- ' &gt; -,.
sig ha mindre betungande arbete, an de hade förut, så är även detta ett tänkvärt faktum.
~ i c k e hinger t nu på att skol- arbetet blir icke blott hurnarit utan även rationellt ordnat.
Blir detta fallet, så komma säkert privatskolornas lararin-.
nor att gå i land med lika många lek- tionstimmar som andra skolformers 1a- rare.
Nar de stora förändringarna bli verk-: lighet och det på allvar blir fråga om att reglera privatskolekårens arbete och - löner, har denna kår säkert en mycket bättre och starkare position, om den.
- aven p % papperet liksom redan ofta i verkligheten - har sanima undervis- ningsskyldighkt som andra kategorier.
lärare.
Det synes mig, ' att den enda klara lin- je, som nu kan följas, ar den, .som före- trädes i herr Lindhagens motion, i 1ai.a- riimeförbundets remisskrivelse - till K. maj: t ' .och i en resolution vid ett nyligen hållet lärarinnemtite: ingen ökad tjänst-.
göring utan motsvarande hö j ning av 1ö- nerna.
Det ma har tillåtas mig att citera följande passus i herr Holmdahls mo- tion: " Fog synes ej heller föreligga a t t.
i ifrågavarande fall frångå den praxis, som inom statsförvaltningen utvecklat sig, att företaga ökning av vederbörande löntagares tjänstgöringssAyldighet .en-.
dast i samband med lönereglering. "
När dessa rader föreligga i tryck, ha kanske statsutskott och riksdag redan fattat beslut i skolfrågan.
Deras arbete följes med intensivt intresse, och många äro de som innerligt önslia, att frågan i hela sin vidd får en sa god behandling.
som möjligt.
' För min- egen - del vill jag, sluta med- att uttrycka en varm förhopp- - '
ning, att så måtte ' ske, och särskilt, att dem ' et vederbör måtte finna en utvag viktiga angående den här - handlade punliten, ' så att den blir löst i överens- stämmelse med ovan omtalade praxis.
Detta icke blott därför, att man unnar en länge underbetald kår goda villkor, utan framför allt därfor, a t t d e t !o; e,.
vist och rättfärdigt.
redr rika- rem er- ör bundets s jukkas- sa.
höll årsmöte den 29 april å Fredrika- Bremer-Förbundets byra ' i Stockholm.
Sedan års- och revisionsberättelser före- dragits och ansvarsfrihet beviljats sty- relsen.
för +etc förvaltning förrättades ordinarie val.
Styrelsen omvaldes i sin.
helhet och utgöres saledes fortfarande av: auditör .John Ljungman; ordf., frö- ken Augusta Yalmquist, v. - ordf., doktor Elio Beckman, byråchefen Edvard Gö- ransson, doktor Mathilda Lundberg; suppleanter: f rökilarna Ellen Kleman, Ingegerd Palme och Ada Simon.
.Till se- kreterare utsågs.
fröken Simon och till kassaf örvaltare fröken Kleman.
På grund.
av en skrivelse från Kom- mitten för utredning av.
sammanslagning Dagarna för förbundets årsmöte äro av Stockholms sjukkassor, vari påpeka- nu fastslagna till tisdagen och onsdagen des att ett nytt sammanslagningsförslag föreligger, ajournerades årsmötet till den g och 10 juni.
dag som Styrelsen senare kommer att Det preliminärt uppgjorda pogram- bestämma i avsikt att hålla öppet för met upptar årsmötet att besluta om en eventuell an-, d e n g j n i: före lunchiasten sed- slutning till den planerabe sammanslag- v-liga årsmötesf / andlingar samt ett ningen.
mindre stadgeändringsför~lag (angående nybildade kretsars avgifter till förbundet under deras första berkiamhetsär); efter lunchrasten f örslig +&amp;ende prenumera- Föreningen Arsta sammanträdde deii tion å Hertha ' samt föredrag av advokat 20 april till årsmöte å Lyccumk1u; iBens Mathiida Staël - von I-101; tein om 1n.i- lokal i Stockholm.
Ile ledamöter av st+ nationella Kvinnof örbundds Washing- relsen, som vor0 i tur att avgå, fruirni tonkongress; på kvällen of f entligt dis- Ellen Hagen, .Lilly Hellström samt frö- ~l~ussionsmöte med.
.
fru Ester Lutteman ken Louise P a lander, återvaldes, lik- som.
revisorerna, fröknarna ' Augusta som inledare i något ämne.
berörande.
- Palmquist och Anna Abergsson.
Mötet ung&lt;omsirågor i nutiden;.
uttalade sig för att föreningens verksam-.
d e n io j.uni: före lundirasten val het alltjämt bör inriktas på ett energiskt av styrelsemedlemmar och revisorer.
.arbete för fortsatt kapitalinsarnling for -- Dire f ter ett f öredrags- eller .diskussions- .kvinnornas byggnad.
Zmne på förslag av någon forhundskrets., Aterstoden av andra mötesdagefl har Mai-iestadlxetsen uttryckt önskan att f å disponera f ör en ärd. '
' ' a u, l.
; tf
Till dessa oerhörda fakta- skall häf läggas berattelsen.
om ett lagförslags i denna sak ny.
.
Iigen timade-öde i indiika lagstiftande försa &amp;. '
lingen - genom e n ' g e l s k paverkan.
E ' raxis$sk&amp;n &amp; sigerdag; ' hintligen h a r fran- Dr S i r Hari Singh Go ' ur hade framlagt förslag ssskorna a.
t t inregistrera.
.
.
.
.
en skstri&amp;,sseger!
_ _.
.
.
~ e - om a t t höja skyddsåldern föif ogifta.
flickor till ~.utel ' adekaiiimaren h a r den 7 a.pri1 med 390 röster 16 hr och för gifta till 14.
Det förra förslaget ~ n; ot l83 antagit ett.lagfösk; g s o k t i l l f ö ~ &amp; k.
r a de antogs, a v de indiska mannen .nled .65, röster mo t.
franska kvinnorna och valbarhet vid 32, en aktningsviird.
.
rösträtt ...
-.
.
demonstration a v dessas koiiiiiiunala och kai$onala val p A s a m m a valkande sociala samvete, det senare med 45 .villkor s o m f ö r mtn:.
.
röster mot 43.
" Denna afton, " skriver mis Men detta ä r ändock endast halv?
segern Jiuara.jadasa i S t r i-D h a r ni a, " ?ap det fröjd? ...
Ocli fra,nsysk ' orna viiiineu.
Senaten &amp;; terstil i landet, endast nPgra få ortodoxa reaktionarer a p a inte vila p % den vunna lagern.
U:me höjde sina röster till ' demoiistrationer ".
~r&amp;chwi.cg ropar deinmalla i * &amp; ta numret a v Men SA h a n d e e n märkvärdig sak.
Följande L a F r a n c a i s e t h l kamp.
.
för sakens.
lyck- dag förelades lagförslaget i sin helhet den lag- liga f ullf oraiide.
Det .g5ller a t t visa ~iiotstitn- s !iftande förSamling.eii -- och avslogs ' med 54 - darna %ttt kvinnorna verkligen .v i l j a föst- röster mot 26, " under de ortodoxas applilder " ".
ratten n u.
Alla argiiment e m o t maste .ta, Förklaringen vaP att.
regeringen härvidlag gas upp och bestridas, alla f .ö r &amp; ed pondus influerat majoritetep av församlingen.
.
.
franihiillas.
Tänk pA a t t a v denna aktion te ' - Men regeringen, det a r den e n g e l s k a ror v; Lr frarngilng i senaten .. H a n d l .a o c h P &amp; intet satt, menar S t r i- regeringen.
f ö r m 8 a n d r a k v i n n o r a-tt handJa, n h al.
ni a, borde %l den indiska giftermbls- sliit.ap den franska rÖstrattsf6reningelis ener- åldern intressera en engelsman annat an, soni giska ordförande sin appell till ' siiia medsystrar.
hgr, som etq g1ä.djande prov p 5 a t t indiska lag- Mein varken energi eller vilja förhjälper fran- stiftare vilja genonifö. &amp; en ytterligt öuskv5rd syskorna till1 a t t f % sin rättighet slutgiltigt reforni.
Men a v de 30 engekmen, soni h a s l t e konfirmerad i tid för de korninunala valeii i maj.
i den lagstiftande försanilingeii, röstade lti D e n fristen: veta de franska herrarna a t t för- emot &amp; fterm~lsAlde~ns höjand!
för flickoi frAn skaffa sig.
12 till 14 Ar.
Mängden a v indier över hela lan- det h a r ' k o i m i t till a t t inse def brott som beglis mot barnet-flickan och rasen genom de hittills bestaende f örhallandena, och det antagna lag- förslaget v a r ett utt.ryck för det indiska folkets känslor i denna sak .. Hade regeringen och de engelska rnedlmmania a v folkrepresentationen Barnaof frande.
Hö jandet a v skyddsdldern för förhflllit sig neutrala, i stället för a t t a v alla flickor hal.
överallt varit ett a v kvinn&amp;örelsens krafter motarbeta ' förslaget., hade detta nu varit mal.
il Orienten ä r detta f o ~ närvarande ' en a v lag, slutar mrs Jinarajadasa, den engelska de första frligor som de dar n u niUniedvetet kvinnosaksförkämpen som n u kastat i n sin lott socialt arbetande kvinnorna ' ställt p % dagorduin- och del helt med de indiska kvinnorna och det gen, och mera ä n ncgonsin ä r f r l g a n dar ytteï- .indiska folket, med förklarlig bitterhet sin re- ligt brännande.
Det ä r fruktansvärda förhal- dogörelse i Stri-Dhar~na för denna.
bedrövliga landen som fullt lagenligt bestli.
Saken bely- affar.
ses bast genom a t t exempelvis berätta a t t smfi flickor kunna bort.giftas i Indien vid 12 hi-s Alder och.
a t t det är mycket vanligt a t t s i d a n t sker.
T r e t t o n å r i g a mödrar höra ock- s å till vanligheterna! '
* 1 - - I.
- Nun~eraIi; i.lcletilagföi %jac~etiI&lt;inaatt.
- fr. &amp; sviirmodern:~ sida.
Hennes s@,ll- flickeba.rnen, men denna lag has.
niiig i ' .:mannens.
familj blir ofta in y.cl&lt;et.
långt ifrån kommit till a.1l~ri~a.n efter-.
svår;.
Den lilla.
Tickan.
kan ocl; si i lemacl, och det torde alltjämt i stolt.
sjiilva lcliet namn.
hon får niadcas som taget anses att föräldmma liksoiu i for- - den stora besvikelsen.
" Icke önskacl ", n a tider a&amp; &amp; riitt över sina barn " till.
liv " ' Lilla.
hund " eller " Fuling " &amp; ro namn tsolll kunna tillclelas henne. '
- Nar .en O &amp; d0d ".
.
.
gosse i i i fölElil står - gla.dj.en högt i tak, Men n u.
finns det a1lnl:iinna bmnl&amp;xn .ilit f ö r ä l h r n a kunna l %mna i n bsar.n, och n k han ' är en månid gammal blir som de ej Gilja.
vård2 sig om.
Niktan det stor Sest i hem.met.
Släktingar .och alla barn som lanmas i n ä ~ o flickor.
grmhaa- k m b b ockgå # med: präktiga I !dessa barilhein Iran man köpa .ett .gåvor till den ' lille.
F1icka.n fick in- - litet barn för en 1ci.on.a.
E n större flic- genting.
lm betingas ett pris av 10 till 40 holnor.
: Flickorna räknas hellw inte med i.
.
Dessa, bli slavflickor, i .dan en &amp; bamskaraai.
Fem små barn.
kunna.
es- etler .anddra beinG.rkelsen.
.Antingen empelvis skymta i hemmet, mal3 fragar - s ö m ' tjänarinnor i hem, .ckr iikar-: hur ' d, n g a barn son1 finnas.
Två., svd- ras det.
- Men de andra då, äro de inte - na kukila slå dein så mycl&lt;et.
de .era;?
- JO, men.
de tir &amp; iiro gossar, biir - behaga TL: och i ömi &amp; disponera över.
.
- deni: Större delen- klonzn~a till ~ o t u k t ~ n ~ s svare - t.
Naturligtvis f i n n .a s hem dar ave,n - ten och gå en hemsk fra.mtid till .mö,tes.
Viil tider av hungerinikl äro framför d.en lilla .flickan älskas och omhuldas, allt .agenterna för dyiikb h u s i v e r k i synnerhet oam det redan finnes flera samheb och finna sin vara aven utan- söner .. Fenl gossar och två flickor för barnhemmen.
Då säljjas tusentals - sägaas vara.
" önskebarn " inom .Kinas.
.
s m å b m, unga flidror och aven gifta .förmögnare fainil jer.
Niir den Ililla fli&amp;an får leva, k.omner kvinnor till sådana slavaagenter - för en spottstyver $å .det att clen öVriga ' fa- till clen lillas sorg över att va-ra " baxa miljen måtte kunia.
kla.ra sig igenon -; m flicka, " - t y hon får tidigt: &amp; t för - tyclliga bevis på att hon ej ar i allman- 3en måra tiden ..
Den m g a .modern,.
som föder.
ett het efterlängtad -.
snart nog de .henne flickebarn, ar gtrnoxngkende olycklig, .till f o g d e.
krcipp sliga.
martoma., fot-.
Alla- förhoppnh &amp; äro g m a d e, " basa bindningen.
I regel ' begynner mzan med .en flickla "!
Kanske blir hon till och denna när flickorna ar txe eller fyra &amp; r, m e d utsa.tt föi hån o &amp; förakt, sapkilt .på .sina håll dock.
inte förrän vid åtta Er.
- doda. '
' ' ' ' ' ' ' '
I de förnäma familjerna - börjar man tidigare an i de fattiga.
Foten uppmju- kas i hett vatten, tårna, med nndantag av stortån, böjas under fotsulan,-dar fasthållas medelst ett hårt bundet ban- - dage av meterlhga tygremsor.
Ban- daget bör dragasåt h å r h e dag for dag.
Under tiden miste bar.net gå så ' .mycket som miijligt på sina varkmde fötter för - ätt bblodcirhlatio&amp;ri iite måtte upp- höra.
Efter ' ett år biaides foten .p &amp; annat satt, nu.
gdlei ' det att f å rä=tts for &amp; på den.
Vristen böjes i en båge så, att foten ej bild~m vigkel .mot benet u t e kommer att utgörh en sorts för- längning i v detta.
Vristen liknar mest en knöl och hela foten blir lik en " halv- måne ", som man poetiskt uttrycker; det.
Efter .ett par - år har foten tagit den form man åsyftar, " den ratta '.
Denna grymma behandling gör akt - tårna bli okansliga eller förtvina, så- iida inte benen krossas och tarna falla w. I regel förtvinar hela foten, ibland också benet, och skinnet skrumpnarr.
Ofta inträder varb; ild.ning och kallbrand.
Det .anses att ett flickebarn på tio dör p3 grun.
av b.ehandlinngien, de överlevan- de nio äro kry.mpli.ngar för het: Det lämpliga, # måttet på en kvinna- sko var i det gamla Kina cirka tio - centimetex, men ' det fanns kvinnor soin .hade skor sex ooh.
en h d v centimeter långa.
E n fashionabel ung, man kun- - de inte tänka på att .gifta sig med en flicka förrän han genom " äktenskap- - maldaren " fått reda p &amp; liarïgden av den tillämnades fötter.
Ofta sändes flicka &amp; skor till den unge .mmnens familj .för besiktigande.
- Man förstår ha.rav hur + ' ' - viktigt: det var för foraldrar.na, att rik- tigt kraftigt pressa tillsammans den lilla f lickans stackars f ötter.
.
De plågad,e barnen nardes också .med föreställningar, om hur viktig fotbind- ningen var för deras framtid.
Man upp- nådde ookså målet- att hos de små flc- koma.
inplanta den upp fattningen .att det var en för dem nödvändig och - nyttig g r o d u r, fåfängan kom ocksk till h jalp och barnen ' kunde själva tigga om att bandaget skulle dras .hårdare - åt.
Folkets kvinnor, som måste arbeta, fingo nöja, sig .med relativt större föt- ter.
Tr.etton, ända till hela aderton centimeter var deras vanliga mått; p &amp; vissa håll hade .de dock helt obundna.
f ötter; Ännu hm flertalet av Kinas kvinnor - bundna fötter, men det ar dock ett gradvis försvinnande bruk.
Så kommer dagen för den unga lrvin, nan då hon skall liimnas bort i akten- .&amp;ap.
Detta är helt en famil,jeange !B- ge@t, de tv &amp; kontrahenterna - i vil- ket fall som helst den ena ax d !m, bm-: den - ha därvid intet - att stiga.
.
De hnga bilda inte he1l.x egen familj.
Xan- nen för sin unga hustru till fös- ald dra hemmet, och dar föddi de, liksom de övziga gifh.
sönerna .och deras fa- miljer.
.
E n " mellanman " eller a; ktenskaps- mäklare förmedlar i regel ' giftermålet, och i ~ e g e l ha brud o &amp; brudgum ej sett varandra f örrä.n bröllopsdagen.
Det är ett spännande ögonblick niir brdgummen, under bröllopshögtidlig- heten i hans föräldrahem, dit bruden förts, lyfter slöjan från hennes ansikte. '
H .E ' R ' T H ' A.
I de flesta fall.
har inte heller brud- gummens familj sett bruden förrän nu.
lKa.n f ör&amp;r att överraskningar kan b ju- das de intresserade parterna.
.
.
Och så ä r den unga bruden för: all f r m t i d b u d e n vid &amp; n.
f r b m m d e man.
- o &amp; vid hans familj.
Hemmets ' har- skiarinna blir h m inte, mannens mor - eller farmor eller: äldsta svägerska ieller aiinan närmare ald.re kvinnlig an- hörig för spiran.
i hemmet.
och hon ar sin, ma,n vördnad o&amp;- hänsyn, osviklig lydnad, evig .tro- het; aven ha.ns föräldrar m b t e hon obe- tingat 1~d.a.
Hon; har ensa.mt f ö r- p l i k t a l s e r, mannen ensamt T a t - t i g h e t e r.
Om han så behagar ka.n han misshandla: henne så mycket han vill.
Enligt lagen har hán också.
rätt a.tt ge henne kroppslig aga,.
Och SS knge hon inte fatt homm en son ar hon av alla i ih~ans hem föraktad och för- .tt bisedd.
Xomtmer ej $ [en efterlangta,de sonen, inåste hon tänka sig att snart se en bihustru vid sin.
sida.
Det a r först ar hon blir ' ygammal ' y, en yerlclig titel som hon erhåller när hon till slut ager barnbam, som kines- k.am liv i regel blir drägligt.
Då aktas ooh hedras hon.
De unga skola på allt satt visa henne respekt.
Den förut till, ' bakasatta och föraktade b h n u behasa- lad med ' hänsyn och.
vördnad; - och hiimnar sig ofta med att i s h tur göra livet.
surt för de unga ahustxur som sö-.
ner och sonsöner f ö ~ in a i hemmet.
Givetvis k a n det finnas unga kvin- nor i Kina scmi föra ett lyckligt liv in (ed sin man och i sitt hem, älskad av ' 67.
hqnom-.
och, lyckJig- i sing - ba~n.
H e n sarrilhrrilhallsförhållandena och .de - nedärvda föresMl&amp;ngarna kunna i .stort taget e j fra.mkdla dylika ' $all.
De h a utgjort l y e.
l i i a mdantagsförh~~anden.
unga kinesiskan har genom gpnerationer I .. och generationer gått .sin marterväg ge- nom livet.
.
.
Och &amp; ' finns d &amp; dock, även i Kina,.
.
ung.a.
, s j ~ v s t i d i g a kvinnor,: som gått 8i.n egen V &amp;, Som SÖkt och fÖI ' ~är~3.t kunskaper och som förslirja sig själva i .yrhen och anstallningar.
Regeringen .haq efter som åren gått, måst inratta skolor och set113ina.rier aven för flickor.
I folksk~lorna med dess cirka 4 miljo- ner elever äro visqerligen 95 % gossar, men det gör i alla $all 5 % kvinnliga l elever, och i de tvåhundra folkskolesemi- narier som finnas, ar fjandedelen s v eleverna kvinnor.
I fraga om högskolor f ö r flickor hi missionerna va.rit föregångare.
I Pe-.
king öppnades 1905 av dessa den f ö r s h högskolan för kvinnor, det s. k. Yen- d i n g College, - numera utgörande en wnderavdelning av Pekings universitet.
Gingling College i Nanking, öppnat - 1915, vm den andra i ordningen, .men.
- f ö ~ närvarande finnas ännu flera kvinnliga högskolor.
Särskilda medi- .cinska högskolor för kvinnor finnas iiven, och de kvinnliga sted ?nterna .. &amp; - till ett h anm ark ni ng svart stort procent till dessa.
Neri alltjämt finns det kineser - och sm &amp; &amp; nesisk.a flickor.
- som tro att det inte är.
: möjligt att lä.ra flickor läsa! '
'
68 - - - ...
.
HERTHA - V~~stern~orr ' lan ' ds ' 1än~stip.
: 400: Fredrika-.Bremer- Förbundek stipendier 1925..
.
- Fran; Fredrika-Brqner-Förbundets stipendiein-.
st; i$utionehar föit Ar 1925 foljande stipendier ut-.
: pr.
för kurs vid S y n s k a Fa.ttigv&amp;idsförbundet ti !l Signe Altin;.
.
J Cin t 1 a n d s 1 ä n s. s t i p.
: 223:- kr.
f &amp; kuis vid ' Svenska Fattigvfirdsförbunuet till Brita Velin; - delats:.
K o - p p a ~ b e r g l s a n s s t i p.
: 290:- kr.
F i ' i a s t i p e n d i e r: 500: kr; för sociala - för kufs vid dvengka Fattigvardsförbundet till .-studier i ~ n i e r i l i a till Naëuii ~ r a n f e l t 250:; G,erda Lindvall; kr.
för studier vid Dramat.iska Teaterns elev- V a r m l a n d g l a n s s t i p.
: 225:- kr.
skola till Liss-Kulla.
Jobbs; 300: - kr.
för kurs för kul % vid Barnmorskeanstalten vid Göteborgs ' v ' id Statens ' skolkökss~minadum.
till Gunhild Barnbördshus till Marta Hansson; Sundelin; 100: kr.
som resestipendiuni för G p p s a l a l ' i i n s s t i p.
: 2.25: - k r.
för kurs dqk~sationsinålare tilll Brita Holmtröm; 500: vid Svenska Fattigvlrdsföi * b ' bandet till Sanna kr, för.
studier vid Stockholms Högskola till.
.
~ a r l s s b n samt 225: kr.
för kurs vid Facksko-.
kbon ' ~ndessson.
.
- i Uppsala till Gunhild - lan för huslig ekonomi J o h a n n a.
- K e m p e s f o n d:.
tvA re- - Jansson; kr.
för kvinnl.
med.
lic. .sestipendier &amp; 1,250: till Inez Carlsson .och Helena Klein samt t-$~ V a s t m a n l a n d s I i i n s s t i p.
: 500:-kr.
för fullstiiiidig sjukviPl * dskuis till Greta Ryd- stipendier ti 500: kr.
för medicins ' ka studieiJ berg; I till med kand. Asta Lundh och med.
kand. S ö d e r m a n l a n d s l i i n s s t i p.
: 300:- kr.
Gerda Jansson-Kjellin.
för fullstliudjg sjukv&amp;~dskurs till Sonja Aberg Georg Améens f o n d: 500:- kr.
samt 300: 7 kr.
för kurs vid högre Iararinne-.
för sociala studiei ' i England till.
Lisa Bruér semiiiariunl till Britta Orström; kr.
för studier vid Woodbrooliinsti-, ?ch 500: O s t e r g ö t l a n d s l ä n s s ' t i p.
: 625:- tutet till Ingrid von Zweigbergk;: kr.
föi " kurs vid Tandläkareinstitutet i Stockholm E v e l i n a Fahne-hjelnis fond: till Helena Kylberg-Olsson; 500: - kp.
för sp&amp;k- och ' 1ittei.atustudier till S k a r a b o r g s l a n s s t i p.
: 600:- kr.
- Greta Roigman.
.
E i l e n F r i e s ' f o n d: 500: kr.
fös stu- för kurs vid Högre Lararinneseminariet r i d.
dier vid Stockholins Högskola till Birgit Holiq- Stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göteborg till Edit Lönnei ' samt 500: kr.
för kurs vid gren.
nagon a v Stockholnls högre sjuksköterskesko- ~ ' r u S o p h i e S i l o - i v s, f.
ö d d W ä s t - lor till Vera Otterström; ki.
- för biblioteksstudier .P e l t, f o n d: 200: A l v s b o r g s l ä n s s ' t i p.
: 320:- kr.
för till Brita Enberg.
fullständig sjukvardskurs till Qunborg Holm- S t o c k h o.
l n l s s t a d s s t i p.
: 475:- kr.
quist; för Burs vid Tandlaka~einstitutet ï Stockholm G ö t e b o r g s o c h B o h u s l ä n s stil ?.
: till Margit Gustafsson; 550: kr.
för kurs vid Göteborgs skolkökssemi- S t o c k h o l n l s l a n s s t i p.
.
!
400:- kr.
för Nordens Husmodersförbunds högre kurs i iia15um till Greta Dahlkvist; kr.
för G o t L a n d s 1 a n s s t i p.:, 275: barnavard till Greta Nilsson;.
- - - - - - - - ' - - ' - - - ' N o r r b.
0 t t e n.
s ' l a n s s.
t i p.
: - tvil sti- gendiep ii 200: - k;.
.för utbildning av samariter för sjukharbargen till Amaiia Larsson och Hil- dur Poromaa;.
.
V i i s ' t e r b o t t e n s l ä n s s t i p.
: 325:- ' kr.
för studier vid Privata Högre Lärafinnese- mlnadum i Stockholm till Britta Westman;.
.
- - kurs vid fdkskoleseuiinarium till Annie Anders-.
son; K a l m a r 1 a n s ~ s.
t i p;: 290:- k r för kurs i barnasjukvilrd till Ellen Lindström;.
K r o n o b e r g s l a n s s t i p.
: 300:- kr.
för kurs vid höi ' e lärarinneseminarium till kr.
(Elfvingska 1nge.borg Sylvan samt 250: -
H E R T H A.
.
.
_ fonden) för kurs vid Svenska .Fattigviirdsför-.
.
.
bundet till Ellen Nibeliils-;.
.. .. J ö n k ö p i n g s l l i n s s t i p.
: 225:- kr.
för Slöjd-.
.
och t r ä d g ~ r ' d s l a r ~ i n n e k?
i vid r s Fred- rika-Br ' einer-Förbiindets Lanthush~lliiiiigssemi- narium Riniforsa till Karin Andersson; K r i s t i a n s t a d s.
l i i q s s t i p.
: 230:-.
kr.
för f ö r ~ a ~ l i n g s s y s t ~ r l r u vid r s Sarnarithemniet i U p s a l a till Ulla peter; M a l m ö h u s 1 i i n s s t i p.; 900: kr.
för kurs vid Folkskoleseminariet i Stockholin till Ingeborg Areskoug sanit 500: - ki.
för kurs vid Sveiiska .Fattigv4rdsförbundet till Ellen Leyin; Rörande stipendiet A 1,250: - kr.
frbn fröken .Hilda Nilssons fond är annu e j besli !t fattat.
.
- S e ' Från F.-B.-F.-kretsarna.
G ii v l e k ' r e t s e n sanimant.riidde den 2 april 5, Stxtiindaleiis restaurang varvid lektor Emilia Fogelklou liöll föredrag över liinnet T i d s a n d a o c h sko1bildning.i E t t 20-tal nya ine ' dlemiiiar antecknade sig ullder aftonens lopp.
- H a l n i s t a d s k r e t s e n hade d &amp; 5 maj sitt sista vfirsamniaiitriide p5 Noive Katt, under gravinnan Spna Nörner ' s ordförandeskap, var- vid lektor C.
A: ~ j i i n p p r &amp; hö11 föredrag över iimilet N L: g o t o ni v A r a f ö r n a 111 ii, be- lysande iianinens historiska iiïspru~ig.
.
.
.
Föreningen valde darefter r * epresentanter till förbundets möte i Maries ' tad.
Hiirtill utshgos grevinnan Stina Mörner och fröken Edith Joliansson med fröken Rariii Lundberg som suppleant.
Vidare beslöts a t t anordna en ut- f l r k t till Apelryd under den tid fruktträden bloniina.
, Efter saininantradet följde gciiiensanit sam- kväm.
.
K a ~ l s k r o n a k ~ r e t s e hadc n den 30 niars saninlantriide L: Stadshotellets lilla sal un- der ordförandeskap a v f r u E v a af Geijerstani ..
Sedan en del föioiiings&amp;eqden behandlats lam- liftdes ordet, till d r R. Lundrnark soni talade om S j u k s k - ö t e r s k e u t b i.
l d a i n g e n v i d K a l l s k r o n a) l a s a r e t t.
Efter fore-.
.
.
.- - -. '
- 69 dt; aget.
v a r.
tesnpé .,och .saiiikväm anordnat, var- under ~friherrinnnan E v a Sparre fö&amp;drbg n l g r a musikstycken.
Ordföranden: begagnade darefter .. tillfiillet.
att pil.
grund a v en: del förfidgnin-.
m r angaende F.-B,-F:s syfte och verksamhet .- ' ~ w n a en kort resuiió a v förbulidets olika Vera -- sahhetsgPeiiar samt ~ ~ ~ l s k r o n a k r e t s e egna ns initiativ oeh arbetsyppgifter.
.
.
...
.
S -.
I &lt; r i s t i a ' n s t a d s k r e t s e i ' hade deii 31 m a s möte i Flickskolans aula undcr ordfö- -: randeskap a v f r u Elisabeth Sjövall.
Efter .en ' del föreningsmeddelanden följde föredrag tiv hei.nkonsulenten f r u .Agne$ Ingvar-Nilssoii .oin - Ii i 1n.f o r s, a s k, o l a n, daii tal.
sjalv var ' it elev.
Harp &amp; ' följde sting av .en dubbelkvart.e.tt f r i a folkskolan iindei: ledning a v f r u Lott.en - Borg saiiit sarnkviini, varvid f r u Louise Carls-.
son imderhöll med nnisik.
.
, ' L i ii k ö p i n g s k r e t s e n hade tisdagen den 31 niars anordnat en soar6 B Stol % .-Hotellet ' till förinhiil för F.-B.-2 ': s sjukskötcrske- byr % pil platsen.
.
~ o j t n a n t Y. Rydbeck hö11 ett av skioptikonbilder illustrerat föredrag oiii el1 resa t.ill Friinre och Bortre Indien.
Vidare upptog progranipet uppvisning a v fliktning ppB florett och värja a v .kapteii H. Törnblo~u och .löjtnant C. Paliiieeï s m i t rokokodansei4 i kostyiii av skolungdom .. M n l iii ö k r e t s e ii hade onsdagen den 15 april sitt sista niöte före soniiiiaren L; Kungs- parkens restaiirlang under ordförande ska^^ a v f r u Elisabeth Quensel.
Tstadskretsens ordfö- rande fi:u Maja Strandberg höll dlrvid ett före- drag oni K v i n n a n s s o c i a l a o.
c h r a t t s l i g a s t a l l n i n g u n d e r olika - t i d e v a r v, darpd intogs tesup6, efter vilken frii Ingrid Kroon föredrog d i g r a sfingnummer ackouipagnerad a v fröken Martha Stuhre.
N y li ö p i n g s k r e t s e n hade den 26 inars anordnat en förediagsafton, varvid fröken Axi- clniie Tho~~steiison talade om D e n k v i n n- - l i g a u n.
.
g d o.
m e n s y r k e s.
v a 1.
Efter - förediaget före.koin.
sång a v en flickkör under niiisikdircktör Otto Settergrens ledning.
Den 5 april sanimantj.5dde kr ' etsen Anyo, och - s ~ d a i i en .del förpiifigsarendeii föredragits höll fröken Ester Lauiell föredrag om K v i n n,o.i_
- n a o c h.
p r a s t.
a m b e t e t, * v m e f t e r ge-.
d:.
.mensam sup6 intogs.
S k e l b n e f t e A k r e t s e n hade .den 16 apiil.
ordnat ' en soaig, vars omväxlande program upptog en redogörelse a v fru o ars son ' för F.-B.-F:s tillkomst och verksamhet samt kret- sens arbete; en musikavdelning: strakorkester nied h r Lorentz Bryggman vid pianot samt s i n g av.
pastoi ' Wassner; deklamation .av B jörnsons B e r g l i o t.
till Griegs musik av fru Wass- ser; vidare uppfördes Qustava Hammars en- aktare F y r a g e n e i ' a t i o n.
e r.
.-e, S t p c k h o l m s k r e t s e n h a r till tjänst för de unga flickorna i Stockholmsskolornas av- gAngsklasser anordnat en serie föredr ag ang8- eiide d - e n k v i n n l i g a u n g d o m e n s Y r k e s v a l, med fröken Axianne Thorsten- son som föredragshAllare.
PA de tre.
föredragen,.
scm ägde rum den 27 och 28 april samt den 4 maj fördelade sig eleverna i fllcksk6lornas åtton- de klass, de tv &amp; högsta gymnasiumringarna samt flickorna i högsta klassen a v de kommu- nala inellanskolorna. '
Fedrilis-Bremerskolans aftonkurber, som pli- gAtt sedan januari, avslutades vid p h k.
Y a r b e r g - s k r e t s e a hade den 22 april sammanträde (L Stadshuset under ordförande- skap av fru Maj4 a und gren, varvid fru Hedvig Svedenborg höll föredrag.
med uppläsning om VBPa g a m l a folkvisesagor.Förer draget ledsagades av Atergivning av folkviseme- lodier p &amp; piano a v rektor A. Arnman.
Därefter sainkviim med tesupé.
.V ä H j ö k r e t s e n .hade den 27 april .sam- kväm &amp; ~tadshotellet, varvld fru Blenda Sylvan höll föredrag ' om D e ri k a t o l s k a p r o- p a g a n d a n. '
och pianomusik utfördes.
av fröken Signe Hansson.
.
P s. t a d s k r e t s le n hade den ' 30 mars &amp; te å .Hotell Continental, .varvid.
hovrättsno- tarien Elisabeth Nilssos frAn Malmö talade om G i f t k v i n n a och förv ' ärvsa ' r- b e, t e t.
Efter föredraget följde en livlig dis-.
.
kussion.
kretsen beslöt ' itdela ett stipendium (L 300 kr.
till en Tstadsfliaka som h jalp - vid ' yrkesutbild- ning.
' - ' - Den 4 maj hadq kretsen Anyo sammanträde.
Det omannonserade - stipendiet tillldelades fröken .Emma Dahlman, elev vid Flensburgska vArd- anstalten för sjuka barn i Malmö, för fortsatt utbildning i barnavard.
Att representera kretsen vid förbundets Ars- möte,i Mariestad utsigos ordföranden fru Maja Strandberg, sekr. ffiken Elin Strandberg, fru Hertha Persson och fröken 0lgá Johnson.
E n kommittt6 tillsattes för att ordna en utfärd .till ~ s t a r p, till medlemmar av densamma utsh- gos fruarna A. Bjurström, A. Granelle, A. Nilsson, K. Andrén samt F. Welinder.
Efter förhandlingarna höll professorn i psy- kiatri V. Wigert f r h Lund föredrag om S o c i- a l h j ä l p A t psykiskt sjuka.
Efterat samkväm m e d tesupé.
O r e b l o k r e t s e n har öppnat en upp- lysningsbyrh, som skötes av kretsens sekreterare f r u S. Lundgren.
Tills vidare a r den öppen en dag i veckan och förmedlar upplyningar om yr- kesval, utbildningsmöjligheter p &amp; olika omr %- den, IöneförhAllanden och utsikter till anstäii- ning, kompetensfordringar, stip-dier, ansök- ningar m. m.
S v a l ö v s k.
r e t s e n s Arsmöte hölls A Fridhem den 18 april.
Till styrelseledamöter utsagos fruarna Augustq Jönsson, Edla Nilsson, Anna Groos, Anna Eliasson, Carolina Westes- son, Sigrid ~oncleson, fröknarna Selma ~ j e l l, berg, Hanna Akesson samt f r u Selma Alkman; suppleanter blevo fröken ' Maria Nilsson, fru Ida ~taffansson, f ~ ö k e n Valborg Månsson, f r u Hil- dur Akerxnan, och fru Edit ~ e d e r e e n.
Till re- visorer omvaldes fru Gunhild Forslind och frö, ken Klara ng ler ' méd fru Signe ~ u n d c l i u som suppleant: PS förslag a v styrelsen beslöt Aismötet a t t ' till en d e v vid kvinnliga kursen A Fridhem utdela en premie a?
50. kr.
Efter förhandlingarnas s l i t hölls föredrag av fabrikssystern fröken Signe Holst f d n Hal- singbbrgg om.
S o c i a l t.
a - = b e t e.
i n o m i n d u s t r i o c h ' h a n d e l4 Efter föredra- - get s a d a d e s medlemmarna till samkvlim.
Sty- relsen konstitiierade s &amp; slilunda: fru Augusta Jönsson, ordf., f i u Edla Nilsson, v. ordf., fröken Valborg iifbusson, sekreterare, och fröken Banna Akess6n; kassaförvali&amp;e. '
.
Skånekretsarnas styrelsemöte ' i Malmö.
.
- Den 15 april sanilades.
i Malmö .27 represen- tanter för de skansk.
F.-B.-F.-kretsarna till1 Arets gemensamma kretsstyrelsepiöte.
De a v styrelsemedlemmar för.e.trädda kretsa?
' iia voro Halmstad, Hälsingborg, Kristianstad, Lands- krona, Lund, Malmö, Svalöv och Ystad.
Bland föPekommands ärenden v a r antagandet a v stadgar för sammanslutninges, vilka.
" hava till syfteiniil a t t stiirka sambandet mellan ' kret- sarn ' a och a t t gemensamt utarbeta förslag ' till fr5goiJ eller diskussionsiimnein a t t upptagas vid F.-B.
: F:S sirsrnöts samt a t t med gemensam plan:.
luggning.
a v förelasningsturn6er m. m .. under-.
latta arbetet i n q w kretsarna ".
Vidare dryftades ' kretsnämndens förslag an- gaende pronumenation k.
H e i?
t h a, ' fördas- n i n g ~ t u r n é e r ~ a ordnande, s samarbetet mallan Stipendieinstitntionens förtmendenamnder och F.-B.-F.-kretsarna.
jI respektive län med flera ärenden.
-.
Ordförande vid mötit Goro fruarna Elisabeth Quensel och Elisabe.
Sjövall, sekreterare f r u C. Eklundh ' och fröken &amp;.
.
Kärrberg.
.
Notiser ' från bokvärlden .. En drömmares dagbok av - bladen.
Henri-Fridiric Arniel.
Urval: o &amp; över-.
.
sättning av K l a r.
Johanson.
.Sjätte.
upplagan, väsentligt förnya&amp;.
* ..
Estetiskt o &amp; psyko6ogiskt fiingsla.nde var.
E n d r ö m m a r e s .d a g b o k,:, ' Henri-Frédéric.
Amids " Journal ' in &amp; une '.
',.
i Kllara Johansons: mästerliga.
- tolkning.
av Fanny Merciers urval.
Ännu rikare ä~ bekantikapen med krni;: d, sådan, som K l a ~ a Johanson nu: har tillfälle att presentera honom för o~: I.
f ö r m e n h i n g av professor Bouviers ansenligt ökade och autantidca upplags.
av Amiels dagboa; Amkl koinmer oss nu narmarte, mera.&amp;vald, med mera skif tani.
de - impulser och a öd are.
blod nien ~ckiså mera bunden.
i sin färd t i l betraktelsens - ödsliga bergstoppar ovanom ineCjlmanni- skornas huvuden '.
och till gruvarbete inom sig själv.
Det ligger något isande i den narmare anblick av A.mie1 som nu bjudes oss.
Ingalunda därfor att nian sörjer de tryckta verk som skulle ha er- satt de mångtusende otryckta da.gboks- ' n ' ' b ' ' ur '.
resultatets synpunkt är.
Amiels sjdvmeddelelse till eftervärlden, som fått lära kännai ' honoin; en ' lcälla till tackkmhet utan - ringaste bitankeav be-.
: klagan~de. '
Fa~kmänniskor ' och p-appers-.
människor må M r .som .eljest ha.
rum.
f ö r sorg och .. sa&amp;nad i avseenbe på ofödda verk.
D,et är en av deras sp; eci+liteter.
Ur mänsklig vardiesynpunkt inneba~ dagbolwn en ' viktig o&amp;.
egena ' stad post p &amp; 1ittera.tprens konto soni endast ett fåtal av ' de h e s t utvalda verk ara. '
jämförlig me &amp; I c k ~ för l i t t e r h och litteraturyeten-:.
&amp; ap, för ' Amiel sjalv naldgas man be: klaga dispopor$onen,.mellan hans ' övey-,.
rika sjals åt dagboken förtrodda, inne- håll och.
ha &amp;.
- verksa.mlietsuttry~ som.
litteratör, professtyr, vaii.
" Wer sich.
der Einsamkeit .ergibt, ach, .der ist baki allein. "
Samvetsgyama föreläsningar, sjalsutbyte med några utva.1d.a - sådant kunde för en Aamiel inte bli utlösningar, som återverkade till hälsa, gåvo kraft-.
känsla och billdade nya.
utgå.ngspunkter. '
' ', ' ' '
Den som ej känner Amiel näxa o&amp;$ k80nstnjutning att läsa de skönhetsvibre- i hans förh.ållaade~ och omgiyningëu rande iakttagelser o &amp; natur och musik gör vihl i, att ej ' vaera förnunistig i- sina som dmne borne sja1sa; ristokrat i icke ia.kttagelser., .Så.
mycket: vågar nian sinande rikedom - meddelax.
Där är saga, att hans stdlning mellan tyskt.
njutningen: av ' ans frarnst; ai; lnings --.
andeliv och fransk-schweizisk tradition gåva och stil - i Klara Johansons ut- och, slitningen - mellan hans själs.
äristo- s6kta tolkning - oblandad.
Sjalvana- hatiska höjdser och tidaans demokratism lysen, krista.1lkl.m som den är och vid- - var ytterligt svar.
Han saknad.e na-tio- gande vår själskunskap med .sin fina na:isii~ens begränsning och partiets plat- nyansering, h m sin pinsamma sida eller form i natioiialismclins: loah partiljild- marare får den efter hand .. Karakteri- ningens tid.
Hur skulle lian kunnat bli stikerna av franskt och tyL &amp; o. s. v. äro en " handlingens ma.n " under sådana om- åter övervägande kritiska, .för övrigt ständigheter, han som geaiom hela sin av hög förtjänst och stort intresse.
laggning och utveckling var berövad Nyss användes uttrycket att Amiels 1ycksökeri.ets oah .dein primitiva makt- sjavanalys efter hand blir i viss mån hungerns motorkraft.
piisam.
Detta syftar p &amp; en förändring Estetiker ut i fingerspgtsama %r som tydligen kan iakttagas mellan den Aniiel.
Hans dagbok är full av han- tidigare och den senaste d&amp;- av dag- föiande land ' skapsglimtar,, trädgårds-., boken.
: ett tillbalraträadaande av den per- idyller, alpvyer, horgonstamningar och sonliga aktiviteten, en depersonifiering månskensnatter.
Han ser ' och förnim- som åtminstone på den solm ?kriver dess3 mer och .inedd,el:a.r förmågan att se och rader verkar beWäm,mande.
Vad jag förnimma &amp; t de tungögda och bredvid me- rör.
kke ' yttre " verksamhet ", det honom ~nyanserä~de individer som genom galler något inom sjalen fal !:,auide.
Aniid limom få- se vad han sett.
Vi bli för.
själv analyserar och beskriver med ge- trogna med anbricken a v l e S a l 6 v e nomtra.ngande .kla&amp;et och träff säker i skiftande belysning, .vi.
bli hemma- konst hur hans inedveta.de .mer och nieï sta&amp;ls med S: t Pierrq kYiktorn, K r en intellektuell !skiideplats, mipdre - liksom med klockklangen, och ibland O &amp; mindre bostaden för just hans egen .äro vi med.
.
på en vind~ka~mmare personlighet.
Detta &amp; r dbck under hans .daid Amiel sitter invid k.aminen en kulen senaste tid och: då ar han sj&amp;.
hten 1 %-.
vinterdag.
Amiel har öga.~för ailt och =.ren kan iakttaga - eller tyckkr sig ord .för allt karakteristiskt.
kunna iakttaga - under de - ' senar &amp; åren Naturskonhet ly- och musik k h - en fortg&amp;enIde personförtunnkg; Fred- gar genom denna, dagbok där en mång- rika ' Breiner skdle h &amp; kylts .av Amiel strangad förfinad - själ talat u t sig själv som ä.ldre.
i hårfin analys som i spontan bikt.
Det förefaller lämpligt o6h hmmo- Mozart, Beethoven, W a g q r bestkmma niskt att Amiels yttre skapnad hade d m ooh ha makt över det tyska elementet i nobla skönhet som det i boken meadelde Amiels yasm i minst s a d a - ad s m porträttet, gång tillhörigt Fredrikn: tyska diktare och- filosofer. '
...
Det &amp; r en Bremer, ' ' ' ' '.
.
.
HILMA BORELIUS.
H E R T H A Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-BremerFÖrhundet.
Redaktör: Ellen Klcrnan.
Förbundsmecllernmar erhålla tidskrilten till ett ris av kr.
5: 50, yarvid prenuineration byrii, 48 Klarabergsgatan, sker direkt genom ~redrika-~renrer-F3rbmPctm Stockhoh.
Icke-förbuncisrnedZemnzar prcnumercra å närmaste postanstalt eller i bok- AcrnJeZ.
Pris för postupplaga: 8r kr.
6: 50; ' 1, i r kr.
3: 50; ' /, 8r kr.
1: 90 .. Lösnum- mer 65 öre.
Redaktion och expedifion: 48 Klarabergsgatan l *, Sfockholrn.
Rcdaktions- tid: tisdagar och fredagqr kl. 7-3.
Allm.
T.
Norr 43 50, Rika 27 62.
Expeditioncn: kl. 1 1 4 varje söckendag.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
': ',.
Kurser f6r utbildning av Vävliirarinnor, Arbet~förestBnderskor, YrIrcsvtivermkor, Hemviivning:.
l.
Skola o. försäljning: KUNGSGATAN 70, S t o c k h o l m Tel. N 4 n T Hygieniska sängkläder, .Ottomaner &amp; Kuddar, Tacken &amp; Filtar,.
alla snatkiador tiiiverkas i etan verkstad: i I 4, 0] a s S 0 pS I I I 6LOMSTER.HANDEL I I s KLARABERGSGATAN I ' AU,,,.
XOA Z1 I U ~ S T.I.
89gi &amp; (U.
I FORSTK~~SSIGA VAROR!
SMAKFULLT ARBETE!
Fru Emilie Elmen hoff IIIiuth far hhrets och Budens vbrd M A L M O Regementsgatan .l6 Telef.
46 46 Manicur- &amp; Dam frisersalongen -.
I.
.
(Fliikta firns 1 ' iirfpiei.i).
.
M A L M 0 Hamngatan 4 - - AL M O Gustav ~ d o l v s torg 8 AP-.
i.
M Il B - Tel. 47 41 Blommor, Kransar Specialitet: Telef.
75 46 1, A.-B.
bhn V. Iöitren &amp; E:o Sverges iil@stn.
storsta och biist reiioiiiiiierade specialaflär i Siden- och Ylle- P 1
Privatskolan ipför riksdagen.
Av A &amp; Sondin.
Fredrika-Bremer-Förbundets 6rsmöte i Marie~tad.
Kringblick.
I " Mittens rike ".
II.
~ r e d r i k ~ - ~ r &amp; i r ~ ö r b u n d e i t t s lpendior 1925.
FrBn F.-B.-F.-kretsarna; Notiser fr8n bokvarlden.
L g e ffórmnf&amp;aste priserna finner.
Ni hos.
.
.
.
OTTO ELMORENS A.-B.
LILLA NYGATAN 29 S T O C K H O L M Telefoner: 2434, Norr It 65.
