# ID: svediakorp-per2850
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,685
# sentences: 773
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ALLA DAMER BORA SE VART STORSTILADE KAPPOR.
DRAKTER OCH URVAL AV ULSTRAR FOR PROMENAD, SPORT OCH RESOR K LIPIN N I N G AR i siisongens mest stilfulla modeller.
D a m - L i n n e v a r o r i finaste kvaliteter och mönster.
74 DROTTNINGGATAN 74.
.
._.
Mathilda S tael von Bolstein Ledamot av Sveriges Advokatsamfund Malmtorgsgatan 3, STOCKHOLM Telefon: 244 88.
Norr 244 19 Pamilierllll.
Hyresiirenden.
Teslamenlen.
Boo~~lecknlnBar.
DAMKONFEKTIONEN 1 tr. Advokat E,va A n d e n Jur. Kand. Led.
av Sveriges Advokatsamfund.
Lilla Vattugatan 14, Stockholm Tel. 7576, Norr 183 36 Specialitr!
' t; FumYje- och arussakfw, boutreduirtga.r och, testawertteit. '
Ävt !ii skriftliga förfihgiingar.
digrid flunsin 53 DROTTNINGGATAN - VASTERLANGGATAN 29 ' DRXKTER m.
KAPPOR m KLKNNINGAR KJOLAR REGNPLAGG Teleloner 539 8326 561 9 Halml Siden- &amp; Manu falrtn ra f fiir Största urval nyheter
ARGANG xn HAFTE 4 APRIL, 1925 Den nya danska äktenskapslagen.
ntli.gp!
Äktenskapslagen fiklik fxån rikdagen! "
Det ar Julie Arenholt mrii i S&lt; v i. n- d e n o g S a m f u n d e t baJa ut sin glädje över att äntligen ar danska 16kiksdagen fiirdii med den reform av &amp; te&amp;kapsla~en ' - äkt ' e&amp;&amp;ags rätts: verk.ningar ' - som det vaä.ntats på i IAngi år och s h ansva; ï~ ' lcännande dan- ska kvinnor satt in &amp; mycken kraft pH att befordra.
E n s t i n h i g t h r den n a antagits a$ riksdag&amp;, ooh f&amp;.
.
A i.
- e d d t fi:am.håller ' att Idetta tordle vara en ga- ranti föi att de ' a; \; Idanska kvinnor hiiv- da &amp; priiiciperhla, den " mIdia ", de önska- de inblåst i dein nya lagen, ar i överens- stamlmelse ined liela folkets rattsupp- fattiing.
.
D e k må axi ' ses vira ' vinsten ava:den långa, i o&lt;&amp;t, nog så.
p.rövan,d.e ti~clsujtdrii.kten som (föregått förslaa,gets - nu lyckliga á n t a ~ d e.
D a n s k.
~ ~ v i n d e s s m d f o &amp; u ~ cle leclande d&amp;rinom1 - variblan ' d fru Arenholt inta.r sin niycliet fxamkjutna p h t s - ha ratt att med auktoritet och s0111 .direkt medintressera.cl,e yt.tra sig i.
.
a denna sak.
Redan &amp; T 1908 inl&amp;tnnacla ~ a n S ~ k v i ~ I d e ~ -, un.dett " fcir- amf slag til 1,ov .om formueforholdet meliern regtefreller og.
w t e f ~ l l e r s foraddre- magt over deres bmn " till justitiemi- nisteriCt. '
D &amp; nu antagna lagens gimnd- principer anro i huvudsak överensst&amp;m- mande m:ed syftningen av de 10 par+ v,a,ri D.
K. framlade gitt reform- förslag.
Och niir två år .&amp;ärefter den gemensai1ilii.a skandinaviska f ami1 je- rii,ttskoinmiscionen tillsattes, titl vilken som b:ekant en kvinnlig representant för vastclera, av de tre nordiska landerna kallades; var D. I&lt;: s ~efor.mf örslag utan t v i v ~ l en drivlande orsak till att spö&amp;målet om makars egendomsrätts- liga.
fö$hå,ll.anden to,gs upp så från grunden, mm det gSoi.de.
Professor Viggo Bentzpn, kommissio- nens oidförande, var dltigenom den entusiastiske förlikinpen för nödvändig- heten av latt biinga aktendcapslagen i ö~erensstämm,ei1se med nutida samfunds .. villlior, di.
v., q. att ge kvinnorna genom denna den s t a h i n g utvecklingen &amp; t '
.
46 - H E R T H A dem - ~aidfört.
et blev också den örn- sesidigxi j &amp; na l!
i k a sdillningien; m %- Irarnci emellan som var .den grnindläg- ga,ncl,e piincipen för hans lagstiftrhga- sträv.anclen.
V å r nya di:tenlskapslag vilar på denna princip.
Den nu antag- na danska .gör .ilet avenliedes - och gi- vetvis ar den även i: detalj i mycket dvemisstämmande med vår.
Grunden .Ilar ju la &amp; m e n s a m t.
Den danska lagen ger hustrun full förmögenh,etsrattslig sjalvst.iil~dighet vid sic1a.n av mannen.
W s b äger ailR vad som var # hennes vid vigseln och vad bon senare förniimar.
, - Hon allena.
h ä f ~ tar f6i: sin.
skuld och a r ansvarig för ~&amp;ttsbsott,- liks0111 mannen &amp; r det.
för sin del.
Endast.
fdr hushållets slcddk häft ' a hkda, oberoende ?v vem som gjort dem.
.
~e~e,n:samhete; ä r i övrigt f a s t hållen så tilliida att boet del~as vid död (d l e ~ skilamassa).
- I .de 5ktefiskap, som ju äro flerta- let, .dar - mannen gr föilr.arvsarbetaren och.hnstrun arbeta^ med huset och b,ar- nen, ar 1iliställigh.eten val rättsligt till- vaxa.tagen, me,n eko~wmiS !ld &amp; ro hk- tiskt ol&amp;stallda.
H a a råder ö v e ~ sin föltjiinst, h o n s k d l ha pengarna för liusli&amp;llni.ng.en och sitt personliga be- hov av honom.
Förslag om " lhnstiu- lön " eller en eventuellt bedämd halv- c191 .av mannens inkomster åt hustrun förk:a~stades som icke liimplig eller fram- lwmlig vii# &amp; och lagen nöjer sig med att biivta, att när den ena parten (mannen +m oftast) - kr ensam fiktjänare, dler i,. '
.
.
liu+ds&amp;lc, deiqe &amp; all d d l a j i l l den: BP- di= dispoBition (hubtrun i r e g e l) ett passande bdwp efter som detta b-ehöw~ för &amp; tt av denna föwaltas.
fkkh ' &amp; .åll- ning och personligt behov.
Kommis- sionen ha. &amp; hzir utcormat några ytter- ligare bestanmel~ser, som formell O &amp; gveri reellt siktade till att utgöra ett skydd för, hustrun under levnadsformer min nöiclvan4igtvi.s göra henne på sitt sii.tt &amp; moiniskt avhängig, nien dassa.
.
konmo ej med i lagen.
, strid ' Hein, f öiutvarancle madJem av f ami1 jerattskmmissionen, skriver _i K v i ' n d e n o g S.
c i: m f u n d e t om lagens föi.tji~.ster - och b r i ~ s h.
Hon .k; allw jlleli för en ratt salid skuta, s61n, efter .en lmyckét besvärlig seglats briri- ga; t e n, ratt god last i hamn, men nhgot f ramtidens luftskepp finner hon; den: i.nte vara.
E n liiel adel 1av:l:asten har också .&amp;tt över b.ord und,er mmöv.reringen.
.
H.on niimner briq3n p &amp; effektiva bestam- melser angåen,de underhållspllkt, felande begansning lav hustruns medansvar i huslhållsskuldernai m. m. "
E ~ t M l ö - ned ' hade hon för sin .del hallit p&amp;, lika &amp; hustruns rätt till viss besfimd procent av mannens inkomst, hennes rätt; att behålla eget fmiljeriamn hos oss lagt under mmnlagen),: h&amp;- nes Att. &amp; .skatta för sig (hslnsEjUtet till shttelagen) med flera mindre ön- skemål.
Men i sin helhet jubla ldawk~r.na.
" Egtesk~absloven fzzdig fra Rikdaigen!
Endelig! "
', ' (m
F r u o-c-h.
, I är förra vårens Nondiska ~ i i n n p - vatförl~ållanden Som betitlandet F r a u saksmöte i Helsing£ors ha &amp; ' pk eller .. F r a U l e i n utgör, med d ä ~ a v sitt pro.gram ett föredrag om " Fru och f i i l j ~ a e, vjss.
social gradping.
- .Men Fröl~en - Som tilltalsord ' ^^ v. &amp; dpt bi %l$ om de tyska kvinnorna å sin sida så en och .annlan, som.
rynkade .på niisan pass kraftigt tagit itu med; ?ken att och tyckte att sådana, ~oviiseniCigheter lclnet faktislzt .nu finnes tre olika sain- - eller löjligheber - borde inte ' EL lag.- manslutningar för propageradet av ' ett för vuxna kvinnor, g,z buslag p.å tiden vid en kvinnok0.n- g.emensamt ' tilltalso.
gress.
Diskussion av saken var e n d - så har också staten tagit bett steg i den- krtid ej lanordnad,: och det hmela resulte- na riktning.
Prqussi+a kultusmini * - rade i p-rivata ineningsutbyiieil med an- ij,t föklii,nm exemipelviS ytan åtskillnag ledning av inagister Alda Ai jaras logiskt titeln " Frau Direktorin " åt alla före- geminföida utredning # av frågan huruvi- ståQd~arinno~ f ör högre f li+skol ' or.
da ett intimt personligt förhållande tvh Och för att gå.
till östenjke s å b&amp;$- miinskor eqelian måste med nödvan- las Wiens universitet - va~jae kvinnlig diglqet; anges i tilltalet - av .den ' ena mottagare av doktorsdiplomet med avi paikrna!
.
.
" Frau Doktor ".
I NiederösGrreich har Hos oss gjodes fx.ågan för en del $r varje lararinna i borgar- och kbnimunal- sedan # aktuell gmom FGda Stéenhoff skolorna titeln " Frau Lehrerin ".
Till av ålader x d e ~ - som daderade för införandet av det ge- dessa nyheter ' kolmma m~ens~mnm tilltalsordet " Minf ru " f ör tagna titlarna av " Frau Äbti:ssinY?
och vuxna gifta och ogifta kvinnor.
Någ- " Fran - Pröbstin "; nunneklostrets.
odi r,a varmare anhamgare vann ej förstlaget, aidelssti ftek f öre&amp;åridarinna, liksoni F r au Obeiin ", s juksköiterskornas.
, o &amp; meningen var v d mest att d.et fanns viktigare saker att s y d a med &amp; n .den- Ur en språkhistorisk skiss över kvinn- na, ytligt betraktat, e j vidare nödv&amp;n- liga tilltalsformer i den tyska tidskrift- en ' D i e F r a u låna vi en del fakta diga iefosm.
A t t denna fråga liar en innebörd som belysa upphmsten av, de dubbla sopn behöver dryftas pe1zad.e .einellertid titelf ormaiaa för gifta .ooh ' ogifta kvin- den sveneka f örslagss tällmen p å, ~ i l a o i u nor och som 8x0 k o i i k a nog för deim detta blivit gjtort på annlat håll I $ ' ar inan soin vanetroaet och andiiktigt Gceptera shskiljindet i sjailva betitlandet ' saSoi meil ' d i v a r tagit den.
Det äx f r k n f ö ~: allt i Tyskland som nåtgot niisban av evighet beslutat.
O d e t f T u var utan fråga från alha.
kvinnoin.a börja t verkligt reagera mot fUrstn begynnelsen en iiresb&amp;eckning ', itet it ii skiljande i &amp; seende I b r a s prii, ' ', upp a '
HERTHA 48 graden.
Det en gång f ö r n b a j u n g- f r u ar tredje gradens tilltalsor-d, för ogifta.
I Frankrike hade tilltal !mrdet M a- d a m e och M a d e m o i s e l l e ur- ispru.ng1igen uteslutande hdvuigh&amp;sva- ö.
M a d a me ar tilltdso~det för fumtinnor Q &amp; b e r au hiigre; adel, d &amp; däremot borgarens och den lille lant- jbnkarens hustru kallas M a E d e m o i- s e l le.
Efter hand biirja dock de ga- lanta borga~kretsarna att anvandia kf a- d a m e av artighet mot h a r av deras egen krets.
Mlolikre] $ter också exem- palvis sina ' unga borgerliga damer be- t i t l a ~ M a d a m e, nar till slut den un- ge mannen övervunnit föraldra-motstån- +t och hemfört &amp; n. älskade.
Aterigen fick madame Roland uppkya att hen- nes moder, en ansedd borgares hustru, kögdraget kallades X a d e m o i ' s e l l e av en f ö r n g adlig dam.
.
Spänninge11 mellan adeln och demokraterna vigd .den- Ei ' artill kommer n.U tiJltdsor ' det:.
.
tid.
kunde utlösa sig i .slika utfond- na: i?
~ ~ a u.
l e i n.
f = r 6 k e n.
Själva grui~d- sinå intermezzon.
rande befydelsen- var " liten fru ", d. ' v.
s. en &amp; t franska H a d a m e kom emel- ua g ' Sådan, gift eUer ogift;.
Det fick sna r t n ~ g bibetydelsef, Ynen byggda lertid att med ' deii franska.
rerolutioiieca jusi - ' på dilmlnutiven.
M:an.
uttrycker eniigranter utvimclra tiU germanska öm11 et eller förtroligliet,.
&amp; ven medlidaq- rander och stanna .kvar diix som hävd- de n led detta tilitälsord,: och i, denna.
be- vunnen b e t i t h g av en lägre TangenG tsdelse ' blir det ofta använt till ' ayikoi .. gifta.
kvinna.
.
D e m o i.
s e T.
l e.
blev Eftei hand f&amp;rl det en fö,r&amp;tfull bety- aven för en tid titeln för den ogifta unga ddlse o &amp; använd &amp; på.
slinkor.
Meii här- kvinnan; men: gick aldrig ned bland själ- va fdket, &amp; ar jungfru var titeln för de ifrån aker .det återigen uplp, och &amp; s b längst nere på rangstegen stående.
v i d slutet .av f 6: de århundradet f r u Sedan frn och madame.
(qom frans^ blivit det fiastilagma tilltalsordet för gifta kvrnnor ' av a &amp; bth.d,.
blif: f r 3- hövlighetsform och ej den i de bredare k 1s n, de., ogitta: aidel:sdo$trarnas tik], lagren antagna benämningen) s m t oc) i a i Ida nnmmer två bom ' artigt fröken och demoiselle en - tid stritt - on ti.1 ltalsord ' F r u a r och förblir högsta herraväldet, och fröken, från ensamt ad- som om.slöt tidens högsta, kvinnoideal, just den gifta kvinnan.
Därnäst kom det: att beteckna en kvinna av högt stånd, oberoende om hon var gift &amp; er ogift.
Under medelåldern vax &amp; t en- dast fuxstliga och adliga.
damer samt nunnan,.
som kallades fru,.
i motsats till deras epklare ' syster.
av l ä g e k&amp;~d, - ed ' 16:de århundradet intrkder en Iöriindring .. Ärecberi.amnbgen f r u, gli- der ned - från sin förnama höjd; - bredvid den .adgiga frun kallar.
sig nu borgarens.
.
bondens hustru så.-Min därmed bör- och jar .samtidigt e.n böjdse att i til1tn.t di- rekt.
särskilja de gifta och de.
ogifta k v i n n o ~ n i a t t !göra sig gillande, och j u.n g f r u.
- blir - det antagna tilltalsor- det för: de senam.
Ursprungligen, i äl-dre tid, hade detta,.
.
ju varit benä&amp;- ~ unga, .f ö. r n ä m a, &amp; a- ni agen f ö den ina ?n, nu blir .. det den a l b a n n a beteck- ni:igen.
för den - ogifta.
.
. '
r.
, ' '.
-. '
.
H E R T H A.
, 49 .. $igt.
p&amp;vil ' egi~rn.
trängt ned i borgar: klassen, bortföllo efter hand alla bibety- delser.
och särskilda artighetsvdör &amp; i, dessa, o &amp; fru och fröken b1ev.o d- .deci.-. * &amp; de.
betitlingen - enbart av: gift och ogift.
, - Men.
$ltj&amp;nt omed förestäEniri- j p %v.
att f i- n Gar förnijm~i~ast.
och. %tt.
den ?m så .betitlades var ' i raana fraxqför.
en,.
fröken .. ' Emot.
detta sedan langa fastslagna system träda nu en: del ' kviimoi- ' upp som taga siri ~ l h i s, srnl~&amp;llet pk gryrd.
i - sin- per~onligh~t, sina insatser .i det * D gemensamma samh&amp;llsarbetet, och be &amp; % .ra en lenhetsform för betitlandet; .iv.
.
kvinnornä.
De acceptera.
- inte akten- skapet som social rangförmedlare, en- dast.
personliihe&amp;ar&amp;et; När.
samhal-.
.
.. ' et n i en gång ko.ni.mit tiii att:.göra.
en.
v~ärdeplaoe&amp;ng &amp; en i. titeln ay .f &amp; .och fyiikm, begär,a de också bort .d, &amp; senare i ' frága om vuxna, sja2vstä.ndiga~kvirinos~ ... - ~: e &amp; +ei:inté i som !$et fanns.
s &amp; +arst .mycket .att med fog inviinda lnot tan- kegången.
; ' ' C: ', en utsedda svensk &amp; delegatione !i En .storarbd gästfrihet b j u d 2 di, vid I.
C .. W: s.
W:asihingtonkon-, &amp; nopeiska khngress,deltagarna, och n ied gress har underngått ett par förandrin- kännedom ö m amerikansk förietagsaun- gar.
Doktor Malin Wester-Hallberg ' het kan man förutspå att .de ' främrnziude som bhvit hindrad at$ resa, ' .har ersatts a&amp;&amp;ina l&amp;m a att beredas talf allen nied fröken Anna Kleman a &amp; f r ö h n att vara med om e.n.
mängd.
intréssantj Marta Henriq~es har til-kom.mit som.
ny ting.
En.
seserut, som kominer.
att begag- - i i i e d l e ~ ' .av de lega tio hen.
': Assistenten av engelskoma och skaiidi- i.
y i.
k e ~ i ~ s ~ e l c t i Margit o ~ ~ n Maliiisten, nas ~iirsl~llt fröken .Ingegend Palme och .advbkat ~n,avislcorna - av ' den s&amp;&amp;a.
.,: deleb %- tionen av ett par sticken.
- äs tusen. '
~ a t h i l d a Staël vpn Hojstein komma så-.
m r från ~ i ~ ~ r p - d o o l The Canadian.
som förut v.arit bestiimt att aresa.
.Det val fylldia programmet, sbm nu - Pacific.
Line.
till &amp; Iontreaii.
Arrainge i&amp;ki&amp;ts; vittnar 6rn att kongressen iinangpn- omfatta fös dem ' som fara den.
blir ett verkligt.
arbetsmöte.
I ett fler- na ia#g en vecks i canaiIa k e d insp&amp;- tal.
aktu.416 kvhnofrågor skoh uttailan- tion i v seviidheter.
och oliká glatser.
den göras och .ännu anidra frarnföias av F a g a r a blir avslutningen på denni f&amp;- vecka, och sedan går resan direkt ned - tsul.a~e från.
olika 11,änder i b,elysning av till Wa.shington och kongressen.
. '
.
.
' de speciella förh&amp;~~an~enrrOmmdarexistera.
,. '
' ' ' '.
skall inatt saga on1 den.
sis.
gard.
au uppili$$k- sainhet .. som franska deputeradeksrni-arm agnaj ' de '.
-.
...
- - gifta .. f * nspskprnn9 finnes pliktföri+tna &amp; bol-iare - .. - - bland ' inännen.
Det finnes stldana som: slarva el le^ ' .&amp;nussia med att betala sina skatter .. NG d b fattiga.
franska staten.
: behöver: art kronans- öre deu kan f$.
Vad finner man då, p&amp;.
i detia fall?
Ack,, sak &amp; äi ' s &amp; .enkel,.
Niii ' det är .im gift man.
don1 inte betalsr - sin ' sk * ordentligt; - SA lagstadgar nian endast att .hustriin f &amp; ".
i stället betala den!
Av 6in bel6 privata igeo ' dom, .fast - eJler lös, m ' edford i äktenskapet ' eller.
därunder - arvd eller soin gbva bekomiuqu.
- S &amp; enkelt %r det att driva in en försumlig skattebe-talarcs kontribution bara han iir gift.
Franska d e ~ u - terad ' erkammaïen har p &amp; detta satt klarat av den saken nu i ntidens AP 1925., net.
-: " Sabbatsar - som anka ' ?.
E n särdeles .allvri.rsani tingens or.dniiig.
.
inrapporteras ' fr8n Alberta.
~ o m ' e n följd av ett regerin,gsprojekt att ordna %ed moder ' och änkepepsionering neka änkorna .i hlijerta.
' G att gifta sig-med där befintlGa ' %nklin ' ga~!!
Tidningen - D a i .l y (3.0.1 o n i s t; .Victoria, Biiitish Colurabia, berättar att Albertas iiiikor finna sig s+ bra och faktiskt skatta dep gyllne friheten sa högt " att de med bestiimdhet avvisa nya äventyrllighe$er pA äktenskapets stormiga hav ".
Soin följd hiirav har föreningen för Albertas iiiunicipddistrikt gatt i författ- ning iaed en protest mot änkepensioneringen .-.
Efter att ha klagat över att änklingarna- äro ur NU ä r det s &amp; a t t vad än m m undanhallit den att f á en ng hustri, - är det lag eller sed franska kvinnan av medborgerliga rattigheter, i Alberta att e n d a s t änkor ifragakomma d e n ~Cl~o$ig2i kanderättens princip har i - och att de därför.
rör dessas arbg.
.
fransk äktenskapslagstiftning varit hävdad i att ut.örri h n s h ~ l l s g ö r o m ~ inte, f&amp;.
t i d fråga om sá väl hustrun som mannen.
Gift ta.
p8 farmen och därför komma i skuld och för- kvinnas äganderatt, som vi, och sa m h g a andra losa sin eF+ndpm,.be&amp;r.ea i rescdutiogen.
.
.
...
att.för- liindei med; ss,.
fbtt kämpa s i.
h-t .för, har i .. iiaget / om änkepensioeer ' ingen- skall % ?dra ' s 8 % Frankrike karit den sjalvfal1n.a konsekvense??
.att ': de kommunala myndigheterna må ' ha rätt av den äganderlitbliga uppfattuiiigeii- solii.
är - att sätta nkd p&amp;sioien f ö r d e n änka, .som s a 3 normerande f ö r hqla den franska lagstiftningen.
.6qvis+ Ea ' avdagit ett gifermesanbud av.- dct 0&amp;ksb ä r dgputeridekamm&amp;ens be$ut av den att h o r anser sig.
ha det bättre med sin - skälet - 24 feb? %ari i, denna sak nbgot som p &amp; det dju- p.epion.
- .. paste uppröi-t de franska- kvinnorna.
Tidniiien a r fall av syihpatï för de stackqn, Där; er man ' &amp; dmsb&amp;.händ&amp;, när nian .ar franfallna farinarila-änklingarna.
" Alberta .ar -.
utan riitt a t t rösta, resonei$r: L i g.u 5 F r a n - .ix: i. huvudsak joidbrukande phvius tjäna- p a i s e p o u r l e DroiC d e s Feinme-s .. i!
aro ' svjka att anskdffa, h u s t p r äro av denim, .och siitter - i gAng en - pittoresk gatudeinonstra-.
gr ' und - nödvändig för Sasinariias trevnad och.
tion.
f ö r - r&amp;ti~tt @ m i o t attacken .p&gt; eift be$vän&amp;het oih f &amp; .de jordbrukande provin- ' kvinnas äganderätt.
E n vahker &amp; ind&amp;middar: % e ~ p á s f * &amp; $ o @ utekling ".,.
- fara ett trettiotal, hedlemrnk &amp; v bö; eningen om- * &amp; för triiskis a l b e k a s iiiikor?
inse ' de e j kring.
i en ' jättestor automobil p &amp; Paris ' bonle- i a t t dq; illi &amp; G&amp;äl~a; si~ s &amp; i villigii sub-.
stitht för:.
de svt&amp;itlipmli&amp;a: tj ' ä$ !~na, offra s i g varder och- mest centrala platser.
.
I hattama h a de qri liten skylt med ' orden:.
kvinnqrna böra för.Albertaa .- jordbruk, och .. för dc stackars, stac- ...
.. ha xö$träf&amp;,.o &amp; i hänoesna ya; sin.
y l a.
anslags- - k p r s &amp; klingarpas- t r y n a d och .lipinfort! '
' tavla, upptagande - .-de - olika - punkterna.
a v.
det @ ansk crtiihet- mof fru-arna!
- .M.öjlig.en .$ro kvinnosaksprogram föreningen itrider.
för.
': ' frari~; ~skorna -.
.
.
- iiera i ö j d a.
för äktenskap än vad .. hii %orien ' oin lnkornti 1 ~ l b k r b i detta avseende ..
~öri&amp;cendc.
; k6jli &amp; vPxlin&amp;r i .äet föränder- ger vid, hqden.Me,n ii !f; e Iran-i) ian s k a a$$ frans-.
lign ' inarsvädret, h3 aessci.
; modjgt e a d a " prote- mannen uppiiiuntra dein i denna annal % av sam- stanter " ocksii 1i~tit sätta upp qii kolossd svart hället s &amp; lovvärd bedöinda böjelsa ' Eller vad -- paiaply över bakre delen av sitt fordon och p &amp; - .. - ', '.
.
.
.
.
- - -,.
.
8.
,
dm fö~kiinnades i stora v i t a bokstiiver vad dc- inonstrationen .gFllde.
Förvhnade, made .och in;.
.. ' trcsserade iiiste parisafna: " kvinnorna börs rösta, de betala sina och sina d i n s skatter ".
De ' söndagspromeueiande trängdes i. konipakta skaror e i n g vagnen och ivriga hiinder stfick- tes # ter-.
d,e tryckta protestei ' i.
saken som riickt &amp; d e m a v; ' ligi&amp;erna ", 25,000 .vor0 p &amp; en liten stlind.
distribuerade.
NBgon dag senar ' e, ägde ett stort möte rum iiii- dcr W m e Maria Várones ordförandeskap, där protesta.nförandcna inleddes a v inedleminen av dci~iiteradekamn~aren advokat Ben6 Lafarge, vilke4 tillika med niagra - andra depiiter &amp;;.
.
j rattens yamu kraftigt talat e ~ p o t förslaget.
De B00 mötksdeitagarna antogo enliälligt.
en re- solution i vilken .begardes av senaten a t t a v s l i det a v kammarep antagna lagförslaget och ' diir n den förhogpninaen uttalades a t t parlamentet, i.
...
, .. ' eu iiiira ' franltid inatte bevilja kviiino~iia ' röst-.
,.
.
.
riitt.
Skånska prinsessan.
II.
Brd ' opet mellan ö~verskn och fröken Ridde~chantz var bestämt a t t firas ny- .&amp;rsart ' ton 1732.
Festligheterna skulle bli .av d e n mest lysande beskaffenhet.
~juclning var utfiirdad till e t t mycket stort .anbal personer.
Och aldrig torclr.
en större brådska.
Ila varit ridande; i Araslöfs gåiid Ian idagarna nIirrnast före det beramade brirll~opet.
.
.
Under det att dessa förberedelser vid- -.
togos fardades en ensam kvinna .söderut.
genoni landett Hon val1.
annu ung d i vacker an liennes ansikte bax s p å ax sorger ' # och Ilidanden.
Son1 hustru till, en svensk.
officer hade, hon i # många &amp; r fått k t t a i rysk f&amp;ngenskai, mången gång lidande uinb5rand:en av varjehan, da slag.
En gång hade valet stått mel- lan heiine och mannen angående frigiv- ning, inen hon hade .ansett att maken Kuride- Uträtta mera för.
fosterhndets viil &amp; n hon, varför Iion ocl~så undwgivet o&amp;- 6d~njukt stannat kvar medan nmn-.
.. atervande till Sverige.
Nu var fa- nen deni död, nu hade hon återfå$t sin fdilet och påskyndade nu- f h d e n för att n i maken innan ' denne - l&amp;ikade sinn öden samman med en annan kvinna.
Ti- den var också d yrbar) och det gkllde att påskynda färden så fort det w l a vaglsir get och de d.åliga skjukhastarna det till- rat~.
. '
Äntligen hol1 skjutsen sent en afton utanför .det rikt upplysta islottet.
E n kammartjänare .kam u t för att t a g a i ~ d a p k vilken den friimmande bunde vaxa.
Den- na frågade efter övelste Stael- von-Hol- skein, .som hon begärd4 att få tala; rid.
Retjanten upplyste henne emellertid aln ' att det var bast hon p&amp;ade.$å en annan gång,.
emedan han icke denna afton stoil till att träffa.
Men hon var envis och ftiddarade att just d e n n i afton ville hon med honom tala o6h ingen i-nakt ' i .värl- den skulle hindra henne att komma till tals .med hononi.
Betjiinten.
häpnade i.nför denna beslutsamhet och .lovade .at.t göra lett försök.
Detta kröntes med '
H E R T H A 62, Yram@ing, ' och en st&amp;d senare lrunde han meddela att-översten tog m o t.
Hon skyndade u &amp; i nå@n a q d e magnifik-, saunjnantr&amp;f f andit &amp; l a ~ n .å ' ~ ~ r &amp; l b f dir nu iigde rum.
Man kan latt förstå att den i krigets 11å~da skola annars f ostrade o &amp; bepröva- - Ide &amp; vjersten,.docl~,htnade over s h - hust- A s anlkomst.
Men det var i alla iil ' än ' ddaer biittre att det skedde nu an om det inträf- fat några dagar senare.
D å skulle haii ha drabbats !av en gällande lags håida bestiiimmelser.
Det berättas emellertid att fröken Ridderschant.~ var .den, som vid detta tillfälle var situationen mest vuxen.
Hon skyndade in och slöt deii!
främmande dlaimen i sin famn, halsande henne vfi.lkom.irien till sin gård.
God- villigt fönkiiarstde hon sig sedan besluten att träda .. ' tillbaka och bad att för framtiden få bli betsaktad som en syster till fru Ingeborg. '
O c h innan man den aftonen gick till vila lat fröken Rid- de&amp;&amp;antz framduka en kostlig måltid.
till den f rämimandes, %ra.
- Historiskt bevisat är .det vissedigen icke, * .men sägnen uppger a &amp; på nyårsaf-.
tonen ankommo .de inbjudna gasterna i akt och mening att deltaga i den bröl- till vilken de lopshogtidligjh,et, blivit kallade.
Den lilla slottskyrkan som ännu kvarstår, val: rikligt upplyst, hovkapellet musicerade och all4 sutto ankomst.
D5 väntande på bi~~dparets beiiattas det ' att å den inattbelagda gan- gen framsteg med sakta gravitelidka steg brudgummen ensam och allena, men efter honoim.
Immim tvanne kvin- nor; b %da i dyrbara ddrkter, men ingen- dei-a ' klädld so ?n brud.
Den ena av des- sa var fröken Ridderschantz, men vilken. '
O.
.
, -.
.
' &amp; n ahdra var visste ing&amp;.
~ ö r v å r &amp; ~ e n - v&amp;r stor bland; de när+arande, och iwii .kom ' sig for latt-,säga ett old.
.
Men nar.
rnusiken: tystnat hörde ma.n - den närva- .rande prästen förkunna att han ' &amp; fröken RSaders&amp;antz ' vaigniG ville till b d - g u m m e n o v e n l ~ n a hans som död: ansed ' - da; maka, vilken efter månghig fången- skap .helt plötsligt återkommit för att fortsiitta det äktenskap, sotrn förut under s &amp; liedsama förhållanden blivit avbrutit.
Och så nedkallade han Herrens vallsig- nelse över d.e, båda makana, Musiken och man &amp; tervände till rnelide åt&amp;, slottet där en s.tåtlilg middagsmåltid, av- &amp; ts, varef ter, dansen pågick hela natten.
Ooh var och en som varit med på denna festlighet säges ' .däilnv ha fått ett minne för livet.
Alla hade beundrQt den sinnes- niiirvzwo, som praglade f röken Ridder- schantz, vars hela uppträdiande icke bu- rit det minsta spår av bittenhet eller missräkning utan tvärtom präglats a.v gl&amp;d je och beslutsamhet.
Kmmendantcn ' åtarviinde så till I&lt;ristianstad.
.
Ofta var emeUertid fröken .Ridder- schaintz dieiias - gikt.- O &amp; det var icike heller länge emellan som översten gasta- de Araslöf.
Ar 1733 blev han utnäannii till kmm~nclant i Kidma~, en utniim- ining win &amp; i-.,t därpå kompletterades med l~andshövdingebef attningen.
Sam, tidigt blev han,.
soim några år f örut upp- -.
höjts i frjhernligt stånd, utn&amp;nd till genersulriiajlor och.
överkommendantens flyttning till Kalmar blev av nöden, .&amp;en &amp; n gkiil:smksa mellan i &amp; bmåda kivin- n.0: n s skecldae daoclr icke.
Fröken Rid.der- schantz flyttade niknllgen meid till Kal- mar, dar hon allt smel1.anåt under lang-
EIERTHA 53 re tider vistades.
Under sommartideli var horimerendels hemma på sitt gods.
En medborgarskola.
Ar 1750 utbyttes emellertid landshöv-.
dingestolen i Kalmar med Iden i Malmci.
Dqn 2 april började på Fogelstad K v i n n l i- Han återbördades därmed till S k h e.
g e m c d b o ' ii g a r s k o l a n s första kurs.
Det ar fröl !en.Eiisabeth Tamms starka medbor- Några år senare blev han ocks&amp;.~tn %~liil~d till fäjtmarskalk ..
Han var, som synes, gerligt-sociala intresse som genom startandet a v denna skola tagit sig ett nytt uttryck.
Rek- en iman # den dar stadigt stteg 5 r m å t p, &amp; br föi ' skolan a r froken ~ o n &amp; i n Hermeiin.
~ grfins trapph: mot: höga lmail och Mydan- Det utgivna prospektet anger a t t skolan vi11 de förtroendeposter.
ge &amp; tt bidrag i arbetet för at1 b&amp;om v8rt iuedborgayskap nlbtte bli sjiilvstiindiga .och an- A;.
1760 avlid emellertid fru h g e -.
.
borg och bl &amp; brider ömsesidig saknad svai %fyllda mänskor; a t t den söker samla man- skor f r a n oliki arbetsfält och livsområden, av de efterlevande jmldad.
Efter det att f r h landsbygd och stiider till ' gemensamma f albmarskalken vantat änldingsåret ut, studier och ' ömsesidigt utbyte; att den vill - lag- fullbordade han nu det iiktevnskap, som g a undervisning och studiearbete s % a t t sani- lian: nära tnettio år förut ståkt i begwpp band vinnes mellan handens, hjarbans och att ingå.
Brudgunlnlen var nu 76 ås h j ä r t a.
zqbetq, mellan hemmets värld och sam- hallet, mellan den enskildc och det allmanna.
ochbii.uden60 år.
.
.
Hittills iiro tvb kurser pianerade: en v&amp;rkuis Bagge hade nu natt .målet för sin lån- ' p &amp; tre manader, 2 april-30 juni; cn sommar- ga längtan.
Men sällheten blev icke a:v kurs på tre .veckor, 27 juli-l5 augusti.
cn mera varaktig.
beskaffienhet.
Strax VArkurseg omfattar, utom &amp; ng, gymnastik, före julen 1763 avled nämligen helt lek och idrott, p r a k t ' i s k t och .t e o r e- plötsligt landshövding Stael von Hol- t i s k t wbete.
A v det förra: sömnad, väv.
ilad, hemskötsel och heniinets bokföring; av det stein.
Visserligen fick makan sitta vid senare, san1manli&amp;llet ' i tre iiinncsgrupper: mo- dö ' dsbiaidd och i mån hon kunde dqrsmålet och dess litteratur; historia jämte förlj~uva hans sista shndier, men detta inedbor ' ga.rkunskap; praktisk.
själskunskap och bidrog ingahnd.a till att skingra Ideil etik med hygien.
sorg, sam grep henne efter ekil~mGsslan Sommarkursen f öl je; i huvudsak samma lin- som varkursen men, a r lagd p &amp; ett plan htin den ailskacle.
' Hennes ininnesteck- ' jer s o q kravqr störi ' e mognad.
nare skriver, att " lim förgick till allas Standiga lärare äro fröken Honorine Hcrine.
nzeclömkan i tårar och skulle imed nöj:?
lin, fröken Ebba HolgerBon, fr. Helena ' Ryd- följt maken i graven.
Anseende - döc&amp;m qvist.
Dessas iiiideïvisiiing kompletteras a v lek- som en belöning för sin uppriktiga kar- tionsserier av periodiska medarbetare, yrkes- ' ' ', lek ".
Själv avled hon först 1787.
Lands- hövding Georg Bogislaus Sta.el von Holstein me.d sina balda högförnäma fru- ar vilar sina i livets strapatser trötta b m i Farlöfs kyrka.
PEHR JOHNSSON.
inspeldPiscn Kerstin Hessekren, f r u Anna Fl~gnre-Stenhammnr, lektor Emilia Fopelklou- Norlind, doktor .. Ada Nilsson, fröken Maj Son- ddn, fröken Herta Svenson, fröken Elisabeth Tnmm.
m..
fl.
VSirkursens avgift a r 50 kr., inackorderingeli 70 kr.
p r m81iad; sommarkursen 150 kr.
i ett för allt.
: R- uth Nabhorst har &amp; ickat I$ en bok - h? &amp; - m o a h handlar, ' om - Eicnas k v i n n a i f o r n t i d a c h n-u ' t I id.
Den s&amp;nga&amp;e kinesiskg.
nynen, som - obevekligt kringgäkdade.
det.
gamla.
.
" Mittens: rike ",.
är sedan- - länge backj d den fjärran Osterns förut Isa hem- lightetsfulla land a r tillgängligt för var - och en som bar iirende dit av ena eller andra slaget.
Egenarbak Q C ~ frimman- .de ' .f tir OS^ Luropéer - är dock.
alltid iven djet hu öppna, sig skapanid! !.
nya Kim.
Mangtus&amp;årigrt tiaditioner- liva &amp; ar i väl bLfastad makt: revolutibner, &amp; r.- tande djmastier,.
f l m a r n a a v - &amp; demo-.
.
h a t i s k tid, förmå tnots.
l a inte.
myc- k e t i första hanid mot @ elga (mla tan- kesji~Zami, rasiis - i - a &amp; %ngdhet ut- Praglaide sär diag.
&amp;, i n Lrg&amp;nm &amp; stil- nad kulturs bidande ~mákt.
Av utom- ordentligt, intys- emellertid ?afje trovärdigt: dokumest.
* m f mnnl&amp;gges just i denna tid Zarifch, och - när .det so &amp; R.Q&amp;: Nathorsts b&amp;, byggd p å p&amp;- - knLig.
.
förtAlikh &amp; med livet nu i Kina d g t i l l f öremr historisk Itillbakaiblick yå.det gamla Kina, blir ' det E &amp; mycket -.
i \ ~a.rdef illaare. '
Det är,.
s m bakens t i t e l .anger, e * bestg.md: av&amp;ilcl del av ki.nesiskt.
= - liv.
- som skildras,.
kvi.nnornas .. 8Ooh.
diet ar frdn~för .allt av intresse akt.
- få denna fas fångad, ty på ingen annan= puiikh även n&amp;r det galler Kina, kan nytt och -.
som - ' ' ' ' ".
-.
- .. gammalti stå si % hårt &amp; m&amp;.
v k i r i a ~ t som i frågan om kvinnorna och deras f&amp;hå,llandeii ...
Ned.
genom tyenden och tusenden år har dessas illav&amp;ilning varit genomförd, på ett fu1lko&amp;ligt - sa &amp; sy.m~bl; tserd, faktiskt även direkt uppe; h.ålBen, genom ' de insnörsa stym- pade fottema.
Att det nu finnes ~kine- siskor av de högre b i l d d e klasserna BO * gå f ritt omkring ' - p$ obundna fris- k a fötter är en yttw, f0reteelSe.
.. s &amp;.
- kr a v djupgknde i-nre - .betydc$ei Konfucius ' .lära.
vin att kvinnorna vom så olika, .männen .som jorden.
him- .,melen.
De vorno.
" visserligen .mänskli- la - väsen ", men .. rw en Fagre, grad 5 n -.
mänmil.
Hålet för ' d e ~ w fo&amp;r&amp;n måste i ä ~ f 6 r b l i fullstaaidig u n d ~ k ~ t e l s c aldrig förståndets u~povlning eller ut- veckling.
- " Att ingen.
kunskap aga - ar k v i n n i s högsta dygd, sag.er dmqe re- ligionsstiftare o &amp; tillägger.
a &amp; - det &amp; .r ~ia-tn~lja~ a t t $vinno &amp; måste 6k %.
under mannens, uppsikt scih icke till5tas att äga .en egen vi1 ja.
Skillnaden gäller ej heller endast detta livet, tillståndeti den: andra vär1,den var precis det aamqa som hä,r loch.isamrm h g a r ' radde dar som här.
- Kinesiskan kunde icke ha trösten .att hoppas på - en- bättring f6r sig - ett .i annat liv, hon v.ar och förblev av $evig- het den låga ooh underodtmde varelse sqrn det kinesiska samhället gjorde h- ne till. '
- en.
.
: Suggestionens makt ar egentligen all-.av&amp;ra.n.+ - säriskilt lärorikt .att om att kvin- lGmma ihåg nar det .doce~a; s ' noi d i g a av naturen ej till det eller.
det!
Den lilla kinesiskan trodde: snart n i g själv att hon: av naturlagar vak för- inenad att kunna eller vara det ena eller ilet, andra.
Att lara sig lika och för- v.ärvsi, annan kunskap vax en omöjlig- het for en kvinna.
E n kvinnlig mis- sionär fann en: dag för många å r sedan då en - av d,e nu stoxa f1iokr; kolorna i Peking.
var i sin ringa begynnellge den lilla l~laissen av tre flickor upplöst i. tåra^.
Hon ville veta vad som i all världen stod på, och under föi-tvivlade snyftningar kom det fram att .de tre ~ m å flickebarnen grato .därför .att cle hade en lärare " som ar så d,um att han - t ?.
att flickor kan läm, sig något ur.
böcker ".
E n annan .missionär, som ville över-.
tala en man att låta sin sond,otter lära ' sig lika, fick också till svar: " Ja, men lwinnor - de k u n n a i c k e- l b a sig, c7et9 ', och en annan kines a w i i d e en liknande övertalning med att pseka p % en hast och fråga om missionäi:en trod- de att denna kunde lära, ' sig Iiisa och skriva;.
- På det nekande svaret härtill utbrast han triumfenande att .on1 man .inte kinade 1Ga en f ~ i; ~ u f hilst t i ~.
satt lasa, hur kunde man då vänta att .gör: %: &amp; t ~-&amp;d kvinna.
Det vanliga svaxet ngr f orsök gjoi~cles a t t intressera kvinnoima för att lara sig lasa var att " inan ' l&amp;sa; men kvinnor ar- beta ".
En oerliöli~~ skii,rpniag av meningen om i f iihål- kvin.nornas ~nj:nclerv~digE,ei:.
t.ill.
mannen hsr fiirfiiderslrulte~l ' ' '.
- s ' s %sk6 d- verkat.
D.en hayrned f örb~li.~Ja ningen &amp; r att .lnan genom offer till för- fädernas andtar kan lindra den d6dlec bittra, lott i skuggoimas Gke.
Det ar den, dödes efterkommande som sklall fiirrätta dess8 offer i % det förfiiders- altaG som finns i varje kinesiskt hem.
Men varje ung kvinna, skall bortgif- tas och således kommer a t t, tillhöpa en annan familj kan m m ej i föraldrahem- inet ~älcna på att h m i en framtid dca.11 wara för offilet till de avlidnas anda ?.
Dottern har således: av denna orsak in- get y k d e för hemmet,) och det a r.
sorg och veklagan n %.
en, flickn ftides,, .~diiir- hm ej, som.&amp;onen, blir en för- för f iiderskulteqs.
up-p~iitthAll~e.
inom,.
egna hemmet, men %ven ur ek6immisk synpunkt är.
, cleii lilla flickan ytterst ~~~välkommeri.
.Så fort hon ar vuxen., bör.
hon ju giftas bort, o &amp; $am&amp; &amp; hin-r ' inte få ' någon rlytta.
av det arliete hon annars.
kunnat ti.11 dess fromma .utföra.
.
Men ingen hnederlig - familj vill heller usajAa sin dotter för en sadan skam so &amp; a &amp; för- ' bli ogift. '
Det skulle också vara omö j- ligt för henne latt utanför föräldraheni- met försörja sig på hederligt ' sätt, ingeii f m i l j med sjdvaktning skull &amp; vilja.
t a ga en Isådan kvinna i sin tjanst.
I Ki &amp; lever en stor del a.v lanclets be- folkning vid svältgränsen.
U-nder såda- ila förhållanden blis flickebarnets före- koililst i en familj ofta öidesdiger.
M,aii har inte råd till clen tyngam &amp; bördan av en .dotter, och lagen tillät också att man gjorde sig av med henne om man s &amp; behagade.
Det eid~la~ste sattet %r att l~asta u t det lilla barnet på åkern eller landsviigen, .det kan också .dränkas i en ' E &amp; '
~å ' &amp;, enar.
ldenna, ' engelska att- ' ntagligen var - &amp; talet ' dodade 61iokor ' i dessa- - f il1 - b&amp;tydligt störie iin Idetaet- &amp; än angiv- E:mell ' e&amp;d torde morden hä stått ' i .direkt samband med de rent e p e d ~ i 3 - - ka tider av svår nöd.
som f ö r.
e k o b i t i iden proviis där dessa kvinnor levds.
.
.
Till hjälp.
för föräldrarna- &amp; t göra sig .av .. med de små- - flickebarnen s- också de .s.
kc " småbarnstomen " ha bli- vit inrättade.
. &amp; finn+ alltjämt kvar i &amp; rn&amp;nga platser och beskrivas som cir- ka tio fot .h6ga, bakugnsliknan.de tegel- stensbyggnader.
- På-: mbren finnes en öppning ungefas- så- stor - som ett litet barn, härigenom sk41e den.
nyfqd@s lilla $lickm ~ k j u t a s in.
.
.När .så ett nytt barn- fördes in, föll &amp; t första ned p &amp; insidan- och: dödades i- fallet, om hon '.
: ej ännu h m n i t dö.
Man s h p på s &amp; satt att " dir &amp; " döda.
sitt b q n - - en 1 ' ä.ttnad för ömma samyetkn!
.Emeller- tid lar det tvistas om " tsqåba-r-nstorn- n e d ' verkliga .uppgift, .p$ &amp; na håll ger dan före att de varit ' förvarings-, platser.
fbl, dödia .småbarn av båda könen, - vilka .på grund ty sin spkda.
!aler ej varit berättiga &amp; till v,afnlig be- gravning, 7-,: ' '.
- (Forts.) - B o r A s k r e t s 6 n sammanträdde till Bre- möte den 4.
mars B Högre flickskolan under oru Leonorq ~ d e n c r s ts ' n o+föiand.eskaP.
- Vid för- rättat val utstlgos Anyo till ledamöto a v sts- r.elsen f r u ~ e o n o r e Odencra.nb, ordförande, frö- .ken ' Valborg Carlström, vice ordförande, fr ' u Ing- rid Carlbaum, sebreterare, fru.
Sara Lapidus, kassaförvaltare, samt fru Hanna Kinds@iid och, f r u Elisabeth.
Bohlin.
Till revi- sorer &amp; tervaldes fru Dagmar Borg - och föken ~ b b a Nilsson med fröknarna Ruth.
Carlström och Elsa Andersén som suQpleantt5r.
Eftes for- handlingarna gemensam tesnpb varp0 följde samkväm.
.
.
.
Det torde vara omöjligt; att fhtsX % i.
G ö t e b o r g s k r e t s e n .hade.de,n 21 febru- h u r stor utstraekning fli~kebarrnstmo~i1 ?ri ett offenvigt möte K.
' T.
U.
M:?
i h r a sal, fö&amp;mmit i Kina.
En ' engekk kvinn- G r v i d ffu Ester Lutteman .talade öve;.
Lirnnet.
.
lig ~missi6nti.l; föriökte i d u k t av flirra vin no ideal f ö ' r r ' 6 ' o h - nu.
århumhaidet ' akt - eftirfbrska saken.
.
Krktsens Brsmöte, som pil grund - av mel.lan- Hennk .f$cff&amp;gnirigaz.
h d sina egna kommande hinder ej kunnat hhllas i februari, iigde ram A Göteborgs Idun ' den - 7 mars.
.
kinesiska ' frubekanta ~esuf€eradci i att Sedan styrelse- och ~evision@erättelser.
hon k d e konstatera a t t dessa; 169 uppliists och godkänts ' forrattades val, varvid kvinnor vid denna tidpunkt alla över styrelsen och ' dess suppleanter omvaldes.
e en 50 - år gamla, hade shiri:dnRagt fött utgöres av: fru &gt;far?
von ' sydom, ordf;, fröken ' 631 söner och 538 ' döttrar ' ' till världen .. Thyra Hullgren v. ordf., h u Astrid Levisson, sekr. och lrksaföPv., fröken Anna Lönnerblad.
Enligt deras egen.
uppgift h i d e d e s,am- och fru .&amp;illy Kjellberg.
Suppleanter h: fru manlagt bragt 158 flickor, men ' ingen Klara Wijkandei ' och fröken Nanny Lindström.
enda smi, om livet.
Men som flera av.
~ e &amp; Ö r e r n a, fru Märta ~ k l e a i u s ' och fröken de:m hade &amp; dat tre, t. o. m.
.fyra - barn, Frida Hjer ' tberg, omvaldes lika *.
Man .bes13 ' ' '
.
.
-.
.
- att.
t&amp;.
" 5.rsa %qgifteli:iih avsatta * lo.
ore p r medleni o &amp; .att dexi p 5 detta siitt htadkomna summan &amp; t femte Ar skulle .överiämnas till.
1ihWts sti- peiidiefond ..
Efter förhandlingarna tesupb-och iiildir .det diii:pk följande ' samkviimet slfng till.
liita av.
fru Blenda Leinbke.
.
.
.
.
de+s suppleflnte?
ppivaldes fröken Anna Berg-.
.
.
strandm.och nyvaldeg fr?
~ n n Hiller .. a Sedan de.
s@dgcenliga, ärendena entlidigats 1iö11 fröken Elsp.
P e h ~ s s o n föredrag om D e n.
n y a 1ösd:i.v-arelagen .. E n livlig .dis-.
klission fsljde och därpii sapkviim med siliig a v fröken Leijonmarck och musik av friher-.
.
rinnan J~eijonhuviid; ~:ti~ll sist tesupé.
,.
,.
R ä l s i n ' b o r g s a k r e, t s e n. sammanträdde den.
7. mars il klubblokalen, varvid fröken .Wivi Krusenstj ' ernk höll ett av skioptikonbilder be-.
ledsagat föredrig,: över P a s s i.0 n s a p e l e U i. '
d b; e ' ir a in m. e r g a u; Tesupé samt s&amp;ug .av fröken ' Signe L ' iindberg med f r d Ragnhild Schlyter vid pianot.
" Den 1 8 ' ~ i n a r s var möte med föredrag a v oidföranden l: Kvinnliga kontoristf6:reningen .i Stockholiii, - frökep ' Edith Lindblom, ' över .ämnet I ?eBEji:orierliig a v p r i v a t a i i s t i i l d a anorthat, vartill iilbfidits affarsanstiillda m .. fl ' Under dqn .diirp &amp; följande diskussionen f r a m kbm önskemålet a t t en Uomniitté borde tillsat- tas för a t t .stimla iiitrcsset inom k5.ren fös bil- dandet a v en pe,nsionsförening .för affarsan-.
.
...
.
.
:.
Ejtälda.
Den 23 .marsr hölls iieii förbta.
föreläsninge ?.
a v den ' serie.
stidana röranqe möbdstilar, som kretsen anordnat .. fö~ v4rren:: Föreliisam v a r mu-, sciii~~eadenten F. ' Martonsson; kursen h a r samlat.
.
.
ett .loo-tal .deltagme: Den 28. mars falade.
pemonkonsulcnten Signe Fredluiid, Malinö, ' om S o.c i a l t.
a r b e t e i fabriker.
:.
: K r i s t i n e h a m n k.
r e t s q n.
s styrelse h a r koiisti tuerat .sig med f;: u Gertrud Lund \ ?erg som ordförande, fp1 Disa Nordenfelt, vice ordför.aiide, fru.A:ygiista Ekbloiii, sekreterare, och.frii Ucttaii Malmberg, kassaförvaltare.
J ö n k ö p i n g s k r e t s e n höll den 17inars sitt drsmöte A Margai:ctaskolan under ordföraii-.
deskap a v v, ordf. fröken Eniina Aulin.
Vid förrättat styrelseval omvaldes f r u Tyra ~ c l i a r k i u, ordf., fröken Emma Aulin, v. ordf, f r u Anna Ljungberg, sekr., fröken Ellen Solitin- berg, kassör, f r u a m a Gerda Roempke, Signe, Sö- rciisen, Alma Weinberg, Anna Hall och fröken Elsa Pehrsson samt nyvaldes fru Elsa Anders- son efter f r u Elin Neuman, ' som avflyttat f r h staden.
Kretsen beslöt utöka styrelsen med e n ledaxnot, och därtill utsilgs freken Bertha He- dwstjerna i sin egenskap a v ledamot i den iiiiinnd som handhar Jönköpings läns stipendie- fond.
Till revisorer omvaldes f r u Clara Lindel!
och iiyvnldcs frökeii Clary Wnhlstbn oc11 till M a l m ö k ' r e t s e n sammantriidde den 19 niars uuder frii E. Qiiensds ordförandoskap varvid fi %kcn ' E d i t h Liublom, ordförande i ICvinnliga kontoristföreningen i Stockholm, ta- lade om P e i i s i o n s f ö h A l l n n d e n i n - o ni k 8 r e n.
Efter föredraget bildades en Icoinniitté med syfte a t t i n t ~ e s s e r a kontorsan- stullda.
i Malmö för a t t bilda en pensionsför- cning.
Till funktioniirer i kretseps styrelse h a valts: ordförande f r u Eljsabeth Quwsr.1, vice ' ordförande fru Lina Gren-Nilsson, sekreterpro fröken Anna Eureniiis, kassafömaltaro f r u Oli- v a Selnier; till mötesviirdinnor fruarna Ada Hultgren och Magnhild Björkvall, med fröken Elisabeth von Plnten som bitriidandc mötesviir dinna. '
, ', 57 H E R T H A K a r l s t a d k ~ e t s e hade n den 16 inars ars- inbte - i " ~.iriiid ' Hotdis ': fes~al.
sedan .å * - ' och fevisi&amp;be,riittelser ' ~ i ~ ~ l ä och s t s decharge be- viljats ' styrelsen förruttades val.
Den gamla styrelsiei~ k v a l d e s med acklamation: fruarna Hellbexg,, .Gardell, Kleve, LOV&amp;, fröken Signe Löfgseny ordinarie medlemmar; * doktor Gulli ' ~ a u l ' och i fröken.Stina ilide, suppleaiiter; iika-.
fimu Gerda OlssOn ' och fru ' Anna Andersson till ordiiiai-ie ' revisorer med.
fröken ' Thyra Freding och fru ~ n t h Lilius som suppleantci ?.
Styrel-.
sens medlem i stipendieinstitiit-ionens.
förtro-.
eiidenäiind för VGrinlands liin blev f r u Gerda -.
.
-.
.
~cllber;.
P!
Arsmötesförhandlingarnn foijde fbrestiill-q iiing a v bagatellen i en akt " P y r a g e II e-.
r a. t i o n e r, darg8 supé och samkviim.
- ' -, ...
e.
.
- _ -.
.
fröken Elin Lindh.
I: stallet för - fru A.
W i d h.
Brsinöte U m e b k i e t s e n har vid h ~ l &amp; som avsagt sig uppdraget, invaldes fröken S. omvalt till mediemmaF av styrelstin f &amp; S. Hall- dillrier.
Reirisorarna; fröknarna Q. Blomkvist ström, ordf., f r u E.
&amp; rafstr ' Öm, V;., ordf., fröken dch &amp; Hilkanason med fföknarna M., ' Wahlperg A,Hörnell, sgkr., frtiken I. Oqnist, skattmiistai &amp; och E. Ohrström .till suppleanter, omvaldes.
m &amp; mt fFnarna B:Bingstrand, F. ' ~ e r ~ s t r ö óch G.
~ o s s b e i g.
ev is or er: ' fruarna A.
~ i l l b c r g Till ombud i " Moi:s.
' dagsY~kommitt6n omvaldes fruarna H. Larsson och M. Eklund med f r u &amp; h E. samt suppleanier fröken ' F. E: &amp; ilsson och fröken S.
- Gillner som .supple- Holmberg och fru ~g ' dquist.
anter.
Tiil ' kretsens.
ombud vid förbundsmötet uts&amp;gos f r u A: Palinborg och fröken A. Arved- V.a.st e r A s k r e t s e-n.
.hade - den 9.
mars son) samt 1 till representant - i stipbndienämndeii konstituerande möte A Flickskolan, varvid stad- fru S. Iiundgren.
Kretsen har .under.
Aret: baPt gar.
antogos: och va+ av styr-se förattades.
Till sex .ordinarie möten och d&amp;suto ' m ett ' par extra or ' dfoïande:valdes fru Ingrid Nordström, v. ordf. samkväm.
Föredrag tillgängliga för .allman- fru.
Elisabeth Fjellander, sekr. f r u.
Hildegard 1ie.ten.ha anordnats, och föredragshillarna varit Kailste.nius .och skattmästarq Iroken Eva Fern- fröknarna I. v. ' Plomgren, E.
I; uildgren, M. Wi- cluist samt fru Elsa Blvius o * - frökliarna Anna degren .och Ax.
Tliorstenson samt %u .Alma-VO.
Eöfgren och von Essen.
: Revisorer blevo fruarna Porat i ämnen som beröra förbundets intres- Augusta Rubenius och Anna Rohnström med sen.
Kurser i engelska spraket ' för - vux @ kvinn- fruarna Ingiiid Thy~esson och Astrid Granér 1 % ungdom h a pagAtt under Aret, likasa Iitte- som.
suppleanter.
-.
.
- -.
rduruftnar i tv3 serier.
T v l bokcirklaf om; .. Sammantradet avslotades med ett föredrag om fattande nyare skönlitteratur ' ha bildats bland e m c r av fröken .Löfgreq, E ' r e d r i k a B iJ.
- medle ' mmarna.
. '
. '
sang- och musik.
: E n ny uppgift för föreningens verksamhet diskn ' terades " 3ig &amp; i.smötet, ' narmigen en ' upplys- ningsbyrb ang8eqde yrkesval och.
utbildninss- O r e b r o ' k r e t:s e n höll den 11 febriarï möjligheter m. m., till den kvinnliga ungdomens Arsniöte i Risbergska skolan.
Styrelsen omval- fjanst, och man hoppas ' att inom.
kort .. i an- des och besur av fru A. b alm borg, ordf:, ' frö- k e n A. Arvedson, vice ordf., fru S.
~uncigreu, sprlikslös form begynna en dylik verksamhet.
Forepingens inedlemmar upp &amp; till ett 80-tal sekr:, fru E. '
.
~ a r l s s &amp;, kassaförvaltare; sam t Och ' kkssan balanserar med kr.
1,391: 37. '
fri&amp; &amp; ' E. '
~ i n d, H; Larsson, N. Hainer cicli ind dir en, B, a - '
H E R T H A Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erh8lla tidskriften till ett ris av kr.
5: SO, ' varvid prenuiaeratinn byra, 48 Klarabargsgatan, sker direkt genom Stockholm.
Icke-forbundsmcdlemmar prenumerera ii närmaste postanstalt eller i bok- handel.
Pris för postupplaga: ' /, ar kr.
6: 50; ' /, t r kr.
3: 50; ' /, 8r kr.
1: 90.
Lösnum- mer 65 öre.
Redaktion och expcdifion: 48 Klara bergsgatan 11.
Slockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredngar kl. 7-3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 77-4 uarje söckendag.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62. f red rika-~rcmer-~örbmiets JOHANNABRUNSSONSVXVSKOLA Kurser för utbildning au Vävltirarinnor, Arbetsförest~nderskor, Yrkesvtiverskor, Hemv8vning m.
1x1 6 % Skola o. försäljning: KUNGSGATAN 70, S t o c k h o l m T.].
.
.
-.
_ ---- _C__ ---- _ _ 4.
A .. OLSSSON Hygieniska sängkläder, Ottomaner &amp; Kuddar, Täcken &amp; Filtar, B LOMSTERHANDEL K L A R A B E R G S G A T A N 23 Allni.
Tel. Norr GM Riks Tel. 8981 FORSTKLASSICA VAROR!
SMAKFULLT ARBETE!
BIL LIGA PRISER I aiia slin0klidn lillverka ' s á elsa verkstad REKOMMENDERAS - l Fru Emilie Elmenhoff Klinik for hbets och hudens ~ B r d.
.
M A L.M Regementsgatan 16 - O Telef.
4646 H Fleur * u~~ MALMO Gustav Adolvs torg 8 B (IJ1iikti.t Orns Parfynieii) ' MALMO ?iamngatnn 4 - Telef.
7.546 u - Tel. 47 41 SprcialifeC: Brndbnbel ler - Bor drdadelor af i 0 w Sverges iildsta, största biist I K I I I ~ ~ I Hovleveraiitör.
reiioiiitiieride och specialaflär i Siden- och Ylle- klänningstyger I
Den nya danska äktenskapslagen.
i Fru och Fröken.
Kringblick.
Skdnska prinsessan.
II.
Av Pehr Johnsson.
I " Mittens rike ".
Ett synnerligen slitstarkt och halibart ullgarn: Z77 e r i n o s s u p é r i e u r - Laine ii Tricoter - för stickning och virkning.
Nystan om 50 gram.
Garnet finnes i svart samt ljusare och mörkare grå, bruna .och brungrå melanser.
77 öre pr nystan.
OTTO ELMGRENS A.-6.
STOCKHOLM: LILLA NYGATAN 29 _ .- - _ - - - - - - C -.
- ROPTRYCKEHIET ALFA, STOCKHOLM 1925.
