# ID: svediakorp-per2844
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,825
# sentences: 711
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


OKTOBER
KAPPOR, DRAKTER OCH ULSTRAR i frlafhilds S !ci !l my H3lstein Ledamot av Sveriges Advokatsamfund Malmtorgsgatan 3, STOCKHOLM Norr 244 19 Telefon: 244 88.
Familjerllll.
Byresärenden.
Teslamenlen.
Boup!
teckningar.
Advokat Eva A n d e n Jur. Kand. Lud, av Sveriges Advokatsamfund.
Lilla Vattugiitan 14, Stockholm Tel. 7576, 7592, Norr 18336 I bokhandeln eller ii Fredrika-Bremer-Forbun&lt;lcts byrä, Stockholm.
i 1 i Ledig annonsplats!
I
ARCANG XI OKTOBER 1924, Härnäst!
östens stora hiindelse,, andra-kam- marvalen, som under.
månader i förvag, som seden ar, i otrolig gre3 absorb.erat krafter,.
intresse, tid och pengar, &amp; r ett fullb~oidat faktum.
RC- sultatet: i stort taget s t a t u s q u o. E t t eventuellt regeringsskifte blir intie följden av någon direkt förskjutning, i så fall just orsakat av att ingeii ut.
förändring intratt,.
till regerii-i.gspmti- ets förman.
Kviniiornz ha, vildkomma.nde deras direkta representation i ril~sdagen, iiveni ledes akt notera s t a t u s q u lo; inled cn sto.^ och beklaglig inskra.nlrn.ing, men vilken icke gjorts beroende på v&amp;ljar.nas skön, fïölcen Elisabeth Tamims avgång ur anclra lrai ?zni.axen.
Redan på förson:.- i-na.reei be1~a; ritgjordes hennes de fini tiv:i avsägelse, på agrund av halso~ka~l, och anan hade att.
resignera inför den - lkt # oss hoppas att inan ' kan säga f ö s n a r- v la r a !n d e - orubbliga verkli,gheten a t t hennes röst inte längre skall höras i andra Iialninaren nar fragor f som vaS behövde be1ysa.s utifrån hennes f6r lrvin- n,oi.nas rat&amp;miitiga.
önslrningz~i.
vocli kra * ' ' alltid vakna och aktiva intresse koln~m e ' före.
De tre övriga-kvinii1ig.n andra- kain.inmledainoterna ha åtesbörc1a.t~ till riksdagen, fru Thuring, f rökeh Wellin och fru Ostluncl.
.
,, Hur många kvinnliga 1iaiiclidak.r soni t i l l s a ~ m ~ m i ~ s huyucl !sta:den och landslorten varit pliktskylcligast upp- stallda av respdctive pa-rtier kan i detta.
.
tigonbliclr: inte h5i.r.
fa.stqlås, niigra ' f un- nas ju dessutom som k o i ~ k ~ upp i t ge- nom säxdcilda kvinnolistor.
1 intet fall h m detta ÖIG kvknornas a.nt.al i riks-, ' " Att beklaga .förhålland &amp; båtar föga.
Men frigan ar om vi p å a l l v a r ön- .ska.r en fö~iiiildsing h8 ' i.i.
I. &amp; fall få v i ietid r u s h oss för lett vida hcincllings- kraftigare och måheclvetnare adkltagan- de niista gång i aden förb.eredande valrij- relsen ä.n WLC~ vi .nu presterat.
Det tor- cle Icllock betyda något 0~1-11 en ma.joritet sager b e s t h t if rån, och lii~a.joriteten kunna .vi .förete.
Oin blott .kvinnor &amp; incm ile d i k a partierna verkligen klar- göra ' detta för sig och handh: cliixefter. '
'
Josefina Bengts.
F ör de niånga svenskar, som numera ' som nu innehar hemmanet.
Modern i:r kanna &amp; g nlitan utan hemort.+ sedan nigra år död, men den gamla fa- ratt i Finland, ar, det en uiderbaxt be- dern h.ar annu sitt rum i iiet forna hein- frimde känsla att komma u t till den met hos sonen.
Det %r ett hen1; med m n yliindsks hndsb ygden, d i r svenskar forfinad gammal boncl&amp;~dtur, ej et t byggt och bott sedan urminnes tider och spår av nutidd fabrikskram.
Allt ver- där ' varje .drängpojlr.e .ännu ta1a.r sven- kar a.kta och veClerhiGtigt fiksom m änni- .ska .och, endast svenska.
Det, &amp; r soin.
skorna,, soin h dar.
Det är med en &amp; n- .att komma h8em.
Och .är man uppfylld sla .av välbehag man träder in i Josefina Bengts ' eget stora, ljusa hösnruni med av iniss~no &amp; över framtliken .och &amp; se- fina Bengts sista, bok " F.ädaerna " faller i d-e vita pinnmöblerna, kladda med hem- .ens hand, &amp; r det s,om om sjä1vl~ausla.n vävt tyg i diskreta, farger, av Josefina skulle återvända och h a n genomström- själv vaxtf äzgade - t y växtfärgning är mades a v en ny kraft genom denna un- hennes stora intresse -, det rymliga, derbara bok, soin talar om fadernas liv skrivbordet vid det ena.
fönstret nied för nkgra årtionden tillbaka, deras bokhyllan i vinkel, lätt å h m l i g från glädje och sorg, .deras kamp och strid skrivbordet.
Och att sedm f &amp; slå .sig och deras modiga starka förtrö.stan.
ned i gungstolen &amp; L andra sidan om Och sedå hmdlar denna bok om en skrivbordet och höra J a e f i n a Ben &amp; berätta närmare om de olika personlig- ' gaimnia.1 bondesläkts g h g emot förfal; let .genom egennytta., h6.gfai.d och f %- heterna i sina böcke~ är uei-hört intres- sant.
Hon briitta.r ined liv, humor ock.
fänga.
Denna slc&amp;t &amp; r nu utplånad, men grannslakterna leva, iiinnu i, full varme.
Josefina Bengts är a d % sedan sin friskhet och styrka, .och till en av dessa gamla bondesläkter,: som sedan 300 år barndom sjuklig och har svart att röra sig.
Vid sitt femte år angreps hon av tillbaka brukar och bebor .si11 f !derne- en srnygande sjukdom, som småningoai gkrcl, hör Josefina Bmgts.
Josefina Beng-ts föi3des den 1 * oktober kom hennes kiwpp # att liksom stelnn.
1875 i Ha~cloin by i Pemo socken 8 ki- bort, och en hel vinters behandling h,os lometer från I m i s a Bengts h m - en: av huvu~ckbadens föriialmsta lakarz inan, &amp; r hon ' ännu bor Iios sin bror, kunde inte återge henne Iiiil~m. '
Hoa, ' pa
kunde därför icke deltaga i a.nclra barns leGar och s ysselsättningar, men aldrig hördes ett bittert o i d .gg; Öyer henncts Lippar.
Hon liar a v, naturen.
fått.
en.
.
stor gåva i sitt friska,.
glättiga lynn: ?.
.
Hennes stbrsta prövning var att .ej kun- na gå, i rsko1a.n: nied de andra b,arneïi, ty viigen dit var för lång för d,en lilla s juklingen.
Lärarinnan, hennes,.
go &amp; viin, erbjöd henne vi ' sserliben ett hem hos sig under terininema, men del &amp; .ga.nclet i sklolarbetet liindracles dock of - tast, av hennes.
sjukdoin.
Jlosefina Bengts liar därför ej fått nåagon lig skolu.nade~ivisning, ' men henes läng- tan efter kunskaper har varit toerhörd, och de få böcker, hon kom över, latste hon meii.
en saldm iver, att hon kunde dein nästan utantill.
.
Andersens sagor.
voro Iden tideh hennes karaste läsning.
Då en av granngåidens söner, som gick i storsk&amp;a i Bosgå, korn horn till fexi- - .. med sina böoker, li+t#es dessa av.
crha.
.
Josefina - nied - en- sådan grundlighet, att hon gått 1run.nat stå isig ' i ett förhör rö- rande: d e innehåll.
~ ~ Josefina måste, så långt h.ennes krafter fillät, iipen taga i heninlets arbeten.
.
Henne ålåg bl.
a. all lappning, och i idoga bon- dehemniet fick arbetet icke försuinmas för Böclceras, varför 1ii.siiiiigen måste ske p &amp; a-narna aoch sö~iicla.gai:na.
Men kon haide biittre tid till sådant $n iien övrig &amp; ungdoinen, t y hoii var: alltid i; !~.ungen att sitta stilla p5 den ' plats hon v ' aIt, oni det var vid .b.rasa.n p &amp; vinteiiii eller på gungblraldet i solskenet på soin- masn.
.
.
I medlet av 90-talet .gi; uad-ades Perno ungcl~on~sf örening, till vam: styrelse J+ sefina Bengts, såsoin s,j~lvskriven, in- ' vakles och nu grydde s n lyoklig tid för henne, ty .genoin förenihgens bibliotek kunde hon i n&amp;gon!
mån tillfi~eds.st&amp;llo, sin griinslösa laislust.
Efter februarimanifestet 1899, isom tillintetgjorde Fiq1a.nd.s frihet, gick e n.
f olklilclningsrörelse öv.er l,a.ndet, och.
.
besöktes %&amp;n Josefina ~ e n ~ t lil %~- s ' Bygd: av +tuidenter, som hö110 folkhiig- skolekurser ocll föredrag, i vilka Jwe- fina.
nu kunde delta&amp;, sedan hon lgrt sig att latt3re röra: sig med käpp och krycka.
Bland denna .entusiGtiska.
stu- dentungdom var Josefina ~ e n g i s i icke blott den tagande utan Iiven.
den myc- ket givande.
S i n i första författarförs&amp;.
sjode J o - sefina Bengts i Lovisa.tidningen i Östra Nyl&amp;ncl, vam .redak-ttir uppmanat t &amp; ningens l&amp;sa; re att ins$inda korrespon- densartiklar, en uppmaninmg som @ ven höcsaininacles av JosefinaBengt$.
I des- sa hennes artiklar var stilen så origi- nell och iakttagelserna så slrai11a, att tidningens redaktör en dag uppsökte författarinnan ute på landet och före- slog henne att wot hori.orar skriva i tid- ningen.
Förf attarlusten vä.cktes nu ph allvar hos Joasefina Bengts, och hon skrev ned några beratteilser frå.11 sin liembygcls liv.
Detta blev bekant för cle unga folkbild !ade stucl~enterna.
s o ivrigt uppnianade henne ' att ge u t sina Berat- telser, v i k e t, de ~möjliggjorcle gen,oin att bilda eri garantiförening för kost&amp;ler- - na.
Ar 1902 utkon allts &amp; hennes första bok " I .nyliindlsIr:a stugor " med ett före- tal av cförfs; tCareri Arvid Mörne.
Någon ekonomisk vinst tskörclacle hon ej, men garantiföi~en~ngen behövde ej heller trä- .da.
einel1a.n .. '. '
.
,
120 --.
HERTHA Fyra år senare hade ~ &amp; f i n a Bengts ett förfa.ttarstipendiuin, vilket hon aven sin andra samling '.
' I nyliandska stugor " gjorde och erhöll.
Genom allt detta ansåg hon sig nu färdig, och nu erbjöds henne redan ett hanorar ay ett bokförlag, vilket, dock ha riittighet a; tt agna mer tid åt sitt ' sedan gjorde konkirs, så.
a t t honoraret författarskap an förut och kunde med utéblev, men hon hada glädjen att se mera ro .arbeta.
på sitt hitintills största sin bok mottagen med ' stor förståelse verk, " Fäderna ", vilk.et ubkoin 1921 och belönades nied Svenska litteratursall- .som kritik.
av såväl I hemmet levde Josefina Bengts fort- skapets stora pris.
Denna buk är.
ett storslaget bonde- farande sitt ' stilla, ' men bock så rika liv epos.
" Fäderna2 ' i boken %ro alla hem- .med sin dagliga &amp; ming, och.
medan hon spann eller sydde, utarbe.tade hon ma från Josefina Beigts ' egen ' by, mm i tankarna v.acl hon ' s j.älv ia.kthgit eller boken har ett fullkmligt allmängiltigt h ö r t de g&amp;nla beratta om livet i hem- viiiiie.
Den gamla Smedsslaktens uii- bygden, vilket hod sedan nedskrev pk dergång ar den mörka fond, !mot vikex: bokens övervägande ljusa.
gestalter aiT- lediga stunder.
Om lion ' mdadan i sina ty &amp; första.
böcker teckna sig.
En utom.ordentligt viil triil- dokumenGrht sig &amp; m en folk~vsskili-: faid .karaktar ar, bland andra, den gam- rare av rang, så b ' ei: aetta ännu mer - la Ha; r clénskan, byn s " l jusstake " vid f allet i " hennes t k d je.
bok " l~r&amp;n, varg- lasfiirhören, som alltid s d e det rättit -.
tider ' .och vallpo jksårl ' i genom viken ordet i det rätt % ögonblicket och till hon intog ' pl&amp;en bland v-a förnämsta d k e n alla i bryc1sa; mmad situationer nutida fihliindslra.
förfathare.
Berättel- vänck eig och .blev0 hjälpta, liksom hen- sen %EiJ " larlar ".
.
i denna samling iir nk- nes man, den lag- och skrivkunnige got, soiii man aldrig glömmer.
Den %.T Hindrik Hasdén, bjms andliga ledare, skriven kärvt och utan sentimentalitet, lios vilken ni.fi.nnen saililades till rå &amp; men så att hjärtat värker, c % man 1.ä.s~.
plägning, om det så gällde att hjidpa eR om hur hans~m1,öst ryska dignitärer granne ur svårigheter eller annam och finländska ambetsnzan, Id&amp;-de i foï- dryfta byns; angelägenheter.!
.
Det fin- na dagar reste genom landet, foro fram nes egendomligt nog ej en enda kärleks- historia i hela boken, imen det va.r väl, med människor, och h a s k.
För denna bok erhöll Jlosefina Beng-ts så, latt .den sentimentala k3,rleken anilii iintligen ett oidentligt förf attahonorar icke existerade för Bondfolket i mitten och belönades - dassutom .av Svenska lit- av förra seklet.
Äktenskapet var en af- teratursallskapet med ett mindre pris.
far: en allvarlig .affär, och ingenting Vad som särskilt gjorde författaxinnan att leka med, o &amp; byns talman, den ka nn pra.kti.ge Anders Bengts, förstod att glad vi+; att ~ ~ l ä n d S avdelningen som erkänsla för I; ennes folklivsskild- sköka sin sak med klckhet och uppträd-.
.
ringar till henne överliimnade sin sju .de med !stor prydlighet.
volymer digra publikationen " Nyland ".
.
Josefina Bengts ' bok W. ioke en vanlig Dessutom blev bon ~ p p m.
~ n a att d söka alhogeskildring, det &amp; r en bok alldeles,.
, s.
- '
vårt Arsta.
.
för sig.
Eon ar icke en utlimistående.
iakttagare, utan ser bondens liv så .att saga inifrån.
Hon ä r själv b0nc1bar.n~ lever bonden8 liv, ser med hans ögon, ooh hennes gå i s m m a spår soni lians, varför sleil:d,ringen, också blir, sa akta, så llevan:d ' e.
Men det ar icke en- dast en skildring, det ar mer &amp; n S&amp;, det ar en hyllning till den giinla solida boii-.
' clekulturen;, det iir påa samina gång en predikan, i vilken det garn- la temat: " Du slrall hedra ' .din fader och din nmcler, på .ilet dig .m % väl loch du ni$ k n g e leva på jorden ", löper igenom som en röd trad, men där detta ioke p i - cu er vor0 bjacle:s utan visas, !att dessa f: ' d lieder v5irda.
.
Harliga svei~skbygd, p r d t i g a svensk- f o k,, måtte din liyslcraft bestå genom ti- clerna i den ojiimna leampen för ratteil akt Eev.a!
a Årstaföreninagens .styrelse, soin bell 24 september samm9ntradde i ' Stock- holm för överyaggning om huru planen p8 vårt eget &amp; sta skulle föras ' fram- åt, beslöt - att, till att börja med, teckna-, andelar skulle inam, d,en 15: novelll-.
ber inbetalas.
.
Varje som bekant till 50 kr.
För narvarande har .man .onikrinag 50,000 kr.
genolin teck- ming disponibla.
.
Vidare .cli&amp;uterades de linjer som bö- ra följas för inföïlskaffande av yt ' terli- gare behövliga medel.
Vad inan t. v. har att rdclia med utöver nainnda å 50,000 &amp; r en ~ s t a i ~ ~ e n t a ~ dondion risk 25,000 kr., plus lden lattnad,; so111 kan uppstå gen80nz ett planerat samarbete - ined Elvingska,.
bostacldonden.
All- m&amp;nna.
meningen inain styrelsen var emellertid att omkring 300,mO kr.
VO- re oui~d~gangliga för starten.
Man %oppas nu att ett önskvart antal andelar måtte nytecknas före den 15 noveinber så att företaget verklimgen.
- måtte kunna siittaa i gång.
, ' ' Åbo, september 1924.. '
.
.
ANNA BACKSTROM.
På jakt i Amerika 1924 efter Fredrika Bremer.
itt under lcongressbqr&amp;clslra.n iWas- hington med livliga !diskussioner, jäktande föhancUingar och upprörda pr~testmöten .av ICu I ' l u s Klan och an- dra högp~ri~oti&amp;a föreningar, lcoinmer iagi ihåg mitt löfte att kpåra.
upp F~.iecli.ika Bremers belcanta freclsupl~sop av 1854.
Nen f~.ven under pauserim ger.
.
det sii.lls1capliga kong res^^ rogranznz~t full sy,sselcättning, den ~ameiikansks gastfrih&amp;eru jagar oss mellan luncher, supéer, teapartim, med d e r utan speeches, milslån-ga bilturer eller annag.
underhållning.
Men det lyckas dock en dag att sko1k.i från en.
utfärd och söka.
.
.. upp) det stora, vackra kongressbiblilote-, -
telcet.
Tidningsarkivet nästan folk- tomt och tack ' vare anvisningar av en hjg.lpsanni: amanuens har jag snart en stor inbunden d y r n framför mig, år- gång 1854 .av den största dagliga tid- ningen, New &gt;rk Daily Times.
Dar- rande av spänning blald,drar jag igenom - ' den -- fåfangt, det: måste tas amera sy- stemgtiskt.
J a g börjar om-igen oc5 s n a ~ t f iin,gslas jag lavi innehållet, som återspeg1a.r en tid, ' så olik vår att den synes stillastående, ingen trådlös kor- respondens, i.ngen .sensatio,ns jakt.
For- matet, hilften, aw nutidens Times, sido- antalet en .tiondel, utrikesnyheterna.
inail.adsgamla.
J a g följer da.g för idag, .allt annat an fredligt ser det st.i världen i den gamla.
goda tiden.
" Revolutionen i N.e.xilro ", ' %fassini uppmanar E u r ~ p a s folk att resa sig mot förtryckame ", särskilt ita- liensrne iinot .&amp;terrike, " Spanska revo- lutionen " o. s. v. Krigsnyheter: " Inva- &amp; on .av Krim ".
.Ja visst, det var ju R r i d i 5 g e t som uppkallade Fredrika Bremer till iden biinnmkie fredisapellen!
Mycket riktigt, på första sidan, den 23 augusti .ser jag imellan parisanekdoter on1 " St. Napoleon " och kolerarskten en rubrik: A.
P e ä c e ~ l l i a 3 i c e Letter, from Fréidrika Bremer to the Women of the U.
S.
Och så brevet undeiteck- at.
Inga konxmenta.rier, nien heller ej den beska kritik, varmed Londonkolle- gan sö1tt.e avf iirda hennes barnsliga f antasi.
Jag fortsätter läsningen, men saker förgäves efter ett ' inlägg, ett eko.
Hur många hjärtan nådde hälsningen, eller vasr .et aven har en ropandes röst i ök- nen? '
Lange sitter jag försjuxiken, l yssnan- de till en svunnen tids röster, innan jag kan besluta.
mig för akt återvända till des rastlösa nutiden.
Annu några veckors aineirkansk.t.
kongressliv, propagandaturnéer med överfyllda dagsprogram, u,mskakande nätter i heta .Pullmanvagnar, treminu- ters fredstd i o1ik.a variationer, enligt receptet battfe och bättre dag för dag.
Men vid Niagara rymmer jag från Pax Special, extratåget, som fortsätter till Canada, och l y c l w obeiwende.
tar jag av till Boston.
Här .är en .annan värrlcl, tradition och förna.m, kultur, som ame- rikanarne själva.
iiro stolta over.
En - typiskt hemtrevlig kvinnoklubb i ett, gammalt aristlokrathus öppnax genom ett r&amp;o; mmeadatisnsbrev.
Den &amp; r för- rtjusmde, men gör en baxa så avund- s j d i på Stockholms vägnar.
Föxsta ut- fikden giller Cambridge, den iclealiska universitetstaden, i pittoresk arkitektur tävlande med sin engelska förkbila.
Men jag vill.
1a.ngre brt från nutiden och stadsvimlet.
Utanför Ca.mbridge ligger en rad idylliska småst %der, ej förvand1ad.e till stenöknar,.
nu som förr; tillflyktsorter för skalder och drömmare.
Postdiligensen - jag me- nar bilbussen, gör en t u i genom omgivc Iningarna: i Concoxii utpekm husen, dar Ha~dhorne, Emerson och Alcott bmott.
På hemvägen stiga.
vi av utanför Long- felloms hem, Cragie Hoiise, och öppn:~ grindarna; med en känsla av blygsel över vår bris t f älliga litter %ra bildning.
Den!
gan1malda.g~ herrgårdsb$ggnaden i en stor, lUinmig trädgård med rdsen- kvarkr, sol&amp;, paviljonger och pergolor har Z-nnu kvar så mycket stil och stäm- *
l ning, att vi glömma nutiden .. För res- ten sata vi på oss, vår Frediika har, va- rit gast har, vandrat i .de snirldacle gån- garna., njutit av utsikten ned mot den lugna floden, charles Rivek - vi bli alltmer romantiska.
Plötsligt få vi syil p å, överst på taket till tradgårclsliuset., tvii veritabla l~&amp;slinsl~attor, inåmne de också höxde-till tidens favoritdeko- rationer!
Genoni vänners förinedling .f&amp;r jag hälsa, 11 % Miss Longfe.llew,, skdcl~ens dot- tw, som annu pietetsfullt håller faclerns arbetsivm i ~orabbat skick.
Ale3 stolii11ei.i visar hon pk en liten, valforniad, men uii.&amp;rl~~.ädigt kraiftig hand - ' Fredrika.
Breniws.
Vid niin djiirva bön att få foto- grafera ilen småler hoon övei; seeecle och bar E j a h u t den i trädgåxden, inen ' över- vakar iingsligt proceduren.
ICa.nslcc anade hon den stadia frestelse, som an- fä-ktaide mig, att röva bort Ideno,clen tiil min v.&amp;n i Sverige.
.
Annu ett uininnle från Frecliika Bre- m e &amp; ~m&amp;ilcavistelse - villret tydligen behöver korrigera,~,.
me4 som ju kan återges för lcuriositetens slcull - be- ' rattade mig en Icviiilig liikare, .dr R.as- mussien i Cliikago.
Hon h,a; cle efter ett fö- redrag i Hull House uppsöl-t r S av en ganma.1 kvinna, som visat h.en.ne en: sil- verslant, .cl,en hon som baxn fått av Rfiss Breniex.
Den * - skulle h a bott i Huï!
Hlouse, loch Rfr Hulls dotter ha döpts.
till Fredrika Brenler-Hull.
Det vackra avtrych av ' fredsup1~ro- pet, so111 ICviiii~o.rnas Fredsförbund låtit utföra till kongressen, gjorde stor lycka och uppskattades s5irskilt &amp; v iiiBngi, svensl~a1nerilianer, soni Iiört föräldrarna med sto1t:he-i berakta om den frej.cla:cle landsin&amp;ninnan.
Men högst skattades det av niig själv, som d t a därmed rad-, ~clacles.
ur kritiska situationer, n k .en art.ig viiardinna eller ' mö.tesordföra.nde plötsligt kom med en oväntad uppma- ning " to say a few w01:cls ".
.
N.AIMA SAHLBOM.
K r i n g b l i c k .. Deii norska uiihetsfronteii.
Egentligen Sr detta ni ' igot inyckct iiiarkviircligt, kanske det.
iiili; .lzvärdigaste s o i i ~ pfi Iiinge h %it iuoiii lzviii-.
norörels.en.
Norska kviiiiior tillhörande saiiit-.
liga politislza grii:tier nied iiiidantag av det: koiu&amp;ilistiskq ha.
eiiat sig i en orgailisatj.on,.
soiu de i~liiiiua K v i ii d e r n e s e n h e t .s- f r o ii t.
F ö r det geiiiens:iii ?in; i. pi:ogi:amiiiets geiioniföraiide arbeta de alla iiiorii v a r sitt go- litiska parti.
, .- Pi]: viiinor i Norge ha inget politiskt för- flutet, .heter det i E n h e t s f r o n t e n s gro- kla.~uation.
.- HR v i icke heller nQgoii politisk.
f r a m t i d, frAgas diirefter.
Svtiret ar ett hestiiiiit ja, iiien griiiidat just p5 det fa.kt.iiiu a t t i Ei~hefsfronteii kviiiiiorria verliligen sanilat sig om gemensamnia inAl.
Norskorna h a hittills h a f t bitter erfarenhet a v a t t politiskt medborgarskap ar e n sak och fiir- niagan a t t göra sig gullande soiii politiska, nie!
? -- borgare eii a.niiaii.
De h a iindeï de &amp; r soni g a t t sedan deras niedborgarratt beviljades dci !i sett e ii kvinna som sin speciella representant i stortinget.
Nii h a de klart för sig a t t de, i n t e i realiteten lziiniia n i g o t iitrutta om cle- e j 11; " illa tillsaminans.
Besolut h a de bildat Eiihetsfro !.i- ten och n ' igtt ctt iniirlzligt lesultat i a t t saiiila i övrigt vitt .skild politisk iippfattning oni ett geniensauit progranis detaljpiinkter.
Detta skedde 1 6 försomniarcn, med de stundande stortingsvaleii för ögonen.
Prograiiipunktei:n,z iiro givetvis i och föl: sig neutrala: ekononiisk,t Utc~:upl) b~ggande (friiil:-.
.
. '
' '.
.
.jande .av norsk produktion genom landets stör-.
: sta inköpsmakt, husmödrarna).
; hemniens elek- trifiering; folkhälsans friinijande (iiioderpensio- ner, effcktiv barnaviird, biittre utbildniug för sjuksköterskor och ' barnniorskor: iu.
m.)
bo- stadsförhallandenas ordnande ined hjalp av stat och koinniiiii; förbättrat skolviisen; refor iiierad 5kt; eiisl; a~~slagstiftnii~g; - effektivt lag- skydd mot sedlighetsförbrytare; kvinnornas: fria tillträde till ambet.en och bcstiillningar; kamp mot kriget.
.
Det kan tyckas, vid förstu, SYII.
a t t det e j %r iilgot sb särdeles a t t kvinnor, oni ä n a v olika politisk askidning, ena sig om saker som dessa.
Vad som gör det i hög grad bctydelsu- fnllt Sr emellertid a t t de, sAsom p o l i t i s k a Irvinnogriipper, frAn skilda hA11 och dock ut- görande en koinpakt enhet, t a upp detta soi~i ett progirain, vilket de e j a~liiia 1Ata prutas pli inom partier och valföreningar och vilket de lagga fram so111 ' bestäiut förpliktande för dr?
stortingskaiididater de stödja r i d noniinei.ingen och vid valen.
v I sista haft &amp; av T i d e u s K i n d e r ut- vecklar Ella Aiilier sin iiienirig on1 vad kviri- norna redan Bolitis~; t vunnit genom enhetsfron- ten iinder den nu paglede valrörelsen.
Flcr- talet politiska patieï h a tillbjudit enhetsfrori- tens talare plats på sina valmöten.
Flera av dess prograiupunkter h a upptagits p i olika par- tiors program, och kvinnorua - kunna med s, %- lierhet rakna pA betydande taliniiii inom tie * olikal partierna i stortinget för sitt program, niir tiden nr inne för behandling av dettas skilda piinlitei.
Blarie Michelet skriver i saiuma iiurniuer av T i d e n s 1T v i n d e r a t t det ' samliugs- inärkc kvinnornas enhetsfrorit skapat a r början till en konimamde nödvaiidig upprattelse för 1; vinnorna på, det politiska .onir8det. '
Skiille inte v i möjligen h a iidgot a t t liira a v detta norska försök?
SaiuinanhAllning, si % fort politikcn spelar in, h a vi svenskor ytterst litet att berörniua oss av.
" Partiernas spring- flickor " var ett ominöst iiamii soni Esselde redan pil sin tid gav 1; vinnoi:na.
Lfit oss inte beflita.
oss on1 a t t i alla tider förtjäna det.
Att stödja.
sitt parti Sr endast gott och riktigt, men v i f á ocksil se till a t t havda v 8 r a ine- iungar inom detta p&amp;-ett effektivt satt.
Aven om " Pass the Woinen ' s Bill " - möte.
inan har i gott minne engelskorhas strid för akadeiniskt inedborgarskap, Cainbridge-iiiiiver- sitetet kan beröinma sig av detia, glömnier i u m verkligen bort a t t de aven h a att kämpa för fiillt politisk sidan.
Men ett fakum - är a t t allt- jämt inangden a v engelska kvinnor äro ute- slutna f r h rösträtt p &amp; griind a v alders- och för~iiögeiihetstreck, soni i c k e galla ngnuen.
I dcssa dagar organiseras enlellertid - som i den stora röstriittsstridens - stom.
livinnoiiiii- ten, iued lösen av " Pass the Women ' s Bill ", en press p &amp; regeringen att t a ha.nd om den före- liggande billen om lika röstriitt för kvinnorna och göra den till lag under innevarande par- lanientssession.
E t t flertal kvjnnoorganisatio- ner stii som inbjudare till et.t stort iiiötc i Es- s e s Hall nu i oktober.
Texas viiger kvinnlig guvernör.
Den stor+ nyheten f r h U.
S.
A. a r a t t Mrs 31ii:iam Fer- guson med en niajoritet a r 80,000 röster stailts upg som första kandidat vid det instundande guveiiiörsvalct i Texas.
Detta ä r 1iktSdigt med a t t hon verkligen blir vald, förklarar tiduingcii E q u a l R. i g h t s, som jublar över den stora segern för en kvinna a t t nauinas till deu fram- skjutna och aitsvursfulla posten som fräiiistc styresmannen a v eu av Unionens sYirre stater.
Iiion~ ii; ibri.a mEiiiader skulle s8ledes u3.r~.
Fergiisoii vara guveriiöii a v Texas och dcu första liviniian som tar i sin hand skötandet a v en stor stats affarer.
U.
S.
A. marscherar sannerligen i tiiten om detta Iiänäer.
Det försäkras emellertid att N r s Fergiisons kandidatur haft siu sarskilda styrka geiioin a t t den varit ett n~oldrag iiiot ' den fruk- tade K u E l u s Klaus inflytande, men näpgeli- gen kau detta: ses som n5got förringande av.
hennes viirde.
Det har val för övrigt kunnat letas upp en manlig kandidat, som ocksa h i n - de fyllt det niidamiilet.
Eller skall man thnlis sig att alla maniien i Tesas sitta fruktande och darrande för B u Klux Klan och endast en I~viniiu rhga láta ställa upp sig i strid mot dennas vilja, d &amp; naturligtvis .ocksa stödd av
H E R T H A.
kvinnorna.
l25 inoiii.
den adniinistriella förvaltningen ända f r Ibngt ned soiii till eseinpelvis lan !dssekïe.terai.e.
och iänsas8essorstjänsiirnd landshöidiige- sysslaii ar ej att tala on1 - undantagna fri711 Irviiinornas behörighet?
Det " allmänna betrak-.
telsesiittet " lär j.u inte tillerkänna dem till- i~äclrlig auktoritet för si4daiit.
- Tanken %r roande, iueu föga tro-.
lig, och hur nian iiii vänder pB det, ljlir det - ett faktnni att Mrs.
I ?cr&amp;son gatt av med kr-.
sta priset j. tiivliugeii.
Det blir en segerdag. '
för anierikan&amp;o+ni nUr valet i Texas verklig- gör &amp; Iss Fergiisons giivcrnörsslrag diir.
Hur ' Ur det, i. Sverge anses jii befattningar, E n borgfru f &amp;.
l700-talet.
.
.
v de kvinnor, som vid.
1700-talets stånd anstän-digt;.
natur och lycka ingång sutto som fruar å svenska gjorde henne till ett fullkomligt frun- slott och borgar, torde val knappast timmer.
En fördelaktig skapnad .och någon ha varit mera manhaftig och i utseende jämte gudsfruktan, förstårid rent praktiskt avseende &amp; duglig a n an- och artighet beredde henne.
ett lyck- kegrevinnan Margareta.
Barnekow.
ligt äktenskap, då hon den 26 jan.
Hon var dotter av en ~ t o r fältherre 1691 i M a h ö Yigdes m e d Kjell och fostrad under en tid, som i reiit .I&lt;ristopher Barnekow.~ _..
yttre avseende var iirorik och glans- ~ e n n e var född på Wittskövle gård full, men som H g a om det inre bj6d och son till den Christian Barnekow, på bgde försakelser loch fattigdoa.
: som vid Skånes övergång till Sverige Och för den som i likhet med grevin- ' intriduc&amp;rades med n r 36 på Riddar- nan Margareta: hade en stor gard att huset.
M~odern hette Brita Scheel.
Ef-.
bruka och ett betydande gods att skö-: ter föräldrarna ärvde han Wittskövle,.
ta, gällde det att se efter så att alla ' Rosendal oc ' h Ortofta i Skåne samt erhöllo.
' sin ratt.
Hon hade en allde-.
Ralsvik oclh .S trey .på Rugen, varför les särskild fönnå,ga i detta avseende han var en synnerligen formögen ma ?. '
och Wittskövle stora gods ansågs uti- .Detta.
helst som vi.kunna lägga dar- der hennes tid vara ett av de blist till att han sedermera ärvde Kjöge p &amp; skötta oc ' h ~n~derhållna i Skåne.
- Seland och Ugerup i Skåne.
imargareta von Ascheberg ' fö8des Fri.herre Barnekow hade fått.
en vår- den 9 juli 1671 på Holma gård i Bo- (la$ uppfostran.
Efter åtskilliga ut- huslan.
Hon var den tolvte i ordnin- ländska resor ingick.
' han i ' holländsk &lt; gen av fältmarskalken Rutger von krigstjanst, .där, han befordrades till Aschebergs döttrar.
Och \ heter det om kavalleriöverste.
Karl X11 utniininde ' henne i ett gammalt äreminne, att sen honom sedermera.til1 chef för ett r e p kristlig och förnuftig gudsfruktan böj- mente, de s. k: Prästdragonerna; ypp- de henne till allt; som var .hennes satta av Mereciet.
Denna ' befoordran,,. '
' ',
HER~THA I; ?i6 kostade: honolm livet.
Atminstone upp- giva äldre källsk~ifter detta.
Han av- led: helt hastigt under ett besök i Kal- mar den 19 dec .. 1700.
Man uppgav sålunda att han skulle Iia blivit utma- nad till duell av en person, som an- såg att B. gått före honom med avse- ende på befordran.
Enligt en annan version skulle han ha blivit mördad, enligt en tredje hade han blivit svårt sårad i slaget vid Narva och på hem- vägen därifrån dött i Kalmar.
A PIS- ten på hans kista i Wittskövle kyrka står em.el.lerti &amp; att han dött » under dess almbetsförrattning i Kalmars, och i den likpredikan som den 28 augusti 1701 5ölls över honom i Kristianstad heter det att .han bortryckts av en häftig feber » och att vid 2han.s # döds- bädd voro närvarancle .dalvarande bi- skopen i Kalmar Henning Skytte: hjelm .och landshövding Bleckert Wachtmeisters friherrinna., Markvar- digt nog synes denna sak aldrig till.
fullo kunna ' bli upplt1ara.d.
.
.Ett ar emellertid säkert, att efter ett nioårigt äktenskap satt .den tret- tioåriga grevinnan som ensam maka a sina många stora gods och &amp; maner. '
Hon biev nu också i tillfälle att up- penbara sitt basta fädernearv - ett oförskräckt mod., en till otrolighet.
gränsande .arbetsfö.rmAga och en ad- ministrativ .duglighet av enaståendc art.
Mannen ' Imde varit som bast i I färd med iippsättande av ett dragon- regemente t \ ch nu blev det h m, som kom att hiifölja hans .AV Kungl.
Maj:t erhöll hon icke allenast I rätt att fylla - d.e luckor beträffande manskap och hastar, som ännu fatta-. '
' des, utan ock att tillsatta alla officers- beställningarna vid regementet.
Hon - &amp; anskade också sitt folk imed stor ur- skillningsförm&amp;ga, och det blev både vad ' befäl, manskap och shastar beträt- far ett regemente av den mest exem- plariska beskaffenhet.
Hon hade själv kompletterat detta med 211 maxi med hiist och mundering, vilket kostat hen- ne och .hennes barn ett belopp av cirka 20,000 daler s:t.
Detta inkräktade be- tydligt på förmögenheten.
Hennes egendolm var val ansenlig, men ' de kontrakter, som mannen avslutat med kronan och som hon .hade att upp- fylla, gjorde hennes ekonomi ratt vacklande och osäker, som en samtida författare skriver: .Det var en svår tid för \ henne, men hon företog och ut- förde lyckligen och val.
allt det, som hennes man icke hunnit med att ut- föra.
Det ' huvudsa-kligaste eller rege- ~mentets uppsättande blev till alla de- lar verkställt.
s DA allt var klart satte hon sig själv i spetsen för regementet, då detta sam- lades i Kristianstad.
.Sedermera intog * hon sin plats vid bordet bredvid mön- sierherren.
Allt visade.
sig- vara först- klassigt och grevinnan Barnekows namn gick under de dagarna vida omkring.
Det ansags av ' litet var, som förstod sig på dylika saker, att det kraftprov soni utförts var ett s&amp;dant, värdigt en furstlig person.
Det var nämligen icke nog med att hon upp- satte regementet utan hon ' hade .aven till följd av de ingangna kontrakterna .att under flera år uppehålla detsam- ma samt fylla alla de vakanser, som under kriget lopp uppstodo.
Och detta
föll sig icke .silltid så lätt.
Det är ju uppgives också att hennes gods, liksom ganska nciturligt att alla .dessa lika -, den ' bekante baron .Hans Ramels, på kostsamma som stora- gravationer sin: tid voro .mönstergods, d ä r välmåga, ej k m d e.
uppfyllas utan en betydlig r ' eda- ooh r d n i n g - var-: &amp; d:ande .bland gravation.
för egendomen, men genom de underlydande likaväl so-m hos den, sparsamhet i hushållningen och en all- vilken satt vid .Styret.
Då konung .Fredrik I och dennes.
. '
deles enastående klok omtanke beta- lade grevinnan det oaktat icke alle- drottning Ulrika Eleonora efter Karl nast sin skuld utan sattes ävenledes i X11: s döii företogo en, resa genom Ska- stånd att köpa flera gods.
Sålunda ' ne, &amp; blev hon på det artigaste sätt be- köpte hon den söder o.m Eslöv belägna .mött a 6 dessa.
- Det berättas för öv-.
att under samma resa förde Ellingegården av den alldeles utarma- i t sig en hund, som de Han.s Walkend.orff å Hessleholm; k ~ n u n g ~ p a r e med.
alltid brukat ligga vid konung Carls SöEdeborg, beläget i Ystadstrakten, nu-.
mera ett ~milliongo.ds, .kö; pte hon av fötter och ' som allmänheten hade sig.
greve ~ l a e s ' Sparre samt hälvten av, väl ' bekant.
Samma hiind hade även- Tosterup i samma trakt av sin syster.
led ' es sin plats vid bordet mellan maje- landshövding Mackliers anka.
.Den staterna och spisades, av deras egen andra.hälvten ärvde hon sedan.
av sin - hand.
Bar$od omtalar i sina minnen av broder generalen greve.
von Ascheberg.
Det är nästan obegripligt huru gre- den.
skånska adeln att efter åtskilliga.
vinnan Ascheberg, som själv ingrep i a r s änkestånd erhöll grevinnan Asche- allt rörande sina gods ' fö~valtning, berg i davarande generalguvernören kunnat gå i land med.
allt detta, ' helst över - Pommern greve aMeijerfeldt en sa !de som icke så få av de skånska gods- förnäm, och.
envis friare.
ägarna, med ograverad egendom, un- sig emellertid icke kunna bifalla den-.
der - dessa svåra krigstider blevo allde- na hans.
önskan, emedan .h,on ansåg les ruinera.de.
Godsens avkastning för- a t t Aren därför lade hinder i vägen.
slog.sälian att betala dem pålagda gär- Greken, som var äldre än hon, lade der och kontributioner.
Hon.
gick ge- f ' mellertid icke, detta avslag värre vid.
.
menligem under benämningen grewin- sig än att han vände sig till hennes nan Ascheberg och av folkhumorn yi~gre dotter.
Till hans egen fövbliif-.
kallades .hon gemenligen ~Asc ' heberg-.
' felse .erböll .hail .av henne ja o &amp; äk- &amp; an,.
Man visste att hon var en wi-.
teiiskapet blev också fullbordat.
Dock ' vail.de kvinna,, och alla de underly- säges det icke ha blivit lyckligt.
Och hade fruktan för - det ltan man lätt förstå, då ' man vet att dande å hennes att hålla allt i ordning då hon kom.
Ty - hans ålder var mer än tredubbel emot lika snar som hon v a r att hjälpa, d &amp; henne,^.
Greve Meijerfeldt var emel- d ' etta-yar av behovet påkallat, lika fort lertid ' en förmögen man, noch ' detta kunde hon hårdhänt gripa in då h o n torde ha varit en orsak ' till att ' modern träffade folk som icke skötte sig.
Det.
icke sökte.
att förhindra .detta äkten- m m, on ' '
: l28 - .....
- - skap.
HERTHA Hon köpte sedermera Söfde- borg, $är det .unga, paret bosatte sig.
.
På äldre ' dagar gjorde ' grevinnan ett ordentligt arvsskifte.
Äldste sonen er- hol1.
.
Ortofta, den andre i ordningen Söfdeborg, och var det denne s o m för-.
.
sålde det till.
greve weijenfeldt.
Den ene RY mågarna,.
landshövding Willi- am Be.nnet, en av segrarna vid Häl- sing %org 1710, ' fick Ellinge.
Den andre Kjöge gård på Seland, s ' om fort- - farande var i Barnekowska slaktens händer.
S jilv behöll.
hon Wit.tskövle,.
Ugerup och Rosendal.
Innan !hon gick hä.dan had.e hon nöjet att se den äldste av sönerna, Christian, stiga upp till,, rikets högsta värdigheter.
Han blev ' icke allenast landshövding i Kristian -- stad utan.
ävenledes general och slut- ligen general ' lö jtnant.
Vi ' ha redan .förut framhållit att gre- vinnan Barneliow ' var en verklig bus- hållerska.
H,on var också .ovanligt duglig som maka, och .husrnoder.
Sina barn uppfostrade hon i tukt och Her- rans forinaning och sitt folk höll hon till båd.e gudsfruktan och.
anständig- het.
Det berättas sålunda att hon idade ett eget rum, gransande intill borgstugan li aet ståtliga Wittskövle, - och .hon underlät aldrig .att efterse Pol- kets; bordsskick och försummade al- drig att bevista deras bönestunde~.
.Hon hade i allmänhet, enligt d.en ti- dens sed; egen huspräst, och denne fick inför henne svara för att den and- liga själavård,en blev på ett tillfreds-.
ställande Gtt tillgodosedd ..
Under denna tid var det i all-man ' het många drängar å d.e stora gårdarna, och des- sa hade i allmänhet födan.
å gården. '
,, ' Dessutom uppgives det att godsets ar- betsfolk hade fri tillgång till det dric- ka, som för tjänstefolkets rakning stod i ovan anförda rum, ävensom till den aldrig inlåsta brödkorgen.
Denna senare anlitades dock mera sällan av bönderna, vilka alla voro välmående.
Vidare berättas att grevinnan Asehe- berg höll sabbaten i sådan hälgd, att: hon en gång avvisade sin äidste son, general Barnekow och dennes grevin- na, då de på nyårsdagen kommo för ' att göra henne sin uppvaktning.
hied den andre sonen i ordningen, överste Rutger Barnekow, stod - hon under någon tid ï ett spant förhållan- de.
Denne ingick namligen .mot hen- nes vilja äktenskap med en fröken Macklier, som var hans kusin.
Hon ansåg dem namligen vara för nära släkt till ett äktenskaps ingående.
Snart nog vann emellertid sonhustrun hennes stora aktning emedan hon vi- sade sig vara en god husmor och en sträng hushållerska.
Sådant impone- rade alltid på grevinnan Ascheberg.
Men å andra sidan beriittas att hon var fö~bittrad på ' henne många gånger tör ' den högdragen.het hon lade i dagen, vilket .hon räknade som ett svårt.
fel.
Själv hade hon aldrig lidit.
av detta.
Dock imponeradie alltid hen- nes medfödda värdighet.
.Helt annat var det med den andra svärdottern, grevinnan Stenbock, som hade ett särskilt hjärtegott sätt och en vänlighet i uppträdandet, som verkzi.de tilltalande på ankegrevinnan.
Men hon var mycket begiven på spel och nöjen, vilket - var en.
nagel i ögat p i borgfrrin å.
Wittskövle. '
Under sina äldre &amp; r nedlade ' gre-.
vinnan Ascheberg.
mycken ad och .. mycket arbete på.
bamnhärtighetsin- rättningar av olika - slag; som hon .fått till stånd.
Bland annat grundade ' hon en alldelgs u.tomordenflig skola vid Tosterup, vilken mycket lät tala: om sig.
.Hon anställde och undzr- höll en duglig.lärare vid denna, så att barnen daär fingo lära sig att både läsa oEh kkriva.
Det viar 1743;.
S &amp; denna skolinrättning kom till itånd, och .var denna ordnad efter ungefär samma principer som de, vilka användes un- der de första årtion ' dena efter den obli- gatoriska folkskolestad~gans genom- förande 1842.
Alltså var hon i be- mälta, avseend,e såväl som i åtskilliga andra ett århundrade.
före sin tid.
För ' de fattiga inom de församlingar,.
varöver hon hade att befalla, ordna- de hon på 1bä.sta sätt.
Dessa erhöllo ' ' ', årligt ' underih.ål1 i spannmål från de resp. gårdarna, och Aon älskade att.
själv besöka dessa för.
att konstatera hurii de hade det.
Ingen skulle kzinna säga .att någon av hennes underlydanide .led.
nöd, ingen från hen- nes gods: skulle behöva uppenbara sig iite i bygden som bettlare.
Men åter- igen gick det icke an att slöa till för ~dem som voro i, sin krafts dagar, m m visste aldrig när den raska grevinnan kom ridande.
eller åkande.
Hennes förvaltare och gods- tjai~steman .måste .darför vara vak- samma och påpassliga, .o &amp;.
då hon kom synad &amp; allt i detalj.
Någbt un- derslev vare sig i smatt eller stort kun- de icke ske.
Detta hennes sätt att sköta sina gåfidar och .den lätthet var- meid hon kunde orientera sig i det ena som det andra bidrog till att skapa den ekonlomis.ka framgång .hon vmn ..
Hon nådde en ' ovanligt hog ålder.
Grevinnan, Ascheberg avled nämligen först å r 1753.
Hon hade då uppnått.
82 år.
Hon var den sista av grevliga namnet von As~heberg ouh rättfärdi- gar skalden Dalini &amp; sigo i.
hennes ' gravskrift, som slutar med .dessa ord: .Ack!
lycka: då ett ädelt släkte med sådan klar ' het slocknar ut .. En stor: och omfångsrik likpredikan .. författa-.
des tili begravningen av doktor Casten .. Aulin, och denna slutar med .orden: .Saliga fru grevinnans äreminne le- ver på jorden, och dess själ, lever uti Herrans boningar, dit vår Frälsare ba- nat vägen både för henne och för oss andra, .som efter en kristelig vandel, I ett levande förtroende.
till Kristi för- tjänst, omsider Slockna ut, och slita % vart jordiska vandringslopp:; ...
PEHR JOH.NSSON .. F.-B.-F.- kretsarna.
Från Kristiaiistadskretsen sniiiiiiaii- trädde den 23 segt.
?L F!
: j.t .. iui:ai:~ ?lic:.i.cillc.~ ' v:ii .. vid f ~ ö k e u Clara Munck af RoseJ&amp;chiöld Jaiii ilade: en redogörelse fik F.-B.-F:s di:sinöte i Stocklioliq i vliras ' och fru Elisa.beth Sjövall beriittade oni eii resa i Daiiinark denna sommar nied ' Föreniiigeii Nordens skaiidinavisltn ' skol- folksniöte 115 Hiiidgavls slott soni slutinal.
~ v $ l e n nvslii tades nied sainkvilin och iiiuikii.- Usk uii.derhilll~iiiig. '
t ' K u n i l a k r e t s e ii hade den IS sept.
sam- inantrade A. Kuiiila hotell, varvid fröken Vi- eiina Mesterton redogjorde för de politiska p p - tieri~as förslag i. fömvarsfrågan vid Aret ïiks-.
- 130 HERTHA .dag samt för en del- andra .p &amp; dagordningen.
.
.
.
stieude fr8gor: Till den f yra veckors fo~kiiögskolekurs, som tager sin början den 16 nov i urn nia, anslogs ett begiirt penningebidrag ..,, L i n k ö ' p i n g s k r e t s e n hade den 9 okt.
anordnat ett offentligt ' mate U hush8l~lningä- siiPlsk ' apets lok &amp; varvid F .. - 8.-F.-s - - byrbföre- stitndariniia i Stockholm ' fröken Asianne Tlior- s t e k o n holl föredrag om den kvinliga unp- domens yrkesval.
den 22 sept.
p &amp; Skqgshydda~?
och doktor Anng Jansson redogjorde för F.-B .. - F.-s 3rsmötc i Stockholm.
D r Jansson slutade sitt ' föredrag ined a t t frnmhirlla a t t förbundet ' i. december firar sin 40-8rsdag ' och a t t denna dag Ijorde förbin-.
.
.
.
.
.. -.
.
.
.
das med kraftiga insatser frlin kretsarnas siCa ' till a t t stödja och utveckla förbundets verk- sanihot.
Siirskilt borde.
anstrangningar göras titt gcnon~ kraftigt ekonomiskt &amp; +Ed, esenipci vis arva ande av stöäjande medlemmar, bidra- g a tili a t t förbundet pli ett effektirt s l t t kan fuElIölja sin verksamhet.
Efter eu stunds diskus- sion ang8ende biista sättet a t t fira minnesda- gen vidtog sälIskapligt sanikviini.
Fredrika-Breiner-Förbundets st1pend.ieinsti- tution har av okiind givare mottagit 15,000. kr: att tilläggas 1iinsin.satseii för Kronobergs laii.
Avkastiiiiigen fran fonden kommer a t t litgli i stipendier till elever vi &amp; 15rarinneseiiiinarier elter sjdcshöterskeskoIor.
Notiser från ~rä&amp;riskräcken och ' den bot- sons utgör en skildring av förhållanden tenlösa. '
prästasäcken av Sonja som.
endast.
de med dem förtrogna kun- Haneson.
.
WahZströni &amp; Widstrands na verkligen bedöma.
Iliitierad måste för1a.g.
förf.
själv utan allt tvivel vara ..
Man Doen soni lä !ste Tord Torpmes S a l i g h.ar inte ratt att ifrågasätta saanfärdig- p r o s t e n i s t r a l k v i n n a nar den för en del.
år sedan kom u t .glömde inte snart den boken.
Nu visar sig Sonja Hanegon vara identisk med To14 %r- pare, och man finner snart; ut i vilket nära a&amp;mbmd den tidigare " verklig- h,etsskildringen " och deri nu utgivna bo- ken stå till vazand~a.
Denna senare 8.r emel1erti:cl med sina generella a.ngrepg på föi:h&amp;llaandena inom prästvärlden en siinii mycket allvarligare sak än den till ett särskilt f all lokaliserade berättelsen om en utpinad och hart när ihjälsl&amp;pad prasthusti-u, &amp; ven 1o.m denna, hade otve- tydiga - drag av direkta a d ö janden.
Det ar särdeles vmskligt att yttra sig om en bok vilken som Sonja Hanc- heten av, de exempel ur verkliga livet hon anför na.r hon framhåller avigsi- dorna av prästens stalhing, av präst- gårdsga.stfriheten och - Inte minst - av prästfruns plikter och åligganden.
Man fragar sig dock om inte förf.
~drö- jer vid förhållanden som i Idet stora he- la försvunnit iller 5tminstone överlevat sig själva, så att tiden utan vidare gör av med deni.
Givetvis finnas rester a l l t j e t kvar av det snedvridna system fijrf.
vill komma till livs, men brukar hon möjligen inte överfldig k r i f t för att stöta ned det som måste vara fall- fiidigt av sig sjdvt?
Uppseendeväckande är och förblir boken genom dess direkta angrepp p % '
.
Alla tanters flicka.
Roman av statskyrlaan sådan den i vissa fall &amp; r Annie Akerhje2m.
Albert Bonniers oi; ga.nise+ad och verkar.
Mycken.
ond.
blod klommer den för visso även a.tt födag.
.I Annie.
Akerhielrns rikh&amp;iga och - uppviidra,, så pass hansynslöst som an- roman- fallen riktas b&amp;,de ino-t systemet och ofta .avsevärt teinpera; i~~entsfulla personerna incjnl det.
Fulfioinligt ar- produktion intar denna sista bok en.
o$jrarglig plats.
Pr+lem- och ten- lig ' ar dl ?ck utan .all fråga förf: s avsikt att verka kott för ' just clen kyrka hton densfri, till o c h med fri från ' krigs- så hart gisslar - men villien hon, som åverkan, då handlipgen ar förlagd till hon säger i bokens ' förocd, " av Sveriges .den idylliska tiden före världskriget, rikles lag ax förhinclrscl - att med diktil1 lokaliserad till ' en skånsk is~iiå-.
&amp; mbetsmannens blick inifrån be-, stad, fran vars horisont.
Halsingborg trakta - - ' ' skymtas som in ' begrepp ' et av vad en stad kan rymma av fa.rligt folk, %r deii endast lugnande nopiat.
Blan.
undrar visserligen ett ögonblick över att livet Ett år i ' Australien av Hedvig kan - eller skall man saga kunde?
af Petersens.
J.
A. Lindblads .förlag.
vara .s &amp; enk.elt och simpelt, men sedaii Det ar nog inte många svenskar.
man kommit över denna impulsiva in- .soin ha att beratta om ett år i Austra- vändning, föranleder bkken .inga vidare.
lien, .men, den som reser till: detta av- reflexioner.
Hur naturligt ar det ej att lägsna land h a r något att heratta.
livets htigsta lycka för en ung flicka När det, då &amp; er på.
ett så le.digt och 8.r att bli förlovad m.ed en skknsk ' hu- roande satt mm Hedviag af Pet.ersens ', sarlöjtnant, mm därtill ar kapplöp- följer man med nöje nie3 på resan, och ningsryttare loch iigare av ett bedårande * tar reda på förf: s öden och äventyr fullblod.
.
Tur är det .förstås att flic- dar.
kan inte ett ögonblick, reflekterade pk Hon har ett &amp; lskv %rt litet löje till-.
: den tant~aktige adjuhkten; soin presen- ...
reds för sin agen person i egeeskap av terade sig först.
.
D e t kunde ha - social.
expert p i alla möjliga oinraiden.
.
hant en 1nin:cli:e resolut flicka an .ung % Nen expert eller icke, hon skriver lika Doxa, och hade koinplikationer upp- intresserat om, si.na inspektioner, av: ståtts- och kanske den stora tragedien statlig austrdish.
barn,avård, fhgvårcl gjort sitt ' intag i den lilla staden.
Som och annat mera som 1o.m exeinp8elvis d. &amp; &amp; r, froO&amp;ar man oförbehkllsain$ i kapl) löningar, och ett resande teaster- hennes lyckas härlighet, inte minst pk s2.llslcap.
g&amp;und av clen ii&amp;tan dityrambisk?
Australien från Sydney till P.ert1i - flykt förf: s ski ' dring av, densaminn inte niistgådstrakter - reser man ige- liar.
A1.h tanterna, åt vilkas till.+arcj II^ intresserad i v såviil 1a.idets ytt- Dora förlänat ett innehåll, äro ock &amp; I-e aspekt som.
av, inanskorna och sam-: samtliga oförl~eliållsamt.
förtjusta, f unds.f örhållandena så som de gresen- glömska * av sin tidigare fåvitska ö.ns1ra.n teras, oss av förf., loch nian avliigger t. att acljunldeii skulle bli den oundvikli- o. .m .ett besök på Nya Zeeland, trots ge maiineii, .i Dorais liv.
pågå.enc1.e stewarts- och stuveriarbetar- r leclrningeil 1 av miljö och .iniinskor ar strejker.
Det ax idel nya tavlor, so111 den habila och vana författa.rinnans.
rullas upp, och liar inaii öser huvud Soni vanligt hanldslras Annie Aker- taget upptsickarlust i sig, så &amp; SO.
dessa hielm telciiislct skickligt med sitt stoff, bhle instruktiva loch glada strövtåg o011 karakt %.rsskilc1rin8e~i iia god.
att ta vara på.
ps ylrologi. '
' I - ' ' - ' ' ' C
H E R-T H A 138 I rang.
med husets katt av Insända böcker.
Astrid Väring.
.
MTahlström.
&amp; Wid- strands förlag.
Bonnier: Alla tanters flicka.
Eoiiiari et h.ar i i i ierkliien en liten smila a v Albert A n n i e A k e r h i e l m.
- Brev f r h Anm svårt att i våra dagar kro på ~guvernan- rika a v G u s t a v F r e n s s en.
Uversatt- tern, existens.
Hon passar inte ihop med iiing.
- Döda miinniskor.
Noveller av R u.- tiden.
Får .man därtill hör &amp; att hon har d o l f V a r n l u n d.
- Litteriirt av O1 l e rang med husets .katt, tycker man för H o l iii b e r g.
- Olof Gran och Ebba Fincke.
visso att det hela ar en omöjlig .ana- Roniaii av U 1 l a R j e r n.e.
kronifini.
Astrid Värings bok övertygar e m l - J.
A. Lindblad: Ett,Br i ' Australien av.
H e d- 1erti.d on1 att ' - &amp; de den ena och det an- v i g a f P e t e r s e n s.
Med 113 illiistratio- dra förekonmer.
Den gei.
ett niycket ner.
- Signe Hedmarks äktenskap.
Berättelse direkt intryck a v verklighet, s j iilvupp- av E l l e n Y 11 g v e.
- Joakim Karlsson och, levad kan man nog tryggt tillägga .. aniiat statfolk a v V i r a E li lii n d.
- Niir - Häx ar också en tvivelsutan- typisk so- seklet v a r ungt.
Berattelser f r l n det gamla cialiluljö, briljant tagen på kornet, och Lund a v C e c i l i a B Q 8 t.
h - i T o 1 1 n h e r g.
.
om an lyckligtvis - ej &amp; la hemla-.
Femte upplagan.
- Alla.
goda andar.
Roinin rarinnor i likhet med R1iixit raka ut för riv A ii ii n S c h e i b-e r. Uversii ttniug a v en p.atr.on Svensson på Mele, fra~nina- Fanny Ekensticrna.
- Rcbecka friin Solblcks- na.r bok perspektiv.et av en rad garden av K a t e D o u g l a s W i g g i n.
unga guvernanteï ' med en föga avunds- Uverslittning av Hanna Ostberg.
värd ' lott.
Vad man Skulle vilja önska dessa vo- P.
A. Noi ' stedt 6; Söner: Sklrvan av troll- \ e att de hade Märits .oförbränneliga spegeln av S i g r i d U ii d s e t. Overslittuig glada h u m e och ' ~toi~ordentliga för- a v Inge Bahiisoii-Rosenberg.
Andra iil) plagaii.
måga att hantera manskor ooh &amp; a.ka av sig obehagligheter.
Tyvarr ax hon ' A7ahlströiii &amp; Widstrand: I ra== med husets alldeles sakert ej i ' detta avseende ty- katt a v A s t r i d V a r i 11 g.
- PrBstaskrlc- pisk.
.
ken och den bottenlösa prästaslcken.
Tio siuii E n kostbar liuinor kryddar den siikra kapitel oiii priistbrister!
och de ' tomma kyrkor.- och roligt skrivna boken.
A r den veik- ila a v S o ii j a H a n e s o ii (Tord Torpard.
ligen en debut?
I så fall gratuleras - Solsidans frestelse.
R.oinan a r H j a l m a r E. författarinnan till ett lyck.at ' första ' för- N e l s o n.
- Erik Axel Karlfeldt, i~ersonlighet sök.
Att Torbjörn Haller blivit så pass och.
diktning.
E n studie a v A x e LM a p ii ii s; mycket iiomanli jalte och själva föra !- C a r l s s o n.
- Med tysta vlnncr av R i e .. skeliseliistorien en.
s ~ m l a söt får troligen h a r d K i ii g. Uversiittniiig av Eiiidie Kull- hänföras till en ungcl~o~~ili~g och- fiir lit- iilail.
- Den outsliickliga ' gnistan.
Uverflytt- t e r a bruk ej fullt tuktald öinhetska.mls aiug till engelska från origiiialiilaiiuskriptet a v personligen htos för$atta.rinna,n.
Men E '.
W. B a i ii.
Overslittuiiig av Ragnhild Hag- sådant biittrax isig .med åren, och utgB- liind.
- Syner a v C o ii l s o n K e r n a h a ii.
ende ifrån Astrild Va.r.ings redan fullt Oversiittniiig: av Fanny Ekeustierna.
- För-.
fraintradande friska författarkynne kan spelet av P a ii l G é r a ld y. Uversattniag a v man troligen r %kna: detta enbart som en Hjalmar Söderberg.
Det purpurstiinkta landet övergående unigdonis förs ynddse.
a v W. H.
H u d s o n. Uversattning a v Karin ' ' - ', ' E. K-N.
- Smakens fysiologi aY B r i l l a t- Oversattniag a v Algot Ruhe med inledningsord av d r S. Hybinette.
Jensen.
G a v a r i n.
H E R T H A Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhilla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-~örbitndsmedlemmar prenuincrera 5 närmaste postanstalt eller i bok- a r kr.
1: 90.
Lösnum- handel.
Pris för postupplaga: ' /, år kr.
G: 50; ' /, Or kr.
3: 50; mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 KltircibergsgutunIr, Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar kl. 1 -- 3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. Il -- # varje söckendag.
Alln~.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Tidning för Lärarinnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan.
Redaktris: A n n a H a m m a r d a h l.
Adress: Pipersgatan 9, Stockholm.
Utgår till skolhusen, speciellt d landsbygden, över hela Sverige.
Kom- munernas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjänster.
fJppIr / sningar lumnas rörande kvinnliga arbetsnmrc " ctl~n, rct- / ~i / dninpkiirser, / iinefiirhii / lrtnrlc ?n m. m.
.
- Notiser från bokvärlden.
-.
.
.. - --- O i i I 1 -- 1 P --- A, O L S S O N!
BLOMSTERHANDEL Ledig annonsplats E.
j.
1 KLARAB E R G S G A T b a W. \ IIIII.
TI~I.
x49LT .-,t; i F~~R.S? / &lt;~,,-;:: i,- i / * &amp;, &gt;f, &amp; y, \; ik; j&lt;~: [;], JAy ' * .,Q;;;, ' &lt; ' /:, '.,;;.
, Expeditionen: K L A H A B E i 2 G 5 G A T A N 4811 ' 23 YI:~: s ~,.
~,!
*.
!
;
