# ID: svediakorp-per2843
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,662
# sentences: 719
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


SEPTEMBER
I KAPPOR, DRAKTER OCH ULSTRAR 1 1 FOR PROMENAD, SPORT OCH RESOR FLICKORNAS YRKESUTBILDNING, Rådgivare vid v d I n7) grke.
Pris 1 Kr.
I bokhandeln eller ii Fredrika-Bremer-Fiirbundcts byrä, Stockholm.
Dr. ELIN B E C K M A N.
H e t l u f t i n s t i t u t Hetluft, Diatherrni, Konstgjord höglandssol, Massage.
nervsmartor, l ~ i l i i t ~ j i i l i i i i i ~: I I ~ I - r!
I r l i ~ l l i c ~ i c ~ l r '.
i i i ~ t.
; k; i i l i ~ r i w l i I i) i ~ ~ ~ ~ i i i; r l i.
.
r i y i i, l i l, i: ~ l ~ l ~ ~ r ~ l.
~ ~ ~; ~ 1 s l l i 1 ~ 1 r l.
: i i ~ ~ i ~ ~ l f, ~ ~ t t ~ I ~ ~ I I l:.
~!
i l l ~ ~ i ~ ~ ~ Barnhusgatan 1 2 V i ~ r ~ l: ~ ~ I I i I I i I i I I.
I 1 l !l.
IIG:!
I; i I ' i i r l i ~ i ' s i i i i i i ~ i: ~ r c ~ i i S A i I i - i l i i l, i i -: Teleton I Viirrl.
l ' ir~I:ig:ir, II:IIV 3 4 I,iirj; iiitli~ Tt-1.
10.5 52 3 - I.
' 1 ' 1.1.
l2:1 I 539 Siden e Manu- fakturaffär Malmii Alltid nyheter i största urval i
ARGANG XI SEPTEMBER 1924 ~ F T E ' ~ ' För andra: gången.
D et iiar m~dra gången de sVenslca kvinnorna gå till val till andra kmninaren.
ioch sjilva kunna vall- j.as till folkets xepresentianter i riks- dagen.
N&amp;T v i för.
$re år sedan prövade oss.
fra. &amp; i valrörelsen hade vi nätt och j&amp; &amp; hunnnit realisera för oss att vi verkligen vor.0 röstberättigade och.
vaJb.airn, så ny var dien länge omstriddn ialttigheteit - och föiylilr~ken.
.
Gi~etvis Blev kvinnornas nya, posi- tion soni politiskt mynfiga medborgax den gången ur alla möjliga syxipunkter kommentera4 ochi vad +e gjorde eller icke.
gjorde.
noga påaktat.
Nu skulie man få bevis på om de hade eller inte hade politiskt intresse.
.
Skulle veder- sakarnlix f å triumferan.de håna.
ett lågt procenttal av kvinnliga väljare, och kvin- nem- vänner beldaga ett sviket hopp?
~ m e l l e i &amp; lliade l mär@irdiga skett att veders ?lca+na om inö jligt &amp; nu.
.
ivri- gare an vännerna med, alla tjänliga me-.
del arbetade på, att få in kvinnqrna -.
d. v. s .. dem ' som d e likade på som an- ha-ngare a v cleras egna åsikter - i val- iare1-n och lsonl rostande.
Gammd niotvilj&amp;.
och ett .&amp;tt.
intresse.
käkade '.
-.
en egendomlig, strid.
Det faktum man efter valen hade .. ' ' ' ': att peka på i fraga om k v i ~ o r n a s ak-L tivitet var att 47,l proc.
av kvinnorna deltagit i &amp; stningen och att nmännens delaktighit visat 61,9 proc.
Med ahdra i, av de 1,692,972 vdberiittigtigade Iivinnorm - i Sveriges lannl h &amp; 796,846- begagnat sin rösihatt, av cle 1,536,388 rniinnen hade 950,551 ailiimnat sin.
röstsedel.
Inte i.lla mwscherslt k.an vii1 rättvis- ligen sma.gas om kvinnorna vid detta dc-.
ras första prov.
N1algot vi,daxe anfall.
p. &amp; d s s a förekom egentlig &amp; inte helle: .. Valutgången hade .emellertid ett: an- D&amp;t faktum att framlagga; i fråga om de nya; politiska medborl ' ggarna.
Fem.
av dem .hade insatts i riksdagen.
Det procenttalet vas a.vsev&amp;rt oföim- deltaktigme an: .det förra.
Men var js också betingat av på ett helt annat satt- kom11l.icerade förhåll~d.en än deltzgan-.
det i blotta. '
vgJl~and1ingen.
E n ' samm.ansta.l.lning av vissa siffror vidk; ompa.nde kvinnorna ger enleilertkl &amp; n: $el a&amp;+~ka ' ~å; ' l&amp;rn den stom val-. '
dominera kvin-.
manskif+, ...
, L, j;,.
...
.
riorha '.
" me.d ett mertal av omkring lob; oO+ tDe.iBfg~i.
&amp; d &amp;.
$kSd&amp;&amp;vii- .. .. sr,,.
,:: .:.
;,.
rrórii8 i.kg30i:de .ett f örsvi~mndk f å ' tatal. '
, t ' ' a a., .r.
q.
,.
a.
.
102 HERTHA Inför detta fdct~11i,1 känner man sig kvinnor best5ende f~lkre~rebentation.
qvgjort mindne belåten med kvinnor- Politisk iktiviket ar nu såväl deras .rat- nas aktivitet vi4 föregående val.
Är tighet som deras förpl&amp;.tielse, och vad det billigt acceptera: att lcvinnorm, som man begär av dem ar att de till ett mot majoritet&amp;^, - inte fönabra förra gången betydligt ökat prooenttd sig om en fylligare reppresentaitjo.n i riks- deltaga!
i valen och dtirvid medverka till höjandet av procenten kvinnliga clagen?
Det ai.
inget abstrakt lik~st ?tallighets- ri.k&amp;iagsmä.n.
Givetvis bör denna &amp; - h a v som dikterar denna.
fråga, i n k tivitet ha manifestegat sig redan i den heller en önskan a t t vilja hba man och förberedande valrörelsen, .det hela beror kvinnor som salcla.na stående mot var- till slut på placeringen lav kandidaterna.
endra i skilds, maktgrupper som kämpa p % partilistoma.
a m, numerisk öyerl-enhet.
Frågan be- De skilda partierna h &amp; tillsamma-6s tingas helt enkelt därav att vi veta a t t satt upp ett antal kvinnliga k6andidata lcvinnorna i en del tinig, som männen - man kunde önskat att detta skett i - naturligt nog - stå mera fr&amp;minmde större utstraoksing och delvis under för, .a r o experter och att de genom ut- lyckligare förutsättningar.
Detta &amp; r nu.
sla.gsgivande inflytande med, avseende på ej att göra något åt.
Må kvinnorna.
dessa slrulle kunna tillföxa samhä.llet åtminstone sksom väljare visa att cle vissa, värden.
Enfdldig sjalvgodhet vilja och kunna genom sitt antal niyc- ligger icke bakom detta påstående, det ket dir &amp; tynga vågskiilen till förmHn &amp; r det e d d a konstaterandet a v fett på-.
för den eller den kandidaten visbart f &amp; tum: .att de .tvenne parterna Häx finnes icke tillfa.1le att n h m i ett av seder och higas under lhngliga kvinnliga kandidater tider skarpt tudelat samhdle med de olika nödvändighet l c &amp; m i t att i viisa av- ute i landet.
I Stockholm ha, så långt seenden besitta skilda erfamhetsomra- det ar känt när detta &amp; rives, fröken den och a t t det är av godo för samhäl- Bertha Wellin och fru Lilly Hellströnl, let sjä.lvt att varje ' tillskott av insikt f röknama Axianne Thorsteason och och bedörnningsf&amp;någa kommer till Bertlia Koersner, fruarna Agcla Ostlund anviit~idnin~. '
E n s å vitt möjligt 1dl.a fa- och SigneWessma.n uppställhs a v respek- ser omfattande saldcunskap måste vara tive tallmanna valmansförbundet, libe- representerad i riksdagen till undvikan- rala p d e t och social:demolwaterna.
De de av varje ensidighet vid en frkgas be- två .av Stock11ol.m förut i riksdagen in- satta kvinnorna, fröken Wellin och f rii h.a.nd1in.g.
D,enn+i, cynpunl~t måste de kvinnliga Ostlund, aro skledes under omval, och härtill ha fyra.
namn tillkommit, vast- väljarna väl besinna och ha i gott &amp; n- pe .att det till sist b e ~ p$ o ~ dem s j a h a orii dera representerande mycket g0d.a kilaf- de befordra ir&amp;&amp;set a t t ha en något s % ter.
Man önskar blott latt de varit för-.
när avvägd dubbelsidig, av man o c h delak~kig~are pl.acerde. '
,.
~ v i n n l i ~ akademikermötet a i Kristiania.
%.TO ense om, tatt de.
b,evistat lett möte, sora vaorit ovanligt givande och som sent skall komma # att glöinmas.
Dels v a r.
dlt: så v d loi-dnat för kongressen under denna soli.ga somni51:rvecka, .de ' s, och just p &amp; grund h.arav, kuncle, den peï- sonliga samvazon och utbytet inedlem- inarna.
emellan bli synnerligen livligt ocli rikt.
Som inbjudare stoclo gemensamt der: danska, fiiislm, norska .och svendca före- ningen lax ~aka~cleiniskt~ bilchde lwinn.or, fa.st " cle Jol~ale f-orhold " gjonde att den ' norska arraiigemangslcoinmittén, givetvis &lt;- mma.n- fick det tyngsta arbetet.
De fr % de giisterna VOFO hänryckta över .det ' motts / g.lancle, c h rönte ocli visade sin för-.
tjusning ej blott i ' o d u t i i ocksa i hand .. liiig: den .ninerikansl~a föreningen er- bj6d i sin fbrtjuskng ett stipendium, vaxom .det offentliga till+&amp;nngivandet.
just, pu jcom-it oss till handa.
Det kallas " Det slc~anclinavi~slra stipendiet ", till mii ?iie av kongressen i Kristiania, som ett taclt till .de fyra noi:cliska n %- tionesiia, och &amp; r - ett re ?estipmdiuin p &amp; taseii dollars för 1925-26, vilket lcxi sö1qa.s av medleniinar .av I. F. U.
Mr. '
- ett intensivt arbete, som försiggick ' i olika lokaler inom ulliversitetet frge ti- digt på inoqonen ibland till sena kval- lep, och en lika intensiv sällsk~aplig ' samvaro i form av lun- cher, middagar .,och utflykter.
E n dag inbjodo dansl~or, finsko.
dcli.
.tiaenslrór.
till l d cintralst&amp;elsen samt d e l n0rsk.a.
komiittbn .och ' styrelsen som ett tack for alla de personliga ~ ~ p o f f - ringar dessa senare fått göra, och; de fy- 1: s nordiska föreningarna gåvo en ge- mensam, festlig v&amp;lllr0imstJialsning p &amp; Grand Hotel ' for större dele-n.
a v mö-.
.
tets över 300 deltagare.
De strålande soqmaref termiddagarna vax man glad - att, enligt; anoi.i3ningarna, få flykta med en farja till Bygdö eller upp till Frog- ners&amp;el:en for att.
inera.
privat fortsatta, .. digens diikussiorier.
.
...
De viktigaste förhai~dlingsf rågorna v o o samman f ö d a till två 01ik.a huvud-.
gruppes, del ' s " The place of University Gomen i n the world ' s ' work ", upder.
villren subrik förekorn diskussi~ner oin möjligheteli: .av nya arbetsområaen för kvinrior, siiïskilt inom liandel och in- dustri, finansvasen och politik, dels T. F. U.
W:s egna inre angekgqheter.
Blan+ arn.a inom den f örstnarnyda.
inled.
gruppen ~niirktes .fi&amp;inst I. F. D.
W:s ordföi~amde professor Caroline Spurgeon, som ju för övrigt ledde hela honferen- sen plå ett Överlägset fnamstående satt och som till a11.a~ gliidje hade anledning att tala ~ n h g a gånger. '
Hon, qvgår nu,.
enligt stadarna, som odföinlde efter.
k n i år och klomlper latt bli djupt saknad p &amp; grund a v sina stora ledareegenska- per, sin utmarkta för&amp;@a att tala, ena- stfiende - viasynthet.
och föjsttaelse, h jaitligh &amp; ochj d r i g .svikande tro ' och ent&amp;iasin.
Hon hi&amp;r.
emellertid fått ' ',, \ .- * ',
en vandig efterföljare i Dean Virginia Gildersleeve, B a r n a d College, som ' frk2 början gjort en stmk ' insats ' i ' I. F. U.
W:., arbete och som helt visst skall - kunna.
i lika hög.
!grad end a.llia dess.
m e d l a m $råd så många olika l m &amp; Mrs h r b &amp; t Ashby- talade o m poli- tiskt arbete och Viscountess Rho-da, som själv ar ledare för stora kolföretag ' ' vilka, hon amt av, sin fair, framliadc ' livligt sin &amp; sikt om # att kvinnor böra inneh,a höga poster ' inom industriens vW.l,d och rekommenderade samma vag som hon sj$v följt f6r att nå dem, vil- ket ju t y varr emellertid endait stsr öpp.etm för ett litet fåbl.
Frågan oni e k lnternationdlt varl&amp;spr&amp;k och beho- vet hwav diskuterades även, och en ut- redbing skulle @ ras för eventuellt &amp; b- lande i frågan, fast I. F. U.
W.:s med- lqmmar ju sidlan ha någon .större sv&amp;- righet att förstå y a c d r a på de språk som de mest tala.
Bland de " inre " a&amp;elägenheteina fö- rekom rapportema från olika nationer, varvild nlaturligtvis.
: de mest: avla.gsnn och minst kända, jandens berätklser vaokte största intresset.
Kina 4i.r ännu ej anslutet, nieg luade sant en liten re- presentant, som på det livligaste.
sätt och flytande engelsk?
skildrarle sina medsystrars str&amp;vmden ach intressen.
Nya Zeelands ombud lol~agaide över hur isoler-ade de k b n ä Cig därute och fram- höll d k e n ' betydelse den internatibnella sannnanslutningen.
särskilt harigenoin får för, dem,.
- o. s. v. ' Camy Thomas, ordforande i. klubbhus$oinmit ' tc !n; redogjorde p &amp; sitt livligglq o &amp;: .atusikstiska sätt för arbe- tet inom deLa,- del a v den.
inre organi- ', sationen: särskilt arbetas alltjämt inten- sivt för C~ogby G 1 1 i London och det skall väl ej dröja länge föfin man kan börja med tillbyggnaden .av flygeln för bostaider och matsalar.
I detta sam- manhang nämndes de olika nationernas bidrag till.
Crosby Hdl-fonden och det var tydligt, att den svenska föreningen kunnat ge ett gott handtag, både vid insamlingen till den stora basaren förra sommaren och på annat satt, i synner- het genom f.ru Li11y Cla; ssen, f. Wes- tergren, i London.
Ur rapponteina från skattmästaren, Mrs Parsons, och geneidsekreteraren: M k Bosanquet, # alltid lika: still,a, tyst, arbetande, påpasslig och ä.lskvärd, mås- te också namnas en fråga, som diiku- terrades ingaiende och med största in- tresse, nä,mligen ett - från amerikanskt håll $ramkoramet förslag om instiftan- de av en stor internationell stipendie- fond på en million dollars, som antogs i huvudsak, fast mad en hel.
del nöd- vändiga modifikationer av bestiämmel- om åstdkkommandet.
s-a Diskussionerm utmynnlade i d m a n - het i resolutioner om tillsä.ttan.de av kom- iniiABer f ör vidme utredning av ' frågor- na, och f örhandlingarna utmärktes av saklighet, praktisk syn och fast tro att med gemensam hj&amp;lp och ihärdigt arbe- te n å f3:m till # de önskade målen.
Bland.
de persodigheter, som mest satte sin paagel p &amp; konferensen, skulle jag, utom de redan närnnlda, vilja framhålla Mrs Mac Williams, canidas ordfömde, en ovanligt älgskvärd, vanlig och vinnanda mannisk.a, professm Cullis, oid.för; mde i den brittiska, internationella ko&amp;tttén i fysiologi i London, och och '
HERTHA.
- 105 -.
ytteiiligare exemp&amp;is Dr Losch3 &amp; d 4 ha någon gemensam sammandptning sin sprudla &amp; itaJiensha livlighet.
Dc.
- som kan * re#r&amp;&amp;teras, men.
det var nordiska.
ordför&amp;n&amp;nai ~.
i,&amp;obo givet+, .d ?bk ett: sto:rt ' fram&amp;Rg i intirnationell e n dominerande sthllning;.
och de porska, * a, och.
; de$ al&amp;olut .enhällig &amp; arrangörerna med kktor Lilly .Skon-.
till.
förståel&amp;,.
.
) det detgeriomg&amp;en$e ho &amp; och.
d r Gleditsch i ' .spetsen funnas samkrbetet .och strawin +tt taga hansyil ' .. alltid till han * ' för.
latt hjälpa alla tili.
: till.
ánldnas åsikter, som präglade.
mötet, rätta.
Vad som siimkilt.
gjlsadlde skan- .gåyo.
goda, löften för I ... F. U.
W: s- fort- dinaverna var, att.
t y s h representanter satta mrbete och dess framgång.
-.
.
....
niimoro, .o,m ock ej officiellt, då de &amp; &amp; u.
ASTRID STDRZEN-BECKER. '
. --.
.
.
m. '
*, ' ' ' ' Ett inter nationellt studentskehem - i Paris; ' e Foyer International des Etudiantes 93 B o d: # d Saint hfi~h~el &amp; ngturligt - vis i första hagd, sm namnet också lan- giyer,.
ett hem för studentskor.
Dess främxta.
mål är att $mot minsta.
möjliga skänka stökta möjliga k * xnfort,.
avigift.
värme, ljus och nämnd6 föds, samt - 1st biut not least - e d trygg hem- käm1~ och en glad och sund miljö åt studerande wga.
kAmor .av skilda m.- tioner.
Men, Le Foykr är ' samtiidig-t ock- så en internationell kvinnoklubb med .upplysningshyr &amp; &amp; h ~ s f ö r x n e d l i n g.
och &amp; r i.
' den &amp; &amp; nskap&amp;.
en oskattbir adress för d a parikfarande.
8v&amp;kor.
Hemmet gmndades 1906 .av.
ameri- ' kanskan Mrs ' Whitney-Hoff och vai &amp; t första studentskehem, sam 6ppnldes i Quartier p at in., D &amp; kalladks d å ' ' Stu- dent Eostc$ " och besöktes av tusentals ktudentskor från olika.
l ä d e r och oliks irärlddelar.
.
# S &amp; kqrn .Ikrjg:mtbr&amp;.et.
Och under de fönsta ' krigsåren blev.
det: &gt;Student ~&amp;tel ' .s up ' pgift att skydda ch L ' ',, saka .hjälpa kitlnätta de må&amp;a student- &amp; or, som &amp; nom ki-iget bli6t imle&amp;de i P,aris och fått .sina fö&amp;nd,elser meil hemillandet och ode egna fa&amp;ilje&amp;a i .ett slag aivskuma.
.&amp;3.na .verksamhet fort- sattes till p &amp; nyåret 1918,.
&amp; hemupet för aaigun tid upphörde i sin egén&amp;ap av beim: för studenitskor ooh i stället iurpip- lat.
sina .lokaler åt kväikarnm h jalpverk- semihet.
På hösten 1919.
; kunde man 6mellertid återtaga den n&amp;rungiliga v e r k d.
e t e n och " Studbt Hwtel " öpp- d e d &amp; p å nytt sina portar.
som inter- pa&amp;onellt studenbskehmp,.
nu under namnet ' Foyei International des.
~ t q d i antes " och ' ' mus les ~uspiCes dir ' comit6 universel des.
unions chrktiennek .. de.
.
.
~ a d e Fill &amp; ".
$ Le ' Foyer '; ir inrymd.i ett sto&amp;, grått, litet.
dystert s t e ~ u s, s- ' liggkr .id&amp;,- likt till f ör db &amp; uderapde,.
mitt .i .,h jär-.
.. av Quartier Latin,.
ett.
stankist från t ' at, ~?
e6dast ~ Le ~ a r &amp; &amp; du L U X &amp; ~ och få miouters.
vag fr&amp;n Sorbmne.
Det for-, ' J,
H E R T H A .l06 - I fqggri Over stora, trevliga saiingsru~n, bibliotek, &amp; iisimm och b,di.lum, en myc- ket etor, ljus makal, sam &amp; r tvärs över heh huset, och dessutom 20 liggrum för e.amanlaigt 30 pensioniber ooh dessa h n n a veddigen sig åk ett bil- ligt astrzd~p~ehåll i Paris, isynnerhet m de komma fdxi l&amp;n; d &amp; med hög va- visar sitt pass bars .och erlägger sin ålsaivgift - 20 Fr. - o &amp; sedan har.
.man riittighet latt komma och gå sam man vill i det stora trevliga, 5daJiskt belagna huset vid Boul ' Mich '.
Man har fri tillgång till bibliotek, skrivrum och sdinigsriitm och till en väl inhGgnd tyst liten triidgård.
M.an kan få ett b d luta.
för 1.25 .Pr., lunch .för 3 Fr. och sitt af- Ett ensmit iiorni betdadeis 1923 m d tonmål för 2.25.
160 Fr. i månaden - och 10 Fr. tillägg Vid QlftunrnaItiderna serverar var och för elidn5.qg under vintexmånzilderna; de- en sig s jiilv enligt det amerika.nska.
sgete- .ht ru; m kostaile 11.5., Och i .det priset m &amp; " auto-service " elkr " cafeteria " och ingår första frukost, varmt vatten d w - till matsalan %ga &amp; ven icke medlemmar l&amp;amård och tilltriide.
Dessutom ha medlemmar rat- Iigen, två .biad i mdicin.
Nm är det naturligtvils årligea tighet att h k irtbjuda sina manliga, flera gånger så m u sökande m m det slaktingar och vänner, så vid lunch ocii finns Lediga plaher.
Men vid antaigan- middag ser .man verkligen ibland et.
* iiet av pensionkirer tar istyrelsen särskild maskulint inslag - dock mycket spar- hänsyn till att så m h g a nationer som samt.
Damerna, sa.rskilt de helt ungs m~jli1g-t ibli fomträdd.a.
Ett par svenskor flickorna, äro i förkrossande majoritet.
ha ~dä,&amp;r de bästa utsikter om de m-.
Måltiderna.
i den rymliga, l j &amp;, mat- m &amp; sig i tid.
För den som under.
las- salm ä.
* enkla, goda ooh billiga, oih, året aspirerar på plats hm sjäha hem- tacik vare " cafeteria " raskt undanstöka- met Qro diock G s a villkor stipulerade; de, men jag vill inte påstå att de fylla de sökande måste bedriva akademisks några högre krav på hemtrevnad.
Vad studier och få.
i n b vara 6ver 30 år.
som &amp; aremot k m vara r&amp;tt trevligt och Villkor,.
som bortfalla under feri- samtidigt uppfriskande .ar tetimmen le quatre heure - d å Foyers - medlem- erfia ' då alla kvimor med intelIektue !l sysselsättning tagas emot i mån av- nt- anm mot edargigande av 50 centimes i x y m e.
Priset.
&amp; r vkserfigen ddå n h t dl gemytlighet får ldrickia sitt te och på höjt, m- i d a faJl Lycket fördelsh- &amp; ta sin sandwich i träd.&amp;Won &amp; d r e botten, d &amp; &amp; on av pensionärer- tig$.
-.
.. Le Foyer &amp; r emellertid,: som jag ra- na då gör les honneurs vid samovaren.
dan nämnt, inte nteslutsnde ett student- Det är en aUm %n språk- ocrh vilostund, skehem.
Det är samtidigt också.
en d &amp; r kan man få h ö ~ a nytt, f&amp;n alla k,lubb.
för intellektuellt arbetande kvin- vaddens h t e r om också inte .alla gån- nor fr&amp;n olika.
länder.
Och i - sis egen- ger på raaste fraazska.
Man %r h m - ma ihåg att det ar en internationell &amp; kap av- klubb står Le Foyer även der ' terminen öppen för alla åldrar och k4nbb.
Stahtiken över medlemmarnas f&amp;gu inte efter några examina.
Ma5 antal looh nationalitet .under 1922-1923 ' ', ' ' - l m -
.
HERTHA v i a r a t t.
inte: inindr &amp; &amp; X I 3 3 länder va- rit företrädda, Sverige med 5, Norge u &amp; 8, Dammark med 4, Phland aned l, Frankrike sjiilvt mued 268 och Eng- land-Amerika med til1samma;; is i 79, Inorm sj&amp;lva hemmet hysas alltid.
minst 5 infödda frainsyskor, som med hänsyn till språket äro atplwerede en och ' en i .,de delade rummen.
För resten ar f öreståndarimnm, .miss Siara W8at; son, amrikanska, klubbens sekreterme diar- emot alltid fransysk,a, likas &amp; husmo- dern och den ' person, som star för upp- l ysningsb yrån.
VW mihda~g håller en kvinnlig fcen&amp;.l %kare nxottagnhg för Foy.erns aktiva medlemmar, ooh en schweizisk sjuksköterska finns dagligefi under vissa t i m a r satt tillg6 cnm någon behöver vård.
eller förband.
Inom admi- nistrationen ar dlts &amp; det franska ele- vilket.
inte mentet av.gjort ö~erviiga~de, hi.ndr.ar, att den franska som under san- kva~men.
surrar .om öronen på en &amp; r gan- Ska b e t y d i i i~1:miäingd med gurglande, engel&amp;-amerikansk ucent., .O &amp; man hör också ryskonias, och italien- skornas, rullade r och ska.ndinnltverno redbara, ordentliga uttal, som oftast s i oh jdpli. &amp; syndar .emot frainsk bonvilrt och, fm.ngk esrprit; M a vad man helt sakbar - och ' sakmir mycket däxför att.
fråqvarbn $6,minner om dit ont som va- rit och ' &amp; t oförsonli,gt.
ont som &amp; nnn är, iir .det tyska &amp; slaget ..
Men ett sådant vore ju h * eller k n a p p a t tänlcba.rt- i nu- varairide stuiid.
Under vintefn .anoi .. dnar Le Foyer tv &amp; soarhr i månaden, dit alla medlemmar erhålla inbjudan.
Ouh.
h.ar m m tur bm - man dessemellan - i Le Foyer få höra verkligt ~ o l i g a förelasi&amp;tgai i olik &amp; .h- ',.
I e. '
' 107 mn.
D &amp; har, för att bara niimna digra, exempel, Jaques Copeau - Le Théktrk.
du Vieux-Colombiers; skap,are och d i r e ~ - tör - talat ~m våra dagars teater, Geor: ges Duhamel om .-den moderna roms: nen.
* och M. Langevin om Einsteins teo; ria.
En medlem.
kan dessutom genole Foyerns .f&amp;medling få billiga bil jetter till teatrar loch honserter ' och fördelak- tigg tillnalllk att deltaga i sport och ut- hrder.
För att inte tala cnn att Le, F,oyer ar len pa; litlig och utmäzikt ruims- föxmedlare sch ~Clarigenm kan göra sina.
.
med3,arnmar oskattbarq, tjknter.
Nar jag förra låret var nere i .Paris arbetade Foyern ' u d e r g ~ &amp; a tryokta, ekonoaniska forhållandan.
Det ar ju in- get fööetaii, Isom i sig självt " b$r sig ": men i ganska stor utsträokMng rnåsu: vara beroende av donationer och enskil- fia bidrag.
N u kr jag emellertid till min gliidje av årsrdoigörehn att tryeket Iiat- tat.
Stiftariman, Mrs.
wituiney-~off, har nämligen givit 16fte om att inköpa och gkanka det bus dar hennmet &amp; r in-, rymt,,!
s å latt Le Foyer från och nied nkkta ' å r blir befrhd if&amp;n att erlägga hym, och ' en basar, som förra vintern anordnades .av studentskorna s j &amp; %.
tycks h a inbringai inte så likt.
.
Vid mitt besök i .fjol fick jag ocksh en inbli &amp; i vilka ekonomisha svårighe- ter de unga sti; Ldent&amp;orna sj.dva h a att k h p a emot.
Nånga, måiste ju under stu- dietiden helt eller ', åOminstone delvis för- sörja sig sjiiha.
Så har det ' väl alltid vasit för resten.
Men det gick a n förr, medan, änmu intellektuellt arbete stod rGgotsankl,r högt i kurs, då språk- och musiklektioner vor; &amp; da resurser att - rä+na med.
På de sista åren ha dessi ' ' ' ' '
308 ' H E R T H A ~förväwsk %llor emellertid; ler och mer: siist z.
: Xan.
har inte juit råd ?tt taga &amp; agr: 1.
1,elctioaer längre, oah &amp; å pressas.
- piserna ned genom den ripga ef tirfr %- gan och de många utbuden.
Och de av studentskorna, som.
: vid sidm av sina shdier varit tvungna att förtjj&amp;na,, ' h i ' fått taga snart sagt vi.lket arbete swn helst.
.Tzg t.r * ffad.e en dansk student- Ska, som hade sin .ma:; riz utkomst på att ' några timmar Lgliptn valla en bort-.
s b d a,me&amp;ansk p.
i Paris ' par- ker.
Och Miss Watison klaga.de över att man av flera också fordrade att de skulle utföra gmvarbete.
- " La cmlp ' écative i d e tramd " har dar- för lialsats med stor .förtjusning och &amp; r n u F~oyerms riktiga skötebarn.
h t vm, en av studentskorna sjdva s m for d- got mer &amp; n ett å~ sedan kolm upp.
med en sorts id6n att Iman skkulle ~Fgansera.
hmambetsförening.
Tanken vann ge- nast stor adutning.
h o r n nio m !åna&amp;r .räknade föreningen 60 medlemmar, E d e manliga ooh h i n n l i g a, och omsattnin- gen var uppe i 9,000 Fr. H k förfardi- gades nu på lediga stunder ryska bro- derier, irllä.ndslka spetsrar, b&amp;.k och bak- bmd.
- .Var d en söker åstadkomma &amp; gut.
typiskt för s h nation - och.
ar- betena försaljas dels i " Le Foyer ", dels i " Chez Phrette ", 34 rue de bdiromesni !., en liten gata sam!
, går F r till me du 3aub: .g S t. Honor6 i nk långt från Ely- séepalatset.
- " Chez .Pérette! '
.
gr något motsvarande B i h p a n h &amp; oss, - imen be- tydligt enklare.
, Den ligger emellertid centralt till.
för en.
k6pstank publik och efter vad jsw ' hört skall försäljningen g &amp; bra, och flem fattiga unga studerande kmma försorja s4g p &amp; sina händers ar- bete.
Det är tunga tider d svårt att draga sig fram inte minst för den studerande ungdomen.
Le Foyer Inter~zational des Btzcdicrtifies har $darför en .stor upp.gift att fylla just ~ I U och ibör k&amp;na rakna med intresse från skilda länder.
ANXA, WALL.
Ny och gammal historia.
Näppeligen dröm- de Guizot, nar han i tidigare delen av förra arhundradet förvärvade det gamla klostret Val .Richer i Normandie till familjeresidens, om att hans dotterdotter skull6 dar en ghng under.
nAgra vackra julidagar församla styt relsemedlemmarna av en internationell kvin- noförening, vars huvuduppgift ar att arbeta för politiskt medborgarskap At samtliga v a l - dens kvinnor.
Vad skulle väl doEtrinaren-po- litikerii och den dbvarande statsskickshistori- kern sagt till detta?
Hen v i kunna val tanka oss huru Wme dc Witt Schlumberger med alskvar.
grandessa har gjort.
les honnenrs för internationella kvinnoröstrattsalliansens styrels4 i Guizots hus, fyllt av hans böczker och hans tavlor och med mängden av minnen och historiska asso- ciationer.
Korrespondenten till T h e I n t e r- national Women S u f f r a g e N e w s talar ocksa med lika förtjusning om: det mot- tagande hon beredde: sina gäster som om den historiska miljön i förbigaende fbr man dar- till ett entusiastiskt mhleri av dett5 typiska hörn av Normandie, byarna med sina ribb- och murbrukshus och gamla lador inbäddade i apelgbdarnas grönskande famn.
Mötets ärenden voro mang4 och: synas ha skötts med ing8ende intresse.
Det gällde främst att lagga ' rösträttsalliansens &amp; ven till allmänna kvinnofrfigor atvidgade arbete or- ganisatoriskt tillrätta sA att varje detalj pA ' - '
HERTHA - .- pr.ogrammet blid av uppbyggande och befor- arande art, och inglende ' diskussioner ägnades dessa punkter.
Nästa kongress, som efter vad.
.
man nu bestlmt aven kommer att lilllas i Frankrike, närmare sagt Paris men .detta &amp; r ju s % gott som sjulvfallet kommer att fil.
... ta del a v och yttra sig om vad i d ' en vägen blivit.
beslutat.
.
.
: l09 -. '
- - -.
Kinesiskornas.
dag.
Tretusen kinesiskor, de flesta av dem studeranden, marscherande ge- nom Kantons gator med ban &amp; och fanor fladd- rande- för vinden, vilkas inskriptioner pliklera- de lika rättigheter med mannen, samt milita- rismens avskaffande, se dar ett skildespel som nyligen uppförts i ' Mittens &amp; e.
* X a n kan va- g a utg8 ifrln, att dessa 3 000 paraderande kvinor e j heller äro viinner av de insnörda fötterna!
.
Den kvinost~ksförening som av tvenne le- dande och inflytelserika kinesiskor bildats i provinsen Peking uppges vidare vara särdeles &amp; an1gln&amp;li.
Ordfhmden i deizua &amp; dess: .&amp;om grundare av e9 juridisk högskola för kvinnor. "
Hnnu liingro österut.
D e i i buddhistiska Jodo- sektens 750-LLrsjubileum, s o u för nigon tid se- dan högtidlighölls i Chiointemplet i Kioto, av- lopp inte1 utan en sjiilvst5ndighetsförklaïing fr %n .de 350 xunnor som samlats till festen frbn alla delar av Japan.
Sadan a r tiden!
PB ett särskilt möte enade ' sig dessa nunnor om en resolution, 3 vilken d.e begärde att de i likhet med prästerna skulle f A vura med att v l l j a medlemmarna i sektens högsta rad.
Därtill fordrade de en högre och mera till- fredställande utbildning aw vad som hittills kominit nunnorna till del.
Mötet hölls i nunnor- - rias egen skola omedelbart efter den stora jn- bileumsfestiigheten, i vilken de, i sina svarta nunnedräkter, samt tusentals av Jodosektens präster tagit del.
Politik och kvinnosak, religion och kvinno- sak, det blir allt till samma stora Eoinplicerade hifgn.
jorden runt.
. '
' l.
- Köpenskap.
och valgö,renhet ...
Ett uppslag.
ilca s-t ' ou som det ar sagt, lika visst ar det att vi bli fattigare he-.
la våzt gamla kllot runt, för .. var &amp; g som.
g&amp;.
.
.
På alla, områden giiller det att kom- ma till ratta i. detta nyktra., kusliga sakf örhållande.
D.en, so-m, k,an, arbeta, arbetar naturligtvis.
men de, som inte k u n n a 5 De sjuka, de orkeslösa, de osky!
Jigt riziirkta?
Ja, för (dessa a.tr&amp;c,- lm tusendb och åter tusende k.ai.leksfulla händer fram o f f e ~ s k ~ - e ~ och bedja.
Men i déssa bedjande, framsträcktn.
händer faller rallt mindre och mindre.
guld för vart år, som går.
Daet går så långt att de under gods tider gjtorda, donationerna, ej alltid kun- na hoim~ezas.
Således galler det att loasta om rodret Och styra efter ny kurs, 15.mpJig för tiiGeförh&amp;llandena.
Deana.
kurs ger oss Romain Rollands goda van, fru Louise Cruppi, mycket kand iiven i Sve+,ge, sedan iden tid hon vistades här i och för studier till sitt utmarkta arbete över nuti:da svenskla författarinnor.
- i:.
Hon .uppmanar sina egna landsm * ninnor att följa engelskornas exempel.
De .tyckas ha - funnit ' en vag ut ur.
pen- nii1gesvårighetern.a och de pinsamma, för6d.m jukande tiggerierna för sina f at-.
.tiga.
I: stidet för supplikanter bli de han.dl.andoe!
För engelskorna var detta ingen primör.
Det var s n m s t lett .arv från suffragettidens stormiga kampkr.
L,
' Under ' d w a stmtades en hel del " suff- ragett-af f &amp; ', grundade genom kvin- nomrnitnqsletniiagar där man.
själv dler med ombud förestod ' buiken, och vis- sten gick till den " Heliga Sakens " kassa.
llösträtt ha, de - .men på köpet fingo de också idén: " köpenskap och valgö- reiiliet ".
%Och den exploateras med iver.
Detta kr då vel ifigenting nytt, ropar n&amp;gon., Tänk p &amp; våra stom, mondäna basarer och valgörmhetsfester, med sa- lustånd och - på våra böss-skram ' lan- de " Dnga.r9 '!
Sant - delvis.
ISlm o; m- Icao s t n a d e r n a förde förra, som d u - k a d l d d e s perhörda summor, .med de icleligen yarandra överbjudande lyxpre- stationerna, vem komma Ide till godo?
Och " Dagmas " koppmslcia3i1zllel blir med varje år allt ohälsosammare för öronen - och allt ovil1ig; are &amp; tlytt!
Dessutom bli Ala clessa " viilgörande " damer indragna i en inassa representa- tions-skyl-gheter och.
" tack- för-h jäl- pen " - b jndninlga; r, som ha braa mycken likhet med återli ?.mn:aid växel på de sto- ra sedlar de tagit in * å basaren.
Och förresten:.
på hur många basarer jazzar man in pengar under åmt-s 365 dagar?
Ea&amp;ie på ett tiotal?
M- &amp; f + k ropa d a g l; i g e f i &amp;, ' värme ?ch ' mat!
Inför penningekna.pph&amp;n ariammade den hiigförnäma engelska aristokratien spf f na.getternas $6: de slogo sig på af f 5- rer,satte uipp ~naclist~, blomster-, konstva- rubutikei:, dar de sälja till norm &amp; pri-, ser och l å h köpa.ren, sig sjä-lv oveta.nde, öva välgörenhet .. Och med denna dag- liga, silande lilla silver.flod iiderhålla de sina milda stiftelser, utan att ockra, på ' folks tåla.mod och utan att degiaders sig själva i ringaste mån.
E h så öpp- na de e4 tesalong, dessa övdt i Eng- land så van1k.a.
imdez-vous-platser, dit de rekommendera och s k i c h vamer och bekanta - och det går ypperligt.
" Min lilla butik på Bond Street inbringar .guld rentav?
ropm lady W. diil @ n % @ ister, med föi+jusning.
.
Och dessa högförniimiteter skörds dessutoin en privat liten biprodukt de !aldrig dröinde om: de föväma sig duk- ti.
@ affisegenskaper, de komma i koii- takt med det verkliga livet och på ktj- bet få de - sensation!
.
F r u Louise Ciuppi uppmanar .. f ransy- ishm: " gack du och gör s h &amp;! "
B a r du en trädgård eller lantegendom i stada niiihet: sälj kall och selleri - sä.lj blommor!
Eller en tesalogg?
Eller en Imode-affär - du som är modist me3 ' fingerspetsarna!
S k d l e det inte vww behagligax än gå från kontor till kon- tor - med lista?
Eller värdiga.1~ &amp; n att stå utkadd i ett gathörn och leka pa- jas &amp; d fr; tmstrkkt tiggazbössa?
Uppslaget får gälla för m d det .kan - men en räddning till en tid ut ur det nuvianmde dödvattnet ä.
det dldeles sä.ke1.t.
- HEDDA KEY-RASMUSSEN.
.
.
.
.
-.
.
.
.
HERTHA .. 111.
.
. '
, Kommunikation~sverkens lönenämnd och 1921 års Iönekommittés betänkande. '
.
.
: II.
.
Beträffande # den för m5.n och kvi,nnor gemensamma tjihsteförtecknhg, som skulle bliva gallan.de vid lmmmunika- tionsverken, .anser lönenänin.den, att .de2 i nuvarande l: a kvinnliga.
lönegraden upptagna befattningen skrivbiträde bör kunna uteshtas, d å den.samma hittills icke kommit till anvandning vid nämnda ' verk och, såsom vid flera föregåcide tillfWen framhållits, något behov s v befattningen i fs5ga.ick.e föreligger för dessa verks vidkommande.
Till det av lönenhnden franilagda förslaget- till iaplacering av de olika,.
hittills för kvinnor avsedda befattnin- gar i .en för aman och kvinnor gemen- sam löneplan med tillhörande tjanstc-.
förteckning fogar aamn.den f öl jande er- inringar.
På grund av.
konstruktionen av den kvinnliga löneplanen med allenast 8 15- aegra-der - vilka - få anses motsvara ett något större anta$ 16negsa; der inom dm .manliga löneplanen - hava .de kvipn- liga tjänstekategorierna sammanträngts på ett sätt som gör d e t aatagligtJ att i åtskilliga fall inom.
en och samma kvinnliga lönegrad och inom till namnct sa; mlma befattning inrymts tjänster, vil- ka med hiinsyii till arbetsippgifternas olika kvalitet böra i lönc- hiiiseende värdesättas på ett.
.mera dif- ferentierat satt aln som hittills v.arit möj- ligt.
I '.
Sålunda tnorde &amp; s a befattningar ia- .om de niivarande högsta kvinnliga t j h - skkategorierna på grund .av inordnan- # det i Oden kvinnliga löneplaneLi hava pl5- cerats val lhgt, .om hänsyn tages alle- nast till med befattniagarna förenade.
.arbetsuppgifter, b.efalasstalhi; ig m. ix.
A andra sidan havsa mma3iiinda vissa hit; tills för man avsedda befattningar w r.
motsvarande d a g erhållit en jamförels; - vis allt för hög placering av Iden anled-, .nii; ig; att .de varit manli.ga tjänstemin förbehållna.
Aven beträffande en eller annan tjän- stekateg &amp; i övrigt, särskilt inom de hit- tillsvarande kvinnliga gruppema, torde kunna göras gällande, att densamma in- Tymrner befattningshavare med till kva- liteten s &amp; olika arbetsuppgifter, att d-; som utföra, det mest kvalificerade a r b e tet inom gruppen ifråga, rattvisligea borde tillhöra en högre lönegrad än de övriga.
- .Diet torde böra ankomma på vederhö- r a d e .verks styrelser att taga # dylika förhållanden under övervaga~lde samt till Kungl.
J5aj:t ingå med förslag till * de.
jayrillriiingar~ elles lomplaceringar av dylika sä.rskil.da tjänster, vartill en un- (dersökning i berörda hiinseende.
kan gi- va anledning.
.
Den av lön&amp;imndeni för olika befatt- ningar föreslagna placeringen medför, m &amp; iakttagande av de utav namnden.
.
.
.
.. ifrågasatta avdragen för - kvinLdig inne- havare lav befattningarna, i åt,&amp;lig % f a l l lönemiaskning.
I dylika fall torde d e nuvarande befattningshavarna - böra aga ratt till personliga lönetillägg.
.
-.
Slutligen föroidar löainämnden att .de nya avlöningsbestamme~serna måtte.
träd.a i kraft vid en bestämd tidpunkt och icke p &amp; satt lönekomqittén tankt sig allenast successivt i mån av avgång eller b e f o r d k.
Sistnämnda anordning, enligt vilken de vid över.gånge till ett nytt lönesystem!
oundvikliga svårighe- terna skalle utsträckas ' &amp; er en allt f ö r lång tidspefilod och förenas - d andra har tillkommande olagedeter, hanfii- rande sig till befordringsförhålla.ndenz och de yngre tjänsteinännens lönest21- ning i jamfö~else med; .de äldres m. m. anser sig ' nämnden u d e r inga hmstin- digheter kunna tillstyrka.
- - R e s e r v-a t i o n e r h a .avgivits av ordföranden ävensom av ledamoten W. A. Nilsson, med vilken ' Iedmnoten P. N&amp;mn förklarat isig instamma.
Supp- leanterna Hesselgreri och - Petrelius ha, var för sig, avlamnat samkilda utta- landen.
H r E k m a n.
- Beträffande de homittén åberopade, av niinbden un- derkända sociala synpunkterna, så får &amp; vetvii kommitthns b~tonaqde av sta- stens kntrasse.akt främja Saxni1 jebildandet icke betraktas s h 0 4 huvudsakligen avseende ett stakens " fortbestånd " ' ' i form # ax steg~anl nativitet.
Om den saken +der,.
som bekant t. o.- m!
mycket skiljaktiga meningar.
Utan.
vad som &amp; är&amp;$ i väx foreliggande sahmanhang f r h s t åsyE&amp;s såsom socialt betydeho f i l l t är .givetvis,, att statstjänstemännen, ' ' ' som i viss mån bilda stommei smhalls- orga.nismep, leva under, socialt sett, sunda och normala betingdsei.
Den enligt nämndens uppfattning för stallning&amp;agandet mest betydelse- fulla synpunkten korde dock icke vma den sociala hänsynen, utan vore .desi innesluten i kiavet, att " arbetet skall beta1a.s efter dess värde ", .att därvid re- geln, " lika lön i lika befattning " skall tillämpas samt att staten " i sin all- männa lönepditik icke bör &amp; &amp; a från de grundsatser, vilka ti1l:ampas på del1 a-llmanna arbetsma.r.knaden ".
Ett " arbetes vbrde " besiiammes, d %r fri prissättning rader, endast delvis av arbetets art och en ' för dess .utförande erfmderlig utbildning.
Tillgång på ar- b e e r a f t och möjligheten för konkur- iiens emellan skdan iiger på en obunden prisbildning en awgtira.de inverkan.
Men i svensk stratstjanst ha dessa fskto- r e ï icke något inflytande.
Där $mtstalles.
tvärt om " arbetets A,rde ", &amp; eroende av konjukturer, tillgång på arbetskraf- ter m.
.m., genom e t t av statsmakter~a fattat beslut med i, viss riktning obe- gränsad räckvidd.
I sak innebar ordi- narie tji.htemannaställning, att mellan staken, representerad av något.
verk, och befattningshavaren, träf f as an f örbin- delse, mm tillfö.rs&amp;rar den senare en .viss minimi; inkomst till en angiven å1- .dasgrans och detta till och med obeso- ende q huruvida- shten i fortsättningen i den överenskomna befattningen har möjlighet att utnyttja den anstalldes ai.
) Jet; skraft elder icke.
I nu nämnt avse- ende .ager .. &amp; n: svenska t jamtemannen en stallning, som, oberörd - av synpudc-,
ten a + ' arbetets varde, i orubblighet.
ning, all, tills.
.
erfarenhet vunnits, 1ö- neplmaneriia upp taga en marginal - till knappast torde ä &amp; &amp; got m&amp;styck &amp; - - Genaom.
~nsionsr$tt&amp;, vilkeii, 6x11.
skydd mot ökad statlig förvaltnings- också efter biarag f r i h ' befattningsha- ko&amp;md.
J a ~ m har ~ l g &amp; l h nämligen varens sida, med övefviigaide statstill- att cle normda faktorerna f &amp; fast- skott.
garanterar aven den ur tjänst &amp; y-: stiillande av " ai ' oetets varde " elimine-.
gångne viss ' inkom~st, så ' lange han .lever,.
~ a t s, men: att s t.a t e n s förpliktelser, blir.
intiiiile.
i ordinarie statstjiinst i hur an experiinentet utfaller, kvarstii själva verket ett livstidsavtal, oryggligt och förvisso bliva till full,o utkrävda.
fran statens sida, enligt ' vilket befatt- I detta samm,anh:ang faller # det ock- ningshavaren ger verket ratt .att i stad- så.
i ögonen, .att lönenamn~deiis majori- gad, omfattning förfoga över hane, ar: tet starkt understryker,, att staten i sin hetslxaft, medan daremot sta.ten åta- al~liniinna ltinepolitik " icke bör avvika ger sig skyldighet att bereda befattnings- från # de gxundsatser, vil.ka tilla.mpas havaren unden hela haris tillviro.
viss på den allmänna arbetsmarknaden ".
.
blig inkomst.
Herr Ekman deklarerar sin fullstandi- Det är emot d e 11 n a bakgrund- 1921 ' ga obekantskap med en " allman arbet.
; - %rs lönekommitt6s förslag &amp; all prövas.
marknad ", vi1:ken tillämpar s.at.sen: Ii- Det .ii,- rörmde tjanst-einnehavare i nu ka lön i lika befattning, lika för man angiven stallning frigan bör ställas, och kvinnor.
.Att fullstiandig, formell likstallig- huruvida det ar Fampligt och rimligt att behovsprincipen, exempelvis i fa- het tilltalar de personligen statsanst&amp;ll- niiljetilliggetc Sozm, knmrner i tillämp- da .kvinnorna ar otvetydigt, aven om ning eller icke.
Ett.
principiellt svar åkkilïga bland dem icke torde kunna u d g å, att.
k&amp;na, att en o.medelbar dy- P &amp; den frågan synes knappast kunna ut.falla.
i den riktning, namnden gjort lik ställning kan f å köpas - mycket dyrt.
gj,llande.
E t t jasvar- synes.
vara vida ' nar en.
sådan princip hissas upp.
.
stwlrme motiverat.
på bekostnad av behovs- och familje- Ochå.
, den åberopade " grundsatsen " tilläggsprincipan, då .blir f d jden otvi- " lika lön i lika befattning " ' ter sig fö- velaktigt den, * att det allmiinna kvinn9-.
ga övertygande.
Nar staten vägrade intresse: som sammanfaller med hem- 1ialvp.arten miinnislcor, kvinnorna, att mens intres-se: blir tillbakasatt.
Detta f &amp; tiUt-riide till flertdet statstjiinster, fntmhöllo också vid flera tillfallen de i n n e h r det ~bestr~clligen en orättvisa,.
kvbnliga led ' amöterna av ' i923 års 1ö- Men av en behöiigLetsförklaring för iiekommitt6,.
.. vilka varmt förordade fa- Iiviilr,brna lax icke följa, att ' staten,.
ini1 jetilliiaggsprincipens genomförande: cliirirest - den har anl,eclniAg antaga.
; ait.
Frågan om behovsprincipens .g ?dkan-.
den nya aspirantgruppen, såsom hel- nandi eller förkastande påkallar gi- het .betraktad, ' representerar mindre vetvis i detta samband på ett helt ah- allsidig använd.ba.rh.et, - utliå.lligh &amp; och nat sätt ä6 förut vant erfordyligt icke.
produl~tivitet, -.
: b e g i " .-en-:: kittskrh -- blott - tjänktemä * n&amp;s, utan; även a h. '
en ' * * '
HERTHA 114 r .. llinänt intressemdes och enkannerligen de för den ekonomiska utvecklingen, an- svarigas uppma:rksamhet.
H e r r W. A.
N.
i l: s s o n, (K a b - b a r,,pj 4.
- Pio ?rlemets lösning enligt nämndens princip - och utan merkost- nad för statsverket - kräver en sank- ning över lag lav nu gällande tja.nste- mannalöner.
E n dylik sänlrning av be- loppen å den nya gemensainma - 1öne- skdan, som för den enskilde t j h s t e - mannen bleve .mycket .obetydlig, skulle, på grund av de manliga befattningsha- varnas stora flertal, göra det möjligt att, utin, stegring av statsverkets total- kostnad, ej bltott bereda d e nuvarande kvinnliga tjiinstemännen, åtminstone successivt, den löneförbättring, som fastän Iden icke pålrallas av behov eller andra materiellla hänsyn upptagits bå- de .av 1921 åxs lönekommitté och av löne&amp;i.mnden som en given konsekv.enn av behörighetslagen, utan även att bort- s &amp; från de lomstandigheter, S O.
föranlett kommittén att föreslå priocentuella av- drag.
å de kyinnliga lönerna.
Finneii man # denna utväg olämplig, torde vårt folks ekonomiska.
betryck göra det nödvändigt att framdeles som hittil1.s fasthålla vid ' behovspri.ncipen.
Med d,enna utgångspunkt kan man antingen bibehålla och!
vidare utveckla den nuvm.ande anordningen med skilda löneskalor för män och kvinnor, vaivid de senares genomgående lägre avlöning, motiverats med kvi:nnornas billigare l e ~ a d s b e h o v och billigme levnadskost- nader i allmänhet, eller också begränsa tilliimpniagen # av behovsprincipen till en meravlöning för familjeförsörjaren.
Det i # detalj utmbetde förslag, som med e '.
: .-; t.:, &amp; ', - -.
.
.
anslutning till den renodlade $aimiljc- tiltaggsprincipen f~amlagts av 192 1 års lönekolmitté, lider emellertid av 14s- sa fel och svagheter, som torde göra det lika oantagligt som lönenämndens för- slag.
Kommitténs utredning visar an en gång, hur vanskli.gt, det är att åstad- komma ett lämpli. &amp; och skäligt lönesy- stem med familje- eller barntillägg.
En dylik anordning torde böra begränsas därtill, att de två sista ålderstilläggen i de f e m l r l a ~ s ~, och a .det sista å.lderstil1- lagget i de fyrklassigi 1öneg; i; ailerna ut- gingo på samma satt, men endast till h m i l jef örsörjare.
3 ' r ö k e n.
H e s s e l g r.e n.anser sig helt och hållet kunna instamma i de av bnenänmdens maj.oritet framlagda skE- len mot ett införande i statens lönesy- stem, av f.ainil jetillaggsprincipen i defi form, som av 1921 års 1önelr.ommitté föreslagits, ävensom i namndens upp- Sattning, att frågaq.
om de lc \ $nnliga bef attni rigsliavarnas lönestillning e j behöver på något satt göras be~oende .av frågan od denna princips införan- de i lönesystemet.
Reservanten ansluter sig iofö~behåll- samt till dlen princip - en rent kvalita- tiv uppskattning ax axbetets värde in- om vaxje särskild befattning utan häc- syn till befattningshavarens kön - som # av 1önenia.rnnden lagts till grund för de kvinnliga bef attningdiavarnas inplacering i den gemensamma lönepla- - n och anser i, likhet med niimndeii att en geme &amp; ' a * löneplan och dito tja.nstef örteckning utgör ett oeftergiv- ligt villkor för en praktisk och rättvis lösninq av denna; fråga.
Som en konsekvens av iienna prin-
.
H E R T H A - 1 15.
cip.
har, också niimdes tagit avstå.nii n-a.
biträds.
den som: den prsprungliga f rån 16nekhmmit&amp;~~ förslag att genom .fo.imuleri; n.gen, .., enar hon .anser, att be-,.
...
ej lamnlar !mm för något visst löneavdrag utjimna en förmodad hiirighetslagep helst intrång i de gifta, kvinnornas.
mindernädighet i Ide kvinnliga befatt-. '
ningshavamm p r e ~ t s t ~ o n s f ö r m å p &amp; g ~ +tf att beklbda statstjänst utöver vad visande att en sådan differentiering %r som stadgas i lcinereglementet om andra ohållhr samt att nödiga korrektiv stat; stj&amp;nstemans rättigheter och ' skyl- gentemot e n d d a t j ans temans eventu- dighet .i avs&amp;ncle å tjänstledighet och ella mindre Idugliglzet redan ar tillfin- dylikt.
Reser- nenaesj ' i avlöningsreglenzentet.
H e r r P e t r e l i u s. '
- ~ e h av.
vanten, som, anser .att lönenamrden b,or- r:Cimii,lcl~eni viil inordnandiet i tjänsteför- de tagit steget fullt ut loch påvisat, att ' teckningen av olika befattningar följdit detsamma galler aven för &amp; n av löne- principen.
.
' - &amp; ' rent i kvalitativ upp- konlmittén större sjukligheten uppskattning .av !arbetets värde - for- bos de kvinnliga b,efattningshlavarn.~,.
drar aligli reservantens mening, .att.
protesterar mot infö~ande av digot som blefattningarm kanslibitriide och sta- helst av&amp;ag~ysDem, som ej är bekh- tionsmästare av lclass 2 uppflyttas till gat a v dan olikhet i manliga och k&amp;- 4: de.
lönegradek befattningshavarnas r d ö n e r, som Inom postverket äro fordringarrna.
p %.
en fö1j.d av avgifter-na till anlre- och .aJini8.n Ironipetens, f ackutlddning pupillkassan och .olika pensionsavgif- ocli t j &amp; nstgöringspres.tationer ' lika f ör ter.
manliga och kvinnliga befattningsha.- Uncle~str~kancle $att lönenämnden vid.
v~aite ' ELV.
S.
k.
1zGgi.e grad.
Det vore för uppgörande ' av sitt förslag till löneplan, den s l i ~ l en l lika oväntad som orättfar- enligt reservantens menkg, slagit in på, cligl~oneelrvens av behörighetslagen, om.
.
ratta viigen, hanvisar hon emellertid till densawma tages till anledning att utan de i hennes t3; ql &amp; - mest påtagliga fel- sakliga grunder dif gerentiera ifrågam- placerin.garn &amp; b,étraf £and !e k.anslibitr &amp; - rande b,ef attningar (postexpeditörer, den, post&amp;peditörer och telegrafister förste postexpeditörer, .och postmasbare samt fö~klarar att d e n av ngrnndbn fö- av 3: ii och 4:de klass) efter innehava- reslagna löneplanen ej kan anses.
slut- rens kön betr&amp;ff@de titlar och placeiing giltig, v i h t o &amp; v av nämnden sjal ' v i lönegxacl ' er .i en för man och kvinnor framhållits, ulan torde fordra en ytter- gemensam löneplan.
.
.
D.ärpå skulle ligare bearb&amp;Ang för att bli praktiskt otvivelaktigt förr eller senare grundas anvandbar.
den uppfattning,: at4 även en Iivalita- .Vad betrafsar, den av l~nek~ommitté,~ tiv åtslliilln~acl mellan befattningar, som föiles1agn.a och av lthenamnden gcjdtag- innehiades av man, och sådana, som be- na .ändringen av 9 4 i a,vlöningsregle- klaiddes av kvinnor,, existerde.
Högst mentet angående gift kvinnas stallning, sannolikt skulle vidma befattningarnas förklarar sig reservanten lika litet kun- hanftirande till ski4d1a lönegrader leda. '
' ' n,,
H E R T H A 116 till - itt.
befattning, ekernp&amp; &amp; en posb r&amp;tartjäiist, skulle ' ianslis ledig med plac&amp;iii &amp; endera av två lönegrader, för mci.idig eller kvinnlig ' inneha&amp;re.
Där- i e &amp; v o r i den nuamande fria.
och öppna. '
'.
tävlan mellan maniliga och Jzvinliga, sö- kmde i viss mån upphgvd.
En- dylik utveclding vore även för BmtVerket o&amp;nx ' am. "
ELIN RHEBORG.
. '
- Notiser från -.
Ellen Key.
M ä.n.n i s k o v &amp; n- n e n.
Av A m Margret Holmgren.
Stu- dentföreningen Ve~danldlis smås kr if te^.
2 ' 79.
.
, 4lbert Bonniers förlag.
..
Vi ha fått en biogmfi över Ellen Key, vissdigen ej ingående och uttömmande - Veiidandis småskrifter rgnmer ej det- ta och popu1:miaeringen av gmnet gör ju oekså att det, djupiarai greppet här s h a s - men dock de stöqe linjerna av.
hennes liv och gärning sammanslut.- na k; ri.ng det .hon levat fardigt.
Man följer Ellen Key genom den barndoms- och u n g d ~ m t i ~ d soni hon själv så levande skildrat i boken om den ä.lslcade faddren samt fram igenom utveck- lingsåren och in i det - skapande, starka, stridbara och k&amp;rileksutflödde liv som varit - loch a r - hennes.
Andys av hennes författarskap ingår ej i denna bok., och endast ganska: allm.&amp;nt berö- ras Ide moment lav hennes kkriftst&amp;lla; r- - verkslamhet som varit ma; nifestationerna av hennes # djupaste patos.
Så skarpt kon.tui:exad som Ellen Key själv.
ar .ger denna biografiska skiss dock även i sin lätta t&amp;kniig gripbar ...
en, - .. bild i v ' I. den Ellen Key, kring xände förgiunds figur hmske starkaste strömniiygm brutit sig.
Man måste beklaga ath aigrid Frid- mans m1onumenta; lt b w d a statyett ' .av E h n .Key till sina linjer så förvan-.
&amp; &amp; s som fallet.
blivit.
vid dennas repro-.
duktiion som omsltagsvignett. '
Vivis resa, II.
l ?~h Sdtsjöstaden till P a c a e n s strändler.
Av Vivi Lau- regzt.
Med .teckningmr a v författaren.
.
Wahlström &amp; Widstrands förlag.
Det, är givetviis sandeles post festum att nu p &amp; höshsidam anmäla, V i v i s r e- s a, del II, från i v h.
De mång tusen: t i a ' viinnerna av .&amp;l I ha s&amp;kei-ligen redan.
för liinge sedan köpt den och fun.nit ut att den tir den lika roliga fort-: sättningen på &amp; n roliga första delen.
Samma fart i den., samma friska, löje, simma goda hjärta; Och sam &amp; dyr-.
bart huinoristisha pennteckningar.
Men - hur sent ute man %.n ar, alkid har.
man lust att, för egen ra:kning säga.ifrån att m m.
fortfasande ' varit p e r h ~ r t .road i.
~ssail~lskap med Vivi.
. '
* - .-E.
;; g-x.
- a ' ..
H E R T H A Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förhundet.
Redaktör: M e n Khman.
Förbrrndsmedlcmmar er1i:ilIa tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prenuinerdon sktsr dirckt gciioni Fredrika-Bremer-Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
1t:ke-för6itntlsmeJlen~n1~1r prenunierera å niirntaste postmstc~lt eller i lok- i~utulel.
Pris för postupplaga: år kr.
6: 3); ' / - Pr kr.
3: 50; ar kr.
1: 90.
Lösnuni- nie * 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktions- tid: iistlilgar och fredngar kl. I - 3.
Allm.
T.
Norr 48 So, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 71- - 4 vuge söckendug.
Allni.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
', ', ', ', Tidning för Lärarinnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan.
Rcdaktris: A n n a H a m m a r d a h l.
Adress: fipersgutan Y, Stockholm.
Utgår till skolhusen, speciellt i landsbygden, över hela Sverige.
Kom- munernas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjäns ter.
Upplysningar liirntias rönode kzrinnligu arleisomr&amp;ien, ut- bilclttitiy ~ k u r s c r, l~ncl / ör / i~llunden m m.
- - i För andra gången.
9 - - 5 Kvinnliga akademikermötet i Kristiania.
Sturzen-Becker.
Av Astrid a = - - - - - f j E - Z Köpenskap och välgiirenhet.
Av Hedda Key-Rasmussen.
Ett internationellt studentskehem.
Av Anna Wall.
m Kommmunikationsverkens lönenämnd och 1921 års lönekommittés betänkande.
II.
Av E !in Rheborg.
Notiser friin bokvärlden.
- e - - - E - - € - - m e - -- Fredrika-Bremer-Förbundets skola f ör kvinnlig yrkesutbildning, Högre kursen iitl) ilcl:ir siiiiiiiatlsl~iinriiiiior och; irl) ctslccliirc.
Lägre kursen tvc " ~Arig l i i i.
l i i i g ~ ~ k för ~ l i kliidsiiiiiiii~tl.
~.
Extra elever inattaps i iiihii av iitryiiiiiio.
I [östteriiiinen 1) öiyicle (len Y i i aiigiis1.i.
IZtt flital p1; ttser; iterst &amp; i en 1) iiralell kliiss i I,iigi- (1 kiirsc~ri.
Adress: NORRLANDSGATAN 20, Stockholm.
' I ' vlt i ' (bl1: 303 !l9 P r o s p e k t siindes.
För bildad dam Varldens Rirniirnsta Iiitler- preserviitiv, gör skodoiien c~bsolict rtrtfentiittc och j~ri~tsi.
.
tlribbelt itcirnktiga.
A.-B.
Collan-Olje-Fabriken T. OLSEN - STOCKHOLM
