# ID: svediakorp-per2836
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,893
# sentences: 886
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TLDSECRJIFT F () R DEN S-NS-
LEDANDE OCH POLITISKA ARTKLAX, SOCIBLA FRAGOR: LAG FR AG.^^, SKOL- OR: OCH UNDERVISNINGL.
; FR~G Sid..
K l e m a n, E l l e n: I.
C.
W:s exeku-.
tivrnöte i l&lt;tipenl.iaiiin 19-28 maj 1924 ' S9 S t u i.
- z e r i - B e c k e r, A s t r i d: Iivinn-.
liga nkademikerriiötei; i Kristiania ... 103 ' Fredrika-Breilie.rskolan ....................... 3 F1~eclriki~-I3rerner-:l!
' örburiclets stipei-idie~ - l924 ........................................... 113, 79 l~reclril; a-Breme.r-F6rI3iii1dets Arsmöte 23-24 april .................................. 54, 65 FUr Fredi:ika Brerners staty ............... 36 H %lsingforsliongressen ........................ 51 1iitei.nal; ionel.l~~ l~vinnokonfereiiser 1 !,24 2:) Ki:etssty rcisei~iöte i: ~ !hlsiiigborg ......... (i2 N2.r vi fi racle 40-Arsdagens iii inne ...... 14:-l Rep.i !esentationeii vid vikens interna- tioiiel.la kviiipokongresser och möteii 78 145 Svenska Kviniiornas Nationalförl:~unclC) .L, \ Ve~sl~ingto~il~origressen 1925 ................ i43 ' Vkt h d; a ....................................... 121 Arstabygget - de ' syenska kvinnornas eget h.us .................: ...................... 20 ' .rstaföi:eningeri .....................
.
: ............ ' 73 ArstiMubbeiis bygge ......................... 33 Årstasoaré p &amp; Stocklml iiis Grand Hôtel.
61 K l e ni a ii, E l.: l. e ii: Esseldes testa- mentte .. ....................................... i.
.... 1.33 R V h e b o r g, E l i n: IKoni~iiunik~~tioiis- verkens lönen %riind ocl~ 1C,P21 Ars löile- koin niitt6s betiiiikande ............... 74, 111 -,, - Ä.rn betsvegk&amp;i och l 9 d l Ass Iöiie ' kcnnn1itt8s betiirikanile .................. 37,56 Sti1G1 v o n H o l s t e i i i, M a t h i l - d iL: De kviiir~orn~s rr~edborjrd~?
] .. Y &lt;L 1.t ................................................. -,, -- Kvi~i~.iorm, och doriiare2iiibetet .I.
1.1 o r s ter1 s c) ri, A s i a i i i i e: Nya föi:slri.g .i Iöiie- oqh.
peiisionsfrAgor .... W e s 1; e ~: g s s Il, r A n ii a.: ' l ' ilgang og IJigelöii .................... .l .. ................... Aktioiien rriot d e sti~ts~~nclerstöilda 1iii.o- \ lerkeii ........................................... A.vsl I i '; a ride 1.4 l&lt;sd; i.gsrevy .. ................... .C; irk.elg " ' dn g ler1 .......... ..; ........................ I l icl; ornits yi:kesutbi.l.d.ning .. ................
].
; ' red 1:i.k:~-Urerrier-Förbundet och koni- ...... i.i1itt6för~liige1; Gin ln~ini~olöiieriia l ?i.eclrikil-Bimerner-l ?örb~~iiciet o~ri gift I&lt; v i ii ii it^ i.n ed borgars kap .................. .Fi ' &gt;.r a i i h gkrigeri .............................. Hii rriiis t!
........................
. '.
................ Norcleris f6iöi.st; c~ liviniil iga minister ...... 138iksc.litpen och pi-iv; ~I; liii:ovel~keii ......... Sl; oc.lcl~olmsl~ opinionsyttring .. ............. ' Sid.
9, 24, 40, 59, 77, 108, 123, 144, 154. r .L v5 lii~rigliga ~i~:) l ' or) c) sitiorier ..........: .... ' Vtid sorl1 Risl.les i riksd:&amp;ens k k - r t ~ r ... LEVNADS- OCH MTNNESTECICNINGllR, A rets ri I i d i g .................................... KUL ' llUR- OCH RESESIKILDRING.AR, I l, ' I.
: I (.
l. e i ~ a i n,.
A n ii ii,: " Vad skall.
jag k) li?
" - i.itsI; ii.llriiriger L .... ......... ..; ............ 95 l~l.eiiiii.ii, K l l e n: h e t t.redje n o r.
diskii.
ii. \ .irii~ioss.Ii~~ ' i~Bl; et; .................. SI.
B o r e l i u s, E1 i l.
111 a: Victoria Bene- dictssoii och k.virinofråg:m ............... H ii c k s t r ö .III, A ri n a: Josefina Bengts E d h, C.: Ester Lutteiilan .................. F o g e I k l 011.
E i n i l i a: Allsegmren ....
.
.
J o h n s o n, ' O l g a: Anna Fridinan ...... 71. i John s s o n, P e h r: E n bol-gfru f r h 17004alet ....... -.
.............................. 125 K e y, - R a s m u s s e n, H e d d a: Kö- penskap och vigörenhet ............... 109 K l e n l a n, E l l e n: Bertlia Hubner ... 34 ~ahlbok N: aima: P i jalit ' i.Anie- rikii 1984 efter Fredrika Bremer ...... 121 - ' l1 r.0 t t H. e. l g e, ' E l s e: Polarhjaltin- man Ada Blackjack ..... i .. ................ ' 42 W a l l, ' A n n a: Ett i.nteimatione] lf, stii- dentskehern i Paris ........................ 105 i n d e, B.
e a t?
i c e: Dorothea von Scldözer-Rodde .............................. 155 Det heliga kliget .............................. 93 Fredrika Breiner och Aniiel .............. 27 Neandre de Byzance Norayï ... ..: ......... 151 NOTISER ' FRAN BOKVÄRLDEN.
~ o ~ e l k l o u E, m i l i a: Allvarens ' folk av Eliri Hök ........................... $0 -,, - von Sneckenströms av Marika Stjernstedt .................................... 160 E l l e n: Alla tianters flicka ' av- Annie Akerhjelm ......................... L31 -,, - Barbarens son av Hilma Ange- red-Strandberg ................................ 147 - - Data och fakta rörande freds- rörelsen av Anna T. Nilsson ............ 80 Den siillsamma resan a.v Gert- Almquist .................................. 181 Ellen Key.
av Ann .Margret Holmgren ....................................... 116 -,, - Ett &amp; r i Australien av Hedvig av Petersens ...................................... 131 -, - I rang ined husets katt av Ast- rid Viiring .................................... 132 -,, - Jag ger vika av Stina Aronson 16 -,, -.
Jag vet ett land.
.
.
av Elsbeth Funch ............................................. 162 -, - Kvinnans sjiil av Gina LO&amp;- broso-Femero ................................. i5 -,, - NB.gra av Marika Stjernstedt ... 80 -,, - Prästaskriicken och den botten- lösa priistasiiclrén av Sonja Haneson 130 -,, - PA den tiden av Gurli Linder ... 16.3 -, - Silverforsen av Elin Wigner ... 147,, - Vi fraskilte barn ..................... 14s,, Vila och arbete av Emilia Fo- gelkloii .......................................... 140 -,, - Vivis resa, II, av Vivi Laurent ...
116 -,, - '?
Esseldes liv och livsglirning .. .... 10 ' - - Stina ' Quint död ................ i .. .. 137 ïud.
,, R a n i s t ë d t, E v a: ' Adide Phjlipson ... 35 -, - --.
K l e m a n,
TLDSKRXFT FUR DEN SVENS- ~K,WNNOR~F~ELSE U I G ~ N A V ~ ~ B - ~ K B ~ E X R; EDAECTC ' OR ELLEN: KI; EMCAN 3t
c= - _ Y D E ELON BECKMhIW, 4 $ e t!
o i!
~ = t i s a n $ i b ~ 1 t ~ Hetluft, Diatherrni, K o n s t g j o r d h6g0ar~dsst38, átaacisagn.
; Itl~eiiiii:rti ..; iii.
gikt, R@Pwsm &amp; ' %OV, Irtltitgj~itiniigtt ?.
4 w i i -: i r l f r t - t ~ l ~ ifti:,it+lzttlr * +, 4 1 t h i i i i ~ {, i r i: c.
:. '
.
F hlderdoiii.il1ri111d, alliti.
kr; rftiirilsit.tnithg etc. Tel, 105.52 5~rnhusgatcrn P 2 ' i ' uidirgur iiloia liirthgir, htlv 3-!
~ ~?
: s; i2 ~ 1 I '.
v Uitder soiiiniaren i Siidt ?rt !Ujv: Yu;: ~ !.
3 - 4.
' I;! !.
M.j+l q _.
: .-.
-- =.
" - .= .. - ... II: Y -.?
-
.
H ERTHAS nu började.
elit6 år- - g %ng ar arbete efter samma lin- med jer som: de föregående årens.
Vi veta krav ' samt föra deras talan.
.
' H e r t 11 a ubhoimn.er oförän1d.nit tio häften om året, d. v. s; ett hiitte i manaden med undantag av juli.
.
.
Itr.
.
1:.90.
Lö.snummer 65 öre.
.
Red&amp;tiOn ocll 48 l&lt;lnra-.
Jarnsides hiimred vill HerElla fort.- siitita att verka a l l n i h t k p 1 t ~ r f r h j: i i i - bergsgatan,, 2 tr., StQckhollni.
de och vGckail.de, att följa.
sanihallsfö- Redaktionstild: tisdagar bob fredagar retedserna i den mån och utsträckning, kl. .l-3 .. Tel.: Norr 48 50; 2762. det ar möjligt in0111 tidskriftens givm ' ram och genoim lett så omviislai~de in- Expedition: Varje söckendag $1.
1.1, - 4. nehåll soni, möjligt erbjuda på en &amp; hc ' instruktiv odh roande läsning.
.
Tel.: Npr.r.48 50; 27 62..
S I REDAKT~NE.N:.
D: et sista nyiirsskifte!?
?edrika Bre- MeF sz5.g fram emot v- 1 ' 865 &amp; rs abdikation och 1866 års intrade på.
viidjohian.
H m fick inte vara med om sjalva hihdelsen, för henne slutade aret - och all årens omsl&lt;iftelse - mitten till1 den 31 ' ' december P865. '
-.
.
.
.
I Men veckorna d@~förinnan .var lim- nes .sjal fylled au jubel, och meii för- hoppningar: och gladje blickade .hon franiåt mot det nya år, som skulle ut- fOra %den stora r e f o ~ m e n s p &amp; ~ det g m l a året iiyss beslutade varv.
liahn ännu att ge uttryck At vad hon ' kiinde ocli hoppades i en arti- kel i Illustrerad Ti-dning av d &amp; 23 de- awember.
Att hon lat de stora förvant- ningarna på ett rikt nytt i den artikeln myniia ut i en önskan att små h n v e n -.
tionella former kör celebrerandet av ett års ingHng aven maltte bortfaHa med det övriga utdömda gamla ar bete &amp; iiande.
för Fredrika Bremer.
Hon gl61ln.de inte vardags1i:vets hindringar, hon visste vad de betydde.
Det ar inte varje .miinniskagenera- tion beskärt att ens en enda @ ng stå i sjalva den verkliga.
påtagliga bryt- ningsstuniden 2v gnmnmlt och nytt med all dess hoppfulla tjusning, dess iiiinu I jusskinira iide niöjligheter; Vi lia; mest iiödvändig !heten att lura oss gjalva n1d en uppkoiistruerad skilje- stund mellan något som.
vi nainina gan-malt och något som vi kalla nytt, och e~~tusiasmen för # det idar nya året, s om gör sin entré, får var och en be- stå sig själv I. inån av förmåga .och ' ' I ' ' läggning.
I dessa senare .tider torde d. e n optiniisrnfrcam:kallelsen vara ska- ligen svår att effektuera aven för m- nars dar till lämpade individer.
Fredrika Bremer, som själv inför det betydelsefulla arsskifte som har namnts, levde i stimulansen av det verkligt nya, vande sig dock aven da, som alltid, inåt me.d sin fråga oim vad soim gör det nyn.
» Allt, s o m nyårs- livet i manniskans själ, sorn hjärtat i sin godhet och kärlek driver till, ' ar gott ocli verkar förnyande, vore det.
%n nundratusen Ar gainiiial ' t på jorden,, ' skriver h y i denna nyårsartikel - en vecka fö e .si.n död.
Hon thörde till de benadade som veta att förnyelsen klommer av oss själva, att det ar r i som (ha makten att framställa undret, ' göra gammalt till nytt, lagga av det onda och det dönida.
I denna svärdstid och bladstid, den- na för mängder av nianskor yttersta e !anldets tid, blir Fredrika Bremei-s karleksfyllda, - milda ord en obeveklig och .hårii dom.
Men den ar icke tiit Komma undan ifrAn ty den bar san- ningen i sig. '
Det vår sjal och vart Ii jiirta i c li e Idriver fram t311 förnyelse, i godhet och kärlek, det ko.miner i c k e; .det tusenariga gamla.
frodas i ondska och imder formen av de fruk- ' tansva~daste fasor därför .att v i in te slå ned det 0ah.~d6da det.
Vi få själva.
ta i tu med förnyelsen, då.
korniner t den också en gång med d ~ .ver.kli ' gen intr8ffande nyas stora lyftande kraft.
S A 2 m iir cirkelghgen.
.
.
.
.
\.
.
,.
n a ta emot ' alla '.
' anunalda .elever, ' Ett&amp;sjubiier ha.
lyckligtvis inte an- nic.
ko~rnmif i bruk. '
N A g o t lany&lt;e n e m vloro svenska odh engelska ' spi&amp;- tidsavsnitt a r; dock antaget för: isceii- ken, rakning, 1iiteratur.historia.
o &amp; p, ämne e n &amp; i i i sattandet av j~ibileuni.stF1.11fällenas s a ~ h ~ l l s k u n s k a varje i veckan m e d dubbeltimme.
åmiihelseritual.
Icke - dess mindre iir Höstterminen.
kom .. med: en mintjie Bet den ettåriga Fi-edrika-Bremersko- lan h ä r skall talas om, dock icke.
föi omliiggoi.ng av kurserna.
.. Av.
' förutva: att ii ?förat.
@ .rnre seder ä n de redan # be- randa aimnen utskildes räkning, medan - fintliga i tidens miiinesfirningsraseri.
åter e n ny kurs i konsthisWria, uppra$- tades.
Tfllströmningen.
var stor ' soiq Ha.r ar endast frågan .aun att i samband iried att skolaii börjar sin tredje t e r - förut, o @ h ännu en p&amp;allellli~k måste inin berätta 0111. hur de två första för- upprättas i engelska sprgket.
.
, Så gott som alla åldrar o,ch sam- ' löpt och.
om planerna för detta ars hällsklasser kan man säga vara fö ' r ' e- kurser.
trädda p &amp; Fredri ka- reme ers kola ii s d r Hanna Rpddh i Stockiholms-.
.
tïllsammai~s~~ ' ' kretsens styrelse 8första gången, fram- bankar.
Mödrar följlde k+tade timken * på att kretsen skulle med unga döttrar jur. kand. Mathilda '.
:.
I i ".
.
I h-, ' ' ' ar ' ' betande ungdom, vilken genom sin dagliga sysselsjittni,ng vore) hindrad be- gflgria andra sti~dietil ' l~fällen för att .till- efter vidgade i ' redsstiilla sitt be @ kunskaper, tilltahdes litan all friiga styrelsen i, Siil helhet av den storartade ' planen men ryggade nog också litet för ~svårighetema vid företaget.
Vilja och god tro basa emellertid bra .fram:.
At, ach dr Rydl-iS tillitsfulla energi drog styrelsen nied sig.
Och nar l ?re.drikci Bremerlskolans aftoi~kurser förliden jn- nu &amp; öppnades i ' sKungsholms folksko- la, sedaii en till.satt studiekanm1jtt6 gjort det förberedande ' .arhtet, viisade det sig att ' det sannerligen var e t t före- tag viist att katta i gång.
Sammanlagt 140 ' deltagare hade anmält sig till kur- serna, viliket ' betydde a t t t.
.o.
m. paral- lellkkrser fingo upp+attas ' för art kdn- \. '
.
. '
samhallslara .och bland .presentante! --.
.
.
im för vitt skilda a.rhetsfalt var intres-.
.
set; lika stmt för ämnet.
.
Fruarna Alnia Faiistmmi, .Ester Trolle och fil.
n1a.g.
fröken Astrid St.~~rzenbeckw,.
son1 mellan sig på fyra, kurser ' de- 1a.de de många engelskspråkigt.
in- tresserade, hadle likaså a ' tt räkna med den första ui~gdonml oc$ up:pht.
i.
oli ' ka &amp; Idersgrader.
Fröken.
.
Ghia Leflflers b&amp;da kurser i li-tteratur- " ciGh k~onsthistoda Iinde samlat ivriga adep- ter från skilda.
håil, och i fröken.
Ho- vings Iiurs i svenska srprliket bedrevs.
ett nitiskt arbete.
.
" r ': .Ntb l i ~ m m e r skolans tredje termin.
med saI&amp;a skickliga och .intres; sersde, leditrinnor av e r s e r n a, möjligen ocic- så; med nggot vidgat program.
påSaf- skilda punkter.
.
.
~ ~ l v ~ k staii1 a t.
.
von. '
' ',.
.
. '
Holstein .kommer ätt koncentrera.
sin spredo den st5mningsfu~la .belysning kurs i sann:liällslar~ på $örel@ningar i s m hörode .. festen till.
Mu ' seiamanuen- stats- och samhiillskynskap, med reser-.
sen fröken Louise Hagberg hade då re- - verantde av mera til-imänha ÖverMickar dan hållit ett .med skioptikonbilder be- i samhällslära för en evehtuell ' n$bör- ledsagat intressant föredrag om gamla jarkurs.
Språkkurserna fortgA efter julsedir, och ljuvliga gamla visor,.
saim~ma linjer som hittills.
Litteratur- Staffansvisan först av alla, hade sjung-.
' och konst-historiekurserna utvidgas.
i its till allas gladje.
Likaledes musei- arnanuen,serna, fröknarna Sondén och mån av (deltagande, och med den sc- nare iförenas besök .i Nationa~museuu~ Broman vor0 de älskvärda enekiitorer- under fröken Leffleris Idilning.
Son-i.
n a, av den avdelningen pii aftoneris nyhet för vårterminen k m namnas en program.
.Så går det till i Fredrika-Bremer- plan av d r Rydh att under szkkunnig skolan.
ledning eventuellt arrangera ännu E. K-x.
andra museibesök, vid ~ i a k m u k t,.
.
- .-.
Nordiska, museet m. m .. Till unldanr3djande av möjligt miss-.
förstarid att deltagan &amp;.
i kurserna skulle vara begränsat till vissa bestäzn- Iduns kvinnliga akademi.
da kategorier få vi påpeka att i- m6n Ilar vid saii~manträ~de under ordfö- av utrymqe kurserna sta öppna for randeskap av dr Karolins Wider:s ' tröin en var, solm känner sig lockad av dess tilldela t T&lt;l,ara 60 hansoii l d ~ ~ n årliga s pi.ogram., och att medlemmar av F.- pris å 1,000 kr.
Det.
ar Klara J.ohan- B.-F:s Stockholinskrets givetvis med sons rmigstallning som litteraturkritisk nöje raknas med bland skolans alum- skr.iftställare cch litter+turkän.iiarc., per.
Från och, med denna termin, som som härvid varit Bestämmande.
börjar måndageil den 21 januari, hal- Framför allt: har man darvid fr5n las lektionerna p &amp; Fredi3ka-~rerner- Iduns akademis sida fiist sig vid hen-?
?örbundetis ibyrål.oki !l, 48 Klarabergs- nes storartade in.sbts i Fre.drika Bre- ' gatan, men naturligtvis som förut p &amp; ' merfarskningen, vilken 5ämst kommit lrvällarna, kl. 7-9. till synes i 6en på Norstedt &amp;.
Söners Aftonsam~kväm ha ' också ingatt i förlag efter en fullt ny och man torde sko1a.n~ program .och koinmm iiven att kunna saga epokgörande utgivnings- .alltja-mt anordnas.
Höstterminens av- princip publicerade stora upplagan av.
slutning ' isked.de .med en Luciafest .deil Fredrika Breniers samlade brev n e d 14 dec; i Kygsiholms .folkskolas kolle- dess i kommen&amp;rform lämnade ovBr- giesal, då tvenne Lucior med sina tar- derli.ga bidrag till Fredrika-Bremer- nor buro fram ~ L u s s &amp; u l l a r kring ~ de studiet.
.
, festligt julprydda] &amp; ngborden obh skänkte i kaffe medan julgrarkns och d e många.
julstakarnas tindrande ljiis. '
- - C ' .p
.
*.
.
.
Viktoria Benedictsson- och.
kvinnofrågan.,.
:,.
H. ur .. privilegier * förnäm ' är icke ' en .redrika ' Brmers, en Carnilla collet ts perlsonligt upplevtda kvinno- fråga.
I bokstavlig mening ' var prast- gården i Eidsvoldsdalen lägre i tak iiii herrgårdsgeniaken På.
' Årsta slott, i figurlig mening var förha~lan~det ' mot- satt: ett tjugota ' l år 1,angre fram i tiaen och.
med Henrik Wergeland till bror hade hinilla icke den ställning .av fårigen, prinsessa, ej heller den utpräg- lade fr~untimniensmiljö som Fredrika.
Båda; prästgård~~flickan liksom tidiga- re herrgårdsfröknen, hade ro och rymd för ideell sorg.
~ y c k a och befrielse, efter.
en mulen &amp; h - h ' amz&amp;d ui~&amp;iom, i ett intellek- t&amp;l:t liv, alltid med utblick bortom skrivbordet till dagens solsken och ' sf- tonens stjärnljus - lycka * och ' beifri- e ' lse.
i %det intellektuella livet var Fred- rika Bren~ers., erfaremhetsfond, ur vil- ken hon * hiimtade sin förkunnelse for sina medsystrar.
Dels medvetet., dels oavsiktligt Blev ' förkunnelsen p5 sam- nia gång budskip om ' .kärlekens.
i1rn~b5rlighet - för en ' kvinna n e d IAngt starkare religiös och intellektu- ell iiil erotisk lidelse.
.
Den nyss tillfo-.
gade reservdtionen satte bon icke sjalv ..
Hon litade på iden reli,giöst fat- tade s o m tillräcklig Pivsmofor och livsglädje för var och en; Hen- nes egen eld saknas k&amp;nbart hos flertalet av.
# de.
diktade väsen, som skulle illustrera lyck~omöj ' ligheterna utan skärlekens,.
men som verka ret- samt.
matta och.
tama.
i sin otillrack-, - ' a ' ' '.
.
l i g t motiverade och föga kostsamma, .. ...
.
glanslö.sa %uppoffring .. ' D e n spontana lcvinnliga $adekens; arde och rktt Camilla weigelands.
smiirtfullt förvärvade syn p å.
' sitt eget ' .. mart ' yriun; i kädeken till Welhaven.
.
- iljlev iförfattzirinnan cakilla ~oll ' ett ' s, patos.
Det ti,oåriga äktenskapet k e d bll lett, lyckligt och, blret av varm.
.
ömsesidig ' tillgivenhet, ii$ en epiisod i., hennes långa lik, låt vara en.mycket betydelsefull,, som bl.
a. gjorde henne '. '
.till för,fattare.
Den gfllene tråden i hennes tillvaro, den starkaste Zitlös- hingen a; hinnes viisen ä r känslan fös Welhaven.
ä är hon .. unde ' r sitt.
.
o~oliga resliv som gammal p &amp; konti-.
&amp; enten sökte u @ i ett hotell, där hon visste,.
att Welhaven bott - och med strommande tårir .fprlorade sin lblick i 1itsikte.n frsi fönstren - e1ler; nar hon.
+id .,~ö-ernea i ~ ö ~ e n i h a m tyckte n sig.
\ gå langs Andelvens bredd, då var idet sitt '.
livs mest ijälsmättade minne h ?n.
.
gick tillbaka till. '
- Vilket &amp; stårid ' från alldagsiivets.
.
lan1dsviigsdam &amp; bad; i redr rika B &amp; mers * oc !h.
Camilla Cdletts personliga .kvinnofråga.
och därför också i $e;.
ras upptäckt.
av kvinnofrågans exi- stens och.
i deras to1knib.g.
.
.
av dess i ' n-.
ilebörd.
Trång och tryckahde ä r vardagen.
i Vi1ktoriq ~enedictssops - självufiplevda k~~innofrii-ga.
Denna:s .imorneht ario.
t v i.
Kqnstna&amp;itråi?, * roauggen.
som h m själv tr-odde ge.n~o~m:.mëkan; d,etav.mA- larutbil.dnir~~; sedan herflytttld till lit -- ' -, ' ' ',,,,,, ' '
- terära strävanden, mödosamt: kämpan- inga filosofiska ' termer.
Men skall - de för like&lt; ' men iiil s l u t segerrik,.
är man så kort och klart, som.
.möjligt ut - det.ens.
Det andra ar aktenskapet - trycka vad som upprörde henne i som -.
i lik !het med.
&amp; niånga i andra konvenans och konvenansäktenskap,.
den tiden och föiut - ingicks utab SA blir det: kvinnans objkktsstallning.
.Vi kvinnor äro människor, som skymt av erotisk böjelse å.brud&amp;s si- da och ' som g j ~ r d e !henne olycklig.
. '
själva hava att vaka över vara hand- .-.
Graden av plåga i ett .+otbj.udande lingar, vi äro icke en handelsvara, smn .aktenskap med en för alltid, genom niå:ste bevakas - för blivande ' köparen olika laggning,.
sjalsf rämnande man eller nuvarande, agarenw, så angav bestämdes ' niturli.gtvis au hennes li- toria Benedictsson själv efter fullbor- delsefulla natur och Imedfödda melan- dandet av Pengar sin uppfabtning.
Berättelsen pengar ar det mest di-.
koli.
Men man går miste om det symptomatiskt betydelsefulla i hennes rekta litterära uttrycket för hennes plåga loch hennes revolt,.
om, man för- ?gen ungdomserfarenhet - .och.
därav söker s e jälva hennes förhål1,anden födda, syn på kvinnofrågan.
Selma i som särskilt olyckliga ' unantag eller Pengar, den enda både fullt plastiska .Beskylla hennes man- för exceptionell och fullt sympatiska flickgestalt Ernst tarvlighet.
Viktoria ~ e n d i c t s s o i s olyc- Ahlgren gett oss, ar hennes egen inot- ka var något, som för allmanna upp- bild.
.
fattningssiittet.
- var ' .alldeles i. sin ord-.
Sviken i sin brinnande åtra att f &amp; ning: att - h ?n förenat sig med en man, utbild ' a sig till konstnär, gifter sig Sel- som - saknade va &amp; spår %av sinnligt ma utan att veta vad hon gör med den.
- erotisk attraktion för henne: Däri ha- rike patron Kristenson.
Hon förriias de hon i sin egen generation och i de i hans sällskap och finner sig relativt föregående generationernas långa, rad val i rollen av rik fru tills hon ornsi- talrika medsystrar ..
Men dar kvinnor der vaknar upp under det intellektu- a v.
äldre generati~ner hade nedtystat ella inflytandet av kusi~ien .Rickad, sina olus~anslor med h~ist~upliktens föremålet för .hennes omedvetna ung- och den äktenskapliga legitimitetens domstycke, och under inflytande av icke ifrågasatta auktoritet, där yppade nyvaknad känsla för honom.
Hon sig.
* hos Viktoria Benedichson en star- bryter sitt äktenskap, som hon.
nu kare subjektivitet, som ' icke lät - .sig känner som len förnedring, och g&amp;r att iiedtystas,.- som blev fullt imed-veten, om med eget strävsamt arbefe skaffa sig sitt ve, .som klagaide och anklagade.
en torftig utkomst.
, ' ' s ' ' ',.
a.
Sjalv. '
skulle- h &amp; iclie-ha anvant or- det wsubjekt~ för sina önskningar om vad kvinnan borde - vara i sig själv och i.det ' erotiska förhållandet .. ' Hon tank- te.
' icke ' i abstraktioner oeh begagnaae I detta rymmes en hel del av Vik- toria Benedictssons egen erfarenhet, inplacerad i andra fakta och andra omständigheter.
Där a r aven ett pro- gram: opposition mot skdana gifter-
mH1 som Selmas, framhållapde av.
in-.
seAsualism i sentimentalitetens drakt, dividuell böjelse också hos den kvinn- - vegeterande onyttighet, alla dessa henr l ign.
porten.
som .. nödvändigt villl~~or ne ' själv, förhatliga egenskaper iropaide Ernst Ahlgren på Marianne, och f ~ äktenskap.
r Kvii,nofrågans väse&amp;li$et kände Iiit Ilon lien &amp; förwn~dlai ' till i n.
bel Viktoria B&amp;~edictss.on med hela sin och kund inänniuka.
~&amp;&amp;ianne ' gifte?
barelse.
Men i förhallande till de ' sig i b d en Iman vars heja peisbnli$- k&amp;nu&gt;typer,.
som.
hon ogillade, fanns8 Iiet bii &amp; av arbetets efbs &amp; h sedan hos henne föga av medkan,sla och hon rikatigt fast sig vid.
bonom - efter.
.
ringaktning.
Hennes för- en lyckligt, g ' ei~onlgången kris av iiiycket av.
trytelse: m o t dem, slom lwiiide trivas .of örs t&amp;dd.llet~ * och ögonkurtis ' med iiled k6nventionern &amp; trånga.
skranltor, maonens viiii, den ledlöse estetikernm var f ~ d l t lika- stor som hennes ovilja PS1 - 61iF hon ' sjalv efter d h. l.
.
en mot k~onventionernas osannfaidilgl-iet smid, lycklig arbetsmanniska.
.
och tvang.
.So.lidaritet » med sitt kön Någo,n eg.en tlis uiio~shts m&amp;ll9n förnam hon egentligen i form ' av Blyg- ståndp~ !nlit och betraktelsesätt.
i Pen- sel - som, i sjuka stunder kunde steg- gar pch i Fru Marianne .föreligger enr ras till .pariakanslur - ej I ' form av ' &amp; st däri, att &gt;&gt;tendensen&gt;&gt; i Fru Mari-.
szmförstånld.
.
, amie iir .iiiycltet lugnare uttyckt.
Men - Det filiiis ett par sinfiberättelser, ett blickpunkten a r en annan.
.
.
' par 1itterRrt obetydliga ögmblicksbii- Lika visst ' som Vik4oria Benedicts- der,: ': son1 nian inte bör glönlma bort, soii var övertygad 01x1 att intet akten: om maii: v.ill behålla - i ögonsikte.
vad slwp .liorde ing5s utan öinsesitiig ero- &gt;&gt;kvinnofrågan, var för Viktoria Be- tisk attraktion, lika rotfast var .hennes.
.
.
n e d i c t &amp; ~ ~: Tvist - ooh I kiupbn, båda.
&amp; kå,d:ning on1 viljans, samarbetets, riktade mot den kvinnliga konventio- trofasthetens.
betydelse för iiktënska-.
nali.smen.
» Vi kvinnor ärlo .männi- pets vi~dmaktiiållande, det vill saga tör s, k o r ~, icke skvallerobjekt Mott, eller $en ur.sprungliga attraktionens fostran " s5 vitt möjligt känslcdösa d~oclcor.
.
till en allt omfattande tillgivenhet.
I boken F r u Marianile valde Ernst Peiigar il~lu.strerid-e det förra, Fru lWa-.
Ahlgren till.
.
huvudfigur ' en flicka av riame !det senare.
Att ansvarsvilja d n typ, m var henne själv n m t och ihardigt dagligt tillmötesgående i &gt; ~ tipatisk n: den renodlade salongsda- vardagslivets f örhållanden gav en bö-, inens, - den koketta balflicltans, dock ej jelse Högre rang fin ' iden själyiska, an- för att.
straffi henne utan för ' att, låta.
ssarslösa ' bl,otta st&amp;mningserotikens henne utveckiia sig till ' mhnisl&lt;a.
var for Viktoria Benedictsson oom- S jalstomhet, självtill.be ' djan,: jolmig tvistligt.,.
Lik3 tydligt oin, nej .mer.
%n.
.
.
.
.
.
'.
.
i Fru Marianne utsade h o n det, litte.
* int&amp;se; finner jag, att just ' dessa två: I k u p h odi Tvist namndes av ~.l1 &amp;!
Key riirt i Iden först eftec hennes död ' tryck- ta teatenpjesen.
Romeos .Ju@.
: i hennes.
bör.st&amp;&amp;de nekr.olog .i.
Dagny 1889 .., ' " ' '.
I, a ' a a ' '
, .Myck.et, i Visktoria Benedictssms hi- storia både som författare och män- nkka ter si.g ' som en livets ironi.
Med siri tappert genomkämpade.
och ärligt genamtänkta livserfarenhet stod hon ' i siri medelålder - då hon själv trod ' de sig ~ g u m i n a T l ~ i nya livslägen hjalp- lös, !hjälplösare nästan ä n iden - .mest oprövade.
Så - går det icke!
sällan i det gåtfulla svlrbemästrade livet, sam kan gijiiimn så svåra baklax &amp; och så av- söracde kuggningar.
Hennes inre.
arbetade- rastlöst med objektivering av hennes nya livsikoii- flikt.
Men k.valet var starkare.
Hon iiåd:de aldrig betraktelsens avstånd.
Den bergtagna, hennes av Lunidegård efter hennes - död utgivna skådes !pel, ar gripande gepom vad nian därav kan sluti.
m .henne själv.
Men varken hennes personlighet .eller den sär- egna komplikationen .i hennes belä- genhet: finns hos huvudfiguren, den matta, lättknäckta Louise, däcför ej heller.
.iner an.
en bråkdel av hennes egen tragik.
Det ' individuella salinas.
-.
A andra sidan, soni dlrnk~@ti.g tes kan man ej iltaii vidare godtaga.
styc- kets grundtanke: att - om hon ej kan hata - självmordet är enda utvägen för en renhjärtaad kvimn.a, som gör klart ' för sig att ' hon har blott bråk- delsbety-delse för den man hon älskar och gett .sig åt.
* ' H.1SLMi-i BOREL1U.S.
et gamla året tilläts icke &amp; till i anda utan e ?t offentligt uttalande fr5n kvini~ohåll med anledning av 1921 års lönekommitt,6s betänkandse.
' Den 13 december !hade De kvinnliga kårsan ?- manslutningarnas cei~tralr~d, Fredri- ka-Bremer-Förbundet odh ' Svenska kvinnors medborgartfödbund ordnat ett stort offentligt möte, varvid doktor Andrea Andreen-Svedberg, advokat Mathilda Stael von Holstein o &amp; katalogredaktör B&amp;ia Cederborg var från sin ståndpunkt ingingo, på kom- mittébetänkandets förslag och varvid fö1,jan:de resolution antogs: - Mötet yrkar att, sedan nu llönek.ommitté~i slutfyirt sitt uppdrag, fkågan oni de kvinn- liga st:a.tstjänarnas 1ön.e- och pensiondöi.hA1- landen upptages till behandling vid instun- dande riksdag.
M ö t e t erkänner de principel1:a fiörbä&amp;tringar i de kvinnliga statstjänarnas stallning som innetiaillas i ik.omtniit.tens förslag om en för manliga qch kvinnliga bafattningshav.are ge- mensam Iöne,plan och om.
h ~ j n i n g av pm- sion&amp;ldern iför kvinnor, samt avvisar det re-.
s e ~ a t i o n s v i gjorda s yrkandet om biib.a; liållan-, de av tfiir nian och kvinnor skildla löneplaner.
Med in.stämman.de till alla delar i den h i - tik, som de kvinnliga reservanterna riktat mot tommiM6matjoritetens motiveriing till de betydande löneredukti0,nerna för kvinnliga statstjänare.
i l~önegraderna 1-14, vill mötet inlägga en; kraf tig gensaga .mo t dc t tillvaga- g å n g ~ ~ som t t ti4lampats vid limmittens ut- redning angaende .krvimoils, presta lionsför- inAga, liksom mot a t t nilgra som helst slut- satser.
i lönehanseende # dragas av denna ii t- redning.
Mötet pro testerar desslikes ioke en- dast mot det siktty varpa sjukstatistiken an- vihits, utan över havud mot att .sj&amp;Iighets- siffror skola inverka på löiilebeloppen.
Mötet, som havdar principen lika lön för man och ' kvinnor i lika tjiinstestallning, m&amp;- ste djupt heklaga # att kornniittén endast be- träffande de högsta lönegraderna föreslagit s a m a behA1ln.a lön (fik män och kvinnor.
I anslu.tning htirtill vill m.ötet, om regering och riksdag ti.l.1 lföljd a v det statsifinansfella för närvarande ej skulle ifinna .det, möjligt- att inom alla 4:önegrad.er tillämpa likalönscprinci- pen, fram stalla yrkaande att - 1ikstä.lldhet nu,, '
.
.
HERT.HA, .9 vin nornas nya vag.
Var o &amp; en av oss som aiibe ' tade i nö.strattsrörelsen, skriver Maud, &amp; Roy,dlen I T h I &amp; W o m a n ' s L e a, d a r,.
vi.s$e, &amp; t när: kvinnorna.
e n gång komnne er- käfidd in.
i pcJ1iti1ke.n~ skulle ' !de ' kOmma: ' atX till- Iiöra, olika.
poli.tijka partier.
iMen vi vissie också att det, skulle ifinnas sakler,, w i r d e alla s ' kul$e 1em.s oni.
, Den @ örsta av dessa-vore.
fzedsf.r&amp;gan.
-.
Vi h a inte alla samilma uppfabtning .av h i - getyifortsätter hon, men .alla vi kvinxior inse nödvändigheten av; att drgani&amp;r.a vadden för.
.
.
fred.
Och så ruskar hon i a.lla eng glan ds tkvi ?- .nor, säger .deni att, d e sk,ola .göra något.
A M.
.
Englafild irit ' e skall .&amp;ta ?oh vanta.
på att Amerika konimer med,.
Att de, ?ngelskorna, Bolitikéns festmA9tid.
Engelskoriias mils &amp; onobi \ isera för uppbygg.de ~fredsarhe- storartade spurt fram till parlanv ?nt,et i d a n te.
A$t de .mindre nationerna inte kunua nu avslutade viilkampanjen är en av de inte börj.a, att .de 11mhöv.a .en 1,ednre.
Att Frank- alltför d n g a glädjande händelser s o m för rike in @ vill, att $taliien inte vill - annii, att tiden aro .att .annotera.
Lady Astor, Mrs Ryssland o &amp; Tyskland inte ' k ' a n taga en sa- Wntringhmn .och Mrs Hilton Phi !ipson ha dan 1,edning.
Artt under ' tid &amp;.
~Sydzfriikas fått M &amp;.
iMa~gane.1.
Bondfield, hertiginnan av ifolk; .soni &amp; nnu inte ' börjat döpa inhd i kapp- AthoB, Miss.
Dorothen J,ewson, Miss 6usan rustninga ' rna,.
begynna bli fingsliga.
Huru Laiirence ooh Lz~dy.
Terrington i siillskap i skola .de red,a sig i e n varld organiserad ftr, House!
of Coinmons.
B.lmd.at .s8l.sk,.s4p - och krig?
Att Kinas .Tör ' ut Ifredsamma nn~llionm '.
väl nr * det, variation f i o ~ d e vara bland Jet börja röra @ å sig.
Att allit ar dam, mwdan in- nyttigaste i iiirld,en!
tet.
göres för a t t slå i n p &amp; en ny - ag.
.
- Av, de nyvaida h a vi, som sig .Grskilt Vor E it .t må1 skulle kunna ena a1.18 ~olitisiia i Eng.land,s nuv.aran &amp; politiska läge, tre r &amp; partier:, att hotbilisera viirldsopinion~n ?Dr presentanter för a@etarpar,tiet, niisserna uppbyggande fredsmbete.
- H a val: kvinnor- Rondfield, Jewson och: Laurence, medan na kommit it.ill sibl: rike iför denna saks slkull, Lady Terrington töretriider de 1ib.eraIa och frågar till .sis t, dama sanna ifredsapos tel. Lady Athol.1, b~.kottl.ands Mrsta kvinnliga par- Nästan s=umtidigt niled ' denna engelska.
ap- 1an.ientsledanio t, iir k~n~seiivativ.
pell tiW lkvinnornas, odh världens .sunda Cör- Ar de t .ett verk.
@ t, betyclelsef ullat varsel ' an1 nwft .slickar den franska kvinnol; igan far en a v kvinnor !inledd ny politisk era med stil- fred och frihet ut i pressen sin direkta r d i lat partihat 0131 icke obevekligt skiljandec par- skarpa protiest mot sitt jands politik, gekar pli, tiskran:kor, de t ta, att engelska, kvinnors - .val- dess ickle blott .obaninhartiga utan Givep .blin- k4oiiin~itt6 anordimat en * compli~mentary # din- da halstarrighei, på dess ödesdigra verkningar.
nern för sarn-tliga.
de åbta kvinnliga paria- och 4örk:lara.r sig, i strid msd d.enna politik, inentsledaniiiterna?
Dar fanns saledes, v3d vilja arbeta i s ?lida.riitet 1m.e.d sina sysitrar i sidan lav .festiföre~nålens %n8 par tiståndpun ' lr- !alla Iiinder för ifolk,ens .f örsoning.
ter, samitliga .Be tre stora politiska parti.ern~as Det finnes ord, s0111 i sig ~sjalvä 4rZ- @ r- vmeninga före tra.dda av de deltagande gaster- ning: De franska f r e d s k ~ o r n a äro ~ inar ...
- d.e h t a s ' dig.
&amp; dm.
.
.
na.
.
Men.
: alla enaides i: &amp; id jen ho &amp; val.
M i n sku1; le Velat vara ined o111 denna ~utom,parti&amp;na&amp;ankett.
.
genarpföres f r h ' och med den 13:e lönegra- den och likstiilldhet, !i övrigt åvägabringas ge- noni en successiv minskning .av de procentu- statsfinansi- ella avdragen .o &amp; i anån av e l k .liigetS ' förbättring,. '
' Slutligen vill in5 tet f r a d ö r a ett bestanitt krav a.tt överg gin gen - l !iB .det nya lömregl~emen- tet i vad d.et avser den ge+nsa-a Iiöne- planen sker ohedelhart vid lagens ikriftft ' fra- dan,de oah, samtidigt.
för alla dbe lrvinnliga befattningsh.-ane ' soni beröras av betänkan- I d,et. '
a ' l ' Kringblick. '
' ', ' ' ' '
Esseldes.
.. liv och livsgärning.
. '
sselde-bokens andra .del har kom- Det yr av idéer, .frågor, planer - mit ..
Sigrid Leijonih~fv~d: har slu- och strid kring Essellde, förvisso m&amp;- tat sin tec.kning a+ Sophie Adlersparre, ste det .haft sina sidor att arbeta till- hennes liv.
och hennes verk.
sa.mmans denna dominerande ande.
Så,g iman Esselde i den tidigare delen aFriherrinnan, hade s i n mening redan .som den starkt självständiga per- ou-h smidigt kompi omissantie hörde sonligheten vilken mAlmedvetet tar inte hennes temperament till.
Energi- upp arbete för ' idéer som gripa henne, Iaddad, kraftig, orädd, ännu mera en framträlder hon i denna del i Själva.
härskarnatur än en ledarndtur, gick högkraftstiden au sitt rika odh över hon i bräschen för sina ideal, gav -- sedvanliga mått .handlingsstarka. ' !liv.
ocih tog - hugg men förde den ena Intill den dag d å hon för sin del var efter den andra av sina planer frain färdig med arb,ete och strid, lycka och till förverkligande.
sorg, framgång och dess motsida.
Med 70-, 80-talet ar hon inne i alla Med skicklig.
: hand - som alltid - de stora frågor och företag som till har Sigrid Leijonhiifvud genomarbetat sin uppkomst, utveckling och lösniiig och hållit tillsaminans det utomor- iner eller mindre, oftasi mer, genom dentligt rika .. källmaterial p &amp; vilket henne bestämdes, Intresset för svensk teckningen av Esseldes liv bygger sig; kvinnlig handaslöjd växer genom - hen- Underströmmen i förS:s eget bjärta av nes iitgöranfde ut till den rörelse, för uppsltattan.de ömthet för teckningens svenskt handarbetes utveckling i fö~emål ger därutöver åt Esseldes har konstnärlig och ' fosterländsk riktning fångade bild en speciellt levande - och som resulterar i startandet av för- varm färg.
eningen Handarbetets vänner.
Under Den 26 juli 1923 inföll hundraårs- intryck av rapporterna om de sårades dagen av S~ophie ~eijonh&amp;ud Adler- lidanden i fransk-tyska kriget 1870 är sparres födelse.
Sigrid ~eijon~hufvud hon initiativtsigan.de.
till bildandet av ' har med den nu avsl ' utade biografien den koiniiiitt6 för insamling av gåvor rest henile en värdig minnesvård.
Här till de sarade, som blev första begyn träder hon f f m, ' med förtjänster - nelsen till den stora svenska kviniio- och fel, men alltid som den stort an- ~rgaiiisation solm alltjämt arbetar i lagda människan.
som ville, vågade Röda korsets tjänst.
Undervisnings- och satte igenom vad - 1hon.
ville.
frågorna komma upp i riksdagen, och.
-.
.
Esselde är i elden för en.
tjänligare ut-.
SO:PHIIE: Au) I; ERiSiPARRE (Esselde).
Ett liv bildning av, den kvinnliga ungdomen.
och en livsgärnini.
AIV S i g r i d L e i j o-n- h u f v n d.
Andra delen.
P.
A. Nor.stedt. &amp; Hennes brinnand ' e intresse för denna.
sak, som under arens lopp ': (tagit .sig Sihers förlag.
.
.
.
E ' ' ' ' '
aktiva uttryck: såväl .genlom opineraii- de artiklar i, Tidskrift för Hemmet som genolin propagandaarbete, frani- för allt - inom ' pedagogiskt intresserade huvudstadskretsar,- leder till att ihnoxi - t illsa~minaii s med Hilda Ca~sselli - kallas .till ' ledamot av 1885 års .flick- slrolekommitté,.
.
en svensk kunglig.
koinlnlitt6s första kvinnliga ledamöter.
' omnlan.de lpersoner ' m. m., ' har här framkommit ett itvhnitt genom tids- upp-attningar och e,tt ihelt kult-urskede soni är.
i ' lika m a n historiskt värdefdit SOCI i hög grad roande.
Det.
8: ett be- tydande: antal av: BO-talets bemarkta kulturpersonl.igheter,:: författare o,kh vetenskarpsmail,.
som taga intresserad del i Ekseldes stora företag.- De säga .Un ' der allt detta och ännu ' annat heni~e sin mening om # det, de äro med.
m ' era.
mognar.
så hos Sbphie.
~ d l e r - p &amp; överläggningar och, konstituer ' ancle sparre tanken.
på att @ mla kvinnor- * sammanträd.eil och so,mliga.
av idirm.
gå na,.
över hela landet, i ett förbund,, meid i det aktiva arbetet.
.Megersta- vars syfte vore att arbeta för kvinno;.
.
ten ?,, den nu allt lerner o c h mer om- frå.gornas f~aiiYföra~de ooh lösning, sorgif ulk sär7rangeradq, l+nnointres- .meid.
ett.
orgari inor &amp; pressen samt ' en sevärlden, hade, heller inte ännu kon- byrå i huvudstaden till förmedlare av stituerats, Esselde var självfallet i alla adithörande- intressen - .-a.
Pla- staiidig o, &amp; direkt kontakt-med tidens o c h socialt intres- nen på F r,e d r i k a-B r-,e.m.e r-F ö r- kulturellt; serade män, fÖr .. vilka såval d e ena b u.11 d e t a s s t i f t a i i ~ d ~ griper e hen- SO &amp; de andra * qänskligq och saimhäl- ne,, och hon realiserar deii.
Nästan omedelbart .~diirefter ar ihon färdig att lel,iga ifrågorna: Iå,go nara, a v le n ' i de:n ni &amp; de speciellt rörde kvinnorna och taga upp .crmorgai-ii.serandet av sin $1-.
s h d e T S i d s k.
y i f.
t f ö.
r H e m m e t, deras förhållanden.
Viit sidan av, ide som haon, under tjugusju Ar .utgivit, kvinnliga vänner och rnedhjä+pate, och.
det nybilidade förbundet f å r .i so.
stodo henne närmast i arbetet,.
i D a g n y si- eget.
pressorgan.
tidigare å r Ro,salie Olivecrbna, så Ej- Sjal~vfal1,et a r a t t de kapitel i Essei- len Ankaiisvärd, redr rika Limnell och debio&amp;rifi,en so !nl handla om forbun- iinitu senare en Ellen Fries, Gertrud deis stiftande och om Dagny i en all- Adelborg, Mathildn Silow, Lotten deles speciell grad iivo av ' intresse Iför Dahlgren, Agda Mm-itdius~raffar man alla dem som stå i nfigon som helst re- p &amp; en Oscar Siciclielberg, Hans Hilde- lation till det arbete, som därmed or- brand, L.
H. Äberg, .Ernst.
Beckmin ganiserades, &amp; h d e iddier, som äro bä- oclh ännu andra av tidens bemärkta rande för d d t a apbete.
klen de äro man.
.
I ett l~istorjskt ögonblick, -.
vid darutöver.
i och för sig av hö @ allmänt redr rika- rem er-Fg17bUndet.s in tresse .. - Genom förf: s ypperliga an- själva konstituerande sammanträde, .. skymtar a, ' n ' ', '
!?
H E: ' R T ' H A själv i ett av henne skrivet kipitel, dar h m, ain vana trogen, med utsökt fär- dighet triollar levande f ram personen Over huvud taget visste Essejde att draga in i sin sfär de olika i sin art hon tallar om, ' liar Esselde i {hennes in- h e s t betydande manlslkorna.
Den tima miljö, och kraftigt ingripande i unga Ellen Key ~ i d ' redan e pä sunds-s- Selma Lagerlofs, eget liv.
Det vilda hdmstiden girigt levt på Tidskrilft för kantigare mellanhavandet mellan Es- ~ e m m e t s inn&amp;hhall, och för len tid blir selde och tden öm-tåligt sjalvstiindiga hon också medarbeta.re i tidskriften.
och li~delsefulla Victoria Benedictsson ~ &amp; e ~ ska~pblick e s aförnekade .sig ic- berättar Sigrid Leijonfhu-fvnd om i ett ke, oeh, det h a r synbadigen.
.
b&amp;ytt nå- särdeles intressant kapitel.
got för henne att vinna - E,ssetdas sk&amp;-rdiii.aviska f ö fibindelser .den ~ s t o anlagda., ~t unga flickan, somi visa liksoom .de svenska &amp; t flertal av h-on redan i början av deras bekant- tidens förnämsta namn.
Frederik och skap .karakteri.Serar lherifie.
Snart nog Mathilde Bajer, Grundtvig, Pa1uda.n - kommo dock ide.
mycket stora skiljak- Muller; fru Heiberg gör hon person- tigheterna i dessa två skarpt utpräg- ligen bekantskap med vid ett besök i lade personers läggning o8h uppifatt- Köpen~hamn, liksom.
med hågra av den ning brarn, och Esseld &amp; uttalade fruk- danska kvinnorörelsens f ö r g r ~ ~ d s f i g.
u - tan för.
' att # de skdle vaxa ifrån var- rer, Carlo ' line T e s h a n o c h Kirstine andra besannad &amp; inom kort.
Slom Fredmiksen.
lMat !hil.de Rbiger hann första skiljakldb orsak stod de bådas ge henne nkgra av sina sista krafter dilfifereran.de mening lom Iden moderna j. bildrag till Tidskrift för Hemmet.
SOitalslitte~turen, .detta återigen bott- Med Magdalene Thoresen förenades nande i en, direkt - och oåterkallelig Ilon i ett v a ~ m och t nara vanskapsför- &amp; iljaktighet i. deras - uppfattning av hållande.
Att Camilla CoMett o &amp; Es- B-den maderna.
andens stridsfrågiori~, ' selde ej funno varanodra i sympati var soni.
Esselde ' uttrycker det.
Fullkom- åter nagot ganska sjiilvfallet, odh Es- ligt Mesbestänit skildes deras vägar selide skul.le lockså genom refysetandet åt.
.
.
av en.
henne av fru CoNett erbjuden ~ F n s t Alilgren, Selma Lagcirlö~f iiro tidningsanti k.el mot sig direkt uppväc- de.
andra berömda namnen, som ka d.ennas bitt-ra och såralde känsla.
Som Esseldes sista stora kraftinsats möta bland de unga vilka Essebde med skymtar på .denna livstecknings !blad osviklig fyndsk&amp;kliQjhet .faste.
sig vid och mcd !den !henme egna energien hennes arbete nied Fredrika-Bremer- sökte sporra 0011 f &amp; fram ur - obskyri- biografien.
Troligen ar det Sigrid tet eller en avskild.
landsorts~i~llvarm Lei jonhufviids egeil meddelciRrtighet i fysionomi bland - d,e av saken intresse- rade och inbjudna.
, av dessa falil beraittar ' Selma Lagerlöf intresse det var för Esselde far nian
einel~lertid ' klart för sig - am man Fred fika - Bremer-Förbundets.
icke visste ' detta- f ö r d.
' Sti:ppendier: 1924..
.
,.
.
Så ar Sigriid Lei jonhufvud f5rdig.
l.
.
-.
Fr&amp;rilkn-~r~iher-~6.r~u11de.~ts med sin teckning ' av Essel.de, Siksom s t ' i.
p e n d.
i e i n s t i t u t i o ' n harifiör år ' 1924, denna s, ' jiilv menade sig vara f ä d i g anslagit iföljande atigendier t,ill ansiikan- le- nied livet och sitt 1ivsvei.k 4 i r hon diga: kommit till &amp; te2 nied ~ r e &amp; i k a - ~ r e - J o h a n n a K e .. mip e s ' # f o n.d: .två stilpen- dies A 500:-, kr.
f ö r m-edicinska studies till.
mer-bil.ograif ieu.
.
.
~sse1 !debokens.
sik ta kvinnlig ed.
kand. blad .frannistalla .en ljuvt högtiidlig tav- Jj ' r~.k.ei ' ~ i 1 d.
a N i l s l s o n s 46i8; d: la: över !.
~alarfjardarnas ' lugna vatten 1,250:-.
.kr.
' för medicinska studier (special- glider en båt j .sol.ljus.
Den ljusa ek- studier i ögonsjukdomar ' giver företriide).
.
S toc.kiho.1mi.s IS t a d s s t i p.
; 475:-; kr.
I&lt;islaii står ' 11.ö~ nied @ &amp; ande .kransar till kurs vid Anna Sandslröins högre.
lararin- i förens kapell av unga granar.
g åt en neseminarim.
S t6qkbolms lans P&gt;ip~ndier: glider f rmni under Södra bergen.
Uppe 400:- kr.
till kurs vild ' i~v,ensk.a ' ' F.aktigvårds- p5 .branten ligger Esseldes gzvmla hem förbundet Siör iibMdning av förestAndarinnor ii~eid blihikali !de rutor i aftonsoleil.
Men för Al~d~er.domshem o &amp; barnhem; 375:- kr.
till kurs vid Detthosv:ska seniinarimet.
baten styr i n mot den stilla luniniiga N.o r r.b o t t e n s - 1 a n s ' s~t,i p.: - 400:- ' .kr.
vi~rviskyrl~ogåidei1.
Det iii.
Esseldes till: k~iks~ f ö ~?
u$bilfdning !fa&amp;reståndarinna vid sistri., .stilla lugna f5r.d.
.
arbeisstiga och skolhem.
.t ' r ', 1. '
' ' I &amp; V i i s t.
e r b o: t t e n s l a n s s t i p.
: 325:- kr.
t,i-Il kurs vid lprivala .hIögre.
Iarerinnesenii- n.:iriiiiii: i SIoCkh olin.
Med tacks:mi:het inregistrerar .. man Essel; des biogrcifi bland tiIlg5agliga Imlcskat ter.
Den utgör ett ooulm !barligt deil sveiiska k v i n n o - dok~rment fran.
.
rörelselis tidigas.te idagar och den ger tack yare Sigrid LeijmhUfvuds, på en gång.
s5 kent 8eh öm t f ormande hand en levande bild av den, stir.kt utpräg- lade personiiglwt vilken triidde frim som främsta biraren av dess ideer ' och som förvaltaren av Fredrika Ilremers nv. '
b ELLE.N ' KL; EMAN.
.
.
~ ~ s b e r n o r r l a n d s l a n sti$::400 ': - ' s kr.
till kurs vid ~.
a m a r i t &amp; h ~ n m e i t Uppsala, Jani t 1,a n d s. l n S t i p.: 225:- ki .. tiII.
k i m vid högre .l~i .. ~riniiesemin, ?rilun~.
K o p, p.
a r b, e, r g s l a n s !sti#p.
: 290:- kr.
- tiH ' kurs i harnav&amp;-d.
.
.U p p s a l a l .ä n s s t i p '.
: 225:- !kr.
till kurs vid ' ~nck:sko:lan iför huslig ekonomi i Uppsada!
(lära~~i~~ni !kurs C). '
S l ö d.
e r t 1 1 i ~ a.
n l a n d s I.
a n s stiipi: 300 kr .. ' till tf~illstiindig: sjukvd~dskurs; 300:-, kr.
till kurs, vid efo:lks (ko18esminarium.
O r e r o I ä n s s: t i p.: 450:- kr.
till kurs vid Falu foltskoleseminarium.
O s t c r.
g.
Ö tl.an .. cls l a n s ' s t i p.
:.
625:- kr.
till lkurs vid Kungl.
högre liirlarinnesemi- nariet.
.
-.
S k a r a b o r g s l a n s s t i p.
:.
(joo:- kr.
till akademiska studier för kv.i.nnliga stude- rnnde; 500:- kr.
.
till .kurs - vid ~Eackskolan .., för huslig ekonomi i.
Uppsala.
a. '
',, -
k 1 v s .b o r g s: l iii n s g t i p.: 320:- ' kr.
' till sens utvecklingslinjer oah nuvarande stånd- f.ullstän:dig ' sjukvardskurs; punkt.
På det .utomordentligt intressanta .fo- G o t t l a n d s i.
a n s stia ?.
: 275:- kr.
till redraget följde samkva.m med supé samt s h a; av fru Eva O.sterlM.
kurs vid %ol~kskolesemi~ri~um.
.K a l m a r I a n s .s t ' p.
: 290- - kr.
.
tik1 kurs vid fol~kskoleseminarium.
L u n dik r e t s e n sammanträddte lördagen R r o n o b e .r:g s .l5 n. s s t i.p;: 300:- .kr.
den l december i Lindebergska iflickskolans till ifuIl.stan.dig sjavclrdskurs; 250:- .kr.
från aula, varvid fru Gyrithc Leinohe iikaledes ta- Elfvingska fonden för Kronabei-gs lan till lade o.m kvinnoriörelsen i Danmark.
Sedan kurs vid red rika- rem er-~öxbundets Lant-, ordföranden, fru Anna .Herrlin # framfört det lniqhiillningsseminariu~m vid Rimforsa.
livligt intressera.d.e auditoriets tack till före- J 6 n k ö p i n g s l a n s s4irp.
: 225:-.
k ~.
dragshAllaren, vidtog ett aninierat samkväm i till fullständig sjukvard.skurs.
.
.
sk.olkökets ' lokaler.
K r i s t i: a n s t a d; s: l i n s s t i p.
: 230:- kr; till kurs " vid Tand15kareinstituetet - i Stock- Skellef$eå:kr:etsens skolkökskurs holm.
under sistlidna &amp; &amp; t, som letts av skolköIr~- ' ' ' Blle k i n g e l a n s s t i p.: 260:- kr.
till stadier vid ' universitet eller högsk&amp;a för kvinnl.
.stud.
M a l m ö h u s l a n s s t i p.
: 450:- kr.
till kurs vid Folks~kdelararinnesa ' minariet i Landskrona; 450:- kr.
till .fullstädig sjuk- v %rdskurs.
Vill,k * or iför dikande av liinsstipendium: aLt nara ooh tv &amp; år omedelbart fi ' öre ansökan ha v a ~ i t skriven i det län, vars stipendium sökes.
Ansölkan atföljd .av bevittnade avskrifter, av .kunskapsintyg saint läkare- och mantals- intyg stiill.as till Fredrika-Bremer-Förbundets stipendienamnd, Klarabergsgatan 48, Stook-.
hol~m, iföre den 1.5 februari.
Närinare npplysnin,gar Igenom sekretera-n, adress som ovan, mottagning niandagar och torsdagar kl. 1-3.- lärarinnan .fröken Elsa Hell straöm, avslutades den 15 december, sedan tv &amp; ' dagar iförut en provsupé m o d n a t s .i sa.m !band med hcia.feit.
Kombinationen var .sardeles lyckad, kretsens .medlemmar hade ocksa i n h m i t sig i så stor någonsin till.ät.
utsträckning som u t-et- $För kretsens fortsatta arbeten: utsHgs vid samma ~tillfalal:le e t t venkstallande utskott i vil- ket invaldes ordföranden fröken Fridner sam4 fruarna Mina Wikstziöm ocih.Frida Svenonius.
S t o c k h o l n ~ s k r e ~ t s e n s aftonkurser, Fredr3ka-Bremcr-skolan, avslutade sin höst- t e n i n fredagen den 14 deceniber mccl h c i a - fest i Kungsholiiis fokkskolas kollegiesal.
Mu- seixmanuensen fröken Louise Hlag.bely: höll därvid ett lföredrag ' onl gamla svenska jul- seder, illustrerat av skioptikonlbilder, medan mwseiamanuenserna ifrölinarna Sondén och Broman sörjde för musilk.a:rddnin @ % som upptog gamla jul- och .folk~iror.
Tvenne Lucior med beledsagande tarnor bj6 do kaffet kring de långa, festligt sniJ.Ckade julborderi, kring vilka deltagarna i samkvämet bankat sig.
Bland dessa senare mafiktes som intres- serade åskadare av de gamla bruken prof. K a r l.
s k r o, n a k r e t s e n sa.mm.anttradde och # fru Bouvier - fran Geneve, och den förre (!en 29 sistlidne november å Stads; hotelbets fraamförde med - spirituell ' fransk val talighet sitt lilla sal under ifru Eva av Geijerstams ord-: tack över .artt hit fått närvara vid dennd speci- förandeskap.
Programmet - tör * &amp; tonen upp- ellt svenska fest.
tog kretsens danska gasts; fru Gyrithe Lem- c.he; f,öredrag över, den danska kvinnorörel-, Från F.-B&gt;F.-kretsarna.
.
.
Notiser från bokvärlden.
vinn ans ' själ.
Reflexioner över livet av Gina: Lombroso-Perrero.
(%ers.
av Ernst Lundquist.
Företal av E. Gidolin-Lagerwall.
.
Hugo Ge- bers förlag, Denna italienska bok har tidigare omnämnts i Hertha i samband ined en, artikel om fr,u Ferrero av fru G &amp; * dolin-Lagerwal!, som n u också försett den svenska upplagan m ~ d ett ' förord.
Den personliga bekantskapen .med författarinnan synes vara avievärt an- genämare.
än bekantskapen med bo- ken, den förra har i.
vilket fall som hels t, haft förmågan att helt besticka sin svenska introduktris.
Om själva boken yttrar sig denna mera .återhåll- samt, och man.
har troligen rätt att härur utläsa ett mera entusiasmf ritt qmdöme aveii av henne i fråga oni den .litterära lprodukten.
.Den första anmarkning man finner, sig befogad att göra ' om denna ' bok är.
$t den alldeles ss.kert fått en för vid titel.
På sin höjd; bör den niöjligen benainrits Den i t a l i e n s k a kvin- ~-ians själ, inen ïiittast Iranske G i ii a L o ~ n b r.
~ o s o - F e r r e r s o j: ä ~ l: Så allt utom generell, och objektiv, så personligt begränsad verkar - denna ut- läggning.
Fru Ferrero tyckes emeller- tid, titelvalet till trots, sjalv haft en aning.
om att inte allt var väl beställt.
Hon skyndar sig att ' i ett företal på: peka att detta ' inte ar en vetenskaplig bok utan resultatet av, spontana, iakt- tagelser av kvinnan,, av, reflexioner över de sorger som fördystra henes liv och som skulle kunna besparas hen- Hade hon ' nu också sagt ifrån ne .. att de spontana reflexionerna även Gro starkt partiella och personligt be- tonade, hade man vetat var man var hemma och inget vidare hade behövt tilläggas än att d e kvinnor fru Ferrero ', ' iakttagit tydligen ä g t ett motsägelse- fullt och starkt emotionellt väien.
Och sådana förekon~ma förvisso.
.
Nu ståtar tyvärr titelb1,adet med fru Ferreros filo$ofie ' och medicine dok- torstitel -.
for att; inte tala.
oin att s,jalva namnen Lö.m,ibroso-FIerrei.o av sig själva, ägarinnan oförskylt, ge ett vetenskapligt .anslag.
-; vilket gör att man helt .,ofrivilligt suggereras att be- gara ett visst mått av logiskhet, iakt- tagelseskarpa !oah konkretion 1 ' .denna ' bok.
En k.änslobetonad, ' av motsägel- ser vimlande bevisföring, nied ' axioma- tiska premisser ä r vad man träffar på.
.
Tvivelsutan ' ett b e l a g för- att » kviniiosjalar~ ' av denna art finnas -.
nleii släpp d å generaliseringen ' - k v i n- n a n s sjä ' l, fru Ferrero! '
i ' I.
själva verket får m m ett direkt, intryck av .att fru: Ferrer0 föi sin per- sonliga dei lid ' it av att komma in i en.
veteilskaplig st~idiesf+-, s o m h o n inte passat för, och nian tycker sig finna nyckeln Till bo.1t~n.s hela uppfa.ttiiing, liksom till hennes eget liv,.
i den frainförda åsikten att .kvinnor egent- ligen Bli ' vad de bli av hängivenhet för nig011 älskad yarelse, som .önskar just detta.
av dem.
Hon belrännler att hon háft en verklig passion för medi- cin och den lirinlinella antropologien så lange - den dyrkade fadern levde och tog h.en1i.e med in i dess8 studier.
Nar ' han dog, had ' e detta studieliv mist l sin lockelse för henne.
Endast för den ' kriminella antropologien be- höll hon sitt intresse, som hon dock visste vara blott reflexen av den kär- lek Lonibroso hy ' st för denna veten- skap, ' och ' hon visst.e sig fa~thålla där- vid endast eiiiedan det var ett lndirekt meitel att * bevara sambandet med, ho-.
_,.
nom. '
, ' ' '
1 16. '
s, H ' ERTHA Slika personerfarenheter kan hon, icke intrycket av tafatt nybörjartre- betecknande nog för denna a n a k s av vande.
Således, mail var sannerligen k v i n n a n s själ, anvanda som ex- böjd att undra om kanske ' boken i n t e empel för sin tes att i sjalva verket är var ett första arbete, namnet skulle ju ' det fltre piherkan, kärlekens infly- kunna vara itaget för andamalet.
tande, soin lockar kvinnorna till en Sedan korn - S l u4m.p e n s m y n.d- för dem annars främmande i n t d e k - l i n g, och den bringade en att fun- tuell och vetenskaplig v e r k i d e t.
dera över om förläggaren inte- rent av Det skulle föra för långt att i de- skalmtade med de sveaska läsarna.
talj in &amp; p &amp; fru Ferreros vidare rre- Personern-s namn, .miljön, uppslag, flexioner,.
M &amp; det vara nog att här goanger, var inte detta en öveisa ' tt pspeka att de b a r a den tydliga stäm- tysk författare?
D &amp; var just intet s ' om peln av den dyrkade faderns, Lom- hindrade, men en hel, del som talade broso, a manligas uppfattning av för antagandet.
rlrvinnansr själ.
Hjärtligen, känner Men nu, sedan Stina- Aronsoi~s tredje ?an sig hagad att med en amerikansk bok konmit, f &amp; q a n val ändå ' börja annia1ni.e av boken utropa:.
.rRemove tro på Stinn Aronsons identitet - oeb this wonlan.
She.
Ilas taken her father med förf.
skriva: jag ger vika.
Jag too seriouslyv!
accepterar från detta im Stina Aron- Och om Rosa ~ a y r e d e; vet hon son, .h e n n e s svenslta ' och ändå en ingenting.
smula brokigt - främmande miljö, lien- E. K-N.
lies ratt så egen.sinnig ' t komponerade figurer, hennes ofrånklomliga habilitet Jag ger vika.
Roman av S t i n a och hennes samtiadiga brist på ' konst- A r o iz s, o a. Albert Bonniers förlag.
narligihet.
I vilket fall SOIII helst brist Det sista sedvanliga li tterära julflö- på iitvecklad kon.stii&amp;rlighel.
Hur det medförde aven en ny &amp; ok av Sttina skyuns inte {hennes hö ck er,^ innehåll av Aronson.
mångfalden av, för övrigt ypperli @ ri- Egentligen har Sti~ ?n Aronson verkat tade, figurer.
Det blir .hela knleido- mystififierande med sina Wcker.
De- skop av tdessa pittoreska, roand?
per- butm, E n b o k o m g.
o d a g r a n - soner, och man har verkligt nöjsamt n a r, hade i sin anarkvär.diga säkerhet av att titta på .dan, dlet kan imte nekas.
så pass lite tycke av förstlingsarbete att Men ändå, vart tog sjaha Boken va- man kände sig en.
smula förvirrad .. gen?
Förf.
!hanldskades lugnt och Få vi be om en mera genomarbetad obekymrat ~pze,d ' breda stofifet, och och genomförd k.onstnärlig idé.
aven om återklanger av kända anslag vor0 direkt hörbara, meddelade .detta Stockholm 1984. li.yckeria.ktiebolaget Alfa.
I
; H E R T H A.
Tidskrift för .. den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förbupdet.
- Redaktör: Ellen Kleman. '
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, .varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byrik, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
.
.Icke-förQundsmedlemmar.
prenumerera.
å .närniaste postanstak eller i bok- handel.
Pris.
för postqiplaga: ' /; år kr.
6: 50; l /, år kr.
3: 50; - l / &amp; år kr.
1: 90.
Lösnum- mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergs atan 11, Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar.
kl. 7-3.
Allrn.
T.
Norr 48 Riks 27 62.
Expeditionen: .kl.
.
- 17-4 varje söckendag.
Allrn.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62..
.
&amp;, Tidning för Lärarinnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan .. Redaktris: A n n a H a m m a r d a h l.
Adress: Pipersgatan.
9, Stockholm.
Utgår till.skolhusen, speciellt å landsbygden, över.
hela Sverige.
Kom- munernas annonsorgan vid ledigförklarande a v skoltjanster.
, ' Collan-Oljan VBrl dens ' förniiiix&amp;i Eder- preservativ; gör s kodonen &amp; 302td uccttelztiita 0911 m i m i.
.
.
dubbelt varaktiga.
.
.
' A n- n o.
n - s e r:, ' ' Ao-Bo .Cdlan-OUe-Fabriken T. OLSEN STOCKHOLM &lt;.
. '
för HERTHA ' upptagas av fröken SIGNE .MALM; Vasteråsgatan 3; V. 128 97 - m.
.
- - -.
8 LEDIG ANNONSPLATS!
.
OBS.!
Öppen endast tisdagar kl. 11, 11-1 / 9 1, fredagar % 3-4.
OBS.
l -.
!
i Shelrlholmi Fornhusgatan 6, n. b.
R i k M.
68 98, Allrn.
Tel. Norr 82 13. l I!
Tel.-adr.
: SköterskeAy4n.
, Byrb.
mottaget sjukbud heia.dagew; pr tekfon även nattetid.
Föreståndarinnan träffas siikaast 2 2 / * 4.
4.
