# ID: svediakorp-per2835
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,726
# sentences: 1,072
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S ~ F T O R DEN B-NS- KVINNORORELSEN I ~ G ~ N A V F R E D ~ - B ~ - ~ R B Z ~ N 3C REDAIK.TÖR: ELLEN KCEWtAN X
ALLA DAMER BORA BEAKTA KAPPOR, DRAKTER OCH ULSTRAR KLXN M I NGAR i siisonplzs mest ~ /: ' lfizlln niorlcl ?er.
B n m - l, i n n e P rt r u r i j krlnlifcfer och mönsfcr.
finnsk P A U L U.
B E R G C T R C J M S A.-B.
i ._.
.
74 DROTTNINGGATAN 74 DAMKONFEKTIONEN 1 tr. I MEN PASSFO Si alla NK:s konfektionsvaror a r ss1 fulländad, att man med fördel köper i stallet.
för ckraddarsydda klader dessa wn- NORD15K.A KOMPANIET 9 R -.
ADVOIKAT MATHILDA STAEL VON HOLSTEIN Iledanrot uv Sv.
Atlrt.
Sanrf.
Tel. 244 R 8 MALMTORGSGATAN 3 I.
Norr 244 I - T t 1 f&amp;Ircsimnden, fnstighetsförvnltning, famii ' jerci ' ttssnker, tt-shnrntcn, boutredningar, juridiska uppdrag a v alla slag.
Aven skrgtliga förf rågningar l~esonras.
I 1 A V R O S T F R I T T MATERIAL -------- MODELL DR. HYBINETTE - UTPROVAS o. INJUSTERAS, I,!
t!
!
I
,.
a.
F. B.
F:s k~u:bbhus [Gamlegården.
-.
.
.
D. et.
var fest hos F.-B.-F: s Hälsing- borgskrets hiåndagen d e n 22 ok- tober och festen hölls i e g ' e t h LI s.
- II &amp; å t m i n s t o ~ ~ så e gott sam eget: i det ståtliga .gamla hus som dr ' Marthq enn ni ng ' ripplatit till förenings-.
och - kl.ubbhus.
for F.-B.-F.-kretsens inedieirnaF i ag al sing borg.
G a m l e g å r d e n har det döpts nv sin agare, o &amp; det.
ä r iiven för henne den gamla ' f5deriicgArden.
I tjugo års i d ' var ' det he ' nnei fars, konsul Nils Persson, .hus.
Så gick gården till and-,.
- son,: ra Rgare för -: att ar 1919 återförvarves.
.
a v dr Henning., Med siorartad genero- sitet lAtei ' hgn n u.
redri rika- rem er- ~ ö r b L l, ~ d göia k t.
sig hemm&amp;att i ~ &amp;.
m l e g ~ r d;.
e n: '.
Men d&amp;sfö.t&amp;n &amp; har det också vs- rit Iion p n, med s+llsynt $sikt och pietet l g i t .r.es &amp; (rera det gamin huset Från 1700-talet.
. '
Med st &amp; omsorg har exteriörens stil helt bevarats.
Inredningen Ater har.
upptagit och Ey1l.t alla niitide &amp; ansprAl&lt; på kom- fort, och d o c k a r den i stil .med hu- sets hela kiriilitiir .. H ' ar finnas viirmie- 1ednj.n~?
:.
: b &amp;.
.
.
.
.
.ci ' r~iilerahde.
.
.
.
yarrnvatt&amp;,.
rnodiirm~ biidk.
&amp;: ch toal ' ettrum, kök och i serveringsriiiii.
.. iiro ..,.
.. ...
I&lt;aliel ' bekliidd:a.,.
.
.
cntréer, h.ziliar " 0th t ' o~iletfavdeln.iiqpr iiro golven helagda med brun kalksten, -:,.
.
.
övriga golv åter med ?tsorterade vack.
,.
n .ekbräder: ...
.
.
Samtliga dörrar ' +o gjord.?
efter ' d+:.
.
förut befintliga.
snickerierna ' i bygg:.
.
&amp; iten, fönster, börpir, panelverk,.
bib:- lioteksii~rednin~en ' n In .., ~ .äro syre? %:-.
handlade i en " rn8rkbr~m färgton s &amp;?
: ger interiören en ' gediget förnan1 prii:: gel.
T o k och; väggjr ha.
.behandlats med ' .kalkfarg.
I detta ståtliga gamla hus förfogat nu F.
- ~.
- l ~.
- k r ~ över t s &amp; ~ fyra serieringsrurn, kök och Iiall stimt ett ' ' ' ' ' kontor på nedra botten.
.
~ i b l i o t e k e!
s ~ hyiior viinta blött på. '
att fyllas uv böe,:, ker, szn~.lingsrnnim~n '.
av lökenings: ' ~ e d l c h &amp; i r.
~ L s e t s förträffliga före- ' ståndarinna serverar kaffe o c h te med smörgåsar .eller kakor.
1 % kväll&amp;i den 2 2 okt.
fylldes thn:.
, .. men ay ett par huidratal ' rned !emrnorj ' och högtidligheten: inleddes med att f i U Gerda schillander framsade ' en b; ' frök; eh ' Signe ' ~ o s e n t ~ i förfatiad st pro: log.
När .därpå kretsens ord~förni~de, ' fröken Signe w e m b e r g, efte; &amp; t ' ill: bakablick p6 kretsens.
.
tfilko&amp;st och.
.
.Q &amp; hurii nu adertohåriga ' * bete och.
.
... \.
man - 1ablorer.at m, e.
d p {bl&amp;et att.
,.
.
.
,.
till stånd- .ett.
~ k ~ h &lt; o r r &amp; si, k i ~ ...
' viin &amp; sig tjll dr ~eiihi1i.g ' &amp; d ett.
tack för Iiennes storartade gåva, kom festens '. '
'
.. b&amp;: .en av 2essa, b ä %ffe; r pihk, född 170 ' 4 och död: 2259, &amp; $de h a varit det nuvarnpde.
h * sets bygg- herre.
Efter hans död kom ännu; en gång Cöstersläkten att aga.
gården, tills den; .efter växlande öden, till sist å r 1866 hade inköpts av konsul Nils Persson, För en stund1 d ~ o g o .ininneim genom det gainla hiiset.
B-efolkades inte ruin- ' runde.
%Genom Ert fina grepp att köpa åter Ert gamla yttrade bl.
a. fröken W., 4 t e r s t a l h allt 1 gam- mal anda ocli .dock ny; ' genom .att .sa lämna d&amp;nn klenod i fikdrilia-Br &amp; nler-Förbundets ägo har p i på def vackraste satt sammjnbund ' it forntid och nutid, givit den jäktade nutid ' s- tviiihari ett hem, det hon krinske mest &amp; hevei. % ' ~ i t j k e i i Wknnberg kom med dessa .oid- in till ' ijiilua kärnan av dr Hen-.
.
niiigs Vannit generösa handling.
E tt.
hem ör det Iion velat e '; framför allt -.
.
.
.
å t de irbetande kvinnorna, frLmf6r allt åt de många som inte ha inom i-dc ' 1ihH11 for sig en sådaan komfortens rofyllda hemvist som Gninlegår&amp;en Ur.
H.id.e Tredrilca Bremer trätt in har till sist ', nu, ' sade ' ' fröken.
wennberg sliu ' lle ' ' hon viil gått r&amp;kt frrami till Er, d~!
.
~ &amp; - &amp; g och, tackat E r genom att: ...
- ' ta ' Er i famn.
.. idf för anden.
för Hälsingbo~gs F.-B.-F.-lirets överliiinnad~e 4 s.hället en p&amp;itfull bukett av vita rosor.
.
Sjii1.v- talade dr Heiining d4irefter oin det gamla husets och den gamla g&amp;- dens forna ägare.
Om sen rike och i n y ~ i d i ~ borgmästaren e Petter Pihl som @ gde den: sistnänkda på Linnes tid; ' 1ne11 o&amp; &amp; o m 3 tt en Jeppe S &amp; ~ i h inneliaft l den redan fråq mit-.
.
tqi &lt; 7 ~ 1.600-talet .. S &amp; 1isd.e.
gården gått .. &lt;.
.
...
.
Lil1,den betydmde ~ ö s.
t e.
&amp; i k t e n i.
.Häl- s.k&amp;rg, .....,.
.
.
så.
.
åter, tillbaka till pihkma,.
* '.
t.
.
m ' men av statliga gamla herrar, som myndigt bilrio upp " .den ' rikedomens förplilitel ' se, soin vilade, på dem!
Och l~red ' vid dem skymtade den gamla ti- d ' eiis dainer i all sin stass, bland dessa den kungliga prinsessan, Sofia ' Mag- dalena, som 1766 .var husets gast.
Och efter henne i rad ' de m h g a kung- kiga personer soin togo till regel att ~indcir sina iippehåll ' i Hiilsingborg ta in .i det rika huset vid Nsorra Storga- fn11.
Det iir efter all ' a dessa dkt gamla hu- sets ggare och gäster s m det tjugon- de årh.iindrad:ets kvinnor ta ' i arv Gbni- l.egårdens gästfrihet.
Det ä r i san- ning forntid och nutid som bundits saninlan, d-e rika gainla borgarslak- terms representativa hus förenat me.d dr Ahrtl-ia ' P:son Heiinings fri- Itostiga o-nisorg om var tids sjalvför- sörjande loch för en idé ' arbetande kvi linor.
L6niekonsrni~6~is betänkande, som.
i dagarna avläinn; i; ts, konmer att &amp; ende behandlas i decem berh aftet.
.
.
I.
Ehgland .bar .Sp,ergsrnaalet om.
K~inders L0.n .fo~nylig.
vaxet- behand- let i parlamentet.
Det blev i 1920 ved denne.
Lejlighed udtalt, at 1 1 2 ~ var sindet at.
give .Kviiider lige.
Ad- gang iued M ~ n d till.
Statens Embe-.
der og at d e ogsaa burde.
have lige Lan, .og det resolveredes i 1921 af Underhuset, at, man aff Hensyn till ~iat ' sfinmsernes ojeblikkelige Tilstand.
ikke kunde.
binde sig til de foruige.de Udgifter, - som vilde hlge af Gennem- farelsen overalt af Ligelsnspaincippet, men.
at, Spersmaalet.
skulde tages op til Behand-ling igen om hejst.
3 Am.
, Seneïe nedsattes - i Forbindelse med.
de i .Engll,wid sam overallt her- skende, B.estmBelser for at spare - e n I&lt;oinniission, b e s t. %en d e af t r e R e p r z s e n t a n t e r f o r H0j.finan- s e 11 ()) The Anderson Committee«) til at 0aervej.e Lsmings- og Ans&amp;,- telsesforholdene $or den engelske Tje- neste~ina.ndsst,znd.
.
.
Denne .Ko.rninissioii .hm i Ju1.i, .Mmr.
ned .d.
A. afgivii sin Bet~nkning, af hvilken et Afsnit nngczar Forl~cildet.
nlellem Larmen for, mand.lig og kvin-.
deligdrljejdsk,rafi.
.
.
I Betxmkningen u d tal er K0.111mis- sionen som sitt Gmndsyn, at .Lmnen ik k e fortrinsyis bar.
besteinmes efter ~ n s v a r efter, F~rs0rge~byrde eller efter.
Levefod, .men efter, h; ad Arb.e j d s-.
g i v e r e n til.
e n h v e r T i d niaa, be- t a l e ' foar a t f a s og vedii.geholdea et,briigeli !gt P e r s o n a l e;. '.
; -; Dette ' Rciesonneinent .. an.vee~desSSsSnnu af Ko; mmissionen meds H e n s p kil Kab!
derne, pm falgende Maade.:.
...
En Mand paa 35.
Aar .bet&amp;es i.Al- mindelighed hoj.ere end en ' Kvinde af samme Alder - .og Kommissionen i e n e r, - at dette .ogsan er rigtigt.
.Be:, rettigelsen heraf ligger .imiiklertid.
.i.kke.
.
i. at .Manden.
h,zr stmre Forsmger-.
.. byrde eller sterre m. v., men i, at han - paa det frie .~rbejdsmarked.
kan faa mere fqr.
sin: Arbejdskre, hvoraf f ~ l g e r, at.
han.
ogsaa i Stats- tj.en.esten bör have h ~ j e r e.
L0n end en Kainde.
Den private Arbejdsg.iver hetaler nemlig Manden hajere, .for &amp; ...
han tror, at Mandens Arbejde er mere.
vaerd end .Kvi.ndens:.
.
.
.
Med Hensyn til.
Statstjenesten.
me-.
ner Kommissionen, st det i Lzengden, vilde.
vzre mest Bilfredsstillende f p saavel Arbejdsgi.veren som de ansatte Kvinder, at ~ v i n d e r n e s Arbejde v i r d - &amp; ettes efter s a n m e Standard so.111 M~ndenes, saaledes.
at inan giver baa- d.e Mand.
og Kvinde saavel.
- P r i d e - giet som Byrden af.
den iakonomislce Selvstwdighed) &gt;.
.
Arbejdsgiveren skal alltscza overfor Kvinderne fme den samme Lsnpolitik, som Kommissionen anbefaler mvendt overfor.
Mzndene.
.
Derved skulde e n sund o g rigtig For- deling a f Arbe-jdet .opnaas.
Hvis der- efter en Mand ved et vist Arbej,d.e- giver bedre Udbytte end - en. '
Kvinde,n skulde.
dette Arbejd.e efterhaanden re; serveres for .Med - og amvendt. '
, ' ' '
.
,.
.
.
.
.
.
...
.
_..
.
.
~ommissione~ menhr, at-dette.
,,.
.
.
P$ &amp;.
cip i.
Laengden vil.
$re det enesite dre, saa skulde a l h a deres Arbejds- tilfiedsstillende fof M&amp;x @ og- Kvin- vkrdi stige i .Forhold&gt; til Maendenes.
der; Arbejdsgivere og ansatte,.
Produ- ~a det imidlertid endnu og indtil vi- center og ~ o r b &amp; ~ e i e I.
dere -.
er et ' Eksperiment at anvende ~ai~onnementet p i n 1nade1bg &amp; f alt Kvinder i hejere Statstjeneste, og da A r b e - j d h to Arter - een for Maend Kommissionen ikke har fundet nogen og een -.
for.
Kvinder - som jo teo - sterre Arbejdsgiver, som har ment, r e t isli synes ' saerdeles brugbart, lider at Gennemsnitskvinderne, i Virksom- af densvaghed, .at det i Praksis er heder, der krsver mere end blot Ru- uanvendeligt, saalaenge man ikke har tine, yder vzrdifuldere Przestatiori end fitndet den qbjektiva og ufejlbare Ma$ Gennemsnitsmzndene, saa finder Kom- lestok til ~estemmelse af Vaerdien af missionen, at den Forskel, der alle- alle mulige Arbejd~~rxstationer, og rede nu er til Stede mellem ds det dariner da heller ikke Grundlaget og Kvinders Len, saa nogenlunde for Kommissionens ~fidstilling om Sa- svarer til, hvad der mas -.
anses.
for gen.
.
Den idtaler nernlig felgende: passende efter Situationen.
.. ~Kvindeme er sigyndere i Virk- Den stcnrste Tjeneste, Staten her- somhederne, og der er ' iiigen Anled- efter kan gere Kvinderne, er derfor ning.
' til at tro, at .aldeles sarnie Ar- efter Kommissionens Opfattelse, at bejdsmaade, Arbejdsregkr eller Be- den tillader dem at forsege sig i saa- skaeftigelser, som passer for Maend, dant Arbejde, som.
passer for dem, vilde egne sig for Kvinder - det vise, at de har .. Initiativ og Evne til modsatte er.
iandsynligere.
Det er at bzere et Ansvar, og i praktisk Tje- gjens ' nligt, at ' en Kvinde i de farste neste aflaegge Preve paa deres Dygtig- Ans~ttelsesaar i et Arbejde, der krae- hed jaevnsides med Mzndenes.
- +er laeigbre Tias uafbrudt ~ j ~ n k s t e ~ - Af ovenciterede Bemarkninger vi1 delse, praesterer mindre end en Mand man se, at de tre ~Repr~sentanter med samme Uddannelse, hun ber der- for Hejfinansen, argumenter udfra en foi: have.
lairer; L ?n.
Udsigten til Forudsaetning, soni ikke.
eksisterer, Bgteskab formindsker derhos Vaerdien nemlig den, at Staten lenner efter, af ' hendes Ansaettelse saavel for hende hvad den til enhver Tid er nadt i51 at betale for at opretholde en brug- selv som for ' hendes Arbejdsgiver.
Af disse Hensyn menei Kommissio- bar Tjenestemandsstand.
- Kun her- nen, a t Kviiderne skal have lavere med begrund &amp; prim~rt,, at Kvinder Begyndelselen.
end ' Mamd, og den skal lennes lavere end Maend.
Men udtalkr - ophmiosk -, @ dette efter dette Princip lmner Staten in- n i p pe vi1 gere det vanskeligt for Sta- genlunde - ikke i Lande udenfor ten .att faa Tilgang.
af.
.kvalificeret u ng land - og maaske allermindst i England.
Staten lenner en bloc, ef- kvindefig m rh eja sk raft.
. '
ter Ansvar, efter Uddannelse, efter Endvidefe fiwtsaettkr Kommissionen: Forsergerbyrde, - efter Pristid, Sted,- Naar ' K+iridernb bliver ' Lldre, og .. t ', I. '
: ' b ' ' ' ' ' ',
Kulde, Varme, Bepeantal, Bgtesk-ab.
, ' O.E.V.O.S .. V. Saalaenge alle disse Faktorer er medbesteiiiniende for Tilmaalingen av Statslmningerne - og det vi1 de ved- blive at vzre i uoverskuelige Tider -, saalmge er den engelske Kommis- sions prinisre Begrundelse for, at Kvinder skal lennes lavere end Mand, ganske uden Realitetsbetydning.
Kommissionen synes derhos at have overset det nieget vaesentlige, at Len- nen i de private Erliverv ganske over- vejende tilmaales i n d i v i du elt, mens de meget store Statsvirksomheder er nedt til at l ~ n a e en bloc, - for en Gennemsnitsprzstation i et vist Ar- bejde, der kraever en vis forudgaaen- de social og faglig Uddannelse.
Herved opstaar det Forhold, at en dygtig Kvinde i det private Erhverv har Mulighed for at gere sig gaelden- de og tjene en L0n, der passer til hendes Arbejdspr,7estation, mens selv den dygtigste Kvinde, der er gaaet ind i Statstjenesten, aldrig naar blot den Len, der gives den udygtigste Mand.
.
Dette dene viser det ganske uhold- bare i at overfare eet enkelt Princip fra det private Arbejdsmarked til Statstjenesten, hvor ganske afvigende Principper ievrigt paa en Mangde Felter er og maa vzre gaddende, og hvor derfor det n y indfgrte Princip kommer til at virke paa en.
gnnske anden Maade end i det private Er- hverv, hvor Forhold, der ikke elrsiste- rer i statst ' jenesten, afbader en Del af Urimelighederne ved Princippets Konsekvenser.
Det er glzdeligt at se, at Kommis- ikke kan kom- sionen i ~irkeli~lieden me ude ' nom silve Ligelenspiincippet.
Og de Begrundelser, med hvilke den til Slut kommer til det Resultat, at dette Princip dog ikke skal indferes, er da ogsaa saare angribelige og prae- gede af den private Arbejdsgivers en- sidige Syn og Mangel paa Forstaaelse af Statstjenestens sarlige Forhold.
Paastanden om, at Mamds Arbejds- maade o. s. v. ikke passer for K&amp;- der, tvertimod, - er for det fmste kun en Passtand, som det vi1 vaere vanskeligt at underbygge med Bevis, og for det andet er den slet ingen Begrundelse for, at den Arbejdsmaa- de o. s. v., som eventuelt passer for Kvinder (og ikke for Mznd), skal tak- seres til en lavere L0n - der er maa- ske snarere her Grund til at mene tvertimod!
Udsigten til g t e s k a b gm i Stats- tjenesten med dens Lgnsystem, Al- derstillzg og Pensionsret Kvinderne, selv med Ligelon, til meget billig Ar- bejdskraft, i det de Kvinder, der gif- ter sig, soin almindelig Regel forla- der Tjenesten i forholdsvis ung Alder, dtsaa efter en Aarrzekkes god Ar- bejdsydelse i de unge Aar, da Krzef- terne er bedst, og uden at naa den hgjere Lm, der fdger den hgjere Al- der, og uden Pension.
Beniierkningen om, at Kvinderne prasterer mindre end Mrend med sam- nie Uddannelse er ganske ubeviselig, og Iagttagelsen hviler sikker paa et eensidigt af Maend afgivet Sksn, ba- seret paa en Sanimenstilling af P r a - stationen, der paa den ene Side ydes af Mand nied ordentlig L m och Ud- sigt til ved forceret Ydelse at vinde - '
frem,.
.
og .paa den.
anden Side .af de l a v e r e larinede Kvinder, som i cF.ri- .tiden » ma &amp; arbejde ved ~ u s ~ e r n f g r at faa Lmnen til a t slaa til, mens Manden kan uddanne eller styrke sig, og som paa Forhamd er sat saa me- get tilbage med Hensyn til Avance- ment,.
.at dette - Incitament i.kke kan paavirke hende tiln~rrnelsesvis saa meget som den unge M.and.
Dc$ er derfor =nsk.e uretfardigt at i s t i l l e en Sammenligning som denne, saalange de Betingelser, Mand og Kvinder arbejder ' under, er langt ugun- ktigere for Kvinder end for M.axid.
Det Afsnit af Kommissionens Be- markninger, der s l ~ t t e ~ .megaar ig Be- grundelsen for, at Kvinder heller ikke, naar de.
er aldre, og ' - Hensy.net til Xgteskab er t r a d t i Baggrunden, skal have lige Lan med Mand, er heller ikke holdbar.
At d,et ' er «et Eksperiment r at anvende Kvinder, .er ingen Begrundelse for at vurdere de- res Arbejde lavere, og at ingen stsrre ' Arbejdsgiver har ment, at Gennem- snitskvinden ikke yder v z r d i f u l -.
d e r e Arbejde end Gennemsnitsman-: den, synes at vaxe et meget pouvert .Bevis for, at Manden slsal h v e mere i Lan.
.
rDen sttrrste Tjeneste, Staten kan g0re Kvinderne~ er at stille dem lige .med Mandene i - Uddannelse, Adgang - tii Avancement og - selvfdgelig - .i Ltrn .. Kun- derved vii man kunne tilveje- bringe et haderligt Grundlag for en Sammenligning af deres Prastationer, og kun derved vi1 iman give Kvin- aderne; fair play ».
D e t h a r .de tre Reprzwentant.er for Hojfinapsen ' ' ', ' ' ik ke g j o r t med det af dem sti.lledci Forslag.
.
.
in~ Men formentlig Bar de engelske Kvinder icke - ligesaa lidt som an- d r e Staters kvindelige ~ o r ~ e - r e an- modet Staten om at,) agOre ' sig Tjene- ster », men kravet deres R e t til at a,rbej&amp;e paa lige Fod med den mmd- Iige Borger.
Denne Ret yder * man fgrst og fremmest ved a t forlade alle nedarvede Forudsatninger om Kvin- ders ringere Evne, og ved at gaa bort fra Inddelingen af Arbejdere i to Ka- tegorier e f t e r K0n og derefter ar- bejde i den Opfnttelse, at sadige Egenskaber, man tillagger alle Mand, er mere vaxd ved Arbejdets vurde- ring, end de sarlige Egenskaber, man valger at gaa ud fra, a t Kvinderne alle er i Besiddelse af.
ANNA VSTESTERGAARD.
UJp1der8iHUsbidrags utkrhande pH internationell väg.
Fredrika- Bremer-Förbundet har liksom Sveiiska Kommittén for internationellt röstratts- arbete mottagit uppmaning f r h Inter- nationella I&lt;viiinorösträttsall.isinsen att till svenska regeriiigen överlämna en skrivelse från alliansen med hemstal- lan att regeringen måtte viataga liimp- liga åtgä~der i syfte att ' dömt under- hållsbi.drag skall kunna.
utkrävas pfi internationell vag i .det fall db und-er- hållspliktig make eller fader avvikit .till annat hand.
.Denna hemställan från den interna- tionella föreningen .har .av de svenska till sammanslutningarna .ingivits Kungl.
Maij:t och försetts me4 en.
om- slagsskrivelse, vari påpekas att orn möjlighet kunde beredas för under- hållsbidrags utkravande i annat - 1a1iti
.
,.
.
1-1 E 1 1 3 '; r I ': .H A 1.
...
.
_ 1.
i ~ I giltigheten härav icke blorde begrän-.
.
Läkpligast ms &amp; fattigvirdsförbun- sas till ådömt underhållsbidrag utan det van.
a t t u p p t a g a be h a n d l jng- avse jiiimviil lagligen avtalad bidrags-.
.
.e,n a v, i e? '
s a r T .~.
; ~gs~tiftal.i.ng i saw sI~yl:i$igl ?et samt iige tilliiinplighet @ il ~.k.i,ld.
alla kategorier av u~~~erhhlls ' skyld~iga band me d b e$tgmmelser rör all de o c h n l l t ~ å aven i det mera sällsynta: ~köllssjLlkdomarllss bekämpande.
fall då en moder, s0111 avrest till utri- Efter detta förslag uppdrages lin- .kes ort,.
söker ruiadandmga sig s h bil i&amp;li.i ' f6i en rriti,onell behnndliq ' av .:d:r,agsskyl~d.igB1eP.
de prostituerii$e w e d ~i,tgång~,pu&amp;t ?v en förebyggyde verksamhet .ti !l be-.
.
.
' Poiitiva ruitllnj &amp; .fik prostim av prostitufionen,.~öjan~e tutiimens bekampande ...
.
me4 de ' helt.
un ' ga flickorna i 15-1-8- sv&amp;&amp;a fattigviiidiförbundet har ' i ' .&amp;rsi %ldern, som ' borde omhiindeetagas.
.
s i t t .till Kungl.
Maj:t avgivna utlatan- av barnav %rdsniin~nderna, samt strac- de om fattigv %rdslagstiftningSkommit- kmde s i g till ett system av positiva téns forslag till Iösdrivarel~g~ fram- räddningsmedel för d e prostitiierade kommit med shviil direkt kritik som kvinnorna.
P % den sistnämnda punk- nya positiva förslag med avseende p$, ten innebar förslaget att lämpligt kb den projekterade behandlingen av de bete ej.
blott bör a n visas de första s.
k. helyrkesprostituerade kvinnorna gången.
yamade, utan direkt beredas siisom lösdrivare.
Själva Sarskiljan- dem, och att vederbörmde också.
bor- det av helyrkes- och halvyrkesprosti- d e förvissa sig om att de vimiade $utionen utdijines för övrigt av fattig- ve+ligen % t a g a.
s i g arbitet; om så.
~årdsförbundet~ solp anser att detta ej ' vore fall.et skulle h a n öva piivet- för det första endast med största sv&amp;- ' kan i denna riktning.
- I stallet for nu ådömt tvhngsiy- riglleter och därav foljmde niisstag l&amp;ter sig göra och likaledes.
fra.rnh$l- .bete .skulle vidare enskilda hen1 och.
der.
@ t,: de hygieniska vadorna av halv- Inr&amp;ttn.i,ngar ist$indsättas för de för- yrkes,prosl$utionen ej f &amp; förbises samt bättringsmöjliga lwinnor~ia.
A r b ests-.
.att till denna kategosi räknade kvin- - sli6Tor ffirksl5.s som det lämpliga nor föra ett leknadssatt mimt lika namnet, och där.
skulle de intagna s t ö t c ~ d ë som de ' i den förra katego~ skyddslin.garna - p &amp; ett personligt och rien kraggerade.
Denna ' artificiella förstkmde sätt övervakas, få lära sig indelning torde sfileiles av flera skäl arbeta och i övrigt solm vinnas for ett hederligt och ordnat liv:.
A.v yt- bortfalla.
.Vidare framh5lles a t t prostitutionen tersta vikt Yore givetvis, framhiill ' es i!
vore en särskild företeelse till arten utta; lmdet, att som föreståndarinno.
vida.
skild fr&amp;n lösdriveriets övriga för dessa hem v-unnks personer.
som former.
Av .denna g r m d vore det genom längre tids Arbete.
fAtt erfa- mindre - 1arnpligt att stä.lh de prosti- Genhet on1 d e prostituerades karkktar tuerade miker allminna lagstiftnings- och.
egenheter och förstodo sig p &amp;,.
.
best&amp;nxt ?elser ang-ende lösdrivare.
yinixz derns - förtroende.
D e n .gnindl~ggmde tgkegå&amp;ei?
i Härigenom fragkomme f6r övrigt en ojämnhet i ' behandlingen av de b5da det @ förslag sin~nmnfdler som synes e n ~ ~ o med c h fru Ingrid Wis6,ris ' i .pztrteri~a i p ~ ~ ~ ~ ~ t ~ ~ t i o n ~ f ö r e t e i e l s mycket nummer ziv ' Her- lagen skuue uteslutande och med, syn-.
dettd .okh.,före&amp;~ende nerlig h w h e t drabba den kvinnliga parten.
. '
' ' ' -
II.
b.; gäll.er.
nu, heter det, att - soka.
f; - dem.
.
Då ikulle de ej: åt&amp;fal.lk s &amp; @ tt.
.
.
.
;;.
~t1l.l s t h d nya företag, så att en verklig - .I&lt;vinmms plats ar överallt.
dar hon Gkfëkti~ verksamhet.
kan komma till lian vara till nytta.
.- och här.
miste +:t&amp;d;.
: att uhder olika f orme: hjäl ya ' a samhallsmoderligheten .. komma till: .Ilisdr.ivarna e1le.r dem s- äro på väg sin rätt - här - på d1etta område be- hövde vi bilda en de kristna kvinnor- - att bli deti.
.
L.
Kunná vi inte få .kuratorer, på det-.
nas Denhetsf rant.
!
.
.
" Vid tanken på de .många ungas ta omrade kom t. ex. inam barnavårds- sorgliga lott, vilka, födda i armod, frfin .verksanilleten?
På alla möjliga soci- föraldrar ofta tagit .i arv endast dåliga .als områden ' har av båae enskilda, och vanor, vilka sederme- föredömen stif.telser och föreningar och andra sammanslutningar uträttats så mlyc- - ra ofta till kropp och sjii1 svagt ut- ket, varför skulle vi .då inte också vecklade vid tidig ålder lämnats att utan ledning och hjälp själva draga.
kunna åstadkkmma något .av verklig försorg om sig, och vilka, utsatta för betydelse på detta för oss kvinnor s i .frestelser till dryckenskap, lattja och ' speciella område - h a r kunna vi 1 .. osedlighet, latt nog göra sig skyldiga.
i regel inte vänta hjälp av.
hå.hiinda.
till lösdriveri, finner man nogsamt .biännen, här måste.
vi själva taga ini- att för dessa kräves mera uppfostran.
tiativ och .handla.
- jag tror vi behöv- Bn niipst.
Det 5; företrädesvis hos de f å en verklig sk yddsvärnsmyndig- de unga, nian kan hoppas en sedlig ' het!
Overste Petri.
uttalade ock som förbättring, och dessa böra i främsta s i n önskan på C.
S: A:s konferens i runinict göras till föreinfil för en be- $toekholm tillsättandet av en de handling, soin avser att bibringa dem &amp; vinnliga lösdrivarnas kurator i Stock- den tukt och den sedliga kraft, e ' holm, Göteborg.
och Malhö.
Veder- sakna.
%Örand; e städer borde gälda dessa kil- Andra, under barnaåren mindre {Fato-rs arbete - organisati6nen finge övergivna, men saknande moralisk: en ytterst.
grannlaga och mödosam, .kraft och fasthet, hava aven de icke .men säkerligen rikt fruktbärande gär- alla ganger avsiktligt kommit på för- ' .ning.
HSr behövs verkligt i n t r e s - fall.
Allmännaste orsaken därtill har is e r a d e kvinnor, som uteslutande bostad och arbetsplats saunt ' övervaka &amp; ade detta arbete och kunde ägna d &amp; * Varest de annars bli oinl~andertagna av si- hela sin tid.
.
och.
kraft.
.
.
De.
: skulle mo- na ciAliga bekantskaper, soiitCnörer, " hotell- ta de ' .frigivnd- vid stationin, * kura.t&amp;rn inaininor " h.
fl., och redan sninma kväll Ater skulle därefter ledsaga dem till ' deras gå till det daliga liv de tidigare fört.
5 1 .. et '
varit hruk av spritdrycker, s &amp; - till vinning för.
stat och ' kommun allests des, ' ti.llha.ndahåll &amp;, ~ i s s b ~ - u av.
l c sprit gr ' för&amp;i.Sak &amp; de flesta p righeterna att Atergå till ett ordentligt liv .. ' ' Ar; en internerad begiven - på spsif, är ' ' d$i, ' &amp; &amp; fan liktydigt ' ked, att ' - - nor.
.. förfallna - oriidanas .o.ch ' sattas.
: i c-t !ilifiille att.
försörja sig själv .. Att - straffa, en person, för vad som: ej: .stått.
i, .i h6nnes förniåga.
' att u ~ d i i k a, fök &amp; - koinrner lika obilligt som ändamåls ' -. * löst.
Därför h i r man.
ock: velat skil- ja, tv8ngsarbetsanstalteri~frå ' n. "
fång-.
.
varden;.
.
- .., Berövandet av en persons frihet: och '.
: hennes.
insättande; i ' en tvångsarbets- .. anstalt måste .anses som.
ett: tillrack-., Iigt straff, varför nian i .allt bor.
söka:.
latta för den internerade under .vi- stelsen i anstalten och laga så,: att: .. ' hon har kanslan .av ',.
uppfostringsan- * ': stalt och .hem mera an lav. ' fangelse.
': Eftersom det sägs.
att .. de internerade.
. '.
.ej ' förut visat tecken till.
förbättring., efter anstaltsvistelsen, iitan I ' harare utkommit siinre an .de voro.
vid.
.in:+.
.
tagandet, Sr ju all anledning ... söka.
: inrikta sig pA.andra nietoder, på ': fri- are former och .liunlaiiare behandling an vad hittills varit fallet. "
Men det ' .Gr ju givet att de friare formerna,krä.- '.
va mera nppiniirksamhet och vak- .. samhhet än inlåsningssystemet kräver - i annat fall övergår friheten .till sjiilvsvåld och tygellöshet?
Strävan- dena måste allvarligt ' inriktas på att anstalten blir en .verklig ' valfärdsan- ordnh~g från det a1l:mannas sida, vil-: ken sh långt det medgiver lij alper.
dessa individer att göra dem till nyt-.
.
tiga samhallsmedl.emn~ar, .men redan i n.n a n en person intages Zi tvångs- arbetsaiistalt q å s t e .sådana åtgärder vidtagas,.
att möjlighet .anses u3 e.bs.1 ii-.
.
.
.
.,.
',.
.
I, ' hon ej k &amp; ', skota ' .sig i friheten: spi % .b,egiiret tái: &amp; erhand med henne och mågon plats ht henne ar.
inte löntaatt .tänka på, förrän hon visat sig kunna vara 1ielnyk.r -.
och .hur många Iciinna det.?
Och dock: vem kan vå- ga döma och sagaatt hon aven denna gåpg: m &amp;, s t e falla ?.
Vem skall.
våga tro på dem, ha tillit till dlen~, vågzihop- pas och ha tålaniod att, bida, viss om a t t det - goda skall segra till sist, om inte.
vi.
inom anstalten, som dagligen ha dem on1 oss, lära kanna dem och.
.
hålla.
.
av dem!
.
...
Oft-ast ta de - till spriten för att glöiiiina lt+nslan av ensamhet, sorger och bitterhet.
.
- " det iir enda sättet att.
glömnia ", säga de.
.
" Alla dylika individ ' ers belägenhet iir sorglig, men .därför att de själva .inte:förniå lyfta sig ur dyn, äro de ej straffvärda.
Samhället självt.
och: dess s ned le in mars obenägenhet att ta- ga omsorg om sina likar, ha val ock .sin del i deras belägenhet.
.Denna, lika val soni det allmännas basta Itra- very att iie-svaga stödjas och de vilse- .komna on1 xnöjligt upprättas ..
Detta låter sig ej ~&amp;adl&lt;ornma genom straff- hehandlihg, det kan s l ~ e endast genom liji-ilp ' därigenom, &amp; t den lata hålles till .arhete o,ch genom vana, därvid bi-.
* ' ~ k g n ' f i verkligt i intressonbe o ~ h yrkes-: bringas en viss .ai:betsfardighet.
Eli- ~&gt;i~d:ide arbetslederskor Skylle 11 &amp; - cträtt-~ ' '.
.
... '
: .dast .. s h e d e l s t.
kan.
.den i dåliga va- mera, i n en hel.
st &amp; av- ' " iqkbftu &amp;?
:.
!
.
, t:.
.
d. '
, l %.
m.
.
s,; ' n J - a-
H E R T H A ' 1.38.
.t e ii att hon .kan " fö~biitit.r ' a.s utan så- ibörj:a ett arbete vid frigivningen.
Nu dan anstaltsvis~else.
Landskrona, bor .. måste de .fle:sta ' till Siockhol-m För att vara den sista; iitviigem ty,: en gåag in- diir taga reda på sina kläder m. m, ko.mnnen inom .ansta.l %ens murar, är.
Aven en annan sak: kunde inte poi hon .dack .på .sal3 * o &amp; vis märkt för lisen lata den adömda få.en dags f rist &amp; et och det fordras i .sanning karak- att 0:rdn.a med sina k2äder och övriga - tär; och kraft aft l a n a resa si.g ' igen iEi:1; lh,örigheter, innan .de hglcta ' henne, och utplana d.eniia flack och k k a det- s i man slipper h.öra deras ständiga .ta ibriinnnlärke.
klagan on1 liur de m &amp; s t a allt, hur .Ofta har det &amp; isliemålet f ramställts .allt förko.mrner?
' .medan de sitta inne " - från de internerade at4 - bestämmel- (och h u r de ha sina insyl.ta &amp; affärer serna om an-mälningsskyldigheterna, att .ständigt tanka p &amp; innanför mu- med undantag av första gången efter rarna).
S &amp; skall det skrivas till poli-: f~igivningen, .måtte borttagas, d e r att sen och - till bekanta till ' höger och å.tminslone.
den frigivna - .måtte kim- viinster för att söka reda upp d.eras na få skriftligen eUer p r: telefon an- tillhörigheter.
- maka sin .bostad samt om .och var - hon Efter frigivningen ' a r den största svarigheten den, att få den utskrivna ' * har .arbete.
' En dylik gramstallning har .o &amp; gjofts .av just ?tieonibuds~nan- på ratt plats Ute i livet.
H ä r är det ' nen redan den 18 febr-uari 19.1.0 och svåraste arbetet, därför att de .s &amp; ofta .eftersom.denna skyldighet så gott som förstöra allt för sig själva.
Men vi alltid lämnas .utan beaktande - högst in å s t e - trots allt -.
ha.
mo4 oc ' h ' .siillan efterleves - torde tidpunkten lijärta att .hjälpa dem, att visa dem n u vara Inne att slopa - densamma, att vi atminstone v i l j a hjälpa.
liksom en gång v,a:nfre,j.dst-raffet.
Det Daliga kamrater, anotgångar, -, den - måste ju ock kännas synnerligen plåg- egna sv.agheteri och karaktarslös- samt för deni och vara som en black Iieten, de dåliga ' böjelserna, allt .om: foten på den, som verkligen vill tyckes förena sig om att oemot- - bryta m.ed det: gamla, dåliga livet, att ståndligt draga ned.
henne i det under två ' hela ' ar jämt tänka .p &amp; att i, varur man arbetat på att f A anmäla sig hos polisen.
Tvångsar- henne loss.
Det ar ingen överdrift .beterskorna .anföra också ofta sj älva att saga att alla goda krafter i sam- .anmälningsskyldigheten shsom orsak hället maste ena sig om att har göra t31 - återfall Z lös-iveri.
allt, som kan göras.
%$ter allt att Anmiilningen kan ju ske, om sii döma gr man nu vid själva tvångsar- &amp; iste vara,; till nagon kvinna, helst betets genomförande numera inne på: till.
liuratorn: eller polissystern, som vägar, soni kunna .bättre föra till må- sedan i sin tur .delger.
pdismyndig-.
let.
Frihetsberövandet verkar ju all- heterna sina anteckningar härom.
tid avskräckande, det allvarliga arbe- ' Kläderna borde f &amp; medtagas till atet och den genomförda ordningen äro Landskrona, .sa kunna de ock lättare .naturligtvis .också.
mdbfidrande .för ' '.
+: .per soner,.
som eljest.
Töca ett lättje- Eiiillt och av, allla perscsnliga inskrGnlc- ningar .obundkt.
h.
.Men.
.sj alva.
.be- fitinci1:ing~ri.
.
, xid.
an.statten har.
börjat laggas så, att arbetet darstikdes kan omfiatt.as .. med intresse likaväl som lösdriverskan efter hand finner att ordningen och livet i övrigt inom an- stalten.
verkar välgörande på henne.
Det behöver.
ej lner an antydas, Iiurii d i k a förhåll.and ' ena äro.
nu emot förr vid tiden oinkhng.
sekelskiftet.
.
har viisentligt.
...
förä.ndra.ts,.
.förbatt- A-llt.
,.
.
rats.
Musik och sang idkas.
Språk inga .- i.
.
skolämnena.
Högläsning,, före- drag samt aven en eller annan bio- arafförestallning förkorti söndagar- b:.
.
- n@.
.
Pa ' fritiaderna fa.
kvinkor @ sy.
At.
.. sig ' själva o &amp; årligen anordnas ett par utställningar av deras arbeten, d &amp; pris utdelas för de bäst förfärGga- de; Mera ' old attande yrkesutbildning ar igångsatt sAsom bokbinderi, vav- nisg, inasltinsticltning.
I&lt;ostliållet har ock gegomgatt eli genomgripande ' for- ändring och numera höres sällan knot vare i i i over kvantitet eller kvalitet.
' Be allmänhygieniska förhållandena ' ha i.
nianga lianseenden vgsentligt för- bättrats.
Ocli man kan nu även ' tala om att en ny anda Gr rådande inom anstalten.
Med ' det m5nniskomate- rid man har .har att göra med, far man dock ej rakna med nfigra storar- resultat, man f å r nöja sig med %:tt k a +imnit d e t, att ' den värsta bit- te~hdten mot !san&amp;l.let fått vika, att - de ' iki@vfia i genomsnitt ' vunnit hiilsa och krafter och- att de .därigenoni .till- ' föfits: en ökad !möjlighet att reda sig &amp; e i ' d.en fria Itiimptilivarbn, se@an d.e sea ign,ace tid var.it avvanda JftSq al- S ' ' ' ' '.
: lm h d; o.c h to,oi.c$iing samt !trana.ts ti.l l ... sunt - arbete.-.
, ...
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.Men.
: has.
clå.
sanih !a1111:et verkl.igm ' f ör- - pliktelser xno,t a e n i a .klass.
av .mlann &amp; - sl~or, dessa mången g&amp;mg.
:o symp&amp;r ' - ska hdivide,r;: !för vilka; i.an;: hel.st: g&amp;r ur viigeil?
Ja, förvisso, och d,et .. mA .sagas ifrån, att det är en slcam för hela Sveriges land att det i stort sett finns så liten förståelse för just detta asbete,.
så liten kärlek t, ?ll dessa fallna och olyckligaste och så ringa möjlig- ...
den hjälp .lieter.
för.
-.
dem .att erhålla de så v+ behöva och som skulie kun-.
.
-, &amp; $a.
.dem - - till goda och laglydiga medborgare, till bärande i stället för lärande .grenar i samhället,.
De &amp; ro.
ofta.
s.å velca och liänsliga, d &amp; ha i.
sitt - dj-upa $ninod, i sin fö.rh.ivllade belii- ger&amp;ei ändå kvar både stolthet och sjBlvkänsln - de k u n n á verkligen arbeta - och de ha ej slappt taget i.
livet - de vilja trots allt hålla sig uppe.
0-m.
vi kunde starta något liknan- ' de " FängelsehJ alpen " i Danmark och Så " ~ o ~ s o r ~ s f o r e ~ n i n ~ e i r n e Norge " tror jag mangen skulle ' kunna upp- rattas och hjälpas för framtiden ge- nom.
iirligt ~ r b e t e.
Någon har sagt: " Lyckan .. ar en skiild - kärleken betalar den " - s &amp; låtom .oss d A i någon man börja med Guds fllies khverkli$ande ibland oss.
.
Men &amp; all här ' kunna hjälpas m å f r.
11cd.a folket väckas till kamp, kär- ' lekens.
brinimrrde, oförskrack~a, allt- ' förs~liaride kamp för &amp; tt rabda sina - barn - .Svkiigei bar; - d e tusen o &amp; I .a. '
na -.
.
8,, ' upp s.
E n bok av t v å författarinnor.
.
...
.
.
ör '.
nå &amp; månader sedan förkun- F.
.
n.
.
a.
d.
e iidn&amp;arna att M:A &amp; Aursl anmälts som.
.
kandidat till Franska Ahdiinien, och ' det torde vara första: &amp; ngen ' något dylikt hänt en frandi skkiftst&amp;llarinna: ' I mångas tanke skul-.
le M: me d e ~o &amp; !les framför alla and- ' iit ' iarit sj&amp;lvsk&amp;en till en utniiirkelse s &amp; ' denna, men det hindrade ej att ~ i &amp; e h r e l s namn var på allas Ep-.
par.
~ a visste k att hon var en avsii- värd.
begåvning av finaste slipning, &amp; h i deoyttersta av dessa dagar har ailtiihh&amp;ten fått ett nytt prov på hen- nes egenartade alstring ' i det verk hon skrivit tillsammans med M:lle de Wil- lers.
Det har utgivits på Monte-LtS- nés ' förlag.
De bägge damerna upptrada om- växlande som författare till olika ka- pitel och 1t:am.e Aurel har tillägnat bo- ken åt sin man, under det att de Villers helgat sina inlägg åt minnet av en kar onkel, vilken avled- medan hon var sysselsatt med nedskrivandet.
Verkets kanske något långa titel Rr L e d e v o i r d,e g r a c e e n a m o u r.
' och dess .motto lyder:.
- .Latom- óss.
uppfostra kvinnorna att ' ' ' fostra män, vilka ej endast äro det i krig.
s .Mannen har sina - vägledare i världsliga tings, utbrister M:me Aurel på bokens första sida.
.Kvinnorna ha ej haft sina.
Vill ni ej,, spörjer hon sin syster i Apollo, satt vi båda söka draga upp linjerna till ' det kvinn- liga medvetande, för vilket hjärtat ar det bestämmande?
s ' .Rena kvinnor.,, fortsätter M:me AU- rel.
», Om jag valt dem till stadieföre- ' mål, ar - det därför att konsten för- summar dem och gärna visar sjukliga och haltande kärleksförhålIanden.
Den kvinna, som ej går till själva kal- lorna, förinår icke allt i alskog.
Un- der det att en kurs i rak linje mot det absoluta är i stånd till ' allt., I kar- lek kan man icke halla länge på nagot annat an det abso1uta.s.
.Jag villes, fortsätter hon Iangae fram i samspråk med sin medarbeter- ska, satt v i två skulle lära mannen rtt älska detta ena: ett ädelt kvinno- liv ...
.
Konsten glömde - bort de kvinnor, som ej strävade efter annat an renhet under ' en tystnad, full av höga han- ' '
,.
: .:,.
.
...
, .j., ',, iigGt+; jiAi, de. '
i .., ..; r: 1 - r,.
; &amp; g ~ i ' o i ~ g ~ f i: ej ~j~ !ua ';; ~,o;, aei.
.
.
1jrik-.
.
-.,.
.
.. r ',.
. '
.:-.
: ..
. ' ....
kvi,nnoma.
.
.
&gt;.
.
i s&amp;llet.
f ö r att tiga.
inför ' mannen.
trotsa hans- missnöje; nldjjg .. hans karlek.
Må de; i stället för att lirka sig ' fram i livét, säga ut vad de ha på h jartat och.
göra det med: varme ... ».
.. siikerligen.
är det kioka, men kan- Ii,ä.nda ' understun~d~m fir1ign.
, ord. '
&gt;&gt;Jag h a i varit lik havets,.
u h i s t e r finns det något, som man hällrer-&amp;r u r vägen för än en ' grälsjuk kvinna.
hon, .vilket slår mot klipporna.
och hon ni &amp; nu vara ung eller gammal, oupphorligt ' sök ' ei famna.
.
strandii s o m alltid pockar.
.
på sin ratt, det vill ~ &amp; d.
.
samma styrka.
1 bkg$inelsen säga på det ofelbara i sitt eget satt att svävade Guds ande över ' vattnet, sager Skriften, och kvinnans sjäi är hk i$ $e saker - och ting?
, Också skärskådar M: &amp;,: de %ll&amp;s i bölja över- vjlken gudomligh&amp;en äniiii.
.
e t t följande kapitel det psykologiSka dröjer, så Iange Iign ej förstört sin or- sprungliga renhet.
Det ä r därför hon problem M:me Aurel framkastade, +?
i kan älska och 1idx; " med ett.
' djup; .vars hoii .hävdade akt vårt kön framför allt.
.
bör sopa rent för egna och andras ' dö&lt;- bottenlöshet mannen ' ej kan ' pejla.
rar.
' Att .hustrurm kiinna lyckliggöfa Han ä r kanske ' starkare; större,.
.
.
.
.
.meii.
aldrig- så, full av rörelse, som.
hon .., en nian utan att vara lyckliga själva. '
.
.
finner hon utgöra ett slags menings-. '
, .&gt;&gt;Jag talar till ide~listerna., bel&amp;- löshet.
Ty den verkliga kärleken består ner hennes medarbeterska.
i nästa.
.
.
.
ka- snarare i ~ a d.
~ n i ger a i ~ ' an i .vad m2n pitel.
: .Men en verklig kvinna ä r a l l - tar ern,ot.
.
~ a t u r l i ~ t v i s s säger, 1M:lle.
tid idmealist.
Materialismen tiakar: i$ d e Villers, .härrör.
dessa kvinnors henne.
Se bara.
på, det lätta behag, brist på tillfredsställelse därav att de som itstrålar fran de sniå .arbeterskor- så ofta inåste avstå från vad som lig- na.
i Paris.
Piiv lmnrknaden i Saint- - ger dem mest o m hjärtat.
Men om nu C1:oud har jag sett.
dein glöninl- alla .till exempel den man, fö.r vilken de nndr.
:: ~ nöjen For att sätta.
sig upp, på ' uppoffra sig, a r dem Överlägsen i karusell&amp;s trähästar vid sidan av &amp; n mera än ett fall, vad ha de då att be- ii~skade och.
jaga efter vem- &amp; t ' vilken klaga ' sig över?
Genom ' att skapa till- dröm, ' vilkein.
vingad glädje, vilket - ' fördolda?
fredsställelse omkring sig ha: de själva oupphinn&amp;gt d l.
,.
i.
@ et ... '.
blivit mora1i; kt.
rikare och funnit ut-.
~ &amp; n n o r n á &amp; o ofta .-fgg @ lpsykolo- ' ger och sanningar av stor, finhet möta lopp för det oändliga i sitt eget kvinn-.
.
.
.
.
oss på liga ' väsen ...
.
bokens blad.
. '
» ' IGik.leken är ' en D e bägge författarin$rna.s verk ' Gr hemlighet;, ' säger: ?$me burel.
.
?&gt;An-.
.
:.
.
i l. '
J -.
Fda.
.
. '
~i ' ' ',, ' ' I.
.
v$g om.
m a n trå-kar u t .hoimm, ty han has.
d ' e t .f iilaste.
f ö r stånd.
.
' och * kan.
lätt bfi ' otåli ' g.
Ovaigomma sinekningar, ovH1 k o k n i ' kyssar och manlig haftig- het skrämma alskogen ' hos en veyldig lcvi~~ria.
Allt i boken handlar dock icke .om k a i ~ s l o av ~ ' detta d a g.
Det finns ett kripitel.
o m förhilllandet mellan iman- liga och kvinnliga f ö r b t t a r e, som är skrivet av Mtlle de Villers och: så sant a t t 14 le för att.icke kanna oss Erestade att grata.
.
: JANE GERNANDT-CLAINE.
.
Fran kretsens .. verksamhet - sistlidne yar Aterstir iimu att ' namna att ett kretsmöte a.nordnades den 12 mars, d &amp; bl.
a. diskus- ston förekom över " Kvinnans behörighet till statstj %nstl ' inledd- av frttkeu.
Emina Aulin.
En resolution, antogs, vari uttda- des kretsens anshitning till lrungl.
maj,:ts förslag i frågan, med ' tillagg att lika lön för lika tjanst bör in &amp; i förshget.
Mötet av- slutades med samkv8.m varvicl- s h g och musik utfördes och ordf. fru Scli (zi.tau upp- läste en berattelse av Fredrika Bremer.
Den ' 24 april anorhades ännu ett dis- liussionsmöte med ' samkviim, dåfr&amp;gan.
' lika lön för - lika arbete ': disimtoades.
Hkpk skildrade fröken Elsa Pehrson sin vistelse som sjukslröterska i Grekland under kr@- ben.
S h g, musik och recitation avslutade aftonen.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n ha.de den 16 okt .. möte % .Flic:lrliiroverkets aula.
De till ett sextiotal uppgAende medlemmarna hiil- sades v3lkonina av kretsens 01-clförande, fh Elisabet Sj övdl, varefter apotekare L. Gentz M n Lund höll ett liingre - nied tal- H a l m s t a d s k r e t s e n hacte den 8 okt.
rika ljusbilder belyst intressant föredrag ett t a a t besökt sammanträde,.
varvid be- om " Kemien och vårt dagliga arbete ".
slöts att anordna en soar6 i avsikt att d ä.
~ Hiirpå följde sa.mkv3.m med musik och med f &amp; in niedel till stipendiefonden för kaffeservering.
Hallands lW.
.
.LSirarinnan froken Maria K r e t s e n L u n d nied o m n e j d hade den Olde ' liöll därefter .ett .synnerligen intres- sant föredrag om förbundets arsmöte i Gö- 3 okt.
e. a v ett hundratal, medlemnlar be- sökt sainrnantr8d ' e B Grand Hotell.
under.
teborg.
Tio nya medlemmar vunno inkide.
ordförandeskap av f i u A b a Herrlin.
Se- kïetermen, fru.
Carolii Eklundli l %mn,zde ~ ö n k ö ~ i n ~ s.
k r e t s hade e n.
den 22 okt.
en redogörelse för förbundets Arsmöte i (30- diskussionsmöte med d@p &amp; följande sam- teborg, varp &amp; konstniixen Ernst Norlind höll kvkm i Margaretaskolans.
festviining.
Dis- ett spirituellt föredrag oni " De intellektu- kussionen, som inleddes av kretsens sekre- ellas stallning till Bidsfrågoi-naLL.
Efter detta vidtog san~kviini.
terare, fru Anna Ljungberg, rörde sig om fr; f; ga.n ' ' Kan gift.
kvinna tfllfredsstiUande M a l m ö k r e t s e n hade den 20 okt.
möte sköta bAde offentligt arbete - och hemmets varv ?u.
och - blev shdeles livlig.
Hiirph ii Frimurarelogens lokal, varvid ordf. fru följde, en redogörelse.
för F. B.; F.:s arsmöte E. Quensel framla.de en del förenings- i ' Göteborg av ordföranden fru Thym Sc1ia.r- iirenden och bl.
a. erinrade on1 att förbiin- tau, kretsens ombud vid mötet.
Tinder dets fullständiga tvilii-riga tridgå.rdsskola sanilw8.met exekverades s h g och - musik för kvinnor, Apelryd, ' den första i sitt slag.
och roande recitation förekom.
Tjugutre i Skandinavien, den 1 instunda.nde november nya medlemmar antecknades.
skulle börja sin verksamliet.
Från F.-B.-F.-kretsarna.
,
.
Yida.ke gt$mde.
ocdföxanden.
nhgra inin:.
nesord * over ... kamri31; L .. Kieberg; som undler sommazen ?ulidi; t;.
.
l anskends, till det .out- tröttliga och uerksam.nia intress ' e han .m- der en.
£ Ö, l ~.
~ ar m %gnat:.
~ kxetsen .hade.
sty- relsen samina dag latit nedl.iigga: en krans:.
.
p &amp; bans.
grav:.
Slutligen .gav.
ordföranden .en.
.s:tniman.- fattning av förhandlifignrna, vid förbundets; n-smöte i ' Göteborg den 12-13 juni detta &amp; r och.
överlin~nade diirpt~ ordet M en av kretsens stipendiater, fabrikssystern i Hal.- singborg, frtiken Signe Holst, som redo- gjorde för.
" En f ~ b r i k s ~ ~ s t eller e r s perso- nalkonsulents utbildning .och verlisanihet ".
Efter föredraget föl j de sa,i-iikaii,m med.
s h g och &gt;nusik.
av fiwa:i) nea Sigrid Danius ocli Agda Linddd,, N y k ö p i n g s k rek s e n sainmaiztrii.dde den S okt: A Stora Hotellet under ordförande- skqi av fru.
.Mai.ta Fant.
Ett, av interims- styrelsen för den ny bildade kretsen upp-.
.
.
.
.raattat s t a c ~ ~ e f ö: r s antogs l ' ~ ~ .och!
val.
sv: s.
~.
.
relse.
för~iittacles; Tin. .ordinade,.
styrelso:,, ledamöter utsClgos fru Marta Fant; fxwElna.
Cullberg, fröken Matliilda Olsson, frii Ester Ekengren och fru Marta Swenborg med frö- ken Gei.trucl Unger ocli fru ' Svea Rehnberg söri-i 6i; ippleanteï.
Revkoker bl ' evo fiw Hô.
ren Widman och ' fru Elsa ' ~ e i j b o i.
ine ' d. "
frimina ' Elh Weinberg ' o ' cli ~ d i ' Xintlahl t..
som suppleanter.
- Efter ~amniantt:iidet vidtog.
ett angen&amp;- &amp; sa; mkviiui, vzy~niler bknij annah förekom s h g av fru Lisa Smedberg.
.
Som sin nihmaste .u.pp&amp;ft beslöt kretsen att upptaga social i~pplysningsverksamhet,.
frumf.ör a1lt.i .agor som speciellt röra kvii-i: noTna.
Antalet sammantriiden y d e r ar- betsket bestiimdes till &amp; m, .tv &amp; p &amp; hösten ' i, oktober och november, tre p &amp; vAren i februari, mars och april.
SainmanQBdena skola li Was första III hdagen i respektive i118nader .. ', a,: ', ' Notiser från.
Rosa ~ziyreders nya bok ' S e x - u a l i t e t o c h k u l t u r, sÖmgenom.
med kriget sammanhängc~de och hindrande orsdier länge 1Atit vänta p &amp; sig, har.
i v5ras utkommit hos .Eugen Diede- riclis, Jena, och föreligger nu friin, Wa.hlströ1-n 63 Widktrands förlag i översättning av, Klars Johanson.
Den mark1,iga boken.
pakallar i lika hög grad som förfis- föregAende .essaysam- ling K v i n n l i g h e t, m s n l l g h e t ocli man s klighel, läsarnas intresse och ut- gör ' ocks % i viss m&amp;n en fortsirttning,?
; v denna.
Hestha lanlnm i. nästa num- n-ier en in.gAend.e anmälan av denna .. nya, up$seendeväckand ' e bok: ' ' Studenten.
Goethe 1765-1771.
Efter kallorna ' av-~eatrice Zade.
Hugo Gebers förlag.
._ .I .. Förliden höst skickade Beat ?iee Zade G o e t h e s b a r n d o m ut i inark- naden.
S t u d e n t e n G o e t h e ar fort- säditningen och orienterar läsaren-i, ' .Goe- thes Leipzig- och Strassburg4~.
Li,k.- som i d ' en föregaende boken liar f ö ~ f.
omsorgsfullt begagnat sig av tillgäng- ligt ldlmaterid för denna, den bi- fogade förteckntngen övel: .anvand Goethe-litteratur.
ar nog S &amp; respekt- ingivande; Den rediga och klara för- delningen av materialet: gör ock &amp; akt den - unge * Goethes gestalt distinkt teckriar sig mot ' miljöns bakgrund och-.
att hcims.
studfetids upplevelser: frim- st %, lyckligt belysta.
'.
.- För flertalet svenska läsare- %or &amp; till ' och.- med d ' et y t t e f6rloppet a v Goethes liv vara.
, i detalj frainmande.
Fru Zndes .bocker böra .av &amp; ess &amp; tack- ' ',, '
samt- mottagas s %som ... både .samvets- grann -.
och .. underhallande biografisk teckning.
.
.
E. K-N.
.
...
.
: ~ &amp; e i i d qch kr.6.q Olsson.
Wahlström $ t v.
Fanny Widstrands .- -.
.
forlag.
:.
En krönikebok i sitt- sarskurna lilla, s&amp;t &amp; xda ' f&amp;iiit, ' med doft av le: gend, rökelse och rosen %nga och med naivt ljuva små medeltidsmålningars egna tycke.
Har OCK där också.
nied på en .g %ng bisarr och vild Panda for gastfullt medeltidsmörker, dar allt ont ar.
löst och flyger och far ' anda in på liagnade gårdss med,dess.besvar; jande ljuslirets f d n härd och flackande ly- sen; Men ar det.
rosenå.ng.an som vac- ker upp en ton fr %n Törnrosskaldens Songes?
M a d o n n a n - i rosenhagen m6d lanim och.
småanglar vid - sin fot kunde väl i öm häpnad sett strAl- ringen kring barnets har, och dagen star mild och ljus kring henne som - kring hans Maria?
Aterklangen är där, men ren och vacker i sig.
Varför har val den konstnärshand, som s &amp; lyckligt - bemålat .dessa blad, s affekterade och: E. K-N.
Arkefiendene Komedi i tre akt &amp; av Frz ' da Stbenhoff.
Andra upplagan.
Wahlström C!
Widstrands förlag ..
Denna andra upplaga av d e n all- varligt behandlade och for de berörda personernp seriösa kogflikt, som förf.
nämnt komedi, har lämnat tryckpres-, sen i ett behagligt ögonblick.
Man kan för övrigt troligen.
.förutsatta att detta inte skett alldeles tillfä.lligt.
?Katolskt och protestantiskta har hos oss i dessa dagar: .ett aktualitetsin- tresse som ar.
anm~kningsvart piitag- ligt - - för mangen icke dess.
min- dre både onödigt och.
oförklarligt på- tranga.de.
Frida Stéenhoff ar den oförsoqlige.
svartm Alaren och förf61-. '
a, jaien av katolsk askådning.
I: vad mån det särskilda, fallet lian - framsta med s % djupmórka skuggor som i Arkefienden må lämnas.
osagt, ar ej häller väsentligt, ocksil kanske omöj- ligt, - att - avgörs, Som dramatisk pro- dukt ar denna ~komediu full av starkt liv, tekniken god, replikskiftningen skarp och träffsaker.
E. K-N.
n Insända böcker.
Albert Bonnier: Bryggan haller a \ - 9chzart.
- Rösten och talet.
Med 18 bllder.
Av Hilma Hewningsson - Drömmen onni kIo&amp;an.
Roman i tre delar av .Redrik Perssom - Dagsljus.
Dikter av Guugzar Mascoll Silfverstolpe.
- Dikter av Bertil MaZmberg.
- nickiua som reste exnsatmtn av Thora Dardel.
h e n Hugo Geber: Kwinanans sjial.
Reflexio- ner över livet av Gina ~ o m b r o s ~ ~ F e r r e r o.
Företal av E. Gadolin-Lagervall.
Chers.
av Ernst Lundquist.
.- Studenten Goethe i 765-1771.
Efter kiillorna av Beatrice Zade.
".
C. W. K. Gleer ' up: HuishUktss bok ' utgiven av Anna Borgh.
ning.
.
III.
M a t l a g - J.
A.
L i n d b l a d: P &amp; essam stniit.
StrövtBg och öden fjiimn och niim skild- rade för ung ' och gammal av E .. Melander.
Tredje upplagan.
- Tv &amp; mtMniaiskoa.
R.0- inan i tre de1a.r av Ric ' lzard Voss.
Overs.
av Ernst Högman Wahlström (O Widstrand: P &amp; áBgupPeP0 Roinan ' av Edmorcd Juloux.
.Overs.
av Eini- lie Kiillman.
- Legend och kronika av.
P m n y Olsson.
- Drömmaire av Karl-Emil Mel2i.u.
- Pinigatprormenaden, Fdin en resa i dansk landsort a.v Hj.
Lzmdgren.
- Linnes Nemesis Divina.
utgiven och kommenterad av Krtut B a w.
- Arkefien- den.
Komedi i tre akter av .Friida Stéem-.
hoff.
Andra upplagan.
- Tolstoj.
intime av Leo L.
Tolstoj.
' ~ i d s k ~ i ' för f t.
den &amp; enska kvinnqrirelien, utgiven av .~rediiki- ...
.
Redaktör: Ellen Kleman. '
.
s.
.
.
.
.
.
rem er- ii rh und et.
.
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften ' till .ett ' ' ris av kr.
5: 50; varvi.
pi-enurnercctioxi sker direkt genom byra, 48 Klarabergsgatan,: S t o c k h o b.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- handel.
Pris för postupplaga: ' /, år kr.
6: 50;: ' l9 ar kr.
3: 50; år kr.
1: 90.
Lösritim- mer 65 öre ..
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan Z&lt; Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar kl. 7-3.
Allm, T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 77-4 varje söckendag.
Allm.
T., Norr 48 50, Riks 27 62. redr rika-~remer=~&amp;bunBets ' ' ' Tidning för ' Lärarinnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan .. Redaktris: A n n a H a m m a r d a h l.
' Adress: Pipersgatan 9, Stockholm.
Utgår till skolhusen, speciellt i landsbygden, över hela Sverige.
Kom- rnunernas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjänster.
L Tidning, för Lärarinnor fyller 1923 25 år.
, ',.
. '
-,. '
: A: OLS .. SaDN B LOMSTERHANDEL: KLARABERGSGATAN 23 Viirldqs förnistii, luder- preservativ, gör skodonen absolut * atteatlita och m i w i -.
dubbelt v a ~ a k t i g a.
1 1111111111111111111~1I1IIIIIIIIIII11III1lllllllllllllllll1~lllllllllllllllllllllllllllllllllllll Allrii.
Tel. Norr Si34 A.-B.
Collan-Olje-Fabriken T. OLSEN - Riks Tel. 8987 FORSTKLRSSGA VAROR!
SMAKFULLT ARBETE!
- STO~LHOLM ..
BILLIGA PRISER / REKOMMENDERAS.
- Svensk.
Hemslöjd,&lt;i a;,] I Biblioteksgat.
12, ' Möbler, fi att or, Textilier, spetsar, Nationaldräkter, Lergods, Smide, Armatur C m. m ....
q
Fa-Bw-F:s klubbhus Gamlegården.
Ligelensprincippet i England.
Av Anna Wcsterganrd.
Positiva riktlinjer för prostitutionens bekämpande.
Vad bör göras för de kvinnliga lösdrivarna?
II.
Av Ingrid I i i s k.
En bok om två författarinnor.
Av Jane Cernandt-Claine.
Från F.-B.-F.-kretsarna.
g -- -. -- -- .- - g - .- - .- - - g z - - - f - -- - Notiser från bokvärlden.
f - - - - -- E I SJUKKASSA för b i l d a d e sjäZvförsörjande k v i n n o r Expeditionen: K L A R A B E R G S G A T A N 48 11 I i 0BS.l Oppen endast tisdagar kl. 1 /, 11-1 /, l, fredagar l /, 3-4.
OBS.
I FREDRIKA-BREMER-FORBUNDETS i Stockholm: Barnhusgatan 6, n. h. Rikstel.
68 98, Allrn.
Tel. Norr 82 11 Tel.-adr.
: Sköter~keh~rrin.
B y r h mottager sjukbud hela dagen; pr telefon även nattetid.
Förestindarinnan träffas säkrast l!, 2-1:lY 4. i Göteborg: Vasa Kyrkogata 5.
Rikstel.
63 87.
Stockholm 7923.
Tryckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
