# ID: svediakorp-per2834
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,246
# sentences: 674
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRJ [FT F (IR IDEN SVENSKA, KWNNORORELSEN U I Y; I V E Z Y A V ~ ~ - B ~ ~ R B U I Y i.c RED-TÖR: ELLEN Z C l X M A N 3t
ALLA DAMER BORA BEAKTA vårf utomordentligt rikhaltiga urval av eleganta och ualgiorda KAPPOR, DRAKTER -.
-- -.
- - -.
.
- -.
-.
.
.
-.
-.
-.
.
.
.
-.
-.
.
-.
OCH.
FOR PROMENAD OCH.
ULSTRAR - SPORT KLXN N I N G AR i säsongens mest siilfrrlli modeller.
D a m L i n n e u a r o r i finaste kvaliteter och mönster.
- P A U L U.
B E R G S T R O M S A.-B.
.
.
DAMKONFEKTIONEN 1 tt-.
74 DROTTNINGGATAN 74 e_.
PASSFORMEN alla NK:s konfektionsvaror a r sa fulländad, att man med fördel köper dessa i stallet för skräddarsydda kläder we- * / B N O R D I S K A KOMPANIET D ADVOKAT MATHILDA STAEL VON HOL ' STEIN Ledamot au Sa.
Adv.
Sonrf.
Tel. 244 88 MALMTORGSGATAN 3 - Tel. Nnrr 2 d?
f l L 9 Hyresarenden, f astigliekf örvaltning, fnm iljeraftssaker, testarncntm, boutredningar, juridiska uppdrng au alla slag.
Aven skrytliga förf rågningar besvaras.
I ---- A V RO3TFRi ' I " T MATERIAL ----- MODELL DR. HYBINETTE - UTPROVAS O. INJUSTERAS
Kvinnliga ' - präster.
e som i tidningspressen sett de officiella presterliga uttalandena i denna fråga, under dessa sista tider, lara val vid det har laget vara över- tygade on1 att ingenting mer ar att göra i denna sak - motstandet ar - alltför lcompakt.
Det vore dock för- Ilastat att utan vidare göra en s a o d an slutsats.
' Visserligen ha två av dom- kapitlen, Stocldiolnns och Strängnäs ', haft direkt avböjande uttalanden i m- ken, och det i september detta år håll- na prästmötet i Norrköping liar,.
titan att ens, diskutera, enats o l m en rem- l u t i ~ n, vars " n1o.n possunius ".
a r sd tydligt som möjligt.
Efter några van- liga ord.
01x1 det frivilli,ba Itvinnoarbe- tet i e d e n sverislm kyrkans tjänst, för- Idarar man, att- " troheten mot den totalåsk&amp;dning, som möter.
oss i den heliga slirift, och en obruten, fast tradition? '
härvidlag lträver ett av- visande .. " Från kyr; ' kofolkets.
sida mii- tes kravet ifråga av en grundad lciinsla som starkt.
reagerar niot varje tanke $i kvinn1:iga.
präster-. "
Slutligen .kon- staterar.
nian,, " att intet behov före- ligger och att ett obefintligt behov icke behöver fyllas. "
Denna resdution kan .kort och golt sagas sa-minanfatta *.
det viktigaste bland de invändningar man- kommit med under- de inalles .. sju.
d.iskussioner ' i denna sak, dem jag varit med om, tre i Stockliolni och de övriga i Malmö, Luiid, Gävle och Linköping.
Samtliga dessa diskussioner ha l-iallits detta dr och den sista omedelbart efter priist- mötet i Norrköping, nämligen den 28 september.
Fem av dessa dislmssio- ner.
h a föranstaltats .genom ort ' ens- Fredrjlta-Breiller-Förbungdskrets, soii1 ocksi i Ldndskrona och Hiilsingborg anordnat föredrag i frågan.
Overallt h?
tilloppet vari t förvånande stor t, trots.
konliiirrensen med biografer; lioiiserter etc., och det har ingensta- des- varit tvivel oni att icke stamnin- gen bland.
åhörarna ställt sig synipa- tislr för saken.
I Lund var diskussio- nen Itanske minst @ vande, men detta endast darför att ingen opposition fanns, ehurii den teologiska falililte- ten och Kristliga stiidentförbundets.
spetsar inbjudits och aven infiinnit sig.
Men som man av föregående ut- talande Från teologiska fakulteten vet, a r icke d ' ompr.osten Rsodhe den- ende ' bland dess professorer, .. ' som.
ställer sig förstående.
till saken .. Lunds.
unik versitet.
liar liar som vid .andra tilE iliilkn visat .sig Atskilligt mera.
vid.
: synt i- fråga om lwinnans stallning an dess-.äldre kamrat i Uppsala.
Dislci~ssionen; i Malmö var.
så.
till- vida deni intressantaste.
som1 den.
gav ',
l14 H E R T H A bckraftelse på min vid flerfaldiga till- falleii uttalade förmodan att det star- kaste bland de s. k. känsloskälen mot reformen koinma från katolsltt färgat håll.
Vårt lands frdmste represen- tant för den ritualistiskt anglikanska riktningen, kyrkoherde Albert Lysan- der, franilade har med all önskvärd tydlighet den utpräglat k-olska sy- nen p &amp; apostolisk succession, offer- priistämbete och magiskt verkande sakrament '.
Den otvetydiga ursprungs- betecl~ninge~ borde i sig själv ha ut- .gjort en varning, och den fick så i q c - ket skarpare relief som motstandet kom f r i n två kvinnor av sim emellan mycket olika typ.
Den ena var Elin Wagner, soni i ett improviserat, men just därför så mycket mera gripande utbrott av indignation, fick tillfälle att bekänna sin av kväkarideerna p&amp;- verkade, starkt individualistiska.
syn på kyrka och prästerskap.
Den andra var fil.
kand. fru Ester Lutteman, soni i stallet föp att som åtskilliga an- dra prästfruar.
demonstrera sin kvinn- liga motvilja mot " kvinnosaltskvin- nornas oförsynta anspralt på intran- gande i mannens kall ", helt enkelt ge- nom teologiska studier.
förbereder sig för prästkallet och icke gör någon \ ieulnlighet av att detta ar hennes mB1, De båda föregående talarna hade med all sin inbördes olikhet .diock båda haft ett sympatiskt och värdigt upptra- dande, men fru Lutteman var saltert den av aftonens talare som gjorde det djupaste intrycket nar hon med dam- pad glöd betonade, att det härvidlag icke gällde konkurrens med .mannen om ett prästerligt levebröd, utan möj- lighet för det.
kvinnliga kallelsemed- ' - vetandet att lika väl som det manliga f &amp; på det enda satt som ger full aukto- ritet och fullt ansvar göra sig gällande i kyrkans tjänst.
De som förut und- rat om kravet på kvinnliga präster verkligen hade någon religiös inne- börd kunde inför fru Lutteinans själv- beka.nnelse knappast kanna någon tvekan mera och behållningen av den- na inarkliga diskussionsafton var sä- kert för de flesta minnet av en verk- lig uppbyggelsest~ind i detta ords dju- paste bemärkelse.
De, bada sista diskussionerna, de i Gävle och Linköping, vor0 så tillvich märkliga, som priister dar upptriidde f ö r och kvinnor m o t saken.
P &amp; det hela taget blev totalintrycket docli.
Övervägande gynnsamt.
I Linköping hade domprosten Rring, trots idet a t t lian uncter mötet dokiimenterade sig som motståndare, i alla fall varit ge- nerös nog att upplåta kyrksalen, vil-] %en naturligtvis gjorde att man fick d i n g a just av den publik som sagtis vara mest avogt stämd, kanske därför %tt den har så föga reda på vad det egentligen galler.
Tack vare förbunds- s e k ~ eterarens påpasslighet att utsatta ~-nijiet till dagen efter prästmötet i Norrköping, kom jag har i tillfälle alt fA iwnöta det dar hållna föredraget och resolutionen.
Diirvarande talare, kyrko,herde Hö- jer.
hade förklarat, att kvinnosakens förkämpar ansågo Paiilus stor endast nar han säger de bekanta orden: " Har ar icke träl eller fri, här ar icke man eller kvinna - - " ~ ä r e M o var t det ju icke svårt att invanda, att aposteln var stor endast i den ' man som hans åskadning liknade hans ~ ä s t ä &amp; &amp; h
liteii ' i den inån som han 5yggae pS samtidens hedniska och judiska upp- fattning om kvinnan.
I detta fallet- har vad man 1t.allar " den heliga skrifts totalaskådnhg och den obrutna, fasta traditionen " helt enkelt böjt sig.
flir åskådningal., som ltunna kallas allt utoni kristliga.
Det är dari som för- kiimparna för Itvinnliga anse att ' paulus felat, nien icke dari att han tillhentyrs sltulle .bekampat en radi- kal modern lwinnosaltsopinion. '
En viss uppmärksamhet väckte det, nar jag sedan lade fingret på det oor- ganiska sarskil j andet mellan livinno- sakskvinnor och l&lt;yrltfolk, som har bl.ivit så vanligt under diskussionen on1 denna fråga.
Speciell t Fredrilta- Breiner-Förbundet har jii bland sina ledare företett en oavbruten succes- sion av IrristIigt och lcyrltligt intresse- rade kvinnor, i trogen överensstam- raster, melse med Fredrika Bremer sj alv.
Redan denna omstandighet gör det orimligt att tvista ' om salten skall an- ses vara en kvinnofråga eller en re- ligiös fi ' aga.
Alla frågor, som röra kvinnors ställning, ltunna ju räknas - till kvinnosaksfrågor, äv,en införandet av diakonissor och tillträde till ltyrko- råd och kyrkomöte, fast dessa frågor icke blivit lancerade från kvinnosaks- lxi11.
Men A andra sidan smaltar det icke så litet av fördomsfullhet att iclte vi1 ja erkänna den religiösa innaör-a deri i frågan kvinnliga.
präster, endast därför att flen såsom utgången fiAn, frisinnat.
religiöst, håll.
iclte lan- cerats av de lcyrkliga myndigheterna.
" Kyrltf orket " har, såsom ocltså dom- prosten Rodhe påpekat, lieller aldrig utbildade helt begärt diakonissor. '
an enkelt sådana och skickade ut dem i församlingarnas t j anst och .. skapade på detta sätt ett behov, som dittills aldrig ltunnat finnas,.
därför att man aldrig tänkt sig ett sådant kall.
På saninia satt gAr det nog också med " kyrkfolkets " förmenta motvilja mot Irvinnliga präster, nar inan genom uypiysning fått klart för sig, Btt vad man eftersträvar endast ar att ltvin- nans kallelseinedvetande matte erkan- nas lika va1 soni mannens.
Har lig- ger ett verkligt behov för kyrkan, aven.
otn det aldrig medvetet uttalats från.
.
liyrkfolltets sida.
Den senaste diskussionen i frågan isade ocltså, att den lilla broschyren.
IC v i ii n a ii s o lm p r a s t, utgiven av Bir1cagård.ens, förlag i höst, har, en stor uppgift och redan blivit i hög grad.
observkrad håde av yän,ner och mot- ståndare.
har ett brokigt och all- sidigt innehåll: först några officiella uttalanden i frligan av svebska myn- digheter, framför allt en valgjord sam- inaii fat tiiing av de sakkunnigas i i t- - talanden 1923.
Men aarpå följa UJ- tolanden i olika riktningar av icke därav mindre an sju präster, fem f ' ö r saken.
Att de kvi&amp;- liga teologernas 1åSga tystnad har ar .br~iten, måste hälsas mr:d ' tillfredsställelse .. ~ m i l i a ~ogelklous.
.
djuptänkta och yttrande på Fredrika_Breilier-Förbundets diskus- sionsmöte i ' frågan, i Stockh,olm, haï !lian al1ti.d nytta av att läsa, aven om man icke kan obetingat ge ' ihenne rait.
.
i.
hennes utomordentligt ind5viduali; - tiska ' synpunkter.
För min iiel är jag gladast åt Maria ~ r o n ~ u i s enkla ts .o+ koncentrerade påpekanden: ' en,, - --.
nor heller.
Det ar d e n mannen eller d e n kvinnan kallelsen gäller, icke män och livinnor i allmänhet, och friigan daroin blir en allt avgörande och bör ' också bli det, det kan icke nog betonas.
- - Ty kristendomen ställer oss ensamma en efter en och frågar d &amp; efter man och kvinna lika litet som.
efter nation, och s=imlhall+ stallning.
Och SA rna kyrkan med tacksamhet ta emot alla, villiga krafter - .de torde tyvärr ej bli besvärligt många - i tro p &amp; att Gud handlar i historien aven nu, och tryggt lämna A t honom att nied livets hjälp sköta såll- ' ningen av liirnpliga och olämpliga. "
.
LYD1.A WAHLSTROM.
: s sommararbete.
M edan arbetande krafter * i allinan- het tagit sig en n e r eller mindre v ï l -.
fartjant s&lt;rmmarle~diighet, har Intern: (- tioiiella kvinnorådets styrelse saini- mantratt i Skottland hlos sin ordföraii- de, Lady Aberdeen, i hennes residens, I-Iouse of Cromar.
Huvudparten av överläggningarna gillde, ordnlandet av blivande kongres- ser och möten.
Exekutivmötet i R6- penhamn nästa å r, vilket föregår det till Washington 1925 förlagcla 5 - h - mötet, beslöts.
komma att aga rum ' LO - 28, maj.
Viktig~ste ärendet vid det- ta m-öte torde bli, en plber ?d.
revision av d.e stående kommittéern ?~ a~bets- metoder.
o internationell kvinnokongress f6r Överläggningar angående medel att förhindra k m n m, d e krig.
Re,dan för- liden höst hade Mrs Chapman Catt vid Internationella kvinnoröstratts- alliaiisens styrelsesammanträde i Lon- don framkastat tanken på en dylik; Samtliga större internationella kvinno- organisationer skulle stå som inbju- dare, och en kommitté tillsattes ocksa d &amp; med tvenne representanter för re- spektive engelska avdelningar av In- ternationella kvinnorådet, Internatio- nella kvinnoröstrattsalliansen., Interna- tionella .kvinnoligan för fred och fri- het, Världsassociationen av kristliga unga kvinor, Akademiskt bildade kvinnors internationella sammanslut- ning # och Världisunionen av .kvinnor- nas nykterhetsförbund.
Kommittén, med Mrs Ogilvie Gordon som ordfö- rande, hade emellertid inte .sett sig färdig med sammankallandet av er1 kongress förrän 1926, men ' vid en se- naTe sammankomst hade man i föijd av världskriget beslutit sig för snab- bare handlande, varför man uppdra- git &amp; t Lady Ab.erdeen att i sin egen- skap av I.
C.
W:s ordförande ta ini- tiativ till en kongress i &amp; erörda syfte, i samförstånd och sama~bete med de övriga internationella kvinnoförening- arna.
I.
C.
W:s styrelsebeslut blev nu ock- så att gå i författning med saken och att utfärda inbjudan till en konferens i ~oAdon, i mars 1924.
Under rubriken E n v a d j a n t i l l v ä r l d e n s.
k v i n n o r innehöll ock.sA
H E R T H A senaste.
häftet av I.
C .. W:s tidning, B LI l l e t i n, ett vältaligt upprop ställt till alla internationella kvinnoorgani- sationer och deras lokalförening.ar, till kvinnor av alla klasser, raser och trosbekännelser att koi11:ma tillsam- mans oc.h ' .overväga vad de, som möd- rar och vårdare .av mänskosläktet, bii- ra sätta in av ansträngningar för att skydda kommande generationer frbn.
den skrämmande katastrof som i forin av nya lsrig överskuggar världen.
* h i n u ett beslut vid I.
C.
W:s styrel- 117 sesammanträde vm att B u l l e t i n h.adanef.ter kommer ut månatligeii, med undantag av de två sommarma- naderna juli och augusti.
Prenumera- thnspriset kommer dbock inte att hö- jas, .och m&amp;n väntar sig ett ytterligare intresse för den utvidgade tidningen i form - av livlig prenumeration.
Pri- set.
är kr.
2.:- och prenumeration kan göi-asihos S V e n s k a K v.
i n n.
o r n a s Nationalförb.unds sekrete- r a r e tisd.aga~ och fredagar å Fredri- ka-Brem.er-Förbundets byra, .48 Kla- rabergsgatan, Stockholm,.
.
, Vad bör göras för de kvinnliga lösdrivarna?
- .. enoin Kungl.
brev d.
11 maj 1814 stadgkdes betr2ffand.e syssl6lösn kvinnor, att de först skulle (hållas till å liinskorrektionshusen och, om a e.
te rattelse icke följde, insattas å spinnhu- sen i Norrköping, å.
Långholmen och i Göleborg.
Till tvångsarbete .dömd: \ kvinnor förvarades å centralfängelset 5 Norrmaim i Stocl~holm ' till år 1897. sanit, darefter å tvångsarbetsansta1tei.i i N,ori-köping.
Från och med Ar 1903 aniGindes .jämväl ' Landskrona-anstal- ten till tvångsarbetsanstalt för kvin- hor, tidvis för dem, solm inte fyllt 25 år.
Norrköpingsanstalten hpphö&amp;e att använaas som tvångsarbetsanstalt .Ar 1918.
I proposition till 1918 års riksdag.
föreslog I&lt;ungl, Maj:t, att tv&amp;hgsarbeis- anstalterna.
skulle skiljas från.
fikng- vården,.
vilken proposition.
blev.
bifal- C len %v riksdägen192Ö och n u finns end; &amp; st denna anstalt i andsk krona för kvi.nnli @ lösdrivare från hela - .landet.
Deii 1 5 i Fattigv&amp;rdslagstiftnings- konimitténs förslag till lag om 1ösdi.i- vai.es behandling lyder: .Envar, soni.
syssl.02ös skyker ondrring från ort till annan, utan &amp; medel till sitt uppehälle, må, där ej omständigheterna ådaga- lägga, att hon söker arbete, behandlas såsom 1ösdrivai.e på .sätt i denna lag sägs.
Till enahanda behandling vare ock ' den förfalllen, vilken eljest under- låtet att efter förmåga ärligen försörjh sig och tillika förer ett saldjnt levnads- siitt; ittt därav uppstår vHda f % all- män säkerhet, ordning eller sedlighet.
Deni som e j fyllt 18 år,, rna ej behand- las såsom lösdrivare .. I 4 g .heter .det: .Vid varningens meddelande.
skall lösdrivare erinras. '
,.
om &amp; dan av sitt levnadssätt samt- till- hallas .att skaffa sig arbete.
Den, som meddelar varningen, bör,, heter det glädjande nog i fortsättningen, .vara den varnade behjälplig med anskaf- fande av arbete, .husrum och uppehälle och har för sådant ändamål att själv vidtaga lämpliga åtgärder eller att hänvända sig till arbetsför.medlings- anstalt, fattigvårdsstyrelse eller kom- imiial myndighet eller om .det anses lämpligare, till enskild institution, soni kan befinnas villig att omahändertaga den varnade. » De internerdes upp- fattnlr,g ar ofta den, att polisen stjal- per i stallet för hjälper dem.
De upp- söka dem och ringa till arbetsplatsen, fråga efter d m och omtala var de varit.
I 5 sägs det, ratt det inte må v a n den häktade förmenat att, anlita bi- trade vid förhör inför lans styrelsen^ och vidare i 5 9: .behöver klaganlde, som ' hålles häktad, bitra.de vid besva- rens författande, ' har Länsstyrelsen att foga anstalt .om, att det erhfilles,.
Som det nog i regel inte blir utav för den haktade att anstalta om; biträde vild förhöret, tror jag anara åtgärder böra vidtagas.
De 12, 13, 14 55 äro synnerligen efterlängtade och säkert skola alla, soni arbeta inom detta område, halsa dem välkonha.
Den sam intagits (i tvåiigsar.bets.anstalt enligt denna lag &amp; i kvarhållas A anstalten under en tid ' av tuii &amp; r från och med den dag, då hon intagits å anstalten.
Dar det på grund av den intagnas föregående !iv ell.er hennes förhållande vid an- stalten synes uppmbart, att hon, om ',.
l.
, s I.
I d .. I A A ' hon utskrives vid nämnda tid, skall h r g å till ett sysslolöst och samhälls- viidligt levnadssätt, - m &amp; hon kvarhål- las i anstalten intill tre år .efter inta- gnndet.
Utskrivning .fran anstalten m2 kunna ske före naimnda tider, där i h intagma på grund av föreliggande oinstandigheter skäligen kan antagas koinma att efter tidigare utskrivning 5r:igeii försörja sig samt föra e t t arr betsanit och ord.entligt liv.
Med min-.
ii re sarskilda skäl därtill föreligga, får utshrivning adock icke aga rum förrh ett hr efter intagandet.
Därest sådant finnes vara gagneligt för den intagnas 5t~i.gJng till ett arbetsamt och ordent- ligt liv och förhållandena i övrigt sy- lins föranleda diirtill, må tvångsarbets- mstaltens styrelse kunna tillsvidare eller för viss tid överlgmna tvangsar- brterskan till l h p l i g.
anstalt eller för- ening eller anställa henne i arbe te, tjiinst eller yrke h-os person, som åta- ger sig att samverka med tvångstir- bctsanstalten för fyllande .av d.ess upp- gift.
berlämnande eller anställande, som här sägs (försöksutskrivning), må ej vidtagas förrän ett år efter intagan- .det, med mindre särskilda omständig- heter .det föranleda och Länsstyrelsen, som har uppsikt över anstalten, szm- tycker .dartill.
Försöksutskrivning skall ske under förbehåll för tvangs- arbetsanstaltens styrelse att när som helst kunna återtaga den försöksut- skrivna och med skyldighet för sty- relsen att återtaga henne liar .hennes uppförande eller annat förhållande föranleder iiärtill. '
Förutsättning för villkorlig frigiv- ning .är, att för d,en som skall utskri-.
H E R T H A v m tilifiilie till arbete verkligen finnes, varigenom hon kan försörja sig.
Detta kommer dock att bliva oerhört svårt, måhända Dover E v n e ~.
Dessutom bor- de hon ej få iitskrivas med mindre hon är frisk.
Intyg av lakaren vid anstalten om att den frigivna är smit- tofri har redan börjat utfärdas.
' Genom de obestämda tiderna kom- mer säkerligen mycket att bli bättre för alla parter inom anstalten: sani- arbetet mellan, de olika funktionärer- na Iblir måhända ' bättre; .de internerade måste bli - mera individuellt behand- ' lade - man måste verkligen lära k ä n n a dem och inte som hittills be- handla dem som ett ting.
och bara v (?- ta oderas nummer.
Arbetstiderna in- om anstalten äro nu alldeles för kortn för att de in~ternerad ' e skola kinnna vänjas vid xrbete och ordning.
SA korta tider, som de i regel ha, &amp; o i de flesta f:ill till r h g a eller ingen nytta för lösdrivarnas uppfostran.
Tiden bör vara obestämd, ehuru detta för- faringssätt naturligtvis kräver mycket inera tid och individuell.
känned,onl om den internerade än det nuvarande systemet, som liksom går auto~matiski .. Ldagen bör &amp; ock föreskriva minimi- och maximitid.
(Inom fångvården, dar den villkorliga frigivningen har prak- tiserats samt i Norge, dar lagen sedan år 1900 i vissa, fall lytt på obestämd tid,.
har denna 1ag.fört .till goda re- sultat.)
Likas % skall d,en 15 kolmma att bli mycket värdefull.
Den säger att vid utskrivning från tvångsarbetsan- sialt skall tvångsarbeterskan förhjäl- pas.
till ort, där hon erhållit eller har. '
' .I l9 utsikt att finna sysselsättning, men el- jest till den kommun, inom vilken hon senast är mantalsskriven.
it tills har i regel förpassningsorten varit man- talsskrivningsorten, vilken i 7 fall altr 10 varit Stockholm.
Genom den nya.
lydelsen i lagen måste en frigivep taga det arbete vi anvisa och finna Iaimy- ligt åt henne och.iiven å den ort vi Bestämma, i annat fall får hon kvar- stanha i anstalten eller skrivas ut, p &amp; försök och återtagas s &amp; snart det visar sig att hon missköter sig.
Tänk, s i härligt att slippa skicka dem ti !Z Stockholm! '
.
C: S.
A: s fattigvårdskommitt6 be- traktar fordran på en huvudsaklig ju- diciell.
behandling av 1ösdrivai.målen.
som ett huvudmoment vild revisionen av lösdrivarelagstiftningen, men k o n - mittén anser det inte lämpligt att kri- minalisera lösdriveriet.
Det skulle Bli e n synnerligen komplicerad appa-.
rat, sags det,.
om man skiille ålägga dmis:olarna att d6ma lösdrivarna.
i J:istitieornhudsm,~nnens skrivelse a \ lim 18 februari.
1910 sägs det ' dock, att ' flet vore en standig klagan av tvångsarbeterskor att de blev6.
orättvis behandlade, utan laga skal domda till tvångsarbete.
.
Aven om.
dissa klagomål till stor del äro befo- gade, ligger sannolikt anledningen till den inrotade .föreställningen i icke rin- ga del i det nuvarande rättsförfaraniiet.
i lösdrivaremål.
Jag är sam många and ' ra övertygad om, att det skulle vara av alldeles särskilt stort .varde oin i alla dylika fall kunde få närvara kvinnlig domare eller åtminstone kvin.nlig jurist eller kanske bara ' '
- kvini: \ a med hjärta på ratta stallet, träda vid bevakning av de kvinnliga .med .förståelse .och välvilja för dessa lösdrivarna.
Det förefaller mig dock snedvridna stackars människor, och som om polissystrarna skulle kunna som med sin underskrift styrkte rik- h a större och mera omfattande upp- tigheten av de anteckningar som för- gifter att fylla an vad som hittills va- des eller de protokoll.
som uppratta- rit fallet.
De manliga poliserna borde des,.
så att den häktade hade känslan på detta område så mycket som möjligt av, att domen ar sann soch rättvis och utbytas emot kvinnliga.
Lösdriver- att hon nu endast har att taga konse- skorna saga själva, att diet ar ingen- kvenserna av sina handlingar och sitt ting som gör dem så rAa och brutala kvrim !salt.
» De skriva vaid d e vilja som det att bliva behandlade av poli- och vi ha ingen talans, saga de oftast.
sen.
» Då bli vi vilddjur,, saga de - il2essutom: första gången de bortdömas och jag kan förstå dem på denna borde de alltid ' tillfrågas om de inte punkt.
i stallet två å r.
ville g &amp; in på nagot Polissystrarnas förnämsta uppgift .rad~dningshem - alltså få välja heni- skulle vara (d.et förebyggand ' e arbetet niet Pramfijr ett år i tvångsarbetsall- att först och fralmst söka f ö r e b y g- sialt.
De svara ofta på frågan .haroni: g a att # de kvinnliga lösdrivarna behöv-. » Det; har det aldrig varit tal om .. Dv- de hamna å t \ rånigsaiibetsapstalt, utan lika: hem anlitas i stor utsträckning i först söka placera dem i något hem, Norge, dar de ock erhålla .ett visst hi- och nar de sedar?
återkomma: från ' an- drag av statsmedel för varje sålund ' a stalten till friheten ha sig &amp; lagt att mottagen kvinna.
samarbeta med föreningar, kuratorer Vi behövde dessutom flera kvinn- och enskilda för artt få arbete åt dem.
liga polissystrar - vi ha för få salda- Kommittén betonar vikten av, att det n - varför bli inte socialt intresse- enskilda initiativet och den enskilda rade kvinnor polissystrar?
Vi behöva företagsamheten får göra sig g a l l ~ d e kvinnliga t om are och kilratorer och - ett .anlitande av den enskilda offer- inom anstalter och fängelser för kvin- villigheten anses fortast och bast leda nor, borde det endast vara kvinnliga till det åsyftade målet.
Utom dkt att läkare - varför ha vi .manliga där?
härigenom det allmännas kostnader 1 Norge ha de ' redan i 10 å r halft kvin- minskas tillföres arbetet krafter, s c ~ i nor på detta område - naturligtvis eljest kanske icke varit att rakna med.
lämpligast, riktigast och bast ur alla - Men v a r finna dessa krafter --- synpunkter.
och h ii r?
Kunde inte t. ex. F. B.
I '.
Vild sedlighetsavdelningen vimd Göte- hilda en särskild förening för motar- borgs.
polis finnes anställd ett kvinn- betandet av lösdriveri och anslag Mr- ligt polisbitrade, son1 skall vara nar- för beviljas av staten.
Något m &amp; s t e varande när de kvinnliga lösdrivarna s n a r a s t igångsattas!
avvisiteras - hon skall, dessuto.m bi- INGEBORG ' II~ISEN. '
n
.
Kringblick.
SpBren ftirskräeka.
Ar 1919 fingo engelskorna s h " Sex Disqualificetion (Re- m o v d) het ".
Den avsbg att ge dem tilltr %de tik1 statens ainbe ' tien och lij.ai~ster tout coni- nie chez nous!
Dess första klausul lyder: " En person är ' e j av kön eller gif.term61 dis- kvalificerad~ - - a t t utn&amp;mnas till eller iiinella ämbete eller befattning inom deii ci- vi.la och juridiska f örval~lid.ngen. "
Enieller1i.d följde nagot som vi också kamla igen.
Bestarninelscr: av grullder för kvinnors tilltriide .till och villkoren för deras aiiställ- ning i statens och del allmännas tjanst skulle särsskilt .faststälmlas.
Dessuloriii u1esldto.s engel- skorna direkt och nied detsamma ifrån " The Civil Srervice in a s y of, His.
Majesty ' s posses- sioms oversea:s, or in any foreign Country ".
LiksLiilligheten med iniiiinen fick inte sträcka sig utaniför örikets .heingxän.ser .., - De oplimistiska och lugna naturerna ac- cepterade argu-nlienbet att reformer inte1 mlåtte forceras .fralm ni o t den a,ll&amp;nnw meningen och att .när kvinnorna - visat sin duglighet Iieiiiiiia skulle det gå lätt att aven få befatt- ningarna ule i ini.periet öppnade bör dem.
Opliiniste,rna erliöllo ett första nllvarsan~t slag nar utl8laiidet ang8ende grunderna för Iwiiinocnas .Lillsätlnnde till stalstjiiiisterna ko111 med bcslämmelsen.
t t kvinnornas Lill- trade till de högre tjänsterna skulle bli före- inB1 för andra beriikningar an männens och att d e skulle uppfö &amp; på särski1,da beford- ringslistor.
Underhuset var emellertid inte till freds med regeringens hållning och skyn- da &amp; sig 1920 att, efter enskild molion i denna riktning, ytterligare fastslå att samma tjänstemöjligheter sk~llle slå öppna för man och kv.in.nor, o. c k med föirh.anldlsrättigheter för genani kriget entledigande maril, saimt si+ IöneSör~iiAner skulle vara desamma för nlla.
Regeringen lat sig ej bekoinina.
Tidigt 1921 iitfiirclade den en beslammelse om atl: endast ogifla kvinnor eller ankor kunde anställas i stats- och offentlig tjanst och all kvinnliga befattni !igsinneliavare skulle vid giftennåls ingilende frånträda sina platser.
Därtill inrältadies ' rn a n l i g a: och k v i n 3- l i g, a befat.tningar och tjänster.
Då 1n.m einel- ' 1e.rti.d inom departementen val insåg .till vil- ken grad detta våldlfö~de sig ' p &amp; den antagna lagens grunidbes~täm~el.ser .offen:tliggjor.dles ej listorna pfi de skildla 4jiinslerna.
Det var i praktiken fiörhål1:andet kom till synes!
Engelskorna låta sig i n l e nöjas mled som det ar.
En dag i somras chockerade kvinli- liga tjänsteman underli~luset # med ett upptrade,, till vilket man inte sett inalken sedan den .för- krigshistoriska röstrattsagitationens dagar.
Omkring 700 kvinnor i nlla åldrar infurino sig, en och två i stöten, klockan atta på afto-.
nen vid .sessionens början för att komma till tals med sina respektive parlamentsföreträ- dare.
Korridorerna och försalafna voro snart till trängsel lyll,d %, och en m1ang.d parlamenls- niedlemniar voro nödsakade att unherhandla med sina kvinnliga väljare på gatan.
.
~ ö e n av väntande kvinnor sträckte sig i en lång rad bort mot Whitehall, .och klockan b l w frameniot tio inrian den började minskas.
Vad som uträllades med demonstrationen.
ar inte bekant utåt.
Det som är säkert ar einel.lertid att vå.dan ar stor, nar ' särskilda grunder $illhtzs !inskränka en generellt given rattighet. '
Egyptfskoraias revoiution.
En ar- likel i T h e E g y p t i a n G a z e t t e sist- lidna vinter gaw oss en glimt a v d m nya Moslemkvinnan, vars genomskinliga slöja, långt ifrån att dölja, endast tjiinade till ' att föidi6.ja glanse11 av .fr ' umstrAlnnde orientn-, liskt mlörka ögon - såvida den inte var helt tillobakaslagen.
.Den lat oss triiffa henne ps biogralfer oah teatrar, icke i den fiörgallrade hareinslogen, utan i öp- peR loge, liksom sinn vasterl.ändska systrar d.iir mothga.nIde besök av saval kvinnliga soiii inanliga vänner.
Hion.
var ute nsh~oppingt~ s &amp; ivrigt som någon engelska.
Och i lien- nes lian funnos inte längre sviingdörrarna, som förn1ed1a~d.e övenbringanidet av ikockens utsökta anrattninga~ dar dessa skötos inom den svängande vingen,.
men vilken också ates~1ö.t varje m6jIighet av en manllig inblick i harenis fö~d~olda inre.
Det var helt enkelt en.
i~evqiution i den muh.~innnedanska kvinno- r a r bd en, f astsl~og den engelska Kairotidningen.
,, Egyptiskorna vid Romkongressen bekriifia- ',
de ntsagon.
Med den svarta slöjan tiliibaika- kastad och statligt högburna bestego de talartribunen tillsanimmas med de Iörvriga landernas representanter ocih avlade sin rap- port om den egyptiska !kvinnoemancipations- rörel sen.
.
.
Ett medjdelande i sista J, u s talar n u om de Fre&amp;Hkca-Bremer-F6rbaiindets nya .impulsez Egyptens kvinnorörelse tillförts sUipenidleiasstiUuUHo~~ har haft glad- genom dess representanter vid kongressen.
jen mottaga en g h a å 465: - kr.
att till- Till att börja med hi511 .El Ittillad El föras Göteborgs- och Bohus lans sti- Nessa ' i El, Masrim, den egyptiska kvinnofiir- pendiefond.
Medlen, som överliimnats.
eningen, efter delegationens hennikomst ett genom fröken Thyra Kullgren, utgöra stort möte, varvid blmd andra distingerade danner märktes ifinansministeris fru och a t t - behållningen av en konsert som för rar, m:sne Moheb pascha, m:me Mafhmoud ändamålet anordnats av elever från Riaz Pascha m. fl.
En resolution, vari be- Högre Lärarinneseminariet - vid Kjell- gardes att de unga flickorna skulle beredas bergska flickskolan och elever vid Gö- samma tillfalle till lägre oah 8h; ögre sikolut- teborgs kvinnliga folkskoleseminari- bildning som d.e unga männen, framlades um.
och antogs.
Vildare begärdes att flickor icke Fredninira=Bneme~-F6rb1lgmdets skulle: f &amp; gifta sig Iförran vid Qyiilda 16 Ar.
Det ar frågan om Orientens &amp; yggJiga barn- sjruikkassa.
gi~ftern~Al, .som för &amp; rigt också berördes p &amp; Den 24 september fortsattes &amp; för- Ro,rnkongressen, som man hamned Egp- tens rakning vidle h a.
avgjord.
bundets lokal i Stockholm sjukkassans Resohtionen överlämnades av en k~rinno- sedan april ajournerade årsmöte.
Med deputa !ion till konseljpresidenten, den Mrsta avseende på det eventuella uppgåendet ofifentEga uppvaktning egypt.iskor f öretagitl i den planerade stora sammanslut- De n o ttogos med utomordentlig ä !iskvarldhet ningen av Stoclrholms enskilda sjuk ' - ooh vanligt stödjande av deras krav utlova- kassor uttalade sig mötei för att detta des.
borde komma till stand, om och nar Det ser ibland ut som.oin viidden r ~ sig.
r denna samorganisation blir verklighet.
I avvaktan härpå beslöt emellertid mö- tet att vidtaga den ändring av villko- ren .för sjukhjälpens utbetalning, soin Rimforsas ffgrdiga elever for .&amp;et.
föreslagits av kassans styrelse och vil- Vid Rimforsas lanthushållningssmi- ken innebar en karenstid av 6 ilagar riarium har examen avlagts av: skol- innan sjukhjalp utfaller.
En lägre, av kökslarariiinor, Alfhild Bengtsson, Socialstyrelsen föreslagen höjning av Kallna, Frida Johansson, Hedemora, medlemsavgifterna antogs likaledes av Stina Hartmann-Mattsson, ' Vinninga, Duttan Sahlström, Sigtuna, Tekla Tel- mötet .. Vid extra möte den 3 oktober kon- le, Arvika.
Lanthush&amp;llningslararin- firmerades ovan nämnda beslut, vilket nor, Wera Cedergren, Gardslösa, An- vad karenstiden beträffar kommer att nelis Elovsson, V:a Toriip., Margit Ku- tillämpas omedelbart, höjningen av.
gelberg, Stockholm, Stina Lokrantz, medlemsavgifterna aterigen från och Sköllersta, Linnéa B:son-Norup, Van- med nästa års början. '
1 -.
ås, Rake1 Olofsson, Arvika, Olga West- ling, Hudiksvall.
Trädgårds- och slö jdlararinnor, Ada Olsson, Skön, Sundsvall, Ester Pettersson, V:a Em- tervik, och Maja Stål, Sundsvall.
.
H E R T H A 123 Ambetsverkens lägst avlönade tjänare.
De kvinniiga kårsammanslutningar- Centidråd har i en skrivelse till Kungl.
Maj:t funnit det nödvändigt att påkalla uppmärksamhet för.
vissa gruppers av tjanstemän i ämbetsverken löneförhållanden, lön&amp;lasserna 1-4, irilka äro så lågt satta att d; e aven vid tider med no.fina.1 balansera vid gränsen för existensminilmum.
Det behöver knappast påpekas att, det, ar livinnor det a r fråga om.
Lönesi:ffrorna, som i och för sig äro t d m d e nog äro il ortsgrupp A kr.
1,350 som årslön åt extra ordinarie skrivbi- träde, vilken uppnått 21 år, har nämn- da ålder ej uppnatts, kr.
1,290; kr.
1,710 å ortsgrtipp G. för samma kate- gori skrivbiträden och saniima ålder med kr.
1,650 för den lägre åld ' ern.
Efter tvil &amp; r uppflyttas den extra ordi- narie i löriegradens högst8 klass, var- vid avlöningen höjes med kr.
90 pr: °ir och således utgör för respektive orts- grupper kr.
1,440 och kr.
1,800, eller sa1m.ma lön som på dessa orter tillkoim- mer ordinnrie skrivbiträde i 1:sta löne- klassen.
Efter att ha påpekat andra ofördel- aktigzi förhallanden samt bestammel- sen att efter 9 å r i statstjänst (!)
be- ra ttigas dessa grupper skrivbi traden en .löneförhöjning av kr.
120 pr år, hänvisar Centralråd,et i sin skrivelse till en, ' under våren 1923 upprättad tablå över de oundgängliga levnads- kostnaderiila å G-ort ' = Stockh~oPm, som r$det, bifogat, och vilkens siffror rias,, \ å sin sida visa, vad var och en med sunt föriluft redan förstår, omöjlighe- ten av att existera, ' aven nö.dtorfteligen, på # den lön staten tilldelar dessa ' sina tjänstemän.
Viaare fram~hålles att otillracklighe- ten ' av extra ordinarie, och ordinarie skrivbiträdens löner galler jämväl 6e- träffande extra ordin.alrie kontors- och kanslibiträ~den samt i an högre grad extra befattiliingshavare.
Skrivelsen utmynnar i yrkandet att Kungl.
Maj:t täcktes: d e l s föranstalta .om en av rättvisa och billighet betingad.
förbättring av avlöningsförhållandeng för kvinnliga estra och extra ordinarie befattnings- havare i 1önegradern.a 1-3 genom en s l d i g höjning av de respektive grund- lönerna, så att ldessa tillsammans med därå utgående dyrtidstillägg rimligen I&lt;uiin.a tänkas täcka anspråkslöst stall- da levnadsomkostnader, d e l s för 1924 års riksdag fram- lagga proposition såviil därom, att skrivbitradestjansterna måtte få om- i stallet för fatta löneklasserna 3-6 såsom för närvarande löneklasserna l - 4 inom löneplanen för ordinarie kvinnliga tjänsteman, som ock om en i .f6lid härav nödvänldig förflyttning uppåt av kontorsbiträdes- och kansli- bitradestjänsterna i samtma löneplan, d e l s o c k förordna att ej mindre samtliga förutvarande å stat uppförda kvinnliga tjänstemannabefattninoar, som för närvarande uppehållas på för- ordnande, än aven nyinrattciae tjänster i. de verk, där den ' kvinnliga extra or- dinarie personalens, antal ar opiopor- tionerligt högt, måtte, i de fall tianster- ila befinnas oundgängligen nödvand$- ?n, med ordinarie innehavare besattas. "
124 - - HERTHA Akademiskt bildade kvinnors internationella angelägenheter. '
Sistlidne juli höll The International Federation 01 University Women sitt vanliga rådsmöte f6r året i London.
.Därvid niirvar förbundsstyrelsen samt ordföranden i varje till förb~in~det an- slutet lands kommitté för internatio- iielit samarbete, i den mån dessa vor0 dadial .oförhindralde, annars företr$dda av utsedda ersättare.
Den kanske viktigaste !frågan vid årets möte var @ en om platsen för nästa kongress.
Förbundets kongresser hållas vart- armast år; 1922 ägde den som bekant rum i P,aris.
Ett förslag till .mr- disks kongress 1924 nied gemensain inbjudan från Sverge, Norge, Dan- mark och Finland och förlagd till Kristiania ha.de förelagts rådsmötet, och blev imed ' gliidje antaget.
Alltsi kom.ma universitetsbilda~de kvinnor från många skilda delar av världen.
nästa sominar, troligen i mitten eller senare .delen av juli, att gasta Norden.
A.
B.
K. F. har redan nu, tillsammans med föreningarna i de tre and ' ra nor- diska länderna, börjat tanka på Börbe- redelserna till konferensen.
I början av juli hölls aven en star basar i det historiska Crosby Hall, ' Chelsea, London, till förmån för inköp av nämnda byggnad, solm är ämnad bli klubbhus för I. F. U. W. i London med tillbyggnad innehållande bostii- d.er, matsalar och kök.
Redan förra hösten insamlades här inom A.
B.
K. F. - liksom i andm lands motsvaran- de föreningar - goch, genom utomstå- e k e s hen$gna hjälp bidrag: textilva- ror, glas, konstverk etc. för detta an- daniål.
En mindre försiiljning gjor- des i vintras i 92 Victoria Street (I. F. U.
W:s lokaler) och nu denna stora och mycket lyckade i Crosby Ha !l.
Det svenska ståndet, or,dnat av sven- skor med fru Lilly Classen f. Wester- gren i spetsen, lär ha.
varit ett av de vackraste, de svenska varornia, särskilt Orreforsglaset, och många andra vackra och gedigna.
skänkta föremål, synnerligen omtyckta och den svenslra insatsen i det hela av stort varde; Till det internationella stipendluni på tusen kronor, som i år kommer att iitdelas av A.
B.
K. F., ha inkommit fjorton ansökningar, iördelade på fem land, nämligen två från Australien, fem från England, tre från Holland, en från Italien och tre fran Osterrike.
Kommittén för internationellt sarnar- bete är sedan augusti sysselsatt med granskand ' et av ansökningarna och av- görandet kommer att ske i oktober.
Ett nytt stipendium erbjudes nu även från Englan~d, namligen vid Girton College, Cambridge, bestående i fri tt vivre inom detta College under 1924 - 25 för en utlänning.
Sökande skola uppge vilka undersökningar eller vil- ket arbete de 5mna utföra och bifoga erfoderliga intyg om sin kompefens härtill.
Ansökningar böra före l jan.
.
1924 tillställas undertecknad, som ock- så lämnar vidare upplysningar.
, ASTRJD STURZEN-BECKER. '
\ H E R T H A .Mrs Jinarajadasa.
om Indien.
.
.
, ', 125 bottnande i de religiösa åskådningar- MrS ' J.
franihöll ' ocks &amp; att den hinduiske mannen på intet sätt ställ- ' de; sig fientlig mot kvinnornas själv- st.an.dighetskrav, vad som därvid vi- sade sig hindrande vore den fram- mande jurisdiktion som Indien lyder under.
I de sj.älvstyrda indi.skq sta- terna hade kvinnorna - vilket ' för övrigt bör vara Herthas läsare redaii bekant.
- på.
sina håll uppnått aven erkända yttre rättigheter, insatts i 1tom.mixnalrepresentationerna m.
.m.
Intensiva bifallsyttringar uttryckte de narvarandes livliga intresse för vad Mrs J. haft att berätta, ytterligare t o l k ~ t av S. I&lt;.
N:s ordförandes, fra Sei !ha o ordens on, vältnhgi tack p5 engelska.
K. b.
.
.
.
Ra. '
'.
E n långväga gast, som hade att be- ratta om kvinnorna i den fjarran ' @ tern, liar hösten fört till oss, Mrs Dorothy Jinarajadasa.
Engelskfödd och i sitt hemland en ivrig medarbetare i striden för röst- ratt åt livinnorna, liar hon sedan sitt gifterniål med den kande indiske teo- so.t ' en Mr Jinarajadasa ocli sin bosatt- ning i Indien med intresse satt sig in i de hiriduiski kvinnornas arbete för tillvaratagande a v deras rättigheter.
Därtill redigerar hon det indiska kviii- n,oförbunldets officiella pressorgan, Stri-Dhartna.
.
En förfinad engelsk lady med en nggot vemodig blick i ögonen,.
ansik-.
.
tet levande av intelligens, ser jag Mrs, Jinarajadasa ' den ena dagen i väster- Sederholpska stipendiefonden .. I, oktober 1919. ö ~ e r l &amp; m.
n ~ d kon~sulinnan e Iiindsk dräkt " på ef terniiadagste hos en av ledarinnorna i vår Stocliliolm- Arqa sederholm e n donation B 40,000 kr., ' ~ k o n ~ s u och ~ l fru Bertil Sedleirholms .fond för ska kvinnovii .. rld.
En annan kväll står uppriitltande av en hush.åll.sskola i M:almöx, hon i en hinduiskas praktfulla dräkt, m ' törva1:t.a.s av styrelsen för Rreddka-Bre-.
den underbart skimrande guldbrode- ni er-F8örbunde ts ' Ma4siuökre ts.
: Donlador tänlkte d uthilada rade sarin svept omkring sig, frani- sig 3 tt s.k.o.l:~n, som var a ~ s e d ~ att för ett antal inbjudna och talar om dugl iga; lieinibi traden!, Ilampligen kunde f örlag- gas l i:l l den a v k reksen planeraide ' byggnaden Indiens kvinnor, en bedArknde repre- För sjiilvförsörjan~d.e .kvinnor i Malmö.
sei-itan.t för dessa.
- Nar den ek.onoiniska depressi.onen lade Det var Svenska Kvinnornas Natio.
I-inder i viigen för daet sniara reali ' sernn~det av nalförbuiicls Centralkommitté ocli detta byggn~adsprojekt biföll Cru S,oderholm Stgi:elsen för.
F.-B.-F: s Stoclliolms- krelsstyrelslen.s 1iemstall:an att, t. v. f &amp; ubdela ränt- av fonde; i. fonin av stipen~dier till krets som i.nbjiidit Mrs Jinarajadasa obeiiied.1.nd.e ung?
kvinnor f r h Malmö.
att Besatta.
oin stallningar och förhål- Dessa stipei~clier h a utdelats under tre å r landen i Indien.
och .visat sig vam till " stor n-ylta, vilket för- För mangen blev det en överrask- iiiilei t d.ona tor att ändra Condens ursprung- ning att höra oni den i vissa avseen- liia besliimmelser.
I skrivelse a v 1 sept.
1923 till styrelsen för den erkända och till och med privi- F .. B.
F:s Malmlökrets hekte ' det bl.
a.: kgierade stallning .hinduiskorna inta, ~U.nder de .5r slipenadier hit ti.lls ut.de1a:t.s h a r ' ' ' '.
jag alltmer insett till vilken stor nytta och Iijalp de äro och därför ar det min önskan a t t rantan å donationen hadanefter uteslu- tande användes till stipendier och att.
dona- tionen hädanefter skall kallas Konsul och fru Bertil Sederh.olms stipendiefo.nd till hjälp åt obemedladne unga kvinnor från Ma1.m.ö med ornne j.d.
Räntan skall i form av stipepdier utdelas till unga, begåvade, obemedlade flic- kor från Malmö och dess narmaste omnejd, först och f &amp; m t för genomgående.
a \.
n&amp;on av Fredrika Bremer-Pörb rindets skolor men kunna ock utgå till kurser vi.d aad.ra utbild- ningsa~ltstalter.
Stipendierna böra vara s.å stora att dc lämna verklig .hjälp, och om kursen är fler- årig tilldelas: samma stipendiat,: för sa vitt det anses behövligt.
Stipendium bör ej ul- delas till andra .än dem som äro särskilt lämpande för det yrke.
eller den utbildning de valt.
0.
.
F. B.
F:s Mal,niökrets styreke äger att E r - valta .stipendiefonden och att utdela stipen- dierna enligt niimda grunder.
Skiille F. B: F:s Mal.rn6krets upphöra skall fonden ö v e r l h?
a a s till F ~ d r i; k a Bremer-För- bundets stipendieins titution i S tockholm a tt u.nder sainma namn tiI.laggas .M,almöhus.
lans s tipe.ndiefonld, och skall rantan enligt nu fast- ställda villkor utdelas av stipendieiastitutio- .nem förtroendeniimnd .i MaImBhus lan i samband med 1äns~tipei~diernci.s ' kväm i Kungsholm fo1.kskol.a~ koll.egiesnl, varvid fröken Beth Henn.ings reciterade dikter av Fröding och Fanny Alving och fru Blenda Leinon föredrog sånger med fru Alice Teg- nér vid pianot.
Kurserna, som följande dag omedelbart to- go sin början, uppta för höstterminen: sren- ska sprhket, kursledarinna fröken Margit Ho- ving; litteraturhistoria och konsthistoria - det senare ämnet nytt för terminen kombine- ras med museibesök - båda för fröken Gina Leffler; samhällskunskap, advokat Matihilda Stael von Holstein; engelska, i vilket fyra skilda kurser måst anordnas p &amp; grund av den stora tillströmningen, fru Alma aFaustman, fröken Astrid Sturzen-~eclier och fru Ester Trolle.
Kurserna aga Liksom förut rum pH kviillarna, i dubbelt ini ma^ mellan kl. 7 och 9.
K r l s t i.
a n.
s t a d s k r e t s e n hade &amp; n 25 sep terniber kretsmöte, det försh för hösten, å &amp; istians.ta,ds elementarläroverk för flickor, varvid dröken Anna Lun:dqiiist agnade några minnesord åt kretsens bortgångna hedersord- iörnnde fröken Anna M6ller.
Sedan ordföranden, fru Elisabeth Sjövall, !ämnat en redogörelse över förbundets Hrs- möte i Göteborg, utfördes sAng och musik av pastor A. Anderberg samt fröknarna Munck af Rosenschiöld, Hallberg och Hildur Persson.
Mötesförhandlingarna avslutades med sani- kväm.
L i a k ö p i n g s k.
r l e t s e n hade den 28 s e p t d e r diskussionsmöte angående kvin- nors tiPtr5d.e till prästämbetet, anocdn.at i T Wahlström Linkopings kyrksal med I ~ Lyd.i.a som inledare och under mdförandeskap av.
gre \ inn ' an!
Louise Stenbock.
En livlig diskus- S t o c, k h o l ~ m s k r e t s e n s, a~ftoli.kurser, siin följde pli det uppmärksnmade inled- ' Fredrika-Bren~erskoJm, började den 19 sep- niqsanlförandet med inlägg av flera av de: teniber med.
upprop loch.
dar.på .följande sam- närvara.nd.e prästerna.
.
.
Från Fo.==B.=F.-kretsarna.
H E R ' T H A 3 27 Notiser frin bokvärlden.
.
- Celia av Kristina Angel.
Wahl- ström C!
Widstrmds förlag.
.
Denna författardebut har dödens allvar och venlod omkring sig.
Sam- tidigt med att boken låg färdig i mark- naden gick Thea Kjellgren bort.
Detta är nämligen författarinnans verkliga namn.
En sällsynt rik man- niska tycks hon ha vasit.
Hennes vanner veta ocksa att berätta om starkt buret lidande, hon var redan från barndonlen hopplöst sjuk.
Novellsamlingen, som har sitt nanin ' eftei den första av de fem be- rättelserna, iir son1 litterär produkt ojiimn, och man Itan iitgå ifrån att.
.om f örfattarinnan ej varit dödsdömd, hade en mera sovrad samling en gång.
Itoinmit.
De mindre berättelserna äro att ralina som studier, ej som färdigt arbete, representera val också verk- ligt ungdoniliga försök.
En av dem, A ' d. i a f o r n, skulle man också direkt önskat bort, den förvirrar det annars starka intrycket av att man i denna bok möter förädlat hög mänsklighet.
Ingen Iiiiinoristisk laggning kan bry- ta udd.en av p ~ j k p ~ h i t t e t råhet s i. denna skiss.
C e l i a är emellertid berättelsen.
som gör att inaii känner att Thea Kjell- grens död betyder något ännu mera an den personliga ' förlusten för hen- nes vänner.
Den talar på en gång om .en förm8ga och en författarperson- Iigliet, son1 har nagot av verkligt var-, de att ge.
Denna allmogehistoria med sina levande människor griper som livet självt, nar det ar som tyngst, krossande och oundkomligt.
Handen, som tecknar bilderna, är underbart stark, ingen.
retusch av kanslofullhet, tillåtes att sud.da ut linjerna.
- Men någoiistiides innanför, bakom ar det e t t sällsamt strålande ljus som gjuter .glans kring den hårda och mörka * den.
Det är väl den för döden tidigt ' ' mognades egna mystiska vinst av li- vet.
E. K-N.
En kvinnas biktbok av Marie Lenéru.
av Algot ~ r r h e: Med en inledning av Marika St-jernstedt.
Wahlström tIZ Widstrands förlag.
Det ar Marie Lenérus dagbok, som under denna förvanskade titel presen- teras för svensk piiblili.
Ett olamp- liga.re titelval kan inte, tankas.
Det unkna pikanteri vilket dämned sugge- rems fram soin karakteriserande ' bo- lien ar helt fralhmande för Marie Le- nérus starka och stränga liv och sådan man ser henne i dessa stramt ' sam- ~mmhållna, karva .dagboksanteckning- ar.
I stil med titeln kommer därtill om ' slagsvignetten, ett blödande hjärta genomstuiiget av en pennfjiider!
Men tecknaren m &amp; ursaktas, vem kunde in- te fa.lla i fällan som denna titel lagger lit.
.
Som en blodig ironi står nu emel- lertid detta sentimentalitetens märke över: anteckningarna ur en sällsynt renodlat intellektuell: mansk.as liv, m, som 8m.ed olmskrivning av ett kant .ytt- rande säger sin erfarenhets summa vara att - ride stora känslorna kommer, riv s hjärna ii^.
I, denna tidskrifts april-,majhäfte har Jane Gernandt-Claine redan skrivit om Marie Lenéru och hennes stolta bok.
Har &amp; må endast tilläggas .att den oerhört svåra iippgiften att översätta den långt ifrån obetingat lyckats. '
avers.
E.
K.
N. VfvPs resa.
Ett Ar som piga från New York till San Francisko av Viui Laurent.
Med teckningar av förfat- tarinnan.
Wahlström &amp; Widstrands förlag.
En mera livsbejakande bok an den- na skall man ha svart att finna.
Bara idéen till denna resa har som förut-.
.
. '
1 28 H E R T H A sättning den livsfullhetens glädje och kraft som ar " Vivi ": Ncrdamerikan- ska kontinenten igenom, ifrån ocean till ocean, på äventyr.
Men i samman- hang med detta - varför kalla sig p @ när man i rent underbar mång- sidighet.
ar nästan allt som tankas kan på denna jord?
Ester Blenda Nord- ström - är så ohjal.pligt distanserad både i det ena och andra avseendet att det ar onödigt, om än bara i titeln, att idéassociera sitt företag med hen- nes.
Några anvisningar om vad boken i övrigt innehåller skola inte har ges.
Den ar så livslustigt rolig, så ame- rikanskt omöjlig och så hjartebeta- gande älskvärd att den sannerligen bör läsas.
De briljanta streck-teck- ningarna, i fullt utbildat amerikanskt manér, minska ingalunda det nöje man har av " Vivis resa ".
Resans fortsättning i en and-ra vo- lym bebådas.
Ryktet säger att den kommer att inneliålla ännu märk- värdigare saker.
Det ar svårt att tro, men för " Vivi? '
och Amerika ar ingen- ting omöjli.gt.
.
E. K-X.
BirkagBrdens förlag: Kvfninan som prask Uttalanden fr3.n skilda synpunkter.
.
Albert.
Bonnier: Blarad t,iggare och tankare.
Noveller av E.
1 \ Tovl.ilad.
- Valda skrifter av Erik Johan Stagqzelius.
Utgivna med inledning och.
aniniixkningar av Fredrik ' Böök.
- Andra bandet.
E i s- k a och dramatiska.
dikter.
Bro s a.
- Dem gyllene krukan av E.
T.
A. Hoffman.
Övers.
av Anna Berg-Mortensen.
- Tbningkast.
Dikter av Prarls G. Belzytssola.
- Shakespeares dramatis-] ka arbeten.
K r ö n i k e s p e l.
Band II.
0versa.tta av Per Hallström.
- Prinsessan de Cli&amp;wes av Madame De L a Payette.
Övers.
av Hj Lundgren.
- &amp; vinnogym- mastik av Eli Rjörksttha.
Andm delen.
Hugo Geber: Dem företa svenska kolon@n ' B Amerika av A B U ~ &amp; Joha- US son.
Overs.
av Axel Palmgren.
- Bland siffror och tal ... Popiilika uppsatser av N.
E. Nörlum3.
- Overs.
av Robert Larsson.
- Wagner av Tobz ' as Nor1.im.J.
- Beet- Bioven a.v Tobias Norlind.
Andra upplagan.
(seiienDe s t ö r s t a m B ï k e s m i L n n e n.
N @ XVI o. V.) - Blad ur Montaignres essaier.
Urva.1.
och övers5ttning j amte inledning av G. Aman-Nilsson.
J.
A. Lindblad: Pngvq Fryle.
Roman av Auot Li~zdmcvrk.
- Over djupen av C7wisthe C7wistaller.
Övers.
a.v Gunhild Tegen.
- Haibertaas.
En skogsroman av Paul Keller.
Overs.
av Sigrid Elniblad.
- &amp; ~teka~ena fi Weltwill av Ermst Za7m.
Overs.
av Hugo Huitenberg.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: P &amp; UHwets s1kgpggsida av Siyrid Uqzdset.
Overs.
av Theresia Euren.
Wahlström L.
Widstrand: L&amp;nininghue.
Kustroman av &amp; maar Berczdtsofi.
- Celia av K r i s t i m Alagel.
- Blad P8r vinden.
Ett knippe historietter av Erik-Wilhelm Olsson.
- Skrubben M w 24.
En sanihng hancllinga.r p &amp; vers och prosa, framletade ur arkivets gömma till hundiaibminnet av I$ellmanska s %llskapets stiftande av Erik Akwberg.
- Grr6nskannde boniniigano En skildring från tropikernas urskog av W. H. gudsorz: Företal av John Galswortliy.
Overs.
av Karin Jensen f. Lidforss.
- Vivie, resa.
Ett å r som piga f r h New-York till San-Francisko av @ vi Laavrent.
Med teck- ningar av författa.rinnan.
- Sexualitet s ch kultur.
Essaier av Rosa Mayredes.
Oven.
av Klara Johanson.
T En.kvinnas Biktbok av M w i e Le~zeru.
Overs.
av Algot Ruhe.
Med en inledning av Marika Stgernstedt.
, '
H-E R T H A Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förhundet.
Redaktör: Ellen KJcman.
, Föibundsmedlenimat erhålla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prenuir.eration sker direkt, genom ' Fredrika-Bremer-Förbundets by&amp;, 48 Klarabergsgatan, Stockholnn.
Icke-förbundsmedlemmar.
prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- år kr.
1: 90.
Lösnum- handel.
Pris för postupplaga: l /, år kr.
6: 50; ' /, år kr.
3: 50; mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktions-.
tid: tisdagar och fredagar kl. 7 - 3.
Allm.
T.
Norr - 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 17-4 varje +ckendag.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Tidning för Lärarinnor - utkommer sedan.
1898 med ett n:r i veckan.
Redaktris: A n n a H a m m a r d a h l r Adress: Pipersgatan 9, Stockholm; ' utgår till skolhusen, speciellt å landsbygden, över hela Sverige.
Kom- munernas annonsorgan vid ledigförklarande skoltjanster.
Tidning för Lärarinnor fyller 1923 25 ar.
I I Cdan-Oljan ' Viiddens.
körniimsta lader- preservativ, gör &amp; odonen absolzct vattentiita och nahsi.
dzcbbelt uwaktiga.
.
- A: O I L S S O W B LOMSTERHANDEL KLARABERGSGATAN 23 l1111111111l1111111111IIlllIIIIIIIIIIIIIIII1IIlllllllllllllllllllllllllllllllllllllIllllllllllll.
Allni.
TeL Norr O G4.
,.
E k s Tel. S987 F~RSTKLASSIGA~AR~R~ ' Ao-Bo ~&amp;llan-~lje:~qbriken SMAKFULL T ARBETE!
BILLIGA PRISER!
.
REKOMMENDE .. RAS e Svensk BHemslöi d - Biblioteksgat.
12 .Rikstel.
., * m.
' i6 25..
.
N.
8143.
Möbler, Mattor, Textilier, Spetsar, Nationaldräkter, Lergods, Smide, Armatur 9.
m. m..
.
, 1 l '
- - - - - - - 9 - - - 3 Ämbetsverkens lägst avlönade tjänstemän.
Akademiskt bildade kvinnors internationella ange- lägenheter.
.
för b i l d a d e s j ä l v f ö r s ö r j a n d e k v i n n o r Expeditionen: K L A R A B E R G S G A T A N 48 11 Öppen endast tisdagar kl.: / 111 --- 1, ', 1, i Stockholm: Barnhusgatan 6, n. b. fredagar l,; 3 - 4.
Byrån mottager sjukbud hcla dagen; pr telefon ävcn nattetid.
, Föreståndarinnan träffas säkrast l; ', 2 -- 1 4. i Göteborg: Vasa Kyrkogsta 5.
Rikstel.
61 87..
OBS.
!
Rikstel.
68 98, Allm.
Tel. Norr 82 11, TeLadr.
: Sköterskebyr!
: n.
. --.
E!
E Mrs Jinarajadasa om Indien.
OBS.!
- - - - - - - - - - - - .. Stockholm 7 923, Tryckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
l I
