# ID: svediakorp-per2832
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,778
# sentences: 588
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


b HERTR
ALLA DAMER BORA BEAKTA vårt utomordentligt rikhaltiga urval av eleganta och välgjorda KAPPOR.
DRAKTER ULSTRAR OCH FOR PROMENAD OCH SPORT KLXN N I N GAR i säsongens mest stilfulla modeller.
D a m - L i n n e er a r o r i finaste kvaliteter och mönster.
P A U L U.
B E R G S T R O M S A.-B,.
._.
.
74 DROTTNINGGATAN 74 DAMKONFEKTIONEN 1 tr.
PASSFORMEN &amp; alla NK:s konfektionsvaror ar sa fulländad.
att man med fördel köper dessa i stället för skräddarsydda kläder wn- NORDISKA KOMPANIET ADVOKATFI RMAN ANDEN &amp; STA,EL VON HOLSTEIN Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN Ledamot au Sv.
Adu.
Samf.
Jur. Kand. ' MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VATTUGATAN 14, 1 tr., vid Bru18kebergstorQ Rikstel.
75 76 I A.-B, Iohn V. IÖf$I ' M &amp; k0 Kungl.
Hovleverantör ~i~~ 29 I Tel.
Testamenten, boutredningar, äktenskapsförord, familjerättssaker, hyres- ärenden, fastighetsförualt~ing, juridiska uppdrag av alla slag.
Även skriftliga förfrågningar besvaras.
O I AICm.
Norr 78336 Sverges aldsta, största och biist renoniiiieritde specialaflär i Siden- O C ~ Ylle- klan hingstyger Frefls@a (a 3 SIot~hoI~ n, t. x.
5 0 ~ Prover till landsorten s h l a s grdis och franco AV ROSTFRITT MATERIAL MODELL DR. HYBINETTE TEL. N.
286 K I FA - - UTPROVAS O. INJUSTERAS 3 1 REGERINGSGATAN 31 TEL. 14464 w I 1
Fredrika- remer-Förbundets 38:de årsmöte.
Y öteborg, ut stallningstaden, är ju denim so,nimar ocliså kongresser- nas och mötenas stad.
Så blev den också platsen för F.-B.-F:s årsmöte, efter älskvärd inbjuclning av Göte- horgsltretsen.
Det var en förtjusande möteslokal nian bjöds på.
Caroline Wijks sjuk- sköterskehem, den storartade gåvan till Göteborgs sjlulcsköteidtor och F.-B.-1; ': s s jukvård.skoilliliitt6 i Göteborg, slog upp sina gastfria portar för mötet, och dar kände man sig i dubbel i~iåtto hemma.
Dels diirför att nian var p &amp; föi~bundet, på sitt satt, tillhörig mark, dels - och icke minst därför - att det var fröken ~ n n a ~ ö n n e r b ~ a by- d, .råils f öres tåndarinna, so1m iitövade viirdskapet.
Knappast hade val någon .&amp;h hon förstått .och kunnat ta emot ined öppen famn, bokstavligen och syipboliskt taget.
En betagande hjärt- lighet strömmade emot en -, och splendidi lui~cher sewerades med obe- gränsad gästfrihet.
.
Skarorna.
vaxa vid F.-B.-F:s årsmö- ten.
Från Ystad som sydligaste punkt och Umeå som nordligaste hade repre- osentanter för kretsarna infunnit.
sig, endast ett fåtal av de 28 kretsarna var ' ' ej företratt.
~ ö r b ~ i n r l s s t ~ r e l s var ea så gott som ifiilltaligt ~ a i i ~ l a d Ombud.
och eliskilda föreriingsinedlemmar ha- a t vidare talrikt infunnit sig.
Det var Göteborgskretsens ordfö- rande, fru Mary von Syd,ow, som ' hal- sade mötet med någfa viiilliga ord om glädjen att få se det förlagt till Göte- borg.
- Vid ' darpå föl-rattat val av pötesordföranden, valdes diirtill för- iitom förbundets ordförande, fru L. Dyrssen, fru von Sydow, fru Gerda Hellberg, Karlstad, och froken Hanna Andersson, I (ar1skrona.
Tyvärr hade fru Hellberg i sista stund blivit hind- rad infinna sig,, så hennes ftmktion bortföll.
Mötessekreterare blevo frök: narna S. Ulrich ' och I. von Plomgren, och i valltom.mittén; som hade att för- bereda, det oiidiilarie styrelsevalet, in- sattes fru M. Ekman, Mariestad, frö- ken K.
Fjetterström, Göteborg, fru h. Gierow, Hasingborg, fröken I. von.
Plomgren, Stockholm,, fru E. SjöYa:l, Kristianstad, {fru G. Törnell och fröken S. Ulrich, Stockholm.
Till protokoll-sjusterare utsagos frö- ken Th. I&lt;ullgren och fru E .. Quensel.
Närvarande första representant för resp. kretsar voro: fru Ingrid Carl-.
.
,.
: baum, B o r å s, fru S. Hanimarlund, R å s t a; d, fröken L. Gripenberg, G ä v l e, .fru A. Gierow, H a l s i n g - b o r g, fru T. Schartau, J ö n k ö- p i n g, fru E. a.f Geijerstam, K a r l s- k r o n a, fru E. Sjövall, K r i s t i a n - s t a d, grevinnan Louise Stenbock, L i n k ö p i n g, fru A. Herrlin, L ii n d, fru E. Qiiensel, M a l in ö, fröken E. I,indström, N o r r lr ö p i n g, fröken E. Kleman, S t o c k h 0.1 m, dr A. Jansson, S t r 4 n g i i a s, fröken A. Hörnell, U m e å, .och frölien 0.
John- son,Y s t a d.
För G ö t e b o r g s - k r e t - sen svarade vid uppropet fröken K. Fjetterström.
.
F-ör bundets verksam het 3922.
I Förbundets sekreterare, fr5keii I. von Plomgren, lanmade härpå en över- sikt av arbetet under det gångna året.
.Propagandaarbetet för kretsbildningen hade energiskt pågått, och 5 nya kret- sar, som slutit sig till förbundet, var det påtagliga resultatet, kretsnamnden hade i övrigt genoin utsändande av broschyrer, cirkulär m.
.m.
spritt kän- nedom utåt om förbundet och dess syften.
Förbundets sociala upplysnings- verksamhet hade alltjämt ' pågått; för- slag till kursplan i inedborgarkunskap, omfattande såväl kommuiial- som.
statskunskap, hade.
bl.
a. utarbetats och Översänts till samtliga kretsar för vägledning vid startande av kurser i detta ämne.
Vidare hzde anvisningar rörande anordnande av studiecirklar i nationalekonomi lämnats kretsarna, och material till social upplysnings- verksainhet förmedlats.
, 1 i, ' Ett flertal skrivelser i på dagordniit- gen stående frågor ha inlämnats.
till Kungl.
Maj:t med påpekande av en del önskemål från kvinnornas sida.
Till fattigvårdslagstiftningens f örslag till lag om den offentliga barnavården har förbundet inkommit med en del erinringar och avståndstagande p &amp; vis- sa punkter; fråggn on1 förviirvande oclh förlust av medborgarrätt har likn- så upptagits och önskemal frarn- ställts; begaran har gjorts om insat- tandet av en kvinnlig medlem av fat- tigvårdslagstiftningskommittén speci- ellt med hänsyn till att i dennas upp- gift ingått att göra bestämmelser om de kvinnliga lösdrivarna; förslaget om taseringen av omyndiga barns och äkta makars beskattning har förbiin- det i \ .isst wseende gjort erinringar mot; och framför allt har förbundet med aktivt intresse och diverse åtgär- der arbetat för .behörig !hetslagens främjande.
För denna sista sak Iam- nade fröken A. Thorstenson en sär- skild redogörelse.
S julcsköterske b y rderna.
För dessa båda, i Stockholm och Göteborg, lämnades en kortare redo- görelse, ur vilken framgick att byrå- erna arbetat på samma linjer soin f ?- regående år, ined ett stort antal sjuk- sköterskor inskrivna och med förmcd- ling av en omfattande sjukvård.
- Vad Göteborg beträffar hade årsmötet det ypperligas te illustrationsmaterial till hands till bedömande av sjukvårds- ltommitténs central och miljö, det h- fann sig ju inom dess egna inurar.
För F.-B.-F ?s s j zi 1; k a s s a, S t i-
HERTHA pendieinStitutionen, och samtliga s lt o l o r redogjordes även- ledes av sekreteraren.
Kretsarnas verksumlzet För kretsarna talade respelrtiw re- presentanter, .var för sin stad.
E n liv- lig upplysning&amp;erksam~het hade på samtliga håll bedrivits, genom före- lusningar och.
föredrag, främst i alttu- ella dagsfrågor, riksdagsfrågorna, spe- ciellt i den mån dessa rört bestämmel- ser och reformer av kvinnornas ställ- ning och förhållanden.
Rent socialt upplysande föredrag, demonstrations- kurser och andra liurser med praktiskt syfte m. m. dyl. hade anordnats.
b e r huvud.
taget framkom ett starkt in- tryck av att förbiindets landsorganisa- tion växt till en faktor av verkligt stor betydenhet med avseende på upp- lysningsarbetet ute i landet bland \ kvinnorna.
Stadgeundring.
, ' Det från föregående års ordinarie ' möte vilande förslaget att införa en kategori av u n d e r s t ö d j a ii d. e !imedlemmar, vilka skulle.
erlägga en avgift en gång för alla av 500 kr.
an- tingen i en sztmma eller i årliga be- lopp av 100 kr.
under fem på var- andra följande år, antogs av årsmötet.
En livlig ' förhoppning uttalades där- vid att ett större antal dylika inedlem- mar måtte vinnas åt förbundet till starkande av dess ekonomi. '
.
.
0.
.
.
Tvenne .av årsmötets ' överläggnings- ämnen.
stodo.
i direktaste anknyt- ' H3 ning till frågan om förbundets och - dess kretsars verksanihet: H u r i n- t r e s s e r a d e n k v i n n l i g a; ng- d o m e n f ö r F.-B.-F. o c h des., a r b e t e?
och K r e t s a r n a s s a m - a r b e t e.
I. det förra korn fröken S. Weimberg, Hälsingborg, i sitt inled- ningsanförande med en, del intressanta uppslag, som möjligen kunna komma att närmare diskuteras i Hertha.
Frö-.
ken Wennbergs ~ t ~ å n g s ~ ~ var nkt nödvändigheten av att få tag i ung-.
domen, inte endast för dennas e g e ii skull, därför att den för e g e n r3k- ning behöver väckas i de stycken som.
.äro på en gång grunden och målet för F.-B.-F:s arbete, utan också därför att arbetet självt behöver ungiiomen.
- Fru E. Q~iensel, inledare av den.
senare diskussionen, önskade en något starkare centralisering av kretsarnas mrnarbete och framkom med flera för- slag om direkt samverkan.
.&amp;fot in-.
vändningen .att d,et rätt så stora av- ståndet .mellan kretsarna på sina håll hindrade det intimare samarbetet ' kom fru Quensel med den för hennes energi - och vilja karaktäriserande repliken: att den saken botades genom att ide- ligen bilda nya kretsar, så att det inte blev något avstånd mellan dem!
An- ordnande - av föredrag, - gemensamma för.
olika kretsar och därav .följande uppdelning.
på.
flera kretsar av före- dragslhållarens rasekostnader, en f. ö. redan.
- praktiserad sak; förordades.
Tanken på e n ambulatorisk .yrkesan- visningsbyrå aframkorn även, tillika - med en del- andra förslag.
- Diskussionisäinnen av .allmännare i.nnehål1 vorof frågorna: V a. d- b ö r
84 HERTHA - g ö r a s f ö r d e k v i n n l i g a l ö s - följde fasthölls genorngiiende tanken d r l y a r n a?
sairit S ä r s k o l a e l -.
på en dylik kuratorsinstitution, och i e r s a ni s k o i a.
Det förra, med troligen blir väl detta den punkt man assistenten vid tvångsarbetsanstalten i kommer att utgå ifrån nar man skrider Landskrona, f n i I. Wisén som - inleda- till aktion för goda och verksamma re, had.e tagits upp i närmaste anslut- bestämmelser i lösdrivarlagen vad sar- ning till det föreliggande förslaget till slrilt kvinnorna betrasfar.
Diskussionen om s ä r- e l l e r s a m- ny lösdrivarlag.
Med sina erfarenheter s k o l a blev särdeles livlig efter de t v å.
av den i de flesta hänseenden olamp~.
inledarinnornars konträrt motsatta an- Uga behandling soni överg &amp; de olyck- liga kvinnor, vilka dömas som lösdri- föranden ..
Fröken Th. Kullgren före- vare till tvångsarbetsanstalten, fram- trädde meningen om att särskolan lade fru Mrisen sina synpunkter på hu-.
ifr&amp;n fysiologisk, psykologisk och pe- ru ' har lämpligen borde reformeras.
dagogisk bedömning stod som önske- En kvinnlig domare,, en kvinnlig ju- målet i vad det gällde basta utbild- rist eller åtminstone en kvinna med ningsrasultatet för flickorna som för ' hjärtat på ratta stallet vid lösdriverske- gossarna.
Saimskollärarinnan fröken måls behandling vore vad man först S. Ohlsson, också Göteborgslararinna, av allt ville önska.
Vidare att det kom från dessa samma synpunk- ter till alldeles motsatt resultat.
Un- ' funnes möjligheter för dessa kl mnor der diskussionen stod, som på förhand att komma till; hem i stallet för till givet var, de två åsikterna hårt emot tvångsarbetsanstalten, aven om man skulle tanka sig att interneringen på varandra, och vad skal den ena sidan ett hem b o d e vara två år mot ett års än anförde för sin menings riktighet, två&amp;ai.bete.
Domen på straffarbete blev den andra sidan på intet satt ru ' t.1- borde vara det allra sista steget.
Vad bad från sin ståndpzilit.
Vad som med man.
emellertid f ramst av .. allt borde bestämdhet kom.
iit ur diskussionen inrikta sig p &amp; vore att få till stand var emellertid det otvetydiga faktum hjalp och skydd a t dessa .kvinnor, att den varmaste kärlek till uppgiften, s e d a n de uttjänat sitt straff och det redligaste uppsåt att finna det släppa6 ut i friheten.
Lockelserna i basta utbildningssystemet (besjälade .det gamla livet lura väntande på dem, motparterna i denna diskussion om och i de allra flesta f a l ge de sig så framtidens skola.
Bland mötets föredrag ingick cn gott som genast hopplöst i dessas våld.
redogörelse för Romkongressen.
En på ' hundra ar r5ddningsprmenten.
En verklig skpd.dsvarmmyndig ' het, nå- * gcin sorts de kvinnliga lösdrivarnas ku- Ett lika överraskande som gladjan- ratorsverksamhet Borde upprättas, de moment i mötesförhandlingarna man kunde tanka sig med hjalp av var tillkännagivandet om att dr Mar- kommunerna.
Under den livliga diskussion som tha Pson Henning till F.-B.-F., när-
mast dess Halsingborgskrets, överläm- nade nyttjanderätten av.
ett henne till- hörigt hus i Hälsingborg, G a m l s- g å r d e i kallat.
Det .gamla korsvir- keshuset, med anor från 1600-talet, har genom dr Hennings försorg nyli- gen restaurerats, med all den pietet eri sådan gammal klenod lträver, sages det, - och det tror man mer än vLl när man kanner dr Henning!
Menin- gen med den storartade gåvan ar: att Illir skulle man nu försöksvis starta en kvinnornas klubb i ett kvignorms hus, just det som vi iså länge önslr:~t oss och strävat efter i Stockholm!
Nar komnier, mecenaten där och hjälper oss på ag?
Den tacksiimma entiisiasm,.
med vil- ket meddelandet mottogs, ltan .isäker- ligen lika val tänkas som beskrivas.
Tacksiigelserna till # dr Henniilg t8go.
sig det varmaste iittryclt. '
.e Stockholm, ocb fru Martha Fant, Ny- köping.
Som ytte4igare avsägelse in- gått från fröken K. Fjetterström, Gö- teborg,, att kvarstå som en av 1and.s- ortssuppleanterna i styrelsen, - då hon denna höst flyttar till Stockholm, in- valdes i fröken Fjetterströms ställe fru A. Levisson.
.
Till fröken Anna Lagerberg., som i sfi Imånga år tillhört förbundsstyrel- sen och s.0.
stiidse med varmaste iri- tresse och kärlek omfattat förbundet och dgss verksamh.et, riktade fru Dyrs- sen, nu nar hon avgick, ett varmt känt, vältaligt tack, vilket mötet ge- nom att resa sig gjorde till uttryck aven sina känslor.
Avsägelse hade likalecles ingått fr&amp;n fru L. Hellström, Stockholm, att kvgr- stå som förbundets kassaforvaltare, d: " i hennes tia icke tillät henne detta.
Atl- volmt M. Staël von Holstein valdes i hennes ställe till detta uppdrag.
.
Föriitvarande revisorer och revisors- suppleanter omvaldes med undanhg ay advokat Srtael von Holstein, som självfallet utgick då hon ingått soin suppleant i styrelsen.
På hennes plats som revisor invaldes.
fröken Helena Carleson, Stockh~oliii.
De sex ledamöter av styrelsen, som detta år stodo under omval, vor0 frok- narna E. Kleman, I. von Plomgren, A. Thorstenson, Stockholm; docent 14.
B,orelius, Lund; fru E. Quensel; Malmö; fröken I. Oquist, Umeå.
Inga avsägelser förelågo och samtliga åter- valdes.
Av # de sex suppleanterna i tiw Ärsmötet fick denna gång en mer att avgå hade tvenne imdanbett sig omval, fröken A. Lagerberg, Stock- än vanligt högtidlig avslutning,, den holm, och fröken Eva Sack, Stränq- hade gestaltats till en.
minnesfest övcr niis.
De övrig,?
fyra, fröknarna 13. förbundets stiftarinna, Sophie Leijoii- Rl-ieborg och M. Aspiman, Stockhol:n, .hufviid-Adlersparre.
Ett sekel har fru E. Wallin, Arvika, och fru Fanny .gått denna s m i n a r .sedan hon föddes,.
- Björkman, Norrköping, återval.d.es och och lom henne ville man nu särskilt nyvaldes .i stället för de avgående .ad- minnas.
+okat Mathilda Stael von Holsteiii, Det var offentligt kvällsmöte i Gani- '.
.
.
. '
.
H E R T H A 86 ' la - Latinläroverkets hörsal.
Uppe pi % - estraden lyste Fredrika.
Bremers byst av Qvarmtröm fram bland blommor och grönt.
Den första, pionjären i stri- deii för en ny uppfattning.
av kvinnan och den henne tillkommande ställnin- .gen i samhället, skulle vara med nar stiftarinnan av det förbund, som upp- kallades efter henne, hyllades.
Det.
var också Fredrika Bremers O .f f e r- och från henne byggd berättelse om hur idén om.
en organisation till kvin- nosakens tjänst arbetade sig fram hos EsseMe, hur den log form, .hur hori, trots mycket motstånd och avrådande fran mariga .håll, med sin starka viljn, sitt friska med o,ch sin framtidsblici;, som sade a t t detta hade framtid, ska- pade fram och älskade fram det för- brund hon gav Fredrika Brmers f l a m m a n, i Alice Tegnérs tonsiitt- namn.
ning, som var första numret i den mu- sikavdelning som under Elsa Sten- h a m a r s dirigentskap av medlemmar av .hennes damkör gavs.
Själva minnestalet, som efter fru T.
, Dyrssens varma och starka ord om Esselde hölls av Sigrid Leijonhufvud, hade nämnts E s s e l d e s.
f ö r- b u n d s.t a n k e o c h d e s s.
f ö r s t a g e s t a l t n i n g ..
Det var en på Ess- eldes egna anteckningar, på.
brev till Det intsessefiingslande föredraget mottogs med starka bifallsyttringar. '
b -.
.
.. * F.-B.-F:s 38:de årsmöte hade fått sin högtidliga avslutning.
På den följ- de e n den mest angenäma sällskapliga salmvaro, supé i Trädgårdsföreningens restaurang, klär Göteborgs ståtliga värdskap åter charmerade gästerna. '
.EiLLEN R. %EEM !AN.
".
7,.
i ehörighetslagenn annu en gång.
I åsom redan Hertlias förra häfte och dagspressen meadelat utföll den med mycken spänning motsedda riksdagsbehandlingen av lagen om kvinnas behorighet till statstjänst så- .lunda att lagen antogs .med bifall till den Ekmanska reservationen i doma- refrågan.
Debatterna voro i båda kamrarna utförliga och särskilt gäl- ler Idetta.
' första kammareri, som ägna- de frågan hela förmiddagssammanträ- det.
Det var helt naturligt att behand- lingen .i denna kammare skulle draga ut på tiden, eftersom det var där hu- vudrnotståndet mot reformen samlade sig.
När segern i voteringen om la-.
gens första paragraf vanns, visade vo- teringssiffrorna tydligt huru osäker utgången i själva verliet varit, då det var allenast fem röster, som fällde ut- slaget.
Att utgången gick i den posi- tiva riktningen, därför torde vi icke minst .ha att tacka oden kvinnliga re- presentanten i kammaren, fröken Hesselgren, som under förmiddagens lopp hade två utmärkta och med sed-
vanlig verve framförda inlagg i - de- unga männen komma i allinan het: fram till tingsförordnnnde efter ett * batten.
Aven de utanför riksdagen stående och ett halvt års tjänstgöring på dlom- kvinnorna hade .sökt att på den be- sagekaiisli, under .det att för de unga, tydelsefulla 16 ninj lämna ett bidrag kvinnorna vägen nu skall göras lang- till frågans belysning.
.Detta.
skedde re, varmed helt visst också följer .att genom ett till, ledamöterna av Sveri-, den både i ekonomiskt och a m a t hän- ges riksdag, ställt och på kamnxir- seende blir mera törneströdd.
På pulpeterna utdelat uttalandle - av 24 kvinnohåll i allmänhet ' liksom på åt- kviilnosam.manslutningar, beståen ' de skilliga håll inom riksdagen * ä r upp- av politiska och neutrala föreningar fattningen den att en sarskild försik- samt en.
talrik representation för kår- tighet - med avseende på kvinnors organisati.onerna.
Såviil fröken Hes- tingsförordnande alldeles ej ä r av be- selgren i första kammaren som seder- hovet påkallad.
Emellertid måste det mera fröken Tamm i den andra åbe- på samma gång erkännas att det .var ropade i sina anföranden detta litta: förek,oinsten av den Ekmanska reser- lande, vilket utmynnade i utsägande vationen, som möjliggjorde lagens an- av att kvinnor över .hela landet hop- tagande.
Kvinnas iitövande av ord- pades och väntade av årets riksdag förahdeslkap i.
underrätt på lindet ett klart besked att egenskapen att va- var d.en mest, omstrid-da punkten i he- ra kvinna ej längre skiille hindra.
en la forslaget och förekon~sten av en i övrigt kompetent person att söka och möjlighet .att ihiir göra.
särskilda re- innehava ett statens ämbete.
striktioner raddatde.
förvisso.
röster Som redan sagt blev denna förvän- över åt.
bifallssidan.
.Juistitieministe~n tippträdde i debat- tan.
e j ' heller sviken.
Tillfredsst5llel- sen över utgången torde bland de in- ten till förmin för !dren här berörnda tresserade kvinnorna vara allmiiii.
reservationen och framhöll som en Klart ä r emellertid att belHtenheten möjlig vag för de kvinnliga jurister-.
skulle varit fullständigare om lagen iias utbildning att .dessa efter en tifds kunnat gå igenom utan hr Ekinai~s tjänsgöring å d,omsagekansli skulle tillagg.
Detta tillagg innebar, att utan föregående sittande av ting kun- Kungl Maj:t skall utfärda sarskilda na förordnas som fiskal i hovrätt och föreskrifter angående villkoren för först efter deniia ytterligare prövning kvinnas utövande av sådan domare- erhålla förordkmde att leda all ' mänt tjänst, varmed ordförandeskapet i un- tingssammantrade.
, Hlan föreiföl1 be-.
, derrätt på landet ar förenat, och be- .redvillig att arbeta på e n lösning av stänimelsen ar betingad av farhågor frågan efter dessa linjer.
I sitt anfö- för att under utbildningsti~den på sam- rande gick justitieministern även ' in på ma sätt som sker Beträffande unga det gamla önskemålet att ur rättsvar- manliga jurister, släppa fram kvinnli- dens synpunkt k~ompetensfordringarna ga adepter till tingsförordnanden: De för doniareförordnanden borde i all- ' ' I. '
.
.
manhet skarpas således jamväl f ör manliga jurister men framhöll att det- t3 ej läte sig göras i e t t slag.
På samma ' tankegång har sederinc- ra f. statsrådet Schlyter.
med anda större tydlighet yarit inne i en artikel Socialdemokr~en.
Han uppställer iii- ledningsvis f rågan on1 behörighets- lagen köpts ' för dyrt, om någon viktig likställighetsprincip offrats för kom- prornisseii.
Svaret torde ligga.
i föl- jande hans uttala.nden.
I&lt;v.innorna f &amp; antagligen för någon tid .offra lik- ställigheten för den ingalunda förakt- liga uppgiften att visa vtigen till en bättre tingens ordning på har ifråga- varande ' område,, d. v. s. juristiitbrild- ningens, och likställighet kommer att vinnas icke &gt;&gt;på det sätt, att kvinnor- na likställas med männen, utan så, att männen bli likstallda med.
ltvin- norna ..
Häri ligger .den nya lagens största förtjanst, säger artikelförfat- taren.
Aven om vi icke kunna följa honom så Iångt, erkänna vi gärna att att franllställningen bragt någon tröst.
Behörighetslagen a r alltså antagen, men vilar nied avseende på sitt ikraft- tradande tills frågan om regleringen av de kvinnliga statstjänarnas avlö- nings- och pensioneringsförhållanden vunnit siii lösning.
Det ar detta ord- n a d e av de ekonomiska spör.smålen Som tillika: med fastställande av kom- petensfordringar för kvinnliga domare fur närvarande bilda de - springande punkterna i fråga om kvinnan och statstjänsten. '
' AXIANNE TH0RST:ENtSON.
Fredrika- Bremer- Förbundets stipendier 1923.
FrAn Fredrika-Breiner-Förl~uadets stipendie- f o n d a ha i Ar följanade stipendier utdelats: F r i a s tt i p e n .d i e T: 1,000 kr.
resestipen- dium för kvinnlig arkitekt, till Ingeborg W z ï n - - Bugge; 1,000 kr.
för studier för fil.
kand.- examen vid Stockholms högskola, till Birgit Holmgren; 500 kr.
för stitdier f6r teol. licen- .tjatexamen, till Anita Nathorst; 500 kr.
f a r sociala studier i England, .till Signe Holst; 300 kr.
för kurs vid Sopliiahemmet, !.il1 Maja .MölI.er.
J o.
h a n n a A e ï n p e s.
f o n d: två resesti- pendier ii 1,500 kr.
för med.
licen4iatexame1i~ till.
Alice Hdlström .och Aidrea Andréeii- Sveclberg; tv &amp; stipendier ii 500 kr.
för med.
k.andida texainen, till Karin .Söderholm4 tröm- lzerg och Ruby Lind.
F r ö k e n H i l d a Ni1s.so.n~ fond: 1,250 kr.
för m,edicinska studier, till Siri Kjell- berg-Cleve.
S t o c k h o l m s s t a d s sti,p.
: 475 kl .. för kurs vid Privata Högre lararinn~eseminariuni, till Ruth Stawe.
S t.
o c k.
h o l m s I a n s s t i p.
: 725 kr.
för universitetsstudier, till ~ E i e o n o ~ Bruno.
e N o r r b.
0 t t e n.
s l a n s s t i p.
: 400 kr.
för barnmorskeutbildning, till Brita Maria Niva.
V ä s t e r b o t t e n s l a n s s t i p.
: 325 kr.
för: ba~nniorskeubbildning, till Signe Wessinan.
J i i m t l a n d s I a n s s t i p.
: 22 ' 5 kr.
för till Ellen Olsson.
kurs vid folk~liOle~ernina~ium, K o p p a r h l e r g s l a n s s t i p.
: 290 kr.
för kurs vid Falii fol.ksk~lese~iiinari~~n~, # till Hilda Nordströin.
V a ~ m l a n d s I a n s s t i p.
: 225 kr.
för kurs vid Tekniska skolan i .Stockholm, till Eriia cD.orsch.
U p p s a l a I a n s s t i p e n d i e r: 225 lir.
Tör kur.s vid Samariterlieinniet i Uppsala, till Frida Rarlsso,n; 225 kr.
för kurs vid folk- sk~l~eseminarium, till Eva Allinger.
V a s.
t m a n l a n d s l a n s s t i p.
: 250 kr.
för fullständig sjukvår.dskiirs, dill Hulda Lind- vall.
S ö d.
e r m a n l a n - d s l a n s stip.en.dier: ~ sjukvArdskurs, till Ebba 300 kr.
f ö fullstäandig
Karlsson; 300 h. för kurs vid Fackskolan för huslig, ekonomi i Uppsala, till Adn Hjortsberg- N o r d,lun-d.
O s t e r g ö f l n n d s l a n s stSpc.ndicr: 325 kr.
för språkstuclier i utlanclet, mtil.l Aiixi Walilnian; 300 kr.
f ör Fulht5ndig sjukvlrds- kurs, Ii11 Ester Lincleberg. '
S k a r a b o r g s l a n s s t i p e n d i e r: G00 kr.
för akademiska .studier, till Brita Eknian; 5 0 0 kr.
för kurs vid Fackskolan för .huslig ek oiio.nzi i U-ppsa ' la, .Ii11 Gun:liikl Welli n; ~ l v s b o, r g l s a n s s t.
i p.
: 320 kr.
för, kurs vid Alln~anna och sal il gren sk:^ sjukliusel i G6 t,eborg, till Signe Joha.nsson.
C 5 t e b o r g s .och B o h u s lii ' iis s t i p.
: 550 kr.
.för Iiögre textil yrkes~lb~ldiiing, till Sonja Rosengren.
R a I in a r l a n s s I: i p.: 290 kr.
för barn- inorske~itbilcjning, Lill Edi.111.
Brant.
.
Go.tlands l a n s stip.
: 276 lir.
bariitnorsk~eubbil&amp;ii.~ig, till Jenny Baerg.
för I &lt; r o i i o b ~ e ~ g l a s n s s t i p e n d i e r: 300. kr.
för barnmorskeutbildhing, öll- Signc Lars- son; 350 kr.
' (E ' lfwingska fonden) för kurs ' vid ' ~fol ' kskoleseini~narium, till.
Mim ' ind Lemch,en.
J ö n k ö g i n g s l a n s s t i p.
: 220 kr.
for kurs vid skolkök.sse~iiinari.um,.
.
bill Ebba Jer- ling.
.
R r i s t i a n s.
t n.
d s l i i n s ~ s t i p.
: 230 kr.
för niusikstudier, Lil.1 ~Mmgdt, Lhneros.
- Blekinge 1ä.n~ .stil).
: 260 kr.
för kurs vild Fredrika-IBreiLier-FÖr.b~in:dets, .fruktad- 1ing.s- och Lriid,pår.dsskola Apehyd, till A g n a Oskrherk.
~ a l k ö l i u s l ä n s.
s t i p e n: d l i e r: 1,000 ' kr.
för studier vid Kungl.
, Musikk.onservato- ariet, till !Maria Hakansson; .två stipendier A 200 kr.
för .kurs vid Lunds.
sm&amp;skol,esemina-.
.riuaii, till Olga Anc1:ersson och Markha Are- skoug. '
, ' Röstrattsalliansens Romkongress.
O 12-19 å var det d å verklighet, man sam- lades i Rom till internationell röst-.
.
rätts~on~ress.
Och Iiiternittionella lcvii~norösträtts- alliansens 9:de ' kongress var i sanning I fascistregeringens internationell.
Rom och dess övermättat nationalis- tiska atmosfär möttes representanter .för fyrtio nationer, kvinnor från de sex kontinenterna - det var ameri- kanskan, Mrs Chapman ~ a t ' som t med siirskillning ' av sitt hemlands två ko- lossaldelar ' ökade ut det traditionella Itontinentantalet med ett, därvid, rhed personlig kännedom a v förhållanden3, säkerligen inte e n d ' a s t betonande ett nygeografi&amp;t faktum.
- Dar traffa- maj.
.
de Australiens och Nya Leelands re- presentanter, efter isin ' sex veckors långa resa, tillsammans med den knap- past mindre långväga @ sten från den fjärran Osterii, den lilla blomlika ja- ' pan6kan; dar mötte Sydafrikas fullta- ligsi .delegation Cana.das ombiid; Uru- g u a y ~ temperamentsfullt, hett spanskt- ' hiodiga representant tog sin plats vid sidan av U.
S.
A:$ anglikanskt beton:. \ - - de ' och.
kongresstränade företrädare; hinduiskornas färgrika kladnader lyste.
mellan skandinaviskors, engelskor och .tyskors sobrare dräkter; Serbiens, - Li- thauense och Ukrairiis språk blandades in i ' förbistringen av polska, ungerska och riimaniska; - .Egyptens, Kinas och ' '
, Tje~kos~ovikiets representanter syntes i vinilet av fransyskor, schweiziskor och holländskor, spanskor och portu- gisiskor.
Och genom .det hela det italienska inslaget - med delvis nog SH starkt anspråk på predominans.
Hos den som varit med om de val- ordnade förkrigiska kongresserna, lik- som Genevekongressen 1920, väcktes ined naturnö.dvandighet nar man nå- gon dag före ' det första ordinarie kom- mitt6sainmantradet kom - n e r pa kon- gressby &amp; i Palazzo della Esposizione vid via Nazionale vissa farhågor för hur ordning ' har skulle kunna bringas fram ur kaos.
Allt befann sig ännu i vardande, inte ens sekretariatet var ordnat och instruerat.
Det hela redde sig emellertid, 9111 an inte de tidigare kongressernas ge- nomförda organisation någonsin upp- nåddes - men det hade ju också s i m direkta och lokala orsaker.
.
Dagen för kongressens högtidlig:^ öppnande randades.
På programmet hade det stått: Horatiernas och Cura- tierms stora sal på Capitolium och -.
hälsningstal av hans escellens Benito Mussolini.
Vad detta betydde i fråga om intresse för kongressen förstår nog ingen fullt, som inte i dessa dagar gas- tat Italien .och Rom.
Mussolini ar namnet på allas läppar, Mussolini ar härskaren, nästan guden .. Rom har ur- gammalt prejudikat p &amp; sammanbland- ningen!
Snart nog - hade det också blivit klart för kongresskommittén att Senatorer- nas palats på Capitolium inte skulle rymma de skaror som komme att strömma till för att se och höra kon- seljpresidenten.
Den stora skulptur- saleii i utställningspalatset blev således platsen aven för kongressens högtid- liga öppnande.
Den var snart nog till trängsel fylld.
Endast uppe på estraden, där interna: tioiiella styrelsen, kongressens koin- mitterade samt kongressens bemärkta gast Lady Aberdeen syntes, fanns an- nu plats för de förnämsta agerande vid högtidligheten.
De många ländernas flaggdukar lyste i brokig prakt i det genom salep glastak flödande ljuset.
I di&amp;eta srnå öppningar av fondgalleriets fördragna draperier skymtade fotografiappara- ters .objektivglas, inställda på, att upp- fanga skådespelet av h~ussolinis entré i kongressalen-.
Italiens diktator kom, följd av sta- den Roms kungl.
kommissarie, sena- torn Crernonesi, och en ministerkolle- ga, men också .av sin fascistvakt, de kolsvarta gestalterna som radade upp .sig bakom honom på tribun.en, unga man med bleka vackra fanatiska an- sikten, som stelnat i ett drag av sam- ma härskarmin som deras ledare bar.
Efter dessa, Mussolini .och h.ans följe, kom Carrie Chapman Catt, alliansens ordförande i nitton långa år, harska- rinnan i ett rike dar solen aldrig går ned, som det blivit sagt om henne, ett rike som nu sträckte sig över jor- dens alla kontinenter.
Mussolini slog sig ned i den hög- karmade stol uppe på estraden, som - var hennes plats under kongressen, pil var sin sida om sig hade han de tvän- ne romerska herrarna.
Något åt högra sidan satt Mrs Chapniaii Catt.
HERTHA Och g&amp;m salen brusade halsnings- sorlet från den mångtaliga italienska publiken Mussolini till mötes.
.
Fran &amp; .t-masltinskrivet papper läste han upp ' sitt italienska tal, dar han ut- tryckte dler.i fascistiska regeringens till- fredsställelse över att Rom blivit ut- sedd till kongresseils mötesplats och vari han bekräftade sitt redan givna 10fte att bevilja vissa kategorier av kvinnor koinmunal rösträtt.
Efter senator Cre~nonesis korta l-iiilsningsord, i staden Roms namn och den italienska rn.ottagiiingskommit- t&amp;, signore Schiavonis och Benedet- tinos samt professor Regiiia Terruzzis och doktor Romelia Troises oratoriskt utformade adrésser till Mussolini, kom Mrs ' Chapman Catts stora tal.
I sam- ina ögonblick var h o n inedelpiinkten, behärsliande det bela i. sin lugnt överlägsna .pondus och genom sin su- veräna talarlionst.
Benito Mussolini fick finna sig i överraskniiigen att inte mötas av suppliker.
Vi koin.ma inte hit som försagda hjälpsökande, yttrade Mrs Catt.
Vår kongress representerar fyr- tio nationers kvinnor - av de sextio existerande - det ar två tredjedelar av hela världens kvinnor.
Bland ' oss finnas delegerade soni officiellt repre- sentera sitt land, har iiro parlaments,- medlemmar och stora staders befull- ina ktigade.
Tjiigofein av de länder som har äro f.öreträdda ha ' stallt kvin- norna politiskt likaberattigaae med mannen.
Vi arbeta för samma inål som Ni, Ers Excellens.
Vi vilja.
' ett ordnat sam halle, sociala förbättringar, reformerad hgstiftning.
Men vi hålla 91 på den allmänna rösträttens princip, och vi tillåta oss framhålla den för ' Er regering, ty Italien, som nu stolt t &amp; sin platsbland de stora nationerna, står ännu .i m5iioriteten i vad det gal- ler uppfattnin,gen av kvinnornas stall- ning.
Men vi hoppas, Ers Excellens, att det skall bli Er regering; som kom- mer detta land med anor från urgamla tider att ta, sin plats bland de nioderna.
lihdernas politiska .inajoritet.
E r e f t e r 1amn.ade Mrs Catt .den ' stolta översikten av världsläge (med avseende på genomförid politisk lik- ställighet mellan man och kvi~noil.
- Hur gransen i Europa dragits vid Jugoslavien, Italien., Schweiz och Frankrike.
Att Australien i sin, hel- het erkänt kvinnornas politiska rattig- heter.
Hur i A,merika från Alaskas nordligaste punkt ned till Mexikos grans kvinnorna.
aga rö.stratt.
Hur i Asien ett flertal indislta.
provinser gi- vit kvinnorna rösträtt, liksom Birma sedan, länge gjort detta.
Och att den nybildade rättsstaten Palestina delvis hävdat kvinnornas samhalleliga stall- ning.
' Att i stora delar av det engel- ska kolonivaldet i Afrika livinnoröst- .ratten införts, om an ' Sydafrika .ännu .tvekar.
Men att i Sydamerika, ehuru republikernas land, kvinnorna ännu ingenstädes erhållit rätten att, rösta.
Den kvinnliga röstrattsalliansens or- ganisationer sträckte sig f r h nord- till sydpolen.
Den raknar .bland stna ' anhängare världens fem manniskora- ser; del?
kaukgsiska, mongoliskal, ma.- la yislici, polyneslska och hindiiska.
' Den omfattar bekännare av de fem stora reli@onssystemen, kristna, judar,,,,
budldister, muhamedaner och Kong-f u- tses efterföljare.
En liknande barldsrö- relse hade ald~ig organiserats av män.
Vi äro en arn16, men vårt enda vapen .. ar rättvisan, föUo Mrs ' Catts ord.
Den niangd av ärenden, som stod på kongressens dagordning, krävde mer iin val den vecka som anslagits till deras behandling.
Början gjordes med de fyra kommittéernas resolu- tionsförs.lag, som nu lades fram efter ingå.ende och delvis ganska mödosamt arbete inom kommittéerna pil grund .av skiftande åsikter darinom - med av- seende på de uttalanden man önskade kongressen skulle göra.
I kommittén för l i k a 1 ö n l i k a a r b e t e, under italienskans, dr An- conas presidium, hade striden stått hårt i vad det gällde särlagstiftning för kvinnors arbete.
Utan tvivel gavs det här återverkningar av den Mussolini- ska regeringens nyss gjorda anslut- I ning till Washingtonkonventionen i fråga om förbild för kvinnors natt- arbete.
Genom - opposition från sär- skilt Holland och Danmark modifiera- des emellertid ett förbudsgillande utta- lande till en deklaration av att kon- gressen hävdade kravet ' pil att sarlag- stiftning för kvinnors arbete ej måtte beshtas m o t kvinnornas egen ön- skan, att lagar ej måtte i ekonomiskt hänseende handicapa mödrarna samt att kommande arbetsrestriktioner, i syfte att skydda den arbetande, i lika mån skulle komma att gälla män och kvinnor.
Vidare uttalades som ön- skeniål att Alliansen stode i kontakt med Internationella arbetsbyrh för att kunna bevaka de resolutioner som utgingo därifrån, och för att paverlia dess anda.
I frtiga om kvinnornas ratt till samma arbete, befattningar och tjan- ster som männen i den man de därtiil voro kvalificerade samt om lönernas likhet för samnia arbete hade inga meningsskiljaktigheter rått inom koni- mittén och resolution härom enhiilliat framlagts för kongressen, vilken antog densamma p &amp; dessa punkter, liksom också sarlagsti~ftningsuttalandena.
Gift kvinnas nationalitet hade haft sin ingående Behandling i Miss MacMillans kommitt &amp; ' Kon- gressens slutresol~rtion blev att kvinna skulle äga samma ratt som man att andra eller behålla sin nationalitet.
I övrigt uttalades den meningen att fra- gan borde ordnas intekationellt och vidare att de till alliansen affilierade föreningarna borde hos sina respek- tive regeringar omedelbart begära att dessa verkade för sammankallandet av en internatioiiell kongress, Idar den- na fråga slutbehandlades.
Kommittén för g i f t k v i n n a s e k o n o m i s k a s t ä l l n i n g, regle- raniiet av ankors och barns villkor m. m., ordförande Miss E. Rathbone, hade ett omfattande resolutionsför- slag, som efter behandling i kongres- sen gick ut på att begära statsligt eller kommunalt understöd for obemedlade ankor och deras barn.
I länder vars ekonomi .ej tillät * detta, tänkte man sig att saken skulle ordnas genom en riks- försäkring.
En kommitté skulle till- sattas för att stidera systemen för fa-
: niiljeuiiderst6ds utbetalande.
Uttalan- dena angående den gifta kvinnans eko- noiliiska stallning i äktenskhpet gingo ' i huvudsak efter de linjer som vår nya iiktenskapslag uppdragit.
Till sist iit- talade kongressen soiiq ett önskemal att respektive affilierade föreningar skulle hos sina regeringar verka för ett: internationellt, ordnand,e av de ogifta ensainma mödrarnas och deras barns förhållanden i så måtto att ur 1aiid.et avvikna underhållspliktiga fa- der .sliulle genom det nya landets in- gripande tvingas till iitbetalning av i.i.nderstöd Sit moder och barn. '
.
M o r a l k o m - m i t t é n, under Ma- dame De Witt ~chluinhegers ordfö- randeskap, uttalade sig fö.r att begära sexualundervisning i normalskolorna; vidare att lärare i alla grader skulle utbildas för &amp; dan undervisning samt att aven föraldrat skulle ha tillgång till undervisning .i .dessa stycken.
En intensiv - kampanj för spridande av.
kuliskap om faran av de venerisk?
sjukdomarna borde igångsattas i varje land.
Kongressen enade sig om dessa 5nskemål.
Diskussionerna .av liommittéresolu- tionerim fördelade sig p &amp; skilda dagar, och dessemelh .kommo stadgeand- ringsförslag och en del organisations- frågor tipp på dagordningen, E n stör- re principdebatt av särskilt intresse bjöd kongressens andra .dag på, r ö s t- rättsberattigade länders d a g, då Annie Fiiriihjelm, Finland, satt .sain ordförande. '
Fi3gan gallde bildindet av särskilda kvjnnopartio eller i vad.
iniitto de, existerailde poli- tiska partierna vor0 tillfyllest för kvin- norna.
Den allmänna meningen var.
deciderat f ör livinnornas anslutning till de stora politiska pai-tierna, något.
soni ' från svensk sida fran~hölls i ett liingre uppmarksammat anförande av, f r ~ i Anna Yicksell.
Som avslutning på denna röstratts- ländernas dag var ett stort offentligt kvallsinöte ordnat, dar likas5 Annie Furuhjelm presiderade och vid kon-.
gressen närvarande kvinnliga riks- dagsman, officiella.
regeringsrepresen- tanter och delegerade för iizternatio- nella organisationer hollo korta, 4- minutersanföranden.
Det var bl.
a. fru Elna .hfunch, danska riksdagen; dr Gertrud Eiiumer och fru Adde Schrei- ber Ihieger, tyska riksdagen; vår sven- ska regeringsdelegat fru Frigga Carl-.
berg; Uruguays likaledes officiella re- presentant doktor Paolina Luisi; Itali- ens, professor Regina Terruzzi; Lady Aberdeen för Int.
Council of Women; Dame R+chel Crowdy, .inedlem av Na- tionernas Förbunds sekretariat; fru Anna Wicksell, N.
F:s inandat.kominis- sion; .dr Dagny Bang, Norge; fru Gisela Urban, Osterrike; f röken Vilma Gluck- lich, Ungern.
D e r ö s t r a ' t t s ' l o s a s kval1lsmöte, även det offentligt, dagen därpå hade intet av .de förtrycktas eller hopplösas ' stamning.
Det var också en verkligt pittoresk sanding ' som uppe p å estra- den demonstrerade sina röstrat.tskrav.
Dar var den lilla japanskan i sin för; .tjusaii.de dräkt, som höll sitt ' första tal från en.
t i i h n och med sin spröda harnröst och sitt blygt ljuva, sinåleen- d.e talade ' om .de japanska kvj:n.nornas.
.
L, ' ' ' '.
94 - HERTHA stora framgång nar de 1920 beviljades ratt att tillhöra föreningar.
Dar var italienskan, dr Lydia Poet, .tempera- mentsfullt polemislc.
Dar var den ru- maniska kvinnorörelsens ledare, fru de R.eus Janouculesco; Ser biens högresta och mörkhyade representant fru Pet- novitj; grekinnan fru Theodoropou- lus m. fl.
Det, .mest imponerande kv.lsniötet Var dock d e.
o l i k a k o n t i n e n t e r - n a s på kongresseiis näst sista affon under Mrs Catts ordförandeskap.
Då talade den bleka, höga, från huvud till fot i svart insvepta egyptiskan fru Cha- raoni om lrvinnornas steg framåt i hennes land mot frigörelsen.
Den lilla japanskan höll under stormande app- låder sitt andra offentliga tal.
En smart hinduiska o6h en glasögonprydd kinesiska vittnade vardera om ' sitt land.
Mrs J.ohn Scott gav i några hu- moristiska vändningar en glimt a v Ca- nada.
Mrs Rischbiettr bringade en hälsning från Australien.
Den, unga, intagande ledariniian av Brasiliens ny- startade röstrattsrörelse, in ert ha Lutz, berättade om de förstzi stridsdagarna dar.
I oupphinneligt, i r l ~ n d s l skamt- ~t lynne skisserade Lady Doclierell för- hållandet mellan rös ' trattsltvinnorna i syd och nord pil den Gröna On, d i idealiskt att Ulsterkvinnor och fristats- kvinnor sutto i gemensam delegation nu vid kongressen.
Ukrainas represen- tant, med de svenska färgerna i en ko- kard på bröstet, förkiinnade stilla en lidamdeslhistoria sådan tiden bjuder de olyckliga läidefnas kvinnor.
Dr Rosa Welt Strauss tilade om de rättig- heter som givits jiid ' innorna i den nya ' ' rsttsstaten Palestina, men också om de ännu existerande barnaktenskapen, de små lo-, 12-åriga flickornas bort- givande till en, man och de sorgliga följder detta har för individen och ra- sen.
I snabba glimtar skymtade man s &amp; konturerna av kvinnornas förhållan- den i vär1,dens skilda lander.
* Ett av kongressprogra~ets över- liiggningsamnen Cordrar sitt alldeles sarskilda omnämnande på grund av dess ingripande vikt för alliansens egen organisation.och-dess arbete: den planerade sammanslagningen på en viss piinlct av h t.
kvinnoröstrattsalli- ansens och Int.
kvinnoriidets verksani- het.
I rediteten gick förslaget närmast iit på ett uppgående av I.
C.
W:s röst- rattskommitté i alliansen, att I.
C.
W:s » Bulletin, skulle inlförlivas med alli- ansens tidning, ~ T l i e - International Woman Suffrage News,, samt att var- dera av de två stora organisationerna skulle ha åtminstone ett par represeii- tanter i den andras styrelse.
Frågan blev föremål för långa och ingående Överläggningar först i Inter- nationella kommittén och sedan av själva.
kongressen.
Från I.
C. W. hade också Lady Aberdeen sjalv och Mrs Ogilvie Goiyd.on inflinnit sig i Rom för att vara på platsen vid frågans avgij- rande i kongressen.
Aven i lcommittén vom de båda vid ett par tillfallen nar- varande.
Det visade sig att man hade särdeles o !ika syn på saken på de skilda ' hållen; och en punkt, där ilfran början me-
H E R T H A niligarna gingo helt i sär, var namn- frågan.
I.
C.
W:s bestämda villkor att namnet skulle ange att alliansen i viss niån stod i ett dotterförhållande till den iildre .föreningen visade sig va:.
' ra en verklig stötesten.
Djvpare av- görande v &amp; dock givetvis den fruktan som kom fram från flera håll för att ej full självständighet och rörelsefrihet skulle kunna bevaras, om en samman- slagning kom till stånd, och det var utan tvivel den ~synpuiditen som gjor- de att motstånclarna till saken visade sig vara i så gott som jämt antal med anhangarna.
Utgången Blev också a tt avgörandet undansköts till nästa kon- gress.
S.om ett första provisionellt närmaa- de beslöt emellertid kongressen att ge I.
C.
TV.
ratt att sanda tre röstberätti- gade delegerade till Alliansens kon- gresser och.
förhoppning iittrycl-t \ es att 1. '
~.
W. skulle göra inotsvarande er- bju !dande.
. '
e 95 frainstegsprogram utan att ta hänsyn till det nuvarande världsläget; att var- je steg mot större frihet och ratt för kvinnor vore beroende av oïdnat poli- tiskt liv och stabiliserade ekonomiska .förhållanden; att.
kongressen därfiire ansiig ' det som en plikt för all världens livinnor a t t arbeta för vänskapligt in.
ternationellt samförstånd, för att lag.
liga metoder måtte ersätta vålldets och ' att kanslan a.v mänsklig.
.
soIid !aritet sattes över ras-,.
kla~s-: ' - ~kh natio- nalsolidaritet, och vidare att kvinnor- na måtte göra allt för att påverka sitt lands regeringar så att dessa måtte vid: taga åtgärder .för att söka åvägabringa 611 ekonomisk rekonstruktion av viirl- den och samförsthd mellan natio- nerna. '
' omko kongressen betecknar en stor ' föriiiidring för alliansen.
Denna gling var Mrs Cl-iapman, Gatts avsägelse av ordförandeskapet definitivt, det fanns Ratten att framlägga resolutionsför- inte längre nigon möjlighet, Som i Ge- slag i frågor som icke upptagits på neve, att förmå henne att Aterta sitt.
kongressens dagordning utnyttjades i beslirt.
Man får.
ju också säga att hon, flera fall.
Så framli~iii och antogs en under de 19 långa å r.
hon haft ordfö- resolution, vari kongressen uttryckte randeklubban i sin hand, gjort ett ar- som önsliemål att Nat.ionemas Förbu.nod bete som räcker till soim en människas.
måtte inom kortast möjliga tid inom livsverk.
De, inan kan verkligen.
kalla sig uppta alla de länd&amp;, som ännu dem stormande, påtryckningar att 1; yars takm, som hon upprepade gån- inte äro medlemmar .av N. F. ~ e 22 a länder soni underteckpare, ger aven nu utsattes för, föreföllo ock- däribland Sverge, frainl~des ett - utta- så niistan grymma, så, mycket hade lande, som ocliså antogs av .. kongres- hon redan givit alliansen av sin tid och sen, gående ut på.att det vore ' ända- sina krafter att .man val knappast .ha- målslöst för .en organisation av allvar- de ratt att begära mera.
Och hon stod liga och upplysta kvinnor, att draga vid sitt beslut, till sorg och saknad.
för upp ett lgulturellt och hzimanitkt det vida rike hon behärskat och det '.
.
.
.
arbete hon så ärofullt och framgångs- rikt lett.
Det blev alliansens mångåriga sekre- terare, Mrs Corbett Ashby, @ m utså @ till det förpliktande värvet att bli Car- rie Chapman Catts efterträderska.
Men med Mrs Catt följde flera av tken gam- la styrelsen, vår svenska representant dar, fru Wicksell, miss Chrystal Mac Millan; Miss Eleanor Rathbone.
Bland de nyintradande fick de skandinaviska linderna .en- företrädare i fru Julie Arenholt, Danmark; i M:me Theodoro- poulo och dr Paolina Luisi fingo de två mera nytillkomna.
- länderna, Grek- land och Uruguay, representanter i sty- relsen.
Tyskland företriides alltjämt av fruarna Lindemann och Schreiber ' Krieger, Italien av dr Ancona och Schweiz har fått in M:lle Gourd ', den energiska ledaren av röstrattskampen dar.
* Tåget geno,m Roms gator en mor- gon, ' med det av Sverge 1911 skänkta baneret i spetsen och med uppvakt- ning av Benito Mussolini i inrikesmi- nisteriet som .mål, var en kongress- demonstration som ytterligare faste Roms uppmärksamhet vild det stora internationella kvinnomötet.
Aven annat gjorde att detta just inte kunde ignoreras.
Regeringens niottag- ning för kongressdeltagarna på Pala- tinen en av de strålande sommar- - Vi p&amp;inna.
dagar, som maj i R.om skänkte oss, var agnad att än mera viicka romar- nas intresse för kongressen.
Nar de langväga gästerna strömmade in över Forum Romanum för att söka sig upp till pilatinens höga terrass, där buffet var anordnad, ett militärmusikkapell spelade och Mussolini uppträdde för ett ögonblick, var det massor av Roms bef-olkning som kantade den hi- storiska platsen.
Liknande var för- hållandet när två dagar senare staden Rom undfägnade gästerna p &amp; Capito- lium, i Palazzo dei Conservatori. '
Det var Sverge förbehållet att vid kongressen i Rom f å tillkännage en vunnen seger.
Sista dagens förmiddag kunde Fredrika-Bremer-Förbunds-de- 1cgatione.n~ ordförande delge kongres- sen det telegrafiskt erhållna meddelan- det om riksdagens beslut om behörig- hetslagen.
Det mottogs med hand- klappningar och lyckönskningar.
ELbEN IWBMAN.
StatJiiigt aeareoiigadsrist~ A % ApeRiyds iF6rres&amp;aUa~nnxua0 Ett reseunderstöd å 500 kr.
för att under en tid av fyrs veckor studera undervisningen vid trädgårdlsskolor i Sverge, Danmark och Norge har av regeringen tilldelats föreståndarinnan för F.-B.-F: s frukt- odlings- och tradgArdsskola fröken Jenny Agrell.
o m att H E R
H E R T H A Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Freduilra-B~eïner-Förhmdet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhilla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid preiiuir.eratioii sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera närmaste postanstalt eller i bok- handel.
Pris för postupplaga: ' /, år kr.
6: 50; ' l2 5r kr.
3: 50; l /., år kr.
1: 90.
Lösnum- mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 4 Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar kl. 7-3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 77-4 varje söckendag.
Allm.
T.
Norr 48 50, Kiks 27 62.
Tidning för Lärarinnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan.
Redaktris: A n n a H a m m a r d a h l.
Adress: Pipersgatan 9, Stockholm.
.
Utgir till skolhusen, speciellt ä landsbygden, över hela Sverige.
Kom- munernas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjanster.
Tidning för L ä r a r i n n o r fyller 1 9 2 3 25 er.
A OLSSON BLOMSTERHANDEL KLARABERGSGATAN Z3 ' S ' iirldens förniiiiista 1Hdcr- preservativ, gör skodonen tcbsolut vntteiltiitn och w i w i.
dubbelt varaktiga.
- 11111111111111111111IlIIIIItIII1IIIIIIlIllllllllll1lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll A1111i.
TVI.
Som Gli4 - FORSTKLRSSIGA VAROR!
A.-B.
Collan-Olje-Fabriken T. OLSEN 1:il; s Tel. H!)
S SMAKFULLT ARBETE!
BILLIGA PRISER!
STOCKHOLM A N N O N S E R FUR ' H E R T H A iipptag:is a r Fröken Ingeborg Bergström Rikst rl.
i3 S3 3 1 O S T I ~: R ~ S A L J.
I S C: A T ~ 31 ~?
; Ilikstrl.
7 7 8 3 i
i Fredrika-Bremer-Förbundets 38:de årsmöte.
Behörighetslagen ännu en gång.
Av Axianne Thors fenson.
Fredrika-Bremer-Förbudets stipendier 1923.
Rösträttsalliansens Romkongress.
Av Ellen Kleman.
Andr e a Enero t h s HöOre Handarbetsseminarium Kommendörsgatan 32, 1, tr. STOCKHOLM Allvi.
Tel. Österm.
16 18 Au Kungl.
Maj * godkänd högre lärarinnekurs på 7 eller 2 år.
I Ettårig eller tviirig lärarinneutbildning.
Seminariet åtnjuter statsan- slag och kan därför mottaga några frielever.
Ansökan göres helst före den 1 juni till nytt arbetsår, som börjar 1 sept.
Mottagningstid varje dag 12-1.
Fullständigt prospekt sändes på begäran.
för b i l d a d e s j ä l v f ö r s ö r j a n d e k v i n n o r Expeditionen: K L A R A B E R G S G A T A N 48.11 L OBS.1 Öppen endast tisdagar kl. 11- ' j, l, fredagar Stockholm 7923, Tryckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
l /, 3-4.
OBS.
I I
