# ID: svediakorp-per2831
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,890
# sentences: 1,525
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


A L M DAMER BORA BEAKTA wdrt utomordentligt rikhalfiga umal av eleganta och välgjorda ' KAPPOR, D R ~ T E R OCH ULSTRAR -- -- .. --- * --.
.-.
FOR PROMENAD OCH SPORT KLnN N I N GIAR i säsongens mest stilfulla modeller.
D a m L i n n e v a r o r i finaste kvaliteter och mönster.
- P A U L U.
B E R G S T R O M S A.-B.
.
.-.
.
DAMKONFEKTIONEN 1 tr. 74 DROTTNINGGATAN 74 PASSFORMEN d alla NK:s konfektionsvaror ar s &amp; fulländad, att man med fördel köper dessa i ' stallet för skraddarsydda kläder wnw * / a NORDISKA KOMPANIET ADVOKATFI R M A N ' I ANDEN @ kdeZ.
75 76 STAEL VON HOLSTEIN Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN Ledamot av Sv.
Adv.
Samf.
Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VATTUGATAN 14, 1 tr., vid Brunkebergstorg AIZm.
Tel. Norr 78336 Testamenten, boutredningar, äktenskapsförord, familjerättssaker, hyres- ärenden, fastighetsförvaltning, juridiska uppdrag av alla slag.
Även skriftliga förfrågningar besvaras.
1 A.B lohn V, Löftren &amp; k o I Kungl.
HovleverantGr Sverges iildsta, största och biist i.enoiiiiiier; itle specialaffär i Siden- och Ylle- klänningstyger 1 I
ARGANGX APRIL-MAJ.
1923 H ~ T 4-5 E.
Kvinnas behörighet till statstjänst. '
, Utskottsutlåtandet.
iksdagsbehandlingen av förslaget Rtiil l5g ah&amp;iehde kvi.~ai behörig- het till.
statstjänst och annat allmänt.
uppdrag, för villid förslag redogjor- des.
' i Ilerthas harshäfte, har ' kommit ' att dragn ganslia.
1 h g t ut p &amp; tiden.
sedeil aéri ki.irigl: propositi.orien i b&amp;- ' j ' ' av .feöfuaki fi; m&amp;des, har icke blott d e n st ' örsta ' delen av riksdagsses- sionen gått till 3rd ' ~; ' Utah även den re- gering, - som- ij-orde framställriingen, har h.ui&amp;it nedlägga sitt ämbete och efterträtts av en annan.
Frågan när-.
.
mar-.sig nu sitt Avgörande.
.
' emellertid ...
och &amp; kottsutlåtandet med åtfölj&amp;de.
.
:.
.. rese&amp;ationer h a r kommit på k&amp;rzir-.
.
...
.
.
rias - bord.
.
-.
.
... I å r ...
liksoni i. fjol h i r propositioiien.
.
.
.
.
.
.
va &amp; behindiad: av .sammansatt stats- '.
.
.
.
.
.
.
liksoh ' förra aret gåtf på-&amp;+slag, ' föl-.
* jande hr ~euterskiölds motion, under, det att den liberala ledamoten &amp; h de, socialdemokratiska accepterat Kungl. '
Maj:ts proposition helt kller med d-, .. gon reservation.
På så sätt star \ r !.I- ' Skottet uppdelat i tv &amp; hälfter iv:.
.
vilka .den ena sager nej och ' der- ' indlra.
siiger ja.
Den förseglade sedeln- har måst tillgripas och denna har i: år utfallit till nejsägarn &amp; favör, var- " för ' utskmet fått en a&lt;styrkandi ma-.
.
.
jóritet.
.
.
,.
Denna.
avts~ttyrkande ' grufip motii &amp; där+: rar sin ställning till lagfö&amp;@t med att itredningen angående kvink- li &amp; befattningshavares ' avlönings- o &amp; " pen~ionering~fö~hålla~~dlen ännu icke-.
b bliLit slutförd.
som beknit.
väntas ' resultatet av denna ' &amp; - edning forst '.
.
l ' ärigre fiam ' i år: .Det tor&amp;.icke:vara l ~ i ~ ~ l i g: het &amp; f.
, det i utlåtandet, ' ' ':.
%. '
# denna viktiga frAga, iitan att material föreligger för bedömande av därmed 3 örenade ekonomiska föshållanden.
Med hänsyn ' till det nara sambandet m.ellaii dessa frågor kan.
givetvis stall- .ningstagandet till spörsmålet om åt- - minstone vism statstjänsters öppnande f ör kvinnor bliva beroende på, huru de kvi.nnliga tj5nIstiili~el~avarnas av- lönings- och pensioneringsförl~ållan- den Itomnia att ordnas. » Genom detta resonneniang .och antydningar om vissa praktiska svårigheter, eom ur liineregleriilgssyilp~i~~lct förmodas ' slto- 19 uppsti av beliöriglietslagens anta- gande i förvag, motiveras avslags~yr- kandet.
Sammansatta utskottets fem social- demokratiska ledamöter ha i en ge- mensam, kortfattad reservation yrk?
bifall till ICiingl.
Maj:ts.
proposition ..
Denna.
innebar, såsom bekant, utom ~jälva lagförslaget förslag till stadgan- de att lagen skall träda i kraft på tid,, som av konung, och riksdag bestäm- mas, d. v. s. då löne- och pensione- ringsvillkor för kvinnliga befattnings- havare blivit faststallda, En.
.
utfprlig reservatilon har riv hr C.
G .. Ekman fogats till w.tskottsutlåtandet.
.
sett, ar en R ~ e r v a t i o ~ e n som, i.
stort Zglstyrkan av dm kungl.
propositio- nen,.
vänder.
sig emot utskottsmajori- tetens nvslagsyrlcmde.
.Det larer icke med fog kunna @ ras gällande,.
att ett stalln,ingstagande till spörsmå.-, ' let o m v i k statstjan&amp;, skola öppnas för kvinnor, skulle bliva bero.
ende på huru de kvinnliga tjanstin- nehavainas avlöningis- och pensione- ringsförl-iiillanden komme att ordnas.
De rent statsfinansiella synpunkter, som böra anläggas vid bedömande av sistniimnda spörsmål, kunna nämligen icke bliva avgörande för frågan till vilka stat st jans ter tilltriide över huvud skall beredas kvinnor. » I olikhet med den utskottshalva, som dikterat hu- vudutlåtandet, ser reservanten intet hinder ur Iöneregleringssynpunkt för a t t lageri, fran~&amp;les trader i- kraft p &amp; en gång för statsförvaltqingen i dess belhet.
Vidare framhåller hr, Ekman att den nu pågående .utredningen av: lönefrågan och därmed sammanhang- qnde spörsmål skulle.
ii~derliittas, om behörighetsfrigan vid denna .riksdag vinner sin lösning.
Av betyde1se ar aven, - att de unga kvinnor,, vilka be- reda &amp; g för - inträd-de i statstjänst,.
snarast möjligt erhalla besked om, \ !ilka befNtningar, som framdoes.
komma att stå oppna för dem:.
.
.
.
I ett fall gör hr Eliman en avvikelse.
.
Han de- från det kungliga förslaget.
lnr- niimligen i viss.
mån.
de betanklig- heter, som framkommit mot att kvin-.
erhåller tillträde till.
domare-, na.
u tjänspr, och.
samkil t sådana tjänster, varmed a r förenad skylFghet att ut- öva ordförandeskap.
.
i haradsriitt.
Des- sa reservantens.
.
betänkligh,etey ar @ ',,,
HERTHA föranledd,a.
riv att de unga juristerna i de flesta fall för sin pralrtiska lit- bildning behöva få tillfalle att på för- ordnande Sköta l~äradsl-iövdingeain- bete.
Reservanten befarar att de brister, soin vidlåda det ntivaraiide systemet i fråga om lantdomareför- ordi~awden, skulle Bli i n a u mera framträdande om aven kvinnor, utan någon grundligare prövning av deras förutsättningar för uppgiften än den n u allmint.
gängse, skulle kunna för- ordnais.
Från denna wtgångspunlit framställer haii.
förslag att 1-iingl.
' Maj:t erhåller befogenhet att meddela särskilda föreskrifter i fråga om vill- koren för kvinnas tillträde.
till domar- tjiinst, med vilken ar förenad skyldig- het att föra ordet i underrätt å landet, och a t t ett- särskilt .moment a v detta innehåll fogas till behörighetslagens g 2.
Reservanten anser, att ined av- seende på innebörden av sådana f ö k - skrifter riksdagen ej sliall ange inern .bestämda direktiv.
hans upp- fattiiing bör det enlel.ler tid komina imder övervägande, huruvida villkoret för 1rvin.lias behörighet att hålla all-, ' ' mänt tings.sammantr %de bör utom den: vanliga .ålderskoinpetensen vara full- görande av viss tjänstgöring i hovratf eller rådhusrätt förutom viss ' tids, tjänstgörihg i domsaga.
Nar förslaget till behörighetslag föi; ra '.
året var föremål för riksdagsbe- hindlling, hade ' hr Ekmaix även då en sarmening i dornarefrågan.
Detta ti- digare förshg gick u t på att haradisi- hö~din~eambetena skulle helt stängas för kvinnor.
I janiförelse härmed .miste det erkännas att .hr Ekmans ire- servation %v i år avgjort innebär en nlodifikation till det bättre.
Aven om p i den av resewanten ' 11~1 föreslagna linjen betydande svårigheter helt vi &amp; skulle komma att uppstå för de kvinln- .liga juristernas praktiska utbildning, - utgör denna vag dock en möjlighet för kvinnor till förviirvande.
av full kompetens för den juridiska banan.
Def.
ar med stor spänning, som m m emotser behandlingen.
i kamrarna av behörighetslagen.
De för saken intres- serade livinnorpa önska och förvanta cil.
positiv lösning av frågan.
.
AXIANNE THORSTENSON.
B ehörig hets1 ag en an t agen!
.
ren Förslaget till lag: om kvinnas behö- righet till.
statstjänst och annat all- mänt uppdrag bifölls den 16 maj av riksdagen, ' av första kanmaren med ' 70 röster ' mot 65, av andra khinma-.
.
- 61 -] med ' i23 iöster mot 74.
Fr@an om doinaretjänster löstes enligt det Ekmanska +örslaget, I ett.
senare häfte skall Hertlia Ate.rkomma .till - innebörden av .det sblunda fattade.
... ' riksdagsbeslutet. '
.
- '.
.
.
Romkongressen.
.D et ar som bekant i Rom Internatio- börja.
redan den 11 maj, hållas där- nella I&lt;vinnorösträttsalliensen sam- ermt i Hotel Quirinal, dar också Mrs lar sina skaror denna gång.
Och det Chapman Catt och flertalet ' av styrel- ' .ar i flera fall ytterligt långvaga re- sen residera .. sande so111 bebidas.
dit.
Nar Sigizor De stående kommittéerna, som ska- Mussolini, som antagit inbjudan att pades med Gelikvekongressens beslut .stå soni kongressens hederspresident, 1920 att vid sidan av alliansens ur- vid det högtidliga öppnandet av den- sprungliga uppgift att arbeta för den n a håller sitt utlovade hälsni.ngsta1 till kvinnliga rösträttens genomförande i de församlade koi~gressd-elegerade i de skilda länderna upptaga propagan- Seiiatorernas Palats på Kapitolium daarbete för genoinförandet av likstäl- - den 14 maj, koniina att vid sidan av lighet mellan kvinnor och man även de europeiska landernas och Förenta i annat hänseende, socialt och legis- .staternas representanter synlas delege- lativt, sammanträda nu för beliand- .t-nde från Canada, Newfoundland, ling av frågorna: l i k a 1ö n - l i k a .Sydamerikanska stater, Sydafrika, a r b e t e, l i k a n i o r a l, g i f t k v i n - Australien, Egypten, Palestina (Ju- n a s n a t i o n a l i t e t sanit n i o d e r - och det * didia kvinnors rattsallians), Indien, s k a p s u n d e r s t ö d bar- -; Ceylon, troligen iiven Kina och Japan.
u t o m a l i t e n s k a p l i g a ' Den italiei-islta orgsii.iisationslionll~lit- n e t s s t a l l n i n g.
Som ordförande .&amp;in har haft ' ett drygt arbete på sina i dessa fyra kommittéer fungera dr M. skuldror, och presskon~mittein har satt Ancona, Italien, M:me de Witt Schlum- Miss.
C. Macmil- j gång en.
storarta, &amp; propaganda ge- berger, Frankrike, nom de dagliga tidningarna.
Den har lan, England, och Miss b le anor Rath- också haft den tillfredsställelsen att bone, England.
som vanliga förespråka.re av kongres- De diskussioner som utöver sordnan- sen kunna nämna, så, betydande blad det av alliansens egna angelägenheter soni E.p.oca, G i o r n a l e d i R o m a, väl komma att tilldraga sig största M e s s a g e r o, T r i.
b u i i a, A v a n t i, intresset bli tvivel1sutan de som stå p5 S jälvfallet a r att kvinnotidningarna, prograinniet på ((röstrattsberättigade L a D o n n a, V i t a F e n i m i n i l e, kvinnors daga, onsdagen den 16.
Den- G i o r n a l e d e l l a D o n n a ni.
fl., na dag sitter fröken Annie Furuhjelm, .varit fyllda av artiklar för och lom Finland, nied anciennitetsratt som.
kongressen.
röstberättigad europeiska, som ordfö- Det ä; i Pnlazzo dell ' Espozione vid rande.
Dilskussionern:i komma att via.
Nationale som de egentliga kon- röra sig on1 kvinnornas ställning till gressförhandliigarn komma att hål- e,xisterande politiska partier, huruvida las.
Kommi ttésaminantradena, soin bildandet av sarskilt k&amp;noparti vore -.
a ', '.
önskvärt, .on1 speciella organisationer borde bildas för laiicerandet av kvinn- liga kandidater vid valen, m. m. Den- na dag avslutas med ett offentligt kvällsmöte, då kvinnliga riksdagsleda- möter från olika länder aro talare.
Annu en fråga av intresse, som kom-, iner upp, a r sista dagens överligg- ningar om planerat sanmrbete mellan Internationella kvinnoradet och Alli- Sverges representation.
Ronikongressen.
betyder Fredrika- Eremer-Förbundets första företradan- de vid Internationella kvinnoröstratts- ol&amp;upens sammantriiden.
Sedan 1922 delar förbundet med Svenska kommit- tén för Internationellt Rösträttsarbete representationen för Sverige.
Som förbundets.
delegerade komma fru L i l l y H e l l s t r ö m, froken E l - len Kleman, fröken ~ n n a L j u n g b e r g och fröken S t i n a Q u i n t att närvara vid kongressen, med fröken Kleman som delegationens ordförande.
Svenska I&lt;oinrnitténs för Internatio- nellt Röstrattsarbete delegation består av fruarna N i n a B e n n e r - A n - dersson, Frigga Carlberg, E l l e n Hage.n, A n n a W i c k s e l l och E s t e r A k e s s o n - B e s k o w, med fröken H a n n a W i j n b 1 a d.
h som siipplennt.
Fru Frigga Carlberg reser ävenledes I egen.skap av svenska regeringens re- presehtant vid kongressen.
Gift kvinnas med borgarskap.
.
E @ %av de viktigaste frågor, på vars utko~mst i lodh .bosiitter sig i andra lan- 1ösn.ing den in.ternationella kvin- der och dar .bildar familj har det visat norörelsen iir inriktad, torde vara fra- sig, att de gamla systenlen för förvärv gan on1 gift kvinnas m ' edborgiirriitts- och för1us.t a v, statsborgarskap, soni liga ställning.
På kongresser och in- byggd.e på stabilitet och varaktighet i om föreriingar ha önskemål utformats förhållandena, behöva reformeras.
ccli framlagts utan att dock tidigare Dessa förhållan~den och de med den dessa önskeinål tyckas hava gjort n i - iiuvarmde lagstiftningen förknippade got intryck på herrar lagstiftare.
Frå- olägenheterna blevo fullt klara i och gan är svår, särskilt darigenom att oni med världskriget, och därigenom ska- deii nationellt skall lösas lolika länders pades aven förutsättningarna för en 1:i.gar i, detta hiinseende äro avhängiga andrad lagstiftning.
Att uppfattnin- av varandra.
gen angående rackvidden av önskvar- I samma n k n som den mellanfolk- d a ändringar snabbt ~~tvecklats torde liga .san~fär.dseln utvecklats ' och det framgå av den .följande redogörelsen blivit allt vanligare att man söker sin för det lagförslag angående förvar ' -
- H E R T H A 54 vande och förlust av ' iiieclborgilrrätt som nyligen behandlats i riks.dagen.
Ar 1912 skrev Nlcsdagen till K.
&amp; $:t och begärde litredning noch förslag till andring i gällande bestämmelser i syfte att såsom regel svenska stats- borgare ej iitaii sin egen vilja och vet- skap förlorade sitt svenska statsbor- gar,skap.
Darnied åsyftades ändring av den s. k. tioårslagen, varigenom svensk medborgare genom oavbruten tioårig vistelse i utlandet kunde för- lora sin medborgarratt, alltså en parti- ell ändring och icke någon mera ra- dikal omarbetning.
E n omarbetning kon1 emellertid till stånd i samarbete ined Norge och Danmark och resultsi- tet förelåg i ett lagförslag som fram- lades i slutet av å r 1921. e Den fråga soni niirmast intresserade kvinnorna var givetvis gift kvinnas inedlborgarskap.
Enligt galla.nde rätt följer här kvinnan «mannens stånd och villk~orcc.
Såsom en bipeason i familjerättsligt, hiinseeilde förvärvar hon genom giftermålet s.in nians med- borgarskap, förändras detta, följer hon ' med, oavsett i vilket land hon har sitt hemvist, ja, gifter hon sig med en n~edborgarrättslöa m m, siidana finnas; blir iiven hon utan medborgarskap d$ hon genom ingaende i v ' aktenskap med ' ' icke svensk nian forlorar.
sin.
.
svenska ' medborgarratt.
Iiviimornas krav hade hittills främst g a t t ut på rätt att oaktat äktenskap med utlandsk ' h o n kvinna i~kulle f å bibehålla sitt niedborgarskitp, om hon kvarbor i sitt hemland.
Detta hade.
s &amp;.
tillvida beaktats i lagförslaget, att det fö&amp;iagits: d e l S att s&amp;nsk ' ' ' ' ' ' kvinna ej förlorar sin svenska ' med- borgarrätt, därest hon gifta sig med en man, som ej är medbor- gare i något land; d e l s att &amp; n mannen under bestående 3ktens.liap.
.
förvärvar utländsk medborgarratt, hans hustru och ba * förlora sin svehska medborgarratt först ' när de taga sitt hemvist i det land, vars med- borgarrätt förvärvats # av mannen; d e l s att .o111 utländsk nian förvarvar svensk medborgarrätt, sådan m d b o r - garratt förvärvas av hans, h~istru och minderarigg barn fönst när d e inflytta till Sverige och ej förvar &amp; av hem-.
skild hustru eller av de hans barn, som efter hemskillnad eller, akten- skapsskillnad kvarstå ' under moderns vårdnad; d e l s att .om eri mor åter- förviirvm sitt svenska medborgarskap, svenskt medborgarskap jänlval tillfal- le: ': hennes barn, om hon ä r änka, hemskilld eller .hennes aktenskap ar upplöst, förutsatt att barnen äro un- der hennes vårdnad; d e l s att genoni dispens möjlighet.
beredes.
kvinna, ' som genom äktenskap ' med iitlandsk: ... ~ii- dersåte förlorat ~itt,~sveriska.
medbor.
garskap, att efter återinflyttning till Sverige lättare än enligt vanliga regler återförvarva sitt svenska medborgar- skcip. '
' ' ', Enligt förilaget skulle s å l d &amp; en gift kviiina ej iqidadagslöst beliovn följa sin man i rnedborg&amp;rrätt&amp;igt ' av- seende, därest ' han iiiider bestående ak- tenskap forvii&amp;ade utländsk i e d b o r - garratt eller blev svensk statsborgare.
Vid &amp; tenskap &amp; ingå6ndk skdie ahon däiemot sås0.m förut genom gifte nled utlindsk Iran ' förlora.
' sitt L.
svenska medborgarskap, förutsatt ott ' mnnnen ej vore medborgarr&amp;t.tslös, och utländIska genoin gifte h e d svensk man bliva svensk medborgare.
noin ' kriget vunn?
erfarenheter fram- stå kvinnornas ' krav därpa, att de först genom tagande av hemvist i .det, land, varest de genom sitt äktenslrap med utländing förvärva medborgar- Häremot har .Fredrika-Bremer-För- rätt, Såsom fulh berättigade.
B. bundets styrelse vänt .sig i en skrivelse Den.
ursprungliga k ' .propositionen.
till I&lt;ungl.
Maj:t, vari förbundet sar-.
.. Departementsche- följde lagförslaget.
skilt.
framhöll de olägenheter, bom fen uttalade emellertid sin f&amp;s.tåelie kiinna .uppstå för en svensnk kvinna, för förbundets krav, men ansåg att s j därest hon eft &amp; giftermål med ut- ländsk m m kvarbodde i sitt hemiand.
Sveiig?
ensamt k k d e införa en så- ~ ö ' r b u n d e anförde t i detta hänseende: dan bestämmelse utan att .den sak .Hon har icke förlorat samhörigheten förbundet ' ville främja - den gifta med sitt foslterland, men hon be- kvinnans frigörelse i visit fall från sitt rikas sin rösträtt, hon blir ogynnsam- beroende av mannen i medborgarratts- mare ställd i beskattnibgsliänseende, ligt avseende - skulle bli bättre be-.
.
regerin- hon är utesluten från den hjälp det tjänt därmed,, att den svenska gen toge initiativ till att bringa frågan n l l m ä n n ~ lian givi vid sjukdoni, vid.
behov ' av fattigunderstöd m. m.,.
k l i.
infôr nästa Haagkgonferens.
h ör bundets förslag blev emellertid hon blir i fleri viktiga avseenden un- derkastad f+~mande lag, vilket för välvilligare upptaget i lagrådet, ja, hënne.
ofta nog kan komma att med- detta ' gick längre än vad förbundet föra viisentliga svårigheter.
Iletta se- vågat föreslå och förordade en radi- nare framhålles i motiven såsom skäl kal förändring av gäll.&amp;de rätt.
Lag- för att svensk kvinna ej bör förlora ifidets yttrande m &amp; anföras sasom ' ett.
sic svenska medb.orgirrätt vid hennes glädjande bevis på att våra lag ' stiftaie mank forvärv av itlandsk medborgar- taga konsekvenserna av vår nya gif- +Gtt förrän hon tager, sitt hemvist i termålsbalk.
dennes nya hemland.
Med alldeles BI själva verket synes med: det sarskild styrka har under ' krigsåren kvinnan numera tillerkanda rattsliga frainkätt de svårigheter.
av olika slag, oberoendet den ståndpunkt 1894 års som drabba en gift kvinna med an- lag och, i stort sett, även det förelig- nan niedborgarrätt än d &amp; lands, var- gande förslaget intager beträffande est h &amp; har sitt hemvist.
' Oaktat hon medborgarrätt för gift kvinna knap- varit född i landet och alltid bott där- past vara förenlig.
Att en ' svensk städes, ' har hon t. ex. på grund av silt kvinnas giftermål med en utlänning i genFm äktenskap förvärvade e n d - och för sig skall medföra, att h,on för-.
ska ' medborgarskap bikt internerad, - lorir sin svenska medborgarrätt, må- om hon ej lyckats fljr till det G r hen- ste numera framstå såsom en obehö- ne fikhmande landet, och utsitts för rig Inskränkning i kvinnans självbe- av dessa ge-.
, st ' ämningsrätt, svåra ob,ehag.
en inskränkning, som.
.
.
På.
grund.
.
. '
f ' ' ' ' '
s$r&amp;ilt brättmätii f ö r.
&amp; dant.
.
,,.
,.
.
.
.
" -,:,.
i - f d, att -.
.
.
kvarbor, i, s !tt &amp; ', &amp;.
.
l!
.
h&amp;&amp;and, varest hon före giftermålet idkat.
näring eller innehaft medbor- gerliga uppdrag eller anställning; som kraver svenskt.
statsborgarskapl - Där- med att kvinnan frivilligt trätt i gifte ' ä r ej sagt, att hon velat avstå sin för- utvarande medborgarrätt; ej så sällan torde kvinnans intresse för det gamla hemlandet föga förringas av giftermå- - let.
Hårt synes jikvijl.
vara, att en svensk kvinna, som gift sig h e d ut- ländsk man men kvarbor har.
i landet, icke skall, .då ' hon bliver änka eller eljest kommer att sakna mannens stöd, kunna sitt forna-.
hemlands skydd och ej ens hava ovillkorlig rätt att där vistas.
A andra sidan finnes för Sverige föga anled:ningmatt omhän-.
dertaga en i utlandet med svensk man gift utländsk .kvinna, som-.
efter ett '.
kort äktenskap .blivit anka eller vars - iilitenskap eljest blivit upplöst, utan att makarna här i-landet tagit hemvist.
, Och någon naturlig rätt synes icke fö- religga för en utländsk kvinna, s o m vid eller efter sitt giftermål inflyttat till Sverige, att omedelbart allenast till - följd av giftermålet bliva delaktig i v en svensk mediborgares politiska rät- - tigheter .. ' ', D &amp; k. própositionen upptog lagra- dets f&amp;lag ifråga orn.att svensk kvin- na ej skulle förlora sitt svenska med-.
borgarskap.
.
genom gifte med utlandsk man förrän hon tager hemvist.
i.
nian-.
.
.
i .nem hemland och införde aven be-.
stämmelser, varigeiiom gift kvinna lät- inre iin i det ursprunglipla förslaget ' ' medborgarrätt.
Och så var detta ' for- slag, framme, vid riksdags- och ut- s@ttsbehandliig.
.
.
.
- Utskottet omredigerade förslaget yt- terligare enligt den av lagrådet uttala- de meningen.
Reservation mot utskot- - tets förslag förelåg emellertid av fyra .. dess ledamöter från första kammaren med yrkande om avslag å lagen och: detta blev aven denna kammares be- ' slut.
I andra kammaren.
antogs la- gen.
De fyra reservanterna anföra delvis olika motivering för ett gemensamt av- - slagsyrkande.
Bidragande till lagens fall har givetvis varit saval vissa ' in- konsekvenser emellan.
de olika före- slagna bestämmelserna, s0.m befarade svårigheter vid lagens tillämpning på grund av vissa otydligheter i ordalagen, som ock önskvärdheten av ett fortsatt skandinaviskt samarbete; men hu- vudskalet torde hava varit att den gifta kvinnan i vissa hänseenden fort- farande intog stallningen såsom a bi- persona, att den nya principen om att.
kvinnas medborgarskap ej skulle på- verkas av äktenskaps ingående ej följdriktigt genomförts.
Reservanter- na, herrar Reuterskiöld, - Lyberg, Hell- berg och P.
E.
A.
Jonsson betona detta med all tydlighet, och det underströks ytterligare i debatten av bl.
a. lands- hövding am marsk jold och fröken Hesselgren.
Så har det hänt att ett .lagförslag in- nefattande reformer, som visserligen icke fullt förverkligade kvinnornas önskemål men som d,ock .sträckte sig så långt.
som vi över huvud taget va- ' ' '
på grund av att rdormeri ej var full- av republikens tjugu stater sant officiella delegerade.
Uppfostran, barnaskydd, lagstift- standig.
ning för kvinnor, pan-iinierikanism och ?ost- En sådan ~itgang kan betyda ett ratt ' för kvimor voro de frågor som stodo p &amp; uppskov på lång tid.
1.
detta fall programme t. torde man icke behöva befara dkt, då iDet stora rösträttsmötet en afton med se- nu gällande lagar på området äro så mtm h u r a UueUer som otdf6rande var k m - gamla ocli otidsenliga att de kräva gressens stora succes.
Senator Muellcr intar en särdeles ' framskjuten stallning och nämnes snar ändring.
Vi hava alltså grundad som eventuell blivande presklent av Brasilien.
an1ecIning antaga att frågan fallit S5vi.l hmi.
sem Isenator Lopes Goncallver;, ord- framåt och våga till och med hop- förande i den parla.mentskmnmitlé soni liar pas, akt Sverige i ' förening med de nor- en föreliggamdc rikträttsproposition till be- liandling, samt en framstaende 5rasiliansk ju- diska Piiiderna skola bland de ganila rjst u410vade si&amp;t stöd av brnsi1ian:slkorn.a~ kulturländerna i Europa vara de för- rösträ ttskrnv.
sta som genomföra de internationella kfionens betydelse underströks av en ena- kraven på s jalvstiindig stallning i slhende händelse följande dag.
Inom senaten inedborgarrättsligt avseende för de finnes ca diplomatisk kommitté som h a r till uppgifl n tt mottaga aframstiiende främlingarr&gt;.
gifta kvinnorna. '
, XATIITLDA STAEL VON HOLSTEIN.
Kringblick.
Exotiska framghgar.
Brasiiien hör Ii11 dc friniiiiande ocli exotiska länder diir kviniiorörelsm nu later tala om sig.
E n grupp Jiögt bil.daSe kvinnor s t i r i ledningen, och det Jieln föres .framSit med milmedvetenhet och ciiergi.
Men sil .liar mim också Mrs Ch:ip- m m Cztt soan 4oriisla malor.
Wd den pm- nnieriksnska lrvinnokongressen förliden v h i ~:; lliiiiore, vars syfte var att bilda en all-: merikansk .kvinnos:imnitinslut~ng ' för att stiniulera kvinnosiiksanbetet i Syd- och Cen- 1ral:imcrikn, srniit ~ M e ~ i c rför.m&amp;d.cles o, Mrs Catt att alaga sig prcsidenlskapet f6r den d &amp; ocks5 startade stora smiin~:inslutningei~.
So111 Be- kuirit gör Mrs Catt ockisii n i g o n h g nar h o n ciigigerat sig i en sak!
Nu har Jion varit nere I Brasilien p i.
in- spektionsresa och funnit cn utomordentligt väl orgnniscrad brasiliansk gren a v den stom pan-amerikanska föreahgen ined miss IBertha Luiz i spetsen.
Denna ' brasilianska förenings fiirstn årskongress gick ocksi av stapeln un- der mn.
C; i+le närvaro och tikl .den hude nio - För försla.gång i Brasilien tycldes denna for- ~ u l e r i n g till att omfatta aven Ixmärkla kvin- nor, och # mrs Cntt mecl ' s i m resekamrater, Ivii amerikanskor frilii New York och 4röken Rosa Manus, Holiand, invilendes till besök i seiiaten, eii iribjudning som för övrigt u b sträc.kles till den nyss vid kongressen bildade brasilianska kvinnliga röstriittforeningen.
Sc- natens viicc presidedt ~Gainehi och ett anhil Irerin korer inottogo gas term, som till mrs Ca tas ara hälsades välkomna .p &amp; engelska, varp3 ea skil för lycklig och snabb u t g h g av förp- ningens arbete utlwingncles och dracks i skum- ma !nde champagne.
-, ID &amp; ifakt um D, skrivtx mrs Calt i T: h e I n t e r n a t i o n a l W o - - iii a n S ulf if r a g e N e w s, satt jag o d i flera .andra drack iskåfh .i d i ~ e r d v a t l e i i i.onde knappast ifördröja segern.
* Den synes ockst vara bra pd väg.
Rösl- riittshillen ihar redan lyckliga passerat .lGcla kamrarna, nien för att bli lag milste d e n h- nu tvenne gånger antagas a v parlamentet, och darefter smktioneras a v presidenten.
Den star nu inför sin andra be !handiing i senaten, o &amp; e&amp;er d14 att d6ma mod tsmma iyckliga resultat som föregående @ ng.
Mrs Catt hade i övrigt glädjen att närvara vid starL~n.det nv ett par lokda rösträl ' tsför- eningar, i staten Rio i Petropolis och i staten San Paulos ' .h.uvudslwd med samma n:tnwj. '
.
Rumänisk gest.
Madame Eugenia de Reuss Ianoulescu, ord !fÖmndc i R u m ii ni- s k a f ö r b u n d e t.
f ö r d kvinnornas r a t l ii g 1 ' 1 e 4 c r; har huf t en Sesvarlig 8id men iiikl ist Marat siitu ?tioncn med en g e t vird anat I h ~ v till, M:me Maria Verone, lordif0randen i ' L a .L i g u e - f r a n- c a i i s e p o u r L e i d r o i t ides i f e r n i n e s, publicera t i sis ta numre t. av denna - förenings lidskrift, skriver hon och beklagar sig över att man i Ruminien haft samma ' litterära Ixkymmer som i Franknike .med L n G a r- q o n n e!
.Den rumäniske syndabodkcn till förlaklare, vars namn .för Övrigt ej.
nämnes, l ?.
: ide producerat en bok mad titeln K v i ii- lynn sild; in b o n iia.
Viud var d t göra rslilia?
Jo, berä14nr.
* M:-mc Iaaculescai, in &amp; r jag h a r marat Iörfa&amp;twen i en offentlig .före- likning, cftcr vilken jag brände baken i pu- bliken !~ niirr,mo, viid admrderna av J3ee.o- ens sorgmarisci ' h.a.
, Vem tvivlar efter delta p i sedl.ighetcn i Ruiii5nic.i!
svenska Kvinnornas ~ a t i o A l - ' förbund.
Tisdagen den .24: apsil höll Svenska kvinnornas, .Nationalförbund .sitt års- möte i Stockho ..
Sedan, styrelse-, och revisionsherattelser foredraQiits och de- charge beviljats: centralltomm; i ' ttén föi- rattades.
val, varvia ce-n.tmlkommittén i sin ' helhet åtmaldes.
och såle,des fort- farande består av: .fru Bertha.
Norden- son, dr Malin Wester-Hallberg, fru Elisif Théel, dr Ingegerd Palme, fro- ken '.
Ellen.
Klenlan, ' f röken Elshetli Felirinann, jur. - kand. Elin Rydekierg och fru Anna L i s Hallberg.
Till medlemmar i de internationella per ' manenta k ' ommi ttéerna omvaldes- dr Inez Laurell, fröken ~Mirgit Mqm- sten, fru Sigrid Molin; jur. kand. Ma- tliilda .Stael von Holstein,.
fröken El- len Terserus, fru Elisif Théel, fröken Asinnne Tliorstenson, fröken Sigrid Ulrich och nyvaldes efter fru Louise Lombard och frölicn Inn Rogberg, vil- k a undanbett sig Aterval, i freds- och Sarojini ~ a l i d stadens ~ Ad.
Bom- skiljedomskommitth fröken Anna bay liar haft st:idsfullmiikLigcvnI - och nu Iileman och i Itommittén för lika ino- sitter den hinduiska diktarinnan med clen ra1 och bekiimpande av handel me &amp; n~danikoli.skt sjäMulla Slicken o &amp; med sin kvinnor d r Mhlin Wester-Hailberg.
alit anedryckm !de vii:lt&amp;igihet i ~shirlens rHd,.
i Tir1 reviscirer omvaldes fröken Anna siillskap med b n u t v i hinduiskor o &amp; en LeWin och nyvitldes ' fröken Elin Rhe- europeiska.
.Det ar 4 av 102 sh&amp;full~m71k~1Bge- borg efter.
' fröken Margit Forsell, som medlemmar, men den som sett och diört Sa- avgatt; till revisórssuppleant omvaldes.
.
rojini Naidu - t~ivlar pa a t t, undervikiten av frokeii Sigrid Ulricli.
kvinnor är så betydande som sjalva siffrorna Till S.
.,K.
N: &amp; repkesentent vid In-: inge.
ternationella.
kvinnorös trattskongres-.
.4ter k1~iiinofrig6relsei ?s segerlbg i de exoli- sen i Rom utsågs fröken Ellen Kleman.
ska Iiiiidcrnal Boniihny ar fiir övrigt intc för- Mötet aysZutades med.
en r+ogörelse: sta mihrracle valplalsen i Indien.
Redan förli- .v fröken.
Axianne Thorstenson för- dat a r log den iförsh ' hind$skan &amp; n rphats i hur frågan om kvinnors tilltrade tilT Madra s sladis; fu~m3klige, och &amp; +flabar-, Sa- statsä.mb&amp;ten och.
- tjiinster utvecklat lem- och Bellnryulislrik4en ha vafdqn en sig hos oss och utsikterna för behörig- kvinna i isili T a l u: k elUcr ununiup !r@l. hetslagens behandling i riksdagen.
, l '. '
Kvinnors tillträde till tjänster.
Diskussionsinlägg vid F.-B.-F:s StockhoImskrets ' offentliga möte den 21 mars.
F il.
d:r Lydia ~al !lstiom har un- der åratal modigte och oiittrÖttli # kampat för kvinnors tillträde till priistiinibetet.
Men var äro de kvinn- liga teologenia, vilkas talan hon för, och varför sjunka de in i e n d 1 synes lika obskyr som orubblig tystnad?
.
- s i har kanske mer an en frågat sig under polemiken i imnet.
Sjalv kom jag att Bli den kvinna .som först bröt isen, i fråga om de teo- logiska examina, och här staF jag nu till svars - i ' en situation, som på- minner om den gamla österlijndska .sagans: kungen, som skulle få bot, därest han fick bara en förnöjd män- niskas skjorta.
Ty: iiär den sökta va- r e l s e ~ iipphittades, ~ Befanns den för sin del aldrig ha haft behov av det erfor- derliga plagget!
Det a r med en veniodig humor jag drar parallellen med * gan.
Ty likavisst som det var av inre .nöd- viindighet jag drevs att förvikva de insik ter i kristendomeiis ursprung, historia och tankevärld; som bruka be- rättiga en nian till prästvigning, slrulle jag av samma inre nödvandighet dri- vas att avstå, ifall det gjordes mig möjligt att erhalla officiell prästerlig tjiinst.
Icke som om jag skulle.
.mena, att det på någon enda punkt b ö r stallas yttre skrankor och bommar mot kvin- noandens &amp; illigh &amp; ' att tj$na s,amfp- det, dar individuella anlag eller fram- för .lit pers&amp;lig kallel &amp; iisa en tydlig ' ' ' vag.
Ej heller kan jag annat ä n med doktor Wahlström finna, 2tt kyrkan, i den man den verkligen a r evangelhk, konsekvent borde.
kräva livinnos jalar- nas direkta tjänst såviil som männens.
J a, jag skulle än mera skarpa en fråga: varav kan det viil månne komma sig, att medeltidskyrkan hade förmånen a Chiaras, Birgittas, Caterinas av Siena och ännu flere märkeskvinnors sjiilasörjarskap, slisoxn sådant erkänt av både präster och lekman, under det att särskilt lutherdomens kyrko- historia lider sådan brist p5 religiösa märkeskvinnor o g kända att stalla in- bland dess långa längder av berom- da teologer och ' predikanter?
Jag vet dock, att också i vår v i d d givits kvinnor, vilkas kcirleksfiilla v&amp;- sen, liksom deras personliga inre kamp, fatt föda själar till liv, änskönt d e icke fingo aran raknas som smed- kampar i evangeliun&lt;w.
Och för min egen del ar jag av djupaste övertygelse f ö r v i d d att i n g e n yttre vigsel eller officiell ambetsvardighet kan vare sig ersätta bristen på eller förstärka be- fintligheten av d e t i n r e o f r &amp; ix- k o m l i g a n.
o d g a n d e, som allena berättigar ett vasen att tala och handla å Guds vagnar.
Utifrån en rent priv,it Övertygelse.
.
ej anse mig ha skulle jag emellertib riitt att '.
begära uppmärksamhet.
Ut- ' ifrån en siidan borde jag endast som hittills i all tysthet arbeta vidare på
.
- den ' väg jag fått .att gå, htan att:blanda: tid runtom oss en väldig folkvärld.
inLvmin stamnia.,i ett sPör&amp;ål,: där:; med representanter i de högt bildades själva- problemställningen - ligger .så krets såväl som bland d e breda lagren, annorlunda till: än min egen.
Men nu vilkas religiösa längtan ej mer .känner gives.
det även en: annan .allma-ngiltig hemkänsla och alloms.lutande trygghet syfipunkt för frågans: bedö; marild ' e, i inom, dessa inhägnader, lika litet som.
detta ögonbliclr, då, ': \ i&lt;vi~norörelsen aden hellenska världen skulle kant sig med sin und&amp;str (&gt;m av.
er sonlig hets- hemma inom Lagens hägn, trots hela betoning ställts öga mot öga med den dess rikedom a v gudshistoria ur det f&amp;dernearvda statskyrkan och dess förflutna.
Och likasom dar da gick ge- syn på ämb$svä~digh&amp;en.
Denna nom världen en upplösning av de synpunkt utgår icke från abdrakta gamla kultförbandens stängsel jamsi- principlinj.er eller lärolromekvenser, des med förkunnelseril om ett nytt bru- utan fastmer från andek,&amp;npen.i nuet, derskap tvars över gamla.
gränser (in- som helhet betraktad.
Det gäller ledd av stoikerna, fullt genoniförd av frågan huruvida nytt vin och gamla de kristna), så se vi mycket.
likartade lägbr verkligen kunna göra sin tjänst företeelser i nuet.
Del3 har en hel se- g e m e n,s a m t.
De.
flesta frukta rie samverkande orsaker - såväl ve- mest,: att, de gamla läglarna på så satt tenskaps- som personlighetsbetonade skola, gå sönder.
Men kunde ' man icke - inifrån sönderfrätt mycket av in- också befara; att deg nya vinet skulle hägnadernas murbruk;, dels ser - maii, kunna förspillas?
Den ena farhågan särskilt i krigsländerna, en typisk behöver - icke va- mera förhävelsefull gruppering av de mest brinnande an- an den andra.
Huvudsakenr a r blott dar från olika lager, kyrkliga, sekte- att envar .väljer ratt forum för sitt riska och okyrkliga, som slutit sig saminan ej blott for gemensamma, kall.
.
-.
Det.
råder.
en sällsam likhet mellan mänsklighetsläkande varv, utan i ny det religiösa laget i nuet och den sitna- religiös saihörighet ovanom skran- tion.
Pa-ulus stod- ställd.
inför, han som korna.
Vad de protestantiska kyrk.orna .be- från .kristendomen avskar det heliga rituella.
arvet från judendom,en,- aenna träffar, för vilka det synliga bibelordet, inhägnad inom vilken alla de aldkta .den heliga skrift., praktiskt tagel va- judekristna.
varit i stånd att följa sin rit en lika fast, synbar, odelbar och .mastare.
I .vår samtid- - finnas stora sa-mlande symbol som påvedömet ar komplexer av kyrkor och .. sekter med det för romerska kyrkan, har krisen högre eller lägre omhägnad, av hierar-.
blivit på ett alldeles särskilt sätt uppri- kisk, organisatorisk eller rent konfes vande.
Den nya ' bibelforskningen ahar sionel1 art, vilka samtliga k m v a peka dock ej blott medfört sönderfall; den på uppfostringsresultat .i det - förgång- har.
ock på ett klarare sätt an nagonsin na, alldeles.
som den .mosaiska ceremo- förr.
öppnat möjlighet till.
insikt i niallagen .. .Och.
utanfor - .alla dessa evangeliets vasen, sådant det framgår .kultförbana * finns nu som på Pauli av urkundsforskningen.
Men den stal-, -.
t
ler den - kyrka,- som för sin prastutbild-: stora .-riskens .vag:: .forg&amp;tai det .. förgångr; ning tillgodogör: sig dessa möjligl lie te^;,, na; .ja,: rent av göra sig:::ka ?a for !at!
;: infor .ett antingen ... -: .. &lt;.eller.
: 8 n:: i.
Kristi spår,.- utan:.
onofiiga,.
tyngdp?
:, .,: i i ' n g e n ~sl; all,~ho~:helt v&amp;ga-,förtröse&gt;;.
jaga åstaad med; .d .. ett ' oändligt.~~$l ' frap,,, på andeil.
scim; giver.
.liv: och.
u t ' an ' bok:.
för: os. ?.
Din i n d r a vägen .är e t t f o ~;.
allt för gvåp:.
stavstrons- .yttre - påtaglighet, riskera sök, till betryggande.
- mot.
.
.
.-.
sönderfallet av - mycket, som i det för- risker.
' .. '.
.
Båda dess; vägar bliva - i nuet, på ett flutna varit ett.
yärdefullt yttre stöd.
E.
I l e r måste hon genom.att lagga ny ivrigt satt anlitade ' - ej blott - inom d ' e: vikt vid rituell tekni.k, an~betsvardig- religiösa samfunden, utan i olika lager ' het ooh orgailisafiioilspolitik söka star- och p &amp; olika livsområden.
Organisa- '.
ka. '
sin ' yttre prestige till större likhet tionens ocli telrnikens f ullandning k.
med den papala kyrkans makt- och ena sidan, individualismens stegring: till personlighetsliv å den andrci medr:: pralit utveckling.
D e n ' f ö r r a v 4 g e i1 liknar den ' f jarran iitsikt till organisk sainverkim .. soin Paulus, trots allt, valde i förhål- Kväkarnas vag - den av alla evan- lande till.
en ceremoniallag, som an- geliska fromhetstyper djupast konse.
ny kunde on~sluta .de för &amp; nazare- kventa - vinner skaror av ensamma nerna.
Det ä r.
den vag, som i ' nuet sjalar ur de skilda folk, mellan vilka Idand de evangeliska fra.mför allt re- de mitt under brinnan.de krig i kärlek presenteras av kväkarna, dessa som mäktade slå broar.
Och mycket tidstypiskt ä r det fik-.
alltifrån.
Geor,ge Fox ' tid, män ' och kvinnor sida vid sida, till den grad tiim att en stor skara unga engelsmän,.
verkat ' som &amp; t renande salt i själva det so111 geniom religiös erfarenhet under världsliga samhället omkring dem, att kriget känt sig kallade att bli kyrkans.
ett, av den anglikanska kyrkans över- tjänare, vid Iiemkomsten funno, att deras prästtjänst i c k e kunde konima Iiuvuden, biskopen av Oxford, om dem skrev år ' 1914: .Skulle jag döma efter a t t besta i att inom sin kyrkas ' y t ~ e ' feligionens frukter, sådana de visa sig valv läsa ritual, viga, .predika och i, livet, skulle jag kanna mig böjd för döpa, utan i. kristnande av själva de att rakna kväkarna till de ' störste i världsliga yrkena, ingenjörens,, affärs- himmelriket, änskönt de v a r k e n h n niannens o. s. v. - en vida kostsam- prast ' erskap e l l e r s a k r a - mare handlingens förkunnarviig ' för de flesta av dein än predikoämb&amp;tet in e n t '.,.
Den andra.
vägen, den till.
själva skulle ha varit!
Men även kyrkokon~solideringens kyrkoorganisationernas yttre konsoli- r, beträdes inom de skilda län- vag vinner oerhört i styrka.
- Om ro-.
derna av illa, som i pietetsfull vörd- merska kyrkans framsteg har snart- nad ' för det förfl&amp; &amp; kanna behov av sagi vafie.
tidning h &amp; hemma haft: ett, öv&amp;ikyggaidti Ynlv.
i nuet, dit de ala&amp;nerande ai-tiklar.
Av vissa tecken kunna ty s i g i &amp; från tidens alla ned- att döma, bland den katol-a ungdom h ' d ri ' vnin ' &amp; fen-densek.
.
P&amp;d~is väg var den jag.
tiäffat i ~ n &amp; m d; ~ ~ s k ~ a okh-h i l.
a ' +.
.v, ' .f ' ' ', ', ' I.
' 62 -.
.- -.
.
.
- - - - - - .- * - H E R F r p k r i k c bero Roms frangilngar i nuet in i n d r e pir stärkandet av det gainla systemet i n på rad katoli- cismen (efter moderiiisinens martyr- sidd under Pins X) lrddo i frilgs om l&gt;ibelforskiii~igsresultat och so- cialt intresse helt tyst och oför- mirkt börjat suga iii i sig f r h i protestantisnren.
Visar det sig att s &amp; dnna Iiemlig:~ virdeutbyten i all still- het fortg; l nere p i djupen i det för- stulna, under det kyrkorna ot ' ficiellt alltjiiint betona sin niotsntsställniiy, synes i s i fall Rom n !tat ta för sig av den bättre delen.
Ty vid:^ farligare i n den a r oss alla SS lätt förd6nida u t a n f ö rkntolicisincn ur uiiderstry- kandet och förnyandet i n o in protcs- tantisk:~ kyrkor: ar tekiiiska.
sacer- do1:ila och ~akr; inieutnlo elenient, som principiellt st5 i strid med den cvun- geliska ande, som tack vare en för- nyad k1:irlägguing av urkundernas in- nebörd icke förstulet och i hemlighet, utan klarare an nigonsin, borde kuli- ira strila fr:im genom samfundet.
Vilr svenska kyrka innebar liksom den anglikanska en egendomlig för- cnirig a r traditionellt kyrkligt och konfessioricllt evaiigcliskt.
Den har ej gfrtt endera viigen.
Den gHr p i Ilida Iiillen samtidigt.
För SA vitt hon i denna dubbelegenskap skulle vara siirskilt skickad till ett bcstämt fredsärende i tiden och nuet iiiclhn folken och kultiiren, se vi &amp; iri e n skic- kelse för en stor uppgift; för s5 vitt hon därigenom skulle hindras i fri- gOraiidet av det evangelium, som utan ~ " sterlig förmedling och rituell tck- nik en ging skapade hjiillar av modlösa och martyrer av fega - dil.
.
bleve just lieiines egenartade dubbel- stilliiiiy oerhört ödesdiger för hennes innerlighetsliv, hur n: hennes prestige och nuqeriir nulnde tillviixa iiat.
Hon g5r pB en s p h g, hoptimrad nv bide - och.
Skall spingen hiilla samman just för ntt leda henne fram till d- got bestaiiit iirende i nuet?
Eller - niilste hon dessförinnan frpm till ett antingen - eller?
I förliilllande till denna siirskilda kyrka och i dettu siirskilda ögonblirii: w det andliga virldsläget a r det soin diw CrAga avgiir sig, kring vilken vi nu samlas.
0111 stalskyrkan öppnar iimbetena för kvinnor, s i betyder detta ingen- ting mindre iiii att iinil~etssynyunkten uiidergriives av personliglietssynpunk- ten och at1 det pstriarkaliska systc- niet avlöses av nilgot nytt - i det fal- let a r pastor Schrödcrheims ni.
fl:s uppfattning ofrinkomligt konsekve~it.
F r i n kyrkans sida bleve ett upptagan- de av kvinnorna som likriirdiga iiin- belsutörnre ett bestumt avskindstagan- dc frin kyrkligt-traditionella synpunk- ter till förmin för den rent cvange- liska hestindsdelen i henne (silsom av d r Wahlströni vid flera tillfällen beto- nats).
Detta friln statskyrkan sett.
Mcri hur frdn kvinnornas synpunkt Sett?
Skola vi kvinnor i denna situa- tion.
vi nytilltridande, verkligen biist fylla \ - Ar religiösa uppgift genom att utnii vidare gA in under de redan far- digforniade, patriarkaliskt tillriitlalag- da officiella iiiubetsplikterna?
Eller tillriventyrs i n n u bättre genom att un- der friare, p~rson~ligt omedelbarare former fullgöra dct värv, vartill %-Ar utbildning gör oss skickade (under
- - 11 E R ~ T I ' A, ' faruisiittniug ' ntt vi lyda cn inm n6d- \ %iiiliihit)?
1 dit 6guiililick vi ph ctt aiiiiiit sitt iin fiirr knllns till nktiv tjiinst .i, a:imfunden (s11 ej hlott inom ihiiiiijmiui.
förbler i.dr \ ' iirld en licnisk Iiild: iv krig mcll~iii folk och krig niel- Ian klnsscr, nv ytlm m11 iiim nöd 0th söiidcrfnlluiidc s k d d s ~ u r.
Allt dc1111 ilorernr vid sidnii om det myck- mr trndilionelln pmdikniidct och d &amp; riliicllii giidstjiinirt, noui fiir d @ ngu UV du djiipust liduiidc iir en Iiermctiskt tillaliilcii t&amp;to ucli Iijiilpkilln.
KnI- las vi.
(Y intc genoiii vllru särskild:^ ' g !ivor snnrnre ntt brytu ny nmrk i n ntt tn i nr \.
dc mliiii i m) .eket förbni- kndc; irl&gt;cisformernn?
At oss hm ge- iiom njiilrn dct Iiislurinkii nuet nnf6r- Imltr &amp; &lt;it ii * clt pcrrtinlighetyc- iiniiilrrolt iiiom su m Ii i l l c t, att lwn och lidii och di5 för.
Skoln vi d8 nxln Iich del imtitiilioncl1:i iiinl&gt;etsnr \ .et fur iitt gc bud on1 del vnrtill Lirets Hcrm krillndc oss?
Eller nkuln vi ickc ' fusliiicr h4 ut uiidcr l u r Iiiinmcl mcd skiililmriu~ frin fiir dc iiyu In&gt;rdor, aniii iiii miistc hhnis nv kvinnor?
Det hur givits miljoner nv kvinnor med pictcisfiill im.
Viinfnr cj vhrt Livs H c m pi^ ntt verkn i oss cii s k n p n n. il c tro?
J:ig har ingen riiit ut1 här tala h iiiidrii kviniilign lcd6gcrs vigiinr1 Mil- h h l n torde ingcn nv dcm d stnrkt soin jng w divcrfieiwii iiicllnn .ii, qni inre nu&lt;lviindighet och dct officiella priiskimlictcts instiliitioii.
Och mer iiii en nv mina kollcgcr sknll knnskc VlUn svnrn mig d. inEr situntioncn i - o iiiict~ ' * Det givca ett 11 P d e o c Ii i frllya om pcrsonliy jiunts och =ni- Iiörighcl med en urgaiiimtion.
\ ' i för vilr dc1 iilskn vlir %inkil (Li kyrkur 1) il d c - u dli, ' ucli vi viija ej.
siiillu IICIIII~ inför ett u~iti~~gcn - ellm ' i och g c n k vilrt tilltriide till henna, iiiiilntcn ' .m * ' Dettn sisln tror j116 Ar nundgingligt.
1 % dct ' andrn v ' ill jiig avhm: ii iqkc ' ilcii lcvu~idc orgniiiiniciis ' atyrkn jus1 dcii, ull lcmmuriic ljiiii:i snriindm iii- Ifinl~a, icke gcnoni sin likhct.
utiin just p i o m sin olikhcl?
Och sknll +zt icke g i ~ för oss, n i r dc1 giiller ntt i dct ytlrc!
ikliidn.
oss priistcrliin insignier, niiirscskriid, rituell förpliktelse och sji- Iiii.llnl: iv deii iiiiiliclsiniinsign nrlcn, snin h t gick far Duvid, iiiir koiiuiig S:iiiI crlijud hunoin dcii tunga nist- niiigcm?
Sknll ickc rMcn därinom iiiidga oss nit i nuet av:ir.i mm hin: * Jug knii inte gii i dclln, ty jng har uldrig f5mökt shdiriil.= Sknlii vi ickc i:islnicr stnivii d t a c11: indlig n v r ii r l ii i n g, eller att W I N ~ I I iilllnicrn vnpwlör., allt mindre IYllKdn: IV ytlm ilad i kiiuipc~i E r Giida rikc, cftcr ull u11t friam friin * riinsl:ir och stnvlir och p n n i q p n n - I !IU * vniidrn fram i dcni tjiinst, som miiklur göm nlllin~ nytt!
EMILI. \ I. ' OCI~I.KI&amp;u. '
Jn6 n l nit en diluii diiicrcns g i l k rar ini11 aj hloli i genrknp ar kutnnn; h ror de min, pi luUi, uil n@n nr lam, I, jiimio kuiiioorciMim im@it ilfrno w o m h l i c l.
.
" - ur del m e
.
en;.
,: .. o &amp; a ' '. '
',.
Sodra.
Sveriges .sjuksköterskehem i Lund, har utsänt.
sin årsberattelge.
Elev-.
.
....
.
' j 12, " $prii.-tillko &amp; ä&amp;jU.
': .antalet - har .varit 65, darav 39 första årets.
t81.
.förhu9dets .. - för.u.tvarande; 27.
.För-.
, elever.
och 26 andra .. årets, vilka (fördelat buridets $elb-eterare, * fröken Ida ?on sig pA de teoretiska.
: kurserna yid ' Lunds -.
Plomgren, ' li6ll - ' &amp; enni - dag; afton ett - .lasarett, ~ a l m ö sallmänna sjukhus och ~ e praktiska i.
foredrag i. Nyköping i Högre allmänna - ' Hälsingborgs ' lasarett.
.tjänstgöringen har varit &amp; lagd dels till de läroverket om F r e d r i k .a-Br ' m - e r - F ' ö:.
r b u n d e t o c h k v i n n o r - ' stora sjukhusen i Lund, Malmö och Hiil-.
n a inför en talrik .och - intresserad singborg, dels till epid.emisjukhusen i publik, och bildandet av en förbunas- Stockholm och Hälsingborg, hospitalet i krets beslöts därefter omedelbart, utan Lund samt Orups och Romanäs sanatorier.
Den 1 april 1922. antogos till skötlerskor diskussion.
En interimsstyrelse till- - sattes.
bestående.
a v f r u - Marta F a n t, i ' hemmets tjanst 20 elever, vilka di3 ge- prdf., fru Elna Carlberg, sekr., fruarna nomgatt 2-Arig kurs.
Sköterskorna ha Ester Ekengren ' och Marta Swennborg tjänstgjort i p r h a t v h d .för 6 kr.
pr dygn, .samt fröknarna M.xthilda Olsson och nied ersättning för tvätt med 4 kr.
pr vec- ka och för.
kost med 4 .kr.
pr dag, när dy- Gertrud Anger.
.
.
.
Efter föredraget sjöngs Fredrika lik ej erhållits.
Den 31 dec.
1922 voro 177 vid hemmet Bremers A l t a r f l a m m a n i Alice Tqgnérs tonsättning av fröken Mari- - utbildade sköterskor i ' tjänstgöring dels vid sjukhus, dels i privatvard; Av d.essa hade.
anne Mörner.
145 fasta platser, 28 voro privatsköterskor och 4 tjänstlediga.
Inskrivna v i d S j u k s k ö t e r s.
k e h y - r å n .ha under Aret 54 skoterskor varit, vil- - FredrikaiBremer-Förbundets - ka tjänstgj-ort för växlande arvoden bero- sjukkassa endle pA utbildningen.
- En av hemmets: ' hade sitt årsmöte den 27 april å för- sköterskor ha under 1922 givit upplys-.
.
bundets lokal ' i.
Stockholm.
Års- och .ningskurser i hemsjukvArd på.
enskilda.
": revisionsberiittelser upplästes och an- platser i Skåne.
: svarsfrihet beviljades styrelsen för Styrelsen har under det gangna Aret be-.
årets förvaltning.
V.id därpå förrattat statt av professor Gustaf Petrén, Lund, fru +al återvaldes samtliga styrelseledamö- A.
Norrman, Lands~krona, fru Siri Petrén, ter, varför styrelsen fortfarande består i \ I.al.mö,.
e. o. hovrättsnotarien- A. Eklundh, a v: auditör John Ljungman, fröken Lund, frih,errinnan H. Coyct, Torup, bygg- - Augusta Pdmquist, dr Elin Beckman, ' mästare A.
P. MAnsson, Lund, konsul Max, dr Mathilda Lundberg och byråchefen Engeström, Malmö, d-r Otto Gröné, Malmö, Edvard Göransson ined fröknarna Ada och a \ .delningssköterskan vid - Lunds lasa- Sin~on, Ellen Kleman.
och Ingegerd rett syster .Laura Pedersen.
Palme som ersättare.
.
FörestAnclarinna för hemmet har varit Frågan om.
sjukkassans uppgåelide Sophiasystern fröken Elisabeth Wacht- i den planerade istora sammanslutning- meister.
en S t o c k h o l.
m.
.
s A l l l m.
S j i i k - Efter att Maimöhlis läns landsting hös- o c h B e g r a v n i n g s k a s s a upp- t-en 1922 beviljat hemmets sty+else ett rän- togs ?V årsmötet till behan$ling mep tefritt - lAn A.
180,000 kr.
som bidrag till aiisåg Mg ' stahman.
ej färdig att n u .uppförande.
av .nybyggnad, hade styrelsen fatta beslut, varför åmmötet ajokrne- redan samma höst vidtagit åtgärder för rades till dag som kommer att av sty- omedelbart igangsättande av byggnadsföre- relsen bestämmas.
.
.
taget och en byggnadskommit2t5 tillsattes i oktober förlidet år .. ' ' ' ' d, 1.
.
*
HERTHA h -- l W FOR IVT U N D ~ R ~ T MOJWCHETEN A FOR HERTHAS redaktör att som FimGika-Bremer-Förbundets delegerade n &amp; vam vid Intunationella b trät is kong rusen i R o m i maij har nian sett sig nö&amp;akad att utge föreliggande dubbelhäfte av Herfha, april-maj.
Vi ddga hoppas att Herfhas prenunk mnter med väiviQa möta arrangunanget.
Nästa häfte kom- mer sdledes i juni.
. "
Redaktionen.
I I W I I I M m I.
U I m.
.
W I W I U m I.
.
.
I w I .-w M.
I.
.
m.
I M I ~ m. "
.
M I I.
.
m.
~.
.
.
I m.
~ m M .. I I M m.-.
m..
.
.
Y.
" ._ .... I.l B, Marie Lenkru och hennes verk.
B land dc kvinnoi vilkn skrivit för s y u d i t lnlriku i m dc tenlern ju icke i nSgot Iniiil och en nv o r snkmnn iir k:inhiindii den ntt \ art kön hittills kvnt ynnska avstängt fnin dct her s:ikcrligen ingm fALt yttre livct d 1-t och ohctingnt crkiinnnnde mim dc11 im (pi fiirf~ittnrinna~t Ii11 L c r A f f r a n c h i s.
Att hon wr ett aiiillc bctvirlnr vii1 ingcn, suni sett cl- lor cntl:int Iiiat dcttii henna arbetu.
Stnrkn vindnr b l h a genom sklniderpr- Ict.
Du iniinniskor hon fmmstiiller stil med ctt cller ctt pnr unduntng p6 el1 plan, d i r Iijiirtat wYr mcd stiirkare puls och hjärnorna nrl~etn fik högre tryck iiii him vnnliiii d6dlb.
Dettn dtllsnnimn verk, vilkct dct rrkändc dc striingiisto grnnsknre d s t c Iictnktns som olatrct n r ett iiuiktigt ingenium, uppfar &amp; p &amp; O # oin-I~ %lcrn i Puris vid nlutct: iv Ar 1910.
Mcn: iv det hiinförrin bifall, som steg mot dess unga skspnrinnn, hördc don- lin intet; lion .vur ju oiliotlil diiv.
Dct i d mhngn full siircgnn stycket - - - - \ - ur icke Marie 1.cn0rus ' f6nllingsmr- bete Rcdan fem ar t i d i i m hadc hon skrivit en studio över revnhitio~dmn S:~intJust, vilkeii iiil6rdcs i 1, c h1 c r- c u r c d c F r a n c e.
Hur &lt;Icn ungn akriftstiilhirinnnn kiindc Lciindrii cii av Skriickviildcis iiitst bloddrypiin &amp; ~ a t a l t c r fijrcfnller cgendoniliyl.
G &amp; tiin far dock sin förklnring, nir man Iiiser hcnncs daglmk och r r Iiur hon iilakar iin~liinlogcts ginna.
iinlingcii dcnm Njcr sig i styrka ellcr Iillnlliet.
avilkon Iuirlig saks.
utbrialcr hon.
sntt hn sin p n n n liku stdingt skurcn srim tnuki~rn~i.
b i i i c n lika omutlig som mulet, liippnrna lika fordmndc mm driimmcn är dct och fulla nv Iicnilighcl som eiislighctcn i ens själ:.
Dcssii urd aprungn ur djupcl n \ - ett ensamt ingenium, smi gcnon * tt Iiittrn och lanliga strider och h r cn Iwinin d trycknndc ' ntt cj ens dc nhnnnte fingo hn cn aning om dess Qngd.
S3 Iiinge Iion.
lcvdc luidc hlnric Leneni dc11 stoltliclm att nlllid visn sin om- givning ctt lecndc ansikte och @ on
.
(# i - - -.
-.
_ .g- it.
- - - - n - - lig, stundom oroande förnimmelse av rad som rörde sig i hennes omedvetna jag.
Och hon önskade att hennes lir skulle bli mera betydande än det var.
s i att hon sliippe * g &amp; som en onyttig börda p i jorden .. Vid tolv t r s ilder funderade hon en smula p i att bli nunna.
iiicn hennes högsta Astundan Sinn dagliga anteckningar Ixgynte var att M sluta som martyr ocli ' hori hon &amp; r 1886 - vid elva i r s Hlder - anade icke hur niira hon stod martyr- som ett strAlandc och bekyininersl~st skapet.
T \ 7i är senare var olyckan över flickebarn, vilket bara hade ett fel - sin ston Iiittja.
Ifen att gom hcniie.
Efter ett svirt anfall av mäss- ingenting, iir det inte detsamma som ling blev hon fullkomligt dUv och ho- att vara mycket upptagen vid de kidcs till «ch med nv blindhet.
Sin ircn?
Ger icke sjiilva det sakförhil- syn fick hon dock behalla ehum icke landet att man finns till full sysscl- utan kamp.
Hon kastade sig över bör- meii sj.
?lr kerna, som.
blevo hennes räddning sittning SA länge allt och tingen, - iir si nytt i livet och friin fullkomlig avsönilring, och liirde Och fijremiilen tyckas s t i uppstillda om- sig tyska, engelska och latin.
kring en som leksakerna ur en Noaks hon Iiistc allt, skönlitteratur och Wo- sofi.
En tid var hon stnrkt upptagen irk?
av Schopenhauer.
som tyckes utöva Att lasa liirde den lilla Marie sig en miirklig dragning p$ myckct m- pA nbgm timmar.
För resten gliinste hon alls icke annat An med sitt glada samma unga flickois ingenium, kan- lynne.
Sin dagbok, som modern ville ske till föijd av den magi lian iiger i.
att hon skulle fortsätta, finner hon sprikets klarhet, kanhända ocksh p &amp; odriiglig, mördande rent ar.
Men re- grund av den djupa lidelse, som br.
?n- dan i hirndomen är hon starkt upp- ner i hans livssyn.
Hans pessimism tagen av alla pliktbegrepp och alltsH förstod Marie sig dock icke pH.
Att omedvctet fangen i den krets ar före- se allt i svart ligger.
pHstHr hon, ej stullningar, som ' skulle komma att ut- för den latinska rasen.
fulla av munterhet.
Först d i hon var borta, röjde den dagbok hon lämnat efter sig vilken kanip hon kiimpat med sitt olyckliga öde, som tvang henne nti leva allena i ett torn av elfenben, utestiingd frAn viirlden, utun annat uiiy; in &amp; iin b6clieriia och sitt cgct snille.
- göra griindvalen i alla hennes verk.
För övrigt skänkte studierna henne I unga Hr kände hon ocksi en djup ingen djupare glädje - säger hon - dragning till religionen.
Sedermen kanske i förtvivlan Över att detta var hon framför allt en intellektuell m k t e vara allt för henne.
Aldrig och sa skriimmande allena i sin tanke- kostade det henne ett ögonblicks sak- värld att man kanner sitt hjärta sam- nad att ISmm en bok, aldrig sysslade mansnöras vid läsningen av hennes ' hon med dess innehbll, niir läsning- daghok.
ens timmar voro förbi.
Hon älskade Som barn hade hon en hycket liv- livet, det liv som bmsar omkring en
1i.E R T-H A och uppuilwrnr.
s.$ i ordeg$, stigando.
och fnllnnde rytm, i tnnkcutbytalr W; vnndc gliidjc, i- lycknu att.
f6mimnlu sig sjiiiv pil samma @ ng mm mnn förni-er nndrn.
alen hon stod u@nfc&gt;r nllt detta.
Hon levde i Clfcii- bcqstopict, dit intet cko nv d s t e r ah- gonsin nhddc, där imngen v s ~ i n g nv döendc 9 g o r sj6ng sinn mclodicr.
Och hon iilsknde musik och t ~ c k t c Rit tonernns rprdk ut &amp; * miinskughctons halva nicdvcinndew.
D &amp; dcn Iihkrosrande pfivningcn triiffnde hcnne, stred dcn fjortonllrign flickan cn Idiiiiiltemodig strid med ritt cget inncmtn viisen.
wJng iilskar smiir- IIIS.
t \ .any Inniet sig att akrivn, ~diirf6r nlt hon konimer mig att lida: man Ji- der cndnst n r det som betyder niigon- ting f6r en.
Och w n ii r f a n t nbon- ting, dll nian askar.
Sorgsna minnen sill mig.
lika niim som dc glada.
h iiurmnn? ..
Vid dcn tiden hoppndes hon dock ntt en @ ng i världen kunnn gifta sig som nlln andm och frnktnde ingcntlng di myckct som att icke so klart, d &amp; det gälldc honnes blivnndc mnke.
Alen dyatrn stunder rnndndes.
Hon fick icke skriva.m rad M heln fem nuimder och när.hon llkr tog till pen- nnn vom bokstämrna ni centimekr högn.
Hennes dngbok som skolflicka slutnr vid fjortonlldldcrn.
Dc nn- teckningnr hon gjorde mm uW flicka I6rjnde tre ar.
6cnnm.
D h c l l n n U (ler cn gmv nv tyslnad, a d hon gick igenom nnade ingen.
.
Hon hndc den n W n forintnndc styrkan att behllh nllt för sig @ ilv.
i n ~ p miiqfi.
rpm, dövhefcn m t c c \ i - - _ I _ _ omkring Iicnne.
.Klagovispr ht *.
lugn och bli .till .di med I ö j r i för inlclligcnscr nv en I&gt;iiw.idd wm hen-.
ncs.
Och hcnnes geni br6t sig igenom skrankor, lom t.
k h, dved~glign.
.Mig Ii@ui q talangs, skrev hon, .som är Iiclt och hllllct min, som ut- mirkcr niig,, cn talang, dur jag knn gc nllt vad jag iiger uv hetta i betmk- tc~acn, nv viijn, nv intensivt arkle, cn tnlnng som fyller min tid och min mjfiltsj~kn.~ wX6r nlL kommer omkring., ut- brrister hon pB ett annnt stille.
* blir mun fiirfiirnndc högmodig nv att niid- gus undmm sinn liknr som jag .. .Det finnr dagar *, siiger hon vi- dare.
n d &amp; jng villc gliimmn ntt skratta och Yrn mig att skriimmn folk.
Xlcn &amp; l i i troat i nlt kunnn ~ r n sorgen utnn ntt svikta .. idnric pdatod att hon icke tog till- fiykt till sin Qgbok annnt an i stnn- dcr.
av andlig huvudvärk, och dock ' uii ?jnr hoii icke ctt Ogonblick till nlnn frnmtidn Iiimres medlidnnde.
Dct Br Iicnnca tnnkc, som fnlnr till d m tnn- knr, ncli hcnncs förtrolign mcddclnn- den, som alllid bcMlln en h6g gm !l nv fihi (mhct, nämnns d u n bland dc all?
miirklignstc av sin nrt.
D &amp; Mrdute bland n (jdtv8iig ' lindc &amp; &lt;lcmoidlc L W I ~ den, u w dottern nv on gammal fnmiu av nmi- rnM, till cnnlipg och fbngc, fast hon aäkerliicn mr född.
att g l b n i siill- sknpslivct.
Och hon.
tvang sig att sc kqllt pll dc1 * i utbytet, i nikgun m&amp;.
h e n p8 rinn likar.
Sitt hjii *.
tillylqdflc I i y ej att tnla,.
och en visa
kyla; - slái em8t en: 4från- dagbgk&amp;s törstar man .efter ordj som kunde ha blad ..:.
: Allt .-: är intelligens: - o &amp;; lys@.
sp.rungit från Sankta.
Teresas lappar.
som .. lde skinande top@arna.- p &amp; mycket Därav får ' nian dock intet.
Och om.
-: ...
.
.
.
höga berg.
- abbedissan går segrande ur striden mot - ~ t f i r ä ~ l a stoiker ' d::: som dgnna.
sten- den store förnekarens makt över hen- döva unga flicka blivit, vände hon sig n ' es skyddsling, gör hon det ' i kraft av i oblidkelig stolthet från vanliga död- klosterregelns mystiska inflytande s&amp;- ligas glädjeämnen.
: S$ som Ödet ge- som sådan.
En uisi torka låder vid, staltat sig för henne, trodde hon sig hela utvecklingen av detta avgörande- kallad att avstå från allt. '
utom detta ingrepp.
Här om någonstädes skulle.
kallor av springande vatten brustit ur den branta och tranga stig, ena.
.
hjärtedjupen loch Marie Lenéru för- som leder de få utvald2 till litterar berömmelse och.
ära.
Med hela sitt stod det ej - kunde kanhända icke - starka vasens strängt tuktade eld förstå det med den laggning, som med hängav hon sig åt lidels.
en att skriva, aren blivit hennes.
o &amp; henne ' s första skådespel, '.
L e s Under världskriget tog hon en sa A f f r a n c h i s, betraktas.
som ett be- personlig del i de olyckor, vilka triaf- stående mästerverk.
fade hennes fosterjord, att hon så att säga knappast hade e n tanke för den När man så har pass .många år börda, som tyngde hennes egna skuld- efteråt läser om stycket k " anner man ror.
I Lorient, där hon ' vist; ad.es med sig - p &amp; nytt gripen av det sällsamma ' sin moder under det fienden bombar- - i personernas öde, skapat av och för derade Paris, träffades hon av en tillvarons stora undantag.
Men man svårartad förkylning och dog i sep- gör invandnhgar.
Hjalten, som för- tember 1918, alltså kofl fore den av- klarar sig vara nihilist och förnekar görande segern.
den gängse moralen, lever ett heIgons Många tycka.
att hon visat sig vara liv.
Alltså tyckes han endast ' kunna profet i vad hon skrivit om och över havda sin lära för så vitt som han krigshändelserna.
Några dylika stal- tar avstån &amp; från dess grungsatser i praktiken.
Detta o&amp;llkorligen en len har jag icke funnit i dagboken viss halvhet å t hans företeelse - vil- åtminstone.
.En seger sjunger icke *, ' ket ju icke hindrar att typen maste säger hon därstädes.
%Segern födes i ha verkat präktig från scenen, höv-.
tårar .. Och i tårar, som hon aldrig fällde d+g i alla sina later, övermannisk~a i annat ' an invärtes, föddes hennes eg.et försakelsen som i begäret, ratande och - några storvulna skådespel livsverk tyckmycken som, den mannen är ..
Pjäsen efterlämnar för övrigt ett be-.
och denna dagbok, vilken säkerligen stående '.
int ' ryck av ovisshet.
- I sista kan raknas till det mest betydelseful- akten ville k a n ha mera, mycket me- la,.
som nagonsin flutit ur en kvinnllg ra storhet.
.
D &amp; map laser: scenen meI- penna.
lan abbedissan och.
den unga.
novisen .Att i&amp;ke åstadkomma .något som '; ', ' .- a - ' ' ' ' '.
,,.
Ocli * $å.
:; en-;.
:, a.nnan sida: utbkisteki:i kun &amp; ' anses.
Överlagset,.
av överlägsna -.
r.
väsen s; .&amp;ger hon på ett:: stafle.
: $ !är: .en.:.
-.
hon:.
.:$Arbeta.
: + &amp; t; .sr - att .st &amp; ' cka.
: ovt5ri0&amp;dlighei?
sak som .jag qldri$ skull &amp; fö,~låta: mig sih - sjiiJ &gt;:och &amp; tt ..: ljy,.
.
.
själv.,.
tens rymd. % ' Näs mormor skulle gifta sig .. En allmogebild från. '
Skåne:.
.
.
.
.. terna ' vor0 i behov .av att skcka s &amp;.
.
.
.
- törst.
~ a k n i n ~ av e n alla de sorters bröd.
av ' olika slag, Som åtgick vid en ' dylik till-.
ställning, krävde ocksa mycket arbete.
' ', et ‘ var " sikteb6öd " och tunnbr6 ' a samt de allra delikdaste, bakverk.
Kringlorna ispelade under sagda tid en.
betydande roll.
De vor0 av olika slag:: E n del.
vor0 mycket sto.ra, indra åter- st.a osen offrades ocli .åtskilliga gass igen små, med: diverse kryddor i dessa.
.
mistade s i m huvuden för den blivan- Den sockertoppsformiga " spettkakan ", de stora familjefesten.
Ett p i r valgöd- som nuinera förekommer vid '.
var-je.
da nassar och iiiigr8 andra s,inåkreatur större.
skånskt .gille, var icke ännu.
fingo jiimval upphöra med sin existens koinmen i bruk i de Bygder,, dar ' det ' för; tt täcka de starka behover, som brollop- ä.gde rum, som vi här avse a t t, vifl ett, dylikt tillfalle gjorde sig gal- skildra.
Det var först ett tiotal år se- lande.
Det arbetades i gården från iiare, so111 den gjorde sitt intra,de; ' Men morgon till kval1 och husnioran, som det fanns i stället sockerliakor, .kle-.
hade att övervaka allt dettj, fick vara niiter och åtskilliga 1äckerhet.ei i den vagen,.
.
uppe både ' bittida och sent.
Bredvid allt detta stök,.detk~ släp Efter slakt kom brygd och bak.
En och slit av olika slag, h.ade man sarn- hel tunnid liorri mältades och av - det.
# herngif: skulle nian gedan framställa atminsto- tidigt att lägga sista h a n.
d vid.
ten.
Det var.
icke d hycke.t .av kling-.
_.
.
och välsmakande Ö1- ne tyå ' ordentliga sorter, nämligen det egentliga bröilops- ande mynt, som man då använde sig ölet., ' Som anvandes vid måltiderna, av, m&amp;~ desto i i r a: &amp; " varoi ", och.
.
starkt och väls~aknnde, samt svagölet, ep omtänksam husmodert raknadi ...
det alltid isom -- en .. stolthet: att+ - k u n ~ ~ ge a.
som användes emellan deis % då .gas- ' et.
v..
m ?kring år 1830 som mor- &amp; or skulle triida i brudstol. '
Ett dåtida bröllop ' tog en hel ' vecka ' i an- språk pch tillr~delseiina.
.
iigde rum vec- kor, ja, månader i förväg.
f et gällde att förse gå.rden med sådana rikligi förlager uv mat,.
och dryck, att ingen brist uppstod.
utan det, riickte till och om möjligt aven blev nigot över, då de många bröllop ' sgästerna farit.
D &amp; stör-.
.., ', '.
,, '.
dottern s i och si iiininga kistor, fulla hterviinde h m till ghrdrn med iiiider- ined ' de.
.
rarnste Gngkladsr, d i hon gif- riittelse, ntt nu var det lian soni swrn- te.sig.
Att iiu icke tabu om andra sa- de för giisterna.
Och det gjordc lirin kcr nv olika shg, som hon skulle med- ocksi.
A r de niirm:ir (.
hiindra idljud- föra i I~vct.
Och Iiusfndern hade fur n:) kommo örcr 5 t h.
Och d;?
kali sin del att liimiia krentur a r olika slag man icke siign ntt inaiispillnn var syn- frHn de vnekr:iste iinghiistar i stallct n~rligeri stor.
Dragonen skulle rwkG iied till giiss och varjeh:indn " fy11: " tjiinstgör:i son1 traktiir och t:ilm:in IIII- (Iiij~~s, iinder o. d. fjiidcrfi).
Allt mist?
der drt I~livunde I&gt;röltopct.
Det r a r IW sl; god som nhgon.
vnni fiirdigt till dr1 11liv:inde bröllopet.
lirrler~berisnin~ S~~i~liiiiin skulle det n:iturligt \ .is ock- S?, skulle gisterna ortlciilligen 11jii- das.
I h t fanns en gninmsl riiderhittw sh r:ini.
Och d; irtill d r skickli~::iiatr korpral i 11yii.
soin varit med iindcr som den liygden lindc: it1 uppvisa.
G:iinlc I-Iiirberg och Sl~rlmanr-ii~~ilrrs.
poninii:rsk:i kriget och diir, enligt 1 !gc11 uppgift, 1ukl:it krutrök pil mycket nii- dc dugde.
Fiol o d i klnrinett lisntrra- ra Iiilll, som i detta ivs scen dc tjiiist- des incd snniin:i skickliglirl.
Or11 allt gjordc.
H m var i I&gt;esitfning n r en tcrknnde sig bra.
Vidcrlcken n r drn god sprBklida, ritkl kontlc lian, sh att allr:i hHst; i.
I k t r a r mitt einrllnii Iiisten kriniadc sig som en nuinmer- " Iiöst " och " skyr " (sldtter och skiirJ1 hiist, dl; Lejon, trots sinn sjuttio iir, och soinmnrsolcn log sitt I&gt;lidnstc le -- spiinstig och rnk, satte sig p i 1i:ins endc ö \ .er den \ .ackn och minnesrika Med d~i11i:l Sklilll!
~ l l i l i Il11] &gt;c- hygden.
Fy#.
söka albu sliiktingar, niirl~ocnde ~ i v i i l P i I~röllopsdagen nnliinde rcdan i soni de vilka 11ndde pil 18ngre IiiII, tidig morgonstund den gumma som ined inl~judnn: III pH den iitsaltn dagi-n skulli- kliidn hruden.
Hon knlludcs var:i s i innerlig~~n snWn or11 1) crist:i grmrnligen Lundl&gt;lads Annn.
och lioii bröllopet.
I rarje gird linde hnn ntt 1i:idc kl5tt en oiindlig niiiiigd brudnr riikii:~ upp n:imiiim pH: iIl:i dem, som före drnnn.
I&gt;rt var 1-11 litcn pigg ud1 skiilli!
lrjiidas, stora som siilil.
1 niinat intrrssant fiiiinm:i, som i detla a r w i i - fall kinde man sig missbeliten, si att d r Irsntt en siidan skirkliglat.
att Iion del kiiiide Iitt intrifla: att hela sill- tjiinstgjort som sildan hide i priist&amp;- skapet stnnn:ide liemni; ~.
d:ir o d i p i Iicrresiiten.
Under tiden nn- Korpralen skulle emellertid tr:ikIc- liindt- den 1) livande 11rudgun11nrn.
i t - ras, och nar lian besökt idgrn stiillen fiiljd a r sina giftasmin nigr:i sliik- r a r luin sHd.in.
att lian icke Iiingre tingnr till hononi.
AI1:i till hiist.
1) e kunde forlsiitln.
I&gt;et giillde att kom- stannade p &amp; n b o t nrstind frAn gir- nia liem, att diir s o m rusct ni.
sig.
för den, diir d smHningoin iiwn.
: ~ n d r: ~ att sedan en koinmandc &lt; h g Hter iort- gistrr.
sirskilt I~ritdpigor och brud- s i.
Och det 1) eriitt:is ntt det dmg svrnnrr.
Di- förrn voro försedda med en tid av niirn r n hel vecka innan haii kuliirta hand i Iihet, som fiangdr iicd- lyckats hörn efter dem nlln.
Men d i i t ryggen, si att man skulle kunna rrtn.
De senaste årens kvinnorörelse i Österrike.
Oversättning frin förf:s manuskript.
R cvoliitionen h r givit dc iislcrri- fiir tlcl siiilpiii perlikiibiht och I ' örstfitt kishi kviiiiiorii:~ iiihign liiiige ef-: !tt 11cv:ir:i eii förriiiiii ton.
hi det rört terstr; icidc riittiglietcr vida sii:il) lxire sig oiii spccicll:i kriiiiir~i~itresseii.
t. ex. iiii de iiHgonsin viiiil:il sig.
Bcsiltiiiiig- uin skyld för 11:irii och niiii&lt;lerHrign, hn en: iv iu ' istriittcii triifi ': idc dem sfi gott kviniiornn stillt sig över det ~xirtiskil- soiii ofiirlwred11; i i v:id det giilltlc: in- jaiide och gHtt fr:iiii gcniensniiit i cgen- rliitniiig till dc csistcrande politisk:^ sk:ip: iv kriiiii~ir.
I: illa niitlrn, rent p:irticrn:i. Sirskilt de 1) orgerliga kvin- politisk:^: ingeliigciilictcr liar det dock norii:i, soiii intt!
ron^ ens niad 11; igot wril I&gt;e~lriivligt fiir de iitanfiir sl8entlc p r t i iiicri inte dt:sto mindre kiinde sig att se i vilken gr:id kvinnor ii:^ Iielt och sig rcspektirc par- förp1ikl:itlc till politiskt arbcte, I d i i i i - Iifillcl i~iidcror~ln:it no sig i ett svirt liige.
Emellertid roro tier och IBtit egen iippfattning triiigas de: ill:i: irl~etsrillig:i och deltogo i val- i Imkgriin~leii.
strideii.
Dc förski erf:irenhetern:i r o m V:id soni tidig:irc varit det frisitina-: illtigi:iioiii ogyniis:iiiiiii:i.
Det var inte (le I~iirg:irpsrtiel iilgick lir repii1) likens blott: it1 det frHn iii:iiili~~ hH11 brast sfivil förstn soiii: iiidrn val inctl I&gt;lott i tillbörlig: iktniiig fijr frnnisticndc en represcntnnt ocli för1or:ide ~liiriiied liviniior iu:h att h~:t ?d:iiidc s8dniin pta- all politisk I&gt;i !tyl (: lse.
DI^ politisk:i ~:er:idi:s p i oliiiijlig:~ pl:itser p i v:illis- ninktcii för~lel:ida sig vid dciinn tid torn:i. ii1:iii ocksH: !tt kviniiorn:~ nu mcllnii socialdciiiokr:iterii:i och (le först fingo en verklig inblick i val- krislligt-socinl:i, iiicd vilk:i kviiiiiorn:~.
iii:iskiiieriets ~licniliglictcr och knep, i det förra 1:iIlt:t!
: ilrikt och ivrigt, i o d i v:id dc diiwitl sHgo vnr alldeles det scnnre i miiitlrc: iiital, saniarl) i:tndc.
inte iigii:it: it1 tillfredsstiilla deras iiiiie- Iivii~iiorörclsciis stiirre iiifil, sisoni 1) oeiitlc liiiigtan cftcr ideellt arbete.
röslriilteii, fritt tilltriide till iitlild- Men iiiir kvinnorn:~ viil komniit in ning~iiisl:iltcr ocli yrken, h:ide ome- i ~ ~ ~ t i ~ ~: ~ l I ' r s I: m ~ j ~ a l i e i l l i i r g - ~ ~ dcll&gt;:irt cftcr rcvoliitioneii iippnHtts.
1) et:i pli cll Iiigiit, riiHliiicdvetet siitt.
och och dcnnn onistiiiidighet, liksom nöd- det I ' iiiiis inget tvircl i m: III kriiiiior.
riiiitliglieteii: it1 vii1 det friikt:iiisviirda iiioiii: ill:i p:~rtirikliiiiig:ir fr:iiiifiir: illt nödlliget inoni vik1 krets:ir 1) istH ge- iitniiirkt sig geii~~iii s:ikkiiiisk:il~ och iioiii socialt Iijiilp:irl&gt;ete.
froiiikallnde: illcir.
h l fiiiiis, sfi iiiiirkviirdigt del en urni:ittniiig sv riirclsen och ctt lang- i k t i r: ~ I i i: k: i r 1 I: n re slillcstind.
Nu, pfi sish tiden.
visa kviiiiir~rii:i.
I h wt:i \.
: id dr. rilj:i och sig emellertid ett iippvaknaiide av de siig:i del kort och tydligt!
i11:iii fr:iser ganil; i krafteriin till nytt lir.
ocli iiiiii:l$llslösl till.
Dc Ii:i iiii&lt;I:i Iiiliii- i3iir:irinnorn:i: iv krinnorörelsens tills &lt;I I i: illIl:s i l i t i I I ~: I I - idéer tililiöra gcii » nig~ende dc frisin-
riade, som under de senare b e n legat slagna till niarken.
Nu, liar emellertid en rundning intrátt i politiken som frinkigit soci:ildemokratcrna gan sk:^ mycket av deras liit~llsvarande infly- &amp; de, ty genoni Cen&amp;veplnnen för 0s- terrikes Atenippbyggnnde, som &amp; stad- kom ett still~&amp;lnd.i valutans sjunkan- de, i r de borgerligas iiiflytnnde i sti- giinde.
De lin rest sig ur den liittills- vnc:~nde spliltringen och sammanslu- tit sig till ett bogcrligt-demokrntiskt parti, ocli inom detta arbeta kvinnor- na med.
Tre stora kvinnoorganisntio- ner, Osterrikiska kvini) ornas national- förhund, Föreningen för politiska kvinnointresscn (förut kvinnorösträtts- komniitth) och .Rohö *, husmödrar- n:iy riksorgaiii~iltion, ha slutit sig till- saminans i ett kvinnoförbund, vilket startat en ny, förniimt ulstgrd k!
' inno- ' klubb, som hjiidcr kvinnorna tiliftille att rbkas under sillskapliga former och som föratistiiltar koiistnarssnm- k v h i och föredrag.
Hvinnornn trivas s5rdeles väl i denna omgivning och dclt:i siillsk:lp, ocli de f ö r d n g som kjiidns äro instruktiva och väl valda.
ileklagligt: r blott att den politiska .riktiiingen inom den har framkomna rörelsen inte lovar nfigon frisinnnd ut- veckling utan att de ledande personer- na se som sin Iiiivriduppgift att h311a nere arbetarna, och till dalta m8ls vin- - nniide - som det redan visat sig iiveii förbinda sig med reaktionen.
Kvirinoiörbundet har börjat att he- fatta sig med den för ögonblicket sär- deles viktiga friigan hum de kvinnor, vilka i följd av den pigiende tjänstr- mannaexploateringen avskedats frun sina befattningar, skola skyddas för ruin och pi vad sitt driiixi taktiks fort&amp;ttande skall kunna förhindras.
Viirldskrigels sorgliga erfarenliclw 1i:r emellertid visat oss att kvinnornas och andra undertrycktas alla rättiglie- ter och fvrvbrvadc f ö r d n e r arv byggda p i lös sand s &amp; länge vi inte Iiii nigon sikerhet för att inte rn plöts- ligt Iössluppt krigskatastrof iter s o p r hort allt det som gör liwt värt att leva.
Det viktigaste i alla kvinnostramnden !ir att arbeta pi uppelifillniidet sv fre- den och att klnrgöra det vansinniga i kriget.
Denna uppgift har i Oslerrike tagits upp av den österrikislin q e n r n av k !.innolig:in för fred och frihet, vil- ken siriivar att inom borgerliga or11 mbetarkretsiir athreda tippfattning~n av krigets fördirvliglict ocli iindamäls- löshet under alla omstiindigheter och att väcka opinion för energiskt mot- s t h d mot kriget.
P &amp; utgbngcn av dessa bemödanden heror om överhu- viid den basis kommer att finnas.
p5 vilken vi viljn bygga upp nllt annat.
OIAA JIISAH.
' k i n g i i.
' &amp; i a f i s.
s i M " h i t m ' # &amp; a &amp; val nv st,Rcllr.
, rilkml nlfbU d u n d a .tl liil L i n k O p i n ~ r k r c t r c n ~mmanlr6ddm ordinitle lladimbla ii&amp;nlida h - sia dm 18 r h.
1111 AWIO L lilnaaon, .im Edla NiLdoti, h A m G&amp;, silkkipdi lokal under ordf8mndwkop av fru Korolina Vasieaxon.
' lm ' H h Ljnn#.
~pavlnnun Lohian Slciihock.
Av iIym * eni .Ini A &amp; Winliich.
I L m .Schnk " itjollbs~ I m b d l l d a c fmnqick l+ i. nIt krcueni mcd- och flkrn ' linnM ' Ak&amp;n amt n@ilk fr0 lomannbl nudm I n 1 opMlllt Ilil ID ?.
&amp; T ' S i e d B o n d k n n dl&amp;fm ' ~ylwhn.
' Ml hipp- b s i 6 M a.
Par da orhalaKim hado kWam loanla qmmldos h ' UUy l a i w n. '
frbkm siartat cm I l r a l y a.
mm halls Oppan under &amp; imria plllrroP odi ripkon AnrL Wennba # febr.
oïh m i n mlnadcr I fjoL Rbckcr och anm1 nyhidos bm h ' A l k m n n k b f m .l &amp; tidskriflor hade in ' n l h n i n h e h IrRoaU#l S m o ~,.
,.
skinkla till dcnanmnu odi iokil gmlb upp- T i n ' m i r o r v mnrddei Im Conhlld P o r r Ulili i Ljun#sIultiko holin.
Wkamn h t Und mb Mken Klan E d a med fru S i p rami hade tii a~pendiir i t a s ~ ~ a f r i c k o i r Sunddin rom nipplanL Slo~@rdcm.
Rimforn.
rnalqiili 100 kr.
och Eiiw m8ldiirhnndlingnrnna ilut höii h HO.
L I p c d a I I dcvcr vid Linkllpingr f&amp;- Pabx Lntleman R i r d n g om =Nulidens ongi &amp; d i a p n k L h h folkakda ¶6 kr.
Rlken- kvlnaa .. Sednn p m g n m m i I ' aiAgi # enom- r h p e r n i bnlinrcndc pi kr.
1.0E.ö:lii.
y @ i h i m l i d n ddh#ama till enkdt sim- kr.
Ilök97 u @ a n timbdilUnin#.
A n n u r - kv6m I L.nlmaniuaLcdanr lokal.
S h # ut- frihd boviijader slymim.
rom ' d l n n a i dn fiirdca hlmndar a r k m l m E P~pUng och h hollicl Alcnalildar iicli d l c d n h l l r uv gr^ S l d d Bondrsann och som avalutdq nJöqs riunnn L. Stenbed.
h n r n o U. Tollin.
K. unbont mHldi # i r jodms.
Vid raniim h8llbl Bynlieinmrnoniride n l - Gneliur, E. S8duyrirl.
(roLnnma S. Tmme- den liU ordfannds I m Augurla Jilmion.
tiU dm.
T.
A m.
A.
\ Vohlbcck.
E. Pclwron u &amp; vlco o+filrundo fru Edln Nilwn, @ l ickrc- 1.
Vallqrirl.
Ii11 ordfihnda omvoldoa # n- vinnon L. Stenhock ncb 1111 kniaiifllrvïltui.
l i n m och kanrllr friikan llnnnn Abron.
Mkcii P. Pobrmi.
Till rekrolmm n ~ a l d c i ~ r d ' K n.
iom m d u t nr11 1 mrlumhei bli Mkcn T o n Amc cflcr I r ö k a A.
\ Vuidbeck.
IT.
hkr omliiiliia med aynnerilgt s b r i ' in- rom undonhett dg IlcrroL imsie.
De N k krdamillana h i varit m+ E k r iimmnnlrädcli ald hW.
d n t i d h m - kel IalrlkI M k i o och vid IT &amp; du1 upwlok morrna ordfarindo L IqlLakolliimnm O. U- m b k l madlcmniar lin icke mindn In l?
wmdahl oil R r mllminheten iviell mrcdmg U m c l k r c l i c n r lrrnifllc libllx den Il om kommuniLLillas i Linköpim # - lad- fohmnrl undcr ordfanndaskap o r leklor Siri alng Ohnpn.
S v a l i l v r ~ k r c l r e n b d e d m 17fciu.dtt SiyAae- ocl!
mriiion ?Jic~lldawnn # d- Lrxmälc b Piidhm.
n n l d t+mi riec d- k+ ~ ~ y r h e e; l u ~ ~ d n hn ?och tmk- ' fannde appnadc m m a med att crinn om anm onmrafithnl. '
' d m slom fadu, rom d&amp;t k m k n p m n ' Som ilIrdnunmlc iidi.
JA U. Sdliolln ordi3nndm.u I m M n g i r d a S y l d n bott- hndonbetl q dlcrnl f (lrrU1ndu n@, mr- @ ng.
Di krricon vid a n IllRomst pi boa- rid M o r Sid bhn#mn mldgr.
tu1 y d f ö n n - lon 1911 u l d # l m SylrCn till,dn o n l f h n d e d c aWralrcladamiilcr ~ &amp; i l d c i kh hudo dolla v i h t ii # von cll iyckHgt val, koiulltnands dn rtyrdam cfinr dilla Alun- vmrlilr ilom 4örhnppningir kniX&lt;U till hm- di: r. ordf. b ' mlinnari E.
G r n l r ~ * km, n n Intrcris odi dugQhet.
1 m y d e t # d- Lcmi.
lioken Annn dilmnll och aknllmllrlni.
ni.
kfindes dlrfilr &amp; kunden odi ibrhlen.
M k m.
l w l n r g Oqnlat.
Par b * &amp; r I anrlulnln # till ordfönndmr ininmord rlpc1Lni nr Im Pänny B m l d l i i och Im ajan # d h p i konimr E. Esplln # .not @ Ber Gudi POnbeT &amp; ' 011 d m Idel ddds av Hinnikminni.
nn i n i m ~ nide, r h a k a 1j0,@+ O &amp; Sedan rlyrelre- och reviaionrknlldren fil- ' i ni % i i nch tiw - rorrru1-ter M-.
:.
r k e n Fanny: ' .Hohberg: och .fröken Eka: Sclwt- ver.ksamt pionjärarbete och till ifraken - S.
-. '
_..
.
. '
,.
.. _ .-.
Witf för h a n e s anbete som.
revisor,.
jämna- i.
Man beshöt.
.vidare - att.
Urnakretsen skulle, des e n historik av .huru frågan olm kvinnors inrik4a Sitt: arbek.
: pil .+att .:.olkn.
.länets.
stipen-., ti.11 tra.de till statstj&amp;a.sterna under - &amp; rens gAng diefond och bilt3a e n.
fond, avsedd !-att helt: förts fram till d.en aktualitet d&lt;p.
iiu inne- ined, dess .eller - delvis .. betaIa avgifter f ör - en.
pepson p5.
har, var.pii Stockholmsres~lutionen~.
; .krav .på att l f r ~ g a a s lösning vid årets riksdag det blivande: hemmet för .garnda .. av .den princi- att anoMna Idoiskdons-.
måtte innebära ett ~hävda~nde.
.
.
.
.
Likdedes begli+ piella likställighet - mellan man .och kvinna,.
kftnar ' i fö~ening.
med - mkvä.m.
- Ett 30-tal ny.a medhmmar ingingo i bor-.
som de av 1921 a r s riksdag.
antagna grund- t besakt av, &amp; t 60-4d per- lagsändringarna .5nn&amp;iira, antogs.
Harpa eningen.
~ ö t e var.
lämnade fru A. Gieroy- en .demonstration,&gt;.
soner.
i ~ 2, Varens pl.anerade - upplysn5ngsk:urs ahade,.
ord och ibi1.d av Rimiforsa.
och; ~ ~ k l samt på gryind-av xLt advokat Eva Andch, som lo- visade slutligen-.
någ; a ' .bilder från Baltiska ut- va t sin medver.kan; blivit förhindrad resa.
stiillaingem.
Absta.
och # det gamfia originalet.
~ p p;.
~ ~ s t nigon: .i nian omläggas.
Den l5 därtill, varpå &amp; ag följde av fröken Ingeborg och 1 7 mars föreläste emellertid fröken Axi- Norrman, ackompanjerad av fröken Bertha.
Ashlund.
.
anne.
T.horstenson, St.ockholm, över ämnena 6tyrelsen Siar konstituerat sig med - fröken. '
K v i n n a n i s.
t a * t s t ' j a n s t ooli G l i m - t a r u r d e n i n t e r n a t i o n e l l a k v i n -.
Weimberg som ordf.,: fröken Rosentwist som n.
o r ö.
.r e ' l s e n och 1rursen.s trebdje föreläs- .v.
.ordf.
och.
doktoriirnan Gierom som sekre-.
ning utgjordes av .rektor N.
H. Nymans terare ooh k.assaförva.liare.
- Aedog6rels.e f ö r .skolko.mmissio- N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hade, den 21.
n e n s.
f ö r s l a g,, på vilket .diskuss~on följde.
- mars årsm6te.
Till styrelse Alervaldes borg-. '
H ä 1 9 s i n, g b q r g s k r e t s e n hade - den 22 k ä s t a r i m a n Fanny Björkman, ordf., .fru februpri årsmöte å Hote &amp; Continental under ~ n n a Elg, vice ordf., fröken Greta Leijon,.
.
o r d f ö ~ ~ ~ d e s k .-av a p fröken Signe Wenwberg.
sekr., fröken Emelie An~derssoon; - kassalförv.,.
Sedan Qos- och revision@erattelser. '
upplästs fruarna Ebba Beckman, ' Asta Sundin och bch.
decharge beviljats styrelsen .skreds till Hilma oman samt ifröknarile Aurore Kling- val bv styrelse, vaiwid .frö-arnn S:igne Wenn- spor,, Gerda Ma.hströni, Betty Olsson .ocli Ijerg,: Sisne.
Rosentyist, Ltonie Deshayes, - Dagmar Wess ' berg.
Tik1 suppleamter omval- Tlheerese Rjdlberg och fru Astrid Gierow åter- des fröknarna Rubh Dahl och Gertrud He- - vaides och förutfarande suppl.ean.terna fruar- lin samt till revisorer fru Karin Freese och -: ca.
Aina Ake~son ooh Helga ô j u n n e s s k ufså- .fröken Octavia Sunddl med ifröknmmsi Gerda .gas till ordinarie ledamö ter efter .fröknarna Lund,man och Anna Nystedt som s u p p l e ~ ~ ~ t e r.
1922-23 h a r av .för-.
.-Mag @ - P111aten.
odh .Anna S. \ lmi~mn, solm un-.
.
Uader.
arbetsåret.
.danbett .sig g terval.
Suppleanter blevo f r u - ~bundskretsen till~sanimans v e d tio av h i n - ' arna Sigrid ~jöva1.l och, Selma SHögstedt- 01s- noföreningarm i Norrköping anordhats före- jäsningar.
i stats- och: kommuna.lkunskap.
.
.. son, och till revisor omvaldes fröken Lotten: .Bremberg.
o &amp; nyvaldes froken.
Carola Föreläsare och föreläsningsämnen h a för de r.
Henckd.
.efter.
- fröken Sofie Witt- .med.
lfru .trehkon ~föörielaisningama vari t: ~ e d u k ~ t ö Tor- S~tlaitsQegir.
: epp .och.
' Vera Barniliielm och froken.
.Elin.
.Witt som - stenFogdqiist:.
s t i a t s w a l v t n á n g a r .i S.
v.
e r i g.
e ~ s h i s i t o -.
S supplean ter.
.
.
r9 a; iborgm.
G .. A.
.Björikanm: Slt \ af s m a k -.
.
Ti1.1.
kretsen.s, representanter vid - förbundets tern-as orga.nisation och arbets-; ikrsmöte i Göteborg utsågos fröknarna Wenn-.
.- berg och .Deshayes-samt ifruarna Gierow och m e-t .o d e r; redaktör Carl Wsard: M e d b o r- Sjunnesson.
.med fröken.
Rosent \ \ 6st och .. fru g e r l i g a r a.
t ' t i g.
h e t e r ocvh s k y l d i g - h e it e r;.
jur. kanld.
Eva.
Anden: A k 4 e n- .. T-ögstedt-Olssk som, suppleanter.
-.
s k a p s in.gAen.de o c h u p p l ö s n i n g,.
.
- .-.-Sedan ordf-öranden.
: framburit k~etsens .var- A k t a.
mnzkars rättsf ' örhA1lande.n;: apa.
, tack .till- h ö k e n M. Platesi .. f ö r .&amp;gårigt,.
::: fe ..: .. i.
, ' .s .t ' ' ' ' ' &lt; ',, ': a
, - -.
- v P.
.
.
.
:. '
.
.
,: .-.J::; J -.
,.
1 m ö. k ... ' &amp;.
!t.
7, n ' &amp; &amp; a&amp;tr$$d %: * n 26 Föreläsniiigama, .som varit talrikt besökta,.
.
febrpari i, &amp; laurip, högre &gt;ärovi &amp; @ r flid&amp;: h a .lämnat något i vinist,: som avsatts .foF att, ~ ~ ~ h a n i ~ i ledd &amp; 01 (df6ik- ~ ~ a hr r n .ikrglsens a .under ' namn- av P Norrköpings kv.inn~o~föreiiri-.
- d &amp; &amp; u ~ l i s x b e l h Quensei ' Som $6redrog: .$en.
.gans if+ fidaisrniingdkaisiya !~ ', börvaltm s av kmbssty- av f&amp;bundebs centralstyrelse utapbetade kedo- ' .rdsen i ' och för.
fortsatt.
social verksanihet.
r.ör ?nlde l&lt;yiin@ons ~ t i i ~ ~ ~ .ei ~.
i i i !&amp;ab- de Efter.
förhandlingarna .vid tog sanIkvam tjänst, .varpa .kretsen enade sig om föIj&amp;.de.
.
- &amp; ed uppl@&amp;ing: iv fröken Ester Lindström.
uttalande: Fredrika, ~rex$enförb&amp;dets kr &amp; i.
.och sång av Lilla Damkören, varpå ' lsup6 M a h ö, sa.klad: till allmänt W t e den 26 fe$ru- '.
: följ &amp;;: -.
.
.
.
ari, får med anledning av d e n ' ~ ö r e s t k n d c.
G, f i v l e k r e t s c n hade den 26 f e k a n rik ?dag&amp;ehandlingen av: förslag, 1311.
' lag anga- kvinnas behörighet +$l statstjakst ut- s~ssionsruin m- ' 2wsmöL.e i ~dr.ät ' selk~iliin~arei~s .der fru Anna 8erggrens ordiförmdeskap.
Ef- tala ' anslwt~iing $1 k. m:ts proposi ' tion, och '.
riksdag.
: vin-.
- ter g o d k e d.
styrelse- pch revision~berätt&amp;e förväntan att Irhgan vid denna.
' ...
.och .sedan deuharge bevilj.ats, förrättades or- ' ' ner sin ' lö&amp;ning.
.dimrie v d.
De,, !av, styrelsens feni medlem- - Lördzigen den 14 &amp; il '.
halde: ~ m e t ~ h ~ f i f &amp; i t.
- i ifrågan ' Kvinntiga.
m a r, som vor6 " i tur att avgå, &amp; öknArna A n m, Iiigt d~i~sikuasi~on~smote .qkeriberg, Vivi ' Vciig,.
Elsa Vengcilin, fruarpa.
pniister ii.
Fni~nuiiarelogeims .sto.
: sal lmëd dr.
Signe h d e r.
s s o n och A n m Klingberg .omval-.
Lydi:.
, Wia !hUtrömi isom iiuddare:.
o ~ h.
un !dm odes med unldaiithg av deri sistnämnda, som.
.fru.
E. Quemseh.
ordlf~ra~lidleskap.
.. BLamd de u n d a d e t t sig Aterval och som ersattes med.
over - 300 närvara:nde.
: markltes flera av .. l+ta-, d:enis.
g r iister.
I ~dLskiussionen.
yltitinir3.e sig.
.
.
..: .fröken E1s.a Sidvall.
.
.
Em.eil.ertid: förelåg a v ~ ~ I e d $ avsägelse s av bil.
: a. kydk:ohei+de-.
Lpsanlc@r, pastor.
Herrlin, ' kreksor.dfornnden, b m ' Anna Berggren, som p &amp; ' fru Est.er LutCemnn och f r u .lain W1asne.r.
.
g r u n d av.
bristande tid .sett sig nödsska.
att - A; v i k a k r e t s e n hakle, sitt ?q-sinote- ' d &amp;.
.. av @ o ~ .u:tsågs h i hennes: sialLe till ledamot av 56, februari vaiv,id.
f.
ö r u, t % -.
a n d e ityrelse och.
.styrelsen fru M,arta Ekntan .. Till o r d ~ ö r ~ i d e.
ieyi.soreS ' omvaldes.
Styrelsen utgöres så.iedes~.
: .för: kretsen vajdes ifröken Anna.
A ' kerberg.
I ' av .fruam.?
.E., wall.
' &amp;, C; re.ta ~ o g s t a d i h &amp; ~ i l.
1 ~: övrigt konstiluerade sig udarpå styrelsen med Teklo .Olssoa ' okh ~jikedt, ' ~ l l m n .-:fru; Anna Bj-öl * som v:#o~+dif., f m Rumt Bensow, - Roibsap, odh revisorer ' äro .. frö ' kn.$- ' r &amp;.
.
.
.. sekr.,.
' frii mart ta.
Ekman, .v.
sekr;, höken Elsa eda gberg och .ildur ~ 6 n b l a.
d.
.
.. ...
.
' Vengelin, .kassaförvaltare.
.
.
@ Reviao cer.
ibbvo.
islom dörut Ifriilknarna: Inge-.
G 6 t e b o r g s k re.t s e n lsa~mmitradde %.arg Lufldiis.
o &amp; i~ii ' sdbbot Jorh~aniss~on mdd den.
27 februari till arsmöte ' H.
Caroline Wijks i frua rm Veislengren.
.oah Rringlieiiim soin: suppBe- asjuksköterskehem.
Sedan .styrelse:.
och ' revi- ' sionsberättelser upplästs och godkiin-is ' .och Till den .avgamde ord-föranden: fram * fii+des: ansvarsfri~h ' et kkviljzits.
.
styrelsen omvaldes: av ifröken Annas .. Sun@bmn etlt .. vamit &amp; ack .för.
d e n n i: och &amp; estar Sliledbs " ävf: .. ffu ' ' M ~; - v &amp; T ~: !hennes im tressera.de aribete. '
.för.
!kratsen; varpå ispdow; ordf.,.
fröken ' Tlliyra: ~ !ullg&amp;m, v.
o ' fd ' f., len vadker Sikil Sibi aned a n m m e r.
över- ifrök.en Keristiri Fjett.erslröm; sekr., +di- ka.&amp;ai Berggren;.
'.
.
.
.
%mn ?des.
till .h förvaltare;: fröken Anna; # Löiinerbl&amp;d: ' och ':: fiu.
Dem.
22 un+rs.
.ihlade.
krelisen.
elit .tairikOt, @ ctsök.t Lily Kjellberg.
-- Suppl.ean ' terna,: fm Astri ' Ee-.
: m6 te .på.
~ e n t ~ l h o!
e l l e %varvid t, fö$an,dlingar- .-yiss.
. '
och ' fru '.
: Klära. '
~ i j k ' a n d e r, .omkldes ' ' ' ', ' l ' S ', ' '.
, ': I.
t,, a, ni ' ma ans son,,, I;. '
. '
'
Ekaledm Och ä r e n d revisorerna, fröken Fri- dn Ajerlberg ooh fru Miirla Wiillerius.
Att som ombud representern k r e t e n vid IÖrSundcts iirsmöte i Giiteborg d m 12-43 juni i sir ntdgvs fru Mary r o n Sydow.
fröken Anna l.hnerblnd, fru Idilly iijellberg, fru Astri Letrisson och fru lilarn Wijkainler.
Sedan föreningsförhnndlinganin voro ar- slutade vidtog en diskussion oni Iichovct av m ki.bnornns klubhlokal i Göteborg, inledil av gj~mnaslikdirektören, friikcn Karin liarling, vnrunder frmukom alt inan syntes bysn goda ftirhoppningnr om plnncns reolircninde man n n d g del klokast att göra cn incrn blygsam början för all sednu r &amp; mycket siikrnre odi hiiltrc nsi friiin till dct slörri?
nlllct - c11 kvinnornas hus i Gölehorg.
K r i s l i a ' n s t a i l s k r e i s e n hndc den 27 felirunri möle i flickliirovcrkets höglidssnl, varvid apoteknre L. Gentr fnin Lund laladc iirer iiiiinet P s t e n l - o c h s ä r s k i l t h u m - Ii u g a in c d i c i n med bulcdsugïndc skiopti- konbilder.
R o r h s k r e l s e n saniinanträdde lill sirs- möte den I mnrs i flickliroverkels loknl un- der orrlföra3desknp av fru Leonore Oden- crnnls.
Ars- och rn~isionsberällclser föredro- gas och dechnge Iioviljades.
Till styrelse omrnldes qru Leonore Oilmcrunls, ordf., frö- ken Vnlhorg Carlström, v. ordf., fru Ingrid Qirlhaum, sekr., fru Snrn Lapidus, kusinför- vnltnre, fru Mnnnn Rinddrnnd, fröknarna Ilannn Sjöberg ocli ölisnhct Linder.
Till re- visorer fru Dagmnr Borg ocli frökm i ?Mm Nilsson sam1 lill revisorssuppleunter fröknar- Iia Margareta Riley ocli Ragnhild Andgren.
Till kretsens representanter vid förhundots hrsinöle i ' Cölehorg uldgos, fru Ingrid Carl- baum och fröken Vaiborg.
Cnrlström med fröken Alfhild Grevillius som supplennt.
Ener förhnndlininrnaa " - s h 1 I6mnade d r Elin Odencrants cn iiricnternndc ilversikt av Inl- gan om kvinnas hchörighel till statstj6nrt.
varp * mötet uttnlade sin nnslulning lill Stock- Iiolmsresolnlionen.
K a r l s f a d s k r c t r e n, toni bildades den 5 mr.5 daer böredng s v frbken ' Riyrn Kull- pm, GÖtehorg, " h S v e r g e s k v i n n o r o c h Fredrika-Brcmer-Förhundet.
hur vol1 till styrelsc fruarna Nancy Enwall- Gnndeli, Ger &amp; Hel5erg.
Jlilli Klme, f r ö h u r n a Signe Lofgren.
Sinn blide.
H a i m Pclernn och d r Gulli Ivarsson-Pnuli.
Ebum stadgar- na bestiimma alt styrelsen 8kall konrlituera sig inom sig själv, uttalade mötet sin önskan att fru Hellberg nuiile överlaga ordförande- Sk.qIe1.
\ Id sammanträde av styrelren utsägs fru IieUberg Ull d f ö r n n d e, vicc ordi.
Idev frni Enwnll-lianlell, k a d i i n u l l m e fru H. Peter- son.
TU revtvorer &gt;-aldes fm Gerda Ol,san och h Anna Anderrson, till rcviJorssuppk.- anhar fröken Th.m Freding odi I m Ruth Ldius.
Till kretsens represenlanter vid iörlmndels Mirnndc lrnniötc i Götckmg vnldcs uid krets- niöle den 9 nprii Iru Hellberg, .fru Gnrdell ovh fr:hcrdnhnn Leijanhufvud, IiU d o s a s supplnntcr doktor Astrid Clciw.
fröken Ilnnnn Peterson och fru iiildegard \ \ ' iiel- gren.
H k i p i följde föredng nv fröken Anna I&gt;:ini~.L *, on om .Frt.drika Brmers persal- lighct och \ verk.
nml gemensam m p e i Sladdrällarens tlubln.iining.
S t o c k h o l n i s k r e t s c n hadc med nu- ledning u r del nyligen fnmlagdn kommittE- bct.änknnde1 nn@ende kvinnors lilllrädc till pr6slerlig ocli annan kyrklig tjlliirt offentligt dik.kussionsm6te den 21 nmrr i K. F. U.
&gt;!
: s storn sal under $röken Ellen Klemnns ord- fiirnnderkap.
Son, den fbrrln av aflonenr tre hurud1nl; ire Iämnndc dr Ljdin \ Vuhlslriim en exposi.
a r fräguns utveckling och läge i in- och ullandel; kyrkoherde G. Bokander, andre talare.
deklarernde sia principiella nnslutning till meningen 311 del prärlerliga ämbctcl rkul- le st &amp; öppet fiir kvinnor; Ieklor Ernilin Pogel- klou.
som tredje mledarc.
gick frigins sjalvn inre pruhimtälining in 16 livet: I vrid m i n del offi&amp;lla priisterliga iimbclct k m räcka tiU för del inre niidgnndc.
som IringJr en männ %ka satt Inla och handla 4 Guds vag- narr.
Ben stora tnöMokalen var fullsatt.
I den d ä d fiiljande diskussionen, som med sliirsta intresse följdes a r det tnlrikn nudito-
Notiser från bokvarlden.
w-.
~lom-lei P &amp; Lilcn sVuiurk kuiit~rlLi i In: iiktcr .uv Amcdicc Iijdrck .. A l k r l llottnicrs fur- lag, lQ22.
Aniiiihi UjGrck inlrodtiwr~~r dn.lilln koitie&lt;li~i dl grnciöst lwkuntlu i sitt * FCrurd * nU inrm helst cndnnl skulle viijii citcni ilctla och skriw under: konialiiiii njiilr Pr liku iiIskviird cw:h mlig soin förks pruciitulion ii \ - don.
Hillrialicn lfir nt~iii (l @ pB eit pur ~~illikt&lt; ?r inliig@~.
" .icnaugn niot fiirordct.
I.lirI.
niigcr .helt Iitt.
iilnn tonvikt.
ntt hon Iiist tilig$~glig li !te !iir i iiin- ncl.
Knmcdinn hvr vid linndcit Bl1 +l 4r siirdbics ' iiibdc~ !dc studier som b &amp; drivits.
Jleii Inri,niviinln Prligliel wir- inurl Iioit crkiiitni !r ut1 Iion attilil I.ii~iids tinl agh !~ll~iln~ !&lt;luii Irdii !inija q n i i IIII- tcckningnr, tnl, limv ni.
m.,,gfir kn:ip- ~ $ r~ttviaci 1 At dun ' skickligltct «ch I:iktkiinnl:i, soni d o r l mcli~acii d inim- ghlprrik i ilotln Inll.
&amp; h till sist.
\ lir- fiir skryta iyxl ntt hon upprcpndc @ inger @ tt och f1nncr:it p6 Linn &amp; Hlinint:irby, i ~ k l ~ j u r i i n k s l i nypon- ' riiniiriius tid?
Dcttn kuiidc nnk:igt Iiini- nnts fil pulilikeii ut!
komtntcra.
turks I~cm~m~iilii~dlict sliillct iir ?tvetydig.
$@:iii Iiinri fmd:it sitt nainvctc niuil d e i t fullt bcritlil (ndc nii~niirhingnr, k:in m i n cmcllcrlid tilliiggu: ntt inednn IIIIII!
liiscr d m m komcdin kinns det IIII II, lirdc innn rcrk1,igcn filt Icvn cn lj !ivlig snminndng ' lur l60 Ar d a n med Li,nnd pO.
!iuiis Hnnt~iinrliy.
i Ilma siiillus gnrllicls ninioslir i %h nn- sikte inol nnsiklc mcd Iio~iont njillv.
*.
b U W + ~ =r och ' hcdji!
.I. '
A. Lindhlnds f8rliyl.
ai.hmmW s!
!mlt !i#~t
.
.
1d &amp; att på ldktta satt samla och be- vara hågliomster och livsintryck av le: vande samtida ar iitomordentligt god.
Dessa tre samlingar, som: nu ' finnas: utgöra också i itort- taget viirdefulla person- och kulturdokument; genom dem har tillvaratagits.
en del för kommande forskare ovarderligt ma- terial A t t värdet i - dé enskilda fallen varierar ar självklart, ' liksom att diteringsprincipen tvivelsutan ar diskuterbar i av6eerid.e på överbalanse- ringen åt ett visst bestämt håll.
.
A an- dra sidan måste jii .erkännis att för- läggarna härvidlag givetvis ha själv- bestamningsratt.
I vilket fall som helst kan det kon- stathas att vid sidcm av de uppteck- ' ningar.
av större .och allmännare in-: tress$, av eller om k h d a och framstå- ende personer, som.
förekomma, på- .triif [as andra, av mindre .allmanhtres- se, men i överraskande grad ' fangslan- de genom omedelbarhet och friskhet och som .gömma .på enskilda: erfaren- heter och upplevelser, vilka man tack- samt ananimar.
.
.
a ', ' -.
Viktor Rydberg * En levnadsteckning .for barn och ungdom ay Fanny Eken- .stierna.
(Biblioteket Sverges - Vår.
X.XI1.)
.
J.
A. Lindblads förl~g.
levnadstecknare .kan - skattas lycklig, ' som får välja Viktor Rydberg .nar det galler a t t för - barn och.
ungdom st.allsi fram bilden.
av någon av våra ' marliesman.
Har behövs.
inget peda-: gogiskt pekfin ' ger för att hålIa fram de efterdömliga sidorna, Viktor Rydbergs gestalt har sin.
' egen- okränkbara plats i en atmoisfar av adelhet och renhet.
Han, Dexippos diktare, hör ocksa .ungdomen.
direkt till:.
Ingen hqr.
star- kare trott på den.
Och man vill inte: uppge ' föreställningen om att aven hos demn de onda .tidernas: ungdom finns innerst resonans ' för ' den ' .idealitet som var ljv~villkor för Viktor Rydberg.
&lt;Med kärlek .och pietet har Fanny Ekenstierna fullgjort sitt arbete. '
-.
en, -.
ELLEN KLEMAN.
~ e m O &amp;.
hdsh&amp;~, - års&amp;,k: 1823, given av F Q r e n i n g e n. f ör ' .R a t i or n e l l H u s h å l l n i n g o ' ch KOO- p e r a t i v a F o r b u n d e t, Stock- - .. holm.
.
Spara!
Så lyder ordern i all hus- hållning.
Spara betyder.
i regel in- skränkning.
För hiiislniodern a r .spar- samheten ofta av annan natur.
Spara kan.
har betyda förbättring.
Den billiga maten ar ofta i - fysiolo- gisk sammansiittning Överlägsen .de dyra fisk- och kötträtterna.
En val skött ekonomi borgar ej endast för det egna hemmets basta.
.
Den ar ocksa grunden för hela landets ekonomiska basta.
De varden den ' val inredda och .val skötta bostaden ger kunna ej ma- t.s i siffror.
De äro &amp; arför i dubbel = mening av oska-ttbar.
naur.
I ovannämnda Arsbok för Hem och belysas dessa tre sparsam- hetsområden från.
olika håll.
I .Det - stora hushållet.
av Anders Orne, .. Konsumtionsföreningen Stockholm.
av Nils Willner, .. Rationell Hushåll- ning .. av E. Bergström och I. Walin, måste husmodern få känning med det allmännas beroende &amp; v den enskilda ' Iiiishållningen.
- T. Tunbergs artikel .om: .Vår folkföda.
och Ivan ' Bolins om: .Våra födoämnens beredning.
kasta ' var p &amp; sitt satt nytt ljus över gamla brister.
- Den svenska trad- agårdsodlingen. '
belyses fran - olika syn-.
punkter av Gunnar Andersson och Marta Karlgren.
-- Vidare ar att fram- hålla artiklarna om - våra - bostäder, vilka i hög grad föra bostadsproblemet .till sitt ratta plan: Bunskapen ' om vad som bör krävas av en.
.
god, bostad.
.
- .. Ren för~tröelseläisning bjudes i en spirituell.
artikel om: .Kvinnan ba.kom ' disken.
av Else Kleen.
- För.
den ' rent materiellt.
kunskapstörstande a r ' sörjt i en artikel om: » Såser » och de- ' ras betydelse för uppiffningen av den ' dagliga matlagningen.
.
- Hushåll, ' ' T. H-N
H E R T H A ~ i d i k r i f t for den ivenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Brsmer-F8rhupdet, ' ed aktör: Ellen @ man.
.
,.
Förbundsmedlemmar erhalla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid pre~iuir~ercition sker direkt genom Fredrika-BremerFÖrbundets byr8, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- handel.
Pris för ostupplaga: ' /, år kr.
6: 50; ' /, år kr.
3: 50; år kr.
1: 90.
Lösnum- mer.
65 öre.
ej aktion och expedition: 48 Klarabirgsgatan Il.
Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar kl. 7-3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 71-4 varje söckendag.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Tidning för Lararhnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan.
Redaktris: A n n a H a m m a r d a h l.
Adress: Pipersgatan 9, Stockholm.
Utgår till skolhusen, speciellt å landsbygden, över hek Sverige.
Kom- ' munemas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjanster.
Tidning för Lärarinnor fyller 1923 25 år.
I (Collan-Oljan Varldens förniimsta luder- preservativ, gijr skodonen absolut v a t t e d ä t n och minsi.
d ~ b b e l t varaktiga.
- -.
A n n o n s e r för HERTHA upptagas av fröken INGEBORG BERG- STROM, Ostermalmsg.
31.
Rikst.
757 83.
Riks 75783 ' A.-B.
~ o l l a &amp; ~ l j e - ~ ~ b r i k e n T. OLSEN STOCKHOLM - m BLOMSTERHANDEL 1 KLARABERGSGATAN 23 11111111111111l11111I,IIIIIII " lIIlIIIIIllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll Alllii.
Tel. Norr ö G4 Itiks Tel. 89 87 STOEKEOLMS KIOLBABRIK MalrnskiilnadsBatan 9, 2 fr, Billiga Kjolar och Kladningar - FORSTKLRSSICA VAROR!
: iv rgen tillverkning.
SMAKFULLT ARBETE!
BILLIGA .PRISER I Beställningar utföras på dagen.
Stockholms största specialaffär för kjolar.
REKOMMENDERAS.
.
Försa / jning utan mellanhänder,.
direkt till allmanhefen.
INNEHALL.
Kvinnas behörighet till statstjänst.
Av Axianne Thor- stenson.
Romkongressen.
Gift kvinnas medborgarskap.
Av Mathilda Stakl von Hol- stein.
Kringblick.
Kvinnors tillträde till prästerliga tjänster.
Av Emilia Fogelklou.
Marie Lenéru och hennes verk.
Av Jane Gernandt-Claine.
När mormor skulle gifta sig.
Av Pehr Johnsson.
De seqaste Arens kvinnorörelse i Osterrike.
Av Oiga Miscir.
FrAn F.-B.-F.-kretsarna.
Notiser från bokvärlden.
IllmnllllllllilmnlllIlilllImIllilllll~m~~n~~~~~~m~~~~~~~~~~ I Tradgardens behov av FR0 Blomsterlökar - Växter - Gödsel- ämnen Reddkap Utrotningsmedel mot skadeinsekter och parasitsvam par m. m. fylles fördelaktigast hos - - A.=B, N O R D I S K A FRWHANDELN Mastersamuelsgatan 45.
Stockholm C.
Telefoner 317 25 -- N o r r 142 20.
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII RIKHALTIG, BESKRIVANDE KATALOG P A BEGARAN.
(SJUKKASSA I för b i l d a d e s j ä l v f ö r s ö r j a n d e k v i n n o r I [Expeditionen: K L A R A B E R G S G A T A N 088.1 Oppen endast tisdagar kl. l /, 11-1 /, l, fredagar Stockholm 7 923, Tyckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
P - P l /, 4811 3-4.
OBS.
I
