# ID: svediakorp-per2829
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,540
# sentences: 1,034
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FEBRUARI
ALLA DAMER BORA BEAKTA viirt utomordentligt rikhaltiga urzwl a v eleganta och välgjorda KAPPOR, DRAKTER -.
- OCH ...
.
ULSTRAR FOR PROMENAD OCH SPORT K L W N N I N G A R ' i susongens mest stilfilila modeller.
D a m - L i n n e w a r o r i finaste kvaliteter och mönster.
P A U L U.
B E R G S T R O M S A.-B.
74 DROTTNINGGATAN 74.
._.
.
DAMKONFEKTIONEN 1 tr. 8 alla NK:s konfektionsvaror ä r sa fulländad, att man med fordel köper dessa i stallet för färdigsydda kläder wnw N O R D I S K A K.OMPANIET ' * / B ADVOKATFI RMAN ANDEN Rikstel.
75 76 STAEL VON HOLSTEIN Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN Letlamot av SE.
Adv.
Sltmf.
Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN A l l m.
fi !.
V d Tï ' U (; d 1 ' A.A ' 14, 1 fr., r i r l I; t ~ r i r r ~.
~ i ~ t ~; ~ i ~ ~ ~ ' Vorr.
r i ~ ~ 18336 ~ ~ ~ ~ ~ I,II,Ld Testamenten, boutredriinpr, t k t ~ ~ ~ ~ k &lt; i ~.
~ f i firr~ziijci-CftssuKeu, .iro~-Lr~ lyres- ärenden, f&lt;rsfiglwts f ~~-vcrZtni~zy, juritliska uppdrag a v alla slag.
Även s k r i f t l i p förfrågningar besvaras.
En skolreform.
I viiiitan på den stora.
skolreformens genomförande, har vid årets riksdag en nlotion viickts i båda kamrarna, sol11 på det mirmaste berör den kvinnliga.
zingdoinens.
utbi ' ldningsmö jligheter.
Herrar 13iuli .och ste er strö in ha i res- pektive första och andra kammaren inotionerat 0111 att riksdagen inåtte » III esdgi v a rii ' t t f ö r 1c v i n n l i g a 3iirjun !gar a t t v i n n a i n t r a d e i h ö g r e a l l m a.
.
i u t l % r r o v e r k i. d e n.
~ ~ t s.
t l - i i c l i ~ i o i c n h g p &amp; d e orter diir sådant k.an ' s k e \, tain a t t .inedföra ökade khIstnnder f ö r statsverket .. M,otiveringen för yrkandet iir sär- deles till hands liggande.
Efter ett på- - pekaiide av att de senare årens refor- me&lt; av Ii.vinnori~as stallning inom sanjhiillet, den g.kl10111för~a politislm lik.st5lligheten medl mimlen och de ökade inöjligheternla för kvinaori~a att inneha befattningar i statens tjailit, givit ett st.rlrare eftertryck åt kravet -: på Stgarder frbn statens * sidu i syfte iitt bereda ' den kvinnliga ungdomen nödig uppfostrmi!
och utbildning, fraiidiAlles hurii.
ensidigt staten allt- .. .. p r n t i visst avseende fyller sin plikt att tillgodose ungdm~ens skolutbild- ning.
I de alll~411na läroverken g i r ' a.
nian gossarnas utbildningsbehov till mötes.
För fliclcori~ti iiro statens sam- skolor tillgiingligti, och ~miversitet och högskolor ha 6ppna.t~ för deni, inen fortfarande iiro de st6rre sV,d CL er- lias realskolor och gyiiinasierna stiing- ' da för dem.
I fråga o111 utbildningen till stbdentexamen, som dock utgör villkoret för innehav av flertalet av de statstjänster, som kvinnorna ha tilltrii- de till, Gr den kvinnliga ungdomen sa- ledes hanvisad till ett afåtal enskilda ' eller koininunala Iiiroai-rstalter.
.
Flic- kornas högre stkoliitbildning blir av d e i m grund i regel Betydligt svårat- komligare och drnyrharare an gossaï- nas.
Motioniirerna peka på ' hinru redan p &amp; 1580-talet det gamla Inntrna~ma- partiets ledare under en debatt i andra kaiilina.ren iittnlacle sin principielh uppfattning av:) tt » en flicka bör 113: va s:imina.
ratt att få undervisn~ing~a \: det allmiii-ina och.
till likadant .pris son1 el1 gosses.
Dit Imr ' iiii ocksi den a l l + - m a uppfattniilgen kommit och det stora skolrefoi~mförslaget byg- ger i detta avseende p &amp; saiiinan, grundprincip.
Motionärerna ha emeb lertid haft för ' ögoneri, det fram över.
åratal ' .med all säkerhet.
fördröjda e - ' ' ' l
L8 - HERTHA: iiomforandet av skolreformen och ha till studentexamen, flickaii, hans sys- dävför sett ' till vad som under tiden ter, ar detta i regel förmenat.
Nar nu skblle k ~ ~ n göras n a för att hjälpa fram förhållandet ocksa ä r det h t i ett fler- de unga flickorna till den högre skol- ta.1 av de högre läroverkens gymnasie- bildning d e behöva och ha ratt att ringar plats faktiskt finnes för ett stör- re antal elever och således inga kost- göra anspråk på.
Det ar en provisoriskt praktisk iiader skulle tillföras staten genoni lösning av frågan motionen framlag- insliippandet av nya sådana, mena mo- ger.
Men den bygger ocl&lt;så på viss tionärerna att verkliga skal föreligga r d a n tilliinipad praxis.
Del!
beg5r för att på satt soni föreslagits bereda i i v stil t&amp;olorria något som redan satts den kvinnliga ungdomen tillfal * le till i g h g vid koniinunala gymnasier.
I den högre skdbildningeii.
Därvid Eksjö har efter framställning av siats- vunnes da aven att de enskildes kost- f ullmäktige, och sedan %ungl.
Maj: t nader för denna iitbildning nedbringa- beviljat denna anhålla^&gt;, ratt .nied@- des till rimligt pris.
tits flickor att genonigå det med real- skolan fo+iindi~a kommurala gymnn- sict.
- I Ystad och Hudiksvall har, ef- Nar man tanker på huru runt oin ter.
Kungl-.
.
- Maj:ts medgivande, kvinai-.
i Sveriges land, i en miingd av dess liga lsrjungar likaledes vunnit intra- stader, unga flickor gå avskurna från de i de - av .kommunen bekostade gym- möjligheterna att få del av den högre nasielinjerna vid respektive högre all- skolutbildningea - vilken dock på manna läroverk .. Stadsf ulln~äktige i samrnit ort ges åt deras bröde; - sy- Har.nösand ha ävenledes avlåtit en, av nes - det som vore &amp; t förslag vilket .liinsstyrelsen tillstyrkt, framställning framkommit genom herrar Pauli och till regeringen on1 att flickor måtte Osterström till sitt genomforande en- som elever få intagas vid högre all- endast en den enklaste # akt av rättvisa, männa läroverket.
liksom av praktiskt klokt ordnande.
En Ansökningar som dessa, framhålla annan sak ar att åtgärden lämpligen motionärerna, iiro på initet satt att be- endast bör bli av provisorisk art. Det- trakta som,abstrakta rattskrav,, de äro t a har emellertid också av motionärer- til.lkomxi på grund av ett praktiskt na ' betonats.
w 1 avvaktande p &amp; den fö- behov som gjort Sig gallatide.
.I icke restående retormens säges det uttryck- inindpe aii: trettiotre svenska städer ligen med framhävande av att denna finnhs ' saintidigt flickskol.or och högre icke är avsedd att genomföras.
under nlliiianna.
.
.
la~overk, .och endast i två de närmaste åren.
Vid stabiliserandet ' av; d@ssa .städer hhi genom lcommii-. '.
av eli av staten fullt övertagen uncler- iieriias ingripand8 &amp; llfalle beretts flic-.
visningsplikt gentemot den kvinnliga ko~iia.
att.
: begagna: sig av st; itslärover-.
ungdomen finnas ped ' agogiska och or- kens gymn~si.ehndervisning.
Gossen.
gafiisatoriska önskemål, vilka.
böra in- koimei-.
: gbnofi ' .statei$s försorg fram ' gående Övervägas och som rättvisligen ' ' '
- HER ' THÄ ' Itriivh beaktande.
J ?rövamd &amp; av dessa illaste föregå det slutliga ordnandet av flickornas skolfdigsi, och därvid maste kvinnliga.
pedagoge.
med sin under decenniers skolarbete vunna, ge- nom klokt och snmvetsgmnrt experi- mentermde stadgade erfarenhet i frå- ' gn ' om undervisningsväsendet få en starkt medbestämmande iitsllagsriitt.
Men, låt oss v x a glada över ae nyn iitbildningsniöjliglieter som, i n t i l l d e s s, om iiii provisoriskt, erbjiida sig för land.ets kvinnliga ungd0.m.
Man talar.
om fem å r såsom kortaste tid inon1 vilken den stora skolreformen 1:an hinina bli antagen.
Det betyder,., l 9.
som niinst, fem .bortrunna, oersattliga å r för de unga fl.ickor med begränsade tillgiingar ute i landsortsstaclerna, jvil- ka nu äro i åldern a.tt förvärva den högre skolbildningen.
Har har pekats på ett praktiskt och enkelt satt att bringa denna inom deras räckhåll.
Det iir att, hoppas att riksdoagen må beakta vad den ' genom bifall till motionen kan göra till hjiilp för eenna.
kvinnliga ung- dom - under väntan på den framti- dens slrola vilken, såväl i vad det galler Iiirjung&amp;rna som karekrafterna, skall i verklig mening realisera samun&amp;er- visningens genomförda idé. '
ELLEN KLEMAN.
- Kvinnorösträttens verkningar i Tyskland.
.
-.
Oversättning från förf:s manuskript.
!roinni.unala fön~altilii~gsiiamnder.
' Då Tysklands kvinnliga befolkning norna att de erhållit en mera om- C f a t t p d e rösträtt än kvinnorna i något overstiger den manlig8 med mera an annat land.
Varje kvinnlig individ tvii miljoner, ha faktiskt kvinnorna k m från och med sitt tjugonde lev- n LI avgörande t over landets viktigaste.
nadsfir deltaga i &amp; dags- och kom- frago; i sin hand.
Det kan.
därför raiknnla val .. Med ett slag gjordes 10 vitra av intresse att undersöka vilket - - -.
d i j o n e i kvinnor, fullständigt oförbe- I J I ' L de ~ ~ göra av sina .rattigheter.
redda, till väljare. '
oförberedda, ty IXirvid faller främst i ögonen att rös trättsrörelsen hade inte i Tyskland Itvinnorna i overväldigande antal,, i ' hrif t n&amp; &amp; vidare anslutning.
Oför- mAi,g:i rall&amp;etsar med över .90 proc., beredda iven ' så till vida att Irviimorila gjhr t bruk av sina väljarrattigheter.
, .. $if2illdags inte e &amp; inom i&lt;ommunen I den.
mån som mans och.
kvinnors +Ht nigra ansvariga uppgifter.
An- röster avskilts - från v a r m d ~ a .vilket, nii endast någrit veckor före revolu- C I O C.
~ .. endist Skiitt i helt.
få diitrikt, tioiien bringade.
det lronservativa pir- kah inan ' konstatera.
' .att kvhnorn &amp; ' tict i ' preussiska lantdagen ' ett lagför- slag p3 fall, .vilket .sXulle givit kYin- an lian säga om de tyska kvin- ' ' '
.., &gt;,,i. '
.-.
-.
.
a f rån berjan avstatt från tanken att bil- da ett oavhängigt kvinnoparti eller att stalla upp egna kvinnliga kandida- ter.
Detta kom sig redan därav att vid .de första valen, t i l l natioiialför- samlingen, frågor stodo inför avgöran- de, som inte berörde något särskilt kvinnoprogram utan till vilka.
stall- ning måste tagas med utgångspunkt av individens själva varldsåskådniiig, frågor sådana som: republik eller mo-.
narki, demokrati eller socialism?
An- nu ett skal mot oavhängiga kvinnliga kandidater fanns i det faktum, att såväl socialdemokratien som det ka- tolska partiet redan utövade.
ett så starkt inflytande över kvinnorna i sina resp. kretsar att ett på bredare Basis, byggt representativt kvinnoparti - överhuvud ' inte.
kunde komma till stånd.
Kvinnorna hade således att skaffa sig plats genom det beståend.e politiis ' ka maskineriet.
De ha att tacka det pro- portionella valsystemet att 36 k \ Iinnor ' omedelbart blevo invalda i national- församlingen och att vid det andra valet 35 kvinnor likaledes kommo in.
Detta .betyder att de i det närmaste erövrade 10 proc.
av alla platserna.
I motsvarande antal ha de säte i de skilda staternas.
lantdagar .och i den kommunala representationen.
- Detta utomordentliga resultat visar i och för sig att kvinnorösträtten inom alla nationens lager erkänts som ett.
.
vilket inte längre sjalvfallet faktum, kan prutas med.
Till och med de partier, som förut ställt sig helt av- visande mot kvinnornas fordringar, uttalade i .sina valprogram att kvin- ' ' nornas full; deltagande i det politiska livet numera var en nödviindighet.
Inget parti vågade framkomma med kandidatlistor, där inte kvinnorna VO- ro i lämpligt omfång företrädda.
De kvinnliga riksdagsledamöterna fördela sig också på alla partierna.
Många av kvinnorörelsens gamla ledare iiro bland dessa.
Vid sidan.
härav finntas aven kvinnor, soni äro mindre kända och av mera gei-romsnittlig typ, de ha komnlit in i riksdagen emedan de ti- digare arbetat för partiet.
Den andel de skilda kvinnorna ta i - riksdagsarbetet bestämmes av .deras personliga begåvning och av den stall- ning de inneha inom sina respektive partier.
I allmänhet gör sig dock en tendens gällande att skjuta kviiinor- ila i förgrunden och ofta uppdra par- tierna åt dem att tala när det gäller viktiga avgöranden.
Nästan alltid behärska kvinnorm.
riksdagen nar det är fråga om socialpolitiska angelägen- heter eller lagar till skydd för kvin- nor och barin.
De olika partiernas kvinnor ha vid skilda tillfalleii sani- mgnslutit sig för att geniensamt verka för en sak, och i sådana fall har def " vanligen lyckats dem att rycka sitt parti med sig så att enhälliga beslut fattats.
Deras solidaritet som kvinnor har stått över partipo1itike.m skiljan- de gränser, och kvinnorna ha på detta sätt blivit ett medel till att införa en slags högre enhet iiloni riksdagen.
Det verkligt avgörande riksdagsar- betet ar givetvis förlagt till de kommit- téer, där lagförslagen förberedas.
Hur verkligt genomförd principen om marinens och kvinnornas likställighet
....
visar sig ' .därav att upprepade.
kretsarna, a r lagen om barnsbör ' ds- m: ' ' g h g e r kvinnbr valts till föi-edragan.de och ordförande i dessa kommittéer.
Frågar nian sig nu vad kvinnorna nitt under sitt riks.dagsmannaskap, kon .det framför allt pekas.
på att den, Iiya författningen principiellt fastslir kvimornas f iilh I ' ikställighet med rniinnen / .- Detta i ' fråga om såviil det of feritliga so111 privata livet.
Inget.
iimbete kan lindantagas kvinnorna på '.
grund av deras kön.
Alla undcintags- .bestiiiiinielser.
för kvinnorna i fri &amp; om a t t hekläd ' a statens iimbeten, såväl soni be; st.äininels.eii, att giftermål skulle iitg6ra orsak för avskedande, aro upp- hiiyda.
Men också inom a ktenskapet skall principiell likställighet niellan nian.
och hustru genomföras.
Den borgerliga lagbokens bestämmelser skola utgående f r h i denna uppfattning revideras.
.
.
. '
' d .överensstiin~melse nied dessa pr ' in- cipiella bestämmelser ha Itvinnor nu Z 6k$.siksb kallats till platser inom.
depar- tementen.
De inneha regeringsråds- och iiiinisteïialrådsbefattningail och sta soni sjiilvständiga chefer för avdel-, pingar, inom vilka sarskilt sociala an " %ekigenheter, uppfostringsväsendet, yr- kesarbetet, skyd,dsl#agar m.
iii., hand- 1sgg:m b.
E n Iiel rad lagbestä~inielser 11a ock- s5 31.~1 gen~,~i~l ' Blis vari kvinnornas rat- tigheter direkt tillvaratagits.
Av dessa - k ~ l l ~ framför ia allt namnas rätten för livinnorn:~ att sitta som nämnde- ocIi, juryniiin och att den juridiska banarr stAr.
dem.
öppen, som domare, allmän sklagare, sakförare och iiotarie.
iiiamii större betydelse, för de vidare understöd, vilken; tillförsäkrar varje Irvin~ia amed begränsade medel ett statligt understöd f ö r tiden före och efter ett birns.
födelse.
För den fattiga- re befolkniiigens kvinnor betyder detta att db é j langre .behöva vanda sig till.
.)
fattigvården för understod, och mo- derskapet blir en angelägenhet som inte endast berör familjen utan ocksa staten.
.
Till kvinnornoas, initiativ ä r - också att.
återfora en Ijestaminelse som berör barnens religiösa ~1ppfostra.n.
: Fadern kan inte - längre undanhålla sina barn från .religionsundervisning- en, i skolan eller låta dem ändra kon- fession utan att modern ger sitt sam- tycke.
EEn viktig.
bestämmelse ar också a t t.
f lickorna principiellt bevil- jats tillträde till g6sskolorna.
Detta betyder emellertid ej &amp; t man bekant.
sig till samskoleprincipen eller.
dennas alirniinna geiiomförande, men att ge- nom denna bestämmelse öppnas möj- lighet till utbildning för flickorna .på.
alla de platser, där intill n u ' endast e tt högre gossläroverk finnes, det vill saga i alla mindre städer.
I arb.etsförmed.lingslagar.na har sar- skild bestämmelse inryckts att varje arbetsformedling skall ha en avdel- ning för kvinnliga arbetssökande, vil- ken, där detta ar görligt, skall sta un- d &amp; kvinnlig ledning.
1- förordningar- na angående ' driftråden har en pas-.
siis införts, ' som &amp; stämmer att kön inte får spela digon roll &lt;id uppdra- gandet av ' riktlinjerna.
' för anskaffan- d e av ai.befskraft.
Ett lagförslag för- .bereiles; " geiiom vilkei d &amp; datliga ' reg- lerneriterhgen prbsiitu:tionen uppii ' '
: vari kräves att institutioner tiska och sociala ideal och som n11 till .hjiilp och viid av se.dligt för-villade givits möjlighet att arbeta.
för.
förverk- p.ersoner upprättas.
Vidare, ställes en ligandet av dessa ideal.
lag i, utsikt, enligt vilken, utomakten;.
.
.
ALICE SALOMON.
.
skapligt moderskap icke skall iitgöra skäl - för.
entledigande av statsanställd Behörighetslagen.
- kvinnlig tjänsteman .. I deni ?.
fråga - äro epellertid inte ens kvinnorna, eniga.
- Den kungliga propositionen om kvinnors behörighet till statstjänst,.
.
Frågar man sig nu vad kvinnorna ' som förlidet år föll p &amp; första ' lramma- .genom .sitt deltagande i lagstiftnings- rens motståntl men som, - enligt vad ärb.etet uppnatt, inte till endast eget man sedan en tid .tillbaka visste, .. sku,l- .-bästa.
utan med avseende.
på ' det - au- .m~nnas val,.
måste man först av allt le åter framlaggas för årets riksd ' ag, pek. &amp;.
, på 1.agen on1 ungdomsskydd, ' har nu efter några vidtagna ändringar .som kommit till stånd, på grund.
av de gått till lagrådet för att av detta gran- k " inn1iga.
.parlamentarikernas, oför- skas innan den kommer på riksikagens .trottaj.
sega yl-kaiqde.
Grundtanken .i bord.
Remissen.
till.
lagrådet avaër emellertid endast.
att.
detta.
skall yttra dqna .. lag ar, att varje barn .skall till: försak,ras ' en uppfostran; - som beford- .ra.
kroppslig, andlig.
.och social dug- som nu intagits i propositionen1 och - ligh$; och att staten skall träda in i vilka gå ut på ett .framskjutamle av ?ila.
de.
fil1 där föräldrarna.
.
.
ej göra .lagens ikmfttriidande till en tidpuakt, e l l e r icke kunna göra rätt för si.g i som skulle framdeles bestämmas .ge- nom samnxmstämmande beslut av,, dgta avseende ...
.
.
a j: t ' o c h riksdagen.
Dettn p &amp; .-l ?o,r: övrigt förbe.rede.s en allmän ~ h n g l ~ sk.~lreform, .till.
vilken kvinnorna- i grund.
av att riksdagens ståndpunkt synes; ara den att lagförsl&amp; &amp; för.eär-.
.
stor .utsträckping med ' verka.
r varande ej kan .genomföras, en stand- Kviimornas medtagaide i det poli- punkt som jusfitierni ?istern med.
.
be-.
tiska- livet har i.
Tyskland infallit på klagandi konstatekr, då han menar e i.
.
.tidpunkt.
då tillvaron - har blivit att tidpunkten - för reform&amp;s praktis- oiiii.ligt mycket svårare och hgrdare ka verkningar därigenom, utan tving- an- forr.
Detta sakförhållande får ej ande nödvändighet, framflyttas.
läinnas - u r.
sikte.
när man bedömer De övriga ändringarna sedan f jolå- kvi,nnornas.
inses.
i riksdagsarbetet.
rets - proposition äro av enbart glnd- Ingen lag, om den; än.
- förbättrar kvin- jande art och gå u t på att de diplonia- no$m: stallning,: kan befria dessa från tiskri och konsulära tjänsterna skola den.
hårda kamp, soni Oet - tys.k2 folket göras tillgängliga ' för k~in.riorqa.~ Vi n @ .. &amp; - utkämpa for- sin exjstens.
' Men återkomma till mbtiveringen för detta tro- all ' me * .många.
kvlpnor, att de- förslag nar propositionen &amp; lir tillgäng.
ras; liv: plivit ' bättrg och rikare, dc!
l@.
kvinnor nämligen, som äga demokra.
.
häves: och a ' ' ' + ' BRI --
Eri italiensk- märkeslivinria.
: Fru.
Gina Lombroso~Ferrero~.
.tider, då pressen så ivrigt med deii store historierkrival.
ren ~ u g l i e l m.
' ~errero, ~ skall det: kan; s k e ej sakna intresse.
att höra om hans .,h~rst @; ' dotter ' till, &amp; men med ett iika ...... ' bekant, namn son1 Ferreros, Césare ~ o i i i b r.
0 ~ o &amp; ' 6, sjalv en betyd; mde per; sonlighet, &amp; så- hon .. T y skulle man ge sig till: att förska efter.
?
: e djupaste kiillflödeni ' till erk kr os livsv&amp;k, sku!
: k v a n.
trolig$.
finna dem h o s hans ir+4ligensens och .h jiirtats både.
: högt.
.
, he&amp;vade.
hustru.
~ e r r e r o var blott.
l 8 år då .han ge-.
noni-ett glknsaide tal.
på e n - bankeq till ~ o i i i b ~ ~ $ra s &amp; ti~ldr~og ' sig dennes uppn~ärks&amp;&amp;t.
Lombroso bjöd ho- nom hem fil1: sig och fripperades SR av.
.
dy!
, iing?
mannens snabba .och s; kwpa intelli&amp; &amp; att han kort darpi.
unge.
juris studeranden ett g~orde: den; iiinbud- on1 saniarbete i det verk s o p db upptog.
.
.
:: liqns.
.
tankar .Deii brotts: liga.
k v i ~ ~ m.
n (In.
.
donna.
delinquente).
Db .inii~yck ' ~errero rönte i det.Lombro- s,oska.
benimet; dar han snart.
betrdc- tades som ' barn - i - huset, n$iste h ?va varit av depi Soin.sätta en oiitpliniig priigel p &amp;.
&amp; iiare.
.
.
skedens livssyn.
-.
- Familjen b.estod av Lombroso - en ab dess?
.
&amp;.
i &amp; s miljonirer med till sylles oiittömliga fonder av idéer, fan- ........ tasi,.
.teiiskaplig il~tuitioni och w r m mannikkok~~lek,., lika mycket diktare.
.
.
.
.
.
.
soiii vetenslrapsman; modern, icke glans~lnflg,.
.
.
.
.
.
.
.
trqr.
..:.
jag,.
.
nien nog intelli- .IPi::k 1. '
t ' ' ' '.
.
.
ii!
; ' &amp; pt för att kunna följa maniiens.
tressen, god o,ch taktfull j, e + &amp; ' &amp; r t+$,!
: sö,n&amp;,.
o m vilka jag ej.
yet '.
+p ......
" att de nu äro.
p~ofessorer.
.
.
vjd.
.
nvpt -, iiniversi tet, och två '.
döftwr,, den, ' en- .. Giih, sk der me^ &amp; u ' F,err.ero,.
.
.
med pr5gln.t - vetenskaplig. '
l a g g r h i, .d &amp; &amp; dra.
' ~a:oln, ' k&amp;stpkrligt ' t e ... g ~ a @ ti1.l fört; ju&amp;nde.
baiij@$-.
[örJ %ttare.
.
.
.
.
.
.
.. i&lt;ef, ' ~eniinet ' niåste: hava, v q i t $8- ... g " t.
a v en intel !ektuqll.
,.
.
.
.
inyohck.
: ..,,.
' -: -?
.c! &amp; - vimlade.
.av ungdom,, ay Idéer; +u.
.
.
.
.
.
.
, ~isk~issioner, och gen .glFdlynte,.
L.
:.
W.
~- - domsalskaiid,e Loinbroso,.
v a r he.n?
; -.
.
.
.
.
.
ipets - centrum.
Intet nytt rörde sig .i$e ' i viirlden utan att, ' ~.
~ m b; r &amp; diri 6,: tog den - 1iv.ligaste ahdel och, ofta.
&amp; g ciir ...
.
.
Jet $11 yttre jrnp,~ls.
.
sgm.
.
.
f6rdc: &amp; is tqiik:.ir in pk.
~-$igot, nytt, -; k..
..:.
HL &amp; ... -.
.
.
.t$~dnnde entus; i&amp; @ hade en förmagn.
.
.
,.
: tt sqmla l~rjung&amp;.och .in@dgrbetgr~.
.
.......
.. _ ... .oni ' kring sig, men.
oftast var.
.
flet.
, T.
$,.
-:.
.
.
.
gon.
.
a v.
.
hons.
, döttrqr,.i synnernkei d9.1.
.
,.
.
iildre, Gina, som var h.a.9~.
.
sekqeierare,.
.
.
&amp; nlade material och yiid mycket .ilii &amp; barnsliga å r h a d e att ' gör;!
y a.
r a.
g.
.
;.
u- svårs&amp;ilta.
l~intor,.
+ialid: &amp; l.
.
.l~a.ii.dl~nde.
- livets.
.
.
.
sorgligaste.
, - -.
orcnastr sidor.
: " Tog.
er livssyn .ej skada.
d, * -:, v. " frågade jag.
eii &amp; ing frk - I ?.efrero: " O- nej,.
det har efteråt ofta.
förvanat.
.
.
m i g huru rent jntellekt&amp;1lt, jag: tog alpit detta sorgliga; 111 tet däi-&amp;blev,.
till.
.
.
.
.
.
.
.
konkret verklighet?
jag såg.
darpil,.
.
ute:.
.
-.
.
slutabde med .hansyn-til1) ipi:n.
fars.
.
.
.-.
.
ideer, '. '
.
.
.
.
P t!
; t:, ' ' i. '
e .i .. I ' s,, ... a.
. '
i is ta^^.
.
i
Att i denna miljö juridiken snart.
sätt,.
samma förmåga att kunna lyss- blev den unge Eerrero för torr, kan ila, nien också att tändas och entusi- man lätt förstå.
Han började syssla asmeras, samma godhet i uttrycket.
aned historia.
Men.
historien, .så som I&lt;egåvad ined sin ras ' snabba och.
.
vid universiteten, var subtila intelligens - Lombroso var din.
då.
lärdes di kvävd av detaljforskning.
att den judc - ur det dock fru ~ e r r e r o s sto- Ikde varken liv eller stora linjer att ra godhet och människointresse som bjuda ' ps.
Och när den unge Ferre.ro blir det starkaste intrycket a v hen- läste upp något av sina .forsta histo- nes personlighet.
Och huru hon riska opus för Gina, utbrast hon, som kan finna tid att intressera sig varit van vid sin fars på naturveteii- för och agna sig &amp; t sina med- skap och psykologi baserade framstall- människor, blir en verklig gåta ning: .Men det är allt dött, dött v.kd (38 iritiii !i3rslir hiiru uppiagen denna nu skriver, dött som gamla!
per- l; ~inn:i iiiAste vara.
Mor till !.v5 barn, gament? '
Att hon, då hon med dessa hiisir,cr i etl sardcles gästfritt hem och uppriktiga ord dräpte den unge man- god husnior --- ~ l l a de läckra italien- nens iiitellektuelile förstfödde - stå ska maträtter vi dar spisat!
- förfat- d ' e icke alltid för den inre synen soni tande böcker och broschyrer, hållan- niest lovande underbarn?
- icke de föredrag, och, sist nämnt, men icke också lyckades driipn den spirande minst krävande, ordförande för ett kiirlelcen tiil henne själv, synes mig sällskap till vilket jag skall återkom- tala gott o k Ferreros förstånd och ma och som ger henne mycket arbe- karaktär.
Och det.
var med henne te och en: stor korrespondens.
, /: Liksom det varit faderns inflytan- tiil andlig ledare, henne som städse yrkade p &amp; det levande, det mänsklip de, som gjort henne till den personlig- momentet, icke fattat som abstraktion het hon ar, har kiirleken till honom utan med alla dess lidelser och var- gått som en röd tråd igenom hennes dagsbehov, som haii nådde sin nu så liv.
Den stora biografin över fadern, som det tog henne 10 .års arbete att -.
oomstridda stiilliiing.
När maii besöker det Ferre~oska utföra, hör till de allra basta, ja kanske hemmet i den aiispråkslosa villa de den basta jag någonsni last.
Intet av dessa tyngande detaljer, av dessa Bebo ej långt från Florens Porta!
Ro: mana, får ' man snart klart för sig många brev som kunna.
hava intres- att d,et Sr tv&amp;, ej en iiitelligens " .soin, se blott för familj och vänner; och i harmoniskt kompletterande varandra, dock framträder Lombroso i oför-.
gora hemmet till detta anderis Mekka glömlig klar dager, Både som den sto- som det med åren allt mera blivit till.
re vetenskapsmannen och den säll- Fru E ' errero har nágot som.
kanske synt sympatiske idealist han i trots piiiiiinner om ni:me Curie, ej blott i av a1Ja förföljelser i n i det sista för- ilen lilla späda gestalten, utan också i blev.
Jag har några autobiografiska an- viiseiidet; samma litet.
stilla, mjuka f
HERTHA .-.
25 ' ra essayer over analfabetismen i Italien, över strejker, arbetai-boningar och skyddslagen för kvinnor: och barn.
' Under tiden hade två kvinnor skri- vit iri, sig i den niedicinska fakulteten i Turin och jag .följde deras exempel .. D &amp; var med verklig ' pisiion jag studerade medicin, framst.
sinnessjuk- dbmar och ' homeopati.
Jag började sa.niBtidigt ett arbete som blev min dok- torsavhandling, ' Degenerationens för- kelar ', i vilket jag påpekar a t.
t - många av de s. k. de&amp;neTationsfenomen$ i själva verket äro lika mycket beröen- de på som de vi1ka:vi an- se höra till evolution och att de e n i och de andra mothigas av förlust&amp;.
som kunna!
räknas a n som evolutk &amp; a n som degenerativa.
.
Gift med Ferrero 1901: återvandc jag under hans påyeikan till historiii och nationalekonomi och började e ' tt arbete om niekaniser$~gen, som skul- le bli ett motstycke till ' Degeneratio- iiens fördelar ".
Detta .. arbete uppstod ur mitt hat till " n~askinen och mekani- -.
seringen, som fick .iiiiring under den ekononiiska kris som Italien genoin- gick 1888-1890. a ag tyckte det var Ilra fåvitskt att vilja införa maskinen,.
.
Eftec att hava tngit gra !den studern-.
.
d.
v. s. armar av jarn son, ati kol,, i de .jag nationalekonomi, tack vaje l ?erreros ' i n f l y ~ n &amp;, med vilken.
jag ett land som ej har kol, mell ' sonl d&amp;- var föflovqd, ocli arbetade 1iiec1 min emot ej kan m a t k d e mång8 armar a v far på tredje.
volymen a v liaiw ' Den kött och blod som det:alstrar. "
.
.
.Så föddes två b a g, Lombroso dog brottsliga kviniiai! '.
Jag debuterade i iia.tioiialekoiio~iiin med en socialeko- oc11 hoil.
gav sig helt ...
åt ordiiandet av.
riornisk unde ' rsökni &amp; i en.
av .Turiiis.
hans vetenskapliga - kvarlåtenskap, dikterade föredrag - i kriminell antro,- f ~ r ~ t i i d e och;.
r sedan flera av våra n * tionalekonomer uppmanat mig att pologi för univers-itetet i Turin och.
forts5tt.a p i ' denna .vag, skrev jag någ- började sin biografi över f ?dern ' teckniiigar iiedskrivna ' av fru Ferrero for en fraiisk tidskrift ocli jag kan e j göra battre aii att giva några utdrag BBriir.
.Anda.
från min tidigaste barndom, sa långt niina minlien racka, liar jag .varit uppfylld sv min far och har sys- selsatt mig med honom. '
Jag hjälpte honoiii att diagnosticera och sköta de sjiika, jag .följde hoiioin till tryckeri- et, ' till siiiiiessj~ikliiiset, var lians sek- reterare, hans assistent, jag kopierade, jag gjorde siimmandrag, utförde mat-: iringar, samlade statistiskt ~nateriel.
För.att battre vara i stånd att hjäl- p Iionom,.
besökte.
- jag en gosskola; men ' jag var mycket ung niit jag shi- tadC.
oCh då .. kvinnor hos oss Znnii ej studerade medi&amp;, vågade jag ej vara !en fö.&amp;ta, ytan vilde litteratur.
Des- sa studier, ' s i olika deni jag samtidigt %edrev med .. min.
far, lyckades ej in- .Jag sysslade inest med fi-essera.
mig.
.
~ielgonens h&amp;tosiil under denna tid, t y inin far och.
j.
i g skulle tillsaminms ' ge u t &amp; t arbet ' e d$r&amp;er o c h jag gra- d e n med en ratt underlig studie över skillnnden inellan löster- och väster- landets helgon.
.
.
. '
.
.
. '
,,.
Så bröt ' världskriget ut och jag la- ter.
fru Ferrero fortsätta f ö r att i nå-.
gon l man förklara huru hon, själv den betydande kvinna hon ar, blivit en.
mot~tåndare till k.vinnor6stratt.
- och till.
det iaesta av det .soni menas ' m ' ed feminism;.
.
.
-.
.
-.
' Töre.
krigsutbrottet ' hade jag ge- ... ' ilom min iippfostrari, mina studier - o &amp; ' min miljö varit till en Y ~ S S grad .skild fran: den kvindig * vadden, - son1 jag åsåg likgiltigt,.
f järrin ifrån.
I?
; ån 1914, då jag genomhjälp- och pfo.~agand~verksanih&amp;t för första gan- g &amp; k.&amp; &amp; i när.&amp;are kontakt därmed; biev jag &amp; igen av ' .att finna huiu okla:.
.
.
r &amp; ideer.
.
ktinnorni hade om sig sjal- va, om sina Aspirationer, sina önske- mål.
.
och.
- förvånades isynnerhet " över deras underliga tendens att - vilja ef- &amp; hiifma mannen.
Ocli jai föruå-; ade * ig över den överdrivna bety- delsen de tillmätti uppfostran, eller siiaiare spe&amp;ial&amp;ildning och bristen därpå, och huru de därmed sökte för- klara ' de kvinnliga egenheter som syn- tes mig ligga i den kvinnliga naturen.
'.
Fylld av.
fasa över den sociala åter- * kan på en redan sönderfallande.
.
G r l d sådana idéer kunde hava, tank- te.
jag att en kvinna som åtnjutii samma.
utbildning som en man, soin bgdrivit en mans studier och dock * kände sig så helt olika: i n r h e x, hade en plikt att försöka kämpa emot alla de.
oriktiga idéerna som förekomrno i kviniiosaken; jag tiinkte att en kvin- na, som har- förtrogen med tekniken av $s$kologiska undersökningar, bor- de pejla sin egen och sina systrars ' ' ' -. '
':.
i. '
själar för .att draga fram i ljuset den kvinnliga sjalens - egenart .och dess problem; och detta gjorde jag i boken ' Kvinnans sjal '. "
Den första volynien har iitkomnlit *.
i - en andra upplaga, den andra - yoly- .men förberedes och .den tredje .skall -.
heta ' " Livets.
nycklar ".
En underlig bok, denna om kvjn- rians själ, som kanske egentligen be- de heta ' D e n italienska kvinnans själ ".
Oss, rösträttsbegåvade.
och .självständiga kvinnor ger den i mgngt och mycket ett @ rikt vittnesbörd .om de stadier vi övervunnit.
.Jag .har sett uppgiv &amp; att detta skulle va- ' det för- sta vetepskapliga arbetet över kvin- nens sarpsykdogi som skrivits - det låter s å otroligt att det rentav kunde vara sant.
Det mycket ' av ~ l l e n Keys " Missbrukad kvinnokraft ", fast- än i akutare form, mycket också &amp; Olive Schreiner.
Rösträtten, inki-ak- tandet på mannens banor, strider fru Ferrero emot.
Blott i vissa fall, d5r hon anser kvinnan minst lika lam- pad soni nxmnan, såsom t. ex. medicin, lantbruk, trädgårdsskötsel, dl1 hon låta kvinnan träda ut ur hemmets ram.
Men fastän vi ibland med sorg känna- igen några av de gamla anti- argrrmenten.,.
ar boken sällsynt faegs- lande med si11 varma niedryckande stil, sin tro på det goda i mansklig- heten och hos kvinnan och si &amp; fina psykologiska iakttagelser, som t. es.
nar hon förklarar kvinnans satt att fästa sig vid livlösa ting i hennes 0111. givning tills de nästan bli till hennes --, är.
i ~ i n &amp; i tysk Översäthiing.
a c
.
.
.
väpner pch fömogna, det må nit vara stallen, möbler, väster,: eri fingerborg.
.-.
eller k ö k s k ä r l.
Denni &amp; &amp; skap] ?ar: ofta förebråtts kvinnan shon1.
.
.
.
viiinende om ett ' för starkt utvecklat &lt;&amp;&amp;lomssinhe,.
klassificerande G i n - iizn.
: .Som hörande till Bertmnd ' .Rus-.
.
sells " .to ha &amp; " jkategprin ' i * stäl1,et - för .be93.
Fru Ferrero däremot ' ser i - deit+ k; 7inna&amp;,,.
biho; att pirikifiera, att ingjiifa liv: i de döda tingen,.
kvin- nans å t r å att ktleddela sig, att .älska,.
.. som Mir ti.11.
en så 6un$$kig ' ' faktor under Barnets första, månader, då den, e p sak, SO &amp; moderns ii &amp;.
+ k b, fantasi omskapar.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
till - person.
- Brist på ' solidaritet förehar fru Ferrei-o sitt k b. '
- Kanim.
.+j det, .. vi, som; så: ofta ...
.
vid.
skuldra.
arbetat.
.
föl *.
.
ett skd (lra a l h l mål lyfta.
av systerlig .gemensam- .hetskäiisla?
Men om det ocksä i bo- k &amp;.
.
!finnes.
åtskilligt v i sta inotsägail- de '; .eller friirhmande f&amp;, ger .. den dock &amp; mycket värdefullt och djupt att den +kl .ikiille förtjäna att - läsas och.
disi kuteias g % &amp; hos o &amp;; att översattas, om iike kvinnosakens mot- stAn.darë ur deii skulle.
kunna frain- draga flera vapen än författarinnan själv ...
ville vara med .om, såsoin.
det.
r e d ' n skett i: ~ ~ s k l a i l d.
.
Jag skull-e vilja sluta n~ed.att, i nig-.
.
ra .ord.
tala. '
on1 den originella för- ening: " ~ s ~ o c i m i o i i divulgatrice e don- ne - .jtdiilijn &amp; ' (, de .italilienskk kvhiiornas i &lt; u ~ &amp; k: ~ ~ s s ~ ~ i d.
a förening), nile .vars sj &amp; och ordf&amp;&amp;de fA Ferrero ar.
Den:.
~gr~~ndlaggande ' i.dén är - deii att d i ' kvinnan å ena rii3an står ' mycket friare, ej $r sa parti- ' och.
intressebun- - .a.,. '
', ' '. '
' den, ' å. andra &amp; dan ag &amp; ' mera idedi- tet och ' en större - förmågs att eldas och att.
göra propaganda for.
sina idéer,.
hon också.
har vissa förpliktelser ': .i delina riktning.
Föreningens &amp; ed- lemhar skola aärföi-.
försöki verka för sådana idéers spridande, .nya eller .i glömska fallna, som kunna v&amp;a dem själva ' eller samhället t i l l nyttal; och som &lt;res&amp;n ' ej .brytt sig ' om att.
' taga upp.
k - e n.
vetenskapsman- för '.
fat- tig elier blyg för &amp; träda .. fra %.
för.
eHer klär h &amp; s i A idéer i ett för.tek- niskt, ' &amp; årfattligt språk, s å tar ~ d d i (ASS&amp;.
divuii.
dolme itäl.)
.s&amp;kn oin hand, trycker .ett litet - 1ittfattligt h5f-k kbstande ' 30 c.
(6 &amp; e !.
), ' spridkr d &amp; inordnais diskussioner; - med,.
.
.
.
föredkg, ' ....., &amp; .. ord: &amp;; - I p r o p + a f i &amp; ~: ~ ~ ~ l i: l .ek &amp; '. '
' direkt kontakt- ntellal~ " foi-fattar&amp;~.
oc ' &amp;.
IjL&amp;l iiteii.
.
' AC; &amp; e d i e n l ~ r n &amp; fordivas: &amp; t,&amp;äh &amp;, h ' blott intresse, förbkdeke att .placera och.
.. - sälja 5. st. i v - varje iltk&amp;&amp;mrid ' e !häfte.
Jag c 3 terar.stifieiseu ?k~fiden: " SAlui~da skul~ le k.
.
~.
.- i n &amp; &amp; ter&amp;$ ~.
, ...
t.
a ' ep ' av sina f &amp; h ä.
m.
t.
a iippgifterj s &amp; &amp; idse.
.
varit.
- &amp; tiga ' iiiider sin e$i&amp;.
okända förffitta-.
re: och nya .. eller.
förkljda- ?dé &amp; och g$ r a denna.
v&amp;ksamm; i.
muntliga, passio-.
.
.
.
.
.
.
nerode prop ?ganda diirför soin ar .så.
.
our&amp;ärlig - - för &amp; je sak inan vill f@a framat ~ c h.
.
k G n n a n l$mpii sig ' f &amp; dethi gefion~ sitt lidelsefulla int-ss.6 för allt levande.
.
~ e n n &amp; likgiltighet för ' .. det - a l ~ s t ~ a.
k gök f ~ dessutom .att ...
_ hennes val ' blott skall f a l i i på.
' det -.
verkligt levande ' som kan fattas a v alla, vara till.
s.
~ h ä i l e t nytta.
s~ och väcka ' den stora- ' tillrnäfih&amp;en till att.
.
.
.
taga del clarav; ". '
' /
H E R T H A 28 Oss nordbor förefaller ju denna Stockholmsk opinionsyttring förening rätt egendomlig - jag lind- för behörighetslagen.
rar on1 det bland oss finnas de många Aktionen för året i fragan kvinnor- idérika blyga männen, som en för- na och statstjänsterna in1edd.e~ den 16 ening behövde taga hand om?
Men januari av: det av åtskilliga kvinnoför-, &gt;gan hapnar när nian.
ser vad dessa eningar, däribland!
Fredrikla-Bremer- lyckats åstad.komma.
Förbundet, på initiativ av Svenska Spridandet över hela landet av upp- kvinnors medborgarförbund anordna- 9ysning att den malarian alstrande de offentliga mötet i K. F. U.
M:s sto- ra sal.
Norge, Danmark och Sverige piyggan förstördes av en viss fisksort hade sina respektive talare i - varhelst denna fisk planterades ut, denna sak, vara graiinljinder genom # %rsvann malarian; popularisering och höiesteretsadvokat fröken Elise Sem !tryckning av hittills obeaktade eller och fröken Th.ora Pedersen, vi själva dr Lydia W2hlströnz och dr &amp; lott av fackmän kända al-1.männytt-i- genom Gulli Petrini.
De främmande gaster- gli fakta, .broschyrer över jordbruk, na hade den stora förmånen att kim- biidgårdsskötsel, fiskerinäring; utgi- na tala om huru, det ställer sig n ii r vandet av en kort illustrerad italiensk man har tillträde till dessa tjänster.
De historia Som hittills sakna&amp;, av en ita- svenska hade att u.rgera skalen varföre aven vi rättvisligen böra kommla .så diensk litteraturhistoria, av levnads- långt.
Strängt taget var det dock dr {teckningar.
över stora man etc. Petrini soni begagnade tillfallet härtill.
Och ser nian med vilka små me- Dr Wahlström; som aftonens första inledde det hela med.
flel allt d,etta åstadkommits, hapnar talarinna, en historisk ' tillbakablick på stri- maii än mera och säger sig tacksamt den om statsämbeten och - tjans- att det ändå finnes mäktiga krafter,.
ter i vårt land, förd som den var mellan ofrälse och energi, hänförelse, oegennytta, ideali- tidigare zdel nien iippvisande slående och .&amp;t, mäktigare an det penningerassel intressanta analogier nied kvinnornas som ofta, både enskilt och i folkens nuvarande kamp för sin rätt i detta rådslag; tyckes tysta ned all adel ta- avseende.
lan.
Och om det också icke är på Mötet antog till sist denna mh- divinnorörelsens breda stråkvägar som tion: Kvinnor frai ii skilda verhsa.n~hetso~mrAde11: fru Ferreros gestalt skymtar fram, om iiiånga av de frågor för vilka nutidens .ooh billhörande olika kårsammanslulningaï och politiska partier, samlade till offentligt kvinnor arbetat och kampat hos hen- möte i Stockiholm den 16 januari 1923, utt.aln ne funnit en vedersakme, måste nian härniad ett bestämt krav, att .d &amp; k. proposi- ge denna kvinna en stor gärd av be- tion rÖcnn.de kvinnors tillbrade till statstjänst undran ' och sympati.
Ty även hon inom .kor$ ånyo framlägges för riksdagen, denna .fråga matte vinna sådan lösning, alt liar fört kvinnornas sak fram Hott ge- - den principiella iikstallighet niellan man och nom att vara den kvinna l ?on ar.
' kvinna i dylik tjänst, som .de av 1921 års.
Fiesole 1922. riksdag slutligt antagna grund1ag.sändringa.i.-, - ' '.
.
.
,.
E. GADOLIN-LAGERWALL .. nn innebära, .kommer till .fullt uttryck i de nya lagbestämmelserna.
sibeiide i~ &amp; ':, ndlingeii ' av fragan om avlönings- och I~diisioneriiigsl ' ö~-li511ande~~ för .kvinnor i statstjiinst uttryckligen havda, a t t rivlöniiigen bör göras oberoende - av betfa tlningshavares kön och a l t alltså samma avlöiiingsgrunder ~tnå bliva gällande f ö r niän o d i !kvinnor: Privatskiiterskornas pensions-.
fråga.
Fredrika-Breiner-Förbiindets styrel- se.
har, med ögonen öppna för hur ofördelaktig de i privatvård sjuksköterskornas stGllnii1g iir i fråga om pensionsförmåner jämförd med vad i detta avseende bjudes de stats- och kominuilalanstaIld~~ sjuksköter- skorna, till Kungl.
Maj:t avlåtit en skrivelse vari påpekas vådan av detta förhållande och dessiitoam unld ' er.stry- kes att av d e m a grund eventuell svå- righet för rekrytering av verkligt goda krafter för .sjukvård: i.
hemman kan tippsta.
S krivelsen .tinyimar i und ' er~dhligt yrkande att ' Kungl.
Maj:t måtte vid- taga - A.tgiirder för att i privatvh3 ar- betande, sjuksliöterskor ävenledes mat- te kiinna vinna inträde .i .statens an- skit för pensionering av folkskolliira- re m. fl.
.
.
Propagandaarbetet för bildande av nya kretsar bedrives alltjamt energiskt.
av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Såie- des hö11 förbttndets sekreterare, fro- ken Ida von Plomr&gt;ren, den 29 .och 30 januari föred:ra- i Valdeimrsvik och Söderköping 8nl E n n e u t r a l .kvinnoföre.nings betydel- s e.
Efter föredraget i Valdemarsvik tillsattes en kommitté för att utröna möjligheterna för bildlande av en för- bundskrets därstädes och ' utsågos till medleminar av kommittén fruarna Evelyii Forssberg, Elsa Björklund och Hildur Johansson samt fröken Elsa Lindlié.
S.
l o c k l i o l n i.
s k r e l s e n h a r inlett.
d e l nya arbelsAret iii &amp; inrältindet av en afton- skola f ö r kvinnlig ai.1) etan.de ' uhgdom.
R &amp; d a n g5 hösten börj.a.de, föfielaget planeras, en.
» sludiekomniil4é » tihalles, beslående av fru- arna Al,nia Fa~istnian, Anna-Lisa H !dlberg?
Esler +Iedlunid, fröken Ellen Klemaii, d r Haii: ' ila Rydh och f r u Eva Wigforss.
' Tillslåni.l ' er-.
.liöl~l.s, efter .arisökan hos fol.liskolEclireklio- iren, alt f &amp; för ändaiii&amp;let disponera elt eller elt par klassr~iin, fem kvällar i veckal!
i ' l&lt;iiiigslioli~iens !Folkskol.- vid iMariehergsgatai.i.
I&lt;ui:splhnen uppgjordes: svenska .oc,li ' engelska spraken, räkning, litteritui; hisloria och ' sn ' nl- hil~lskunak:ip, varje iiinne en kvall i veck:in.
Iii1e.d ~dul~l~eltiniiiie.
An.iniiliiingsticlen " .koi !i e.iiiellerlid med en stor överraskning, aniiiiil-.
niligarna on1 deIl.agnri.de s t r ö n i n i d e in, siir- skilt lill den eiigelska kursen,, så alt Ire p- r$llellkurser i .delta; sprlk i ilinst ni %sle al !- ord.nns.
Sam.nianlagt h ~ l e 140.
deltagare; ~ !i- ~lllii~lt sig.
.
.
.
.Sk.olan, soni f l t t namnel F r e c1 r i k ii- B r elii e r s k o 1 a n,: öppnades 81necl e1.T ' litel: invigningssaiiikvHm den.
18 januari.
.I sko- lans .kollegies:il biin.ka.de isig vid 1Snga b o r d, pil vil.ka r6da t u l p a i y o d i .fi-u:kt i s k å h r och korgar lyste m o t d e vita dukarna, de iitiga skarorna, soni halsades valkoiiina av ' krel-.
sens ordoför ?nde, vare ' fler d r Hanna Rydh hö11 .ett .av sltioplik~on~~ild.er beledsaga t fö,re.dr:ig om K v i n n a n.
h o s p r i m i t i v a.
f o l k.
E n muaikavdelning, med sång av !fru Borel-1, vidtog Iliiirpå ocsh så var det s5llsknp ' l.iglict- och fruklatiiiiig.
Nästa dags kvall börjncie kurserna, soni nu pAg9 varje aflon niecl uti- daiilag av lördagarna - pi- tisdagarna n i e +.
: kurser samlidigt-, med ifru .. E.
~Hedlun~cl som kurs1edminn:a i svenska, .f~iiarn:i A. Faustnian, E. Trolle och fil.
mag. fröken .Astrjcl Slurzeiibeeker i - engelska, ifru.
Eva WigYorss.
.i riik.ning, fil.
.kand.
.fröken Margit Pzlniqx i. litlera turhisl ' oria sain t jur. kand. ' fröken Ma t- iliiIda Stael von Holstein i asainhällskui~skapi.i.
Kurserna komma a t t pågå i .1dv veckor ui,clet innevarande termin.
SS k .c 1 1 e ' f t e å k r .e t:s e n s urnedborgarkur -- ser: hllliis under v&amp;rt~emni.nen * enligt nedanst&amp;.
. '
,, '.
ende program.
A,djunkt Fredberg tre före- läsningar: Svenska statsskickets historiska ut- veckling, Konungamakten, Riksdagen.
Rek-!
o ~exe1iu.s t &amp; föreläsningar: Självdeklara- tion, Taxering.
Frö; ken Märta Bucht: Kvin- nornas vppgift i vä@ds ' försonhgsarbetet.
Kyr- k 0herd.e.
Wer~nelin: .Barnav&amp;nd.
Fröken Fridner: Fattigvård.
Borgmästare Lund- qvist: Oomstolsv&amp;sendet.
D r Sö.derberg: Hal- sovard.
Riksdagsman Wlikström två &amp; ö-reläs- niiigar: Riksdagens verk, S ta tens inkomster och utgifter.
Bagarniastare J..
~ a n d s l r ö i n: Nykte$hetsnä~iinidernas uppgifter ooh alkoho- listvården.
j ?öaelasningarna hållas på fredagseiftermid- dnganna i Stadskyrkan.
M a l ni ö k r e t s e n h a r brAn &amp; onsul och fru Sederhollms donatioiisfond anslagit 1,500 .kr.
som årets stipendier för genomgående av anlingen Fredrika-Brmer-Förbundets egna skolor eller annan kurs i - Iiusligt d e r annat prak-liskt .arbete.
Sökande skall vara bosatt i tMaImö sa.mt sakna m.edel a t t .hel t eller del- vis Il~ekosla sin uthil.dning, Alder !från 17 till 26 år.
L i n - k ö p i n g s - k r e t s e n öppnade den 30 januari sin läsestuga i Ljungstedtska sko- lans gymnastiksal.
Lasestugan, som ordnats av grevinnan Louise Stenbock, kretsens ord- f ö ~ n l d e, enbjuder .en .lugn och angenäm till.
flyktsort aför d e aiibetslösa, för vilken d,en ar avsedad.
En mängd tidskrifter, tidningar och aven böcker stii till de besökandes disposition.
Dessutoni lämnas tillfälle tiii tidsfardriv, f. ex. iiied dominospel för deni som så behaga.
Notiser från Kristin Lavirarnsda %tea.
I&lt; r a n- sen .. - H u s f r i l e.
- K o r s e t.
Av Sigrid Undset.
H. Aschehoug &amp; C:os förlag.
Vid en, första blick kan det tyckas som hade Sigri,d Undset flera och för- underligt skiftande ansikten.
J e n- 11 y S och de övriga, moderna romaner- nas av den: konventionella moralen skaligen obundna författarinna synes inte ha stor likhet med den socialpsy- kologiska polemikern och reaktionii- ren i E t K v i n d e s y n p u n k t, och Kristin Lavransdatters skildrerska är återigen en annan och ny företeelse.
Bakom de skiftand~e mas- kerna bär d.ock Sigrid Undset ett i sällsynt grad fast utpräglat själsansik- te, och snart nog skönjer man hur starkt framträdande släkttycket ar, vilket yttre ansikte hon än vänder eiiiot en.
styrkas märke, hårdare, och ' dock samtidigt våndefullt levande.
Det iir en diktarinnas, soin sökt sig in i him- lar och helveten - det sista mest.
Låter adetta stort och patetiskt?
Visst ar, att små mått inte kunna lag- gas på den som skrivit K r i s t i ii L a v r a n s d a t t e-r.
Denna bok i tre tjoclia delar, med sammanlagt 1,384 si- dor, skiljer sig i lika mån till innehåll som till omfång från varje medelniått.
Den ar till mest en Iiistoiia om synd och skam, sorg och skräck.
Där finns inte mycket av vad vi kalla lycka, och liarleken är köttets och sinnenas och nästan utan återvändo bitter, i siii otvingade lust.
Men med och i detta rö ' ra sig l e v s n d e mänskor.
Har ar inte fråga om mannekänger me.d på- hangda liimpor, i traditionell 1300- talsstil, i vad det nu galler kläder och sed.er eller tanlk-r och känslor.
Till eii, man skulle vilja kalla den monumen- I K r i s t i n L a v r a n s d a t t e r är tal, historisk och kulturhistorisk kun- detta mera behärskat än någonsin, skap h a r ' Sigrid Undset ett plus av men också med: .en nastan ohygglig flammande fantasi, som .skapar in l _
HERTHA ' n ~ n k o r n a, miljön,.
tiden, det hela och de många SIII &amp; detaljerna, till en rent skrämmande gripbar verklighet.
hfan niistan tappar andan vind att så helt bäras .med av hennes fantasi- konsts signerier.
- Så intensiv.
21- .spänniiigen darvid att man snarast ined en känsla av be- frielse till sist lagger ifrån sig denna Imk.
Sjiilva dess.
genialitet, den, våld- samt suggererande diktarsynen och det ltonitnarligt s t a ~ k a utskapandet, verkar p &amp; en soin hade nian frestat själs- ' som kroppskrafter i eni nedbry- tande brottning.
Kvar står tanken: hur orkade h o n, Sigrid Undset, ige- iiom ' detta?
Inte ett ögonblick har hon sviktat i ' stegringen av våndan av Kristin Lavransdatters liv.
Inte.
en stunds misskund unnar 11011 sig eller likaren intill och med de sista sidor- nas i nattsvart mörker och flammande skrackljus etsade bilder av digerdö- dens fasor.
.
.
Genom det hela gAr Kristin Lavrans- datter, kvinnan från förr och kvinnan f r h i dag s &amp; soin Sigrid Undset s.er henne som verkligast sig själv - den genoin sin köttsliga naturs art oundvikligt bestämda- till niannens famntag,.
modern, s o m i en nästan- rent animalisk trånad - begär att åter och åter lciinna ett litet Bai-i~s kropp iiitill sin egen.
Med .denni ovillkorliga sinnlighet.
som ' utgångspunkt för sin psyltoma- lys av kvini~orila men också i uppfatt- iiingen av att i och genom denna koin- mer \ 75xt och utvecklii~g till dem, har Sigrid Undset fått.
fram Kristin Lav- rmsdntters lidklsefulla, betagande och tragiska gestalt: Samma grund har hon för sin mening om Itvinnorims plats i världen i E t.
K v i n d e s y n- p iia n It t.
Det ligger tragik i att den genida dikthrininan.
k.ommit att stan- n a.
härvid, att ' hoii förllorat propor- tionsbedömningens ina ' lmarke och går förbi giltiga ' och ofrånkonlliga h1tt.o- rer.
, ' 31 ' Noudenfeldtarna p &amp; Björneborg.
En värndänd.sk släkthistoria, berättad av Lotten Dahlgren.
Wahlström &amp; Widstrands förlag, 1922.
Släkthistorier kunna vara avgjort iner och.m.indre roande, a v e n om de ena som de andra äro samtliga.
berät- tade med rutin och gott humör.
Men när till des- sista förutsättningar kommer att den behandlade slaktkrö- nikan är i alldeles speciell grad intres- sant och att ett.
flertal av tidens fmm- stående och bemärkta personligheter som i den mest lyckade filminspel- ning draga förbi på dess blad, i intim.
beröring med släktkoryféerna, blir be- rättelsen till ett genuint och givande nöje.
.
.
.
Sådan är Nordenfeld ' tlarnas historia, ocli man lyckönskar såväl utgivarin- naii som lasarm till att det rika nla- terialet tagits frain ocli blivit bearbe-.
tat.
Att den nu föreliggande boken en- dast utgör en: del av släktminnena lär nog ingen beklaga .sig över.
Sjuttoa- hiiiidratals-N~r~eilfeldtarna och.
# den unge Olof, diplomaten f r h 1800-talets tidigare decennier, ' förtjäna dm utför- lighet som givits dem, och man skraiiis inte av tanken att fortsatta be-.
.
lcantskapen ined slakten i en ny vo- lym.
Vare sig nu denm på .grund ay materialets art blir en kring själva B jörileborg, det gamla Värmlandsbru- ket, mera stramt samni.anliållen slakt- och.
miljöskildring eller den ävenle:.
des i sin niån, liksom cl ' en nu publi- cerade, ' får drag av allmäimare in- och ' utländsk person- och kulturtecltnirig.
R o l i g blir säkert även den, där- för d r j a ' nog håde slaktpapperen och.
.
Lotten Dahlgren. '
, Idyll och ~ l e av ~ Karin i Ek.
Albert.
Bonniers förlag, 1922.
Den plats som lyriker K ' arini Ek för omkring nio år sedan så .ärofullt er- övrade med ' diktsamlingen ' D ' e n.
.
k o s t b a r a v i l a n har hon val be-: ' '
- i '.
- 1 - 4 - - A - - 1 --., r.
&amp; $t ined sin.
S y a diktbok.
q=: hennes glädje att i vi,daste kret- Samin:~i~-PoEh ' starka inre liv bräddar deniia poesi, sar f å sprida kunskapen om de tv5 vars underbart bärande rytm med nå- stora svenska kvinnorna.
Hon.
har got av evigt böljaiide hav lyfter mot skyndat sig att med hjiilp av nu till- himlar och störtar mot djup.
gänglig, åratal omspännande och för- I sällsam grad a r Karin Eks dikt djupad forsknings resultat i såväl vad rörelse.
Icke blott i rytmens starka det gäller, den heliga 13irgitEa som Fred- gång, i dessa strofer stormar, flämtar rika Bremer skissera dessas levnadshi- - och ropar utan återvändo ett hjärta storia i den nya belysningen.
Att har- under stjärnor, som valva genom rym- vid en viisentlig del förflyktigas ligger derna, medan havssvall och brus ald- i sakens iiatur ..
Den psykologiska ny- rig tystna, månskäran flammar och orientering, som Emilia Fogelklo~is p &amp; skalver och, norrskenets b l h ljus, en gång visionära och ur vetenskapligt studium framgångnd Birgittatolkning drar ogenom ini1 av natt^.
.
genom en natt i storin, gav, kan endast glimtvis komma med gelloin en rymd av brus, gå detta i den starkt populariserade skriftens biografiska fakta,.
och det överviildi- h jiirtas klagosånger.
Endast sällan blir det stillhet och gande rika kallmaterial till mybedöm- tystnad nog för idyllen.
Rätt till att ning, som Fredrika Bremers nyss ut- ställa sin diktsamling ave11 under det givna brev tillsammans med de kom- märket har dock Karin Ek.
Den menterande anmärkningarna utgöra, ljuskrönta hymnen T i l l m o r g o- har givetvis ej till sitt varde kunnat n e n,.
som inleder samlingen, skulle iilaniältas i den lilla Verdandiskrifteii.
i sin klara skönhet och sitt ljusa lugn Anmärkas bör för övrigt att i, det se- rattfärdigit tilltaget, hade de11 ocksa nare fallet förf.
inte avsett en hel och varit helt ellsam i sitt slag.
Detta ar omfattande skildring, skriftens titel den emellertid ej, även om man måste a v e r en begränsning som hon sjalv fastslå att en vemodigt sorgsen dager satt.
I Verdandiserien är det andra &amp; n- med starkt elegiskt tycke för det mes- gsil i ordningen som Fredrika Breiner ta.
dröjer kring Karin Eks idyller.
Denna nya diktbok har åter givit.
medtages, redm för en del år sedan prov D &amp; den konstfärdiga rimflätning bringade den Sverker Eks Fredrika- och sjalvrådiga rytmik soin redan ti- Bremerbiografi.
digare visat Karin Ek som den förfar- ila, individuellt utformande konstria- H Svenska Biblioteket Fri Lasning, ren.
det av Sveriges folkskollärarinneföï.
bund nystartade företaget att genom ~ e l i Birgitta ~ a av Ann Mcirgret lSmpliga,: särsl&lt;ilt för andnarnålet utar.
Holmgren-.
S v e 11 s k a B ' i b l i 0 t e- hetade småslcrifter bringri.
skolungdo- k e t F r i L ä S 13 i n g. Sveriges folk- men larorik men lattläst och lattill- skollärarinneförbunds förlag, 1922.
- gänglig litteratur, har, förutom Ann Om kvinnosakspionjären Fredrika Margret Holmgrelis H e l i g .a B i r- Bremer av Ann Margret Holmgre1~.
g i t t a, utkommit en liten bok om Studentföreninigen V e r - V å r a k r y d d o r av Nanna Lundh- Ett flertal - illu.s.trationer d a n d i s s m å s k r i f t e r. Albert Eriksson.
Bonniers förlag, 1922. med framställningar av de kryd.dbriii- Dessa två sihå skrifter, som ingå i var gande v ~ x ~ e r l l a förllöjer den lilla sir3 serie av populariserad l&amp;sning, ar0 skriftens instruktiva varde.
priiglade av fÖrf:s kärlek till sitt ämne ELLEN KLEMAX, '
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förhundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erh8lla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prcnuir.eration Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, 48 Klarabcrgsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- Rrcrtdel.
Pris för postupplaga: ' /, år kr.
6: 50;.
' /.
år kr.
3: 50; ' /, år .kr.
1: 50.
Lösnuni- mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Kedaktions- tid: tisdagar och fredagar kl. 7-3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 71-4 aarje söckendag.
Allm.
T.
Norr 48 16, Riks 27 62. sker direkt genoni Tidning för Lärarinnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan.
Redaktris: A n n a H a m m a r d a h l.
Adress: Pipirsgatan 9, ~ t o c k h o l A.
Utgår till skolhusen, speciellt å landsbygden, över hela Sverige.
Kom- munernas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjanster.
T i d n i n g för L ä r a r i n n o r fyller 1923 25 ar.
.
Collan-Oljan ' A n n o n s e r för HERTHA upptagas av fröken INGEBORG EERG- STROM, Östermalmsg.
31.
Rikst.
75783.
Riks 75783 T. OLSEN STOCKHOLM L Dr. ELIN.
B E C K M A N Hetluftinstitut Hetluft, Diatherrni, Konstgjord höglandssol, Massage.
l i!
.
~ ~ i i i:; i i i ~ i i i?
g i k t, nervsmartor, 1ediitg.iiil~iiiignr och - atcsllietc~r, frostsk; ihi.
och I,iii ' jiiiitlu Tysk spraklärarinna o alder omkring - 35 ar, s o m bellerskar engelska och franska spriikcn, iivcli kunnig i spanska, söker anställning i svensk famili; ar villig deltaga i Iiils- liga g ö r o m 2 och sömnad.
Narmore upplysningar Iihiin!
; av Anna Klcmnii, valhallavägen 59, Stockholm.
1.
7 I -
N ~ t i s e r fran bokvärlden.
i Stockholm: Barnhusgatan 6, n. b. Rikstel.
68 98, A h.
Tel. Nwr 82 11.
Tel.-adr.
: Sköferskebyr6n.
B y r h mottager sjukbud hela dagen; pr telefon även nattetid.
Förestindarinnan träffas säkrast l &amp; 2-1 / 2 4..
i G8teborgt Vasa Kyrkogata 5.
Rikstel.
61 87.
SJUKKASSA för b i l d a d e s j ä l v f ö r s ö r j a n d e k v i n n o r Expeditionen: K L A R A B E R G S G A T A N 48 1 1 OBS.!
Oppen endast tisdagar kl. l, '?
11 -- l,!, 1: fredagar, ' 3- - 4.
OBS.
!
