# ID: svediakorp-per2828
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,326
# sentences: 1,320
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DECEMBER
ALLA DAMER BORA.
BEAKTA vårt utomordentligt rikhaltiga urval av eleganta och välgjorda KAPPOR, DRAKTER OCH ULSTRAR FOR PROMENAD OCH SPORT KLWN NINGAR i säsongens mest stilfulla modeller.
D a m - L i n n e v a r o r i finaste kvuliteter och mönster.
P.
A U L U.
B E R G S T R O M S A.
- B.
74 DROTTNINGGATAN 74 ._.
.
.
DAMKONFEKTIONEN 1 tr. B alla NK:s konfektionsvaror a r SA.
fulländad, a t t m a n med fördel köper dessa i stället för skräddarsydda kläder wnw * / B N O R D I S K A KOMPANIET ADVOKAT MATHILDA STAEL VON HOLSTEIN Ledamot av Sv.
Adv.
Stf an f. Tel. 244 88 MALMTORGSGATAN 3 Tel. Norr 244 19 Hyresärenden, fastighetsförvaltning, f am iljerättssaker, testamenten, boutredningar, juridiska uppdrag av olla slag ..
Även skriftliga förfrågningar besvaras.
1 H ~ 1 L l F O T S l [N J E 1 8 ~ MODELL DR. HYBINETTE - UTPROVAS INJUSTERAS AV ROSTFRITT MATERIAL O. I TEL. N.
286 K I FA 31 REGERINGSGATAN 31 TEL. 14464 I
ARGANG X.
DECEMBER HAFTE 1923 r0.
.
e H e r t h a 1924.
.
.
.
.
e.d det ny; året börjar H e r t li a sin elvte årgåni.
Nu ' som f ö r ~ l t är det Herblias uppgilft att oberoende av och iitanitir psrtiskrankorn~ ut$ra '.
en nkutral plotform för de rena kvinnofrågornas framforaiide och be !hana-.
ling.
På detta, program kan Hertha full ' t sjilvständigt, o !l~unden av parti; intressen, deklarera - och Iiavcla kvinnornas synpunkter och krav i frågor som speciellt röra hessa samt arbeta på deras lyckliga realiserande.
Av denna grui~d ' vänder sig också Hertha till al ' la partiers kvinnor med en vädjan att de, var- och en i sin stad.
; samla sig kring den svenska ' kvin- iiorörelsens egna pressorgan, stödja.
det - genom prenuineratioii och genom aktivt intress-e i övrigt bidraga till att Hertha ' blir det, kvinnornas språkrör som det &amp; syftar vara, den publikation, somi med auktoritet och poi~dus kan föra deras talan.
T i l l Fredrilia-Brein ' er-Förbundets a l l a l o k a l k r e t s a r s o c.h s.a int l i g a iii e d l e.m in a r s intresse vädja vi annu mera .di- rekt, utgående frål?
ritt de] &amp; ~na sig i första hand soni tidskriftens sjalv-., fallna prenumeranter.
Heytha Ban ~ L I också siigas.utgöra själva det levande bandet de skilda delarna einellan, förmedlareii, som den.
ar, av tankar och.
idéer, rösten, sann berättar om, de initiativ som .tagas, d i t arbete .som.
full- följes.
.
M '. '
* *.
H e r t.
h a utkoinmer oförändrat med tio häften .om året, d. v. s. ett häfte.
i iiånaden .med undintag .av juli och augusti månader.
l. o r b u n d s m e d l e m m. a r ' erhålla tidskriften till ett pris av kr.
.5:50, varvid prenumeration ' sker direkt - genom.
F r e d r i k a-B r le m e FF!
Ö r- b u.
i i.
d e t s b y r å, ~ l r i r a b e r ~ s g a t n 48, n Stockholm.
I c k e - f ö r b u n d s, i i i ~ e d l e.
m l i n, a r prenumerera å n ä r m a s t e p o s t - a n:s t a l t eller .i b o k h a n.
d e l.
Pris för postupplagan ar: ' /; år kr.
6: 50,.
&amp; r kr.
1: 90.
Lijsnummer 65 öre.
-.
år kr.
3: 50, R e, d a .. k t i o n och e x p e d i t i o n: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
.
Tel.: Norr 4850; R.e d a k t i o n.s t i .d: tisdagar, och fredagar kl. 1-3.
2 7 ' 62.
b E S. p .. e.d i t i:o n: Varje söckendag .kl.
11-4.
Tel.: N.orr 4850; 2762. '
:,.
.
.
RE.DAKTEON,EN.
.
'.
1 46 HERTHA Alf hild Agrell. '
-, 1 - ' ellan .höga bred:blad.iga palmer stod lden lilla, vita kistan på kre- matoriets katafalk.
Den kunde nästan varit ett barns.
Så utmärglad, liten och späd var hon som vilade i den.
Langs kistans kant, över det fina ut- fallande vita.
' bårtäcket, en lätt girland av grönt.
Ove.rst på kistan en enda stor cdriva av skara blommor.
.
Vid huvudändan en vit fågel målad ' mot skuggad grund, det ha &amp; hon själv bestämt.
En liten skara, närmaste frände och några gamla vänner, författarkamra- ter,.
) däribland ' författarföreningens ordförande, hade samlats därute.
MAnga voro de ej.
Alfhil-d Agrell ha- de varit en ensam under långa år.
Till ackompanjemanget .av orgel- tonerna, i samband med ad.en officie- rande prästens förstående ord om hennes författargärning, arbetade er- inring &amp; m,ed den tid, då Alfhild Agrell inte var ensam.
Då hon stod ' mitt uppe i 80-talets stridsglada problem- fiiktning som.
- den applåderade och käcka, dramjatikern.
Då hon med h i - moristens vinnande löje introducera.de den brett gemytliga ~ockniocksfrun och både hon själv och L o v i s a P e t- i: e r k v i s t överallt togos .mot med öppna armar.
Då hon under den unge Stig Stigsons poetmask grep stadernas mänskor med - de lyriskt rika och fan- tasifullt betagande stämningarna och synerna N o r .d a n f r å n.
Då novellis- ten roade med sina livfulla skisser ooh romanförfattarinnan Skickade ut.
.- G u d s d r ö m m a r e i världen.
Alfhi1.d Agrell hade många strängar på sitt författarskaps instrunlent och när hennes hand ännu var kraftfull och säker tonade de ofta både friskt och eldigt.
In i det sista, i åldern och ensam.heten, var .hennes ande brinnan- de i henne.
Hon hade inte liingre för- mågan att forma och gestalta, men alltjämt kämpade hon för att finna ut- tryck för det som levde i henne.
Starkt tefiperamentsfull och indi- vid ' uellt sarbetonsid kom !hon genom själva sin läggning efter hand mer och mer bort från mänskor.
Nya ti- der, med sina nya gudar, badle heller inte längre rum för henne.
Tragisk och sm (artefy1ld var för visso den iso- lering i vilken hon på grund härav o &amp; genom andra, yttre omständig- heters tryck de senare åren levde.
Bittert bräddad bjöds henne livets dryck, hon visste inte själv att medan viljan ännu ville, var förmågan tagen ifrån henne.
Hennes sista rastlösa försöksskapande hade något av en fången fågels ' vanmäktiga vingeslag.
Hon ägde inte längre vare sig rymd eller vingars styrka, och vad hon trodde och hoppades blev ständigt allt till intet.
Men den levande intensiva anden fortsatte sin kamp,.
rolös och flämtande.
Så mycket .har Alf.hl1.d Agrell en gång betytt i svensk litteratur och diktning att hon där har sin givna plats semi d.en eldiga, av rättfärdig- hetspatos burna, fantasirika förfat- tarinnan, som fann varma och sanna uttryck såväl för sitt dijupast egna, in- nersta, som för tiden hon levde i. ELLEN KLEMAN.
Sverges f örsta f ullständiga trädgårdsskola f ör flickor.
D en - 1. nov.
1923 när att anteckna som # en n~ärk~esdag i Fredrika-Bre- mer-Förbundets annaler.
Förbundets triidgårdssko ' la Apelryd dog den da- gen upp sina portar .för, den första två- Ariga kursens elever, och harmed har vårt land äntligen fått en skola fö,r kvinnor, där.
fullständig utbildning i trädgårdsskötsel gives, ett mål mot vilket man länge strävat.
De utbild- ningskurser, son1 hitti1l.s anordnats å Apdryd, och om framgent komma att bibehållas vid sidan av 2-åriga kursen, ha omfattat en tia av endast 8 månader.
Härunder har man ' givetvis ' ej medhunnit mer an att meddela grunderna för det mångskiftande och krävande tradgårdsyrket.
D.en nya kursen avser d ' ä r w ~ att t bereda Lnga kvinnor fullständig utbildning som .tradgårdsl %rarinnor eller tradgård ' s- mastare.
Allt sedan Apelryd genom fru Ma-.
thilda Bergman-Osterbergs frikostiga donation kom i förbundets ägo, det var Ar 1913,. har det ståtk som ett ön- skemål för skolans ledning att tillvara- taga.
.den.
: harliga lilla egenaomens rika möjligheter genonii att utvidga .verksamheten i den riktning som nu slGett.
Men för att komma därhän måste ' omf attance nybyggnader upp-.
föras; och härtill saknades kapital, Hur sådant skulle anskaffas ' blev - så- ledes den svårlösta frågan.
För Her: thas lasare torde det lemellertid vara bekant, hur - Apelryds intressen gynna- des genom att en kungl.
kommitté, den.
' s.
k. trä.dgårdskommittén, starkt fran1hö:ll.
bdiovet.
.
av en fullständig ' trädgårdsskola för .kvinnor och utta-.
lade sig för att en sådan förlades just till Apelryd, och .huruledes, under Abe- ropande av denna auktoritet, det er- forderliga byggnadskapitalet till slut hopbragtes.
Den, som.
nu besöker Apelryd; skall finna att huvudbyggnad ' en blivit till- .byggd och därigenom ar, !jämnt dub- belt så stor som den tidigare.
var.
Dset långa vita huset med .. sina två frontespiser, sina lugna linjer och väl avvägda proportioner ter sig synner- ligen tilltalande.
Från ingången ii ena gaveln konimer man genom ett förrum in i det vackra samlingsrum- met, och i fil, harmed.
ligga.
matsal .och undervisningsrum.
Vidare inrymmer byggnaden förutom kök och ekonomli- avdelning rum för lärarinnor och den tvååriga kursens 10 elever.
Overallt ljusa,.
lugna färger, och mot, den un- derbara iitsikten över tradgarden ut miot blått hav.
stå fönstrens alla blom- mande växter.
Den rymliga flygel- byggnaden.
har ocksa undergått för- nyelse och här skola sommarkursens 10 elever boi.
.
Till denna byggnad är också.
kon.serveringsk6ket förlagt, och under densamma fiknas stora nyin- r-edd!
fruktkällare.
.Ett rymligt växt- hus .har också tillkommit med ' såväl varm-.
som kallhiis.
.
Till sist m å namnas, att Apelryd haft förmånen att som föreståndarip- na för den utvidgade skolan kunna anställa fröken &amp; * ny Agrell, som r 6 dan.
ett par å r med sitt insiktsfulla ar- bete deltag&amp;- i .den förutvarande kur-.
sens utbildning.
.
- SIGNE LAURELL ...
148 ' -- HEIXTHA 1921 ' ' ars lönekommittks betänkande.
- en 12 oktober detta å r avgavs be- kommitténs uppdrag som tidslaget tänkande av 1921 års lönekom- tvungit kommittén till.
Som sin grund- - mitt &amp; som vid denna tidpunkt .bestod - laggande synpunkt fastslar kommittén,.
av.
ledamoten av riksdageils första att de ' nya lönebestämiiie~serna ickc f &amp; kammare ' Carl Ekman,.
fru Emilia för stats.verket föranleda väsentligt.
Broomé, ledamoten av riksdagens and- ökade utgifter och att kvinnoarbete i ra- kanlinare förste ' kontorsbiträdet statens tjiinst ej får stalla sig dyrare Ernst Eriksson, ledamoten av- riksda- an det manliga arbetet.
Med hänsyn till den första av dessa.
gens första kammare överdirektk grundsatser har det gallt att föres15 s&amp;- Ludvig - Widell samt undertecknad.
dana lönebestainmelser för kvinnliga.
Genom, detta .betiiiikande har åter- igen en lank blivit fogad ' till den l å n ~: ~ befattningshavare att icke, nägon va- rad av utredningar, som avse kvinnors sentlig höjning skulle uppkomma för tilltriide till statstjänster.
Rar är icke nuvarande kvinnliga befattningshava- utrymme att dröja vid denilil frågas re s: Kommittkn har sökt viniia detta förhistoria.
Det inå Blott erinras om syfte genom att inplacera de nuvaran- de (itta lönegraderna i löneplanen för ' ntt fiirevarande spörsmal först blev ak- .tuellt genom den iindring av 3 28 rc- kvinnliga befattningshavare j de tolv geringsformen, som beslöts vid: l907 Iiigsta lönegraderna i den nuvarande.
och 1909 årens ' riksdagar, genom d- - löneplanen för manliga befattningiha- ken ändring skvinnor fingo tillträde till vare, som sålunda skulle bli gemen- vissa lärar- och läkartjänster med sam för manligzz och kvinnliga tjänste- tillämpning av grunder, som av ko- män.
Emellertid föreslår kommitté~i nungen och riksdagen.god1iänts~.
Des- en viktig förändring i na.mnda löne- sa ygrunder., d. v. s. avlönings- oïli .. plan.
Koinmittén har nämligen dels pensionsbestämmelser för kvinnor ha av sociala, dels av statsfinansiella sk51 sedan behandlats av 190.2 årS lönereg- anslutit sig till famiijeförsörjnings- - leringskor&amp;mitté, som avgav betänkan- ' principen ' och har på grund, därav de i ' detta ' hrende 191 i, av 15rarlöne- från varje lönegrad bortskurit d ' en el- ler ' de högsta löneklasserna, så att var-.
nämnden, son; avgav betänkande 1914, - je lönegrad skidle komma att omfatta samt i sammanhang med ' frågan om.
utstrkckt rätt för kvinnor att innehavs tre l~neklasser, under det att lönetill- statstjiinst av sakkunniga angående .lagg, i vissa fall till sin storlek alldeles kvinnors tillträde.
till statstjänst, som - nWsvarande de bortskurna löneklas- nrgåvo betänkande- 1920.
*) # Kommittén har därvid endast East: iir- Det som alldeles särskilt satt prii- seende yid befal tningslinvare i s. k.
ilyrng- geln på 1921 &amp; s löneliommitt~s be- lerade ver.k, .till vilka kommittén: begriiiisar tänkande är den hänsyntill de stats- sitt förslag.
Pö: de övriga föreslhr kommit- finansiella .fökha ' llandena, som såviil Ién särskilda .övergCLngsbestammelser. '
' * ' ' l I
a " H I E; R - T r H A f .S .. 149 serna, ' sk,~~lle:~utgå till befaftningshava- frainlagdi förslaget om procentuelli~.
...
re med ' barn.
Ett inplxerande ulan.
rivdrag.
Kolllnlittélnajoriteten har ' .däieinot vidare a v ?e kvinnliga befattningsha- varna i dennalöneplan skulle emeller- &amp; beropat en &amp; al till de.
före-.
tid betyda avsevart ökade löner.
Kom-.
slagna avdragerim Vi aterFinn:, utom mitten föreslår därför, .att för kvinii- hansynen till; ivgifter.
till.
.
liga befattningshavare skall göras ett .iinke- och pupi l] kassall och merliosi-.
avdrag pii de i h e p l a n e n upptagiii nadell för livinnorllas pensionesjlig,.
beloppen i.
vilka synpunkter iiyen de kvinnliga rc-.
:.
servan ternn acceptera, Stskilliga fakio- lenegrad 1-6 ...
.
.
14 proc.
av lönen, - rer, som i den tidigar; disliissionci:.
.
&gt;&gt; 7 9 ..:: 12 &gt;&gt; r&gt;, spelat en roll, niimligen m$ilneiis yirn-.
- 2 10-12 .... 10 &gt;&gt; w B, c plikt och den omstindigheten, ' ' alt B 13-14.
.
.
.
8 D ' B.
niannens löner iiven i, f r 5.
p om ' be- gynnelseavlö~n~n&amp;n och d &amp; bada föi &amp; En del r i v detta avdrag a r motiverat ålderstilliiggen, som enligt kommit&lt;iic diirav, a t t miinnen erliigga avgifter till förslag skulle förbli, oföriindrade, m- iiiike- och p.upilllrassn.
För att icke.
.- ... ses avsedda att tillgod-me ~1tgifterna; för -.
kvinnliga befattningshavak i Iönegrs- faini1,jebild~in~.
derna över den.
fjo.rt.mcle skola erhålln Till dessa faktorer Iiigger konimitfh st-5rre behalleil Lön iiil n~anliga befati- tre nya, nämligen förhållandet^ mellal~: iingshavare, föreslår .koinmittén, att f ' Gr Ivi~inlig innehavare den i lKnep !~- rniiiis ozh kvinnors arbetsprestationer, nei?
angivna lönen .skall minskas - med livin nors större Sjuklighet och förha !- ett.
helopp niohvarande ' de avgifter.
landenn i löneavseende på den.
offent- manlig innehavare av befattningen liga arbetsinarknndeii.
1ioinmittéi-i ~i.ppsiiiller den friigan skolat erlagga till vederbörande änlte- huruyida statens kostnader för ' en viss och pupillkassa. '
Nar det galler att motivera de övriga arbetsprestation skulle bli desainim,: ivdragen, ha meningarna inom korii- vare sig arbetet utfördes av en - an iiiittén g.fitt isar.
De 11åda 1ivin.nliga eller en kvinna om lik~lonsprincipen ledaiiiöterna ' ha i ett s i k k i l t yttrande tillämpades.
Den söker b&amp;var:i dettj stallt sig.
pA den ståndpunkten, att eir- sp6rsmAl genom utredningar - dels o+ dast principen.
lika lön för man och förliållandet mellan mans och kvin-. '
kvinna.
i saliima befattning kan anses nors arbetspresta.tioner dels oni kviri- principiellt tillfredsställande.
Endsst nors sjukledighet.
I fråga om deii hiinsyn&amp;i.
till dels det stntsfinansiella förra anmarker koniinittéln, att det Icnagpast a r möjligt att erhålla f u i b ' laget.
; dels .nödvändig !heten för behörig- hc .. lslagens Ikra ' ftt.riidaiide.
att friigan s t h d i g t ozh exakt iitrediliiigsrnateri3i,.
.
o.m: kvinRo.rnas 1 ö i i e s ~ l l n i i ~ g: ~ o r n i n e bl.
r ~ a. darför att det ' a r på ytterligt F5 6Yerksan~hetson~rAden S3nl.
män ' och.
.
till nqgörande.
liar - förmatt.
de lcvinnit- g a reseri; anteriia, ett acceptera ' det kviiin or ii töva.
allde1.e~ ' sainma arbete, ' -, ' '.
, ' '
under fullt likartade förutsättningar.
I Första hand har kommittbn försökt skaffa utredningsmaterial rörand * män ooh kvinnor i statstjänst.
Då det emellertid e j visat sig möjligt att i frii- ga om den statliga verksamheten åstadkomma utrednirgar .som kunna ge saker vägledning i denna fraga, har kwn~~niittén vant sin uppmärksamhct å t andra håll.
Utrymmet tillåter icke någon redogorelse för kommitténs ut- redningar.
Som exempel må här bl0t.i namnas den undersökning, som .kom- mittén gjort rörande man oc.11 kvinnor i företagsledares stiillnil~g.
Utredning- en, som galler Stockholms- &amp; ad för år 19i0, har omfattat följande yrkes- grupper: 1) minuthandlare med tobak och cig&amp;rer, 2) minuthandlare med beklä.dnadsartiklar, 3) fotogafer.
bevismaterial som kommittémajorite- .. ten drar för hela löneförslaget avgö- rande slutsatser.
De båda kvinnliga ltommittéledamöterna agna i sin reser- vation en granskning åt prestationsiit- redningarna och yttra därom: wDet bör till sist b,etriiffande undersökning- en om mäns och kvinnors arbetspres- tationer framhållas, at den längst gå- ende slutsats kommitt6majoriteteii kunnat draga därav icke sträcker sig vidare 5.n till ett uttalande, att ' vissa ' av dessa utredningar onekligen ' synas ' peka han på en i genomsnitt mindre prestationsförmåga hos kvinnorna än hos miinnen.
Det är enligt vår me- ning egendomligt att ur ett så föga va- gande utredningsresultat hämta motiv för en nedsättning i kvinnornas lön i jiimförelse med mannens.
Därvid icke Man Antal Kvinnor inkomst Antal I '. '
se in ut handlare iied to- ......
.
: ba ' ksvaror ............... - 134 .... 3$inuthandl,are ined be- kiadnadsartiklar ....... 385 l * .- - Fotografer .. .................... 65,.
- .. 1 ~vin~ornas I Genomsnittll senomsni I inkomst kr.
i OiO rnunens Inkomst ' '.
.
.
.
.
. '
.
... Samtliga yrken .... S ..; ......
.
.
.
b '.
,.
584 363 13&gt;194 709 4,a2 7,579 19 3; 743.
1 10:652 Om värdet av denna utredning ytt- rar komniittén ganska försiktigt, att den ej torde kunna.
f r h k ä n n a s viss beviskraft vid.
bestämmande av fragall o111 .mans och kvinnors arbetseffektl- kitet.
Om flertalet.
utredningar uttryc- ker kommittén sig icke ens så.
starkt, ' men det är likväl ut ifrån detta osäkra -.
.
3,030 4,404.
9, 8.
.
d 1 I 1,090 1 4,195 49239 i ~ 7 6.
endast bygger kommittémajoriteten pi3 ett löst och osäkert bevismaterial, deii överför också vad som icie ens kan .kallas erfarenheter, utan på sin höjd .intryck från ett område till helt ansra.
Den omständigheten, att kvinnorna ic- ke synas hava haft sanima framgång i att sälja tobak som mannen, skulle
.
alltså.
enligt kommitténiajoritetens me- och 1921.
Avsikten var urspriikgligeil.
att låta statistiken omfatta samtliga.
ning.
bliva avgöirande.
för ' värdesätt-, de statliga verk, vid vilka såväl ' m i k aningen av .k~innliga statstjänares !r- bete,: äYen .när det gäller områden, dar.
liga som kvinnliga befkttningshkvare i.
kvinnor.
visat.
en ' alldeles särskild n å g o i större antal funnos anställdu.
Uppgifter införskaffades diirfor ock &amp; lämplighet.
för arbetet ...
ha.
betona, a t t den.
arbetsprestation, fran största delen av den civila stats-.
.
förvaltningen, från vissa grenar a v.
som kan avvinnas en befattningsh ' ava- den militära föi ' valtningeg i i m t fr *.
re,-icke.
.
blott är en produkt av dennes ~mellertid intellektuella 0c.h fysiska resurser.
&gt;Ett kommunikationsverken. '
e n stor d$ a v det inkonina visade sig flertal faktorer av annan art tillkom- mateiialet oanvändbart, darfök a t t de mer., yttra.
reservanterna, st. ex. vissa lämnade uppgifterna vor0 uppenbar!
- -.
egenskaper, såsoin rent personliga srimvetsgrannhet '.
.
.
och ordningssinn?, bris ' tfiilliga.
Undersökningen- iiur d5rl intresse för arbetet m. m. Aven lev- för måst begränsas till endast en del nndivsnorhii ' spela en icke oväsentlig av .. den civila.
statsforvaltning &amp; och De till- kommunikationsverken.
.i011.
.
, för.
ariröetspr ' estationen .. lägga: - &gt;&amp;t vorepenligt vårt förmenan-.
.
Resultatet av undersökningen.
- sam?
be siirskilt ödesdigert för kyinnoarbe- manfattas av kommittén bl, a. så, att.
.
tet, om ' den tanken vunne insteg, i t t om .man ur beräkningen utesluter, 51- de kvinnliga befattningshavarnas lägre dersgruppen över 60 år, den normaln l&amp;neställning skulle kunna rättvisligen kvinnliga pensionsåldern, samt j %m \ iiil motiveras.
h e d att deras arbetspresta- åldersgruppen under 25 år, blir det Goner vore mannens underlägsna.
Ar- sammanlagda antalet sjukdagar för en b&amp;gliidjen ar nibligen en av de fak- ' t jans teman under 35 tjiinstår för .man t * Örer; '.
som inverka på arbetsresultatet.
860,86, - for.
kvinna 1,222,io.
Antalet Och givetvis: skulle ingenting kunna sjukdaghr per a r uppgår i genomsnitt verka ' .mera, deprimeraiide på, de kvinn- till 24,60 för man och 34,92 f ö r kvin- liga ' befattningshavarna a n on1 de icke m.
I antalet sjuk.dagar ingår för kvin- blott: i flertalet fall finge åtnöja sig nornas del även ledighet i samb,kid med en lägre avlöning än manliga med havandeskap och barnsbörd.
kamrater, utan också finge .i motivc- Emellertid utvisa uppgifterna, att dy-.
ringen för lönesystemet fastslaget, a t t ' lik ledighet förekommit i relativt obe- d e betraktas som en mindervärdig ar- tydlig utstrackning och i genomsnitt betskraft .. omfattat c:a.
2 proc.
av kvinnornas.
Mera ofrånkomliga.
resultat synes san~rnanlagda ledighet.
Kommittén ' har daremot .den utredning - visa som kom- oclisli .satts.
i tillfälle, att taga - del a v mittén gjort .om kvinnornas sjukledig- den utredning o m.
folkskollärarnas het.
Ko~rnmittén har ' gjort en under- sjukledighet- som Stockholms stads sökning.
beträffande sj~lkligl-ieten för !önereglenrpkommitt6 l&amp;it utföra.
tj,änsteinannen: unaer airen ' 1919, 1920 - Statjct.iken; sQm- omfattar åren 19i1$ --?
seiv iv in ter- ' ' ' ': ' ' ' ' ',,
1918 o ' ch gäller ordinarie lärare i läs- - och skrivämnen vid Stockliolms folk- skolor, visar,, att genomsnittliga antii- let tjänstledighetsdagar per år för sjukdom eller svag hälsas vårdande-ut- gjort fur man 7,34, för .kvinna 20,44, 1iommittén har in hämtat motsvarande uppgifter ifråga om åren 1 ' 31 ' 3-1921 för folk- och sinåskollärare i Göteborg och utvisa dessa ' uppgifter, att antalet per år ' oCh befattningshava-.
.
re litgjort för manlig folkskollärare 8,64, kvinnlig folksliollarnre 20,80, kvinnlig ~rn~skolliirare 23,01.
Kommitténs resonemang om kvin- ' iiors löneställiiing å den allmänna ar- betsniarknaden stöder sig- framför allt gå Heckschers utredning rö- rande denm sak i Iärarlönenämndeiis betänkande.
.
Vad beträffar kvinnliga ' befattnings- havares pensionsåldei., har kommittén s6k.t få till stånd en utredning ur fy- siologisk synpunkt genom att anhålia hos de medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund ävensom hos lärarkollegiet - vid Karo- linska institutet, att de ville till kom- mi ttén avgiva yttrande, Iiur uvida gc- noin den medicinska forskningen vun- nits n å p a resultat av betydelse för be- döinande av frågan .om lämplig pen- .sioiisålder för kvinnliga befattningsha-; vare samt.
därest så skulle vara fallet, huruvida dessa resultat kunde sagas giva stöd för fastställande av en lägre pensionsålder för kvinnor an för maii.
Medicinska fakulteten vid Uppsala.
- universitet har harå givit &amp; t svar som saminanfattas på föUande satt:.
wAv %d-et ovan ahförda framgår sålunda, att - iinib-i dl&amp;änhet en - n~jakt.ig utredhing - .från medicinsk synpunkt av det i skri- velsen berörda spörsmålet icke före- ligger samt att några genom medicinsk forskning vunna exakta resultat a \ - betydelse vid bed6kandet .av fragan om lämplig pensionsålder för kvinn- liga befattningshavare i statens tjänst sålunda icke föreligga.
» Medicinska Fakultitten vid Lunds.
universitet har förklarat, att fakulteten ej hade sig be- kant nåjrn undersökningar från den medicinska forskningens område, som berörde det.av kommittén &amp; syftade spörsmålet.
Lärarkollegiet vid Karo- linska institutet sammanfattar sitt ytt- rande på följande sätt: » Av här ovan anförda torde kunna slutas, att kvin- nor oftare an män på grund av sjuk- dom äro urståndsatta att arbeta samt att detta förhållande ändras .efter fem-.
tiotalet, så att 1winnor.nas morbiditet blir något lägre än mannens.
Betrzf- fande de olika könens arbetsdiiglighet, ' vitalitet ' särskilt också i statstjänst, efter devna tid, finas intet som talar för kvinnornas undex ' lagsen~het.
Om ti- den för pensioneringen finnas inga medicinska skäl av statistisk natur, soin tala för nödvändigheten av tidi.
gare pensionering av kvinnor än av man. » Kommitt6ii lamnar vidare en histo- risk redogörelse rörande ifrigavarandc spörsmål, av vilken framgår, att den sänkning, som kvinnornas pensions- Alder, jämförd med männens, efter .Iland undergått, icke varit byggd pil någon grundligare utredning av fr&amp;- gan.
För övrigt framhåller kommit- tén det förhållandet, att man i utlan- det endast undantagsvis Funnit behov
av en lägre pensionsålder för .kvinnor skylclig att ställa sig till efterrättelse.
.an för män samt att resultatet av di?
de.
föreskrifter i fråga.
.om fu.llstandig sjukstatistiska undersökningarna icke eller partiell tjänstledighet, som.
veder-: torde kunna anses motsaga en formo- börande myndighet eller, där denna.
dan, att 60-årsgränsen för ' den kvinn- saknar behörighet att meddela tjanst- liga pensionsålderli ä r satt val lågt.
ledigheten; Kungl.
Maj:t m e d hänsyn » Föreliggande iitredningsrnaterial~&gt;, till befattningens behöriga uppratthål-.
.
yttrar konimittén,.
.giver ej anledning ' lande finner nödigt .meddela. % Med- avseende på de för kvinnor re- till den förmodan, att hälsotillstånd och.
därme,d även arbetsduglighet seivera.de befattrii&amp;ariia föreslår skulle efter pas.ser.and-et av 60-Arsgräxi- komnlittén, att dessa i regel skola opp- sen för kvinnorna försämras avsevärt nas för män, dock med den förutsätt- snabbare .än för niännen.
Då staten ningen.
att lönen till .manlig iilieha- h &amp; flinnit med sin fördel förenligt a t t vare utgår.
efter ena:handa grunder, utnyttaja nlailnen till i regel fyllda 67 som gajla för kvinnlig innehavare ' av år, bor aven kvinnornas arbetskraft samma.
befattning.
kunna tagas i anspråk ett gott stycke.
Med bansyn till det Statsfinai~siella över 60-årsgransen.
Kommittén har läget .har kommittén ansett sig böra på dess!
skäl och med ' h,änsyn till den föreslå er1 successiv tillämpning av de försiktighet, soin ar påkallad ' vid- en nya - lönebestiimn~elserna, så att, endast höejning av pensionsildern, ansett sig de befattningshavare, soni efter .den, ' l böra föresla en nornial åtskillnad mel- juli 1924 iitnjimnas eller befordras, till im nians och kvinnoh.
pensionsålder befathing vid .shdant verk, för .vilket av tre år.
ny, defin.itiv lönereglering genomförts, Till de mångomtalade grunderna skiille övergå t-il1 det nya lönesyste- för kvinnas anställning i statstjänst ha met.
Detta skulle galla icke: endast ocltså.
raknats bestäninlelser rörande anordningen med familjetillagg utan gift kvinnas strillning.
Med hänsyn jämväl i.
fråga om löneregleringen för till innehållet i be.hörighetslagen Ilar de kvinnliga befattningshavarna med kommittén ansett, att de för närvarm- un-dantag av dem, solin tillhöra den l.&amp;- de g %llai ?de särskilda stadgandena an- sta lönegraden i de kvinnliga.
löneklas- gående gift kvinnas anstallning i stats- serna.
För d.enna tjänstemannagrupp tjiinst icke liingre kunna bibehållas .. anser kommittén namligen e,n omedel- Kommittén har dock hållit före, sitt bar 16neförbiittring yara påkallad '.
Till kommittébetänkandet ä r fogat denna fråga ej finge helt lämnas åsido vid löneregleringen .för de kvinnliga en.
reservation; som .siikerligen kom- - befattningshavarna och har sökt lös- mer att tilldraga sig stor uppmärksam- ningen genom en bestämmelse av föl- het i diskussionen, nämligen av leda- jande lydelse: .Kvinnlig inneihavare av moten av riksdagens Andra.
kammare ordinarie befattning vare, därest hon E.
~ r i k s s o i '.
Denne reservant ställer har vårdnad om barn under 15 år.
sig som motståndare till.
familieför-,, '
Kvinnorösträtten i praktiken.
sörjningsprincipen: Han behailer så- lund &amp; den nuvarande: löneplanen .. för L e S u f f r a g e d e s f e m m e s en p r a - t, i q u e ar namnet pk en särdeles nyttig rpgnI / ga befattningshavare o f ~ ~ a n d r a d uppslagsbok i £råga om kvinnorösträt- vilket återigen ha?
till följd, att han; tens historia och tillämpning, vilken då han delar kommitténs mening, att detta &amp; r utgivits i fransk upplaga uv In- icke någon väsentlig höjning bör ske i ternationella k ~ o r ö s t r i i t t s a l l i a n s e n.
de kvinnliga befattningshavarnas 1ö- Den utgör en, på grund av inträffade glädjande omständigheter, väsentligt ner, måste uppgöra ett särskilt löne- utvidgad upplaga av den publikation plan för kvinnliga befattniqgshavare.
nied samma namn som utkom 1913.
Han har emellertid söikt utarbeta detta De inellaoliggande h e n, med sina om- så, .att det skulle med avseende på de välvningar för röstrattsrörelsen, hade gjort en ny handbok i frågan absolut föreslagna beloppen komna kommit- nödvändig.
PA röstrattskongressen i téns förslag sa nara som möjligt.
Geneve 1920 uttalades ocksil en direkt Skillnaden mellan d e båda förslagen .önskan s t t saken m %tte kunna ordnas.
.
icke i beloppen utan i och en konmitt6 tillsattes för anda- ligger sålunda principen .. Uajoritetsförslaget.
ger miilet bestaende av Miss Rfacmillan, Storbritannien fru Arenholt, Dan- dock i Giss mån utrymme Ht likalöns- niark, M:ine Pichon-Landry, Frankrike, principen,.
under det att reservantens Dr Ancona, Italien, samt Mm.lle Gourd, förslag ger en fdlkomligt godtycklig Schweiz, som.
blev .kommitténs ord- reducering av kvinnolönerna.
Därtill förande.
Med dessa värdefulla kraf: ter var ' ett gott resultat att förutse.
kommer,.
att själva den omständighe- Arbetet fördelades systematiskt.
Miss ten, att ett sarskilt löneplan uppställes Macmillan tog som sin del Storbri- för kvinnorna, fgstl&amp;er den lägre lö- t ' mnien med domini.ons, Nordame- nen; under det att med avseen.de på rikas Förenta Stater, Indien, Palestina majoritetens forslag gäller, att det ar och Ryssland; dr Ancona Italien, Sps- nien; Portugal och det romanska Ame- så uppställt, att, såsom koinmittéa rika; M:me.
Pichon-Lmdry, Frankrike, sjalv framhåller, en jamkn.ing fram till Holland och Lu seinburg; M:lle Gourd, ökad eller fullständig formell likstal- hela den Aterstilende världen i stort lighet Iönetekniskt låter sig lätt och taget, från Schweiz och det övriga resterande.
Europa till Kina, Japan och utan rubbning av systemet genomfö- Persien.
.
ras.
Som arbetet nu föreligger innehA1- Iclte minst d; enna omständighet ler det också faktiska uppgifter från torde böra fasthållas, när $det gäller för silmtliga länder, dessa uppdelade i två ' 1cvinn.orna att taga ståndpunkt till för- grupper, - de röstrattsberiittigade och d e %nnu helt eller delvis röstrattslösa.
slaget.
,, Den avgöran * frågan ar icke Boken ar en ovärderlig rapport om den,.
om den ena eller den .ridra grup- en stor och miiktig rörelse och dess pen av de kvinfliga befattningshavar- resultat.
na .fått en riktig placering i lönepla- ' nen, utan den huruvi-da det äntligen skall bli möjligt; tt göra behörighets- Ingen.
till en.
, verklighet.
- ', ' ANNA SORENSEN.
.
.
och.
kultur.
Sexualitet.
.
lara Johansen, har denna höst mansliligheten - i den sanitida ut- ined svensk kulturbesittning in- vecklingen.
-.
förlivit- Rosa Mayreder.
.
genoim år .av Mellan det tidigare och det senare inblick i inaiiniskornas och böckeriias arbetets # offentliggörande ligga världs-.
&amp; d niognade verk G e s c h l e c h t krigets å r - e11 omständighet, som LI n d K LI l t u ' r.
I denna österrikiska vii1 förinAtt skärpa, men ej andra den forfattarinnas tidigare epokgörande ar- p &amp; djup ' i,nsikt grundade.
huvudtesen.
bete Z u r K r i t i k d e r W e i b l i c h - Den har .här blott fogats in i ett mycket k e i t (till svenska l910 under titeln: vidare sammanhang, hela kulturlivets.
Kvinnlighet, manlighet och mänsklig- Man skönjer sexualitetens inslag i den het) var redan den pr.oiblemstal:lning historiska väven genom tidevarven, klart fattad och formulerad, som ligger från urtidens dunkel upp genom kul- till grund för detta nya opus.
Som turepokerna o c h hän.
' mot iiilets ödes- bekant innebar det tidigare arbetet ej digra vandpunkt.
Boken a r ej blott blott en polemil!
mot det dogmatiska en Iiidturhistoria, ehuru den a r det genera1iser:; mdet av .manligt.
och också, utan aven och främst en psy- .kvinnl.igtw utan hänsyn till det indi- kologisk och ideologisk klarläggning \ ~idualpers.onliga ..
Det klarlade ock av de svåraste, imlest tilltrasslad ' e histo- med beviskraftigt material huru denna riska förknippningar, som gjort samti: generalisering p &amp; ett adifferentierat dighet ' i ' skeendet till skenbart inre - Ya-.
personlighetsstadium nått ett visst.
be- rattigande soin schema, hur missvisan- RO&amp;^ Msyreder torde vara den första de schemat blir.
s&amp;.
fort det rör sig o m som ' i dessi svfiråtkornliga problem individer och hin fullständigt obruk- f~illt ut förenni objektiv vetenskaplig- bzrt det- Blir i fråga om de personlig- het med personlig intuition - en in-.
heter, soni mäktat organisera sina tuition, som aldrig tillåter sig 5tt rusa.
psykol.ogiska komponenter till något nytt,, helgjutet och självständigt.
Det fram ensam, utan ålagt sig att ' alltid egenartade nutida söndringstillståndet värdi,gt skrida framåt med en stor föl- inom erotikens såväl som samlhiills~ipp- jesprocession av oförnekliga fakta.
gifternas livsfält fattades ock .i skarpt Män ha skrivit oändligt om kvinnor sikte, sär.skilt ut ifrån de nya plikter, och äktenskap, ord i v dyrkan, förakt, rattigheter, inöjligheter, nybildningar besvik.else elle;.
överskattning.
och även niissgrepp, som öppna sig för nor .ha också skrivit en del om man kvinoviirlden - och därmed, ock för.
och aktenskip på ett analogt satt.
Men nar.
man.
grundligt läst dokumenten, Sexualitet och kultur.
Essayer så fann man dem i de flesta fall yara av R o s a M ' a y r e d e r..
Oversattning av Klara ' oha ans on.
Wzhlströim &amp; Widstrands ett slags palimpsester: den egentligen jefu fulla föi.dolda skriften.
handlade förlag. '
', vin-
HERTHA I56 om dkn skrivandes beskafienhet, icke om de beskrivnas.
Dess värdefullare a r det att i denna kunnigt svala och lugna atmosfär förninima något.
av den insikt, och den rättvisa, som en- dnst b r u h höra samman med evig- hetens synpuillit.
Har finns dock in- tet - ~ i i n s i d i ~ skimmer, t som bestralar Gasen - och ting, ingen sol och inga stjiirnor.
Det iir en stilla stålgr5 höst- dager ' kring boken, med andlöst vid horisgnt och ren luft: niktert ren b i - d e ' från sentimentalt kvalm och hat- bittra kindilar.
Själv.
kallar författarinnan sitt ut- siktstorn för .det evoliitionära sanive- t e t ~ paradoxalt, nog i - nuet.
Men ton- vikten ligger starkast på s a m v e t e t.
Ty det ai sannerligen ingen evolutio- nar belåtenhet, som slår till mötes ur det silite på bår civilisation, som.
fikfattatinnan ger i den första essayen.
Där - civilisa ti.on&amp;i i teknikens.
tecken till den grad överskridit sina mansk- ligt kulturella tillgångar soin i det nu- t i d ~ Europa, dar ä r - den ej blott i all- mänhet upphov till skriande missför- hbllanden, utan alldeles siirski~t fient- lig mot det sexuella livets fostran och i n ~ g n a d han emot vad författarinnan, med förstärkt p&amp;sonlighetskvalifika- t i0.n.
under uttrycket, niimner akten- skaplig kärlek.
Tid.ens brhdskande tempo preniierar rent av .ett slags inassprostitution - hur skulle man val kunna hinna med nagot så tids- krävande som att fördjiipa och förin- nerliga ett mönniskoförhållande!
O ?h dock frambryter.
mitt i förvild- i i n g ocfh förvissning ock1 &amp; möjligbe- ter till ng kulturviniring från ' det sex- uella livets sumpmarker och brand- ',, tomter - om niimligen kvinnorna stå villiga och mäktiga till den garning kulturen kräver av dem i nuet.
Hos Rosa Mayreder handlar den ej om nå- got agitatoriskt, ej om niassrnöten el- ler resolutioner.
Att makta göra den kvinnliga könsbundenheten till måttet för det sexuella livet över huvird, i stiillet för den manliga obundenheten, skulle innebära en ny kulturinsats till fromnia för både man, kvinnor och harii.
Men den kan ej göras utan per- sonlighetskvalifikationer, som inifrån berättiga till förnekandet av att släktet lian vinna på att liv b.ehandlas som ting.
Till det förnekade inom mansli- lighetssfiiren måste alltså höra såväl krig som prostitution, en självklar följdsats som författarinnan endast i förbigående nämner.
Ty det a r f ö r- u t s ä t t n i n g a r n a för en sådan kostsam aktiv förnekelse som Rosa Mayreder låter o &amp; få syn på.
Hennes bok .ar ingen fanfar till uppväckande av plötsliga kraftåtgärder i.
yrvaket tillstand, utan en stillsamt klarIagd in- sikt, som måste genomtränga oss för att vår insats skall ske i enlighet med den sexuella kultiirutvecklingens inre nödvändighet.
På slutet lyser det dock fram - och dar blir samvetspunkten blottad - att allt hänger på v i I j a 11: namligen v i l j a n t i l l b e s t å n d f ö r k a r l e k e n, den förutsättning författarinnan anger som grundegen- .skap för äktenskapet i rikaste och per- sonligaste mening.
Det förefaller oss som en paradox att det blir ett ord av Sören Kirkegaard soni har får ut- lösa det djupaste kravet: .Till att frambringa kärlekens sanna evighet fordras en vi1 jebestamning.
,
HERTHA 3 57 Dct .&amp;und.e tyckas att detta persun- som, i tillväxt eller vissnande röra sig alla dok~jmen$erade lighetsburna kärleksa-ktenskap till sy- tvärs genoin falctn .. - - -.
.
.
.
.
.
vende och sist .vilar på precis samma ~ e en h enastående klarhet har Rosa bas: som det sakranientala: plikten till inbördes trohet.
S tegringen.
ligger Mayreder framdragit fadersinstinkte~is emellertid i förinneiligandet av .plik- lrulturpsykolog islm lin je: Först som ten.
Den iir icke.en plikt mot en an-.
inledning erinringen o m.
faderlighets- nan eller ett minat, utan djupast ' sett och nioderlighetsiiistinkternas fakt.iska en plikt mot sjalva jagets enhet ', ett oberoende av ~exualdifPerentieringen avskiljande av dess söildriilgstenden- inom edjurviirlden, därpå matriarkatets ser, till priset av askes.
och av lidande, kultiirstadiuin, d.&amp;- r a t t e n i sin be- dock ' så att intetdera blir självändamål gynnelse ger mödernefr.änderna all utan, endist.
dyrlrö ' pta iiiedel för per- saiimhör.igthet mead avlt omiman.
(m r s fn-.
sonlighetens organisation kring sin va-.
dersursprung ä r obevisbart), och slut-.
ligen det patriarkaliska famil jesyste- senskiirna.
Svårigheterna att ' inför statens och met, först i polygam och slutligen i samhällets intressin åstadkomma till- monogam form.
På sitt svala.
' sätt fredsstiillande yttre normer för äkten- framlägger Rosa Mayreder h ä r ett iii-: skap~~ngåen~dkt lainnar Rosa Mayreder om d611: ng.itat,o&amp;ska kvinnolitteratu- icke ur sikte, .ehuru hon heller inte går ren.
d t a förbisett faktum: det patriaL1 in p &amp; några lösningsförsök.
Hon tar kaliska fainiljesysteniet iiiilebar ej ett för givet att alltjämt endast .&amp;t - fatal enbart våld.
mot inatritirkatets ratts- princip, utan faderskapets betryggande skola aga de personlig kvdi~f.i.1~atio~ner- na för-iiktenska !pet i dess rikaste me: ex1tlu.sivitet köptes ined .priset: av för- ning.
Hennes uppgift a r ej .iitt ge Eö- pliktelser och offer, ' som man förut reskrifter iitan att klarlägga betingel- icke hade ålagt ' sig.
Det för kvinno * ser.
könet s5 skickelsedigra häri berodde.
Till.
- års samlade livskunskap har på egendomsbegreppets kronologiska hon lagt ett oerhört studium av biolo- samtidighet ined det ' p,?
triarkaliska ak- giska, psykologiska, sociala och stats- teiisl&lt;apets - intrade i historien.
Med vetenskapliga ' arbeten, likaväl som egendomsbegreppets oinvandling upp- hon röjer en ut.omordeitlig beläsenhet hör kvinnan att vara iigoting.
Och p &amp; det skönlitterara omrAdet.
Hade det för artusenden sedan s&amp;dda kulttir- hon bestått sin bok med ett sådant fröet p e r s o n 1 i g h e t s p.
r i-n c i- lardhetspål~iang.
som e n kiillförteck- p e n börjar spira upp ej blott inoin ning, sk~ille den h a tagit Htskilliga si- uiidantagsviisen utan såsom förnim- dor.
Nu nöjer hori sig med att för bart rerliandé socbl faktor.
J u mer &amp; varje utsaga ange urspr~iinget.
Vad fadersinstinkten - &amp; ter lossas från hop- ' det gäller, har.
- a s ingen mosaik av vaxand.et.
med iigoratten, dess klarlire fnlrtq, som sammanfogats i ett ytplan, skönjes ' den i sin renhet som livsvid- utan .en klarsyn - på, och ett sframletan-r gande syntes av identitet och ' indivi.
de.
av ' de- livsrötter och förgreningar, duation: barnen äro liv irr ' faderns liv ' '
och ändå fria egna vasen, som han bär ansvar för.
Det %r mycket frappant att författa- rinnan vid varje aspekt av problemet stöter på kristendomen såsom omväl- vare .&amp;V principer och varden, men andå i sina reflexioner betraktar de.n som något fullstandigt bakomliggande titan betydelse för niiet eller framtiden.
Och ändå räknar i andra fall liennes historiska insikt med det faktum, att de stora principiella oniviilvningarna kriiva århundraden för sitt samhalls- arbete!
Med förstående blick för evangeliets och (utan reserva tioner) Pau1ii.s ' nya syn på kvinna och akten-.
skap, identifierar författariiiilan dock Itristendomen med det asketiska ideal som h.on låter Justinus Marty; en och Tert.ul1ia.n~~ bli bolkar för.
Askesen avskar det (ännu opensonfliga) ' sexuella livet från det högre jaget, men banade å andra sidan viigen för en slutgiltig personlighetens.
erövring i kärlelcens namn också av det sexuella livet - en erövring .som.
tiderna igenom är långt ifrån att vara social princip!
Genom kristendomen förvandlas kvinnan principiellt till subjekt - hennes sjal som mannens ar .odödlig.
Rosa May- reder menar att den karlek.
lcristendo- men ställer som hela livets högsta lag och den äktenskapliga kärleken i grunden är sainnia lart.
Sexualiteten %r dlet, icke kärleken, SQIn olmutl.i.
@ kräver exklusivitet från personlighe- tens högsta plan; å andra sidan ger just sexualiteten det mest ingående eldprov såväl som den mest ingaends utvecklingsmöjligheten för kärlekens bestånd.
Efter allt detta får förf.
som siimma, att kristendomen knappast lyckats förse oss med mer an dåligt samvete, med ty åtföljande pryderi, smussel # och hyckleri.
Dess fel har varit att satta för hög norm för de många - ett fel som troligen inte ens fikfattarinnan själv i längden kan u.ndgå, tro$ sina reservationer, Den estetiskt-romantiska ridd.arkarlekens skede gör skarp b,oskillnad mellan äktenskapet och kärleken, i sin upp- täckt av personlig alskog, med distan- sen som skyddsamulett!
Men ej hal- ler den återställer den ödesdigra söiid- rin.g mellan sjal och kön, som askesen öppnade väg för.
(Ser man .kristen- d o m ~ ej som en åsiktsbildning eller bestämd levnadsform, utan som star- ten för personlighetsuppvaknandet inom mänskligheten, bli de olika fa- serna delar av ett enda stort själssam- inan hang, klarast avspeglat i mansk- lighetens yppersta representanter, men också genomdallrande den ringaste.
varelse i dess irringar och misstag un- der trevandet mot vasenskarnan!)
Den enhet med kärleken Som ur personlighetssynpiinkt ger sexualite- ten dess helgd och berättigande har &amp; tt och gallt som naturgiiva !hos kvinnan - ett antagande, som Rosa Mayreder förvisar till idolbildningens område.
I essayen D e n k v i n n l i- ga e r o t i k e n s vag ger hon nya och in tressanta bely sniisar åt synpunk- ter, som i stort sett redan förelåg0 i liennes tidigare arbete.
En fråga som förf.
själv icke uppkastar, men som för läsaren inställer sig (vid jamförel- se med faderskapets kulturlinje) a r denna: Ar månne den Itvinnliga med- borgarpliktens inträde i nuet en ana- logi till faderskapets nya åtaganden ' '.
vid patriarkatets ~narkeksten ' i kultur-.
.
.
.. 1- vad mån ' galler det iltve {klingen?
16s .ien samtidigiiet, i vad mån va-.
senssammanhang, .med en etapp i det mansltliga sexiialproblemet?
Frågor hv.
en, oealiörd yidd, som endast en avlagsen framtid- har svar på!
.
Ett intressant.
saiiiiiianförand~e av fi- losofiska ocli bi,ologiska svar på fra-, .gan on1 .attraktionens viisen i: föi; .hZil- l a n e t &amp; $lan n1.n och kvinna iämnar förf .. '.
-.
i - kapitlet -.
O.
m k ä r 1.
e k e n s v a s e n,, som aven rymmer nya iakt- tagelser ' av.
dåeride riktighet.
Sin grundtes o &amp; det högre personlighets- stadiets individuella differentiering el- ler överensstamn~else utefter andra granslinjer ' än de sekuella bestyrker förf.
genom att framdraga.
' manliga och kvinnliga kulturpersonligheters.
innerligt besiäktade uttryck för karle- kehs förvandling av deras jagmedve- ' ', tande.
.
.
.
» Jag bekänner villigt att jag blott ger en subjektiv världsbild, ett avsnitt be ' gransat av miri egen erfarenhet », sa- ger Rosa ~ a y r e d e r i -.
förordet, med en intell.ektuel1t förnam manniskas viss- het att.
dock ha givit det väsentliga.
Och för så vitt det galler ideologiska r.il; tlinjer har hon förvisso på ett ban- brytande satt givit .det väsentliga i ' d e b ' da &amp; beten, som utgöra hennes livs- verk;,.
Vad jag själv starkast förnimmer som1 ibegriineningen hos Ro.sa \ Mayreider är inte hennes ftånvaro av .sol och stjarn,or, - det finns tillfallen då just .den diskreta dagern på len mild ih6st- d a g ar.
den som arligast lå.ter se t.in$en i och för sig själva - utan wi,dolbild- ning, av ' gyllene strålreflexer.
Snarare tyckes .. mig begräniiiiingen ligga ?&amp;ri att lipn i fråga om .nutide.n såväl på ont som gott endast rådför sig med en litteriir överklass, - då hon daremot.
i ' fråga om det förflutna förstått att ut- lyssna också ordlös psykisk realitet ur det faktiska skeendet.
' Det synes ' mig som om hela serier av inre föriopp på gott ocli ont, såväl inom .d ' en mo- derna: arbetarrörelsen som inom reli- giösa ströimningar i det närmast.
för- gångna, skulle erbjuda åtskilligt av k-ompletteraiide art .till Rosa Mayre- ders varl.dsbild.
Skulle man ha dömt skeendet ' vid vår tideräknings början enbart efter I ' lom.erska llirulturens lit- teriira dokument a t a n att ta med ' i räkningen en mycket illitterat rörelse i en avkrok av varl ' dsriket, så ' bleve i varje .fall framtidsomdömet missvisan- de.
' Och sa ' torde ockdi i nuet ' de stora .förskjutningarna snarast försiggå i det stumma skeendets värld., var- e ' mot.
blott det redan realiserade kan avspeglas i litteratur.
Vare detta sagt snarare som en blick mot ytierligare arbete i dessa fr&amp;- ger an som en klagan.
, Ty ett ar- bete som Rosa Mayreders ar i,sin art vör ' dnadsbjudande på n e r a n e t t satt. '
Det röjer en förmåga av överblick och inblick, en intellektets skohiing, en k %.
: iislms mått~fii1l:het och en viljans försynta bestämdhet, som sällan före- " kommer i o s en och samma författare- personlighet.
.
Klara oha an sons förvandling av de ' österrikiska essayerna till svensk stil- ' konst a r.
av alldeles särskilt intresse.
Tar man fram originalet ocli jamför, finner man ej blott hur mycket min- dre.
hingläst den svenska .ilippl ' gan är ' -, ' ', ' ' '.
HERTHA 160 ä n den tyska.
Man kan ucksä kon-.
statera,.
hur h a r och var ett fyndigt ordbyte gör poängen starkare och sti- len ett grand mera spirituell, så att den torrhet som en och annan gång gör sig galloiide - i originalet fullständigt bann- lysts - allt detta under &amp; t absolut in- nehållstroget.
återgivande av texten.
Någon enda gång kan denna enastå- ende - fyndiga återgivningsförmåga skjuta .över målet - jag tanker p5 Goethe-citatet s. 147, som ' tyckes .mig en aning tillpassat efter inramningen - ett &gt;fel&gt; s,oin adock här hänger sam- man med översiittarens embarras de ricliesse ifråga om ordfynd .och icke alls ined ' den synonym fattigdom, som brukar vara Översättares radikalfel.
Ett så besjälat återgivande av en bok på ett annat språk, kan man - förga- ves - leta efter!
Uppgiften torde san-.
nerligen ej lia varit lätt.
EMILIA FOGELKLOU.
, ' Kringblick.
Dar jorden bävar.
Vad vi .haft att kainipa mot i var vasterl.andska kvinno- rt~relse, fast mark .ha vi ålminstune geoIo-.
.
giskt taget haft under fötterna och natur- revolutionter höra ej.
tild de händelser vi be- höwt inregistrera.
.
Osterns kvinnor hn nya .fiend ' er att rakna med.
J o d e n slukar ocli elden förstör dmas med mösda och uppo !f.fring andkaflf.ade arse- nal för kampens apprii tthiillande.
Nar 1:sta septembers .fasor bröto- in över Japan bodde i den sedan trettio &amp; T tillbalka existerande japanska kvinnosahförenin-gens egna hus i Tolki~o ' Madame Yajma, .den 91- 5rig,a stiiftarinnan av Greningen.
Sedan den första vAl.dsarnma jordstöten saktat av, buro hennes unga vänner och med ' hjalpare henne på en bädd ' ut ur huset ogh förde henne till en saker plats.
Nhgra - minuter senare slogo '.
-- p eldslågor ut, hela stadsdelen # brann och den japanska IkvinnorÖrelsens h11.vuidkvarter för- stördes i grund med allt ad som # där tör- vhrndes.
Det var framför.
allt nyligen i London inktipta böcker.
Böcker som sk,u~llc upp !fostr.at, hjälpt och lett ledarna av den japandm k \ &lt;nnorörelsen i .deras arbele.
Ochimi Kubushiro talar 1 J u s + u .f f r a g i i om hur, hon sparat 40 pund på en nyligen gjord ~ E u r o l p a r e och ~ bön idet köpt dessa böc- ker - om nierdborgarskiap, r ~ s t r a t t, sfyrelse- satt, uppifostran, socialimoral m. m.
Men jorden slukade dem och elden tog d m, ocli den liYa japanskan säger alt hon liar inga pengar att rköpa nya för.
Inte heller den gamla Madrnie Pajima tycks kunna hjälpa.
Men man håller redan p % att bygga .upp det nya Stor-Tokio, och Ochimi Kulbushiro säger att de skola arbeta på att väcka.
kvin- norna till att vara med i det stora rekonslruk- tionsarbe tet.
Hon ' menar .sakerlisgen inte det yttre upp- bygganadet av staden, den energiska lilla ja- panskanl KinnesBskrpmrns spr %aangiPbarsch.
Twivelsuban bli ide bundna Pöt1ern.a nier och mer en saga blott.
Hur skulle annars ord- föxa~i~den i Shanghais .kvinnliga röstrattsför- ening ' kunna Wrsäkra att rösträtts~örelsen s v q e r ifraim över hela Kina.
Den Kares näp- peligen framat .av kvinnor som e j kunna b r u k sina $#ötter.
Och &amp; t: hela tyckes g % n g m a s t i sprhngtempo.
Rösträttsföreningar finnas nu cIjrgktislkt taget i Kinas ailla provin- ser, och C a n t o n och.
H u n a n h a helt nyligen givit kvinnorna rösträtt.
E n månat- lig tidning, N u K o n .M i n medbo borgar in- nan) utges av Shanghaiiföreningen, vilken i övrigt synes vara siir.de1.e~ - Aktiv:, Arbetet koncentreras .för niirv.arande, på fiviigaibring- andet.
av en riksorganisation, som mpptar i sig alla lokaM6reningar.
S &amp; snart .detta ut- förts, äro kinesiskorna far.diga att begära anslu tning till Internizitionella Kvinnoröst- ' rättsai !liansen.
Det blir inte längre som gast, nmn skall se kinesiskan uppe påi estraden vid alliansens kongresser, delegerad och röstbe- rättigad i likhet med alla oss andra kominer h,on inom kort att inta sin plats vid kon- gressförhandlin&amp;rna.
-
H E R T H A.
. '
161.
ekyin.nsiersam.
inåste ålderdomen te sig för de flesta sjuksköterskor då de blott äro .hänvisade till en knapp pension eller ett med stora umbäran- den hopsparat ringa iapital.
Länge har detta statt klart för dem, som på nära håll följt sjuksköterskornas ar- bet,e o c h sett den ena gruppen efter den andra överskrida den åldersgräns då arbetskraften avtar, vilket, då det galler.
sjultsliöterskans verksainhets- falt, sker ' tidigare.
an på andra onlrå- d e n.
.. Också Började för fyra Ar sedan nilgra i Stockholm verltsanlina sjuk- sköterskor att dryfta frågan om bere- dandet av stsd på Rldre, dagar åt ick.e langre arbetsföra kamrater.
Att för des &amp; bo,stadsfrågan skulle bli den mest briinnande och svårlösta insågs a.llmbt, och inan enades om att söka ffi ' till stånd hem för gamla sjukskö- terskor. "
En kominitt6 bildides med uppgift att väcka intresse för saken i de ' krétsai- och hos de personer, där inan ansåg att stöd skulle kunna på- räknas.
Aven Hertha sökte i sin ' mån klargöra frågans vikt genoini ett par artiklar.
Sedan koikn~iiterade nått så.
långt i sitt förberedande arbete att ett 50-ta1 läkare och andra representativa per- soner.
p &amp; sjiikvårdsornrådet utlovat si- na ' namn uiid ' er ett upprop för anskaf- fande av bidrag för ålderdomshem för sjuksk6 terskor, sammankallad ' es un- dertecknarna till ett möte, Tar det be- slöts att .hemstalla.
hos, de ' institutioner, som på ett elle?
annat satt stode sjuk- sk6tersk~rna nara, iltimligen Fredrika- Röda Korset, Breiner-Förbundet, Sophialiemmet, Svensk läkareförening, Svensk sjuksköterskeförening av 1910 och Svenska sjuksköterskornps all- manna pensionsförening, att vill?!
tillsatta en styrelse som skulle taga frågan om hand.
Dessa institutioner ytsågo vqr, sina två.
representanter och denna styrelse har alltsedan troget arbetat for saken, men efter daen första ' tidens förhopp; nikgsfulla syn på en lycklig lösning, fick, den lov att resignera, inseende att tiderna icke vor0 sådana att det upp- stallda målet - ett eget byggnadsföre- tag med ' plats för minst ett.2O~tal sjuk- slrötersk,or och awett att successivt ut; ökas - hade utsikt att inom e n nar- inare framtid förverkligas.
Visserli- &lt;. '
.
.
g (: n har.
niycken f örstiielse och offer- villighet visats från många håll, men depressionstiden .har gjort.
att ' bidrag till företaget så s,måningom helt ' upp- hört.
Vid ' början av nuvarande år uppgingo dock de insamlade medlen med.
rantor till 200,000 kr.
Styrelsen beslöt då, för att r.e&amp;an nu kunna göra dessa medel fri11ctbarand.e och, särskilt med tanke.
på att det just ar den nu- varande generationen gamla sjukskö- terskor - banbrytersk.orna, vilka ar- betat under synnerligen ' svåra " förhål- landen - s o i biist behöva stöd, ' att för tillfiillet uppgi.va den.
ursprungliga planen, och and '; staita företaget.
Och söndagen, den I I novemaber invigdes i en av styrelsen förhyrd våning nr 56 Brahegatan, 2 h.
, ett ålder&amp;omshem i mindre skala.
.
. '
.
I b
Våningen består av .9 rum, en bred hall-liknande lcorrid~or, köik iO &amp; bad- rum och ä r särdeles lämplig för sitt andamål då den förut använts till sjukhem.
Har - ha nu .9 sköterskor, alla omkring 60 år eller därutöver, fått reda sig ett trevligt bo mkd egna inöblq allt efter smak och lägenhet, så att var och en satt sin individuella prägel på sitt lilla rike.
Somliga rum äro sil stora att mer an en pensionär dar lätt skulle kunna rymmas, men det ar.
icke att undra på om sjukskö- terskor, som i så hög grad fått offra egen bekvämlighet och uppgå i andra, nu på gamla dagar önska få rä om sig själva, varför .man måst stanna vid samma antal som rum.
n gratisbostad har endast e Tyvärr kunnat beredas, men .hyran - har satts så ' .lågt som möjligt.
Inbegripet var ' -.
me, lyse, kokgas och ' en g.emeiisamma stiidningen ar hyran för de.
mindre rummen 350 kr., för mellanstorleken 450 kr.
och för de.
två största- rummen 550 kr.
I köket och i. det stora ljusa badrummet finnas gasspisar montera- de och pensionärerna ha således till- fälle, i synnerhet om de slå sig tillsam- mans i matlag, att på ett billigt satt lösa ' matfrågan.
.
Det ar ju klart att ingen kan motta- gas, som ar så klen att hon inte kan sörja för sig själv.
Aven måste en pensionärs inkomster, om de an äro i knappaste lag, räcka till för det nöd- vändigaste.
De nuvarande pensiona- rerna äro dels f. ad '.
anstaltssköterskor, som avgått med ' någon mindre pension, och- dels privatsköterskor, som, ehuru arbetskraft.en numera betydligt avta-.
git fortfarande kunna åtaga sig min- dre påkostande sjukvård.
Denna sist- i15rnn-da kategori sjuksköterskor är det särskilt synd om.
Under sitt kra- vande arbete, som också - har .den nack- delen att vara ojämnt fördelat med mellantider av påtvingad ledighet, för- tjänar visserligen 6 kr.
pr dag.
klen endast imtiantagsvis kan hon ' räkna p &amp; mera an 300 arbets- dagar - alltså en inkomst av 1,800 kr.
Under arbetstiden har hon ju sitt fria vivre men mlaste dock alltid ha egen bostad i beredskap; fråndrages hyra oc ' h bränsle blir det icke stort övrigt för de andra behoten - vivre under ledigh,et från arbetet, kläder, skatt m. m.
-, varför det med basta vilja torde vara hart när omöjligt att ef- fektivt sörja för ålderdomen.
Det ar .darföre att hoppas att på den grund, som nu ar lagd med öppnandet av detta .hem, skall kunna byggas vi- dare och att bostäder skola kunna be- redas ett stort antal sjuksköterskor.
Styrelsen har ansett att då bidrag till företaget influtit från hela landet, böra aven i landsorten bosatta behö- vande sjuksköterskor komma i åtnju- tande av hjälp och utdelas darföre hyresbidrag till 9 sadana sjuksköter- skor.
Styrelsens ordförande ar doktor E. Lindhagen, sekreterare ' fröken S. U1- rich och kassaförvaltare baron B. af Klinteberg; styrelseledamoten syster Agda Meyerson, värdinna i huset dar hemmet ar belaget, har godhetsfullt åtagit sig att å styrelsens vagnar öva tillsyn över hemmet.
SIGRID ULRICH.
- ..
: HERTHA ...
-.
.. L * Dm -.
.
.
är m a n i gångna å r framkallade För.
sig b i 1 d e n.
a ~ ett land, dar.
kvinnorna ägd,e rösträtt, såg man allt blott i ljusa färger.
Den gyllne tids- a ~ e r n har, emellertid inte k6mmit för Tysklands kviiinor, ehuru de erhållit en starkare parlainentarisk representa- kvinnor.
tion än något annat skorna veta nu till dags att den po- litiska liksiiilligheten icke utan vidare.
för k e d sig d e n e k o n o m i s k a o c h s o c i a l: a och att man måste kämpa på nytt och siirskilt om varje landvinning. '
~ e h denna in:sikt har blivit l e d a- .rinnorna mera a n massor- .n a kloar, och kvinnorörelsen synes genomlgå en svår kris.
Man frågar sig olm den över huvud^ taget har nå- .go; framtid, hur &amp; en skall kunna up- pehållas.
- Denna .kris bestäm.mes av, en rad ursaker.
Till att börja med upplöstes rösträttsföreiling.ari~a eller olmbil ' dades i föreningar med andra syfteimål.
Des- sa vilja sa~nmanföra kvinnor av alla partier till disliussion utom partierna eller uppfostra kvinnorna för deras nieclborgerliga plikter.
Men kvinno- föreningarna kunna överhuvudtaget inte gängre .fram+isa något verkligt iiv.
Detta beror på ' att ledarinnorna tried få undantag sitta i ri ' ksdagen och ko; mm~~nalförval~tningaEna eller ha .övertagit någon regeringspost och en- dast kunna agna föga tid å t annat ar-.
.
bete. '
..
Men miii~gilen ' av ' kvinnor äro nockså ' '. '
.
-.
-.
.
Oversättning från författarip~ans.
.
manuskript.
. '
I framtid.
tyska kvinnoL$relsens.
.
N.
.
163 ...
.
till den ' grad absorberade a v p o l i- ' t i k-e n, ' så inl.einrmade i partiernas ljV, att d~ undandragit kvinnoförenin- .gama sin kraft.
I partierna uppstår genom ': synzirbetet mellan lmGn ' .och kvinnor.
ett nytt politiskt liv.
som.
' 1llåst.e på sitt kis synas kvinnorna som ett uppnått mål.
Men ikulle kvinno- rörelsen i sig blott betyda v&amp;en till fullt likal&amp;ittigat im&amp;arbetakknp m,ed mannen!
E n anvan faktoi av det o.ffentlig8 ' livet, ' soin håller kvinnorna ' borta.
från kvinnorörelsen, a r d e n e k o n o lm i- s l&lt; a s t r i d e n.
Medan kvjnnorna tidigare endast .tvekande anslöto sig.
.
till f ack föreningarna, har utvecklin- gen efter re,votutionen gått i den rikt- ' ningen, .tt yrkesapbete utan a.tt till- hora.
- en, organisation medför svåra ' nackd,elar.
: Repr.eDsentationen i d ' rift- råden och d5rmed ' sammanhängande inflytande på avskedanden, på lön !-,.
tariffernas fastställande a r avhängig a v fackföreningarna.
Detta har &amp; rivit kvinnor som nGin i. miljontals in e r - ' betarföreningarna.
, Fackförenipgarna ge kvinnorna ett stycke n ' ytt liy.
T y inom.
dessa, för- - fäktas dJe ekonomiska intressena.
De enskilda skydfdas för exploatgring; för illoja.1 konkurrens.
De bjudas yrkes- inassig fortiitbildn ' ing, men också sällskaplighet, ' vänska$lig samhörig- het med mänskor i 1ikna.n.d.e levnads- - förhållanc1&amp;ii Detta !kunna ' inte, kv ' iri- n~föreningariia 1 samma ufstrackning .giva dem ...
- -.
-.
.
.
.
:
164 H E R T H A Medlems kapet i kvinnoförening- arna göres till1 sist kv.innorna s d r t på .grund av d e n e k o n o m i s k a d e - p r e s s i o n e n.
~ e n n a träffar kvin- norna Grskilt hårt.
Inoni de bildade klasserna måste husfruarna .för det mesta utan varje sorts hjälp sörja för skötseln av huset, elda, laga mat, tvätta, betjäna hyresgäster, och dar- till har fleitalet även hågot fönrärvs- - arbete.
Huru skulle de då kunna ta del ' i sammankomster och möten.
Aven ' de danmed förbundna utgifterna äro ' oöverkomliga.
I de stora stader- na kostar en spArvagnsJ %rd, när detta skrives, tio miljoner, ett telefonsamtal likna mycket, ett * brevporto ännu mer.
Inget mötesprngram ä r tillräckligt in- tressant att uppväga dessa kostnader.
Föreningarna kunna inte heller längre uppbringa medel för sina omkostna- der.
Postporton och r~imsuppvarmning s1.å i h jäl föreningsvii senaet.
Aven tid- skrifterna måste upphöra, och d5rmed felas det andliga sambandet.
Natio- nella kongresser äro en 0möjligh.et.
Detta.
oaktat tvivlar ingen på, att .den tyska kvinnorörelsen ännu har Erxmtidsuppgifter, att den enaast upp- nått sitt yttre mål men ej fyllt själva sitt syf.te.
De kvinnliga riksdagsleda- möterna begagna sig av kvinnorörel- sens ~opglitislia bakgrund när de vilja .havda.
.
kvinnosynpunkterna i laggiv- ningen.
En organiserad.
kvinnovi1,ja måste stå ' bakcm dem.
.
.Kvinnorna måste medverka .soim en .enhet om likstiillighetsprincipen.
skall kunna realiseras.
.Ty den i den revo- - 1utionära omvälvningen åt det under- tryckta könet utlovade likställigheten finns endast i författningen.
Nu gal- ler .det emellertid att und.er ekonomisk och social strid få den praktiskt fast- slagen.
Då visar det sig ' att begreppet slik- ställighets överhuvwl inte är ensartat.
avseende på äktenskapet kan det betyda att all förmögenhet.
tillhör .ma- karna gemensamt eller också att var .och en av dem förvaltar för sig sitt medförda eller förviirvade go,ds.
Det betyder säkerligen upphavandet av prostitutionens reglementering, men det anger ingen riktning efter vilken lasten i lika .måtto i fråga om män och kvinnor kan bekä:mpas och könssjuk- domarnas utbredning förhindras utan hårdhet mot det ena könet.
Dessa uppgifter, iiktenskapslagens .och straffrättens reformering, ha nu .upptagits av kvinnorna.
För lång tid framåt en organisation att .bli av nöd.en solm inte endast för fran: .kvinnornas fordringar utan också ger kvinnor av alla klasser och yrk.en till- fälle att i gemensam Överläggning aï- beta för den basta lösningen av saml- liga problem enligt - kvinnornas enhet- liga vilja.
Men framför allt förblir kvinnorii- relsen nödvändig för att .skyd.da och befriimja kvinnornas intressen i de9 ekonomiska striden.
Ty den ensam- stående kvinnan ar i yrkeslivet alltid svagare an mannen, alltid illa stall^ i konkurrensen.
För .det första emedan hennes natur pålägger henne särskil- da bördlor, då hon bringar barnen till världen och ger dem näring och dar- för mindre kontiniierligt och, med de- .lade krafter ger sig åt yrkesarbetet.
Men aven mannens traditionella före- ställning att han ä r familjef~rsörjaren,
H E R T H A - och att på dgn.
grund de bättre be- t d d a platserna skola förbehållas ho- nom fortfar i förstärkt grad efter kri- get, - ehuru förutsättningarna helt en- kelt i i t e längre äro de riktiga.
De flesta .kvinnor stå i alla fall på egna fötter eller bidraga till farmiljeuppe- hället.
Därför n~As.te kvinnorna i den- n a arbetslöshetens tid skydda sig s5 att - vid hvskedandei-ia kvinnor icke principiellt uppsägas före mannen, ' till 0c.h med .i &amp; dana fall .då de förra äro familjefördrjnre.
.
165. '
g &amp; förlorade och att behandlingen a v angelägenheter, som röra kvinn-ornri, även lägges i kvinnornas händer.
RvinnoröreIsens förskj&amp;ing '.
från .. en r a t t s l i g till e n e k ö n o m is.
!&lt; tyrigdpunkt i o r sig - starkt ' kännbar in- om Tyska: kvinnornas d i o n a ~ f ö i - binld.
', De.- &amp; Idre föreningarna, som triitt upp för de allmänna rättigheter -.
.
.
och mål vilka ursprungligen varit kvinnorörelsens bärande tanke i alla liinder; gå tillbakn i fråga om antal och medlemmar.
Deras betydelse.
lig-.
.
ger.
iiiinu diki att.
de egentliga ozli ..,.
starka ledaremturerr &amp; tiilllhöia dem,:, tt de akade-miskn och andliga kraf-.
ternn, vilka aven i yttre mening l$ra.f- ti$ast.
företräda .kvinnorörelsens idé odli .soii; fylla ' kvinnorörelsens teori iimd si n ande,.
ar.0 tillf i.nnaddes, dar.
.
Emellertid, göm sig fackiföreningarna åteiigen allt mera galllande, o d i p r o -.
blemet ' är k huruvida nxksorna, soim le- das av dessa, sklola.
@ $pas av kvinnlo- rPreliiens ildeer, i vilken.
.&amp;träckni.n-i de s k d a kunna vinnas för .. enalegen kvinnopolitik.
Har framtriider åter uppgiften att v-äcka till iilv en sol.id-n- risk 1cv.i.n.no.vi~l j a.
9 Det visar sig nu darfor i Tyskland ' som e n.
lycka.
att kraftiga yrkessam- manslutningar av affärsans tällda, lä- ' rarinnor, kvinnliga post- ' och telegraf- tjänstemän, sjuksköterskor, sömmer- skor # m. fl.
genom påstöt av kvinnorö- relsen redan sedan Artionden esister:~, villra företriida de kvinnliga yrkesar- betarnas siirskilda intressen: I de yr- .. '.
- ken, i i ~ o l i i l vilka man och k v i n n o r.
i i r ~ geniensamt organiserade, komma kvinnornas intressen vida ' mindre kraftigt till uttryck.
Den nya sociala ordningen smed dess talrika intressk- representationer,, driftråd, nmdlings- .utskott, tariffk~omniittéer Gr överhu- vudtaget högst illa iigiladi att förhjäl- pa, kvinnorna till deras rätt; såvida ej kvinnorna.
med hjiilp av siirskilda fackorganisationer driva igenom en Iä~n~iplig kvinnlig representation in- om dess.
sammaiisl~i tilingar.
,.
Kvinnorörel !se .betyder solidiwisk kvinnovilja.
Ty den shar intet aimat innehåll a n att den vill g$va ' kultur- viklden priigel av säregen kvinnlig art ocih ' livinnl~igt väsen, att: den v21.
bringa clesm till uttryck i sociala Frainför .allt a r konliwrensen mel- levnad.sf6rhållan~d~ena.
I denna, me- lan könen mycket stor in:oin de högre ning blir aldrig kvinnorörelsen över- yrkend, .och li ' vinnorörelsen måste flödig.
Den k~ómmer att inloni varje Sor$fälligt vaka över att de högre pos- generatlon på nytt h a uppgifter at1.
ter inom regering och förvaltning, fylla: - nu en gång uppnått, som kvin ' norna.
ALICE SALOMON.
' Ii ' inte Ater ' un.d.er någon förevfindiiing ' ' ',
H E R T H A 166 ' En trädgårdsbok .. N yligen har på ~ a M s t &amp; n &amp; Wid- strands forlag, Stockholm utkom-.
.m5t: Trädgården,, av.
tradgård ' sarkitek- ten Ester Claesson, en bok som bör bli valk.om~meri för alla, som i vårt land bygga .ooh bo på egen gåra eller tomt.
Litet var sträva vi ju, .där vi så kunna, att med större medel eller mindre, allt efter våra förhållanden, skapa åt vårt hem en trivsam och harmonisk yttre omgivning.
Och, då vi gå till verket med detta mål för ögonen, se vi oss gärna lom efter en erfaren, kultiverad och praktisk &amp; @ ivare och ledare.
Ty i grund och botten ar det ju ganska få av oss tradgård ' salskare - företag- samma nybörjare såväl som mera, för- sigkomna amatörer - som icke fastna på något blindskär eller stå rådlösa inför någon svårighet, da det galler ordnandet av vår tomt och trädgård till ' något som frodas, till nggot h e l t och gediget.
Låt vara att vi kunna t. ex. ur den .engelska litteraturen -.
den svenska ar på detta område myc- ket begränsad - plocka ut åt oss en Ilel del tre; liga detaljer.
Men hur ofta ha icke sedan våra praktiska esperi- ment vållat oss både kostnad och be- kymmer, utan att .det önskade este- tiska resultatet nåtts.
Det fordias ett uppövat öga och gott 0mdöm.e samt ingående - kännedom: om våra klimat- Förhållanden för att har åstaclkomma ett lyckligt införlivande .med vår sven- ska natur, med dess yttre och inre ka- raktär.
.
Vi ha nu äntligen, i och med denna bok, den allsidiga ledning vi länge sak- -.
nat på &amp; etta område, den hjslp vi kun- na lita oss till vid det fullständiga ord- nandet av vår intima tomt, vår pryd- nadsträdgård 0c.h vår park.
Förf.
av » Trädgården » företräder vår tids strävan att med tillvaratagan- det av både byggnadens förutsattnin- ga-r och terrängens karaktär skapa.
ett helt.
Hon ar både beläst, och berest och står alltjämt i kontakt med ' det arkitektoniska och det hortikulturella nyskapandet inom de stora träilgård ' s- länderna.
Hon förenar på ett lyckligt sätt k.ontin-tal, konstnärlig kultur med pralktisk vederhäftighet och en utpräglad instinkt för det sund ' aste och basta inom svensk tradition.
Boken inledes med en .- rikt illu- strerad - .historik över tradgårdskon- stens utveckling från äldsta tid till vara dagar.
Våra större nbrdiska ba- rocktriidgårdar få har, vid behandlan- det av de olika stilperioderna, en gan- ska ingående beskrivning .. D.en senare och utförligare delen av arbetet ar agnad åt .Trädgårdens an- läggnings.
Har få vi nu börja från början, med val av tomt och byggnadsplats, (där vi så hava kan!)
med planering, in- hägnad m. m.
I de följande, inne- hållsrika kapitlen behavalas bl.
a.: huvudentré, uppfart och gårdsplan, vägar, terrasser, vattenpartier, gras- planer och tennisplaner, klippträdgår- dar, tra.dgårdspaviljonger, pergolor, inö ' bler och urnor.
Därefter följer växtligheten, dess sammanställande och ordnande.
~ a t u r ~ a r k e n alléer,, ',
G a v 1 e k r e t s e n saimmanbr.adde, den 1.2 hackar, trad - och buskar samt peren- novemb ' er å Lantmanniför:bundets samlings- na vaxter och klippvaxter med be- lokal under ' ordif6randeskaq iav fröken Anna slitivning och uppgift om härdighet j Smidbom.
Fr3ken Louise Gripenberg Ilam- olika delar av vårt land.
nade en skihdring av iforbunidets 5rsiiiiöle i Boken avslutas med förslag till Gökbor ' g i juni, vaiipå fröken Hildur Bubiii större och mindre anläggningar, jämte berälhade om somniarens .svensk-norsika stu- ritningar till möbler och grindar.
Trev- dent- och, arbeter.skemöte i Varmlands Eda.
Till sist redogjorde fiöresthderskan för To- liga och belysande fotografier och de- huksni~on~op.olets intressekontor i Gävle, @ o- taljritningar .följa Överallt texten åt, ken Elisabet Johansson, Eör della tfö ' retags och förf.
beledsagar sina allmänna ekonomiska ' ifun ' k tiorler sa111 t ' ide gren .. av principer påpassligt med g r u n d l i- social verksamhet som upptagits av intresse- g a upplysningar om det praktiska kontoret.
Kviillen svsluhdes med tesup6 och samkväm, varvid intressek~ont.orets fliok- förfarandet.
kör .fö:radfiag åtskilliga sångnummer.
Ett alltigenom stilfullt verk!
Ett redigt, koncist och kortfattat fram- H a l m s t a d s k r e t s e n, .som inriktat sin ställningssatt, som ' vi - genast känna oss verksamhet på att snarast möjligt ifa till stånd hei.nma med,.
och en rörlig anpass- en stipendidfond bör ~Halla ' n.ds Ian - det en- d.a iaiv Sveriges Iiin soin ännu inte ingAr i .ningsförmåga till varieran &amp; förutsatt- F.-B.-F.-s stipenidieinst.it.ution -, hade den 2 ekonomiens!
, november ordnat en teatertörestallning till ningar, terrängens och -.
som tyder.
på lång och växlande vinnande ' .av medeil $ör sagda Kndamål.
Pör e n överfylld salong spelades en ~bagatelbn, praktisk.
erfarenhet.
Evas systrar, adacef.ter .uppfördes en » kim- Boken a r förnämt utstyrd, det sol- sisk ' m&amp;n~sikensidyll n i praktfull uppsCittning belysta, t e m p l e t, h e l g a t åt s k ö n h e t s g u - och iiil sist fiEn alflan Ilos Fredrika Bremean, d.innan, som på omslaget stiger fram för.fattnd av Felix .Kölding, där det 6örek~om mot ' de mörka lövmassorna, s t ä m m e r Gluntsång och även själva Jenny Lind lat oss genast högti~dligt.
Vackra fotogra- höra sig.
Efter föreställn.ingen dansades i däribland iiiii festsalen.
fiska bilder överflöda.
markas många av intresse från Ita- K n r l s t ' a.d s k r e t s e n sammantriidde den 31 o1ktober å Stadskällaren under ordfiöran- liens monumentalare trädgårdar.
En vacker julklapp och intressant deskap.
a v .fru Gerda Hallberg, varviid # fri- lektyr!
E n klok och pålitlig kamrat, her:rinnan Leijon ' hu~fvud och .fru En \ vall-Gar- d.ell redogj0rd.e bör iförhun.dels Arsmöte i Gii- da våren nalkas och våra träd&amp;-ds- telborg.
Hiiref ler .utfördes, &amp; ng och musik .funderingar skola bli verklighet!
av ifcu Ruth Lilius och .fröken Ella Biank, ' ' - s. BOKLIN.
Från F.-B.-F.-kretsarna.
B o r å s k r e t s e n hade den 10 november en !föredra&amp;abton i eleinen~tarlaroyer.k.els för flickor högti.dssiflfl, varvid gyinnastikdirekt6r Nanny Fries talade om sina personliga iakt- tagelsek, och upplevelser under e n resa i Ja- .paii.
~ ö i e d r a g e t beledsagandes lav skiopti ' kon- '.
.
.
-.
hibd.er.
.
och geniensani sup12 intogs.
niar w n n o inträde.
, 17 nya kedlenn- K r i s t i a n s t a d s k r e t s s e n hade den 28 nov.
anordnat en fifentlig föredragsnfton d Frimurarehotellet, varvid fru Gyrithe Lemohe, den kända danska börfaltarinnan o d i under en IAng följd av å r, den ledande inom dansk kvinnorörelse, talade om wModerne dansk ~vindeb-evaegelse~.
isedan.
lkre tsens ord.föran- de, fru ' E.
Sjövall, ' riktat elt tack till talarin-.
HERTHA 2 % nan s m t uppläst en ~yllningsdikt till Dan- mark av skalden.
Gabriel Jiinsson, vidtog samkväm med sång, musik och ' teservering.
Fru Leiiiches T&lt;ristianstaadsföredrag s a r det i den föredragsturné, ' som Skånekret- aarna lyckats engagera lierine för.
Den.
26:te nov.
talade hon .i Hälsingborg, den 27:nde i Halnistad, den ' 29:de i Karlskrona.
den 30:de i ~Maliiiö, den 1:sta dec.
i Lund.
- tredje N o r r k 6 p i n g s k r e t s e n har tillsam- nians med övriga k \ riiiiioif.öreningar i staden under.
oktober nnor.dnat en.
fiöredragsserie i rasbiologi.
Serien, soni omfattat fyra före- läsningar odi hAlllits av professor J.
Vil ' h.
Hultkrantz, .upptog iimiiena: R a s .b i o l o g i- e n s i n n e d ~ ö r d, A r $.
t l i g h e t ocili u t - v e c k l i n g i n o m d e n o r g a n i s k a na- t u r e n, - Miiinnisikans är~ft.ligliets- förliallan.den, F a r o r som h o t a v å r t s l ä k t e s utveclkling, D e soci- a l a f r a g o r n a f r å n rasbilol.ogisk s y n, p; u n k t, Indiviidena ansv,ar gent .emot komniande generatio- n e r.
Föredragen, som .hållits I Norrk6pings hörsal, .den sttirsta av stidens 1förel5snings- lokaler, hade samla4.
en fulltaliig publik, .som 1ne.d cijiipt intresse följde framstailhingen av de aktuella .ooh allnzarliga Gmnena.
Den 16 november hade kretsen ett diskus- sionsmlöte i fragan wKvinnornn som präster, niad di- ' Lydia Wahlström som inledare och under or.df6raedesk.ap av fru Fanny Björk- man.
Ettler .mötet var gemensam smpé a n - ordnad på .~ushålissbolan Margareta.
L a i i ~ d s, k r o n n k r.
e t s e n hade tisdagsn m6te 5 flick- den 23 oktober.
ko~isti.~uerhnde - läroverkets.
hörsal, wirvid.
stadgar antogos och frsken VaIlborg Cervin höll?
Iföredrag on1 Sör kvinnor förr och nu,.
~Vei~ksanihetsfiilt ~ i i r ~ följde il musik, sång och .dekl.aniation.
-- M a l ni ö .k r e ts e n utdelar u r Se.derholni- ska slipenldieifonden för å r 1924 kr.
2,000:-.
Stipendiet sökes för genomgående .av n&amp;gon .av F.-B.-F.-s skolor 0011 söhnden skall 1.ar.a bosatt i .Malmö.
N y k ö ~ i n g s k r e t s.
e n balde - den 5 no- vember sainmanträde å S1or.a hotellet under ordförandeskap av fru Märta Fant.
S e d a n hanidlagts odi en del föreni~gsoingeläge~heter beslut fatta ts a t t tillsammans med Husn~o- clersföreningen loch styrelsen .för Lansinusket a n o ~ d n a ett föredmg om hemslöjd i syfte att väcka intresse för bil~dandet av en hem- slöjdsförening inom länet hö11: fräken Thyra Kleen ett iförcdmg med skioptikonbilder om ön.
, Bali och sin vistelse i denna &amp; ~v.atoriala trxkt.
Här.på utförde fröken (Marianne Mör- ner sfiiiger av AIBvkn, - Lindiblad ni.
.fl., var- efter gemensam tesup6 intogs.
S k e l l e f t e &amp; * k r e t s e n har under hos- ten skissenat 5r.et.s arbetsprogram, vilket främst upptaar pIanen p5 en sk.okökskur.s.
Vid ett k~etsmöte i cförsta dagarna av novein- ber framlades detta program f6.r kretsmed- lemmarna.
S t o c k l i o l m s k r e t s e n hade den 16 november m6te å X. F. U.
- K:s stora sal: un- der ordförandeskap av fröken Ellen Rleman, varvid 192.1 års lönekom~iiittés fö.rslag disku- terades.
Inleidare voro de tvenne kvinnliga ledamöterna i kommittén, rektor Anna So- rensen o &amp; fru Emilia BroomC, som fran skilda utg2ingspniikter belyste kommitténs förslag o &amp; moti.v&amp;ingar.
En ingiiende dis- krission vidtog .härefter, va-rvid representanler för de kvinnliga kårsamm~anslutningarna fram1förd.e sina synpunkter och önskemål och i övrigt &amp; slagets skilda bestämmelser ivrigt deba tterades.
S t r ä n g n ä s l i r e t s e n sammantriidde .d.
1 novemiber i flicklaroverkets sninlingssal im- der ord.förandeskap .av fröken Ninnj Huldt, L u n d lk e t s e n .sammanträdde iden 2 varvid ett från stadens Vib-.BandsC.wret~.itig in- novemher, S Grand Hotell, under fru Ann2 kommet ' farslag am samarbete i frågor av Herrlins.
ordJ6rande~iliap varvid assistenten.
Lör kvinnorna gemensam t in tresse heli.andla- vid Landskrona tvangsaribetsnnsfah ifru Ing- des o:h antogs.
En kom.mitlé tillsattes för att till~~ainmans med Vita-Ban.ds~repr.esentan- .rid Wisén talade över ätinnet ~ N a g o t om vad som bör göras ' för de kvinnliga 16.sdrlvarnan.
ter organisera samarhetet och till kommitté- r
niadlemyar n tragos fröken Ninni, Hulid t,; lioteilets festsal, .vnrviid Gei ' jerstaiiis.
rAndras friinrna Elin ~ ö ~ r n b e r och g I n g a Rosenquist.
alffarerr upip~förcles, bagge .kvällarna - för fullt Vidare beharidlades brhgaii lom iiiöjligheten 1i.u~.
; De iföi:elag iliretseii .för .sin del onskar all inralla ett barii.bönclslius .för staden oc ' li Fr5rnj:l och diinför behöver inedel till äro alt iiiiramasle [raklen, vi1:ken toude i sainarhete.
bereda fri jnackor.clering .för .en av de.
ganila med Vita Baiiclet vidare beliandlas.
Ebter p &amp; Iieinriiet SolgAr.d.en samt ialt k k m a i3ka ytterligare haildläggning ' .. av en ldel förenings- pA Vastei !bollens.
3ans slipen.diuiii för nigon iirenden liiiin:i.de d r 8 n n a Jan.sson en redo-.
sliideran~de ung kvinna. '
görelse bör &amp; rsni.ölet i Göteborg, varpa iesupb P s t a d s k r e t s e n ' salninantriidde den 16 intogs i s !iolk,ökel. '
m Sania~helct n,ed Vita Banidet iiiled.des nied att de bada iikmingarna tillsamnians in- I~) %io dr Karo1in.a Widerslröini att cleii 4 no- vem !ber 8i511q tvenne löredrag. '
~ i n e ~ k r e t s e sammantriidde n den 12 okt.!
varvid kretsens sekreterare redogjorde för F.-B.-F.:s 5rsmöte ' i Göteborg.
Beslut fattades att inga nied en skrivel.se till stads- fullmiiktige, diiri fi.aniliölles behovet, av annii en stadsa.~~sta.lld sjuksköterska.
Aftonen avslutades med sandcviiin.
Den 1 7 oocli 18 noveinher Iiade kretsen till stirkande alr Jorbundets ocli Itretsens egen k:issa anoildnai tssterl ' ö~rcsliillnir ?gar .S Stora ' ' okt.
&amp; flickliiroverket under ordföra.ndeskap av vice orclf.
fru Maja Strandberg.
Fröl~en Olga Johnsson vilken nikvarit vid F.-B.-F.:s Arsnlöte i Göteborg.
som kretsens ombud 15.mnnde en redogörelse för, &amp; rsmötesför- hand1 inga.rna.
- Vid cl &amp; rpA föl jamde tesam- kviini föredrog fri1 Gerda ~ u n n q u i s t - ~ d i o, b -.
son en del s h g e r till ackompanjeinang a.v fröken Maria Lenamler.
Den 23 i i o v e n h x hade kretsen.
anocdna t tvenne offen 1lig.a ifaöredrag A H o te11 Con tinen- tals festsal ' av professor Elniil Somlinarin, fran Lund.
Föredragen, som höllos oriiedelbart e f k r varanndra, voro: ~Heni-niets ekononii ocli sarnli.ällels » och, Några re~flexioner oiii v i r a sknlleulgi.fter ».
Notiser från Myrstacken.
E t t vardagsaventyr av A n n a L e n a s h E l g s.
t r ö m.
Al- bert Bonniers förlag. '
Denna siikert komponerade bol \., vars.
realism ytterligare understryltcs genom myrstackssylilboliken, ar en bit .obevekligt följdriktig psykologi.
Full- komligt linjerakt avslöjar sig Berta Andersson, den ' lilla duktiga vardags- mäiislian som under jämna förhållaii- den livet igenom skulle förblivit plik- ten och redligheten sjalv, som den de- sperata, för brott och fall bestamda kvinnan nar fasta inarken ryckes un- ' dan henne och dein hon älskar, den sjaskige mannen och biariiet, Lill-Erik.
Ingen invindning kan göras m o t det, så lugnt skickligt har förf.
genomfört sitt uppslag.
Berta ~ n d e r s s &amp; ~ historia, s- har redaii föreliommi ' t, bitvis, i en av våra Stock- holmstidningar.
Den a r givetvis på ett helt annat sitt \ Grdefull och njutbar i bok forin.
Anna Lenah Elgströms in- tensiva och st:irka skildringskoiist tar man inte garna i ~ltminuterade stycken.
E. K-N.
Eremiten av E b b a P a.11 l i. And- ra delen.
Birkagårdens förlag.
Första.
delen av denna bok går Le- dan ut i fj5ird.e iipplagan. '
Detta han- der eljest d l a med ~ ~ böcker i levnads- -; lisdoin.
Men Ebba Pauli har lyckats ge sina stilla.
goda .visa o ' rd be11 dm- inatiska spiinning, som håller kvar in -- tresset hos en vidare krets av läsare .iii;.
dem hon skulle nått med essayis- tisk franlstiillning.
Har komma be- kymrens och sorgernas broliiga skara, representerad av inanniskobarn som söka sig upp till Eremitens fasta,.
H E R T H A 170 punkt.
Och däruppifrån faller ljus in i människoödena, livsproblemen bli sa.
enkla och konturfasta.
Det ä r son1 låge det endast ett kort fjät mellan in- sikten och dess förverkligande.
Vis- domen är djup och klar,.
dess form ar enkel och ren, och problemlösninge:~ ar alltid praktisk ..
Författarinnans djupa inblick i det inre skeendet och dess lagar, som hon ser - verka.
med orubblig precision, kommer henne stundom att hoppa över t i d e n som faktor vid mannisko- förvandlingen.
Och dock: ur eremi- tens evighetssynpunkt blir detta bisak.
- det-: handlar ju ej om åren och da- garna av .dröjsmål, det handlar blott om att nå fram till sist!
En rymd av stillhet, .läkedom och hopp välver sig över denna sjalakunnighet.
Boken Sr en i sitt slag enastående företeelse i vår litteratur,.
så .nära intill sjalvskeendet, att den kcnmmit innanför konfessio- nerna.
EMILIA FOGELKLOU.
Den växlande .Bbakgr&amp;id, i m t viliken bilden Iframtriider, utgöres av fde tre länder, dar de olilra .akterna av hen- nes ' livsdrama utspelades.
Till den malande och livlul ' la skildringen av barndoms- oah ungd~msåren i det so- liga, förfinade Frankrike kanmer som - en verkningsfull kontrast.
den följan- de tiden i det tGde i yttreaocih inre mening dystra Skottland.
Ett .hopp- löst virrvarr av intriger, sjudande pas- sion, blodsdåd och re ' ligiös fanatism!
Dessa bgda avdelningar g6ra onekli- gen ett starkare .intryck an, den sista, som ' behandlar den långa; enformiga fiingelsetiden i England.
I sitt bedölmande av Maria Stuart ar förf.
berömvärt objektiv - sii d- iektiv man nu kan vara inför en gat- f.ull, tjusande och hänsynslöst egocen- trisk personlighet.
Att förf.
icke helt undgått att pilverkas av Marias be- römaa Charm synes, om också indi- rekt, fralmlysa ur det man vore frestad att saga fräna satt, varpå hon oftast Maria Stuart, En levnadsteck- yttrar dg om fraiikan och rivalen, ning av B e t !h H e n.
n i n gs.
Lars Elisabet Tudor.
Och .d.ock, \ hur över- lägsen Maria Stuart är icke denna, Hökepbergs förlag.
Beth Hennings, som för ett par år trots m h g a svagheter, iin ' hponerande sedan vann en vacker framgäng ge- härskargestalt!
nom sin fina och älskvärda bok ~ G r e - Beth Hennings skriver en behaglig vinnan d ' Egmont och Gustav 111,. och lättflytande stil, som gör: hennes har denna gång valt att teckna en per- böcker till en angenäm läsning.
Men sonlighet, som ligger en svensk publik nop reagerar åtminstone anmälaren mera ~f ' ärran.
Men med den Qörmgga inför t.
.ex.
det täta användandet av som irnotsattningen k a t o l s k t- WIberyIrtads i Betydelsen ryktbar.
Det p r o t e s t a n ti s k t f~rtfarandle visat är också skada, att en del förargliga sig aga att tanda sinnen aven ' hos oss, tryckfel i.i~s.niugit sig i texten.
.- Sid. bör - det vara av icke ringa intresse att 66 överraskas man av de egendomliga för &amp; tillbaka till en tid, då denna anspråk samtiden tycks ha ställt p &amp; den stackars Frans II.
inotsättning först iscensattes.
Och 1 3.
Genom sin nya bok: har Beth Hen- den tiden: hör Maria Stuart, av ett oblitt ölde kallad att bli en av för- n i n g ~ 5nn-u en &amp; ing dokumenterat sig g~und ' fi,ourerna i de strider, .som då soim en kunnig och fängslande histo- risk, skildrare och.
givit ett vardsf.ullt ras ' ade, I företalet anger också fört.
som sitt tillskott till vår (på vederhäftiga och Syfte att teckna .hennes \ bild sa, Watt underhai ' llande populära biografier ej man i denna skulle finna avspeglade allt för rika.
litteratur.
Ett flertal goda ill.ustrationer för- några av de intressantaste dragen i det märkliga d h upprörda århundrade, höja arbetets varde.
s. BJOR.KL ' L ' ND.
som såg Maria Stuart föd as^. '
, ' '
H E R.
T.
H.
A, Mina barn. &amp; vackra barn " av M o l l i e F a u s t m a n (Vagabondej.
Albert Bonniers förlag.
Ja, ' naturligtvis, lika så säkert som att +jrannens barn är fula barn, med ögon sneda som grisen », som bokens måtto säger!
Mea .d,et förtjusande, friska, ironise- rande lilla löje som a r denna, förf:s alltigenom då hon skriver om sina barn, lämnar .h,on i själva titeln ut sig som den beundrande mamman till oförlikneliga pyren.
Men de äro ju också bedårande,.
Lillan ' och Piitte, s &amp; löjliga som just.
bara srniittingar ä.ro det i sin obeskrivliga lillbarnskomik, sin rörande förtroendefullhet, sitt be- tagande allvar.
Säkert är emellertid att långt i f r h alla småttingar ha en mamma som s e r dem.
Mollie Faustman ha?, till myc- ket annat, konstnätens öga till !hejalp, hon ser al,drigAparnet endast.
Barnets i d 6 vet hon något om, och därför hii hennes .baril inte bara » vackra barn.&gt;,.
de leva i hennes .schw~ingf~illa teck- ningar som sniå ~emliglietsfulla iniin- skoamnen med sin egen värld omkring sig, en vii ' rld ' s.oin endast få av d ' e ' viix- na ännu gömina glimtar av, men som h.on själi ininns något om och son1].
] on .har respekt ' och vördnad för.
Man hais inte endast mycket roligt av denna bok, dess överdådiga käckhet göinmer visdom.
.
EK-N.
171 Leijonh~~fvbds livfullla, i eminentaste grad sakkunniga skildring av Esselde och hennes livsverk finnes att tillgå i julens bokmarknad.
.
På livets skuggsida av Sigrid.
Undset.
.
Oversättning av Teresia Eu- r h.
P.
A. Norstedt C!
Söners förlag.
De sex smånoveller som presente- ras under denna titel, på norska lyder d e n F a t t i g e s k jebner,visaåter Sigrid Undset som den betydande skildrar- innan.
Realistiska som niigonsin 80- talets indignationsskisser voro det, äro dessa noveller ett stycke bekläinman- de verlzlighetsliv, sociala skamdoku- ineiit som t d a om det hopplöst for- komna, gråa och glädjelösa som är otaliga existensers arvedel och.
lott, ocksa oin d e .fattiga frestelser som bli .så opropor.tionerligt bestanmande i. dessa förh&amp;llan den.
Glad blir nian ej .av denna bok, teckningens mäster- skap ger den dess litterära rang- plats.
E. K-N.
J, ' ' Sophk Adlersparre.
(Esselde).
Ett liv och e n livsgirning av S i g r i d L e i j # o n I i 11 f v ii d, del ' II, .har i da- garna kommit i bokhandeln.
.Herfhas presslaggi.iiiigsFö~~hållnnden iha tyviirr om6,jliggjort att i detta häfte Iamiia en anmälan av denna ' med ivrigt in- tresse ' från så minga håll motied:da andra del av Sophie Adlersparres bio- grafi.
Vi lyckönska oss emellertid att - för d e mångas räkning som gått och väntat på fortsattningen - åt- minstone har hinna meddela att Sigrid böcker.
. '
. '
H. Aschehoug &amp; Co. (W. Nygnard) Kris-.
tiania: Huset i Sagaten a v, N+ni Roll AnAer.
- Carite av Katlzariwz GjesdahZ - En mand .av .Barhm 12ing.
- Mada- me de St; aGlfra.nsk f o r f a t t e r i n d e o c h l:, o1 i t i k e r.
En höstslddring av ICristine %Toluen.
.
Birk; q$i:dens födag: Eremiten av Ebba Pcczdi.
Andra delen.
Albert Bonnier: En mycket ung man av Gustaf AUströns:- Spelhuset.
- Va- varen i Bagdad.
- Porten.
T e a t e r av .l !jd / n.ar 13 (; rpnaa.
- VHr herres hage.
RA.serier pa vers a v Sten ' SelalzcZcr.
- Hemmet som konst v erk.
En framstY~11- ning s v inredningskonstens griindyrinciper av Gustaf StrengeZZ.
Med 2 (i7 bilder och 5 planscher i, f i g.
- Petter Svensks historia a \ - Luclvig Nordströna.
I.
V &amp; r1 d s - s t a d e n.
- Portens rosor av Uno Eny.
- Erato.
Dikter av A.stricZ Sturzelz-Beck er.
- Den osynlige.
Skhdespel i tre a k t e r av Pär Lagerkvist.
- Shakespeare s dramatiska arbeten.
Overs.
av Per
- l72 H E R T H A Hallströni.
Liistsp el.
Band II.
-- Sim- ten Thibault av .Roger Mcktz ' n clzc Gard.
Overs.
av Louise Akerman.
Första delen.
.Deii g r &amp;.
s krivboken.
Andra delen.
U p p f o s t r i n g s a n s t a l t e n.
- Blomman- de hjärtan.
Asiatiska och a.frik .. nska ki4rleksdiIcter av Carl lirjersnaeier.
Overs.
av Otto R. blG~ngson.
- En flakt av Indien.
Skildringar fi.3.n en Oiientresa varen 1923 av AwxZers Osterlirng.
- Vårens oro.
Roman av Ernst Lzc~lquist.
- Jag, Ljung och Medardus av Hjal~nar Berg- man.
- Den smala vägen.
Roman av Elloz Bohlilz.
- .Klyftan utan broi Ro- man av Amzie.
~lkerlza ' el~a.
- Lilla Jalms.
.
lycka.
.
Roman av Ulla Bjc-e: - Två ar senare av Barbra Riqy.
Overs.
av.
Jenny Juselius.
- Baradisf iigeln.
Sagor av Amin W7alzlenberg.
- Vintergatan.
Sveriges författareförenings jultidning 1923.
Myrstacken.
Ett va.rda,gsii~ventyr av Aszsba Hem fran Babylon Lesza.72 Elgström.
av Sigfrid Siqertz.
- Spirrevipp av Bertlza Holst.
Overs.
av Birgit Mölies-.
- En liten stackare av Barbra Rilzg.
Overs.
av Jenny Juseliiis.
: Folkskolans Barntidnings förlag (Stim Q uint): Guldslottet.
Barnens jul bok innehallande sagor av Ann a IVa7 %7enberg, Jeanna Oterclahl, MagcZa Bergkvist, Erik Johtiv samt illustrationer av Aiua Jlasolle.
- Den gyllene blomman.
Saga av Erik Jolin.
- Tr~llförkIädet.
Sagor av Anna TVahlenBerg ' - Rosengull.
Sexton- de oArgången.
- Tummetott.
Trettonde Argangen - fhllebrand.
Sjunde Slrghn- gen.
- Lilleputt.
Nr.
21.
- Trisse.
Nr.
17.
- Julklappen 1923.
- Lars Hökerbergs förlag: Maria Stuart.
En levnadsteckning av 13et7z i Heoznilzgs.
- - p - 1ll.ustr.
- Bernadotternas stammoder intime.
En gamnial hovdanls minnen frlin drottning Desiderias dagar.
Upptecknade av Uobo Brander.
- Xadanne de StaEl.
Xn svensk arnbnssadörsgeinzlls triu.u~feeï och nederlag av Andrew Hcb~gard.
Overs.
av H.
Björke.
- Kejsarinnan Kat~rina av Ryssland av Gerh %:le Aretz.
Overs.
av H. Björke.
Illustrerad.
J.
A. Lindblad: En spelleman.
f i h slätten och andra Sk&amp;neberHttelser av Elisabeth .T-~elmqvist.
- Bergenkronas av Sigrid Gillner.
- Med öppna ogon och Pysta fjät.
Syner, och minnen fran ett I h g t och lyckligt sa.ii11iv med naturen av L. LimZyuist.
- Wigkomster .och liveintryck av svenska man och kvinnor.
Fj ' jurde sanilingen.
P.
A. Norstedt: Samlade skrifter.
Esaias Tegnó .. Attonde delen.
- Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok V. 1795 - 1 7 Oversatt och redigera.d av Cecilia af Klercker.
Svenska An~,elsförlaget: Pojken och trollet eller Aventyret.
Sagospel i tre handiingar av Valter Stenström.
Teck- ningar av Jolm Dunge.
Trii.dgCii.dsbladets förlag: stig av T72.
Stalheim.
PaB tiken- Wahlströin &amp;.
Widstrand: Geriniinie ILsaceaBewx.
Roman av .Ectmond och Jules cle Goozco~~rt.
Overs.
av Anna Bagge.
- maaaberts w2åaataiiaaa av D.
.E.
Ihfield.
Overs.
.av Ernst Lundquist.
- Kinesiska n&amp;faUyrer av IV.
Sonzonerset ll2~1~cg7~am.
Overs.
av Ragnhild Haglund.
- Vair tid.
Arsbok utgiven av Samfu.lzc7et De .. Nio 19 %.
- Nusvensk ordbok a r Olof Ostergrel ?.
Haft.
21: -. '
H E R T H A Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-Förhundet.
Redaktör: Ellen Klcman.
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften till ett ris av kr.
5: 50, varvid prenumeration redr rika- rem er-~örb-$ets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- år kr.
1: 90.
Lösnum- år kr.
6: 50; ' /, ar kr.
3: 50; hundel.
Pris för postupplaga: mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11.
Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar kl. 7-3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 7 1 4 varje söckendag.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62. sker direkt genom Tidning för Lärarinnor utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan.
Redaktris: A n n a H a m m a r d a h l.
Adress:.
Pipersgatan 9, Stockholm.
Utgår till skolhusen, speciellt å landsbygden, över hela Sverige.
Kom- munernas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjanster.
T i d n i n g för Lärarinnor fyller 1 9 2 3 25 år.
A, O I L S a S a d D ~ Yiirldens förniimsta liider- presemativ, gör skodonen absolut cnttsutbtcc och minsi.
.
clzcbbelt caraktiga.
I I I I - - B LOMSTERHANDEL KLARABERGSGATAN 23 1 I n n ~ n u ~ u u u ~ t I ~ ~ t I ~ I t t ~ I I I t t I I ~ I I t ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~.
~ ~ ~ t t ~ dllni.
Tel. Sorr 664 Kiks Tel. 8987 FORSTKLASSICA - VAROR!
SMAKFULLT ARBETE!
BILLIGA PRISER!
A.-B.
CoUan-Ofie-Fabriken T. OLSEN STOCKHOLM - REKOMMENDERAS [I Svensk Hemslöjd Biblioteksgat.
12 Rikstel.
' 76 25.
Möbler, Mattor, Textilier, Spetsar, ~ationaldräkte&lt; Lergods, Smide, Armatur m. m. w Allm.
N.
8143.
I
Hertha 1924.
Alfhild Agrell.
Av Ellen Kleman.
1921 års lönekommittés betänkande- Av An~zu Jörensen.
Sveriges förala f ullständiga trädgårdsskola f ör flickor.
Av Signe Laurell.
Sexualitet och kultur.
Av Emilia Fogelklou.
Alderdomshem för sjuksköterskor.
Av Jigrid Ulrich.
Kringblick.
Den tyska kvinnorörelsens framtid.
Av Alice Salomon.
En trädgbdsbok.
Av S. Böklin.
Från F.-B.-F.-kretsarna.
I - 1 för I I SJUKKASSA b i l d a d e självförsörjande kvinnor Expeditionen: M L A R A B E R G S G A T A N 48 11 OBS.!
Oppen endast tisdagar kl. 1 /, 11 -- 1, ', 1, i Stockhol~~t Eariihusgatan 6, n. b. fredagar l,; 3 - 4.
OBS.
I Kikstcl.
63 9 3, Allni.
' Tel.
Norr 82 11.
Tel.-adr.
: Sköicr~kel~rtn.
B p r h iiiottngrr sjukl~ud hela dagen; pr telefon iiven nattttid.
FÖre.jiAiiclariiiiiari trsfias sakrast i Giiteborgt Lrns; i Kyrkugnta 1, 2: 4.
5.
Rikstr.1.
b l 87.
Stockholm 1923, Tryckeri-ilkl.-IZol.
A l f a.
l
