# ID: svediakorp-per2827
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,165
# sentences: 709
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKJZIFT F O R DEN SVENSiC &amp; KWNNOEZO ~ A V ~ ~ B ~ - ~ K B %C ~CEDAH; !ÖR: ELLEN KLEMCAN TIONDE A GANGEN 1923 S t o c k h o i n i 1923, T r ' y c k e r i n k t i e b o l n g k t A f j a ' U x P
.
LEDANDE OCH POLITISKA ARTIXLAR.
SOCIALA FRAGOR, LAGFRAGORT SKOL- OCH UN.DERVISNINGSFR~GOR.
Si d .. F o g e l k l .o u.
E m i l i a: Kvinnors 1.ill- trade till grasterliga Ijiinsl.er ........ 59 R l e ni a n, E l l e n: En prcliiiiiiiär skol- reform ............................ 17 S a h 1 b o iii.
N a i in a: Tillba.
ka till Haag; I S t a e l v o n H o l s t e i n.
Malhilcla: Gift .kvinnas niedborgarskap ........ 5.3 S t j e r n s t e d t.
R u t h: Kvinnornas lill- trade .till domarambeten ............ 315 S ö r c n s e n.
A n n a: 1921 Ars lönekani- mi tiés belankande .................. 148 T h o r s t e n s o ii.
A x i a n nix Beliörig- Iietslagen ännn en g h g ............ 86 - - Den nya behöri~hetspropositionen 33 Kviniias beliihjghet 1311 ' sta lstjanst 49 W i s 6. n.
I n g r i.d: Vad bör göras för .c le kvinnliga lösdrivnrna?
.......... 117, 136 Kvinnliga W a h l s t r ö iii.
L y d in: präster ............................ 113 W e s t .e r g a a r d.
A ii ii a: Ligelbiisprin- cippet i England .................. 130 BfihGriglietslagen ...................... 23 Beliörig.helsl~agen aningen .............. 51 Internationella fredsmissionärer ........ 9 Ny tid .............................. 1 Posiiiva riktlinjer ii11 prostitutionens be- ........................ 135 kämpande Sakkuniiigekoniinitténs förslag oni kvin n. liga präster ........................ 41 Stockholmsk opinionsyttring för behörig- Iietslagen ........................... 28 Underli&amp;llsbidrags.
ulkr %van; de p5 inter- nalionell väg ........................ 134 VarFör Iia siiffrorna sjunkil?
............ 98 An11) etsverkens lägst avlönade tjiriare.
.
123.
- .. - ' SOCIALA I FORETAG.
FORENINGAR OCH FURENINGSMOTaN.
K l e m a n.
E l l e n:.
Fredrika-Bremier- fö~bundets 38:de årsmöte ...... 81 K l e in: I n.
.E 1 J e ii: Fridrika&amp;e.mer- - .. - Förbundets k1ubk:hus GarnkgArdcn Rösträttsallianscns Roinkongress 12-19 niaj .................... L n u r-c l l.
S i g n c: Svcrges första full- ständiga trädgårdsskola.
för kvinnor.
.
U 1 r i c h.
S i g r i d: Alderdomshem f ö r sjuksköterskor ...................... Fredrika-Breiiler-Förthundets stipendier 13.
85 Fredrika-Brcin.er-Förbund:ets sjukkassa 64.
122 J C.
W:s sominararbete ................ 1:16 Mrs Jiiiarajadnra oni Inldien .......... 125 Privalsköterskornas fpensionsfr&amp;ga ...... 29 Romkongressen .................... 7.
52 Sederholinska stipendiefonden .......... l25 So !~iimarha~ndelser .................... 99 Svenska Kvinnornas Nationalförhund 58 Södra Sverges sjuksköterskchein ........ 64.
.
.
Sid.
13, FRAN F.-B.-F.-I&lt;RETSARN ?A.
G.
45.
46.
CZ.
55.
112.
126.
142.
1.6s.
.
KRINGBLEK Sid.
8.
42.
57.
106.
121.
160.
LEVNADS- OCH ~NNESTECKNIN.GAR, KULTUR- OCH RESiESR (4LDRlNGARl ESS4YERY UTLANWKSA KORRES- P.ONDENSA.RTIKLAIR M M.
.
B ö k l i n.
S .. E n tradgardshok ...... 166 F o g e l k l .o u.
E in i l i a: Med Fredrika Bramers vän i ett Birgittas kloster 43 .- Sexualitet och kultur .......... 13 ' 5 G a.
d o l i n - L a g e r w a l l, E.
E n itali- ensk märkeskvinna .................. 23 G e r n a n d t-C l a i n e.
J a n e: Marie Le- néru och hennes verk .......... G5 - - En bok av två författarinnor .... 140 J o h n s s o n, P e r: Nar mormor skulle gifta sig ........................... 69.
.
.
Ii 1 e ni a n, E l 1 e ii: Alfliild Agrell ...... 146 -,, - Aline Qiarlolte Fdgren.
......... 108 M i s h r, O l g a: De senaste; rens kvinno- rörelse i 0 s krrike ................... 73 R y c1 h, H n n n n: Etruskiska kviniiopor- tratt ................................ 10 S n l o) ni o n, A l i c e: Den tyska kviniio-.
rörelsens fr.anilid .............. 163 -,, - Kviiinorörelsens ver.kiiingar i Ty sk- land .......................... 19 S c h w a b e, T o n i: Den nye.
rAllfiiiiga- rcn fr511 Haine1.n .................... 12 S j ö v a l l, E l i s n 11 e t h: Anna Möller.
.
101 Z a d e, B e a t r i c e: Helene Langes, 111~2- moarer ............................ 102 NOTISER FR AN BOKVXRLDEN.
B j ö r k l i i n d, S i g r i d: Maria Stuait av Belh Hennings ....................... 171 F o g e i k ' i o u, E r n i l i n i Ereiniiten a+ Eb !ba Pxuli ........................ 170 K l c ni n n, E l l e n: Blonisterkonungen p5 Haininiarby av Anialia Björck 79 Celia av I&lt;rislina Angel ' ........ 127 El.fenheiisiornet av Anna Lenah '.
.
Elgströiii ...................... 111 E n kvinnas biktbok av Marie Le- néru .......................... 127 I&lt; l e u i i a ii, E 1: l e n: .Fran Seiile, Rehn och Ruhr av Elin Wagner ...... 112 .I-1elig:i Birgibla av Ann &amp; fargret Holmgren ....................... 32 H&amp;gkonisteï och livsintryck av svcnska iniin och kvinnor ...... 79 Iclyll och elegi av Karin.
Ek .... 31 Iirislin L&amp;ransdaller av Sigrid Undset .........................:; O Legend och krönika av Fanny Olsson ........................ 144 » Mina barn a r w c k r a barn, av \ Mollie Faustinm .............. 171 Myrslackeii av Anna Lenah Elg- slröiïii ........................ 170 Norclenfelt.arna pil Björiieborg av.
Loltcn Dahlgren ................ 3i 0 !ni k ~ ~ i i: n o s n.
k s P i o ~ ~ Fredrika j5re~ Breiner av Ann Margret Holnigren 32 P &amp; livets skuggsida av Sigrid Und- s e l ........................... 11 3 1 Studenten Goethe 1.765-1771 av Beatrice Zade .................. 143 Viktor RyG-berg av Fanny Eken-.
.slicrnn ........................ 80 Vivis resa av Vivi Laurent ....... 127 Våra kryddor av Nanna Lundh- ' Eriksson ...................... Arkefien.clen av Frida Stéenhofif.
.
32 114
ALLA DAMER BORA BEAKTA v6rt u t o m o r d e n t l ~ rikhaltiga ~ urval u v eleganta och viilgjorda KAPPOR, DRAKTER OCH ULSTRAR FOR PROMENAD OCH SPORT KLSN N I N G A R i siisongeris mest stilfullu modeller.
D a m - L i n n e v n r o r i finaste kvaliteter och mönster.
P A U L U.
B E R G S T R O M S A.-B.
74 DROTTNINGGATAN 74.
._.
.
DAMKONFEKTIONEN 1 tr. B i l d a d e Kvinnors Arbetsbyra I n n e h.
: I. PIHLSTROM Rikstelefon 20 18.
Klara Västra Kyrkagata 12 Postbox 26 - Stockholm I.
Utför: Skriv-, &amp; ersäftnings- och Bokföringsarbete samt Stenografering.
Meddelar: Lektioner i Språk, Matematik, Diktion, Sang och Musik.
Anskaffar: Krafter för masikunderhrillningar etc.
Inackordering, spec. för skolungdom och studerande.
ADVOKATFI RMAN ANDEN Riks fel.
75 76 STAEL VON HOLSTEIN Innehávare: Jur. Kand. EVA ' ANDEN Ledamot au Sv.
Adv.
Samf.
Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA V A TTrJG.4 T A S 11, 1 fr., vid I3rirtikrberg&lt;t0lg Allm.
Tel. Norr 18336.
Testamenten, boutredningar, Gkfenskopsförord, farnilierättssaker, hyres- ärenden, fastighetsförvaltning, juridisku uppdrag av alla slag.
Även skriftliga förfrågningar besvaras.
1 A.-B.
lohn V. Löigren &amp; ko I Kungl.
Hovleverantör Sverges aldsta, största och Iliist wnoiiiineracle specialaflär i Siden- och Ylle- klänningstyger 1 I
ARGANG JANUARI 1923 X Ny tid.
riinsen mellan ett ganmalt och ett nytt &amp; r sätta vi sjalva med egen vilja att med förnyad kraft och spänstigt sinne arbeta vidare på re- dan förelagda uppgifter och ta .upp andra, vanta1de.
Enda9t detta gör det gamla till förgånget och det som frammanltill ä r till något nytt.
Men svårare an förr ar det vid des- sa senare årens skiften att ha den hoppets tro, som gör det möjligt att spanna kraft och vilja till nya tag.
Tidshändelserna hjälpa oss sannerli-.
gen icke.
För mycket har slagits i spillror i vår värld, och ' så.
vitt bre- der sig förödelsens styggelse att det fordras jätteansträngninigar även av de enskilda - och, icke direkt drab- bade - att hålla mod, &amp; uppe.
Detta m å s t e dock göras.
.Det nya året begär att a v o s s göras till .ny tid.
Med bättring av det gamla, som allt för länge fatt äga bestånd.
till skada och sorg.
G ' Direkt, effektivt, i fråga om världs- p i länge nó.den, syn &amp; detta väl inöjligt.
Men " mycken, säd gror i Vinternatt ", langt innalzföi och under det soni till synes råder och sker gA d; jiipa ströniniiigar soin bara det göm-, da nya frain mot tiden.
Ytterst ocl * till sist ske världsomvälvningarna.
i inänskosjälar.na.
V i l j n och t r o skapa fram ett nytt gott.
Och varje iniiiiska kan därvid vara skapande.
Våldstid och skirdstid råda i värl- den.
Vi få se till att klokhet och god- het viisa sig starka nog att ta styret.
Det beror på o s s manskor om den gamla.
striden.
.
mellan ont - och gott, slit- tar illa.
I oss bo de båda, f r h oss komma de, och världmen blir aldrig ' biittre.
-.
-.
eller.
.
.
- el@~dig ?~c: an, vi- sjalya g.öra.
den.
.
S Låt oss, i trots mot det Grånga.
gamla, som rotat sig och tagit herra-.
välde, vilja och tro fram en ny tid.
2 HERTHA a - P - Hertha och F.-B.-F.-kretsarna.
D et är Herth.as tionde årgång som ined detta häfte inledes.
Vi våga önska.
och hoppas att det tioars jubileum Fredrika-Bremer-För- bundets tidskrift i, sin form av den nuvarande Hertha - förbundets pub- likation för tillvaratagmde av kvin- nornas intressen har ju son1 sådan vida äldre traditioner - kan fira, nia kunna göras under ölrad anslutning från skilda håll.
Friimst är det för- - bundets liretsar vi vid denna tanke vända oss till.
Vi hoppas att dessa nied sina nya medlemmar komma a:t bilda ett krafttillskott för vår tidskriit, att de i vidaste utsträckning koninla vanden, och detta åter måste bli av stimulerande verkan på dem själva i fråga om arbetsinsatser för de gemen- sainma uppgifterna.
Det ligger således en önskvärd och nödvändig verkan och återverkan i förbwndsmedleniinams mera allmiiii- na prenumeration p &amp; förbundets tid- skrift.
Hel-tha blir vad den ä r av- sedd till, förmedlaren i alltjämt vidare kretsar av de idéer förbundet arbetar för, och förbuiidsi~iedlemmarna bria- gas genom tidskriften i ett intimt sam- band med organisationen och dess syf- ten, som inte på aniiat satt kan i sain- ma mån avagabringas.
Att man, särskilt på sina håll, iite i kretsarna redan har en livlig upp- fattning av att förhållandena böra ut- veckla sig på detta satt visar sig gli- nom de insända prenumerationssif f - till som preizumeranter ..
Detta ligger ju också starkt.
i de nytillkomna medlemmarnas eget in - tresse.
De frågor de vilja följa, för- bundets åtgörai~dm och angelagenhe- ter, .allt det so-m binder dessa enskilda rorna.
Vi vänta förhoppnii~gsfullt på tillsammans till en Fredrika-Bremer- lika glädjande siffror från övriga hB11.
~örbundskrets, ar Hertha språkröret hskeniålet ar: för.
Genom Hertha komnia de skilda f l e r d i i b b l a t p r e n i i m e r a n t - medlemmarna i närmast möjliga kon- a n t a l i n o m s a n i t l i g a k r e t - takt med förbundets arbete pch stra- s a r!
Tillbaka, till Haag.
.
K~innokon~ressen för e n n y ' f r e d 7-10 Sju långa.
.
år av krig och.
» fred;.
ha gått, sedan vi möttes har sist på sam- nia plats deil strålande ' niajdagen 1915, nar kvinnorna försökte göra sin spo1i- tana protest hörd över krigslarnwt.
Den nådde inte långt, men kedjan slöts dock mellan spridda grupper av fredsvänner, som sedan dess.
opererat tillsammans.
Vi se ut över försanilingeii och niiii- iias med vemod den stanining av hög- tid, av brinnande hänförelse, ' ' soni lag i luften den gången; nu mötas vi fat- tigare på illusioner, men rikare kanske på beundran för dessa oförbranmii- ga idealister.
Så många kända an- sikten och ' dock så främmande, märkta.
dec.
1922. saninxz inivanta denna hotande viirltls- bankrutt drev.
exekutivkommittén för I n t e r n a t i o l i e 1 l a I&lt; v i n n o f ö r- f ö r b LI n d e t f ö r f r e d o c h f .r i- h e t att så hastigt utlysa .en Enier- gency ~onferencew till samma tid och plats, där man visste, att, världens ixr- betgre skulle samla.
sig till en bestanid f redsaktion.
Varldsekonoiniens problem behk- ska alla fredskonferenser, men stan- digt stöter man på fredsfördragen.
soni bidragit till förstörelsen och nu Iiindra tillfrisknemdet.
Aven inom Na- tionernas Förbund arbetar en stark opinion för att ta upp de ekonomiska världsproblemen, men Förbundet Gr av iimb5randen och besvikelser.
» Res- förankrat i den hämmande Versail- ter från föregående d a g ~ vjskar min lestraktaten.
I dess stadgar finns g ~ n i i e cyniskt för att.
dölja s,in rö- emellertid * en, bestamnielse, s0.m ger relse.
Hur obetydliga, oförtjänt för- 17örbu.ndet möjlighet att på uppford- skonade kände icke vi neutrala oss ran av skilda makter sanimankalla en då soin åskådare till den väldiga tm- allmiin konferens för behandling av gedien.
Också hu kanna vi vår liten- särskilt viktiga internationella frågor.
iiet, men märka snart.
till vår bestört- Och för denna utväg, vill kviniiokoii- ning, ätt det ä r till oss, till de sinå na- ferensen.
stimulera alla goda krafter.
tioneriia och våra oförbrukade kraf- Förhandlingarna blevo därför en ter inan sätter sin lit, på oss lägger skarp vidräkning med fredsfördragen man ~ v &amp; e att t hålla lågan brinaan- och deras Ödeläggande politiska, mi ' li- .de.
Först .har förstår man riktigt tärekonomiska och psykiska verk- den ' fr~isna förtvivlan, so111 sänkt sig ningar ur pacifistisk ' synppiinkt, och över de outtröttlig; ste fredskämparne de utmynnade i kravet på nya i ' nter- på kontinenten inför aningen e11 nationella överenskommelser, basera- snart oiiiidviklig katastrof.
Men just de på ömsesidig god vilja att dela de kanslaii av att Iivinnorna ' ej få overk- bördor, som tynga hela .världen.
H ?i- ', '
d.
HERTHA olmbud från utonistliende föreningar såsom Dr Alice Salomon, Dr Marie Denna k,on:ferens, före trädande 11 1 teï- nnlion~ella och natinonella sianmtianda tningar, Luders, parlamentsmedleni, o. a. vitt- ornfa~ttkmde över 20 mdil.ioner med ' lernmar, na ' om att fredsarbetet uppskattas in- org ' miserad av 1nter.nationella Kvinwoföi.bu.n- oni allt vidare kretsar.
det för fred och frihet, anser a t t d e t nuva- Engelskorna ha kvar hela sin niål- ranide fruktansvärda Zililsit&amp;n.det i Europa och dettas inverkan på !den övriga vänlden ä r re- medvetna energi och säkerhet som su1; tate.t icke blott a v vaddskriget utan i, His Majesty ' s opposition ».
Dar niar- mycket slor u tsträckning av ide gällande kas Mrs Swaiiwick, alltid klok och fredsf6dragen.
- Dessa fi-edsfördrag st &amp; i rnokatbning till måttlig, Catherine Marshall, krigsvag- .s~il~lest&amp;nd~svi~llk~oren, (j fr Wilsonls 14 punlk- rarnes modiga advokat i Downing ter).
De äro oförenliga ed Nationernas Street, kanske annii modigare har, Få Förburids anda, sådan den k e m n e r till rit- hon avslutade sitt sakliga anförande dryck i till förbundsi-fkten, och d e hota i själva verket v.ärldsfreden (art. 19).
på det bästa internationella språket, De .ha visat sig Yika fönd5rvbringanld.e u r poli- genom att ensani sjunga en strof av tisk, ek~ono.mi.sk, mil-itär; och moralis ' k syn- Mozart.
vudresolutioneii bar följande lydelse: ' ' punkt.
De h a a) ffjrhindrat ekonomSskt Merurppbygganlde på basen av intema~tionelfi samverkan och tillgoldoseendeit av intennati:onelh intressen genom att förbehålla avgoran~det av denna fraga.
e@art &amp; t de dater, vilka uppnåidde inili~tär Överlägsenhet genom v a ~ l d s ~ r i g e t; b) erkänt och skapast animositet ooh nlilss- tro, som alltmer f6nsvår.a avväpning ' till la.nids, till sjöas och i luften ooh pm; ktiskt ta- get omöjliggöra avskaiffa.rirdert av ikemiska och bak teri.ologiska .h ja1prne; del vid krigföringen; c) föndröj t uppriitiandet av ePt universdl t, demokrati &amp; och fullt effdktivt Nationtemas Förbund.
D.ärför h r d r a r d a m konferenls en ny fred på grundvaii av nya itnterna:tionella overenskmpnelser, och &amp; ss medlemmar bes1ii.h abt med a&amp;la medel ocli av d a kmf- ter verka för att en världskongress saannlan- ka:lles genom Nationerfias Förbund dler eljest av e n ensk4ld slaA dler e n gmpp av stater för att Bringa ti.11 stånd En N y Fred.
Under diskussionen äro de tys ' ka delegaterna märkbart reserverade, de vilja ej tala i egen sak, men några -, » Det andra Frankrike, sände tolv representanter, bland dem författarin- nan Marcelle Capy, Gabrielle Ducheiie, sedan länge absorberad av hjiilparbe- tet för barnen i hungrande länder, den unga skolreformatorn Simone Rihoa- et och främst Jeanne Mélin, vältaiig och medryckande.
Hennes hembygd i Ardennerna härjades av tyskarne cm gång förr, 1870, och vid den senaste invasionen måste hon överge sitt hem.
Men avskyn för kriget har hos henne omsatts i indignation över Rhenockii- patioilen.
Jane Addams dirigerar mjukt men säkert som förr, antingen hon milt korrigerar de.
alltför temperaments- fulla gästerna från östern (Polen, Tjec- koslovakiet etc.) eller ursäktande skikt- ker några extra minuter at en lång- väga talare, som ?rest 2000 mil för att: få lätta sitt hjärtat ...
Bland inbjudna experter markas Sir
George Paisli, - ekonoinisk radgivwe förslag till e n vädjan till folken, ' som professor också kommer att utsändas.
av kon- ~ o i d d e, greve Kesslei, Lord Parmour, ferenseii.
greve Liisidi, professor Ruysseit nr.
Rvlin~ ?or fran 20 länder hia ~~~mii8hS i Haag fl.
Den gamle ungerske prelaten Giess- den 7 nclec.
.för alt4.
i .känslan av den över- wein, som.
bevistat tolv fredskonfereril h.ängciinde famn för lielia vår geniensmima ser imder året, alla med fredsrevisimi k u l h r rfidgöra.
om en utväg ur .kaos.
Vi äro övertygalde om Att ett bättre tillstilnid icke på ' prograinmet, konstaterar med gliid- ä r; iiiöj; ligt ukan en f,riviliig revi.slioii av de he- .je att detta ä r den första som begär e11 stSn~melser i fredistraktaterna, som f ö d h d r n elit ek~n~omiskt fil.lfrisknantle.
n y fred.
- ar I~rittiska.
regeringen, ' Ett starkt intryck .gör Elin ' Wiig.ilei-s rapport från en ' resa i Rhenprovinser- na på uppdrag av svenska sektionen.
Hon betonar f orandringen i invån:~r- lies mentalitet från resignation och för- sonlighet efter vapenstilleståndet -) i!]
jasaiide hat och revanschbegär, väck!
av den irriterande ockupationen, lika demoraliserande för civilbefolkningen som för de iiliga franska rekrytern:~.
Sliildriii~eil ' Iinde till omede1b ': i.r verkan: att de engelska, franska, bel- giska och amerikanska sektionerna enade sig om e n geinensain aktion för piitryckning av respektive regeringar i ockupationsfrågan.
o et vor, som miss M:irsliall iittryckte det, ett iitslag av gäligse praxis inom Eredsförbundet att icke de sektioner, vilkas Iiinder lida; IV - ett ii-iissförh&amp;llande, skola klaga, iitaii de, vilkas regeringar begått e n oriii3, iiiiiste a.v kärlek till sitt eget lands lie- dur söka få orätt havd.
Hon sade sig I-ia rest genom det ~ m d e r blockaden iit- h u n g k ~ d e Tyskland med s.amma kanslu a v blygsel, som 1ion.antog skidle gripa viifje tys,k kviiina, som sett det harjade Frankrike.
Den ~veii~ska selitioiien medförde ett Vi uppniana därför kvinnorna i hela värlsden.
att ' oföardrö jligen begagna liela sitt in- fl$hn.de .för att isted.omnna en psykisk av- rsph.ni.ng hos folken och att söka f ö r m i de: stymmde att silarait k&amp;ima till en interna- tionell överenskommel !se, grundad på öm %- sidigt fö~lroenlde 0c.h god vilja. '
V i vädj~ix till Amerilkas folk alt icke längre g e m m isolering unldan~drfiga.
Nationernas FÖrl ?ui~d det störl, som skulle göra de &amp; ii11 ett leffeklivl organ för Ateruppbyggandet, ocli att genom ofifel-villighet bistå Europa i delss d j u p niid.
Vi viidja itilil EngJmida Solk .ajtt m-ad s h nccminon, sen,se~ genonidriva en ' o p a r h k ii~edliliiig och, rättvis fördelning av de imteral- lierade skui+er.na. '
Vi vadja tiill.1 Frafikrikes folk i m5nsklig- Iielens nianm aitl,.
t ~ o t s egna Ii~damiden, geiiloni- föra en mildring i meloderim för skadestån- ide t.s enliiggmilde och genom J~orttag~mde av .den tunga ~ c b u ~ ~ t i o.
n s b ö r d w lasgöra i cle i.iiproc1ukitiv.a kosinmderm ocli befria sina egna soldater från en denioraliserande vakt-.
tjtiiirst, som hAll,er klyftan öppen mellan ' de bHda gra.n.ii.Eolken.
Vi vaidja till Tysklanclis folk att, trots den oer.höiyla iiöden ooh den tryckande sku) cl- b~ördan, till del: yttersta anlita lanideb egna resurser; Fölr: att iitei:s.balla kreduen, a t t för- hindra ~h~~spropaganlda och revamscliplane~r ocli alst visa Tys.kil.aiids villighet att intriida i Naiionernas För11iin.d för altt deltaga i det iqternialionella sanna~belet föl .. att hela krigcts sar.
Vi viic1j.a slu.bligen till de neutrala folken, '
HERTHA G .rit lämna &amp; fruktbara dispyker am skuldfrii- gor och genloin en isamlad, opinion för en ny fred stödja de gyda krxfiterna inom Natio- nernas Förbund, soin slrava att utvec ' kla det i universell och demakrathk an &amp; med att skapa ett fredligt * och lyckligt s s, w l i ~ inel- laii folken.
.
Detta kan sägas vara prograiiimet för den fredsmission, som startades ef- ter konferensen genom särskilda dele- gationer till olika länder r ' 3- dan besökt Sk-andinavien.
NAIMA SAHLBOM.
Riksdagen och vi.
N .ar dessa rader läsas har 1923 5rs riksdag sanimantratt.
Vi kvinnor äro ej i våra intressen avsöndrade från de allmänna.
frågor av betydelse för land och folk, som riksdagen har att behandla, de röra oss alla, vi äro delar air det stora hela.
Naturligt ar dock att det finns frågor, som alldeles speciellt påkalla v b r uppmarksamh,et, då de galla lagstift- ning för kvinnor i deras egenskap ziv sådana - aven om det är att hoppas att detta inte mycket länge till behöver vira f allet.
Könslagst iftningens tider, liksoni arbetet med denms upphävan- de, skall en gång vara .förbi.
Vid denna riksdag kommer emel- lertid en fråga av denna art att ligga före.
Man vet att kiinglig proposition om kvinnors tillträde till statsämbeten och - tjänster kommer att framlaggm.
' Förlidet ars rilcbdag, eller rättare sagt dess första kammare, fällde den då fö- religgande kungliga propositionen on1 kvinnors gehörighet att bekläda stats- tjänst.
Det kom som en smärtsam överraskning.
Man hade haft verkli- ga och nog så säkra skal för sin tro ' ' att.
första kammaren skulle gå med på andra kammarens bifallslinje.
Nu ligger för oss det stora intresset vid årets riksdag i Behörighetslagens lyckliga lösning.
Innehallet i den kungliga propositionen i frågan a r i skrivande stund icke kant.
Det ar att hoppas att det blir i möjligaste måtto tillf redsstallande.
Och så ha vi att begära av Sveriges riksdag att den inte för andra gåiig~ii sätter kvinnorna tillbaka från den lag- liga lilcstallighet med mannen på des- sa områden, vilken de i utvecklingens namn ha rätt att fordra.
Fullt ut har visserligen inte steget tagits med de yrkanden, som förts fram i koin- mittéförslaget och son1 däref ter blivit utgångspunkten för 1922 ars rege- ringsförslag och därmed ackså för sist- lidne riksdags överläggning .i frågan.
En vag för ernående av den fulla lik- ställdhet, som kommittén principiellt uttalat sig för, har dock utpekats, aven om den inte .dragits direkt fram till målet.
Den bär i alla händelser framåt, och vi vänta att den inte spar- ras för oss.
* Romkongressen.
Arets stora iiiterimtioiiella röstratts- liongress börjar bli en snart förestå- ende verklighet.
Såvida .inte .Signor kfussoliiii i sista stund inlägger ett veto.
Hans hål~ning till saken Iiir vara ganska tvetydig.
För ' några å r sedan, då lian, socialdenioliraten, an- nu inte drönide on1 att bli 1talieil.s diktator, förklarade han sig gladeligen för deii Iivinnliga röstratten: N u lär lini~s sista uttalande varit d,et för alla I %nclers siffragister valb.elianta från dc ledniide statsmannens lappar: » N u ar inte riitta tiden. » Man vill emellertid hoppas, att med maj månad och den då i Rom sanilade stora kviim~oröst- rättskongressen han.
skall finna, tiaen mera avancerad och kanske minnas att iifazzinis och Garibaldis land kan ha fö~pliktelser i fråga .om politisk frihet, iiven gentemot sina kvinnliga medborgare.
; Iio.ngressprograi~met a r redan pre- liminärt finststallt.
Sjalva delegerade- mötet ager rum 14-19 maj, men stör- re.
delen av föregående veckan .kommer att upptagas .av styrelse- och lroiiiiiiittéinöteii.
Ett särdeles viktigt iiimiie för över- laggning.
inom Irongressen iitgör de blivande relationerna mellan 1nt.eriia- tionella röstriittsalliaiisen och Interna- tionella kvinnoförbun.det.
.
Redan i noveinber förlidet år, .då Mrs Catt giistade Europa, möttes under hennes besök i London representanter där för ' dessa två stora internationella .kvinna- organisationer, liksoin f r h i hternatio- nella kvinnoligan för fred ocli frihet, för att saiiliråda oin hiiru det på många punkter sainmanfcilland~e arbe- tet skulle ' .kunna.
, ordiias upp.
.Ett Sainarbete ' skulle ju betyda ekonomi av tid, krafter och pengar.
Så sarde- les lättlöst lär dock frågan näppeligen vara, och sakerllgen blir det en inyc- liet livlig diskussion .i ämnet under.
den blivande kongressen.
.
For Sverge Sr det I&lt; o m m i t t é n för int.ernationellt röst- r a t t s a r B.
e t e och F r e d r i k a - B r e i n, e r - F ö r b u n d e t, de två till allianseiz anslutna svenska kvinnoor- ganisationerna, soni ha att sända dele- gerade.
Vi hoppas att den sveiislta representationen nlå bli så fulltalig som möjligt, !så att traditionerna från röstrattsföreningens .dagar niå uppe- hållas.
Då skick,alde denna sainnian- sluti~ing, vi vaga säga vid varje av de då hållna kongresserna, d e t fulla an- I talet av 12 delegerade och l 2 supple- anter.
A.tt E ii g l a n d blir ett av de läii- .der s.oni möta ined full delegation synes - .för övrigt .soni alltid förr - bli fallet.
Dar bildades redan sistlidne oktober den b r i t t i s k a R o ni-k o in- in i t t é n, som arbetar iiled att samla in pengar till kongressen och med att ordna sitt lands delegationer.
Anmarliningsviirt a r ett intermesso,.
, '. '
.
? '
.
I vid denna kommittés konstituerande möte.
Miss Koyden - vilken delege- rade vid Genkve-kongressen 1920 böra ha i särskilt minne där hon iklädd sin engelska prästdräkt från1 Calvins pre- dikstol i Geneves gcunla katedral höll högmass~predikan~ första kongressda- gen - tog ordet för att saga de när- varande att hon menade att Itvinno- och rösträttsrörelsen kunde ingen verklig framfart få så länge man inte realiserade för sig att först måste vår viirld göras om till en värld, baserad ' på fredsprincipen och där styrkans ratt och .våldet hade mist sin makt.
Först med deilina princip som iitgångs- piinkt för rörelsen vore man på rätt vag; och föga betydde mot detta om det dröjde något längre eller något .kortare om en del kvinnor ännu inte erhölle rösträtt.
Miss Royden, som var fullt medve- ten on1 att hennes uppfattning betyd- de en hel omläggning av d &amp; organise- rhde rösträtts-.
och kvinnorörelseii, hade .själv stiilit sig iitanfor de offici- ella talarna.
\ rid mötet för att kunna franiföra denna sin speciella iippfatt- ning av vad hon ansåg böra nu utgöra - den Barande grunden för varje.
kvin- nornas strävande.
Det är att antaga .att hon framlägger sanima åsikt inför .liongresseii och att därmed denna sto- ra principfråga också kommer upp till diskussion.
E. K-N.
.
Kringblick.
Fristaten och irländskorna.
Nar den irlanildrska fristaten sisilidne oktober stod inför det U &amp; .hart vunna ögonblicket abt stadfiksta sin fria konstihrtion, hade den redan haft tid .att schackra med frihetsprincipens tillamp- ning i ett visst avseende.
Skune a l l a irland- ska meadborgare tagas n e d i samma stallning och sminla rattigheter?
.
Kvinnorna?
Var a r inte detta, den stora frågnn!
GAr det verk- ligen a n att konsekvent bevilja fri- och raittig- heter aven enmt dem?
R~onstitu~tionem artikel III hade ti.11 att bör- ja med venkligen a t t en enkel och ovillkorlig lydelse, varje p e r s o n tillhörande den ir- landska tfristaten etc. etc. tilllenkandes samma pri~rilegier och saniiina förpli.k~talser s h o m vn- ranide medborgare i hndet.
Ocih direkt ut- sades: .Man och kvinnor ha salmana medbor- gerliga raltlighe ter. % Men .detta var för nnycket # för regeringen.
Den kom med ebt tstilh fördag a t t - denna sats .skulle ' andras till akt .maii och kvinnor ha, samma politiska ränighetern.
Irlan~dsk~orna hade emel~lertid ögon och öron öppna, och) den ililla .firndringen var inte SA oiskykiig som den ka.nske 3a; t. Fantio ve- preseiutztiva ir.lamdskor uppvaktade samtliga inedlmniar av Dail Eirean med begaraii om a tt len ursprungliga ondalydelsen bihibehölles, och regeringen f a n själv aktionen så pass av betydelse abt den slog: l a reträtt och inte endast tog tillbaka den inskrankaiide andrin- gen uhan gav begynnelsemeningen i ar- tikel III .en ny flydelse.
# Varje peison, utan imk.ranutning - av kön, ti.kUiörande - - - B heter idet nu, och med .denna all dubbeltyd- ning u teslutande avfa ttiiing blev Fristaten Ir- lands konstitution anlagen i denna punkt.
.Hö.stens val till irliin !dska senaten utföllo med fy ra k v W i g a medlemniars in triide: Mrs Skopfond Green, anka efter d-en ii~lanldske his- - Loi; ikern, Mrs Costell~oe, en käinld diterary wo- n ~ a, n, Lady Desart, expeilt pil indus trielh förhålhnden, sam4 Mrs Wyse Power som se- dan å r LiHbaka och med stor erfarenhet i fi- namid:la frtgor let eii, uk.tiv del i praktiskt konmunal t arbete.
H E R T H A 9 Glimtar bakom förlaten.
F r å n Indi- lioii.
Fenihundra kvi.nriliga studenter lära en iili oss.
stund e~iiellaii den ena uniderriiltel- eiiiellerli~rl redan fi1in.a~ +id I&lt;ahuil-urrivensik- sen ef ler den andra o,ni Iiiiidniiskoriias frihets- let, ' ocli på grund - av språkl~lanid~i~ingen iiied- strivnii&amp;ii ' och om framgång.as soan d e vuiiiii t. idolas .vid isiidm uv ide mdicirtska: stu~ddern.a u n- och Oslerii a r dook alltjanit det outfor&amp;xde l:iii- dcrvisni !iig i.
pessiska, pucliler, undur.
.
det i v &amp; det giller kvinnornn !s förhfi~llandeii, ryska.
.
och nar T h e I n t e r n a t i o i i a l W o m ~ i n T h e N e w s s1u:tar sin notis nied den S u f f r ci g e N e w s ineddelar a l t ett kvinn- upplysa.nlde reflexionen att dotla universitet ligt iiiiiversitet, dock begränsalt ti1.l ii1cidicinisk; i belyder ekt s b o ~ t franisteg för afganskorna studier, n u öppnnls i Afganistans h&amp;udstnd, noch a t t, deit a r a1.t imlaga - att {de, isedan de ITU s l veta vi föga h u r p:i.s !s detla a r gra~dniä~laren börjat resa niera, .skoln s n y t nog visa .sig .för d e a.fgar ?i.s tantska kviiinornats i,siiancipn- o f.fcntllig t ukui slöjor.
Internationella f redsmissionarer.
Från fredskongressen i Haag deta- S tockholmsavdelningen av f redsligan cherades soin ett led i den aktiva p ~ o - att få till stånd ett offentligt möte i pagaiida lcvinnornas internationella Musllcaliska Akademiens stora sal, dar fredsliga vill bedriva en delegation d.e tre fredsinissioriiirerna var ocli en bestående.
av tre av ligans förniiirista på sitt individuella satt talade för inedlemnlar: miss Jane Addams, U.
S. fredens och rättfärdighetens sak, Jane A., som bekant iiven ligans president, Addams ined sitt göda och ' kloka fram- miss ~ a t h e r i n e Marshall, England, och laggande av fredstanken, Jeanne MiS- M: &amp; Jeanne.
Méliil; Frankrike, i an- Iin ined sitt ' patosfyllda ' rop på freds- dainål att bearbeta stänlningeii i de och ' rekonstr~iktionsarbete w11 Cnthc- skilda liinderna- för fredssyftena.
Dar- .rine Marshal.1 med sin praktiska ut- till ko111 avsikten att, särskilt i de.
iieu- formi1ing av aet internationella freds-.
.trala länderna (littrycket lever ju an .. förbiindets uppgifter:.
nu kvar efter kriget) söka företriide .Delegationens.
försök att få träffa hos respektive regeringar och få vissa st$sininisterii ' strandade .på h a n s tili- synpunkter .framförda.
fälliga .bortovaro.
Dock lyckades miss fr ars hall, som återvände till Stock- Till - - Stockholm kom delegationen .holm efter delegationens besök.
i Kri- åtta dagar före jul, men trots den stiania, att för sin del f &amp; ett samtal ogynnsamma tidpunkten lyckades med escellensen Branting.
.H E ' R T H a 10.
.
.
.
Etruskiska kvinnoporträtt.
I ngenting ar nytt under solen, och utplånad, jag stod endast ansikte mot världen ar bra mycket mindre iiii vi ansikte med människor.
Hur många gissningar och hypote- stundom tro!
Arhundraden, ja årtusenden rinna ser.
hava icke uppställts om etrusker- fram.
över generationer av manni- nas harstamning och om de vägar, p &amp; skor, och utvecklingen för oss från vilka de skulle ha tagit sig fram till etapp till etapp, hur skulle vi kiinna sitt nya hemland, Toskana.
Sakert ha något gemensamt med dessa länge ar, ' att deras insats varit av den stör- sedan framfarna slakten?
Ibland når sta betydelse, främst för deras direk- oss likväl en glimt från tider, om vil- ta arvtagare romarna, men ocl; så for ka vi föga kanna, från människor, Europa i övrigt.
Vad som emellertid kommer mig som vid första pheende intressera oss att kanna lust att i Herthas spalter endast därför, att de i tid och rum sy- nas oss så ouppnåeligt avlägsna.
Men presentera detta folk, son1 sedan ett kanske att just då doet står som i blist- par årtusenden så uppsmält i andra belysning klart för oss, hur litet i själ- folk, att det upphört att alls esistera, va verket tidens framfart förmått in- ar den etruskiska kvinnan, i så många verka på denna skapelsens krona, som avseenden märkligt modern, särskilt vi kalla människa.
Ar det månne med sedd vid sidan av sina samtida gre- ratta vi förhäva oss över vår kulturs kiska medsystrar.
Den etruskiska kvinnan, så son; vi förmenta utveckling?
N &amp; jag för någon tid sedan hade .lära kanna henne i de till våra dagar tillfälle att på ort och ställe taga i be- så underbart val bevarade gravinål- traktande de underbara.
etruskiska ningarna i de gamla etruskiska sta- gravarna i det gamla Tarquinii vid derna, främst i Corneto-Tarquinii, ar Corneto norr om Rom, vars.
mälning- en särskilt intressant bekantskap att ar p &amp; det intimaste stalla oss i kon- göra.
Vi möta har en varelse full av takt med det högt begåvade folk, som från det sjatte till och med det andra skönhet och grace, tydligen med ett århundradet f. Kr.
smyckade sina dö- starkt utvecklat intresse för det este- das boningar än med livsglada bilder tiska.
Vi spåra val ett medfött behag an med dystra infernoframstallning- i uppträdande och later, men det ar ar, da slog det från dessa målningar knappast det täckt naiva, so111 ar De unga flickor, emot mig en så oemotståndlig fläkt dragningskraften.
av liv, av n~änsklig uppfattning och som i plastiska danser utveckla all stund.om a v modernt kannande, att den cliarme, som målarnes penslar p5 den långa strömmen av år syntes mig ett lika briljant soin förv5naiisvärt
' sitt lyckats fånga, äro säkert icke helt omedvetna on1 de skönhetsvardeii som dölja sig i deras dans.
Ställniiig- ar och, rörelser äro snarast avsiktliga men iindå brister intet i- livfullhet.
Allt tyder på ett starkt temperament, som.
dock paras med en kultiverad sinak.
Den etr,uskiska kvinnans skönhet var a v det sunda och starka slaget.
De Iiardade siii kropp nied gyninas- tik, vilket av saintida grekiska skrift- stallare ansågs.
som något otillbörligt, särskilt som dessa kroppsövningar stundoni företogos tillsammans med miiniien: D.e omtaladk gravmålning- a r m visa oss scener, då även.
kviniior åskådade iialina maiiliga idrottsiitö-.
vares prestationer.
Detta var för grekerna något oerhört, ty vid döds- st.raf f vor0 de grekiska kvinnorna förbjudna att närCara vid sådana till- f a " Il en.
Förde de etruslriska kvinnorna så- iiinda ett anmarkningsvärt sunt och friskt liv, så var det dem dock säkert fjärran att förfalla till nonchalans i fråga om sitt yttre.
Dyrbara dräkter, kostbara siiiyck.en prydde dem.
Smink ' och hårfärgning voro medel de ej försniådde.
Av porträtten, att döma voro de starkt ' utvecklade indi- vidualiteter, som icke Iato sig stöpas alla.
i e n form.
Man beundrar lika val dessa om verkliga personligheter vitt-,, nande drag, som de för oss okända målariies förmåga, att uppfatta och fånga individen. '
Liksom den etruskiska, kvinnan förstod att göra sig själv skön och till- dragande, så förstod hon säkert även att skapa ett vackert hem, därom ta- da de vackert formade bruksföremal ' och husgeråd, som finnas i behåll .. Soin inaka och moder var hon fram- stående.
Kring modern samlades.
ba.riien, hennes nainn anger på in- skrifter så gott som alltid etruskerns.
härkomst: O m ett gott förhållande i äktenskapet tala de talrika.
gravkis- torna, där man och hustru vila sida vid sida i, som det vill synas, ' den niest tilltalande samhorighet och endräkt.
Liksom världen ä n i &amp; ag reagerar för allt, som skiljer sig från det var- .dagliga, och gärna betecknar med fu- la och vanställande namn det som 21- nytt och ovant, så v o n de etruskiska kvinnorna * för grekerna en gåta soni de icke gjorde sig, mödan att söka tyda annat iin på sitt eget sätt.
De etrus- kiska kvinnornas fria hållning var dem frainniaiide och därför svårförklar- 1 De tolkade d~en alltså endast ut ifrån sin egen synpunkt.
På så sätt bragtes över.
de etruskiska k \ rinnor-, ' ilas sköna huviiden en nidskrivande samtids of@-tjänta dom.
,.
HANNA RYDH.
12 HERTHA Den nye råttfängaren från Hameln.
Kåseri från Thyringen.
&amp; ers.
från förf:s manuskript em känner val till Muck-Lam- Efter honom drogo gossar och flic- berty?
lag tror inte ntt liunska- kor, spelande på Iiitor och fioler och pen om de sällsamma företeelser som dansande.
De vor0 enkelt kladda, förknippa sig med ' hans namn trängt gingo barfota eller i sandaler, gos- iit.över vårt lands gränser.
Och dock sarna med bara halsar och tillbaka- ar denna man, denna orosbringare, struket halvlångt hår, som vinden denna.
förkunnare av nya varden, i lekte med.
Så drog den nya skaran grimden till den grad en så tidstypisk efter Muck Lamberty och fann med företeelse att nian val bör tala on1 sin fullkomliga brist a v alla behov honom.
överallt utkomst och existens.
Och varhelst Muck Laniberty kom Nar kriget var - slut drog en man vid namn Muck genom Thyringens med de sina, förde lian in sina danser land, ger&amp;m " Tysklands hjärta ".
Han bland folket.
Det var urgamla dan-.
predikade en enkel, sinnena tilltalan- ser, som våra förfader dansat, ring- de, glädjens religion, som ' var ny daiisar och ganila sånglekar.
Härtill för mänskorna och som behagade sjöngos längesedan glömda visor.
Dar dein va!
och drog till honom talrika Miick dragit förbi, genljöd0 och anhang~re, särskilt bland den yngsta sjöngo i byarna åter gammalmodiga ungdomen.
, Dessa anhängare kallade låtar.
Gossar och flickor räckte var- sig " den ny.a skaran ".
.
Gossar och andra händerna i danssteg, bugade flickor ö; ergåvo sina hen; och drogo sig för varandra, fattade om var- bor t med Muck-Lamberty, liksom cn andra, klappade i händerna, gingo gång folket efter den, sagolika rått- över från den ena till den andra och fiingaren från ~ a m e l n.
Muck träng- vande sig runt i krets.
Det låg.
något fint och vackert i de till och med in i kyrkorna och för- kunnade sin glädjereligion, vårt folks det.
Det passade till våra gröna sko- pånyttfödelse i ett förenklat liv, ut gar och blåa kullar, passade till byns från predikstolarna.
Prästerna läm- " danstriid ", till iingarna med deras nade sin plats dar åt hononi.
Män- stjärnblominor, till de gamla lindar- skorna, som horde honom tala, .vor0 na och kastan jerna på gräsmattan.
Rom nian förbi en äng, så dansade överväldigade och sade att allt vad han förkunnade \ lar gott och skönt en skara av unga mänskor dar och man hörde: och.
betagande.
V '.
-, H E R T H A Enmm g5r jag h5ï odi aoker,.
sölter min .älsklade van - hej, ' då finner jag henne ju; hoii som alltid den käraste var.
Eller: G&amp;.
frhi mig, g5 frH.11 mig, jag vill inte; se dig.
Kom tiU mig, kom * till &amp; ig, jag &amp; r så allena.
Fidwdla, fB~endln, jag har nu - en annan, soni ar .s &amp; skön!
.
Ja, till och med på vandringirna langs de långa skogsvägarna, då de gamla pustande strävade i väg, rörde sig, i, vilket fall som.
helst.
barnen, parvis framåt hand i hand, hoppande och sjungande: 13: de det han kunde och förstod.
Det fanns till och .med.
en b e g å ~ a d liten konstnär,.
en träsnidare, ibland dem.
J a g har själv sett ett G a m b r i n ~ s h u ~.
vud, som han modellerat fram ur en.
.
träkloss och som med några få, pri- mitiva snitt arbetats ut till nå$ot full- iindat karakteiistiskt.
Den nya skaran höll god tukt ibland sig.
Alla som sågo deni och lärde känna dem närmare vittna om att det var goda,.
glada, verkligt hyggliga unga manskor.
.
- - Då hände det att Muck Lainberfy.
ställdes inför ratta.
.Han själv, för- IrHnnareii av detta rena, glada pånytt- födelseils liv, vilket han ständigt målat lit så harligt, hade inte hallit sina egna bud.
.
Han hade förfört.
kvinnorna, ' flic-, korna i sin krets.
Här en.
Där ännu en^.
Så.
koni det ut, ännu en .tredje.
Och så.
t ' lade man om annu flera.
De unga flickorna fingo barn med Muck.
.Och nu, skedde det,, markliga- ste, halvt löjligt, halvt rörande, samt.
liga dessa tre unga.
kvinnor, som detta hände, förkunnade att de skulle föda friilsaren.
De, menade .detta i full.
.
tro.
.
.
Nu blev det långa domstolsförhand- lingar med Muck; talades e11 hel hop, försikrades en hel del, en - hel V&amp;- - del blev också.
vederlagt.
M &amp; kommunist.
Nej, Muck.
var inte kom- munist,,, Men ' hade.
dock varit med bland yatroserna, som gjort myteri under kriget och föranlett revolu ' tio- nen.
Nej, Miick hade ' redan då ut- givit en försvarsskrift där han fastslog.
.
Nar far och mor till: kyrkwn går, &amp; h ja!
Så blev alltsammans till sång och dans under Milck Lainbertys infly- tande.
Hela sommaren igenom drog han med sin nya skara från ort till ort.
Nar hösten kom, sökte han för sig och de sina ett uppehåll för vin- tern.
Och Muck fann överallt vän- ner som hjälpte honom.
En vacker, väl underhållen.
borg, Leuchtenbiirg vid Kabla, uppläts åt honom till.
up- ' peli8llsort.
Där inhystes nu den nya skaran.
Gossar och Flickor lekte, sjöngo, dansade och arbetade dar tillsam- mails.
Det var en hel liten stat.
Vad den ena inte l&amp;nde, kunde den andra.
De vor0 alla självförsörjare.
De blevo kockar och vedhuggare, vatten- och, vedbärare; de vor0 också hant- verkare, ' såson1 skomakare och skräd- dare, och lagnbe själva sina trasiga jackö ' r och kll&amp;Ier.
Var och en gjor- I, et
'.
.
dock vida mer viktig och betydelsefidl som tidsliandelse an med avseende på Mucks egen person.
Muck fyllde en funktion - visser- ligen tillfälligt ocli icke personligt vuxen denna - funktionen att bli den anförande i en typisk tidsföre- teelse.
Det mäktiga återsvallet till gliidje för den så länge i krigets bedrövelse ocli förtvivlan bundna folksjälen.
Man berättar att efter trettioåriga kriget massdanser, dansprocessioner, patologiska solodansare, som iipptande hela folltliopar och ryckte dem med, förekomnio i fruktansvärda mängder.
En likaså våldsam motreaktion mot den så länge undertryckta glädjen, som då delvis gav sig tillkänna i hy- sterisk lössläppthet, tyckes niig här i lugnare former, om även för vår tid påfallande miiktigt och medrivan- de i sitt utbrott, ligga till grund för h.Iuckrörelsen.
Det ar icke en person- lig suggestion, som iitgår blott från en ensamstieiide, som liar någon sorts övernaturlig makt över människorna - det ar en suggestion soni bryter fram som tidsföreteelse.
Som niåste bryta fram efter vårt lands långa li- clanden och umbäranden, och för vil- ken den ene, tillfällige blott öppnat dörren, så att den hämmade gladje- strömmen nu först vilt, v&amp;ldsamt och äventyrligt, men val så småning- om åter vänligt och lyckobringande Mig synes val också Mucks - upp- skulle gjuta sig ut över folket i dess helhet.
tradarde vara en märklig händ&amp;e, .att han med orätt anklagats för ni ' - teri.
Varifrån kom Muck?
Vem var han egentligen?
En konstnär?
En f rälsningspredikant?
En charlatan?
Allt förblev ouppklarat.
Muck förvisades från Leuchtenbiirg med sin skara.
Skaran upplöste sig, och man vande sig bedrövad till de gamla yrkena eller drog hem till för- andrahemmet, dar far och mor suttit och sörjt över den bortgångne.
Muck själv bor nu i Jena.
Som det synes i all stillhet.
De övriga åter uppröras alltjämt å hans vagnar, skri- va broschyrer över honom eller mot honom, Han har emellertid sina fa- natiska anhängare.
" Min bekännelse angående Muck Lamberty " är titeln på ett häfte som ligger framför mig.
Denna skrift slutar med de extatiska o d e n: .Men du, Muck Lamberty, skapar!
.
Hela livsgestaltningen måste läggas om för att skyddande hemort skall väsa fram åt ett rent släkte ur kvinnornas hjältemod.
Med rena yng- lingar, vilkas hjärtan liksom ditt brin- ner för mänsklighetens- rena f ramtid! "
Ja, Muck har ovederläggligt ännu sina profeter, som aven tala i profet- ton med språkvandningar ocli sats- siallningar som vi kanna till f r i n översättningarna f rån det hebreiska språket.
Och dessa profeter se frälsningen i själva Muck Lambertys personlighet.
- - - - - - - -. '
TONI SCHWABE.
utni eller M. Nordenfetts handarbetsseicina- ri.uni; G o t l a n d s.
i i i i i s s tiip.
: 275:- kr.
thl kurs föl.
utbihdande av bar.nmorska; F r e d r i k a - B r e m e r - for bundet.^ K a l ni it r l ä n s s t i p.: 290: - kr.
Pill kurs s t i p e l i ' c l i e i i i s t i t z i t i o n h.ar för Ar 1923 för u&amp;il !dande av barhmomka; ansangit följande rstipcndier $11 nitsökaii 1.e- Kronobergs Jans stipendier: diga: 300:- kr.
till, kuns fös utbildning ti1.l barn- F r i a s t i p e n d i e r: 1,000:- kr.
till rese- mor8ka; 350:- kr.
afrån Elfvingska fonden för s~lipon~cl~i~uni för kvi tidig n rk itek l, uilgången K ronohergis Ian till kurs vid folksko1eseinin:i- från Tckniska Högskolans arkitekltursk~oh; riuin; 300: - kr.
til:l kuia vid Soplih~hemmel;.
J ö n k ö p i i i g s l a n s s t i p.
: 225:.- kr .. J o Ii a n n a I&lt; e ni p e s .f o n ~ d: 500: - .kr.
11 i4 ku i:s vid s klo1 k ö k sseni iiiariulin; till ~iicdicinskn stuclier för Urviniil.
aiieid.
kand.; R a e k i n g e l a n s ~ s t.
i p.
: 260:-.
kr.
till.
F r ö k e n Hilda Niissons fond: iknirgs vid Fredrika-Bre~er-FöIrbun~deitls frukt- 1,250: - &amp; r. ni111 iiiocLicinska .tutiier (special- odlings- och trii~dgådsskoh Apdry~d; studier i 6gonsj1uk~c1om~~~ .giver företräde) k r.
M a P m ö h u i s l a n s s r t i p e n l d i e r: 1,000:: kvin.ii1.
ined.
kand.;.
.
.
- kr.
4ill !stuidkr vid Kungl.
Musi~k !konservaitorie t S l t o c k h o i in, s - .s t a d s s t i p.: 475:- kr; ' i Stock~holm; 400; - kr.
.liU ku:r~s vid Luiild.s Lill kurs viad S lock~h~olnis, priv+.
liiyjiin ?+;, s.ni ~sk~o~lese~niinari~um m in ariwin; Viilkor .för söknade av Iansstipen~diuin: ntt N o r r b o t.
t e n s 1-a ' ms s t i p.
: 400:- kr.
V:mi och tv &amp; a r lomedelhwt fore ansökan ha till tiirs för iitbi ' 1&amp;a.iinde av bal-ni1norsXa; varit sikrivcn i det län, vnw &amp; iipendiuni sökes.
V a s t e r b o t.
t e, n - s Inans a t i p.
: 325:- Aiisökan &amp; kföl j~d av bevi ttnll.de avskrifter, k ~ iii111.
kurs för utbildaiildc.
av ba+qmor.skn;: tv ~kiuiiakapisintyg samt läkare- oah inantals- J i i s n i t l a n!
d s l a?
i, s !s.tip.
:, 225: - kr.
till.
.
inl.yg ~sliil~Lais till Fred1.i; ka-Bremer-FÖ1i11undetS kiu 17s vid folk~skolesmii~a.riyiii; stipen.dienännl~iid, Klarabergsgatan 48, StoCk- K o p p a r p e r g s l f i n s s t i p.
: 290:- li~olm, före den 15 februari.
kr.
dill kiirs vid Falu fiolkskolesesninariu~n;.
.. .N5i; iiitire uppljwingar genom sekreteraren, U p p s a d n l a n s s t i p:: 225:- &amp; r. till ~ ~ d m s .soriii s ovrn:n,, mo llhgning niånlchgar och It urs vid f ol.kskoleSeini:na~iu.ni; torsclagtir Id.
1-3, S ö ~ c I e r m ~ i i l a i i u l ~ ' 1 s 8 n 1 s 6.
t i p e i i - d i e r: 300: - kr.
itilii [kurs vid Fwksh.olan .för hrli~sl.ig ekononiii i Uppsda; 300: - ka.
till f ulll.s14ni.clig .sjukvå~~clskurs; ' 0 s t e r g ö t l a n d s iianis s t i p e n d i e r: 325:- kr.
still 4sprfik !stuidier i utlarmdet i o; f. .utl~il~dning t ö r bank- och ton~bons~ö.roinål; 300: - kr.
till fullstä:ndig sjukvfirclskur~s; K r i ' s t i a n s t a d s k r e t s e n hade den 8 Skaraborgs diinis s t i p e h d i e r: .december en säaUskapsaf.ton i flicklas-overket,, 600: -.
kr.
ti.ll akademiska .stitdier; 500: - kr.
varvild fröken Anna Möller höll ebt med iia- till kurs vid.
Fackskolan.
för Iiuslig ekanoiiii tresse Ahömt föredrag över .mFreidrika Breitner i ' Uppsda; och hennes livsgiarni~ig » och en @ ten enak- A i v s b o r g s.
i - ~ ' s.
t i p.
: 320:- k.
.
till tare, # Fyra generationer.^, uppfördes.
Se- k u k \ .id ~ d k i n n a och ' Sahdgr.eiiis,ka sjukhu- d a n musilk, fiol och piano, exeikverats, av- set i Göteborg; slubndes kvällen med g e m m s a ~ n tesu&amp;.
G ö t e b o r g s o c ' h ' B o h u s l ä n s istip,: .H.ail:s i n g b ~ rg:s.kki- o etis e n s länge och 550:- kr.
tiil h6gre texi.1 .yrkesutbildning för väl föriberedda teateranflton gick av stapeln elev vid I I a.
n c l a - - r.
- b - e l ~.
vänners slöjdseininaii- den 9 deceniber med fulltdig publik, sedan.
~.
.
Fredrika- Bremer-Förbundets stipendier 1923. '
, Från ' ' ' F.-B.-F.- kretsaina.
.
.
det lyckade, gmmdr.epet * dagen förut aven- ledes hade 4fyUt shaldens teatersalong, för 4illfallet appl&amp;ten åt det mnatörsBiskap, som nu Imed staor lieider ski11d.e sig 1frå-n sin upp- gi-ft.
Efter den .av orkesterföreningen utfiörda &gt;sFestpolo.n.henw och sång av en flicknkör följ- .ile .en av frtiken Signe Wenmberg framsagd prol-og, * författad ' ' av 4rö.ken Sig.ne R~osenitwis t, sam t en * abla med melodram: F.redr.ika Bre- mer vid sin skrivpdpet.
) Efter anim en sang- .avdelning kom programmets huvudnumner, t.reri.ktsspexet nValuta eller: fru Lökbergs in- a c k ~ o ~ d e r i ~ ~ i .av g a r Idta ~ von Ploingren, med tillagg av Ragnar H. C., .som blev en- gilän- sande .sziccl.s och mottogs med ihållanide applåder.
Alfitonen var för övrigt i sin helhet med .dess samtliga nummer en verklig publikafram- g5ng och 6ifalle.t aPtigenom livligt.
position av sina förntimliga alster, dLr gam- In ö s ~ ö ~ t s k a mönster gå igen, uppspArac1c loch til~lv.amt.agm av föreningens outtröttliga konsulent, fröken E. Omdlund, och ?aninu flera .jfitressanlt.a nvdeln ingar börek~omm.
Initialivet till !denna sitålJiga och iirstr-uktiw uLsijiillnhg kom fran kretsants energiska ordf &amp; ranide, greviman L. Sltenbock, som ocksa lagt ned elit stort och intresserat arbete 6.d orga- niserandet och lo~dnandet av de t ihda.
Insända böcker 1922.
J.
A. Lindblad: Mathilda Wrede.
Fin- girnas viin, En saga fr %n vara dagar.
Be- rattad p &amp; grundvalen av Evy Fogelbergs bok av lizyeborg M a r i a Stick.
- Den tysta, d d a heden.
En kärlekssaga av Relicitas Rose.
Overs.
av Aline Cronhielm.
- Vild- marksliv i norrskenslandet.
Skildrat för ung och gamnial av E. Melander, Andra M a l m ö k r e t s e n hade den 11 december upplagan.
- Herr Clement och Fria El- - sitt # sista Qrebm6te för hret å Sikzdt - H.mnburg, sebeth.
En beriittelse fran F&amp;röa.rna av varvid jur. kand. .fru M. Bj.örnbom-Romson Jörgem F a l k - R ö n ~ e.
Övers.
av Fa.nny Eken- t i stierna.
- En Fagel sjöng.
Samlade sa- inledde an # diskussion om.
a ~ n e ~Kvinn~orna gor i original och bearbetning av Sigrid statstjänstn och iderma fraga deba.t terndes.
Elwzblad nied teckningar av Saga Wdli.
- Noveller av Jeanna Oter- Efter gemensiam sup4 idemomskrerade fru E. Br~ttsc~niima~.
Quensel !skioplikonbi1der fran f~rbu.nde @ sko- dalal.
- 3U %gkomster och livsintryck av svenska man och kvinnor.
Andra sam- lor vid Rini.for,sa och Aipelrpd: samt från det lingen.
- Lotte Esslinger.
Ber&amp;ttelse av g m l a Arstiagwd.set, Fredrika Bremer.s hem, Ernst Zalan.
Overs.
av Hugo Hultenberg.
liks on^ från Arsta i % Ballti&amp;ka utstaillningen Waldströui &amp; Widstrand: S k a d och sagen.
Dikter av KarZ-Erik B ' orsslu~d.
- 1914.
Allman Musikhistoria av Tobias nior- Lin k~ p i n g s.
k r e t~s.enis hamuts~1~1ning lind ..
Haft 12-13: - Halsa genom sjUw- smggesfMoaa enligt E d e CotiBs metod av å: h:ii .. shål.lniiig.ssa11sk~apets stora sal 9-11 ide- G. Harrg Brooks.
- Framgång.
En liand- ce8mber blev en instruktiv .framvisning av in- ledning i konsten att n &amp; vad man vill av tressanta .apparater och lämnade god.a prov Lord Beauerbrook.
Overs.
av Algot, Ruhe.
- på anbetena vid börbunrdebs ol.ika skalor.
Yr- De gula huseiin.
Jdyller frAn Carl, YV:s tid av Hj.
Lzcrbdgren.
- Herr Beaaeflkts kesskolan ii Sit ockh.olm - fr.amvisaade.
melevarbe- kassaskap av Hermann Mragfler.
Overs.
ten frhn såväl .högre som $agre kursen, klän- av Karin Jensen f. Lidforss.
- FAvitska nings- loch Musmodeller, morgonroc ?kar, lin- jungfrur och andra hjärtlösa historier av A. de Vitliers de LJIZse-Adam.
Overs.
av nesömnad, garneringar, ritningar, kalkyler m.
Valborg Hedberg.
- Jumperboken N:o 2 m. och Rh !for.wseminariet .halde en ri.khaltig utg. av Otga 1Vyblom.
- Stickade och d r - utställning av .konlserver.
Vild den e1ektrisk.a kade smabarasplagg av OZga N~bloliz.
- stlora Vol~hspi.sen demonstreriiide fröken Carl- Prinsessan p &amp; ärten av Katkrine Lie.
Overs.
av Karin Jensen f. Lidforss.
- Ur bom, Stockholim, matlagning ouh 1br6dba.k- en bruten mans anteckaingai ' av W. ning.
Singer &amp; C:o utstiiide ett par mot.or- N.
P. Barbetlion.
Med inledning av H.
G. drivna .symaskiner.
Ositergö tlmds.
haômslo jas- Wells.
Overs.
av Aigot Ruhe.
.
f ö r e n g var företraidd g.enom en rikhaltig ex-
Tidskrift för dan svenska kvinnorörelsen, u? %iven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Ellen Klernan.
av kr.
5: 50, varvid prenumeration Fredrika-Bremer-Förbundets b y d, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemrnar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- Pris för postupplaga: l:, år kr.
6: %); '!, ar kr.
3: 50; l,!, år kr.
1: 90.
Lösnum- izw&amp;l.
mer 65 öre.
Redaktion och expedition .. 48 KlurabergsgntanIZ, Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar kl. 7 -- 3.
Allm.
T.
Norr 48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 77-4 varje söckendag.
Allm.
T.
Norr 48 16, Riks 27 62.
Förbuntlsrnedlemmar erhålla tidskriften till e t t sker direkt genom I Tidning för Lärarinnor I utkommer sedan 1898 med ett n:r i veckan.
Redaktris: A n n a H a r n m a r d a h l.
Adress: Pipersgatan 9, Stockholm.
Utgar till skolhusen, speciellt å landsLygden, över hela Sverige.
Kom- munernas annonsorgan vid ledigförklarande av skoltjänster.
T i d n i n g för Lärarinnor f y l l e r 1923 25 ar.
Collan-Oljan.
VZrldc~is förniinist a liider- gör skodonen absolut vattentuta och n i i ~ u t ' dwbbelt varaktiga.
preservativ, - Ledig annonsplats.
- - A.-B.
Collan-Olje-Fabriken T. OLSEN b STOCKHOLM, d Dr. ELIN B E C K M A N Hetluftinstitut Hetluft, Diathermf, Konstgjord höglandssol, Massage.
Rlieuiiiatism, gikt, nervsmartor, ltvliitgj~~triiiigar och - stelheter,!
' rwt.~iinJor och ~iiirjaiirit!
: ildrrdomsttriiiid, ttlliu.
kraftnedsilttning etc.
Riks 1055 % Barn h usgatan 1 2.
\ ': irtlagar lialr 3-1.
Alln~.
Br.
4.552.
Cnder soliiinareii i Södcrtiiljt.
: I ' i~rd.
3-4.
Tcl.
1250..
m I b d l Ledig annonsplats.
w m - - - e
I 1 I I I för I&gt; i l d a d e s j G Z z) f ö r s ö r j a m / e I Expeditionen; K L A R A B E R G c 3 G A T A N OBS.!
Ö p p e n endast t i s d a g a r ki. '
1: l.
:: .edngar I, f I r 1 i 4EIi 3.
1.
OBS.
!
I I l
