# ID: svediakorp-per2826
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,474
# sentences: 591
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


~ -.
...
.
~ J w.
~ ~ ~ K B U N .x ~EEX&amp;AN.T~R: ELLEN KLELMAN x
ALLA DAMER BORA BEAKTA vårt utomordentligf rikhaltiga u r z d av ele; yanta och &amp; (gjorda.
KAPPOR, DRAKTER _ - __ _ _ --.
.
.
OCH _ __ ULSTRAR ' -.
.
--.
- .. -.
.
FOR PROMENAD OCH SPORT K L W N N I N G AR i säsongens mest stilfulla modelfer.
D a m- - L i n ' n e o a r o r i finaste kvaliteter och mönster.
P A U L U.
B E R G S T R O M S A:B.
74 DROTTNINGGATAN 7 4.
._.
.
DAMKONFEKTtONEN 7 tr. A, O I L S S O M B LOMSTERHANDEL ULARABERGSGA ' IAN Z3 lllllllllllllllll1ll1l11111I111Il111l1111IIII1111l1lIIIIIII11I11II1lIl1IIllll~ * ttln * llllllIlllf Riks Tid.
89 87 Allm.
Tel. Xorr 564 FORSTKLASSICA VAROR r SMAKFULLT ARBETE!
BILLIGA P R W!
REKOMMENDERAS I.
ADVOKATF1 RMAN ANDEN Rikstel.
.
7.5 76 STAEL VON HOLCTEIN lnn ' ehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN Lpthnmt un 8r.
Ah .. Su~wf.
Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VATTDGATAS 24, I ts., ris Brir~ak~bergstor~ Rllm.
Tet.
Norr 783 36 Testamenten, boutredningar * &amp; ktenskapsförord, famiQerQ ' tfssaakeer, hyres- ärenden, f astighetsf h a l t n i n g, juridiska uppdrog av olla slag.
Även skriftliga ft ?tfr6g~ingm besvaras.
hkta Spets- &amp; Sidendepôt - 38 LINNBGATAN 38 - liar iiiflyttut: i ny lokal S T U R E G A T A N 6 " (HISS) ltih-s ' i74 86 Riks Skurp m. m.
' Orientering i giftermålsbalken ...
G eiioin de.
laga,r på familjeriittens oinråde, soin antogos.
av 1920 Ass riksdag, har hustr~inls och iimdeïns ställiiing iiioiii iik-tenskapet blivit högst viiseintligt foriiiidrad och ' förbiittmd.
Den ilya gifterll~ålsbalkein, som trädde i kraft från.
och med den l ja- nuari 1921, galler .med ' avseende å ' alla aktenskap ingångna ' efter lagens ikra:fttrads.iide.
Lagen oni barn i äk- tenskap galler iivenledes friin och ined den.
1 jan !uari.
1921. och avsek barn i Sktenskap, födda Före eller efter la- gens iltra.ftriidande.
Enligt den nya gifteri-i~ålsbzlli.en in- h g a inaxmen.
och hustrun en med var- andra sidoordnad.
stiilliiiiig i 5ktei1ska- pet nied sarnri-ia &amp; ittigheter och sam., n skyldigheter gentemot varanclrs och faniiljeii.
Bestamn~elserna i bol- ken utli~firlia~ med ' några få undnn ?hg a v en f~iilllioiiilig ömsesidighet.
Ett: iv iin~danhgen: avser iitt bereda familjen geniensailit nanml.
Denna hänsyn hs r lett till ett unda.iitagslöst stadfästande a.v sedvänjwn, att hustrun vid iiktoii- skapets ii~gående skall erhålla nxin - neiu släkt~naii~ii, v %i.vid dock st:~dgats ' '.
möjlighet för henne att efter aninliltin få bära sitt eget och malnn&amp;s iisnin i förening.
I detta ' saninianha~~g inå n ä n m s,.
.
.
att den nyal ä ktenska:pslagstif tni~; ~gen icke 2ii1dra.t på bestaniinë.lserna i nicd- borgarskapslagen, att svensk kvinna, soin ingår 5kten:sltap nied utlaiiclsk maii, förlmorar sitt svenska, med-borghr- skap imd de förmåner detta medfijr samt att utlandsk kvinna, som gifter sig med svensk m m, erhåller swiiskt inedborgarskap.
~I ' Jåls~~za~z.skc~pe %s rrpphiivcinde.
Bestamnielseri~ia i den gandn.
gifteï- niålsbgl ksn karakterisera des forniii iili- s Det- gast av ~ ~ i a n n e n målsmanskap.
ta iiznebar, a.tt nm.nneii ensan: 1:ndc: ivgör.an.der:atten i de flesta fairiiljens angeliiyaiheter.
Han hade p &amp;, orund av sitt s. k. l~wsbondevalde att avgiirfi i f ' riigoi-; ingåen &amp; f:i.miljen.s bonings- m. m .. dyl., ort, bostad ocli lei~i~adssätt angående - hustrims arbete utom hem- met, bariien, deras vistelseort, iippfost- r:m, utbildning in.
m.: Han ' 1iadcr.ock- så fökvdtningsrätt 6ve.r makarnas ' ge- ' '
HERTHA 134, niensamma egendoin, med- iincIniitng se, clriva en rörelse; hon förfogar fritt dock för hustriiiis arljetsinkoinst, samt över sin arbetskraft och för själv sin aven över hustruns enskilda e g e n d - n talan.
En inor, vilken som anka varit i fall den icke genom äktenskaps- förnqmdare för sina barn, kommer förord eller bestammelse i testaincnte icke såsom föriit att, om hon ingår eller gåvobreP undantagits frhi lians nytt.
gifte, förlora denna stallning, ty förvaltning.
På det hela tagci: vnf en hustru kan likaväl som änkan eller hustrun i1ta.n rättslig handlingsföri~~a- den ogifta kvinrianl vara förmyndare.
ga, hon kunde III.
a. icke u.tan nian- icke blott för sina barn utan även för nens samtycke träffa avtal, inga h r - viken som helst annan omyndig.
gen eller sluta andra förbindelser.
Hon Re.~tiimn~anclerutten i fami1je1t.s ange- ' " 021- hade icke heller rättsligen sett n&amp;, lägenheter.
ting att saga till om betraffa.~iclc siila ?mm.
Grun.dstadgandet on1 makarnas per- Deii nya gift.ermålsbalken har hell sonliga .f örhållande lyder i nya gifter - hrlitit rnot denna gamla princip, sóin n~alsbalken sAlunda: bottnade i föregående århundradens " Man och hustru äro skyldiga kar- föreställningssatt och ekonomiska och mdrn trohet och bistånd; de hava att sociala föriitsiittningar.
Den utgar i sainrad verka för fami1,jen.s bästa. "
ifrån det tjugonde århundrad.ets upp- Stadgandet o111 samrådsplikt ger ma- fattning av kviiiiiaiis ställning i sam- liarna en filllt sidoordnad ställni.iig: hället och iik.tensliapet samt från nu- det betonar på en gång vardera ina- varande ekonomiska utveckling.
Måls- kcns sj5lvstiindigliet och hans skyl- ii~sunsksi pct f örekonini er iclt e mera.
dighet att tag2 hänsyn till andra m::- Malrarna .äro enligt lagen jiimstiillda .. liens ~ippfa h i n g och önskningar.
Jiiridiskt sett ar ingendera maken Den ene hr icke bestämmanderätt över den andre och någon ekonomisk underkastad den andres beslut amg5- eller juridisk imderkastelse för den ende familjens verksain het, levnadsä tt eqe eller andre maken intriider icke i eller vistelseort in.
m. dylikt.
Dett:i och med aktenskapet.
De inskrank- ulesliiter givetvis ej, att i många fall ile &amp; ononiisira förutsättningariia ined - iiiigar, so111 aktenskapet inedför i ma kes.
dispositionsrätt över egendom och föra, att den ena maken praktiskt tsi- i .övrigt; galla lika för såviil manna1 get far foga sig efter den andre m; i- liens beslut.
som hustrun.
.
Med inålsni,anskaqets försviinnanck får hustrun saniina rättsliga handlings- RSnkarna äro båda skyldiga att \ .nr förmåga soin en ogift kvinna; hoii behöver icke längre mannens samtyc- eftw sin förn~åga genom tillskott av k e och godk %ninavxde, om hon vill s h - penni ngar, verksamhet i hemmet el- ta ett avtal, .ingå en borgensförbindel- ler: iiinorledes bidraga till att herech ' 4 ----
-- L H E R T H A fainilj.en det iilidmerhåll, som med a v seelitle å malia.rnas villkor m &amp; arises tillbörligt.
Genom lagens uttryck " verk~~amliet i liesnillet " ' har klart och tydligt angivits, att hustrLins arbete inom hemmet a r att anse såsom för- sörjningsarbete icke allemst för hen- ne sjalv titan.
iiven för familjen.
Därmed avlägsnas den ofta nog förekommande uppfattningen, att liustrun utgör en " försörjd " rnedleir: av familjen, och det erkännes fullt lit, att he~ines verksamhet i hemmet - ii &amp; om den ej inbringar henne n&amp;ya Irontanter, varined hon kan bidraga.
till f. ?iniljens utgifter -- har ett värde, soin stailer henne vid mannens sida SOIII " forsOrjandey '.
1Xi underhållsskyldigheten åligger xila1r:triia i förhållande till deras för- måga, blir givetvis en hustru, som har egna inkoxster av arbete eller kapital, slq~ldig: dl.
bidraga till underhål1i:t iiveii ixetl Iiontanta m.ede1.
I: de f; i.li:; iier, da hustrun.
ej liar nigra tillghig- ar och då inga särskilda omstandig- heter göra det ilödviindigt att hon id- kar förvärvsarbete, .får hon anses ha- va f ullgjort sin underhållsplikt genioiii.
att agna sig åt varden om barnen och hemmet.
Det bör observeras att till fa- miljens iinderliall raknas icke allenast vad so,m, erfordras för d,en gemensain- nia husliållningen och barnens upp- .fostraii utarii också utgifter1 för vardera iil.ake1-s särskilda behov, berakimde c+- ter " vad som med avseende å makar- lias villkor inå anses tillbörligt ", d. v. s. efter en standard, som med iakttägan- de .av skdig spai:sanihet bestäm mes av 135 vad inakarna geii-iensanit kunna pres- tera.
En följd av den ömsesidiga hallsplikten efter förmåga ' har blivit ett stadgande, att makpiia Siro skyi- diga att " giva varandra.
' de - 11pplysning- ar r6ra.nd.e s i m ekon.omislta förhållm- den, so111 erfordras för bedömande av varderas underhållsskyldighet ".
Det ofta överklagade förhållandet, att hii- strun saknar kännedom om familjens verkliga ekonomislta stiihing, borde darmed icke vidare k u n i ~ a förekoin- ina.
Liiinnai.
vad ena n~aken bör till- skjuta till u~nderhållet icke tillgång till bestddan ' de s v utgift,erna för hans särskilda behov och d.e .utgifter han eljest ined hänsyn till makarnas lev.
nadsförhAllanden enligt sed har att ombesörja för familjens imderhåll, ar maken pliktig att i lämpliga poster till hand9hålla honom erforder.
liga pe~~ningeniedel härtill.
Regeln är som synes ömsesidig.
1, de visserligen e.j så vanliga fall, ad3 hustrun har den större in~komstm och såliinda.
- också den större b i h g s p l i k - ten, ar det både billigt och önskvärt att mailnen bgredes s jalvstandighet i avseende p &amp; utgifter, soni hon ar nar- mast att ombesörja.
Bestämmelsen har dock sin egentliga betydelse för hustrun som, då Iion har sitt arbete Förlagt till hemmet, i regel saknar eg- na kontanta medel för tillgodoseende av sina egna ' och hwshållets utgifter.
Geno,m best5innielsen har utsagts att den inltomstförvärvande mannen i dylika fall a r skyldig att stalla till. '
att kreditgivaren kan liiilla sig till vil- ken som helstav makarna för liela bc- loppet.
Denna ratt, som icke tillkoni- mer make betraffande ritgifter för hans särskilda behov, sträcker sig emellertid ej utöver en viss tämligen trång ram, soin bestäninies av vad som lian anses sedvanligt med hänsyii till familjens stiillning.
Då makafnas fulla likställighet i avseende på ansvaret för sådana skul- der, varom har ar fråga, o.fta skulle te sig hård för den ekononiiskt svagare hustrun, medgiver lagen vissa sarskil- da lättnader för henne.
Det stadgas niiml igen betraffande skuld, som båda ni.akarna eller endera gjort för den d.agliga hushållningen eller barnens uppfostran, dels att fordringsägare icke skall; ha ratt att söka betalning hos hustrun senare an tv &amp; å r efter för- Ratt att förplikta cinclra maken.
fallodagen, dels att hustrun efter eii bodelning - pli grund av boskillnad, Rätten att erhålla hiishållspengar hemskillnad eller äktenskapets upp- kan givetvis icke förekomma, att en hustru i många fall kan behöva anii- lösning - icke skall vara skyldig att ta kredit vid inköp av olika slags för- svara för skulden med större belopli nöde,nheter.
Har hon emellertid inga iin sina dåvarande tillgångar.
Hon egna iiiedel, har hon sannolikt ej hel- kan alltså icke råka ut för m under ler någon liredit, och även då hon ej flera år hopad skrildbörda, och hon salinar sådan, vore det orimligt, om behöver icke frukta, att vad hon efter .hon ensam skulle bli ansvarig geiit bodelning förvarvar skall tagas i an- emot borgenären för utgifter, som språk för skulder, som gjorts medan ined skal kunna Betecknas som gc- mannens inkomst ännu utgjorde den mensaninia.
17ör löpande sedvanliga egentliga grunden för familjens krc- utgifter, som röra den dagliga hus- di t. hållningen och barnens uppfostran Förs rimlig« fcimiljef örsörj«rc.
- alltså för matvaror, förbruknings- Den nya giftermA1sbalker-1 ar sträng artiklar, skolböcker, barnens kläder faniil jeförsörjare.
o. d.
- ger lageri också makarna ratt mot försumliga titt ömsesidigt förplikta varandra, så Gör make sig skyldig till uppenbar hennes förf.ogande såväl liushålls- pengar som medel till utgifter föi hennes .sarskilda behov.
Och dessa iiiedel böra icke lämnas i allt för sini belopp utan i poster, som med liansyrt till makarnas.
ekon.oiniska förhållan- den kunna anses liimpliga.
De belopp, som salimda av den en3 maken stallas till den andres disposi- tioil., skola ej övergå till denna med iiganderätt.
Hiirifrån göres dock un- dantag för de medel, som avsetts för i.illgodoseende av mottagarens sarskil- da Behov.
De övergå med full agan- deratt till denne och kunna av honom anviindas eller besparas efter gottfin- nande utan någon risk att vare sig pengarna eller vad som därför inköpts lian tagas i anspråk för andra makens giild. '
1 I
H E R T H A 131 försunliiielse av siii: underli5llsplikt, om så.
skulle visa.
sig behövligt, iitf5 ger den nämligen andra maken rä.tt att det rivtalede.
beloppet hos arbetsgiya- instämma.
hononi för domstol, som ren, liksom om det varit utdömt a r Iian ålägga den försumlige att utbeta- doinstol.
la ett uilderhållsbidrag till andca ina- lteii.
Detta bidrag Itan svse icke blott Enligt den äldre rätten var makar- sådana utgifter, som.
den uiiderhålls- nas egendom i regel gemensam, men liravalnde maken närimst skulle ha, då den .geinensamma egendomen stod.
att oinbesörja, utan aven sådawa, som under m.aanens oinskränkta förvalt- ratten kaii finna skäligt att låta lio- ningsrätt, vetkade systeniet snarast i~oin handhava.
Detta a r en bestiini- soin on1 n~.anii:eii vore den.
ende verk- melse soin torde f &amp; stor praktisk be- lige jigareii noch hustrun endast hadc tydelse.
En:ligt förut gällande rii tt ratt till del i egendomen vid akten- Iiui-ide .en.
hustru icke uider bestående skapets upplösning.
Följden harav gli tenskxp vare sig för sig sjalv.
eller blev ekonomisk osjälvständighet för ' sina barn utfå underhåll av en treds- 1iustru.i-i~ Visserligen erbjöd lageii kande familjefi~der.
Underhåll under hustrun en möjlighet att ~md ' gå denna bestlieiide äktei~skap kan iitdöin.as SA- påföljd genoin att i akteiiskapsförord vii1 då iiia.kar1x-t leva tillsainnlans soni före vigseln.
förbehålla sig egendom 0111 cle p5 grund av söndring leva &amp; t- såsoin enskild jämte ratten: att förval- sliilcla.
ta densanma.
Men av nianga skal Innan - rätten ' till behandling kaii blev det endlist i relativt få fall, soiii upptaga ett dylikt yrliande om utfåen- denna mö,jlighet Itom att begagnas.
de av ui~derhål ' l, måste emellertid iiied- Genom inamens vidsträckta befo-.
h g iiiella~n inakarim ha företagits för genhet att belasta det samfällda boet att om möjligt åstmadkomnia en rättel- med gäld medförde den gamla förnio- se i i~iissförhållaiidet utan att doinsto- genhetsordniiigen också för hustrun len behöver ingripa.
den myck,et kännbara olägen- Såsom medlare kan anlitas anting- heten.
att den av henne införda egen- en vederbörande präst, som ' ar sjalv- domen i regel kiinde tsgas i ansp&amp;Ii skriveii medlare, eller av komniimen för m~annens skulder och alltså utari särsltilt iitsedd medlare (man eller hennes vållande förskingras och för- kviiina) eller ock person, som ordfö- slösas.
randen i ratten för det särskilda fallet Den nya Eörinögenhetsordningei i i i tser.
söker IIIL!
att med bibehållande så långt I regel torde inedlaren lätt nog rned möjligt av intressegemenskapen mel- stöd av lagens bestamiiielser 1ciiim:i lan inalkarna tillförsäkra vardem ma- förmå den försuinlige maken .att sluts ken ekonoinisk sjalvsta~ndighet och ett avtal angåelide iinderhållsskyldig- möjlighet att skydda hemmets intres- heten, som ger andra inaken rätt att, sen '
H E R T H A 13s Enligt nya giftermålsbalken verkar ii k !enskaps ingåend.e principiellt sett icke ~iågon ändring i makes agande- och förvaltningsratt över egendom, som han vid äktenskapets ingående iiinehar eller iniider äktenskapet för- vjirvar.
(Förvärv tages h6r i vid- sträcktaste beniärkelse och omfattar jiimte arbetsförtjanst och avkastning.
av kapital aven arv, gåva, köp etc.) I och med vigseln får emellertid en- var av makarna giPtoriitt i den egen- dom, soni andre maken vid akten- skapets ingående har eller sedermera förvarvar, så framt icke egendomen ar undantagen som makens enskilds.
Makes egendom, vari giftorätt äger rum, kal1,as hans giftorattsgods.
Genom giftoratten.
skapas ingen ge- 1nen~sa.iii egendom, men.
den betonar starkt intressegemenskapen mellan makarna.
Den medför, att vid bodel- ning, som skall äga rum vid boskill- nad, hemskillnad eller äktenskapets iipplösning genom dödsfall eller skils- inassa, vardera maken, sedan erforder- ligt belopp avsatts för tackande av bc- fintliga skulder, erhåller haalften a v båda makarnas samma.nlagda gifto- rii ttsg~ds.
Vidare ålägger gif toratten make - issa.
inslirankn.ingar i ratten att fritt förfoga över sitt giftorattsgods.
Dessa iiiskrankningar äro följa.nde: 1) Make ar skyldig att s &amp; vårds giftorättsgods, att det icke otillbörli- gen minskas andre maken till förfång.
2) Make fAr icke avhända sig eller.
med inteckning för gald belasta.
fast egendom, vari andre maken har gifto-, ' - - -- .- rätt, utan att denne skriftligen och nied tvenne vittnen samtycker därtill.
3) Make får icke utan andre ma.
im-is samtycke alvhända sig eller pant- satta lösören, i vilka denne har ' gifte ratt och vilka ingå i det för makarnas geniensaniina begagnande avsedda ho- haget eller utgöra andre makens nödi- ga arbetsredskap eller .iiro avsedda för barnens personliga br ulr.
Deil första av dessa bestainnielser utgår från rippfattnhqpm att en gift person rimligen Bör åla.ggas en sär- skild skyldighet .att val förvalta sitt gods, då han har flera att svara för an för sig själv.
Sviker lian väsentligen denna skyldighet, så att han genoin missbriilc eller vanvård av sin egen- doni - exempelvis lättsinniga spek u- lationer, spel, .otillbörliga gåvor - - bringar familjens ekonomi i fara, ger giftorätten andra maken.
niöjlighet %tt redan imder äktenskapets bestand er-.
å en uppdelning a v egendomen, vid vilken han såvitt möjligt hålles &amp;: L- deslös genom att redan före delningen på sin lott utfå egendom, som i värds motsvarar det cttillbörligen förslösade.
De andra inskrankninga111ia; i för- f oganderätten över giftorättsgodset avse att ge andra maken medbestäni- maiideratt, då det gäller sådan egen- dom till vilken familjens intresse ar särskilt starkt knutet, nämligen vid avyttring eller pantsättning av fas- lighet samt vid avyttring eller pant- sättning av visst bohag, som tillhör det gemensamma hemmet.
I dessa fall kräves icke blott ägarens utan 8vm andra makens samtycke för att &amp; $a:-
H E R T H A 239 l h i g cliir; ~.~ eller fara för saldan minsk- ring, samt vidare nar andra makens bo ä r avtratt till kbiikurs.
~ 1 1 egen- dom, soni inake förvarvar efter det - r I aktenskap kan utom giftorii ttsgodq boskillhd blivit sökt, fir hans enskil- kd iiveil finilas enskild egendoni.
Enligt da egendom oin b ~ ~ l i i l l ~ beviljas.
Vid ' h6sliillnad sliall boupp teckning laya gif ter1.ililslx~1ke.n a r enskild egen- .rippriitta.s samt bodelning inellan ma- dom: iiaitia iica rum.
a) den egei~dom, som genoin alrten- Av nla.k.ri; rnas elronoiniska själv- skapsförord förklarats skola vara en- standighet gentemot varancha följer, skild; xtt de skulder, deii ene inalren ingår, i alln~anhet icke Itoninla att Avila aven lit i gåva av a1~1a.11 ä n andre niakeii deii andre maken.
Eli: var av maka ?- med villkor, att, deil skall vara enskilcl na s r a r a r nämligen med sitt giftoratts- eller som malre ' ~erhiil1it genom arv el- gods och sin enslril.da egendoin för den ler testamente med sådant viilkor; gäld, som lian gjort före akteilsl~apet c) vad som tratt i stallet for enskild eller ii.nd.er dess bestånd.
Andre maken har i allmänhet för sådan gäld icke nggot ansvar (Angående gemensam (Avkastning av enskild egendom ar giild för - den dagliga liushållninge~i dii.remot icke eixkild, sa franit.
icltr: och bariiens ~1ppfostra.n se ovan!)
.
s&amp;dant föreskrivits, utan giftorätts- ' den skall vara giltig, en bestaininelse som för iii5nga hustrur- betyder va- sentligt ölade möjligheter att h å l h hemmet vid inakt.
.
.
, gods.)
Betraffande cinskild egenaom galler, att sådan icke ingår i bodelning.
Icke heller galla betraffande enskild egendom några insltriinlrningar i för- \; altnin.gsrätten över dens am nia^.
G.i ftor5ttsgciiieiisl~apei1 k ii11 der hestiiende.
5 likensk ap upplösas genoiii boslcilZr~cirl.
Makar kurina geinensanit vim-m boskil1i1a.d~ nar d e dRroin äro ense.
Ena malten iir beriittigad att ef-, ler aiisökan vinna boskillnad om and- re n1aken grnoni vanvård av sina eko- iioniiska nngel~genheter, genom iiiiss- bruk av t:iitte~~ att råda.
över sitt gifto- riittsgods eller genom annat otillbör- ligt I ' 6i:faraticle vi.llar vasentlig ni.inslr- I.
C.
Was ' ' BaalletinU.
.Inlemtionella t 1i:ar nlu realiisierat sim vid kon- I&lt;vi.iinor&amp;id~e.
.
greslscii I I&lt; i; i,sillnn:i~ii f r:mdag,da och vid ex&amp;.utivmö; bet i Hlmg i v5ra.s ambagnu pllaii.
: iibl utge e ' lil: %st prmsorgaii.
" Brilletin " lyd.~r iia11iii.iet spi klen i1Elll:l %idniiiige~i, som upptar .ii.iecl~cle.l:rni~cl~e~i f r h a iyml.s; cn och f r h de ti4l J i i l.
1~vinin.orhd ' e ' t ans9 ~rhiii; i ski Wra &amp; n; de.mm .ilatio- iitid f:öiil~uii !d soch .som i lain hdhat. %r avsedd n t l ~föiiiii~~d@i iiy1i; e:ler av li:n tresse för den sto- ra kvi lm 001 ' g.
' ini~sa tio; 11mis olika s:v,cl~elningar.
Pria.ot ar 1ill1svlid:are .. si:irbt Iagt nog, i, svansk t aiiynit I:vB ikron !o~; p~:miuinera:li~on kim ske ge-; noiii f rö bcri E. l&lt; 1eni.n i i, 59 Pllh~nSll8ri sri geii, Slodklmolin.
I b
H E R T H A 140 -- ' T&lt;oivuhh.li-Leh to; 5 i k~omiiunistiska partiet: Eliiri Fagerh,olm, Laum Numminen, Emunv Alla w l g a a bara till Ropira.
OnlspriP- Mak elin, Leni pi T vmoni, H !il.da Hannunen.
De t laga.
alan tak4 kviinairliga - represen:tavter i ket ä r gantni~alt nog, nien .dat .ar ideima vin- ters 4 öiserilsa~d för 1nilier; nia tiowelh rösitma.tibsal- de borgerliga partigrupperna: komun.mterns Svenskla RliB.nnoför; bun ' d &amp; i 3ia ii~se~i.
A:lliainnseits nionde kongress gai ' av i Astra,.
Smtlidig t som Annie sl~@Bii niasta vhr ' loch - i Rom.
J u s s u f - FiriZanld organ.
och Tekla HullZ:i~s A !terval, f r a g i i m m x r d a ~ f o r att idet grnila ord- Fiiruhjelms vadet av den trec1j.e bor- språket sklall h&amp;l.hs alla för tigonen &amp; i atit .tiksoni gerliga iieprese~iitmxtm, iM1and.i Hannu la, mod ' c k 6tntt.e gliönimin dUt dat: ar till Rom som gl %.dje mnno ' kras, pekiar tidni:ngen på det e bomn uiu .i .saimhg skaii!
lankais.
Preiiiiitina i i iiih jdd.ningnr s t i l i l mrs avlags- fiakiwn s l t .i e n wikrets, idar mer an hälften m?
: lliinld !er ull t; sa~cl !a delegeradle 5i:o radan ut- av valj.a~kkaren utgöres.
sv ikvirinor, som i Nykuilids - idär Ann5e Fiuvuhjelni &amp; tervslts - fiarick~~clle.
Vid senmke ~koiigrjess, B Geneve -, d:kr snctwre 1920, vor0: tre f j.arideidd.sr av världen mpre- ha .kviruio~rna icke mmBktt.a~t inLe gi bia % - gmom~dniwa vde ' t nv m e r % !n en seniLeriade, Ind5en och J:apn.n - Kina avcn kvinna, a11 25 riksd.ag.srepre; sen I ' anber.
Dme flei.- i egentlig .ii-ietiing ehuru dess representaii t lalign sociaidemokrnii5sik.a och.
konin~umisliska i.n !lie .hianui f.iiatiii - Hand diass sa.
NU väntar riksclagtskvin.noi ?na ut göm ek1 bevis p&amp;, .inenar nmn .a ridutni~iig fran h e .I a världen.
A u.
ii-dni~igen, vad ikvinil ' o~na kunnu g U ~ a, am d c ~s11dieii, s0:ni hR4~ills inte till någon ' d ' el varit ni~slutsn, håller wdmi på rall.
# ondn.a mad sin vilja halki til.lsnininans.
Det ar nied bilker Be- svik~else Astra jtimför valr.esu %8stczn inom den d el.egstion.
, Mm Cl~apiiimqi &amp; I t t litar ni ed va nligit alk~tivt egna och de a n d m gruppeTn:i. iniresse g j o ~ e t n .liken Europntripp i höst för i egen persan t a del - riv fönberedelsema.
&amp; misiomi fred.
" L111Le1ma~one1l.u Ok4ober såg lienne i Rom, dlär h:on k o n f e m och fnihet ", kvi tuio~fiörbundet f ö ~ fred mde inbd Icid:a~di % inom i~l; &amp; lllim.sk ' a rö6trätts- K viiunor.n:i s världs freds förbund so.m fram- Söreningem, och n u i no~rciniber gasbar hon vux,ilt ur viir&amp;dskr,iget, inbjud.er tiU en liögkw.i.lem !t i Lorilclon för att duär deltaga j k-ongress i Iieag den 7 demiiber i syfte överJagg.n,inga r .aiigCienide iden bliva8ntde kon- atl.
" propagem för .en siimbh och opartisk grcsen.
av föregåeni:&amp;e besLiad.ser obunden lösning Kringblick.
6 ann av &amp; de stom eko~iornljs~a probhmen ".
Som isynes g2Iler det en.
d e m o n ~ t r a ~ o f n r l n iii- terna.lionelll k~uinohåll mot de fiörh&amp;llmcieri Den gåingnia, sorninn$wen .har i imrlan !d gått i r, i k.
s d a s d e becke en, och de finska kvinitior- som framskapats av kriget .och i h i i u högre grad alr fredsslutet.
I sambanid med iii- nia ha som wlilb ?d ~aktii.t ?t och ~ 1: t r e s w m .tagit t sin del a v agisbakion: och vdkmbebe.
Resullba- I~jwd.itin !gen .till kongressen har den svenska tet, v.ald dimktt den .kv.lnn !li.ga ~presarfta.tio- sekltioiien av idet initerimtionelltb fTed~s6rbun- det riktat en \ +dj.an till 1kvkin.o.m~ att såv31 nen i riksidlagen beträffar,.
a ~ 19 valda dks- iiiior~ ?lisk t, som elko.ii * oii$isik t stöd ja planen gz- dngskvimor.
!Dessa Atim-, och n y vaJfdia repre- n.oni alt ge a i it t n a m n och, den s6n:lamter för:deIa stig pA ' die: skillida parliema med l I Sveiuk~a J301 kpanliieh rilk ' sdiagsgru p p: N ya1 f r e l d s k r o n a n.
K v i n n o r - A iinie Furu h jeliiii; l i Finskla S.ann !lingsparti- n a s F r e d s f ö r b u n i d i s S e k r e - et: T.ekla - Hu&amp;tin; 1 i Finiskia F ~ ~ m s k e g s p a r t i - t: i r i a Smlih.npdsgatan 42, S !tockh~oliii, et: M a d i ManiiiuLa; 11 5 Sociialciemokrabiskn m o l1.a r.
rannialn.ingar h ?ar.m och inibehining pairbiet: Hikd.a SeppäK, Anno Leli:to.kosik.i, Fan-: IV.
den l-kron2 dbet ä r Eraga .om.
n y A h l fions, M4im-t Si &amp; n @ a, Olga Lein onen, Idia Vi huri, Alii:n !i Huolwi, Am:a .H~averinen, Aino S 0m11a rberg, H 3 ' a JWjmkka, HJ1rn1 Firaskoiraia f sitt laands riksdag.
at,
HERTHA.
.l41 Fredrika .Bremers nya bok.
L- ' E Liksoin ii i~d~ei.
den tvååriga Anwri- karesa, avsl1.1 ti~ing Englaiids- vistelsen ar, företer Fredrika Rremer I h g a hrevet från Cuba och Cliarles- ton till Daniiiarks drottning Caroline A m a k s r 1ca.rakteristislrt.
Tropiker- iias yppighet i färger och former, niorgonlen, då " purpurrö.da Flamingos stracka ut sina vingar att svalka clein i den stigande morgonvinden ", och " simai:agdgrön.a C~libris, omf latidra prunIran.de, röd:i ' i-Tj~l~isc~~sblomnio~~ tropilternas im tt med Södra Korset.
över horisointen, alit dettal fägnar val d,en resandes ' estetiska inotk~glighet, nien lian icke konmia henne att.
glöiililix slaveriet eller att mindre iv!
rigt och liingtansfullt spana efter och spåra begynii~elserna till ett nytt, friare liv .för kvinnorna.
So111 i brevet till drottning Caroline Ainalie, så ar det iiider hela resaii i Amerika, så aven i ru.ider de England ' de veckor Fiiedrika.
diär till: n. boknyhet, vars original $r sjiit- tio å r gmniiialt, ett historiskt Ögon- blickspanoi:~~iii~a av droth ?iiig Victo- rias England iitst5llningsåret 1851., meddelas oss i F i d r i l i a Rremers nu för .Första gangen i b o I i f o r n1 p A s v e n.
s k a å.trmgivnsr ser~ieartiklkr i ~ f t o n b i s d e t för 1852: " England oni hösten a r 1851 ", ' med inledning av K lara, Jo~hanson.
Denna artikelserie Ilar i. sin Iielhet 11it:tills lios oss varit oltiiiid, och troligen.
Ilar, enligt .iitgi- \ +u-ens förinodan, " bara två personer studerat igei~o:iii " dessal iAftonblacls- artiklar " sedaii de dagar, då de kom ' ses veckor honi bestod A t England bilden.
av en litterar berömd- het pA spaning efter feriiient och be- gy.n.n.elser till.
" det f ullkoniliga s a n - hallet ", kring vilket lieiiiies ef tertait- ke, hjarta och fai~tasi kretsade.
Hen- nes böcker hack jailmat viigen och öppnat döi:i-arm för hennle.
Men ' det var ej s-oili litteratör hon reste.
Iconst- niireil i 11eniie.
~ L I I;. '
~ tjiisas av vackra syner och egeiiai * tade.
intryck.
Men det ar icke liinge åt, gangen, som den- na viirldsvandrerska överlamiiar sig &amp; t iitesliitaiide estetiska intryck.
Det bringade under världsexpositio~~såret.
Må.lvisslieten i Fredriksa Breiners sp:inande efter det nya samlialle, soin hon kande, att jorden behövde, kom henne att frainför allt söka kontakt.
med som ligna:dle sig åt soci- alt arbete, att ui~clvilva det.
egentli- ga ~oci~etetslivet och avstå Från en fiillstiindiga.re orientering i litteratu-.
ren soin sådan.
Hur träffsakra 1i.ei1- nes i sista iutikeln förekomnland,e;.
få- gel.perspek tiviskg litterära onidöl men dock iiro, har iitgivaren i an- ii~ii.rkniiygarn:i. t il1 texlt-en frainhållit England o m h6sten &amp; r 1851 sv Pre- genoiii ett citat av Richard Garnetts drika Rremer.
Utgiven och 1iomi.iientera.d av Klara Johaiisori.
P.
A. Borstedt &amp; karaktei .. istik av den tidens vitterhet.
Söners födag.
Ha.ft.
kr.
5: 75.
Bunden Den skildring, som Klara Johanson kr.
7: 25. '
.
14 % - HERTHA iiiider d.et ai~språlcslösa namnet " O F ~ - entering " för utskickat Fredrika Bre- t le- niers artiklar, ar något av d ~ mest vande och suggestiva, som Klara Jo- hanson gett ass.
Och detta ä r niyc- ket sagt.
Sedd av en centralt förstå- ende blick och synlig för lasailen ge- nom den seendes inasterliga anvisnin- gar, ilar Fredrika Breiner, " den lilla livliga och outtrottliga gestalten " fl-a.m genom ett inyller av individuel- la gestalter och tidskarakterisitiska " rörelser ", av Klara.
.Jolia.nsori presen- terade för läsaren nied ingaelide kun- skap och konstnärlig precision.
I den sociala.
f6gam.
var Fredrika Rreiiier langst framme bland förtrup- pen.
Ar 1848 sörjde hon, då det såg u t " soni om arbetsklasseils sak vore nä- ra nog förlorad och det gamla trälande tillståndet för större niiingden arbetare fastställt inom Europa åtniinstolie för I&amp;iiga tider ".
N u i Eiigland 1851 voro hennes synipatier för socialismen den kristna socialjsm, som Charks ICiiigsley och Frederick Denison Maurice företradde, denna kristna so- cialism, soni efter Klara Johansons ut- tryck " var för sent eller för tidigt iite ", " för god för denna simpla värld " och snart överröstades.
- - .- - -- 7 -- -- - - - -- 7 hon var skeptisk mot den fria kon- kurrensens princip.
Iion ansåg, att ett verkligt botande av samhällets re- vor icke skrille Biinna åstadkommas " om ick.ew, heter det i femte avdel- ningen av a~.-tikelserjeii, " inom själva arbetsltlasseriias sköte hade sedan en tid uppstått ett liv, en rörelse, som - jag erkanner det öppet - synes mig denna tids verkligen nya och fralsan.
le liv, samhiillets mest framåtskri- dande och med detsamma sant kon- servativa liv - de yngsta, friskaste sk.otten på Yggdra sils viirldsgainlr.2 träd ".
Med sainma karakteristiska anvan- dande av cii.
bild u r foimnordiska g ~ i - ddäran på den ultramoderna företeel- sen arbetarrörelsen säger Fredrika i följande kapitel: " Dar kom- niunismeii spökar i tankarnas skym- ning, dar uppträder socialismen likt Tor emot trollen. "
Salongs- och herr- gårdskultur, som varit hennes ärvda miljö, hindrade lika litet som drag- ningen till och levandet i forskningens och fantasiens värld Fredrika från att öppen, orädd, .ivrig möta rörelser, som för henne halde sitt berättigande i kristendomens tro på iilariniskova.r- det.
" Ilet nyare ssiinhällets vaknlande medvetande ocli det fjärde ståndets Förhoppni~~gsfiillt såg Fredrika framträdande på sanihällets skåde- Breiner på de uppspirande a r b e- plats, till sjiilvstyrclse, till mänsklig- t a r o r g a n i s a t i o n e r n a.
Att hetens f~llln medvetande och medboy- " välgörciilieten " som sådan, aven i nya garratt kunde ", so111 Fredrika säger i av tidsomstandigheterna framkallade nyss citerade avdelning, " ej vara fonner: ej kunde råda bot på " obe- ovän.tnt för den som tror på den kris.t- ståiidet och farorna " i det moderna na uppenbarelsen och dess iitveckling sm ' ihälle~ var hoii lika klar över, som i historien ".
- '
Syinpciti, den Iiristila huinanite- tens och clet vanna hjiirtats, för de ~.nnlottiid.e i sainhiillet, icke fruktan rö r " les chsses dangereuses " var det soni drev Fredrika.
E n genoiiigri- ' pande ii iid ring i sa inliiillsbyggii.aden a.ns&amp;g hon nödviiiidig.
Alkrnativet gall- de för henne icke o in nieii h ii r ii: e om det skall Iiomn~ti i frids- f ~irsteiis ilainii till jordeiis v~lsignelsc, i helg; ~i-rzanii~~sain.f.~iild till uppbyggan- d,e av Guds rike, eller - under d,en röda fa:i-ia,ns anfÖrai-i.de ined blod och örlig ocli inyck.et elande, det beror p5 ii-iiirinisltorna.
s.ja1v.a.
.
. "
Iioii trastlik återblick från ~iirl~dsexpo- sitionen.~ jiibelår till kolerans tid.
tvi % &amp; r förut.
Då Ilade: medvetandet om farsot och izöd fördunklat a.1l.t för hel- ' - rie.
" Och nar jag i S:lt; Pa~il liörlde det stora bruset av ~ o r i d o n s ~ röst,.
detta brus som - sages det - a ' ldrig tyst- nar, b10 tt clonii~ar en stund eine1la.n ' klockan tre och fyra.
on1 natten - då, jag hörde deniin röst i den fwllit~inma kyrkan, dar ingen gu.d:stjanst m r, såg iipp i dess sköna Itupol, den ingen lovsång fyl ' lde, .utan blott denna da- nande, brusa.nCle röst, el3 duilkelt, kao- tiskt brus - d5 tyckt,e jag mig för- n a dånet av skickelsens strom- 1iia.r vältrande sig genoni tiden över s.iunkande ril&lt;en och ' folk, ryckande deiii med sig bort, ned i en omätlig grav!
.
.
.
Det var en ögo~~iblicltlig inen en förfiirlig dröm! "
.Fredrikas sociologiska studier vor0 för heiine sjalv huvudsaken tinder vecliorn:~.
i Eriglmd, och l-ieiliies " En- bi.
i ks impektioiier, slumvandringar och socialistiskn intervjuer " samt de reflexioner de f.imnkalla hos heiiile Siro d ' et mest nutidsalttuella i boken, l85 1 betyd- Vad v~rlcls~itstallniiigen liksom det mest sltryinmaiide.
Men.
de för det vic,toriansk.a England som diirbredvid ryniinas.
, fängslai~de si115 avsikt och upplevelse och va &amp; d:en bilder av landskap och byggnader, av Bjöd på klarakteriserar Klarla; Johan- Londons poliser och zoologislta trad- son på några lysande sidor av den gårdens djur, och av varldsutställnii-L- lysande iiiledningen.
I.iivig:iiiiigsstun- gen i det beröinda Rrista.llpala ' tset.
den, " iniittad a v extatisk andaakt ", prins Man r.ilrtigt ser den humoristiska ' Alberts plbtsligt förvarvade utom- glimteii i Fredriltas öga, nar hon sa- ordentliga popularitet, " nRst efter ' the ger om papegojorna., att de " skreko s i, ~ u k e Wnterloo-hjälten ' som böjd och att inan för att st &amp; ut darined måste 1i1iiis~a.g men roa.cl stapplacle med i vara av.
sl.älitet " och utbrister: " Nej, galaprocessionen ocli vars vita h ~ i v u d hellre.
bland; de tysta, he !imktsinygande, med den.
aristok~xttislca Rasperfysio- visslan:de, gliininande orinarna iiil nomin alltjiirnt gallde för syinbolen.
bland ett sällskap papegojor! "
Man av Englands.
trygghet och ara " - det Förnimliner ångest.eiz e.n stu.nd i SSt iii.
wnöjligt att avstå,: Frlin att citera Paulskyrlian koleraåret 1849, d: &amp; hon ett d.ylikt praktstycke av åsk5dLiggÖ ' - passerade England p å väg till Arneri- i.nn.de - hantverlts- och inclustripro- lm, som hon bcslir.iver i en effektfullt dikterna innanför I&lt;ristaIlpzvlatsets
144 H E R T H A glasväggar, vi få i inledningen se deni så som d.e te sig för eiz skolad estetisk i&amp;ttagare, rik på kunskap.
" Bordi och s.tolar avvärjde narmanden med kransar av .yppiga figurer, kreatiir och druvklasar i full relief, lejon och leoparder, hemskt levade, kröp eniot - 2n ur niattorna, dryckeskärl., kaffe- kannor, kaiidelzrbrar, bordsuppsatser svullnade till menagerier och histo- riskt-allegoriska tablåer, jarnsaker blommade och snodde sig i dans.
.
. "
Förbi d,etta " efemära kr.a * fsn skred den för lysföreinål likgiltiga.
Fredrika nield " tadifulla och visionära blic- kar ".
" Hennes ögon gled lätt över sakernas virriga n1åiigfa:ld och stan- nade bara vid de ofta oansenliga före- niål so111 råkade siitta en.
hjartesträiig i sving eller starta en tankeracka. "
.
I Om de franiståei ?de personer hon råkade och som hon gastade säger Fredrika Bremer i Englands-artiklar- 112 nästan intet, " för en gång till över- drift ", hemfallen åt diskretion.
Kla- ra Johansoils inledning sörjer för att läsaren.
icke desto mindre får se Fred- rika omgiven av en hel rad iiitresse- rai-ide karaktärsma.sker, från James Mar tinemi och Charles Kingsley till d.en son1 modell för Dickens ' Pecksniff nighanda oskyldigt inisstiiiilrte S. Car- ter Hall, från den i förhållande till Fredrika symyatilöst kkttagande Ma- rian Evans, son1 råkade henne hos förläggaren Chapman, till mrs Hill, inellaiilanklen i en dynasti av social- f ilantroper.
Satiren saknas för visso icke i den ' tavla av " the n&amp;i-V.ictoriam era ", so111 Klara Johanson upprullar.
Men denna satir har aldrig något att skaf- fa med närsynt nutidsbeundraii.
Tvartoni, aven nutiden skymtar i kfi- rakteristiken av den gångna fram i blixtljus, blottande sin torftighet.
Med svårighet motstår jag frestelsen till ännu ett citat.
" England om hösten 1851 " ger var- defulla bidrag till.
vetskapen on1 " Herthas " tillblivelse.
Sarskilt ar det intressant att finna, att en kvinnlig konstslöjdförening, " the Ladies ' Guild ", en organi.sation för kvinnoar- bete, hos Fredrika iitlöser .en sannskyl- dig " Hertha " - syn före " Hertha ".
Den som härefter inlåter sig på friigan oin Fredrika Bremers uppfattning av kvinn.oeinancipationen och kvinnans förhållande till mannen kan ej förbigå d etta bety delsef u l h itk kr lam de, s o m dock nog vad hennes egen psykologi beträffar koinmer ztt tolkas i olika riktningar.
Textklarhet - hjälper icke aUa uttolkare.
HILMA EORELIUS.
1.
- 1 Y s !t a cd, k T .e ' t s e n .sc ?mnmnt~ad&amp;e iien 4 lok:bo.be~, van4d losdföm~~d.e~i, if.riherrhnaii Ska el von H,olsikin, veidog j för förbun- dets arsmöte i Hoilsingborg, - i vilket hon del bagi t soim kre ' tsens ombuul.
Förslag att an omha en liöist fest diskuit~~cles diirpå, och en tk.oii.irnitté ~tllkihtas för 5nclannAlet.
Vi- dare beslöts akt anordna ebt fiiredrag om skoIkon~rnUssionens r.eEonmf~rshg.
Den se,- l d m diren bondlagda friigam a n IcY2~kussi !ons- klubbars bildande upp tog &amp; !d %refter till be- linliidli~ng och beslöts att biidin ' en ' sådan
.
klubb.
Ett ci.iiilal av 15 imadkmnar amiiCillde sig onicid ' ell~art.
Mö te !t avslutaldes med sani- kvaiii och musik.
: iv f i-oken, M:irgi t Eliler.
M e 8 .iii ö .k r e .t s e n diade !de11 7 ok- 1.01) ~ uIbt I:; i.l,ri kit besöiklt möte i L.:) iildathgs- s:i len, vnrvild fröken Tli y1.a K ii; l !lg~en f råa C 5I:eborg Iii511 el t f6iwdmg över ininiinel " De sven~sika fXck o im as u,lb$ldning i hiiii:tilde ns slrda ".
Det snik14 k.a .föradragal, som byggde p3 d e i t ii:u Förel:igg; mi.de skolförshaget, ' åhör- 8ci.e.i - inad spiinlt .in l.resse a v ai~~ditlomie t, som genoin st:; i.rlr:i tupplbder Qolknde.
sin f acksaim- het I&lt; r i i s i t i t a i i s t a d s k r e 4.
s e i i hade den 13 oklober ~niio~icln~it e1.t offemltligt före- drag i Högre .aB1n:5anin ~1~ärovei:ke ' bs aula över ämnet " S k:oI k~oriniini~ssiorie,~iis lEO.i-dag och .flic- kornri s iiiurliervis; n.ing ".
Förekl.ragsh&amp;lla~e var reklPo.r S i g c r S) öv~a.lI,.
~sio~n 3 m inltWssaat orioirtei-ii.iig B ieqyiv förshiget i dess guii~oni - gR.pnmcle r3ckvi&amp;cl.
Eai livlig dislkas:sion k riteter Inom vi !ilil; og idarpA 111iWd inlägg av ~ a u to sksolvarMen på orbm.
L .u ~TI [d k .r e it s ie n: h ' akle iden 13 okfober saiiimna iiat riide på G ranid IHO tefl nield föradmg av p170 fas40 r Sioniima r h över Bmiiet " S.och1- politiken ".
, Det instruklliva föradmget följ- des av ett hl rikit ocli tack ' snlm~t audilioriuin.
F .,i I ~k ö p i 111 g IS .k i. e tt s e n. beslot S slm.iai; 7.ii lra.de .den 18 oklobser a tt .an.s ' lA iden liwdje owsdkigen i wirje iiidii~nul till samman- * l&lt; omis ler, ii iiidw xi.n$eim.
N o r r ' k ö p i .II g a k r e # t .s e n har lil~lsa.niniin~is meid ebl !L&lt;olnl,?
: nidra kvi~moföre- iii !nga r p 8 p h l.sm,: in~oridna; t s~nn.li.ji.lls~kurser ii s ' tal~s- .och koniniiumdkurnskap ni.
ni., oni:f:i l- ta.iid~e Fö dis1iit11g; i~ i aoli ' ka.
!am nen.
Början gjoidas dem 23 lo ' k; ld~er m ' ed redaklijr Tor- slen Fogelqviats föidliisning oan " S~btsl~c- i Sveriges historia " grepp och sib; %tsv$J \ ri.iPiigc~r och .ha.
; d 5 q H iöljls av ~11orgiii5silare G.
A.
R j ö rkuiin ns .om " S.li; iltsnia !kZenia.s organiisn.tiion ocli a rbe tsnieliodle~ ", redaktör T (w-l W a d s om " Medborge~:liga 1-51 @ heter .och siky; lid&lt;,o- lidter " och jur. ka.ndiidra~t Eva Ancl6nis onii " &amp; ten !slkn ps hgAende ocrh iilp plösning.
Akta iila k a n ~iilil sCörlidl~l~:iniiden ".
P8 ny bre t vid- tar kil rsen s senenin iYe avideJni.ng nieid föreläs- ningar nv ~doklor Gurlli Pet~inti: " Korpnunnl- iagarnn ", lav ~d.ok ' Lor Niil ' s, HeNströrn (6mne.t S k e l; l e f it e 5 k: r e t - s e n smiinnan- Ir5dd; c bill oiid~ia riie iinö be den 11 ok:hober, v:irvid kloan.piIeldei.iings1raIl alv sityrelsen Iagde rum., .vilken nu hs:lA-r av frö knia m$ Frid- .nc r och Bro inann, ~f~~-ui:isnn.
Munk teTl, barsison och Gonclion.
Resqlu:t i@ltLades aitt ninordila cn offen Uig kurs i ~k~omununail-, och sbdit~s- kun; sk:ilp: niad Bör$iii i moveonber och om fixt- ia.ide ett föreidmg i vecikmi.
Mötet avsluka- .des me ' d tesupk.
K. a r 1 is k T ' ~ O n a k a e it s e n. n ' mnmmn- Li.aclde iden 1 7 oikitober A flickl~äroverket, v~:ii~id f pö kea.
H m n ~ Andensson meid ett i4 e n Let~mtl e fö re; drag inleldde en di sklilss.iloii oni udet .nya skolf6whge ' t.
I ~diskussioneii y tti-&amp;d e s:ig M. n. e.lt .fiedtson h 4 n i ä r ~ i?
~ e m d I.äraririnor.
Ellit.
qngeniiiiii~t sanii; k~äm ultg jonde kv&amp;ldmis av~1.wh.Li.~ng. '
80
' Diskussionen om skolförslaget.
Då jag icke - 1; ar mågon önsk~an a t t för- 1,ängn den i .Hedtha fwndla 1dis4ku !ssi; oin !en om sk~olreformen, vill jag entdmst - med adedning av .fröken Kullgrenis ar.t.ikd .i o.k toberhalfbet k11arJiigga 115g.ra p d ~ e e r, .som v Allfat i&amp;sf ör- stanid.
.Mitt yltrantd:e: " f &amp; ana städer ubrn de sböwba .. skulle bibehålkniclet av m skaitsun- daratöida flick&amp;da .batytda infdnagmdet a-s7 deni plIaner&amp;le: sin t l i g ~ filioik6011an på pbt- sen " in:neb:ar icke d g o n upply,&amp;ng angH- end,e k~oomxissiomenls ikoimm:de förslag.
Jng bar förukmbt som .s jalvkk~t, att kgen privat fiickskda (utom nn6jligen en inter- nmtsk; oh) skdie kumm rbänkms bli föm.&amp;gen 3iiJl Sihksuadierstöld å phbs, d5.r elevantalet ej beriikmdas bli ttillräcklig~t sboct för att l5rnPl&amp;jt &amp;, uppb&amp;i-t-t en: sjClv&amp;hIdrig flick.skola.
~ ~ ö r h @ l m b e n skulle a ju blii .h~elt amdra än de nuvanan~de, &amp; Ide .hGgi.e a ~ b r h a iibover- ken mijisiban överallt måste b5 smsklol.or f6r att t. ?llgadose flickornias m.öijlighet ItiU gym- nta,siiestudler och en reduktion av kiliaisis ' ems anikal i en fi&amp;.skoL itii !i nana haltten .betyd- ligt in.s !k.riir~ki !e d: &amp; ito.Wla mbdet Wrj.ungar p &amp; ~fli~ksikoiesbad~et.
I mibt u bbahmde un- derför$to !d jag dltså, atit i regeln %ibehåilaii- dat a v .en stats unide~sltöidid p~ivat fidksko1.a betydde iildra.g,md.et lav .den o n l a ~sta !tliga A- flioksk~olian a pl:aits, ~d&amp;r s&amp;d~an gkxnew ts.
.D &amp; Fröken R. ifråga ' om Il~aniinneutbild- ningen för de bögre sko2oma friikkar, atit " ~etit avbndtt i nyutbildningen nu, db den nya slrioio~ganisationem med $dess ännu oamade konsekveniser iar tlångt ifrån et4 fu ' llborriat Ealutum, skulle bli ÖidIesidigent ", vill jag lugna fafihilgona genom upply&amp;gen, wit jag sjalvfdet a&amp;d.rig avsdiit nfigot lavrådaiide f.An, semh,a~evägen u n id e r n u v H- r a in d e .f 6 r .h å 1 II A m id e n.
Den för- sta fo&amp;sä.ttnhgen är, att statsrnaiktterna ta- git posi !tion till .kontanissionens förslag och bediubat en ~sko ' lrefom med .ungefär ismm ve~~kmitngxr på lammas s ~ ~ l i n i som m ~ för- ' dageit hnebfir och widare .alt $basten icke i sa~m~m.ndi.a ng grned reformens planerande ~ g de mskQda högre klllal ' lagt sin s t.
~ till scrininai-ienna i enlighdt med aden stanidpunkt, som ileseiwjtio~iisvik framförts i kommissjo- n.eiis betiirikamde.
Slutligen nHgra opd 0.m " m a n ~ ~ l e t på: ~ fiolkskdestediet.
Frökm K. anvdinider vis- serligen icke dekim lord i sin ariiklel, aneniho ?~ sägm: " i denalla tbo bbemskfoEa (f olk~kolan) sk.0:ln .a l l a Sveigas barn f &amp; d m gnunkl " äg- gamle ua~llei~4sniingen ' ~~ idtm aijt 4iIlagga, att ko.miislsionens, förslag inxiehai-, ta+t (utom i vissa undan tagshlU) " hga med !denna slk.01- form pardlelh Päromtalibm må iav stat eller koinmun ekonomiskt imdersitö:d jas, ej heller i annan !form koinma I åtnjutanide av sir- ski4da istatsfiörmåner ".
Det beitonals ju i be- itänkanidat att " nigon meningssk.iljaktighet har icke f6refunmits d5rutinmm, &amp; $t &amp; t all- .nilanit förbwd mat bedrivanide av privat un- d~e~viisnh gsverkisamh.ert icke bör d e r kan ifrtlgasa~t~ ".
För min idel Imr jag fmnnl~ål- lit, ntt skillnaclen ifråga om ~sithtsmslaig iake skuMe bliva s a f i s k r f r m t ~ ä d a d a e looh akt emnensrabtigheter För ?sk~ol.or på frokskok- stadiet icke Ispelaicle någon roll, ulan att den verkliga föranldxkngm skulle bus tb däri, att klombination med stiatsuderStö !dId högre uniderviming .ej skulle .f &amp; 1ga rum: och att sko.10rm skulte starkare konltrolleras.
Jag liar uttryckst anin öwrtyg&amp;e, afbt .en ' skikla $kulle skolor med e n b a ~ t folk.sik.ol.es.ta~di~111 k~omrna altt exis.tera, s å länge dlrnanhetan önskade såldama sk.01o.r Frö.ken K. påsthr, &amp; t min asiklt blivit " ~kmftigt av7.isdd av tolk- s ' kol~emötet ", ett pastaenide, S o n jag f6rgä- ves försöker u.flt3äsa ur baslutem.
Jag h p o - nerm .ej alls i samrnia grad sam fröken K. a ' att " inin .tokning I ttyiclliga o d iblw kri- tiserad av ett närvasamde wndervisMngs&amp;ld ".
Diskussi !onen visafrcie, Att len rek.t.or för en htor mskilicl samskolia idelade miin upphbtning just ifråga lom stntsanisktget, .och h&amp;dc före
H E R T H A 147 Em.m skdl i föiwing med samh %i.lets fort- skiiiidaande id:makra,tisenhg så småni iiilgom göxa 8d.aWa piiwtskolor överflöldQa.
ANNA BRITA BERGSTRAND.
Slutord i frclgan.
C Som jag sak~~ua~r I ~ ~ att s t i Berthas speter &amp; Ler iy~pkaga 1&amp;i4l debaitt de; Frågor, v ' i; IIkia frö- k.eii Bergstmnd anim en g h g bxagt p &amp; tal, ber jag l~lott .akt i pijivatsk.aliefrågLam f A hian- vie fröken B. och andra initnesserade tiil nyss ~~tk:oi~nula bea3illitelise över Trettoadle aillmäm,na.
sveii~sla flickisklo11em6 tet,.
sild 81, raid 21 och Fö1jianid.e.
Det war, da dessa o ~ d utta~hdes, .solm an.öl; eslde&amp;l; a.garfi~ tydlig t &amp; Se i dagen s h.
iipp fattning UT frfigaii.
THPRA KULLGREN.
m Notiser från bokvärlden.
Ullabellla.
Berattelse av Murika Stjernstedt.
Albert Bonniers förlag.
.
Hade nriigon För en del å r sedm koiiiiiiit och pastatt att författs1riniii:w till Det röda inslaget, Lilas iiliteiiskap, A lnia \ Vittfogels rykte 111.
.fl.
ronxmer ei-ir dag sliulle friainitrada ined en bok soni h.on.
sjalv avser och kar+kteriserar som iingdoms- eller falniiljelasning, skulle inaii tagit det ' hela som ett gott skiiint.
Marika Stjerlistedts föi:fattar- aspirationer gingo sannerligen inte ti- digare i den riktningen.
Meii i i i i ligger den vackrit liistori- en oin lilla Ulla1:) ella på ens bord -- - och iiigen av förf:s ronlaner a r an.- nonserad på omslaget.
' Det.
ar emellertid en förtjusaiide Ilok, on1 elt litet tappert niiiiiiiislio-.
llariis bekyninier och sorger.
Froj- derna ?.ro ytterst tuniisådda - allt intill bokeils sliit, vilket iir sk enke ' tt lyckligt för den lilla h; ialtinnails .vid- koi-iinl; xn de som någon sin.
en hoppfiill tt ngdoiiis fan tasi vill föreställa sig li- vets foglighet nar det galler en verk- ligt bra niiiniiiskas öde.
Barnet Ullabella a r iakttaget ined fin och saker förståelse, skildringc:~ $1- en l i t utmärkt l~arnpsykologi.
Vid siclan av den lilla flickan, som med sin ii-i.odig:1 vilja och sitt stora barna- rillvai: på något satt sinyger sig rakt i n i ens lijiirta, rör sig en del ypper- ligt tecknade figurer.
' Marika Stjern- stedts speciella, torra humor a r har- vid pa.
ett utiiiiirkt satt framträdande, deil glimtar i förlösande stank över Mcilins otillgangliga och kantiga tro- tjiinar innetyp och sanktionerar på sitt vis fru Corins trdijiii-tade och i iibringande kvacksalveri.
Ilet: ena nied det a n d e gör Ulla- Bella inte endast till en god utan ock- så en rolig bok.
E. K-N.
Vindskamraterna.
Roniall av Anna TYctAlenberg.
Albert Bonniers förlag.
Anna Wahlei~berg har tekniken iiine, och Vindskainraterna ä r soiii ' '.
14s. '
HERTHA vanligt en välskriven bok.
En annan sak är att inan skulle vilja lämna frågan öppen om det i r SA stor me- ning med att skriva en tjock bok om att en stark, god och dartil1,rikt konsti-iiirligt begåvad kvinna hart nar " förb1.öder invärtis " diirför att en äiskvard inen grund manlig målar- kamrat - på ett mycket vanligt vis över- flyttar den mera högstämda kärleken till henne i en inycltet jordisk, het- blodigt erotisk tillböjlighet för en vacker inen mediockert begåvad ung kvinnsperson.
.
Roande -.
kommer nog emellertid deii- ila bok att av somliga.
anses.
, Det vilar en blid: litet vemodig stamning över hela boken, och varje sida i densamina talar om en fiii och idel- författarpersonlighet.
Lasniiigen ger en litterar njutning, men först och främst gläder.
man sig över ho- kens höga ideella värde.
F. E.
En ff&amp;geB sjhigo Samlade sagor i original och bearbetning av Sigrid Elnzblucl.
J.
A. Lindblads förlag.
Det ar tydligen ingen latt sak att skriva.
sagor, som ge något nytt och originellt.
Laser man- efter varandra några stycken av de årligen återltom- maiide julpublikatioiiema för barn, E. K-N.
får man ett tämligen hopplöst intryck BsiBaonnnman av Jeanna Oter- a \?
hur många gånger de stående sa-.
gomotiven äro stötta och blötta, ge- dcilzl.
J.
A. Lindblads förlag.
Under titeln " Brittsommar " har nonitröskade och vanda på alla möj- Jeanna Oterdahl sammanfört ett an- liga satt.
I Sigrid Elmblads sagor tal 1a.ngre och kortare noveller, a v möter dock ofta en självständig ton, vilka några förut varit synliga i tid- och de ha nästan alla förtjiinsten att skriften eller julpublikationer.
Sam- vara piggt och hurtigt berattade.
Aven Saga Walli) äro lingens namn synes vara valt i n d illustrationerna hänsyn till att flere av berättelserna trevliga och en smula ovanliga.
Den handla om öinhetskiinslor, som leva sista berättelsen: " Pappas fiende ", hör kvar eller oväntat spira upp hos ej knappast henima i en sagosamling och Iangre unga, människor och som ha verkar ganska gjord.
En åtta-, nio- något av brittsommarens vemodsmat-.
åring, som ä r så lillgammal, att hon tade skönhet och.
genomskinligt kla- berättar om sig själv: ' Man.
skall a1- ra rymd.
Jeaiina Oterdahl besitter ska sina fiender ', sade jag undervi- eii speciell förmåga, att i korta drag sande " behöver nog inte se efter i ge en stark starnnin.0 och därför iir " ordförklarii~garna " vad ordet f ieiide novellen eller den korta berättelsen betyder.
F. E. hennes naturliga element.
Vad hoii - - skrivit för barnen ar nog hennes yp- persta saker, och kanske har hon al- Insiinda böcker.
drig nått högre an i " Den lilla drott- P.
A. Norstedt &amp; Söner: EmgRánmid o m ningen ", om an denna lilla bok ger bsUenn 1851 av Fredrika Bremer.
Utgiven iner åt äldre läsare än åt bwn.
De B och kommenterad av Klara Johanson.
starka~te sakerna.
i " Brittsommar " kristliga studentrörelses förlag: äro enligt an.malarens mening inled- SU Sveriges uadEer och binder ffuiEhan det n n p K8ma ningsberattelsen " Fylgia " och den av Iweborg W i k n ~ d e r.
tragiska " Backtorpet ", liksom " Min- Svenska Andelsförlaget: Om RnadoRff nenas träl " ar den mest betydande Skeiners upp %osQrhgs= sch aiaadervism bland de längre.
Man u p p l e v e r rdnigskonst.
Overs.
av artiklar i vecko- den stillastående småstadsidyllen, nar tidningen " Das Goetheanum " ar G.
K. man läser den.
(m 7 L - J
HERTHA: Tidskrift för den s v q d a kvinn@örelsen, utgiven av Fredrika~aemer-Farbundet.
Redaktör: Ellen KZernan.
.
.
~örbui&amp;rnedle; mrn &amp; crhUla tidskriften till ett W av kr.
5: SO, varvid prenumeration ~ y o r ~ ~ UL, b ~ ~ B l u ~ r t " - ~ r b p sgatan, d a r dirch genom ~ ~ t i r f k a - ~ r c s m ~ b Stoctgho1~ Icke-förlrundsmeiilemmar prenumerara H trörnmste postanstalt eller i bok- handel.
Pris f &amp; postupplaga: &amp; r kr.
&amp; W, ' lo Hr kr.
- 3: 50; l / &amp; r kr.
1: 90.
L6snum- mer 65. öre.
Redaktim och expeditionr 48 Klamber sgatan Il,.
Jtockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och ftedaprr kf.
1-3.
A l l a T.
48 50, iks 27 62.
Expeditionen: kl. 1 1 4 - f Allm.
T.
48 16, Riks 27 62. varje söckendag.
CARL OLOF ROSENIUS.
V I N D S J O K L O S T E R: ' b.
Hsn.
i !.
och firimnoeise av fil.
K.
m d S.V E N L O D I N.
.. mft.
2: 50..
- och andra ber.
av A N N A O L A N D E R.
Hut.
3: 26.
Klotb.
g: -- • FW FORNA DAGAR OCH FLYDDA,.
:: 8 L A R J U N G A L I V k M-isi~ionsskrift av .ENEXJE LUNDAHL.
.
Haft.
.
Tankar av; ANN-A O L A N D E R Haft.
2: 76.
Klotb.
+ M l):.
.
.
,.
e: ' -.
-,,, VID ' K O R S E T S F O T I SKOLEN UNDFA KRAFT av A.
F I B I G E R.
Hilft 8: 50.
Praktband 10: av Rektor JOH:S RINMAN Hiift.
1: 50, -. '
FREDRIK HAMMARSTEN HERREN SKALL GORA.
UNDER ..
IBLAND EDER Någm minnesbi8d.
.
ur hans liv o &amp; verksamhet., Era &amp;; 1:m.
.
. '
i '.
.
.
.. a v Rektar JOH:S RINMAN.
,.
Haft, 1: bö.
:
EN TREVLIG AVDELNING HAR (~PPNATS d 0 FOR P ~ ~ R J A D OCH E RITADE l HANDARBETEN I i SILKE I ALLA FARGER FOR VIRKNlNG OCH STICKNING AV JUMPERS.
RRODEEILW, BRUD&amp;N~ARN, LIME OCH BOMULL.
ULLGARN ALLA SORTER FOR ST IC KNl N G OCH VIRKNiNG.
h utan men&amp;dnQer Fiirana K Selma Hägglund.
J O I, A -- z. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
: -:: E:.
.
: - # i&amp;-.
.
OCH .-I K.LXN NJM an:@.
Paflm-Mata &amp; -.
i b lager i t och I i pci g &amp; staUning a s t r 38 Ihnafiatm 38 8106YBOLM Allm, Tel. 3.
S4 0 ' 7: ..::: S t o e k h o l n s, Kjolfabr @ ~ s t m s k i l l n a d s g ~ e. n 2 tt.
Riks Tel. 28 37. '
y - a r R l ' 2l4ti '.
N.
4 %.
--.
.
:, '.
.
, ....
....
.
.
.
