# ID: svediakorp-per2825
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,649
# sentences: 632
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ALLA DAMER BORA BEAKTA vårt utomordentligt rikhaltiga urval a v eleganta och adgjorda KAPPOR, DRAKTER OCH ULSITRAR FOR PROMENAD OCH SPORT K L W N N I RIGIAR i säsongens mest stilfulla modeller.
D a m - L.i n rz e z) a r o r i finaste kvaliteter ' och mönster. '
P A U L U.
B E R G S T R O M S A.-B.
.
.
._.
74 DROTTNINGGATAN 74 DAMKONFEKTIONEN 1 .tr.
.
A, O L S S O N 8 Collan-Oljan BLOMSTERHANDEL KLARABERGSGATAN 23 Viirldens föimiimstit Iiider- preserrativ?
gör, skodoiien ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~II~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~III~IIIIIIIIIIIII~~IIIIIIIIIIIII~III~III~I~~~I~~~ Riks Tel., 8987 Alliii.
Tel. Sorr 5Gk ' absolut vaften.fiittc c d 1 i i ~ i i t s f dubbelt enrakfifla.
FORSTKLASSICA VAROR I - - -.
SMAKFULL T ARBETE!
A.-B.
ColIan-Oije-Fabriken T. OLSEN STOCXHOLM BILLIGA PRISER I - REKOMMENDERAS- - ADVOKATFI RMAN ANDEN s, STAEL VON HOLSTEIN Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN Ledamot au Sc.
Adu.
Samf.
Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILL.4 VBTTUGA TAX 13, 1 tr., vid Urunkebergitorg Riksfel.
75 76 Allm.
Tel. Norr 78336 Testamenten, boutredningar, aktenskapsf örord, f am iljerättssaker, hyres- ärenden, jastighetsförvahing, juridiska uppdrag av allo slag.
Även skrytliga förfrågningar besvaras.
Äkta S p e t s - &amp; S i d e n d e p b t I - 38 LINN~~ATAN 38 iinr inflyttat i IL^ lok:rl - ' S T U R E G A T A N 6 " (HISS) R i k * ii1 e % 12.iks i i 4 36 NYHETER I - Smycken Sk ar^ m., m.
Spetsar " I
Ett- inlägg i diskussionen.
om skol- f örslaget.
.
.
stope en.
.kortfattad redogörelse a v de t @ revolutionerande fö rslxgs hu- vudpunlcter.
.
P5 grund d:ärav vill jag n u försöka a t t så summariskt sqm möjligt presentera forslaget för att .se- dan få i min tur bemöta niigra av frö- ken Bergstrands Det var nyårsaf ' i:on 191.8, som den Her-as juni-numiner utlovades, akt sko {kon~mi.ssion, vilken i maj detta.
.
skolkommigsion&amp;s ... sto &amp; reform- år ' ' f r9mkommit med sitt principbetän-.
.
förslag skulle be handlas i tidskriftens- kande, tillsattes av dåvarande stads- och olitoberhäften.
Under- rådet.
Rydén, och den fick genom hans septe~i~ber-.
tecknad blev därför mycket förvånad utförliga anförande till stat~rådsproto~ upp- fmllet mycket bestämda riktlinjer för att i septemb&amp;haftet finna sits m en av skolkoinmissionens med- sift arbete.
Utgående från denna, har lemmar, utan att redogöra för koinmissio.nen +ii iitfört större delen Iörslaget bemöter och kritiserar den av sitt arbete (ännu fattas den ' siirskik k r i t i k därav, vilken framkoininit i för kominuneriia viktiga delen av be- alika tidn.ingar och på sonlinlarens skol- tankandet,.
swin skall ge förslag pil möten .. - Hur livlig pressdiskyssionen tillanlpningen av principerna på skil- ä n varit i frågan, och hur mycket d21 orter).
Huvudpunkterna i förd ?- yi, w i n stå.n~i,tt inne i skolarbetet, an get äro följande.
blivi t förtrogna mkd förslagets inne-.
Hein d e t svekska skolväsendet skall.
börd, f &amp; vi nog.
ej förutsatta, att alla i qrgaiiisatoriskt hänseende ut, " uora.
e11 andra salinhällsinti-esserade satt sig Ii: samma&amp;ingande enhet, byggd p5 ka mycket in i: det.
Darför.
anser jag, den nuvarande 6-klassiga folkskolan att Fredrika Rremer-Förbun ' dets tid,:.
s&amp;om, ' bottenskola .. I denna botten- skrift a r.
skyldig- sin liiselirets åtininy skola skola; 1 1 8 Sverges.
- barn.
få den I '
Ils HERTHA grund.läggan.de undervisningen.
På bottenskolan uppbygges en 4-klassig realskola, vars .avslutning är realesa- nien, ungefär motsvarande den nuva- rande realskoleexamen.
Denna exa - nien skall i regel avläggas ej blott av de elever, som darnied ämna sluta si - na skolstudier, utan aven av dem, som önska fortsätta i gymnasiet fram till studentexamen.
Det nya gymnasiet blir 3-årigt.
Skolgången från botten upp till stud.entesamen kommer sale- des att taga: normalt en tid av 13 år (6 f 4 + 3), under det att deit norma ' - la nu ar 12 å r (3 förberedimde klas- ser eller 3 folkskoleklasser d- 9 klasser i allmänt läroverk).
Dessa Iäroverlr skola i regel vara organiserade sozn sa * ~skolor; dock föreslår kommissio - nen, att i sainhaillen, dar förhkllande- na medgiva flera högre Iaroverk, plats också skall givas för särund.ervisning av såväl gossar som flickor.
staten htager sig flickornas undervisning i samma utsträckning so,m gossarms, dels genom statssamskolor och dels genom statsflickskolor.
Dessa senare bli av 3 olika typer: A-t y p e n, 6-årig, byggd på den +Iilassiga folkskolan och närmast motsvarande den nuva- rande 8-kl.assiga f Iickskolan, B; t y- p e n, 3-årig, ' byggd på realskolaris 3: dje klass, C-t y p e n, en l-årig fort- Sttningsklass till realskolan.
Vid sidan av statens läroverk ErA i regel endast ett starkt begran- sa &amp; fåtal av statsuiiderstö~dda pri- vatskolor existera, dessa dock .endast med klasser parallella med realskolan: och dess påbyggnader, men icke med bott~eiiskdan.
.. Endast privatskolor - med särskild ti-zdition eller med för- utsättning för framgångsrik pedago- - gisk försöksverksamhet anses förtjan- ta av understöd.
Icke statsunderstöd- da privatskolor kunna ej påräkna statsförmåner, såsom examensrätt, viss kompetens, fäst vid avgångsbety- get o. d., och en högeligen skarpt kontroll i olika avseenden förordas gent emot dylika skolor.
För att endast s.tudiebegåvade barn må Öve~gA till de högre skolformerna, införes i detta enhetliga.
skolviisende en rad av examins vid olika tidsperio- der: vid inträde i realskolan, vid av- gång därifrån, vid inträde på gymna- siet och vid avgång därifrån, d &amp; stu- dentexamen avlägges, alltså 4 för bar- nets framtid avgörande examina un- der en 7-årig skoltid .. Endast i ett li- tet fåtal läroanstalter, lyceerna, so111 föra fran folkskolanj till studentesa- men utan mellanliggande realexamen, befrias eleverna från några av dessa prov.
Lyceer föreslås dock blott i 2 städer och lyceelinjer i 5 andra sta- ders högre läroverk.
Se dar organisationsförslagets hu- vuddrag.
Det digra Betänkandet be- handlar dessuitoni lararekoinpetensen, kurs- och timplaner, och det föres1å.i.
bestämnielser för en successiv över- gång från den iiuvarande till den nyn organisationen.
Alltsedan det länge väntade betan- Itandet utkom sistlidna maj, har det med intresse stu&amp;erats och livligt dis- kuterats i tidningar och tidskrifter samt på sommarens två stora skolinö- ten, det Trettonde allmänna.
svenskit flickskolemötet i Lund och Lamverks-
,.
lararemötet i Stockholm.
Fröken Berg- har man i själva- det föreliggande- be-.
strand har.
nu i Sin artikel givit ut- tänkandet, av vars föreslagna refor- tryck åt sina reflexioner över den dis- mer i skolans inre h e t e många just.
kussion och den ltritik, som berört experimenterats fram inom privatsko-.
förslaget.
Hon tror sig ha funnit, att lan.
Visserligen innebar förslaget fle- i n q " aven bland ' kvinnorna förbisett ra niöjliglieter till typer avvikande det betydelsefulla i att principen om från nor ' mltypen, men detta är ej sta.tens skyldighet att skaffa kvinnor- detsamma, som att en skola arbetar så obund&amp;, att den, nar en n.y reform- na högre skolbildn.ing blir faitslagen. "
I d,etta tror jag, att hon misstagit sig.
tanke födes, kan hg frilhet att pröva D.et har icke ordats mycket däroiri, denna utan alla die formaliteter, som just för att någon opposition icke måste iakttagas i en stabtsskola.
Att fanns på denna punkt och för att a11:1 " för alla sta.der utom de.
största bibe- flick- ansågo denna sta+ens skylctighet så- hållandet av en stats~i~derstijdd som en sja~lvklar .sak.
Emellertid ci- skola skulle betyda indragandet av terar fröken B. själv den första punk- den.
planerzde statliga flickskolan på ten i flickskoleinötets resolutioner, platsen ", ger oss ju indirekt den g1a.d- vari det tittalar sin fulla anslutning jaiide upplysningen, att statdig flick- till kravet på full rättvisa i detta av- skola planeras i alla.
dessa stiider ..
Men seende.
Vad enstaka journalister skri- glädjen a r dock icke alltför stor, då vit el.ler icke skrivit i denna punkt be- vi veta, att statlig flickskola kan vara tyder val mindre än ett så kraftigt ut- av B- eller C-typ, d. v. s. f l i c k skola talandme av det samlade mötet av hun- ' blott i en eller tre klasser av ett för.
dratals lärarinnor fran Sveriges högre övrigt som s sa in skola ordnat Iä.roverli, och då kommissionens förslag inne- flick- och1 .sainskolor.
Tyvärr- ställer ' sig fröken.
B. oför -- " biir, att det i stiillet för iicif.
ft0-tal hög- stående för det icke blott från flick- re flicksltollor, som.
nu finnas ' i vårt skoleh&amp;ll framförda kravet p &amp; ett vii- .land, skall finnas blott 26 H 28 flick-.
sentligt större antal sta1tsuiiderstödd:i skolor av A-typ mot 32 av B-typ och privata: skolor, an vad koinnlissi.one~1 29 av C-typ.
Om i stallet för bess:.~ föreslagit.
Detta krav inotivercis med ' avsnitt av flickskol &amp; det anordnas - den stora betydelse ' för den pedago- eller bibe !hålles - en statsunderstödd giska utvecklingen inom hela landets privat flickskola av högsta typen, ar.
jag övertygad, att flickorna på d.en skolvasen, som ligger i befintligheten av sadana friare skolor, dar det gives orten ej lida någon förlust, utan i stäl- större utrymme för personqiga initia- let göm en verklig vinst.
' vilka skolor ena eller andra orten tiv oberoende av en hel del yttre for- solm avses i mer, som naturligt och nödvändigt är ännu en hemlighet, som ej kommer, inåste följa med en så stor institution att röajas förrän i n a s t a d e 1 av som den statliga skolorganisationen.
koinmi.ss.iombetänkandet, vilket vän: Ett bevis på nyttan w friare skolor tas tidigast p &amp; nyåret.
Och ändock. '
' '
HERTHA 120.
- nom det föredrag om förslaget, som kanimissionens sekreterare höll inför Göteborgs skolförening i våras.
Och dock ar det just för arbetet i dessa småbarnsklasser, som urilder senare år så många nya idéer och metod &amp; fram- kommit, sarskilt inom privatskolan, och dessa ha sedan kommit hela vart lands- barnaskolor tili godo.
och s i kolinmer det säkerligen att ske även i framtiden,.
ju mer barnpsykologieii och den.
därav följande ekonomiska får ha sikt ord med vid ordnandet av barnundervisningen.
Synnerligen vik- prorblkmställningen.
.
.
.
- Tyvärr.
a r ej plats .att har utförli @ tigt ar det därför, att de statsunder- bemöta fröken B:s utläggning i Hertha stödda privahkolorna, som komma att av kommissionens ställning till privat- finncm efter förstatligandet, kunna aga skola i allrriänheit oah till klasser pa- ratt att uppsatta lågstxdieklasser pa- rallella med folkskolan i synnerhet.
rallella med den egentliga bottensko- Att de, som studerat betänkandet, er- lan, d. v. s. fostra sina elever från för- farit en känsla av.
.att liar föreligger sta skolstadiet till mogen ålder.
Var- ren fientlighet mot den enskilda un- för just en d e l av enhetsskslan skulle dervisningen, ä r jii ej så underligt, nar saknat det stimulerande och uppfor- t. o. m. ordföranden i kom~missioneil drande, som ligger i tavlan med an- tillika med ' fyra andra ledamöter känt .dra parallella skolformer, är svårt att sig föranlåtna att resewerz sig mot förstå.
Fröken B:s åsikt, att den A en " misstró mot det enskilda skolvii- möten, i tidningar och broscliyreï sendet, som bottnar.
i ett underskat- gängse uppfattningen av kommissio- tande - av dess betydelse ", samt betona, nens ståndpunkt ang&amp;en.de lågstadie- att en liofitroll av i s k f i d a skolor ej klmserna: innebär ett förbiseende nv får " prggla~ av något slsgs utrotnings- den nuvararirde sitiiationen särskilt begär eller någon ovilja mot den eri- vad statsanslaget angår, blev s &amp; kraf- skilda undervisningen s m sådan ".
Ja, tigt avvisad av flickskolemötet, och dessa reservanter, med ordföranden i hennes tolkning i tydliga ord .kritise- spetsen, opponera t. o. m. mot " to- rad av ett närvarande undervisnings- nen " i betankaridet med avseende p5 r&amp;d, att det viickt förvåning, att hon de enskilda sl~olorna.
Mest avvisande nu i tryck upprepat samma.
arguiilent.
ställer sig kommissionen mot privat- Sidorna 186-193 i betänkandet tala skolor med klasser pa~allella med ju ock tydliga sprak; Samma un- f~lkskolan.
Att konkurrens p &amp; detta dervisningsr&amp;d gav också motet åtskil- område borde med a11 makt förhind- liga intressanta och var.defulla upplys- ras, därom fick man klara besked ge- ningar angående- skolpolitiska förete.
.många myndigheters yttran- den redan &amp; tta Ar.
1: Göteborg t. ex. skola stadsfullmäktige och skolstyrel- seriii redan före den 15 nov, ingjva sina: yttranden till magistraten, vilken i sin tur.
fijre ' deri 1 aec.
har att inkomma med \ uttalande till länssty- relsen.
D. v. s. dessa myndigheter sko- la yttra sig, innan de för dem mest upplysande premisserna - föreligga, niimligen förslagets lokala verkningar ' '
elser; väl värda att ljegiunda; ' när det iiiller att bedöina den av kominis&amp;o: hen så.
S ' hrkt bet0nad.e snabba tillväx- ten av de konimuna:b mellansk ' olofn~, .vilken.
frökeii.
B: även framhåller.
I den hittills ' förda diskussi~on.eii over s k ~ l ' f ö ~ l a ~ har e t kritiken skar: pzst vänt sig mot forslagit alt i vår demo kritisk^ tid.
öka skoltiilen.
nied.
ett helt å.
: ~ ä r i g e n o m fördyras skol- gången, barneris uttriide i livet för: senas, och svårigheterna1 för fattigark bir, - tt enhålla hö&amp;e sliolbildnin~ okia på de&amp;usa$t i stället för att min- ska ' s: Kritiken ii7väpi1as inga:iund.a ge- nom.
.
köken B:s plipekande, a t t flici.
kor, soiii genonigå d &amp; iiuvarandb flick: ~ y m n a s i e ~ i m redan, ha lika lång vag till studentexamen.
Oliigenliet~en i v den lång &amp; skoltiden drabbar ju ej blott denna kategori av gyinriasieungI.
.
doken, a l l a kfever i högre skiG lor, vare sig de g &amp; till realexamen; i+dentex&amp;nkn @ ler norma.lskolekoini petens.
Och: till dknna förliingnin2 kommer ännu en.
sak.
Ingen.
- får in- tcg3s i folkskola före Sju &amp; &amp; ålder, iinder det ' a t t barn ofta intiäda tidil.
gare i de nii~a~2 " n:d.e.
privatiskolornas första f ' rber&amp;dhnde kla:ss, vaifös hång+ ungdon~ai- genom reformens gen6rnförande sk~ills försenas m e r än ett.
i i;.
" Att ytterligare h~thållai de.
... - skolb&amp;lien, dkt ' är ',, unga e k år iager Anna '.
" Wlritlock i en ny1.igeii ut- kommen broschyr,; ' att ' slösa.
&amp; ed.
.
' d &amp; dj.baiaste vi agi, ungdomens livs; Gilja ' o.
arb&amp;t&amp;raff9 ' " ' Och?
', siigjei.
hon.
ej s o i .. i nåpot vidare; " känner %an.
det.
onaturligt ' &amp; t hål la.
.
sk&amp;-c) ~.
.
- av - i.inga~ på 19 ås i i d e r lä.xt+aiIg.
bdi, v.
e '.
.
122.
HERTHA därför att man tvivlar- på att .just den nuvarande 6-klassiga folkskolan ar det basta underlaget i d.en nya skol- byggnaden.
Då-man skall skapa en ny skolorganisation i vårt land, bör man val.
.
i.
friimsta rummet taga hänsyn till vad som ar för bar- nen ' bast och lyckligast - och för vår svenska bildning och kultur ända- nålse enligast.
I.
andra- &amp; mm &amp; korn- mer - f rhgan om den lärarepersonal, som a r bast skickafi att på det ena eller andra sta.diet utföra sia uppfost- ringsarbete.
.
Den larc %egarning, som skall lagga grurtden för det hela, ar icke minst viktig, och förvisso visades ej heller vid skolmötet i Lund någon missaktning mot .. detta arbetsområde eller mot arbetarna på d.etsamlma: När några lärarinnor - vid mötet berörde en detalj i - kommissionens &amp; slag an@- endle eventuell övergång till folkskola av med- s. k. högre kompetens utrus- tad lärarinna, låg däri ingen som helst ringaktning .. för folkskolan.
Det, som ansggs.
" kra.nkan.den, var, att en lära- rinna med pedagogisk utbildning och erfarenh,et på ebt .högre stadium skul- le .behöva etit helt ars studium vid ett folkskoleseminarium för att anses kompetent att undervisa på ett lägre stadium.
Tankegången var.
helt säkert denna: skall ej den allmänbil !dning, som erhållits genom studier.
i högre flickskola och i ett högre seminariuins 1: sta avdelning eller genom - gymnasie- studier .fram till studentexri.men ssimt ett par års fackstudier i vissa ämnen å seminarium eller vid universitet, vi- dare vanan - vid studier och lektions- förberedelser.
samt aden i prak2fikel förvarva.de undervisningsvanan kunna u t a n extra kurser göra en lärarinna med högre kompetens duglig att un- dervisa aven i f.olkskolans olika läro- ämnen, lika val som.
nu lärare vid all- mänt läroverk, med specialutbildning endast i vissa amnen, a r skyldig att - och sålunda torde anses duglig att -, om så prövas nödigt, " övertaga un- dervisningen aven i andra inom laro- verket förekommande amnen. "
(Se laroverksstadgan 132.)
Sedan åra- tal tillbaka sättas .också.
lärarinnorna i kommunala mellanskolor och högre folkskolor till undervisning såväl i läsämnen som i övningsämnen, vilka ej hört med i deras fackstudier.
I det berörda special.fallet vill man val in- stämma med den unga lamrinna, som på flickskolemötet uttalade den: sik.- te att.
o m det blir fråga om använd- ning i bot4enskolan av lärarinnor med högre kompetens, borde skolan till- varataga.
den fackkunskap, som på detta satt tillfördes henne, och i nå- gon mån ämneslararesysteni för att icke onödigtvis slösa med kvti- lificemd arbetskraft.
Hela dsnna fra- ga ar emellertid en detalj, oin vars möjliga omsättning i praktiken man ingenting vet.
Det.
ar ännu omöjligt att bedöma, om förstatligandet 2-v flickskolorna och inldragningen av en eller ett par elementarskoleklasser 2i ena sidan eller underlattandet av till- strömningen till de högre läroverken (man påminner sig f rån f IickskoIemö tet k~mrnissionsled~unöternas ivriga f r a d å l l a n d e av " massorna,.
som st3 utanför och vänta ",) samt en fortsatt rask nybildning av läroanstalter a v
mellan.skoletyp å andra sidan skola verka ett minskat eller öka:t behov av Iarnrinnor med högre kompetens.
Oli- ka åsikter i detta stycke förefinnas pii särskilt koinpetait håll.
Det förefal-.
ler diirför rent av farligt för vårt hög- re skolväsen, on1 fröken B: s råd skalle följas, nämligen.
rådet ' ' att.
i högsta .möjliga grad söka hindra nybildning av lärarinnor för.
högre ' skolor (utom för lektorsbefattningar) ".
Vi - ha n; - gra &amp; r. haft en för våra skolor myc- ket kännbar lärarinnebrist, då stora svårigheter yppade sig särskilt för skolorn,i i lanidsorten att få kvalifice- rade Iararinn.or, och om förhållande- na an äro ba.Mre nu; så råder intet överflod på.
liirarinnor.
Högre folk- skolor och, konilniiin.ala mellanskolor draga varje år till sig allt fler av dc utexaminerade lärarinnorna, och s i - väl dessa ' skolor .som de högre flick- och samskolorna.
skulle snart bli ' strandsatta, on1 rådfet följdes.
För den, som liksoni imdertecknad i ett flertal Ar noga följt imed antakt annonseraicl ' e lärarinneplatser ooh antalet utexanii- nemde lärarinnor samt uppmarksam- mat den stora avgången från lärarin- nebanan (liksom från andra ' kvinnliga banor,, på grund av äktenskap), står det klart, att ett avbrott i nybildning- eii nu, dfi den nya skolorganisationen med dess ännu oanxde konselrvenser ar långt ifrån ett fullbordat.
faktum, skulle bli ödesdigert ej.
blott för de högre flick- och samskolorna, utah aven för de på folkskolan byggda ' kommunala niellanskolorna och hög-.
re folkskolorna.
Mycket mer vore att saga om skol- kominissionens innehiilisrika betan- kande, men tanken på Herthas be- granshde utrymme tvingir mig att slu- ta.
Jag vill blott till sist peka pPannu några synnerligen betydelsefulla pro- blem i sammanha.ng med reformför- slaget utan att har alls ingå på deni.
Ett ' ar frågan om samskoletypeii s o ~ l den norinda i den svenska högre sko- lian.
Ett annat ar frågan om den be- fara8d.e störande inverkan på folksko- lans egen speciella uppgift i den ail- manna bildningens tjänst.
av att skolan i.
hela sin utstrackning a r grlind för den högre skolan, varige- nom dess sista klasser riskera .att bli ett slags preparandklawer .för denna.
Ett treldje problem, som uppstår, gal- ler hur urvalet av elever till den hög- re skolan rättvisligen skall ske.
Och sa ha vi till sist fragan om verkan av Språkstudiernas uppskjutande .till ett '.
.
senare ål~dersstzdiiim.
Problemen äro inhnga och för ' heh.
vårt folk av största vikt. '
Beslut ' skol ' a f attas i frågan om.
en genomgripande förändring ' av den ' svenska .- ungrlb- mens imdervisning och uppfostran för en kanske lång framtid.
En sådan fråga.
berör icke endast Sveriges goger, utan den påkallar i hog grad uppmarksainh~et hos alla ' för ungdo.?
mens fostran .och för vår svenska kul- tur och bildn.ing intresserad ' e niedbor- gare.
THYRvA KULLGREN: L '! '
,.
.
-.
.
. '
- Ida Falbe- ed niagi ' ster Ida Falbe-Hansen bortgick en av Sverge ' s varmaste avanner i Danmark, ja i världen.
- I.da Falbe-Hansen var - en av pionja- .rer~$a bland Danmarks.
akademisk t, hiidade kvinnor, en betydnnde littera: turhistoriker, pedagog som få och varm kvinno,saksvän., Hon ' var en av dc h i n n o r, Som ' for 03s andra verka S O I ~ &amp; n. strålande fyr, som visar vägen vi: lin att vandra.
Flärd1ö.s och anspråks- lös som f&amp;, men också kunskapsrik och genoddtiverad som ffi, avtvang hoii alla, man och kvinnor, soin ar- betade tiilsamináris me ' d henne eller kommö i beröring med henne ', odelad fiktning ' obh.
beufidran.
Och för dem, .&amp;h % hä.de ' lyckan att få %knas bland ' Mnnes pkrsönliga-:tranner kom därtill &amp; n .&amp;&amp;l * d &amp; .&amp;fl@ienhet.
Bet en högtid~sstund v a r g&amp;&amp;g:-m&amp;n fick göra &amp;: T J-~&amp;-jk ..: * i !.
' h&amp;fieg.
&amp; h Elis2beth &amp; k&amp;&amp;$@i- id$ilisfca '.
hem.
iite bland b&amp;~fi&amp;i-; G &amp; + ' ~ ~ Ö i ~: d &amp; ~.
gamla Frede- .~iksb&amp;~g~~k %: uillakvk tei-et.
Sa länge ' I ?ia.
F-alb %i+Hai~~e~.
ännu htide en obru- strå&amp;-jde det tés.
häl&amp;i iibi-.
iMe lar&amp;iil &amp; h kvickhétxkring de bA- ': o&amp;ij&amp;t@g:i.
&amp; nile&amp;as teb@rd, som sanil&amp;k- omltriiiig ' sig allt vad Kö: iehhaaInn, &amp; Hi b a h h a &amp; %&amp;de kvi -- ö &amp; kkltur:i- Ocli fig dugligfiet; l.gr&amp;j~ ' ' ' senare då sjukdomen hade lagt Ida jFaabe -- ~a ' r&amp;eh-.
på sjukbädden, där den.
höll henne fjättrad under många och långa år, var hon ännu för .de besökande vännerna en ljiisbärare och värmekälla, som alltid utstrålade uppmuhtran till förnyatde ansträng- ningar, styrka till bättre tag, tro och kärlek att möta motgång eller kallsin- n e med.
Vad h &amp; har betytt för sitt eget la.nl, in &amp; hennes landsman tackii henne för.
En varmare patriotism utan inslag av vare sig chauvinism eller nation a 1 ' ism får nian leta efter.
Ingen kunde som hon m; ed den danska litteraturen som medel levandegöra danskt vasen, vac- k.a kärlek till danskt sprkk och dansk kultur hm sina lärjungar, iildre son1 yngre; Men i Hertha må det tillatas OSS svenska kvinnor att ge ett uttryck för vår tacksamhet mot tienne för vad h,on uträttat i sitt fosterland för att hos sitt eget folk jalmte kärleken till Danmark och det dan ' ska näst däref- ter väcka förståelse och sympati för Sierge och det som svenskt är.
Hon liar utgivit ett utmärkt svenskt-danskt- norskt lexikon till ovärderlig nytlsi för det svenska spra ' kst-rrdiet .i Dan- mark.
Tillsaininans nied Elisabeth Grundhig har hon verkställt ypperli- ga Översättningar av Selma Lagerlök alla arbeten, som spritt kunskap om och sympati för svensk folkkaraktär i vida kretsar i Danmark.
Men fram- för allt genom sin lararegarning på se- minarier och på danska statens hög- skola för lärare och lärarinnor har
.
.
hon g&amp;ok d &amp; på djupgående kul !- skapei: iilande och med varmt förstå: ende meddelade unldervisn.ingen i svensks språket och litteraturen gjort sig förtjänt av svenska folkets tack-.
samhet.
Vi ha sallan haft och lcoiilri.i:.i inte ofta att i utlandet vinna så genoni kunskapen om oss förståe1id.e vänner som $da Fal be-Hansen.
Oni hedne sliulle jag, trots hennes utpriiglalde danskhet, viljai.
allivända iiagra ord av den ka&amp;ke lika utpräglat svenska Snoilsky.
I Danmark har Ida Falbe-.
.
huld fk, som Haiiseii varit oss som präglat " levande och varm en Sverges biEd i barriets bar.m, som inanneii Skall bevara ".
Därför slcall svenska.
k&amp;- nors - röd inte Saknas i den kör $v tacksanima stammor, son1 n u vid lien, nes grav briiligl en rikt begåvad; all- tid i det g o d a ~ tjänst verksain och .mot höga mål siktande kvinn ' a sitt tack för ...
god vakt.
.
.
Köpenhamn- den 1 oktober 1922. de sin, Stock~holi~isre~a.
Det var också,.
... ..,.
.
.
på- S.
&amp;.
.N; s. styrelsesanilniaatrade den á .oktober; å Lyceumklubbens lokal,.
.
s o m niki ilenria gåhg hxde nöjet att, åter höra fru Kjelsbergs livfuilh före- drag, då h,on där gav en översiktlig re- dogörelse av Norska Kvinnors Natio- nalråds.
orgmisation och verlwunhet.
' Nyss vaEd till ordförande för N.
K.
N., vid, dess iiu på hösten hiillna sex- dagarsmöte i Haugesund; h w fru ~ &lt; j e ~ s b officiellt &amp; i~ iitåt tagit på ' sig bli krbetSböida Som redan förut i hög grad vilat på henne såsolin föriitvaran- de vice ordförande på grund av .ord.- fonndens, fru.
Nico Hambro sjuklig- h e t: N:K. W. har: .på ett särdeles kraftigt sätt tagit iipp ek nationellt kvinnosaksarbete i n o m sitt land och esisterar också med 25 landsorganisa- tion &amp; och 43 lokala ' kviniioråd.
I - sk scenföljd Iiit fni Kjelsberg a t - bitet inom N.
K.
N. passera revy, och livliga applåder tolkade de iiärvaran- VALFRID ' PALMGREN ' MUNCH-PETERSEN,.
dies ii1tress.e föi- ' de norska kvinnornas.
, ", C.
.
. '
arbete.
.
.
Betzy Kjeliberg som S. gast.
I.
.
.
Fru I&lt;jkl.sbergS föredrag föregicks a \; redogörelse a v - d r Malin.Wester- Hdlberg för I.
C.
W:s .exekutivmöte i.
.
.
Haag iistlidne ' maj.
- z K.
N:s iii Frii Betzy Kjelsberg gastande stockhol &amp; - inte ett nytt och enasta- ende besök, då.
iiikriiationell~ och.
.
.
in: - terskarrdinaviska kviinosiksintressen och .iiveii yrk&amp;inspektrisens hag a t t studera en del föilhållanden i syster- landet ' flera: gånger, förr fört ft:u Kjels- beig hit, m é l ~ ett h t i d .. kärt.
b&amp;s &amp; f &amp; - OS?
i. sverge.
Denna gång var det p &amp; inbjuckii av Siwislca Kvinnornas Na- tionalforbuhd; Som f r i i (je1sberi gjoi- -.
.
HERTHA .F26 som f~redragslia1Bare.
Dessutom fo~tsä~fta före- läslningama i stntsJrun:skap, socidp~lijik, a a o - holfrågan och k o m u n a l hulsh&amp;l.hing.
Till d,es~a # 6re!
: 5sningar äga även ' anidva &amp; n in- stiintets elever t-iklYriide efter annQ1a.n och - e r l ä g g d e av Ahönareavgift på institutets exp., Myntgatain 4, 2 Itr.
(öppen alla varda- gar M.
9 f. m.-3 e.
m.)
Rikstel.
7254, där även timplan och mdrm upplysningar till- handahålla:~.
Diskussionen om skolförslaget.
Under - denna rubrilk hiar leid~~niolten i skol- komissianen !fil.
kand. fröken Ama BI-~LP Bergistraid i sista f l i m r e t av; HePtha beimött ~ mb- ett jn4ägg i skoJ.debat !en, som joag f ö tre niader sbdan gjoidé i Diagem ~ ~ h d t e r Man.
kan viwerligen fcrstå, attt när en av k o m i s - siolnens medemmar tar till ondia - i Herdhn, hm ikan kgrym sig frestad a ' bt iq upp .de iri- vänidningar,.
som gj.or.hs onat fördaget på.
an- eddra hkl, fd:stäin.
detta st6cier mot den al !- manna jour~iia:lish:&amp;~ zegdn att man ' bör svara på.
en a$tjk.el i den ti~dnirn,g där deii stått,, såkdes .inför .satmnn,a publi~k och hdst ock: &amp; inom rimlig '.
~ d, så a ?t pu1blik:en kan ha nAgot minne av vad s o i vegkqigen blivit sagt.
Men om-.fröken B. nu bryter emot Ide &amp; na d 1 6 a ' gärd av rättvisa mo4 dien hon vill bemöta, s &amp; bm&amp;e m m At.mi.nlstoiie ha rätt abt lordra,.
att hbn gör sitt inlägg .med sak- skii1 och i ~ t - e med .invektiv och förvriing- ningar av mini &amp; indipu.ak4.
- Till bennölande av vatd sfröiken B. tillvi~tar mig, d jag mlaidd !ela ' att jag inte " rusatt i väg ", verkligen fiatt In i den del av fördaget, som jag behamdlad.e, d. v. s. fra- gan om: tillv,acart.agand !e t av h-arinno rims in- tressea, då skat &amp; går.at; t övertaga flicktsko- loma.
Mitt försh " grova misstag " ä r e,nligt dröken B. a t t jag: sa@, autt staten d g t) kom- aiislshnens fömnskg bibe amas ha några för- pliktelser m0.t de .l~änarimor, som icke.
k m - na- uupp ' taga,s av de blivande sta4ssikolorn; i.
Detta &amp; r g u U d s inte &amp; got missbag allsl Tvärtom, fröten B. har tydligen den d.ag i dag Sr allt fortfarande d.
att s h - ten - ej .är skyldig- att b hwnd om l ä r a ~ h o r - ' I I) 1 ' na .såsom ocikså franngar aT1 vad hon skriver i Hepbhta: ': HUT skola vi för övrigt k m a begän-i, att stallen skall goirmtea försörjning f i r ad1 .framtid av alla lärarinnor, niir p~iv&amp;hkolor- na Isj.51va icke ens tiliförsäkrat ' dem, som &amp; g- net hela &amp; M liv At en Skkola, en fas4 anställ- ning viid denna.
Vi tigga ju i de- avseen- d e fulls ' tändigt under ide ~ k o n m u m h mel- lamkkilom~s lärark&amp;r, för vilka kommuner- na hära an !svamLYY Detta ä r precis k l ~ ~ ~ s s i o n a reso- ns m ~ a.
n g, och ' det ar detia som upp~6i.t Jag m e r, allt mig in i hjiar; terötkrna.
det i stäl.let s ' kulle hla slt8Lt s &amp; ha^: " DA flick.skol~s förus.taniid !arj,nor och 16raii.in- nor under en b g följd av &amp; r u.n !der myc- ken fönsakelse och mad små löner .&amp;ött den upp fost ringsgärning, som det egentligen p A- vikt staten att ombesönja, ' ar det ioke blatt en hesclerssa,k utan en b,~11 " hlig momlisk plikt för ~kate.n eatlt Atmins ' tone se Ifil, att ingen a v dem Mir 1id.anid.e vid skdomais övergång till stabEmverk. '!
Det 5 r i h6gsta matto bednövligt, sal; icke k l ~ s t o n e * d8e kvinnliga r n i e d.
l m z ~ m i kommi+onen hiiviiat denna atåniipunkt, helst den står i överensstännmelse nwd den iiiT4spmxis, som redan börjat göm sig gal- lande.
Atmintstme, när det galkr niiimens det nllti !d, ait ' t om sta- f; Ö ~ i % ~ v ~ k ä Isa i k ansas i, ten.
genom någon Atgä~d plötsligt ingliper +öran$e p &amp; et &amp; arbebom~hd.e, SA måste den se till, * tt * de, som bli m a d e p &amp; de nya förhallandena,; hallas skadeslösa.
Jag an: iförde i min arïiikel som ex6mpel härpå, att
stalen.
sörjde for tobia; ksa.nbehrne, iilär to- 1~i1,ksrnoiio~ol~et införedies.
Och om imte frö- ken B. IGt, sig övertygas av detta.
prejudikat, ty cker jag, vei.k.li.gen, allt hoii denna somanar bonde 1iaf:t Itill~acik~gt 8.sk&amp;dn$iigsinateri:n.l för a ' lt.
iiiise, att min s; th~dpiinkt, ar berail1iga.d.
A t ski.1lig.a m ynidighe ' ker ha nfiniiligen.
y t h a t .sig om de eksonoaniska klonis&amp;venser~m av ett riis~drycks forbuid, och .dih4d h~a de som en sjalvk1,a.r.
sak i regel abgått i f r h a.tt s h t e n, skulle 1iålI; a dem skald-eslöw, som skullme hn blivit eikonoinisbt $i d3dd.e på f6rbufdie t, så~soiin t. ex. bryggeriägare, bryggerlasbetare, r e s h a - raaiigpensonel m. fil.
.Dessia personer hin an-.
turligtvis ingen h a t ~anstPallnhg niht aberopa, mer %n wxd 15ra rinn !oma h a, lodi- det a r val ii.nld8 ~ppr6r; ~uiide, on11 sLzte.n skulle ans:; sig ha .niiii~dlre: skyldi gh ej t inolt fli cik ' sk~olarn s 14- ar- rarinnor an mo t rusidryeksh~an.te~ing.ern:s. behare.
.
-.
NaturI; igtvis utgick jaga icke i ' frän albt det var nfigon samskild h jiartalbs 1ihl.het mo t k am m tema, siom gjonde ait t de kvliinn1ign k~o.rn !in:ilssioii smec1.1m~nma lf6rsumlii~nd e $llt ra tt,.
dLan ja g anltog, ad.t s iA pil l~äm~riaai ' orn~a~s dat bmoidid ' e p &amp; o f o r s t h d om vxd 1n.m kun- de hr,drla.
De nv konimissionens mecllem- niar, isom ~ r rik,sidiagsii~an o ooh som ha.
mer vana vild dylika uppgörelser, äro i delta fall inera nitt k4m:dna.
- Maon ide ha, förstås vd~at ha sitt alis ' ka~de förslag £orerht med s3 litet svkigliater och stf srnfi kostnzder för.
s t.2; len som nii6jligt, och diarför imte b ~ y t t sig om fiii~I !tvisa:n mot 1a:mu~:ii.nonna.
IMO t kvinnor anser nnaa slig t@ligent aflirii i diag kunna limid- 1,a Ii u r .siom hefs t.
D å j,ag v51 v&amp;, h u r w n n fl.iok+kolans 15- rnrin nor äro .a:tlt a1W.d k.om~niiia i sista ha.nid, kunde jag ju .hu klta, allt cllassa på 1ararinn.e: naotst iskulle vara.
; I ' i,k~a My.gisamrma i sina fonc1:ringar som fröknn !ma B~ergstra:nid och M.axLin ' och darfik .o ' f:fra; de j a g vårens dn.gnr ocli ni it te^ for nlft la-sa igenorm.
det digra be.
tanik~alnde t ocli s k ~ ~ m ' in i aztikd.
redan i. juni, eftersom jag s ' eid:a.n skulle resa u1rik.s och ej cimn; ad.e bevish mötet.
.
Lyckligtvis har!
": rarininmötet principiellt Piink t inatagi4 .mm~n; .a stånd punk t som jag.
10 - i deras.
u.tlåla.n; ule lyder: ', .M&amp;tet aliser, att i skol~konimissionens för- slag överghgsicanoi.dninga~ .för den nya I ~ o v e r k s o r g i ~ r n k L i ~ iake o ~ ~: ti4Iracklig m hänsyn tages .till # den puwranide Mrw5nqekåren:s be- nä ' tBg ?de m:sprak p &amp; m ekonon~iskt stike~- s$dlrd frainitid &amp; ter r e f o n v ~ s geno ?nfiöcmde.
Trygghet; att e.rhgl1.a ans ' ttil.Lniing &amp; sam ad- ju.
!&amp;: å ondinark s ' ba:t fl?
m:öj) igaist Ekviir- dig pL.t:s. bör ~~1föiisCik~rais sam llign vid sbdts- unde.mtöd &amp; priy.a:t.lIarove~.
ans ?aNda Ilara- riiïnnos .med.
fii ' ll ko,mpet:ms, som ined go,Ga vi tmnd ' tjanis4gjo~ %: huvudsa.kfigen i kJasser- rita över d e fö ?berad !an:de iinider minslt fein, ar.
.
Inskliankningen, altt Bo~dran på giar ?m:Ei en- dast gäiler dem, .som variit i.
ntjan; st i 5.
Ar, avser v~al 8tit hi$d:rta et t tilloplp.
i &amp; ta stund av .Iiärarianor scnn vilja toniimi1a i åt.njutande av gar ' mtin, men den invenkm.
e j, p &amp; den.
p.rin.cipi~elia - ståndpunk:Leq.
.
EmeUertild a r det a4t bekJag,a, att .fröken B: i .s ' Ulkt för att erklinnia.
det.
missgrepp hon.
gjoirlt.
.sig iskyId5g till ', och uppimunt~ '; ~ 1aaiwhno.ni:a afit f &amp; d ~ r t a t h t, Eoafaranlde.
fr,mhand:a.r i lsiltt l&gt;estriidande av lärarimior- nias anspAk ooli smiaidia !s.
den, som.
först - väckte frågan.
tili &amp; iv.
.
.
h g fÖ~ (3drar i alla - F d att ' " da: iii,a~mn ", mot ~kUmlmi~ssionms f örslag r o d m m u.
fram för &amp; t t, som fiiöiken B; föror.&amp;ar, vlaniba tlli, desis det visar sig, - ett k a r i n i i l o r anat sin vilja.
gå lediga.
Det Q r.
stf dags .clal S&amp;daln 61- nu den p~iaciipidla skilhaideii inellan min o d i frökm B:.s ~ ~ n ~ d p u n l - och klt, den a r mycke4: reell och e j - bero,enide p &amp; ria- got misstag.
&amp; edwn kmnimia vi titl dabdjbe-.
sk y l.In %~a rna.
Jag h a r &amp; lldeles ' Icrke förbisett, aitlt Lom- niisisiooen f öresl&amp;,r ' allt en del f.Jicksko; lliira- rinnor skulle f &amp; h v a ~ i d a s i bol; k ' skol,an dban genomgåenide ' av.
ett exitra a r; jag har blokt pApekia:t alt kanimiasi~onen ej \ i11 ge nagon generell: dis penis för amla.
att få.
s6.k.a sig till e. fio. %kskolan - ens som öv ergängisslbdga:n~d Till ylkranera visso citerade jag så gott slom ordagmm t .vad komnn !issionen y tlmt i denn2 frhga, nämligen att " mywdighaternia böra vid- taga .. åtgiirder som möjliggöra för de sikol: disti-ik,t som sd önska.
abt anisbtial,l; a dessa lära- ' '
i&amp;nor viid lfdkskolAns h 6 q e axdelning och i den ' e@hga.
folkisk&amp;Laxis Mgsta k ' äisser ".
alt ' det därför sku1.I.e lsii en u,pprycknhg för den, om flickskohns lärarinnor Stommo dit.
Lik,?
; &amp; a r det en fu %lk.omlig missupphtt- ming av vad jag saigt, n a r hö !k.en B. stror, att min .man.i !ng är, albt fick~sko1; m.s länzriiiu~or kkdle .G11:das u t till I.annd:sbygdens EolkskoIor, .utan jag m s å g t \ .aito.m, att dle som ha den högre utbilidningen skulle f &amp; stama i städer- n a s f o k s k o ~ o r, d a r hInesun,derv4sning mied förldd kan anvainidas, medan folki~kolms lä- rairekAr, som redan är utbildad &amp; t $ % &amp; - ahla alninen,, men inte .Lyckis förstii sig p &amp; den in- tensiva re underviisning, som möjEggörcs av ä n m e s f ö r, d ~ e ~ g e n i, f i h t a hrifid b o ~ d e flyt- tas atiitill lanidet - om nu någon förflyttning Mir nöid~rihciig, vilket viil knappast k a n bli fallet för mer an ' de yngsta av de odiut ' arie.
På d &amp; t skulle 6nö:diga kmpletlterjngskur- s e r unidvikas.
NwturEgtvis iiim- det ock ' s &amp; ban- .&amp;, 3 ' tt nAgna av fliclkak~okms 1~äraThnor få Iia pphts på lamdet - om ' också ej prccis i obygdden.
I detta s.a,mwLunh~mg plpkaide jag den tyd.liga paiitiskhet .till folkiskoliärarckd- rem fÖm %n, soun blivit begangen d ä ~ g e - nom, a t t man vid bevi1j.and.e av 16neregl:e- ning tvingat &amp; a iarove~kslärare.?
; tt under- .kasta sig villkor om förflythning i litindelse a v ~ k ~ o l a n o s i t n o r g ~ ~ ~ ~ ~ meidan t i o n, man för- s m e t göra detta vad foikskollamnnn be trafifiar.
Men det &amp; r kmske hhe för ment an.
Fröken B. beklagar sig över att de olika 1~ai.arkArma stå friimande och avoga mot vzrmidna, ooh jag inistiimrner gama hgri, .ty V ~ T skdfrtiga bör avgöws mad hänsyn till bai:nens bästa och ' h t e som eii mzkt&amp;id mellan 16mmkherna.
M m jag enå5te harvild palpekta, ?tt deit rs:aikmste niedle1 attt fram- kdla dy1.i.k.a kZirslor är att rnYol.
!d&amp;h&amp;enia försöikk a t t osaitti4:t gynna d m ena kfiren pi dan ahdrks bekostna:d, v i k a t skot$ i in5nga fall på ett ~ynn:e~ ?ligcxi ieklaliadt s i t t av v 5 4 ' ~baida .fio~ksk~o~a.m-e&amp;es:i !as&amp;.i~str.ar.
Vidare paistår fröken B, E &amp; jag skulle ha ~ f ö n ~ ~ I i a g a ' tt i t, s ' ixten skulle övirtaga utmaam- riingen av fulk:skbln.ns 2iiMre - för &amp; ' tt Ut- tare kunna garm.tena ~ ~ ~ l n i &amp; t.
n alta g pri- B., erudas ' t ~ ~ ~ ~ r i Nej,.
a ~ milh ~ o r fyoken.
för den sakens dl vore denna ändring hite behövlig, cha tens k s l l imin,gsskpl !dighe ' t km1
Nar jag.
tiinker på ~l ' olkskoitnin, .så a r det.
fr&amp;tö r d.1 t bnrnenls &amp; t till e n g (MI~l ?niervis-.
ning, ' som inltreesern:r mig, och d &amp; B?
.
&amp;.
&amp; i.
.
8.116 f~.un.s:6a * l ' er .fÖ iistng 1@l fiolik&amp;~o l $0 r- B.
.för: habtring.
Detla kxllin ' r m kök &amp; Men &amp; i ä r .det.
" nv.og.1i.e.t " nlot folkfikx ?an.
, aill; i !d.
Vlar och ein s !o~n vågar nin~tydia, att: f01k:si ok &amp; över huvud h g e t k a n " f&amp;-bPt ' t&amp;$,.
w:n+es ' g e n a ~ ~ t vm-a fo&amp;kskblefien:de -.
A hnin &amp; %onei wv f o l k s k: o ~ l l a ~ a r ~ o a c h dc-.
r; xs ~crfitersiagare.
Tcicka vet jiag k o p niissi~onq, d m haide falt t oddkr: dit bettrirzk1 @ folks kol^ aom!
tabu, och den +s f r ~ t n ra+- hit ' sig darefter.
Och 5mdå hm deit v~$t den, som givit f 0 1 k s k o l ~ dqt ~ ~ nvgiiramde.
gn-.
' d mbdtygel: s.om b o Lliernakoh, i d,e t aitt, den, G-.
ke~li~gen meid alitdekfi ii.kti,g upp,s:kizbtn !ing, qn-.
ser, &amp; t folkskolm, b&amp;ove~; @ e å r för a l t, I a m bri.ime3i vad I i ~ v kwma ~ k ~ liim-m in:ecl - på tvii .. Korinmisisione.n, troidide, att be-.
; l !anikmldiet m r 68 viil p~liti; sk !t t i l l r a f t a ~ a ~ a t t, t d &amp; skulle gå s o m .$n dansS a t t få genom- föct.
Nu hfa k l a s rn:&amp;d&amp;minrir tyd1i,gq ill- .clelq iappiait Iiurnoret, sddnm d e t @ sa$ sig a.:t t d e t inll.e.
giok a t t tllrunif~ igenom forslageit.
ol~eiyett, och dbFör .u tgjulh " de n.u * ii för- argelse över &amp;., en; $cilllda sá y21 ?om möten,.
vilka vBga bqsv6m d a i i med kritik.
Det.!
iiit n u vara.
d e m .sak.
.r ' ' n a r fröken B. Iimr sig 4iIl att i. Helitha;.
.s~yii skuJ !le Yara &amp; i ~I$d.d.ning, som liar f31 upp- @ f t n?
t försvara kvinrnor.nla8 r&amp;+gheler, an: gnp.a e n pemlon, clGrf6.r &amp; t % h o n gör gaH.ancie, .. alt, gliaiten h e r Gika stos skylidighet mo$ flick-.
.
som m o t orga.nisei;?
; de ar-.
.s klol ?,n:s ' 1ärarinii; or.
hetare att vicl en oni; oi.gn@s !at .. ~on håHa.
de+
HERTHA J.30 - ska.dd6i.m långt!
- dA gAr det sannierliga för GULL1 PETRINI.
Svar till D:r Petrini.
D:r P. fiordrar anellertid, n ' lt shtal " sör- jer " för samtliga I.ämrim.or, hALler dem " ska- deslöd " ' Hon frmhilller dia~vid såsom ex- empel shiens Pörh.allianidie gentemot tobaks- ar.betarnta vid sbatsmonopolets införande.
" Skad ' edös " a r ett myckld svävande uttryck.
Om någon efter d: ~ P x f r, ' 1 9 i ~ s b ä l skulle tro, att &amp; &amp; ten garanterat.
fö~sörjning av en enda tobakisarh&amp;are, a s han f&amp;Lt en likvär- för d l dig p h b eller, om dettia .är ~omöjl~igit, fmntird, \ sa a r dettia &amp; t fiul&amp;taiudigt misstag.
Stiiuten h m enidlast &amp; %agit sig att en gAng för alla utbetda en konlanit ensi3btning, som står .i ert vi &amp; sambmki d &amp; till vederbörandes ln~ecl ' eiåxskikomst och antalet hela verksam- hetsår inm tob ' aksintcl ustan, dock endas t till d.?, som haft SLzdigmraflde sysrsdsäbtning i.
iiiinst fyra Ar och vid moniopolets iikraftträ- dmde " icke erhAllit och icke kurimat erhåila ii5gorlunda mobsvanmde anstb~hing !h.os mio-.
nopolets utövare ".
Jag undrar, om särskilt .de iildre 3a~~wimionna skulle finna det m r r fö~delaktigt att eoi g- för alla få en kon- tamt summa i viss relation Wl delras tidigare uppburna lönebelopp, ä n att bli ganuteraide stetsans~lI !ning eller st,~tspension?
För öv- rigt GT ju i fråga om skdva.sen:d &amp; ej förasla- get något statsrniompol, och alla &amp; mrinnor ' .äro dessutom genast eller efler ~iåegon k m - plehtering km.petten; ta för folkskollan, diar det sthdig,t finnes fler v ~ h i n s e r an hela an- i ~ l t e i:ä~arIm.o:r i sxm tlsga enskilda sk o10 r.
Att ekonomisk t erhålla en " iiAgorJm ' dia rnot- svarande lansltällning " i fdkskolm bjuider ej helkeï p &amp; nSgon svA rigliet.
S~kdle f6rfa- ringssaltbet vid toba-k.siiionopol.eLs hföraiide raca möl lister, skulk de edt; hiingssokr; l11de Kirarimorna ha ett uppvisa, mt; t de icke i nå- gon EV d e o l i k slags skolor, tiki vilka deras kompetms beSbt&amp;&lt;r d m atit söka, kunnat erhålla en plats med minst sansma 16neför- m h e r de uppburit i de privdb skolorm.
Shben gkufle tydligen ej ge ers&amp;Mmkng, dar- för att Iara~iimam ej \ ille antaga någon av de eikonomisk.t &amp; kvä~diga phlser, som slodo henne till buids.
Ar icke m gmra.iilti av denna nnt f,ulls tämlig t värdelös '!
Då rediaktimen av He1:th.a med h5myn till det bqpä~ilsatd~e utrynriimet~ömk~$t eet kowt- fa; bbt .svar, mhte jag inisk@ä.nk~a mig till fiil jandae inlägg.
DA d:r. Pdt.rini lkilandmlr, a4t jag krS; ti.serat h m a s .artilkel i m a t organ än clar hon publicerat den, ber jgg fA påpeka, att inin uppwts ber3nd.e helra den d-lskussion, som - föstis i pfiessen och på ett par m6lteii, ehuru &amp; na ref4exbner av nn; turiIiga skQl hu- vudsdcligenl behimdlade u.
t t l ~ l a n i nngåeii- de # de sidor av ref~rmförsl~age ' t, som i försh r m e t kunde @ 11uais htirie ' sera Heritlias IS- sekrdis.
# r det .str~dan !de in04 den journa- lis.Liiska utitIrct !ten n tt göra em sammmfiattan- d e mo bkxi t ik av yt t-nm !d en, som k o m ~ f a r h vitt siki1d.a håll och vid iiågat olika tidpunk- ter?
Med nGtt uttryck, akt d:r P.
" russt iväg ", när hon &amp; rivit sin kritik, har jag endlaist ve- lat bebiiia inhi .fuill; a övertygelse, zbt d:r P. skrivi ' t " bom fidie ".
Det 5~ iake jag, soni ta-.
kar om " f6rvrängningd " ' For; tfiarain; de a.
e r jag föl jtaind.e pasdenide v,wa ert ' y g r ~ Unissbag ": ~t mot de ÖverbBvna anser nu kmniislsionem, &amp; t " staten alls icke har ndgra förpliktelser ", id$ ej rned ett ord antydes, att ' die, för vilka " övenbIrivenhelenYy har verkflnig betyidelse: idle gamla, d.e kllena, de, som e j 1.äimpligeii kmma amvänid ' als vare sig i sbats- eller Po.1.ksk.ola skola få shtspeii sion.
Natuvligtvjs ~ m s e r jag, a ' Ct s ' batsn Er skykdig, m~onal~sk t sky1ldig a !Y göra de ' CBa, liksom jag anser, ett den ar m o d i ~ k t sikyldrig drt till- ralLba&amp;agga hela sktdrefonn ' en, s &amp; atat whig- hekenna för alla l~äna.~mlor i unöjligste i n h utjiimnim, m e n jag h å h x före, att denmn .skyldighd genitemot var eilrskilld 15mInin.n.a star i proportion $i111 hemks tjanstar inom pni \ mt,gko.lm.
D &amp; a r icke v &amp; " i att fästa sig k ~ a och h v3d ett konwij !ttték~nIr1a1~d1es fönsikttiga fonrnderiing av mativen - förssh- För min dd skulle jag nase det mycket olyckligt, om maii med åber.ol&gt;ande av nG.mn- gen iiro dot viktiga.
H ' ERTHA 131 da prejudikat ansåg sig.
kuiinn avspisa pri- ~~~kol~e3; arari~n; n~o~rnia med vis sa ko ntanita su.nl,1nio.r, avon a n vil~lkmen fö.r ensiihtniag bleve libiera81are, så akt besIba~iunuoLsenn~ finge iiagon praktisk betydielse.
Genom en såidalii s1atsga~im:ti skullle b %de kolinmuner och pri- sjalv befrius vaitskolor f .. iksan~ staben fran det niloiiaI !iskia.
afis \.
; aii.e t att ofidila avwcklj.nge; ii på det basta s ' a; i; t ' hel med - 1i.ansyn 1il.l Iiarar,inin~oma,s plinoering d~e vom ju lad am gia.r, ?.ntleiicilde " skaxles- löshet ".
De t vore saikcdigen bålde bil- ligare och b&amp;kvlänitrrre fuir slaWn a3t g &amp; p5 ~afiu&amp;t:tmhgsB.njen mJen idet $r ej nog, antt %i- nm-jmi o ~ m i, bcspia ras a.rlEu.tsI öslre t ' eller få en ~tii1fäll.i.g exsa %tni.ng, dett vik tiga a r a tt n1:in gononngAeilide som c1:r P. s &amp; rik ' iigt f.muiiiliål- ler ifrAp, om foIk.k.sk~oban, " bmiöidar sig- illit orcclina f6r derni så, s t t de f l den undervis- ning, isom passar dem, vilikct deock i dll~iiian- het tonde kwnm, göms ".
i-n huru skiulle dshba " ba11ö~dla.nkle " kanniin iFor !niiligit gaim !iil.e- ras i bes lanii~rniel~ser, so8m ' röva a 11 il u i 4a.m r h - * STO rna?
Den utvidgade Apelrydskolan.
Den länge planerade utvidgningen av Fredrika-Breniler-Förbundets trad- gård.ssltola Apelryd.
kommer n u att re- aliseras, s e d m penningfrågan iintligeii
lösts.
Inom den-.-i+ir~.na.rmaste fram- tiden påbörjas ny- och tillbyggnader, och d.et ar beräknat att Apelryd skall stå färdigt.
att mottsgc~ den första tvååriga kursen under hös- ten 1923; .I denna kurs, son1 avser att utbilda lärarinnor i trädgårdsskötsel men även lämpar sig för de unga kvinnor som önska yrkesmässigt ut- bilda sig till tradgårdsrniistare, kom- ma 10 elever att mottagas.
För att vinna inträde ford~as att hava avlagt normal- eller realskoleexamen eller att kunna förete intyg om motsvaraii- de kunskaper i svenska, ma; tmatilc, biologi och minst ett frammand.e språk samt att hava.
dlvarligen ' deltagit i föi-ekommande praktiska arbeten un- der fackmans ledning i .minst två år i trädgårdar, darau ett år i handelstrad- gåid.
I den ' - del w .denna.
förpraktik, som icke avser hand:elstïaldgård, inrak- nas den tid sökanden eventiiellt delta- git i Apelrydskolans sommarkurs.
Sommdiursen kommer att som hit- tills fortgå från ' den 15 mars till den I5 november.
.
Med den utvidgade Apelrydskolm får Skandinavien sin första fullstäi~di- ga tradgårdsskoh för kvinnor.
Prospekt och vidare upplysningar erhållas genom Fredrika-Brenier-För- bundets byrå.
Till Minna Cauers minne.
Tyska väniner och beuddmre av Minna Cauer ha ~mh8l ' iit om phks .för mdlan.s !tåemde v4dj.m om bdmg till e.n grak- o &amp; minnes- vand ö \ wr fini, Cauer i Berlin.
Annu en gdng ropa Minna Cauers anhäng- are och vänner pd gemensam handling för hennes skull.
Som slutsten till hennes verkJ hennes arbete, skall ett synligt tecken resas där varest - hennes jordiska kvarlevor satts k i ' Berlin.
En ned på ~ a t t e i yrkogården zninnesudrd, som avlägger vittrtcsbörd om att kärlek.
och tacksamhet fortleva som.
förbli-.
.
vande verkande krafter.
Bidrag till vdrden torde insändas till N a t i o n a l b a n k f ii r.
D c u t s c h l a n d, Berlin C 19, Perusulemerstr.
24.
Konto: Eltrendenk~nal Minnu Cuuer.
Postcheckkonto: Berlin N:o 3823..
I v a n e r s n=; Alma Dzialosxynski, Charlotteaibu~g 2, Knese- 8-9; Regeringsråd Else Liiders, becs~tr~asse Berlin W.
30, Neue iHintenfe1dts; tralsse l?
; Murgarete Schurgast, B a h W.
62, Kurfiir- sten~ !t~as.se 97; Leonore Ilfarprete Sflenks Miinchen, Leop&amp;d; sl~~ '; usse 7; E.
M. von Witt, B,erkin W;.
62, Courbi&amp;restrajse 14.
FrAn F.-b.-~.- kretsarna.
M n 4.m ö # k r e t 6 e n h.ar varittdleni för- sila av .F.-B.-F:s kredsar, som satt L gång mecl lde, för övrigt just av Mn~hö:kr " e !Lis~s dfö- rande p &amp; hsurwitet &amp; ö ~ e s l q p a festema inom .lokr ?.lmdelningam, varvid man genom an- ordmn1d.e av något IockuinMe pbogrnrn sikul- ' le s6k.a ' dm m ~babdc ?irild.e pubs och p &amp; sa penningbidrag såval S t t f &amp; in vä1b:hövJiga till 4wdts * zms endkil.da som förbun ' dats all- rn5ninla verkslm:het.
1hfakn6.feskn 5gde rum # deil 19 sept.
i Kungspr-kens - itau~amg, pro- ~grmnmet upptog musik * v frunrna Agils Lindahi och Charlotta Lund \ vall, deklma- en en.- ti ' on lav fröken Vm * Fslemnxing m~~lit aktskomeni av (Hdena Nyblom.
Dassuton1 hzde lan försäljning av vä~defulla ' böcker arr- ordlmts och t+llfiiIle haide beretts hasm ' ö ' cl- i.,zniia .att göm f: ö a M a &amp; w fruktinkiöp.
D m h l f i i k Y Besöktta viimde sig i allo iyc- k ' ald.
U m .e % ' k r e .t s e n, .som tagit upp lan- ken p &amp; att s~mnla grunklplåten till en fmd för &amp; l: frandtida uppföranide av e %t AIderidoms- hem i Umeå, ha.r fagit Första steget @ l den- na plans d s e r a n x l e gemom an fest pil sen- scxmntam ar &amp; Maflfeservering i Döbdns park.
.Man koppas finna förstilelse f ö ~ och anslul+ng %iii f6re6age; t horn kretsar i UuneA d &amp; behovet av et t Alderdom~shem gjort sig sbai; k.t känt inom staiden.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Breaner-Förbwidet.
Redaktör: Ellen Kleman.
, ~örbundsmedlenrrnar .erhålla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prenuineration sker direkt genom Ekedrika-Bremer-Förbundets byrå; 48 Klarabergsgatan, prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- Stockholm.
Icke-farbrznd~medlcmm~r handel.
Pris för ostupplaga: ' /, år kr; 6: 50; ' j,.år kr.
3: 50; ' / år kr.
1: 90.
Lösnum- mer 65 öre.
~ e i k k t i o n och expedition: 48 Klarabergsgatan [I,,! ?tockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar kl, 7-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: k !.
11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
Frednha - Bremer - Förbundets Till allmiinheten direkt och till fabrikspris siilja vi DarnkSngor av extra 1:me wart chevreau ra n d. FJ d cl n (hnndmetod) 24 cm.
sk&amp;, ' skinnf.o&lt;riade med bak~em.
f ö r bildade sjalvför- s ö r j a n d e kvinnor Bxpedlllon:.
.
KlaraberBs ' $alan 48 .I1, Skofabr.
Partiiqcr, h. valtuqat.
10, ~ f o c k h ~ Till landsorten mot pastförskoit o. ornliyiesrati.
O B 4 /.
.
Ö p p e n endist tir da p r ' kl. 1 /, 17-l / J, fredagar l 1, 3-4.
Hetluft.
Diatherrni, Konstgjord h ö g l a n d s s o l, Massage.
~heiimatishi, gikt, nervsmartor, ledutbgutningnr och - stelheter, fi.ostukador o011 Mrjande.
.
lLlberdomsbr&amp;nd, nllm.
kraftnedsiLtAning etc. Riks10552 Barnhusgatan12.
Vardagarhdva-9.
.
dllrn.Br; 455BB ...
.
tnder somniilren i Södertllje: Vara S -- 4.
Tel. 1.250.
- I A.-].
10h1 V.löifiren &amp; k o I bast - renommerade specialaffär i siden- och kla,nningstyger Kungl.
: H~vle \ ~ersntör Riks 4 29 Predstalan 3 ~loekho~rn A.t.t.N.5048, pmver till landsor &amp; s ~ ~ n gr&lt;ifis i~a~ och franco.
I.
.
- IIUY~llllllllllWIIllllllllluYilllll~llllUYiIIIIIIIIII~~~III1III1~I~II !III1IIIiYUIIIIIIIIIl~YUIIIlIIIIIIUYiII~IIIIIIIiYUIIIIIIIIII~IIIIIiI1 ' IWIIIlIIIIlIimi - IIIII11IIIimiII - i N N E H A L L.
E - - - p.
\ - - - -.
k- - 3 Ett inlagg i diskussionen om skolförsl~get.
Av T / y r a 2 - - - j Ku !l !gren.
z. Ida Fal be-Hansen.
Av Valfrid Palmgren Munch- Pelersen.
.
Betzy Kjelsberg som S.
K.
N:s gäst.
- - - - - - 2 - - - - - Brewäding: D i s k u s s i o n e n o m s k o l f ö r s l a g e t.
Av Gulli Petrini.
S v a r t i l l D: r P e t r i n i.
Av Anna Brita - E i - E - - - - - E - - - Be,rgstrand.
Den ut.vidgade Apelrydskolan.
Till Minna Cauers minne.
g - - - - E - F d n F ' .-B.-F.-kretsarna.
- III~~IIIIIIIIIII~IIIIII~II~~~~IIIIIIIII~IIIIIIIII EN TREVLIG AVDELNlNG HAR ÖPPNATS A FOR PABURJADE OCH RITADE.
HANDARBET.EN SILKE I ALLA FARGER FOR VIRKNING OCH STICKNING AV JUMPERS.
BRODERSILKE, BRODERGARN, LINNE OCH BOMULL.
ULLGARN ALLA SORTER FOR S T l C K N I N G OCH VIRKNING i Stockholm: Barnhusgatan 6, n. h. Rikstel.
68 98, Allm.
Tel. Norr 82 11.
Tel.-adr.
: Sköterskebyrh.
I Byrån mottager sjukbud hela dagen; pr telefon även nattetid.
Föreståndarinnan träffas säkrast Ii9 2-1,!?
4. i Goteborg: Vasa Kyrkogata 5.
Rikstel.
61 87, - Stockholm 1922, Tryckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
