# ID: svediakorp-per2824
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,609
# sentences: 1,041
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


EN TREVLIG AVDELNING HAR ÖPPNATS A H A N D A R B E T E N SILKE I A I L A FARGER FOR VIRKNING CCH STICKKING AV JUMPERS.
I~RODERSILKE, BRODERGARN, LINKE OCH EOMULL.
ULLGARN ALLA SORTkR FOR STICKNING OCH VIRKNING I - r m m A- d 9 l L S S O N B LOMSTERHANDEL KLARABERGSOATAN 23 Ledig annonsplats!
111111111~111l11111llI1IlIIIIl~IIlIItI l1111111111111111111111111111111l1111111lllllllllllllllll Alln .. Tel. Norr 5l; L Rika Te ' l. 89 87 FORSTKLIUSIG~ VAROR!
, SMAKFPLL T ARBETE!
B / LL.
!GA PRISER!
REKOMMENDERAS I I 8 I r; --------- f I.
ADVOKATFI RMAN ANDEN.
.
STAEL VON H.OLSTEIN Innehavare: Jur. Kand. EVA A N D ~ N Ledamot av Su.
Adu.
Samf.
Riketel.
75 76, J u r.
Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VATTUGATAN Id, 1 t r, vid Brunkcbcrgstorg Allm.
Tel. Norr 78336 Testamenten, boutredningar, äktenskapsförord, familjerättssaker, hyr -- arenden, fastighetsförvaltning, juridiska uppdrag a v alla slag.
Även skrifliga förfriiningar besvatof.
r m Sverges iildsta.
största och Siden B Manu- fakturaffär Halmll liti id nyheter i mtonta urval)
Diskussionen o m skolf örslaget.
.
.
.
.
.
.. ...
Några reflexioner.
...
.
.
pressdebatten o m sli~olkom~&amp;ss ' io-: liyiilnorna ?.
Aven i de få stader, där det ' nem htiiiikande a r ' det en punlrt, .finnes.
gymnasier f &amp; flickor, Iiigga de som mycket litet berörts, ehuru den i Betyaande, .terminsavgifterna hinder: l.
min ' tinke af e a a v de viktigaste, nani-: vägen för måmga att fortsattsi studier;.
ligen d &amp; ' biide piincipiellt och.reellt na.
fram tiIl studentexamen.
-- Eril.igt ~~s~ollionimissionens förslag betydelskfblla oinvnndling statens stall- ' ning till.
flickorms högre skol~rtlsild skall de-t ta fulktandigt andras.
b e r - ming skiille undergå, om förslaget bleve .allt dar gossar få.
realskole- och g,ym- genomfört.
: Alla kanna vi till, vilket mxiebildning, skoh sam,ma möjlighe- - imderordnat st&amp;tsii-rtresse denn % litbild- - ter stå flickorna till buds, och dess.
; ning varit och 5nnu är; * Det a r karali- ufbm-U skola.
- flicklorna - kunna erhålla teriitiskt, att .den enda ' statliga högre - den.
siirsltilda bildning, som vi.tsordas flickskolan har högre termins~vgifter .genom s. k. nor~nalsko.le; ~oinpete~) s, p &amp; ä n de ' allmanna laro+erlken, liksom d e .så .gott som alla de platser, &amp; ir-.flickr 18 s m å.
gosskolor i land.scirte.n, som - skola .hu finnes.
Hartill kömrner, att öppiiats.
för flickor; ' utan att.
.nå.gön .sarnrealsBolari ' mera.
anpassats efter egentiig " hänsyn tagits till de senaes Y !i.i; ck.ornas bel~ov .och att en sarskiltaf6r rfieehov.
De snålt tillmatta anslagen .till .flick ' orria - avsedd ettårig överbyggnad flicbsko.lorn=r.
.
liziva visserligen ' höjts: till ' .sainskolan föreslagits för d a ' plat- undii " de sista åren, men förhållnnden~ ser; d a r mim: klia viinta, ' att fliekantad- .äro: i. avvaktan ' på den bebådade.
re- +et räcker till för en så&amp;m flickutbi ' ld- formen ' hel2.
och.
' hållet iiv pr6visorisli mhgs '.
aiiordnhide,.
i. allmanhet orter;, - Eár&amp;lPgr,.
IVil ka " svårigheter moter .det - som: nu .aJlde; les s5kna sp.eciel1 ' .utbil.$: .ej .för ' en $ficka, ' som e j kdmm.e:rp .från hiiqg ~a$.ifli.&amp;o,ria,.-: -:.
:.,: j .. J- j ".
:::: f;:!
.Ht.
ylälsftuerat: hem,.
' att.asl$igga ' stht -:.
:: &amp; fan: iykkes,:.; ay:en. '
lylaxid.
: .k \ !inn&amp;a 18Bi$Itexam&amp;r-0qli-~s1å in på de:n-ja vagkr, .hav &amp; frjrbisett &amp; itdjetydeJsef.lg$laa, j!
5 5.
~ 4- st.ii.&amp;p@n~: ellm snárt.blim ': dt$ för $rin Ci@&amp;:n: h0im.j s %iifiei: ?S; S.l.Qrl1&amp;@~,r-&amp;t. '
a ' ' e l.-:.
.
H E R T H A 102.
skaffa kvinnorna högre skolbildning blir fastslagen.
Sålunda har d:r Gul- li .Petrini i en artikel, där hon livligt anfaller förslaget, endast följande knappa medgivande: " Då det ju ar en akt av rättvisa mot kvinnorna att även flickorna komma i åtnjutande av sta- tens fria undervisning, ar darom ing- enting annat än gott att säga. "
På flickskolemötet i Lund den 12- 16 augusti hade man emellertid mera sinne för att uppskatta ovannämnda synpunkt, och mötets resolutioner an- ghende skolförslaget började med att mötet uttalade " sin fulla anslutning till.
det i statsrådsdiktamen och kom- missionsbetänkandet erkända kravet på att full rättvisa skipas från det all- männas sida.
med hänsyn till flickor- nas undervisning och fostran. "
.
Däremot var man på flickskoleniötet mera oförstående för de konsekvenser för det enskilda undervisningsvasen- det, som upprättandet av statliga hög- re flickskolor skulle komma att med- föra.
Det a r tydligt, att om staten tar sig an flickornas utbildning i samma utsträckning som gossarnas, så förlo- rar det enskilda skolväsendet en av sina viktigaste ideella grundvalar.
Vad har för hundratals föreståndarinnor och lärarinnor under det gångna seklet rarit anledningen till att de mot en btillräcklig ersättning och: o.fta under stora försakelser verkat i - flickskolans tjänst?
Naturligtvis.
man @ gånger, emedan ingen annan .verksamhet.
stod d e m: till.
buds, ofta kärlek t31 en- @ r- iiing, S O:.
var .naturlig förn en .kvinrxi,: ~ e t r otvi.velaktigt:.
för: iust: de bästa,: de '.
-- mest ideellt anlagda, även känslan a v att vara medarbetare i ett oundgang- ligt arbete, som staten sköt ifrån sig soni onödigt.
Med flickundervisningens.
för- statligande kommer den gamla flickskoleidealismen att försvinna och därmed ett mycket karakteristiskt mo- ment i vår svenska flickuppfostran.
Om vi också ko,mma att med vemod och saknad se på utvecklingens gång, kunna vi inte annat an glädjas över att o r s a k e n till denna idealisms nödvändighet blir undanröjd.
Men om man samtidi.gt begar, att.
ett avsevärt antal enskilda skolor - och dessa äro ju till Övervägande grad flicksko- lor - fortfarande skola f &amp; åtnjuta statsunderstöd och ett rikligt sådant, motverkas idén med förstatligandet.
För var statsunderstödd privat flick - skola, som bibehålles, minskas flickor- nas möjlighet att få åtnjuta statsun- demisningens förmåner, ty det är tyd- ligen icke tänkbart, att staten både upprättar egna anstalter och ger stora statsunderstöd åt privata skolor för samma lärjungegrupper.
För alla sta- der utom de största skulle bibehållan- det av en statsund.erstödd flickskola betyda indragandet ' av den planeradc statliga flickskolan på platsen, en ut- veckling, som ur kvinnosynpunkt sy- nies mig vara av tvivelaktigt.
varde.
Men bAde pi % flickskolernötet och p5 det kort därefter hållna laroverksla- rarm6tet i Stockholm uttalade man sig ivrigt mot Watsmonopol ",.
särskilt på undervisningens.
lågstadiiim.
Man ' Förbisåg alldeles, att: de klasser i pri-,
ats skolorna, som äro parallella m e d vill göra försök, att också ' ' få ut-.
folkskolan, för närvarande e j erhålla ' för ".
dem.
Statsunderstödda privat- direkt understöd, d &amp; förberedandé ing:~ skolor med dimissionsriitt och nor:.
.
.
., anslag ails okh.
.
de lägsta elementarsko- n~dskolekompetens hava vittnat om, leklass&amp;ia endast i form av tillägg att de fått möjlighet ' att göra bbde .. till.
lärarinnörrias löner.
DA lrornmis- lyckade och ' misslyckade ' experi- ' sionen ingalunda ' föreslagit förbiid nient, några även rörande en så hdig mot privatskolor, består " siatsrnono- institution ' som ' studentexamen!
Lig- polet " på det ' lägre stadiet dels i att g &amp; ' inte största svårigheten i .bristeii den icke st %su~derstödda undervis- p % lärare, som vilja något på ' det pe- ningel; å dretta stadium endast i dagogiska ' omriidet och vilkas tid ej '.
undahtagifall ' skulle få kombineras splittras av kampen för brödet i forni.
i samma skola med statsunderstödd av lektioner i privatskolor?
...
.. högre undkvisning, dels i att de Härtill kommer; att.
.
skolk6mmissio-.
privata skolorna skulle starkare neri ' föreslagit vida större rörlighet kontrolleras än för närvarandc och ' frihet inom de statliga sko16rh:i sker.
kfan ' har niehat, att dessa skol %n.
.
nu ' ä r rådande, " var.ige&amp;m värdét.
.
lor skulle " trakhsseras " genom ford- av nya org&amp;satioisformer.
och.
.
.
u; - ran pa tillfredsStällande lokaler och der&amp;ning&amp;eto&amp;er lättare kan prö- hygieniska ' an~rdningar,.
tillräcklig vas vid statens läroanstalter ".
Meii undervisningsmateriell, kompetent 15- den tän ' ker sig också, att det fOr &amp; q ' - .. ...
.
.
r&amp;perional och i synnerhet genom fö- ten: kan.
.
.
vara lämpligt.
.
att bnde&amp;ödjn reståndarens skyldighet att söka be- ' " en .pedagogisk yerlcsqmhet, som visat harighet for ' utövande äv yrkesmii:sig.
sig v a n därav i särskilt grad förtjänt skolveiksamhet.
' Men äro icke alla och som ibke har naturlig plats-inom dessa ' krav ' i allmänhettitis, i barnens statens ' organisation ".
Att antalet s&amp;-:- '.
.
intresse.och &amp; a; j en hel del privata, da ha.
.
icke ' ka; i bliv ' a ' vidhre ej statsunderstödda skolor, att de väl stort, framgår av det fiiktum, att ' de.
.
b&amp;iö &amp;?
försoksläroverk, soni nu finnas, &amp; g &amp;.
.
.
.
ju att.
skydda.
fri-.
.
r a - e t t ganská litet antal och att den Men det hiten, d &amp; ' piimta initiativet, möj- övervägande delen av pnvahkol~ ' rna,.
.
ligheten att göra pedagogiska for; flick skol&amp;^ &amp; som i allmänhet icke.
.
sök, ' säger h n.
Uniforniiteten inom haYa någon ' framträdande ' karaktär stksskoloi-na, " statens tliiiga hand ", ' bli ' obehövliga av experi&amp;nt~kolor,.
-.
.
.
.
.
förkvaver det friskt pulserande livet ginom statens " 6irihänd ' eitagande av.
inom ' skoloina.
För niin del ' tror jag, ' del; ' kvi&amp;liga ' ungdo; me &amp; högfe sköl- ' utb; id ' ning,.
: &lt; ".
.
.., ..,.
.
.
...
.
.
.
.,.
Jag ' am,; ' ich?
ha; &amp; r&amp;are % &amp; p s den ' li) i&amp;&amp;: k (jmplicer-+ o &amp; ' o&amp;-.
.
.
.
d&amp;bit &amp; " dé ' frågan.
.
&amp; iidieiidens ', ' ' ' ' ' a.
. '
' ' ' ' ' ' ' a.
. '
' ' ' t ' a;; ' - r ' i '
.. B som.
folkskollararinnor i alla ämnen där man in- ock.på.alla stadier.
såg, att en sådan preparering ibland kunde vara liimplig, franihölls med styrka, att en sådan.kurs.
.
ej borde för- laggas till folkskoleseminarierna vad skulle föräldrarna annars saga?
En resolution.
i- denna riktning blev emellertid lyckligtvis avstyrd.
På laroverkslararmötet tog sig hå- iiet mot folkskolan rent cyniska ut- tryck.
Folkskollärarna beskylldes för att uteslutande arbeta för sin kars in- tressen och ej för undervisningens och utdömdes som undermåliga över g.
Slagen riktades aven mot mel- lanskolorna.
En talare fann den av kornnii~ssionen föreslagna realskolan vara mycket lik mellanskolan och för- klarade det vara " ett försök till al &amp; manhetens förvillande ", " camoufla- ge ", att framställa den såsom nAgot s jaltrstandigt.
förslag.
" Vi skulle h:i litit dupera @ ss, om .vi antagit det.? '
Ingenting under mitt fleråriga arbete inom skolkommissionen .har så starkt övertygat mig om nödvändigheten a v Mitt.
starkaste intryck av dis.
att folkskolan blir en verklig - botten- Itussionerna på .de båda laermötena skola och föremål för de kalturellt blev dock den beklämmande.
kans-lan ledande klassernas intresse, sakkan- av hur främb.ande, avoga o &amp; okunpi-.
nedom, omvårdnad och ansvarskansl:~.
ga .de.
olika.lär&amp;kårerrw $å.fÖr varan- soin dessa IaramötenI d-ras - garning.
- Missaktningen för folk-,: Avoghet.
' mot folkskolan.
genom- skolan.
var mycket: 4raqt.radande, oc h stfömmar också en artikel om flick -- tog sig - på .flij&lt;&amp;ple+t$ vttryck i skoläns lärarinnor, som d:r Gulli - Pez: over: det-.
trini redan i juni - pu.hlic~ade i pres- upprepade, l be~&amp;.$pn? ?$er; ~;.
" kränkande " i att lararinnornq i flick-.
s e n Den ar dessutom - så fyl1.d.
av skolqrn+ .l+nde e v k a s .b vissa., - 11 be- grova .misstag ifråga.
om.
ko ' mmissio-.
ho ya genomgå .m,.
&amp; oq$ett,e~iings&amp;urs n-s födag, att- man .. djupt.
måste be-,.
.-t@@g6~a-.
k-ga; att, e n, person .. i för ..,.
' tt.:@i.
: $o.qpet~t+~.~q.tt ...
.
.
dir - - et@n-is.
lp,!
förlangni.pg i s ?mbavd - .med införm-.
.
det av .deil 6-klassiga botteaskolan: liksom det plötsligt påkomna ochj som det tyckes, &amp; got konstlade intres- set far studiemöjlighet &amp; för barn i d &amp; - .minderva~~iga folk.s.kolorna p5 laedsbygden.
' I föi ' higåelide må emel- lertid pkpekas den kommiina-la.
mel- lanskolans uppblomstring på botteii- skolans g; rund - på ett tiotal år hava nier an 70 skolor tipppattats - som visar ' ' det värde man på 1.andsbygden sätter på att - f &amp; behålla barnen i he.m- men s å länge som möjligt, aven olm studietiden förlänges.
Då man emel- lertid .på flickskolemötet klandrade: för studietidens skplk~mmiss~onen förlangnin~, innebar d,etta samtidigt en-.
kr.it-ik över samtliga nuvarande kvinnliga.
gymnasier och några högre samskolor.
För de flickor, som en- ligt förslaget .skulle fortsatta till stu- dentexamen; skulle ej nhgon förlang- ning av studjetiden.
komma ifråga, iiven om den av kommissionen föror- dade.
möjligheten av en spabbare .ge nomgång av folkskolan ej.
utnyttjades. '
r ven -
.
.
.daiide.
.
' stiillning.
rusat i väg och skri- vit en.
artikel titan att bättre satta sig ' iii i vad hon s k r i k r 8m.
Hon på-. '
står såliinda, att enligt förslaget ' " s f.
a t e i; a: I 1 s ' i c ' k 6 h a r n å g r a ' f ö r p l i k t e l s.
e r W umd de lararjiinoi, som ej kunna f5 platser ' i.
de nya statsskolorina.
Tvartom in-.
. '
nebär förslaget, a t t alla: iarahnnor: med en tjänstgöring av minst 20 år i klasseima över de förberedande,.
skul- le garanteras lön under alla förhållan-: den och om de, t. ex. på grund av klen l-ialsa .eller ålder nära pensions- gldern, visade sig olämpliga för nyan- ' ställning, pensioneras på staten ' s bel - kostnad.
Då förslaget ej kan tankas .vara fsrdigt till genomförande på fle-.
.
- ra hr och skulle tillämpas .. under.
' en .. I2iiig ö~ergAri&amp;tid, skulle sa - smånihg oin ' större delen av den.nuvai-ailde ' M- ten komnia.
a.tt t i l l h ö s denna kgtego-.
iinnd?
;: k ' unha tydligen l ä t t ' f5 plats; k o m h i i i i o n ë ~ ~ f ö r o r d a i att, de skola kun &amp; " omedelbart anstallas utan plit- sernas ledigforl&lt;larande.
Många av de från högfe semlnirierna utexaminera- * de lararlnnbrni äro på grund av sin a&amp;eskokbin ' ation: synnerligeri läm- ?ad;.
.
a t t.
tj&amp;nStgöra som fa~k18hrin- nor i den egentliga.
folkskohns högre klass &amp;: o d i folkskolks högre avdel- ning.
~ o k m i s s i ~ föreslår, k att - kominunk~na; kola få ' rätt att anställa ~ r i v a t s k 6.
l e l ~ i a ~ i n n + för &amp; - Hmnes~äs-.
ning i folkskolan.
~ n &amp; a lärarinnor - hava genom sin utbildning ocli för- Arärvide ' erhrenhet titan vidare ' kom-.
' petens att Sköta en.
folkskoll5ra " rinnas kinliga tjänstgoring i alla ämnen.
.. För, dein för ' ordas van1:ig dispens; så- - 1unda ' .gallimde befattning vid allt1.
foikskolor ' i ~ i ~ i t l i g e har i i $ommiss~o- n e ~ i föreslagit, a t t laiitrinnor, som ' ej - ri och bli garanterad försorjning.
J7i- ' okedelbart kiltide få .denna beliörig-: dai-e ' föreslås, att ' alla lärarinnor, som het &amp; h bom ' 6nskack begagiii sig av anstiillts föreden 1 jnii.
1919 och,soin den ' nuvarande ratten att genoinga ".
- enligt iluvhrande bestammelser äro - &lt;tt&amp;rig semi ' nariëkura fök studenter forvarva Sig gene- ' ' For statsanstallning.
.
, _.
.
kompetenta, skul- " och på d&amp;-ina ' vi &amp;.
' le, i all Litsträckning det&amp;-vore möjligt, ' rell kompetens, ' dels skulle ha föieträ- användas ' ' och sålunda - ha en v i s s de " till- dylik kurs, dels under vissa.
.
.. ' företradesriiht till statsplatser, aven förhållanden skulle kui-tria.
f % ratt att ' om &amp; - Wallning ej eller ej ' omedelbart genomgå kursen på.
en.
.termin.
.
D:r ' kunde garakterns deni.
" ' Det ar allts5 ~ i t r i n ' framstaller l emellertid saken .-.
e n del .av dessx senhr6 lärarinnor, lik- ' som o m " k ~ ~ n m i s s ~ o n e föreslagit n - so111 de Yngsta, so~ ?i.
kliu116 ' bli ' hänYi- kompldterin&amp;k~irs för alla, som vilja ' sade att ta platser på annat håll, i d e taga plaii i folkskoian, " .förbiser både.
privatskolor, SO &amp; .kolm&amp;.
att bestå, i den ~ ~ e c ~ e och l l a generella .dispens,.
.
.
folkskolans övefgY&amp;jnader, dar deras soih foreslagits, och framför som sitt.
fackkunskapik ' k ' unna koinma till sin eget förslaget, att de skulle tjänstgöra.
.
r i t, 6c1-i i folkskolan. '
.
De,.
som - äro soni ainneslärarinnor-!
.
:.
- utbildade s o m sinii-.
och ' folkikollära- ' Hon anscr ' på ' ett ställe " i artikeln, s. '
' ' ' e ' ' ' ' ' ' ' ' e ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' t ' - - - -
106 HERTHA a t t det ar " en besynnerlig fordran " att alls ifrågasatta en sadan komplette-.
ringskurs, men,.
visar sig i ett annat sammanhang kunna förstå, att Scke alla privatskolelärarinnor äro kompe- tenta.
att undervisa i Övningsämnen.
Ar det sålundz u n.
d e r.
a l l a f ö r - h å 1 1 a n - d e n självklart, att en språklararinna kan undervisa i folk- skolan i kristen don^, matematik och fysik, om hon ej sysslat med dessa iimnen sedan sin skoltid eller sitt for- sta seminarieår och utan den ringaste förberedelse?
D:r Petrini inser, att, om skolför- slaget genomföres, en del privatskole- lärarinnor .måste över@.
till folksko- lan, men hon sätter därvid som vill- kor,.
att folkskolans lärare tillsattas av statliga och icke korknunalz~ myn- digheter, så att " man ej utlämnar lära- rinnorna till det kommunala godtyc- ket ".
Det är ett litet nätt krav, detta, slopandet av en uråldrig tradition i fråga om .det kommunala.
självstyret, .som d:r Petrini tycker skolkommis- sionen borde gett sig in på1 Jag .tror visst, att refor.mer kunna behövas i f råga om den.
k o m ~ u n a l a lagsti ftnin- gen och att t. ex. @ n bestammelsc, som nu gäller för högre folkskolor, att styrelsen har ratt.
att välja vilken som helst av de tre formellt mest meriterade sökandena, kan tafia en ändring.
- d:r Petrini relaterar med indignation just ett fall, dar den p &amp; tredje rummet uppförda sökanden fick en plats och även fick behålla den efter.
regeringstättens prövning.
Bara i förbigående påpekas, att till innehavare av mariga andra befatt- ningar, aven statliga eller halvstatli- ga, icke alltid utses personer, som ur forniell synpunkt ha första förslags- rummet.
Och vad privatskolorna be- träffar, kunna dessa välja precis den de vilja ha, oberoende av i~tbildning och andra meriter.
De behöva ej alls anslå platserna lediga och äro full- ständigt obundna, iiven om de gjort detta.
Aven om.
en centralisering av tillsättandet av lärare i alla landets folkskolor vore önskvärd - vilket jag finner ganska tvivelaktigt - vore .det mycket egendomligt, om initiativet härtill skulle komma från skolkom- missionen, vars förslag redan för- ut innebar en Betydlig utvidg- ning av statens makt över lärar- tillsättningarna, nämligen praktiskt.
taget för all högre skolundervis- ning, motsvarande den nuvaran- de kommunala bestämmanderätten i mellanskolorna och den privata i de enskilda skolornas klasser ovan folk- skolestadiet.
De indragna klassernas lararpersonal skulle bli betydligt min- dre, oavsett att en del privatskolor med folkstolestadium alltjämt skul- le fortsatta att existera.
Att fö- reslå folkskolans fullständiga för- statligande för att under en viss övergångstid skydda en del privat- skolelararinnor för komrniinalt god- tycke, förefaller mig orimligt.
Tan- ken, att staten härigenom skulle kun- na garantera anställning åt alla pri- vatskolelararinnor, synes naturliga- re.
Men jag u n e a r, om lärarin-
H E R T H A norna skulle känna sig tilltalade av den lösning av placeringsfrågan, soin d:r Petrini tänker sig, iiven om den vore genomförbar?
Staten sltulle då.
.ha ratt.
att placera lärarinnorna i vil- ken folkskola som helst, t. es.
långt borta i oabygderna, ty, säger d:r Petri- ni, " naturligtvis n ~ å s t e alla vara skyl- diga att .ta de tjänster, som stå till buds utan minskning i löneförmåner, om de vilja lita till statens stöd ".
Det.
vore ju .ett sätt att delvis fylla folk- skollararbristen - det finns ju eller liar åtminstone för ej länge sedan finnits 2,000 vakanser - men skul ' lc ' den utvecklingen te sig lockande, iiven om lärarinnorna finge underhåll av stat.en under eii kon~pletterings- kurs, vilket i och för sig kan vara mycket lämpligt?
Vore det inte för lä-.
rar iniiorna f ördelaktigare, att alla, sta- ten, komm~merna, privartskolorna och Iiirarinnornn själva samverkade för att de senare i största möjliga utsträck.
ning skulle få fortsatta ' med ett arbe- te av ungefär samma art, de förut, ag- nat sig åt och detta i samma mån de I ä n g e ägnat sig åt de enskilda sk-olor- nas tjiinst?
Det förefaller mig som en stor iinderskattning av flickskole- lärarliaren, att man, anser tvångsåt- .gärder och 1agst:iftning i omfattande skala nödvändiga för att folltskolaii skulle vilja använda dess medlen~mar som lärarinnor, Redan på nuvarande förberedande stagium torde man kun- na utgå ifrån att de ledande .inom skolmyndigheterna i e t t par .av våra större städer äro beredda att via en blivande reform,.
omedelbart anställa - -- - - 107 .privatskolelärarinnor i folkskolan- Hur skola vi för .övrigt kunna begä- ra, att staten skall garantera försörj- ning ' för all framtid av a l l a lärarin- nor,.
n ä r privatskolorna själva icke en.s tillförsäkrat dem, som ägnat hela sitt liv åt en skola, en fast anställning vid denna skola?
Vi ligga ju i detta avseende f ullständigt under de kom- munala~ mellanskol~ornas lärarkår, för vilken konimunerna.
påtagit sig ansva- ret för a11 framtid.
Vad vi därför enligt komn~issionens mening, som jag delar, böra fordra av staten ar: ful1 garanti för de äldre lärarinnorna och hänsyn och billig- het gentemot d e andra.
Reformen bör ej genomföras i raskare takt ä n att alla svårigheter utjämnas.
H ä r kan staten bestämma, och skulle det visa.
sig, att lärarinnor mot .sin vilja ginge lediga, så måste vi genast, slå alarm.
Vi ha ju organisationer att föra vår talan, och vi ha ju kvinn- liga representanter j riksdagen, kom- munstyrelserna och folkskoIornas led- ning. '
% Men vi kunna även på annat satt underlätta.
övergången, genom att i högsta möjliga grad söka hindra ny- bildning a \ 3 lärarinnor för högre sko- lor (utom för lektorsbefattningar:).
Om staten icke tar initiativ därtill; som jag fövslagit i en reservation, kan ett ' upplysnin&amp;rbete på privat väg göra ofantligt mycket.
Det .. .k.an synas osympatiskt att på det.-sättet bojkotta sarskilt ' .de tre privata högre ning efter en omorganisati~n.
i.
alla.
- HERTHA k08, fall skulle tarva ' en omläggning, men det vore ju en fråga av jämförelsevis liten.
' ekonomisk räckvidd, om staten ingrep till deras bistånci, om därige- nom ' kunde ' .vinnas den fördelen, att de.
.redan i tjänst varande lärarinnor- i i ej ' behövde.
konkurrera med nyut- .hildjde ' vid - vakiiiser i privatskolor, mellanslioloi,.
högre fo1kskolo.r och andmr ' folkskolans överbyggnader,.
i den man de ' unga Meve kompetenta till - dylika platser.
.
.
- .. ...
.
.
.
.
.
.. - .-, -.
- - t- s - Om avvecklingen vid ett eventuellt genomförande av skolreformen sälun- .da skedde försiktigt under allas före- hade samverkan och så vitt möjligt enligt lärarinnornas.
önskningar, ar det ganska sannolikt, att genomgång- en av de " kränkande " komplette- .ringskurserna i sällskap med studen- ter på.
folliskoleseminarierna skulle besparas privatskolelärarinnoma och ' konimissionens reservutvag på d.enna punkt bliva överflödig.
3 - ANNA BRITA BERGSTRAND.
Utan tecken till trötthet lyssnade hon till rapporterna från de skilda sektio- nerna, ' geno ' n~gick ' listan för dagens förhandlingar, klart och redande och h e d det rätta ordet i den rätta stun- den.
- ' ett omnämknde.
i Herthzs sista num-.
mer.
' före.
somhar &amp; kunde medhin-.
.
nas.
De ' ~å&amp; &amp; måniderna ha inte förtagit intrycket air a t t hennes hort- gång betydde sorg för rankr rikes kvinnor och att nied henne en bety- .aand ' e persbnlighet gått bort .. '.
s.
Tjugu år tidigare hade hon varit med om att bilda det franska natio- .nalförbundet, och alltifrån den da-.
..: Jag såg henne ' sist för - två år sedan.
gen,- då det under ' $&amp;verkan av mrs .D &amp; satt hon '.
.
på s &amp; o r d f ~ r k d e ~ l a p t H s May Wright Sewall ' kbm till, ágnada.
...
&amp; ihn&amp;&amp;s I \ Tationalför- hon det sina basta krafter.
Sedan Fizinskii &amp; nkls årsmöte i ' paris; en åldrad ' kv ' in- Sarah Monod bort 1912, hade hon stått som dess främsta ledare.
Nar hon tog det ansvaret p &amp; sig, var hon sedan länge ett känt namn inom socialt arbetande kretbar.
Som ung nygift fru, då bosatt i Havre, hade hon börjat med ren filantropisk verk- samhet, 1870-talets form ' för att göra nargot- .f &amp; d e mindre i&amp;ituerade in- ~e
.
.
.
.
- - " .. - intle förinå&lt;gt~ ': &amp; oj:mn&amp;:~föt; +aa~~.~,o f&amp;c,.
...............
6 % samhallet.
F 6 r ni; &amp;.
a.
.
.
~i,iegfiii&amp;d.
.
va;.
.
.
.
.
.
.
- .,,.
,.
: - .l ~.
: .- det - helt ' haturligt att.
debia verksarh- ?et %, ' hyru ' det: hel, &amp;.
,.
a ~ l.
y.
i Hennes ... @ adje.
: var obe; k&amp;~i~,:~nar.
: hon; .fick het efter.
: hand ' vidgade.
- $ig.
till &amp; &amp; alt arbete och.
att ikt!
diirvid vzir ' kvin- höra vilken stoizirtá.d, succ&amp;s.
det varit,.
sta- nornas-.
.förhållariden.
.
.... 11 &amp; speci- - och nar 1; ehjes YBri!
.
.
.
.
.
,.
och.
.
.
.
.
nii+ ' aSt '.
.
.
.
' ende:.-.&amp;kdhjalpaw i., kvin~oSaksarlje- ellt ~ ~ s s l ~ &amp; _ m. '
Från ~ d.
att ha star-.
.
Aviil.
.
.
de. '.
Saiit&amp;croiX da .. tat e n.
h- ' rad inrättnirigar för arbe- ' tet,.
h.
: me terskors I ' h j Q och.
rekr&amp;vti &amp; kom .gen diirpii- besökte.
: henne, mir det med hon .med logisk ko:nsekven ' s frain.
till &amp; t av.
' gladje .lysandeUarisikte hon tog.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
' iind &amp;.
.
&amp; &amp; et i i i kom- insikten '.
&amp;.
.
i att k&amp;nornas sjalvi emot .h&amp;&amp; &amp;.
. '.
: ' att lyckas!
: - Mera .an någonsin stallning.
och.
. '
arbetsförhållanden m &amp;.
ma.
.
.
.
Iriinde jag da, säger m.:Fe Avril de s te omändr&amp;, att samhället.
inte givit dem den p1ats.de hade ' rätt.
att .fordra.
Sainte-Crois, absurditeten - i att bevil- ' kvi ' nl.
: a ' ~dken -.
n&amp;n ' .. so~ri.
helst ' rättigheten.
h m var färdig " med .att.
bli ' .den.
.
.
.. _: j t t n@+&amp;ki i d+t,.offent~iga, ' när ~ o f ~ i g ö t e ~: &amp; insikt~fkilla?
~s.
fasta, och .... - - energiska .. förkämpe i Frankrike som utestänger .. l$vinn~r sådana som hon.
- ~ k e n i det ikernationella kvinno- hon förblev in i sin sena ålders dag, och Franska Kvinnornas Nationalför- saksarbetet stod m:nie ' Siegfried alr- bund hade vunnit en betydande och tivt verksam under en Följd av &amp; r, 1914-1920 var hon vice ordförande.
verkande kraft.
.i I .. C.
W: Det.
säges om.
mame Siegfried att Det a r lyckligt nar ett så stort tom- genom det lugna men osvikligt fa&amp;a - &amp;; tt " &lt;arp&amp;.
hh6n .fördb frami siná- k ~ % y - rum, s.om det .. m 5ne- Segfrie8 1aInniir ' på réfor ' mer a v kvinnofnas ' ställriing: efter sig,. '
k a n fyilas., .med i5go.n:.
var- hon; på ett alldeles '.
speciellt satt.
lyt- .dig ' den borfgångiia.
,.
.
I. sin!
sorg och kades vinna gehör på håll, d.ar man: saknad '.
" kunna - dock fransyskorni - rinnim ställde sig avvisande mot allt skatta sig lyckliga att: d.et::Iar: mihe &amp; ad kvinnororëlse~. "
hetke.
.
Hennes ' an-: Amil de.:.
Saint-e-Croix son1 trader in -.
märkningsvärda ' talarbegåvning ' lär på: m: me.
Siqfrieds: plats; ' .. * .. - ...
.
.
.
. '
':.
EJ~LEN. ' KLB-MÄ~~. ' -.
val också .gjoft att hon * vann p o s e -.
ly ter.
.
I fransyskoi-nas segslitna kamp för d e politiski i-attiglieterna tog ' ' hon ' er1 Internationella ' stiidi&amp;ipkndi&amp;.
ivrig ' och varmt %vebtygad del.
Annii .in i det sista,.
nar den stom .deinon- - stration ' en i Sorljonne för ' den kvinn., - liga rösträtten i ' våras gick av.
stapeln, sai- hon med hela ' sitt hjärta m ' ed i t 1 ' 0-n ' - - 6 F.
.u %.
i. i. t y .. W10 n; a ' n,.
.
.&amp;-s.
d e n stria Som fördes, ' och ' farligt Sjuk.
.
, &amp;; ilan ila- kko; iii:rnit.
: &amp;, 4i.-:hit ": ba asom - hon var, kund.e ' hon den daget1, f 1- sa: r O .. ' s.
.
. '
' O ' * ' ' ' ' t ', ' ' ' + ' &amp;, j ' .s
, 1.1.0 HERTHA .-.
mm d e ski1ld.a kvimliga skadmrrikema i be- fordr&amp; &amp;.
av deras inlbördes iiiltressen.
Den ska pii grund av sina, kvalifikationer utgick s0.m viimnare i en Itavling vari de nnanga Iiin- dennas och de sbona kul turiiänidemas veten- ' engelska grmen, B ' r i i t i s h .F e d e r a- ti ' o-n o f!
U n i v e r s i.
t y Wo- skapskvimmor deltogo.
Doktor Rydh kommer m e ii,, s:ta.rtzde idse t in~temationella kam- att tillbringa vintern i Fmnkirike.
ratsik~apet mad .akt samla in till ett stipen- Emellertid h m m m redan en p h klar dium, 6Pgangligt f ö r anisöikning W meidlem- för att samla amedel tiU ett nytt internatio- marna av varje ' d.et internationella för- neilt stipendium.
Metningen &amp; r mtt i h ö ~ an- t buade t ansluite t lands k ~ i m l i g a a akad~eimiiker- ordna en stor h s a r i Lonidon, till viJkcn de förening.
I s o m a r hiar stipcn~d %t, 300 eng- o ' li ?ka ländernas f ö r i e h g a r s k d a insä.nida bi- ehkn pund, uidelats - och g&amp;Ft tik1 Sverge.
drag, sarskat, tänker man sig da saker som Doktor Hanna Rydh, vår kvinn1ig.a arkeolog, atgöra prov pa lanidets hemsltijd, och de h a r erh.åll$t det f ö r i !dkia,ncie av s !tuidier i penningar försäljningen ev dessa inbringar Fmnkci kle av .f ramsk ' mkreologi, specielit skola bilda det nya stipmdiet.
För sven- fwn.sk stenålder.
skorna &amp;: det givetvis just n u, en sarski ' ld.
Stipendiet var öppet f6r $a vetenskaps- .ho.mÖrssak aiti bidraga aned att rik4 tilPsk.ot-t.
grenar och ganll.de .stu.dier vid universitdt i För insandingen hi %r svarar sdk~etmmen i annat Itand än sölkandens eget, men utg6r Aiknd,emiskt bilidade kvinnors förenings inter.
ingen £ond, ukan var en en~g&amp;ngssumma.
Vi nationella k,omrnitté m. mQg.
Astrid ~ ' tiirzea- ha ratt att känna oss ' stolta över a ' tt en sven- Becker, R~os1agsgata.n 25, S4ockholm. '
' v id åttiotre Ars ålder avled i Ber- lin.
den 3 augusti en.
av.
Tysklands främsta kampar för kvinnans rättig- heter.
och utvecklingsmöjligheter: fru Minna Cauer.
Den unga generation, som numera i de tyska " fristaterna " iiger obehind- rat tillträde till alla slags bildningsan- stalter och yrken, avger .sin röst vid valurnan och får sitt arbete värdesatt enligt ungefär samma principer som männen, agnar nog sällan en tanke &amp; t.
.
några få med- den hårdnackade kamp systrar.
för endast ett par decennier ' sedan inom det mäktiga kejsardömet ' förde mot okunnighet, illvilja, fördo- mar eller likgiltighet.
Och likväl skiil-.
.le segern aldrig vunnits utan " före- - gångerskornas " djärvhet och uthållig- het.
Vid Minna Cauers bår träder osökt en livligt erinran om dessa emot OSS. '
Som mogen, erfaren kvinna, utrus- tad med omfattande kunskaper p &amp;, snart sagt alla omraden, sl6t sig fru Cauer till denna första lilla modiga skara.
Hennes viljestarka personlig- - het, outtröttliga energi och vidsynta blick ställde henne snart i främsta le- det. '
Dittills hade Leipzig varit den spirande tyska kvinnorörelsens cen- trum.
Där hade å r 1865 " Allgemeiner deutscher Frauenverein " bildats, dar levde och verkade Auguste Schmidt, Luise 0tto-Peters,.
Henriette Gold- schmidt.
Först genom den av ' Minns
H E R T H A.
....
.
år.
1888 grundade föreningen d a ~ n e n.
med de.
" berömda- ögonen: ', " Fr~uen~volil " blev Berlin kniit- .som så val.
kunde ordna,, s a m n ~ a i i ~ å?
- S prinkten för arbetfl inom hela riket,; la eller, utjamm och med storsl~gen och darnied vanns för sskeii ett bety- självförgätenhet tog p å.
sig dagens delsefullt uppsving.
på ' samma gång tunga och hetta i tjänsten för den sak, i t vilken hon invigt sitt liv.
Till att.
representerade fru Caiiers krets en ny och radikalare riktning, så till vida göra, full.
rättvisa åt Minna Cauers som den också vågade sig in på soci- personlighet, åt I~ennes eldsjäl,: hen- alt och politiskt område, under &amp; et att ne; glödande hänförelse i kampen för kvinnornas strävan dittills nästan ute- sin övertygelse och fasta tro på kvin- slutande avsett imdervisning och yr-.
nans " plikt " att fordra likställighet kesutbildning.
Snart ägnade sig fru med niannen, hennes varma h,järtn Cauer hiivudsakligen åt socida intres- .och starka intellekt - därtill behöv- sen.
Hon organiserade bl.
a.
" Rauf- des dock en mera.
opartisk penna an.
.
,.
:.
f t.
.
, i marinischer imd !gewerblicher Hilfs- Lily Brauns.
verein f &amp; weibliche Angestellte ".
.
.
Kring.
Minna Cauer - uppstod .i.
* .det " Madchen und Frauengruppen, f u r offentliga livet ej sällan.
splittring 0611 soziale Hilfsarbeit " etc. och redigera- partitagande.
Detta.
berodde.
natudigt- de under många å r den inflytelserika, vis delvis på hennes frimodiga upp- aiisedda tidskriften " Die Frauenbe- trädande och oin~itliga fordran wegung ".
Och slntligen var det till iippgivade av allt eget, n a r - det gäll- stor del på hennes initiativ, som en de genomförandet riv en idé, iilen förening för kvinnans politiska röst- .dock huvudsakligen.
.på de synnerli- rätt år 1902 uppstod i Berlin.
.
gen svåra förhållanden,, under vilka I sin markviirdiga roman " Memoi- speciellt den ' tyska - kvinnorörelsen ren einer Socialistin " har Lily Braun haft att arbeta sig fram.
I privatlivet skildrat Minna Cauer (Frau Vanse- var.
fru Cauer en sällsynt iilskvärd, low) och sitt samarbete med henne hjärtegod och fin dam, som alltid tinder 90-talets sociala stormar.
Fram- omltring sig samlade en utsökt krets ställningen är visserligen högst ensi- av framstående .personlighetet.
Ge- dig och.
försöker med påtaglig orättvi- nom sitt intensiva arb.ete för pacifis- sa,inhölja fru Cauer i vardaglighetens tiska intressen.
hade hon dessutom slagskuggor för att låta.
författarin- förvärvat sig sympatier och vänner i nans eget " heroiska " vasen lysa så alla länder.
mycket klarare.
För den, som känt När 1918 airs.
revolution .så plötsligt Minna Cauer och någorlunda förstår tillerkände den tyska kvinnan full po- att läsa mellan raderna, målar emel- litisk och social rösträtt, drbg sig Min- lertid Lily Braun ofrivilligt ett i flera na Cauer tillbzka från all offentlig avseenden träffande porträtt av deii verksamhet, och hennes tidskrift,-, ' Die temperamentfulla, eleganta, vackra Frauenbewegung ", upphörde, erriedail: Caiier ' 111.
-. '
'.
,
d e n " nått - siit ' egentliga ' a n d a d i ".
.-Naturligtvis ansåg fru Cauer icke ar- - ' betet för kvinnornas viktiga, mångsi-:: diga. '
uppgifter inom samhället vara.
: avslutat men vid sjuttiosju ars ålder: kunde hon dock n u lugnt Overlämna.
: ledningen åt yngre krafter.
Under de sista aren lät den gamla damen eri- .dast undantagsvis förmå sig till att ta- .la inför en större krets, sasom när ' hon " förra vintern i några fascineran- .de.
föredrag berattde sina " levnads- .minn &amp; " för en.
utvald åhömreskara.
Mi ' nna Cauer var en klar och stolt natur, som målmedvetet +gick sin * väg ' Era.måt nled blicken riktad mot ' höga .:ideal.
I hennes långa, handeiserika .levnad speglar sig en viktig epok av tysk kulturhistoria och själv har hon:: en gång - i sitt tankedigra verk " Die - Fkm im neunzehnten Jahrhundert " - sanningsenligt karakteriserat dess innehall: " Arbete, infet annat fin ar- bete, - försa kelse p6 försakelse, sorger, strid och nöd - allt högre uppåt till det slutliga målet, dar.
ren bergsluft .omge vandraren och dar han hoppas ' ffi överskåda varIden för att fatta deii.
som helhet ".
.
egen kamp för sociala och poilitiska rättig- heter, och att QrBn allra högsta, I.telQaste ort .e tt direkt uttalande för röstpättsSträrnndm en gAng gjorts.
Vid sista inrt.ernaiionelh röst- ra tt~kmgressen, i GenBve 1920, skickade ävenledes den anglikanska katolska kyrkans '.
överhuvuld, k~anddin ' d-a~sk&amp;iiskopei av West- minster, sin kaplan, father Haii, till Geneve ~ Ö T att där, i $ävlan med miss Maude .Royden som hoX högmassopre; dikan i .Cd- vins arevördiga gamla katedral, samla de h- tobkta trogna i Genhes kato.lsk !a k y ~ k a uch.
nied sin valsignelse inviga dem till rösträtts- kongressens mö !dor.
FuHt opartisbt h m man ep.dlerti.d ratt att saga ett father Haall gjor- de isig (skäligen mkrekt i jämförelse ined ' iMilPde Ropden - men det ar en annan his- toria!
Kyrkans hPlning invenka i na ' turlig tvis.
omed:elbart pA de katolska kvinnorna s jaha, och vaid mean nu om d m har stt anteekw a r aht vid den av det internalio.n+a katolska kvinnofö~bundet d e m a s a n m m i Rom hall- &amp; klongressen starka ~ t t d a n ~ d e gj.oiid-es n för kvhhomas sikyldighet akt kanna sitt moralis- ska, ulmasr i avseenide p &amp; aven offentliga nn- gelagenheter och att deras plikt vore atst ur m,on, ?.lisk och religies synpunkt stitta sig in i lagstif tningsfrAgor samt k4argOra För sig a tt de iiven bonde ha ratt a &amp; in~erka pil valet av .deni 5o.m representera .folk &amp; i den la.gstiftan- de församli~~gen.
Dessa uttalanden gjordes u t a n att fiörbuind.et bar d-en kvinnliga rös ' t- rä ' tten ph sitt program.
.&amp;&amp;.r1igtvk lag kiirnpunkten .av, det hela i ...
.
det uttalande som ' ocksg gjosdes, att förbun- kipng; 16 aug.
1922., det i-m&amp;g a t t.
k \ atol.sika .kvinnor inte b.orde BEATRICE ZADE.
ställa, sig vid s i d m o ~ clän~na h den makt, som röStrat,ten ger, ht personer som imte eddast,.
.
kunna bm-kia den i fienbligt syfte mot de ka- toiska prjncipernä ut.
Sven mot dl kristen, .moralisk och socid Ask&amp;dntng.
- Den eviga %triden om mänskornas sjalar, flyttad h D; rq ~ v j g.
Det ä r ingen ny- avm pA politikens omrhide, ty trots uttdan- .het akt den katolska kyrkan, pipaslig ' son1 dets sista ondvandning, ar det tvivelsuban som i den direk t ut- .jdeh:.
@ i -- övrigt alltid ar, fatit ' ögonen upp för.
s m m a inre mening taiade .fruktan för att de ka:to ' lska principer-, att d &amp; .kan - ligga fara i a.bt de ka:ldska kvim.o-.
ej.
äro med i de t socilala uppv~ak- Qa.
inte finge i full ulstriickning .göm sEg sal- lanad e.
' nantd.e, söm tagit sig attryak i kvinnornas. '
' Kringblick.
&amp; &amp; ie '
uiied.
.
.
.fön-2ttan8d:e - av vissla g.uuds-.
p ~ 5 ttjtjanst s tjiinister, dop, vigslar O. .S.
V. i tur m e d d e .a !nt$ra pi @ te-a. '
por ' sjL19- och f altigi&amp;~ &amp;;.
.
.
h k F.;].
.Pfi.s t &amp; - sj %t eget idistri ' k t, och Imn H r .sky; li&amp;g &amp; t anecldeli kon fi~ma~ti.önsun~der \ nis -- '.
.
..,.
.
.
.
.
.
för 200 år sedan.,.
.
O mutlig logik, vaket verkli&amp;etssin- ne och genial blick för det komis- ka samverkade hos Ludvig ~ o l b e r g till en, med hänsyn.
till radande Pörhål- ~t landen.
t.
~ l i k ~ i ~ i.
l i ' rev.olution~r åskadning i fraga om kvinnans stall-.
konventioner., ' ni &amp; .. D, e .pri.noi6er .. och som båsad ?.
i n kyinnoTna iriom.
hus-.
lighetins inhägnad ' 8ch böjd?
... t.
in,,:,.
hela,.
.
. % deras - livdopp.
inom en kretsgång av ' e; iii; formti:g., ' ~rsleii6rianiiness~ga.
: sysslor;.
hade för Holbe?!
varken .. - mystisk.
l ?,dgd .. eller solid v,erlcligh~&amp;sgrund.
.
I sja mpposition mot.
- det vededagna.- s.&amp;nade,:: Hqlbeg icke vid,: a-tst - .sätta,.
.
yanröydigg.
.. .friigeteck+ -.
f6r.dessa prin-.,.
c i ~:.
r.
ech -.
.
; kqqventiioners~,.
.
.
...
&amp; .ehQ~ig.
@ &amp; ~ ~H %IX: &gt;,N- att r e @ ~ a ?n) - +$ivet. '
e,
stall * dem till åtlöje och utsatte deni för öppen drift i " Zille Hans-Dotters Forsvars-Skrift for Qvinde-Kiönnet ".
Han uppställde gentemot de &amp; i be- skrivningen av Nils Klims resa, i po- sitiv form helt motsatta principer.
Georg Brandes gjorde sig med allt.
skal i sin bok om Holberg av 1884 lustig över det tidigare 1800-talets.
.
.
massiva oforstående för Holbergs Zil- le.
Så framdrog Brandes hur J. I,.
Heiberg 1830 avhancllade de fall, dar Holbergs lilla skrift a r ett inlägg för kvinnans emancipation, lagt i Zilles mun.
Företalet, som ar skrivet på prosa, innehåller ett fingerat brev från Zille till " Hans Mikkelsen ", d. v. s. Holberg.
Själva skriften a r av- fattad .på lättflytande, kortradiga ver- ser, dar Zille berättar om sin barn- dom, sin .lashåg och sina slutligen lyckade fö&amp;k att få föräldrarnas tillfitelse att .tillfredsställa den.
Bre- vet i företalet är daterat den 13 nov.
Holberg ' enligt Heibergs iittryckssatt 1721. '
' " satiriserar över mänsklighetens sto- ra intressen, utan att hava uppfattat dessa.
i.
deras idé ", och bland dessa nämnde Holbergs " paradoxer oin fruntimre- rättigheter ".
Annu dråp- ligare fann Brandes - och man mås- t e ge honom .rätt - en på 1860-talet uttalad förmodan att Zille Hans-Dot- ters Forsvars-Skrift var " en satir pB kvinnolärdom.
och en parodi på för- svarsskrifterna ' .därförn.
I denna tolk - ning, som L, Dietrichson d&amp;, på 1800-talet, gjorde sig skyldig till, såg Georg Brandes 1884 ett markerat ex- empel på " huru man under den peri- od, som omedelbart fö&amp;går vär egen, Iaste fram sina egna bornerade favo- ritmeningar ur alla de stora klassiska författarna, till och ' medt så.d&amp;na som med klara ord hade hanat dessa sam- ma favoritmeningar ". '
upp -- I detta sgmmanhang a r det nu muntrande i fråga o m utvecklings- m6 jligheter att minn &amp; vilken upp- skattning Och ' vilket sympatiskt för- L. DletiichsOn pi$ 1890. '
stående tdet ägnade &amp; ii cahiiiii Coiieit?
-. '
Jeg Jeg End Jeg mppe fuld var otte Alar, vilde vide meere A B C log Faid-er vor, lyst Ek at Atuidere, ' börjar Zille sin berättelse, som a r kombinerad med ett resonerande " försvar " för kvinnan.
Hon ' tog sin Ear om halsen, då han var vid gott humör, berättar hon, och sade ho- nom, a$t om han bara visste vilken fattningsgåva, " Nemhed ", hon hade, skulle han spendera henne " en Do- nat ", d. v. s. en lärobok i latin.
Jeg sagde:: lad min Broder Frank, Mit Pund gom ey hm hde, Til Bogen ingen Lyst og Sands, h d hnm i min Sted spinde.
Då Zille avspisades med svaret a t t, detta skulle vara att vika ifrän natu- rens vag: " Han h e d e r Frantz, du Zille ", föreslog hon, som liimpligt att man late bli att ge namn åt barn förr an de blivit sex å r gamla och visat o m de bäst för gossenamn och bok eller ' för flicknamn och spinnrock. '
'
.
.
Min Tanke e r Meid N w n e.
ey s t h u t e Og $ör m,m Tegn Hierne seer, F o r Sviin ey Perler kiaste.
M m bie endtil.
sielk.
A ?r,.
, See hvad et Barn .viii arte;:.
En at kalde ~ngebor,.
.
Lucie eBer Mai; the, Hvis h a n e n Rokhe-Hieme .. har, E n P.ige ikdde Ped ' er, Hvis Tegn .l &amp; hende man, bly vaer Til Vikd.0 ' 111, Dyd og Seecler.
svarar denna:, a ren^ '.
hfin hilerte sölde Moder, Vor Amime tit daet sammlezgiör.
I gaar h m ukii Tanker @ k, En.Stokfisk bog for Braen.de Og don i K~ !kkdovnen f i k.
. '
Och liknande misstag.
begick.
denna även " i andre Stykker ".
Skiönt hend.e idog (vor H,erre veed).
Ey Inerdom meget trykker.
P i fadern var ' Zilles logik ' e j bort- kastad.
Hon fick sin Donat, fick lika bi8e latin och nlera ...
.
Från denna berättelse, med.
tillägg av några .ord om.
sina snabba fram- steg, övergår Zille till ett - av denna hennes erfarenhet upprunnet resone- rande om kvinnans möjlighder.
Framställningen .är närmast en starkt förlöjligande satir ni &amp; det myckna skenväsendet i mycket av mannens ämbetssysslor m.: m.
" Min hierte Abeloi~e ", r o p q e fa- d,ern, tillkallande sin hustr~l.
Denna började gråta, då hon hörde, att Zille red,an halvvägs fått faderns löfte on1 latinstudier m. m. Mod.erns invand- ningar bemöttes av den lilla dottern - med fyndig slagfär; dighet,.
enligt vad läsaren av Holberg konstaterar ..
Först försöker modern .med hänvis- ningar till avskrackande esempel p5 följden av läsning: " Vor ~ ~ b o Sös- es ter Agatha .jo gandske gal er bleven " a v att läsa Seneca på danska.
.
Sjalv har Zilles nior ett förfärat minne av att.
h a endast tittat i en bok bä gre- kiska, med underliga bokstäver, lik- nande ugglor och .markattor.
Hon i-yser vid blotta tiinken på dem.
Men Zille förklarar:, -.
h g ' ' baenk:te: moii vi b r i g h e d Ey o,gsiaa kunde vaere, Ey fiore Krig, .ey bryde Fred, Og Eaere a ' t amlperie.
Om og ey ndi et Sen.xt iMm k m ~ d e bruge Iivinder?
.
O m.
ik~ke kunde .sael.kes Skxt Af Rem temesberiadler Om vi ey k.u.nid.e laere.
log A * bruge.
.
S !Lia,ts-Intri.gule; r?
0.m, og.saa 1M~ach5avell.i Bog skreven .var # or Piger?
0.m Anna, Mcrlbe, .Elsebed At .lie, simule w: Ey &amp; urnlde h e r e, og ' e n Fxwd m m, .M,zeimd negociere?
O m ikk,e Piger ', ogsaa gaa '.
...
I Anibassader kunde,.
.
.
...
. '
P a a sin Respect ' og Landets.
staae,.
.
.
.Og F.01.k.e-Ret.
udgruriide?
.
.
.
.
- Jeg taenkle: man en h k b o r -.
.
.
Ey Doctor kundle vaere, '.
Nam jeg e n Point d9Espagrre seer, N m r jeg s+nl sye paa Ranime, Det samme Virkning giör hos mig,.
6o.v.
Grnesken giör hios Eder, Det före; i mit Hoved Krig, Men Bog ' e t see mig glaeder.
EY ', När modern ber fadern ge akt på a t t Zille börjat bli tankspridd; är den- na: ej i förlägenhet o &amp; repliken.
P5.
.
moderns ' ord om Zille:.
. '
'. '
.
.
N m r hun m Dorik af Kruset $ar, .. Huri - .Iihker &amp; =.i ey h a g e t, '.
,, m.
.
.
.... c.
: - I '
Men - - et rDo.mmer-S !aeiie- Ve1 of Ndtir&amp;d-et.er.
.
.
.
.
.
og ' skikiket ait bekhedé,.
- Rvis ed &amp; a?
s # r klarlig n &amp; -.
A t vaere ': lhbed eene.
.
At brug -- ?il.
et.
~ue- lok, log ey ' l$l ' - !det ' %&amp;e?
.
- Mon ve1 Naturen.-haye vi1 At - - .skal m ~ a @ ~ e r e?
.
Hxad - meer er unaturligt til '.
~; i.
d - - - - att stuldere?
Mon .ey Natur faner Vemmelse, Mon # den sig ik ' ke krömper, Nutar den ved, Pen; nen - maae see, Som .bu~te saale Str~mper; Og !&amp;rimold.
den .bliver.
vaer.
~t spinide, sye, brod !ere Et: Hoved, som iden idminet har ' I R &amp; lat praesidere?
, '. '
I själva slutet av ' skriften visar sig Zille * i .förhallande till .det f öregäende väl fgglig.
Hon förklarar, att hon ' icke Asyftar " mod Maend i t rebelle- rem och sammanfattar .det hon förut Zille förklarar;: att hon ingal-un- ådagalagt i den något tama satsen: da nekár ' - kvv.innoT; i~á-: ha ' - fel, ~ H v k meere .os ' betroet var, -.
Vi kunde meer Bo~rebte.
och att vissa fel, t: '.
&amp;.
" ' @ %sjuka, äro.
-.
.
vanligare hos ' livinnor .. ' än h ~, män.
s Med.
avseende på illusionen att Zil- Både vissa dygder - oih +&lt;issa:.
@ l - hos le ' författat " försvarskriften " var det kvinnorna; .bero ' till stor.
- &amp; $ på: ' ?,Va- nog välbetänkt av Holberg att v a r a nen o g Dptugtel.sent ': - Om förhållan- radikal blott i kritiken, den ' logiska.
och dena ändrades, &amp; id &amp;: biXdk -- ' fei och den erfarenhetsmessiga, men ' .. dygder modifieras ...
.
.
-.
.
.
-.
.
tveksam och rnodest ' i anspråken på -.
.
~ t t åberop.aaidet ' ' .al!
. ?Raturen ' ?.
- som ändring av forhållandena.
grund för den.-rtPdande .grii-nsskfilna- ~ S 1 b.
e har ~ ~ &amp; morstädes -.
bisat, att den nxllan mäns " och.
iliirinnors arbete hans tankar.
om kvinnans stallning ar svagt befastat.
.
.
.
.
.
.
.
h &amp;.
.
.
.
' ~j11 &amp; k l a k för icke drog0 sig: - för k~~nsekvenser.
I rad &amp; empel Nils - .Klims resa låter han.
i. vissa av sig.
Hon &amp; n @ i !kp ' @ h - namnen,,,Ibeic:&amp;Gs 1: bi&amp;,-.
+ned ils &amp; lim .. besökta tänder - - kvinnorna.
- streck - diir det. &amp; +möjligt att ': till-.
.
d.
e.
h a.
domarebefattpingar och andra skriva ia-.
' ha: %&amp;~ " e &amp; ' ' Aggm; del: l .veder- i jordens landerr.3, ... _ man .. fôrbeh.ållna.
-,,, ...
.
.
.
.
:: .. c-.
börandes.
pla &amp;; ing.
.
: .-.
.
.
.
. '
.
på.
.
.
.
.
dGnS,pbpast-, ..; &gt;an stä1lnipgar.-, -.
, ...;.
- .. -- ..
'. '
.
.
.
f: .. c .- ......
,.
.
.
, - 2 .. innehar.
, .. i9 ... - c C.:.
:, - l.
:, - .-.
...: - ca.?
-; .. ':.
?$l&amp;Mk; B.QBEWS.
c - ' " ', ' ' P.
.
.
.
.
? ..
.
, ' ' ' .l i. r e.
.
.
.
.
': F 9 n V * .. ':,, -- a.,: - ' " ' '
i Stocklhiolmt Barnhusgatan 6, n. b. Rikstel.
68 98, Allm.
Tel. Norr 82 11.
Tel.-adr.
: Sköter~keb~ra ' n.
Byrin mottager sjukbud hela dagen; pr telefon aven nattetid.
Föreståndarinnan träffas säkrast L /, 2-1 / 2 4. i Gateborgr Vasa ~ i r k o ~ a t S. a Rikstel.
61 87.
H E M T R E V N A D Prak tis k &amp; ining för hemmet utgiven av Fredrika-Bremer-Farbandet.
Redaktör: Fan19 y Ekenstierna.
~tkoiiirner under 1932 med 34 Attasicliga 11:r. Prenumerationspris: helt år kr.
3: 50, IialvUir kr.
3: -, kvartal kr.
1: -.
Prenumeration sker A posten.
Innehiller berattelser, poem, levnadsteckningar, religiösa, etiska och sociala uppsatser: artiiiltir i diverse iimnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
' Inbitndna iirgilngar för 1918 kr.
2: 50 och för 1921 kr.
3: M) per ex. - för b i l d a d e s j ~ ä l v f ö r s ö t - j a n d e k v i n n o r Expeditionen: K L A R A B E R G S G A T A N 48 H I 0BS.J Oppen endast tisdagar kl. YArldens f D.rniimsta Iiider- preservativ, gör skodonen ubsolut vntfn~rt (itn och mim #.
.
dirbbelt: cnruktign.
- - A.-B.
Collan-OUe-Fabriken T. OLSEN se STOCKHOLM l /, 11-l /, l, fredagar l /, 3-4.
OBS.
I ANNONSER för HERTHA upp fagas av fröken I n g e b o r g B e r g - s i r ii m, Österrnabnsg.
31.
Rikstel.
75783 - Rikstel.
75783 I
.
Diskusuionen om skolförslaget.
strcznd.
- - - 9 Av Anna Brit 2 Berg- - - - Madame Jules Siegfried.
Av Ellen Kleman.
Internationella stipendier.
Minna Cauer.
Av Beatrice Zade.
.
- E - - Kringbl.ick.
En emancipationsskrift för 200 år sedan.
Av Hilrna r. Borelius.
48 KLARABERGSGATAN RIKSTEL.
27 62.
ALLM.
TEL. NORR 5850.
4s OPPET Upplysningar lämnas kostnadsfritt rörande kvinnliga arbets- omrdden, utbildningskurser, Iöneförhdllanden m.
m.
Stockholm 1922, Tyckeri-Akt.- Bol.
Alfa.
1 - = - - e
