# ID: svediakorp-per2821
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,991
# sentences: 672
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRIFT FUR DEN S-NSm: KVI:IIiNORiC) RELS:BN I ~ ~ I V ~ ~ B ~ X R; EI:IAEC.T~R: ELLEN ICI; EMAN ' X -
Blomsterlökar, Triiid,.
Buskar, Rosor, Gödningsämnen jiii1114.
; \: It iiiiii; it fiir Iriitlg; ii * ili~ii.
Katulog y .i begrïrun!
A.-B.
NORDISKA FROHA.NDELN MASTERSAMUELSGATAN 45, STOCKHOLM C. Tel.?
3; 725, N.
1422 / /.
Vill IVi ha en förstklassig frisyr och.
huvudmassage med ultravioletta sfrtilar och vibra- ' tioner till Slöjdavdelninigs ständiga f,örsaljn i n g - Siirskilt ~ I - ~ I I I ~ ~ ~ I I!
~ ~ ~: Underkliider, alla slag.
NEDSATT PRIS - Norrtandsgaitan 1 8 - Barnkläder.
bör Ni vanda Eder tiil, DamfrisBring.en, Hatlavagen 36.
Fru A.gda Landewall.
Riks 7 (30 70.
Allin.
168 ' 24.
.
F - m I ' r ADVOKATFI RMAN ANDEN Rihbl.
75 T6 5TAE.L VON HOLSTEIN Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN Ledamot av Sv.
Adu.
Santf.
Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VATTUGATAN 14, 1 tr., VM Brunksbergstorg Tel. 18336 Allm.
Testamenten, boutredning&amp;, äktenskapsförord, f amiljerättssaker, h yres- ärenden, fast&amp;hetsfömaltning.
juridiska uppdrag au alla slag.
.
Aven skriffliga förfrågningar k v a r a s.
APRIL P922.
.
.
.
.
Kvinnas behörighet till statstjänst .. Kunglig proposition framlagd.
.
...
.
, .i &amp;; - .. a s.
edan till fjolårets riksdag hade Krslag om kviiinas tillträde till statens ämbeten och tjänster blivit be- bådat.
Arendet hann emellertid ej d å att beredas, utan har fått st &amp; över till i år.
Sedan &amp; t par veckor tillbaka fö- religger nu till fpllföljande av företa- gen grundlag ' sandring Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag angå- ende kvinnas behörighet att innehava.
statstjänst och annat allmänt uppdrag.
Innehållet i den nu framlagda be- hörighetslagen ar förut.
i huvudsak kant.
Det ' innefattas i kommittera- des be&amp;kande: nr 2 och refererades i Herthas februarihiifte förra året.
I l&amp;jförslagets första paragraf anges salunda p r i 11 c i p e n, soin ' l i k- s t ä l l e r k v i n n a o c h i n a n be- trä.ffande r ä t t e n a t t inne- h a v a s h t s t j ä n s t.
Med avse- ende pii pkisterli &amp; tjänster hänvisas till särskilda stadganden.
Som bekant ha liornmi ' tterade ännu ej avgett nå- got harbetat förslag.
.
i frågan oni kvin- liga priister.
.
.
.
.
.
.
.
R ',.
Behörighetslagens andra paragraf.
.
anger u n d a n t a g e n f r å n ' d e n a l l m ä n n a r e g e l n o m 1lk.- s t a l 1 d h e t och uppraknar de grup: per av statstjänster, som ej få inneha- ' vas av kvinna.
Dessa a.ro militära och civilmilitära.
tajanster, diploinatiska och konsulära befattningar, vissa tjan- ster vid f&amp;rigvårds- och andra tvangs- ' interneringsanstalter, ävensom vid an- stalter för sinnessjuka, tjänster, med vil1c.a ar förenad skyldighet att biträda vid iippratthållande av allmän ordning och sa.kerhet, vissa befattningar vid:.
* tullverket liksom vid.
skogsstaten.
sanil.
.
.
en del gymnastiklararbefattningar;.
Kommitterades uppställning är:i det- 115rinaste ' följd.
.
Skillnaden består.
i ett par smärre omformuleringar och t illägg, delvis föranledda av inyndig- heternas yttranden.
Den enda egent- liga nyheten ar att jämväl gyinnastik- lärartjänst.
vid i-ealskola undantages.
Av d.e förbehåll, som sålunda göras, torde det .endast vara undantagandet av befattningar inom diploinatien och,,.
kons~~la ' tvasendet, som ar agnat att f rumk-alla beklaganden f ran kvinnor- nas sida.
På: sam.ma gång måste det meilektid erkännas, att ingen +afitat, att Kungl.
Maj:t i sitt ' förslag till riks- dagen skulle gå längre än kommitté- betänkandet.
I en tredje och sista paragraf i Kungl.
Maj:ts förslag stadgas att aven ifråga om behörighet a t t ' i n n e h.
a v a a-ll.m.ant u p p - d r a g, vilket iCke är .att hänföra till statstjänst, s k a l l k v i n n a v a r a liks-talld med man.
Zagen föreslås at2 h %ida i: kraft den 1 januari 1923.
D &amp; kommitterade ei-hö140 uppdrag at ' t ve~kstäT1.a - u; tr-edning angliende kitinnäs t ' 8ltca8e - till Statstjänst i all- ina nhet-, fingo d e ~a:mtidi @ till uppgift a$t atreda pr$nciperna f ör kvinnors .av- lönings- och pensiönering~förhållan- den.
L ö n e - o c h.
p e n s i o n s f r å - g ö ' r n - a .hava sederlnera för ytter- ligxre utredning bliv-it ' hänvisade till en sa.&amp;ild kommitté.
Dema bar ännu ej sl~itför-t sitt: arbete.
4Jfider sådana f ö.r ' l.lål#am&amp;a; &amp; r &amp; t.
; ej ' mö j.&amp; @ a a sam- tidigt med !b&amp;Gpig .. etslagen X~amQgga förs12g .ii &amp; .el3 &amp; efinI.fiu l&amp;sn,ing av des- sa: frågor, utan det blir nödvändigt att luder a ~ v a k t a n på d e t ytterligare ut- re; d.ningsarbetets .awlubli.de .begagna &lt;utväg ' ett p r O Y .i S.O r i u ' .m erbju- der.
Denna tempo~ara lösnings inne- börd .2r följande.
Om: behör-ighetslagen antages, utan .at.t sämt.id:igt s h k i l t %e- s1 rtt fattats om kvinnliga striltstjhares avlöning och, pensionering, .blir verkan den, att huvaran.de av:lÖnings- - och pen- sioneringsbestämmelser, till ' s annor- lun (' a heslu tas, bliva gällande för de kvinnliga befattningshavarna Med andra ord uttryckt innebär detta att, åtriiinstone så länge provisoriet va- rar, kvinnor, som utnämnas till ny- öppnade tjänster, få samma lönevill- * kor och pensionsålder som motsvaran- de manliga befattningshavare.
Emel- lertid anmiirkes i den kungliga pro- positionen att provisoriet endast torde få en helt kort varaktighet och kom- mer givetvis icke att föregripa den de- finitiva lösningen i nggot avseende.
De kvinnor, som under clenna mellan- tid tankas bliva utna.mnda till tjänster, vilka för närvarande .ick.e sta öppna för kvinnor, förklaras nämligen, shsom naturligt ar, skyldiga att underkasta sig de förändringar med avseende å avl.önings- och pensionsf örhiillan- den, som framdeles kunna - bliva beslu- tade.
Om det alltså å ena sidan vore alld .. eles oriktigt att betrak-ta * det före- slagna provisoriet som en växel på framtiden, har förslaget å andra sidan den .obestridliga förtjänsten: att icke skapa nilgot betänkligt preju.dikat.
Ch,efen för justitiedepartenientet har motiverat varför - han oaktat 8t.t 1öneMgan - ännu ej är slutgiltigt ut- redd, likvisst funnit det angeläget att behörighetslagen upptages till pröv- ning.
Han anför i huvudsak följan- de.
Genom grundlagsändring har prin- cipiell likställighet mellan man och kvinnor införts beträffande tillträde till statstjänst och häri torde ligga en uppfordran att .snarast bringa frigan till lösning och icke Iåta den - bli en re-
Ha) R8Tx &amp;.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
5:l..
.
form, på; .pap~eret.
I detta .smnma; n- h c e mågon: över,tygaiide verkan, @ i hang eeihras am, såso:m .ett @ ir,visso departemeritschefen myisar {tanken avsk~äokande, esempel, ' hur - ef,ter p.å.
; chef s befattningarnas mdantaga-de gi:iind ' lagsa:n dringen .av a90.9 det i d S j - under !hiinvisiiiing +ill att vid: tiBs&amp;tt.an- de $ nio rår innan .n&amp;go.n wiis ' entlig .del.
de: av %rågavarande viktiga .befattnin- av det .dar1 .innefzttt.a.de !beshtet .flytta- gar d e n: &amp; örsta .meJ2iga, .wrskil.ln.ing des .över d &amp; ti9larnp:ligas: omrA.de .. izkct tages med: hans$n: t31 pe; rsonlig.
Ett upp.skju ' ta.nde tas behörighetslagens 1ämpl.ig.het * för - &amp; jansrten.
behand4in.g ' dmbbar d e k ~ i n n o r, som Särskilt int~esse p å gmnd .a,v.
ifd- ' under f den lcli1.nna ifaankas komma gavarande .aldetens, vikt: .oc.h: betydel- ' if.taga - v; id tills ' ättande .av; tjänster.
Yis- se iha ' $illv~unnit .sig .de .avgivna yttrain- sepligen när .det endast ett fåttil,.
: mm dena beträffande: lcsinnas - t.illtr5de # till kan gäl-la,.
.men iför detta::f %td dio jm a s,e$ .. j a n s:t: ee;: Hovr#ttqaa, gr, en, m+j$l$gh &amp; $bial .. u; tngmning: a: Vital ~ pr~cessk.ommissi.o.n.en, och .i311 sena$t lagrådet; avstyriia mer eller .mindre be.byddse .. aanna~n den kungliga - pr.opositionen f.uustar&amp;ig.t !att kvinna geres - behörig av.httades, .av; sra~s h~uswdmoment liar tiN.
: domije t ' j-@&amp;~, tf6r +yil.ka lagkwn- liimlnats dett jsamrna~n.Clrag, hade,: sAs@m skap .er£ardxas.
.
.&amp;rsk-ild sty&amp;a: l&amp;g- ovaln antpth, ' $lm~m:mittera.des f ö.rslag g.es på avnåd.an4et från: ' iyi,~nas: an- va &amp; $öreimål $ör y t .f .r .a n.d; e n av de vandriing .so.m ~rdförande; i uhberr@t. r Ingen: in~ändnhg göres, dook frnot att: ä; m:be !ts~my; n .. dig~h.e !te~r, som danw I b e.
6 r a ~.
.
Bessa yttrgden kvinna - får %eh&amp;righe.t .att 4jänstgiira.
innehfialZla många: jnstä:mmanden .i f6.r- sksom ikl ' ittensrt !radman: och namnde-.
slaget, .nien - givetvis: hav2 också &amp; &amp; i- man.
Ovannämm.nda .iris tihtioners avstyr- ken .och avståndstagandet: t@lrika 4r.e- kande vtlåtande i i ~ o .emelkrtild icke presentanter Bet~äffande an .den .ena än den andra piinkten i betänkandet.
uttryck %ör samtliga Uedamöters me- Atts~~i~:liga myndigheter: ha .gjort gal- ning.
.Så har exemp.elvi.s .en, ledamot lamde .a %t k.vinn ' a .,icke .borde medges av Sirea.
* hos&amp;tt velat: beg %n.sa ~ n d a n - behörighet .till .c h .e.
: f:s b e * f a.tlt n.i n g taget till rleda:mo; tskapb i .k.rigshovratten.
Härvid har frain ' £örts .dels o.lan~.plighe- Ax Göka; hovratts .ledam.öter ha $yra ten .av atit .en * ä.mfbetsförval1tning, som ansett nndantagsbest&amp;inimelser, er.tor- h.uvudsak4l:igen - ~itgGces, av .manliga derliga endast: beträffande .gi * 6t, kv.inna krafter, .ska!
: l st8 .under kvinnlig över- och fyra ledamöter - ha liimna t !kom.mii,t- ledning, dels - faran - av att ämbetet terades föcslag .utan .a.nm5rkni.ng.
11 skulle utsättas för .en: viss prägel av hovratt !en, över Slråne.
o ~ h Blekinge hr-istande sespe.lc:t.: Dessa synpunkter, ha sex ledamöter ick.e: h.a.ft nggot: att som Akäinnas: igen .från .. måiigen ' tidigare erinra mot kvinnas; .behkrighe t t$ användning a id ' likmande situationer, statsrtjänst incm hovr5tfe.n.s tjansteom- ha i - detta sainniarha.n~g .tydligen icke råde.
Inom.
@ rocesskommissionen ha ' ':. '
.
HERTHA 62 två ledamöter haft ' avvikande mening såtillvida, ' att de ansett nled polisgöro- mål * ej förenade befattningar såsom rättsbildade domare böra göras till- gängliga för kvinnor i enlighet med kommitterades ' forslag.
' Institutioner- na äro alltså långt ifr &amp; ' eniga i sitt av- visande av förslaget om ' kvinnas till- triide ' till domaretjanster; Som skal för avstyrkande an.foras frå-n ett par hall ' bristande psykiska och fysiska förutsättningar hos kvinnan.
Större betydlelse an åt sfidana all- männa resonemang maste då tillmätas de betänkligheter, som, på grund av en ' åberopald allmän 8olkmening i kvinnlig ledning av offentliga rattsför- handlingar se en.
fara för domstolens auktoritet, särskilt då en ung kvinna skulle icomma ' att sitta som rättens ordförande.
Det anseende rättsskip- ning &amp; vid ' lantdomsblar Htn juter bland befolkningen, är alltför bety- delsefullt för att av statsmakterna äventyrisl ' Aven göres gällande att med den bëtydelse ordfötahdeskapet i häradsrätt erhållit som led i den juri- diska: utbildningen och f örberedelse till fortsatt verksamhet inom och utom statstjänsten och i betraktande al7 den ordning, i vilken dornarförordnanden nu meddelas, åtskilliga .unga kvinnor skulle k.omma ' att fungera som riittens ordförande eller " sitt &amp; ting ", såsom det populära uttrycket lyder.
Oaktat dessa invändningar följer dock den kungliga propositionen för- slaget att öppna domaretjähsterna för kvinnor.
Till svar på den anförda kri- tiken framhåller departementschefen ' ' ' 1 ' - ' P P ' - ' A A bland annat det vanskliga i att grun- da - vägledande omdömen på, en folk- stämning, då hittills varken anledning eller tillfällt!
givits till tydliga vittnes- börd om densamma.
Och detta säges alldeles särskilt galla i f råga om den utveckling, som allt mera bestämt fört kvinnorna - till en med mannen jam- bördig plats i samhället.
Vidare an- föres att domaremaktens gamla aukto- ritet torde härröra av vördnad för domstolen själv och den rattvisa.
den tjänar.
I den mån auktoriteten beror av domaren ar personligheten det avgö- rande, icke domarens egenskap av att vara man eller kvinna.
Som ett posi- tivt skäl för kvinnas behörighet åbe- ropas slutligen- att domaremeriter galla såsom k~ompetensvillkor för ett stort antal tjänster i n o h administrationen och 5r.o av ' betydelse aven inom andra verksamhetsgrenar.
S jalvfallet är eniellertid, såsom ock anmärkes, att detta skal hargiltighet endast för dem, som ej äro principiella motståndare till kvinnas utövande av domareåliggan- den.
Den kungliga propositionen uppstäl- ler lika litet som tidigare de kommit- terades förslag någon skillnad mellan ogiftochgift k v i n n a s b e h ö r i g - h e t att inneha Statstjänst.
Flera av de i .ärendet hörda myndigheterna ha av- styrkt denna del av förslaget och för- ordat bibehållande av de nuvarande bestämmelserna angående gift kvinnas stallning såsom statstjänare; Dessa bestämmelser medge med avseende pH gift kvinnas tilltra.de till eller kvarstå- egde i statstjänst prövoratt för myn- ',
digheterna i det enskilda fallet.
Kva &amp; hållandet vid dylika stadganden moti- veras av vederbörande myndigheter med svårigheten för den gifta kvin- nan att räcka till för sina uppgifter såväl i tjänsten som inom hem.met och med vanskligheten att på vanligt sätt beivra de eventuella tjänsteförsummel- ser, som kunna komma att härröra därav att en kvinnlig befattningshava- re tillika är moder och.
husmoder.
Kommitterade ha härutinnan bland annat anfört att de inga1und.a under- skatta de olägenheter, anställning av gift kvinna kan medföra för statstjän- ster, men att .det enligt deras överty- gelse icke är riktigt att söka bot för eventuella missförhållanden av denna art genom att försätta statens gifta kvinnor i en undantagsställning, som endast i ringa mån torde leda till den därmed avsedda verkan.
Veterligen har det ej heller förekommit, att sa- som skäl för gift kvinnas entledigande friin tjänsten åberopats hennes akten- skap.
Hiinsyn bör framför allt tagas dirtill att genom särbestämmelser, särskilt Betriiffande de högre stats- tjänsterna, befattningshavarens stall- ning försvagas pli ett sätt, som ur tjän- stens synpunkt niåste anses olämpligt.
I&lt;ominitterade betona emellertid att en förutsättning för gift kvinnas behörig- het ar, att 1.ilistiilligheten även med avseende på tjänstens krav göres verk- lig mellan alla befattningshavare, man- liga såväl som kvinnliga.
Departementschefen, som i allmän- het åberopar liomniitter,ides frainställ- ning i denna fråga anför: " För egen del anser jag .det böra, bestämt uttalas, att anställning av gift kvinna icke får till förmån för en sådan befattnings- havare ' medföra någon eftergift av tljänstens vaiiliga krav .. Till urrdvikan- de av inissförstånd vill jag, ined anled- ning av vad i vissa av de över försla- get avgivna yttrandena anmärkts, framhhlla, att det korrektiv ' mot åsido- sättande av nämnda krav, vilket de sakkunniga velat finna i bestraffnings- rätten, uppenbarligen icke bör komma till användning i sådana fall, där detta sltulle strida mfot billigheten.
.
Men fullt befogad synes mig en erinran, att en gift kvinna, som tillhör statstjan- sten, är skyldig fullgöra sina tjänste- plikter under samma villkor som öv- riga befattningshavare. '
I vilken.
mån en tilläventyrs mindre klar uppfatt- ning av denna plikt kan påkalla rät- telse .genom sådana åtgärder, som kunna stå till buds, lärer v a k ' en fråga, som far avgöras i varje sarskiit fall. "
Den omständigheten att förslaget till behörighetslag framlägges, innan löiie- och pensionsfrågorna.
för kvin- nor i statstjänst äro färdiga för riks- dagsbehandling, har föranlett hr Reu- skiöld att i en motion i första kamma- ren yrka uppskov till nästa riksadg, då samtliga hithöraide frågor skulle kunna behandlas i ett sammanhang.
Därest riksdagen nu antager behörig- hetslagen, föreslår motionären, att be- slutet icke må.
träda i kraft förran ' rj ksdagen fastställt även avlönings- och övriga grunder för kvinnas till- träde.
till ämbeten och tjänster.
Det - - '
%r sdA.rf af$ föpsti andhm&amp;ilsmligheten righetslagen skulle innebära att grund- ' med- d ' eanai motion.
I- den kungliga Iagsandringen un~digtvik harh&amp;lJes h r tydligen ajd.agai1dgt.s p &amp; den döda bokstavens stadium.
ppopö~iti.onen .. att fiagan&gt; utanf olagenkct kan lösas i tv &amp; etapper.
Ett förhalsnae av behö- AXIANNE THORSTENSON. '
S tar var den: sorg och- saknad, som väcktes.
i- vida k.retsa~ av anför- vanter, Wmer,.
kamrater och larjun- g.ak till.
Alice Thunbergs vid.
un#desrat- telsen att hon av1:i.dit d-en 23 sistlidne februari.
Visserligen hade hennes hälsa under den.
sista tiden varit brn- ten; men dödsbudet.
kom icke desto mindre al4deles oa5nht .. Född f869 i Torsåker i Anger- rnanhnd,.
avlade Alice - Thunberg stiidefitexamen via Wallinska sko- lan i Stockholm och kom seder- mera.
till Uppsala p &amp; en tid då de kvinnliga.
studenterna knappast ut- gjorde mer an ett tiotal och därför slöto sig dess mera tillsammans.
Alla hade känslan av att det gällde att sk.öta stud3erna samvetsgrant: en misslyckad tentamen- skulle ofelbart basunats ut- so16 ett edempel p &amp; kvin- nornas oliimplighet för universitets- st.udier.
Men varje lyckl ' igen genom- gången tentamen var ocksk ett glädje- ämne för hela kretsen.
Ingen repe- senterade denna allmänna ' solidaritet ' bättre: an Alice.
Till henne gingo kärnratepfia håde nar de kdo av ten- F- tamensfeber och andm bekymmer,.
och.
Alice lugnade och tröstade dem med moderlig vänskap,.
och när iing -- domsgliidjen tog- sig uttryck i spex och tidningar, så stod Alice också mitt i kamratkretsen.
För sina syskon fick hon samtidigt efter föriMrarnas frånfälle.
bara en moders hela omsorg.
Men Alice tyck- tes rack.a till för alla.
Hon var al.ltid redo att bara andras bördor, och så-.
dan hon var i. ungdomen, shdan för- blev hon hela livet igenom.
Redan före och under studieåren i Uppsala tjänstgjorde hon som Iararin- na - i Ahlinska skolan i.
Stockholm och i Lindska skolan i Uppsala.
Se- dan hon tagit filosofie kandiatexamen 1 ' 895, blev hon anstalEd vid Uppsala högre läroverk för flickor ett par ar; men sedan gick hon provår i Stock- holm och kom därefter år 1900 till Uppsala enskilda läroverk och.
privat- g.ymnasium, dar hon sedan- verkat i ' mer an tjugu år.
Det var ett drygt arbete, som dar föll på Alice ' del, men hon utförde det med aldrig svi- kande plikttrohet och med samma
\ .varma och omsorg för sina elever, som hon visat sina kamarafer kanske mes8 Ekix dem, p m behöv- de det biist, aven.
om de inte alltid vor0 s &amp; va1 fartjanta Dessutom ha &amp; Alice alltid.
starka sociala intressen.
En god van till henne, fröken Hildur Oftelin, inköpte en egendom Erikslund i en utkant.
av Uppsala, och där uppstod så småning- om en arbetarforstad.
Tillsammans med henne slog Alice sig ned ' dariite,.
och de båda viinnerna bleve.
för ar- betarfamiljerna ett ständigt stöd och en verklig föresyn.
Av princip skatte de sjalva sina husliga göromål och sin trädgård för att ådagalägga sin aktning för allt dylikt arbete, och .fal- liet kom till dem för att få rad och hjiilp i alla sina bekymmer.
Aven av föreningsväsendet fick Alice sin beskirda del.
Uppsala kvinnliga studentförening var hon med om att stifta och var en tid dess sekreterare.
Som hon stannade kvar i Uppsala och mariga av hennes elever blevo studenter.
l ?eliöll hon alltid kon- takten med den.
Likaså var hon sty- relsemedlem i Föreni.ngen för kvin- nans politiska rösträtt: och en av dess förnamsta stöttepelare, ty Alice hörde till de trogna förkamparna för kvin- nornas rättigheter, och hon fick tap- pert försvara dem i det Uppsala, som mer an en gång visat sig vara en härd för reaktion och kvinnoförakt.
Men för Alice hade allzi aktning och beundran, %ven hennes politiska m,otståndare.
Detta kom också till synes vid.
hennes död.
Trefaldighets- -, kyrkan var fylld ' vid jordfiistn.i ' ngen och ett långt sorgetåg fötjde henna Pil1 den sista vilan, clarrned betygande vad hon betytt för Uppsala.
Det ligger nagot: stort oeh l&amp;st över Alice " minne.
Det hör tillsam- mans med Uppsala, med wngd6niens och vårens Uppsala, dar hon sjal ' v stod som Alma Mater för al ' la, alltid färdig till hjälp ' och sympati.
Hennes ' gamla kamrater äro spridda å t alla håll ..
Ibland ha vi.
inte träffats p &amp; åra- tal, .men de gamla kiinslorria av sam.- hörighet och tacksamhet ha förblivit lika starka, och det kans så underligt ' tomt att veta att hon ar borta.
GULL1 PE1 ' R.INI.
. '
' D en gamla tanken p &amp; altt bygga &amp; t kvinnornas eget hus i Stoakliolni, vilken varit levande alltsedan 1914 da ett upprop till förnlh för den stora planen som bekant ocks8 utfärdades, Rar Ar) för Ar under de lhga tryckta tiderna inast skjutas undan.
Nu begär den Ater att f &amp; laga gestalt.
För att överlagga o111 .inBjligheten av att inom den närmaste fraiutil &amp; kunna realisera denna tanke hade Fredrika Bre * nier-Förbuiidet i mediet av sistlidna ina- nad inbjudit representanter för olika iivinnoföreningar till en överläggning, vil- ken ocksa ägde rum med feniton förenin- gar företrädda.
Fröken Signe Laurell, " Arsrtakoinmit~téns " ordfösan~de, redogjor- de för hela den stora.
planen i. dess ur-. '
56 H E R T H A sprungliga skick, imed klubblokaler, sam- lingslokaler, bostadsruh och delvis ho- tellrum, restaurang m. m., samt ByïAlo- kaler för en eller flera b \ .innoorganisatio- ner. '
Hon omtalade ocksa hur nian under de radande depressionstiderna konimit in p4 att reducera den stora planen till en mindre, da man niöjligen skulle kunna hyra i ertt färdigt eller under byggnad va- rande hus ooh där i mindre skala inrätta samlings- och klubblokal för förenings- sammankomster, en mindre restaurang och ett smärre antal Iiotellrum.
I den därpa fölejande diskussionen ut- talade sig flertalet för en medelväg inne- bärande abt man utgick fran den mindre planen men ville starta den i nagot större omfattncng, varigenom den arliga driften skulle underlättas.
Det ansags att rörel- sen borde om möjligt förläggas till ett in- köpt hus, där företaget skulle kunna suc- cessivt utveckla sig i enlighet med de större linjer, som ursp&amp;ngligen uppdra- gits.
Förbundets kommi4té utarbetar nu ett förslag som kommer att framläggas sna- rast möjligt, nar prisförhiillandena inom byggnadsfacket fatt mera stadga.
.
.
en 11 mars kl. 6.26 e. m. skudda- de jag Stockholms stoft av mina fötter och ångade ut från centralstatio- nen.
Huvudstaden hade sin vanliga niarsfysionomi - smutsgrå och diin- mig.
Jag var inte heller ledsen att lam- ila den, ehuru jag hade två mödosarn- ina veckor framför mig.
Det gällde ju att genom föredrag i Norrland sprida upplysning om Fredrika-Bremer-För- bundets verksamhet och söka få till stand lokalavdelningar av förbundet och resans första mål var Skellefteå.
Nar jag vaknade nästa morgon trod- de jag mig vara i en annan värld.
Mäktiga skogar, isbundna älvar, snö- täckta vidder och strålande solsken var den anblick, som .mötte mig ge- nom kupéfönstret.
Städer borde ej få finnas till - de äro djävulens på-,.
fund!
I Långsele fick tåget en ange- nani tillökning, nämligen restaurang- vagnen.
Kultur ar i alla fall bra och Sveriges järnvägar " hors concours ".
I Bastutrask tog resefriden slut.
Dar måste jag byta tåg till Skellefteå, dit jag anlände kl. 6.40 .e.
m. Turnéns Första dygn var tillända och hade av- löpt smärtfritt.
I Skellefteå var jag inbjuden att bo hos familjen A., och aldrig har väl en Främling blivit mottagen med större älskvärdhet - iiej, varmare vänlig- het - an jag blev i d.etta hem.
Be- söket där hör till de minnen, vilka likt stjärnor lysa upp tillvarons stun- dom mörka himlapell.
Lokalen for föredraget var rådhussalen.
Framför mig på bordet låg borgmästarens im- ponerande klubba och tycktes mig,
H E R T .. - H A soin en inaterialiserad påniinnel- se om vikten av mitt förehavande.
Ef- ter föredraget blev en kommitté tillsatt med uppgift att undersöka niöjlig- heten för bildande av förbundskrets i Skellefteå.
Nästa anhalt blev Umeå, dar före- draget hade anordnats av förbundets intresserade styrelsemedlem, fröken Ingeborg Oquist.
Jag talade i good- templarnas lokal - vilket man kan göra obkroeiide av vad ståndpunkt man intager i förbudsfrågan!
Publiken var kilrik och intresserad, beslut om bil- ciande av förbundskrets fattades och int&amp;inisstyrelse utsiigs.
En storartad gastfrihet visades mig, angenäma be- kantskiper gjordes, duribland en son till " Glunten " och en kvinnlig ättling till Franzén, och med sinnet fyllt av taclrsamhet och behagliga intryck ' drog jag vidare till Sollefteå.
" Se Sollefteh och sedan dö! "
Så måste man viil känna det vid besök dar om sommaren, då de omgivande höjderna stå i grönskande prakt och alven brusar strid och bred.
Men aven om vintern ar det Betagande vackert.
Jag bodde dar Iios viinner, vilka under tre dagar gjorde mitt liv ljuvt och lätt att leva.
Resultatet av föredraget blev ett ombud för förbundet, fröken Edith Lindberg, ' samt en hel del medlemmar, och ' nöjd med mig själv och andra fortsatte jag till Härnösand, ' Wordens Atén "!
Hur val passar icke detta uttryck på Väs- teriiorrlands vackra residensstad!
Dar tog ' jag in på det trevliga Stadshotel- let, vilket förskaffade mig en celeber ' ' ' ' £37 bekantskap, städerskan .i första vånin-.
gen.
" Maja på Stadt ", författarinna till ' Trollebo~kiingen och darjanite dona- tor.
Hon har nämligen skänkt en stor summa till Norrlands fasta försvar.
Aven där resulterade föredraget i att förbundet fick ett ombud, fröken Em- ma Westerström, och ett större antal medlemmar, och aven där harskade giktfrihetens goda ande.
Och så gav jag mig på vag till den sista Norr- lan.detappen, Hridi ksvall.
Den färden var det enda riktigt mö- dosamma momentet ' på hela resan.
Gud give att ostkustbanan s-nart bleve en verklighet!
Då slapp man att.
som nu byta tåg i Ljusdal kl. 2,30 f. m. och fem timmar senare anlända utvakad och ohågad till ' Hudiksvall.
Men vem klarnar inte upp vid njutandet av en kopp gott kaffe och vid åsynen av.
blommande sälg utanför hotellrurn- mets fönster!
I Hudiksvall ' vidtogs sainina åtgärd som i Skellefteå.
En koinmitté tillsattes för utrönande av möjligheterna för kretsbildiling och förvärvande av medlemmar.
Jag ma- ste om igen påpeka gästfrihetens exi- stens.
Det ar enformigt men nödvan- di@, ty den ar av enastående art i No frland.
Efter slutat varv kunde jag anträda hterfarden till Stockholm, men gav j förbigående en gästroll i Falun.
Dar har förbundet visserligen både om- bud och medlemmar, men det skadar aldrig att göra sig påmind.
Och turnéns facit - förutom ovan- niimnda resultat?
Angenäm vetskap om verkligt intresse för förblndets '
syften,.
saker förhoppning om ännu äkta mans fullständiga omvändelse!
flera landvinningar och triumferande Alltså en m y c k e t god turné!
glädje &amp; er- trenne kvinnosa.ksfientliga IDA VON PLOMGREN.
En ' av de trogna arbetarna.
v &amp; r generations kvi.ni~or ha under det sista htiondet sett kvinnoröst- ratten genomföras j. det ena landet efter det andra,.
så ock i vårt eget land, Sve- rige.
Men vi ha också upplevat och genom.ligit världskriget.
Och vi dväl- jas ännu i dess jätteskugga, som skymmer vägen framåt, förrycker alla proportioner och gör det omöjfigt för oss att ined frimodig livstro anlägga vår gamla måttstock på värdet av vad vi vunnit.
Hur olika framtiden och kvinnor- nas blivande insats i det politiska livet te sig för oss - beroenae av vars och ens temperament - sa kunna vi dock enas i en viss ödmjuk stolthet över den goda strid för en rättvis sak, som kampats av de svenska kvinnorna, och i en tacksam erinran av de goda och trogna arbeterskor i rösträttsrörelsens tjänst, som lämnat oss och detta vanskliga liv.
Med den nyligen avlidna fru Emilia Arcini bortgick ännu en av dem som varit intimt förbundna med ' röstratts- arbetet.
Fru Arcini antogs år 1909 till före- ' ståndarinna å den i oktober 1907 in- rättade rösträttsbyrån, Lästmakarega- tan 6 i Stockholm, och behöll denna sin anställning under hela den period $å verksamheten fran en jiiinförelse- vis ringa omfattning iiadde den hög- sta graden av intensitet.
Först i slu- tet av 1919 Iamnade hon sin befatt- ning.
Målet var da så gott som upp- natt och rörelsens avveclrling det enda som återstod.
Med ddrig svikande plikttrohet fullgjorde fru Arcini sin uppgift i röstrattsrörelsen, som hon så att säga kunde på sina fem fingrar.
Hennes .vil- lighet och tjänstaktighet sveko heller aldrig.
Vi, som deltagit aktivt i röst- rattsarbetet i Stockholm, minnas vii1 den alltid vanliga rösten på byrån som besvarade våra många besvärliga frå- gor och noggrant Iamnade de upplys- ningar, vi behövde.
Vi minnas henne också fran otaliga rösträttsrnöten, all- tid p &amp; sin post, inkasserande med- lemsavgifter och försäljande " röst- rattslitteratur ".
Den 13 maj 1917 hölls i Auditorium under entusiastisk stamning det stora opinionsmöte, som gav utryck &amp; t kvin- nornas fasta förhoppning att deras frå- ga skulle lösas av den d å församlade riksdagen - en förhoppning som ju i c k e gick i fullbordan.
På estraden stod då, jämte andra unga fanbärare,
HERTHA e n ung;.
blond flick&amp;, ' som tippbar Stockholms F. K.
P.
R:s stafrdar '.
Hon stod ' där i sin nyvunna vita student- mössa som en symbol av l ' jusa fram- tidsforhoppningar och vårlig livstro.
Alldeles sakert.
var hon för fru.
Arein ': i p2 ett alideles sär ' skilf sätt en s a d h symbol, ty det.
var h e n n e s dotter, ett av ' de barn vars fostran och utbild.- ning efter hennes mans dödi helt berott av hennes s f f ä ~ a n och omsorger.
Många av oss andra henne också.
Vi hade.
i det förflutna sett henne som- 1.iten flicka skymta diir uppe på rostrattsbyr&amp;n särskilt vid de stora " utskickningarna ", då arbetet gick för högtryck och fru Arcinis bars hjiilpte till för att latta sin mam- mas modor.
I ordets vackraste betydelse var Emilia Arcini en röstrattsrörelsens tro- tjänare val värd vift varma tack och ett hedrat niinne.
ANNA KLEMAN.
.
.
59 ska nyligen iaAd !eligen, beviljade.
.
Erine i al.l&lt;sdagen p ' rotesterade fyra a v de, fem kvhinor, som tillsammaas med de 375 mannen utgöra svenska folkets representantförsamling - som frblien Tamm direkt påpekad,e -, mot detta nymodiga förslag, som vissedi- geii av v2nnser och försvarare utrades shsom en blott vägledande, statistisk åtgärd och ingalunda som en vikdesat- ta~.ide.
Man godtar naturligtvis motiverin- $ex från den ståndpurikt den gjorts.
Men prejudikatet finns där - lhrrgt ' efter sedan motiverhgen bortglömts.
Och prejudikat kunna brukas till far- l i g ~ konsekvenser!
MEGAS.
Från F.-B.-F.-kretsarna.
Y a if la ld s k r e: t s e n hadc satt ksmlöabe den 1 aikrs varvid till oiid f ö =andle oirnvia1:des fri- ' Den särskilda rösträtten. '
Vi ska ha folkomröstning i förbuds- fragan, nu i höst.
Det ar riksdagens beslut av den 5 april och utgången p &amp; den hetsiga strideil, vilken för ö ' vrigt till och ined uppltallade kvinnor, 300 sägs det, att leka demonstration utan- för riksclagshuset.
Fast detta gällde förstås en sak vid sidan av - ty man kan naturligtvis inte förutsätta att b a r a förbudsivern drev dem till slika iitoinparlanientariska kraftåtgärder?
Men saken var den, att frågan.
sådan h e ~ r i ~ m e n Anna Ska21 von Holstein och itil.1 v: .onclf.
fru iMa j.a S~tran~dberg.
Ovrigia s t y ~ e l - se; Led:arn~ökr blev0 fruarna Alphri 98mberg, Annn Nilsson, .f rökmarnia Inda H,erta P,er~; so~n, Witlhoff, 01ga .Johnsson, B&amp;a HHoier och Amia Fridman.
Suppl ' eannter blwo fruarna Ingeboa-g Olsson, G1a.r~ Scliu9tz ' och frö.ken Klin Shandberg.
Till evi is or er uitsågos frok- niarna Bectha Grönvall toch Einilia D.avidson ined, fru higeborg Borg och lfrökeii Ida M.slmborg soni ~supplec ?.n !ter.
Ef ber (tvänne musi knuinnier s v fröken Fda Witthoff höii hu aGerkruld TIömBi ett in- iressmt och u$red.mide fömdnag lom försla- get .tl ' U den nya ~~arniavaDclaDclsJagen.
Krets ' en S v a l ö v .meid omnej ' d s fru Gertrumd Tör- gasihdes deii 3 ~ r, av ri,eil.
.
Hennes instrukiiva föredrag om för- '
HERTHA 60 daget till nya barnavånddlagar &amp; hördek med och piano.musik till att höja den angenäma stort in~tresse, av .de tiU eót sjuttio ' bal uppgli- s taimningen.
ende nihvara.nld~e, v3; 1ika.
ock &amp; under det p &amp; Den 29 mars h6B fru G. Törnell föredrag föredraget * följande samkvämet livligt idislku- om förslaget tiii ny barnaiånddag.
teriade de iniinga problemen, som beröra K r e i t s e n Lunad m e d o m n e j d hade nIamcla lagstiftning.
Fru Sigrid Bodeson, den 14 mars sammmantriide il Oramd hote-lis Svtilöv, bidrog med ett amtal sångnwn.m~er tiU liWa sal.
Doktor I-ngers, Vilim, höli ett h- att ytterligare förhöja stamningen under af- tressamt och.
sändeles insh.uk %ht föredrag tonen.
över " Riksdagens uppgift och orgdsation ".
B ii s it a d s lk r e t s e n !hid.e lördagen den Miln:dlagen den 20 mars fortsafk föreläsaren 4 mars ianondnxt föredwg .av h u Gestrud med samma ämne.
Efter föredragen voro Törnell lom idet nya förslaget .till bamavhds- samkväm anordnade.
K a r l s i k r o n a .med o m n e j i d ä r nam- lagstiftning vilket med störsla intresse Ahaör- des, av ett 50-hi p ' ersoner.
I samband har- net på den nya F.-B.-F.-krets, som btldades med hade k ~ ~ t s e en n jnitiulssant och rikhtal- i Karlskrona den 22 m; ars vild e43 möte som tig uts; taI1lning av verkligt värdefulla handlar- m e i d i e m a ~ av Fredfikla-Bremer-~Förbmdet samt ett a n h i andra damer denna dag an-, beten.
i staid; ens högre 15roverk - för fick.or.
mdntit .M a l m ö k r e Q s e n ha1d.e den 6 mars möte Mötet oppnaidas av d.arviranide ornibudeit i K. F. U.
1M:s stora SJ umder fru Elisabeth för F.-B.-F. fröaken Hzkna Andersson, som i Qumsels ordförandeskwp, vamild professorn ett föredrag om förbundets veirksinmh &amp; klar- vid Köpenhamns universitet d~ Axel Nielsen .talmle över ämnet: " Den nuva ramde ek on om i- latde vad dess syfite var.
H5rpSi diskuterades ska khsen. "
Den ~talciika pu blikm h yBa.i.de och antogos stadgar för kretsen och till sty- med livliga ap pliider föredragsh&amp;lliarein tör d s e vJdes fru Eva af Geijerstmn, frcken den på .djupet gaende utrednirngen av de Hamm Anld,ersson, fru Inez D,anelius, grevin- förhandenvarande .abnoma ekonomisk.a för- nan Louise Wachhnie-bte~ och prosthman Eli- sabeth Pihl.
Supplamter Mevo f r ö k n a m hållm~dena, vilka I~eröna allt och alla.
Av S ed,erh ~ 1 m ~ A lct.on&amp;men a h a tvenne Sigrind Kmse och Namy Carlsson samt fru stipendier å varidera 1,000 kr.
ult.delaks till Anna Svedh.
Efiter det allmänna mötet sammantriidde frökmarna Signe, Holst och Nilsson för den nyvalda styrelsen och konstituerade sig genonigAende av Apelryds fruklodlings- och pA .. följande .&amp;tt: ordförande Fru E. af Geijer- tr.aid.gå~dsbkoIa.
stam, vice ordf. fr6 ken Hamna Ar~derssoil, K u m 2 a k r e ~t s e n sam~mmZra~dde till sekreterare och kassaförvaltare fru Inez Da- årsmolte .den 13 niws.
Till styrelse valdes nelius.
fröken V. Mesterton, o~dförande, fruarna S: o c k h o l.
m s k r e.
t s e n hade onsdagen Hilda Ekman och Anna Björkmin, friiknar- den 5 april en bilrikt besökt .diskussionsafton Josefina Larsson, Gända h r s s o n, Sigrid med darpfi M.ljan.de samkväm i Graska hu- Lymm och Valborg Casparson med fruarna set.
Stortorg &amp; 3 ..
Aftonens inledamle före- Hulda * Hellsten och h l d r a ' Helander som drag hölls av idr Lydiia Wahlström, som for- ersaititare.
Revisorer: fruarna Maria Lund- mulera-t ämnet: " ProtestanW och katoli- h.olm och ida ' Anderssan med fru S e h a f i &amp; = i k s s o n och froken Hanna Tahorsell Som cism " och som nied motsäbhiing av d e tvPi r&amp;iningams grundåskådning gav en analys erdthre.
av katolskt fromhets- och kyrkoliv.
Den Kratsen besl &amp; att för lindrantde av nöd ci2rpK Böljaade ldiskussionen rölyde sig hu- inom Kumla sooken och dör &amp; t om möjligt lamm bibd rag till " R ysslztndsh jsalpenn an- viitlsakligast am bikten, och den .ensainslA- ende s f U n h g Sverige in ' hr såsom .det enda oriclna asbetsm6ten under våren.
Vid årsmötet bidrog0 f ~ ö k n a m a Karin An- land so111 .har föcbud mat inrättande av dersson och Eva Limdh~olm med soiosåaig klosler. '
'
Förslaget till lag om den offentliga barnavården.
.
.
i.
.
I '.
an kan, nar man talar om bar- navårdslagar, skilja på två slag av lagar: dels de, som reglera det.
+l- männas skyldighet och åtaganden mot barnen, och dels de, som reglera.
för- äldrars och barns inbördes förhåll&amp;- den, ' Iiuv~~dsakligen föräldrars skildig- heter .mot sina barn.
'.
.
.
~ e senare i slaget, de c i v i l. r ä t t:s- l i g a lagarna, äro de s. k.
1917 års barnlagar.
och en del.
bestam~elser i nya giftermålsbalken och den ' i sam- b n d diirmed tillkomni lagen om barn i aktenskap.
Genom 1917 Ars barnlagar.
kan man saga, att de utomaktenskapliga bar- nen gent emot sina föräldrar fått en del rättigheter, som de allt för länge saknat: först och fram.
lcglig ratt.
till u.ppfostran efter sina föräldrars vill- kor.
Och det ' ges inte har bara.
rät- tigheter till namnet, utan det ar ock- så sörjt för deras verkställighet, t. ex. genom införsel i avlöning.
Det ar ock tack vare denna lag, som barnavards- mannainstitiitionen kommit till stånd, detta .förkroppsliga.de, kan man säga, av lagstiftningens intentioner på områ- det.
Vartenda uloinäktenskapligt barn ' får sin barnavårdsman, som vakar över att dess ratt inte ar allenast en ratt.
på papperet.
Till lagen om barn utom äktenskap, och barnavårdsmannen torde.
jag emellertid få anledning återkomma i annat sammanhang längre fram.
.
Som helhetsomdöme torde man kunna säga, inte bara att den familje- rättsliga lagstiftningen om f öraldrar och barn tillfredsstiiller högt ställda anspråk, utan aven att den haft verk- ningar, vars välsignelser redan kan sparas.
.
Kommer - jag så till de o f f e n t l i g- r a t t s l i g a lagarna, de som reglera det allmännas skyldigheter mot bar- nen ..
Undantar man, vad som föll under skolviisendet - och i allmänhet gör man detta undantag, då man talar om den offentliga barnavården - så var allt.
vad som fanns av gammalt några torftiga.
regler i fattigvårdsförordnin- gen angående barns omhandertagan- de.
Genom den nya fattigvårdslagen av år 1918 ha dessa regler gjorts fyl- ligar.e och kommit fattigvården att omfatta alla minderåriga, d. v. s. barn under 16 år, som sakna m.edel till, sitt uppehälle och vilkas behov icke .an- norledes tillgodoses.
Det ar en stor grupp barn, som fattigvården i Sverige på det sättet har a.tt gora med, i runt tal 100,000, och av dessa äro ungefar 34,000 helt omhändertagna för att ge- nom fattigvårdsmyndigheterna runt,,
(i 3 HERTHA om i landet få sin försörjning och sin sen: fosterbarn skola stå under tillsyn, tippfostran, antingen .detta nu sker på tills de bli 16 år.
Detta hänger må- något barnhem eller - som väl oftast hända tillsammans därmed, att dar ar fallet - genom att de .äro utackor- - den nuvarande lagen i sitt konsekventa derade.
framhållande av de hygieniska syn- ' De så att saga mer speciella proble- punkterna talar om fosterbarnsvård, men i fraga om den offentliga barna- dar talar förslaget också om krav p % vården, .de Mrjade .tillgodoses först ' i deras moraliska fostran.
början på I9004aIet, - och - det skedde Att farföräldrar och morföriildrar genom lagen o.m: fosterbarns vård och undantagits, kan synas naturligt, men lagen .om uppfostran åt .varnartade ar inte lyckligt.
' Det nya förslaget och: i sedligt avseende försummade ställer dem under tillsyn, liksom ocksa barn, bilda .av år 1 ' 90 % Att bota MS- dem, som ha - barn utan ersattning.
terna 4 .dessa två - lagar samt - i 6vliigt Fosterbarnslagen har f: n. sorgligt reglera saml~älMs barnavård är systet liten tillämpning: 191 7 utgjorde alm med d &amp; .f öreliggande * förslaget 431 fosterbarn under tillsyn inte mer an lag om den offentliga barnavården, ungefär 9,400.
Och även med de som utarbetats loch i våras framlagts ovannämnda stora inskränkningarna av .Tatigvårdslagstif tn ' ingskommittén.
ar det naturligtvis en alldeles för liten ' Vad - då forst .an$år den numrande siffra i jämförelse med det verkliga s. k. f o s t e r b a r n s l a g.
e n, så ~ t ' ~ 1 - antalet fosterbarn.
' Vad beror nu .detta på?
Utan tvivel ler den under itillsyn vissa kategorier til.1 stor del på nbristand,e kitresse och barn, som äro utlämnade till v a r i fräbmmande.
Men den .gör d e t med bristande förutsättningar hos dem, stora inskränkningar.
Sa ' dana in- som utöva tillsynen.
P &amp; grund av fra-.
skriinkningar iiro t. ex. att alla barn gans hygieniska betydelse ' lade namli- aver 7 %r, alla: barn, som - vistas hos gen 1902 års lag tillsynen hos hälso- farEö:räldrar .och morf öl ' aldrar, och vårdsmyndigheten; halsovårds.myndig- alila, .som omhande$ha-vas ritan .ersatt- heten, d &amp; a r i allmänhet.
på landet kommunalnämnden, och det kan inte ning, - äro unda.ritagna kspéktion.
CAt .åldersgransen sattes så ' lågt som vara nhgot förklenande att saga om .en 7 år berodde; .nog - på, .att " lagens +ill- kornm.unahamndsor.dföra-nde, att t i l - komst motiverades med den upprö- synen av spada - fosterbarn inte kan lig-.
rande vanvården av - S p 2i.d .a foster- ga sä-rskilt för honom.
Vittnesbördet, barn ocli att det ansågs, att nar barnen att lagen på .många hå11 a r - som den komma i Skolan, skulle +idare .ltoritrol ' l aldrig funnits .till, förvanar därför inte.
Därför har heller .ingen gensaga ej vara behövlig.
Det har visat sig, att den må-nga gånger a r det: i högsta höjts mot ' kommitt6ens: förslag att grad;.
och + %r .föreslår också kommit- överflytta den utvidgade fosterbarns- téen * en kraf tig höjning - av iildersgran- vården .till en annan liommunalmyri- ' ' l l 1 4
lighet, bamavår.dsnammden, om vil- ke mera nedan.
Det.ta var alltså fatilg~å~dsbarn och fosterbarn.
Den hedje gruppen barn utgöres av de vanartade och sedligt försummade bar-nen .och &amp; den lag, som handlar om dessa barn, tillkommen 1902 på samma gång som fosterbarns- lagen, stadgar bland annat, att de, med eller m o t .f öräl.daa~nas vilja, skola kunna tagas .om hand %r uppfostran.
&amp; n ~t6vand.e myn&amp;ghe; ten a r i detta f all barnavårdsniimnden eller, där sarskilt sådan ej finnes tillsatt, skol- rådet.
Det ar ju nAgat aal ' lvarligt detta, att ett barn mot sina föräldrars vilja kan skiljas fc&amp;n: sitt hem.
Ger .. det; alJmän- na föräldrarna en inkompetensförk~la- ring som ~~p.p ' fosO~:a.re och säger sig ämna själv fylla deras upppgiq, får man ju * - se tiU, att förklaringen inte ges annat ' än efter noggrann prövning och att d e, medel, som anviindas: för barnets .uppfest.ran, &amp; y .de basta mi6j- liga.
# Därför: i~me ' håller f6.rdage.t, liksom oc ' kså den nuvarande ' lagen, noggranna.
.
un- anvisningar om de förhållanden, der vilka ingripande .får ske, om d e åtgärder, övervakning, varning m. m. som sk6la försökas, innan .ett .barn, får tagas, - samt om formerna för - de om- hiindertagna barnens .vård.
.I samhand har.med föreslås in ' förande av en del förebyggamde atgarder utöver .de n u gängse, t. ex. - att .skyldighet för barnet att besoka: barrikrubba, arbetsstuga el- ler dylik anstalt skall.
kunna föreskri- vas av barnavårdsnämnden.
När det ' gäkler ifrhgavarande barn, kan aman p &amp; det hela {saga, att den nuvarande lagen .utgö.r sto.mmen, t @ vilken lag- försiaget g6r .en del: til:la.gg - låt vara av - nog !så .gen.om,gr.iipancl.e .art.
Den nuvaramde lagen talar om s e d- I i g fö.rsumm.else som .anled6ng, 4ill ing.ri,pande.
Man har kant .denna ton- v.iktt ' .p &amp; - s, e d l .i g som: &amp; t .stort h ' indei och s&amp;unao.m: med * ve.&amp;&amp;ig f 6:~tvivila.n s; t&amp;tt .. makl&amp;, dar t4li missthai1; 1:ddl ~gram- sande fysisk qa:nv.&amp;rid av tbmn 86r.e- kommit.
Oftast - det skall erkan .. nas !s.a; mmanhängerr den iksopps8i.ga v,anvår,den imed: mordisk roch då liam ju lagem, &amp; i1.1 %:11pas.
.Det ges vidaare .en hel ' ka3egor.i ba~n, som sned den.
nuvarande formwlerin- gen anses galla .&amp;om lagens råmar- ken.
OFh det: ar d e s p 5.d a barnen.
Ett spatt: barn kan inte taga skada till sin sjal, .det löper in %e .fara .. att) bli.
ván.- artat.
Det händer .darför &amp; t då .en syskonskara.
tas: från ett ' hena - eller riitta~e !&amp;t .nästie av värsta dag - .den mlins.te i raden få.r la.mnas ' kvar, tills han !blivit YiNrGck1,igt ga.mrna1 att in- supa d e n .i~orailiska smi$ta, vars verk- - ningar i; edan försports på hans syskon.
Det: finnes v.i.sserligen teore- tiskt .i sådana fall en: annan utväg - nämligen att få vhdnad och förmyn- derskap: fråntagna sAdana föräldrar.
Men det - ar en b e ~ v i i r l procedur, i~ som f ordrm il~anyandelse: till - d,onstol .och sona: fö.rutsiktter, att en.
1a:mplig: för- myndare med vilja och förmåga .att ordna för: bariet kan a; nsl~.aPfas.
.
' Därför är det .en.
viktig förändring, när - lagförslaget föreslår, att f ör.
-.
64 H E R T H A skyddsuppfostran, .d.
v. s. sådant skil- jande från hemmet, som har ä r ta1 om, skall kunna tagas aven barn, som.
av föräldrarna- misshandlas eller så van- vårdas, att deras liv och halsa aven- tyras.
Ifråga om åldersgränsen uppåt före- slå kommitterade.
en höjning, som aven den vore till välsignelse: att man skall kunna taga barnen ej blott, som nu, tills de fyllt 15 ar, utan i regel till de bli 16, ibland anda tills de bli 18 år.
- I 1 Vid bestammelsen om 18-Arsaldem har kommittén särskilt tänkt p &amp; att ge den e n sådan formulering, att den aven skall kunna tillämpas på unga flickor, som hemfalla åt ett sedeslöst liv.
Den bestammelsen öppnar möj- lighet att vidtaga.
åtgärder för deras vård, en möjlighet, som man nu all- deles saknar, ty den behandling enligt lösdrivarlagen,.
som nu står oss till buds, kan inte raknas dit.
Man ger nämligen utan förbehåll kommittén rätt, då ' den säger, att " den därvid stadgade proceduren - varning med- delad av åklagaren och kungjord i po- listinderrättelser, samt sedan denna visat sig kraftlös och förnyat hemfal- lande .åt lösdriveri ägt rum, häktning och införpassning till K.
B. och even- tuellt dömande till tvångsarbete - ar i mycket ringa grad liimpad för unga personer.
Som naturligt är användes den ytterligt sällan om ens någonsin mot dem.
.
.
.
Att har ingå på de olika vårdfor- mer, som kommittén tänkt sig för olika barn, skulle bli allt för vidlyf- tigt och dessutom ar har knappast några ändringar av mer principiell natur att anteckna.
ELLEN TISELIUS.
Som referaiet av F.-B.-F:s skrivelse tiil Kungl.
Maj:t .a.ng; &amp; en.de förslaget riill ny lag om den offentliga fattigvhden i Herthas sena- ste nummer blivit i nfigm mån mxissvisaiiide,.
ko in me^ nälsrta hlafte att imeddela en ny red.+ gördss för .de yrkanden som gjorts.
.
a böcker.
Albert Bonnier: Fyrskeppet.
En dag- bok av Ludwig Nordström.
Med teckningar av författaren.
(Serien: S k i l d r i n g a r u r SvenskaNationens1iv.
) - Helmameb tsaiagsir.
Dikter av Tor Hedberg.
- U r A l b e r t E d e l f e l t s b rev.
Resor och htryck.
- A1sx; ~nndra Edelfelt.
En levnadsteckning b p g d p &amp; traditioner, min- nen och brev av erta Edelfelt.
- Maktero Skfidespel i fyra akter av Karin Smirnoff.
- TeHfit som l t e n av Barbra Ring.
Övers&amp;ttning av Irma Schildt.
- Under segeii.
Av Barbra .Ring.
Oversiittning av Birgit Möller.
BBeltae av André Lichtenberg.
Oversii-ttning av Gurli Sevon-Rosenbröijer.
J.
A. Lindblad: Hm.s, anndra Rivo Beriit- telse av Ernst Zahn.
Oversiittning av Hugo Hulten berg.
Wahlström &amp; Widstrand: Karma jainte andra ber2.ttelser och essayer av Lafcadio Hearn.
Oversiittning av Walborg Hedberg.
Rhmeni med de många kvinnorma av Herman Wagner.
Översättning av Karin Jensen f. Lidforss.
- Marie-Claires ateljé.
En skildring från Paris av Marguérite Audoux.
Översiithing av Karin Jensen f. Lidforss.
- II Omberadete skugga.
Beri@else f r h Argentina av W. H. Hudson.
Over- saattning av Karin Jensen f. Lidforss.
m
Tidskrift för drn svenska kvinnorörelseii, utgiven av Fl-edrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Elkin Meman.
F ' .5rbundsrne &amp; ' t !rnmar erhålla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förl~undeto byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsnrea ' lemntar prenumerera å niirmuste postcinstcilt eller i bok- handel.
Pris för postupplaga: år kr.
6: 50; ' l2 5r kr.
3: 50; ' /, iir kr.
1: 90.
Lösnuin-.
mer 65 öre.
12ednktion och expedition: 48 .Khrabt !rgsga / an II S f o c k h o i ~) ~ Redaktions- tid: tisdagar och fredagur kl.
I. --. ?.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expedit:.onen: kl. I I 4 varje söckendag, Allm, T; 48 16, Riks 27 62.
STOEKBOLMS KIOLFABRIK.
F a6 riks priser!
(Kungsgatan 51 Halmskillaads0atani 9, 2 Ir.
Billiga Kjolar och Kladning ' ar - W k t a siiver och.
prhn ia nysilver - I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
tiv c y p i til1vt:rkriing.
Be:itallningar utföra!
; på dagen.
Stockholms största specialaflär för kjolar.
Försäljning utan ' mcllanhänder, direkt till allmänheten.
.
För Konfirmationen 1 VARDAGAR.
Ungdomsfbredrag a v hovpredikant FR. HAMMAH !+TEN.
~111111.ii i ~ p l h g i i i ~.
.
.
.
Hiift.
kr.
2: 75, klot.
b:.- KOWFIRMATI [ONS- OCH SKRIFTETAL Aw hovpredikant E. l).
HEUMAN.
Haft.
kr.
l: 75, klot.
2: 75.
MINNE FRAN KONFIRMATIONSDAGEN .. Av kontriikfnryrosten Y. d. EMANUELSSON.
Sjuride uppl.
Kart.
kr.
1: klot.
1: 75: -.
STILLA I N F ~ I HERREN.
I~ En liten liandriiekning t.ill de unga, tilliignud Sveriges koiifinii; indcr.
Av komm.
A.: E. BOR.GVALL.
Kart.
kr.
L: W, klot i!
: 25.
DU OCH DIN FRAMTID.
Av flera, iingdomene viiniier nied förord av prins O- BEHN,4DOTTE.
En utmiirkt bok för konfirmander och ungdom.
Fjiirde iippl.
Hiift.
i 5 Gre.
kart.
kr.
l: 25, k1.ot 2: -.
MINNESORD TILL.
DE UNGA Av den kiinde iingtlotnsviirinen prof. ' G.
C ?rOITIWE (. ' HT.
And ra II pyl.
Kart.
76 öre, klot kr.
1; 50.
MAGRA VAN:LIOA ORD TILL UNGA MAN.
Av Bisko J '.
C.
R Y I X Tredje upyl.
Kart.
rJus PA v % w N.
kr.
1: S; ',?
klot l: 50.
Minnesord %:ir var dag i aret u r den lieliga skrift.
Tolfte rippl.
1 ': iikclt I~nritl kr.
3: f&amp;.
klot 4: 25, c h g r.
med rödsnitt (i; 50.
BIBLAR OCH NYA TESTAMENTEN i rikt i~rviil firiiies iitt tillsii.
13iblar fritii kr.
3: 50 till 45: .. Syii ' 1 ' ~~~tiiiii~titcii f r i n kr.
1;, N tLi.
7: W).
Katalog sii~ides pii bcgiirii~i gratis och frciiico friii EVANG.
FOSTERLANDSSTIFTELSENS STOCKHOLM 3.
BOKFORLAG A.-B.
INNEHALL d Kvinnas behbrighet tiii statstjanst.
AV Axianne Thorstenson.
Alice Thunberg.
Av Gulli Petrini.
VA t t n~~rstaafi.
P &amp; Norriandsturn &amp; Av Ida von Plomgren.
En av - de trogna arbetarna.
AV Anna Kleman.
FrBn F.=B.=F.-kretsarna.
/ t5rslrget tlli lag om den offentliga barnav8rden.
Av Ellen Tiselius.
An d r e a 1.0 er o l h s Hotre 0andar.betsseminarium Kommendörsgatan 32, 1 tr. STOCKHOLM Allin.
Tel. Osterm.
16 18 Av 1 ' Cungl.
Majd godkciind högre lärarinnekurs pd I eller 2 dr. Ettirig eller tvAArig lärarinneutbildning.
Seminariet åtnjuter statsan- slag och kan diirför mottaga några frielever.
Andkan göres helst före den 1 juni till nytt arbetsår, som börjar 1 sept.
.
Mottagningstid varje Fullständigt prospekt sändes p &amp; begäran.
dag 12-1.
I AL, QPiLSSON BLOMSTERHANDEL Viirldens fiiiniiinsta lader.
preserrataiv.
gör skodonen nbsoltc ' t caiiiei~tiiba och ntirtsl KLARABERGSOIATAN 23 1111111111111111111111111111111IIIIlIIItIltIIIIIIIII1IIII1IIIIIIIIIIIIIIIIII1IIIIIIIIlIIIlllllll '.
.
dubbelt rrirnlitiga.
A.-B.
Collan-Olje-Fabriken T. OLSEN - STOCKHOLM Alliii.
Till.
, 564 Riks Tr.1.
~98 '; F~RSTKLRSSICA VAROR!
SMAKFULLT ARBETE!
BIL LIGA PRJSER!
REKOMMENDERAS Stockholm 1922, Tryckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
