# ID: svediakorp-per2820
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,185
# sentences: 666
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


X RE.DAEE.TUR: ELLEN ' ICLEWAN x
samt K L A N N I N G A R för D A M E R PRIMA.
WALLTEER.
BILLIGA BESTAMDA PRISER ' 7 4 Drottninggatan 7 4 .PAULU.B] ERGSTMNISAI / B DAMKONF ' EKTION 1 tr. - - - V W ~i ha en Slöjdavdelnings ständiga försäljn i n g och huvudmasage - tioner till NEDSATT PRIS bör Ni a n d a Eder till D a ~ ~ r i s ~ r f l n g KarlavBgen ~nS a @ * Frn Agda Landewall.
-, '.
.
Riks 790 3..
- Norrlandsgatan 1 8 med altravioltr tta stralar och uibra- Allm.
188.24.
-- - p 88 för~tklisssig frisyr: P " L TEL. F. v. O. R ?Er * 18 II ' Sarskilt frainhiilles: Underkidder, alla slag.
Barnkläder.
Sjuksköterskeutrustningar.
-, epare arh&amp;lla gode villkor.
- ' ~rbeterskorna ordentlig betalning.
m 1 .. r.
.
ADVOKATFI RMAN - A N.D EN.
.i:.
.
.
.
....
.
:.
.
.
: .. .. +.
~ l l m Tal.
. '
783,36 arendht, fustikhe fsföruahning, juridska uppdrag av alla slag.
.. Aven skriftliga $ %frågningar besvaras.
&amp; ko ~ ~ - ~ l o V h: i i,, ...
.
.. .. i H.0 LS T E I N ' 75 7 6.
VON Irlnehavare: Jur. and.
EVA .ANDEN Ledamot au Sv.
Adv.
Samfl ', Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VATTVGATAN l P, 1 fr, rtid Bnonkcbergstor~ IPIkhZ.
.
S TA EL. '
,.
.
.
.
.
.
%.
.
.
.
.d .. Sverges W t a,.
storsta biist renckmerade, eciaZafliir - i Siden- och Ylle- -- och fmnco - 1 I
1 Kvinnorna och fattiwårdsarbetet.
u A i ..;, i ..: 1918 ars fattigvårdslag intogs ' söka förklara anledningen härtill skalf ' jag inte inlåta mig på, men ett fal&lt;: ' tigvårdsstyrelse skall finnas " minst en tum ar att mannens motvilja ifraga ' " kvinnlig ledamot och en suppleant ", om kvinnliga kamrater inom fattig-.
innebar detta en uppskattning av den varden har mötts av kvinnornas lik- ' kvinnliga läggningen för vårdande giltighet och oföretagsamhet och på '.
och hägnande verksamhet samt ett så siitt har allt blivit vid det ganlla förtroende för kvinnligt omdöme och ocli de tusenden av fattiga, sjuka och., arbete då det galler uppfyllandet av barn., vilka äro beroende av koniinu-.
samhällets skyldigheter mot sina iiens hjälp, ha alltjämt måst sakna hjiilpbeliövaiide.
J a, bestanlmelsen ar den kvinnliga andelen i hjälpen.
Och uttryck för lagstiftarnas mening att lika ofullständigt som ett familjehem, kvinnorna behövas i n o m iir där antingen faderns eller modernsi ' fattigvårdsarbetet.
intresse och arbete fattas, lika ofull- ' Att f a m i l j e r n a s åldriiigar, sju- ständigt Er det stora hemmet, samhal- ka och barn s &amp; gott som undantagslöst let, då den ena liiilften av sanihalls-.
tagits om hand och vårdats a v.
de medle~iimarna ej deltaga i de gemen-.
kvinnliga slaktingarna och mera sal- samina angelägenheterna.
Vad sär-.
lan av de inanliga, har varit sjalvfal- skilt fattigvården.
beträffar, kan det:.
let, men samtidigt ha s a m h a l l e t s gott sägas att den ej blir vad den bör ' hjälp- och vårdl~ehövande inedlem- vara förriin allas goda vilja - kvin-.
inar nästan uteslu tailde omhiinderhaf ts nors såval som malis - dar samverka .. av inännen.
Visserligen ha anstaltsfö- Det har sagts att " för en ratt fattig-.
reståndarinnor, diakonissor och sjuk- vård behövs en mans omdöme och en sköterskor a n v h t s av fattigvårdssty- kvinnas hjiirta. "
relserna, men såsoin ordnande och Den nyn fattigvlirdslagens bestäm-!
bestiiinmande styrelseinedleminar ha melse om kvinnliga medleinmar ocli endast ett fåtal kvinnor invalts.
Att suppleanter i fattigvårdsstyrelsern:~ den bestämmelsen att i varje fat- '
?k- HERTHA torde i allmänhet efterlevas, ehuru det förniodligen i atskilliga kommuner varit svårt att övervinna den gamla ' fördomen mot kvinnornas deltagande i det komrniinala arbetet.
Intet kom- iniinalt område har dock så stor likhet med ett hem som fattigvården, som består av hushållnings- och vårdar- bete.
I de flesta landskomniuner, men iiven i vissa stader, har man fat- tat lagen si, att då en kvinnlig leda- mot och en dito suppleant invalts, ar allan rittfärdighet uppfylld, och i an- dra kommuner så, att det skall vara en d a s t en kvinnlig ledamot och e n- d.a s t en kvinnlig suppleant, varken mer eller mindre.
I alla dessa fall förbiser man eller har ej reda på att lagen stadgar " minst en. "
Kanske hade det varit ett alltför långt steg f.rån det gamla och för övrigt alltför svårt att genomföra ifall lagen före- skrivit att en fattigvårdsstyrelse skall bestå av ett lika antal - man och kvin- nor, men borde inte den sammansätt- ningen vara den normala?
Under de narinaste åren, då den nyn fattigvårdslagens bestiimmelser angå- ende organisation samt uppdelning av de olika kategorierna hjälpbehö- vande på olika slag av anstalter skola genomföras, är behovet av intressera- de och dugliga kvinnor i fatigvårdsar- betet större än någonsin.
De allra flesta kommuner ha att bygga eller inreda ålderdomshem, pH manga håll skola aven barnhem och aridra anstal- ter ordnas och vid skapandet av alla dessa hem behöva kvinnliga insikter och erfarenhet göra sig gällande.
För ' - - .. att fylla sitt ändamål att vara ett hem för dem som bebo dessa koinniurlala anstalter, få de ej verka anstalt eller kasiirn och den ratta hemprägeln kan knappast åstadkommas utan att kvin- nor iiro med och ordna.
Likasa ifråga.
om anstaltern&amp;s skötsel och hushåll- ning, personalens förhållanden m. m.
Sedan det nu i allmänhet skall finnas åtminstone någon kvinna i varje fat- tigvårdsstyrelse, bör det vara kvinnor- nas hjärtesak och hederssak att ej un- dandraga fattigvården sitt intresse och sina krafter.
Bättre än där kunna de ej användas.
Och där har väntats allt för länge på kvinnornas varma h jartan och h jälpande händer.
Mycken bedrövelse, bekymmer och lidande möter bland de fattigas stora skara, men detta far ej avskräcka oss utan tvärtom göra våra hjärtan varmare och våra händer verksamma- re.
Och vi behöva vara många i ar- betet, så att varden och hjälpen kan bli så personlig som den bör vara för att kunna bringa ljusning.
Varje hjiilpbehövande har sin börda och sin historia och bör tas på sitt särskilda satt.
Inte tvii fall äro lika.
Fattig- vården är ett rikt och om.vaxlande ar- betsfält, dar arbetet och hjälpen måste bli lika omvaslande och levande som föremålen för denna hjiilp.
Tid och talamod behövs, men arbetet a r ocksa det intressantaste och lärorikaste, upp.
giften att stödja och hjälpa dem som ej ha någon annan jordisk hjälpare den tacksammaste som kan tankas, och for ingen verksamhet utanför det
H E R T H A ' egna Iieminet a r kvinnan så värdefull som för fattigvårdsarbetet.
.
Det liar varit en ratt allmän före- stiillning bland mannen att fattig- vHrds1~ostnadern.a skulle bli större an eljest om kvinnor vore med och be- stainde.
E n sådaii farhåga för att kviniioriias lzanslotankande skulle stalla sig dyrlm-t för koininunerna bör ej förvåna.
Det var endast det vanliga känslobedö&amp;ndet av.
kvinnan i detta fall som i de flesta andra .d &amp; det varit fråga om något för kvinnornri nytt.
.Enligt de erfarenheter man nu liar av kvinnorna i fattigvården, har det visat sig att förstånd, omtanke och berakning fått gora sig gallan.de tillika iiled det goda hjiirtaf.
Nu beror det till stor del på kvin- norna själva om de skola bli lika oum- barliga inom fattigvården som inom sjiikviirden.
A v vikt 3 r att få bort den Förestiillningen, att det a r tillräckligt med e n kvinnlig ledamot och e n kvinnlig suppJeant i fattigvårdsstyrel - sen sanit att få flera och lämpliga Iiviiinor inval ' da, så att de kvinnliga syngunkter~ia kunna göra sig biittre giillaiide i n de hittills kunnat.
Och de till inval föreslagna kvinnorna må- ste övervinna möjligen förefintlig iiiigslm för d,en nya uppgiften.
Alla som i någon m h kunna hjiilpa äro skyldiga att göra något för dem som ej kimna reda sig utan hjiilp.
Ju flera soni försumma denna sin skyl.
dighet, desto tyngre faller den på an- dra, illen j u ' flera som fullgöra den, desto Ilittare blir arbetet och desto biittre .hjiilpen.
38 Det får inte tankas att kvinnorna skiille vilja undandraga sig en uppgift, vartill de genom lagen och av med- ii~iiriniskors lidande kallas.
Jag vill tro att den samtida kvinna har ratt, soin tolkade kvinnornas kamp för likstal-.
lighef så: " Vad vi kvinnor kampa för, det a r ratt att varna det, som behöver.
viirnas, ratt att vara med dar, varest.
det a r timgt och svårt. "
EMMA AULIN.
Lösdrivarlagens behandhg i fat- tigvårdslagstiftningskommiftén .. DA det hade kommit till Fredrika-Bre- mer-Förbundets kaniiedom att ' fattigvads- lagstiftningskommittén, - som för narvaran- de icke har nAgon kvinnlig ledamot, ar sysse1sat.f med utarbetande av.
fiirslag till ny lösdrivarelag och i samband därmed aven behandlar fragor rörande tvhgses- betsanstalterna, har förbundet, s o m hac en livlig kaiisla av i vilken grad denna IagstiftningsfrAga berör kvinnorna, i skri- velse till Kungl.
Maj:t framhallit onsk- virdheten an att plats i kommittén be- reddes aven en kvinnlig ledamot.
" Med Iiiinsyn till de uppgifter, som nu föreligga kommittén, torde därvid närmast böra ifragasattas en person, vilken med övriga Itvalifikationer förenar erfarenhet fran.
riiddningsarbetet bland kvinnor, som kom- ina inom Iosdrivarlagens tillamplighetsoin-.
rade ", heter det i skrivelsen.
Sedan denna skrivelse avlAtits, har Kungl.
Maj:$ till.
ledamot av fattigvards- lagstiftningskommittdn utnämnt brigadör Alma Petri.
Hennes verksamhet ar.
till- rii~kiigt kand för att har skall behöva göras nAgra .niinnare papekanden av att hon just har de kva.lifikationer som .F.-B.- F. framhallit.
sasom nödiga för uppdraget.
.
;.
HERTHA 36 Dansk Kvindesamfunds 50-irsjubileurn.
D et kom inbjudning till svenska kvinnoföreningar att lata sig representeras vid Dansk Kvindesam- funds 50-årsjubileum den 24 februari i år.
Man visste det ju förut, att ' Dansk Kvindesamfund var den första nordis- ka kvinnoföreningen ' som tog upp ett organiserat.
kvinnosaksarbete, men detta faktum, att nu stod 50-arsjubi- leet för dörren, gjorde på ett alldeles särskilt satt pionjärgarningen och de långa årens uthålliga och trägna ar- bete till konkret verklighet.
Fredrika-Bremer-Förbundet, den vid pass ett 10-tal år yngre svenska systerföreningen, sände som sin repre- sentant vid jubileumsfesten sin byrå- föreståndarinna fröken Axianne Thor- stenson, Svenska $vinnornas Natio- nalförbund blev företrätt genom sin protokollförande sekreterare fröken Ellen Icleman och det nybildade Svenska Kvinnors Medborgarför- bund genom fröken Valborg Berg- ström.
Med glädje hade man inom de be-.
fryndade svenska föreningarna gripit tillfället att på denna danskornas hög- tidsdag få bringa dem personligen tack och halsning för deras långa och storartade arbete för kvinnornas sak, men eftersom dagen drog närmare blev frågan den: ska det bli en möj- lighet att resa?
I Sundet skruvade sig packisen allt hårdare kring de in- frusna fartygen, och svårigheterna att halla trafikrännan öppen mellan Sverge och.
Danmark vor0 oerhörda.
Men morgonen den 23:dje stod man i alla fall på ångfärjans däck i Malmö hamn för att fresta överfarten.
Solen bröt fram genom rosigt dis nar den tunga båten i den tidiga morgonen med sin last av järnvägsvagnar bac- kade ut i isen.
Det krasade och bra- kade runt omkring den, och själv stönade och skälvde den under jätte- ansträngningen, Framat, back igen, tre gånger back, men då var det gjort, och vi vor0 ute i den öppna rännan och ångade i väg i öppet vatten med endast då och då en skör ishinna som brast som tunt glas för stäven.
Men norröver, så långt man kunde se, låg packisen, skrovlig och vit, och som svarta döda ting tecknade sig på olika avstånd från varandra de infrusna fartygens skrov, utan rök ur svarta skorstenar, orörliga, som livlösa i den oväntat påkomna vintersömnen.
De tre dagarna i Köpenhamn voro levande erfarenheter allt igenom.
Det var första dagens " Formandsinöde ", till vilket man älskvärt inbjudit aven utlänningarna.
Dansk Kvindesam- funds lokalkretsar hade tipp Pill ett 80-tal genom sina ordförande låtit sig representeras vid detta möte, dagen före jubileumsdagen, och det var med en livaktighet och ett intresse, som faktiskt i n t e har sin motsvarighet '
HERT ' HA hos oss, som man där debatterade de frågor, s o m s-do på programmet: lika-löneprikipens verkliga tillamp- ning - lagligen är den ju av dan- ska staten accepterad - barnavård, 5ktenskapslagstifti1ingen m. fl.
ak- tuella, för kvinnorna speciellt bety- delsef ulla problem.
Dagen därpå, den 24:de, var den stora dagen. '
Det var en talrik, festklädd skara, som den dagen kl. 7 på kvällen ström- made till Nimbs festlokaler.
Uppför de breda, mattlselagda trapporna.
gick en ström av mänskor, och.
inne i den stora, ljustrålande salen fylldes bänk- rad efter bankrad i. halvkrets nedan- för estraden med dess talarstol och dekoration av palmer med e11 förvän- tansfull publik.
Men främst sutto hedersgästerna: fru Mathilde Bajer, en av Dansk Kvindesamfunds " nlöd- rar " och den enda nu levande som för 50 år sedan var med om dess stif- tande; den över 85-åriga.
fru Jutta Bojsen-Möller, D.
K:s hedersordföran- de, veteranen i kvinnosaksarbetet; statsininister Neergaard; försvarsmi- pister Klaus Berntsen, som var den soni 1905 i Zalileska regeringen fram- lade förslaget om att kvinnorösträt- ten skulle medtagas i griindlagsand- ringen;, dåvarande statsministern ' zahle; professor Viggo Bentzon, med- lem av den skandinaviska familje- rättskommissionen; den 86-årige bibliotekarien Elberling, som alltifrån begynnelsen hyllat sig till a an sk l&lt;vindesamfunds idéer; representan- terna från de nordiska kvinnosaksför- ' 37. eningarna, Nylaendes redaktör fröken Fredrikke Mörck och fabriksinspek- tören fru ' Betzy Kjeldsberg för Norge, friherrinnan Anna af Schultén och fru Eva Moltesen för Finland, samt vi, de redan nämnda svenskorna.
Så intonerades Banersangen, med ord av ~ ~ r i t h Lemche e till melodien " Danmarks dejligst Vang ogt Venge ", och fört ' av unga flickor som över den ' vita dräkten bar, i Danmarks färger, ett högrött brett band, bragtes Dansk Kvindesamfunds guldstickade standar upp till estraden.
Darefter sjöngs av unga, friska kvinnoröster dagens fest- kantat, också den till sin första del med ord av Gyrithe Lemclie, med syn tillbaka på de första, pionjärernas liv och öde: Mathilde Fibiger, Kristine.
Frederiksen, Svend Högsbro, Frederik Bajer. '
' Det var ~ ~ r i t h Lemche, e b an &amp; kvihdesamfunds l a n d ~ o r ~ a ~ i s a t i.
o n s ordförande, som höll aftonens stora tal.
.
I en ståtlig överblick av de lin- jer, efter vilka Dansk Kvindesam- fund under de tillryggalagda femtio åren fört fram sitt verk, tog hon sam- inan dess uppgift nu, i dessa dagar, i orden: F r a ni B t till hemmen, till de hem dar hustrun står likställd och myndig som niannen vid mannens sida; där icke köket, men arbetsrum- met är ' centralen för husmoderns verlisainhet och varifrån tusen trådar spinnas ut till samhallet; där dörr &amp; och fönster inte spikats igen utan dar de äro färdiga att flyga upp för att lata bud gå från hemmet till.
sam- hället och från samhället till hemmet; p -
till de hem, som kunna lata sig lyftas och bäras av tidens brusande.
ström och föra med sig i sin frälsande ark de gamla men evigt unga husgudar.
Efter detta, med stormande bifall mottagna tal, dar diktarens vida syn lagts på kampens dagsgarning, var det de nordiska g5stern.a~ tiir att framföra hälsningarna från sina resp. länders kvinnosaksorganis a t ' .loner.
Finlands två represeritanter först, för svenskfinskorna och finskorna, därpå Norges.
För Sverge och Fredrika- ~remer-s ör bundet talade först fröken Th~rstenson, uppehållande sig vid det samband som från början funnits danska och svenska kvinnors strävan- den emellan, hur Esseldes Tidskrift för e er km et, spridd i Danmark genoni Frederik och Mathilde Bajers bemed- ling, beredde jorden för idéer, kring vilka Dansk Rvindesamfund byggts upp.
I Sverge blevo vi efter med att samla oss i en organisation, danskorna gingo i spetsen med sin, med samhö- righetskänslan med de övriga nor- diska kvinnorna levande genom åren för att till sist kristallisera ut sig i initiativet till bildandet av Nordiska Kvinnosaksföreningarnas Samorgani- sation.
Svenska Kvinnornas Nationalför- bunds representant drö jde vid den hos danskorna klart vakna uppfatt- ningen av kvinnosaksstravandenas internationalism, då de ända från för- sta begynnelsen varit med i idén om ett kvinnornas.
världsförbund, om kren den direkta anslutningen till det så gott som alla .civili,serade länders - kvinnor nu omslutande Internationel- la kvinnorådet ej skedde genast; och uttalade ett tack för det målmed- vetna, nationella arbete Dansk Kvin- desamfund utfört, vilket i sig ocksil blivit till beredd niark, mattat mot- stånd och snabbare vunnen seger för andra länders kvinnor i deras arbete för samma måls vinnande.
Till sist frmförde fröken.
Berg- ström sin förenings halsning och tack till Dansk Kvindesamfund.
Aten talens rad var inte härmed slut.
Nu kommo hälsningarna och tacken från lokalföreningarna och danska kvinnosammansliitningar nied f rån Dansk Kvindesamf und avskilda verksamhetssfärer.
Och så var det kantatens senare del med sin ståtliga sang till framtidens samhälle, skapat av kvinna och man.
Supéen kom med Julie Arenholts.
schwungfulla tal med tack till de gäster som med sin närvaro hedrade Dansk Kvindesamfund och med dess skämtsamt-allvarliga hhvändelse till statsministern.
Hon kunde rakt inte lova honom att Dansk Kvindesam- fund skulle lämna honom och rege- ringen mera i fred i framtiden för sina andraganden an soni hittills va- rit fallet, men hon tackade honom varmt för den hjälp och det stöd han under långa år varit för D.
K:s stra.
vanden.
SA kom statsministerns svar utmyn- nande i ett trefaldigt leve för Dansk Kvindesamfund, hr Zahles och pro- fessor Bentzons erkänsamma.
ord om föreningens arbete - och den gamla
85-åriga fru Jutta Bojsen-Möllers tack till tidigare medarbetare och vänner. '
Den ståtliga festen slutade med att man på filmens dink fick skåda de danska - kvinnornas festtåg 1915, nar den genomförda grundlagsändringen givit dem deras fulla medborgarrätt.
' Man satt då ännu kvir vid de festligt dukide borden, där d e röda sidenban- dens slingor och tulpanernas lysande eldflamn~esliålar över de vita dukarna i Danmarks glada färger gåvo okad glans och stainning å t.
aftonens hög- tidligl~et.
Av de över 200 telegram, som ankomniit, kunde en.dast en del iipplasas, bland dessa de tre vid festen representerade svenska föreningarnas.
.
Det hade i verklig mening varit Dansk Kvindesarnf unds stora högtids- dag.
Vad det varit och betytt under.
de 50 årens langa racka bars vittne oin från nar ' och fjarran i tacksamhe- tens och erlr5nnand.ets ord.
.
Tacken kom ur de egna lederna till förarna, som biha ledningens och an.svarets tunga; deii kom från landets styran- de man med uppskattning av det kloka, besinningsfulla satt på vilket jordii~ånen genom Dansk Kvin.desam- fund beretts för de genomgripande reformer av kvinnornas ställning i samhället, som ~~tvecldingen möjlig- gjort; den kom från grannländernas kvinnosaksorganisationer i känsla q vad dessa fått I~ärga in som medskör- dar från det uthålliga och trogna så- nings- och röjningsarbetet på dansk mark.
Men starkt står intrycket kvar att denna dag med tillbakablickarna över ett halvt sekels goda arbete för Dansk Rvindesamfund självt endast betyder: nytt arbete, nya friska tag, vidare framåt.
Det fanns intet som tydd43 på att man tyckte sig ha rätt att vila på gjord garning.
In i framtiden med dess nya uppgifter sträckte sig tan- karna och viljorna; med friska kraf- ter, som om handen först nu sattes till plogen i stallet för att genom de- cennier och åter decennier ha måst lanka hårt arbete, togs h a r.
sikte p5 nya mål.
Har var, trots de femtio åren, ung spänstig kraft och.
hand- ' lingsvillig håg.
Och detta a r vad man inte minst lyckönskar Dansk Kvindesamfund till på dess 50-åndag.
Därur skjiiter framtidens väst.
.
ELLEN KLEMAN .. Svenska Kvinnornas NationalfiPr- bunds insannlirng för # de lan.dsfdyk tig:i ryskla kyinn1orii.a i K o n ~ l ~ m t i n o p hiar d red- !teralt i en hnopbringad s u r n a .av 1,261 kr., 1,700 lschwazi~kia .franos, vilka i check över: isäints 4iiIJ " J:e Haut C.ommissariat pour les R6- f u.g i 8s R usse.s ", N.ati !oae~.n,a s förbund, Gedve.
Rättelse.
E tt bak.hglipt try ek fel i forn- gående haft6 %r h &amp; påpekais.
Fröken Eli- saberbh Curtelius ' bok om Nornbo.ttem a.rbeit:s- stugor,, anmad; av fru Julia Svedeilius, h .. ?ide fSrtt s h titel V H r s A d d i ö d e m a r k e n förvilangii till VS ' ldadAd i ödemarken.
vF~i- (ner tooh kiilianare av Bninet måct:e mycket för- viinats over de llii I.iyckfeI:aiisises extr:~v:aga.ii.i&lt;~ t.ill tag. '
40 -- HERTHA -- ---- -- - De kvinnliga amanuensernas %Oneplacering.
id första utbetalningen av löner i Ar möttes de kvinnliga amanuen- ' seriia i. vissa departement av den obe- hagliga överraskningen att erhålla iniiiclre lön an sina nianliga kamrater, med vilka de förut alltid varit lik- stallda.
Grunderna för avlöningen för ifrågavarande befattningshavare inne- lahllas i kungl.
kungörelsen nied avlö- niiigshestammelser för ej ordinarie be- fa ttningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen den 31 dec.
1921 (11:r 778).
~ e n * a kungörelse ' upptar för manliga tjänstemän 12 1ö- negrader, för kvinnliga endast 4, av vilka ingendera ar tillämplig på kvinnliga amanuenser.
Då sålunda kungörelsen ingenting bestämmer för dessa befattningshavare, ha beslut rö- p n d e dessa måst fattas in casu.
Man .hade därvid först stannat vid att pla- cera dem i den löneklass för ordina- rie kvinnliga tjansteman i statsdepar- tement .och centrala ämbetsverk, soni ger en avlöning närmast lägre a n man- liga amanuensers.
Löneskillnaden mel- Jaii iiianliga och kvinnliga alnaniien- ser hade sålunda icke blivit stor, men den principiella likheten hade brutits.
Saken liar sedan ordnats så för de n u anstallda kvinnliga amanuenserna, att Kungl.
Maj:t på därom gjord franiställning föreskrivit, att för dem: '.
skall galla föreskrifterna för manliga amanuenser i nämnda kungörelserna.
Ifrågavarande kungörelse innehål- ler aven en passus, som vid första läs- ningen ar agnad att inge farhågor.
Det heter där i 5 3: " Extra ordinarie an- ställning ina endast innehavas av be- fattningshavare, av vilken kräves t,iäristgöring i ungefär samma omfatt- ning,.
soin är bestämd för jämförlig ordiriarie befattningshavare; dock att såsom amanuens eller förste amanii- ens i extra ordinarie anställning ma antagas m a n l i g b e f a t t n i n g s - Ii a v a r e med en tjänstgöringstid för söckendag, motsvarande minst hälften av den för ordinarie tjansteman be- stämda. "
Man frågar sig, om inenin- gen är, att kvinnor hädanefter icke skola kunna vinna anställning som amanuenser.
Emellertid har det meddelats oss?
att denna paragraf icke ä r avsedd att lägga något som helst hinder i vägen för anställande av kvinnliga amanu- enser.
Det är likväl omöjligt att varju sig för en känsla av beklämning och otrygghet.
Ett steg bakåt i fråga om kvinnors anställnings- och löneförhål- landen går i en liten handvändning, under det att det definitiva ordi-iandet av kvinnors löneförhållanden sk jutes undan i allt vidlyftigare utredningar.
Kristendom och socialt arbete.
. '.
.
och som en sainmanslutning av krist- na livinnor göra sitt inflytande gallan- de till rättvisa principers tillän~pande och sjalv aven ta sitt ansvar för de esisterande sociala missförhållandena.
Miss Dinginan själv kan, nar ' allt kommer on~kring, kanske bättre an nggot annat göra.klart för en.att Y. W. C.
A. kommit gott på vag med prak- tiskt kristligt-socialt arbete.
For två år sedan såg jag henne för första gån- gen i Paris på estraden vid Franska Kvinnornas Nat ionalförbunds årsinö- te dar.
Vid sitt inträde i salen h %de hon ' mötts med stormande handklappnini gar av .fransyskorna, oh nar hon höll Men tecken tyda pä att de två skii- sitt anförande från estraden, på flytan- da grupperna allt mera mötas.
de franska men med d.en mest ohyggli- Sverge har de senaste veckorna gas- ga alnerikanska.
accent, ville det tats a v Miss Mary Diiigman, industri- knappt ta slut på ovationerni för hen-.
sekreterare i T&lt;.
F. U.
K:s i.nternatio- ne.
Vad hon talade om?
' sitt över tre- nella styrelse.
Ilerines egenskap som åriga sociala arbete i Frankrike under sådan talar om att den stora varlds- kriget.
Hur hon inrattat klubbar på omfattande organisationen R. F. U.
K. olika håll i landet fijr de tiisenden och, oinsliiter iiveii den praktislta kristen- &amp; ter tiisenden unga flickor, som droi dom, som i sjalva verket ar socialt ar- gos in i Irrigsind~istrierna, hur hon bete.
Den inclustriella sektionen av ordnat hoteller och hbtel~restauran~er Y. W. C.
A.
(R. l?
U.
K.)
har o c k s ~ ensamt för dem, satt i gång kurser mycket direkt i sina stadgar preciserat m. m. för deras utbildning.
Dar hon kvinnornas inon1 dess 6rening sociala stod.
och talade med sitt strålande fris- förpliktelser.
Den iippiizanar Y. W. C. ka leende om sitt klo:ka, religiöst pro- A. att söka varje tillfälle till att första pagmdafria, som det ju rnåste vara och om möjligt samarbeta med andra i Framkrilte, men socialt verksamma organisationer som arbeta på att.
för- arbete, förstod man vad hon genom bättra vaddens sociala för.hållanden sin friskhet och helhet personligen var illkomme ditt rike, såsom i hinl- melen så ock på jorden. "
Bönen har bedits i sekler av kristendomens bekannare, niea h u r ~ i många ha kant och förstHtt dess direktiv av kristligt arbete aven till omgestaltning av sam- f undsl ' örhållandena.
Ofta- ha väl de, soin .Iialit sig som uppbyggarna av Kristi rike, gått utanför - eller innan- för on1 man så vill - den sociala iipp-, byggareverksaii~het, som dock i sig har de kristna saiiifundsidealen.
A andra sidan inå va1 sagas, att tidens alltmera vakna sociala samvete ej lyss- nat inåt till de djupaste sanningarna.
och uträttade i den sak hon lagt sig fore.
När jag hörde henne i Stockholm, var det i en samling av p &amp; olika områ- den socialt arbetande kvinnor.
Initia- tivet till sammankomsten hade kommit fran fru Karin Fjellback-Holmgren, Centralförbundets för socialt arbete byråförståndarinna, och de narvaran- de representerade så skilda grenar av social verksamhet soin exenlpelvis bo- stadsinspektion, fosterbarnsinspektion, barnavårdsbyrån, fabriksk,onsulenter, Birkagården., F. V. O.: I&lt;.
F. U.
K., dispensärsköterskor, Svenska fattig- vårdsförbundet.
Det var samma stralande friska sinne densamma varma vilja som förr i Pa- ris, som slog en till mötes nar Miss ~ i n g m a n talade om kristendomens förpliktelse till praktiskt socialt re- f orniarbete och de sociala arbetarnas förpliktelse att realisera kristendoniens ideal.
Man kände hur hon själv för- mådde låta det ena triinga igenom det andra och att hon fyllde en verklig mission - att hjälpa till att bygga förbindelseleden fast och bestående mellan övertygelse och praktisk gar- ning.
Det var Emilia Fogelklou, som i ett avslutningsföredrag för kvällen på det henne egna djupa sättet sammanförde s i n syn på det inåtgripande proble- met i de bönens ord, vilka satts som inledning till detta korta lilla omnäm- nade av Miss Dingman och de mål hon arbetar för.
E. K-N.
Buof essa~rsfCrordp1~~nde~ Docent Hilma Borelius har under professor Bööks tjänstledighet 1 februari-l5 maj förord- nats att uppehalla.
professuren i littera- turhistoria vid Lunds universitet.
r I ringblick.
B P Ö S ~ P k ~ ~ ~ ~ ~ S k ~ Pa a ~ g i; i l k ~, ~ ~ ~ d.erbaca vägar skob inte Ikvimom ' t a b fram LiU pdi.tisk rösträtt, ool1 v; ikia överraskande konibhationer möta dem inte därvid.
Bland det mest fantastiska som initräffat i detla hanseenide torde diock aden magyariske gre- ven TUebdsbergs förslag vara, slom i dessa i ~ ~ g lagts a r fram för naiiPo~liaIföas~dhgen Budia.pest.
Rwdutionem; likhetsstreck mdLm man och.
k \ h m r htar v31 %ven i Ungern, ldragits efiter den dora omvälvn !ingm, men daroin viii greve Klebdsberg intet veta.
Samt &amp; r visserligen atit h m aven p e h r en smula pA: männens ahniblm r ö ~ ~ och ~ 1 vill t att de skn ha vari t magyariska undersatar un- der minst ki.0 år och shia tiUbrilngalt fyra &amp; r av sitt Ijv i en elemmen; tarskda och dessutom vara 24 &amp; r gamla .fös att fA l~egagm sig av de pö- Litiskn rättigheterna.
Men kvinnorna!
Ja, d e sk.a Ila tvil legithm h a n av ininist G åri Uder för riLt få rösh!
De stackars ogift1 kvi,n.noma ha dock äran tagas med om de h a egen affgr, som d e sköb, eller ett visst k.apibal pengar, e l i e r om de lyckligen gått igenom ett lyceum.
Förr &amp; n vid tredtio år s k d e emellertid varken de gifba k,kWmona med de .två sexariga barnen d e r de ogifta mad af f k s r ö r d se, penningkapital dier lyce- urnbildning ha privil,egiet att fil utöva sin po- litiska rö strakt.
Vad ubi-kter .herr grevens förslag h a t ar oss obekmt.
Men priset i origindi.tet far det väl: taga, aven om man har i miinn ' e Belkiens u m d av ankorna efter de i kriget stupade s&amp;om mscunt poditiskrt rö.sthc.ra.ttigade av lan- dets kvinnor.
- H E R T H A 43 f k a: [$ afla platser och !anisl.i&amp;ih~igar i samilmntd meid, föi-bumde t skolsi.
v:ira lik.a öppna for män och kvi; nqyor.
- Vi baniila oss dock m sinuh oroliga för kviimomas sitalhing inom sekreh.riiatet, skri- ' \ .sr enielier,t~d T h e I n t e T n a: t i n a l W o n i l a n.
S i i f f r a g e N e w s i sitt k b m - i~inu~iuiiie !r.
Och .den.
skyndsr sig: ~ %t förklal-n, varför iden a r oroiing, men £örk18aringa ut- a i i y ~ ~ n s i r el4 skiritt, ibåd ' e pS engelska ocli fnanslka!
.Den Fioiner, sjava orclvalet på de tv5mie språken, för dyrbmant för att inte Saer- ges dimkt. '
I. W. S.
N. förk ' l~iiczi.
sig inte knima.
lata lc1,mria pärla .bill paragraf görninias i o h - inäill~khat.
Den tvekar m1e1; hn viilka ubtlryck ldun sksa ge priset, " chmine sourimt " eller " rad:imt chlam ", men finner " ainibiancg heimuse " av .en överlägsenhet, ' som iliite htin ~d ' iskutenas, och b ä m e r ' sig salker oiii.
att dessa ord äro typiska för !den abiiosfar, i vi4k,en paragrafen kom till: enblart 11 ' eend.en oc; h ingen avböjande .röst som later sig höras.
1Mq.n is8 blir v&amp;r internationella ti&amp;.ri.ng &lt;di- varsiam igen.
.Deii menar att .d &amp; imte kan Det a r 8 i, Fjär.de ~konmittéIEs bör sek- ' tan; kias abt en dkarJig kornnnfté beståmde av ikvinnjor, skufJle lka~i:nna: rvfia:bha.
en parag,rnf retail,zteit.s o.rganisa; tion nbIAatand,e, som fr ' uii- soni ene avlaägset .till - forni och iiiin.eli8kl kiallar, den oro och d a i n a muai.terhet.
skuqe likma denmi.
.D.ärmot, säger den, Den Fastslår forst akt kmimititén accepterar Nai5oniern~a,s förbunicls princip om iniins och ban dat gott fänkas: 1 %t kvinnor skuile kuliina att fxtta en a-ssolutioa rned avsce.de kvinnoi:s 1i~k.itiiiUigliet i fråga om tilJst~äd,e till k~o~ni,n~i~ p8 kvinnloimas s tallning inom Na li o n@r.nas plaiises och amlmleii, men $iister uppmärk- f örbunld, sorn saninnediigen imte skullle fö r.sä ' b sarhhletcn vind a tt svc5righe ' ter s~k~ilile kon ' imf aden bo.niunitté, s o i i skul !le beh.mldla den, i al att uppstå ifall en man ocli Iiims hustru an- sbäll~des inom smim avdU %n.ing inloni s e k ~ e - " n.iiubian.ce heureuse "!
Dien ~luegar h d t enkulit * nitt även kvinnor och t~ria~tet.
idcma a~be ' te tas på nllvar.
K~ommittCn valkoniiiar idarpa &amp; n redan gj80rdla uBtnaiiinii-qpn av " l:vå &amp; un ' er CIV er- k&amp;iiid erfiarenhel, vilka kunna rSdfråg.as av, se k i-e lia.rinitet: vii g5 enid e: kvi~n:ii o Fr5 gor i aklw an- het. "
D a q A heter tdat: " NAgrn obesl.a.ni:da för- shag h a b fra ni ko an ni it iimi ändam51 a&amp;t be- s hihmrna.
aLt .de a m tiililda k~imnonia sikulk bara en unjfomi dler 3tin.inst~one en driika i iiiörkla Ealrger.
En l&gt;estciam ' dse av så Eed- Fredrika-Bremer-Förbundet uttalar sig.
sam sitran,ghet synes veckiigen ej.
plikkikvcl ty det st&amp;1:ande behaget av och ej Med anledning av sakkunniges prome- en diskret elegans såsom dmem fraimtriider i moria angHende taxeringen av omyndiga - k~ri.n ' ~~win %kten .skiipar en almost %&amp;, vilken a r l~arns inkomst och akta makars heskatt- enibart föntjnsn:nde och ung.t i f r h a$t skada ning har Fredrika-Bremer-Förbundets det geinennisamina arbetet. "
styrelse i skrivelse till Kungl.
Maj:t .fram- - - .the rxdianit chwm of a discreet Iiallit önskvärdheten av att den blivande.
, O m familjebe~kattnin~en och om förslaget till ny barnavårdslag.
elegnnc~ a s di spk ty ed in feininine atlire crea- tes an: i tniosp.1i.ere whicli is whoUy id ' eli-gh t- ful.- - ".
kungl.
propositionen i Bmnet matte utar- betas på griindval av de sakkunniges för- slag alt. I, men ' dock.
betonat att en del - k ch8a rn.
.sourilan t d ' une.
~discrbte gndringar av förslaget vore önskviird:i. élégaince dans l ' liabiilleiiient féminin arée utan att uppgiva den av grundprinciperna une aiinbi0a !iice.
~heulieuse qui n ' &amp; pas de i vBr skattelagstiftning, som staller falniii rmtu~e, Qoini ide JR, A nuire a la qiuahté d u tara- len i ekonomiskt avseende som en enhet, mil o o ~ i u n u n.
~ ~ vilken, ehuru ej .motsvarande en hos kvin-.
HERTHA 44 nor av skilda läger framtriidande önskan att ' akta makar borde göras till självstän- diga skatteobjekt, dock för närvarande ej torde kunna franträdas, anser F.-B.-F. att vissa p &amp; denna princip beroende missför- hallanden borde kunna undanröjas ge- nom att Iäinpliga avdrag fastställdes för hustru och A hennes eventuella arbetsin- komst.
Bemötande de sakkunniges me- ning att det vore tvivelaktigt huruvida nAgra ändringar i hithörande bestämmel- ser för närvarande kunde ske, framhåller F.-B.-F. att en ändring verkligen ar av behovet pakallad och att inga bärande skal framförts mot vidtagandet av en sfi- d m samt yrkar p4 att ' avdrag fiir ' hustrun mtitte bestämmas att utga med minst dubbla beloppet mot.
nu gällande.
I fraga om förslaget till ny barnavgrds- lag uttalar F.-B.-F., med uttryck av livlig tillfredsställelse över att centraliserings- tanken här kommit till uttryck, sin me- ning om att en lamge och starkt k h d brist i var lagstiftning nu p &amp; tillfredsställande satt avhjälpes genom den föreslagna höj- ningen av aldersgränsen för skyddsupp- fostran fran 15 till 16 Ar, i vissa fall ända upp till 18, och framhaller sasom synner- ligen angeläget att förslaget niatte i denna del oförändrat antagas.
.
, Daremot biträder icke F.-B.-F. den upp- fattning som ligger till grund för försla- get att frAn fattigvården till barnavards- nämnden överflytta den understödsverk- samhet som avser ensanktaende mödrar.
Med inrymmande av det riktiga i lioin- mitténs argumentering att det ligger stor vikt p &amp; att modern själv vardar ' sitt ' barn o ~ h att modern till detta m &amp; vinnande maste tillerkännas en viss privilegierad ställning, pekar förbundet pa att deii framlagda bestämmelsen p &amp; ett icke lamp- ligt satt gynnar kategorien ensamst&amp;- ende miidrar som understödstagare fram- för änkor och övergivna hustrur, aven- som framför änklingar och.
gifta för5ld- rar med barn vilka äro i den ställning att de äro i behov av hjälp av fattigvar- den.
De ensamstaende mödrarna skulle, I enligt det gjorda förslaget f &amp; betydliga lättnader framför de andra, och sanihallet skulle fråntagas all rätt och möjlighet att utkräva ens nagon del av utgifterna för deras understöd.
Förbundet yrkar p &amp; att Kungl.
Maj: t ville ur förslaget utesluta denna bestämmelse om de ensamstaende mödrarna, men bibehalla det föreslagna understödet, ehuru förlagt till fattigvår- den, samt lata detta utsträckas till att omfatta även änkor och övergivna eller frhskilda hustrur.
I fraga om de föreslagna ungdomsraden finner förbundet betänkligt att utbygga administrationen med ytterligare ett am- betsverk, vilket dessutom näppeligen - skulle kunna arbeta p4 det personliga och smidiga satt som barnavarden k ~ a v e r för att bli effektiv, och anhaller om att förslaget ej matte i lagen upptagas.
Till sist upptar förbundet koinmittéleda- möterna professor Jundells och fröken Wedbergs reservation till konimitténs för- slag om att inspektionen över barnavarden skulle som hittills utövas av Konungens Befallningshavande genom fattigv.bdskon- sulenterna och instanimer med reservan- terna i yrkandet att för konsulentverksam- heten matte anställas särskilda barna- v~rdslionsulenter.
Från M j ö l b y k r e % .se n hade .d.en 25 januari konstituerande imök, v ' wviid skudgar amtogos.
Ti.1.l ledcamoter i styrdsen wddes - fil.
mag. Inez ~:linita, fröken Bbba Cnaltingius, fru Rachel German samt fröknarna Ingeborg Ban och Lisa OLssm.
Revisorer blevo .fruarna H.dga Norrby och Aina Gustafsson.
I&lt;rlet,s.en S t o c k h o l m meud 0111- n e j d hade .den.
25 januari .mMe med sam- kväm i gamla GriUska .huset vid Stortorget.
Aldifiokat Mamthilda Stael von .Holstein red.0- gjmde darvild för d.e %agi; önlag, a; n; gAunde dakfimanm .och angående f6rvtarvan; de och mistande a v an.eidborg.axratt, som konma att '
H E R T H A fö rdiiggas årels riksdag.
!De isynpunkfter s o n fntumhöLios voro de som, föwkominit i d e av ~~mdri~k.a-~reiner-~ö~rbundats styrdse i dissa frågor adåtina skridsnerma # till Kungl.
Maj:t, vilken ock~sA advokait Slbëi van Holstein va-.
r i t, meid o m att iiita rbeba och hmndiliigga.
Samkvämet imed leservering ägde rum i * de .trevliga t s a l l l s k a p ~ ~ r u, tvA n: trapppor upp i delta inllresscwh g q l a S; tock~ho %m~shus, och fru Blenda Lemons votcklra sang avsl.ult,ude kvaUen, ett livligt senitecat progrimnumaner, .som fltedigare höjde den amgenäma sttä:n ?- itiingen.
D e n 27 8f&amp;auciR .lia !d~e kmt ' sen s ?bt Anmöte Liiic~rs~bkapats lokd.
' Till o~dförandte om- \ ~aIlcles.
f n6ken Ell.eii Klerniain.
Styrelsen orn- vddes likdetdes i sin helhet och utgöres av: froke:n E k a Ekiströrni, f r u Aha Faushrram, frölkrnima Eva Frö-berg, I n g ~Hammiarberg, ~ fru Ester HedJund, f r ö k m Ida von Piorngren, dr tI1ainnn Rydh och, fru Ruth Schiirer von W a d h e.
Sup p.lea:ii; terna, som likdeides om~v.a.kdes, &amp; o frökiniarna Henna Bratt, Els- beith Fehrinmin, fru Ra rh Nilsson, fröaknia~na .Hmma Olsen, Inlger Sundelius, # fru Eva M g - for,ss.
TU revisorer uitsilgos .frök,en Elin R,oséii och fru Elisif Thkd och ' ti.14 revisors- supp1eaai; ter frökaraina El.se R.obacli och Elsa Saliid~berg.
Efiter förhcmdlingarnas slut ~ e d o ~ o r d frii e Elilen ~ s e L i u l för s F ö d n g e t W1 ny barnavård.
T d a r i m n; i ~ s rsdogö~eJse, .som följdes med s tarat inrtrmse, påvislade; d m 1för; b5tlrimg lav nu gallande lagar som .för Jaget skidle k,omma adit: me&amp;föra, flrl ' aiinför a %,t i fdgm om idilsy- liten, av fosterbarn - och, sedligt förs:vmmade barn.
Som en vik tig f ö ränd ring, f rauii11 ' ö 11s- även, den i föl; s ' lagel: - för0 i.cIwie cenlt.ra3ise- ringen .av # de ~irendlcrn soni Iiilhöna den all- i n s 5 i a ba rn:avA r den.
Vid eEt oineddbart, efter årsniobet h&amp;Weit sil y - rdses81man~tilaide u,ts5 g,s till vice lord föraa11de d r Rydh, ~~ lsekreterace f r u Schiii-er von Wia:lld,hlej:in, till bitriidande .sekratenare f rö key1 Olsen och ~kiassnförv~diare 8fnök.en Ek- # skrösn.
Dten 15 mrms hmaide kretsen möte i Wkiit- lockska l kolms hörsal i, an !ludning; av .de Pe- trkn ska - och Lithmdersk a mo ' iionerna vid ' ' %45 årets riksdag.
De rashygieniskla, och rättsliga problem som dessa anmtioner beröra, upp- togas Idalmid k i l l behmn~dIin.g av dok30r A h a Sundquist situh iadvokajt Eva Andén, mrpil en konbare diskussion fi@k.
K reitsen L u n ~ d m e d o.mnte j i d hoade silR Arsmöke dem 6 februari.
A V ~ A &amp; &amp; .sty- rels~1edia; möiterna frölkm Elma Persson, fru- arna Carola E k l w ~ d h, Mdin Hmoiinxtnöm-In- gers, Maria Baokmcan och M W a Björnlbom- Romslon oniva4des.
F r å n kratsens oridf6rm- ' !de 1doce; nit.
H h a BloreEns hlede avsagelse.
in- gktt; d m efter h m l e lediga piladsem i sty- relsen besntks med fröken Mada Alkessoii. '
Mötets oi.df.ö~mde, fröken!
H m l a MöUer, gjonde sig till folk .för den Cack.sannh~eit kret- sen kände för docenit B.o.reli.usY m&amp;ngAriga, niå ' lin.edvebm s r b a k i 1krets:ecnis imtresse, och att tack- ' och hii1snings:telegrm .avsanides ' till ' docarut Bor&amp;lus, som ej wir narvaranlde.
Ti14 .k.~eitsem zepres.mtaater vid.
f ö r l x ~ ~ i ts d ~ e blivande års~niö:te i gHälshgboirg uhsågos, firu- a.cm Anna Herrlin .och Carolla Ekhnidli med f r ö h n Elnn Persson o d i f r u Marba Björn --: boni-Romson sani suppileanter.
Vid fömtaget v d av styrelse funktionarix ultsAgs tili o r d f ö ~ m d e fru A m a iHerrJin, Itil1 vicx ond~föra1iid.e och ~ n ö i t e s v a n d f,roken ~ Hmma Möder, till sekretm-lire fru Caroaa Ek- iunidh loch .Lill ~kas:snf; örval ' lare frö.k,en Elna Persson.
M.eddelm~de Cimnacles onii abt styrdsen.
p &amp; terminens p h e m d e: wbe ' b.progrann upptagit .b !.
la.
Byn2 .kui:ser; av fru Bjömbom-R.omson i &amp; Menske p,slags.tifihijng, lde nyn barnl lagarna, läk la makars, ra.tt och nam~dag; sförshget,- tvil föredmg av rekitor Ingers, Vilan: .om riksda-, guns i~~~111~uisi8Etniuig, och f uInkitionmer: salrit eventuellt nagcht föredrag lav professorskan Sllröimgi.en loni fi.edisrö.relsen i vara idagar.
Hiinefter hoU fl-u Klarin Montennsen &amp; t med ' en nniingd &amp; tatt u r svenska förfiaitla~es arbeten i~luslrera,t .föredrag Svelr, h.neit: .. Om hw~lorn, viikket moittogs med 1Qoi; t b i f d.
Efter .förednage.ts: s h t vidtog eltt m~gunäinit nsanxkvani, v.arvi.cl &amp; g utfördes .av f rokeii - Mar.tIia Lundeki, acconipagne~ald av fröken.
.
.
1n:ez Mö1.ler;
H !ailsinig~b~o; rgsikr \ etrse,.n ha @ mån- dagen den 6 februari Arsmöte pil Hotell Conitineii * ta !l .u; nidter st0.r t i ~ l Erån ~ g med- l e m m m a s sida.
Sedan seh heter aren före- &amp; xgilt år,sredogör&amp;en och zevsionsber&amp;ttel.- sen, bevi1j.ade.s av ~evislorem~a .tikhtynkit m- sva~sfrihet.
Slty~e~se, - rwisorer loch deras s u p p l ter ~ ~ &amp; tenrddas.
Efter EörhamaYrngaulii~s slut hö !U .d:r Anna H.elnier ett sy.nner4igen ixitressmt föredrag om Imitryck .från en stuldiel:wa, ttl Newyork.
' D.axf.tler.
följde samkväm i m d &amp; .ng och musik av fm Schii3a; nder och frwken A.hluriid.
A. Hdlenius, ordfömnde, fröken R. Gustafs- son, s&amp;re terare, .fru Thyra Kadson, k; as.sdör- valkare, f r ~.
k m Labte,n Bhlström, fru Anna H uitén.
Till styrelsemedilemm~r u&amp;sågos dessutom fzuama Emy Jungrmaisker, H. Qvanisel, E. Storckenfetdt-Hyld.nh1, Gu &amp; 8 t m - xkn och frökaen G. Vrmg, Mr.
sekr. ViEd idet därpii föl jande s,m1ikväimet mled- ver; ka4e f röken Margit af Ekensitam med &amp; ng.
Ett flert4 nya medknunar intriidde vid det talrikt besökta m ö k t i ?kretsen.
K roeltsien S v i a J 6 y m e d.
a - a n i e j d .hö31 den 15 februari .sikt: tmlö.te A Frid- G ö tt le lh o r g s k r e: k s # e in hade manidagen hems l a n ~ a n n a s k o l a under o~dföban~destkap den 13 febmari årsmöte pfi &amp; roLine .Wfijks av fxu M. Sylvén.
sjuk.sköterskehem.
Den- gamla styrelsen om- Sadan s styr el^ beriittelse .fik hr 1921 .valdes och (består sailedes av: fru Mary von föred~ag~ts, vddes rep~esmtainit vid förbun- Sydow, ordförande, fröban T.hyi.a K d g r e n .deis sonmmö.be i H6hiingbo.rg.
Med ackla- h e ondf., frö,km Kerstin Fjstte~skröm sekre- mation utsågs h.ärtiU kretse / riis ordförande,.
terare loch kassaf6rvailtare.
Ovriga Jedamö- nied v. o ~ d f.
fru A. Jönsson, Svd6vsgår&amp;n,: ter iho h u Lilly Kjellberg och frölkm h a som suppl&amp;.
Meddelande lämzia~des att en Löninerblad.
Suppl,ea.n; ter fru h t p i Le~lsson serje föredrag av agronom G. Eliriuson över och fru Klam Wi; jk; anider.
kom- &amp; ~ t ~ ~ ~ d s l a g.
s t planerats i f.
~ h g för I C + i.
s; t i a n.
s; i t l a l d ~ s ~ r i e: ~ hade ~ s e ~ n m ' h- niande arbetsåret.
Sedan mö.tesförhandbgarna: avduit&amp;s höll dagen den 13 f e b r u a ~ Arsmöck &amp; Elenlentar- 1aroverk.ets för flickor adla.
Styrel.se- och fil.
hand.
fröken R. R.ehnberg, Sm1öv, ett revisi.onsh.er5ttdserna fö~edrogos och god- med livligt intresse 4ihöfit föredrag om F.red- kändes, vareEker s t y d s e n beviilj,ades f u l l och rika Brenier.
.Ett trevligt s m k v ä m med te- .tacksrni msvaxsfih ' et.
Hela .den gamla sty- sup6 i skdans h.emtrevliga bibliatek och b- relsen hkervddes., med unidmtag av fru Ce- ruim uilgjorde avslutningen p &amp; m&amp;tet.
cilia Btackmm, soni ~ a v f ~ y fråh t ~ arten.
I B S s ' t a ~ d.
s k r ' ~ f s e a höll torsdagen d,en h,pnas stäolle inmildes h E+in M.ech.el; seii.
16 februari sitt Qrsinöte, varvid åxsberalttd- SQw4s.en: konstituerade si.g på följande sat2: sen föredrogs och det k o ~ ~ t u e n a n d sin- e fru ELUi Sjövall ondförande, .fru Greta Siive- aim~t1:alclets val av styrelse .stadfastes.
Till Andersson vioe ~odförande, Fru E k a Nord- represeatanter vid F.-B.-F:,s al-a ars- lwnd .sekreterar,e och fru Eva Jonsson klassa- inök i Hälsingborg uksågos fruarna R. Nils- förvaltare.
son och S. Forsberg mad fru S. aHtunmm1uit4 Efber Arsinotet hade .förbundet offenagt och frö.ken E. Lundberg +iU suppleanter.
möke med föredrag av fröiken h a Lund- Smnm.an trädet avslutades med musik och kvist, K ri skims ' tsd, över ämnet: F ö ~ s h g e t .till sang.
lag .för den offrentliga bamavhden.
Hiir- N i o r r i k ö p i n g s i k x e t s e n hö11 den 22 efter vidtog smilk \ ' am med kaf hsenrerhg februari &amp; t f ö ~ s t a 5 ~ s n ~ ö t A e Norra Flick- sam t .&amp;ng och munsik av f m Sporrs~röm-Ed- l.a.rove1:ket.s Iiögtidssd.
Till aftonens föredrag, ström loch fru Louise Carlsson.
som hoUs av stadsfdh5ktigen i stockholin F: a !l k ö p i-n g s ik r e lt: de n .saun.mi~i-tr2idd.e fru Ge~lrud Tömell, hade in.b juslits socialt in- den 15 februia.ri till Arsrnö.te V3ta Bandets tressenade män och kvinnor.
Fru Tömells .Den sföru tvarmtde interimsty-reils~~n sakrika och inhossanita Qöfledrag önd de sig lcokd.
om Förslaget till .nya bmavåndskgar.
oiiivaldes, varför styrdsen nu består av fru '
H E R T H A -, 47 Eurenius, fru Anda Hultgren, rektor P. Is- berg, e. o.: hov~attsnotarien Elisabeth Nilsson, fru Elisabeth Quensel och frökmen Naemi kals &amp; &amp; tervaldes re- Usdd:aiberg, å terva1,des.
visoreima: fröknarna H. Arwidius och M. Munuk af Rosenschöld samut r.evisorssupple- aanternla lektor A. R.o.sCn och fröken E. Svens- son.
Till cepmsen3aiiiter .för kretsen vild fbr- bundets årsmölte i juni i Ha:lsirngborg valdes fru .E.
Quensel och e. o. hovGttmot; arie Eli- L i n k ö p i n g 1s1k r e .t s e n .höll sitt ars- siib~lh NBsson med fru A. Hultgren och frö- inö,Le torscliagen den 23 februari å hushfd- lien Ma.rie-Louise Lundström soin supplean- ii~ing.ssIill.sk.apdt !s.
l o k d under lomdföraiiide; sik:a~p ter.
: iv grevinnan Lo lase S ked,ook.
Efter fö.rh.smldlingarnas duit hö.U 1d:r Eva Ars- och revi ' sio~i~sbe~bl.c~se~1~a upp&amp;s,tes S m e d h r g sitt andra föredrag om sj.ukvåi.d i och god.k5nldes, och s tyrelsen beviljadies de- 1iem.me t; Frö k m Axi~anne ' Fhor,skiisson, gav ndarefter n9g.m idnag av ar- cliarge för det gångim ibel; s riikeniskaiper och St~ck~li~oilni, fö.rvakning.
Av s ty cdseerittbelsen fqxngick bek?
i m n i Initernationella ~ ö s ~ t r ~ t t s d ~ m s e n.
VBcl samrn~a afiton håilet styrelsesamm~an- aM fö en inge ii t31 R h forsa hu d1åflssemina.- till pre-niiier skänkt 100 kr.
och till l ralde &amp; ervalades tiU ~kre rium ts; ens ord,f6rande frii Linköpi.i~gs pimkitiska f ol~ts %bhiingsskolor 25 E. Quensel, ' till vice o~dförande fröken M.
L. k r. f ö r wnim.
1ämda.m ?d.
M ~ ~ ~: ~; w balut s I ~ hede TII Lu.nlds tröm, t i U sekaeterare, fröken.
A. Eure- u.nder året ö.k; a,ts .firå.n 59 lilii 105.
R.evisions- n ius, tiu k~assatörv.a81tare och mötesvaiidirina I~eräitte~seii, utvisade .en h h å l ~ h i n g för 1921 fru O. Selmer loch till bitriidamdie möksvär- på kr: 159: 86..
d.in11ia fru A. Hultgren.
D m ganika s t p e l sen o~mvaldes, var; jalinte fröken Ingrid Vdlcl \ risit och km~dJik:ace Torn GZivlle k r e t s e n lilade lördagen dan 25 Arne nyvaldes som atyralseil; edamö (t,er.
februlari sitt åcsmöte i dfitseilkillnmarens ses- sioasrum under i b o r g.
r n &amp; s i t ~; u Amla i Brerg- Efter 3.1:smotet hÖ4Ls foabdrag av fru Ger- t rud Tö m:d4 från S:tookliloh~ över a ii ni et grens .orid Förimdeskap.
Fördaget till nyn bxr3navArids11ngnnr, tiJl vil- Av den föred.ra@a revisions- och styrelse- ket föredrag allmaiiheten hade fritt tillltriide.
J) orat.t !dsen frungick bland e m z t, altt kreitsen riiknair 64 m~edilemrmar.
Kretsen h m unider li r e t .s e n M la l 1n ö m # e id o in n e j, d li:adi: året haf-t tvanne al.ha.nn~a moten, d. &amp; ena på: olrsdngai den 23 febrii.ari Arsmöte h Frimu- läroverkeits aula, adh fröken Signe LaumP höll r a d o g e n s ' fesbal under oudfciranideskap av f öredmg om ~ x e d &amp; k a - ~ r m ~ e rbundat r - ~ ö och fru Elisabeth Quensel.
dess uppgift som neirtral kvinnoföaening.
Sity- reken har under året haft 5 sarrimen ' kr5deii.
Ans- o c ~ i i.evisionsbwa ' t:IieI:sernia dörecimgos Ansv:ir,sfrih~et beviljedes styrdseii för 1921 Tiilwni.mans med andra k vinno.sm.mmslu t- ningar i staden anordnade .kretsen i våms i års.
Cörwlitning, .Det gångn.n h o t s stipendium upplysn.i:ng,ssy&amp;te en serie föredrag i sociala i l 1; OOO kr.
ur SeclerJiol.in.ska cloaaitionen Iiade .Lill~del.als froken Grek1 S e d e r h o h för genom- iinmen av banda och populära Pöre15saw.
gåen~de .av F.-B.-F:.s fruk to~dlings- och trad- Kretsens n ä m a s t e uppgifit - att genom T&lt; retsens föranstalitande av en insamling frii?
h d a 1a- gåvclsskola för kvini-i or i A pelry d. räklen.skm&amp;r visade vid årets slut en, behåll- m t sö.kla 3s i i a d k o m a en !lan !sslripe~i !clief ond a tt ning av kr.
.2,165:9G.
Moc1leins.antdet har förvaBhs ev Fredrik,a-Braner-Förb~in~d~et tik1 under 1921 utgjorts av 292 personer, därav hjiiip åt unga stu.deran~le kvinnor - har 21 staiidiga inedleinin~ar.
De styrelseinoullein- iven umder det gångna.
Arets nöndgaits.
anstå mar, soln voro i .lur 8bt avga: fröiken Anna p5 grund av .d,e trick1.a tiderna.
O b
H E R T H A 48 Styrelsen beviljaees full och .baclkslam an- svarsfrihet.
De avgående styrelsemedlem- marna fruarna Anna Berggren, odförande, Anna Björk, sekreterare, Rut Benzow, vice .sekmbare, och S k e i n Anna Sundbom, &amp; Ter- ~al~des, och nyvaldes fru Signe Leks &amp; efikr fru Ninni Kmnberg, som u~ndanbett sig åter- val.
De övriga s tyrdsemedlemmma äro friiknarna Ama A.kerberg, vi= ordförande, Elsa Vengelin,.
kassaförvaltare, fruarna Anna Klingberg och Signe Andersson samt fröken Vivi Veng, Ockdbo.
.
D e förultvarand.e revisorerna frökmana Eli- sabet och Margot Lundin med sil pploante~na frua rna Loitten W estergren och Ingeborg Dyfvennm åtmal~des.
En hn.mi.t.ft3 .bestaende av fröken A n m Auterberg och - fru Anna Björk uksags: att till .slyml.sen hklomma med .förslag upplys- ningsanbete.
B.
o r å s k r e t s e n höll: den 3 - s sitt årsmade.
Till r n e d av ~ styrelsen ~ ~ ut- sågos: fru Leonore Oadencrantz, ordf., .frii Ingrid Gadbaum, sekr.,.
Ru Sara L; ap ?dus, kassaFörva %tare, fru Haanm K i d s k a, frök- narna Rapna Sjöberg, Valborg Ca.i ' ktTöm och Elisabeth Lii~der.
%. '
Insända böcker P.
A. Norstedt $ Söner: FBriali&amp;ar och barn enligt gallamde rStk av Osten Un- dén.
- QBiianaar f r h BerngraBen.
Urvd av brev frlon Rabindranath Tapore 1 %- 395.
Oversiittning av Hugo Hiiltenberg.
- Oversikt av swennska BitQeratnarenn av Richard Steffen.
Fenite delen.
Tiden 1900 - 1920.
Med regis1; er över författarna.
- §keppsbrottet av Rabindrnnath Tagore.
O vers.
av August Carr.
- Soeiddemo- kratieia i Sverige av Gerhard Magnusson.
Andra delen.
I k alii p t i d e q.
- Bland IkrlgsfAngar i Wysslamd och Sibirien 1914-3920 av Elsa Brandstrom.
Albert Bonnier Anno Dommfnae.
Roman av Annie Akerhielm.
- Syndare av Ulla Bjerne.
- Dagens garniing.
Essayer och kritiker 1916-1921 av Anders Osteriing.
- En dr3nnaraares visor av Ernst C:son Bred- - berg.
- StBUverket av Sigfrid Aiwertz.
- Vem vet av Henning Berger.
- Farmor och Vår Herre av Hjalmar Bergmarc.
- E n man utan humor.
I.
D a g d r ö m - m a r.
Av Gustav i-lelktrom.
- Troll och människor.,, Andra samlingen.
Av Selma Lagerlöf.
- Qbacka-bor av Ludvig Nord- ström.
- Tiden och en manniska: Ro- man av Harry Blomberg.
-.
Hafis tolkad efter Hans Bethge av Erik Blomberg.
- Kvaiiar.
Dikter av Elsa Dahlin.
- Troll- kappen och andra sagor av Anna Wahlen- berg.
Teckningarna av Aina Mqsolle.
- Vildbasare av Barlra Ring.
b e r s.
av Jenny Juselius.
- Den ratte av Barbra Ring.
Overs.
av Irma S&amp;il$t.
- Glada historier i bilder f6r baw her&amp;ttade i teckningar av Louis Moe.
- Bmde-B~innile och ' andra lada histoiier i bilder för barn av Louis - M (linniskor i frede En tendensi:oiiian fran Sverige efter kriget av Johan Akerman.
-- Vairdagsvlgrnr.
Mor- gonstunder in ed skolungdom av Jeanna Oterdohl.
- Aungnas %Bm$ belaninelser om s h oaenvhadelseo Overs&amp;ttning och inledning av Sven Lidman.
- Teseus, konnoingem.
Ett dmma av Tor Hedberg.
- H d a tonarter.
Noveiler av Elsa Lind- berg-Dovlette.
- Rosor och jlanek av.
Gusfaf Ullman.
- Darate Mighieris.
@ m= doinaliga kornsdi.
I.
I n f e r n o. Overs.
av Arnold Norlind.
- Det goadsa fbnbaana- det, Ucsbeth och Loaas.
b e =.
av Birgit Möller.
- Peter och Werrady av J.
M. Rarrie.
Overs.
av Irma C:t Cyr.
- .tam&amp;= ItP5wdimgeams daUteip .. Roman av Mar!
ka Stjernstedt.
Femte iipplagan, de.
Hugo Geber: Skona sjäRar.
Stu-dier över man och kvi) inor f r h i Wertheï-tiden av Valerian Tornius.
Orers.
it \.
Ernst Lund- quist.
Med illusti.ationer.
- D e sma Kn8- samrno Ett romantislrt, Uppsalahem av Vivi Horn f. hnicarcrona.
- N l r stinn- dermn v a d a och skrida.
Ar Nafhan Söderblom.
Första-fjiirde samlingen.
~ T a l ~ l s t r ö &amp; m Tirids trand: Min motor- cyke0s komsbuktiop1 o &amp; ski5teeP av E. Hubendick.
- Howslkvcnller f i h Fon- Paineblearui.
Urval ur " Krönikor f&amp;.n ox- ögat " - l ' 0euil de Boeiif - av Albert Mevrac.
Översiittriing av Karin Jensen.
- II Tempel och TBi6hins av Elisabet Funch.
- AJBwil4rn rnmuaslBnhfstoria av Tobias Nor- lind.
Hiift.
10-1 1.
- Soghfe Hagman och h e m m e s s r ~ t l d a.
Anteckningar f r h det giistavimska Stockliolrn av Carl Fors- strand.
Tredje upplagiin.
H. Ascliehoug &amp; C:o, Hiistiania: Kristin Lawarrasda~er, Hunsfram a; \.
Sigrid Undset.
HERTHA I- Tidskrift för den.
svendca.
kvinnorijrelsen, utgiven av Frediika-Bremer-Förbmdet.
Redaktör: Ellen Kleman.
.
, Förbundsm ' edlemrnar erhalla tidskriften till ett ris av kr.
5: 50, varvid prenumeration - i e ~ 48 Klaribergagatan, sker direkt genom ~ r e d r i k a = ~ r e r n e I c ~ ~ r b by &amp; Stockhoim.
&amp;: &amp; e-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- handel.
Pris, för ostupplaga: l /, år kr.
6: 50; ' /, år kr.
3: 50; ' /, år kr.
1: 90.
Lösnum- mer 65 &amp; e.
~cIaktioon och expedition: 48 Klambergg&lt;itan o Shckholni.
Redaktions- tid: tisda ar och ' fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 77-4 w a j e ~ ö c f e n d ~ g Ajlrn.
.
T.
48 16, Riks 27 62.
Piaktisk tidning fur hemmet utgiveq av.
FredrtkamBremer-Forbundet.
Redaktor: Faruny Eket~tiern.
Utkommer under l921 med 24 iittasidign nr.
Prenumemtio~spris: helt Ar kr.
3: W, halvår kr.
2: -, kvartal kr.
1: -.
Prenumeration sker a posten.
IiinehAUer beriittelser, poem, levnadsteckningar, xeligiiha, etislci.
och sociah, uppsatser, artikliir i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna Argiingar for 1918 kr.
2: 50 och för 1921 h.
3: 50 per ex. .m i i t BRODERIER; &amp; KONSTVAVNADER j MATER~AL .OCH P ~ O JADE R ARBETE k.
l I I I.
RAD VID INREDNING-AV VANINGAR: ATELIER FOR G O B E L I N L A G N I N G Dr. EL I N. '
.
, B E,C K M A N Hetluft, DIQtherml, Konstaord.
Rheumatism, gip;, ri&amp;rusm&amp;rbrr illderdomsbnind, allni.
kraftnedellttning etc. ' .. ~ a r n h u r g k a n 12.
Vardagar halv 3-4; Uiider sommaren i SödertBl.je: Yard.
3-4.
Tel. 12:fi.
.
; I ' I g t I ANNONSER F U R.
HERTHA Ristel.
757 ' 83 upptagas ai.
Fröken Ingeborg Bergström 31 OSTERMALMSGATAIJ 31.
all ii^ Hi-.
4.532.
Rikstel.
757 83 I
Kvinnorna och fattlgv8rdsarbetet.
.Ad Emma Aulin.
Dansk Kvlndesamtunds SO-8rsjubileum.
AV Ellen K lemun.
De kvllnnllga amanuensernas Ii5neplacerlng.
KrJsteindom och socialt arbete ...
Kringblick.
Skrivelser tr8n F.-B.-F.-Kretsarna tlll Kungl.
Maj:t om famlljebeskatlningen och t %rslaget till ny, Ettkig eller tvaHnp i9Yarinneutbil&amp;bg.
Seminariet Atnjuter statsan- Ican da; fiir.
mottiga ntgra frielever.
h l u i i göres helst före!
::: &amp; .- n: l: juni ': till - - nytt arbetdr, som börjar .l sept.
Mottagningstid varje; .. i ': &amp; g - 1 2 4 Fulhtändigt prospekt sändes p &amp; begäran.
.
.
.
.
.
.
. '
d a g och ' f.
.
.
.
.
=.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, -- - - - p - p A,.
o ' &amp; s % o.
N.
.
% .. - ' @ LO M STERHANDEL ' VBddens f6niamda l&amp;d &amp;: preservativ, gör skodonen absolut vlr.ttsntCita och mirtst ' dubiielt.
varaktiga.
I - '.
.KLARABLBQSQA ' IAN S3 IIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIII Allin.
Tel. 564.
Riks Tel. 8987 FORSTKLRSSIGA V M O R I SMAKFULLT ARBETEI BILLIGA PRISER!
REKOMMENDERAS.
Stockholm 1922, Trgckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
