# ID: svediakorp-per2819
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,830
# sentences: 570
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Eleganta och vä1g; orda PROMENAD- samt K L A N N I N G A R för D A M E R PRIMA KVALITEEH BILLIGA BESTAMDA PRISER PAUL U. BERGSTROMS A B ~AS~NF~; " ";; ~ ADVOKATFI RMAN ANDEN s, CTAEL VON HOLSTEIN innehavare: Jur.
Kund EVA ANDEN Le&amp;ntoC (?.v Sv.
d.
2 2 ~ c t; i r f.
.
ur; arbe:ta \ ii hast och, effektivast Vid sidan av detta,: soni .allt .är vik: .fOr, Fredrika-Bre.mer-.Förbundets kigt neg oc.h åt vilket tid och: krafter .syften?
.Det ar f6rsta: frågan .de ny-: m&amp;.s t &amp;.
agnas.,.
.k~mmer, då f rågan om .bildade .kretsarna .. gora, sig -: likso.i:a lämpliga p.r.a k 3 i s:k a arbetsuppgif- detta för övrigt .ar .det alltid vak~!
: l ster sinom: kretsalt; na.
; En .bliek .til.lbalia - spö .. rsm5let Aven f6r dem m m, under på, vad: som i denna väg ' tagits upp decennier h.6.rt fiirb.imtket .ti$l!
och 4stadko.mmits inam förbundets F6rhundets opiriion&amp;il; dande vesk- äldre kretsar torde kanske kunna vara +.am !het och dess:tearetiskt: upplysande ' .de yngre, nshildade till någon nytta m.bet.e:5~0: av direkt given art. Akta- och - aiss i - grad in.itiativeggande.
ella: fxågor,, be$ïande.
kvinnornas .sp+ Del .yar 1.905, niir .Fredrika-Bremer- .ciella, intressen, komma upp med i - sig fFörbxmdet i .januari .firade minnet av s j ä h ~; pockande a; krav-pli aktion:fr&amp;n.en sinl da.
20-åriga tillvaro, .som tanken ~.k~innosa~ksorganisations sida, och: på .att bi.lda förb.undhkretsar ' i .lands- ordnaildet .av offentliga eller inom ca - orten Eirdes fram.
Beslut fattades trang.re; krets hallni opiniansniö ten också .om att tillsiitta en kommitté .bli en sjalvfallen .uppgift.
Kvinnornas som skulle utarbeta planen.
för sam- - politiska och - sociala rättigheter och arbetet mellan centralstyrelsen i: forplikfelser; kräva en apolitisk insikt Stoc; kholm soch de eventuella .nya för- och .en .kunskap .om sainhiSllets - funk- .bun&amp;kretsarna.
Ilet !hela resultera-: tioner, som vidare ställa direkta o &amp; de .i.
att inom årets utgång hade för- oundgängliga krav på upplysnings- bundet .att rakna .med tre förbunds- - verksamhet av föreningar, som .på - kretsar i full !~erksarnhet och tre .un- * sina program ha arbetet: för att .göra der bildande.
Andra komma senare * k.v.inno.ma skickade: för det offentliga 611. livets lansvar.
Poli,tiSka och sociala S e r man till vilka praktiska: uppgif- upplysningsföredrag och kurser .få - ter dess8: kretsar.
vid sitt 4bildande först .harigenom .sin: @ ana plats inom ar- - vände ' sig, - f inner .ma.n .att de mycket: betssfiiren.
.direkt .. vu.&amp;t: fram .ur .samhällets egna
18, 1 1 H E R T H A villkor.
M o t a l a k r e t s e n,: omfat- tande fabrikssamhället med Motala.
verkstad, riktade omedelbart in sin verksamhet till gagn och upplysning för fabriksarbeterskorna .. Arbetsaftnar ordnades, till vilka arbeterskorna in- bjödos och där undervisning i kläd- söm, linnesöm och aven finare arbeten meddelades, samtidigt som man ge- nom - högläsning, musik och sång gjor- de dessa aftnar roande och i iinnu en mening instruktiva.
Aven Linköpi .. ngskretsen gjorde sin första arbetsinsats i och med klubbaftnar för fabriksarbeterskor.
Ett arbetsutskott tillsattes bestående av.
två ledamöter inom styrelsen och en tredje ledamot, vald av fabriltsarbeter- .skorna själva och bland dem, och un- der dettas ledning växte klubben raskt till.
Kurser i sömnad, matlagning och skrivning anordnades och aven en friskgymnastikkurs sattes i gång.
Ett litet bibliotek bragtes till stånd, och vidare kunde förbundskretsen genom en enskild persons frikostiga intresse inköpa tvenne lotter i stadens nybil- dade koloniträdgårdar, vilka fingo fritt brukas av klubbinedlemmar som anmälde sig härför.
Annu en tredje parcell inköptes av kretsen, da det vi- sade sig att tradgårdsskötareintresset växte bland klubbmedlemmarna.
Under krisåren omfattade Linkö- pingskretsen med sitt intresse de obe- medlades barn inom samhället.
Ge- nom att vara med om att ekonomiskt stödja Linköpings arbetsstuga bered- des dar i större utsträckning an vad som annars kunnat .göras tillfälle för barnen att få ett mål närande mat.
Från 1920 går detta ekonomiska un- derstöd, något .utökat, till F.-B.-F:s lanthush~llningsskola.
vid Rimforsa för att användas till stipendier åt ' ele- ver vid småbrukarkurserna.
Malmö-Lundkretsen, en av de tidigaste F.-B.-F.-kretsarna, nu som bekant delad i två kretsar, en för: vardera av de båda staderna med om- nejd, bildades med uttalat önskemiil om att verksamheten till attbörja med skulle vara av teoretisk, upplysande art för att så småningom bana väg för idéernas omsättande i praktiska före-.
tag.
Mycket snart finner man erneller- tid kretsen engagerad i en hel del prak- tiska frågor, till vilkas lösning särskil- da kommittéer tillsättas.
" Solidar- hemmet ", sådant Elsa Törne propage- rade det, blev ett problem som togs upp av en speciell kommitté vilken tillsammans med Södra Sveriges .B yggqadstelrniska samfund inriktade sig på frågan om behovet av en bo- stadsinspektions upprättande, något då ännu icke av kommunen ordmt.
En mindre bostadsundersökning gjor- des också, och det resultat denna vi- sade överlämnades som belysande material till en inom Malmö stads- f ullmaktige senare väckt motion om anordnande av obligatorisk bostads- inspektion.
Vidare togs aven har arbete för fabriksarbeterskorna upp på programmet, och en kommitt6 för detta ändamål tillsattes.
P huvudsak ordnades detta arbete efter samma linjer som i Motala och Linköping.
Platsförmedling för kvinnor med
HERTHA.
högre skolbildning var också en upp- gift som Malniölrretsen genom ännu en kommitte tog på sig och som lös- tes i samarbete med stadens offentliga arbetsförmedling.
Hälften av kost- naderna för platsförniedlingens verk- samhet, vilken visade sig fylla ett verkligt behov, bestreds av kretsen, medan staden av sina medel tillsköt den andra hälften.
Uppriittandet av en yrkes- och hus- inoderslrola inom länet och byggandet av ett eget hem för självförsörjande bildade ltvinnor äro praktiska före- tag som.
dryftats av kretsen och även kommittebehandlats.
Att dessa pla- ner inte realiserats ha väl, åtminstone delvis, berott på de svåra kristider vi råkat in i.
En samaritkurs anordna- des 1913 av Malniökretsen, då - se- dan l 9 10 - självständigt arbetande, liksom Lundakretsen från denna tid på sitt håll.
K r e t s e n L u n d m e d onliiejd har huvudsakligen riktat in sig på teo- retiskt iipplysande arbete.
En yrltes- skola i huslig ekonomi, som emellertid upprättades 1909, då ännu samarbetet med Malmökretsen pagick, vid Arbe- tarklassgns Barnhem i Lund, har stötts av kretsen genom anordnat pen- ninglotteri.
S t r ä ii g n a s k r e t s e n s ' prakti- ska arbetsuppgifter under en följd av a r blev inrättandet av ett skolkök.
Ett första resultat bestod i ordnandet av ett ambulatoriskt skolkök under sonimaren 1909.
Det fasta skolköket kunde emellertid 1919 av kretsen överl5mnas till stadens elementarläro- -- p 19 verk för flickor,.
som erbjöd lokal men å.
sin sida erhöll en fullständig skolköksinredning av kretsen samt clessutom en kontant summa av 400 kr.
såsom bidrag till undervisningens igångsättande.
A r v i lr a k r e t s e n riktade från första stund sitt arbete på att få till stånd en.
barnkrubba inom samhället.
En,sådan upprättades också snart nog inom kretsen, men planerna utvidga-, des till att iiirymma den i eget hus, vil- ket också efterhand realiserades.
En fastighet inköptes och om- och på- byggdes.
Där finnes nu för barnen en stor, ljus leksal samt ett mindre sovrum.
Köket, ' förestAndarinnans trevliga rum och en liten jungfrukam- mare rymmas i bottenvåningen.
En.
gårdsplan mot söder ä r en härlig lekplats för barnen, därtill finns även en köksträdgård.
H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n har i huvudsak inriktat sig på ordnandet av tindervisningsktirser, dels för sina medlemmar, dels för utomstående, särskilt for kvinnor ur de arbetande klasserna.
Kurser i medborgarlrun- skap och samhällsfrågor, samaritkiir- ser, matlagningslturser ha tid efter annan ordnats.
En särslrild diskus- sionsklinbb, vilkens medlemmar ej obligatorislrt voro kretsmedlemmar, har i sin mån inverkat till a.tt aktuella spörsmål kommit under debatt inom kvinnokretsar på platsen.
G ö t e b o r g s k r e t s e n, vida se- nare, nainligen 1917, tillkommen an.
övriga här redan nämnda kretsar startitde så gott.
som genast efter sitt.
H ' E - R T H .A 2b .bilaande det * statliga ' företag som n u rekt, verkats för insamling !till.
förbum existerar under .namn.
av - Göteborgs dets stipendiefonder.
Detta .a.r och kvinnliga .studiehem.
; En .penrhgin- fikblir också alltid .ett bel-ijiirtmsvart samling ' för: andarnailet sattes.
3 &amp; ng m51 - för gamla som nya F.-B.-F.-kret- genom.
iiitsii-ndande: av ' listor .för bi- sar.
; en ökning av respektive Ianssti- drags tecknande, och detta sköttes så pendium - be tyder .ökad möljlighet - för energiskt loch framgångsrikt att stu- .någon eller .några av traktens unga diehe-et: redan i angusti 1919 stod flickor till utbildning - för den .ma fii~digt .att mottaga ini0 unga studeran- eller den andra .levnadsuppgiften.
de f lickor som .helinackoaderhgar.
För de nya F.-B.-F.-kretsar, som .Som {företaget kom; i .gAng .nar rums- nu efter Fredrika-Bremer-Förbundets bristen, .var &amp; m alha störst och.dartill o.morganisation kommit till, ställer sig det hela kunnat ordnas så att priser- arbetet delvis ganska annorlunda an na a-ro znycket, $; för att: inte saga .otro- för de aldre vid deras start.
Mycket ligt, moderata, ar det latt att: först &amp; har fallit oss fil1 av det som det då: vilken utomordent1ig: h jalp Göteborgs-, mhste kampas för, och aven rent prak- kretsen med detta kem givit åt - den.
tiska företag undandra Sig nu i vissa shde ' ilande kwinfiliga; ungdo.rnen vid ' fall, beroende på statens och komniii-; Göteborgs olika iitbildningsanstalter.
nens nu vida utstracktare sociala ' Ett: trevligt .samlhgsriim och en om- verksamhet än förr, en livinnoför- .tariksam, förestandarinna, som .också ' enings förut såsom Önskvärt och har sin bostad på pldtsen, förhöjer, lämpligt ansedda ingripande.
Till - hemmets fördelar för de tinga .pensio- ' dels stå dock sainnia sociala uppgif- mkerna.
ter kvar, och de givna exemplen på Detta ar i stora drag en .relation av Ilur man inom de olika kretsarna tagit de praktiska imsatser de .äldre F.-B.- f att på sådana tippgifter kunna därför cF.i-k-retsarna gjort sedan sin .tillkomst.
ännu \ lara av varde.
Utöver detta, vilket för övrigt icke .får tas sam en uttömmande beskrivning ' Att nya friska initiativ vaxa fram av de initiativ som tagits och de före- * ' inom de nya, unga kretsarna är tag som håtias gående, utan utgör en i alla fall vad vi vänta oss - detta summarisk översikt av de .många iiter för de aldre av stimulerande och årens arbete, p &amp; skilda hall, har inom lycklig %terverkan.
samtliga kretsar, mer eller mindre di- ELLEN IUEMAN.
,;. '
Fre.dci-k.a-Bi; emei:~.I; iö~bundet hal; wensk niedb,orga.r~atb, hac.
a~pnxar.k.- med.
anledning av det föreliggande sammats.
i motiven: till lagförsllageh, sakkiinnigeförsla~get angående förvär- vaiidi?
och förlust av medborgarrätt sid:.
36,. daxemot: ha icki- berönts .de.
ol&amp;pnhet:er, .. som 1tu.ia ugps; ta föe, en avlatit nedanstående .slKr-ivelse: s ~ e n s k kvinna;.
@ iziigenom at4 hon Till I&lt;onungen:!
geammr gifte m a d ut %i.n&amp;k, man fö.r-lo- dier Me. &amp; anledning a * f5religgande f.6~- r a r sh: inedborgarlriä &amp;.
t ~ 1.
d .olägenheter.
~:.
och; sv&amp;igt slig till särskiJdai lagaar; föo ~ v e i i ~ e mindnel; Norge.
och.
D ?nnlark.
om.
~ r v 8: ~ v a n d.
e hete^.
uppk.opma f, &amp; henne.
G r så- ocl:!
forliist av niedborgar~ätti .får &amp; ed- vi tt malca~nat Bosiitki sig i hennes.
Bem- rika-Bremer-Förbundets styrelse.
på.
land !.
: H,o.n~ han.
i&amp;e.
fiirlorat * s~mhö~-.
förslag * asr f.örbundets.
kommitté för ijigh.eXen7.
~ e.
d sitt - f,os.terland, men hon lagfrågori i; under; dånigl~eta a i i f ö ~ a fal- ~ b.erö,vias shi rösl&amp;ä.tt.,.
hon.
Blir ogynn- jande t sammar,e stall &amp; i beskattnings han see^- Sedan1 länge.
har det ' varit, etti 613- de; h o a &amp; F .utes&amp;uten~ från den hjälp skemål.
lila-nd kvinizorna; att.
en.
a.nd~ de %.
: allmänna; kan giva vid ~ j ~ k d o n i j ring måtte- ske i. nu.
gällande lagstift- vi &amp; b.elii.ov av iindemtöd f &amp; im.
fattigyår - ning på de.tta omrade il syfte attf en.
d m m.:.
m;, ocb: hon blir: i fllera viktiga ' er - kvinna ej: undantagslöst f6rl ' orar sin.
ine&amp;lmrgarr$tt!
vid.
ingående.
av äkten- skap med.
utlaiidsk.
undersåte, aven.
som f.
6 ~ att bereda, lättnader i * och för &amp; mGir.v.
av- liennes gamla inedborgar- ratt.
Dessa.
frågor ha diskuterats vid internationella3 kvinnokongressel;: och voro.
för de.
nordiska.
kvinnornas del senast fikernåil ' f.ör Överläggningar vid det sama.rb.ete: mellan olilia kvinno- orgaiiisationer., som- ägde * rum i. och för framfömnde: av kv.innornas önslce-.
mål vid ' wtmbetandek- * av deii1 nya.
gif-.
terinå-lshatken-.
Ett par ax, de.
s:tö.tande konsek-venser,, som kunna uppkomma dikrav, att.
en utländsli:.
kvinna;.
som gifter sig.
med svyensk.
man, daigenom förvärvar aus&amp;nden.
underkastad ' ' fcammande lag; 7~ ' i !~et!
för.
henne ofita nog kan.
lrjomnia: .att ril) ed.Pira: väsentliga: sv&amp;rigr he&amp;en; Dette senare f~amhå4les it ma- tiven:&amp;isom skaJ f ö r att svensk kvinna ej bör förlora sin svenska inedb0i.ga.r.- piii % vid- hennes mans.
förva~v av ut- läindsk niedborga~ratt förränohon tager sitt1 h.emvis.t i * dennes nya hemland: Me.d- alldeles sardiild sty !rlta.
har.
under krigså~en: framträtt de svår; igheter av ol ' ikai s1.h~; som, dmbba en gift kvinna nmdt annan inedborgamatt.
an.
det lan&amp;,.
va~est .. hon har.
sitt hemvist: Oaktat.
shont varit f.Ödd3 i landet och alttid b.ottdaistades, har hon.
t. ex. på g.cund~ av; .sittl genom: ägdenskap förvar- vade utEi ' ndskai medG.orgarskap blivit,
22. '
1 A - HERTHA internerad, om hon ej lyckats fly till det för henne främmande landet, och utsatts för svåra obehag.
På grund av dessa genom kriget vunna erfaren- heter framstå kvinnornas krav därpå, att de först genom tagande av hemvist i det land, varest de genom sitt akten- skap med utländsk man förvärva med- borgarrätt, skulle förlora sin förutva- rande medborgarrätt, såsom fullt be- rättigade.
Vi anse, att det naturliga ar, att makar hava samma medborgar- ratt, men de olägenheter som kunna uppstå genom skild medborgarrätt sy- nas oss vara mindre väsentliga an de som uppkomma genom ett förvärv av utländsk medborgarrätt under kvar- boende i hemlandet.
, Ofta nog torde, om makarna bliva varaktigt bosatta i liustruns hemland, mannen genom naturalisation förvärva medborgar- rätt i hennes land.
Det kan d &amp; göras gällande, att hennes svårigheter bli .av övergående natur, men enligt - vår åsikt kan å andra sidan anföras, att det ej över huvud taget förefinnes an- ledning till hennes förlust av medbor- garrätt.
För den händelse man och hustril hava skild medborgarrätt, måste man taga ställning till fragan om barnens.
i ett sådant äktenskap medborgarrätt.
I vissa fall, särskilt där barnen åtnjuta svensk uppfostran, torde det följdrik- tigaste vara, att de erhålla moderns medborgarrätt och först genom utflytt- ning i omyndig ålder till faderns hem- land, för så vitt han bibehållit sin gamla medborgarrätt, förlora denna, under förutsättning att de tillika med - -.
.
modern förvärva samma medborgar- rätt som fadern.
Svårigheter kunna givetvis särskilt för ynglingarna upp- komma genom att barnen med gällan- de utländsk lagstiftning i regel torde komma att få dubbel medborgarrätt.
Det synes oss dock som om det princi- piellt vore ' mest i överensstämmelse med lagförslagets anda, att de i ifråga- varande fall redan från födseln till- försäkrades svensk medborgarrätt, vilken medborgarrätt de, om ej avsa- gelse mellankommer, enligt 2 par.
av lagförslaget skulle erhålla vid 22 ars ålder.
Vi inse till fullo svårigheterna att få dessa principer genomförda.
De stå i strid med gammal hävd och gäl- lande lag.
Därtill kommer, att innan andra länders lagstiftning reformerats i samma anda, dubbla medborgarskap kunna uppstå, som kunna medföra svårigheter.
.
Dessa torde dock vara mindre an de olägenheter för indivi- den, som upppkomma därav, att den- ne påtvingas en annan medborgarrätt an det lands, dar han är bosatt och dar han från födseln haft med- borgarrätt.
I motiven till lagför- slaget sid. 82 göres gällande, att även om förvärvet av den utländska medborgarrätten genom ak- tenskap icke ar det direkta syftet med vederbörandes handling, är det dock en naturlig konsekvens, på vilken hon måste vara förberedd, av en frivillig.
handling från hennes sida.
Eldigt gällande lag blir det en konsekvens, men den ar påtvingad och kan ej sä- gas vara frivillig, d5 hon ej har möj- ' "
lighet att välja.
Vill kvinnan bibe- hålla sin medborgarrätt, får hon av- stå från äktenskapet.
E j heller kunna vi medgiva, att konsekvensen är naturlig; vi finna, att det är na- turligare, att hennes medborgarrätt ej förändras, s i länge hon kvarbor i sitt hemland.
Sverige har p &amp; skilda områden visat sig vara ett föregångsland, när det gällt att tillmötesgå kvinnornas krav.
Vi behöva härvidlag endast hänvisa till kvinnornas myndighetsförklaring, rätt för dem att avlägga mogenhets- examen och studera vid rikets univer- sitet samt nu senast vår nya gifter- målsbalk.
Det skulle vara i god över- ensst2immelse med den ställning den.
svenska kvinnan numera intager, att lagstiftaren även tillgodosåge hennes krav på bibehållande och återförvärv av niedborgarratt.
Vi våga hoppas, att om lagstiftningen reformeras i den riktning, varom vi hemställa, det icke skall möta några svårigheter att genom överenskonimelse med andra länder undvika de olägenheter, som kunna uppstå genom befintliga skiljaktlighe- ter i lagstiftningen.
Lagförslaget innebar en väsentlig förbättring emot gällande lags bestiim- nielser, dels därigenom, att svensk medborgarrätt i regel ej förloras, för så vitt icke utländsk medborgarrätt förvärvas, dels därigenom att, såsom ovan framhållits, sveiisk gift kvinna förlorar sin medborgarrätt genom mannens fijrvarv av utländsk, förrän hon under bestående äktenskap tager sitt hemvist i det lind, där mannen har medborgarrätt, vilket motsvaras av bestämmelsen, att utländsk mans för- värv av svensk medborgarrätt ej med- för samma förvärv för hans hustru,.
förrän hon tager sitt hemvist i riket.
Bland andra bestämmelser i lagför- slaget, vilka synas oss innebära en bestämd fördel, vilja vi framhålla den regel i 7 par.
varigenom barn med modern förvärvar svensk medborgar-.
rätt,.
om hon ar änka eller .om hennes äktenskap eljest är upplöst eller hon: är hemskild, så framt barnet står un- der- hennes ' vårdnad.
Aven synes det.
oss vara av varde, att den i 9 par.
föreslagna bestämmelsen angående förlust av svensk medborgarrätt vid uppnådd ålder av 22 år för barn ' i. äktenskap, som ar fött utom riket och aldrig bott här, inskränkts att omfatta det barn, vars båda föräldrar äro föd- da utom riket.
Skilda medborgarskap för man och hustru kunna sålunda enligt förslaget existera.
Detta skulle bliva regel, i vissa i lagen angivna fall, för så vitt makarna leva åtskilda. '
Denna om- ständighet ar givetvis ett särskilt starkt motiv för bibehållande av hustruns medborgarrätt, men denna, nya prin.- cip torde ej enligt vår asilrt böra in-.
skränkas till ' dessa fall.
Det iir en genomgående princip i lagförslaget, att för i riket födda den.
svenska medborgarrätten bör bibe-.
.
hållas.
Det synes oss stå i god över-.
enstämmelse härmed, att, på de skäl vi ovan anfört, ingående av äktenskap.
ej, bör ovillkorligen medföra en för-.
ändring av kvinnas medborgarrätt i. '
.
dit fall;.
.att .hon k.vapbor is sitr:l; iem; lad: @ - ullk .. Ö~.er h ' i i ~ ~ .taget d.
av &amp; et eaa:.el ' - 1ämpHgt ' ler &amp; et ' andra skälet ' ej 1ans.e~.
att svenslt liwinna, som; ing&amp;.
t.kten-• skap med ' utiandsk man; uthn: vidare.
bibehalles.
vid.
sin.
svenska medborgar- ratt såt länge hon- kvarbor ' i sitt hem- Ifind, kuride.
fi:ågan= mö jii ' gen.
lösas dar; $genom; att h n finge ra-tt att genom anmälan E r e vigseln tillkännagiva: sin- önskan i detta: syfte och- darigenom öibeh ' &amp; llix, sin medborgarrätt Aven- om.
man miktie förutsiitta,.
afe dennat ratt på.
grund av obekant&amp;aP med Pagen kanske ej!
komme.
att: användgs- av alla som Hyste denna.
öriskan.
och.
a &amp; be&amp;hnelsen: sålund8 kan- kamma atf BWa - av ringa betydelse; kan - det ' ej nekasi ätt en siidan.
besta.mmelse mojlii gen a.?
att föredraagai d a det kan tan- kas &amp; l1 då hustrun onskar fr .. O. m. äktenskapets början bliva medbor- gare i. mannens hemland .. I de fall, d % äktenskapet viil ingås .i Sverige men makarna oinedelljart.
tagha sitt hemvist utlandet, finge man aven: en bestämd.
tidpunkt för inträdet.
av hennes nya medborgarrätt. '
4 par: av förslaget; inneháller nya regler, enligt- vilka- förutiw~a-nde svlen- skar kunna automa4iskt &amp; Terförvärva sin svenska medhorgar~ätt.
Undantag har dock gjorts.
för gift kvinna.
Detta torde medföra en orättvisa.
mot den kvinna, som under ' bestående äkten- skap å-tervander- till sitt fosterland, för dem hiindelse.
mannen ej.
a r henne f (il.jaktlig: Ofta torde ett sådant Ster- vandahde bero på att sammanlevnaden med: mannen faktisktj on1 an e j ratts.- k. '
li ' gt, är havd.
Skilsmässa kanske ej kan er.nAs, mannen kanske ar försvun- nen, eller det främmande landets.
lagar lägga hinde; i vägen därför.
Vi.
anse, att hennes egenskap- av gift ' ej bör lägga hinder i. vägen för henne.
att på samma villk.or som stadgas i 4 par.
återvinna sitt svenska meclborgar- skap.
För si3 vitt hon skulle gå sin friimmande medborgarrätt förlustig.
genom sin utflyttning, riskerar.
hon aven att bliva- medborgarrattslslös.
Di % d &amp; emellertid kan.
vara lämpligt att hennes vilja att förvärva sin gamla medborgarrätt, vilken i. så.
fall torde böra jämväl tillfalla de hennes min- deråriga barn, som jämte henne.
taga sitt hemvist i det gamla hemlandet, manifesteras, torde hennes r5tt att.
hter förvärva medborgarrätten kunna till- godoses genom.
naturalisation enlig t förslagets 5 par.
3 mom.
Vi.
f 6.
i detta avseende endast hemsthlla, att i moti- ven- denna möjlighet att tillgodose hen- nes - ratt till ett- återförvärv franiliålles.
b I Kringb1ie-k.
N &amp; m m vet vad mm- våU0b Det fifi- ned ~kvhmor som Ila en myckel: beskhld upp- fa&amp;nhg av, det represenimiiva s ' brdsesätnet.
De mena .att .det d e b ä r ~abt vi .ha rä.ht begära att.
en represenLxnt repraseniterar en.
I Utica, U.
S.
A.,, best &amp; sig kvinnorna moed denna uppfattning, och uden tog sig ett myc- ket direkt uttryck i sambanid mad avrust- ning skonferensen i Mashingkon.
U ticas W o-m.an9s C i v i c C l u B gick i förfa.t.tining med att biida att wIniterclub Council., och iden möttes av elt så aktivt giuian.de att på mycket koat tid 15,000 !kvinnor had.e anmält sig som medemmar.
Segei med.
nederlag .. Engelskorna h a haft.
sin stora seger ined 5: te-iaug~is~tild~ebatten i fjol i un~derhusut, d5 dae civila ~1i,7tsitjänstwna öppnaC ?clks för d ' m med samma .an:söhings-.
DZrrem som stiamager si g automatiskt !.
i ' %.i !t.
O ' G ~ p&amp;.
s m a.
vUk,or son?
mtimneoi.
Till-.
Hur * var det.
un&amp;r akri ' get?
Några.
engelska taiidet till sL !a:t.sljäns.bema sku1.k visseriiigen k.scinnlig * läkme.
gAvo sig över till Frmknike ' lasarett, ldne.
begav0 sig f6rskjutas tiii ef.l; er tre Ars förlopp, men i och u ~ p r a t t a d e ett ocksH ph niinat h ' kll, fill Balkmlainderna 51. a. f.rhgn om villkoren ofast~l~ogs att kvinnor skola anställas och b.ek:läida poster inom den och.
gjorde sainmaledes, och Ide accepterades
26 HERTHA och viilsignade &amp; för sin modiga - och verksarn- ma * jal.p.
Engelska regeringen och .krigs- ledningen ville inte veta a v dem.
tMen s %, drog kriget ut på Eingden och man b e h ö v- d e - dem.
DA öppitades dömen för d e kvinn- liga 15k~a.rna vid lasaretten och p &amp; sj&amp;hus; inom landet son1 inom krig:szonen, i d a n - jen under cxpl~deran~de g m a t e r, !tog siaten emot .deras tjänst - och det fanns ampla bevis på att den i regel var fullgod.
S &amp; blev det fred, och SA dar .dörren.
igen Wide på # det ena och .det arUdrm håliet!
Ut- bildrIiingsmsta; lter, som .under lki ' iget stodo öppna, s %.ngas n u för kvinnorna.
Det pekias ocksa på att endast jämför&amp;evis f &amp; sjukhus, .även så.dana vars patienter äro kvinnor och barn, ha Iivimor i sina .styrelser eller siin 1ä- karestab.
D&amp;a förhfiUande har i dagarna fatt en eklatant offentlighet genom a2t Man- chesters » Lady Mayoressn, Mrs Simons, väg- mde abt besöka ett .sjuklius i s h officidla egenskap, ernediah inga kvinnor stodo med i ledningen av de t. E.n livlig pressdiskuss~on blev naturligtvis följden av hennes.
resoluta uppt~ä~dande, och $man debwbterade r.ä.ttm för Mrs Simon att - som wLsdy Mayoress~ I&amp;ta sina kvinnomkssynpunk ter k m a fram.
Mim # debatterade också särdeles ivrigt frigan om huruvida kvinnor skulle vara värclefda m e a m a r av sjukhusstyrelser.
Hur var det under kriget?
Men adet ä r visst svårt ati .minnas nar det gäller kvinnor.
Mot bakgrunden av idessa förhAMdm, som J u s S u f f r a g i i - drar fram, är det roande att läsa en Brighaon-tidnings en- tusias tiska .skildring av Lady Astors invigning a v New Sussex Hospital i Brighton, ett sjuk- hus aför kvinnor: helt lett av kvinnor och med uteslutande tkvbnliga iak.are.
Men ar idet för övrigt nödv5ndig.t: &amp; t til1:ägga - sjukhuset &amp; r ebt enslddt föret~ag, som sta- ten inte h,ar sitt f i e r med i.
- IFasdspropagmmda P Wienn.
VZd den stora massa, som anordnas i Wien i maTs i likhet med den i höstas hKUna, mycket be- sökta M$enermässan, kommer den Internatio- nella Sigan för fred och frihet .att ha ett eget stånd där fredslitteratur s3je.s och fredsid6ema därmed (propageras.
Landsflyktiga ryska kvinnor i Konstantino~el.
II enom professor Nansen har en vädjan kommit till nationella för- eningar anslutna till I.
C. '
W. att in- samla penningar för att hjälpa mellan 2 3, 0 0 0 ryska landsflyktiga kvinnor i Konstantinopel, vilka där råkat i en ytterligt prekär ställning.
Brist p2i penningemedel och de konsulära myn- digheternas vägran att ge dem pass- visering till orter där de ha släktingar och vänner, vilka kunnat hjälpa dem, ha vållat att de rakat i ytterlig misär, delvis ocldi i det ohyggliga eländet att av internationella polisen därstädes ha blivit inregistrerade som prostitue- rade kvinnor.
Svenska Kvinnornas Nationalför- bund har genom upprop i pressen vädjat till den allmänna hjälparevil- jan och medel ha också influtit.
Ehuru den 15 februari satts i uppropet som avslutningsdag för insamlingen, kan ännu, när detta läses, eventuella bi- drag sändas till fru Bertha Norden- son, Grevgatan 3, Stockholm, om detta göres utan vidare tidsutdräkt, Redo- visning.
för influtna medel kommer att lämnas genom pressen.
HERTHA 27 irgittastatyen i Linköping.
et ar ej många svenska kvinnor, finnes i otaliga av provinsens lands- som hedrats med minnesmärken, kyrkor?
Det ar dock i Vadstena som allra minst med statyer.
Kristina hennes ande lever, invänder någon.
Gyllenstierna på Stockholms borg- hten dar vore det överflödigt att resa gard var lange ensam om den aran.
en staty över den kvinna, åt vilken Så kom insamlingen till Fredrika-Bre- hela Vadstena stad ar som ett heligt mer-statyen och så försöken att få mausoleum.
Låt i stallet de gamla Jenny Linds staty rest på Djurgården; klosterbyggnaderna åter användas till de influtna medlen till dessa två sta- liulturella syften, motsvarande Birgit- tyer rackte dock ej till.
.Under tiden tas tankar.
arbetade man i Ostergötland för att få Portrattstatyen ar en avgjutning av en bild av den heliga Birgitta, Sveriges Birgittas berömda bild i Vadstena största kvinna.
klosterkyrka, trasltulpturen i vadma- Det ar föreningen för Linköpings lets allvarliga färg.
Så har hon vand- prydande med konstverk som har he- rat vid Borens stränder på Ulvåsa dern av detta initiativ, och vid Lin- gods, över Ostgötaslatten bort mot köpings domkyrkas södra mur är d e ~ i Alvastra kloster.
Men hon ar ej en- staty fastad, som dar avtäcktes Sanc- dast Ostergötlands kulturbararinna, ta ~irgittas dag; den 7:de oktober ty geniet kan ej bindas av nationella 1921.
Höstsolens strålar kommo hänsyn.
Därför hyllas hon också fort- bronsen att glansa och leva under ' farande över hela den ' kristna varl- haldakinen.
Så hade professor Olle den, och kanske har man på andra Hjortzberg av Birgittas berömda por iiAl1 bättre förstått att uppskatta hen- trättstaty skapat ett konstverk, värdigt ne an här., Ej en dag för tidigt resa att samnlansmalta med den dom, vi hennes bild, ej en dag för tidigt som rymmer så många minnen av tand.a vi minneslågan över den ' hjässa, den heligas liv.
h n u finnes i behåll som böjt sig i helig glöd inför det brunet till det ' altare, som till Birgittas .ogripbara.
ara restes i domkyrkan år 1400 av Under röstrattsföreningens senaste hennes fränder.
I ett kor ligger Bir- år samlades dess medlemmar till mö- gitta~ lärare och hjälpare biskop Nils ten den 7:de oktober, Sancta Birgittas Hermansson, författare till den kanda dag, för att hylla Sveriges första eu- hymnen Rosa rorans.
ropeiskt ryktbara kvinna.
Vore det ej Ar det då ' ej naturligt att östgötarna tänkbart att ~verfges kvinnor bibe- just vid sin domkyrka ville resa ett hölle ' denna sed, begagnande Birgittas monument över henne, vars bild åter- dag till samling utåt och till sjalv- '
prövning?
Skulle det ligga utanför Fredrika-Bremer-Förbundets be£ogen- het att taga i ' nitiafiveE til1 en sådan samlingsdag?
hhebiskopen.
säger i: ett.
Vadstena- tal:: " Hur: mycket: fattigare: hade icke dema rika 5stgötab.ygd och; hela vårt land varit.
utan den ström av andlig- het; bildning, skönhet: och- a~bet ",.
som; H. C.
W:$ här uppvällde och som under många släktled utbredde sig från denna ort. "
O.ch det ä r av tacksamhet.
för verlr- ningarna av Birgittas ande och vilje- haft,.
som Sveriges- kvinnoi: borde sainlas i ödmjuk.
hyllning infik en s ~ e n s k kvinnas själsliga hoghet, LOUISE STENBOCK f. Mörner.
owi~mitt~rnelte i. exe M-22 iiternationella Kvinnorådets ordina- rie exekutivkomrnittémöte under.
f ernår sperioden mel.lan: ordinarie kon- gresser äger denna gkng rum den 14 - 22 nästkoinmande m a j i: Haag.
- Så J h g t pcogrammet nu kunnat f astst511as komma nedannämnda am- nen att drgfi8s.
F iin a. n s e r ma, den alltid.
bräm ilande f rågan,.
nu; siir skilt berör andc byråutgiftkr samt: do omkostnader; som de.
stående.
kommi.ttéer-nas sam- mankallande medlemmar.
få vidkan- 118 S.
Som andra ärende på programmet kom-mer t-i d n i n-.g s f r. &amp; g a n upp.
Onskemålet- att I: C. W. skulle aga ett eget pressorgan har.
redan.
dryftats p8 ris tia nia kongressen: 1920; men.
man ansåg sig inte.
d &amp; lriinnai bestämma: sig för en sak sein: skulle- dra med sig sa mycket k o s ~ a d e som1 r denna.
Nu ta- ges emellefitid.
fcsgan.
åter upp av exe- maj 1922. kutivkommittt5n för att eventuellt Ater framläggas till I.
C.
W:s avgörande på ordinarie femårsmöte.
E.
C offic-iel1.a.
re-pre- sentation vid k.ongresser o-c h m ö t e n samt det blivande f e m A r s m ö t e t äro vidare ärenden, som skola dryftas, liksom en motion av Mrs Morth- Moore, U.
S.
A., om att e n v a l k o m m-i t t é borde tillsiittas, som s k d e ha att se tiu att samtliga delar av.
världen bleve vederbörligen representerade inom styrelse och kommiftker: Aven några rent mötcs- tekniska frågor fia av Mrs North Moore tagits upp i denna.
motion.
De- stående kommittéerna samman- träda: till behandling av sina.
speciella frågor, f r e d o c h s k i l j e d o m, k v i n n o r n a s rätts1.ig.a stiill- ning, pressen, r ö s t r ä t t o c h med-borgarrätt, finanser, emigration och immigra-
.H JE ' R, fl!
iH A 2 ' 9 Förslaget till .namnlag.
Med .milledniag m7 den kritik, som ~l ?redni:ka-.1Bremer-P.61:bundet loch, Her:.
lha .agnat tfö~slqget 4ill Jag, om - sl.akt- namn, utber, jag .mig: Redaktionens .viilvi~lliga itillmötesgAeiade ' för att f &amp; f ' rsmst ' lh: några erin ' ri~gar.
.För- raat gellagt .görja " ?den .stör- sta och dlvnrIigaste f rågan ": om; hust- rus +alit att: £å beh3lla .det slaktnamn, som fi.l.Ikom henne före äktenskapet, ligger iiet aval ä l d å - en &amp; j s a liten.o~; SLft- isa i.
.p&amp;dt&amp;ei~det &amp; tt det nya namnlags- .förslaget på:ilenna purikt $ ' $r längre i ' k:ringska~andet .av m ' 6jl ' lgheterna för gift !kvinm &amp; t: få bdh2l ' la sitf eget iutmn %in den nya alctenskapslageii., som niedger den gifta kvinnan att t f - &amp; ter .aiim$lan f &amp; lagga sitt eget namn, till maiineils ".
Förslaget .medger f ö r.
- d le t d !ö r:s !t a gift kvinna att .ii:t.a n n &amp; g o m ' a: t.
5 k a k f &amp; såsom gerson- / @ e:!
l ' ligt ti~lhainii anvaxida sitt eget namn frainför: mannens slaktnamn och till- 15ter henne f Ö r d e t am d r a att, .om ' hon .i utövning .av yrke eller darmed $i.m:föi:lig lverksanïhet gjort sig kand under namnet, få .efter ansökan e n- - s a nz t ' f .ö r s .i g behålla det slakt-.
- i~nm:n, soin tillkom henne före akten- Skapet.
Att kalla detta ett kringskaran-.
.de av gift: lc+innas nuvarande nlöjlig- heter .att ' få: belaAlla sitt, eget namn .kan ' lcnappast * sagas: riktigt återgiva de ' bl ' ktiska: förhallandena.
Till agrund &amp; &amp; tir tförslag.et: ligger Itxiigtom en strävan; afX i sMana fall, dar .ett verkligt be-
30 HERTHA hov ådagalägges, giva utrymme för hustruns intresse att få behålla sitt gamla släktnamn oförändrat.
Hust- runs rätt att utan anmälan få kombi- nera sitt eget namn med mannens av- ser visserligen endast ett begagnande av det egna namnet såsom personligt tillnamn, men från den synpunkt, som.
h ä r ar fråga, måste detta .sägas komma på ett ut.
Att närmare utreda detta eller den innebörd, som ligger i motsättningen mellan slalitnamn och personligt tillnainn, avstår jag emel- lertid ifrån med hiinsyn till, den mot- vilja, som Redaktionen tydligen hyser för " den mångfald av paragrafer och motiveringar, som utmärka förslaget ", en motvilja som ändå tydligare fram- trader hos den av Redaktionen rekom- menderade Pinocchio med hans fan- tastiska lagtolkning.
En sak kan j &amp; dock i detta sam- manhang icke avstå från att beröra, nämligen det famösa bindestreck, för n r s anbringande mellan ett personligt tillnamn och ett släktnamn förslaget enligt Herthas Redaktion stadgar ett års fängelse.
Till en början måste den upplysningen tydligen lämnas att, nar det i en lagbestämmelse heter " straffes - högst med fängelse i ett år ", betyder I detta, att domaren vid straffets utma- tande har att välja inom en strafflati- I '.
tud, som sträcker sig från fem kronors I böter upp till ett års fängelse, och givetvis utmäter då domaren vid en ' ringa förseelse icke fängelse, utan ett mycket lågt bötesstraff.
Men det var icke såt mycket detta jag ville peka pk.
som fastmera de erfarenheter, vilka ' s den till grund för lagförslaget liggan- de utredningen givit ifråga om de sammansatta släktnamnen eller dub- belnamnen (Pinocchio-Sigurdsson).
Från alla håll hava dessa namn en- stämmigt förklarats vara synnerligen opraktiska.
Bärare av sadana namn hava klagat över, att de knappast kunde sagas hava något fast släkt- namn, därför att de benämndes an med det ena namnet än med det an- dra och an med dubbelnamnet.
Lika- så vålla dessa namn registreringsmyn- digheterna allvarliga olagenheter.
I Danmark, där detta slags namn fatt en stor spridning, klagas allmänt över desamma.
- Allt detta har fört med sig, att svensk praxis ställt sig avvi- sande mot diibbelnaninen och god- känner sådana endast nar synnerliga skal för namnförvarvet visas.
PS samma satt har praxis sökt tillnie- tesgå intresset att med ledning av ng- got yttre kännetecken kunna identif i- era de sammansatta släktnamnen, vilket har skett på så vis, att det i sammanhang med deras godkännande föreskrives, att ' dubbelnamnen skola förenas genom bindestreck.
Det är denna praxis som lagförslaget uppta- git och kompletterat med ett förbud emot att medelst bindestreck förena ett personligt tillnamn med slaktnam- net.
Den, som sätter sig något in i svensk namnrättslig prasis, finner för övrigt snart, att det i allmänhet ar i praxis redan tillämpade regler, som givit uppslag till " förslagets många andra originella och överras- kande synpunkter ".
.
HERT ' HA Den andra stora frågan i namnrat-, ten synes fran Fredrika-Bremer-För- bundets synpunkt vara barns ratt att få antaga sin moders släktnamn och makars ratt att få såsom släktnamn antaga hustruns namn såsom ogift.
Jag hör icke till dem, som från namn- rättslig synpunkt finner några p r i n- c i p i e l l a hinder mot att återgå till äldre tiders namnskick i fråga om hustrus ratt att behålla sitt gamla sliiktnamn.
Däremot synes mig myc- ket starka principiella skal - om det uttrycket tillgives mig, fastän det gal- ler " vår praktiska, namnfråga " - tala emot ett förverkligande av Fredrilta- Bremer-Förbundets senast berorda båda önskemål.
Det.
ar nu en gång så att hävdvunnen rättsuppfattning reagerar emot att Herr Pinocchio, om han gifter sig med fröken Brahe, ock- så sliall få kalla sig Brahe och aven kalla bariien Pinocchio för B.rahe, obe- roende av vad övriga barare av Brahe- namnet säga härom.
Vad beträffar barns ratt att antaga sin moders släktnamn såsom ogift, skulle jag varit mycket frestad att- återgiva vad förslagets motiver i den- na del innehålla, såvida ej dessa be- gagnat det förargelsevackande ordet agnater.
Jag måste nu inskränka mig till att påpeka det faktum, att nu gal- lande svensk ratt i stort sett behar- skas av den gamla grundsatsen, att rat- ten till ett visst släktnamn endast till- kommer dem, som på fädernet har- stamma från barare av namnet och att svensk namnratt och svenskt slakt- ' ' 31 begrepp äro uppbyggda på denna grundsats.
Nu kan visserligen sagas att en befintlig byggnad .kan rivas ned och en ny uppföras i dess ställe, och på samma satt som bruket att möta till vänster kan ersattas av ett påbud att möta till höger, så skulle gemensam härstamning på mödernet helt eller delvis kunna träda i stal- let för gemensam härstamning på fa- dernet.
.
Men ju fastare en sedvänja vusit sig in i medvetandet, ju flera be- fogade intressen, som en ändring tra- der för.
nara, och ju färre bärande skäl, som kunna åberopas till stöd ' för ' densamma, ju kraftigare reagerar den allmänna uppfattningen däremot.
Och att driva.
.
principen om likställighet mellan man.
och kvinna anda darhan, att den bör galla in abstrakto, aven dar det icke galler.
reella intressen, tror ' jag icke vara till gagn.
för kvin- ' ' .nosaken; Slutligen kan jag villigt erkänna .inkonsekvensen mellan att å ena si- .dan barn.
i äktenskap icke får antaga sin moders släktn&amp;nn, medan å andra sidan sådan ratt tillkommer barn utom.
äktenskap.
Men denna fråga rör nar- mast lagstiftningen om barn utom äktenskap, och den bör enligt min me- ning lösas så att lagstiftaren, nar han finner tiden vara inne för ett upphä- vande av de senare barnens sarstall- ning i förhallande till de förra, giver även barn utom äktenskap ratt att bara fädernenamnet.
GÖSTA EBERSTEIN.
.
.
Mfldlsdad: i .Wemarkm Mmrbottens arbetsstugor 1903-1920 av Blisabeth Cur- telius.
Förra delen.
Evang.
Fosterlands- stiftelsens ~förlagsexpetiition (i distribu-: tian).
' Den, som med kärlek g&amp;r till: en upp- gift, har hqpp om - att Lyckas.
.Otvivc !lak-.
tigt ar det arbete, jag.
b h i t .. ombedd att ined nAgra ord anmiila; utfört i kärlek till d i r nordligaste landsända och ' det folk, som d i i ~ bygger och ' bar.
' De karga lev- nails+ill.koren däruppe ha; bl.ivit föremal för .mangas offervilja alltsedan det stora nödaret för jämnt tjugo år sedan.
.Det året har med skäl blivit .kallat för " Norr- bottens stora .nödar ", ty .statsmakten och enskilda blevo dA nied ens medvetna om, att stora - försummélser ib1ivi.t begsngnn mot var mest sisolerade bygd.
Upp .till det .halvt ayglömda Norrbot- ten strömmade d &amp; en värmevftg, - som med- förde oskattbara ideella och materiella Värden.
Elisabeth Curtelius, sjalv ett norr- bottensbarn, har i sin bok delvis gett ut- tryck At egen bygdekarlek, dels samlat och hopfört andras uttalanden om den för henne sa ' kära slakttorvan.
En citat, som varit synliga dels i dagspres- sen, dels .skildringar u r - Norrbottens lans Arsredogörelser &amp; ter finnas i boken.
Mangen .gfing fryser kornet som laggs i jorden där uppe ovan polcirkeln.
Men den - varsådd, varom Elisabeth Ciirtelius talar, kan spira överallt.
Manniskohjar- t8ts jordmAn kan - vara lika alstringskraf- tig under vilken breddgrad som helst.
Det är kring Norbot.tens - arbetsstugors, kanda verksamhet, som bokens innehall grupperats, kring deras uppkomst, ut- - veckling och ändamal.
Det ' har manga ganger uttalats en önskan- om nftgot lamp- ligt att läsa, da syföreningar samlas för att arbeta för verksamheten eller enskilda vilja siitta sig närmare in i arbetsstugor- .nas uppgifter.
För dylikt ändamål kan boken sarslrilt rekonimenderas.
- Den kommer siikert att bade intressera och roa.
De, som bara ansvaret för ' Norrbottens arbetsstugors verksamhet, iiro särskilt &amp; yidiga ett:.tack:för det varmhjfirtade och sakliga innehållet, - som helt siikert skall gagna verlisamheten.
JULU SVEDELIUS. '
Sws~mska dlmmogedr %E~ %ea av Gercla CederbZom.
Det är .ett intensivt arbete och ett om- fattande kunskapsmaterial, som ligger .bakom ovanstiiende, av Nordiska Museet utgivna bok.
Var.
gamla svenska allmoge- kultur ar, som vi vet, p &amp; god väg att för- svinna för att ' l b n a rum 9ör en ino- däm,, ofta ganska förflackad smaks ford- ringar, och vi maste därför med tacksam- het .hälsa varje ansträngning att tillvara- taga vad som ännu finns kvar av fader- nearvda, i den svenska folkkaraktiiren bottnande.
bruk.
Hit höra vara allmoge- dräkter, som i sin rika, harmoniska farg- givning och sina .mAnga säregna detaljer återspegla mycket av en förgången kul- tur.
I Gerda Cederbloms arbete, rikt il- lustrerat av Emelie von Walterstorff, Atergivas ett stort antal drakter, varav ej f &amp; .jamförelsevis o k h d a men val för- .tjänta att tillvaratagas Texten .meddelar noggranna beskrivningar för ' driikternas detaljer jämte manga intressanta histori- ska upplysningar.
Man far vid läsningen av boken ett starkt intryck av förf:s om- fattande kunskaper och varma kärlek till irnnet.
Den särdeles vackra och dyrbara.
utstyrsel, varav Generalstabens litografi- d i a anstalt har hedern, f6rklarar tillfullo att priset mast sattas sa jämförelsevis högt som till 18 kr.
häftat exemplar.
F. E..
Tidskrift för den sveaska kyinnorördsen, utgiven av Redrika-Bmme~Förbundet~ Redaktör: Ellen Klemcur.
\.
~ö~~u~dsmec !~cunni &amp; aNU.
tiwften till ett ris: n b.
5: 50, varvid prenumeration &amp; er direkt genom ~ r i d i i k p ~ r k 6 d % r b ó 1 p &amp; byri.
ts 48 Kiarabeqsgatam, Stuekholm, Icke-förbundsdemmar prenumerera ii .,drmaste postansfalt eller i bok- handel:.
Prie f5r stupplaga:.
' /, Hr kr.
6: H);.
' /, år kr.
3.: 50; l / k kr.
1: 90.
Lösnum- mer 65.
órc.
~e$bbtioR och &amp; pditioiz: 48 KIlirabergogatan 11, &amp; ckholm.
Redaktions- tid: tisda ar o+ fredogrrt kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, ' Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 w r j e söcfeadqb.
Ailm.
T.
48 16, Riks 27 62.
H - E.
M T R E V N A D praktisk tidning for hemmet utgiven av Fredrika-Bremer-Forbuadek ReddMr: Farrory Ek~nstiertca.
Utkommer under 1921 med 24 &amp; %sidiga m. J3renumeratiqnspris: helt Br kr.
.
Prenumeration sker ii posten.
InnehBiler bertittelser, poem, levnadsteckningar, relig&amp;ása, etiska och sociala uppsakser, a r t i e i diverse iimnen samt en rikhdtig praktisk avdelning.
Inbundna o h g e för 1918 kr.
2: 50 och f6r la1 kr.
3: 50 ' per ex..
3: 50, halvår kr.
2: -, kvartal kr.
1: I -.
.
STXNDIG UTSTXLLNING AV Dr. ELII N B ECKMAN etlu luft institut Hetluft, ~iatherml,: Konstgjord hC) .glandeeol, Massage.
Rheumatism, gikt, nqrvrrmUtor, 1e.dutafutningsr och .etelheter, frostskador och Mrjande &amp; iderdomabrand, allm.
kraf ' tnedabttniijg etc, ~arnhuig&amp;an 12.
Vudagar halv .W.
- Allm.
Br.
4552.
Under sommaren i S6derttllje: Yard.
3 -- 4.
Tel. 12 ra. '
: I A N N O N S E R FUR H E R T H A iipptagas av m Fröken Ingeborg Bergsfröm Rikstel.
757 83 31 OSTERMALMSGATAN S 1 Iiiiistel.
75783 I
.. F.+-F .. - kretzbarnu.
arbetsuppgitter.
AV Lilen Xleman.
I - Olft kvinnas medborgarrat &amp; F a r b U n d S S t y r e l S e n S s k r i v e l s e t i l l rege ' ringen.
Kringbilck.
Birglttastatyen i Linkbping.
Av Louise Stenbock, f. Mörner.
4.
C.
W:$ exekutlvkonimltt6mUte I Haag.
(Brew@rilng.
.
- Förshget till namnlag.
Av Gösta E k s t e i n.
Notlser frin bokvWlden.
; Mma och Bmelie Zanders.
$ r h ' HPm ot:h.Em&amp;e Zaxders p- " si ?n~foN.
u&amp;&amp;r Fredrika-Bnemer- ~örbddets styr~zke en livstidspensian 230 kr.
Min.
P d a n e n är nr- sedd för f. d.
13irarhna med föreitr3- d &amp; r ~ far deit s o m.
tjinatgjort rid Za.Mi1ersk.a Helpc !iisimen f &amp; ~lickor ' vid, - @ r fr6km~rngt .ZuntdeA ' Och.
frö-.
.
:, &amp; -: mfi rörni.
f~resthdaiiaine-.
.
.
.
.
j. '
: '.
.
.
Ledig annonsplats!
%.
.
.
.
.
.
~iuekm iittm PV.
P * etyg, ' - ~pp.
pi minst persanis, + i i LU- styrim ST SIS %^^^ ixhov av m o n, samt de handlingar, sam sakanden i iivrigt viil Bbempa, ms3indas före fe- bruari nianads utgAng Fredrika- Bremer-Förbundets styrelse, Stock-.
in ' holm .. Stockholm 1922, Tryckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
