# ID: svediakorp-per2818
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,856
# sentences: 722
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


C h O I, 8 8 Q P N:.
.
- '.
I '.
BLOMSTERHANDEL 4 Collan-OJjan K ~ ~ Q ~ E ~ ~ E: I S L 1 ~ 3 S.
S.
~ A N förnamSta Mer-.
A T Vbldens.
P~~SWB~~V g6r, skodon @ Allm Tel.
Borr 564 - Ribe TeL 8987 ~IUIN) UI~I~IIII~~~I~~IH~I~~II~II~I~~IM~I~I~~IIII~IH~IIIIIIIIU~IW~UIIHIIIIUI, F~RSTKLASISIGA VMORI SMAKFULLT ARBETE!
B ~ L L ~ G PNSH?!
A REKOMMENDERAS C c- ab&amp; &amp; uctttsntdta.
och mirni d~6beZt uwaktiga.
APB.
Cdan-we-Fabriken T. OUEN i STOCKHOLM
ARGANG IX DECEMBER 1922.
.
.
Hertha 1923 M .ycket har fallit de svenska kvinnorna till under de senare ären, den poli- tiska medborgarrätten, juridisk och ekonomisk självständig ställning i äkten- skapet, på allt flera omräden principiellt erkänd jämbördighet med mannen Detta till trots är det alltjämt förunderligt svårt att ' få igenom ref~rmer som pä direkta punkter fastslä kvinnoi nas likställdhet med männen där denna princip av ålder ej tillämpats.
F6r varje gäng detta steg skall tagas fullt ut, finnas de gamla, gamla argumenten till hands: kvinnorna lämpa sig inte här, de måste fortfarande genom lagen utestängas.
Vi ha ett så färskt fall som utgängen av frågan om kvinnors behörighet till statstjänster vid sistlidne riksdag.
Ännu inte har den enkla, kvinnorna själva förtrogna uppfattningen slagit igenom att kompetens och skicklighet, utan förhandsbestämmelser i lagen, skola vara avgörande vid varje anställnings besättande, vid varje persons användning för varje arbete eller varje.
ställning det vara mä. '
Kvinnologiken liar kommit till den slutsatsen, att själva denna princip utesluter kvinnorna, där de visa sig ej lämpliga eller kvalificerade - såväl som den gör det med de okvalificerade männen.
Det borde vara lätt nog även föi man att komma till detta tankeslut.
Men de äro där inte ännu, och d a r f ö r ar det nödvändigt för oss kvinnor att halla tillsammans om vik uppfattning, föra fram den och propagera den, Och det gäller inte endast principens tillämp ' ning i redan angivna praktiska me-.
ning, det gäller, ännu mera och direkt, att fä igenom en allmän idéell fördoms- löshet vid bedömandet av kvinnornas hela ställning i världen.
Till befordring av det milet behöva vi bl.
a. värt eget pressorgan.
När Hertha nu anmäler sin tionde årgäng är det i medvetenhet av att den är nödvändig som arbetande med i den rörelse för fri utveckling, obeskurna arbetsinsatser och intresseomriden som kvinnorna alltjämt måste hålla uppe för att fä igenom en allmänt fri syn på dessa förhällanden.
Som organ, för den svenska kvinnorörelsen vänder sig Hertha med vädjan om anslutning till de många svenska kvinnorna.
Inåt, till Fredrika-Bremer-För- bundets egna kretsar, vänder den sig med förtroendefull begäran att dessa inom sig måtte verka för e n k ' r a f t i g s p r i d n i ' n g a v f ö r b u n d e t s e g e n tidskrift.
* *
150 HERTHA.
H e r t h a utkommer oförändrat med tio häften om året, d. v. s:-ett häfte 1 månaden med uhdantag-av juli och augusti månader.
F ö r b u i il s m e d l e m m a r erhålla tidskriften till .ett pris av kr.
5: 50,.
_ .. klarvid prenumeration ' sker direkt genom F r e d r i k a B r e m e r F ö r b u n- d e t s b y r å, 4 8 lar ra bergs gatan, Stockholm.
- I c k e - f ö r b u n d s m e d l e m m a r prenumerera å n ä r m a s t e p o s t - år kr.
6: 50. a n s t a l t eller i b o k h a n d e l.
Pris för postupplagan ar: 11, år kr.
3: 50, l /, ar kr.
1: 90.
Lösnummer 65 öre.
R e d a k t i o n och e x p e d i t i o n: 48 Klarabergsgatan ", Stockholm.
.
R e d a k t i o n s t i di tisdagar.
och fredagar kl. 1-3.
Allm.
Tel. Norr 4850; Riks 2762.
Allm.
Tel. Norr 4850; Riks E x p e d i f i o n: Varje söckendag kl. 11-4.
2762.
- ' Il REDAKTIONEN.
:.
:.
C - I II.
Avtal mellan nzakcrr.
.
ratt var varje nligt förut avtal kellaii makar utan rätt.slig betydelse ' med undantag för sådam avivtal som träffats i anledning av fö- r ' estående hemskillnad eller akten- skapsskillnad.
- Den: nya giftermålsbalken medgiver däremot ' makar rätt att inbördes triif - fk avtal m&amp;ende ekonomiska och andra förliållanden - exenlpelvis köpe-, hyres- och ari-endeavtal - utfärda skuldförbindelser med mera.
Det finns heller icke något hindcr ' för makarna att sluta arbetsavtal med var- andra liksom mcd andra personer.
aven om uttrycklig överenskominelse icke träffats därom, galler det emel- lertid, att make, som, bitriider andra maken i hans förvärvsverksamhet, äger åtnjuta skiilig epattning för sitt arbete, om ' detta med .hansyn till ar- betets art och omständigheterna i öv- rigt m &amp; anses tillbörligt.
Lagen förutsätter också att makar k ~ m n a vilja träffa avtal om att den ene skall förvalta den andres egendom.
Ett sådant uppdrag kan viua mer eller mindre omfattande, men det inåste alltid väsentligt skilja sig frin den.
förvaltningsrätt, som tillkoni mannen enligt förut gallande lag och soin oåterkalleligen lade all makt över egendomen i hans hand.
Det förvaltningsuppdrag, som den nya la- gen tillstädjer, haq närmast karakta- ren av ett vanligt sysslomannaupp- drag, ehuru det givetvis i viss mån får sin färg av det förtroendeförliål- lande, som råder mellan makarna; I
H E R T H A.
.
.det.
vore- jii i regel oriinligt att av en make utkräva e11 lika minutiös och verifierad redovisning som av en aii- nan person.
13-1ar ene maken givit andre malcen Fullmakt att utöva .sådan förvalt- ningsratt, a f ullinakten när soni helst återtagas.
E n förbindelse att, .icke.
atertaga fullniakten a r.
icke ens giillande.
Ett s-ärsltilt slag av avtal mellan m:i- ' kar eller blivande makar ä r iiktcn- siccrpsf örorcl.
Enlig t äldre ratt Iriinde sådmt endast ingås före vigseln.
Nu- jiiera kan det iipprättas såväl före äk- teriskapet som under dess bestånd.
Det.
skall uppsiittas i skriftlig form och un- dertecknas av de trolovade eller inii- k a r m och bestyrkas av vittnen.
Det slcall vidare ingivas till vederbörandc rinclerriitt för intagande i dess proto- koll och i det för hela riket gällande ii ktensliapsregistret.
Trolovade eller maliar 1iu.nna ge- noin iiktenskapsFörord bestanima,.
att cgeiidoin, som tillhör eller tillfaller en a v cle~ii och so111 eljest sltulle varii lians giFtorattsgods, slcall tillhöra ho- noin enskilt, su~zit att egendom, som eljest skulle vara ene makens enskilda, ~1i:ilI vara hans giftorättsgods.
(Sist- nämnda avtal kan träffas endast SA Franlt icke hinder för sådan bestäm- nielse möter i giivobrev eller testamen- te,.
varigenom nialte erhållit denmi.
.
enskilda egendom.)
Härutöver kunna trolovade eller inakar icke genom avtal stad.ga avvi- kelse från vad i hgen ä r besfa~nt om.
makars egendonl.
Man.
kan alltså ' t. ex. - icke avtala, iitt den ene maken ' a 151.
s k d l allenast ha, en tredjedel i gifto-.
riittsgodset och den andre två tredje- delar; e j.
heller att make fritt skall få förfoga över sitt giftorättsgods obe- roende av de hsrovqn.
omförma1d:i inskränkningarna. '
Intresset att.
genom aktenskapsför- -.
ord görs egendom till enskild blir up.- der den nya förinögenhetsforordnin~- en ' mindre än förr, då denna redan ' .i och för sig garanterar vad.
man.
förut vanligen åsyftat.
att vinna !ned föror- det, nämligen fri dispositionsrätt.
för hustriin över den ' av henne införda egendomen.
Men: naturligtvis kan dct eniellanåt .föreligga ett intresse att un- danQga viss egendom från.
delning el- ler andr?
verkningar av- giftorätten.
De.
som ö-ka l&amp;a under ett system av fullständig egendoinsskillnad kunna ocliså vi.11 ' n.a detta genom att sluta för- ord oin att all egendom skall vara en- ...
.
.
skild.
, Siirskilds stadga.nden h a i.
lagen, gi- vits för det fall att, den ena maken vill skanka egeiidoin åt den andra ..
Gåvor niellun makur äro nämligen iinder den.
nyn förmögenhetsordning- en möjliga och tillåtna.
.
E n viktig förutsiittning ä r .dock att fordrings- agares.
ratt icke får kräii~kas genoui gåvan .. Deii fr.estelsen sltulle annars ligga .allt för nara till.
hands för en gäldbiinden, make att radda t.illgån.gar undan sina lcreditorer genom att sk.än- lta dem till andra maken; uppoffring- en för gäldenären i o r e .ju i så fai.1 ringa, emedan inedlen Sven i den and- a !iialcens hand skulle .finnas till- gangligg för.
hans och .familjens uri- de~hilll.
För att gåva mellan.
makar.
. '
.
162 H E R T H A skall bli giltig, fordfas därför först och främst, att den skall ske i äkten- skapsförords form, vilket medför krav på publicering; borgenärerna fA alltså icke hållas i okunnighet om gi- van.
Vidare kan gåvan återvinnas, d. v. s. återgå som en tillgång hos gäl- denären, om denne inom ett år skulle råka i konkurs.
Och ' slutligen k.ari den make, som mottagit gåvan, krii- vas för det belapp, soni icke lian ut- fås hos givaren, om det gall-r en skuld, som är aldre än gåvan, och om giva- ren icke beholl medel, soni räckte att tacka hans dåvarande skulder.
Vissa nya best~mmelscrs tillämpning Som ovan nämnts trädde den nya giftermålsbalken i kraft från och med den 1 januarr 1921 och gäller beträf- fande alla äktenskap, som ingås där- efter.
Beträffande aldre äktenskap galler fortfarande flertalet av de gam- la bestämmelserna.
Den nya lagen skall dock i viss utsträckning även beträf fand.e dem vinna tillämpning.
Mannens målsmanskap upphör så- lunda i fråga om makars rättsförhål- landen i personligt avseende även för de aldre iiktenskapen.
Makarna bli - alltså likställda meil Dessa s tränga gåiroregler göra de t föga inbjudande för makar att söka hansyn till bestammanderatteii i allil använda den medgivna rörelsefrihe- personliga angelägenheter samt över ten till kreditorers förfång; däremot barnen.
Och alla den nya lagens be- lägga de intet hinder i vägen för en stiimmelser om underhållsplikten EW legitim önskan hos en make, vars tilliimplighet, med den förändringen ekonomi tillåter det, att genom en g&amp;- dock, att vaii soni däri säges om var- dera makens egendom, kommer att i va förbättra sin makes ställning.
Undantagna från de inskränkande de gamla Sktenskapen galla om den giivoreglerna äro dils " sedvanliga egendom, soni står under vardera ina- skfinker, som ej stå i missförhållande kens föiwaltning.
Av u~iderl.iAllsreg- till givarens villkor " - alltså jull&lt;lap- 1,ernas tillämpning följer rätten att er- par, födelsedagspresenter, små gåvor nålla niedel till h~ishJllsutgifter och i allniänhet - samt vidare högst hälf- utgifter för personliga behov saint ten av besparing som uppstått å en möjligheten att få underhåll utdömt makes inkomst under närmast före- vid försummelse av underhållsplikteri.
&amp; ende kalei~derår.
Genom att p5 Reglerna om medbestammanderiitt detta sätt und.erlätta en deln,ing mellan vid förfoganden över fastigheter och makarna av uppkomna besparingar boh.ag bli iiven gallande för de äldre har lagen givit sitt erkännande &amp; t aktenskapen, där de äro så mycket den uppfattningen, att besparingarna h e r naturliga, som den egendom, p3 ofta härröra icke blott från nm:mer.s vilken de bliva att tillämpa, tillhör yttre förvärv utan aven från hustruns maltai-na gemensamt.
Betriif fande makarnas egendonis- verksanihet i henimet och hennes för- FClrhålkanden och, gäldsansvar måste måga a v klok hushållning.
- HERTHA G3 de ganila reglerna i det vasentljga bc- sta.
Den modifikationen inträder.
' dack, titt hustrun skall få själv förvalta de:i egendom, son1 efter lagens ilirafttra- dande tillfaller henne gei ?om arv, gb- va eller testamente, och det öppnas aven möjlighet att genloin förord, aör; t si,daii egen.Som till enskild och dari- genom skydd2 den från ansvarighet för giild, som mannen ådragit sig.
I sidana äldre äktenskap, dar det .icke finnes någon gemensam egen- dom, t. ex. efter boskillilad, kap den nya lagen i sin helhet omedelbart till- lämpas.
Aro makarna ense om .att vil-, ja övergå till det nya systemet, kan detta ske genoin boskillnad, kombine- iad med ett förord, vari bestämmel &amp; träffas, huru egendomen skall uppde- las mellan makarna och.
i vad mån den ska11 få natur av enskild eller gif-.
torattsgods.
ratt avskaffas nu genom den nya lag- stiftningen.
Betraffande rättigheter och skyldig- lleter gentemot barnen äro nämligeri föraldrarna enligt lagen om barn i ak- tensliap ju~nn~tullcla.
Ett par undantag från denna regel.
förekomma dock: 1) e t erhåller faderns slakt- namn.
2) Faderlj ar barnets förmyndare.
Modern har icke gjorts till rnedför- inyndare.
Den befogen het som till- kom ' mer förmyndaren är emellertid inskränkt.
till förvaltningen av de me- del, barnet nlöjligen kan aga, och ger hopom icke något företräde i av- seende på föraldraratten.
Dör h- dern blir modern barnets for- nqmdare.
Vid äktenskapets iipp- &amp; st$ng genom skillnad blir den make barnets förmyndare, som vid skillna- den erhåller ' vårdnaden!
om det.
Blir FörBlchrnos forh8ilazzde till barnen, i öivrigt, enligt vad här nedan utveck- jas, den ene av föräldrarna förordriad Lagen om bar11 i akte ' skap reglerar att ensam utöva våflnadm om barnet, icke blott förhållandet mellan föral- blir denne också barnets förmyndare.
drar och barn utan också föräldrarnas Ratten att besta.mma över barnets inbördes stallning i avseende på bar- personliga angelägenheter tillkommer nen.
bagge f öruldrarna i f örening.
Detta Det lider val knappast tvivel, att den stadgaiide lägg &amp; givetvis icke hinder i lagliga avgöranderiitt, som förut ti.11- viigeii för att den ene eller andre av Iioininit familjefadern med hänsyn till f öraldrarna ensam triif far sådana små barnen och ' deras angeliigenheter, i avgöranden, som förekomma under m h g a fall kants synnerligen) hårt för den dagliga vården av barnet.
Men.
modern.
On1 vilja stått emot vilja i det utsager att båda föräldrarna skola Iionfliktes rörande t. ex. barnets.
ut- deltaga i beslut, som ined skäl kunna bildning eller arbetsanstallning, har beteclmas såsom ett avgörande av nå- lagen utan vidare givit fadern ratt att gon b !rnets personliga angelägenhet, avgöra saken i enlighet med sin upp: Naturligtvis k &amp; det inträffa att ett SH- - .fattning.
Dennt~ faderns särskilda dant avgörande kan behöva träffas av,
den ena i ~ ~ a k e om n, den andre ar ge- - .noin sjultdom eller frånvaro hindrad taga del i besliitet, men lagen utsäger tydlïgt att detta icke får sk.e, när det galler beslut av ingripande ' betydelse för barnets franitid, för så vitt icke b:irnets basta uppenbarligen kräver .det.
Biida föräldrarna hava vårdnaden över barnet, intill dess detta fyller tju- guett å r eller dessförinnan ingår Sktenskap.
Med " vårdnad " förstas ratten och plikten att ha omsorg om barnet.
I vårdiladsplihten ingår alltså: 1) Skyldighet att sörja för barnets person och att giva d.et sorgfällig upp- fostran samt skyldighet att skaffa bar- net uppehälle och iitbildning efter vad med hänsyn till f öräldrarnas.
villkor och de tillgångar barnet kan äga aven som barnets anlag må finnas tillbör- ligt.
2) Skyldighet att hava uppsikt över barnet.
Därmed följer aven att, ani det .för barnets uppfostran är nödigt, föriildrarna äga att tiiktla barnet pil sätt med hänsyn till ' barnets ålder och övriga omständigheter må anses lämp- ligt.
Vissa av d e rättigheter och skyldig- heter våriimaden innebar kunna eller böra upphöra att gälla, innan vårdna- deii i sin helhet upphör, t. ex. ratten att aga barnet och - under vissa för- Iiållinden ' " - skyldigheten att sörja för utbildning.
Rörande föräldrarnas inflytande p i barnets anstallningsförhållanden ' galla särskilda, mera i detalj utformade be- staninielser, ' av vilka den viktigaste är den att, nar det galler en .första: in- sfallning, barnet först efter att ha fyllt aderton år äger att själv taga tjänst eller annat arbete.
Har barnet redan tidigare varit ute i förvihyarbete, kan det emellertid redan vid 16 å r sjalv uppsäga arbetsavtal och träffa avtal om arbete au liknande art, föriildrar- na dock obetaget att hava detta, om det " m &amp; anses erforderligt nied hiin- syn till barnets uppfostran och v5l- färd ".
Vårdnadsrätten %r j ovillkorlig, utan k m förverltas.
Detta intraffz~r, om den ene av föraldrarna gjort sig Skyldig till grovt missbruk (t. ex. i avseende på tuktoratten) eller till grov försummelse vid vårdnadens utövLmde eller on1 han är hemfallen åt miss- briik av rusgivande medel eller för ett lastbart liv.
Ratten kan .då på ansökan av andra maken eller utomstående myndighet föro~dna, att vårdnaden skall tillkoni- ma denne make ensam.
Detta inne-.
bar att den v&amp;rdnadsbera.ttigade en- sam ' får bestämmanderätten och an- svaret för barnets vård och uppfost- ran.
Inträffa, sådana omständigheter, som förut nämnts, ifråga om blida föräldrarna, kan ratten överflytta vardnaden å särskilt förordnad för- myndare.
Eniellanåt kan ocksa ett överflyt- tande av vårdiiadsriitten till den ene av föräldrarna vara påkallat därav att den andre nlaken på grund av f r h v a r o eller sjukdorri eller annan orsak för längre tid ä r fzrhindrad att deltaga i vårdnaden. '
'
.
.
' or; m I ' ..., dömii den ena maken eFeil&amp;tld: i i k i.
.
- ba&amp;eh: tt t bktila .uride; .hal,l~bid~ @ ..... till.
: den andre, on1 icke denne .l !agligea.
tillerkänts rätten att hava Ban~eii un-.
.
der sin vårdnad.
Blir barnet, sedan det irppnått s&amp;- dan ålder och efiållit.
såclan iitbild-.
.
i~ing, attt $ess &amp; t till underhåll får iin- ses.
ha upphört, i. fiiljd ' av sjukdom eller annan dylik .oksak ' ur.
.stånd ' attG.
.
själv försörja sig, äro töräldrarna,, j mån av förmåga skyldiga att ' giva bar; iiet sliäligt iinderhåll ...
.
.
: i Till sist må anmärkas att en, .så&amp;ui.
u.fiderhållsskyldighet - alltså i mån.
av förmåga - även åligger barn gent: emot fader eller nibde&lt;.
.
som av .sjuk:- {dom eller annan dylik orsak ä r 111:: stand att s j a h - försörja sig.
.
.
.
.
.
.
I.
.
.. .. - * Leva fö&amp;ildrania p å - gr~&amp;d av sön- &amp; ... -.
h g åtskilda, ' har.
rätten att.
på en-.
deras a ~.
&amp; k a n flirordna, vem.
som skall lmva vårdnaden om barnen eller, eventuellt, linr~i de skola fördelas inellaii föriildrarna.
Ett sådant för- ordnande.
måste alltid äga rum i sam- bandl med doin till 11eni.skilIi~ad ' eller 5ktei~skapsskill~11ad.
Ha föräldrarna triiffat övere.nskoiiiiiielse med varaii- dra i detta IiGnseende, skall rätte-n taga all den hänsyn härtill, som nr möjlig utan att, barnens bästa uppen- barligen åsidosiittes.
Ha makarna ej kunnat enas, skall rätim avgöra frå- gan " efter va ' cl med hänsyn främst till barn-s bäst.
finnes skäligt ".
.
Fader eller .moder, so111 är skilld från.
vårdnaden on1 barnet, har rätt att få tillfalle till umgänge ined det, o111 icke siimkilda omstän:digheter för: aldeda, att detta bör nekas.
Föraldrarna hava båda zrnderhålls- skyldighet gentemot.
barnet.
De hava alltså att svara för k o s t n a d e ~ m för barnets uppehälle och utbildning, om icke barnet har egna tillgåilgar.
För- iildrarnas ansvar harvidlag upphör icke i något fall, förrän barnet fyllt ' sexton år, och fortfar efter a i h ~ n d h Si- der i den mån det med hiinsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag s r slialigt att det erhåller iiledel för ytterligare utbildning.
Föriildrarna Ilava iitt taga del i kostnaderna för bar.mts underhall var efter sin förmiiga.
Denna regel g+Iler.
givetvis aven, om blott ' den ena av föriildrarna har vardiiaclen.
I. de fall, då.
inankarna utan skilsmässodom leva Atskildla på grund av sö.ndring, kan L ' ' '.
.
.
:.
Gift kvinnas .med borgarrätt.
.-.
.
Lagrådet, som bli expedierat s i e utlitande angamde 1agfö:rslaget om Eörvarv:amde och förlust av iliedbori garratt,.
har, ' inen chrvidr icke enigt, haft ' sina.
från lagförslaget avikande ineningar om deil gifta kvinnans méd; bor; 3clrrattsliga stallning^.
Tke av med- lemmarna, jus t itjeråden Su.tidberg och Sten.ljerg samt regeri1mgsråd.et Thulin; ha s &amp; gott som undan; tagslÖ.st velat ti l lerliänna den gifta livini !an full.
sjiil~ständighet i medboigaci.iit@ligf.
hihseende.
Således t. o. in.
gåendc liingre iiii!
vad ' Fredrika-Bremer-För: bundet gjort i sitt yrkande i frågan, som gick ut på ' att svensk Itvinnai som ingick akteli.sk:; +p ' med.
utländsk man., skulle få behalla ' sin svenska m.edborg:~rrätt .så länge hlon kvarbod- de i ' riket.
.
.
.
, Justitierådet Köetsner.åter har ej v i - rit nied på att gå sa långt ' som .de ovan.
: nämnda medlinma~rnn.
.
För övrigt: ' ' ' ' ' '
156 HERTHA 41nsåg han spörsmalet ' av sådan natur, .att det helst borde upptagas pil en in- ternationell konferens, och framför allt, menlade han, borde likformig lagstiftning på denna punkt uppnås de skandinaviska länderna emellan.
Vi torde få anledning återkomma till denna frågas behandling.
Diplomattjansterna böra öppnas för kvinnor.
Då det finnes anledning förmoda att frågan om kvinnors tillträde till statstjänst blir aktuell redan vid 1923 års riksdag ha Fredrika-Bre- mer-Förbiindet, Akademiskt bildade * kvinnors förening och Föreningen kvinnor i statens tajanst ingått ti.11 Kungl.
Maj:t med en.
gemensam skri- velse.
I denna framställning ' framhålla.
de undertecknade föreningarna först si- na önskemål beträffande behörighets- laqeiis avfattning, ~iainligen att lagel ?.
bör innehålla allenast ett till- kännagivande att kvinna likställes med man i avseende på behörigheten att innehava statstjänst.
Ät det na- turlig+ urvalet skulle sedan överlam- aias att uppdraga gra.nserna för kvin- nas verksamhet inom statstjänsten.
.ditt detta kan ske iitan risk- visar bl .. n.
3rbéts.fördelningen nle.11-an män oc !i - kvi~inor på privattjanstens vidstrack- ta områden.
&amp; ven utan att direkt uti- d a i h g a s ' i lag skulle förvisso en del statstjänstegrupper förbliva uteslu- itaniie .manliga arbetsomralden.
Exem- pelvis ' - namnas mili tärtjansterna och hefä$sb.efat tniiigar vid ' manliga fang- els-er.
Emellertid förkl-asra sig under- Iscl@arna inse betydelsen av att stats- anakterna hittills friinist beaktat eii .&amp;dan 1ösn.ing av kvinnornas behörig- het till statstjänst att befogenheten.
inskränkes av angivna undantag.
Skrivelsen övergår därefter till att motivera det krav som.
i slutkläm- ' men, framfores, att e.n eventuell kungl.
proposition bör få en sådan aw fattning att den ej utestaiiger kvinnor från ' diplomatiska och konsulära tjänster.
I motiveringen anföres ett par ut- ländska exempel på att kvinnor fak- tiskt redan gjort sitt inträde i diplo- matiska tjänster, vidare att enligt en internationell utredning, föranstaltad av In.ternatioi~ella.
kviiinorösträttsal- liansen, i åtskilliga länder, såväl inom som utom Europa, lagen icke lägger några hinder i vägen för kvinnors användande i diplomattjanst.
Slutli- gen åberopas såsom en hithörande fö- reteelse kvinnornas nied mannens jämbördiga stallning inoni Nationer- nas förbund.
I en särskild bilaga lam- lias an förteckning över de kvinnor, soni inoni N. F. innehava förtroende uppdrag.
Till dessa uppgifter knytes i skrivelsen följande reflexion: " Den omständigheten att inom Natianer- nas förbund kvinnor jämsides med man d.eltaga i dryftandei och avgö- rande av frågor, som beröra mellan- folkliga förhållanden, torde icke kun- na undgå att verka ombildande p5 de internationella sedvänjor och å.- skadningar, vilka.
i vårt land tidigare åberopats som hinder för kvinnors tillträde till diplomatbanam. "
I skrivelsen bemötas vidare de in- vändningar, som gjorts mot kvinnors tillträde till chefsbefattn.ingar och do- niaretianster.
Med avseende på kviii- nas behörighet till domaretjansb an- föras en del landvinningar i utlandet på detta område under det senaste aret.
Så har innevarande år den tys- ka riksdagen antagit en lag, som för kvinnor öppnar hela den juridiska amhetsbanan.
.
- HER ' THA ' 157 ' Boken o m Esselde.
a n har v a ~ ~ t p &amp; a t Esseldes biogra- nom det glada ungbomslivet i det egna fi.
Darför att den i och för sig hemmet och på herrgåriiarma i trak- inåste komma till och därför att mm1 ten.
Sixqr t nog grep henne dock redan visste att det failns ett rikt material av här en känka ' lav tomhet, och det efterlämnade papper.
.
att bygga d- p &amp; !.
dröjde inte länge f i k än hon var Nu har den kommitj .till sin, första inedveten om att i detta glada liv del, och det ä r hennes yngre frärdra, fanns en brist p &amp; andlig näring och i ett visst monlent även inedarbeter- att det inte oppyi.de utvägar för henne ska, Sigrid Leijonh~lfviid, som står att bruka krafter, som Iion kände röra som författare till den.
Förordet fast- sig inom henne, eller att verka för slår emellertid vad de initierade visste, mål, soin hagrande började visa sig.
Troligt är att Esselde under a l1 a om- att ännu ev av Esseldes narståei~de, staiidigheter hade kommit att bryta sig fröken Ebba Leijonhufvud, varit nära engagerad i mnterialets forarbetning.
ut ur denna lugna och behagliga Det a r en hel liulti~repok, som fil!
: värld, vilken.
dock.
inte var nog för sin ytterligare belysning genom S0phi.e heniie.
De f örandrade förliållantlcri, Adlersparres biografi.
Så direkt hörde soin genom fadern ' s död, i yttre a.vsi ?- lion genom sin livsgärning och sin e i i a ~ kastade om hela hemes.
liv, kraftiga pers~nlighet &amp; ed till sin tid koimno emellertid - att direkt jämna.
att dess histaria icke a r fullstandig vägen för henne i detta avseende: 1 utan hennes.
Det är knappast nödigt alla ' handelser blev del: en nog så .för- att I !är framhäva att det den sveii- underlig väg denna högadliga fröke~r, ska!
kvinnorörelsens uppranning 0~1.1 troligtvis på så gott som alla h31 allt bredare inslag so111 var.
hennes bi- kringgärdad Bv omgivningens tradi- drag till.
tidens vgv.
tionsbundna uppfattningar, kom alt Med sin kärlek till och förinåga f tt gå.
- Men hon hade egen vilja och skildra svensk herrgårdsmiljö har kraft nog till att va.lja själv och föra Sigrid Leijonhufvud gjort en, betagan- igenom vad hon ville, de målning alv Esseldes uppväxt- och Det $r nogsamt bekant att Tidskrift ungdomsår på Helgeruin och Man- för heinn~et blev hennes första slag hem, tider som längre fram måste för de ideer, hon sedan agnade sitt liv.
sy.nts henne som helt avshilda från Det sa.tt, på vilket hon vann ' sitt mål: hennes övriga liv.
Som från en a m a n att få den enda hon tänkte sig möjlig tillvaro ha väl i senare &amp; r 1ninnen:i ' som niedintresserad och medhjälpare, stått fram för henne från dessa dagar, Rosalie Olivecrona, att gripas av taii.- då fa~niljebanden annu inte slitits a v ken på att en publikation borde åstad- död eller genom ' förskingring av sys- kommas, som vore av uppfostrande konkretsen, då den första ungdomens varde för kvinnorna, visar till fullo att okomplicerade gladjebehov fylldes ge- lloii hade den målmedvetna v.ilja, soni.
, l,, ' --- p.
- i sig bär framgångens löfte.
särdeles roande ä r härvidlag biografiens avslö- janden av - hennes vall.ovlig &amp; intrigspel för att nå sitt syfte.
.
.
-.
.
Rim &amp; de- bemärkta personer Essel- de gehoni tidskrif ten kom i beröring - $ $r.
Fredrika Rremer en.
Mcin nie ' d.
- sliulle tänkt.
sig henne såsom en av ut- givarinnorna.
med iver åtrådd medar- betare.
Full samklang ' mellan dessa av sainina intressen besjälade kvin- nor uppkoni dock ej, nian har intryc- ket att utgivarinnoi-na av Tidskrift f ö r L henimet i viss inan drogo sig för Fredrika Bremers på senare tid.
så anfallna namn.
Efterhand framträder hos Esselde allt niera den idérikedom, oradd ' liet och okuvliga energi i fraga - om så väl att propagera en.mening som att starta och 11511~ vid liv olika företag., som skulle @ - a henne - till den banbrytande och ledande personlighet hon blev för den s~enska kvinnorörelsen.
Detta hinner den.
nu ' föreligginde delen av heancs biogmfi endast delvis gå in på.
Men in.an ser.
henne redan har färdig .f+ dit flera nya uppgifter och ta i *].)
dem med kraft och myndighet.
Med denna del för Esseldes biograf oss frain till den i Sopliie Leijonhuf- vuds personliga.
liv djupt ingripande hiindelse som bekantskapen med ' Axel Adlersparre blev.
De sista kapitlen återge, ined fin psykologisering, de s r av slitningar, aveni direkta misshälliy- heter, som föregingo förlovningen mel- lan dessa två inte längre unga och båda på sitt satt skarpt utpriiglade och något kantiga naturer.
:.
- Det avsnitt av Esseldes liv, so111 meii Le. '
' denna sl~itpunkt nu givits, låter på ett ypperligt satt hennes gestalt vaxa fram, den vardande förgrundsfiguren i den sig orgamiserande kvinnorörel- sen skönjes redan.
.
Med otålighet van: t- man på den senare delen, där hon direkt står som sådan och där den verksmlhetsrikaste delen av hennes liv kommer med.
Det yppersta källmaterial har stått biografiens författare till buds: Essel- des egna s jiilvbiografiskn antccknin- gar, hennes brevväxling med för51- drar, syskon och vänner, bland de sistnämnda framför allt Rosalie 01i- vecrona, och till sist Esseldes och Axel Adlersparres ' före trolovningen vaxla- de brev.
Detta allt hittills otryckt.
Att detta, tillika med redan använt och publicerat material, utnyttjats till sitt fulla och rika varde a r en sjalv- / - fallen sak, när det är Sigrid Le onhuf-.
i, vuds förfarna hand som syss at med.
det.
ELLEN ELl3MA.N.
l / Internationella stipendier för kvinnliga akademici.
Akademiskt Bild,ade Kvinnors för- ening- - son1 jii numera ar anslur ten till International Federation of University Wonieii .- har i å r gjort en insamling för det internationella arbetet.
Medlemmar och utomstående ha skänkt bidrag i pengar eller in na- tura.
Tre lårar med saker, konst- verk, testilvaror, glas, bocker, planschverk etc. till ett v c d e av tre tusen kronor lia sants till London för en internationell basar därstädes, som hål les huvudsakligen till förmån för ett klubbhiis i London för organi- sationens medleininar.
I pengar åter-
stå avadet insainlade e t t tusen kronor.
- ocli A.
B.
R. F. har nu beslutat låt?
.
K r.
i n.
gblick.
.
detta utgöra ett " svenskt intematio- ...
nellt " stipe~dium, sloin kan sökas av senatorer &amp; och paria-.
alka.
ii~edlemniar,.
av I. F. - U. W. före d. k w n a s g a ~ d e m o n s ~ r a t l o n Franslcn 15 aug.
1923 och utdelas i oktobei~ senaten liar med 22 rösters övervikt avslagit sainina &amp; r. Stipeiidiet skall användas b&amp;n.iiidl.ing .av den av .d.ePuite~~dek~aan1i~arer; för vet&amp;iiskaplig &amp; undersökningar .. i l919 aialagna lilgen om poBl.i.sk, och a h l ä n nigot AV ämnena fysik, .kemi, zoologi, r~ösl&amp;i4; t f ör k \ 7~nnioma.
" AU revoir e t R bientot Messieurs les botanik, geologi eller astronomi.
Utom detta " svenska stipendiiiin fin- S6n:; i; teurls, ak.river 1M:~i-i-e De Witt Schhan- nas för I. F. U.
W:s iiledleminar tvii I) erger, ~o;: df.örantde den fra.nskn kvin:r~Kga andra att, tii.vla orii för nästa år, - niim- i; öslral ' tsföreii:inga~, i L.
a F r a n q !a i .S e ligeii ett som i~tdelas från E.ngli~nd in~ecl a nlod !ni.ng av: h ain~clel~seii ocli, til~lägger: ocli ett från Amerika.
Det förra, på Vi .gå akt preparera qo.ss: för nästa batalj.
Sa vässt n ~ d s ~ a ~ Isra ~ n - tfransysk.orna a knap- 100 pi~,nd, skall sökas före 20 jan.
1923 hos A.
B.
K.
F:s kommitté för past vara över, sitt lue.derIag.
134, koster för ii~terna~tioiiellt samarl~ete, som vidare- ~beliantdlhigeii bet$ckf mod .s~korlie !t.
@ a befordrar a.nsökilin.oarna till E~~glitaiid, n i ~ n g a f ö r la&amp;n, och d e 156 róalernn m?!
\ .,arifrh det utdelas d.
20 m:aj .l923 tonde nog h x .n:tt motse.
.. e n mcluk; ti.
W1 d w s föne j; gen.
Argiu~enter för något hunianistislit ämne, jiiridik [rh gan kommer.
.
eller teologi.
Det senare, ett resesti- s %da:na som 3bt .kv ' innohmi~den.
a r.
gjord, att pendiuiii på tusen doll@rs, ocldi för kyssas lodi e j .&amp;it ' lägga va !lseidd~ar i en rösit-.
.
.
nästa läsår men titan iiinnesbegräns- urna lara h1.e kunna hå.Lla sig mycket Eingre ning,.
sökes i Stockholm före.
20 &amp; c. ens ' i - ~rnnik.&amp;ke, likca litet ' som det ' a r troligt 1922 och resultatet tilllran~nagives från i; ilttt sc,iia.t&amp;n i längdeii # kniper a&gt;plhdcr .m+ Anlerilca oinki-hg 1 mars 1923. ntt fi3i~k (nra alit det ä r ' s e n " objkt d e dési~: Ailsökningar insändas till och.
: dia soni kvirin.a:nhar sin .stör.stastyrIh!
.
upplysningar Iiiiiil~as a v selireteraren i; Den: Ståtligu cIenionstr~~ion, som L i.
.
.
.
A.
B.
I i.
F:s internntionella Itoiiimitté, L i g u .e f r a n c # a i. !s e p o p r L.
e fil.
1ila.g.
Astrid Sturzm-Beclter, Ros- D r b i t .d e s F e r i i m o s samtte igång elt lagsgatan 25, Stockl-iolm.
p a r veckor .före Iden ' l ' r&amp;ösa volteringen i ' se-.
.
.. ' ' ' ' ' li ' ',, s.
L ai !atai, Lo,de o&amp;s5 1i.a visx t jxwisarne atbt d et .nu gäl~ler en saik ison!
' kvinnor~a veridiligen.
- vjljii.
Med ~riuaiif~biigen .om u. t g ~ s P i i &amp; t Det sjunkannde prisllget h a r Id.
á. o &amp;.
, efler att ' l1,a, ncdl,agt en jäittekrans på va ' llat * a I I: BTo ' kiförJagen 1 .slor u l; .sli4ackning ' ' &amp; b okiinde ' ~so~d ' n~l &amp; %s " Srav; ispridde &amp; g en.
&lt;.
... siirik t pr.iseriia p i arbeten .s !om kaoanuiiii t .ut un- l i kli armé mr pari&amp;skor, dls tïil~uerande 50,000, der knisiLidwii loch Ida masle Hs ' a tlns $ynnerli- eseni plar av e l t propa.ganclia !bl:~d för deii gen höga pris p5, grund av d e iippclrivna mil- kYi.nid:jg ?~.
r ö s l.
~ ten, ~ i ulht ' bodevar.derna.
So- .k.os lria~deim.a, .S.ä.rskiJ t.
: I n.mtickiiinglsv3rd a r len g i v i f d t adatina s trilaiiide novanberdag, ' viini2tvd.e av Folk .. o.oli over d i t prias~inkningen på d e större verk, ' som dH ut- b~u.le \ ~.daderii,i gåvos.
Vi fassla .vira l k a r e s ~ippin9irk.saniliet fl-5.ng:d.e~ nimi kring mcless.a ' n y a.
: flygbl,adsdis- ivrig altt .f &amp; elit blanid i sin: liantd.
P &amp; f l a t t F r e l d r i k a B r e m e r s b r e v, llci~bu~~orcr, soni franiför allt genoni den å r 1920 ulikom- k i n d r e ' %.n tre I.imim:ir v8oro förriclen dut.
Och ' " to.u,t Parisyy hmle sekt dessa vältdiscipli- 1x1 - fj.iii.de.
: delens dryga ko~wtnnder koni att för smiit1ig.a.
fyra ldeltir betinga e$t piis av il &amp; id.e locli olia rmeranide yligister ", .d inperade kr .. 85:- IiafLxi och, kr.
98:- bunden, nu i ' ' b.rod.a vi ki tygs tycikeai: dar i ' storoa boks.tiiver d j e s ii11 ett pris av kr.
30:- Ii ii f t a d.
och Ei.slcs; " Fmiis ' yskorna.
vilja rösta, senaten kr.
38:- 13 u nd ' e n. vill det ~infcYy, ' " I1ill skydd - nv familjen ' böm- ' '.
HERTHA 160 kvi.nin.orna få rös ta ", " Till bekämpande av dyntilden böra kvinnorna .f &amp; rösta " m.
an., m. m. Frshdt Maq.d de p h k a t b.
ä ~ w d e gick " La Ligpe ' s " crndfömndle, Maria VCrone.
En i, hast av en vanlig borgerlig tidning, L e J o u r n a 1, ord-nard mrösthing, som i n k pA nag-ot sält organiseralis a v rösträtts- kvinnor ooh som hade en från början av- gränsad rayon, fick till r a d h a t zutt 224,155 kvinnor krävde rätiten att piista.
Senaten .kan näppeligen mera komma och säga a4t kvinnorna själva inte ' begära sin .r6stritt.
en i.ngående redogö ' rel.ae, och de vid detita m6le antagna resolationerna atergivas i sin helhet.
F6r (d a n som intressera .sig f ~ denna r stora iiiiterna tionella samcma.n,dut nings arbebsäitt ooh de mådda resultaten a r den trevligt kar- tonerade och i klara typer, på engelska, fran- ska och tyska t~ryckita pubijlloationen att re- k.o&amp;znendera såsom p &amp; en g&amp;ng orilenteran- de och upplysa-nde.
Engelskorna f parlamentet,, Valens Den 16 sistlidne november högtid- lighöll förbundets sjuksköterskebyra sin 20-Ariga tillvaro med en enkel men stamniingsfull festlighet i byråns lokal, Barnhusgatan 6.
I de vackert blomsterprydda rummen samlades vid sjutiden ett ganska stort antal in- bjudna - medlemmar av förbundets styrelse och sjukvårdskommitté samt ett 40-tal sjuksystrar.
Sjukvårdskom- mittens ordförande, fröken Sigrid Ulrich, höll ett intressant föredrag om Fredrika Bremer och övergick daref- ter till en kort redogörelse för sjuk- sköterskebyråns uppkomst och ut- veckling.
Hon slutade med att fram- hålla betydelsen av att byrån till sin första föreståndarinna fått m s &amp; fram- stående förmåga som syster Sally Pe- terson, vilken stått soni d m ledande under 19 år.
På förslag av den nu- varande förestånda.rinnan, s yster Alf - hild Elg, avsändes ett hyllillingstele- gram till syster Sally Peterson.
Därefter uttalade syster Marta Bran~dberrt å sjuksköterskornas vagnar ett varmt tack till fröken Ulrich för hennes stom insats i sjiiksköterskeby- råns utveckling.
Vidare överlamna- des till fröken Ulrich en skål med blomnior samt en pennhgsumma, som insamlats bland siuksköterskorna och avsedd att användas för byrån, så som kommittén finner för gott.
Aftonen avslutades med sång och musik.
- r - ' uiigång i England här .för kvinnornais \ +d- ' ko~man.de .blivit s it a t u s q u o, Lady Ador och Mors Winitringham iiro mu m m förut dc, engelska kvi.nnomas representanter i parla- nlentet.
M a n a r starkt besvi:ken -: och söker se saken så ljust som möjiigt.
Mrs Strachey, ' Miss Ra-thbone, Mrs Corbett Ashby, Margaret.
Bond Field.
.och m Anga.
andra .för- tjiinta och va1 kända, k-vinnliga kandidaiter ha fcrllitt igenom, men så gott som överallt visa röstsiffrorna xtt ett myoket atort amtal roster Men,, imed ett unld,antag en- ti8falli:t dem.
&amp; st hade sambliga idessa .kanididater att kä.mpa &amp; g fram 1il.l n y a platser för sitt pa.~ti, lycktigare pl~acerh~g hiaide parhrgani- .sationerna ej förunnat (dem.
!Man k m under sbdana .förhåUamden .ink; förvana isig över ut- gtngen.
ErmePertid väntar .man a t t en hel del av de mu uteslutna kvinnliga kanidiodatern.a sk.01.a Ik omma h vid börestålende f ~ 4 ~ a d s v a 1 s &amp;, p a s högt stå de med sina röstts,i.Ffror.
I.
C. Wre hsber8Hehe.
hter- naliionella kviainoföiibum~det liar &amp; sänt en gemeRsan1 redogörelse för fdasta och andra Aret av uden iinnevaranck sjunide femårsperh- \ den.
Den ger, gpkm sin godla appsrallning, som vanligt en klar översikt a v cw&amp;~isatio- nen och arbetet.
S tyrdse, sthende kom.rn4t- teer, .de anslutna länidenxs förbund och dessas verksamhet &amp; tefinnas har och kunna ' fiiljas i redqörel.ser och r q p p o ~ t e r ~ F ö r ex:ekativ.motet i Hqag i maj det.h %r: finnes F.-B.-F:s sjuksköterskebyrå 20 år.
Från F.-B.-F.-kretsarna.
: N y F.B-F.-k r e t is.
E.f~ter fcredmg övw F.-B.-F.:s verksaanh.eit .och syften nav f-ru Eli- sabeth Quense ' l, MnBinö, bilmdmles i Landskro- na onsd:igeii deii 29 noveinber en Fredr2i:i- Bremer-Förbumdskrets.
Sml.tliga soni vor0 narv.aran.de vid det il flick3ai.ovenk.et anold- nnde mölat ' ingingo soni medkinni~ar i den .nya; kredsen.
.
Till - ledaniönler i ' krdtss tyoreisien valdes: frö) ken Brita T~agåildli, oudf., frularna Clara Torpson, v. ordf., E.lisabei-h Mundi av R.0- sem:sch6ld, e t e r Ryde, Ida Wabdén, Ellen Törnquist, .kasis,fö.rv:~ ' l~ttare, fdö:ken: Dagmar Wassrna~ri, sekrelemre.
Suppleianter blevo h n r i i a .Signe Bergvall ocli Ingeborg Han- ström samt .f~:öken Elisabeth Samnd~stedlt.
TiB revisorer u.l.sA gas ~ f k ~ INI ö iJn:a Eanma Haiiis- .SOIII .och t \ l ~ i i Anclerson ~~ med fröken Elisa- he.tli Nii~soii soliii suppleant.
, G .a.
v l e k r e t s e n.
' hack niå.nldagen den 1.3 movember qffentligt möte i Slidra.
for- s:im~i~gsliuset, mrvi-d fröken Axianne Th.ors- itenson, Stock.ho !hi, redogjonde för det av- givaaa k~oin~mistt6b~et&amp;mkanidet övef de högre statsiljaiwlerna~s iöppande föl; kvirrnorna s m i t: frågans; .hitlilksmrande behandling i rikald:.~- gen.
En [kos tare diskussion f6l j &amp; pif före- draget.
l&lt; s i s t i a n s .t a d .s k r ' e t s e i i hade $istlagen aden 21 n.ovanber: samm an trälde un- ider ordf6rancleskap av fnru Elisabeth SjÖvaU, som redlogjonde f ö r F.-B.-F:s A.nstrn.öte i Hal- uing,borg sistlidne juli.
Härefter foljde - före- drag av fru Elsa .Nordiuml över äninet " Kviii.niorna ocl1 stabstjaa.stern; i " och en kol:: tare diskussion av frågan.
S; k e 1 1 c f t e A k r e * t s e n s kursiined- borgarku.ns ' kq h a r .uppdelats i ~ !eckoföi-elas- ningar .ined kyr,ksxleii isom lokid.
Man her rii !k,ixir 3 t211 4 börel! %an !ing:ir före jul samt L i n k ö p 5 n g 1 k ~ r e f s e n 6ppiiade - fortsa.i !hiiig på nygret.
Avgifler crliiggas för en .serie .sociala föredrag för apbetsifret fre- lid serie elkr f ö r, varje.
sarsskild föreliisiiiiig.
dageii cjcn 3 novwiuber aned ett f6reidrag cilr Som föioe; litsare .. ar kretsen föfisiikmt sig om rektorn.
.vild F.-B.-F.:s sö; ni; ~i~iid.syi~kessLol.~ i d e ifräamsta experterna pi platsen i, de av.selcl- S tockhohn, fröken M:iria Aspni$am, over äni-, da %ii n ena.
net " D m kvinn %ig.ii iingiclo.iiien ocll de prak4is- kn y~keira ".
DQrpH: följanide fi-cdng, den 10 nov., arsdogjoilde leklor O. Sö !derqvist f6r is ko1:ko; in:ni; issioiiei~s fö.rdiggm nile re f oimf ör- slag, va rpii en imgbeii.de d ' issku !ssion: iv Frågan vidlog niecl inliigg .frhi skildn 15ra.rehbl ' l. Eiri s.
' k.
~IieiiiuBlB ' H.rti.~ig h a r k.~tsen o c k d ~ oixlnxt iiieil varur JknpI !ign för hmimen och kvin.nornn. '
Darvid .iiro F.-B.-F.-.skolo~rain f l ' %n~.st 11 Is llll.
: ~ re, sÖ~nbnn.dsSk&amp;m i S:Lock.liol !ii mod m~k:l.iire och degan tare ldamkJ2der o d i Risin fiomxs~kolan iiiied konserver.
.
I&lt; a r 3 s k r .o n a k i- .e 3. s e n har i s:nn- bn.iiid o n 4 d e h,orgerliga kvinnorn !a,s ' fö rb~iid ', Fi; isi.iiaraide kvinnor ocli Vila Barildkt m o r d - iint en kurs i n k i a n iiiodborgarkun:skap.
Fö&amp;a f6redr8ageit, - av koin:mendörkaptcn R jörii I-l; o&amp;nigren .om " Vår koin,iiiu~~i.~la s tyrel- se ", .hö !l.bs: den 30 novaiiber, ocli den 5 dece~il- ber .I:;: i; la \ tle rekbor Birger Lövgren över limnet " S ' h l., folk och rii+isond.ning ".
Y .s it: I, c1 k a, e t s e n, li.
: irle den 2.5 iioiwii- Iler 1 syl ' .te: istt ak~af fti anecld till f ö d ~ u ~ ~ d e t s L .u a d ' k r e I: s e n isa:111~ii:1n~l.r5ddc &amp; is- verkis.aiii.liet ': i iio~iid:n !n t ' en soa.rb p: " ~ Ho te11 I ~ e r fru Anna Herr- dageii deii 7 i i ~ o \ ~ ~ i i i uiisder Coniti.nenlal.
Toiiiihola, mecl 1,000 loller h 50 li iios o~d4örnii; desk.ap.
Beslut fia ttades: xbt nn- öre - vi:lk:i alla sluts5Mes -, d e k h m t i o n, bisdm aiy$l ': lsfria ikvrser i al&lt;tensk ?ps- oc !i .s&amp;iig, t:ddifer, ' iro~lfkoii~ler,: en.
för iiilfiillet för-, 1~~r1i.avArclsl~~igslif1~1:i.11g, ined Början.
på Lunds f:i.lhcl dlk t.
: iv fru Vera Flygiire och frani- dmnlkliibl:, den 14 i ~ ~ o ~ ~ m ocli h e r iileid fru .s:igd av 1i.eiine sjalv, ni.
m. ulgjoade de !t loc- Märla B jöniboni-Rom.son soni leledme. '
Vida- k m d e pi~ogmrnmeit.
Aftonens beliå~lninghlev re beslöts: it1 i siLii:llet för föru.tva.~-ande dyr- ocksa iiekl.o cirka 1,000 kronor.
iii id still lägg upptaga en krelsavgift mr 1 krona.
, Den 4 - cIecenibor .di-sknlerade krclseii skol- Harefter; höll apo !lcka+e L. Gentz föredrag kosn:nilissionens förslag efter inle ' dningsanfö- rande: iv rekbor P. Pemson.
.
om " Kmnien och vn~rtlngdivel ".
H .a l s i n g .B o r g sak r e t s e n hade 26 nove.mber ett talrikt.
bes3k) t o.ffffantLigt möle i magiskaltens.
sessi.onssa1, under.
ordförande- '.
skap av fröken Signe Wennberg, varvid pro- fessor E. Sommarin 4örol5ste an " Slkattepoli- tik ".
- Notiser från En passionerad, lidandeskänslig sjal M å r b a c k av Selma Lagerlöf.
tillåter emell-ertid inte upplinjering Albert Bonniers förlag.
Annu en gång har Saelma.
Lagerlöfs och a r det en skapande diktares har trollspö rört vid Mårbacka gård, och den framför allt rätt att kräva bedöm- den h e r frani i hennes berättelser ning ut ifrån s h egenart.
Anna Lenah Elgström %P en av nied sina barndomsn~innen, sina säg- dessa som genom sin naturs glöd ner och sina ganila människor.
predisponerats till.
stark och intensiv Så i vinterdy@xm .sprolksam vid vår sida diktning.
Nu vänder man sig mot.
1ramdomsdi:kten satt vid bjö~kveidsflamma~~s.
.
hennes patos, som man menar allt för sken starkt, och mot formen, som pressats sjöng Viktor Rydberg oni de niiniien nästan till bristning.
han hade av sin barnd.oms fantasifes- Detta må i visst hiinseende göras, ter, när sagor och sägner förtaldes för konstniirligt och estetiskt taget fiiwes honom.
Selma Lagerlöf hade själv skal för omdömet.
Men hur brist- barndomsdikten i sig.
Barnet levde fiilligt närsynt har man inte sett på dilit, och nu diktar hon barndomsti- storheten i själva felen: diktarinnans dens liv, så so111 ingeii annan kan det.
egna gåva att i en stor vidgad blick ta Aldrig trollar hennes magiska spi5 in nuet sådant det djupast inne lir.
så underbart som nar det svingas Och djupast inne ar det ö,desmatta?
: över Mårbacka.
lidaiidesfyllt så som ingen viirldsepoli: 33.
K-X.
v:.~rit det.
N u ger hon det i sitt egct Iid.elseflamnlande patos tillbaka i siii E n r o m a n t i l i e r s h u s t r u.
diktning med de starka färger, s o ~ Roman av Anna Lenah Elgströzn.
minars förbehAlles d.et historiskt avlägsnade i dess starkaste momenter Åhlén &amp; Akerlunds förlag.
Det är enkelt nog att ' komma till - och då accepteras därför att det ratts nied tillvaron när man håller hunnit bli " historia ".
Den verklige diktarens niadagåva, sy- sig utanför de fruktansvärda realite- terna.
Diktaren, som inte känner ett nen i g e n o m vardagens avdämpande kategoriskt inre tvång att gå ned i slöjor, har i det speciella fall som är smärtornas djup, har också en betyd- Anna Lenah Elgströms blivit på en ligt lättare ' del an den h m s frände, gång hennes styrka och svaghet.
1 som.
av sitt väsens laggning tvingas f örening med henne lidelsefulla tem- perament ger den under de existerair- att skåda in i verklighetens fasor.
Det är nog så lätt för den lugne, de förhållandena.
åt hennes diktning .iit:mf ' örstående att.
bestämma vibra- ett brinnande inarke av den helvetes- tionshö jden för känslornas svingning tid, i vilken denna kommer till, och och att.
väga av och mata upp hiir gen0.m - hennes eget - väsens våldsamma .pass mycket det ä r.
lämpligt att lita s~anning.
härunder belastas det ui- trycksmedel hon har till sitt förfogan- sig gripas. '
' ' '
dei språket, - ofta utöver det lovvärdas.
.
grans.
.
Men detta.
ä r detta, och ~ n n a La-.
nah, Elgström kan göra anispråk på: itt erkännas som den djupt anlagda och i.nåtskådande diktare hon.
ar.
.
" En ronxmtilters hustru " toi-d.e kun- na rakna på ett speciellt intresse på grund av .sitt sjahbiografiskt betonade up.pgörelsemoiiient.
E. K-N. '
e D 11 a u i n i ö s a av Elin 1V&amp;mer.
Albert Bonniers förlag.
' Det hiinder nggon enstaka gång att det ligger en bok på ens bord, vilken visar sig vara något vida nier än man iifigonsiil väntat sig.
Elin Wagner har Skrivit må.i~ga och roliga böcker, flott gj,ords, ' till sjkes nied löpande p e b a, och det har Illivit siicc&amp;sböcker av deni,.
Hennes jo~irnalistislm flair i fråga ' o ~ n det alrtuella soni gångbar vara liar därvid varit på en gång hen- nes styrka och svaghet.
Den Ilar gi- vit Iieimes böcker ett speciellt pikaii- teri, nren också ett ofta bra nog po- iingterat tycke.
av dagskåseri.
Bland allt detta kom Asa-Hanna, p &amp; ' ' en gäng bredare och djupare lagd iin, någoii av de tidigare, och aven av de Iiitintills selyare, böckerna, nied berat- tigade anspråk p5 att .viigas upp niot lodigare vikter än de.
Men den blev inte den, stora över- r:isliningen.
D e n liar kommit nu.
Mästerverk är ett stort ord att ta i muimen, och dock vågar jag anviincl ' a det på Elin Wagners nya .bob.
Men.
aldrig kommer man ifrån överrask- ningen när ett sadant blir till!
Så sammantaget helt som hoii har gripit om vågra n ~ ä ~ s l r o liv r s och räc- ker fram det i den jämt löpande be- rattelsea kan endast den Benådade gö- ra det.
Det ser ut som och ä r vardag, .och den Iågm5lta rösten som förtäljer Sr alltigenom lika stilla, och ändå hän- der det otroligaste i hop med det var- dagliga, just .så helt.
enkelt som livet \ .et att arrangera sitt, förlopp.
Under och, bakom står bräddf fullt.
av mystik, &amp; v livets ogenomträngliga hemlighets- fullhet ..
Lidande, skam och.
synd, fat- tiga mänskor, som ta fel av varandra, förstående ömhet över allt förstånd, allt finnis dar under vardagens yta, in- till döden som, sätter .upp sitt, dö.d- skallealnsikte .ibland de 1evan.de.
, Ett.
mastergrepp ar berätterskan, Rakel,.
som Bonimer utifrån och med den, om vad som i verkligheten är, okun.ii !igas ögon ser och- iakttar det som händer inom den trångt dragna kretsen kring Ljun.gheda priistgård .. A r hon inte för övrigt släkt med Hvardagslng och Mamsell Rönn-.
.
qvist?
.
.
.
.
-.
E. K-N.
.
.
.
-: - F r.
~ O ~ O c h g u.
d e n och ahdr,iSr nbveller av Anna filaria.
ROOS.
Albeyt .Bonniers förlag.
Denn:$ nya novellsamli.ng.
av Anna bhria Roos ' .förfaret iitforma:nde hand ocli.
levinde av hennes eget vasens - adla ocli ' djupa liv ar till ämnet ed s % saniiiianhållen som hennes föregåen- de, Osteilandska iioveller.
Dar slöt i.
bestämt avskiljande cirkel dc olil~arnotiver~sa.iiiman.
Helhet.sin.tryc- Iiet: blev ocksa sa:llsyn.t starkt.
De nya n.ovellei-.na omspäiiina vitt skilda tider och rum, fi-ån faraonväldets balioiil förrunna årtusendens förlat dolda förest5111i~ingsvärl~d och genom inellanliggande tidsåldrar till da- gens upplevelser på ett 1nodern.t turist- hotell.
Redan på grund hiirav tipp- iias ej en helhetsverkan, och när dar- till koninier förf:s nästan mystiska liemmastatddhet i en, det förflutnas fjärran vartd ar det endast naturligt att denoa samling genom.de moderna novellerna verkar något ojämn.
Men de skönheter.
den bjuder på rackla fullt .till för att man ej gärna också tar med de mind-.
se betydande sakerna.
I&lt;onstnärligt hel och stor tecknar sig bilden av fa- rnonen i hans kamp mot prästerna och (leras djurhuvudskirönta glidar.
.
.
164 HERTHA G o e t h e s b a r n d o m 1749 - 1765.
Efter kallorna berattad av bakgrunden av var sin tid, den ene Beatrice Zade.
Hugo Gebers förlag.
den adelborne ynglingen av.
det Beatrice Zade har mer och mer ar- gamla Hellas, den ändre klosterbro- betat sig in i Goethetiden, och de rika dern från samrila land i en senare tid litteraturförteckningar som hon bifo- och soni blev de moskovitiska tsarer- gar sina arbeten ge också faktiska nas livstidsfånge för sitt rättfärdig- belägg härför.
hetsideals skull.
Omt gripande iir " Goethes barndom " är intet fabiile- " Den lille vävkryparens " saga, och ringsarbete utan, soni förf.
själv an- Rembrandt stiger hög och mäktig ger i företalet, avsed-d som orientering ftam ur sitt ljusdunkel.
för läsning av " Dichtung und Wahr- Det ar masterteckningar som har heit ".
Den ger kända fakta om den givits.
unge Goethes liv, barndomsniil.jön, E. K-S.
hemmet och hemstad.en Frankfurt, skissering av föräldrarna och övriga Bland nutida jesuiter o c h h u g e n o t t e r.
Strövtåg i personer som vid denna tid på det ena länder och böcker.
Av Lydia Wahl- eller andra sättet kommo gossen nara.
En sammanfattning som denna blir ström.
P.
A. N,orstedt &amp; Söners för- säkert av varde för många svenska la- lag.
Denna bok är mycket underlGllan- sare, den lediga och behagliga stilen de, full av friska och pigga iakttagel- gör den lättläst, och intresset av aln- ser, kryddade - stundom kanske väl m t behöver inte betonas.
E. K-x.
starkt kryddade - .av daen rikedom på idéassociationer, som förf: s mångsidi- ga vetande och bekantskapsfar ställa H e r r g å r .d s f o 1 k.
En sörm- henne till buds.
Mest medryckande landsk rimkrönika av Eva Fröberg.
verkar studien över Hugh Benson.
Wahlström &amp; Widstrands förlag.
Den skildrar con amore en människa Den trev.iiga kartonerade kvartsvo- och författare - utan försiktiga re- lyinen nied författarinnans egna servationer därför att mannen blev gamla Sömlandsgods pii omslaget katolik.
(Så har h m också varit före- och de stilfulla herrgardsvignetterna bild till en av personerna i förf attarin- inuti ar en särdeles lyckad inramning nans kon~stnarligt mest iitgestaltcz.de av rimkrönikan om Söderinadands Bol:!)
Däremot synes mig d e övriga herrgårdar och nuvarande och fram- " strövtågen " i den katolsks världen, så- farna ägare.
Säkert kommer den som ver2tlighetssk.ildrii-igar betraktade, också att med tacksamhet och gliidje ha blivit väl mycket pånlå1si.de och till- införlivas med boksamlingarrra på de rattalagika efter ett på förhand givet ståtliga godsen, och minnena, som av apologetiskt schema.
- En allvarliga- förf.
fangats i rimmets lek, äro san- re stridbarhet möter oss i författarin- nolikt kara förtrogna för dem som dar nans slutuppsats, " KvinnIlig-a präster ", bygga och bo.
där hon åter står som kämpe i eril sak, Oss andra, utomstående, tillför den som sedan många år tillbaka varit fö- en våg av den kärlek som Sörmlands remål för hennes särskilda intresse.
fagra bygd inspirerar sina egna.
EMILIA FOGELKLOU.
Stort och ädelt skuriia s @ gestalterna av Lykofrons och Maxim Grek .mot E. K-K.
KF?
I STALLE R av högsta kvalitéer alltid &amp; ' lager r e d u c e r a d e Idga priser.
IZIMPLIQA PRESENTER FOR A U L E N - Uvertygen Eder &amp; Ch $&amp;t ett bCsQR!
till N.ORDl (.SKA K R I S T A L L M Kunssgáte " AGASIN, g E T.
71 Drottninggatan., - @: I W F.
.
.
.. m I UNGDOM PRESEN - .... -, .., ... -.
-.
.
.
d Man k w; r98 glad @ er ett mate M % jrotstw h&amp;eiAj (l siigcr kyrkoherde J.
N. Werner om ' d&amp;&amp;&amp; @ q ' ib5i; D:r Gunnar Ekström i Svtask KyrkdfId ' iihp b d E. Moders&amp;n.
B I B L I S K ORDBOK Hift.
2: - kr.
av Teol. D:r Oscar Bensiow.
.
I, II, III - i ett klotband 25: kr.
- ti ikCiitik tt; H &amp; 2:dra uppl.
.. -.
A &lt; Etl bak den buta vtm vid alla tillfalen Ett * &amp; dant arbete som htta &amp; VAD GUDS BARN &amp; X0 av pator I .. .-.
.
Haft.
. --.
15.25.
".
- .. b, * " &lt; ... iss övehilttniagen.
ci, T. as M.
T, a g i rian g * * j, &amp; &amp; &amp;.
Iii.
B i W ordbok ovCr Nya Teatamentet enligt 1917 kr4 8t&amp;ttbiiia; m rätt i * in pdhfburtio~liba P U T K O R.
E.
L S E N ty prof. O. W a b y b .r &amp; %.60 - S b i v w rom svar p &amp; mhga bdrydWth ",.
... '
k-8 Iilh Vd Utren &amp; Gs -.
%d * i @.
Kungl.
Hovleverantör j A * Sverges äidsta, största och bikb i %moinmer&amp;dil qreeiáf~iffär i $jrlen.
Ylle- kl&amp;nningstyg@r P b, fi landaortni 8tp9as.
00h Wnca
Hertha 1923.
Brientering i piftermUsbalken.
II.
4 Diplomattjänsterna böra öppnas för kvinnor.
Boken om Esselde.
Av Ellen Kleman.
Krlngblickm Gift kvinnu medborgarrätt.
Inteinstionella stipendier för kvinnliga akadcmici.
Fredrika-Bremer-Fzirbundets sjuksköterskebyri 20 k .. - -- - -- - --- ---- - -.
.
- -- - -.
.
-.
.
- - - - -.
.
.. -.
.
.
!
.
, j EN TREVLIG AVDELNING I.
.
i HRR ÖPPNATS A.
FOR PABORJADE OCH RITADE l.
l H A N D.
A .R B 8 E T E N SILKE I ALCA FARGER FOR .VIRKNING OCH STICKNING A V JUMPERS.
DROD~RSILKE, BROD~~GARN, LINNE OCM BOMULL.
.
ULLGARN A U SORTER FC) R STICKNING OCH VIRKNING '.
, I # kta silver och prima ' nysilvelt F a brikspriser - S8HmnBatui 38 STOEIIOLM: Allni, Td., N.
£44 07 Riks Tel. 23 57 BEPIIIIS luvelerareafllir Kungsgatan 5 1 Stockholm 1922, Tryckeri-Akt.-Bol.
Alfa.
i i
