# ID: svediakorp-per2817
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,878
# sentences: 731
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LEDANDE OCH POLITISKA sARTII&lt;LAR, SOCIALA FRAGOR, LAGFRAGOR, SKOL- OCH UN,DERVISNINCSFRAGOR.
7.
A A A u; l ii n, E lm m e: Rvhn~oma och fa iibigr- vixid~sarbe te t ....................... B-e r g s t r, a n d, A n n n B r i.
t a: .Dis- klu+silonen am sk~olfiö.rs1iaget.
.
101, 130, E b e.
r s!
t.
e i n, Götsrta: Fiirslaget .till aaimdag .......................... R l e~man E, l l e n: F ~ ö a s a e t l.
namn- h g ............................... R u l.
l g r e n, T.hyra: Ebt inla &amp; .i 1rli.s- kussi.onen .o.m skolEö d a g e t.
..... 1 1 7, P e t r i n i, G.ui.1.i: Dii&amp;uissioiien m 1dkol:f ö~slaget ...................... Thotrstenson, Axi:qai.ne: Klvin- .. nans behörighet lid1 stailsbjänst ...... T; s e l l i u l s, E l l e m: Förslagot tal lag ioim # den offanbliliga ffittigdirdlen .. 61, M e g a s: Den Isärskilda röostriilten .... P i a .o c c; h i o: I skuggan av wamnhgen.
Beh6rigiheislagens .fAl ... ............
De .kvjnnliga main.uensenim Jönep1:ace- ............................. ring Dip$oan:,iititj.iinsle~na böra öppnas if &amp; ........................ ikvinnoc Frec1r.ik.a-Bremer-FÖrbun !d ek u6bdmde mngAende n y baraav5rdslag ........ För behöriglieklagen ................ Gli fil: .kvjnnnns .medborga+rr ' iit t ........ S 1, Lösdrivm1agen.s beh:, ?ndling 1 fa ttigvAr&amp;- .I:agsti f tiBngskon~u~iiIit Cn ............ O.ni fmniljebesk.athimg och förslaget 1111 ny ~bar.mvAnd-sI.ag ...............:.
.
Orieniecing i gift.em1 ' ål~s~3ken .... 133, P ad .m e, I n g e g e r d: I C.
\ V:s exeku- tiwnöte i Haag .................... Betzy Kjelsberg som S. I&lt;.
N:s gaisit .. ..
Den utvidga de Ape ' lrydskdan ........ Fred.riika-Bremer-F6rhu11dets - sju !ksk.öter- iskebyri 20 å r ....................... F.redrika-Bremer-Förbundeks stipendier Ar 1932 ...................... 91 125 131 160 12, 77 FmdRka-Bremer-F~n~bun~dets årsm61t.e.
.
70 Hus1n6~drnrnas Longras i Stockh~lini.
.
77 I.
C.
W:s exekutivmöle i - Haag ...... 28 In~te~naliionclln .stud.iestipen.dier .... 109, 158 förbu nids!
Sv.c; iiska Rvi nn; ornas NN.ation !al .......................... 72 arsnöte Tal Sveriges kvinnor1 ................ 9 s W r t " A * r.sia ".
........................ 55 FKAN F.-B.-F.-KRETSARNA.
Sid. 14, 44, 59, 78, 90, 132, 144, 161.
LEVNADS- OCH MINNESTECKNINGAR, KULTUR- doch RESESKIIJDRINGAR, ESSAYER, UTLAN-DSKA RORRES- PONDENS ARTIKLAR.
M M. Borelius, Hilma: Eui e:in.anupa- ibonsskrift för 200 Br sedan .... 113 -,, - F r c d d m Bremers nya bok ...... 141 D a h l g e n, L.0 ttten: Ett: brev san ej n&amp;tt b e m e .................. 10 K l l e m a n, A n n a: E n av.
ck .tr.ogw~ .................... 58 anbetania K l e ni a n, E l; l n: Bo.ken - om EseIdc 167 -,, - Dansk I&lt;vindessamfunids 50-årsju- bileum ........................ 36 -,, - Madame J d e s Siegfried ........ 108 R y d h, H a n n a: En cd.r.oltning o d i komtmecena t f ö r .elva birndrn &amp; r sedrn i 3 SOC~ALA FORETAG, F~) RENINGAR OCH Stenbock, L o u i s e: Birgittashtyen FORENINGSMOTEN.
.i Linköping ........................ 37 I&lt; C e m .n n, E 11 l e .ii: F.-B.-F.-krehsnxinas P a l m g r e n, hiuaicli P e i t e r s e n, a+betOsuippgifler ............., 17 W a .l f r i d: Ida Frdhe-Hansen ...... 124 -,, - ~Frcd.ri1k:x-Brmer-F6~b~.nde6~ 37:e P e t r i n i, Gullli: A h x Tliu.n.breg .... 54 Arsmöte ...................... 5 3.
P l o n n g r e n, v o n, I d a: P5 Norr- -,, - I&lt;Rsitenlclonn och social i anlnl,cke ... 4 1 1: t I r ......................... 56 e.
Z !a idae, B e a t, r i c e: Min.na Cnuer .... 110 Den sjilvförsörjx~iide New-York-f.lick:an 5 Till h5inn.a Cnuers 11iin.m .............. 132 KRINGBLICK.
NOTISER FRAN BOTWARLD.EN.
E k 9 e i i ~ s t l i e.
r u i i n, F a n n y: Briltsoni- mar av Jennlnn Oteiiclaihl ........ 148 -,, - En figel sj6ii.g ..
.
: iv Sigrid Elm- blad.
........................ 148 -,, - Svanskn ~i~lni.ogedra ' k ter riv Gerda Cocl~erhl~oni .................... 1 32 F o g e l 1 k l 0 o i i, E.
i n i l i a: B1mld ixuLicla jcsui4er, och liugenolher .av Lydin ................:.
; l 64 Wn.hlsi.i %ni K l e n i n i i, E d l c: n: R.a !koin disken; 7v M~~iari.ka Sbjems ledt ............ S0 -,, - Den n.a; iiiniilösn av Eiin Wagner.
163 -,, - Dien yLlensta skiiiven .av Hanna S ödaed uuid -] %animi n r .......... 1 00 '.
.
I&lt; l e aii n ii, E l l e .n: Familljen von Slcylte a v Fanny A-lving ............ 100 Fa.ini:l jon von Sk yLte: iv Fanny ...................... 100 Alving - I &gt; - Faino, och gudcn och: tiidra novel- ler - av An.n.
: i Mniia ROOS ........ 163 Coe:tlies barnld~oni GIV Benibricc Z nidc ........... :!
............ 1 64 H~eri.gHi1iisfdk .av Eva Fröberg.
.
1 G4 I viydl:nhlus o d i kon.lowförk.lade av Thyra I-l:a~golrnni.cl .......... 99 Ataj av Rosa Filiinghoff ........ 100.
Molm av Kw:i.n Boyc ............ 99 Mhrbacka ' av Selma LagerliöQ .... 162 NBr la-slen var er1 baxa.
.
av C. Laagborg .................... 100 U.l.lnbella; IV Ma * rik:a Stjerns1e.d t.
.
1.47 U,n dlervejs.
a v A m a K,och Sch iiöler 1 Cj Ur, svens.ki~ id9k ' len lav I&lt;ieri.ii Ek.
.
15 Viiilcl~Jk.a.iii.r.ate1~11~~ av Anan Wnh- leriber-g ........................ 147 VAr lkl.
Sa.iiiifu.n:del: De Nias Ars- ih ok ...................... i ..... 1 5 C) ideiaa.s is:laBi av Fanny E:konslicr- a .......................... 99.
-,, -
och välgjorda P ~ R O M N E A D- Eleganta.
ch Drakter.
Kappor s a r n t K L A N N 1 N G ~ ~ ' f ö D r A M E R PRIMA WAL.A; TEER BILLIGA BES ' I ' AIVIDA PRISER m F: Collan-Oljan.
L. Viiddens fijinilnistzi.
liitler- gör skodonen absolut zrta.fterrtiitn och mirtsi.
du, b balt caraktiga.
-.
presen-aiiv,.
A d.
Collan-Olje-Fabriken - T.
Ledig annonsplats!
.
T. OLSEN - p STOCKHOLM I al) r I i I ADVOKATFI RMAN ANDEN RiAsfsl.
75 7 ' 6 STAEL VON HOLSTEI N Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN .Ledmmt aw Su.
Adv.
Samf.
Jur. Kand. MATHILDA ' STAEL, von HOLSTEIN LILLA VATTOGA ' TAN 14, 2 fr., uid Brwahbergstorg,.
Allm.
Tel. 18336 Testamenten, boutredningar,.
äktenskapsförord.
fa&amp;&amp;m ?ttssak ' er.
hyres- dienden.
fast~etsiörvaltning, juridiska uppdrag au alla slag.
A v e n skriftliga fötf@ptingar b&amp;aras.
.
Kungl.
~ovlttv~rao tör Iutt 4 29 ~ @ l ~ f (&amp; I S l # OGMOII A * T.
50 4S kl&amp;nningstyger p r m r till lin&lt;lwrtcn siiilurs i n t i r och fmnco I, l
ARGANG IX JANUARI 1922.
H e r t h a 1922.
Det är Herthas nionde k g h g som härmed anmales.
.
.
Tidshiftens uppgift att som organ för den svenska kvinnorörelsen be- vaka kvinnoriias intressen, hiivda deras riittmatiga krav och skapa en opinion för dessa &amp; r som 1i.ttills den försts punkten p % dess.
program.
Jiiinsides med detta giir som förr dess strävan att sprida kunskap och upplysning, socialt, politiskt - utanfor allt partivasende -- och kulturellt, att i &amp; n m5,tto det ar den möjligt bidraga till att göra kvinnorna i basta mening skic- kade för fättigheter och förpliktelser som utvecklingen alltjamt i ny utstriicli- ning ställer dem inför.
I och med dessa uppgifter och i sjalva koncentreringen p &amp; dem It8nner sig Herthn iiter i st %nd att verka.
allmänt.
kulturbiimnde och vacl~aiide, Iivin- nos,zkssträvandenas mil fattat i dess ideella innebörd vidgar sig av sig sjalvt ut till allmäniiiänskligs intressen och till smgiende med den stora saniliiilleliga utvecklingen.
Det ar icke s h o m utskiljande och bortsöndrande fran det stora gemensanlma livet Hertha vill verka för och inecl kvinnorna.
För och med dem till starkare och varinare samhörighet med stat och samhiille, dä.r plats.
nu ocks2i óppnar sig för dem friare och vänligi~re %n förr, iir llösenord~et.
Hertha utkommer alltjiinit med 10 Iiaft- om {~ret, d. s. ett hiifte i ixbaden med undantag av juli och augusti.
.
F, ö r b u n d s iii e d l e 111 m a r erh&amp;llii tiddriften - till.
ett pris V kr.
5 5 0, varvid prenumeration sker direkt.
genom 3 ' r e d r i k a - B r m e r- F ö r b u n d e t s b y r a, 48 ~nraber~~gat35i~Stdcl~li.ol.m.
' ~.
.
,.
.
.
I c l i e - f ö r b u n d ' s m e d l e ~ ~ l i i l a pi-efiu~~~.ererh r PL. '
n %.
r n i.
a s t e i l o s t - a n s t a l t eller i b 6 k h a.
n.
d.
e l.
Pris för.
$kt&amp;&amp;&amp;ii Ar lir.
6:óc;.
.
%r:.
' Jo iEr kr; 3: 50; l /, Ar k.
!
1: 90.
Lbsnuinnier (55 ' öie.
, ' ' e '
HERTHA - 2 R e d a k t i o n och e x p e d i t ion: 48 KlarabergsgatanII, Stockholm.
R e d a k t i o n s t i d: Tisdagar och fredagar 61.
1-3.
Allm.
tel. 48 50, Riks tel. 27 62.
E x p e d i t i o n e n: Kl. 11-4 varje söckendag.
Allrn.
tel. 48 16.
Riks 27 62..
Redaktionen.
Förslaget till namnlag.
Fredfika-Bremer-Förbundet uttalar sig.
Y - A A 1 - ' et ar saviil ur allrniinhetens soin ur lagstiftningssynpunkt nödviindigt att ciet bringas ordnjng i namnvasendet, och det kan med.
allt fog begaras att den en- skilde slid1 ha tillerkänd ratt till sitt slikt- Iaarnn och att detta skall vara skyddat för Y3r iiians tillgrepp.
Det bör ju &amp; andril sidan ocksA finnas stadganden som möj- liggöra fór den cnskil3e: i !t lagga sig till med ett släktnamn, soin det Gr av intresse för honom att erl ?&amp;lla.
. '
GtgRende fran dessa synpunkter har justitiedepartementet, nied utväljande av professor Eberstein som sakkunnig och utarbetare av förslaget, framlagt ett för- slag till namnlag vilket iir avsett att lag- gas till gmnd för en kunglig proposition i ämnet.
Det skulle bli allt för vidlyftigt o &amp; föra oss utan &amp; .vårt direkta intresse i saken att har i allmänhet inga pil den iidingfald av paragrafer och de motiverin- gar som utmärka förslaget.
Detta rna som !5ninns At den allmänna kritiken siil&lt;erligen inte kommer att utebli och som har ett rikt falt att röra sig ps.
(En- ' -.
. '
skildas funderingar över de egeiidoniliga predikament den tillämnade lagen fram- kallar börja komma till synes.
Vi hänvisa till Pinocchios brev till hans vän Anmdeus Condeinnatus Sigurdsson pil annat stiiile i detta häfte av Hertha!)
Här är platsen att beröra vissa bestämmelser betriiffande kvinnors namnratt, som av F.-B.-F:s lag- kommitt6 framdragits och nagelfarits och mot vilka F.-B.-F:s styrelse, pli lagkoni- m i t t h s hemställan, i skrivelse till kungl.
maj:t framställt en del erinringar under uttalad förhoppning att hinsyn matte t i - gas till de framförda synpunkterna vid ut- arbetandet av den kungliga propositioneii i ämnet.
Den största och niivarligaste frågan den om den gifta kvinnans rätt eller ickc att vid inträde i gifte f &amp; behiilla det namn Iion förut burit.
Naninlagsförslaget frlfn- kännei.
henne denna ratt och öppnar en- dast- möjligheten för henne att efter sar- sliI !rl ansökan och sedan hon styrkt att hon i yrkesiitövning eller i annat avse- ende lider men av att byta ut det namn, under vilket hon redan gjort sig känd, fd
beliLtlla sitt eget, och detta först efter p~övning av vederbörande myncligliet.
Iiens, u t g h förbundets skrivelse en direlit gensaga; V i anse att hon har en otvivel- Denna uppfattning, att lagen skall från- aktig ' ratt att s j a h ' fa avgöra ", heter det taga de gifta livinnorna det s1äktn:imn de d i r, " huruvida det för henne a r av in- förut burit och att mannens nsiinn auto- tresse att sasoin gift fA bibehalla det matiskt skall bli deras, ä r i överenstäin- sliiktilamn hon burit såsoni ogift och at!
nielse med den nya giftermålsbalken, dar saledes denna rätt bör kunna utövas ge- såcl; ~nt stadgande faktiskt infördes i nom ' en enkel annialan från hennes sida. "
sileiisk lag.
Seden har pA senare tider Vidare bemötes det slriil, som tidigare gatt i denna riktning, och för flertalet var framkommit, att exempelvis ur registre- det kanske en bortglöind sak att SA sent ringsintresse det vore önskvart att de gifta som in p &amp; ' 1800-talet det annu var ganska kvinnorna biiro niannens namn, med ett vanligt att nainna de gifta kvinnorna med papekande av att vad man huvudsakligen deras eget sl5litna.mn och.
att de sjalva.
inåste Iiålla p &amp; ar att kravet pfi ordning ofta tecknade sig med detta namn.
Att och reda tillgodoses och att det icke visat clet var genomfört bruk längre tillbaka i sig att hänsynen till de offentligt-rättsliga tiden, clet b o r d e flertalet kunnat d r s förhAllandeiia kraver att den gifta kvin- sig till minnes.
Kristina Sture och Ebba nan bör avsta fran det namn hon burit de la Gardie lära vii1 för samtliga vara s3 som ' ogift.
' i ' viirtoin inaste det otvivelak- gott som oplacerbara storheter,, medan tiga intresse erkännas, som en kvinna kan Kristina Gyllenstierna och Ebba 13rahe - ha i v att fortfarande fA bira det namn för att nu endast nämna ett par, de mest hon iigt som ogift.
" Detta intresse ", sii- liiincia esempel - äro nanin som genast ges det i skrivelsen, " kan vara sa starkt identifiera personerna.
Men iiveii niii- att hoii önskar ovstb frAn den i vanliga bruket började gii i annan riktning, efter fall obestridliga fördelen av att b i k t importerad.
utlandsk sed, fanns.
icke i samina namn som make och barn.
Lik- svensk lag pabudet för gift kvinna, att som för narvarancle i. kyrkoböckerna hen- blira inannens namn med bortlaggande av nes sainhörigliet med i !lödernesläkten ut- si.tt eget.
Det ar de senaste Arens lag- niiirlies därigenom att hon antecknas soin stiftning förbeh&amp;llet att göra detta stad- fijdd.
.
.
., bör hennes samhörighet med gande, i en aktenskapsball;, som annars i den familj hon genom sitt gifte tillhör högre grad i n nc ' igonsin fönit stallt dcin kurinsi beteclinas sc ' isoni gift ined.
.
.
': gifta kvinnan soni sjalvstindigt rattssub- - Till sist frainhalles att gi.ft kvinna bör jekt.
genoni en uttrycklig bestämmelse tiller- ' ' ', Mot det nya nnninlagsförslagets stad- gande p3 den11.a punkJ, vilket för övrigt gar 151igre i kringskiirandet av niöjlighe- .terna för gift kvinna att fA behalla sitt eget namn Rn den nya äktenskapslagen, som medger den gifta kvinnan att efter aniniilan f3 lagga sitt eget nanin till .nian- kannas ratt att f &amp; 4 t e r t a g a sitt förut- varande sliiktnanin utan att detta skall behöva ske pA ' det omständliga och oprak- tiska r i t t som förslaget stadgar Det pil- pekas ocksa att intresse kan föreligga för inannen att ffi hustruns namn godkant son1 slaktnamn aven för sig, on1 exein-,.
pelvis hans ar ett vanligt och hennes ett särskiljande, varför det yrkas p5 ' att raft skall inrymmas for niakar att som slakt- namn antaga hustruns namn silsoni ogilt.
sak för ett namnförviirv, och för godkan- nmde fordras att samtliga kända bärare av namnet lämnat därtill skriftligt be- vittnat medgivande och att ingen invand- Härefter komnier fragan on1 barnens ning gjorts av annan till namnet beriitti- namn.
Med inrymniande av att svensk gad.
Förbundet yrkar nu i sin skrivelse, rättspraxis varit att fädernesidans namn att det ej uppställes större svhrigheter för är slaktnamn, fragas huruvida en dylik ett barn inom äktenskap att erhalla nio- regel bör, soni i förslaget skett, sanktione- derns namn an att erhalla sadant namn ras.
" Niigot skäl har icke anförts ", sa- som burits i ratt uppstigande led p &amp; fä- ger skrivelsen, " varför icke moderns.
dernet.
" Det synes oss ", heter det i skri- namn sltulle lika val som faderns f % velsen, " ligga en egendomlig motsats däri godkännas sasom släktnamn för barnen.
att mödernesläktnaninet skall sarskilt Ser nian p &amp; sakläget praktiskt, förefaller skyddas emot att godkännas som slakt- det naturligast att barnen i en familj, där namn för barn inom äktenskap, d % ett fadersnamnet icke ar särskiljande, i för- barn utom aktenskap, vilket ju dock of- sta hand välja sin moders namn, om detta tast ej har samma samhörighet med mö- ar av egenartad beskaffenhet.
Vi vilja dernefränderna som de legitima barnen, göra gällande, att om det anses finnas en utan vidare äger rätt till detta nanin. "
Ja, man kan väl sa tycka!
rätt att besitta fadersnamnet sasom slakt- Slutligen beröres den i förslaget fram- namn, samma rätt bör finnas att kunna förvärva modersnamnet sCisom släkt- lagda rätten för styvfader att ge sitt slakt- namn ".
Och det pspekas att om, SA som namn at barn i hustruns föregaende ak- det förutsättes i skrivelsen, den gifta kvin- tenskap.
Förbundets skrivelse framhal- nan mA f &amp; ratt att efter anmälan behSilla ler nagot som förslaget underlater - eller sitt flicknamn, blir den logiska följden Atminstone underlåter t y d l i g e ii göra den, att barnen i detta äktenskap, om i - att härvid bör moderns samtycke ovi !l- övrigt stadgade förutsattningar finnas, korligen finnas och begär att förslaget skola äga rätt att erhalla moderns slakt- pli denna punkt andras eller förtydligas.
namn.
Enligt det föreliggande förslaget Sa 15ngt Fredrika-Bremer-Förbundssty- kan fädernefranders släktnamn förvärvas relsens uttalande.
Den lämnar at andra om samtliga kända medlemmar av släk- att yttra sig i sa kvistiga spörsnifil som esempelvis huruvida det självradiga tillta- ten lämna skriftligt bevittnat rnedgi; ande och annan till namnet berättigad icke fö- get att satta bindestreck mellan " till- rebringat synnerliga skäl för avslag B an- namny ' och " släktnamn " bör straffas sökningen.
Barn i äktenskapet, som ön- med ett ars fängelse, som förslaget stad- ska antaga moderns slaktnamn, mötas gar, och att i övrigt orientera sig i och ta daremot av en strangare bestämmelse; stallning till förslagets m h g a andra origi- barnet har ej större rätt härtill än vem nella och överraskande synpunkter, som helst annan, som kan visa ' skälig or- ELLEN KIXMAK.
H E R T H A 5 Svenska man och kvinnor, valda ombud for Sveriges folk ...
M ed dessa ord har konungen halsat 1922 ars samkade riksdag.
Ty denna gAng gingo kvinnor med i riksdagsre- presentanternas led, d &amp; dessa taga- de in i Rikssalen, och.
trontalet kunde iianina om.det " svenska folkets samfällda fria.
val, vid vilket Sveriges kvinnor sida vid sida med Sveriges niiiii i full och lika medborgarrätt deltagit ".
Det var en dag som vi hade väntat pA, en dag soni vi visste skulle komma.
N ii var den inne, med: bräddfullt ansvar för dem, vilka som de första av Sveriges kvin- n.or taga sin plats i riksförsainlingen.
Vara basta ö~isknirigar följa dem: att de nia med frejdigt mod och dughnde kraft ta fatt p &amp; och fylla sina,stora uppgifter.
Den självförsörjande New York-fl.ickan.
ar nian tanker pa den .sjalvförsör- tenskolelararinnan, som till alla först har N j a n d i New ork-iiickan är det nöd- att ta hand om den b l i ~ ~ u i d affarsanstiill- e vincligt att ha i ininiiet att New York är da unga flickan, har att bearbeta ett full- en kosinopolitislt stad, vars innkv~inare ha koinligt ramaterial.
Ibland Ila hennes Bastat över bord gamla vanor och vars Ilirjuiigar icke ens kunskap i engelska, nya ti-aditioner htilla pil att skapas.
och denna niaste först givas dem.
New Yorliflickan har naturligtvis sin Detta allt förklarar det faktum att den del i detta övergAngstillst&amp;nd, och detta allmanna bildningsstandarden hos dessa har stort inflytande p &amp; saväl hennes ka- flickor inte är hög.
.raktär som hennes förvärvsutsikter.
I vanliga fall geir vagen direkt frein bot- Frdga en arbetande New Yorkflicka om tenskolan till handelsskolan .. hennes nationalitet, och hon svarar oför- Handelsskolorna variera i s h undervis- iiiclerligt: anierikanslia, ibland stolt till- ning fran att endast ge kortare kurser i laggande: mierikafödd.
Icke desto min- stenografi och.
maskinskrivning till att dre ar hon troligen a~ utlinsk härstam- samticligt med denna utbildning höja ele- ning eller i biista fall amerikanska i för- vens allminna kunskaper.
Kurserna växla sta eller kanske andra led.
Dessa flickor mellan en längd av sex veckor och nio Iiunna härsta.ninia f r i n familjer, som.
till- manader. '
höra de bildade och viluppfostrade klas- De flesta av dessa institut se sig i stand serna i sitt eget land, men.
ocksa fran fat- att placera sina elever efter slutad kurs.
tiga fabriksarbetare eller okunniga böii- Ar 1917 kunde en flicka f &amp; atta till tio der.
Det lian ocksa konstateras att bot- dollai-s i veckan p4 sin första plats.
Se-, ' '.
(lan dess ha lönerna vlxlat avsevärt pH grund av depression och osäkra förhal- landen inom handelsvärlden.
Hennes villkor variera för övrigt na- turligtvis i hög grad, beroende pH om hon liar ett gott hem, dar hon bor, eller om hon ar en av dessa tusenden, som maste bo i pensionat eller i m m för sig själ&amp;.
Kontorsflickans dag g&amp;r i regel pil föl- jande satt.
Uppstigning omkring halvtitta och strid för sin tur till Badrummet (det finns ingen tviittattiralj i sovrummen i U.
S.
A.
- och inga badrum hos o s s i regel för S.
B.
K.!
0vers:s anni.)
Frukost kl. 8 bestaende av frukt; majsflingor, kött eller ägg.
Om kontoret är lHngt borta Rr det att krypa ned .i " den underjordiska " och att flyga i vag under en kvarts eller tre kvarts timme, inpressad i en kompalrt iilänniskomassa, stuvad som sardiner i en Iiida.
Ligger kontoret nara, har ' hon det en sinula Blttre, efter som hon kan fara ined den l~~ngsammare och inte fullt sa stuvade luftjärnvägen, med sparvagn eller t. o. m. g&amp;.
I det senare fallet ar möjlig- heten alltid den, att hennes väg gar I h g s med någon av avenyerna, soni har luft- banan över sig.
Dar har hon d &amp; som raga p &amp; oljudet fran slamrande hjul och ma-.
skiner som .bullra över stenläggningen ben s. k.
" L " visslande och skakande över.
huvudet p &amp; sig.
Väl anländ till kontoret, kan hon Ater vara saker pA relativ komfort, om inte lyx.
~ o n t o r s b ~ ~ ~ n i som n ~ e n utgör en reminiscens av det förfallna privathuset, oniandrat, ar inte populär i Förenta Sta- terna.
Deras kontorsbyggningar äro san- nerligen nagot som vi skulle göra val i att kopiera.
De äro atta till tjugo ani in- gar höga, väl uppvärmda och propra, och, där.
finnes en viilskött hiss för varje, Svon den Iiigst anställde.
Ett väl inrett viluriiin med stolar och couch finns vanligtvis för de kvinnliga anställda.
I själva kontoret iir kallt och varmt vatten inlett, och ya somrarna finnas anordningar för iskylt, filtrerat vatten.
.
.
Kontorsarbetet börjar klockan nio, och klockan ett är det uppehall för lunch.
Arbetet slutar fem eller sex, och niidda- gen ar klockan sju.
E f e r denna har kontorsflickan, on1 hon ar val betald, res- ten a v dagen för sig (!).
Om inte, maste hon vara tvatterslc ' a, tillskarerska och sömmerska, sa val som stenograf (t o u t c o m ni e c h e z n o u s!
0vers:s anin.)
PA sina lediga aftnar @ r hon ofta 11 % bio eller p &amp; någon teater med sin " beau ".
Jag bör tala om att en " beau " är en flic- kas manliga van.
Deras umgänge med varandra leder inte med nödvändighet till förlovning.
Det är ett bruk som Aterfin- nes inom alla umgiingeskretsar i U.
S. h. och tyckes vara fullt tillfredsställande.
.
.
I sina relationer med sina nianliga viin- ner är New Yorkflickan mycket självstiin- dig och bestämd, för att inte saga liar- skande.
Skulle hennes " beau " behandla henne pH vad hon finner ett försuiii1igt och lättvindigt satt, SH begagnar hon till- fället till att hunsa upp honom.
On1 han tar mot detta ödmjukt och ångerfullt, sa ar allt bra igen, om inte, sa får han se sig o,m efter en annan flicka att ta med p &amp; bio.
New Yorkchefen är i det stora hela mycket väivillig mot sina kvinnliga kon- torsanställda.
Och detta är att halla ho- nom rakning för d &amp; dessa ofta äro bBde sjalvsakra, näbbiga och glömska.
Understundom är det emellertid den
hnStällda som hai: bruk för gott lynne ' och överseende gent emot chefen .. En flicka kom till handelsinstitutet, d i r hon gatt, för att begära rad.
~ e n n e s chef envisa- des med.
at t hon s kulle anv$nd.a " yoiise " för " you ".
.
Hon hade fatt Iiira sig i sko- lan att detta var felaktig.
engelska.
Vad skulle hon göra? '
. '
Det finns ingen arbets- eller sjukför$ik- ring för kvinnliga privatanstiillda i staten New York - en kontorists lön är hennes oavkortad för att anviindas som hon vill.
För arbetande ' kvinnor, soni iiro utan plats, .finns emellertid en utinarkt inrätt- ning som heter " Trade Extension ".
Det iii.
kommunen, som sthr för den, och dess andainal a r att ge de arbetslösa tillfifle att förkovra sig i sitt fack och lc5ta ' dein studera och öva sig under sin lediga tid.
Soin arbetsgivarna ofta ringa pti till " Trade Extension " när de behöva en " hjälp ", tjänar den ocksA som en sorts arbetsförmedling.
Det gives ingen första utbildning dar, nien det finns tillfälle att öva sig med stenografi, maskinskrivning, registrering och i engelska, för kontoris- ter; ined kliidsijinnad, inodistarlxte 111. m. för indra.
undervisningen är utmiirlit och ges pil ett sympatiskt och intresse- viickande siitt, som om lärarna hade verk- ligt nqje av att hjiilpa eleverna.
M h g a av dessa visa sig mycket ivriga att till- agna sig de fördelar, som erbjudas dem, men dar ar ocksa andra!
striktioner för vederbörandes handlings- frihet.
I dessa hus finns det alltid en tvatt- stuga, för vilkens begagrinncie ett litet till- laggspris beriiknas, och dartill symaskiner för allmiint bruk.
Detta a r en direkt ngtia för amerikanskan, som lägger stor vikt vid sin toalett.
Olyckligtvis hiinder det emellertid att detta sl8r över till vulgar extravagans. '
.
Genon~snittsflicliaiis framtidsperspek- tiv kan i korthet betecknas nied ordet gif termtil.
Dar finns emellertid goda ut- sikter för en flicka som vill komnia fram till en sjiilvstiindig stiillning.
Hon kan bli privatsekreterare At ledn- ren av ntigon sammanslutning.
Hon kan hoppas pil att bli den första pi % nagot: större kontor, med femtio flickor under.
sig.
Det finns ocksii chefsposter i affiirer stsirtade av kvinnor för kvinnor.
Martha ash hi ng ton hotellet t. ex., ett första klas- sens hote.11,.
iir ett skdant företag.
S I iir där, den offentliga stenografens, notaricns och egencl.oiiis:igeiitens karriiirer, soin ligga Gppna .. för henne, den sistniimncla ett ofta sardeles riintabelt y die.
unga flickor taga platser med.
&amp; langa ganska 1fig a v b i n g, men dar det a r litet att göra, för att h a tillfille att fullborda sina studier.
De kunna da ga p &amp; nfigon aftonhögskola i avsikt att sedan komma till universitetet och SA sn~Aningoin s15 sig p3 ett yrke.
Soni siimst kan den kvinnliga stenogra- Det .finns ett flertal bostadshus för af- fiirszinstallda i New York, och de sta sig fen, son1 har intresse av sitt arbete, do3i fördelaktigt i jiiin förelse nied sådana l ~ f i alltid rakna p3 en.
anstallning som hon andra hall.
Priserna äro i hygglig pro-.
dtminstone kan biirga sig pH.
Ty hon de- portion till hyresgiisternas löner.
Och diir lar .med hemtjanarinnan fördelen av stt ar ingen tendens till att, som, sa ofta i det är ständig efterfragan p &amp; hennes ar- Europa, p4 ett olampligt satt dra upp re- .bete.
i:
New Borkflickan, n a r h o n är som bäst, visar god fallenhet för affarsyrket och förenar arbetsamhet o c h palitlighet med skarpsinnighet och företagsamhet.
BFter T - h ~ e W o m a n ' s L.e a ~ e d r. '
Kringblick.
En kinesiska o m kinesiskornia.
; ' I egenskap .av ki.iiesiska tror jag mig \ Tara i till- fälle att ge vara systrar i andra länder upp- lysninga~; om.
oss ", börjar Miss Lee Lien, Kanton, ett v h. till röslyatt.shögkvar:teret i Lori~clon, och T h e I n t e.
r.
n n ' t i o n a 1 W o - in a n S u .f f r a g e N e \ v s Sterger in.nehlllet i liciines brev soni initressantii nyheter f r i n Kina, vilket # kommer att bli representerat vid nästa inlernationella kuinn.orösk5ttskongress.
Lee Lien börjar nied att konstatera alt röslrättsriirelsen i Kirra skiitts mycket till- fredsstallan~de,, ehuru den 6nnu ej krön.ts med ~ranigå.ng.
Rörelsen tog f a ~ t sislfidnti å r i februari i Kanton ocli stöddes av niajo- riotelen a.v .kvinnor i Kwtngtung.
ID &amp; fatta- des inte ans1u.tning hån e n .del vi1dsynPa niiiii, ocli ett flertal pelitioner översändes lik1 guver- n6ren a v Iiwi~ngtung.
En niotioii om röst- ratt För kvinnor .franllades aven i kongressen, men föll igenom.
" Allting som a r vänt nAgol tar ilet tid .att strida För ", mnGrker miss Lec Lien filosofiskt, ocli fö.rs4krir att inan inte inisslrös~tar p3 grund av d.en orst ta inotglii- gen &amp; n g i r p i oförtröttat!
Hennes åsikt ar vidare att kinesiskorna så ' förr .soin nu Atnjuta niycken.
frihet.
I regel är ingen kinesiska en mans slav, ehuru utlänningar i a.llioanhet tro att d,e äro det, förklarnr hon ocli övergår till att tala om lag .och seadvänjor.
Nigon skriven Skteii- &amp; apslag har a11drig funnits, utan I ~ d i l i 0 1 ~ ocll bruk ha varit bestämmande med avse- eirde på &amp; äktenskapliga f ö l - h l l l ~ d e n a.
De gamla, av förlikdrarna uppgj.oiida gihtermålen ha så gott som aUdeles försvui~iii ' t, de före- komma endast i mycket avlagsna, efterblivna
- HERTHA solhy J i m ra ja c1as:i j en kori~espon~den.s ii11 I. W. S.
N., niai, siiger hon, d e n betecknar fak1is.k.t en ny e1&gt;:ok i piird:ali-ldisliliklen.
I furst1,igt saiiskapö F 6 r en.
d.ei iii sedan, iate allt för lange seclan, .kallatde Upp- sala ' &amp; iversitet Selnin Lagerlöf till heders- clok.llor.
Man a r inte s8 långt efter i 111dile.11.
I ldessa dagar räckes Sarojini Nxidu, i säll- sk:ip nied priiisen av Wales ocli en dc1 inoni olika oini:8den beniarkta man, lagerkransen ilv ~?
l k u l t a universiLet.
Den hinduiska dik-.
' I !ariiinan ' tar sin plats i bredld ined varbc1en.s.
övi.ig:i lieldersdoktorei:. '
' M. Bofncnré suf fragist.
Fraii Os ter- I:lll ' tlOl~ Segrar, Iht oss van.cl; a o s ~ till Frank- likes.
Man strider silir lika tappert son1 i I&lt;iila och Indien för den kvinnliga rösträtten!
Ocl?
inam h: i ~ sina frarngingar.
- Den, si.slt.a k. P0illwr6s dannnslrativn upptr&amp;jnmle » pour le ' Droit scles Peiiimes ».
» La Ligue Fi.anca.ise pour te Droit cles Feninies », Marie V6rone.s ciiergi.ful1t skö ttn förening, har Ii.xf !t Ein.n~i ett statligt.
Trocadli- roniole.
Det var i samban.d nlnecl et,t besök Sv ": nBgi&gt; iiiera bemiirkln belgiskor, M:me lhingiaert, 1 1 o r g m ~ a.
r - e i Gli~luveli, M:nie J:i.ne Brigo.de, 1edarinn:i.n ov [len belgis !ta kvinnorörelsen .och beklädd n~ecl en frainst&amp;- endc post inom iiiidervisi~ings~~~5sen~det, soni M:.n~e Vérone för andra gången ' vågade sig pb nht h&amp;lla möle i Trocaclér.os gala-sal.
.Meii m !nn hade ~ A g o t alt bjuda p5.
Monsieur Poimxr6 Iiecle lovat .halla.
adel stora tadel.
Och del: gjorde lian, i,nför en fu,lltnlig pil- ldik, och nred en fullkomlig 1icidersvak.t: .IV » spelsar » p5 e.slra.cleri, in.le enlcla.sl: iden fran- ska kvinnorörelsens utan aven tillhörai~clc clen manliga varl~den, kända sen; a.loi.er ocli .clepu11era&lt;e, ' liögre ambelman 111.
43.
M. Poi.ncaré sacle, at.t det var at1 föroliinl- pa db fran,s.ka kvinnorna a.tt fråiik8nnl:i dem förniligan och r5.tl.igheten a.tt inneha och lit- öva p] il; Ler, soiii tillhöra näslian liela den civi- li,scra. &amp; väi.l.clel-i,s kvihnof.
Haen sacle, att de.
.
9 franska kvinn:orna hade p5 inkngfntdiga sätt under skriget visat sig sakickliga att .sk6l.a ' 11ian11:ei; i.s.
sy .lo.
, S~om 1i; i.Li.irer pA p ' l:a.tser d5i " inle längre 11figon lixan h a n s som var skicka.cl &amp; ttl s.kota.
~l:~ ?pcl+get.
som sjiiksköter&amp;or un?
der fiendens d d, i fabrikerna i sina mäns sliillen, tagna som gisslan av fienden, över- allt haide de visat prov på styrk,:^, u1tli5lIi~g- het, iidelhet.
Han .sa.de med ett oml alit, vad man vissle- förut ..
Men Moiisieiir Poinca.ré hade sagt ilet, och clagen 1d6rpA Iiisdes icleI över hela, Frankrike, i huvu~dskads- och ~ a n c l s o r l s ~ ~ r e s s Och ~ n.
frailsyskorna hade en sloi.
seger titt glädja sig över!
När ska d e h a nAgot påtaglig:ire ä n clc .stora talen av .sina stora män allt stot ' ba ii~ecl ' som segrar?
Irliindskor.
i engelska parlamentet?
En., bland ' &amp; ra andra: siik,ert nog op&amp;- riikna,cl följd: iv » fredssluitet » in.e.cl Ir1a:iid.
ä r alt det synes som om e-tigelska par1; 7meittet h a r a.tt ti ' lls vilcl-re ta emlot eii del irlai~clskor saom ledamöter, 3 Förviinlm p6, att det nyn irl5ndska parlamentel.
oiiclnns.
D.et har n4iiiligeri fnamkiaslnts ~scSsoin riktig1 a l t alla represenl:.a.iiler .för ide syc1irlänidsk:a val- kretsarna skulle Ila r5tt n tt iiu 1:a sii.iae i \ Vesni- minsier.
Dat-ta, skii1l.e betyda al:t gr.:viaiinii Markicvicz, vi ' lken som bek:aii.t viigi-acle att ta eino t j~la t s s o m engel s k pn rlnmkn lslv3~nio1.d ii ni o t - och cle.ssulom varit f ö r l k d r n ~ d 1diirf.ör xlt hon suttit i Fangelse!
- skii1l.e ta pl,aats i par- Iainen$et soin arbelsniinisL.er i Dail Eireaiin.
Vklare s.kulle m r s O ' Cal~leghmi, h k: i efller Lorcl Mairen i Linierick, mrs Toni C ' larke, mrs Penrse och ldr Alda English linkalledes b l i 1&gt;ai3aiiieiitslecl!
: in1Ö ler. '
L:idy Asisor, och # den .nyvalda mrs.
\ Vin; Iringh:i.ni skiiHe plöts1ige.n 11efiiin:i ' sig i lal- rikave.
sallskap.
Sinn Fein har.
.alltid erk&amp;i.L ~kviiiiiIori~.a - dessa ha ocksa bg@t sin del ay f:iroi.
ocli F5nge.l-e - ocli fein .kvinnliga iiied- leiiinini.
av Dail Eireanii ha varit nied om at.1: l~ir-ii delkis mödor och ansvar.
...
.
.
10 HERTHA Ett brev som J ag fann brevet bland de efterlämnade papperen, som tillhört en gemensam van till brevskrivarinnan och adressaten.
Det hade som utanskrift endast .namnet F r e d r i k a B r e m e r.
Ingen adress.
Ingen poststämpel.
Hur har brevet si3 kunnat liomma p3 villoviigar?
Har det lilla smala kuvertet - nu gulnat av alder - tunnt och oan- senligt som det ar, rakat att oförvarandes bli gömt och glömt bland de andra yap- peren?
Ear det blivit liggande i avvaktan p &amp; att adressatens vistelseort skulle!
) li kand av överbringerskan, men sedan icke kunnat aterfinnas?
Hur lätt kan inte sa- dant handa.
Nog av, intet tvivel om att brevet al- drig iiatt henne, vandrerskan stadd p3 sina langväga farder i främmande land.
Nu ar brevet brutet.
Efter 60 ar exi- siera inga brevhemligheter mer.
Dess sig- natur biir endast namnet T h e k l a.
Ingen svarighet att identifiera det nam- net.
I vart medvetande existerar blott e n Thekla fran ifragavarande tid: T h e k l a Knös.
I sin lilla roman " Far och dotter " hade Fredrika Bremer inflickat en scen, däri Thekla Knös spelar en roll.
Det är för denna fina uppmärksamhet skaldinnan tackar.
Samtidigt uttrycker hon sin gliidje över den nyss utkomna första delen av Fred- rikas vandringsminnen " Livet i gamla varlden ", dar den romantiserade beriit- telsen om " Ilse " och " Waldo " särskilt tilltalat henne.
Hon sager sig sjalv ha ra- kat en " 14Taldo ".
- Det nfigot mystisk:^ i denna anspelning har genom den nyli- gen utkomna boken " De sma Knösnriia " blivit avslöjad.
Thekla Knös hade stif- tat bekantskap med den norske diktareii Munk, de hade korresponderat och syni- patiserat.
Vanförhallandet slutade med att den manliga parten önskade utbyta detsamma mot ett ömmare band.
Ej ett ögonblick synes Thekla ha varit i tvekan om vilket svar hon skull.?
ge den norske skaldebrodern, nu bliven en gan- ska enträgen friare.
Ej ville Iion, med ungdomen redan bakom sig, förlora sin frihet och övergiva sitt eget land.
Men förhallandet med dess konflikter hade bragt hennes obalancerade sjal ur jiiiitn- vikten.
Om en sinnesförfattning, karak- teriserande för den rotlösa, oroliga och irrande lilla varelsé hon efter moderns död med Aren blivit, vittnar b r k t till väninnan.
Det lyder: Upsala, Febr.
1860.
(l ?elskrivet för 1861.
): Min alskadc Fredrika!
Hjertligt tack för F a r o c h c1 o t t e r, der jag med förvaning sig lifvet och mig sjelf i en förskönande spegel.
Jag far iiu af allt hvad jag ville saga deroui hlott yttra ett ord t a c k!
Att Du i Sorrento mindes mig har rört mig.
hled den vackra knifven uppskar jag hvad Du satt och smakade med nöje de Ijufva frukterna af ditt reslif.
Nyss har jag slutat " Lifvet i gamla verlden " och omfamnar dig tacksamt för det.
När skola vi se hvarandra igen?
Hlir ar tomt efter var kik1 Fru Silfver- Ack, hvad jag förstar henne son1 sviir- stolpe, min n,orrnoderliga van, som den made för barntradg51rdarna och de tolf 17:de Jan.
leinnade denna jord.
San~ma viininnorna!
dag .som Tante .Geijer.
Agnes Geijer ar en adel, präktig qvinna; en liten Fairy liar jag har p &amp; Vasaborgen Jag vill ej trötta Dig med att tala om mig.
Vand vid, sa tjusande varelser soni - men jag känner mig hoptryckt soni.
Ilse-Psyche finner du mig för nordiskt fjiriln i puppan.
Bed för inin andes utveckling nar du t~ing och Ifingrandig: Aven jag har svart- tanker pfi dina svenska viinner och din alfer att strida mot.
Jag kanner mig stun- dom soiii ' en f h g e och borde dock med trofasta ' Guds hjelp kunna befria mig.
Men har iir jag inaccorderad i ett hederligt hus, med personer, ganska bra, men som jag inåste vara e11 gata för och jemt gömma mitt inre fiir att ej siitta dem i förundran om nagot ej iir efter gamla vanans slen- trian.
Upsala är.
ödsligt.
Jag har mest godt af Fru Hildebrandson .. Anndrs ar det en stor graf,, hvaröfver nya gestalter af Upsahlifvet ohejdadt frambrusa.
Ack, om Herren i l1:te timmen ville kalla mig till ett lif som ej ar skenlif -, till arbete i hans vingfird!
Min sj51 törstar.
Jag borde ffi nog för den i Uni- versitetsstaden - inen jag törstar anda.
; (r jag oförnöjd?
Fredrika, du ar en Sibylla, en Egeria - men jag en vanlig qvinna.
Afven jag sag en " Waldo " som ville fora mig till ett annat land, men - ingen Prins, dock nagot af " Villa Uinbrosa " hindrade.
Nu ar det för sent.
Runde jag blott f &amp; en tillfredsstallande verksamhet.
Fru S. alla Menioirer hur skall det bli med.
dem? " '
tacksainma Thekla.
Ej alla brevduvor till Fredrika frfin Thekla flaga.
med .oförrattat ärende.
AV redr rika Breiners utgivna brev erfar man att brevviklingen mel.lan de bfida författa- rinnorna har fortgatt efter vandrerskans.
hemkomst fran langfärden.
Ja, frHn Iie~ine till den yngre väninnan har beva- rats ett av dessa sköna, kloka brev, som ensamt borde varit makt: @ att jaga alin svartalfer p &amp; flykten.
Man tvivlar ej hel-.
ler p &amp; att Fredrikas trösterika ord haft aenna.
goda inverkan p &amp; nio ' ttagarinnans .. sjuka sinne.
Av Theklas tragiska historia.
kanna vi att ' de mörka andeväsendena till sist av- gingo nied seger.
Men dfi fanns den visa.
tröstarinnan ej mera i livet.
, '. '
LOTTEN DAJXLGREN.
, '
H E R T H B 12 - Fredrika-Bremer-Förbundets stipendier.
F - redrika-Bremer-Förbundets st ipendie- institution utdelar under 1922 följan- de stipendier: F r i a s t i p e n d i e r: För studier av fabrikskonsulentverksamheten i England tilldelas kvimlig.
innehavare av d-iploni fran ~ o c i a l ~ o l i t i s k institutet a 600 kr.
; till kvinnlig studerande vid Uppsala universi- tet utga 500 kr.
för studier till teol. lic. r.:-amen.
Från F r ö k e n H i l d a N i l s * s o n s I ' o n d u t g h ett stipendium 1 1,250 kr.
till kvinnlig medicine studerande.
FrAn J o h a n n a K e m p ' e s f o n d ut- g3 tv &amp; stipendier S vardera 500 kr.
till kvinnlig medicine kandidat.
S t o c k h o 1 m s s t a d s s t i ' p e n d i ii m: 475 Ix.
u@r till en kurs vid Ta-nd1akareinstituti:t.
S t o ~ k h o ~ n x] s.
a n s s t i p e n d i u n i: 400 kr.
tilldelas elev vid Svenska Fattig- ~Frdsförbundets kurs för utbildande a-?
förest findarinnor vid fattigvilrdsanstalteï och barnhem.
N o r r b o t t e n s I ' a n s s t i p.: 400 kr.
utgfir till studiet av meje- rihantering och kvinnliga m~eriskolors organisation.
V i i s t e r h o t t e n s l ä n s s t i p.: 325 kr.
till kurs vid UmeA folk- skoleseniinariuni.
\ ' a s t e r n o r r l a n d s I ä n s s t i p.: G00 kr.
tiil barnmorskekurs.
J i i n i t l a n d s I a n s s t i p.
: 225 kr.
till K o p p a r- fullständig sjukvArdskurs.
b e r g s l a n s s t i p.: 390 kr.
till kurs vid Kopparbergs Iiins 1,andstingsseminn- r-ium i Falun.
U p p s a l a l a n s s t i - p e n d i e r: 225 kr.
till kurs vid Samari- terhemmet i Uppsala; 225 kr.
till doktor A. Kjellbergs kurs för gymnastik och massage i Stockholm.
O r e b r o I 5 n s ' - ' 1 1 - ' s t i p.: 450 kr.
till hemsysterkurs vid bppsala Hemskola.
S ö d e r m a n- l a n d s l a n s s ' t i p e n d i e r: 300 kr.
till kurs vid folliskoleseininarium; 300 kr.
till barn morske kur^ G o t t l a n d s l a n s s t i p.: 550 kr.
tiil elev vid Statens skol- köksseminariums kurs för utbildande av husmödrar vid större anstalter.
O s t e r - g ö t l a n d s l a n s s t i p.
: 635 kr.
till kurs vid folkskoleseminarium.
V 5 r m- l a n d s l a n s s t i p.:.
225 kr.
till kurs vid Tekniska skolan i Stockholm.
G ö t e- b o r g s o c h B o h u s].
a n s s t i p.
: 550 kr.
tilldelas antingen kvinnlig elev för studier vid Socialpolitiska institutet i Stockliolm eller kvinnlig innehavare av diplom f r h nsmnda institut för studier av fabrikskonsuIentverksamheten i Eng- land.
S k a r a b o r g s I a n s s t i p e n - d i e r: 600 kr.
till iiniversitetsstiidier och 500 kr.
till kurs vid ~slöjdserninarium.
Ä l v s b o r g s l a n s s t i p.
: 320 kr.
till fullständig sjukvArdskurs.
.T ö n k Ö- p i n g s l a n s s t i p.: 225 kr.
till elev vid Statens skolköksseminariunis kurs för ut- bildande av husmödrar vid större anstal- ter.
H a l m a r I a n s s t i p e - n d i e r: 290 kr.
till, kurs vid skolköksseminari~im; 290 kr.
till fullstiindig sjukvArdski~rs.
K r o n o b e r g s l a n s s t i p.
: 300 kr.
till fullständig sjukv&amp;rdskurs.
B l e k i n g e l a n s s t i p.: 720 kr.
utg5r som resesti- pendium för sprakstudier i utlandet, an- tingen till spr&amp;lararinna eller till stude- rande som vid universitet ellcr semina- rium utbildar sig för undervisning i spr5k.
K r i s t i a n s t a d s l a n s s t i p.
: 230 kr.
till kurs i bnrnavfird.
M a l ni ö h u s I ä n s s t i p.: 400 kr.
till kurs vid ' i \ th+ neums skolköksseminarium.
Villkor för sölcande av lansstipendiul~l: att vara och tv5 &amp; r omedelbart före ansö- kan ha varit skriven i det Ian, vars stipel] - diuin sökes.
Ansökan Btföljd av bevittnade avskrif- ter: av kunskapsintyg samt lakar+ och niantalsintyg stallas till Fredrika-Bremer- Förbundets stipendienamnd, Klarabergs- gatan 48, Stockholm, före den 15 febril- ari.
Narrnare upplysningar genom sekrete- raren, adress som ovan.
H E ' R T H A skuggan 13 namnlagen.
Brev till, Herr Amadeus Condemnatus Sigurdsson.
H err Aniadeiis Condenmatus Sigurds- .. son. '
har du n u intet nainn, d. v. s. intet slakt- namn, d u h &amp; blott tva förnamn och et2 tillnamn.
Naturligtvis bör du såsoni lag- Xiire viin!
lydig och ordningsalskande ~iiedhorgarc.
.
Du undrar .vad d u egentligen heter, oin ofördröjligen ansöka on1 att f9i ett sldit- du liar d g o t namn!
Jag förstar att .du namn.
.Vilket skall d u viilja?
Det sager blivit tveksam, dA d u bara last förslaget dig lagen.
Den lär dig först vilka namn till den nya nainnlagen och motiven, ocli d u icke ftir taga och ger dig sedan iiiöj- jag förstar ocksa, ritt du tycker att lagens lighet att dock frf ett nain ' n genom de ef- nianga paragrafer egentligen äro undan-, terfdjnnde undantagen.
tag frfin undantagen.
Men ser du, nian Man .tycker visserligen; att d &amp; hela la- maste lasa motiven.
gen tillkoiniit för att ordna svenska fol- För vanligt folk a r ens namn det nanin, kets namnfraga och ffi bort alla " n.
- soni star p &amp; priistbetyget.
D u tror du he- nanin. "
ditt val skulle vara inskriinkt till ter Sigurdsson.
Det iir ju ett icke s &amp; van- inera konstgjorda namn, men tack vare ligt nainn, och tack vare dina föraldrars niimnda undantag ocli hänsyn till agnater- omsorg att viilja 1ani.pliga förnamn lian ' nas ratt till förfaders namn, som SA viil- dii vara tiimligen siiker p &amp; att det ej fin- taligt utföres i noti iv en, har d u, riitt.
?tt nes mer Bn en Ainadeiis Condenmatus ffi namnet Pettersson.
Diiremot kan d u Sigiirdsson.
I praktiska livet iir det till- e j f3 namnet Sig~irdsson, da du ju a r född riickligt, men ser du det iir icke vetenskap- den 31 december 1901 och saledes ej före ' ligt.
Man nikste skilja p9i olika slags den 1 januari 1902 allmänneligen he- namn, och vi f.S nu för första .gLPingen en namnts med detta nkrnin.
Detroniserat verkligt Iiird förklaring p9i vad sliilitnamn till tillnamn kan d u fA behalla det, nien iii ..
Det ar " sadant tillnamn, som till ut- miirk viil, du far e j siitta bindestreck mel-.
mirkande av harstainning, vid barns fö- lan Sigurdsson och Pettersson, d &amp; Iiigger delse ska11 i oförandrad Form överga p5 d u dig orattmiitigt till nied ett nytt slakt- detta ".
I-Tade denna sats varit uppfun- namn och du kan Aka i fängelse.
Ja, nen vid din fiidelse, hade di1 hetat Pet- samma iiventyr hotar dig om d u fortfa- tersson soni din fader och e j kunnat fritt rande anviinder ditt gamla nanin Sigurds- bilda ditt eget nainn av din faders för- son.
Vem kan avgRra om du använder namn, soni bruket varit sedan uraldriga det sAsoni tillnamn eller släktnamn, och tider, da man kan saga att var och en du far e j vid fangelsestraff sasom slakt- Kalla dig verkligen kunde skapa sitt eget sliiktnamn.
namn anvanda annat namn.
Du skall e j tro att Sigurdsson n u blir ditt hklanefter blott ' Amadeus Condemnatus, na.nin.
Darför att du e j heter Pettersson du kan ju hoppas att ingen anvander '
dessa namn.
Dock jag vill lugna dig.
SA stor fara för fangelse ar det ' kanske inte, ty du skall angivas till atal av nAgon.nied ratt till det namn du - brukar, och dels kan denne kanske lika litet som du styrka sin ratt till nagot namn, dels löper lian fara att själv rfika i fangelse.
Man far nämligen ej bestrida nagons ratt till släkt- namn.
.
Skulle du vilja taga din moders namn, .ar det Bast att jag genast upplyser dig om att detta ar sa gott som uteslutet.
Lagstiftaren @ r ut ifrån, sAsoiii en sjalv- Itlur sak att i alla ordentliga iiktenskap .r; - k a nas härstamning fran fader, och mo- derns namn kan därför ej över @ pi3 hen- nes barn inom iiktenskapet, mark va1 varken sfisom till- eller släktnamn.
Det iir förbehfillet för hennes - förlat - eventuella barn iitoni iiktenskap och följ- aktligen bör du ej av fara att kunna för- blandas med dem f3 bara.
din moders namn.
Jag bör kanske tillsta att dessa reflesioner ej sta i motiverna, nien jag har ej kunnat utfundera nigon annan or- sak till det starka Skyddet för moderns nanin.
Skulle föräldrarna helt underligt vilja att i barnens namn samhörighet med modern skall utmärkas, f &amp; de giva h.ennes namn genom dopet shsoin förnamn.
Egentligen är ju i betraktande av lagstif- tarms Lisikt detta ganska liberalt, men du kan vara lugn.
DA vi väl inom kort f A en lag, som reglerar föräldrars rätt att giva dopnamn till sina barn, konimer den- na möjlighet helt säkert att försvinna.
FLljas samma vetenskapliga principzr bör naturligtvis aven barnens förnamn gi- va uttryck At härstamning, och det blir fars, farfars o. s. v.
förnamn, som skola 6vergA p5 barn och barnbarn.
Om flic- korna komma att f5 lite underliga iiamn giir det ju ej s3 mycket, da deras namn e j skola tjiiila sfisom stomme varken för till- eller släktnamn.
Ja, käre vän, kanske detta förefaller dig lika obegripligt son1 lagen, nieii, 15s inotiven!
Ar du nog vetenskapligt anlagd för att kunna intränga i och fatta dem.
koniiner du liksom jag att fyllas av und- ran, ej över att vi sta oförstaende inför lagen, utan diirover, att det e j behövts fler paragrafer att giva uttryck, St de teorcti- ska principer, som skola reglera var prak- tiska namn fraga.
Din viin Pinocchio.
RreLs:en Mealmö mvcd o l n n e j r l hade torsdagen clen 8 december iiiötc g Fri- mitaarelogens lokal, varvid v. ordf5raii:len.
fröken # Marie-Louise Liincls.iröm ~e40,bjorde för den Sederholniska donaitionsfo~idens .tvii stipendier f6r 1922, vilka utga vaidera me:l 1,000 kr.
Syftet ar soiii k k m t akt sto-ljn genonigaendet .av nabon uv Fredrika-Brcincr- Förbundets skolor.
Föredraget för aftonen hölls av apotekare L; G-eiiltz soni talade över 5mnet rRemien och vart dagliga arhele ».
S v a l ö v s k r e t s e n samm:anträ~clde ons- dagen den I4 november till en ståtlig Lucia- fest.
Sanikvarnet som var an,oi %itiat A Fiirl- liems lan.t~nanmskola raknade ett .dellagw- antal av uppem0.t 150.
Seclan kmlsens ord- förande, fru Margareta SylvCn, biilsat ide nar- varande välkomna, höll rek torn vid .S~alö \ ~s högre .flickskola fil.
mag. E. Forsslid ett före- - drag om gmnla julsed.er, byggt pil egna barn- domsminnen .fran .Lussia-fir,m+dets stam- hem, Viistergötland.
Efter före9ragct sam- lades - de 11iirvaran.de i skolans trevliga biblio- teks- och s5llskapsrum, dar kaffe och dusse- kat t0.n kringbjödos iav fem fagra Lucior, varpa övriga förfriskniiygnr intogos.
Musik ese!
; rerades nv.
Teckoni.aJorps 1nusiks3llsknp,
.
eii 10 n&amp;ms orkester under I,ecln.ing ?v dr..
på !tre fioler mder ladning av fru E. Alkinm.
Akeriiian, och .niiell~an pnusernn i orkeskrpii- Sitig av f.ru S.
.Bo.ii.cl~essso .bch .k !alntor Esp- siken sköttes undmliilllningen: a ~ ~ .dok:torh- iing samt * ~Manlsell Fi:edrikia~ av Selma Ln- nan.
Heimnn som ~Jekl !~er&amp;d,e Karllfeld ls gqlijf, för@dragen av f röken V. Mhsson, av-.
.
Lucia samt Föreclrogos.
.gam-lan.
spehi~niishf.lar slutncle de~i ' nngeiiiimn och ~lyck~n &amp; feslc~~.
.
. '
Notiser från.
bokvärlden.
- I.
- Ur- svenska dikten.
Antologi utgiven soin diktens erkända miisterstyckkn ha mr K m i n Ek.
Tre delar.
Albert, Ronniers sin fullkoinligt odisputabla plats i en an-.
förlag 1921, tologi,.
blir.
valet alltid i viss grad indi- Mect tacksamhet och gliidje ta vi mot viduellt och som ssdant i enskilda fal1 Karin Elis g h a.
.
En aniologi soin denna disliutabelt.
För inin del kan jag inte är en skatt, vars varde vi kunna stiilla underlAta peka p3 franvaron av Gustaf liögt.
De vi förut aga 5ro redan gamla Ullnians R e s e v i s a, dessa underbara och fijr övrigt.
icke tillgiingliga i bokhan- sjungande strofer, som i sig bara livets deln, det gjordes oss sannerligen behov liela namnlösa liingtan och ve.
Att plats att .f &amp; en n y saininanstillning av det yp- Borde givits lit .Jane Gernandt CIaines skäya persta och aiii-iliirkningsvardc ?ste av och n ~ j u k a lyrik synes mig vara ovederl5gg- svensk dilitning.
Ii@, dikter sRdana som exenlpelvis M i t t Karin Ek har vagat sig pA det icke lätta s p r a k.
och P a l l varsamt,.da- försöket att redigera sin antologi efter g e r. '
.
.
toide At henne erövrat ett rum principen iimnesiippstiillning.
Sa oerhört bland svenska lyriker,.
son1, icke f A ute- svart so111 det Sr att i givna grupper f B sliitas.
Detsamma galler i högsta grad med v i d som moiste finnas i en god .och om Anna Cederliinds diktning, glömd och oinfattande antologi och att f5 dessa grup- okand av inangden Iiar den ett evigt skön- per fullt nöjaktigt sammanstallda, a r det hetsv&amp;rde, som gör den döda diktarinnan givet att vissa s l d till erinringar alltid för alltid levande ibland oss.
inaste förekomn~a.
I stort taget kan man.
Till sist finns det 5nnu en, som i u m alldeles avgjorl: saga att iitgivarinnan lyc- saknar i den föreliggande antologien -- kats.
Det iir ju n y a oväsentligt att ex- Karin Ek sjiilv.
Man f ö r s t &amp; ~ skalet till empelvis Stens visor av Gellerstedt, denna uteslutningen, men helilagar den livligt, fwderskiirlekens jubel- och sorgessng, för-.
hon: Ilar riitt att finnas med bland de .irrat sig in i gruppen h r n d O 111 e n -- Iliista.
E. K-X.
sven om registrets uppdelning av gruppen ger detta delvis acceptabelt, nagra andra Var tid.
Arsbok utgiven av Samfun- likl1ailde, e j fullt klara placeringar att det De Nio.
S.jiitte Lirgangen.
Svenska furtiga.
E n mera direkt anmärkning Andelsförlaget.
skulle jag v i l j ~ göra p &amp; g r L i p ~ ~ S a I i i ' ~ ~ Det ~ ~ - iir med begiirelse man tar en publi- ' stallningen F o s t e r l n n d e t o c h f r i: kation av.art som denna i sin hand.
Den h e t e n, man ' har svart att inse lilotivet uppgift arsboken har och s o n i namnet r@- till densa~mna och konstaterar ocksa att dan anger, speglandet av den innevarande utgivnrinnan i sitt förord har gruppen tidens snabbt.
skiftande drag, - h5ï f5n- F ' o s t e r l a i ~ d e t fristaende.
gack i dagens 1itterä.x-a produktion och Skiirsk$dar man urvalet av dikter, koin- freds- och kvinnorörelsen - ar av s i r - mer man ju alltid till att utöver de, vilka eget intresse för oss, i tiden levande.
Tids- ...
, O
16 H E R T H A beskadandet och tidsmalysen i .dess en- skilda faser ge ' stoff till lösningen av vart eget tanke- och handlingslivs problemer.
Uppgiftens stränga fasthallande är s &amp; kerligen inte] att, och detta gr förklam ringen p &amp; att Arsboken inte genomgAende Det ur pec] agogisk-litteratur- fyller den historisk synpunkt högintressanta fyndet av Erik Gustaf Geijers Bortglömda inlagor till Undervisningskoiiin1itt6n 1826-1825.
.ined dess omsorgsfulla och kunniga inled- ning av John Landquist har sakerligen ocksa frestat genom sitt obestridliga var- de i och för sig, liksom Martin Lamms fint iakttagande utliiggning av det franska dramats under andra kejsardömet inver- kan p &amp; Björnsons dramatiska diktning.
Inom Arsboliens r a n ~ falla de icke, lika litet som ännu nagra an:lra uppsatser.
Dagens liv Ater brusar med puls av Amerikas ilsnabba hjärtslag i Klara Jo- hansons A m e r i k a n s k a r e b e l l e r.
Med den koncentration som ar denna för- fattarinnas hemlighet ges dar i blistskarp karakterisering de litteraturföreteelser som syintomatiskt visa den rebellion mot revolutionens Amerika av den 4 juli, som fermenterar i sinnena hos det nya slakte amerikaner som inte har anglosasarhar- stamningen i blodet utan raknar german som jude, roman som slav som förfäder.
Anton Karlgrens essay över D e n f ö r- r e v o l u t i o n a r a r y s k a l i t t e r n- t u r e n öppnar aven ett intressant per- spektiv över, visserligen inte dagens, men gardagens dekadenta och febersjuka htel- lektuella ryska, samhiille, och Hannes Sköld ger genom referat av n %ra av en ung tjeckisk diktares alster en skymt av vad som rör sig hos en av författarna i ett av Europas nyskapade länder.
Göran Björkmans översattningar av brasilianska och rumaniska dikter tillföra oss ocksa en aning om dessa landers diktarliv.
arsbokens " fredsartilrel " ar Anna Wick- sells redogörelse för hur Nationernas för- bund fungerar, och Ellen Keys under ti- teln F r i v o r d e n k v i n n o k r a f t pu- blicerade föredrag fran L. Ii.
P.
H:s upp- lösningsfest i hfusikaliska Akademien för- lidet ar utgör bidraget till den avdelning Som företräder kvinnorörelsen.
Nar till sist Karlfeldts och Ekelunds namn kunna nämnas bland bidragande är det för allom klart att De Nios arshok har saker av värde att Iljuda ps.
E. K-W. Uderveje av Anna Koch Schiöler.
H. Aschehoug &amp; C:o, Köpenhamn, 1921.
Sa nara den danska och den svenska författarvärlden ligga varandra och s &amp; pass hekcanta som vi H respektive hall hor- de vara med företeelserna darinom, hän- der det emellanat plötsligen att nian far kanna p &amp; att bekantskapen har sina be- tankliga brister.
Och det kan hända at,t man sitter dar och pa en &amp; ng skäms över sin uppenbarade okunnighet och ar iniier- ligen förargad sig för att man IRtit en intressant författarpersonlighet undga sig.
I ett dylikt ' - -.
.
-.
.
.
- -.
.
.
försatte lnig lasningen av fru Roch Sclliölers bok U n- d e r v e j i.
Jag beklagade att jag ej kant till.
hennes tidigare böcker och njöt av denna.
Den konstniirlighet i ämnets till-.
varatagande och stilens som alldeles sirskilt känneteckna danska for- fattare nar de iiro soin hast finnas h k, och psykologiseringen ar fin och siiker .. har nämnt en tigigare bok a r Anna ~ ~ ~ ~ ~ 1 Koch Sehiöler i hop lands Jean Christophe, i denna bok ar ett barns vaxande och utveckling till gosse.
och gjorda med en genomskfidande skildraregiva, som mer an en gång koin- mer en att tanka p &amp; den franska n~iista- ren; ar en inifranSkjldring, som verkligt namn tyder nästan fortsatt- ning, och man tycker sig ocksil ha en viss rätt att en shdan da slutpur- tiet, i motsats mot den i övrigt s8kra h m - positionen och behandlingen, inte ger den tillskirpning av teckningen, som gör den lyckligt färdig och avslutad.
S E. K-TS.
- -
Prdktisk tidning fik hemmet utgiven av Fredrika-Breme~Farbundet.
Redaktör: Fanng Ekewstierir a. Utkomnier under 1921 med 24 iittisidiga n:r. Prenumerntionspiia: Iidt &amp; r kr.
3: 50, halviir kr.
2: -, kvartal kr.
1: -.
.
Proiiilrrieritti~n sker h posten.
Innehiller Iwritteluer!
poeni, levnadstc~chingar~ religiösa, etiska och i~ïii+l; i uppsatser, urtiMar i diverse iimrlen sanit en rikhaltig praktisk avdclnirig.
Inbundna 5rgAngar för 1918 kr.
2: och fiir 1921 lir.
3 60 per ex. .- STRNDIG UTSTXLLNING AV.
- I -, BRODERJER a KONS~FVAVNADER.
, IWATERIAL:OCH P ~ ~ R J A D ARBETEN E RAD VID ' INREDNING.
AV VANINOAR.
.
ATELIER FOR ' G O B E L I N L A G N I N G N: O R D I S K A @ K O.
. '
M P A N I E T THPRA GRAFSTR~M - STOCKIIOLM .I ' .. I.
.
; b, ' Dr. EL4 N: B E C K M A N Hetluftinstitut H e t t u f Y, oiathermi, ~ o n s t g ~ b r höglandssol, d Massage.
IUieiiiiiatisin, gikt, riervsmartor, ledutgiutningar och - ~telheter, frorstskrcior och börjiiudo -- iilderdomsbrand, al l ii I. iirafiiied+tnipg etc. Itilis 105 52.
Barnhusgatan 12.
.,Vardagat b+v 3-1.
Allm.
Rr.
45 32.
T3ide.r sommaren i Södertalje: Ferd.
$-A Tel; 12 M).
- 1
uttalar sig.
.
.
Svensku män och kvinnor.
Valda ombud för Sveriges folk.
.
.
Den sjäi1vförsi) rjande New York-tllickan.
Kringbl tick.
Ett breiv som ej n&amp;tt henne.
Av Loffen ' Dahlgren .. 1 skug1gan ev damdagen.
Brev t i l l H e r r A m a d e u s Condemnatus Sigurdsson.
Fredrika-Bremer-Förbudets stipendier.
.
.
Notiser f d n bokvärlden.
,.
.. Z ' f ' .. ' " ...
Ledig,.
anionsplats!
Stockholm 7922, Tryckeri- Akt.-Bol.
Alf a.
