# ID: svediakorp-per2816
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,750
# sentences: 621
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Eleganta och dlgjmda P.
R O M E N A D - PRiM-4 x 171 i-: i F /.
': q. '
ARGANG VIII NOVEMBER B921 Allmogens kvinnor och nutidens krav.
dem eller varit av behovet plikallad i samma grad som för andra sainhallsklas- ser, d &amp; det p &amp; landet i regel, om ock ej alltid, intriitt en ' naturlig arbetsfördelning mellan man och Itvinnor.
Badas arbete ' har varit lika ekonomiskt viirdefullt för det hela, och för övrigt har man inte rört sig med kontanter i sa stor skala, da en god del av arbetsförtjänsten influtit i forni av naturaprodukter.
' De ekonomi- ska kon.flikter mellan man och kvinnor som-varit oundvikliga inom andra yrken.
I-ia darigenom givetvis blivit f5rr.e hos all- mogen.
P &amp; grund av isolering och daliga hoin- mynikationer.
har ocksli Isinclsbefolknin- gen och enkannerligen kvinnorna ofta .förblivit ganska oberörda av rörelserna ute i världen .. Männen ha &amp; tniinstone n~hnga ganger I5niiiat sina vardagssyss- lor för att deltaga i .koinmunens angelii- genheter, men deras hustrur och döttrar maste blasas in ' nya, friska vindar.
Jag ha fAtt stanna hemma ltanske med ökid vill blott framhalla nAgra synpunkter p &amp; arbetsbörcla.
De 1com.munala rittigheter de problem, som s h k i l t röra landsbyg- de haft, ha de först ' sent börjat - begagna dens k v i n n o r. sig av, och den, som pfi nara IiAl1 sett niit Det ar ett faktuin, att dessa i stort sett got av Böndernas- liv, maste första- hur det statt utanför stivii1 det politiska livet so111 skulle varit hart nar omanslrligt att av det sociala samhallsarhetet.
Nfigon egent- deras- kvinnor fordra vare sig insikter i lig kvinnorörelse har inte existerat föi.
eller digot niininvärt intresse för sam- B, land de uppgifter, som Atersta för nu- tidens svenska kvinnorörelse, torde en av de viktigaste vara arbetet för höjandet av landskvirinornas villkor och därmed ocksli hela deras kulturella niva ..
Man ra- kar emellanat bland de s. k. bildade sam- hiillsklasserna en hipnadsvackande okun- nighet om allniogens liv; man kan exem- pelvis f &amp; höra tadel öv-er att al~mogedött- rar uppsöka husliallsskolor och bondhust- rur Iiisa ti ' dningar.
" Det ar inte som i den ganila goda tiden, da man i stallet satt och viivde och sydde 1x5 vackra sakei i fina, fina mönster och annat dylikt ", saga somliga klandrande.
Undertecknad har sjalv hört det.
I sjiilm verket är det nog sii, att lands- bygden ännu alltför mycket lever i den " galiila goda tiden ", som vid narinre p &amp; seende alls inte var god i en miingd avse-.
enden, och det iir alltför f&amp;, som g &amp; i hushi3llsslrolor eller Ifisa tidningar!
HRr '.
h5llsfr-gor.
De ha bokstavligen ätit sitt bröd i sitt anletes svett under ihärdigt ar- bete fran morgon till kväll och därefter sovit den rättfärdiges sömn, tills en ny dag kallat dem upp till samma slitande knog.
Men tiderna förandkas fort numera.
I och med kvinnornas m h g a nya befogen- heter i samhället har det blivit en an- svarsfull plikt aven för landsbygdens kvinnor - en nog för mAnga ganska tung plikt - att ta del i arbetet utanför den egna garden, om inte för annat SA för att i &amp; on mHn upprätthlla j h v i k - ten mellan inflytandet fr %n staden och landet, sa att det senares intressen icke äventyras.
Lantbrukarkvinnorna f % inte längre sitta hemma da det galler allmänna angelägenheter.
Siikert behöver samhället fA del av m h g a erfarenheter, som husmödrarna pA lan- det s ' amlat pH i generationer, och säkert behöva kvinnorna själva de vidgade vyer och tillfälle till den större personlighets- utveckling, som ett vidgat arbetsfält ger.
Men det stora problemet ar nu, hur dessa kvinnor ska beredas t i d och t i l l- f ä l l e att skaffa sig insikter i samhälls- maskineriet.
Har borde representanterna för den organiserade kvinnorörelsen göra en insats.
Förenklade arbetsmetoder och bekva- mare inredda bostäder torde höra till de viktigaste kraven till frigörandet av lant- hush5illens kvinnliga arbetskraft.
Det gäller här minsann inte bara att inskrän- ka pH ett eller annat fint handgjort arbete och dylika obestridliga stora varden, utan nied avseende pil de flesta av allmogens kvinnor torde det vara fraga om att över huvud.
taget söka bereda dem litet and- rum i det harda grovarbetet.
Och här maste stadernas kvinnor komma dem till hjälp.
För oss är det ju sa oandligt myt- ket liittare att följa med utvecklingen bA- de i tidens fragor och i sättet att u t f ö e det praktiska arbetet.
Jag tror man bor- de riktigt sätta i g h g en kraftig agita- tion på landet för införandet av lättna- der i hush&amp;llsgöromAlen.
Vi skulle lära kvinnorna dar att i n t e n ö j a s i g med bara skurgolv till exempel!
Och hur ofta firyr man sig om att införa vattenledning i köken, aven dar möjligheter finnas?
Det som betyder sa mycket!
Nu är det ju vanligt med elektrisk be- lysning pa landet pA bra många hall, men befolkningen kanner föga eller intet om de praktiska elektriska apparater, som nu finnas och som i hög grad underlätta husmoderns arbete.
Hygienen ar ofta un- der all kritik, men även det beroranog till stor del p &amp; de obekvania förhallandena, ehuru även pil okunnighet och en viss troghet i att införa ntigot nytt.
Det m&amp;- ste * komma impulser utifrh.
- Var och en: som kommer i beröring med lantfolk, kan ju försöka att göra sin lilla insats i ett eller annat avseende, men särdeles liimpligt ar det nog att alla slag av kvinnoföreningar, som verka i .landsorten, taga itu med bondkvinnornas villkor.
PH sina ha11 ha Husmodersför- eningarna utfört ett gott arbete med att samla bondhustrurna kring.
gemensamin: intressen.
De fil där del av m h g a goda praktiska rön, lara sig parlamentariska former och f A nAgot av den solidaritets- känsla, som föreningsliv alltid i någon man vill ge.
Jag tror att just Husmo- dersföreningarna utgöra en bra väg till kvinnorna, som genom dem ocksa k~inna
H E R T H A ' intresseras för andra fragor än de, som direkt röra hemmets inre vard.
De kun- na ha föredrag i exempelvis samhällslära Eller över kvinnorörelsens historia .- utan kvinnorörelsen ~ &amp; u l k minsann inga husmodersföreningar eller dylikt existera!
Det beror vanligen p &amp; nilgon energisk he.mkonsulent eller annan ledarinna, om slidana.
föreningar ta fart, silsom fallet nr i .t.
ex. Uppsala län.
PA andra hall kanske man bättre nar kvinnorna pil andra vägar.
Fredrika-Bre- mer-Förbundet bör väl kunna göra en stor insats och kanske Medborgarförbuii- det ock &amp; i trakter, där det har tagit fart?
Bondeförbundet har ävensil insett be- tydelsen av kvinnornas uppryckning och darför nyligen i Falköping startat en li- ten.
" tidskrift ": L an d s b y g den s L31 k v i n n o t i d n i n g, som visserligen Rr p.olitiskt färgad, men som anda särskilt lagger an pil att intressera allmogekvin- norna för blide husliga oc:h kulturella spörsmal.
Den kunde kanske.
behöva uppmuntran från andra kvinnor i form, av instruktiva artiklar i viktiga ämnen .. Huvudsaken är att nAgot göres och att illa goda krafter saniarbeta.
Men man ina akta sig för att uppträda med översitteri.
Var c#moge är aristo- kratisk och finkanslig och reagerar med i.iitta gent emot minsta nedlatenhet frin andra samhiillsklassers sida.
Vi ha otvi- velaktigt oerhört mycket att lära av dem, och det giller att: jrbetet sker i känslan: iv ' ö in s e s i d i g t utbyte.
Ellen Bergman.
N ar Ellen Bergman i vliras gick ur ti- den, skedde det sil.
stilla och obemärkt, att i n h g a av hennes forna lärjungar iiimii flere manader efterat saknade kän- neclom om att hon var död.
Hon hade aldrig vardat sig om att göra reklam för sig, medan hon levde; det fanns .icke hel- ler nagon tjänstvillig claque färdig att radda hennes niinne.
undan glömskan, niir hon var död.
I viss mening hade hon dessiitom - aven uncler sin krafts och verksamhets basta tid - beh5llit sin per- sonlighet och sitt privatliv mera för sig sjilv än de flesta andra offentligen arbe- tande m~nniskor.
Och hennes " krafts tid " Mg nu decennier tillbaka i tiden.
.
Men hon var val värd att ininnas, och de, som Ironimit henne något närmare, glömde henne .icke heller.
En mera ori- ginell, självständig och alltigenom äkta personlighet far man leta efter.
Hon ' var född i Strängniis 1842 och växte upp i ett ansett prästhem bland rnihga syskon.
Alla, som kände henne som vuxen, veta, att nagot visst man- ligt alltid utmärkte hennes väsen och ut- seende; det ar darför egendomligt att höra, att detta särdrag fanns hos henne redan som barn.
Hon hade en gosses smak och sinnesriktning, och nar hennes systrar sydde dockkläder, snickrade hon 13lbössa och pilar eller körde gardens ',
l 32.
HERTHA hastar.
En hennes ännu levande, vörd- nadsvärda syster har beratt?, hur tidigt barnen i det hemmet fingo borja förtj-@a för att bidraga, till sitt upp.ehalle.
Ellen Bergman .var blott 13 .Ar .och systern 15, dil de ' övertogo undervisningen av prast- gardens gensionarer (jag tror fyra .tiU an- talet), för vi:lket .arbete de atnjöto ett arvode av 6 0 kronor per Ar vardera.
Dessa .Q0 kronor skulle racka: till kläder, resor och andra personliga uQif.ter.
Se- nare, da sAväl pensioniirerna som de unga lärarinnorna växte till och uppgiften blev inera krävande, ökades arvodet, men översteg dock aldrig 120 kronor.
Sam- tidigt fingo systrarna sörja för att icke utbildning.
försumma sin egen * are Det ar en tids- och kulturbild sa god som nagon annan.
Vad Ellen Bergman beträf far, visade det sig snart, att det var musiken, som skulle bli hennes vag i livet.
Hon lärde redan i hemmet att spela violoncell, ett instrument, pA vilket hon seiare (under 1870-talet) nagon g h g Iiit höra sig solo vid konserter; sin utmärkt vackra och med tiden val utbildade shgröst var hon däremot liksom skygg .om och ville ej gärna uppträda offentligen som sånger- ska.
Sin huvudsakliga utbildning - som hon utan hjalp fran hemmet bekostade själv genom att ge privatlektioner - fick hon vid Musikaliska Akademien i Stockholm, dar hon blev elev 1864 och varifrån hon 1867 avlade organistexamen med de högsta betyg.
Och det torde val f &amp; anses som ett bevis pA det anseende, hon vid denna tid atnjöt, att hon redan 1870 eller blott ett Ar efter det hon själv varit elev vid akademien (hon fortsatte sina studier dar efter avlagd examen till 1869) knöts vid denna bstitution som la- rarinna i element.arsAng.
At sArigundervisni.gg honi hon sedan att agna återstoden av sitt liv.
Under n5ïa tre decenpier yerkade hon vid Mil- sika !isl; a Akademien,.
och under en d5r- med niistan sammanfallande period - h e n 18GS till 1,895 - vid Högre Lära- rinneseniinariet och Normalskolan, var- jämte hon i m h g a Ar skötte sångunder- \: isningen vid ahlinska och Wallinska skolorna i $tockholm.
Dessutom hann hgn nied en h e l del privat .undervisnings- verksanihet.
Utniarkande för hennes nie- tod var bl.
a. hennes stora aktsamhet om de henne anförtrodda rösterna.
M b g a 3v hennes elever ha sedan blivit fram- stilende och berömda sångerskor.
Hriruvi- da de darvid kommit ihAg aft ilberopa sin gamla lärarinna, ar mig icke bekant.
Att hen icke gjorde det själv, ar säkert. '
Undertecknad kände henne sedd f r l n flickskolans horisont och minns henne med stor iacksamliet.
Hon hade intresse för oss alla och var aldrig rädd om be- svaret, fast hon hade s5 m h g a att hand- leda mellan ar och dag.
Med ett avgö- rande: " Vi ha ju rOst " skickades i de flesta fall de motspinstiga tillbaka f r h pianot; och blev deras sångerskebana än icke lysande, och förstodo de icke, hur värdefull den undervisning var, som har meddelades dem, s &amp; hade de dock nytta av att ha lart kanna en s i fullstiindigt egenartad och pH samma g8ng sa god mann iska som Ellen Bergman.
Ingen kom henne riktigt nära, troligen icke heller hennes kamrater, vanligt~is sSig man henne ensam; men mangen rönte vid olika tillfallen bevis på hennes hjalp- samhet och medkänsla, Den unclers2t-.
.
HERTHA siga gestalten nied det kortklippta karak- teristiska huvutlet, laderbiilte om livet och den välbekanta guldmedaljongen om halsen iir ett outplAnligt minne for gene- rationer av lärjungar.
(Senare skulle hon ocksa, oni hon velat, till sin enklt och i aratal oförändrade dfakt kunnat i högtidliga tillfällen tillägga " Illis quorum ':, som: hon fick 1899).
I frukost- lovet brukade vi se henne sitta för sig själv ocli intaga det knappa förmiddags-.
inal, ett franskbröd och en apelsin (al- drig mer), varp8 hon sedan arbetade oförtrutet i n h g a timmar.
Jag har al- drig kant någon med s &amp; smA personliga behov, n8gon sa frigjord.
fran allt m a k - riellt soni Ellen Bergman.
Delvis var det \ räl ' blott en naturlig fortsättning p5 det enkla, flitiga självförsakande liv hon fört sedan iingdoinen, men dels var det nog ocksa ett utslag av den medvetna världs- frhviindhet, den stravan att lagga tyngd- piinkteii pA det andliga, som tidigt kom henne att ansluta sig till den teosofiska rörelsen.
Formerna för en mimniskas .religiösa längtan, äro mangahanda, liksoin ocksil uthAlligheten växlar.
Hon var en bland de fa, hos vilka den; en ging väckt; varar livet iit, och under den bar- ska ytan bar hon p &amp; ett rikt inre liv.
Nar Ellen Bergman var död, befanns det, att Iion p &amp; sina knappa löner (vilka hon för övrigt.
i n8gra: fall icke ens lär lia tagit ut!)
sparat ihop ganska inycket pen- niniar, som nu tillfalla av henne Behjär- tade iindani~ll.
En hel donationer lät hon för övrigt iitga fedan medan hon levde, ocksa SA alldeles likt henne; ty vad skulle hon behöva penningar till?
Bland annat har hon sfilunda skänkt stipendiefonder - ii11 Musilialiska Akademien, till ' Högre L33 L5r:trinneseniiiiariiim och till Fredrika- l3remer-Förbundet.
Den sistnämnda fon- den, som torde vara den största; sönder- friller egentligen i tv&amp;, en allmän, given utan alla förbehall, och en släktstipen- diefond, ställd under förbundets stipendk- institutions förvaltning.
Med tacksamhet m &amp; det erinras därom i denna tidskrift.
Men hennes eget namn, hennes eget min- ne behöver icke den förgyllningen.
Hon var akta guld anda.
.
I~BBA HECIC3CHER.
Canibridgemtudeiater p &amp; krigsstigek.
Det.
a-k~ademiska ni.edborga.rsliapet i Cah- bridge försvaras allfj~änit nied stridbart inhn-: @ t nlod soin e.1 t iniiiniiens prerogativ-, allt för högt och djrrb.art fök ?tt böra, delis med: k ' vinijo.r.
~.ald ' betyder det att ' Oxfobd givit taiii~t!
Cnriiblklge, det isiberda Cai~bridge, som gitt i täten med .kvindliga colleges.- vilkas medleminar .tillhtas avlagga a l l !a.
exaliilina utan, altt, erhalla digra 1.ai; doinsgra- der eller räknas tillhöra, u.iiiversil:elet - be- höver linte vara s &amp; ' servilt soin Oxford.
Man skdl val, nai- det verliligen galler, h31i upp in edd lild s trsdili~oner.n.a.
I denna vällovliga .sinnesstimning lin Cxinlbridges iilldre ocli yngre akademiska medborgare; den 20:de sistlidne # oktober rös- t &amp; om he förslag.
: ingåenide medgivanden I.iB kvinnorna, som förvetna nyli.etsinakare lagt .frani.
Men # den g:m13a alndm levde lyck- liglvis kvar, star-k .och ' beslainnianile.
» Koin- I~i ' .omi.ss~örsisget », som, - o fasa, skulle givit stwrlen.tskorn.a rätt bill inmatrikdering loch de kvinnliga graduerade alll,deles samma för- ddar .som de nianliga - uthi, n a t ' u r l i g t- Y ' i S; .siile t » Ilie Smnte » och ' .fdl ~dbarhlet till. » the Council?
- föll lyckligen igenom.
Det blev » Förslag II » som vann, illa nog för öv- rigt ifrån ' inangas synpunkt, icla i;: illa fal.1, en-. '
HERTHA 134 ligt adetta, univemitetet läger att ge r ?Titles- of Degree~ (pr särskilt odiploiii!)
åt .kvinnor som ha härför .ertordedig utbildning.
U.tbiWnin- gen skulle universitetet givetvis ibestämma över, men o c k s fi om dessa studentskor .skulle .få beg,agna sig av universitetsundervis- ningen, bibliotek, hboratorier och - museer samt t i l i h u r u m A n g a.
d e s s a privilegier skola ibeviljas.
, Det skulle saledes hnelt enkel t stå univer- s i tetet fri tt aftt stänga föreläsnin~ssalama, biblioteket, laboratorierna m. m. för en del studentskor d e r, om sa vore, f6r akt!
Förslaget skall emevertid sanktioneras av regeringen och underhuset innan det ablir gällanide föroridning, och engelskorna ha skal att antaga, att åtminstone i underhuset sitta representanter som inbte !åta slika bestäm- inelser passera i detta n5dens &amp; r. Emdlertild reagerade ~Cam ' briidgestudenterna o m e d e ~ r l i g e n på s i t-t satt i samma ögon- blick som utgången: av .omröstningen blev känd !den 20:lde på aftonen.
En skara p &amp; ~ v e r 1,000 studenter rusade, ty~dligen etter förut träffad ö~erensk~ommelse, till Newnham Covllege, obehindcade av universitets- och po- 4ismy.n&amp;igheter.
Hiär slogo ide In och bröt0 i .bitar # de vackra järngrindarna, som satts upp till minne av miss Clough, detta &amp; u- ~de~tske-college ' s iförsta rektor, samt .trängde in p &amp; gårdsplanerna och tillsitiilllde annan skada.
Ett par poliser k.onimo.
sm5nin.gom till och började f ö r n a kamparna att mar- schera darifrån.
I fö.nbigående bör nGmnqs att ordnings- niakten inte behövt vara .s &amp; .dldeles oförbe- redid, det ä r nämligen inte för-a gangen stu- denterna i manligt strildshumör g j o ~ t nhgot mer eller mindre lyckat anfall mot de kvinn- liga coUeges.
Nu lära emellertid universitetsmyndigheter- na.
, ta saken om hanld och idet ans &amp; att de skyldiga verkligen komma att straffas. '
' Denn fbirsb i Norge, De.
nor,skta stor- tingsvalen, nyligen avslutade, ha kommit ined en nyhet.
En k v i n n I i g stortingsre- presentant ä r valid, den första i Norge.
Sa långsamt har # det gått i vart gqannland, d ä r sa Ibngt aföre oss kvinnorna: erkandes soni fuUberattigade pbolitiska medborgare, att få nAgon kvinna in .som ordinarie ledamot av stortinget, det a r endast som supplea.nter de f örut valda tillhört .folkrepresen.tationen.
Fröken K a r e n P l a t o u, vald pfi hö- gerns och frisinnade v4nsterii.s listor i Rii- ' stiania, a r en av de Sförubarande k \ lnnliga suppleanterna.
Hon .Iial.sas med gliidje av Norges kvinnor som d e n .f ö r s t a av dem i Norges storting.
Ernglaaids amdra.
Det engelska un- derhuset har nu att räkna nwd en kam- Louth ' s vdkrcts; rat till Lady Affor.
landsbygden s&amp;.ledes, har nämligen n.u sat ' f in Mrs Wintringham i parlamentet, .en som det synes i offentliga .angelägenheter väl.
t r i b d person, da hon enligt uppgifter su.ttit och sit- ter i tillsammanlagt tjugo sty_relser, och1 n5iiin- der.
» Tjugo skal för att vi inte kunna lfita henne s h n n a utanför,, lära hennes anliäng- are sagt.
Det tar emellertid det a r b e t e hon utfört .och oden s t ä1 l n i n g hon inta- git i # dessa styrelser och nämnder, son1 ren- derat hennes kan:dildat.ur den stora och ohe- tingade tillslutning, vilken resulterade i hen- nes med glädje .hälsade invd i underhuset.
&amp; mUoxnem dieia&amp;wes u~a~~kimrbi,~tm~x~g % Medan England - # för a t t ej tala om Sverge och Norge - väljer k v i d g a riksdagsleda- möber, passar kan %onen Geneve p &amp; att genom ~f~l~ornröstning, det varder uttytt genom oni- röstning blhnd mannen i kantonen, av- färda den # kvinnliga rösträttsfragan.
Med 14,200 röster mot 6,600 h a r man deciderat sig för att kvinnorna inte böra ha något att saga B vare sig kommunens eller kanto- nens offentliga angelagenheter.
En artikel i J o u r n a l ide G e n e v e, tyd- ligen skriven av en kvinna och e n röstdtts- kvinna, framhfiller att i andra länder ar ett riksdagsbeslut nog för att genomföra en re- form sådan som beviljandet av kvinnoröst- ratten.
I Schweiz, demokratbiens land par préférence, fördri5jes saken genom den,: de- mokratiskan rfolkomröstningen; folkets mas- sa, nästan alltid mera konservativ an dess mandatärer.
vågar sig, ännu inte p &amp; slik ny-
HERTHA modighet.
Nar beslutet Ster ' en gang kolii: mer, tröstar nyan sig emellertid, ar &amp; det rotat i sjiilva i~a.ti.onens inedgivaiiide och far: då ett sa mycket msTörre viir.de.
I h n .s &amp; vara, nien - kamske det blir &amp; ra nog langldraget anda att vänta p &amp;, c k konserva- liva wclemokm ternasn omvändel.se!
V3 äro rsdcla att .trösten koinmer, att förefalla nog så klen i längden.
Kvinnas ratt till prästämbeten i Schweiz under debatt.
I varas nåldde oss # det gl~nda budskapet att den reformerta kgïk.osynoden i kantonen Zurich givit ogift kvinna räl ' t till alla prästerliga ämbeten.
Det Atergavs i .schweiziska tidningar .som ett h k - tuni utan reservaiion.
Sedan har idet einel- lertid. \ risat sig n:tt saken ej v; w alldeles av- gjord.
: DA .kyrlcorA ' det 11n:d.e utarbetat adet erforderliga; Lillagget ki.l.1 kyrk.ooiidningen och förelaide detta för regeringen .tiH sanktion ' ' 135 vägrades denna, och: det uppstiikldes fordran på f ol~k~omrö.stning, vaniid aven katoliker odi j.u.dar f A sitt ord med i laget.
Nu ar iförhållan~det det, att en kvinna se- dan .f.lera år vgrit gst4Ud soni » vikarien för en - sjuk kyrkohende vild en av .de störski fö,rsadingarna i, Schweiz,: nämligen Neuniiin- ster i steden Zurich.
Hemcs förshrnlingsbor, som berett sig p &amp; a:tt nu viilja: henne till ordinarie, h a vädjat från regeringsrhdet till förbundsd~oliistol~e~i i Lausame och bl.
a. Eram~h&amp;llit att kvinnor blivit valbara till la- railplatser i Zufich sedan 46 ar tillbaka och att präst- loch ~lära~armhctewi dltild stiillas parallellt i förfaltlningen.
Man hänvisar aven $il1 det faktum att en föregående ïege- ring intet haft att inv:hid % mot vederböran- de kviniuas pras tvigi~i~ng.
Under tiden liar hon tills vildare fortsatt; att sköta .sitt arbete i avva.ktan på hur utslaget i saken kommer att te: sig.
.
.
.
Ungerskorna efter kriget.
D et är ett gammalt ordsprak att arbete ar ingen skain.
Och anda ar det först de ur kriget härrörande umbaran- dena som ha förvandlat denna gamla san.
ning frlin ordsprak till verklighet.
Mang använde ordspraket, men vad arbetet be!
hiiffar utvalde dock de flesta det som de ansago vara " fint ".
Nu ha emellertic andra tider.
kommit.
.
Förr högtburna huvuden ha mist böja sig djupt, stan.
digt leende ögon ha lart känna tararnn.
Och i de gladaste sinnen har Fru Be- kymmer tagit sin boning.
Det började redan i och med kriget, men i den allmiinna förvirringen märkte vi det knappast.
Först nu, nar vad vi kalla fredstid har brutit in, se vi att bland ruinerna av den gamla världen röra sig förandrade,.
knappt igenkhnliga man- nislror.
Inte alla se förändringen SA klart son1 jag.
Men jag har under mer an etl Ars tid bott i ett lugnt land, dar man av kriget endast kant den stormvind som: efter det pli annat hall utbrutna ovädret, drar över landet.
Jag var i Sverge!
Nar jag nu, efter, ett Ar, kom tillbaka, fann jag andra mänskor, andra seder.
Livet hade växlat utseende.
I synnerhet kvinnorna.
Nar ' jag for var ur kvinnorörelsens synpunkt sett en glansperiod inne - den sorgliga orsaken härtill franraknad.
En mängd man hade fallit i kriget, mAnga försmäktade ännu i fangenskap i främmande land och mariga hade blivit krymplingar.
Kvinnorna ma- ste träda i deras ställe och övertaga deras
1 % HERTHA arbete.
DA kommo de kvinnliga kondiik- tiirerna, de första kvinnliga rektorerna i huvudstadens mellanskolor, de kvinnliga chaufförerna och brevbararna samt före- stfindarinnorna p &amp; platser, dar m b förr uteslutande anvant ' s.
Under det sistförflut- na aret har emellertid detta Aterigen förandrats.
Trianonfreden har slitit lös f r h Ungern tvA tredjedelar av dess omra- dc, och frAn dessa lösslitna, delar strömma- de tusende och Ater tusende,Dsom inte ville tillhöra den friimniande övermakten, till det kvarvarande Ungern .. MAnga hiindra jiirnvägsvagnar med flyktingar, och- vArt ' fattiga land maste ge Bröd At dem alla.
Men var skulle det tagas?
Jo, kvinnorna fingo triida tillbaka och uppgiva sina ny- förvärvade rättigheter; de maste ö v e r l h - na sina platser At sina olyckliga bröder.
Dock måste de ju sjiilm leva!
Men hur?
Lyckligtvis är kvinnornas uppfinnings- förmåga outtömlig.
alrLid, liar öppmt modistateljé.
Hon syr sjalv hattar, utomordentligt vackra, och hennes affiir gAr nu s &amp; bra att hon masif skaffa sig medh,jalpersltor.
En konstnärinna, som förr gjort vackra gravyrer, har nu mast upphöra med sin konstutövning.
Man köper inte numera i Ungern s &amp; mycket av sidana saker ilit det galr att leva pi % inkomsten därav.
Men leva maste man ju h d &amp;.
Hon blev lärling i ett bok- binderi.
NU ar hon redan verkmiistare .p &amp; en verkstad.
Ehuru hon om aftnarnit kommer trött hem - hennes far ar uni- versitetsprofessor - börjar d &amp; först hen- nes egentliga liv.
D &amp; tecknar hon, d &amp; Hr hon Ater konstnärinna.
Men hon klagar inte.
Endast hennes leende ar vemodi- gare ä n förr.
Tv3 brorsdöttrar till den nu mgangna finansministern ha nyligen öppnat en biograf.
Genom deras förfinade smsl k Jag kiinner en mycket intelligent dam, och litterära bildning har denna biograf som är mellanskolelararinna.
Men i dessa blivit en av .de basta och förnämsta m- oerhört dyra tider förslA hennes och hen- derhhllningar som.
bjudes.
En biograf nes 70-Ariga ganila moders pension pr h e n för intelligent folk!
Tvii goda väninnor, den ena gift med nis9nad.
inte ens fök halva mhaden.
Nå- viil, hon letar fram gamla tygbitar och en tandläkare, den andra en baroness:., sidenlappar och med sina fina fingrar bida närmare 50 Ar, ha öppnat en dans- och ' ännu finare smak förfärdigar hon skola för flickor.
I själva dansen under- dockor.
Själv ar hon inte längre ung, visar en däri utbildad ung lararinna, men men hon blir som ett litet- glatt barn vid de tvil ordna i övrigt allting och övervaka detta arbete.
Hennes dockor ha till- och att allt gar bra och passande till.
med ställts iit p &amp; en kohst~lojdutstallnin~, Jag känner en gammal änkefru.
Hon och man köper mycket av henne.
Det ar redan över 70 &amp; r.
Hon var en gAng en är inte att förundra sig over; Då en förnam dam, som p &amp; sina mottagnings- verkligt intelligent lwinna tar sig för n &amp; dagar som sina gäster s @ Ungerns ele- got, även om det endast ar att förfärdiga gantaste värld.
Hon bor nu ensam med dockor, blir det alltid nAgot vardefullt av sin dotter som ar lararinna.
Givetvis kwn- ciet.
na de inte leva pit en lararinnelön.
Den En annan dam, gift med.
ett ' ministeri- gamla vill ocksa hjälpa till, men vad
kan en gammal clain göra, soni aldrig har arbetat riktigt!
Ja, hon a r frAn den gani- la tiden, .Iion lian sticka.
Och hon stic- kar jii ' inpers, tröjor, vantar in.
in.
Hon har flera beställningar iin hon hinner med.
Jag k~incle beratta mycket mer om hög- adliga sömnierskor, förnarna damer, som nu ha inackorcleringar, och om salongs- damer, som nu.
lara sig höns- och trad- g5rdsskötsel och iigrla sig At detta som yrke, o. s. v. Men jag vill endast komma med en berattelse till av annat slag.
Hennes nian var bildhuggare och pro- fessor, hon själv levde ett rikt liv agnat At offentligt - socialt, politiskt och kul- turellt - arbete.
Hon kunde göra det, lion hade inga barn.
Efter kriget kunna de eniellerticl inte Iiingre leva p5 mannens biklhuggeri.
Da fann mannen p &amp; att g &amp; som liirling ett Ar hos en fiolfabrikant.
Som konstnar, bildhuggare och musiker, behövde han inte 1Ping tid innan han vida övertraffacle sin] lirare.
Sedan nagon tid tillbaka arbetar lian nu ' efter egna meto- der helt allena.
Och han gör underverk, k&amp;stnärligt utsirade och diirtill sagolikt \ iillji1danc2e, violiner, fiillkomliga master- fru, som tidigare helt agnat verk.
sig At offentligt arbete, har nu dragit sig tillbaka diiïifran för att hjiilpa sin man, E:onstnHren, och ge honom en miljö p&amp;- sande f i r bans arbete: " Nöden har gjort min h a n till i n gudaben&amp;dad konstnär ", sager hon, " och sil vill jag inte och kan inte vara digot annat än hans hängivna hjiilperslia, lians livskamrat i högre be- markelse. "
.
Underbara - följder av elandet!
T.v$ niinniskor som genom det p &amp; griind: iv nöden patvungna arbetet 1ia iniierli- m ans $are an nagonsin förenats.
Denna kvin- ' na, som finner sitt .mest storartade arbete iiar hon uppgav allt det soin hon förut kallat arbete!
Ja!
Efter ' kriget, i det allmänna elän- ilet, ha k v i n n o k dock funnit siri plats.
De trampacle under sina fötter de genom h h n d r a d e n nedarvda fördomama och med en lätt omflyttning fogade de sig i de förändrade sociala och ekonomiska förhallandena.
Hari ligger hoppet om Ateruppstandel- se.
h t e t I ~ n d gar förlorat, dar livinnor- ila icke förtvivla.
Ty deras själsstyrka, deras levnadsmod och deras arbetshag skola skapa själsstarka, modiga och ar- betskraftiga man.
.
.
Budapest 1921.
J O L GERELY.
~ I I i r i s:tli,ans t,ad bil.di:iides den 18 okto-, bet ctt talrikt bes6k.t iinödte F r e d r i ' k a- Brenierförbiin1dskr.e t s e n Rr.isti- jiii:si~ad iiield oinnej.cl.
Efter ett .inle- clande föredrag om förbundet .av fru Elisa- beth S jovall fölletogs val av .styrelse, vilken fick följ,aiiide san~.ii~xiisaltnin.g: fröken Ann:i Mö,Ner, fru ~li.sal; eth S~jövail, fru Greta Save- A.iicl,erson, fröken Anna Lundquist, frökeii Clara.
Mu:ncIi av Rosenschöid, - fru Elsa Nordlii.n~d, frölten - 4gnes Iiigviu-, fru Eva Vult von Stepern, fi %ken Ellen \ .Videnberg, fil.
k:iiid: Rul:ii Wectin; fru Lotten Borg och fru ~ u.
.
~ Dörring.
l i Suppleanter Ijlevo fr. Enirna Nilsson,, fru Cecilia.
ackm man, fru E &amp; JOIISSOI-I, och !fru Anna E.ngberg.
Efter: det loffentlign niökt saiiinian:trä.dde styrelseii bch kmuti tii,erade sig s5lun1d.a: oidf.
lfrii Eli- snbeih !Sjövall, .vice.
ordf. fru Greta Save-An-: derson, sokr.,.
' och ka.sso ' förvakwe fru Elsa Norcllui~d.
Till liedersodförnliide utsågs frö- Itcii Anna.
Möller och ' till - mötesvär.diiinor fru '.
.
138 HERTHA .Ruth Dörring och fil.
kand.
Ruth Wedin.
Vid n~ötet antecknade sig 67 personer för int~alde i kretsen.
I S v a3 ö v .bildades den 22 loktober krets efter föredrag, av fru Elisabeth Queasel från hf.almö.
En interintsstyrelse tilisa; ttes besa- ende av profess1or&amp;an Edla Nilsson, fru Au- gusta Jönsson,, fru Margareta Sylvth, Ifrö.ken Banna Akeson, och agronom G. Eliasson.
Ett 40-tal antecknade sig \ d sammanträdet som m.edlemmar i förbundskretsen.
I J ö n k ö pfi n g bildamdes krets iden 24 oktober vild offentligt möte A stora salen i r&amp;dhuset, varvid ett stort a n t d intresserade kvinnor infunnit sig.
Vi-d mötet skulle fru Gerda Lindblom fran Stockholm hallit föredrag, men p &amp; grund av trafikhinder halde hon icke .hunni.t M.1 staden i; tid.
I stället höll fr5ken Emma Adin ett kort föredrag.
Efter - detta beslöts avdelningens bildanide och till styrelse valdes: .ordförande fru Anna Ha.11, v. ordf. fru Lina Andrén, sekr. fru Amla Lju.ngberg, v. sekr. .fru Signe Sörensen, kassör frök,en Gulli Rignell samt övriga styrelselerJm~ter .fruarna L. Steuch, G.erda Rloempke, @ lin Neuman: och E h Pers- son.
Till revisorer val.des fruarna Ellen Schån- berg och Tyra Johansson.
Ett - femtiota.l kvinnor gingo genast i n 9 kretsen.
Ester Hedlund, fröken Ida van Plomgreii, dr Hanna Rydh och .fru Ruth Schurer ' v.
W d d - heim.
Suppleanter blevo 41 % knarna ' Hanna Bratt, Elsheth Fehnnann, rfm Karin Nilsson, .fröknarna J3anna Olsen, Inger Sundeliiis, fru Eva Wigforss.
Efter et.t intresserikt inledningsanföraiicie av idr Hanna Rydh om » IPer.sonlighetsv~arde och satnhörighetska ?nsla » vidtog en livlig dis- kussion om .kretsens program och riktlin- jerna för d,ess verksamhet, varvid från skflcia håll betonades vikten a v akt f &amp; ungdoinen med i arbetet.
.Vid senare hållet styrelsesnniinaii.trätlc ut- s&amp; @ till v. .ordf.
dr Hanna Rydh, till sekre- terare .fru Ruth Schurer von Waldhcii-n och till s k a!
3 s t a r e fröken - Elsa Ekström.
P - .. Pr&amp;m Fredrika Bremerf6rb~inndets B ~ ~ ~ ~ u s h ~ g s s e m i i a a r l .ha un soni a tri2dgAcdQärarinnor utexaiminerat Giiri O t- tosdiotter-,Bergström, Stockholm, .och Vera Nilsson, Kristianstad, som sk.dkökslararin- nor Beda Bjelke, Skanninge, Rut Olsson, Nybro, Sonja Styrman, Lom.karr, och Ing- rid A !hm; an, Västerås, samt som 1.antlius- haIU~ningslärarinnor Julia Bäckström, Sala, Rut Jansson, Osby, Elsa Nilsson, Astorp, Gertrud Nordling, Sandviken, Annie Viktorin, Vetlanda, och Ingeborg Viklander, Vaddö.
BQMD,dM) Bb ná %Pomoa till Fe B, R Enligt det n u expedierade kungIlbeslutet rörande tillsthd till a n ~ r d n ~ d .av e ett penninglot- I B å s 4 a ld bildades krets .den 2 novem- 6J.i .föreningarna Fredrika-Bremer-för- teri ber.
Fröken ' Signe Laurell Koll damid ett föredrag över förbundets verksamhet.
E n in- bunidet, Södra Sveriges sjuksköterskeliem terimstyrelse pli 5 personer vddes, 23 n&amp;- och Konsertföreningen i Stockholm skall uv ib&amp;Allriuigen i 1o.tterie.t iii11 Fredrikia-Bre- lemmar anteck.nade sig.
utgå.
100,000 kronor att iner-fÖrbun.de t Fredrika Bremer-förbundets nybildade znvändas dels till dess fruk.todilings- och traidsko1.a i Apelryd och dels till dess Iant- S t o s k h.
o l m ' s k r e t s sammanträdde den hushA.13ning.sseminari.um och lanthusl~lll- 20, okt.
i Läkaresallskapets stom sal i Stock- iiingsskola i Rimforsa, ifördelande mellan l ' iro- holm, under o~dförarideskap av fröken Eva Fröberg, varviid ' stadgar ant0go.s, och styrelse- anstalterna med belopp, varom k. m:l ph framställning av förbundet framdeles vill val förrättades.
Till kretsens ordförande ut- sågs fröken EIlen Kleman.
Ovriga oirdinarie beduta.
Dragningen i lotteriet skall aga rum den medleinmar i styrdsen blevo fröken E k a Ek.s.tröm, .fru Alma Faustman, fröken Ev.a 15 septerniber 1923.
FröBerg, fröken Ingrid Hamna~berg, fru.
.
HERTEIA 1 39.
- Leonora Kristina Ulfeld.
En kvinnoprofil från 1600-talet.
S torhetstiden har att uppvisa mAnga betydande kvinnogestalter.
Vad sär- skilt SkAne och Daninark beträffar torde f &amp; av dessa .nA upp till en s ' A hög plan som Leoiiora Kristina Ulfeld, konunga- dottern, som tillbringade över fjärdedelen a v sitt liv i fängelse.
Tiden ' var ond och omkastningarna i Danmarks historia voro svara.
I ' icke .ringa inan .kommo ' dessa ocksa att inverka pA hennes öden.
I minne av att i Ar den 22:dra juni trenne Arhundraden förflutit sedan hon.
föddes, kan det ha sitt stora .intresse att.
.
om henne nagot berätta.
I likhet.
med vad - vi ovan antytt: vhr Leonora Kristina, som hon gemenligen benämndes, dotter till konung Kristian I V av Danmark med .dennes ' bekanta maka Kristina Munck.
Det berättas att hon.
var den mäktige konungens mest.
avhiillna dotter, vilken han gärna iilskade att se i. sin närhet da sorger ' och bekymmer plA- gade honom.
Konung Kristian var, som vi kanna till av historien, en av Danmarks förnämsta monarker som bragte sitt rike till samma iira och anseende som grann- landet Sverge, vilket da stod pA höjden av sin storhet.
En viss tävlan.
gjorde sig i detta avseende gällande emellan honom och den svenske Gustav Adolf.
Dottern erhöll en synnerligen vArdad uppfostran, och vid femton Ars Alder blev hon förmäld med en av Danmarks framsta riddersmän och stoltaste ädlingar, den i.
Nordens histo ' ria sa bekante Corfitz Ulfeld.
- Denne tillllörde en gammal att, vars sliiktlängd börjar med herr Anders Ulfeld till Koxebölle Fyen, vilken levde .under drottning Margaretas tid.
Corfitz var son.
till rikskansleren Jacob Ulfeld A Egeskow, en gArd, som ävenledes ar belä- gen p &amp; Fyen.
Han hade erhiillit en sar- deles omsorgsfull uppfostran.
Efter att .ha genomg$tt Sorö skola reste han över till utlandet; där han vid .tysksi, .italienska .och schweiziska universitet fullbordade sina studier. '
Aterkommen hem 1629 er- bjod han konungen sina tjänster och blev därvid utsedd till.kammarjunkare vid den- nes h0.v ..
Under sin, tjänstgöring d i r vann han den unga konungadotterns hjärta.
Den.
O oktober 1636 firades bröllopet.
Strax föriit hade han befordrats till riks- rAd och paföljande år utnämndes han till stath6llare i Köpenhamn.
Allt tedde sig s&amp;lunda för.
det unga paret synnerligen lyckosamt, detta helst som det uppges att den unga bruden med 36,000 rdr be- talat sin mans skulder, vilket skett där- igenom att hon försalt sina juveler.
Det dröjde emellertid icke länge förr- än lyckans- kastvindar började visa sig,.
Till stor del var han ' diirtill själv orsak.
Efter att ha Aterv2.int fran en beskick- ning till Haag, där Ulfeld och hans gre- vinna rent av emottagits som furstliga personer och dar den senare fött honom .en son, soin till minne av den märkliga resan kallades Leo Belgicus, tog han i en rätteghg parti emot den gamle konungen.
Delvis kanhända han hade sina rättmätiga orsaker härtill. '
.
Denne hade niiniligen latit &amp; tala sin ge- mAl, %en förut omnämnda Kristina Munck, för trolöshet i iiktenskapet, vilken sak p5 sin tid viickte ett oerhört uppseende i Köpenhamn.
Det märlrliga inträffade, att cnder denna ratteghg stod den ene av ko- nungens svärsöner, Hannibal Sehesteclt, som Alilagare och den .andre; Corfitz U1-.
feld, som försvarare.
Historien vet i ~ m - tala att efter det saken behandlats pa rad- huset och de bada förnäma herrarna utan- föi- detta sammanstötte, rAkade de i sa- dan ordväxling, att de gingo löst pA var- andra med viirjorna.
Genom ingi3pande f r h ntgra andra adelsman- blevo.
de &amp; t- skilda.
Man bör emellertid icke lagga herr Cor- fitz nagot till last för det han tog svar- inoderns parti i detta celebra.
nial.
Sna- rare Mr ' da den av svärsönerna lastas, son, i avvaktan p &amp; kunglig ynnest lat sig förmas att uppträda som ilklagare.
MzL len Ulfeld- och Hannibal ~ehestedt grund- ' lades emellertid .en ovänskap, som den- nu Alderstigne konungen icke förmadde bi- Egga och soni längre fram ' blev- en orsak till herr Corfitz ' fall.
Efter det Kristian IV avlidit ' och Fredrik I II tilltritt regeringen blev spinningen för varje dag allt störfe.
Det berättas ocksA att ~ l h d visade siirdeles ringa aktning fiir den nye regenteii.
Samma dag som dcnnes kröning ägde rum lat han nedriva den arepoft, som Iiöpenhamiis borgerskap uppfört, detta därför att denna icke skulle f:?
pryda drottning Sophia Anialias krö- ningsfesl, som var avsedd att äga rum ps- f5Uande dag.
~.fott " inben skall.
ock se- dan dess ha varit Corfiti Ulfelds och .hans geinf4ls hstskabte fiender.
Ulfeld förfogade emellertid över ett ' högst betydande och inflytelserikt parti VQ danska hovet, varför konungen icke; !irekt vagade stöta sig med honom.
Emel- lertid blev han samtidigt av en kvinna vid ii; imn Uina angiven för att ha traktat efter konungens liv.
Beskyllningarna blevo vid ~.ifFentlig domstol vederlagda, och den som utspritt desamma fick med livets förlust sima sin lösmynthet.
Men Ulfeld beslöt samtidigt att lämna landet.
Nattetid for h:p; i genom Köpenhamns Norreport, till viilien han själv hade nyckeln, och.
begav sig därefter med gemAl och barn fi ett vid H Zi ' singör liggande fartyg till Holland.
Hiindelsen väckte lika stort uppseende som den nyss förut avslutade processen.
&amp; !I skandalen skulle bli större.
FrBn Nt~clerländerna begav0 sig herrskapet U1- fcld till Stockholm.
Mottagandet av drott- i h g Kristina blev det hjiirtligaste.
De bada kvinnorna lära ha sympatiserat val ni&amp;i varandra, begavade som de bada vom, och Ulfeld, vars - egendomar blivit b:wgda med kvarstad i Danmark, tillde- mh.ss i gengäld amtet Barth i Pommern att klruka och bebo, Dar uppehöll han sig rnc cl sin maka da drottningen lämnade h i t ie!
Sel uppges att nar Leonora Kristina IJI- fejd anlände till den svenska huvudstaden iippenbarade hon sig dar i liarl ' liläder och att hennes barselsäng strax därefter mA- ste baddas pil det kungliga slottet.
För Iiirda sysselsiittningar visade hon intresse, och under uppehallet i Stockholm lärde hoii icke allenast spanskan utan hon över- satte iivenledes Atskilliga böcker fr4n detta spitlk.
Ulfeld befann sig, under kriget ined Danmark 1657 i SkAne, dar han p &amp; alla slitt arbetade för att den skanska adeln
skulle underkasta sig Karl, Gustav.
I tan staclc ihjäl öyersten i dennes egen vagn.
de mörkaste fiirger mfilade han tillstfindet Under ffingensliapen pH Bornholm sWte i Danmark: Det oaktat lyckades h+, na- turligtvis .geno.in ingripande frfin svenskt U !felds.
.rymma.
Medelst söndersl !,urn.a hall, att vid f r e d s d ~ t e t utverka aterstal- I.; ik.,rm .Iyc; kades de hissa sig ut p8 borg- landet av sina gods och - förlan.ingar fös Ii-, ohden, men blevo d5.r .iippt.5ckta och .in-.
a.a.t-ta i ett I~firdare fiingelse.
.Greven ville den skada samt f+et att i .Danniark nied G: \ g6ra slut pA sitt .liv, inen det berattas sin genial bosiitta sig.
Efter fredsslutet uppmärksammade icke att den trogna och mocliga makan, den konungen av Sverge herr Corfitz pA - ett i alla avseenden Idoka och .uppoffrande siitt som denne beräknat, varför han ocksfi kvinnan, avstyrde detta genoin att för naken upprepa den latinska versen: vande sina tankar mot det gamla fiidernes- landet.
Han inlät sig i förbindelse med Rebus in adversis facile est clt parti, som; syftade att bringa Malmö contemnere inortein, Fortius il1.e facit, qui miser och jamviil hela SkHne Ater under danskt esse potest.
valde.
Hqn qcli hans hus i namnda stad, vilket aJlt f o r t f a r e d e kvarstAr, stalldes PEHR JOHNSSON .. tinder bevakning.
Det miirldiga intriiffade nu, att under riitteghgen förlorade UI- feld talförniHgan, sfi att hans sak fördes av grevinnan.
Han blev ocksil frikand, Pd begäran införes detta meddelande från men Ulfeld, som viintat en annan utgRng fru Ann Murgret Holmgren.
i affaren, hade dessföriniian lyckats fly P r e p d r i k l a - B.
r e i n.
e r - F ö r ~ b u ~ n i d e och T S v - c a s k L: ' I&lt; v i n n o r s .M .e .d b .o r- ur landet.
Han begav sig n u med sin fa- g a r f ö r h u n: d asro grenar på samma trad, milj över till Danmark.
Dtiï blev han överskyggande var ' sina, deliar av kvimood- tämligen snart med sin geniAl fasttagen kingens arbetsftitt.
Varje nytt .sirott på Idesa. '
och insatt p &amp; Han~merslius A Bornholm.
grenar visar triidets rotstyrksr och .bådar ökad r5ckvi.dld för grei-mma.
Under fAnger~skapen dar ledo de bada Nar en .ny F.-3.-F.-krets eller en ny niycket, detta icke niinst pi3 grund av S.
K. M.-av.ddning bilid:i.s,, så innebar det kon~nienclantens r h upptriidande.
Det ett gliocljande hopp on1 ett nytt och livak- var en överste vid namn Fuchs, och det tigt kvinnosdtscentruiii med stora niöjlighe- beratlas att vid ett tillfalle, dd grevinnan ter .alt väcka, gagna och s ' aiiimanhiilla h i n - Crlfelcl förebradde honom hans o l h p l i g a nor.
S.
K.
IM.
har icke stktt siii, 411dre syster upi~tradande, blev lian sa förbittrad att efter I .arhetsiiit siirsltilt på landsbygden.
han emot henne drog varjan.
Men hon Del:: har I~il.da.
t 17 1~okaInvideln.ingar ~ntai1ilige.n ryckte i hast loss en harnal, med vilken, i Alby, Elfro.s, Eskilstuna, Hjo, Johtannishus, hon parerade, varvid lian skanides.
Cor- Järpen, Klipplan, Lilnsall, Mörsi.1, Ronneby, fitz Ulfeld hainnades emellertid.
sedermera Stockholni, Surte, Svan5 bruk, Sveg, Sölves- borg, Toliiidikla, V ' ein !clnleii sm1.t, tills vidare detta.
DA Ulfeld efter sin sista flykt fran konunittkei.
i Filon, Fmiäsdden, Hedevi.ken, Danmark förnaiii att Fuchs var i Bryssel, Lilllieri.tlivl, Lju.sniedd och Tamlas, - ur vilka sande lian dit en sin son, som mitt pfi ga- inöjl !ig,en lo~I~x1,avdel~ningar kunna uppstå .. '.
De två förbunden.
, '
14.2 HERTHA Från andm ha31 ha beskamida 9öften om lo- kia9avdelningar ingått varom meddelande framddes .skd ges.
Genom gåva ur en fond h &amp; S.
K.
M. var$ i stand att anoadna foredragsturnéer till 10 itälleni J 4 m t l a n.
d och 26 i ~ H; a r - j e d a - len.
I sådanla avsides bygder d,är; samfärd- seln med ytterväd~d~en ar ~besvärl.ig, &amp; ar äro +vinnorna rörande tacksamma när * de f &amp; en smula po.pulär .sarnhällskunsk.ap m. m. och det skänker &amp; dem en uppfrisk9nde gläld ' je att kanna sig .st &amp; i kontakt med kvinnor i det övriga landet.
Om S.
K.
M:s ekonomiska resurser e j vore så små, shde adet just p &amp; den norrliinldska landsbygden goda ~f6rutsiittningar akt lycktis i sin mission.
An så Piinge .kan man h r a d~ömma fagra drömmar om vidsynta ocli frikostiga givare läven .till detta .förbund.
A.
M.
H.
Notiser från ~ e d v i g Charlotta Nordenf lycint av Hilma Borelius.
(Svenska kvinnor.
I I.)
J.
.4.
Lindblads förlag.
Det är en ny värdesZttning mindre av diktarinnan än av personligheten, som Hilma Borelius ger i. sin bok om Hedvig Charlotta Nordenflycht.
De psykologisk^ synpunkterna ha framför allt intresserat henne, hon har studerat dikterna som ett själslivs dokiiment.
Det för hennes tid enastaende värdet av fru Nordenflychts inspirerade lyrik har litteraturforskningen alltifrh Atterbom villigt erkänt.
Hennes personliga utveck- lingshistorias nianga problem ha ej i sam- ma grad intresserat den, och det ar fram- för allt dessa av föregaende forskare mangen gling med en axelryckning eller ett löje avfärdade problem, som Hilma Borelius inriktat sig p8 att söka lösa.
Fru Noïdenflychts religiositet har förf., delvis i ansluthing till Albert Nilssons undersökningar, ingaende belyst.
Hon. \ iisar hur diktarinnan genom sin make Fabricius starkt paverkats av mystiska och pietistiska fiskadningar och i dem .funnit nya inspirationskällor, men p &amp; samma g h g instinktivt reagerar mot vissa tyska pietistiska shgförfattares osmakligheter.
" Där det religiösa slog in P det erotiska, dar var hon icke med. "
Vad kärleken till Fabricius betydde för - den unga Hedvig Charlottas utveckling har förf.
vackert framstiillt i ljuset av badas dikter.
" Dygden ", d. v. s. p &amp; var tids sprak ungefär riktningen mot det ideella, som diktarinnan redan i tidiga Sr blivit lard att vörda, tog nu för henne en levande och älskansviird gestalt, och hon smakade, som hon själv säger, sötman av ' %inskaps ljuvligliet ".
Ännu klarare röjer sig dock förf:s psykologiska blick i skildringen av hur sorgen tvingar sjalens djupaste källsprång i dagen ocli inviger den i självvald isolering med förtvivlan kampande unga änkan till diktarkallet.
Den i mycket nya belysning som förf.
tack vare ingaende forskningar lyckats kasta över fru Nordenflycht i förhMan- de till hennes samtid inom och utom Sverge, till Tankebyggarordens medlem- mar, till Dalin - ett förhallande som föga hedrar denne senare - kan här en- dast antydas.
Högt tippburen av den för svenska vitterhetens odling entusiastiska krets, där hon ar medelpunliten, och förd framat genom tankeutbytet inom den, drages hon p &amp; samma gang med av tids- riktningar, som i grunden äro henne främmande, och hennes medvetna vittra stravan blir, som förf.
riktigt anmärker, " tiI1 f ö r f h g för hennes skaldegAvns ur- sprunglighet. "
Hur lidelsen och sorgen pli nytt rörde upp de djupa källådrorna i fru Norden- flychts sjal, har förf.
i ett sista i sin kon-,
centrerade - knapphet patetiskt och.
gri- pande.
kapitel givit inblick i.
" En bä- vande, lidelsefull lycka uttalar sig.
i det enda brev fizan henne till Fischerström iri känna till ", säger förf.
och.
citerar nigra sällhetsberusade, passionerade ra- der, som lata ana den oundvikliga .och olidliga smärtan av upptäckten att hon inisstagit sig pa föreniilet ' för sin kärlek.
Inför fru .~ordenflychts sista dikt, " Hil- dur till Adil ", en dikt som ä r " icke fan- tasiverksamliet utan skälvande liv ", av- star förf.
f r i n analys.
" Det.
förefaller som ett helgeriii att räkna ' Hildurs ' sfor- lilande hjiirtas slag. "
.
Hilnla Borelius ' psykologiskt hillna och varnit sympatiska skildring av fru Nordenflyclit hade bort sluta med detta djuptoiicinde ackord.
Den följande i och för sig onödigt skarpa vidriikningen med tidigare skildrare stör i detta samnian- hang.
En inledning eller efterskrift hade vii1 dodi seriens mHhända för ett av sil ingAende vetenskaplig forskning buret ar- bete \ räl snäva snitt medgivit; där skulle en sadan saninianfattning av i själva bio- grafien antydda oindönien kunnat vara $, ' a sin plats i stallet för att den nu pres- sats h o n i ramen för en bild, som Imde verkat starkare iitan den. '
S. L-D.
6sterliandska noveller av A ~ w m Illcc- ria Roos.
Albert Bonniers förlag.
Flertalet dessa?
noveller har tidigare publicerats.
Nar man nu far höra att novellsa~iilingarna T y s t a d j LL p, P r i n- s e s s a x L i-H a n g-T s.
@ och S y s t e r D i o n e: vari de ingingo, samtliga äro slut i Bokhandeln, blir man författarinnan verkligt taclrsarn för att hon sammanfört och ater iitgivit dessa ljuvt rena ' och ädelt iitformade berättelser, i t vilka gedigen kunskap i förbund med inspirerad vision ger en siillsamt betaginde färg och stiini- ning.
Den lidelsefria, lugna berätterskan tar läsaren omedelbart, utan varje annat tvhgsniedel än sin egen fullkomliga be- kantskap ined osterlaiidets viisen och h7, in i osterns v5rld, dar hon 18ter kwnda, sidap - artusenden tillbaka döda gestalter &amp; e r u p p h -.
eller - a v egen intuitiv kraft sltapar m-änskor, som dar äro hemma.
' Det vore olämpligt att söka göra nileon upprakning av " de bästa " av dessa novel- ler, de rada sig efter varandra som pär- lorna i ett ädelt pärlhalsband förhöjande yarandras varde.
Men av de fyra nya berättelser, som lagts till de förut kända, vill jag dock nämna den underbart givna synen.av S t e n e n s o i n.
s t a n n a d e.
I monumentala linjer tecknar sig farao- nens bild framför jiittestenblocket soin släpas.
+v hundraden slavar fram p &amp; hans bud - och pil hans bud lämnas övergivet vid viigeii, i hans sjilvbesinnings stund.
E. E-x.
Martha och Maria av Arcna Lenah Elgström .. Albert Bonniers förlag.
Aven denna ' bok ä r en samling av till större delen förut publicerade iioveller, dessa dock icke tidigare i bokform utan i tidskrifter och andra periodiska publika- tioner.
- Anna Lenah Elgström ar icke den episkt lugne berättaren.
I hennes n o ~ e l - ler skiiher ett jag, nästan till Bristning fyllt av Ichslan a v den 1id:indesumiiia som tynger världen och vilken hennes diktarfantasi tar iipp till utformning i de skilda gestalternas öden.
I själva ver- ket fragar man sig oni inte den saniniaii- pressade.
tragiken och den dramatiskt starka effekten i Anna Lenah Elgströms noveller peka pa dramats form som den givna för hennes diktning.
Pafallande iir ocksR hennes - styrka i att skapa fram liiaiiskor rent till det yttre skadbara i handlingsmonientet.
Det ar en fantasi- ens stora insceneringskonst, som tvivels- utan riicker till för och skulle f3 sin full- goda utlösning i ett tilliimpat .sceniskt diktande.
Som beratterska hHller hon lasaren fAngen i ett kanske.
för starkt, patosfyllt grepp, nian skulle önska vila en stund vid tvinningen air berättelsens tråd.
Men hen- nes rika fantasi a r betagande, och hon iir och.
förblir den genomskfidande diktaren, '
HERTHA 144 .. som pejlar ner i viisendenas djup och läser ut vad som där gömmes av utom- världslig aning, tro och längtan.
E. K-N.
.Nyckelknippan av Elin tvugner.
Al- bert Bonniers .förlag.
Detta ar en - tred; je bok a!
samlade, mindre saker.
Och jag känner ingen för- pliktelse att tala om den i sin helhet, man har reda på Elin Wiigneq h d &amp;.
Men jag inaste saga, nagra ord om D i v a n, s o m a l d r i g d o g.
Det ar den sista lilla berättelsen, endast elva sidor lang.
Men vilken fulländad Elin-Wagnersk pennteckning i r den inte!
Fattighjonet- filmdivan, käringen,.
som tror att hon sfilt sin sjal at filmagenten, som snusar och " nubbar " och lever - stort p3 fattig- huset p &amp; syndapengarna, som filmsucc8- sen inbringar, men som int,e törs dö för att hon ar s &amp; förbistrande innerligt rädd för att hamna i djävulens vald.
Hoii hade det ju s8 rent orimligt bättre än alla de andra, sadant ska nian val betala för!
Bland de mariga drApliga figurerna i det Elin-Wagnerska bildgalleriet har fat- tighjonet Kajsa Fast .sin obestridliga framskjutna rangplats.
.
tidsstudier av Alfred Jensen.
- Tess a w sl) aktenr dWrberdlle, En renlijiirtad, 8.kta kvinnas roman sanningsenligt befiittad av Thomas Hardy.
Orers&amp;ttning fr$.n eng- elskan.
Andra upplagan.
- Prinsessan mar sig.
Roman av K.
G. Ossiannilsson.
- Svenskt b o k (M y l l a n s k r a f t e r).
En folkdikt i tre akter av Ivar Ihor Thun- berg.
- Erik .Stjemes idyll av Mathilda Malling.
- Martha och Maria av Anna Lenah Elgström.
- 6sterl %adska novel- Ber av Anna Maria Roos.
Brända skepp av Ernst Lundquist.
- Nyckel= h i p p a n a.v Elin Wagner.
Skioptikon av Uno Eng. Em bok om goda gran- mar av Stina Aronsou.
- - - J.
A. Lindblad: (Clari-Mde, Berst- telse av Ernst Zahn.
Översiittning ax Hugo Hultenberg.
- WedGg CRnaal~tUa Morr- deasfRy&amp;U av Hilma Borelius.
- F f i a ~ ~.
~ ~ e - larem Beriittelse av Kaia Bruland.
Over- siithing.
Andra uppla.gan.
Evang.
Fosterlands-stiftelsens förlag: L m p m 3 Rnnmi8 l koll hm^.
Berattelse från Bohusliin av Carl Fr. Peterson.
- Vaic- kelsetkidsr av Efr.
Rang.
- Hunm Albra= linam blev ~a4MHF1rdig~ En bibelshidic av - ~aann~e~menksmhe~enn homm D e mrnigass ff8rbanrmd av Knut B örk.
Axel Påhlman.
- Livsbilden f f r b IEafiUrsa teckniade av - K&amp;~b&amp;@dkU~Ito Berat- av Amy Le Feuvre.
Oversilitning av Lybecker ... - Kriiatena vtk &amp; liv av Elsie Winqvist telse Axel Ludvk Hope.
Oversiittning av E. Beskom.
- M a i ~ e n o De baltiska kristnas lidan- des v @ av O. Schubert.
Oveïsiittning.
- VArsrtdd 3 bdemennkenno Norrbottens ar- Albert Bonnier: p &amp;.
R O ~ B B ~ Q och P W I S betsstugor 1903-1920.
Av Elisabeth Cur- Habsburgs nunimen.
1C.ultUi.politiska nu- telius.
Förra delen.
E. K-X.
Insanda böcker Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av ~ ~ n e d ~ k ~ - ~ r e m e n - ~ ~ ~ b ~.
Redaktör: Ellen Kleman.
~ö; bundsmedlemmar erhålla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prenumeration byrdh, M K i l ~ a l i p e r p ~ g a U ~ ~ sker.
direkt genom Fred~sa-Biemer=Fb~bnnmollets SUo&amp;hoh.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- år kr.
1: 90.
Lösnum- handel.
Pris för postupplaga: ' /, år kr.
6: 50; ' lB år kr.
3: 50; mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan r&lt; Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expedi-tionen: kl. 17-4 vaije söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62. '
PALSA Riks Norixx 2 r: l Alin:.
1 i 3 85 STOCK.
H O L M PJ~LSVAROR.
AV ALLA SLAG - 1 Selma E I -!
- Cheviotskjolar, K1:sddes- kjollar Sidenkjolar Chavia ts-Klänniimgar - - - -.
Billigast direk å S t ockh olms Kiiolfabrik Malmskillnadsg.
9, 2 tr. - - - .A.
T.
474 R.
1 '.
121 46.
BRODERIER.
a KONSTVAV~ADER~, MATERIAL.
.
OCH RAD T PABORJADE ARBETEN VID INREDNING AV '.
.
, VANINGAR ATELIER.
FUR 4 0 B E L i N L ' A G N I N G I Dr. ELI IV B ECK ' MAN Hetlwftinstitut 1 ' Hetlufl; Diatherrni, KonstgJord hUglandssol, Massage.
Rti~mintiuni, gikt, nervsmartor.
lotiiitgjiitnirignr och - ~tc ?lhett ?r, frostskador och borjande. -- - i~ltlt:rtlv~ii~branci, d 1 r: i.
kraftnedattning etc. ~arnhus~zstan 12.
Vardagar hals &amp; J..
Allrn.
BI-.
45 52.
Under sommaren i SödertniJe: Vard.
U.
.Tel.
1250..
.
.
I
Unge:rskoma efter kriget., Av Julim Gerety.
- Nya F.-B.-F.-betsar.
g - .- - De tv &amp; förbunden.
Av d.
M.
1.1.
.- -- .- .- -.
.
q ' - EN EKONOMISK .HUSMODER BORTS L O S ICKE ~ I ON.ODAN KROMA HlTeeo ' ' EN KRORA PIT-, Liksom även SVISA GR#DD för bordet, stekiling och bakning.
Samma otSvertr8ffade kvalité som före krlrtldtm- - - - L Stockholm 7927, Tryckcri-A&amp;.-Bol.
A *.
