# ID: svediakorp-per2815
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,888
# sentences: 668
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-.
.
- &gt;-.
.z- I.
" C ...
- .- %.
- .. -----: L-.
.
.
.
= V - -:.
.
- - -:: - - -.
- --.
L.
- - .z;.
r:.
.
-.
: ..
. -- L.
--- e= - -.
- - - U: - jyt.;.
; €:e3 ...
: i+.
.
,.
.
- -.
w e -.
; i.l&amp;gy.
- -- J -- &lt; !&lt;-iz - s.
- 1- .-. --., s -:.
.
-.
;: i&amp;~ * &gt;.
ii i.:: i~ar:~r;:: i&lt;~+~ ?cfa~&amp;$~~ -.
t.
, y&lt;:; -; --.
: - pL:; - i.
+y.&amp;z-
.
OKTOBER 1921 Valen och De första.
.
v: ' 8.
.- ' m '. '
.
.
...
...
b e t h T a m m, - 4gda O s t l u n d, Ber- t h a W e l l i n, N e l l y T l i u r i n g äro " namnen pA de nu valda f e m kvinnliga representanterna till 1922 Ars riksdag.
Av dessa, tar Kerstin Hesselgren ensam plats i ' första kammaren, de övriga fyra höra andra- kamniaren till.
Kerstin Hesselgren, Stockholm, av del liberala iartiet, i r genom sin ställning som ?år f6rsta och end?
kvinnliga yrkes- inspektör och p &amp; grund ' av sin omfattande sociala verksamhet i övrigt tillräcklig4 k5nd f$r att inte behöva nir&amp;ye - presen- teras.
för denna tidskrifts läsare.
, Elis+eth.
Tamni Ater,, oc @ hon .Zillhii- rande det likerala partiet; ar, ett nanin tro- ligen mindre kant utanför den narmaste kretsen för hennes direkta verksamhet.
Den duglighet.
.
.
.
hon.
.dar.
Adaggl ?gt, - ...
.
som - - för-.
valtare.
och brukare av ett stort gods,, har emellertid .redan I .hennes hemtrakt, Ju- iita, öppnat.
vägen .till .en- hel .. del ' förtro- endeposter för - henne.
Under fyra - Ar har Iion suttiti som .. ko.n~munalnämndsordfö- rancle i Julita,, tills.
hon vid senaste lip-.
slciftet.
avsade.
sig.
.
.uppdraget; .do~k- .. sitter hon .kvar i nam.nden, som.
vice .. o- förande.
.
Hon .4r.
.vidare ordfömnde i styrelsen för.
proainsiallakaredistrikt,.
leda.
Julita extra.
I i ha begatt vart forsta politiska val, och fem kvinnor komma ' att ta säte i den blivande riksdagen.
Det har ingenstiides konstaterats .att kvinnorna ställt sig likgiltiga till sina nyii rättigheter.
De ha i en iiven i jamförelse med männen god procent deltagit i valen.
Det liela försiggick för övrigt ' nog .SA ' still- samt, det var inte mycket känning av a t t.
niigot nytt och niiirlcv5irdigt var pA fiirde.
Den 16 - september i Stockholn~, liksoni valdagarna i landsorten,.
var mest, en dag s o y alla andra, det ligger nu en @ ng.
inte- för svenska lynnet att göra affiir av.
e n.
avklarad sak.
Den sköter sig i allmanhel helt lug,nt.iitan vidare.
.
- Vad som gömn7er sig innanför och iinder ytan.
vid ett tillfälle som detta ä r icke g t t att säga.
- Giyetvis betyder denna först.
.politiska .valdag för massor av kvinnor nAgot ' som sätter miirke, i.
deras,.
liv,.
Realiteten i den med männen jam- hordiga stillningen.
inom.
s~inhället.
har i yttre niiitto.
genyin den.
kommit till.
synes, qch inom kvinnorna själva miiste detta, ratten.
att vara med, kalla.
fram en berat-.
tigad sj~lvständighet.skansla.
som i.
och-.
för sig ar styrka och utveckling.
.
K e r.s t.-i n.
H e s s e l g:r.e.n;.
E l i s - a -.
H ~ T 4 E.
. '
.-.
.
.
mot av lands tinget, av Julita fattigvArds, styrelse, av Flens lasarettsdirkktion m. m. Agda Ostlund, socialdemokrat, hör til!
de niest kända namnen inom den socialdemokratiska kvinnovarlden.
Hon liar visat sig starkt socialt intresse- rad och verksam, är bl.
a. ledamot av fattigvLirdsstyrelsen i Stockholm och till- hör aven styrelsen för Sabbatsbergs- ock Rosenlunds Lilderdomshem.
Bertha lirellin, högerns kvinnliga repre- sentant i ~ n d r a kammaren, har sedan hon lämnat en femtonarig befattning som sjuksköt&amp;ska ägnat sig At - filantropiska varv, franist barna- ock f~~ttigvk-d.
Sedan 1912 är hon medlem a \.
Stockholn~s stads- fullmaktige.
Nelly Thiiring, socialdeniokrat, ar göteborgare och en av partiets verk- samnia krafter.
Under aren l 9 1 7 1 9 2 0 har hon varit ledamot av Göteborgs stads- fullmäktige.
Hon iir till yrket fotograf.
Detta ä r listan på d e f ö r s ta.
Den ut- gör en stark förkortning av de vid valen uppsatta kvinnliga kandidaterna, men detta var ocksa att viinta.
Några minnesord.
tt ha ägt i sin krets nagon som kom- mit i personlig beröring med Fred- rika Breiner iiï i och för sig en vinst med nagot av historisk nimbus över sig.
Nar denna gatt ur tiden iir det soin om länken mellan det gangna och det narvarande brustit.
L i l l y E n g s - t r ö m var en sadan sammanbindande länk mellan tvenne tidsskeden.
Hennes deii 24:de sistlidne september inträffade död lämnar därför efter 6 g en tomhet, innebärande na60t mer an den rent personliga förlusten.
Ty lian man ej säga att med herme en hel tidsperiod gatt i graven, den sociala ge- nombrottsperiod som sett födas den nutida med.
full.
medborgedig ratt och makt ut- nistade svenska kvinnan?
- Lilly Eng- ström ' var en god representant för vara föregAngskvinnor.
- E n typ och, vad som mer ar, en personlighet.
FIur gärna brukade ej Lilly Berätta om sin uiigdum och den hänförelse varmcd iion och hennes medsystrar hiilsade den i:ga tid som med 60-talet brutit in över kvinnornas viirld.
Den makt som Iieter k u n s k a p skiille aven kvinnoslaktet f3 tilliigna sig.
Den nyöppnade Ifiroans.talt, &amp; är ?e blivande ungdonisledarinnorna fostrad.es till sitt nnsvarsfulla kall, blev för dessa niistan ett tempel, dar lasor och skolpensa ägde nagot av lovsangens glädje.
Det var en entusiastislr skara.
denna första lippsattning av lararinne- seminarieelever.
Bara det att lara var en fe ' st.
Utsikten att bli nagot, att göra nytta A
Engströiii 11ah rika tillfallen att utnytteja.
cicniia sin rnedfödda iiloderskänsla.
1 hunclr; ital kunna liennes döttrar rak- nas, ty som sadana betraktade hon alla dessa sltolfliclior, som i en aldrig sinan- de ström, ' - gknerati0.n.
efter generaiibi, passerade genom hennes 1i.lassrum.
.
: Dc- ras ödeii, sedan de Itonimit ut i livet, Eiiljde hon, sa vitt det var möjligt, med intressekd upppmárksamhet, de ' ras namn o c h niisikten glömde hon aldrig.
Dvt finns ingenting iner trofast an en ' a i des- sa akta gamla lararinnors minne.
Har en annan episod ' i Lilly Eniströms livshistoria, so111 Iion g a m a erinrade ' sig.
Det var den morgon, anno 1889, tidigt matte det h a varit, före fösrsta lektions- timmen, d &amp; Ilon uppvaktades av tvenne framstliende r n i l i g a repesentaiter för Stocltliolms frisiiinade liiger,.
komna för.
.
at t lyckönska huvudstadens första kvinn- liga sk~lriidsledaniot till den nya vardig- som mer.
speciellt kunde rilinas till lieten: Kvarten .förut hade Osternialms f&amp;-sai~ilin,os.
skolrAd efter en langvarig " tant Fredrilias.
flickor ", ' f rBgan, " vcni den langa flickan i den B15 garibaldi- debatt .och inHnga hetsiga didkussions- slijortnn var? "
inliigg a v, det sainliällsbevarande opposi-, Den 1Anga flickan inaste fram, göra tionspartiet gjort detta uppseendeviic- sin blyga reverens och taga den beröm- ltancle inval. '
d: ~ fiirfat tarinlims fina lilla barnahand i Det var ett evenemang inom kvinnor- sin.
Det var det historiska ögonblicket.
nas lika viil som inom Stocl&lt;holms ad-.
i Lillys !iv.
Den goda sierslran Iiade sa- ministrativa viirld, och SA blev Lilly h g - ' kert nnat; att i denna blyga, nagot tafatl strom, utan att ha efterstriivat äran, en.
glingliga unga seminarist, ined det tryg- banbryterska.
ga, förlroeiicleiiigi \ rande visendet, fanns NLlgon ini.tiativtagerslia och slrapare av virket till den kvinnotyp hon skattade nya ideer, ej ens inom det som var hen-.
.
S? '
I högt, " &amp; e n a n d r a m o d e r n, vAr- lies.
egentliga oinrade, skol:in, var Iion darinnan, lararin.rian, fostrarinnan, SOIF vii1 icke.
Men hon var en utmärkt ar- 6 % nr mera .nioder, an den som b i r beterska och agde ett vaket förstaende namnet. "
f ö r.
de idéströmningar som, följande ut- Och under sin .IHnga levnad, agnad A t vecklingens lag, arbetade sig fram i tiden.
St:iteiis Norinalskolas tjiiist, har Lilly Hon var en pedagog till liv och sjiil, men för sig i livet en lycka.
Det andligt fri- görancie i den idé, soni uppbar den unga institution de tillhörde,.
var den drivande kraften i alla deras strävanden.
Ideellt &amp; h Iii @ satte de sitt niil).
Det var.
i seminariets första proviso- riska 1ol; al Lil !y Engström s5g redr rika l 5 r e k r.
Som Bekanta var.
statens n ybil- dade seminarium för lararinnor ett av de.
giiitljeiimiieii som ' spred solslien över rnliinsel!
13remers senare levnadsar.
Hiiï sfig hon ju tanken " llerthas Iiögsltola " i förverkligad gestalt.
Ofta lxukade hon besökn skolan, stilla, iakttagande, som Iieiines satt var, fuljande lektionstiinmar- na, gliidjalicle sig at framstegen och .. stiil- limde, sin wn:a trogen, denna ungdoms horoskop i ' den ljusa framtidens tecken.
Sh IIMIC hennes på en gang niilda och djupgRende blick - Fiistats pA Lilly, en av de yngsta i.
' skaran; och en dag stalldc 1., m.
.
till ett par de iildre kamraterna, ' ' '.
utan pedanteri, en det goda .,gamlas för- fäktare ' utan att vara trang, en represen- tant för det pA en rik livserfarenhet grun-.
dade sunda förnuft, varav mänskligheten i alla tidsAldrar och samhällsläger sa i hög grad har behov.
Det var dessa mer gedigna än briljanta egenskaper som gjorde Lilly Engström till en sa eftersökt och mycket anlitad medlem av styrelser, föreningar och kommitteer.
Därtill kom det för henne egna, den gódmodiga, träff- sakra humor, varmed hon förstod att krydda sitt tal och som ofta förskaffar den anförande mer gehör än den form- fulländade vältalaren.
Under sa gott som hela - Fredrika Bre: mer-Förbundets tillvaro har det haft för- m h e n att räkna Lilly Engström .bland sina styrelseledamöter.
I skol- och upp- fostringsfragor, vilka givetvis oftx före- komma p &amp; - en stor kvinnoförenings pro- gram, var hon den sakkunniga.
Den bokkommitté, som under nära 20 Ars tid med god frarngiing verkade för barn- ocli ungdomslitteraturens reformerande, ledde hon med aldrig slappnande nit och in- tresse, ända till dess varvet kunde anses vara slutfört.
I oandligt manga andra viktiga förbundsärenden lade hon in sitt tungt vägande, lugna och besinningsfulla ord.
,.
.- Sa kom röstrattsrorelseri och lade be- slag p &amp; var kvinnointelligens ' basta kraf- ter.
självskrivet blev Lilly Engström en av dessa som aktivt tog del i arbetet, även om hon.
ej blev en av de ledande röst- rattskvinnorna.
SA nfiddes malet om h på .andra vägar an dem som sakens goda vänner och be- friimjare tänkt sig.
Helt visst hade Lilly Engström sin valsedel klar, nar det nu pfi det yttersta i dessa dagar gällde för Sveri- ges kvinnor att för första gangen vandra till valurnorna.
Men den vandringen fick hon aldrig.
göra .. En annan, ännu mer betydelsefull fiird, var för henne utstakad.
Sedan ett par Ar hade åldern börjat göra sig märkbar aven.
hos denna ro- busta, kiirnsunda natur.
Den högväxta gestalten blev allt mera böjd, gangen var langsamrnare och mer besvarad, ja, aven den andliga spänstigheten hade avtagit.
Hon hade hunnit sitt 77:de Ar och hade rätt att vara och känna sig trött, en kansla som annars var främmande för det slikte hon tillhörde.
Man förstod att.
denna goda och trogna arbeterskas ar- betsdag led mot sitt slut.
RT gr därför underrättelsen kom om Lilly Engströms stilla och smártfria död efter en kort sjukdom, hälsades nog sor- gebudet av alla dem som liöllo av henne ~ x e d ett vemodsfullt, av hjärtat kant:.
" Det var gott si. "
Stort är tomrummet hon efterlämnat i vänners ocli kamra ters krets.
Hennes liv hade fyllts av nyttig och välsignelse- rik verksamhet, en verksamhet.
hon $1- skade.
Hon hade kant det kanske mest obetingat tillfredsställande av jordelivets fröjdeämnen: arbetsglädjen.
Vi kunna därför prisa hen.ne som en lyckliga människa.
LOTTEN DAHLGREN.
1.17 H E R T ' H A..
Rädda barnens kongress.
.
.
.
I nternationella föreningen Radda bar- nen.
bar: hiillit sin tredje kongress.
i Stockholm i höst, den 22-25 september.
Det föll saledes p &amp; den svenska av- delningen att denna gAng utöva värdskap för de skilda ländernas ombud, att ord- na med kongressens inre och yttre ange ' liigenhetir; sa att förhandlingsmaskineri- et fungerade snabbt och viil.
.
sinn respektive regeringars officiella ' ie- presmtanter.
Nationernas förbund hade latit sig företrädas av.
&amp; kvladiinir I. Sh- vik, inedlein av sekretariatets politiska sektion.
Den svenska delegationen rak- nade givetvis - förutom svenska Radda barnens egen styrelse - ett stort antal medlemmar, daribland regeringens repre- scntant, statssekreterare K.
~iselius, och Svenska Röda Korsets, friherre E. Stjerii- stedt.
Tyska, ungerska, lettiska, polska och tjeckoslovakiska ministrarna i, Stock- holm, in as.
chargé d ' affaires och ännu andra notabiliteter syntes i den till över 200 personer uppgamde församlingcn.
Bland delegerade för internationella för- eningar märktes fru Bertha Norderison för Internationella kvinnoförbundet, hr John Nordin för Internationella arbets- byriin, överste Emil Melander ' för K.
' F.
U.
M:s internationella kommitté; M. Clou- zot ocli svenska Rädda barnens ordfö- rande,.
frihetrinnan Ellen Palmstiern:~, företriidde var sin internationella sam- mansliitning, den förre Internationella Röda-kors-kommittén i GenCve, den se- nare kvinnornas I ' nternationella liga för fred i c h frihet, Geneve.
Vi ha traditioner att uppehAlla i dct av- ' no- seendet; inom den internationella In m rörelsen tyckes Internationella röstriitts- alliansens kongress i Stbcliholm 191 1 sta som nAgot hittills oövertriiffat, och Na- tioilalförbundets exekutivmöte i Stock- holni sanima Ar ' hör nian annu talas om som nfigot, on1 an i mindre skala, särdeles viilordiiat ocli vällyckat.
Anordnarna av Radda-barnskongressen liade otroligt kort tid pii sig, icke ' desto mindre - eller lianske ' riittare sagt diirför - ' ' ' ' blev den annu ett bevis pfi att vi har hemma ' första oss 115 att ordna och organisera.
Det var en, rerkligt internationell sam- ling som hade infunnit sig till liongres- sens öppnande torsdagen den 22 s&amp;tem- ber i Hotel Anglais.
Som kongressens ordförande fungerade vice ordföranden i ~nternatiinella föreningen Radda barneri Miss Eglantine Jebb, i den internationella sammanslutningen, M. Etienne Clouzot, satt vid hennes högra sida, och nere i salen syntes Tysklands, Estlands, Lettlands, ' Danniarks,.
Norges, Finlands, Polens, Lithauens, Ulirainas, Tjeckosloirakiens, Rysslands, Ungerns, och ~torbii: ' schiveiz ', Frankrikes tanniens delegater, av dessa ' flera, ' ' ' Friherrinnan Ellen Palmstierna var, givetvis den som, i ' egenskap av svenska Rädda-ba&amp;föreningeiis ordfijrzinde, opp- nade kongressen med att önska de ' manga ' och 1Angvaga f r h kommande gästerna v2ilkoinna: innan Miss Jebb tog ordföran- deskapet för de t o dagarnas förliandiin- gar.
..
Naturligt nog ' m8ste en kongress som denna komma.
att till stor &amp; l bestfi ' av ' s: ' - -
118 HERTHA ' redogörelser för det hjälparbete som re- dan utförts; det sar ocksa rapporter fraii skilda håil som föredrogos, bekraftande att .det ar ett omfattande och ekonon~iskt generöst stöttat arbete som .av de olika ländernas föreningar bedrives.
- Den nu samlade kongressen hade emel- lertid ett direkt niAl i sikte, att s5 lan @ möjligt vore för närvarande rikta in upp- märksamheten pA ett gemensanit hjalpar- bete för det land, där nu eländet tyckes större och fasansfullare än t. o .. m. i de av hunger och nöd mest hemsökta delarna av Centraleuropa, nämligen Ryssiand.
Lördagen blev den stora aktionsdagen för detta program.
FrAn engelskt ' hall frani- hölls att garantier funnes för att hjälp till Ryssland verkligen skulle n &amp; frani.
Den överenskommelse dr Nansen kommit till med sovjet vore betryggande, och .arbetet borde ställas under hans ledning.
FrAn annat, svenskt håll, genom hr Her- man Reinius, just hemkommen fran Ryssland, där han ägnat sig at hjälpverk- samhet, framkom uppfattnhgen att man aven utan anslutning till dr Nansens ar- bete kunde n4 tillfredsställande resultat.
Till sist uttalade fru Masim Gorki en vad- jan till alla världens mödrar att behjärta de hungrande och döende ryska barnens nöd.
NAgon direkt resolution om att ta upp ett hjälparbete i Ryssland.
kunde givetvis kongressen inte ' antaga, det blir en fraga ' for de enskilda nationella föreningarna i vad man de iiro i stånd att bestamma sig för detta.
De antagna kongressreso- lutionerna utgjorde ett allmänt uttalande för att Internationella föreningen Radda harnen skulle vanda sig till de anslutna nationella föreningarna och uppmana I -- dessa att icke övergiva barnen i de om- raden deras arbete omfattar, inna~z de slutfört detta hjiilparbete, samt uttryckte förhoppningen om att en världsrörelse, utmynnande i samfällda ansträngningar fran hjälpaktionerna i Geneve i sanihand med Röda Korset och med stöd abr Natio- nernas förbund, skulle komma till stand och hjälpa till att lösa det viirldsproblem, h m nöden bland barnen nr.
Tili sist vad- jades till ungdomen i hela världen att icke glömma de lidande harnen utan ta del i det stora verket att.
rädda dessa.
De officiella förhandlingarna voro 1iiir- med avslutade.
Et t offentligt aftonniöte hade första dagen hallits i Lakaresiill- skapets sal, varvid Miss Jebb skildrat huru arbetet uppkommit i England samt huru ' det upptagits även av laiider som själva djupt lidit av kriget, sasom ssem- pelvis Serbien, Bulgarien, Finland.
Fru Adele Schreiber-Krieger, Berlin, liksom Littauens, Lettlands, Estlands och Un-gerns representanter, tackade för vad Sverige gjort för deras resp.
Kinder.
Grevinnan Wilamowitz-Moellendorff var denna afton liksom under kongressför- handlingarna de utländska talarnas skickliga och sympatiska tolk.
Prins Carl och prinsessan Ingeborg,.
som närvarit vid det mesta av kongress- f örhandlingarna, visade ytterligare sin sympati och sitt intresse för Radda-barns- tanken genom att under den pigaende kongressen överlämna 1,000 kronor till hjälparbetet samt genom att inbjuda dele- gerade till eftermiddagste i sitt he.m en av kongressdagarna.
Ett aftonsamkväm p &amp; Anglais p &amp; lördagen gav ' vidare tillfalle till sällskaplig samvako; och en biltur kring Djurgarden med besök i prins
~ u ~ e n tavelgalleri s o c h avslutningssani- ling p &amp; Skansen y &amp; söndagsiniddagen gav frindingarna en s n a b b blick p &amp; v i r a seviirdlie ter.
I sainband ined kongressen hade sven; ska R a d d a b a r n e n e n u+,tiillning i Aka- deniien f ö r d e fria konsterna, oinfattancle fotografier, kartor, statistik m. m.
h i n - skap.
Av före31iggancle irdnden av allmänt intresse förtjänar nimilas upptagandet av Estlenlds: natioitalförbuml i I.
C. W. Vidare beslimdes ztl: pH tre offeiitlig:~, möten vid det blivande exekutivmö tet i Hnag, ntaj 1922, upptaga, de viktiga fragorna:.
Skola kvinn.oni.a bilda e t t eget parti ekler icke?, Kvinnans app- gift i kampen most ~könssjuk~domarna, Nutids- uppgifiter i fredsarbete t. förande sig till föreningens verksanihet, Aterigen Indien.
Den hinmduiska k v h - nloeniancipxtionens vAgsvall har nu dit4 .frani till d m bri; tLis.k-irudIska My sore.
skyddslingar i d e skilda Iinderna.
Denita gång gäller det ' den kommunala E. K-N.
röstr.Gtten och en ~depu~tation .av kvinnor har uppvakta t myn~diglielerna i Rangalore, soni lova t Egga ifrani saken nf~r mah-arajari.
over ' huvud taget äro .de medborgerliga räl:- tigheLerna inom denna vasallstat: stark t kri:i~gskuma, nien inan Iioppas pH .en ändring KongressaingelägemhePer.
Geneve, Iiaii inom kprt, och i vilket fall som helst - i~iteriin:tion; ~lismeiis högsite 1ior.s concours begära kvin.norna att p5 samma vill.kor soni seclan Nalio~i~ernas förbui~cl ' där blivit bofast, männen ta del i ordnaadet av komniu- har denna soiniiiar samlat styrelseriiii för nens angelägenheler.
Det ans &amp; att man våra två stora in:ternalionella kvinnosam~iian- bonmer att .ti.ll.mötesgA .deras fordringar.
slutningar 1ii:ternat.ionella kvi-nnorösti.ättsalli- Dubbelmoral och röstratt.
Ru- ansen och 1nterimlionel.la kvin.ii.oför,bi~n~det.
miniskorna .ha just ekommit ett luppfjät Rösträttsnlli ?nsens styrelse Iiatde dH den framom hi.niduiskorna i Mysore.
~ u m a n ï - sam) in:anti-5dde .deii 9 j d i fr5ii.is~t ~ i l t hestam- ma om en Miva~ide mclinarie kongress, den ' ska sena ten -- in te: ännu.
Icleputer.aclekam- maren - har (denna soininar, efter en sar- iilbjridan som på kongressen i GenBve förli- det ar fraiiiföbdes .av f ~ n s y s k o r i i a a t t alli- deles aniin:er.
: ~~d d&amp;at.t, nied 54 röster mot 22 ansen skulle san~iii.anll.r.iida i Paris 1922 hakle och 6 nedlagda, givit sitt lands kvinnor kom- som bekant &amp; tertagits med angivanide av .att r i i ~ n a l röstriitt.
M e n i n e d e n, h i t t i l l s den ekonoiniska si.tu.ationen för närv.arancle o k a n d b e g r a n s n i n g, rnan har u n - o.iii.ö; jl~iggjorde saken för Frankrikes ra-k- d a n t ' a ' g i t p r, o s t ~ i t n e r.
a d e k v i n n o r.
ning.
, A tgärdeii uppru.lla r e.n iningd av inöjlig- S tyrelsen: l~eslö t nu att ss " ivida: anslutna heter.
Det finns andra, av sani:hiillet i gemen nalioiiella föreningarna enhiil.ligt bifatla för- icke.
vitlsedl+-i personer, såsom notoriska slaget .skidle nästa kongress.
aga rum på drinkare, .svindlare i olika bran.scher ända upp i bclen pol~itiska, spelare - och sutenörer vAren 1923.
Finnes någon avvikande me- 111.
fl., ' som jäbmpligen ocksh kunde länkas ning, skall k.oiigressen saniniankaNas på soniiiiaren eller Iiösten 1022, adet Ar soni iil.esil:äi~gda från niec1borgarskapet.s annars kuranta rallig.heter.
När .nu en gång denna Genkvek.ongrcsseii bestämde sig: för.
En inbju~cl.an fran It.a ' lien, att kongressen art av ny bestraffning införes.
iMan kunde skii.lle h+Ilas i Rom an.togs !ned stort nöje.
till, och med tanka sig straitfrnyonen ut- Förs ta dagarna av .sep terniber sainma.ntGd- s4r.äck t till dem, som göra a t t begreppet.
pro- # de Internaiionella k \ rinn.oförl~unldels.
.styrelse stituera.de kvinnor ' är en sorglig veddighet!
under M:nic Chapon.iri&amp;re-Cliaix ' oiidföra.iilde- liksom arbeten förfärdigade av dess, Kringblic ' k.
18
120 ' 8 HERTHA Vara äktenskapslagar.
A dvokaten: friherre Georg Stjernstedt liar utgivit en handbok med titeln Vara äktenskapslagar, avseende saviil äldre som nyare äktenskap.
Denna hand- bok, som i sig upptager innehallet i den av advokaten ~tjernstedt år 1916 utgivne handboken avseende lagen om äkten- skaps ingaende och upplösning av tir 1915, innefattar en fullst&amp;dig redogörel- - se för - saviil .. den nya och .den ganila ali- trnskapslagen i- vad den fortfarande iir galande, som.
ocksh - den nya lagen om Barn i äktenskap samt de bestammelszr s v internationell karaktar, vilka gälla be- träffande aktenskapsriitten.
Denna handbok, soni visserligen till sitt ~dseende verkar tjock och avskräckande, innehåller 569 sidor text, darav nagot iiiei.
an hundra sidor uteslutande lagtext, samt ar .försedd med en utförlig inneh3llsför- teckning, genom vilken den tjocka boken blivit sa att saga kartlagd och lätt att SIA i.
Den iir vidare, och detta ~nderliit- tar icke niinst begagnandet, försedd nied eit omständligt sakregister.
- Innehlillsför- teckningen kom.pletteras A textsidorna, med marginalrubriker.
Hela denna upp- stiillning, varigenom det stora och inga- Irinda liitthanterliga a~pnet icke allenast randats utan asen.
SA att - saga rutats,.
gör denna handbok.
i rent formellt avseende till en utoniordent- ligt lätt tillgänglig uppslagsbok, i vilken man utan onödig onigCing kan skjuta prick pa just den bestiminelse i äkteii- skapsrätten eller barnratten, ' som man viii ha reda p&amp;.
Vid Atergivandet av lagtes- ten har författaren i Nya giftermalsbal- ken genom streck i marginalen markerat vilka av de nya paragraferna, som även äro, helt eller delvis eller i tillämpliga de- la~., gallande beträffande de s. k. Hdre ak- tenskapen, d. v. s. de som ingfitts före den 1 jan.
1921.
Salunda har övergångsstad- gandenas innebörd blivit p &amp; ett mycket tydligt och praktiskt satt angiven.
I tes- ten har med mycken tydlighet genom $ar- skilda underrubriker angivits i vilka fall redogörelsen endast avser de nya akten- skapen eller endast de 5Idre och när den avser btda slagen.
Kommentaren ar icke onödigt belastad med teoretiska utredningar och juridiska termer utan löper i vanligt samtalssprilk och med lättförstaeliga uttryck och d n d - ningar.
Problemen äro praktiskt upplag- da och tydligt tillrättalagda för den rätts- och kunskapssökande stora allminheten.
Därmed är icke phsthtt, att iramstiillnin- p31 skulle vara pli nilgot sitt ytligt fly- tande eller att lättfattligheten natts p3 be- kostnad av grundligheten.
Kommentaren bereder icke allenast den stora allm5n.he- ten en möjlighet att tränga in i den nya iiktenskapslagens innehall.
Den praktiska juristen har genom denna handbok erhN- lit en säkerligen oumbarlig hjalpreda och den teoretiske juristen får Sktenskapsla- gen belyst genom de praktiska och pA er- farenhet inom advokatyrket förvarvade synpunkter, som författaren p5 s5 gott som varje sida i framställningen kommer med.
Den bikta rekommendation utom na-
I HE ' RTHA tcrligtvis, författarens eget nanin, soni lian anföras för denna handbok, ar att den ar &amp; tagen sfisom lärobok vid jurid.islia fa-.
ku1te; ten vid Uppsala universitet.
Det blir slilunda genoni detta verk som vara bli- vande, jurister komma att införas i vara iikteiiskapslagar, vilket torde vara till gagn för sLiväl juristerna som lagtillampningen.
Av de sex huvudavdelningarna ' agnas den första at behandlingen av reglerna för iiklenskaps ingaende.
Innehallet i denna .avdelning liksoni i den som upptager l a - pitlen om aktenskaps upplosning utgö- res a!
till stökta delen den redogörelse fiktattaren iigliade iimnet i clen reclan Ar 1916 ' utgivna handboken, onifattande en.
1BJ melser i lagen att gift kvinnas nationa- litet rattar sig efter mannens.
.
Utländsk ' kvinna, ' som gifter sig nied svensk nian, blir svensk medborgare aven ' om hon ïnte Cliiskar det eller rent av icke.
har vetskap ' om detta förhallande.
Bifalles en ansök- ' ming av utlanning att bliva upptagen till - ivensk medborgare, följer hustrun iiled,. %ven om hon icke medvei-kat till ansök- ningen, eller t. o:m. protesterar emot den.
Förlorar en svensk man sitt svenska med-, borgarsltap, förlorar i regel aven hans hustru detta.
Hon.
kan i vanliga fall icke sjiilvstiindigt bibehAlla sitt inedborgar- skap.
Författaren papekar, att denn:i.
.
princip angaende medborgarrätten icke koninientar till lagen.
den 12 novekber synes vara förenlig med clen sjiilvständiga 1915 om abtensltaps ingaende och upplös- - stiillniiig som hustrun genom nya akten- ning, äktenskapshinder, lysning, vigsel ' skapslagen erhillit och att andring i lagen sanit Atergang.
av iiktenskap, heniskillnad om förviirvande och förlust av meclbor- cc11 iiktenskapsskillnad, vilken allts8 re- garratt torde vara pakallad.
ditn torde vara bekant för Hertlicis lase- Genom en ändring i K. F. om mantalr- ltrets.
skrivnii; g har den gamla ohallbara br- Största intresset tilldrager sig den andra stiminelsen om att hustriin alltid skidle huvudavdelningen om iik tenskaps riitts- mantalsskrivas pfi samma stalle som mnn- verkningar, vilken aven fAtt största ut- iien uppliiivts.
Hustru mantalsskrives nu- rymmet sig tilldelat.
Som i hela handbo- mera sjiilvstiindigt.
Diirernot ' khrstLir f: t ~ - ken för övrigt beliaiidlas har best ' älninel- tjgvLirdslagens bestiiminelse att: hustru i serna om 5Idre och yngre äktenskap j i h -, fattigvLirdsavseende h.aï.
samma hemort sides.
.soni niannen.
* Denna avdelning inledes med ett kapitel I den däref ter följande, redogorelsen för om hustruns delaktighet i mannens s t h d de allm5nna be~tämmelse~na om maltars och nationalitet samt bestiimmelse om riittsf6rh~llanden 5gnas ' huvud p r t e n At mantals- och kyrkoskrivningsort.
Hus- cn, utförlig behandling av makarnas un- truiis delaktighet i mannens s t h d torde ' c~erhAllsskyldigliet under bestfiende akten- nu sakna större betydelse och den enda skap sLiv5l d5 makarna bo tillsarnin ?ns praktiska följd härav; som författaren pLi- som d &amp; saninianlevnaden brutits utan att pekar, ar dess betydelse vid utseende av ' dqck hemskillnad eller äktenskapskillnad boupptecknings- och arvskiftesförrsttare.
crhallits.
En axplockning av marginal- Den nya alt tensknpslagen har icke med- iubrikerna torde giva en god föreställning ~ ~ l s r n a n s s k a ~ av- ets fört nagon andring i förutvarande bestäm- om .innehallet.
-: ' a ' ' '
skaffande.
- Gift kvinna kan vara för- myndare.
- Man och hustru jiinistiillda i fraga om myndighet och omyndighet.
- Vad blir följden, om make icke uppfyl- ler sina äktenskapliga förpliktelser?
- War make förpliktelse till sexuellt uni- gange ' med andra maken?
- Ar kärlek till andra maken en fiirpliktelse?
- Ma- karnas underh3llsskyldigliet i allmiinhet.
- Ar hustru underhallsskyldig gent emot niannen 7 - Olika slags prestationer för iinderliallsskyldigIietens fullgörande.
- Vad förstils med malies " förnxlga "?
- Vilket underhAl1 iir " med avseende il ma- karnas villkor tillbörligt "?
- Makarnas skyldighet att tillhandahiilla varaiidra pengar till unclerhAllet.
- Vad förstlis med uttrycket " i lämpliga poster "?
- Utdömande av underhlillsbidrag.
- Up- penbar försumn ?else av underhallsplikten en förutsättning för utdöniande av under- hall.
?
Medling mellan makarna maste först ha skett.
- Makars skyldighet att liimna varandra upplpsning !r om sina ekonomiska förhallanden.
Underhalls- h&amp;llandena i aktenskapet och förvalt- ningsriitten över makars egenclom, ansvri- riglieten för makars gäld, iiktenskapsfö ' r- ord, avtal, gavs och andra r~ttslialidlin- gar mellan makar, rattegiing och exekii- tiva atgarder mellan makar, bodrakt, samt hoskillnad, varjani te en hiivudavdelning i boken agnas at bodelning i nya akten- skap.
Behandlingen av de internationella riittsförhfillandena ar sammanförd i en avdelning och i denna har författaren bc- handlat aninet mera Ironimentariskt och i direkt anslutning till lagtexten.
Framstiillningen fullstiindigas genom ett avsnitt behandlande lagen om barn i äktenskap med tie underavdelningar - om barnets namn, oni vardnaden och om underhallsskyldigheten.
Innehallet av lagens bestämmelser torde i huvudsak re- dan vara känt av denna tidnings lisare genom föregilende artiklar i arendet.
Ett alldeles särskilt intresse fiistes vid ett uttalande som författaren gör betraf- avtal mellan makar.
- Regresskrav p &amp; fande vardnadsriitten över barn i akten- grund av utgifter för underhcSllet.
- .skap, vilket uttalande torde förtjäna att Hustruns verksamhet ' i hemmet skall ta- i sin helhet anföras: " Enligt författarens mening borde lagen gas i beräkning, da det galler att bedöma, i vad man vardera maken fullgjort sin ha tillerkänt modern viss företriidesratt bidragsskyldighet.
- Underhallsskyldig- till barnen, exempelvis ha stadgat, att het vid s. k. faktisk skilsmässa.
- Make, v~rdnaden om.
dem bör tilldelas henne, sa- som Ii~ivudsakligen bar skulden till sani- framt icke detta uppenbarligen ar i och manlevnadens hivande, i regel ej under- för sig mindre Iampligt eller, eljest sfir- hallsberattigad.
- Makes, i nyare äkten- skilda omständigheter föreligga.
Genom skap, behörighet att ifraga om den gemen- ett dylikt stadgaiide skulle säkerligen såviil sanii ?ia hus.hAllningen m. m. inga rätts- de humanitära synpunkterna som barnens handlingar med förpliktande verkan iiven intresse i det stora hela bast tillgodoses samt mariga uppslitande och pinsamma för andra maken, ni.
fl.
Författaren agnar darefter atskilliga ka- riitteghgar zinclvikas.
Fadern skulle ej pitel till en utredning av äganderattsför- söka skilja moder fran barnen, Atminstone -
I3:ERTH.A.
' SA liinge dessa 5niiu.
befunno sig i de egentliga barnaiireii eller om det vore f1ic.- kor, i andra fall an dar hon uppenbarligen vore niindre v$ Iaiiipad att vara föredöine för eller vdrdarinna eller uppfostrarinnn av sina barn.
I nornkda fall skulle lian i regel sakna utsikter att erlziilla vfirdnii- den om barnen, Sven oin han hos modern kunde pivisa I&gt;estiinda fel och brister som.
...
, 123.
...
.
ii~.iinniska # och barnuppfostrare eller han skulle befinnas i dessa avseenden vara henne överliigsen. "
Att det ' lagstadgande, semi enligt förfat- tarens mening vore önskvart, men nu sak- nas, k a n kornnia att ersiittas genoin prasis, ' iir givetvis ické uteslutet samt möj- ligen att hoppas.
EVA ANDI&amp;.
Intryck.
från Oxford.
.
.
O xford liar för mig hört till de se- viirclheter som nian sviirinar för.
pb förliand, utan att .bli besviken nar nian verkligen f8r se dem.
Oxford tjusar dc11 tillfillige besökaren soni blott uppehAllcr sig dar nfigra timmar.
Det binder v &amp; sig den soni dröjer, dik.
Siidan iir inin el farenhet av ett ' första besök för d i n g a Ar sedan och tre veckors ' istelse denna.
soniniar.
Av vad jag den gangen, tiimligen slunipvis, kuiyiat se niindes jag livligast Magdalen ' s torn, sett f r h Magdalen Bridge ocli botaniska triidgarden, en viss lG00-talsfasad i Onel College sanii stora trappan och 150 ' 0-tals-köket i Christ Church College.
ived New Col- lege och Merton, niecl Magdalen ' s klos- teronigang och " Addison ' s Walk ", med de härliga triidgardarna vid S:t John ' s, Wadliam och Worcester College och nied katedralen gjorde jag först i soniniar be- kantsliap.
Oxfords " g e n i ii s l o c i " gör sig förnimbar iiven.
för personer som sak- na en Vernon Lees kultiverade estetiska kiinslighet för det siregna hos en plats ' ' med utpräglad karaktar .. Oxfords sjal,.
dess " genius loci " talar till en, starkt och henilighetsfullt, da nian bevistar afton- gudstjiinsten i Christ C~liiirch .eller Mag- dalen .eller .New College.
Det ' lys ' ande blii i nagra fönster högt uppe i Christ Cliurch cathedral, en viss aftonsfinng, de tanda ljusen med levande (ej elektriska) 1,Sgor i. bet.
halvsltu * ma New College Chapel, sista giingen jag var d i r och kyrkokörens - iniin och gossar - vita dräkter i detta ljussken framträda för minnet med, bokstavligen, en särskild.
fiirg, bland manga bilder och intryck av dessa gudstjänster, av dessa högryggade, skulpterade mörka ekbankar, dessa rik;: glosnifilningar, denna kl&amp;krena sång av gms-sopraner och mansröster.
I Merton ' s bibliotek i kIosterg&amp;ngarna i Mngclalen och New College, .i själva den vackra kiirva High Street bildar förnim- mer man flfikten av Oxfords " geiiiiis loci ", men ocksa i de stora college+triid- gardarna med deras triidjattar och.
prun- kande bloinstergrupper och v i d den slingrande ' floden.
. '
,,,.,
IS4 - H E R T H A Utan tradgardarnas och - klangvaritdra- periernas grönska.
skulle de ärevördiga g14 byggnaderna verka.
tunga.
Utan de skaror av unga studenter som barhuvade vandra omkring p4 gatorna eller i s111il- grupper sta och prata framför den av - tata cykelrader flankerade huvudporten till sitt.
college, .skulle Oxford vara ett museum blott.
Tjusningen ligger i för- eningen av förflutet och närvarande, hi- storia och levande liv, s t d i e r och sport.
Förmagan .att förena gammalt och nytt, stark tradition med - anpassning, ar en engelsk nationalegenskap.
- Var, utom i England, skulle det ' varit möjligt för något SA nytt och frammande som den k v i n n l i g a universitetsbildningen och den kvinnliga s t u d e n t e n att ' finna faste i e n s LI traditionsmattad jordmån?
Av, Oxfords fyra kvinnliga, colleges kom js.g inte att bAde ut- och invändigt se mer an tvA, ' det tredje endast utvändigt, det fjärde alls icke.
MLInga dagar hade jag inte varit i Oxford innan jag letade mig frain ' till S:t Hilda ' s Hall, pPi andra sidan Magdalen Bridge, och till- Lady Margaret Hall, lfingt borta i villakvarteren.
Det senares Pit +igen vettande tillstiingda, nakna röda ' tegelhiisbyggnad gjorde ett mycket prosaiskt intryck.
da jag försla gangen, atrött av langa omirägar i hettan, fann frani dit.
S:t Hilda ' s diirernot sfig med sina murgrönskaskader och sin un- der dem gönida skuggiga öppna porl mycket tilltalande och lockande ut.
So- merville hittade jag senast, ehuru det lag närmast mitt pensionat; till den grad oan- senlig var den inglingsport, .en verklig hakvägsingång, som ledde dit frPin gatan.
Av Sommervilles tämligen ledsamma te- gelbyggnader sag jag aldrig mer.
än, d &amp; ' " yttre. '
Det tillhörande omradet, " the ' grounds " var en afton upplhtet till en välgörenhetsbasar som jag besökte, men med den hade sjalva college som sadant intet att skaffa.
Det ar sed att upplata college-tradgårdama St sådana offentliga tillställningar, blomsterutstiillningar och dylikt.
Efter ett fafängt på-ml9fA-försök att triiffa förestfindarinnan.
i Lady Margaret Hall skrev jag till henne och erhöll snabbt svar angivande en till ratt snart utsatt tid d &amp; jag lampligen kunde träffa henne.
Vi utbytte nagra ord; jag fick nfigra papper och blev sedan av en till lararepersonalen hörande yngre dam vi- sad omkring.
" The Principal " sadan jag under den korta stunden såg henne för- enade i sin person den korrekta salongs- damen och skol förest findarinnan.
Den som visade mig omkring var i motsats till henne en intellektuell och modern typ, båda delarna i god bemärkelse, mcd intelligenta @ on, fint leende och den obeskrivbara priigel av v a s ' e n t l i g h e t som den typiska d a m e n alltid saknar.
Men förevisningen var snart slut och sh var det inte mer.
Första försöket att komma i nfigon slags kontakt med Osfords kvinnliga uni- rersitetsvarld och.
underrätta mig om dess förhlillanden var inte mera uppmun- trande an att jag därefter tog en 151igre paus.
Men da tiden för min avresa nar- made sig gjorde jag ett nytt försök.
Jag skrev och presenterade mig och mina önskningar för " the principaln i vart och ett av de Aterstaende tre kvinnliga col- leges - personernas namn hade jag tagit reda pfi.
Med engelsk precision kommo svaren.
I alla tre omnämndes en förestfi-
ende uiiiversitetskongress (" Congress of the Universities of the British Enipire "), i de två soin skal varför vederbörande inte ' hade tid att ta emot .en visit.
Det tredje svaret fran Miss hloberley, " Principal " i S:t Hilda ' s Hall, innehöll diiremot ett mycket vanligt formulerat förslag om tid att träffa henne saint dessutom ett tryckt bjudningskort till ett " garden-party " för hela universitetskongressen i S:t Hilda ' s tradgard.
Om unikersitetskongressen visste jag intet förr an jag genom den nu onitglade korrespondensen fick veta at t den skulle iiga rum.
Bjudningskortet.
kom mig att ' skjuta upp min avresa frAn Oxford nagra dagar.
Naturligtvis beslöt jag ocksh att försöka få höra nhgot: iv kongressens förhandlingar.
Ett.
av de bada negativa svaren hade inte bara varit negativt utan innehallit en hanvisning till en Miss Rogers.
av vilken jag.
skulle kunna f &amp; de upplysningar jag önskade.
Miss Moberleys utsökt älskvar- da svar nämnde tv2 personer, en van till- hörande Sommerville som hon skulle skicka till mig och en Miss Burrows, " Principal " för " the Home Students " i Oxford, och på samma gang, skrev Miss Moberley, styrelsemedlem i den interna- tionella samn~anslutningen av universi- tetsbildade kvinnor (International Fedc- ration of University Wonien).
Den jag först rakade av dessa damer var Miss Rogers, lärare.
i latin och gre- kiska vid Sommerville.
" Sig mig precis vad det ar ni önskar veta, så skall jag saga er det ", sade Miss Rogers, d &amp; jag fatt företracle.
Tonen var examensrnässig,.
minen.
myndig, hela per-, sonen den bjärtaste Icontmst till den ute; slutande salongsm5ssiga.
förestandarinnan, i Lady Margqret Hall; Miss Rogers var icke en person i skyltstiillning.
Hon var en ' bland föregangarna .och banbrytarna, dotter till en universitetslärare och upp- ' född vid grekiska och latin.
Liksom den nyssnämnda förestandarinnan i Lady.
hiargarel representerade hon, en äldre, typ, men en rakt motsatt.
Denna kaqtig- het var det för mig dock Iangt lättare att nalkas än den konventiella korrektheten.
hgiss og ers tedde sig som en kraftfull, originell och var da.
hon ti- nade upp, vilket snart skedde, mycket obesvarad i sina fasoner.
Sund, klar och jovialisk, var hon lika litet torr som sen- timental.
, Av Miss Rogers fick jag lana.
ett tidskriftshäfte, ' innehallande ' en artikel av henne själv om kvinnornas.
stallning vid universiteten i Oxford och Cambridge - just med svar på inina fragor saledes.
Det iir icke Iiingre sedan än i oktober 1920. som de kGinnliga studenterna i Ox- ford fått full officiell likställighet med de manliga i fraga om examina och e x a- m e n s i n t yg.
En h d del examina hade förut öppnats för deni, men de fingo cj " papper " på sina examina så som män- nen.
En ser &amp; olika stadier ha de kvinn- liga colleges och deras studenter genom- gatt frin.
första grundläggningen av .Lady Margaret Hall och Sommerville 1879 ge-, nom en " Association for the Education of Women " till - nu.
Som stadier i denn ' a serie namnes i de papper ' ' jag fick i Lady Margaret Hall: ' " erkänt (officiellt) av.
uni- versitetet nov.
1910, jnkorporerat 1913 ".
Att tillhöra universitetet är. '
omöjligt ' utan att först vara antagen som niedlek i ett av de fem Societies of Wcjrneri.
Stu- d ' ents, d.
v. s. ett av de fyra ' colleges eller saminanslutningar ' a$ de s. k.
" ' home-
' students ", vilken ocksa.den har en " Prin- Cipal ".
.
.
P &amp; Miss Rogers rad infann jag niig da- gen efter mitt besök hos henne i god tid före kongressens Gfficiella öppnande i universitetets.
excamensbyggnad (New Exa- mination Schools) för att söka f &amp; tillstand att närvara.
Den rymligA vestibulen var villsamt fylld av kommande och ghende av vilka manga intet hade att skaffa mcd kongressen.
En av.
mig med en fraga at- tackerad dam med runda snälla ögon bakoni pince-neden foljde mig med största beredvillighet till kongressens byra en ti '; ippa upp och där fick .jag mitt eget visitkort förvandlat till inträdeskort, genom nhgra rader ' skrivna diira av by- rans sekreterare.
Min vänliga hjlilparin- na, som ' skilts frhn sina lärj ' ungar - " mi- na barn " kallade hon dem - för att skaf- fa mig tilltriide till kongressen, * lämnade.
dem nu i vestibulen för att själv gB ett ärende.
till S:t. Hildgs Hall.
Dit var jag samma afton stiinxi att träffa Miss Mo- berley.
Jag hade fatt en springa öppnad och började finna mig hemmastadd.
En iiv min nya bekantskaps elever, en pafal- lande vacker flicka i universitetsniössa, som stod och talade med henne i vestibu- len, da jag kom med min fraga, kiinde Igen mig fran mitt pensionat, dar hon halsat i.5 en vän.
Och nu skulle Miss Qooke g &amp; till Miss Moberley.
Jag hade 5nnu ' tid att följa henne över jMagdalcn ' Bridge till S:t Hilda ' s före kl .. 11, da kon- gressen skulle öppnas.
.DA jag just av- tac.kat Miss Qooke utanför.
S:t Hilda ' s murgrönsdraperade ingAng, tilltalades jag av en d a r i f r h utkommande dam med - fragan om jag var doktor ' Borelius.
Det '. '
var - Miss Moberley vin, son1 förut sökt mig och lämnat sitt kort som jag inte sett.
Hon gissade min identitet, dii hon hörde mig saga till Miss Qooke att jag samma afton skulle komma till Miss Moberley.
Genom detta lyckosamnia föl- jande och möte nied Mrs Kilrog.
Iienyoii, fick jag nu hennes sällskap pH åter \ Gigeli och blev i en hast inviterad till en bilfärd ut p &amp; landet följande dag om jag inte fann det vara " bortspilld tid ".
PA dessa f &amp; minuter Ilade jag p &amp; detta sätt fAtt flera anknytningar och snart fick jag en nick av min bekantskap fr&amp;n före- gående dag, Miss Rogers, som med en hel grupp andra damer i .akademisk drakt in- tagade i samlingssalen för kongressen.
Den engelska.
akademiska togan lir im- ponerande och de starka fiirgerna verka festligt.
Men för ett svenskt öga ser det besynnerligt u t att ' den biires över en helt profan vardagsdräkt- Biide hos herrar och damer stötte det mitt öga.
En gam- mal vithårig dam fångade min blick ge- nom den stickande fula sammanställnin- gen av färger mellan hennes akademiska gradbeteckning och hennes kliinning.
Salen, formad som en rak treklöver, fylles hastigt.
Jag byter plats ett par ghiger och hamnar till sist mellan cn icke bemantlad vithårig dam och en 13ng r:d. hinduiska herrar med runda orörliga ansikten, runda ögon och rundlagda ge- stalter i tjocka gr &amp; engelska, for dein föga klädsamma kostymer.
Först trodde jag att den av " dem som satt mig närmast var den hinduiske prins som jag nyligen triiffat pA en tébjudning och undrade varför han inte ville känna igen mig.
Sedan hörde jag tillfiilligtvis att prinsen redAn Iiimnat 0rfo; d.
Mitt misstag be-
HERTHA.
rodde pA min oförmaga att uppfatta, dessa exotislia utseenden individuellt: Men ville ej den förmodade prinsen kan- nas vid mig, SA var min alidra granne desto vanligare och.
berattade mig vilka de inträdande- notabiliteterna voro.
Alla Oxford-professorer kiinde lian fil.1 ut- seendet.
Oxford-iiiiiversitetets kansier Curzon, f. d. vicekoniing i Indien, var Hongressens ohiförande och höll som sa- dan ett tal, innan nian enligt det tryckta lh.ogran~rnet började diskussionen eller snarare inlediiingsanförandet över det första iiiiinet i första gruppen: - " De hu- ' inanistiska studiernas plats i iiaturveten- skapsinannens ocli affiirsinannens utbild-, o ning. "
E n ' lie1 rad iiiledningsanförandeii Iiöllos över detta och ett par narsliiktade iimnen och först efterfit, efter dem alla, kunde vad vi kalla diskussion förekoinnia.
Varje föredragsli3illare Iiade officiellt .tj: !p minuter sig tilldelade; nieii ' da det var fem föredrag över iimnesgruppen, drog det andb Ibngt ut p &amp; tiden.
Redan genom sjiilm anordningen och aven till utföraiidet Blev behandlingen av iiiimena ganska abstrakt. '
P5 eftermiddagen, d5 iimnet var natio- nalekononii som stuclieiimne, var B d - four ordförande.
Den första talaren d i var en ltvinnlig universitetsliirare.
f r h Cainbridge.
Första kongressdagens bviill hade Os- ford-u~iiversitetets kansler inbjudit kon- gressdeltagarna till en " conversazione " i, Iicmstniiiseet Ashinolean.
Museum.
DA jag pfi den av Miss utsatta tiden sökte henne i hennes college, S:t I-iilda ' s denna afton, var Iion redan skrudad för detta akademiska sarnk \ Giii.
Den sill-, oh er le^ skapsdrakt h o n r!)
, .lia~monierade.
vaq-.
Iiert med Iiennes doktorskåpa.
Per Moberley som sonligen var.
Miss jag - delvis kunnat gissa av hennes ' iiIskvii.rdhet i brev.
mycket tilltalande: med ett p &amp; s a i n k gAng mjukt och lialtfullt viiseni - Henne anstod bAde d e n s, ikaderniska drakten och viirdiglieten av college-överhuvud.
- Hos Miss Moberley Aterseg jag hennes viin Mrs Kilrog Ken-.
gon, s o m - jag triiffat sanima förmidda.g,- ocli fick.
repetera överenskoniinels &amp; oiii bilfarden nästa dag.
I den Iiarligaste af-.
tonbelysning Presenterades jag för trad- garden, platsen .för kongressens gardeii- ' party ett par dagar senare.
Den strackte sig, nied sina slösande rika rosengrup- per, sina lummiga triid och i de.iina s o ~ n - mar sallsynt gröna grasmattor, i tämligen s t r k sluttning ned niot floden och hade vid den tvA bryggor för sndbAtar.
En fortjusande plats och ett förtjusande över- ' huvud.
Lyckliga de unga flickor, som tillhöra och bo i S:t Hilda ' s Hall.
Följande dags bilfiird,.
som: hindrade mig att bevista, kongressen, gav mig i stallet bekantskapen med en synnerligen karaktiirsfull representant för Englands " University Women ".
Mrs Kilroy Iien- yon hade börjat ' sina universitetsstudier sent, som änka, och yar mAngsidigt beliist, berest och livserfaren.
Utan att h &amp; pA nAgot satt skröt eller framhöll sig själv kunde ' jag av vLira saintal första att hon sjiilv varit den första initiativtagaren till den kvinnliga hjiilpverksamliet p &amp; olika områden under ItrigsAren.
soni viixte ut till - SA stora dimensioner och.
ti ' ll sist di-.
rekt pakallades och officiellt organisera- des frAn regeringshåll.
NBr regeringen vädjade ' till kvinnorna ' var det - emedan den frivilliga verksamheten pA privat ini- ' * ' ' ',
HERTHA 128 -:.
- tiativ från början av Mrs K e q o n och- hennes vänner - under ett par års .tic1 ittrattat sadana saker att de satt sig i re- spekt och.
fatt det ena förtroendeuppdra- get efter det andra.
Den första fataliga av Mrs Kenyon och hennes vänner stif- t ade organisationen kallade sig " kvinn- liga reservambulansen ".
Mrs.
Kenyon be- rattade p4 ett, meande sätt en- episod fr &amp; försia tiden av dess verksamhet: hur hon efter ett av tyskarnas bombanhl1 London i kolmörka natten f&amp;it in fran omnejden till Liverpool Street Station, * med rasande fart i en bil, förd av en tjii- goArig- flicka, och hur .de med .sina kam-.
rater först genomsökt spillrorna av ett bombträffat hus, för att radda männi-.
skor, och sedan slackt.
en eldsvada p &amp; ett annat gälle, dar bomber slagit ned.
I östr rätts rörelsen hade M &amp; Kenyon under den tid hon var gift tagit verksani del.
Men jag kunde höra: att en hand- lingsmänniska som - hon sAg kritiskt p &amp; en del inom r8strattsrörelsen uppburna väl- taliga men &amp; t salongsgrant effektsökeri skattande damer, bland dem aven sadann med här kända nanin.
Bred mänsklig- het, kraft,, humor- o+ latent värme kan- netecknade henne sjiiiv och en p &amp; intet - ', ' satt nied sig själv braskande frihet f r h yarje rubb och stubb a v, konventiona- lisni.
Min sista dag i Oxford och kongressens tredje dag; ar jag av Miss Burrows bju- den p &amp; lunch tillsammans med Miss Mo- berley och en glad och livlig London-del- tagare i kongressen, doktor Winifred Cul- lis; som högt beprisade doktor Naima Sahlboms tal vid den dagarna förut hall- na konferensen av akademiskt bildade kvinnor.
P &amp; eftermiddagen.
AtersAg jag mina bekantskaper fran.
de senaste dagar- na i den i ordets bokstavliga mening bro- kiga samlingen i S:t Hilda ' s trädgård.
Mest innehallsfyllt blev sammanträffan- det med min granne f r h första kongress- dagens förhandlingar, den vithariga da-.
men vars klara ögon och luttrade leende vänligt lyste mig till mötes.
Den goda kloka, ljust leende Miss Burrows, min värdinna fran förmiddagen, lyckades jag inte raka, fast jag en lang stund vaktade p &amp; tillfälle under hennes samtal med cn förnänilig herre.
Trädgardsfesten i S:t Hilda ' s tradgard var den vackra avslutningen p &amp; mina tre veckor i Oxford.
H I L U BORELIUS.
- Tidskrift f ör den sv,en&amp;a kvinnorörelsen, utgiven av IFred~ka-H %nerner-F6nbnnmideBo - Redaktör: Ellen Kleman.
r Förbundsmedlemmar .erhålla tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbupdets byra, 48 Klarabergsgatan,.
Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- år kr.
3: 50; If4 år kr.
1: 90.
Lösnum- handel.
Pris för postupplaga: ' /, år kr.
6: 50; mer 65 öre.
Redaktion och expedifion: 48 Klara bergsgatan StockhoZm.
Redaktions- tid i-tisdagar och ' fredagar .kl.
7-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 77-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
ann onspri&amp;-: netto.
b Ruta om Httondels; rida: 65 ;&lt; 50 mm. '
Ruta om fjlrdcdds sida:.
.
.
.
.
Kr.
5 ghriger 10,, ...
* ...., Rikt om ' &gt;alv sida:.
/.
I-iel sida: 111 ~ 2 0 4 mm. '
i mm.
l pina I 6 5 101 ~ dler 1.31 X 50 131 ;&lt; 101 &lt;:l.
65 x204 /.
.
.
.
.
Kr.
..;.
, 6: 2 5 1 g i n p 27: 6 0 5 ganger 53:75 ' 10 ...... mr I.
I I 11: - 1 &amp; g.
.
.
.
.
Kr.
49: 50.
5 gdnper.
.
.
.
* * .... 96:25 10 m f:0!
l 5) s: - j 5, 135: 60 j 10.
.
.
.
Kr.
38: 50.
.
.
.
,, 174:60 $ng ~ringcr!,.
.
.
.
. "
336:85 f ö r b i l d a d e sjäZvförsörjande kvinnor I I Expeditionen; K L A R A E l E R G S G A T A N 4.8 1 088.1 Oppen endast tisdagar kl. 1, fredagar l /, l, / * 3.- 11 4.
OBS.
l STXNDIG UTST ' XLLNING AV I I I I BRODERIER &amp; KONSTVAV,VA.DER MATERIAL OCH P ~ B O JADE R A R B ~.
.
.
.
E N RAD VID INREDNING AV VANING~R ATELIER FUR G O B E L I N L A G N I N G THYRA GRAFSTROM - STOCKHOLM H E M T R ' EVNAD I
