# ID: svediakorp-per2813
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,681
# sentences: 618
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Besinningens stund.
Nar Idetta skrives ar det ännu inte best amt om det blir riksdagsupplösning och nya val till .hösten.
Lusten härtill synes.
inte - sardeles stor på nagot.
håll, men å andra sidan ty~kes ingen vira hå; gad att träda fram med yrkande på att det .skall.
få.fö.i; bli soan det ar.
Det kun- de tydas .som.
svaghet.stecken av för- slagsstä !.llaren; Det.ac oss;,, kvliiinn~orna; det i hög grad galler.
Skola vi denna höst för fögsta.
med iver ta dem om hand och verka $ör deras politiska ~pp1ysni~n.g i den riktning pa~tiet självt anser vara den &amp; $aT R !ien; l. av .de partiinlemmade ki.innorna ' må-.
ste.
i. denna stuild:, aven fordras att de, inför sin första, handlande del i viil- jandet - av folkxepsesentanter-; f ömya d.en prövning av Iden politiska ståndpunkt .ck:: valt, nar.,de gingo in i sitkparti .. M,ed,i röstandets ansvar f 61 jer mer.
än n å g m ~.
sin plikten att aalluarligt och, s j alvstandigtr,.
gången: vara med om att u&amp;öva infly- beclörna det program man hyllar .sig ti.1.l: t a d e vid, riksdagsmmnaval?
Medver-.
Det galler.
att för sig: själv .. verkligen k?
till.
att få in.
d e.
första kvinnliga klargora .vad; man.
anammat.
på grund; as representanterna .i ' Sveriges.
r.iksdag?
orngivningerq .. och ~f6rhållandenas.
i .m,åpT vi ha inte känt det så.
.att.
vi för ga fall.
oundgåe#iga inverkan.
ochl!
va. &amp; egen - raknings skull.
borde driva agi- man i trohet .mot sitt eget .. individuellia tation för att nyval.
verkiigen .skola aga jag omfattar och vill medveda till.
* i.tun .. Men-val veta vi att .i eget 0c.h lan- För de .miinga !kvinnor, som .amu .. inte:.
dets intresse det ligger största vikt ~tppå säilat sig till: .något.
av d e ex ister and^.^ att.
; i väl begagna den tid som återstar partierna .- vare: sig detta nu berott:p&amp;- ' till de!
eventuella.
nyvalen f ör att i den att de haf; t. svart .. för.att passa in sig:i d a mån möjligt ar stadga vår uq$f attning fastshgna, uppfattningar; som partiaerma och k1ai:g.Öi-a.
vår st5ndpmkt till: den po- måste proklamera, eller Idek- haft; sia f. litkka-akt vi första g h g e n ha rättighet grund.
i en under förhållanide.na ganska ochaskyldighet att delkaga i. f~örlclarlig incli.f~fereiitisin - .blir saken:. '
Ett ' flertal .#kvinnor stå redan i d e, olika: betydligt mera komplicerad.
De.
k o m a, politiska partierna.
För ' dem.
stalller sig meed siikei-het.
att utsa.ttas för en kor,d &amp; saken: så till v.ida.
enkel att .de kunna av ' anmaningar och piitryckningar fram- rakna med.
a t t deras: respektiie) partikr. '
de dika: pbli~tiska ' pirtienia.
vart: Q&amp;: ':, l '.
,
HERTHA 89 ett kommer att söka att rädda dem in i sin frälsande farna.
Det blir i sanning en-besinningens stund för Sveriges kvin- nor, mär de, f öre de första politiska val i vilka de skola deltaga, skola ta posi- tion till de avgörande frågor som be- stamma på vilken sida de skola rösta.
I detta kan intet råd ges från h i n - nornas eget högkvarter.
Enade i intres- sen, som ligga utom pa * ierna, måste 1 A - A, Kvirinors tillträde til &amp; ersattning 1 kvinnorna var för sig, sjatva provande, Mara sin ståndpunkt till det - politiska livet.
Men att detta verkligen göres, i stort taget och av samtliga landets lorin- nor under allvarlig rannsakan, det ar vad som har måste mimas om.
Så att nar folket nästa gång går fram till val.
de svenska kvinnorna veta sin egen ståndpunkt, begagna den rättighet och fylla den plikt som a r deras.
från ' En av första verkningarna av den ge- - nornf öida kvinnoröstratten lblev för .de danska hinnorna att ' frågan om ikvin- nors.
tillträde till ämbeten - eller som vi kallá det T j e n e s t e s t i l 1 i n.
g e.
r - togs tipp av riksdagen.
En # kvinnlig medlem a v Folketingef, tillhorande det dåvarande regeringspar-.
tiet, deri radikala vänstern, begärde näm- ligen att det -- s.k~dle läggas fram en lag, som gav kvinnor samma ratt som man att inneha statens iiimbeten, och kravet efterkom ' mycket snabbt av regeringen, vilken.
framlade ett lagförslag som i all korthet gick ut på att lämna hinnorna tillträde till sauntliga genom lag reglera- de- uppdrag i den - danska staten, militära tjäIistei ensamt undantagna.
-: Detta f örslag, som väckte gläd j e o &amp; tillfredsstallelse hos kvinnorna - en glädje, s a n kvinnosaksorganisatYonen D ' an.s k K v i n, d e s a m f uald gav uttrykk .åt - i ' en adress till regering och rilisdag - fick i Folketing &amp; ett m) icket; ' välvilligt mottagande av alla partier med undantagande av det konservativa, vars ordfiirande omedelbart protestera.de mot f örslaget, då kvinnorna enligt detta &amp; d- le få tilltriide till p r a s t a m !b e t e n a.
Senare anslöt sig också vafisterpartiet till.
motståndet mot förslaget, vilket nu icke hade några utsikter att gå igenom, då de två partierna utgjorde majoriteten i Folketinget.
F~rslaget remitterades till utskottet och ' blev liggande dar.
De politiska förhållandena medförde vid denna tidpunkt att deri radikal-so- ' cialdernokratiska regeringen avgick och ersattes av en varisterregering, som för den nu avslutade riksdagen ' framlade ett nytt lagförslag om kvinnors tillträde till " Tjenestestillinger og Hverv ", ett lagför- slag som var sålunda fornulerat att kvinnorna ' uteslötos från prä,stämbetena.
Det radikala Vänsterpartiet och social- demokraterna protesterade mt denna ändring, och D a n s k K v i n d e s a m -
f u n d översände till regeringen ett skrif.tligt beklagande, vari bl.
a. uttala- des att man inom kyrkliga kretsar " i sin blinda iver att väma kyrkans områ- de " hade hindrat " förnyelse u.tveck- ling inom kyrkan " -.
en protest, som verkade i så hö.g grad irriterande på den konservative ordf öranden (en teologisk proafessor), att lian från riksdagens ta- larstol gjorde .uttalanden om D a n s k ordförande; K v i n d e s a ' .m f u n # d s vilka i hög grad.kommo en att tanka på personligt överfall.
D&amp;ta var s &amp; .mycket mindre ursäktligt, som den ifrågakom- mande personen, vilken icke ar medlem av riksdagen, var avskuren från att för- svara sig mot Idet med man.ligt miod gjor- da angreppet.
Ä.ran .av.
tilltaget var inte heller stor, särskilt på grund av att den kooleriska teologen begagnade sin " iför- delaktiga position i terrängen ' ' till att antyda att p a r t i p o l i t i s .k a !intres --, sen hos Dansk Kvindesamfunds ordfö- rande, fru Julie Arenholt, ha.de legat bakom kvinnornas protest.
Som hriosum vill jag nZrnna, att i professoms inlägg inte fattades .den från viassa håll gent emot kvinnornas krav på lika rättigheter abligata upp.fordringen till kvinnorna att äntligen nu ta fatt på genomförandet av den kvinnliga värnplikten!
.
Det konservativa partiets .ordförande antydde i övrigt m d m diskussionen att man kanske borde gå fram efter saunma linjer som i Sverge - tillsattmd~et av en kommitté för utredning av friigan för att därefter i riksdagen upptaga till be- handling de re.sultat kmmittkn ko&amp;it till, och han skisserade upp de inskränk- ni.ngar, f örbehåll och betänklighet&amp;, som ' '; så rikligt prägla den svenska.
kommitténs ' utlåtande.
Emellertid ifanns det på alla andra håll i riksdagen gå mycket god vilja gentemot regeringens förslag, att den teologiska pfiofessorns något ränkfulla anvisningar icke upptogos på något an- nat håll.
Detta var utan tvivel rnydcet lyckligt för de danska ikvimorm, ty för- nekas kan ju icke, att då man betraktar problemets: behandling och lösning har i landet i jämfijrelse med dess tidigare be- handling i Sverge, man tafiker på den gamla sentensen: l ' '.
En Dag, da F a n e n vilde, at intet skulde ske - da satte han i Verden ind den förste Ko1nm.i t t é.
Kanhända har Idelina sentens inte legat så långt borta från den teologiska pro- fessorns tankar, ldå han föreslog en lös- ning efter svenskt mönster!
Dishssionen i riksdagen var mycket livlig, o &amp; fördes grån kvinnornas håll som vanligt; med stor sk.icklighet, ' f rarnst av fm Munch i Folketinget och h i Hjehner i Landstinget.
Den hade för övrigt huvudsakligen partipolitisk karak- tär, men var - sedd u r kvinnosakssyn- punkt - intressant så tlill vida, att den blev ett bevis för att kvinnosaksorgani- stationerna icke bli överfl.ödiggjorda genom att kvinnorna då rösträtt.
Man såg nämligen har, till sorg för kvinno- sakskvinnorna, kvinnliga riksdagsmed- lemmar gå emot kvinnornas och de fri- sinnade partiernas ' krav på kvinnors till- träde, till prästiinibetena.
Av intresse ar att namna att riksdags- utskottet kringsände förfrågningar till * koraden över hela landet om dessas.
stallning till problemet kvinnliga präster fråga s &amp; efterhand kom.
att be- h a ~ k a hela diskussionen om lagförsla- g = ~ varunder, det bl.
a. framställdes ön- ska?
omi ' att " kyrkan s y l e h.ijrasJy im-.
map lagstiftad$ i amn:t..
E f t e ~ att bi-.
skoparna fikst hade tillfrågats - o @ hade avgivit olikartade svar, i det några vor0 f ö r och andra e m o-t, vjinde.
med.
filjande tre nian sig till kyrkoraden.
f rågor: 1) Gillar lcy~kaor2~et att det i lag fasklås att kviin &amp; få på samma villkor som för män oinskränh tillgång till kyrkliga ämbeten, aför -.
vilka det kräves.
.
ondination.
2) Gillar kyrkorådet att det - med särskild hänsyn tagen till hinnornas fy- siska oqh andliga.olikhet med mannen.- i 1 % fast$ % de villlqor, på vilka kavjrmor med,.
.
t~ologisk ämbetsexamen f å tillträr de till kyrkliga ambeten, som.
kräva or- dinati~n ?- 3) Anse kyrkoråden- att det finns något.
?tt erinra mot.
att k,vinnli:ga.
teolo: -.
kandidater k n n a utnämnas till &amp; ka präster, nar vidkommande kandidat ar f öreslagen av f lertalet inom det behöriga kyikorådet?
.
~esultatet blev, följande: fråga 1 - 796 ja .och, 5,974: nej; fraga 2 - 1; l 22 ja o c i 5,472 nej; fråga 3.
- 4; 759 - ja och 1,926 nej; 1,386 kfloråd hade- deltagit i om- rö.stningen.
T 89 kyrk&amp;d, var det-ma- joritet för att kvinnor skulle kunna bli praster, i 344 f ö r.
att skulle h n n a bli det då h i n föreslogs av kyrkorådets flertal, och.
164 önskade att f rågan av- gjordes genom särskild lag.
Fast det a !ltså, var stor maj oritet mot - en, ' lagf~örslaget i råden, kan .det &amp; ck sagas att .den minoritet, som: ute i landet ön- skade att se kvinnor som, präster, icke var så obetydlig som man.lkanske kunnat vänta, då det från vissa håll inom kyrk- liga kretsar gåvm mycket ingående och noggranna anvisningar till råden, om hur de borde rösta.
Ganska märkvärdigt ar att onl- kring 5,000 medlemmar av kyrkoråden ha kunnat rösta.
emot att, n ä r d e s j ä l v a s å f.
ö r e s l o g o, en kvinn- lig präst utnärrmde.s!
Vid den slutliga omröstningen röstade samtliga partier 6ör lagen, som i sin.
in- nehållsrika knapget lyder sålunda: Kvinnor och män ha under samma be- tingelser lika tillträde till alla genom lag bestämda tjänster oeh beställningar un- der stat och k m u n och lika plikt att mottaga alla borgerliga uppclrag.
Med avseende på tillträde till militära tj,i.hsSter loch beställningar och till ämbe- ten, som kralca prastviping, skall det dock bestå vid hittills gällande ordning.
Med denna lag ha de danska kvinnor- na ryckt ett Asket betydande steg framåt.
Vi ha nu kommit bort frän det så .orimliga o &amp; ovärdiga förhållandet, att statens ämbeten och tjänster i allt väsentligt, f-ormellt.
och lagenligt, vor0 fö~behållna männen ensamt.
Nu h m - mer den vidare utvecklingen, livet självt, att anvisa d,en enskilde.
hans eller hen- nes plats utan att konstlade skrankor hindra f örhållandenas naturliga gång f ör den ena hälften av vårt lanids medborga- re.
Och aven om man måste djupt be- klaga den fläck lagen fått genom att man nekat kvinnor tillgång till präst- ämbetena, .och starkt känner d.et särskilt pinliga i att man just på, detta.
område
.
..,.
har håila ' k&amp;nno &amp; b&amp;tlför, !,så .zr .i hög b a d, @ ptijg si * kha: och gb; l&amp;.
&amp; * r anl&amp;ïi.,g det i &amp; .sk~S ' si,&amp;&amp;,.
.
' det ' h u o t h&amp; &amp; $ i.
.
.
.
-.
, -.
. "
.. de, dan &amp; k v ~ f i &amp; tt ~ &amp; djh i ~ ~ isig .ö+ &amp; till ' hglra &amp; &amp; &amp; &amp; r det framsteg lagen betyder för dem.
Och nere när lagförslaget behandlades.
kanhända har just det, att oden siirskil- da stridsfrågan, de kvinnliga prästerna, - lfGr - Det hade talats 01-11 att direktör och - fru Meeths,; de nuvarande Sgar- na till Arsta slott, gästfritt uttryckt glädje ov.er att lnöjllgen få e Fredrika- Brrner-För bundets styre.lse i sitt) min- ' liesridck h m.
Också kpm .en dag en di- r&amp;, ai.skvar.d inibjudan ti:I ' l styelsens.
medleinmar att: gasta A-rita den 29 niaj ' och intaga l &amp; k h på ' slottet.
Resturen fra ' n statiorieri - en bi!
och fyra kkipti@r belfordrade de aderton .gasteha - gick .f önbi ' &amp; terhanning$ .k ' yi; ka och kyrkogård; Där, under * de .gamla; skuggande Iifidxrna, vid graven Ured det enkelt hiigkna stenkorset; var det en stunds sarding, &amp; h &amp; er korsets.
a m hängdes en ' xiiurgrönskrans rnme ' d.
några varmt k g d a ~ c av l ' för,bund&amp;.s - oi-dföi-ande c j i n vad vi hAde att tatka Fredrik ' s Bi&amp;h &amp; %r, och om vad .hon ' I.
HERTHA 86 skattning av Fredrika Bremer som k m - mer en nästan att glömma de synder som av andra begåtts mot Fredrika Bre- mers Arsta.
Endast allt fijr hastigt timmar- - na för beshket, medan man levde i det som varit - och njöt av den älskvärda gästfrihet som stunden bjöd på.
ELLEN KLEMAN.
Alfred Herrman Fried.
Oversattning från fohs manuskript.
De-t fhnes i dessa # dagar få människor, m- av all!
siltt hjäcta tro på ett ideal.
Dinge ", mm han bruikade säga.
An- hängarna av den blinda våldspnincipen Det ligger icke för vår tid, den ärar syntes honom Ihklagansvarda vilsegång- också högre de som tvivla oeh racka ned na.
Han lade inte vilden på den eller den pil ' vad andra verka för.
Så # mycket mera förtjäna de troende, argumenteringen, det var inte för honom där de äro till finnandes, att uppskatta ' s, avgörande att segra i en teoretisk strid så mycket mera förtjäna de .människor, om grundvalarna för freden.
Han som sit.t hela liv fasthålla vid en idé, s k a visste att i debahteka olfta endast knep m~dimanniskior s tack.
En saldan Itmende, och list och skickliga ordvändningar bli en sådan apostel för.
sin lära var den utslagsgivande, d dahi11 var paci f is- nyligen avlid-ne Alfred Herrmann Fried.
men honom f ör god.
För honom betyd- Han ställde hela sin; skri5tstallareverk- de - den sjalsstämning, tankeriktning, samhet, som givetvis ur profitsynpnkt som man, om så var, kunde tjä- skulle renderat honom vida mera på an- na genom tystnad, men aldrig ge- .dra anraiden, i fredstankens itj.iinst.
He- nom tomrna ord.
Han f6redrog skrift- la sitt långa liv har han med oförtröttad ställareverksamh~ten framför den m n t - m6da följt med vad som utriittats i liga agitationen, det sakliga argumentet fredsafibetets tjänst på varje flack av framför den sinnrika vändn.ingen, f ak- jorden, och han var så helt inriktad på tkkt material ifrannför ordsvall.
Det ar freden att han nbedö.de alla tidshändel- möjligt att han på p d härav blev un- ser ur lsppunkten i vad, mån de be- densikattad i siM hemland, &amp; terrike, me-n fordrade eller hindrade dema.
ute i världen ärades han som fredstan- - Anmbkningsvärd var den form hans kens största och starkaste f6rstradare.
Fried var icke sentimental i sitt am- 5skådni.ng tog.
Fmden var för honom den s j ai.~fallna d örutsättningen f ör allt fattande av fredsidéen.
.
Medan i Eng- liv; den var flör honom f örkroppsligan- land o &amp; Amerika fredsfrågan över- det av det förnuftiga, som 3na.ste kom- vägande behandlades ur etisk synL ma ay sig självt, " durch die Logik der punkt, medan man.
dar ville övertala '
människorna till att .v i l j a freden, la- de Fried tyngdpunkten på frågans natio- nalekonomiska och poli,tiska utredning; haii påvi,sade att ' fakta &amp; VO vid handen att förnuft i samhiillslivet för till fred, att människorna inse .det,ta och ioke skola lagga hinder i vägen för den naturliga utveeklingen fram t,ill fred.
Han trodide rhindre på .utsilkt.erna f,ör internat.imel1 avrustning än att e.tt initematilonellt or- ganiserande av sainhallslivet skulle göra polijti~ka konflikiter mer och mer undvik- .liga.
För att bevisa denna åsikt samla- de han allt material som haniförde sig till sarn !hälleliga 6verenskoArnelser och in- rättningar i alla !delar av varld,en, som t. ex. från Amerika, dar han ingå,enide följ- de den panmerikaUhska rörelsens utveck- ling.
, Han samlade vidare a1l.t .material angående fakta, som direkt eller indirekt t janade fredsi:dkn, - o &amp; inregistrerade och oflfentliggjiorde data för de,ssa i re- gelibundm perioder.
Genom detta mö- ' dqsamma forskningsanbete liksom genom sina talrika arbeten o.yer fredsrörelsens historia och ' ~t&amp;dding, gjo * han pa- cifismen, lsom ditintills varit en känslobe- tonad rörelse, till en vetenskap, och i er- kännande här?, utnamnde Leydenis uni- versitet honom ti !l hederdoktor.
.
l l e atörqa ~ yttre hederslbevlisning, s m k m honam till del, var Nobelpriset, en av .de .få praktiska fijrdelar, som kom- mo som en ersättning fsör de många be- sviikelsema .i hans liv.
- Det tyngsta slag, som ktmde träffa denne f6rkampe fGr freden, var .givetvis världsiknigets utbrott.
Hqn hade icke tmtt.
p2 möjligheten av en !s %dm.itillidragelse och var i sin dju- paste grulnid bedrövad .och uppskakad.
Smärtan o &amp; sorgen Evade dock ännu.
mera.
hans kraft och gåvo - &amp; te arbe- terr, soin k,ornmo uit under kriget, en styr: ka och en överlagserzh~t, sprn aldrig f6-g.
Han mognade nu till en .ledare av högsta rang, till1 en med vetande fullt rustad kri- gare och till f.till utveckling av:alla sitia rnöj&amp;gheter.
Vi mikte djupt beklaga att han gick bort i fiulb kraften av sin ål&amp;$, just i en tid, då en ohindrad propaganda .f ör .f red åter blev möjlig, !då .up$byggan- .det av ordnade förhållanden,.
så so &amp; han tänkte sig detta, var så oiindligt %d- vandig, och då hans ytterligare ' ar:kte hade kunliat vara av ett så; tttornor.dent- ligt varde.
.
... Wien i maj.
OLGA MISAR.
Kringblick.
Den vaknande 6starn.
De som voro med på Internationella Röstrattsalliaii- sens kongress i Geneve förliden sommar glöm- ma inte lätt hinduiskorna.
dar.
En fram- .mande ras, i ffimmande dräkt, bildade de 4 den aven i övrigt-nog ' så olikartade samlingen.
en för sig .på grund av den fullkom !ig; olikheten med alla de andra, helt särskild grupp, som fångade ögat och fantasien.
KuS+ de ' man på allvar tro dem hemma i en värld, dar man väljer riksdagsmän och grälar i folk- f örsamlingarna?
Men några av dem talade en dag fr * kongress &amp; tribun.
Och man nästan avunda- des dem, i vilket fall som helst berindrade man deras inspirerade talegiiva.
Sarojini Naidu var för övrigt en av dem.
Ny kommer underrättelsen: Sydindien har givit kvinnorna rösträtt.
Madras, Travan: core, Cochirn o &amp; Jahalwaq i fyra indiska st$ ter ha kvinriorna erkänts som med märineg fullt likaberättigade.
medborgare.
Särskilt f 6x1 ' Madras: berättas om den ståk liga seger kvinnorna hemfört och den vack$?
; '.
.
insats - de .gjort till målets nående.
- Dorothy $narajadasa skriver härom i T h e I n t e r- ria:t ' ional ' W o m ' a n Su ' f f r a g e N e w s,.
k t e .utan - en liten märkbar triunifkänsla gent- .eknot .sina engelska medsystrar, som ännu er- i@klit.
rösträtt .endast på särskilda, och - mera inskränkta vilikor än mannen.
En .för de: hinduiska mannens uppfattning och upptra- dan ' de f ördelaktig ' j ' k f örelse gör hon ocksi Wellan det mottagande .kvinnodeputationerna .i !Madras Ifingo .hos; justitie- .och undenis- aiingsrninistrarna, Srini.vasa och .Iyengar och Rao Bahadur Vknkata Reddi Naida, och.
en- gelskornas hos Mr Asquiths .regering.
I Eng- ' land poliskordonger, ' arresteringar och fän- gklsestraff, i Indi &amp; det utsöktaste.
tillmötes- &amp; ende, ett allvarligt lyssnande .till de fram- förda argumenten, ingående vanfig-a fr2go.r o &amp; till sist, efter " busin&amp;,, för-f.riikningar och sällskaplig samvaro.
Den dag fr.5gan av- gjordes i Madras ' lagstiftande fiksamling, hade två de hasta åhörarelaktarna reserve- rats för kvinnorna.
Med 47 röster mot 13 - - 10 medlemmar förhöll0 sig passiva - bortvoterades det, politiska kijnsstrecket.
Man vantar att Bomb.ay inöm-kort kommer.
att följa det nu givna exemplet.
Mrs Jinarajadasa slutar med .att säg-a att det finns endast föga opposition i Indien mot kvinnorna när de verkligen Gilja något.
Det enda allvarliga motstånd som över huvud kan tänkas kommer f rån muhammedanerna.
Dessa röstade ocks5 emot den kvinnliga röst- rattspropositionen, och deras ledare önskade även att de muhammedanska kvinnorna skulle uteslutas från rösträtten. '
Detta ' förslag kom emellertid icke upp till behhndling i kamma- ren.
Den kiV,iimnliga p ~ s t f r ~ g inom- an.
Frågan om .hinnnliga ipriister.
dyker .m f ör tiden igång på: g&amp;g upp i pressen, an i h m av - ineddehnden utifrån, - än i &amp; m .av mer eller d d r e auktoritativa pkrsoners uttalanden om ' saken.
För in- % Jange sedan yttrade sig - några Stock- &amp; &amp; &amp; priister i h t, och mied för öv- rigt olika principiell upplaittning hade &amp; - d &amp; geriiensanit, abt de trgdde frågans ävgoraade kusde skjiutas - långt, l.ångt kam i tiden.
Ea - mrnare &amp; kantskap med f61-hållaadena .$ival .inom som atoni vårt land .gel: idook snarare anledning till áft beteckna saken som aktuell, och det mera för varje dag som @ r. i sammandrag Te- ' Nedanstående ar sqltatet av en Ii * vpder.
@ kning I d e vik- %are protestafitidca.
Iän.derna, möjlig- gjord tack vare ett 5lskvi.int tillmötesgå- .ende .av kvinnor på olika håll.
.
Man får under ett sådant arbete en mycket stark känsla av hur niistan alla 4rågor nume- ra vilja bli internafi.orrella, hur en fmm- gång på ett håll stimulerar intresset o &amp; arbetet i andra länder.
Det .är veddi- gen påf allanide hur lika &amp; il1 anda- och tankegång flertalet av de brev varit dem undertecknad fått mottaga till upplys- ning från kvinnor av dika nationaliteter, &amp; h alla fråga de: hur ligger saken Sios ' er?
Ja, hur ligger saken ha 0s.s?
Har tor- de vi iböra skilja på frågans officiella.
och de.ss praktiska Iiige.
För Rerthas läsare behöver jag ej närmare gå in på sakens riilasdagshistori.a.
Jhg vill blott
.
erinra om akt - via den &amp; ta .grundlags- andringen.
.till f ömmån - f ör kvinnors till- trade till statst jiinster .deit ' fö~behållet gjordes .f ör prastämibe.tena, att kyrkomö- tet också sklullege Sitt, bifall till hi ' nniois prästvigning.
Det a 1 920 samlade kyrko- mötet tog dock .icke .ens up8p saken till diskussjon, utan det åligger kvinnorna a t sGka få niigoll intresserad motionär nästa gång vart främsta kyrkliga forum a r ' simlat.
' I varje ifall är ju frågan om hur till- sättning av kvinnliga präster skall kunna sedan ske f öremål f ör k&amp;mi,ittéarbete, den officiella kommittén redan 1 920 .hmlagt ett intressant ' betäikan.de med .dels ' en liten vardef~~dl ' h i s t o r i ' k, dels ' ett.
.
p r i n c; i $ u t t a l ' a n $ e ' f o r hinnliga präster - utan någan in&amp;arik- ming .i deras rent priisiterliga ' funkticher, detita med hän~.~sning .&amp;al; till urkristen- domens ståndpunkt sbm: till protestan- tismens uppfattning a v d &amp; sakramentala.
: Komrnibtén tvekar icke ' att uttala ' sin 4vertpgelSse, aitt .en insk~a&amp;ni.ng ' i h i n - - nas &amp; t att utdrda .s:akrafient &amp; ' battnar - i en .förål.drad WO .på hennes Bre.nhet.
En &amp; dan - tankegång uttryukf es verkli- gen alldeles: oshiinkad i: ett danskt prait- sällskap l920, dar ma * yrkade på Sak-: ramentens ~ d a r h 5 l l a n d e f rån ' kvirinl ' iea kyrkatjanares behandling på .grund av whssa fysioloigi.ska;.
: periodiskt åtenkoni-: mainde ipiocesser in~ '?; h.
kvinnans kropp Vad som bu än lilg ' ger bihin, s5 är det att f; kkituan, att mdtstånd &amp; ar stark&amp;t just r&amp;- det giilkr sakramenten så.
gott .som hierallt,: sar.slkilt i epiiskdpal~a b r k m.
* D &amp; var t. ex.: &amp; iskiparha, 1.880 h&amp;- &amp; - &amp; e A n m Shaw a. &amp; .i&gt;&amp;&amp;$ &amp; .i &amp; n atlet odist iska 6pislsdpa~~kyrkaq eliuyu hon då 4angre tid t j anst~gj~r~t som kyrrc ' o- - herde.
i; en ' f örsading &amp; h. till.
och-.med fått viga .o &amp; begrava; .det var %lott sak- &amp; menten !hon - %eke fick vidrora.
få något inflytande.
.
En engelsk prost, Dean Inge, går så långt, att han.
före- slår avskaffandet.
av prästamibetet som sådant; nutidens manniskor ha ej behov .av prästens ledning, de kunna ta,&amp;a sjal- va, säger han.
Men giv andra lämpliga medborgare, man eller kvinnor, exempel- vis församlingens lärare eller Ekare, li- cens att förrätta a f fmtlig edstjanst och andra ky4liga handlingar efter behov!
Kanske ablir detta eller n5got liknande framtidens satt att lösa prästibrkten.
Nar man iforskar en snula i saken, finner man för övrigt att # hinnor ganska ofta i våra bygder bestigit predikstolen för att tala till stora flörsamlingar.
Ibland har det varit i s a m i n d med högmaIssan.
omedelbart efter prastens prediikan, ibland vid vardagsgudstjanster.
Och 1 a.
n t ~ k f o l ~ g e tycks n stalla sig sympa- r så- ofta tisk.
emot dem - eljest h ~ man den tron, att landsborna skulle komma att vara ornycket awisande mot kvinnliga präster.
Jag kan ej neka mig att här omtala en liten händelse: då en av våra kända hinnor hade hållit själva afton- så.ngspredikan i en kyrka, som var fylld till sista plats, kom.
efter gudstjän- sten en gumma fram till henne och sa- de kdaktsdullt: " Lars och jag vart rakt fö~skrackta,.
att det kunde bo mycket i en miinniska. "
En av våra kvinnliga teologer har pre- dikat vid en .sön&amp;gseftemiddagsguds- tjänst för ungdom i en d o m.
k y r k a, men bon talade den gåpgen f r e f rån koret.
En annan teolog har.hållit hög- mässan i att skolhus på l q d e t i stallet.
för sin sjuka man; ja hon har eq,g@g förrättat högtniisca i sanuna församlings .kyrka, fast det var mera improvi.serat, I &amp; en rrdsomrnandag, inför ett ungdoms- f~rbund, o &amp; hon avstod självmant från at.t gå inför altaret, fast knappast någon bestämmelse i vår kypkolag - kunde ha f örbjudit det.
I stora # socknar, dar vis- sa delar ligga mycket langt från Ijrkan, få på sin3 håll folk.ckollararinnorna för- rätta högmässa regelbundet i sina &amp; l- hus, och ingen sttöter sig på .det.
Även vid konf irmat ionsundervisniligen bitra- des prästen har och var av kvinnlig hjälp med flickorna.
ar till k o m e r den sknia.nlde prast- bristen, som av den ICungl.
kommittén 1920 uppskatades till ett behov av 200 platser, l å g t beräknat.
På 5 år hade g I dispenser utdelats till man atan erbrder- lig kompetens.
Examinerade Ekvinnliga teologer ha vi f. n.
12 styuken, ioch åt- skilliga bereda sig på teologie kandidaten i b %de Uppsala och Lund.
Prästbrist äro vi för övrigt inte en- samma lom.
Det klagas över samma !fö- reteelse från - &amp; viiJ England som Dan- mark och Norge.
Särskilt i det sist- nämnda landet ar den oerhört kännbar med över 100 tomma platser enligt en i år gjord beraduiing.
Atberopande sig Karpå ha de N o d a Kvinnornas N,atio- nalråd nyligen väntt sig till Stortinget med begäran om tippande av priistäm- betena f6r hinnor.
Stqrtinget vill emellertid ej upptaga saken förrän den förberetts av kyrlcodeparkmentet och regeringen.
Under tiaden har allmanhe- ten Qnmgits att intressera sig för pm- blemet, ity att en Kri,stidaiprast i full avsikt att {tamera ett exempel upplåtit sin predikstol åt en kvinnlig teolog vid en afhonsång.
Verkan uteblev ej heller,
HER T.HA.
tidningarna kogo genast upp: saken i en livlig diskussion.
I Danmark har riksdagen debatterat frågan såväl .,l 91 9 som 192 1, men den har.
ju .fallit tills vidare.
Viktigt ar dar, att av landets sju biskopar år 191 9 blott en hade rent principiella, invändningar mot kvlinnors ordinering, medan de an- dra hyste betänkligheter, men sådana skii i d a vara lättare att över- vinna.
S a m a synpunkter ha frmförts av Köpen.hmamns teologisska fakultet och för 6vrigt, även av motsvarande insti- t u ~.
o n i Lund, vilken på nyåret yttrade sig över det svenska Bommittóbetankan- det.
Uppsalaf.silnilteten ansåg det f ör ofardi !gt för att ärmu behöva uttala sig!
Blott en l,damiot, prof, Linder-holm, bi- fogade protokollet ett an flörande med principiell anslutni~g till tanken på pr5stvi.gning av kvinnor.
- I F i n l a n d tycks frågan vara mindre aktuell än i Skandinavien, ehruru kvinnor.
aven dar kunna erh.ålla full teg- logisk ubhildning.
Inofi s t a t e r k a n.
ha de ej.
.ratt bill ofifent.ligt lupptriidalnde, men deras metodister ha .Ikvinnliga för- samllingsföresthdare, dock icke prast- vigda.
Förhållandena i - E n g l a n .d äro synnerligen intressanta.
.
I, att par punk- ter ha de redan ovan berörts, bl.
a.
1920 års bi~skiop&amp;onferens, som f ö r d o g ett slags hzlvprasterlig vigning av hinnor .. vilken - skulle berättiga dem att f örratta söndagsigpdstjtjanstem i sin helhet med undantag .f ör.
ubdelandet av.
.
" absolutio- nen ".
Vid andra mera tilllfälliga guds- t jamter b o d e aven lekmannahinnor- få predika - efiter att - ha.
e.
å l l i t, biskopens.
.
till~standpåorten.
-.
,?
- 91 Att.
h i k o r fått predika, - i.
engelska kyrkor var enellertid ett faktum, redan f öre Ibiskopskonferensen; .det har skett på flera .håll, m ~ d .och: utan .~bisJ; cioplig.
sanktion, mest- på, vardagar men aven vid s6ndags.gudstjänlsiter.
, De ha.till och med ibland fått ' skruda sig: i kaftanen och mässhaken, " cas.sock and sutiplice ".
De mest kända kvinnliga predikanter- na äro .val .f.
n. de två, slom predikade vid 1920 års rö.str&amp;ttskongress~.i Geneve, - nämligen miss Edith .Pict,on-Tuiiberville, som med licens av-biskopen av ' London f.ick upptraida.i enge1sk.a \ kyrkan där ne- .re, och Miss Maude Ropden, vialkey var den första.
kvinna, som fått bestiga Calvins egen predikstol i Geneves gam- ' la katedral.
E n saks framgång beror ofta i h6g grad av de - personligheter, %om företra- da .den.
Och det torde e j linda något tvivel, att inte M; aude Royden spelar en mycket stor roll för aktualiteten juist.
nu av den kvinnliga prast frågan.
En inan har yttrat, ' att Englanld f. n. äger fyra andliga vältalare och en av dem a r &amp; ss Royden.
Hon har en gan,ska skiftande bana bakom sig .med både slumtjaris~gö- .ring, litlterar verksamhet o &amp; ak.tivt röst- rattsaribete, men sedan några år har hon agnat .sin tid mest åt kyrkan, som ligger henne närmast om hjärtat.
Det ä r d m intelligen.ta .publiken, dm som .ar %vårast att.
nå, ~ m.
h särskilt n har att .ge nå-.
got, .och åhörarna s t r ö m a till hennes talarstol i tusental.
Flera $nger har hon .fått uppträda i högkyrkliga tempel,.
men så höll hon - under .ett par å r regel- bundna .pds; tj.iinster i en londonsk .kon- gregatimali.stkyrka, soan blivit - uppl %ten åt henne.
- - Där.
slutade- hon.
do&amp;, våren,
få karitonkr f å de vara med ~ an välja sina f örsamlingsherdar.
I T y s k l a ' n d kurina hi-nnor idka teologiska studier och avlagga licetitiat- examen, tydligen ungefar motsvarande ' vår ted.
kand., vid åtskilliga I.iiiiversitet, nien full s. k. Pfärrexa&amp;en f! % de ' blott i Baden.
Dar ha aven amtallts, ett par kvinnliga teohger som " P; farrgehilfin- nen ", .icke altt förväxla med ordinerade präster.
Men de .ge +eligionsundervis- ning, arbeta med a~dnxmdnxmmårii och hålla bibelfrklarnar med kvinnor.
En av - dem, Frl.
Oberbeck, - af till och med an- ställd som själaGrjare vid kft Stort h i n - nos j.&amp;hus under H&amp;deIibergs .universi- tet.
Dar .får hon icke ' bliott pkdika lutafi Sven utdela sakraitkntei?, nieii icke: dar- för att hon - ar teolog utan ' ?haif$ des all; gemeinen Pries tertuim der Laien " im- El @ en äkta luthersk tdeg2ng: - De tyska kvinnliga teologerha ha för ..., ovrigt nyligen drganiserat ' s * uriider d &amp; första banbryitkrskan darute, Frl.
Barth, &amp; h deras avsikt ar att av Pr~ussiilska Ge- neralsynoden .begara ratt till priistvig- .ning.
Något såidiiht kan ju ' inte k o h a ' i fråga f i k de katolska liviiriorna, men dessa ha dock rört på sig så till vida som de genöm biskopen Av Osriab ' ruck vänt sig till påven med bön om inrattan- - det av ett nytt iqrkiigt kv~~ioäm !Bete.
I W i e n deltaga Mgia katolSSr.i .hinilor som extra åhorare i sin t&amp;b-, @ ska fakultets f öi-klaacaii ' ngar, öch vad deli pkotehtieka $&amp;kiultetéii an&amp;, stra- va österrikiskurna efter att .dar få h- ma e x ~ m r a r t san t - liga studenter.
Tills vidatie få de blott gå som åhorare.
Vid en kmnhXiidi!
~löili&amp;niiig äv kyfko- ordningen hoppas kvtiniiornA på p&amp;t-
.
Lieeris!
e:O.:: aytibuas åt.
L o t$, e-n v.ignirilgisr$~.
Dac ute: har f örlut: nägan all ileligilonsundervisning .bedrivits .av.
D. &amp; h 1 g,r.e n; Blagd.
andra erkännan- prästerskapet, varfiir kvinnorna knap- den a %, fortjänstfuU.
vei.samhet.
på: det ena eller andra o ?nrådet har konung- past f $tt veilqt som kristendIomslära~in- en &amp; n 6 juqi tilldelatt.
detta heders-.
n ?:. '
F .. n de, ' åtpinsItone ' e n ut- tecken åt JJotten Dahlgren i uppskatt- bddad, kvjqnlig, teolog, men.
h o n h&amp;- av-.
ning a - hennes sluiftställa~e~erksan~~ lagt siil ek&amp;ngn i T y s k l q d.
Hon är: nu h .., ledare f ör e n evangelkk-social flickskola.
: Ny F.-B.-F.-krets.
En kretsav- R e f ~ o p e r t a 3tatskyrk.m i H o l l a n, d delning ' av Fredrika-Bremer-E ' örbundet men inga bildades i Norrköping.
den.
25 maj.
ger kvinnor @ !l &amp; &amp; ensrätt, prästerliga möj ligbeter,; f rågan kan da; Vid: def.
konstituerande mötet.
hölls ej kalslas ~ k t u ~ l l 1:.
t r å sm.5 sekter, föredrag över, anmet.
«Vad.
Fredrika- " Doopsgesinde ".
och remonstranterna, .f 2 ' Bremer-Förbundet vill och verkar » av fröken Axiame.
Thorstenson.
Sedan kvinnor dock pTa ' stvigas.
.
beslut; ' om kretsens bildande fattats,.
Siist vill jag även namna, Amerikas antogos stadgaroch tillsattes styrelse.
Förenta state ';, d,+- e p nylige *.
företa- Till; ledamöter.
i. styrelsen valdes.
frö-.
gen_.
.u.pdei; s~hqing.
bland 7 5.
av de, vikti- ken Emelie Andersson, f r u Ebba Beck-.
gare sekterna uppvisade ett antal av 532 man, fru Xanny Björkman, firn Anna kvinnliga prästel-, f öi-delade på 43 s l a e r, - Elg, fröken Aurore Klingspor,.
fröken Greta Leijon, fröken Gerda Malmström, varav de mest betydande äro ~ha,kare, fröken Betty Olsson, fru Asta Sun- kongreationalister, unitarier och chri- din, fröken Dagmar Wessberg och fru stian Soience, som numera ar ga&amp;a ut- Hilmo Ohman.
Styrelsesuppleanter bredd.
Så till vilda ar frågan om kvinn- blevo fröknarna Ruth Dahl och Gert- liga praster .aktuell dar borta, som d,e rud, Helin.
.
Sty,relsen, har,.
sedermera företagit: l+mhiga, predikant&amp;-n3.
ha biiidat en.
v d .av funktionärer och utsett.
till ord-.
.
.;.
f ör, att tillvasrataga, ge- fqrande fru.
Fapny Björkman, till vice samm~s1~utnipg me:n:smlma intressen, men allm %nhIet &amp; ordförande .. fru, Anna.
Elg, till sekrete- tycks .&amp;illa sig twligen Ilkgi.llti,g på- - det t m r e froken, Greta Leijon och till hela taget. '
~.
amerikanska n ha; ipPgi- kassaför.va1tar.e fröken Einelie Anders- son.
vit, att.
någon * kvinnlig predikant av hli &amp; ~ o y d &amp; s mått.
h.a de ej r &amp; i Fö: E ~ E fre &amp;.
och, frihet.
D e n 10 renta: Staterna.&lt; ma ' S h a y var nog en - 1 6 juli hålles i, Wien den tredje inter-.
n.atio,nella kongresen av Kvinnornas in- av, deras stör&amp;a.andljga viiltalare.
Ovanstående, lilla.
unders6kning vill ternationell &amp; Liga iför fred och frihet.
s&amp;n ordf örand; k m m e r.
Jane Addams egentligen utgöra en materialsmling av a.tt faungera.
Frggor, som stå på prc- fakta kil1 belysande av det nuvasrinde g r a n y - ~ t, ar^: som.
vag: til!
tjäna fi:ed, Atgarder emot h t loch kri,gslidelse, sakläget.
för.
at^ möjligen hkninna.
som underlag.
för disjqssipnen har hem- Paci f is &amp; i tiger a v ekonomisk o &amp; social ma ..
Men.
naturligtvis göi jag ingalum- omdaning, M g a om.
ut f astelse av per- sonlig.
vägran, att.
stöd ja varje krig, vare da anspr5k.
på: fullständighet i uppgif- sig,.gehom~ pengar, arbete eller propagan- MARTA.
T A ~ ~ - G; Ö T L I ~ da,,.
Mjnositeters ratt.
m. m. terna, ' I,
94 HERTHA Närmare underrättelser lämnas ge- nom ligans sekreterare, Miss Emily G. Balch, 6, rue du Vieux-Coll&amp;ge, GenGve; Kongr.es.sen efterföljes av en " sommar- skola?
i ämnet: urppf~ostran till interna- tionalism, i Salzburg den 1-1 5 augusti.
Meddelanden om denna lämnas av Miss K. Royde, Womm ' s International Lea- gue, 14 Bedford Row, London, W. C.
I. sammanhänga med detta.
Dess ' syfte ar draxnför allt att verka för att ung- domens undervisning o.ch fostran måtte gå i en riktning, för vilken den interna- tionella och sociala fredens idé ar norome- rande.
I en till skokommissionen under arbetsåret riktad hemställan har också centralstyrelsen utformulerat detta i ett praktiskt önskemål: att denna idé mat- te bli en av, de grundläggande vid utar- Svenska skolornas f redsf öre- betandet av nya skolplaner och 1aro; böc- ning, som utgör en f ortsattning av den ker samt vid 1arareutbild.ningen.
sedan 1.9 1 G existerande S v e n s k .a 1 a- I ett nyligen utgivet flygblad riktar rarinnors fredsgrupp, har centralstyrelsen en varm vädjan till upp- hållit sitt årsmote i Stockholm.
Före- fostrare, särskilt till lärare och Iararin- ningen raiknar f ör närvarande 333 med- nor, att genom anslutning till förenin- leanimar.
Dess verksadet har hittills gen .och kraftigt arbete inom densam- h~wudsakligen varit av grundläggande ma stödja strävandet att hos det upp- art, avsedd att skapa ' insikt om betydel- växande slaiktet väcka .och utveckla för- sen av konstruktivt fredsarbete o &amp; att utsättningar för sadörstånd .mellan fol- upptaga t il1 diskus.silon p.roblem som ken.
Notiser från Margareta, S v e r i g e s K r o n - p r i n s e s s a.
Minnesteckning under mångas medverkan utgiven .av Lotten Dahlgren .och Julia Svedelius.
J.
A. Lindblads bokf3irlagsahtiebolag.
På en gång lätt och svårt malste det vara att ge sig in på m.imesteckning av kronprinsessan Margareta.
Lätt, dar- f ör att uppriktigare kunna icke ~iittryc- ken av sorg och saknad vara an, de som kunlna avges över henne, S&amp;I gjort sig så älskad över hela Sveriges land, svårt clia~för att om henne måste det talas så okonstlat som h,on själv sku1l.e önskat det.
I den stora kvartvolymen äro sam- manför.da skildringar av de olika skede- na i kronprinsessans liv,.
av de intressen hon agnat sig %t och de insatser hon gjort på skilda omralden.
Starkast le- vande, i den vackraste förtoningen, tra- der " Skånes hertiginna " där emot en; lyckligast var hon v d också själv dar nerc i sitt blomsterrike.
En serie helsid.esportratt och andra illiistrati,oner smycka; olyrnen.
E. K-N.
H PILY jord.
En gammal historia ånyo berättad av Ivan Oljelund.
Tredje upp- lagan.
Tidens f ~ r h g.
Det kan synas val sent att animala en bok so.m redan ar ute i den tnedje uppla- gan.
Utgående ifrån att det är många fler än mig själv som det hänt att inte ha fått något av de föregående uppla- gornas exemplar i sin hand, tror jag det emellertid inte ar ur vägen att saga ett ord om denna.
Förf: s namn ar nogsaant kant.
Han har haft, man &amp; utle kunna saga turen att komma i fängelse för sina åsikters skull.
Bokens starkaste del, är o.ckså skildringen av " fångenskapen ".
De rent psykologiska verknhgarna av instängd-
, heten i den trånga cellen.
med de lång- sa.mt f raxnkrypande, dagarnas monotoni äro tvivelsutan ypperligt återgivna, ana- lyserat genomlesr,da som de äro av ho- nom s j alv.
Få denna punkt ar boken ett dokument, som måste få ett utslagsgi- vand,e varde för bedömandet av fangel- sestraff.ets sociala och .etiska valör, i vil- ket fall som helst i vad det galkr icke grova f örbrytare.
.Rok.ens titel, N y j o r d, och Ivan Olj elknds.
eget namn göra emellertid att man vantar sig nigot på en gång utanför och innanför dessa av direkta, om an nog sa anmärkningsvärda yttre förhål- landen fra; &amp; all.ade intryck.
I den för ett par a r sedan utkomna tredje delen av D s e t a n d l i g a n u t i d s l a g e t o c h k y r k a n hade Oljelmd en sak som han kallade " Till iden stora ompröv- ningen ".
Den.
i.nåt.bliek han dar visade sig aga ftir - det v.2sentligaste hos dlen en- skilda mänskan, hennes in.nersta förhål-.
: landen och djupaste livsbetingelser, gör att man begär mycket av honm.
N y j?
r d blir till sist en besvikelse i !detta avseende.
Den mynnar ut i en litterar vilken förf attarinna som dö1 jer .sig un- der namnet Isak Lindäng, men att det ar &amp; I sådan tvivlar hon alldeles inte på.
Lika litet ställer hon sig tvivlande till att den anonyma fiirfattarinnan.
avsett nå- got upphöjt .och storslaget med sitt ' har- nadståg .för lika moral - eller omoral, hur man nu vill ta det!
Dar finnes en del ärlig och .berättigad indignation över toleransen och hyckleriet med avseende på- .den ena partens accepterade moral- fria f örhalllanden och över det allmanne- liga döanandet den andras eventuella) ' frigj,ordhet ".
Tyvärr saknas emeller- tid förutsättningarna för att höja de.
" penibla hi-storierna " till det plan s m ger sa&amp;ti.on åt upptagandet av proble- met.
Förf.
torde på ett helt annat satt an som har ar fallet böra stå över sitt ämne !f6r att kunna behandla det på ett givandle satt.
Vad s j älva sthdpunkten beträffar, synes det som - om förf.
i sin valmenade .önskan att träda upp mot d~~bbelmoral, och orättvist bedömande av ' kvinnorna raikat tappa bort den egna moraliska: balansen. '
,.
E. K-N.
gottköpspose, flykten drån samhället till naturen och e n s a d e t t q som i detta fall inte kan betecknas som en debuteran- de förf attares tillf alliga tafatthet utan markerar ett avsteg från det djupa; från all litterär: effekt vitt skil,da ' allvar, som tidigare earakteriserat Ivan.
Olje- lund i hans prövande av de innersta var- d,ena.
Tillrackl.igt fin.ns .det $ock i denna bok av starkt ikxh.511 # och av en .levande människa för att man med stort intresse.
laser den.
Mången roas tvivelsutan också i hög grad av de lätt id,entifierade, direkt avfotograferade personer som fö- ' P eni b l a historier och andra av Isak Lindang.
Aktiebolaget Ljus.
f örlag.
Det ar anmälaren förmenat att veta August Strindberg i Blå tornet a v Fanny Falkner.
föd.ag.
.
Norstedt &amp;.
Söners Första kapitlet heter I n t i m a n o c h K a r l a v a g e n, och hela, boken ar S t r i n d b e r g i n t i m e.
Vad som kan sagas till d,ess beröm ar-att den skif- tar s&amp;al s k ~ ~ g g som a ljirs över " mäs- tare,n ", som förf.
gärna kallar Strind- berg.
En annan sak ar att förf: .s och hennes omgivnings 1.ångtgåend.e tolerans ' ör de patol~ogiskt råa vredes- ocih nniss- ta&amp;samhetsut.brotten hos S trindberg knappast kan upptas ined sympati, det finnes gränser aven för vad man iir hå- gad ursäkta hos millena.
Så pass intim son1 .boken ar k m m e r den sakedigen att med intresse anam- mas av, publiken.
E. K-N.
,
Två internationella- kvinnoor- nor, som ägnat sina liv &amp; t acbetet för ganisationer av A.
w Margret Holm.- en stor id6 och för sina medmänniskors ' @ en.
Verdandis mn3skrifter 24 1.
Al- bert Bonniers f~rlag.
Fru Ann Margret, Holmgren, som re- dan riktat Verdandis sm %skr.iftsserie med redog6relser för kvinnoröstrattens historia i.
f r h a n d e.
länder 1oc.h i de nordiska länderna samt med ep biogra- fisk skildring .av Susan B. Anthony, har: ined denna nya lilla skrift.
givit en kort- redogörelse för Internationdla kvinno- för:bundets och Internationella kvinno- röstrattsalliansens uppkmst och- utveck- ling.
Den lilla historiken har f:örbundits .nied ett par särskilda kapitel om Lady Aberdeen, I.
C.
W: s mångåriga ordfö- rande, och, Mrs Ghap,man.Catt, I. W. S.
A:s litkaledes mångåriga h0gst.a ledare.
Förf.
har aven mera utf6rligt uppeiiål-.
lit sig vid de två.
stora internationella kyinnoorgan.isationernas kongresser för- lidet .år, i Krist.iania och i Genev-e, samt återgivit, in extenso, Lady Alberdeens hals.~ngstal och i sammandrag MG Catts.
Skriften ko.mplettera-s med en uppgift om de till de, balda organisationerna an- slutna nationella föreningarna och en li- sta.
på internationella.
kvinnoorganisatio- ner.
val.
Där finner man, bland andra, Eli- sabet Fry, Florence Nightingale o &amp; Elsa Borg, William Wilberforce, An- thony Ashley, Peter Wineselgren.
F.ör att ifylla siatt andam51 äro de s k å biogra- f ierna populärt och enkelt givna; f ör in- neh511ets vederhiiftighet svara författar- namnen under de skilda uppsatserna.
Utgivarinnorna stå själva föidem, med ett kompletterande bidrag av Marie Louise.
Gagner loch ett av Ruth Enig- lund.
E. K-N.
Albert Bonnier: btlighetsproblemet i Frödings diktning av Nils von Hof- sten.
- Historien om Hannerl ' och hen- nes älskare av Rudolf Hans Bartsch.
Over: sattning av Tyra Hjelt.
Va ' goir, Roman.
av E. von Keyserling.
Overs.
av Runar Schildt.
(Serien Moderna romaner, 49-50).
- Wamidriiapsm av Ulla Bjerne.
- Váig~~r- n- folk.
En historia från Ostra S k h e av Anna Björkman.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Bilder från fromhetslivet och kkleksverksamhe- E. K-N.
ten utgivna av Maria Bergmark och Anna Sörensen.
(Lasebak för f ~~tsiittningsskolan 2).
August Strindberg i Bl &amp; tornet Bilder fr^.
fromhetslivet och skildrad av Fanny Falkner.
Shantini- kärleksverksamheten s&amp;givnas av ketaia.
Tagores skola i Bol ur .av W. W. jamte en Maria Bergmark och Ama Söre~sew.
Pearson och Satish Chandra (Läsebok för fortsathingsskolan 2.)
inledning av av Ra bindranath lagore. '
- P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Denna lilla, bok ar enligt utgivarinnor- nas eget påpekande avsedd för undervis- ningen .i rnedborgarkun$kap i fortsätt- ningsskolan.
Den omfattar en s d i n g teckningar av: betydande Iman och h i n - Jiimtlöjds förlag: av J. Stadling.
Amund och Ingrid J.
A. Lindblad: Margareta, Sveriges kronprinsessa.
MiMesteckning under m %ngas medverkan utgiven av Lotten Dahl- gren och Julia Svedelius.
Andra upplagan.
Vi påminna om.
aft.
HerfAa icke ufkommer under juli och augusti.
Nësta A; afte kommer således i september.
Illustrerad sommart6dnin f i k b.arn en h a r u.tkornnii t.
S JUSFONM ARSANGEN.
Redigerad av S. ST. Vacl; er omslngs !e; kiiing av URITA ELLSTROM.
Omfånget iii- siisom förut 16 iidor med mänga, vackla och roande, f2rg- lii~cda il1ustr; itioner.
SC) IMMARLOI / innehcilicr:.
ATT ~ 0 1;: ~ GUDS GARNING av H.
D .. med illiistratim.
-.
FRAM- TIDSDROMMAR.
Poem av W. F. i % -- ELSALILL.
OCH HJALMAR.
Berättelse av Runa med sex illusti.ationcr av John ClG.i.vii ' rcL EN BARNSKAI2.A PA VANDRING.
Hetsidesplanch med verser av Ester Edqvi~it.
- MANKI.
Berättelse från 1:ndien a \.
Gerfrud Lidberg .. - BAR- NEN PA VAG TILL KYRKAN MIDSOMMARDAGEN.
Helsidesplanch i far er av Lisa Hammar rn.
m. S~MMARI-,OV kostar 40 öre pr e x, men Iamnis för .3b öre tlll var- dags- och ~Gndagsskolor, dii minst 20 ex. tagas - p &amp; en g h g.
.
e -- Evang.
Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Expedition.
S T O C K H O L M 3.
BRODERIER &amp; MATERIAL KONSTVAV.A ?ADER I PABORJAUE ARBEZ ' EV OG== F~AD VID INREDNING AV VANINGAH AT.ELIER FOR G O B E L I N L A G N I N G.
I A I ~ N O ~ R D I S K A @ K O I M N P I.
A ET T ~ ~ GRAFSTR~AI R A - STOCKHOLM I 1.
Tidskrift för &lt;Ian svenska kvinriorörelsen, utgiven av Fsfedrika-Bre:merFörbundet.
Redaktör: Ellen Klcman .. C.
Förbundsmd !c ?mrnar erhalla tidskriften till ett pris s v kr.
5: 50, varvid prenumeration sker direkt geiiom Fredrika-Rremer-FÖr1 ' 3undets byrå, 48 Klariabergsgatan, Stackholm.
li:kc-förbunrLrnedZc~r~n~t~r prciiiinicrcra ii ~riirmastc po ?it.:n::f&lt;i.
' / c~tcr i bok- handel.
Pris fir postupplaga:: ', 61. kr.
6: 50; '!, 51. kr.
3: 50; ' ', Ar IL-.
l: ' 90.
1.i; ~; niilii- nicr 65 Gre.
i i d a k f i o n och e; cpedition: 48 K 1 ~ r r a 5 t i r - s F ~ t n i!
n,.
i i w k l i o i ~ n.
I&lt;c (l; ll; i.iorrs- tid: tischgtrr ocb fredtrpr kl. I - - 3.
Allni.
1 '.
48 sil, Riks 27 h3.
Expr;.
: iiiontiri: kl. I I.
vaq ' e sockendag.
Allni.
T.
48 16, Riks 27 62.
