# ID: svediakorp-per2812
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,204
# sentences: 723
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


&amp; .,i ' / ' d3$ " '. --- ' F ApJ. \ IT$++j k st / A.Ej c; t;.
:: ?ne * vag.r: .., i i l e - Kr; - ?,rrf *?
; nc1 f i l 1 RiP.3M.
3 C;; r ' s.
?l fi!
*: 1 N.
- v.ciq;: l.
E '. '
.Ii it * - L?
.
y .r t &lt; i - = -.
.
-, -,.! '
' i&gt;~fi MP-f-:: ii .. Y= ST-.$ % 831.
%:2n HQLJTE:; G Y:U.-F: .. Z JGZF?
' ?Z; - ZT~~ A: i,:: i *., r;: j ~ ~ - ~ i t;:.
: ~ p ~.
:, ~: o r ~ # r. Kaqr4, Ailxt.
Te !.
18336 - + kl - i,; ..; - .-., .... i;,,: &lt; ..
.;.
; .c Siden- o &amp;; -, i;, t-; -, p?
Ylle-; i -;.
.
F.-B.-F.s nya kretsar.
.
Fredi-ika-Bremer-Förbundets sedan nier än ett ål ', till \ baka ganerade omor- '. '
.ganisation och vilken ' av det nyligen håll- na årsmöt &amp; beslutades har s &amp; visent- -.
, .likt moment uppgi.f,ten att gel10111., ny kretsbildning v.iclga.anbetet iitåt.
Uncler den korta tid som gått, sedan oinorgani- sa-tionen blev .a&gt; [.
åssm.ötet.
stadfastad, .har också .redan en.
hel del gj.orts f ' ör att på denna punkt realisera progranlmet.
På sina håll.
iii ' q .kretsar i detta 11~1 under bildnii~g, tvil ha faktiskt redan konynit r, till, i 01-eb.1-o och Stochholin.
Kretsen i Örebro bildades den 22 april efter ett föredrag: da~stades av fröken I. von.
Ploiqp -- ~l och .. ltretsen.
Stockholm ined ohnej d +id e t t av F.-B:-F. s; lnimankal-.
.
lat mijte i toc ck hö lm den 27 akril.
Stockholi~iskretsens tillkomst kan man säga hat- sikegen histoi-ia: Genom att förboiidssty~el~.en " ft sitt säte i Stock- holm &amp; h .förbundsbyyån även.
är förlagd.
dit hg- Stockholm under förbundet; s~ !mt, tretti ?sjuå.riga i i l l ~ a r o, e11~1ru in- gen.
krets .dar ' - f unnits, utgjort central- &amp; nkteii.
f ö ~ förbundets verksamhet.
Stockhol.ni med mnilejd har också till- f ört f örbui @ en ' ' Xiriki1t stor ' kontin- gent n ~ ~ d l &gt;q ~, qta,n ~ ~ att ~ a ~ * sani-.
, - -.
.
: i.
.en -.
särskild -.
.
.
förening.
.. på.
&amp; anslutha ' *.
g r ~ m d av ' närhejen tid1 fö1lb; ndetS all- manna verksamhet - tvivelsutan 511docli kant sig i ilitim kontakt med förbimdet ..
Den nu ' beslutade ~nior~airishonerr kiäver enidleit id på ett.
Sätt s o p tidiga- ré inte varit fallet F.-B .. - F:-medlemin.ar- nas direkta ~cteltaga ' nde i förbtindsarbetet.
Till formedlande av detta ar den Iokal,~: l&lt;retsen en noclvandighet, i Stockhoh, såväl som i landsorten.
Billdandet av.
~tockliolrnskretsen.~sattes diirför:.
orks5 -.
.
omedeltbart i gång. '
] &gt;et .kon.stituera.nd.e mötet hade for- lagts tir1 Kvinnoklubbens lokal, o &amp; dar hade jamlats ' saväl gamla för,hdsrn&amp;d- 1emma.r s.oni .nyintradande.
intresserde piersonar.
under dr JKaroLina.
id er- ströins orclföra~~deskap inle.ddes kvällens Överläggning av fröken A.
.orsten-SQQ, up$;.
som gav en historik av fö~bbun~ets komst och k itv veckling och iberattade O ~ I: dess vittgåincle verksamhet - * h:: $,e syften - n yill, främja:: .. Naigoq dis !i$s-e: sion av frågan hur-ida en ~ t o &amp; h o l q p.
krets borde.bildas, fjj1j.de icke på d ' et oqi- enterarde föredraget, utan debatt) enhälligt bgJöts billdandet av F.
- ~ F.
- ' ' ' k r e t s e &amp; S ~ t o c k h o l r q n i e d 06 '.
.
j, -.
...
...
-.
.
.
.
.
-.
.
,.
, V i d det focet.agma yalet a?
i n t e r k t y: i *, l d!
.
C -
HERTHA 66 relse invaldes: fröknarna Hanna Bratt, Ebba Danelius, Elsa Ekström, fru Al-ma Faustman, .fröknarna ~ i FrGberg, a Ing- .rid: ' Haim~arberg, f r u Ester Hedlund, fröknarna Beth Hennings, Elkn Kle- man, Bertha Kôersner, Ella von Matern, fruarna Ebba Möller, - Karin Nilsson, fröken Hanna Olson, dr Hanna Rydh, fru Ruth Schurer von Waldheim, f röken Inger Sundelius, fru Eva Wigfsors.
Den av Örebrokretsen valda interim- tyr els en består av: fröken Jenny Wal- lerstedt, fruarna Elsa Perselli,.
Anny Widén, Hanna Béen, Nathalie Hainer, M. Arndorw, fröknarna Ella Löwe- gren och Elsa Lindh.
e ogifta kvinnliga statstjiinarnas, I IG~.izgl.
Maj: ts ovannämnda piaposi- T .. Kungl.
Maj: ts proposition angående alhiärma grunder f ör dy rtid,stillagg åt tion är ilar detta skrives föremål för berf.athingshävare ' i statens tjänst. (nr.
behandling inom statstitsl~ottet.
Mecl an- 326): ' föreslåS att till befattningsha~are, ledning härav och i avsikt att stödja det i hr Hallens motion framställda yrkan- son1 ikke är.
f ainilj ef örs&amp;-jare, s i d ut: g &amp; dj.itidstilliigg, därest befattningsha- det ha ses kvinno~r~ganisationer ingått v d e n %,d början av det kvartal, sutn om- till siatsutskottet mer1 en gemensam f attar den manad dyrtiditi~läggeet avser, skrivelse.
1ippii3Ct 25 .i ?s alcier, nicd nio tioi~delai- I skrivelsen anföres bland annat: och djest: mied fyra femted,elar av det Nar det iföreslås, att besparingen å bdopp, sorn .f ör motsvarande avlöning cjyrtidsanslaget närmast skall göras på tillkommer befattn,ingshavare mcl en icke-familj ef örsörj are, ligger det i sa- kens nattir, att det blir de statsanställ- j einedlem.
f.an~il ~ å: ' g n i n d av .itt de kvinnliga beffatt- da kvinnorna, som i största utsträckning få vidkännas en minskriing av sitt dyr- iGn@havarnas Iöwr icke äiu avsedda tidstillägg.
Stats~~~alcter.na hava enieller- f ör f irnilj ef.örsörj are, har hr Hall&amp;-,.
i tid hittills alltid använt olika beräknings- anledning al7 Kungl.
Maj: ts förslag gi-hder f ör f aststallande av manliga och väckt ' en motion (nr.
3 17 i Amlra.
Kam- Iivinnliga befattningshavares avlönings- förmciner.
Den omständigheten, att de mar &amp;).
.
vari yrkas att kvinn1i.g befatt- nu .utgående kvinnolönerna äro beräkna- riïiigshavarei som icke är fa&amp;l j+f örsör; de efter lägre ' skala, lämnas i den kung- jafe, ' likstiilias med befatt~iin~shava- liga propositionen utan avseende.
Det föreliggande förslaget innebar alltså, att re ' med en f ainil j.emed1.m; I - Lotioneh; citeras.
utförligt en av staten, som redan förut - och i flesta- de - K&amp;nnliga Kårsammanslutningamas ' let fall synnerligen grundligt - redu- cerat de Itvinnliga befattningshavarnas - centralråd tidigare i saanma syfte - gjord löner, med h+syn till att flertalet lwin- .framställning till regehgen.
no; icke äro familjeförsörjare skidle un- '
clerkasta den till de kvinnliga statstja-.
Donationer till Fredrika- narna utgående ersättningen ën ytterli- Bremer-Forbundet.
.
gare i-edukti8on nied sanxna nzotivering. '
Det synes därför undertecknacle 4öre- '.
Bland.
, de storartade donatio1:er f f ~ i.
izingár &amp; t rättvisa och billighs~ kräva att Iiilma Svedbom förordnat om i sitt.
vid fastställandet av dyrtidstillägg iör icke-f ami1 jeförsörj are hänsyn tages dai-t te.stainente ar en på 2,5,000 kr.
till Frecl-: till1 att kvinnorna icke ' ~ippbäi-a en lön.
rika-~rerner-o ör bundet., Med taiksai !l- so111 är avsedd.
för familjeförsörjare, het för gåvan ' är det med.
rörelse man utan redan förut ' fått sin lön .i.eclucerad.
tänker på att detta dock ytterst kommer - ----------- Diirjämte ar det undertecknarna a.
~ frå.n Fredrika Limnell, som allt i f r h denna ' fraii-istallnin~g synnerligen angelä- föl-bundets bildande undei- h.ela sitt liv get att framih5lla, att vårt yrkande, mled varmaste intre,sse omfattade .dess borttagande ' av, det.
extra avdrag å) dyl-7.
a.&amp;ete och ofta ingrep ekonomiskt, stöd-.
tidstillägg för 1cviiml.ig icke-fan ?iljeför- jande nar så- beh:övdes.
sörjare ej avse?
att beqeda de kvinnliga befattningshavarna.
någon särskild för-.
.
' .En gåva a+ 500. kr.
överlaninades den d i n.
Det inilebar allenast ett enligt vårt 23 ' api-i1, ' den dag som var fru Agda förmenande val berätitigat krav på att M.onteliusJ födelsedag, av anonym giva-.
den oföl-delaktiga st3lriing, de kvinnliga se till - f onbun.det med Gestammelse att statst jänarn&amp;, .i lönehanseende redan ini summan skulle, laggas till Agda Monte- taga icke skdl ytterligare accentiieras.
.
.
De .kvinnliga statstjänarna hade haft litis ' f ond.
berättigad anledning förvanta, att rege- ringen vid innevarande riksdag, skulle ha framfört frigan om lika lön i lika be-, lom,, ' fattning oavsett - befattnings.havarenc kön.
Den besvikelse, soin uppskjutanr daet av detta spörsmål fra.n~kall@, skulle ytterligare ökas, om frågan ahgående Till medlare i 3ktenskapsMster d yi~ti~d~stillagget:llägget för kvinnlig befattnings- i ~to~khol &amp; havare,.
som icke ar fainiljeiorsörjare, har ö~~rstå~l~ållareäinbetet löstes eft,er d,e linj.er, som inliehållas i den nya aktensltapslagen.
likmätigt, ut- nanlnt fru Gercla Lindblom.
- Enligt den I&lt;ungl.
Maj: ts förslag.
nya lagen skall, som, [bekant,.
mak+-: som.
Skrivelsen, som uncl.er~ecknats för De.
.
äro ' överens om .att .sl&lt;iljas .först under- Kvinnliga K2rsa1~1il1ansl~titningarnas kasta sig medling.
Som medlare kvar- centralråd, Fredrilia-Breiner-Förbun- sh- a1:ltjämt prasten, ' men ' dessutom det, l+isinmcle G i n n o r s Riks f Crbund, skall civila medlare utses av vederhö-.
Svei~slca I&lt;vini.iors Medborgaiif örbund, sancle 1ioii1mUn.
Lagen bestämmer har- .. bestå: av ' Sveriges Moderata Kvinnuf Onbund och vid att medlai-einstanym sk 1.
ar nu i~liist en ' .n~an och .en kvinna; .Det Sveriges.
Soc.-deni.
I&lt;vinnoföirb~iizd, har detta förtroendeiiPppdi-a, fru * da - ciel1.23 april överlaimnats till statsutskot- Lindblom fått mottaga.
-, i ... Stockholm.
.
.
tets ordförande, hr ~va&amp;e !ius, och till.
ordf öranden f ör den särskii ' da avdelning hovrättsrådet flof aj,Geijerstam~$,~e&amp;l.
.....
....... '.
... -.
inom utskottet som behandlar f rågor rö-.
...
.,.
, sande dyrtidstillii ' gg, ht.lamni. '
' ' ',: - r i.
3 b --,.
.
_.
a.
I.
.
.
vid Fredrika remer-statyfondens m a t i n é den 24 april.
I.
Till gamla sierskan på Arsta slott - har nu i kväll ett bud från staden nått.
Av heta striderna på Riddarhuset - ny tid mot gammal - hon förnummit bruset cch .glatts att vapnen ädelt förts och val.
XLI fyller segerjublet hennes sjal.
E n port har .öppnats, Sverges söner kallas till högre ansvar, som en gång blir allas, som, hur an vägen slingrar, brant och lång, blir Sverges döttrars ock, en gång, en gång.
- ' Till gamla sierskan på Arsta slott har nu p i segerns dag en halsning gått f rån niigra svarmark, som redan drömma om framtids arvedel och icke glömma att hylla henne, som med hänförd håg till dolda djup av kvinn-s vasen såg, där krafter ville sig å t ljuset viga och eld som dämpats ned mot höjden stiga att hylla henne, som satt allt på spel i modig kamp för framtids arvedel.
II.
Det ä r i en tid ' av bittraste nöd, som drömmen ä r verklighet vorden,.
som vitt över jorden kvinnan kallats att bära sin del av ansvar för allt som nu står på spel.
I I I 1 ' Det ar i c11 tid av nöd för rrårt land, av splittring förutan like, klass emot klass, parti mot parti, vi kvinnor i Sverges rike vunnit vår arvedel, ävcn vi.
.
Klass emot klass, parti mot parti vi sta, aven vi, -.
III.
Genom all söndringens drivande skyar strålar dock milet, stilla och stort: kärlekens valde, som allting förnyar, en g - h g i&gt;å jorden skall bliva sport.
E t t ä r det meil vår strävan gällde: - kärlekens, f redens och rattens valde.
- Därför ett namn oss alla kan ena, sierskans namn, nu vordet symbol.
Hennes, som gav sin kraft att tjäna framtidens stora strålande mål, färdig att lyda i tro och aning inre gudomliga röstens maning. '
~ i ~ r k dröm d e - hi- tog du gestalt?
Världen i vånda, världen sprängas, folken i hat pi jorden- trängas - sjudande kaos allt.
på skilda vägar vi vandra och se med misstro varandra.
Och dagen, som klar och härlig grytt, i töcken ä r bytt.
- Böljande skaran, splittrad och skild, i vördnad kan enas kring sierskans bild.
* * 8 Med detta stämningsfulla anslag, pro- logen, skriven av Sigrid Leij.onhufvud och framsagd av Ida von Plmgren, in- leddes den till f ö m ~ å n för Fredr-ika-Bre- mer-staty f onden, den 24 april i Stock- h.olm av k.ominitterade ordnade mati- néen.
Intima Tleatern hade av direktör Collijn godhetsfullt st.ällts till - disposi- tion.
Dar sjöng då fru S.taaff-Berggren ' Gijers, Josephsons och Lindblads sån- ger, reciterade Valborg Harisson sagor av H. C. Andersen, allt saker som tjusat Fredrika Bremer.
Där var också gra- dös dans i 40-talsdrakter, vals och .ma- zurka, utförda av Louise von R,osen och Harry Brolin, och åter sång, av Naima Wifstrand och Ingeborg Bonde; till sist Ellen Hartman-Cederström i Ernest Le- gouvés lilla monolog.
" Vid vagganJ '.
.
H E R T H A.
69 Therese von Brunsvik.
Beethovens väninna.
Fast fin ett inycket rikhaltigt niaterial kallar Beethoven denna för oss okäntin, ståit Ludwig v m Beethovens mgnga och hela brevet ar närmast en hymn biografer till förfogande, äro dock allt- till deras gemensamma kärlek.
&gt;Redan jämt en Iiel del episo.der, ja till och innan jag stigit upp på morgonenr, med hkta ur h ' ws levnad höljda i heter det dar bl.
a., tankarna till dunkel för efterviiirlden.
Man vet t. ex. dig, niin Otiödliga Älskade,.
ibland med att han döptes den 17 dec.
1770, men glädje, ibland med undrande oro, om dagen för hans födelse kan iclre precis ödet skcdl visa sig gynnsaint mot oss.
an ges.
Man l~änner lians f örhiillande Jag kan eridast leva helt med dig eller till den tjusande Guilietta GuicciArdi, ock~ &amp; icke alls, ja, jag har beslutat att och numera ni.
det s &amp; gott som bevisat, irra oinluing i fjärran så länge, tills att den dm1 han äinnade gifta sig med jag kan flyga i di.na a m a r och far vara %r ' 1810 vm Therese Malfatti.
Men fullt heliii-nastadd hos dig.
.
.&gt;&gt; trots all iver och ' alla ansträngningar Dessa lidelsefulla.
känsloutgjutelser har det ännu icke lyckats forskarna att ha troligen nedkastats BCL papperet i nied säkerhet k:lasgöra veni mästarens all hast och genast anförtrotts %t post- mycket omtalade &gt;&gt;odödliga älskade, budet, för att sedermera efter en kort varit.
lyckodröni &amp; terlä8imnas ' till avsändaren.
Dagen efter Beethovens död, den 26 Franistaende Beethovenforskare ha mars 1827, sökte hans bror och vänner lcunhat fastslfi, att brevet skrivits i liinge förgäves efter nHgra bcuiliczlrtier, Teplitz p &amp; en badresa, &amp; r 1812.
Det är vilka.
ansagos.
utgöra den viktigaste naturligt, att ma11 även gjort allt fór delen av kvarl !~tensk,zpen.
Slutligen att h n a adressatens nailin: Ja, friigan upptäckte de narvarande p &amp; ett sk9ip 01-11 seetho+ ens &gt;odödliga älskade » har i den a~~lidnes bostad en n %got utsta- uppvackt en verklig storm inom den ende spik.
Man drog ut den och fann musikhisto~iska vetenskapen, och en cn lönid %da som innehöll iclre endast rilchdtig ~peci~ditteratur liar srniinin- aktierna utan en hel del viktig koms- gom sett dagen.
Olika) &gt;läger&gt;&gt; ha bil- pondens, frainför allt ett brevfragrnent dats, blcmd vilka vatt och ett pliiderat av Beethovens hand, skrivet med bly- för sin. » hjältinna ».
Så ville t. ex. erts, utan datum eller adress, men ' Schindler ' och I&amp;I .. ischer göra gallcande, oGivelaktigt riktat till den kvinna, som att det märkvärdiga brevet varit riktat.
ägt hms mmnaillders d~upaste, per- till Giulietta Guicciwdi, och Thomas sonligaste böjelse och även besvarat Sarigtilli tog samma ara i anspråk för den.
sångerskan Ainalie Sebald.
Båda dessa &gt;&gt;Min angel; - initt allt, mitt eget jag&gt;&gt;, pastaenden äro emellertid nume ' ra full-, ' '.
--,.
.
ständigt vederlagda, senast av Gustav Ernest.
Mycken sannolikhet har där- emot teorien, att T h e r e s e von B r u n s v i k varit den eftersökta ~odöd- liga älskade s.
Det var amerikanaren Thayer, soni aura först gissade p &amp; henne, och försök att bevisa hans.5sikt gjordes sedan med goda resultat av bl.
a. Riemann och Marie Lipsius (pseudon.
La Mara): Även Ernest an- sluter sig till dem i sitt ' nyutkomna, mycket klara och grundliga verk om Beethoven.
En annan ' hypotes, näm- ligen att Beethovens.
higrta tillhört grevinnan Josephine Deym, född von ~r&amp;svik, Thereses yngre syster, är tills vidare intet annat an en lös förnio- dan.
Medan de lärda fackkretsarna ännu icke på långt när anse striden avslu- tad och oavlåtligt söka efter fullgiltiga Bevis, gäller därutanför inom hela den bildade världen sedan nära fenitio år tillbaka Therese von Brunsvik som Beethovens &gt;&gt;odödliga älskades.
Kan- hända den dag randas då hon förlorar denna gloria, eller kanske slöjan aldrig kan lyftas helt f &amp; den hjartehemlig- het mästaren tagit med sig i griven.
Säkert är emehrtid, att ingen av de kvinnor, som i livstiden stått Beethoven nära, genom sina personliga egenska- Therese per i högre grad än g r e ~ b a n förtjänar att tänkas som hans musa eller tillaninade niaka.
I alla samtidas enstämmiga omdöme lika väl soni i sina .egna brev och memoarer framträ- cler hon som en högt begåvad, fint bildad och ädel kvinna.
Till och med om hon aldrig känt den store ' konlpo- sitören,.
kunde eftervtirlden ha skäl att minnas henne, icke endast som en värdig representant för sin estetiskt intresserade tidsålders kvinnotyp, en genoni kunskaper och själslivets evo- lution fördjupad personlighet, utan också på grund av hennes storartade verksamhet i Cmitas ' tjänst.
Genom sin börd tillhörde Therese von Brunsvik en av Donauiuomukiens förnän-ista adelsatt er.
Tillsamnlans med flera yngre syskon växte hon upp p &amp; fainiljens gods i Ungaxn.
Med största lätthet tillägnade hon sig vetande och talanger, ja hennes livliga intellekt visade sig mottagligt på nästan alla om- riden.
Huvudsakligen genom självstu- dium lärde hon sig behärska flera franl- inande sprak, och bgde som pianist, shgerska och malarinna b l e ~ hon vida mer än dilettmt.
Efter faderns död uppehöll sig familjen l&amp;nga tider i Wien, där Beethoven blev Thereses lärare.
I sina memoarer berättar hon on1 sitt första samnianträffande med honom.
Det var bek ' mt, att den berömde mas- taren icke antog nAgra inbjudninggr, v al .f- or .Therese och hennes mor inåste bekväma sig till att klättra upp för de tre smala trapporna till hcms bostad vid St. Petersplatz.
De blevo mycket val mottagna, och när den unga flickan sedan spelade en av Beethovens egna sonater och samtidigt sjöng viol- eller violoncell - ackompanj enlanget därtill, blev han mycket förtjust, åtog sig att leda hennes vidare utbildning och - koiii sedan dagligen till hennes hem.
Ibland stannade han där fyra eller fem tim- niar i sträck och förbättrade outtrött- ligt sin elevs ovanor eller felgrepp på pianot.
Mellan honom och hela familjen
HERTHA.
Brunsvik slöts .. saintidigt en varm vän-, skap, soin räckte hela livet igenom.
Therese var tjugufyra år g m m d, när hon lärde känna Beethoven.
Eliuru hennes gestalt lär ha varit missbildad, ansiigs hon vars mycket vacker och blev överallt firad p5 grund av sitt aIskliga väsen, sina talanger och sitt snille.
Giftermalscanbud fattades henne icke, inen.hon avböjde deni alla, emedan » ett canilat tycke förtärt hennes hjärtas.
Vem föremalet för hennes kärlek vuit förråder hon icke, och aldrig nämner hon Beethovon annat %n sol11 1 "; nare och vän.
Men flera personer, som känt henne eller hennes n&amp;rmaste, ha be- stänit p:~stAtt, att hon en tid varit för- lovad nied den store inastaren och djupt sörjt över att hon icke fick bli hans &amp; &amp; a .. Näsr ' hennes yngre syster, grevinnan Deym, vid unga Kr blivit anka, flyttade Therese till.
henne och delade sedan sig till en folkets uppfostrarda och ägnade större delen &amp; v sitt At6rståeqde:.
... iiv åt filantropiskt.
arbete.
.
Efter grevinnan Josephines död bo- satte sig Therese i Ungarn, där hon $r 1828 öppnade Donaumonarkiens första barnhem, ~Änglag5rdenr i staden Ofen.
Vwje vinter fran november till februari bespisades dar ett större antal smfi hungriga gäster.
Redan följande Kr genomdrev Therese, att Pressburg och Pest; fingo liknande anstalter, och i Ofen bildades samtidigt tvii nya hem.
Snart följdes exemplet av Wien och en hel del andra stader i Österrikei Ungarn.
De av grevinnan Therese nied: out- tröttlig energi grundade kvinnoföre- ninga-rna hade d % redan under tio 5rs- tid varit i verksa1nhet och sandat me- del för att lindra den allmänna nöden.
Mknga förnlögna inflytelserika damer smittades av ~lleiaes &amp; iver och bistodo trofast c211a hennes v&amp;slcwide och ofta henne med ~2 ' 1 \ 7or och organis:-i; tions- mycket bittra öden '.
Med stor uppoff- ring &amp; tog sig Therese syskonbarnens uppfostran och till&amp;iiipade .darid hu- vudsakligen.
Pestalomis metod.
Pli e11 av sina dinga resor tillsaminans med den Deymska familjen hade hon besökt i den s t o ~ p e d ~ g o g e n mönsterskola s Yverdun och blivit intim van biide med honom sjiiiv och med hans variiihjiir- tade maks.
Bekantskapen med dem kdlw Therese för » en avgörande epok, i sitt liv, ty hos den1 förstod hon änt; ligeq vad det var, so111 hennes hjärta Atrådde för att helt tillfredsst&amp;ll,zs: social verksamhet.
aFr,Zn den tiden,, berättar hon, rupphörde för mig all egoistisk sjalvbildni&amp;.
Hon invigde.
arbete, s % att snart överallt i landet.
asyler,.
fattighus o. s. v.; fra~nftimllt~ barnkrubbor ocli skolor kufide inrättas.
Barnens undervisning ' var den ange: lägenhet, som ligg Therese mest.
om.
hjärtat, ehuru hon.
@ såg, att allt uppr fostringsazbete m %ste begynna med tillgodoseend.et av - de sn1A elevernas kroppsliga behov.
Hennes livsverk vi- lade siiledes p % samma principer och.
.
hade samnia 11151 s @ i vari dagar fö- reningen » Rädda barnen,.
.
.
.
Therese von Brunsvik mled i Pest &amp; r 1861, åttiosex lik.
gammal.
Enligt.
sina egna oid ' förble~ hon alltid tro&amp;ii idden, att m &amp; ibeGi&amp;r ett askat fäd&amp;- nesland- den största tjänsten genom, @ tt ' '. '
71,.
, &lt; &gt;,.
frAn tidigaste &amp; r uppfostra, icke endast iinihervisa, b-en,.
Vid skildringen av sin ofta om ' nskligt harda kamp mot oförståelse, tröghet och illvilja tillagger hon p &amp; sitt fina, tillbakadragna sätt: - &gt;Allt - d jag tiinkte, företog och ut- rättade var ingenting förtjänstfullt, ty det skedde av inre drift, som jag var- ken kunde eller ville inotstb.
På höjden av musikalisk skapare- kraft, i sin konsts inognikte och skö- naste verk, den nionde symfonien, förkunnar oss Ludwi.g van Beethoven evangeliet om mänskligt broderskap.
Therese von Brunsvik, mästarens per- sonligt kongenida väninna, h a levat för att praktiskt föverkliga saamma tanke:.
människokärlekens ide.
Kringblick.
(r Det är inte nu som i den lyckliga förhisto- riska tiden, tiden före 1914, då de internatio- nellt sammanslutna och arbetande kvinnorna beslöto att råkas dar och där, det och det: året - och så gjorde det.
Sedan tyskor- nas inbjudan till Internationella röstrattsalli- - ansen att 1915 samlas till kongress i Berlin: av sig självt - eller rättare sagt på grund av oöverkomliga förhållanden - förföll, har det inte fallit sig så lätt med I.
147.
S.
A:s kon- gresser.
Efter ett .misslyckat försök, detta visserligen ej egentligen beroende på de till- krånglade politiska förhållandena utan mera $5 inrepolitiska, eller rättare sagt kyrkliga i ~ ~ ~ ~ s f ö r e s t ä l l n i i i att ~ a r; få rösträttsallian- sens första kongress efter kriget förlagd till Spanien, kom verkligen det stora internatio- nella kvinnoröstrattsmötet som bekant till stand i Geneve förliden sommar.
Och där.
beslöts, på inbjudan av fransyskorna, att na- sta kongress skulle hållas i P.aris 1922 på vå- ren .eller försommaren.
I dessa dagar har röstrattsh~~vudkvar~eret i London i skrivelser till svenska kvinnoföre- ningar, det nyanslutna Fredrika-Bremer-För- bundet och Landsföreningen för kvinnans po- litiska rösträtt, ifraga om vilken man tydli- gen inte haft klart för sig att den redan ar tipplöst och har överlåtit sina internationella förbindelser till Svenska kommittén för in- ternationellt rösträttsarbete, meddelat att fransyskorna p2 grund av de " ekonomiska " förhållandena inte ansett sig kunna sta för sin inbjudan utan itertagit densamma.
Säker- ligen kan man tryggt utbyta ordet ekonomi- ska mot p o l i t i s k a, det lär näppeligen vara tänkbart att till nästa vår utfärda en in- bjudan till tyskor att infinna sig i Paris.
Än- nu en sak, ehuru ej känd utanför de initiera- des krets, ä r att de belgiska och franska kvin- noröstrattsf öreningarna äro, åtminstone f Ör närvarande, ohjälpligt brouillerade på grund av att fransyskorna inför Genevekongressen förlidet år icke ställde si.g solidariska med bel- giskornas vägran att narvara vid samma mö- te som tyskor, vilka inte på .förhand offent-, ligt desavouerat kejsardömet Tysklands krigs- föringsmetoder. '
Det a r sannerligen ej så enkelt som förr i världen att hålla tillsammans om de gemen- samma kviimointressena!
Här hemma ha vi nu haft att svara på fragan huruvida vi vore villig^ att träda fram som inbjudare i stället för fransyskorna, man har nämligen vänt sig till vart och ett av de affilierade länderna med denna framställning, da man inte fun- nit Rumänien, som alternativt redan i Geneve framförde en inbjudan för 1922, vara en idealisk plats för en kommande kongress.
De svenska svaren, f rån Fredrika-Rremer- Förbundet, Svenska kommittén för interna- tionellt rösträttsarbete o c h den upplösta L. I&lt;.
P.
R., som också åstadkominit ett
svar, ha fordrat ett uppskjutande av kon- gressen till 1924, d. v. s. ett överhoppande av mellanltongressen 1 922.
Pii pilgrimsfärd for fred.
" tic love alone that makes the world go round " citerar Helen Ward i T h e W o m a n ' s L e a d e r och ' tillägger att religionsliirare ha: förkuiy-iat detta, diktare sjungit därom, men att på det yttersta i des-.
sa dagar ha vetentskapsmän och handling- ens män börjat misstätika att det a r ett fak- tum - ellir åtn~instone, säger hon, ha ' de kommit till att börja första att i~ationer en- dast kunna fortleva nar de fatta att de äro lemmar av en och samma kropp, att en del av Europa inte kan falla i ruiner utan att dra det övriga med sig.
Att Centraleuropas kros- sande betyder exempelvis Englands under- g k ~ g, att om Japm och Amerika vi !ja för- störa varanclra dc .förstöra sig själva, och att en polsk doktor, som bekampar tyfusen, be- h.över hjalg av Rysslands och Österrikes lä- kare.
.
Kriget har börjat bli det normsla för Europa, det kan inte ens längre berömma sig av att det är undantaget.
Briand trotsar frain sitt lands fordringar geilom krigsrustningar, i Irland rasar faktiskt kriget, polska genera- ler vägra lyda Nationernas .för.bunds beslut och taga sjiilvrådigt.
till offensivei~.
Det he-.
la a r yåldsmakt och kaos.
Ända tror Helen Ward, och med henne massor av engelska kvinnor och män, att det finns en samförstånclets och kärlekens fram- komstväg i världen.
De tro det srl starkt, att de varva pilgrimer för att trampa upp vägen.
.Det ligger något av speciellt engelskt kyn- ne i detta.
Var annorstädes skulle man tan- ka sig en sftdan sak möjlig?
I dessa dagar organiseras över hela England ett pilgrimståg.
Från alla delar av England starta den elfte maj, följande elva stora huvudleder som strå- la tillsammai-is i London, man, kvinnor - aven Isarn få sluta sig till ' efter sarskild tillåtelse, man försöker utverka skolornas tillst5nd och stängning - för att demonstrera för fred och för verkligt realiserande av den stora idé, som ligger bakom Nationernas förbunds för- krympta start. '
Samtliga Englands många kvinnoförenin- gar äro, * ned i företaget, exemplet ha de från det stora rösträttspilgrimståget 1913, då de engelska röstrattskvin~lorna som en ständigt vaxande väldig flod strömmade ner ö k lan- det till Loiidon och i nästan oöverskådliga skaror samlades till demonstration för den sak, som låg dem om hjärtat.
Nu ha kvin- iiorna m h g a av Englands framstaende man m e d sig.
prämst som inbjudare till ' The Natio~zal Pilgr.iimgs a~zd H y d e Pn+k Rally, avslii tningen blir ett kolossalmöte i Hyde Park den 25 juni, d5 pilgrimerna från ' d e skilda hållen skola intriiffa i London, stå äi -- kel~iskoparna av Cante~d~ury och York, hans eminens kardinal Bourne, vidare Lord Robert Cecil, viscount Grey of Falloden, Mr Asquith, Mr.
Bonar Law med flera ' kända Bland de kvinnliga inbjudarna finner man Engelska I ' vinnornas Nationalförbunds ord- förande, the Countess of Selborne, ordföran- dcii i Nationalförbundet för.
föreningar för lika medborgarrätt, Miss Eleanor Rathborne, mrs Philip Snowden, miss Helen Ward,.
miss Pliilippa Strachey.
Det hela tyckes vara Överlägset val orga- niserat.
Hela landet ar tippdelat i distrikt med var sin organisationskommitté, dit an- malningar om deltagande ' gå in.
Somliga för- binda sig att vandra med hela vägen från sin hemort till London, andra engagera sig en- dast att g: med för dagen, nar tåget drar ige- nom deras bygd, och vanda sedan åter till sitt.
Över allt, i varje kommun, varje by och stad firas dagen d i pilgrimerna draga igenom med lokala fredsdemonstrationer, flaggning, orkestrar som spela, och talare med nationellt rykte bringa till varje det minsta samhälle kunskap om idén om det rätta Nationernas förbui-id, som man tror och hoppas p2 skall en.
g i n g verkiigen bringa världen f red.
Uppe längst i norr i Newcastle och .Carlisle, i vas ter f rån Liverpool, Aberystwith och Pen~broke, 5 öster från Hull och Norwich, i Gder fr-in Brigthon, Portsmouth och Rout; - nemouth, genom hjärtat av England; .genom Leeds och ' Sheffield, Manchester oc.11 Bir- mingham, Cambridge och ' Osford, under veckotal svälld genom tillströmning f rån '. '
'
hundra - bivägar, kommer pilgrimstågets mäktiga flod att rulla ned mot Lon- don.
Efter att ha formerat sina ba- taljoner i St. John ' s Wood tåga pilgri- merna in i Hyde Park den 25 juni.
Tolv massmöten, vart och ett med framstående ta- lare, komma att samtidigt: hållas, orkestrar att spela och hundrastämrniga körer att sjunga.
Alla kyrkliga riktningar i ~ h ~ l a n d frälc-, ningsarmén, Nationalföreningen av .demobili- serade och avskedade soldater och sjömän, fackföreningarna, Odd Fellowlogerna med flera andra organisationer göra gemensam sak med pilgrimerna.
Vad skulle man göra hos oss.
Hånskratta - att löpa på landsvägarna för en idés sktill!
i t själva tanken.
- 1.
Styrelsen f ör akademiskt bildade kvinnors förening har nu till K.
Maj: t ingivit sin fraställning i fragan om lwinnornas tillträde till statstja.nsterna.
Skrivelsen utmynnar i en hemställan att ingen ytterligare ptredning måtte f ör- dröja frågans lösning.
I huvudsak an- slutande 3ig till kommitterad.es förslag angående behörigheten, instämmer skri- velsen i advokat Stael von Holsteins re- servation angående pensionsåldern s m t begär att bitradesbefattningarna vid statsambetsverken och med dem .likstall- da befattningar ej måtte reserveras.
.
för binnor.
..
Skrivelsen upptar vidare, till bemötan- de de generella anmärkningar, som i an- givna utlåtande från verk och myndig- heter gjorts mot det f6religgande h m - mittkf örslaget.
O sig, Det låter avundsvärt, föreningar som hunnit så långt att de inte längre behö- vas,, utan med ett gott samvete själva besluta sin upplösning!
L.
R.
P.
R. har redan låtit oss vara med om en sådan hedersam katastrof.
Men detta betydde icke de lokala röstrattsfiireningarnas upplösning, den saken får var och en av dem i sin sta.d besluta.
Den 20 sistlidne april hade Stock- h o h s F. K.
P.
R. sitt sista möte, " be- slut om f öreningens upphijrande " stod det på kallelsen.
ltöteslakalen, Lakar- säll-ska.pets lilla sal, var till trängsel fylld, den stora Stoclthohsföreningens gravöl ville så många som det kunde vara med om.
I fsonden, bakom ordförandens stol, var föreningens vackra, guldstickade vi- ta sidenstandar rest.
Det gall.de att be- stämma om det, liksom att i övrigt ordna med döreningens avveckling.
På ord- f ' örandens, dr Gulli Petrinis förslag, be- slöts att över1amn.a standaret till Nordi- ska Museet,.
dar det, liksom de ' andra föreningarnas standarer i respektive hembygdsmuseer, ikomm.er att f öl- efter- världen vittna om den strid Sverges kvinnor fört för att komma fram till röstrattsbemyndigandet.
Sedan beslutet 0111 föreningens upp- lösning fattats och de nödiga förenings- ärendena expedierats, f ram&amp;-og f röken Anna ~ i n d h a ~ e n några aminen ur - Stockholmsföreningen~s historia, varp5 mötet avslutades med att fru Anna Wicksell i ett föredrag om K v i n n o- rösträttens i n n l b ö r d pekade på det uppfostrande .och personlighets- utvec.klande c m ligger i att vi beklätts med de rättigheter och det ansvar son1 .det politiska mediborgarskapet innebar. '
.
f Någon vecka senare, den 30 april, upplöstes htloderata kvinnors röstratts- f örening i Stockholm vid föreningens -
' ' ordinarie möte under fru Lizinka Dyrs- ning meddelas dels av läkare, dels av sens ordförandeskap.
Föreningen har speciallärare i de olika ämnena.
Dess- .arb,etat för den Iivinnliga rösträttens in-.
utom få e1evern.a- tillfälle att åtfolja förande på grtindval av en högre, aut.0- kornmunals~köterskorna och Caritassyst- inatiskt sjunkande å1:dersgräns.
Sedan rarna på deras sjukbesök i obemedlade riksdagen i år stadfäst 1919 års beslut hem.
om politisk rösträtt för kvinnor på s ?m- Genom sin mångsidighet kan kursen 1112 villkor som för man, ansiig sig före- bli till nytta för vilken ung flicka som ningen emellertid icke.
längre ha någon helst, som genorngåt t elementarskola, uppgift att fylla, varför be.slut f attades aven .om hon ej iimnar ägna sig åt sjuk- 0111 föreningens omedelbara upplösning.
.
virclen, - och i niån av utrymme mottagas därför också de unga - flickor, som tänka Svenska kvinnornas natisiaallf ör- välj a andra levnadsbanor.
.- buands &amp; lusmöte.
Alla elever bo.
på hemniet.
K.ursen S. I&lt;.
N: s års111öt.e beteolknade: denna börjar den 15 augusti.
Övriga medde- g5n.g en förändring i f öi * bundets kdning.
landen k~inna erhållas direkt från hem- Fru Eva Upmark, som stått som f ' ör- niet eller från Fredrika-Bremer-For- bundets ordf örande sedan 1909, hade b ~ ~ n d i e t Stockholn1.
forklarat sig önska träda till-baka från sin post, .och mötet hade således att utse ny ' ordförande.
Härtill valdes enhälligt Vid inom Fredrika-Erernerförbuidets kret- fru Bertha Nordenson och till övriga sar hillna arsmöten ha styrelsevalen utfallit medle&amp;mar i centrall~~~m~niittén dr Ma- såliincla: lin ' Wester-Halhberg och fru Elisif I A r v i k a k r e t s c n omvaldes f r u E. Théel, vice .ordförande, dr Ingegerd.
Pal-.
Wallin, ordf., fru Rogstadius, v. ordf., fru.
me, k~rres~onclera~rde sekreterare, f rö- H. Jansson, sekr., fru L. Sjöstedt, kassaför- ' ken ' Ellen ICIeman., potokoll; f,örande sek- valtare, och frii S. Wallgren med fruarna. '
' rete ?-are, fröken Elisabeth Fehrman, ' E. Grapengiesscr: R. Giittormsen och T.
01s- sltattmastare, j ~ ~ r kandidat is fröken Elin son som suppleanter.
Ryd,eb:erg och fru Anna-Lisa Hallberg, I G ii v l e k r e t s e n omvaldes fruarna A. biträdande sekreterare.
Till revisorler ~ e r ~ ~ r e ordf., l,, N. Kronberg, v. ordf., A. utsagos faökiiarna Anna Lewin och Björk, sekr., frökeii E. Wengelin, kassaför-.
Margit Forsell med fröken Sigrid UJ- valtare, ' fruarna S. Andersson, R. Benzon och rich som, s~lppl.
.
eant.
A. Klingberg, fröknarna A. Sundhom, V. ' Vid Caroline Wijks ~sjuksk6ter-.
skehem i Göteborg där som .bekant Fredrika Brernerför- bundet s, s j~~~ksköterskebyrå a r inrymd,.
kommer till hösten åter en förberedande s juksköterske.kurs på fyra .inånader att anordnas.
Undervisning meddelas i l~ushållskemi, hushåll.sekonomi, halsolä- ra, sjukvårdens första grunder, späd- barnsvård, samhällslära, svenska språ- kets - behandling, enkel bokif öring, söm- nad, gymnastik, och sång.
Kursen ledes a v utbildad sjuksköterska och undervis-, Weng ock A. Akerberg.
I G ö t e b o r g s.
k r e t s e n omvaldes f r u M. von .Sydow, ordf., fröken Th. Kullgren, v. ordf., fröken I&lt;.
Fjetterström, sekreterare, och kassaförvaltare, fru L. Kjellberg och fröken A. Lönner.blad med fruarna A. Le- visson och K. Wijkander.
som suppleanter.
IXevisorer: fröken F. Hjertberg och f r u M. Wallenius.
I H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n omvaldes .fröken S. weni !berg, ordf., fröken S. Rosen-.
twist, v .. ordf., fröknarna I,.
Deshayes, M. Platen.
och A. svensson samt nyvaldes f r u A .. Gierow, - sekr., o i h kassaförv., o&amp;- fröken Te- -.
.
.
land; 500:- kr.
till fröken Stina Stael von Holstein för fortsatta sociala studier i Fören- ta Staterna; 800: - kr.
till fröken Maj Aberg för spräkstudier i Frankrike.
F r å n Johanna Kempes fond: 500: - kr.
till med.
b n d.
Sofia Allevin: 400: - kr.
till med.
kand. Alice Hellström.
Från Fröken Hilda Nilssons f o n d: 1,250: - kr.
till med.
lic. Nanna Svartz.
Frål1 F r u S o p h i e S i l o w s fond: 350: - kr.
till fröken Tekla Axelsson för kurs vid folkskoleseminarium.
Stockholms S t a d s stipendium å 475: - kr.
till fröken Marta Wikström för studier för jur. kand. examen vid Stockholn~s högskola; S t o c k h o l m s l a n s s t i p e n - d i e r 5 400: - kr.
till fröken Olga Alund för kurs vid Atheneums folkskoleseminarium och 325: - kr.
till f röken Hanna Rapp för fort- sattningsstudier i slöjd; N o r r b o t t e n s l a n s - s t i p e n d i u m 2 400:-kr.
till frö- ken Ellen Björlingson för kurs vid folkskole- seminarium; Västerbottens lans s t i p e n d i t i m å 325: - kr.
till fröken Ag- da Marklund för kurs vid Umeå folkskole- seminarium; K o p p a r b e r g s l a n s s t i - p e n d i u m å 290: - kr.
till fröken Signe Karlsson för kurs vid Falu folkskolesemina- rium; V a s t m a n l a n d s l a n s s t i p e n - d i u m å 475: - kr.
till fröken Hulda Lind- vall för fullständig sjukvårdsktirs; U p p s a- l a l a n s s t i p e n d i e r: 225:- kr.
till f röken Brita Alilgren för lararinnekurs vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och 225: - kr.
till fröken Karin Lindgren för församlingssysterkurs vid Samariterhemmet i Uppsala; S ö d e r m a n l a n d s l a n s s t i - p e n d i e r: 300: kr.
till fröken Astrid Binett för kurs vid folkskoleseminarium, och 300: - kr.
till f röken Elsa Feldhof f ör f ull- ~ae~ika-Biem~r~~ö,rB,~mdsts ständig sjukvårdskurs; O s t e r g ö t l a n d s.
~ t i p e m a e 1931, ~ l a n s s t i p e n d i e r: 625 kr.
till fröken Från Fredrika-Bremer-Förbundets stipen- Eva Theorell för språkstudier i utlandet för diefonder utdelas innevarande-år följande sti- utbildning till handelskorrespondent och pendier: 500: -- kr.
till fxöken Helena Rydqvist för F r i a s t i p e n d i e r: 500:- kr.
till kurs vid Fredrika-Bremer-Förbundets skola sj«ksköterskan Alfhild Elg.
för studier av for kvinnlig yrkesutbildning; V a r m l a n d s sJukv&amp;-dsförhållanden i Tyskland och ' Eng- l a n s s t i p e n d i u m å 225:- kr.
till frö- resa Kjellberg.
efter fru N. Holmstrand och lektor Emil Schiött, vilka under året avlidit.
I L i n k ö p i n g s k r e t s e n återvaldes grevinnan L. Stenbock, ordf., fru H.
de Frese, fröken S. Tersmeden, fru M. Tollin och fröken M. Wigander samt nyvaldes frö- ken A. Wahlbeck, sckr., och fröken E. Pet- terson, kassaf örvaltare, efter f rilierrinnan L. Palmqvist och fru A. Ekman, som undanbett sig återval.
Då årsmötet beslutat att öka an- talet styrelsemedlemmar från 7 till 9 nyval- &amp; es dessutom fru I&lt;.
Gezelius och.
fru E. Söderqvist.
I kretsen L u n d m e d o m n e j d valdes docent Hilma Borelius, ordf., fröken H. filöl- ler, v. ordf. och mötesvärdinna, fru C. Ek- lundh, sekr., f röken E. Persson, kassaförval- tare, fru S. Nilsson-Ehle, rektor Maria Ljunggren, fru.
A. Herrlin, fru &amp; I. Holm- ström-Ingers och fru M. Backman, fru Mar- taB jörnborn-Romson, f ro Anna Kindblom.
Revisorer fröknarna L. Möller och T. West- dahl.
I h i a l m ö k r e t s e n: fru E. Quensel, ordf., fröken M.
L. Lundström, vice ordf., f röken A. Eureiiius, sekr., fru Olivia Selmer, kassaförvaltare och mötesvärdinna, fru L. Gren-Nilsson,.
direktör A., Hultman, rektor P.
Isberg, teckningslararinnan A. Nilsson, e. o. hovrättsnotarien f röken E. Nilsson, f rö- ken N. Uddenberg och fru I&lt;.
Norrman.
Revisorer: fröknarna H. A.rwidius och M. Munch af Rosenschöld.
I S t r a n g n ä s k r e t s e n: fru H. Kant- zow, ordf., fröken E.
Sack, v. ordf., fröken E. Rydberg, kassaförvaltare, fru U. Queck- feldt, sekr., fru ' L. Philipson.
Revisorer: fru D. Bergman och fröken E.
~ a ~ l u n d -.
-.
' ken Maria Andersson-Jörn, för kur+ vid folk- I a n s skolesemitiari~~m; S k a r a 11 o r g s s t i p. e n d i e r: 275: - kr.
till f röken Alice l ' eterson för koilsti,ndusi:riella st~~d ' ier och.
275: - kr.
till fröken Tyra Sandrén för kurs i tradgirdsskötsel; G ö t.
e b o r g s o c h B.0- h u s l ä n s s t i p e n d i e r: 275:-kr.til1 f röken Ingrid Ivarsson f ör kurs vid högre lä- rarinneseminarium och 275: - kr.
till fröken Olga Lind f ö r.
fullständig sjuk \ &amp; - dskurs; A l v s 11 o r g s l a n s s t i p e n d i LI m 5 320: -- kr.
till fröken Ingrid Hellstrand f ö r fullständig sjukvårdskurs; J ö n k ö p i II g s. l ä n s s t i p e n d i tt m 5,225: - kr.
till fi-ö1 Iten Elsa Hultin.för kurs vid högre lararinne- seminarium; K a l m a r 1 a 11 s s t i p e n-.
- ' c1 i LI m 2 290: - kr.
till fröken Magda Rund- clvist för kurs vid Hemskolan i Uppsala för utbildning till hembiträde; I&lt; r o n o h e r g s l ä n s s t i p e n d i u m å 300: - kr.
till fröken Hildur Larsson för fullständig sjuk- \ rårdskurs; K r i s ' t i a n s t a d s l ä n s sti: p e n d i u m å 230:-kr.tillfröken.Inga Nyman f ör kurs vid f olkskoleseminari~~m; M a l m ö h LI s l a n s. s t i p e n d i e r: 350: - kr.
till .. röken Ebha Hederström och 35.0: - kr.
till fröken Martha, Rosander för kurs vig Kungl.
högre lararinneseminariet, 350: - kr.
till fröken Ingeborg ~ n d e r s s o n för.
kurs vid Göteborgs kvinnliga folkskolesemi -- narium och 350: - kr.
till fröken Ebba Carls- son .för kurs vid smiiskoleierninariet i Lund .. På resa med, Fredrika Bremer.
III.
om d.et ar ' sant att en dags samvaro tressens skull.
Nar hon befann sig i si,n på resor för folk narmare til~saminans narmare un@ngeskrets, +r hon * in.t.e be:.
och ger dem bättre inblick i varandras hövcle pålägga .sig nå.gcit tvång, slöt hon inre an ett års umgänge under vanliga. '
sig därför ofta inom sig själv och över-.
f örhållan~clen, bol-de jag vara .i ståncl att 1am.nacle åt andra att föra ordet, medan Iiinina en någotsån&amp;- pålitlig skildring av Fredrika Bremers personlighet.
At- skilli-ga ~on~:sta~i~clighet.er gjorde emeller- ti,d att jag hade mindre tillfälle an vad man ~ l d kunna e tro till att narmare la- ra känna henne ..
Fröken Bremer var aldrig mycket talande, och det var ofta något hos henlne som kom en att förstå.
att hon halst onskade att få vara i fred med sina egna tankar, vilket ju skulle vanit taktlöst att inte i-eqektera.
Den böjelse f6r att medd.ela sig, som b:odde inom h ' enne, tillfredsställcl~e h.
0 ~ gen0.m sin penna; därförutom drogos flitigt vaxlaar på den av alla de många, som vil- le göra .den celebra damens bekantskap, och av dem hon - åste &amp; a. för egna in- hon dock.
alltid, &amp; nligt tagande del, lyssnade till, vad som sades omkring hemle.
Hur ofta såg jag henne inte trött p å clen ~q~pmärksamhet som visades henne och de förpliktel~er den ålade och hör- cle h e m e uttrycka sin längtan efter ro och ett lugnt liv.
Hennes kall och starka intressen drevo henne ut i världen, hen- nes Iaggn.ing, .. och val också ålder, drog henne lbort dari.från .till en - ost$-d, " kontemplativ tillvaso.
Hon var egentji: gen icke vad man ~kall~ar spirituell, där- - jag frestas nästan att till ägde hon saga - för mycket allvar.
Hennes tal genomfors icke av gli.mt+d blix- trar; som tillhöra den högre diktarbegiv-.
-
.
,.
-.
ningen; det 1,yste snarare siom en klar 1 %- ga me.d fast loch säkert sken.
Vad som m %handa fattades henne i fantasi ersat- tes genom ett djup i känslan och en klar- het i tanken som hos henne funnit en sällsynt harmonisk ' förening och som gjorde att hon liksom hen- nes arbeten göra de !t, verkade tilldragan- de och lyftande.
Jag hörde en gång en fransman traf fande ge henne det n m n, var.rned 14: ge de Stael på sin .tid beteck- iades,.
L ' h o m m .e-f e m an e, maneskan med inanshuvudet och.
kvinnohjärtat.
Det fanins i hennes tanke något storslaget och k.raf.tigt, som vanli&amp;vIis inte påträf- fas l ~ o s kvinnor, men.
detta 5örmil.drades av .en medkänsla, som genom.andade eller rättare löpte under det andra som en .stilla flod, så att man aldrig gloömde kvinnan.
för tänkaren.
Och i:nte mindre spårade man - kvinnan i den ' .finhet i upp- f.attningen, som hon dltid lade i dagen.
H.on fö~bisåg aldrig de små, gömsda dra- gerf utan drog fram dem och förstoc!
att .ge dem deras lbtydelse.
Hela hen- nes vasen var okonstlat och enkelt.
Hon gav sig aldrig ut för att vara .mer an hon var., och hon lade aldrig an på att .pråla med sin rikedoin.
Vad som kom till sy- nes var ett naturligt uttryck for vad ' s,om för kgonblicket grep henne, och.
hon sin tanke, eller sin stamning - en såda.n en- kel och.
a&amp;pråkslös form, att det inte lninde falla någon in at-t kä,nna sig tryckt av hennes överlägsenhet.
att det nya inte ö&amp;iaskade henne.
Men Det vilade liksom en dämpad ro om: kring henne - på en gång ålderns, er- farenhetens och den lukna I; vinnlighe- teiis ro -, hon hadi ' hört - o.
&amp; - hett rnyc- ket, tänkt, last- och upplevat så mycket, ' \ ' i ' .denna ro fanns intet av sl.öhet, intet av livstrött likgiltighet.
Hennes .sinne var alltjämt lika öppet för intryck och hennes ande lika hungrande efter kun- skap.
Vad som var .skönt och sa~nt och stort kmde alltid vara förvissat om hennes intresse och .beundran, endast att hon var lugn, inte.
lat .sig iblandas och rivas med, utan tillägnade sig, det med stilla glädje och prövade på samma @ ång som hon n j ö t av det.
Det fanns j.ust d.; i Ron1 en dansk dam - förfat- tarinna.
också hon, ehuru.
av lägre rang - som.
utgjorde en i högsta grad slåen- de kontrast till fröken.
Bremer.
Hon befann sig allt.iud i extas och varje skön- hetsglimt som nådde henne kom hela hennes varelse att darra av hänryckning.
I jämförelse med henne var Fredrika Bremer kal1,blodigheten själv.
Det var utomordentligt roligt att se de två till- sammans, den ena alltid ur jä.mvikten och strömmande över av lianryckning, den andra alltid lugn, och stilla inför clen högsta njutning.
Konsten satte, f röken Brem.er visserli- gen- högt, men egentlig konstkännare var hon inte, och själva formens skönhet lämnade henne ganska oberörd.
Den antika konsten grep: henne .därför icke på samma satt som den griper så mån- gen annan.
Den livsåskådning på vil- ken den vilar var hmne f ör främrnande för att hon rätt skulle f-örstå sig på den, och hon kunde inte (bli varm inför d e s kyliga klarhet, och längtansfria lycka.
Så mycket starkare t.il1talad.e~ .hon av naturen, dess sprsk förstod hon och i dess växlande stämningar sjönk hon in för att få vederkvick.else loch styrka.
Till den flydde hon - f rån sällskapslivets oro.
- -
och fran tröttande tankar,-0th hon kun- ' de.
aldrig nog, betrakta den.
Men - det som mest intreskerade och.
' mest Syssel- satte henne var mänskorna, .de levande manskoma och.
deras gärning, # deras glädje och bek$mxr och deras hopp, de ei~skil.da mänskorna.
såväl som hela den stora mihskligheten.
~ t t lara.
kän- na d &amp; ~, att förstå deras ' liv och deras strävan, att söka fram ur.
, deras sjal de- ras innersta väsen, var.
hennes käraste och hon tog med allt.
Det fanns intet så sfnått, at-t hon inte (fann det vart uppmärksamhet och deltagande, och det fanns intet så stsort, att hon för- tviv1ad.e on1 at.t.
fatta ~clet med sin ande.
Det h~i.sii$a livets detaljer, sociala för- hajlan&amp;, den politiska väi ' ld~en,.
allt 1åi inon1 hennes intressekrets.
Hon ' hade ett fullt sa öppet .öra för i en husm.ors f ört roenden anggende h.ennes lilla verk- samhetsfält som f ör en.
pi:05essors,.
f 6r.e- drag över litterat~~r eller en statsmans icl6er # om statssty1:eke ', och fiolklycka.
Den enskilda i&amp;inskos ' jäkns utveckling och episod.erna i ett enstaka - &amp; änskoliv voro föremal f &amp; hennes uppmärksam- het samtidigt .ked att hon studerade den.
stora, all,n&amp;.nna historien och sökte in- tränga i f olkms f örhallkden och öden.
För att.
lära.
känna if ädil jelivet besökte 11011 de stilla he~ninen,.-för att lära ' kanna.
säll.skapslivet .s~lbn&amp;rm och den.
för- n ä n ~ a viiridens koareer, och det offent- liga livets företeelser studerade hon på promenaderna och torgen, i kyrk,or och p5 teatrar, på möten och i offentliga in- rättningar.
Den nyare tidens f ilantro- piska .strävanden had,e .mä4ktigt.
gripit henne, de .f attiga klasser.ilas f örhållanden undersökte hon var hon h m, oeh ho.n tog l e v a d e dnel i alla de åtgärder soin rwit om vi1dtag.e~ för att avhjälpa dessas nöd och .höja deras materiella och and- liga tillstånd, liksom i allt som sa$es och skrevs.
dar.om:, Asyler, valgörenbetsin- riittningar och slcol.or underlät hon aldrig att besöka-när h.011 kunde - förskaffa sig t.ill$räde till dein.
H.on var också mgd - som ensam .dam - på, den kända val- göi~enhetskongresse~l i Brussel 1856, till vilken hon inbjudits av kongressens pre- sident.
Ett.
av de samhallsspöi-smal, som låg henne .mest om hjärtat, var kvinnornas frigörelse.
Själv kvinna, hade hon en skarp blick för alla d e br.ister som ännti låda vid kvinnornas uppfostran och de hinder - som ställa sig i vägen för den fulla ~ ~ t v e c k h g e !och n d,et f ria bruket av - deras krafter.
Inget kunde göra h.enne större g1ädj.e an att råka på en kvinna som tagit upp en nyttig och val- verksanlhet: Och ho11 f öl j de me,d.
f örhoppni i ~ g f s 1111 uppinal-ksamhet de tecken som tyda på ett omslag i opi- nionen .med, häntsyn till - kvinnornas so- ciala ställning, de anst&amp;ngningar som gosas för att öppna nya arbetsfält för kvinnorna och ~nya mål.
.
Det frainsfa för henne var dock re- i$$.onen, .och den intressmerade henne.
inte ' .blott därför att hon i den såg i~~änsklighet~ens viktigastme angelägenhet och.
den starkast verkande faktorn i fiol- kens liv, utan förs.t, och främst emedan den tlillfre.dsstalLde hennes eget vasens innersta krav.
Djupt gripen av kristen- do.mens makt, hade hon i d.en funnit sanningen, och denna sanning sökte .hon allt ' mera klargöra för siog själv.
- För den sk-ull genomströvad.e hon landenna '.
.
.
.
.
.
. '
obh radf r å a d e forntid och nutid, män- skor och böcker, liv och .lära.
Ingenstä-.
des och hos ingen fann hon.
.
fullt,.
vad.
f a n n det icke i h &amp;; &amp; te.
'.
' on Schweiz ' fria .kyrka, icke i valdenser-.
.
i &amp; hos.
Vinet.
eller.
d ' Aug- nas dalar, b&amp;i och ännu mindre i de katolska klostren och hos påven.
Oroad och från- stött av de söndrade kyrkornas strider.
och.
trgnga.
uppfattning.
blickade hon men tillitsfullt h o p p - ~ o en t framtid, som skall samla dé kridda ' bekän&amp;lser~ia .-i en allrnämnelig kris&amp;n +yrka, en fram- tid, då man inföi.
det stora gemensam- ma skdl gl.örnma det &amp; m skiljer.
Pro- tejtant var hon - av allt hjiirta, för så.
- ' en fria vida protestantismen (betyder 5orslcninge-ns och .,den individuella an- t.
.
.
svarighetens princip, men n o ' mepade tillika m katolicismen hade bevarat åt- skilligt ?pm var äkta och djupt kristligt och - som protktantisrnen skulle ha gotv a y a t t upptaga i sig, och hon kunde och ville inte sluta sig till någon bestämd kon fession.
Var och .en, som i övrigt har lust att &amp; ra kanna Fredrika Bremer - .och d.et är mödan värt -, vill jag hänvisa till hennes skrifter %h framför allt till hen- nes.
dagböcker från resan.
.
Det ar f å förfat-tare, som äro så sanna mot sig själva och läsaren.
Sådan hon var nar hon skrev, var hon i hela sin garning - e- ädel, ' varni-hjartad.
och tamkestark kvinna.
FERDINAND NICOLAI ROLL.
- " Tidens förlag: H m y joroll.
En ~aiiimal historia Hnyo beidtkql.
Av Ivan &amp; elund.
.
-.
.
, Tredje upplagan.
- - 8.
SktensktnpsPa- 3.
A.: ~indblad.
: ~ - &amp; n ~ a + v &amp; b.
~ r a g Handbok avseende såvä.1 2ihlre som iii: Matldda Wredes liv och - verksanhet av nyiife iiktenskap @ m %e ' lagtexter och sak- Evy Fogelberg.
- Dem liR1a drottmingera.
register a.v Georg Sfjernstedt.
En historia i atta siii &amp; kapitel av Jeanna Albert Bonnier: Wndarbaraaet av Tho- Oterdahl.
Andra upplagan.
- Sagor B&amp;.
mas Mann.
Overs.
av Karin Allaxdt.
- fi.sor av Jeanna Oterdahl.
Med teckningar Itavets baaali (Le P k r e P e r d r i x) a x av Blita Ellström.
Tredje upplagan.
- Charles-Louis Philippe.
- Ove-.
av Erik M o t BrBarnan$e maiIo- .Beïattelse.
för d e ' Swenne.
- De ' UoBw f r b S %ei.+ma ' ak.
tinga av Anna Maria Roos.
- Sobosen av Roman av Rudolf Hans Bartsch.
Overs.
av Mirie Dinesen.
0vers5ittning.
- FRorenace Emil Hasselblatt.
- F~3diangs P P B ~ S Nighthgde av Ruth Englund .. Med sex Niigict grunrllinjek av Olle Holmberg.
- illusti.ntion+r.
(Biblioteket Sverges Vår.
, a.)
&amp; fulighetsinai~bnenmieu f Fr8abgar &amp; k %-.
.- -.
anbg av Nils von Hofsten.
Svenska Andelsförlaget: Carl Unab-agean Aktiebolaget Q &amp; amajirra av p &amp; 6Q-dbrsodagenn 19 L7 /, 9 20. '
' ' ~
H E R T H A Tidskrift för deii svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremek-Förbundet.
Redaktör: I3len Klcinar~ Förbundsrnedler.~rnar erhålla tidskrif ten till ett pris av kr.
5: 50, varvii prenumeration sker direkt gcnoni Fredrika-Brenier-Förbudets byra, 48 Klarabergsgatan, Stockholm, Ich-förbundsrnedfemmur preiiun:erera 5 ~iiirmaste postunstalt eller i bok- handel.
Pris för postupplaga: ' /, i r kr.
G: 50: ' /, br kr.
3: 50; ':,: ir kr.
1: 90.
Lösnum- nier 65 öre.
He.iuktion och expedition: 48 Khrubergsgatanll, Stockholm.
Redaktions- tid: tisdagar och, fredagar kl. 1 --- I ?.
A h.
T.
4Y 50, Kiks 27 62.
Expcdii.icmen: kl. 11-4 uarje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Kiks 27 62. '
I för I b i l d a d e sjaloförsörjande kvinnor Expecfitionen; K.LARABERGSCiATAN 48 11 I OBS.1 &amp; pen endast tisdagar kl. l /, H-J /, 1, fredagar - - -,:.
i, STPINDIG UTSTALLNING AV BRODERIER &amp;.
: !I.
3- '!, 4.
OBS.!
l /, - -.
-.
KONSTVAVNADER.
.
.
MATERIAL OCH PABOR JADE ARBETEN RAD .ViD ~NREDNINO AV VANINGAFI, Ami ' ELIER F O R G O E I E L I N L A G N I N G Pralitid: tidning för l !erririiet utgiven sv Fredrikal-Bremer-Fhbundet.
13 cdaktBr: T ~ C ny N 15lie~is t iert m .. - - - -- - Utkomnier tinder l !nl nied 2-1 httasidigii n:r. Preaiiner~tionapris: iidt Br kr.
3 50,: halvhr kr.
f !.
: -, - kvartri1 kr.
1:.
I ' reniiiiiemtiori sker A post.en.
Innehöller btxiittelscr, poem, le~nadstec:kiiingar,: ~eligiösa, e t i ka och sociala uppsatser, ortikliir i diverse iiiiinen saiiit cii iriklialtig praktisk i ~ v d e l i i i n ~.
Inbuntina 8ril:iiiigar för 1918 k: ?.
2: 60 per exerri~~lar. '
I I I --.
C
- E E F.-B.-F.-s nya kr.ets; au.
f D e ogifta kvimfiga titakf " zjZn~.mas dy@idsuflägg.
CI Prdog vid Frcd~:~-37ceaotsfaQrfonde~~s matlit * den 24 april E St~ePKXidm.
$i !lriri I,ri,,;;, ~tltafc:iul.
- E - - g - -.
E -.
\; v
