# ID: svediakorp-per2810
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,269
# sentences: 638
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MARS 1921 Medborgarrätt - Genom innevarande riksdags grund- lagsbeslut har politisk myndighet till- erkänts Sveriges kvinnor.
Det har blivit officiellt fastslaget, att ordet ~ m e d b ' o r g a r ickearendastmasku- e~ linum - tvärtemot ett av de mAnga p$Qtåenden, varmed nm för nAgm år g e d i sökte mota debatten om kvinn- lig rösträtt in på pappersfrasernas och de livlösa.
schematas omride.
Ocksa kvinnorna äro nu upptagna som medborgare.
Vad innebär detta?
Vad ar det, som inträffat?
Är det nggot stort som sker, eller är det blott att ntigra ord plockas in och bytas ut i en del paragrafer - att köer och valkuvert och färdigtryckta valsedlar härefter stå även kvinnorna till buds vid riksdagsval?
Av var sjalvhand- h g, v %r spänstighet, var ansvarsför- nimmelse beror det vilketdera som är fallet.
Om vi äro för små, är det intet stort soni sker, blott en forma- litet, som avgöres.
Partisplittringen, det ekonomis ' ka trycket, lagets oklarhet, den psykiska kraftuttönining, som världskriget och allt därmed sammanhängande medfört, äro ägnade att förtaga eller i d l a hän; delser i ' hcig grad f6rsvaga intrycket ' ' ' av B kvinnor.nas rösträttsseger B.
Later icke i detta ögonblick själva ordet.
rseger~ som en ironi, ett hån?
Ä r den europeiska civilisationen bAde ekonomiskt och moraliskt i konkurs- tillstånd - vartill tjänar d &amp; rösträt-.
ten, vare sig utan eller med valstreck, med eller utan kvinnornas inräknande bland väljarna?
.
Sambandet världskrig-k vlnn- l i g r ö s t r ä t t har för oss, som under det decennium, som föregick världs- kriget, arbetade för och f6rberedde kvinnornas politiska medborgarskap, ' varit lika främmande som för de riks- dagspolitiker, soni under samma de- cennium ihärdigt motade bort den kvinnliga rösträtten.
För dem, rät- tare: för, deras dåvarande siitt att se var kriget en normal företeelse, den kvinnliga rösträtten en abnorm nyhet.
' För oss är kriget som sadant abnormt.
Motbjudande är det att, om än i ett neutralt land blott indirekt, ha kriget att tacka för röstriittens uppnAende.
Men hur ofta far icke en manniska i sitt enskilda liv göra en erfarenhet full av dylik motsägelse?
Det jag strivade efter och sträckte mig fram emot, koinmer omsider till mig - i en ' ' '
form och.
under omstindigheter, som frän~niande eller skra.mmri; nde.
Men göra det nästan ~igenka~nnligt.
Var tilltrasslingen m den problenil~äkva, det detta jag.
ville, detta jag l&amp;g- som vi skulle st &amp; inför i den stund tade efter?
r kvinncans rösträtt r blev en politisk Det rika, motsägelsefulla livet är verklighet, GvergAr allt vad vi kunnat outtöinligt p &amp; problem.
Den Irlcw ' a.st tanka oss.
Hur skola vi nu ' bete oss?
utforniade, starkrast onifat tade sanning, Hur ter sig nu det konkreta innehtil- jag levat mig f i n i till, skjuter plöts- let i det ansvar, som i och med röst- ligt fram nya frAgor, den ena efter rätten tilldelas oss?
Kan det g e s ett svar, som samlar den andra.
En vila på vunna m&amp;l, vunna synpunkter gives icke.
oss?
Tankens forn~.ulering, känslans.
J u mera ideell en strävan, ju mera dröm, viljans b&amp;ge - ha de icke innehallsrikt ett mål &amp; r,.,-ju mindre lim olika spannvidd och inriktning hos innebörden, innehallet g &amp; januit upp den ena och den ahdra?
Jo, visser- i ett yttre faktum, en reform, en för- ligen, och dock tior jag, att innehfil- ändring i villkor.
Vareje, rörelsea, let i v k t ansvar k m uttryckas p &amp; ett varje sanIfälld strävan till ett bestämt satt, som Ban sanila oss alla.
Med nlål får sin innersta livskraft £&amp;n det flkdfri plilitk %nsla., icke nied stora ut- ideella.
överskott, som icke får rum i fiistelser - soni vi inte heller förut sjiilm det yttre målet utan sträcker gett oss in p$ - vilja vi pBtaga oss sig därutöver.
det nya cansvaret och betrakta dess H m var rö~tratt~rörelse haft ett s&amp;- innebörd.
Vi vilja inrikta v k an- d C ~ överskott, t en sadan ideell s p h - svaislrii.ns1a l &amp; sjalva do omstiindig- kraft?
Eller g &amp; vår hittillsvc ?,~ ' i:mde heter, som tyckas frhtaga oss gläd- str-avan jämnt upp i. det vunna malet: jen uver röstvinnandet.
Skall kvin- offi ' ciellt.
.
.
erkännande av hinnans med- nornas intiiide i det polit.iska livet betyda partisplittringens skärpning borgarratt?
Vi vilga svara ja p &amp; den form fr. %- eller minskning?
Ansvaret därför g?, nej p % den senare.
Var röst- ligger p % o s s.
Flera och flera levande inänniskor rättsorganisation Har som siidcm varit i n i b d f ö r, det yttre malets vin- inom alla partier.
se med växande nanq, Anda fran början har dock ovilja p$ partityrannet, p5 det me- v h agitation^ utgatt fAn tanken, kaniserade och omänskliga i en lm- att rustratten i sig s; j h &amp; r 11-1 e d e l, niande, för Mde praktisks och teore- ic k e 1x1 al.
Tydligt och klart har tiska motskii1 di,v partipolitik.
Det det sbftt för oss; att vad vi begärde stfr till kvinnorna att viiija: a n t i n - var ett s t ö r r e a n s v a r.
Icke soni g e n sluta sig till dem, som snka göra formell rätt utan soni uttryck för livs- klyftan mellan partierna så bred som vil,ja och ansvwsförplikte ' lse önskade möjligt, el1 e r till dem, som fordra vi rösträtt.
Icke.
att ansvaret ffiljer att få vara människor själva och som m.
~ ' rattigh&amp;en.
d.
-:.
.
.
är oss i denna stund respelden .rna-iiskan iiven.
hos den. '
, ' j ' r, i
,.
H E R T H A 35. '
nom den ekonomiska kris, som ar $q.
.
politiska motståndaren.
Ett ansvars-.
fullt vd!
- Lätt blir det i nuv %rande av krigets frukter.
MA mannen, som situation och vid tillträde till röst- ger kvinnan plats vid sin.
sida som, rätten icke för kvinnorna.
@ t försvara inedborgare, få m&amp;rka att de hklsst&amp;- siin mänsklighet, sin kvinnlighet.
Par- riga ansyrAken och den oresonliga tierna koniiila att bli blott alltför an- klagan blott tillhörde den ofria kvin-.
.
gelägna att &amp; aga sig vP~r » politiska nan.
Må han hos inedborgarinnan.
uppfostrans i rättrogen partianda.
Vi f &amp; stöd för en praktisk idealism på.
iiro nybörjare.
Vi inAste lära OSS ekonomiskt oinråde.
inycket.
Men ett vilja vi icke lära Det sista numret av den Internatio- oss: partifanatism, partihat.
Liit oss nella röstriittsalliansens tidning, febru- var för sig, var inom sitt .p al - t ' i » - i~rinuinret av The International Wo- så länge ~dtekniken tvingar oss att man Suffrage News, omtalar en yäd- tillhöra ett sådxn.t.
- liålla vk mänsk- jan frin internationella rosträttsalii: lighet, v &amp; livinnlighet .oskadad av par- ansens ordförande, ainerika-nskan inrs tisinnets frätsyror.
Chapman Catt, till Förenta staternas.
V %rt sansvar mot partieto är i fijr- kvinnor.
Mrs Chapinim Catt talar.
.
i..
sta runimet imsvaret att inom par- denna vädjan om ' det ekonomiska pro-.
.
-.
tiet representera, ' det allinlan~~iänskliga blemet som v ä r l d s p r o b l e m, o,ck.
och allniänilkvinnliga, gentemot det om Förenta Staternas plikt.
., ' yartiförkry~ipta .. framl15Jler ' n (idvändigheten att bevilje.
Medborgarrätt innebär niedborgar- kredit åt de förutvarmde fiendelanden ansvar ocksa i avseende på de eko- och att göra det på ett storslaget och noniiska probleilien.
Av enskildas frikostigt sätt.
Det galler, säger mrs lystnad hoplappas intet allmänt väl.
Catt, att bringa reda i hela världens L h g t bjärtare, med 1Ang.t ska.rpwe finanser: .Det som företages blir n %- udd träffar det ekonoiniska sainliälls- got nytt, något oförsökt och vem som ansvaret kvinnan-7niedborgarinnan än blir ledare veta vi icke.
Nar nggot det träffade kvinnan, som endast och stort rngste göras, komma personlig- allenast var familjemedlem.
heter fram ur mängden for att leda Den ansvatiga medborgarinnan har och kämpa och lida, för att det må ingen undskyllan för trhghjiirtad fa- uppniis, so111 göres tiden behov, och miljeegoism och poclcande ansvar.
andra konuna för att katta sten på Sjiilvtukt och tanke p % andra.
iii0 dem som handla, för att hämmahoch medborgerliga plikter, lika visst som hindra deras anstringningar.
~ e t. '
ä r meningslös lys och omAttlig konsum- p &amp; detta satt rnanskligheten går:.
.
.
tion äro bevis p5 medborgerlig un- framit.
.
.
.
dermaighet.
H+ vi inan stora nog för, världens.
.
Utan vilja till mhttlighet, avstilende, stora krav?
' + Skola i. de resa sig offer, som .befinnas nödiga, läi ingen och trida.
fram? '
Q (".
$&amp;ste-.
V$d finansplan kunna hjdpa Europa ige- kunna.
, 7i, de I ~ $ F ~ &amp; cp?
L, ": 1hipdi$,, ' on,, I ', l. '
' "
stödja ' .dem, som söka möta v %r tids formellt men till initiativ och i sina £ g i g a kräv, för att rädda dem hån ledande personligheter sorterade un- d&amp;s kält och gnag, som skola göra der röstrattsrörelsen, icke Iiindrat kvin- 6 0 t s b d.
B noröstr8ttens införande i de.
krigföran- Sa ser iösträttsaUiansens ordförande de länderna f &amp; Clr.
därefter.
Nu är d m officiella ansvarigheten som medbor- läget.
nu.
De ekonomiska problemen kunna gare given &amp; t dem, som redan förut icke lösas, om klass st &amp; emot klass, piltogo sig ansvar - ock &amp; f6r kriget, icke heller, om nation star emot n (Z t ' lon.
därför att de ej förmatt hindra det .. Stora ord a ~kvinnornas~ eller ~kvin- Medborgarrätten innebär ansvar nans, vagnar böra vi icke våga.
Men icke blott i förhtilande till virt eget utan förhävelse kunna vi p &amp; en och land och folk utan i förhållande till a.rinan punkt se en löftesrik om an andra ' folk och länder.
Kvinnan, som tar emot sin med- späd .grodd ta.
kvinnan-medborgar- h ~ ~ a n insats s för internationellt sam- borgarrätt under stark känsla av det f W n d.
.
Kongressen i ' Haag i april ansvar den medför, måste, under varje 1915 var ett i sig mäktigt utslag av teoretisk och teknisk förkovran, soin kvinnlig ansvarsmedvetenhet.
Modet hon söker tillägna sig, dock framför hos de krigfermde ländernas kvirrnor allt behalla Y - eller förviva - en att möta f i e n d e r p % d e t t a sätt klar blick för det mänskliga, för män- måste vi, neutrala, böja viha huvud niskcan, för mänskligheten.
för.
LAt oss ocksh minnas att kon- HILMA BORELIUS.
gressen i Haag, som visserligen inte ' Kvinnorna och statstjänsterna.
, Kvinnoorganisationers ståndpunkt till kommittébetänkandet.
.
, Fredrika-Bremer-FörbundeL Med anledning av sakkunnigas förslag har Fredrika-Brenier-Förbun- det$ styrelse " avliitit en skrivelse till kungl.
maj:t.
Skrivelsen utmynnar i hemstallm om att kvinna inatte förlbas behö.
righet till statstjanst i den omfattning, som innehiilles i försl.aget.
Beträf- fande diplomatisks och konsulära tjiinster, vilka som bekant enligt för- slaget undantagits SASO~I~ icke tillgiing- liga.
.för kvinnor, framställas visser- ligen nu intet yrkande om dessas opp- nande.
Styrelsen fnmhfiller dock att de skal, som hetfiffande dessa slag al7 tjiinster anförts mot kvinnas be- hiirighet, iiro i I i ~ g grad underkastade föriinderlighet och att vissa tecken tyds pd, att en opinion för kvinnors bekliidande av cliplomatposter haller p3 att vba.
frain .. I skrivelsen ansluter sig styrelsen vidare d&amp;r %ill att gift kvinna med av- seende pil behörighet till statstjänst likstalles med ogift.
L frågan om.
.
nekas tillträde till tjänster,d &amp; alldeles.
påtagliga sakskäl det pafordrar, synes det styrelsen skäl vara a t t tillampa samma Ksikt i fr @ om statstj+nsters.
.
avstängande för man.
I frtiga om pensionsförh %llandena ansluter sig skrivelsen till advokat S t a d von Holsteins reservation; .och det piipekas att den uth$llig} - .et de .i statsäm betsverken och kommunika- tionsverken f. n. arbetande kvinnorna.
visat, trots delvis speciellt ogynn- sanma t-ybetsf6rh&amp;llanden, tyder pil att den kvinnliga arbetskraften.
äy fullt lika.
uthA1l:ig som den manliga, on1 likartade villkor förefinnas.
.
Skrivelien utmynnar i en under- dilnig hemställan 0111 ' a t t bifriides- och kontorsskrivare .. befattningar i statsämbetsverken samt biträ.des- och kontorsskrivare-, m. fl.
befattningar i kommunikations verken^ i c k e reserveras för kvinnbk;: .. Föreningen kvinnor i statens a t t i f d g a om pensionering man- L tj änst.
liga.
och kvinnliga befattningshavare.
: Styrelsen f6r F~reningen kvin- likställas saväl i M g a om pensions- nor i statens.
tjänst har ävenledes Alder som pensionsavgifter och skyl:,.
avlgtit en skrivelse i almet.
Skri- dighet att bidraga till efterlevandes ' velsen betonar att den likstallighets- pensionering; princip, oberoende av kön, som koin- s a m t att i ~ v r i g t de sakkunnigas niitterade själva ange som bihande försl ?g lagges till grund f6r blivande princip fur.
forslaget, ej konsekvent lag i ämnet.
genomförts och att detta vore särskilt att beklaga.
i avseende på de för De kvinnliga kårsammanslut- kvinnor reserverade.
biträdesbefattnin- ningarnas centralråd.
gama vid statsämbetsverken och där- med jämnstallda befattningar vid Denna stora sammanslutning, ' ' re- kommunikationsverken.
Nagon saklig presentation för 17 kvinnliga tjänste- grund för detta reserverande kan sty- manna- och yrkesföreningar, har gi- relsen ej finna.
Tjänsterna äro ej vetvis även yttrat sig.
Centrahade .sådans, att de kräva speciellt kvinn- betonar särdeles starkt att.
det icke liga kvalifikationer.
Därför att kvin- anser några bärande skäl fóreligga nor visat sig kunna väl fylla dessa för att,.
som sakkunniga gjort,.
reser-.
.
befattningar; finnes inget hinder för vera en del befattningar för.
män.
och att de kunna väl bestridas av nian; en del för kvinnor, men att om s %; före kvinnornas inträde i statstjänsten dana undantagsbestämmelse+.
skolk hade de varit besatta +v män.
Di1 förekomm.a, dessa b6ra inryckas i den.
sakkunniga frirklarat sig anse, att s: k. behörighetslagen, sdken emellerr-.
kvinnorna endast i siidana fall böra tid i.
så fall borde.
ber&amp;mng+::,: +lag: peiisionsAldern uttalas instämmande i advokat Stael von Holsteiris reservs- tion till fördin för lika pensionsålder för kvinna och man.
Styrelsen ger dock i likhet med reservanten sitt erkan- nande At den lösning av den ekono- miska sidan av kvinnornas pensions- fråga som kommitt6majoriteten funnit, särskilt ur synpunkten att denna lös- ning ej bor kunna] .agga hinder i vä- gen för en höjning av kvinnornas pensionsålder.
Be träffande förslaget att biträdes- befattningar vid statsämbetsverlc och med dem samställdn tjänster vid kom- munik ationsverken skulle reserveras för kvinnor uttalar sig styrelsen emot detta reserverande, d &amp; det med be- fattningarna förenade arbetet icke är, av den art att det nödvändigtvis för- utsätter kvinnliga innehavare. '
. '
' ' ': ' '
ihnefattande be~t~mmelser angående principen .lika lön för man och kvinna tillträde till statstjänst *.
i sanima befattning, matte klart och Utin att in@i på fr&amp;gan om lämp- tydligt uttalas.
ligheten och d g h e t e n av de reser- vationer som § 2 i behörighetslagen iipptager o &amp; som nämner enbart man Mr vissa befattningar, påyrkar emel- lertid centralrådet att om dessa re- avger likaledes ett uttalande i saken.
sei-veras för man, bör även.
tillagg Soni det ej är slutredigerat, när detta &amp; jras med inneh&amp;ll att man i c k e skrives, kan här endast namnas att bbra innehava befattning vid .€ %ng- föreningens yrkanden i stort taget v$idsanstalt, allmän uppfostringsan- sammanfalla ined de ovan refererade.
stalt, allmän alkoholistanstalt eller annan dylik inrättning, shvidn med Ytterligare utlåtcande från kvinno- tjaiisten ar förenad ' skyldighet att inom håll lär vara att förvanta.
.
anstalten utöva ledning eller bevak- - - iiing huvudsakligen av kvinnor eller kvinnliga minderhriga, - dock med in- rymmande av att om siirskild.
A om- Kringblick.
ständigheter det föranleda,, man må kunna f &amp; dylik anställning.
.
LSUaUs~~~~sOenne smala w&amp;.
Medan vi Skrivelsen ingår p % ännu nagra vi- viinta p &amp; att den sista manvalda riksdagen dare detaljfall, dar förslaget ej, eller skall taga itu med behandlingen av det ocksa onödigtvis, stipulerat reserva- föreliggande förslaget om k~innornas behö- tioner för nziin eller kvinnor.
Härvid righet till statstjänst - efter direktiv av kommer centralrådet med ett bestämt il.inbetsverk och institiitioners utlatanden i förkastande av bitradesbefattriingarnas Migan, vilka till flertalet kiinnetechas ax vid komiizunikations- och statsanibets- att de &amp; lagga kvinnornas behörighet utan- verken reserverde för kvinnor och för j ~ i s t det tjiinsteornr5.de de sjiilva.
repre- ing&amp;r på en motivering av det orik- ' sentera -, kan en hastig orientering av fril.
tiga i att stänga dessa befattningar gans Ilge p5 a.mat liå.11 dar den Br som för männen.
mest aktuell ha sitt intresse.
I pensionsfrågCm staller sig central- Vi lya d % först att notera att Danmark råiiet p &amp; den- av advokat Stael von ii.r i fird med att, oförbeh5Usamt öppna Holstein företrädda ståndpunkten.
tuivlingsbanan för samtliga medborgare, en- Slutyrkandet är ett ~ainnz~mförande dast undantagande rnilit.ä.1~~ och priisterliga av dessa synpunkter, dar främst hem- ambeten och befc~ttuingar.
Folketinget har ställes att i behörighetslagen m!
d ~ ut- redan givit sin sanktion, landstingets viin- tryckligen fastslhs vilka befattningar, tas n t som helst, kanske har den kommit som reserveras för män, och vilka niir detta Fises.
Den strid som statt om som, enligt vad i skrivelsen angivits, saken i Danmark har s5.ledes koncentrerat reserveras.
för kvinnor, samt där det sig on1 prästimbetets unciantagande - de till '.
sist frainhi %lles att aven oin fr %- militira liira nog ingenst8cles locke kvin- gorna drande avlöning och pensio- norna!
Dar, som överallt, synes emellertid nering icke vid innevarande ilrs riks- .den kvinnliga priisten Brinn anses vara 115- dag definitivt avgöras, proposition om got fullkoniligt oerhört, Atminskone av de behörighetslagen med de- av central- iiianligzt prasterna sj $ilva, diirtiil kommer rgdet föreslagna ändringarna matte ju att d %, so111 pi3 a n m t hal, friigan icke fiamliiggas och i samband darmed e n s a d kan avgöras av 1:iksdagen titan iiven ' ' -
inilste liiinskj litas till k yrkans represeiita- tion.
Detta 3.1 ' clet so111 franiförallt gör lös- ningen s &amp; segsliten.
Ett nyligen gjort utta- lande av en iiorsk biskop, satt han hellre sage hiidften av lmdets predikstolar toiiiiim %n kvinnor i clein, torde varanog sa typiskt för pr8sterskapets ii ppfattning ps respek- tive 11511.
I England finner inan den stora oredan, trots den för iiAgot Ar secin.11 ii.iita.giia S e s D i s q u a l i f i c a t i o i i Act.
Mera oskyl- digt f01 k tiinlrte sig verk1 igen ci.tt d.ennn lag betydde att könsdiskva.lifik; ~ti.oiieii var iipp liiivd.
' Underliiisets ii ntagan ' de av I agen blev einellertici endast böiji:iii till.
en il.iiii -- dig, och p:~ sinn Ii811 föi:biti; ra.d, kainp för bi bel.iAJlandet a v Iiönss trecliet i f r&amp;+ 0111 olilra, platser ocli bestii.lliiingsr; lagen s.kiille niiniligen koiiipletteni.~: iv bestiimniiigar .gjorda av regering ocli pa.rlamentet.
Vzgeii %r oss icke obelrsnt!
H&amp;diI.st synes striden koinnia att st &amp; om domwe- och priistii.iii- betena.
T o u t c o n i nie c l i e z n o 11 s!
fQr nian vii1 ty viirr tillfii.1 le ii.tt s&amp;+.
I visss ti.vseericlen synas engelskorna.
siiknt p &amp; sin sak ocli niers foiili.
; mde $.n vi.
" ' Vi 1:) egii; ra i ' iieir~.~ ', skrives i sista ni.iirnSet av " ' .i?
11 e \ V o 111 nli ' s L e it d e r i s:.i.inbn.iirl med en ~.edogiii.else for det sv er is kr^ kom- rnittébe tii~iiknnclct i f r41.gan, " med rixseende p % den cliploi-iistiska och koi-isulii.ix.
liii; j en 5.n vad detta f6rslr:~g erbjiider ", och en le- dande artikel i ett annst niiminer av sain- iii3 tidning iitvecklm i1i.raia.re den.
engelska stkndpihkten.
Maii begiir direkt lcvirmlig-:L diploiliatiska att; i.cli6err en f0idra.n soiii redan diskuterades sinseinellan mr de engelska och ainerikanska delegatioiierim vid Inter- nationella .kvinnliga röstriitts~~lliansens kon- gress i GenBve förliden soniinci,r och soni ' sedan förts fram i den dugliga eiige1sk:i ocli a.merikanska p1; essen.
D et pekas pi % att eii modern beskickning, p &amp; ett annat satt iin so111 f ö i ~ beliövdes och fordrades, v i s t e se till att: koninia, i koiitdd med olik?
lager av det fi.aininande folket, stii- dera dess förhA.11anden ocli förinedla kiin- skap om .,dessa till lienilandet.
De manliga diplomaterna skul1.e av helt naturliga or-,. '
siike.
konima att stii .litanför stora och be- ty clande riktningar, ledda och bestginda.
' av, kvinnor.
.
Som exempel namnas Föi-enta Staternas kvinnokliibbar, soin bilda en fe.- deration p &amp; iniljoiier kvinnor och son1 .ha ett viclstriickt sAvH.1 politiskt soni socialt inflytande.
En Irviiinlig attaclie bleve kana- len genom vi1 ken de eii- ' a .. renlieter ett lands och en] .-as ' kvinnor gjort sig till .godo kunde föriiiedlri.~ liver till det; i.ndi:a. I.iindet, deri; i.ndi; t rasen.
J u ineram det intermtio- iielda snrna.i:betet.
u tvidg; is, desto inera vor (: in l; ern.
; irtionel.I t f6i.s tKeiicle ocli vetskri.p om VW: \ lid W, ~ X V iiOden, 0~11 11Sr~iI.roli h7in- nor f r h ilet entt Isiidet soin ofTicielln re- preseiitmtei: i det; i.nd~x skulle bli en sty r h ocli en nödvR.ndigliet.
Tidningen sliitsi.
ocksa med att iittah sin tro pA tadiens snii,.r; t realiserande.
I Förenta Stri.terii (z föreligger i detta nii till.
avgörtmcle i Icongressen en lag om lika.
löii.
för inan.ligcz och kvinnliga stats tjiimre, T Ii e Lelilbacli R e c l a s s i f i c a ' t i o n Bill: vilken utom likstiilligliet i lön ock &amp; liraver stiillning och 11ef0cdrii.11 helt beroende @ I, skic; ld.iglwt och förtjiiiist iitaii ni.got Iiinder: i s kon.
Vagarna st &amp;; ju ocksb amerikan- skorna redan nu i stoi:t taget fiil1.t Opplin ...
: I: s; i,nil:) ri.nd Iiiirinecl bijr nii.rnnas att Cn- iir.t.da kn,l lat en kvinna, r n i s Ralpii Smith, att Sel&amp;iila uiider \ risniiigsrninistei:posten, iltt i Brittisli Columbia mrs Mary Ellen Siiiitli, Vancoiiver, valts till parlamentets tl~lninn och att E ' urenta Staterna i dessa dagar beg&amp;vat siil 11andelsatt.a.clie i Peking med en kvinnlig sekreterare.
; LIT ~e valkanda gamla metoderna.
Fran- syskorna ha inte ri3sti.att.
Det B r ingen ny: het, inen frestelsen i.r ej att motst+ att skri- va necl det liiiiii: - soin nigot kuriöst, soni maii iiii.ste piminna om.
Det var inte l k g e sedan föïli~~llandet var oniviilit.
Man anno- terade d&amp;, med vederbörligt pepprade koii- nientarer avsedda att verka p5 egna.
inot- straviga lagstiftare, ittt faktiskt det eller, det f ramskridna nien enstaka landet givit ' silk kvinnor röstriitt.
Det ligger sannerligen ingeti förliii.velse ',
gentemot fransyskorna i xnkrkerandet av de- ras röstrii.Wlöshet.
Vad oss sjalva betrilf- far här hemma 30 vi ju ocksh kelt nyba- kade politiska medbokgare.
Men vi &amp; r o det, och med oss och före oss ett mangtal l2.ndei.s kvinnor.
Det iii.
blott den stora fra.inmai.schens faktum vi vilja poiingtera ge- nom fastslaendet av ett av de nu.
a.llt f i h e och färre undant$gsförhHllandena .. För övrigt utlösa förekonimande notiser o k de Htgöranden kvinnorna.
i de röstritts- lösa Iiinderna vidta för att agitera för sin sak ett varmt beklagande hos oss av att h n u - s a mycken kraft ska11 g % till spillo i vadden bara.
för kampen om ett mal, som &amp; d &amp; i sig endast &amp; r medlet genom vilket de verkliga malen skola nås.
Man k b n e r sj&amp;h till leda vad de duktiga franska kvinnorna - vilka liksom de övriga ländernas k v h nor undtir Iirigshen givit prov p % det mest uthiiiliga arbete, en storartad.
organisa.tions- ormaga, god inblick och gillt omdöme - skola kanna nar de nu maste h W a p&amp;.
a-tt petitionera.
och tigga ' om sina medborger- i ga rattigheter.
Det &amp; r den gamla ' vanli- ' ' ga viigen med deputationer ' och uppvakt ' ningdr, möten och bearbetande av pressen som de maste g&amp;.
Strax före jul sökte och erhöll en depu- tation fr %n franska röstrattsföreningen fö- retra.de hos M. Millerand.
Denna ging hade man den Internationella i.östriittsa.lliimsen att stödja sig pk niir man gick till storiiis mot republikens president fils att vinna lio- noni för sin sak.
Mme de Witt Scliliiiii- berger överlhnade en skrivelse fran röst- riittsalliansens styrelse till franska regering- en med framstillhing om att fransyskorna m %tte beviljas samma politiska rattigheter soni s % mAnga liinder beviljat kl m ' n o ~ n a.
M. Miil.erand förklarade sig som vin av de kvinnliga politiska riittigheterna - och till- lade att röswatten borde beviljas s % siii&amp;- ningom, nied böljan av koinmunal rösträtt.
Synbarligen komma frans yskorm att f &amp; bjuda på röstr5ittskongress i Paris 3922.
Den villkorliga inbjudningen Gd Genhekongres- sen - o m v i s j a l v a.
i n t e f å t t r ö s t - r % t t f ö r e 1 9 2 2 - 1g.r alit komma att st % sig.
E,rich Holm och Deil 4 sistlidne.
februari bars fru Mathilde Prager, som skriftställarinna i vida kretsar kand under namnet E r i c h .H o l m, till graven.
Mathilde Prnger var dótter .till en bekant läkare i Marienbad, doktor Lucca, och kusin till .operasAngerskan Lucca.
Hon gällde.
för en gedigen kännare av den nordiska litteraturen och sysslade till sin levnads slut med studiet av de nordiska spraken och med over- sattningar av nordiska arbeten till tyskan.
Genom sin bok I b s e n s po- li-tisches V e r n i a c h t n i s ha.r hon, som e n av de första, fört vida tyska kretsar till en närmare kännedom av den store diktaren; hon var den for- sta som ins %g Strindbergs litterära storhet och införde honom i Öster- rike, och hon har under en trettio- %rig flitig verksamhet översatt Georg Brandes ' alla mera betydande verk till tyskan.
Nyligen utkom i hennes översättning T r a g e d i e n s a n d r a h a l f t av Brandes, och aven största delen av det nu under utgivning va- rande Goetheverket av Brandes är översatt av henne.
PA Inselförlaget '
utkoiime r nu hennes; ersiittning av Strindbergs S k ä,rk.a r l s l i v och D e n r o m a n t i s k e k l o c k m e n p å Rån &amp; Som journalist var Mathilde Prager p &amp; 70- och 80-talet medarbetare i flera storre tidningar, och hennes Brandes- översättningar koiiimo ut i N e u e Freie Presse.
Fru Prager var även offen-igt känd soiii m h ängare mr Irvinnor6relsen.
.Hon tillhörde de första och ivrigaste förkamparne.
för kvinnornas rättig- heter och förblev ända in i hög: klde?
trogen den ridikalt frisinnade.
' rikt- ningen.
Det foreföll ofta som ett un- der till vilken grad den präktiga gainla damen ännu kunde entusiasiile- r a s för striden för frihet och hur hon spände alla krafter för att s p o ~ r a de yngre kvinnorna ' till en mera energisk politisk kamp.
Alla de mänskor, som kände henne personligen, uppskattade och ärade henne p &amp; det varinaste för hennes rena idealism, hennes sallsynta oegen-.
nytta och anspr$kslösliet.
Wien, 4 febr.
1.921. '
I.
OLGA MISAR.
En Utile ' Dulci-klubb i San Francisco. '
.
Kvinnorna i Onkel Sams stora välde taga livlig del i alla grenar av poli- tisk, social och religiös verksamhet.
Dels i samarbete med männen, dels p &amp; egen hand skapa de ett samfunds- liv utefter stora linjer och små linjer, kon&amp;merande och producerande stora summor och sm5 summor.
All den kivilliga verksanihet av ideell.
art soni ej understödes .av den federativa.
och de.
enskilda staterna, uppehål4es i mycket hög grad av kvinnornas f&amp;- ' mgga att organisera arbete och ka@i- tal för ideella ändani&amp;l.
.
.
.
De svensk-anlerilcanska kvinnorna.
intaga p$.
detta fält en mycket frgm- skjuten stä.llnihg, om man ser mer p &amp;.
lcvalitet an kvantitet.
Till miljon-.
sammanslutningar kunna de ej hinna en Iiandkl1 bland dessa 120 miljoner ' - men väl om man ser till kvali- teten .. En ung förening, som ar vard UQP-,.
.
märksainhet utöver dess egen krets; är U t i l e D u l c i C l u b i San Fran- .. cisco i Californien.
.
Den gqmdades 1916, d$ särskilt behov av samarbete framtradde för all världens kviniior, och ledes a v mrs Edvin.
J. Haiison, som är dess president, Fru konsulinnan Carl E. Wallerstedt, högt skattad och avhål-.
len liksom sin man, den ' svenske kon- suln i San Francisco, valdes till deis hederspresident och mottogs som, s&amp;- dan vid en ståtlig fest p &amp; Fairniont.
Hotel.
Klubbeas uppgift är dels sällskap- lig, dels filantropisk.
Den.
tar emot ' och visar älskviirdhet och gästfri4et gentemot svenska och svensk-ameri- kanska damer, som gästa staden.
Även jag hade, under en resa i Amerika det stora nöjet att f; ~ Atnjuta dess väl- vilja, särskilt vid en lunch p i hotell.
La Plaza, soin samlade mer.
än 100 svenska kvinnor av olika.
klubbar och föreningar med filaiitropiska ändamål; .OrdfGrandena i de olika föreningarnq, ',,.
.. 42 H E R T H - A --.
p - gav - en.
esposé ö- var sin förenings verksamh et, uppgifter, önskemiil, fram- gangar.
etc..
Ett mycket intressant anförande liölls av iniss Hagelthorn, en si-ensk-amerikansk dam, so111 %r, s u p e r i n t e n d e n t of t h e d e - p a r t m e n t of ' p h y s i c a l e d u c a - t i o m.
Vi.
11.~1 tyvärr ingen mot- svarighet ' varken till hennes äm- Hayes street, San Francisco, Califor- nien, ser ' som en lycklig utvidgning av klubbens verksamhet om den kunde bli en föreningsläank mellan kvinnoorganisationerna här och Dover therea.
dess ' Ehefer och inspektörer ha en my cket snävare uppgift &amp; n deras liol- leger i U.
S.
A.
Utom sina sallskapliga intressen, i tjänst hos klibbens uppgift att &amp; stad- komim samförstiind och sainarbete niellan svenskarna och deras nyn oni- givning,, har klubben en filantropisk, nän-digei att g &amp; unga svenskor till- hwida vid förvärv av högre .bildning.
Den hoppas kunna sanda en stipen- diat till Sverige fur att studera v h kvinnors uppfostran till att tjiiila sta- ten, kommunen och heminen.
Den associerar sig med andra ldulubbar i filantropisk verksamhet och har bl.
a. s k n k t understöd till belgiska Barn.
I medio av nlars orchar den im en svensk utställning och svenska aftnar.
Detta arbete är ett led i sv&amp;iska.rnas strävan att göra sitt grumla hem och sina fra.
; .der och vänner &amp; äar kända och väl kända i dens nya fosterbnd .. Om svenska kvinnor eller förepin.iar velat sanda bidrag till denna utstillning, skulle de blivit mycket v %lkonma vare sig de sänts som gVR eller som liln.
Nu kommer tyvärr detta - $pekande J. Hanson, l173 för sent, ' ~ r Edvin s Iiolm,.
den 30-31 mars, och förhmd- lingania farlaggas till K. F. U.
K:s lokal, Brunnsgatan 3.
Omorganisa- tionsförslaget kommer att bli motets stow fr&amp; @ och torde att i huvudsak lagga beslag p &amp; tiden, sedan övliga mötesförhandlingar entledigats.
Av de tv &amp; möteskviillarna h c ~ den ena reserverats för ett samkväm y % Hótel Anglais, varunder fröken Ellen Klenlan och fru Gerda Lindblom tala om de G l i m t a r a v u t l a n d e t s f ö r e n i n g s a r b e t e de under respek- tive resor i Tyskland, Frankrike och England kommit att fii se; den %ter- stående kvällens program %r nar detta skrives annu icke fastslaget. '
' JENNY RICHTER-VELANDER.
Amma Wicksell I f olkförbun- Designerad till medlem av folkförbundets kon1niission f6r granskning av mandatens förvalt- ning nämnes som ensam kvinna jur. kand. fru Anna Wicksell.
Komnlissio- nen, som skall bestå av nio medlem- mar, f&amp;r till uppgift att mottaga och granska mmdatarmakternas årliga rapporter samt att g2 förbundsridet tillhanda med yttranden i alla frilgor som kunna uppkomma beträffande fullgörandet av de anförtrodda mcm- daten.
dets mandatråd
På resa med.
.,Fredrika Bremer ...
.
1 Vi ha inte alltför rniingii, direkt medde- jgrnvägen under vatten och rivit bort lade intryck av Fredrika Bren ?er.
broar, och fran.
alla kanter koilimo Av SA mycket stfirre vii.1.de 8.r diirför den meddelanden oiii att lcor~iiiiunikatio- Ii \ ~fulli~.
teckning a v Iienne den d i h r i n d e nerna voro avbrutna.
unge iiorske j~iristeii, senam jiistitierninis- tern, Ferdinand Nicoli~i Roll, gjort av henne i Det var en lycka att detta skyfall 1iii.r Atergivna reseslddiing, piiblicern.cl i 111~1- t&amp;iff ?de oss i Tuiin, det finns fii sta- .streret N yliedsblacl 1H56.
Den ra.skt s.krivna der där inan st&amp;r bättre ut iiied en lilla reseskissen utgör dessutom ett intres- dylik beljigring.
På ett flertal gator sant koinpleinent t il].
Fredrilccis egen skil.- dring av den ii.renl; 3rrligc~ sesaii f r h Tiisiii striicka sig in under husraderna breda - till Genua.
ocli bi.cl .. ri.ai: till en iifi.rrnii.i:e be- .arkader, so11; ge skydd mot regnet, .kantskap iiiecl de t ~; unga norrrn iiniieii - ocli frainför allt är detta förh~~ll~mdet förutom Roll teol. kandithten P.
J.
B. Coiicberon - soni under Fredrikas Roin- med huvudg:ittnn, Via di: Po, som ar vistelse tillhörde den skzb som iipp \ raskta.de försedd ii~ed en vdvg&amp;ng, vars längd lienne och hennes iiiigi11 llsoinriia.rd~ttel ' L ', jag ej ~verdriver nar jag anslAr den Jenny Lind, icke J e n n y L i n d, trots det till minst, deiisan-~i~ia som hela Östre-.
förvillande limmet;.
gate i Kristiania.
Denna arkad ' ar, Ar, soni en viikld f6.r sig, dar det föres en av llirnrnel&amp;ns makter fullständigt IS57 tillbragte jag till.sainm,zis oberoende tillvaro, och d a r tillbragte iiled e i ~ annan n.owmm-i en vecka i vi.
cliirfijr.
dagen i .anda, ' frBn inoïgai~ Turin.
Det hade egentligen.
inte va- rit VAX avsikt akt uppel-iA1l.s oss s &amp; länge i en stad, soiii vi korniiiit till endast att v %r viig 0 ick all- deles forbi deii, m.en stras efter.
v8r anlcomst tog det i med ett sbdmt Iiallande regnviider, soin endast sö- dern kan uppvisa, att vi glads att stanna där vi voro.
I flera dygn sköljde det ned utan uppehAll, sa att r,2niisteiiarn.a viiste till forsande ströni- inar och Po - störtade sitt annciss SA lugna vatten i vag.
med vansinnigt raseri.
Ti.ll och med 0111 vi velat vi- dare, Iiide vi inte kunnat.
Alla Pos bifloder hade: intagit fruktansvärda dimensioner, satt l h g i strackor av till afton, utan att det full oss in att finna dagen] &amp; ng eller att känna, ni- gen insliriinkning i vbr frihet.
Ute i sjillva arlcaden drog en oav- bruten miii~skoströni, dagdrivare ocli affärsinän, - uniformer och i11unkk5por, sidenltl&amp;nn:ingar och paltor, dand p r och arbetare i brokig blandning; in gkdo de f r h regnet och ut gledo de iiter i regnet för att ge p1at.s 5t nya ffirbipasseraiide.
Man kunde gjort fysionohiiska studier tillrä~kliga att fylla en bok, och m m hade syssel- sattning nog med att 11Rta ogat vandra f r h den ena .. skepnaden.
till den an- dm.
Och inom arkaden fanns allt vad - öga och sinne kunde begata.
, - vore.
r - - H-ERTHA 44 Jag skall bara inte tala om butiker- nas mängd, med deras urval av de mest olikartade varor, vilkas rikedom inte endast fyllde de stora fönstserna utan .. på sydländskt manér till och med trängde sig fram i dörröppnin- garna och liksoni var i färd med att företa en promenad i det fria ..
Efter: att ha sett sig mitt p &amp; hökarnas ost- pelare och girlinder av fullstoppade korvar, kunde man drömma sig rik utanför juvelerarnas utstallningar av broscher och dyrbara stenar.
I bok-.
handlarnas fönster kunde man göra .sig bekant .med det unga Italiens ny- aste litterära alster och i galanteri- handlarnas med dess smak för färger och tyger, medan cmtikvitetshandlar- nas sammelsurium vädjade till den förkärlek som varje bildad människa.
har aför damm och gamla tider ..
När ögat - var tillfredssttillt och magen började kräva sin rätt gick nian in p &amp; en tqttoria och fick sig mat, vilken man själv s %g tagas ur grytan,.
och efter middagen slank man in på ett av de oräkneliga kaféerna, däz man av.
en i~rtig kypare servera- des en kopp caf6 au lait eller caf6 noir, allt efter behag, vilken man njöt av medan man läste .dagens ita- lienska ' eller.
gardagens franska tid- ningm.
Eller också tog man sig sin dessert hos en av de uti arkaden sit- tande frukthandlarna,, vilken p &amp; ett ögonblick rostade åt en sa m h g a ka- stanjer eller stekte SA miowga äpplen - man önskade p &amp; sin bleckpliit, medan man därtill försedde sig med politisk upplysning hos en eller annan välvil- lig .. tidningskolportör.
Till sist kunde, r-, A man sluta sin afton på nigon av de teatrar, som hängde ihop nied arka- derna, och höra en opera av Verdi eller Donizetti utförd med oförfalskad italiensk bravur.
När vi en dag sutto i ett av arkad- kaffëerna och studerade våra tidnin- ga.r, föllo v&amp;ra ögon p &amp; en notis om att den kända svenska författarinnan.
Fredrika Bremer nu giistadeTurin.
Det var som skrivet för vår uppbyg- gelse, och vi beslöto genast att göra vårt landsmanskap gällande och er- bjuda vara ringa tjiinster.
D % vi kommo hem till.
vårt hotell, Pen- sion Suisse, gingo vi därför och un- dersökte tavlan med hotellets gäster, och ganska riktigt stod det där: wN:o 15 Mademoiselle Bremerw.
Nu föll det oss in att vi pii.
morgonen, d &amp; vi %to vAr frukost i den stora tomina matsalen, hade observerat en ensam., självständigt utseende dam, som satt vid bordet och i lugn och ro drack sin kopp te.
Det ndiste varit .hon, om inte för annat s &amp; för att Fredrika Bremer i sina böcker alltid Adagaläg- ger en särskild förkärlek för den nämnda kinesiska drycken.
Vi skickade en uppassare - upp till N:o 15 för att efterhöra om det var möjligt för fröken Bremer att mottaga besök av tv &amp; unga norrmän, och han kom tillbaka med ett gunstigt svar.
Då vi trädde in i rummet, funno vi där en.
gummaktig dam, sittande i en stor, hogryggad länstol, som nästan uppslukade henne, med en uppslagen bok framför sig och ett par hornbå- gade glasögon i handen.
Det fdrsta intrycket var nagot av.
fågel, jag kom '
' ovillkorligen att tänka pd Doras, tanter i.
David Copperfield; ' och den svaga rösten,.
som.
med m6da kunde ' upp- fattas, fiiriïiinskilde inte intrycket, ehuru den egentligen vm 1Angt i k h att vii,l ' i~ n&amp;gon fin diskant.
Men be- tyaktade man henne närmare, försvann tanken på ftigelvärlden strax.
Det huvudet hörde en anncm värld till.
Pannan var - bog och vackert furmad, i d e .klara ugonen ltig eftertanke och värme och om den bilgiga öppna mun- nen drog sig ett brett drag som vitt- nade om en klar och kraftig ande; utan att vara vackert, var ansiktet behagligt och pi % samma gång klokt och gott.
I dinänhet lag det niigot nv &amp; lderdoiriströtthetens ro över det, och det hade stämpeln av en sjal, son1 vilar i Askidning, men när hon talade kom det liv i dragen och de lik- som lysta upp i en mild glädje över det som var förelniil för hennes t ' anke.
Vill inan ha besked on1 hennes toalett, s &amp; var denna mycket enkel och konst- lös.
Hon hade en svart sidenklänning och en.
svart sidenmantilj, biida de- larna av enkelt snitt och en smula gammallmodig+, och det griisy rängds h h e t, som 1&amp;g slätstruket längs ansiktets b3da sidor, tscktes av en enkel, vit ' inijssa, soni till fasonen mest liknibde en n8gl.ig8.
Sa var hon ' klädd fijrstii.
dagen jag nikixde henne, odi jag vet.
] nig inte ' ha sett henne annodunda kliidii sedmi.
Nar vi giningo ut, satte hon diirtill.
p5 sig en violett silkesschl av obestiim bar Lllder och som otvivelaktigt följt henne p5 rrihga tidigare resor.
Det mottagande som.
korn oss till del hos den riamnkunniga damen var mycket välvilligt, och vi ' hade inte missräknat oss da vi litade p &amp; att vAr nixtionalitet .skulle viwa oss en rekoiii- mendation.
Hon hade en längre tid uppehallit ' sig i Norge hos grevinnaq Sommerhjelm p i Tombs hemgiird .. och ' omfattade vait land och vilrt folk iried intressse.
Och dessutom, ju liingre vi nordbor komma från hein- inet, ju starkare känna vi hur nära vi stå varandra och hur mycket vi ha gemensamt.
Det dröjde därföi intd länge förr iin vi voro överens med-.
.
fröken Bremer i.nte endast om att till- sammans ta nigra av Turins sevärd- heter i betraktande utcm ocksb.
atit försij ka tillsm~~ilaiis ta oss fram till.
andra trakter.
En afton, d &amp; ai=eg-.
.
net äntligen hade upphört och en klar himmel %ter välvde sig 6vek sta- den, gingo vi därför i sällskap med.
henne - och viddenserprasten mr ~ e i l l e ' ' ' - en man med nordiskt dlvnr o &amp; sydländsk belevenhet - över till K~pueinerberget p &amp; andra sidan av floden.
och &amp; go solen g % ned uver den vida andlösa sliitten och den stolta krets av snötäckta alper, soin om- ger den i norr och viister.
Sedan solen g i t t ned och en liitt skyiiining.
lagt sig Over landskapt, steg ett ater- sken upp och belyste dc avliigsnn, sista fjälltopparna .- det vadr)) den anclm klarheten)), som fröken Breiner kdl.ade det och vars s&amp;ll.sairiina skön- het alltid griper sinnet med en stilla .. langtnn.
Sanitidigt började klockorna i stadens kyrkor att ringa Ave Maria,.
.
rena och mjuka klingade de ut i den klara luften och liksom gi,v:avo tonei ... '
HERTH A 4.6 - At ljusspelet över Alpernas snöfalt.
ett a.rbetsamt och trohj %rtczt folk nied De piiminde, %ven de, om d e n andra rena seder och kristet sinne, och hon klarliet)), so111 stiger fram när det fal- hade funnit en frisk storslagen natur, ler skugga över jordlivet ocli det blan- i vars ro hon d a d e ut.
Hon närdc dande, brännande dagsljuset slack ts.
ett ljust Iiopp om att fi.Pi,ii de valden- LIlngsaiiit vände vi tillbaka till staden siska dalarna slzulle ut$ en föryng- igen och sökte oss fram till den ny- rande strihming, först över Piemont byggds proteshntiska kyrkan, där vi ocli sedan över det övriga Italien.
liade glädjen att höra hur bibeln of- Den hade redan natt Turin och drog fentligt och utan hinder förelästes Eör sig oniaxkligt vidare.
I Genua, Nizza italienarna p % deras eget iiiodersm&amp;l.
och nAgm andra av Pienionts stider Ahörama voro inte n~iingn, f6rsnmlinr hade J~ildczts smti protcstsntiska för- gen var ocks5, liten, men det var inte samlingar, och till och med i Toskann lieuer länge sedan den bildades och fanns det liar och daar mänskor, soin fick sin egen kyrka, och p &amp; kyr- gripits av rörelsen, som öppnat den kan kunde man se, att den hade hopp förbjudna bibelboken och f&amp;tt den kär.
om att med tiden sainla en större Lyckades Cavour-tanken; Italiens po- skara omkring protestantismens bandr, litiska frigörelse, viintade det landet,.
den var byggd för att rymina en an- nienade hon, ocksa .en religiös p %nytt- senlig förs,ziiiling och dess höga valv- födelse, och da skulle den förfuljda ningar; mdades tiWijrsikt och mod.
och fom1rta.de ~aldenserkyrk~m kom1n.a Mötet med pastor Meille och be-.
att f &amp; en stor betydelse.
Äntligen boojade det visa sig en söket i kyrkcm koin fröken Bremer att t a k o111 valdenserns.
Hu \ rudänd:x- utsikt för oss att komna i väg fi&amp;n niAlet med hennes uppeha i Piemont Turin.
Floderna drogo sig tillbaka liade varit att undersöka dessas för- till sina biiddar, ocli jä.rnvagmna hter- hi.Ua,nden och religiösa liv, och hon togo sina ordinarie turer.
Vid efter- hade just nu gastat dem i tre vecl~ors fragan p % järnvagskontoren erforo vi tid i deras triinga dalar uppe bland att man p &amp; en omväg över Novara fjällen.
liade virit i detta prote- kunde slippa Ra.m till Genua, so111 stcmtisniens .,- ddstcz h e111, vars barn var fröken Breiners och min egen genom iirhundraden hade lidit sadant närmaste bestanme1seoi.t.
Vi beslöto t v ~ h g och siidan förföljelse för sin oas att använda oss av lägenheten, tro, men stiinddctigt 1ikUit ut och be- och en 16rdagsmorgon, innan det ännu varat sina fiiders tro tills ljusare da- var ljust, rullade vi i väg p &amp; Milano- gar koinmo och det &amp; ter blev den1 banan i riktning mot Novara.
Ode- forumat att leva och tro fritt.
Vad laggelsens marken voro ännu synliga, hon sett och hört diiruppe hade in- dar var krossade broar och sönder- - givit henne en stor tillfredsstiillelse,.
skurna strandfyllningax, stora sträckor och.
hon berättade.
on1 det ined le- -.
.
.stodo ' ännu undei vatten oeh ' ut ' över vande glädje, Hon hade träffat p &amp; sliitterna lag dy och damm, som bver- ' on
svamningen lainnat efter sig.
Tiget gick dadör l&amp;iigsamt och liksorn pr &amp; yade sig fran-I, p5 enskilda sttillen m&amp;ste vi stiga ur ined v k t pick och pack och g % till fots till andra vag- nar, som stodo och v ~ n b d e ett stycke l.&amp;ngre bort.
Men f n m gick det i alla fall, och f r s i n e ~ ~ ~ middastid ot voro vi i Novaria, dar min reslraiii- rat, som skulle till Milano, skildes f r h oss och kigade vidare.
Da vi ' stego ur, .möttes vi a \ 7 den neclsl8ende underriittelsen att det inte var att tiänka p$ att liorn.111n vidare den da- gen for oss.
Visserligen var det ni$- ligt att koriima fram till Genus, men ~i-iöjliglieten var förbunden med sa rn$ng.a och stora vanskligheter att cl.et var s5 gott so111 outförbart för en ' dem; nmn rriiste .vara beredd p$ att g % l&amp;nga ' strackor till fots i djup smörja och att stitta ijver strida floder i högst betsnkligs fiii.
; jennordningtr, ocli ntt hinna, frizili till.
G.enua före ' kvalleii kunde det idls inte varii, tal.
om.
Det var en stor ii~.issrälining, och vi skulle varit rniistaxe i förstcillningskonsten om det inte synts 135, oss akt vart Iiurnor sjönk Atskilliga grader under noll.
Vi hade inget annat vral &amp; n att antingen ligga i Novnm ocli viiiita ett par dagar eller att viiinda tillbak.
till Tur in S M I U I I ~ viig vi pk fihmiiddagen clrngi t cl %rifi.~~n.
Frfiken Bre111 er \ d &amp; det sista: zlternii.tivet, och.
jag var for artig kavdjer fijr att göm inv8nd- ningw.
En.iel !ertid gick inget t i g till baka f6rriin efter n&amp;gm tirniriai., och ' vi rnaste d a d i r finna oss i i t t tillbringa en del av diigen i Nov:irs.
Mecl s; $il w, '.
...
.
den lilh staden voro ii snart fardig?, och vi begav0 oss ut p$ vallen, som omgav staden i en h d ~ c i r k e l oeh vildis enda andainil1 tycktes v a n d &amp; att sliiinka stadens innevanwe en.
skuggrik .rikrbiiie~iad.
Uti~iiför vallen slingrade s i g e n 1.iten flod, vid viks k&amp;t stod en Iilunga.
kvinnor ' med solbrända ansikten och brokiga huvud- bonader och tviittade kl&amp;der.
Över floden fiirde en bro, och fAn den gick en snöi-rät viig bort över den vida tradlusa slatten, som nu i böstetider '.
hade mist +arje s p h av liv och frukt-: barliet.
Trots il1 den solgl; uis, so111, vilade över landskapet, Ilade detta en me1; uibolisk pragel, och intyycltet harav blev inte mindre gehoin det.
trista ininne,.
som &amp; r förbundet; ned '.
.
platsen.
Här var det: sorii ~iPieii&amp;ts.,,.
.
.
dilsti ga och fr.isinnizde konung; C d Albert, för nio A r sedan nied s i n tapp rit 11ii.r ffirgtives kiinipade en blodig ki~iill) i~iot (isterri lio.in; ts 6över1~1; +~ t och. '
p &amp; en dag förloiac1.e tron pb sig ' sjal; och sitt lands framtid.
Efier att ha.
sökt döden p i slaghltet utan att finns den, överlii~i1.inacle lian sin krona i sin sons .hiinder och begav sig i cleii mö~l&lt;iz natten ut i frivillig landsflykt för att [jä.rrilon @ &amp; n de stiillen, so111 vili.it vittnen till hans lycka, g811ima sin sorg och dö.
Och medaii vi l&amp;.hg-.
snni t vandrede finiii och ti lll baka p i \ rdl.en och lato l ?licken g i u t över fcil- ten.
; ttz1ad.e vi: iii ed varmdra.
oi ?i Pi d- ' 11i.ont och dess iniin ocl-I.
o.i * i-i.
det ar -- bete som u.tf6i.t~.
fn:!
; att p % nytt.
b &amp;.
,.
fista den nya st; ~t &amp; stiiIInizig .efter det olycldigei, slaget.
Men - samtalet ville inte konirnn iiktigt; i go; mg,.
vi ' ' ', ' ' ' "
45 H E R T H A ' voro alltffir nedtryckta av vhr egen olyckliga Novaradag och av tanken p % de fientliga makter, som ställde sig i viigen fur vår framryckning.
Med omighet väntade vi pr9 t&amp;gets avgang, och l h g t före tiden installe- rad &amp; vi oss p &amp; stationk för att säkra oss mot att taget skulle gä ifrån oss.
Slutligen gav lokomotivet signal, vi satte oss %ter i hpden, och till- baka gick det till Turin.
Allt efter- som vi kommo längre bort frhi No- vara lättade sinnena, och.
innan vi kommo fram voro vi alldeles överens on1 att betrakta den misslyckade ut- flykten f r h en ' munter sida och räkna med den som en oväntad reseepisod.
I) &gt;Pension Suisse~ blev man na- turligtvis högst förundrad över att se oss igen, men hotellvärdar ha aldrig nagot emot att fIisina gäster tillbaka och våra förutvarande rum stodo allt- jämt till var disposition.
Vid en kopp varmt te .och i sällskap med en älsk- värd familj från Livland glömde vi.
p -.
- - -- snart fullständigt dagens alla veder- v&amp;rdiglieter, och vi beslöto oss att dröja över morgondagen i den säkra förhoppningen att vi dagen diirpi, skulle kunna oförhindrade ta oss frain till Genua, utan att b P .g a g na oss av krokvägar och listiga niedel.
Med denna lugnande tanke gick jag till sängs, nien nästa morgon jag fatt sömnen ur ögonen kom det bud fr %n fröken Bremer att hon hade för avsikt att resa on1 en timme.
Hon hade fgtt pklitlig underrättelse om att passagen till Genua redan var klar denna dag, och hon ville inte, för- spilla tiden.
Jag kan inte pAst &amp; att detta budskap var mig behagligt, men fröken Bremers vilja VW min lag, jag hade nu en g %ng korat mig själv till hennes adjutant, och innan timmen var ute, hade jag klatt p % mig, pac- kat, ätit frukost, köpt biljetter, pollet- terat sakerna och satt välbehallen i en järnviigskupe med fröken Bremess violetta schal mitt emot mig.
' HER Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredaika-Bremer-FQrbundet.
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhålla tidskriften till ett ris av kr.
5: 50, varvid prenumeration byra, 48 Klarabergsgatan, sker direkt genom Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste eller i bok- handel.
Pris för postupplaga: ' /, år kr; 6: 50; ' ls år kr.
3: 50; ' / år kr.
l: 90.
Lösnum- mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan Il, &amp; ockholm.
Redaktions- tid: tisda ar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 77-4 varje s6cfendq:.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
F~drika- reme er-FörbunJets
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-IKremer .. Förbiuidet.
Redaktör: Ellen K h a n.
Förbandsmedlenzmar erhålla tidskriften till - ett pris av kr.
5: 50, varvid prenumeiiatim sker, direkt genom Fredrika-Bremer-Forbunidets byra, 48 Klarabergsgatan, S t o c k h o h m icke-förbundsmedlemmar prenumerera å iärmaste postanstalt eller i bok- år kr.
1: 90.
Lösnum- handel.
Pris för ostupplaga: ' /, år kr.
6: 50; l /, år kr.
3: 50; mer 65 &amp; e.
~etf ' oktion.
och expedition: 4 % Kl&amp;6crgsgatait Il, Strckhoim.
.Redaktions tid: tisdagar och fredagar kl. 7 -- 3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62, Expeditionen: kl. 7 7 - 4.
.
.
.
.
.
.
varje siickendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
- ...
.
.,.
1 r ...
.
-.
.
.
:.
.
.. !.
.i ....
.
.
Kommendörsgatan 32, 1 tr. STOCKHOLM Allin.
Tel; Osterm.
16 18 Av Kungl.
Majd godkänd högre CäraPinneku.rs p &amp; I l /, .eller 2 dr. 5: -: Aven ettårig lärarinneutbildning.
Enda tvååriga handarbetslärarinnekurs.
Högre kursen har två valfria linjer med - samma kompetens.
Seminariet itnjuter statsanslag, och - n därför mottaga några frielever.
Ansbikan göres ' helst före, den 1 juni till nytt zii * b; etkårp som ' börjir ' .l sept.
Motta &amp; ningstid varje.
dag 12-1..
Fullständigt prospekt sändes på begäran.
.
- 1.
1 E 2! '
P~aktisk tidiing @ r h &amp; &amp; t utgiven a v ~ + &amp; d r 1 L ~ - ~ r &amp; e r - ~ 8 r b ~,.
~ d ~ $ ~.
- Redaktör: Pmrwy E,kensfiemu.
.
- 7 I.
-.
.
- -.
.
.
, .&lt;,, v -.
I I Utkominer und &amp; 1&lt;H1 med 24 f~ttasid&amp;a m.: lP ?e~~~jernti&lt;mnspriu: helt t; [r.
3i50, lialviir kr.
2: -, k,vai2al kr.
1: Prenupierdion sker posten.
.. .I *,,.
:.
'.
.
Innblitliler beraitelser, pocni, le~nadsierknin~ar, reli&amp;i~s., e h k a och sociala uppsatser,.
artiklar i divei * - 3irinen samt en rikllaltig pmk tisk avdelning.
I n h u n p a Qrghgar fur 1918 kr.
2: 50 per exemplar.
--. '
, i
