# ID: svediakorp-per2809
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,675
# sentences: 577
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
FEBRUARI '
Kappor och Drakter -.
samt K L A B N ~ N G A R för D A M E R .BILLIGA BEST&amp;DA PRIMA KKALITEER PAUL U. BEIPGSTRO~~ A B DmO- %OM 74 Drofriin ANDEN Rikatel.
75 76.
STAEL VON H PRISER afan 75 I tr.
!
!-s-rEIs \ J Innehavare: Jur. Kand. EVA ANF) &amp; N J ~ c l a t ~ t au o t Sc.
Adil.
Saizrf, Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VATTUGdTXV 14, 1 tv., rid I l.
- i d i e b e r p l ~ g AZirn.
Tel. 18336 1 Testamenten, boutredningar, äktenskopsf Öro~x ?~ familjerättssaker, hyres- ärenden, f as f ighetsf ömaltning, juridiska uppdrag ar olla s l q Auen skriftliga / &amp; f rågningar besvaras.
L Telelelon 539 Siden áMainu- fakturaf far Malmii A ?ltfd nyhter i s t k d a urval f
ARGANG .VIII FEBRUARI 1921.
H&amp;TE~ Den 26 januari 1921.
Den dagen har kommit och gått, d$ riksdagens bagge kamrar hade att de- finitivt besluta om det \ ilande grund- lagsändringsförslaget och därvid även- ledes sanktionera kvinnornas politiska medborgarskap.
Den 26 januari 1921 markerar ett djupt betydelsefullt av- snitt i svensk historia vad hela folket beträffar, därutöver är den kvinnornas speciella dag. "
' Då ställdes till sist k ~ n n o r n a i led med mannen i med- borgerliga rättigheter och förpliktelser, och en nara tjugohig, kraftödande och n &amp; dock aldrig tröttad kanlp för detta mål kunde de svenska kvinnorna då slutligt lagga ned.
I riksdagens bida kamrar, framför =allt i den första, drev debatten fram och %ter kring utskyldsstrecket, parti- överenskoniil1.elserna från 1918 räckte ej till att.
i avgörandets sista stund hiilla tillbaka - meningsbrytningarna i denna ointvistade.
sak.
V&amp;r röstrcitt stod utanför - eller bör man säga över - debatten.
Hade inte n %gra av de trogna förkampCarne.
för den, herrar Lindha- gen, Hellberg och Alexanderson, - ut- tryckt .sin glädje uver att författnings- revisionen aven.
medförde kvinnoröst- rätten, skulle m m kunnat tro, att det denna dag alls ' inte var fråga om den kvinnornas, fordran, son1 under åratal framkallat ett s &amp; lidelsefullt.
motstand från visst håll inom.
riksdagen.
När kanlrarnas bifall, med 101 röster mot 16 i första, 151 mot 44 i andra, änt- ligen var ' ett faktum, hade intet utfall gjorts mot den av en del av kainn~ar- ledamöterna hitintills som så samhälls- farlig ansedda kvinnliga rösträtten.
På riksd&amp;släktarna satt ett flertal av de kvinnor, som under långa A r kämpat för erkännandet av våra poli- tiska rättigheter och skyldigheter.
F6r sista g&amp;ngen sutto de dar för denna saks skull och vaktade på defileringen runt talmansbordet, följde med blicken.
avlänlnandet av de sinå vita samman- rullade röstsedlarna, som skulle avgora- vår fråga.
För sista &amp; ingen horde de- den monotons rösträkningen.
i denna.
sak dar nere i plenisalen: ja, ja, nej, nej, nej, ja, ja, ...
.
För sista gången ekade den korta lilla knäppen av tal- mannens klubba efter en votering som fälit utslag i den kvinnliga rösträttens öde upp.
mot Ahörareplatserna där de sutto ... » M,.ed 1 0 1 r ö s t e r m o t 1 6 h a r k a m m a r e n a n t a g i t.
.
.
.
.r ljöd talmannens röst genom, sorlet nere i forsta kanimaren ...
.
Det blev en sekunds djup tystnad.
.
HERTHA 18 S &amp; gick allt vidare sin gilla &amp; n @;.
.. av detta beslut veta vi dock nogsanit, I andra kam~laren var fraga1 ay- och därom varslade ocksa %ullväl vissa yttranden i det korta meningsutbytet gjord redan niigra tinimar tidigare.
Omedelbart efter författningsrevisio- nens konfirmerande upptogs även denna dag till behandling det andra vilande grundlags&amp;dringsförslag, so111 bringar kvinnorna en krävd likstidlig- het med männen p % ett annat omriide an det politiska: statsambetens och %jämters principiella.
öppnande för kvinnorna genoni oinfoiniuleringen av 58 4 och 28 R. F. Endast en kort debatt föregick det vilande förslagets slutgiltiga antagande.
Att strid kommer att stta om den praktiska tilbnlpningen i saken i första kammaren.
Detta liind- rar emellertid inte att den 26 januari blev dagen ävenledes för det principi- ella erkiinnandet av svenska riksdagen av kvinnornq~ likstä-Udhet med rniin- nen inom statens arbetsoniriiden och verksamhetsfält.
I plenum plenorum den 29 j a n w i sanktionerade konungen de av riks- dagen den 26 ' antagna vila.nde grund- lagsändringslrna.
Det tillhör nu oss att fylla \ - ha nya förpliktelser.
Den sistlidne 26 januari stadfäste riksdaaens bilda I; anii ?tr den sedan för- ra h e t vilande grundlagsändringen angaende ratt även för kvinnor att al7 konungen kunna utnämnas och befordras till statens ämbeten och tjänster.
Där~iled iir frågan.
om h i n - nas behörighet till statstjänst defini- tivt avgjord vad grundlagsbestammel- sen ang&amp;r.
Detta avgörande &amp; r endast av principiell natur, ty för tillämp- ningen harav hänvisar vederbörande paragraf i regeringsformen, den tjugo- åttonde, alltjämt till, grunder, som av konungen och ' riksdagen godkänts,.
Dylika p n d e r äro, som bekant, hit- tills faststä.llda endast för vissa la.rCw- tjänster.
Formuleringen - av det nya stadgan- det pekar alltsh hall p &amp; ytterligare Atgä.rder i frigan.
Den kommitte, rars utredning lag till grund för nu stad- fastade grundlagsändringar, har ocksii för kort tid sedan avgivit ett nytt be- tIlilka.nde i iimnet.
Detta innefattar utredning och förslag angilende hin- nas behörighet att innehava stats- tjänst, angiende kvinnliga statstjana- res avlönings- och pensionsförhZillnn- den samt angiende vissa statstjänsters reserverande för kvinnor.
Bet&amp;nkandet är undertecknat a.f: fru Ei~iilia Brooin6, shsom ordförande, samt assessor A. Afzelius, pastor H.
Hallen, redaktör A.
Pers och advokat Mathilda Staël von Holstein.
Herr Afzelius har fun- gerat sfisoni koiilmitt6ns sekreterare.
Den första uppgift de koniinitterade upptagit ar att angiva de områden av statstjänster, som skola sta öppna fur '
.
.
H E R T H A 19 kvinnor.
Givetvis k det p &amp; detta sta- .mitterade vänta iinnu ett betänkande, dium av utredningen icke längre fr&amp;- det tredje i ordningen.
Behöriglietslagen, siidan den före- ga om uteslutande de ämbeten och tjiinst er, vartill konungen utna.inner7 slas lyda, har endast tv &amp; paragrafer.
utan o111 hela iniingfalden av befatt- Den första fastställer kvinnas princi- ningar och arbe tsanställningar inom piella likaberättigande med nian betri$- statens ~ i d s t r ~ c k t verl~saiill~etsf~.~t.
a h d e tillträde till statstjänster, p i Begreppet statstj$~nst tages 1 en myc- - saninia gAng som den hänvisat till ket vid beniiirkelse.
Dit ra1rn.a~ esem vissa undantag.
.
friin ' denna allniänna pelvis p &amp; grund ax t j iinsteåliggandenas regel.
Den ahdra och tillikk sista pa- beskaffenhet alla befattningar inoiil ragrafen angiver dessa undantag ge- rättsvarden oberoende av fornleil för nom att meddela vilka statstjanstei, tjsnstens tillsättande eller avlöningens som icke må inneliavas a~ kvinna.,.
.
utgilende av ' statliga elle?
korninunala 1frAginwande.- t j &amp; ns t er sinin~anfattas i medel .. Bland statstjiinare innefattas na- följande ' sju grupper: 1) nii1:itara och turligen =all personal vid statens afEärs- civilnditära tjiinster ävensom övriga drivancle verk, s&amp;lunda även arbetarna.
tjänster, ined vilka är förenad skyl- Sin upjhttniiig av kvinnas behö- ' dighet att tjänstgöra vid arinén eller rigliet till statsanstä.Uning utforma marinen; 2) diplomatislia och konsu- komn~itterade i ett förslag till L a g läm tjänster, socialzttacht5- och kans- iiinefattaiide ' b .. estäm ' nielser a n - listbefattningar däri dock ej inbegrip - g a e n d e k v i n n a s t i l l t r ä d e t i l l na; 9) tjänster rid fAngvbrdsanstalt, s t a t s t j a n s t.
Redan i sitt betiinkan- allnyiin uppfostringsanstalt, allmän al- de angliende f u U i ~ ~ a l ~ t s t j ~ ~ angav ~ s t e r n a koholist,znstdt euer annan dylik in- komniitten att vissa befattningsgrup- rattning, siivida tjaiisten avser yttre y er borde i ' en koiil~nande behörighets- bevakning eller med ' densanima &amp; r för- lag ur statsnyttans synpunkt undan- enad skyldighet att inom snstalten tagas sClsom icke tillgängliga för lwin- utöva ledning eller bevakning lluvud~ nor.
Till dessa redan kända u:nd,zii- sakligen av män eller av iiianliga niin- tag hnva sedan komniit ännu.
ett par.
derkriga; kvinna m &amp; clock kunna inne- Då det galler att angiva omrbdet för Iiava befattning silsoni lärare vid dy-.
lxinnas tilltriide till.
statstj iinst ha lik anstalt; 4) tjiinster, med vilka är kominitterade siilunda- i stället för att f örenad skyl digliet attt ansvara.
för el- uppräkna.
tillgiingliga tjiinster, ett till- ler biträda vid uppratthAllande av all- \; agagAngssätt, som ur flera synpunk- män ordning och säkerhet; kvinna l \ ~ari.
ter skulle ha stött pA ' svArigheter, valt dock för s %rskild uppgift innehava im- att iieddela.
d l r a befattnings~~pper, stallning vid poliskår; 5) tjänster, till- soni skola vara undantagna.
Aven %r hörande tullverkets kust- och piins- att marka att den nu föreslagna lagen bevakning; 6) t; i&amp;nster vid skogsstaten, icke gäller prästerliga tjiinster, m&amp;- med vilka iir förenad skyldighet att.
.
ende vilka vi allts &amp; hava xtt f r h kom- fullgöra.
bevalcning; ' i) gyninasti klaar8.r- ' ',
20.
H E R T H A tjänster vid högre Call.n~änt läroverk eller nianligt folkskoleseminariuni.
När- mare bestämmelser för till8mpningen skola utfärdas av kungl.
n1aj:t.
Av har ovan undantagna tjanste- grupper äro de fyra första kända se- dan ett tidigare betänkande och den- na tidskrift har redan-i ett innat sam- manhang haft tillfälle uttala sitt be- klagande över att kommitterade ansett sig böra u.ndantaga befattningarna inom diplomatien.
Vad beträffar un-.
dantagen under 5 och 6 instämmer mai gärna i kommitterades yttrande att de äro av mindre pra.ktisk bety- delse.
Gymnastiklärartjanstern p &amp; det högre undervisningsstadiet uppdelas med full konsekvens mellan inanliga och kvinnliga innehavare.
Här förbe- lyAllas några tjänster för män, längre fram i betankcandet reserveras en del motsvarande befattningar f ör kvinnor.
Atgarden anges samn~anhänga med den ökade betydelse, som numera till- skrives un~domens fysiska fostran.
Uppfattningen att den mognare manliga ungdomens gymnastik och idrott bast ledes av män och den äld- re kvinnliga.
ungdouiens kroppsöv- ningar ävenledes bast av kvinnor.
Behörighetslagen gör ingen atskill- nad mellan gift och ogift kvinna.
Kommitterade föreslh att nuvarande för den gifta kvinnan g %llande restrik- tioner skola bortfalla och d e d e s gift kv-a för statstjänstens hela omriide varalikställd med ogift.
Siisoni förutsätt- ning hädör framhalles att likställighe- ten även med avseende i tjänstens krav g6res verklig mellan alla befattnings- havare, kvinnliga s&amp;väl som manliga.
Kommitten har aven haft i uppdrag att utreda grunderna för de kvinnliga statstjänarnas avlöning och pensione- ring.
Av dessa spörsmål är det en- dast pensioneringsfriigm som kan reg- leras genom införande av bestammel- ser i vederbörande lagar, under det att fastställande av avlöning av kom- mitten betraktas såsom statsreglerings- ärende och följaktligen bör behandlas i den för stidana konstitutionellt be- stämda ordningen.
Uppdraget att utreda frllgan om de kvinnliga tjänstemännens avlönande avshg särskilt spörsmålet huruvida kvin- norna borde i lönehänseende jämstal- las med männen eller om alltjämt en lägre kvinnoltin skulle bibehallas.
Kom- mitterade konstatera till en början att hela denna &amp; Aga kommit i ett annat läge genom införande av principen o111 samma rätt till statstjänst för män.
och kvinnor.
aOm det ena könets företräde till det stora flertalet tjiins- ter upphör, är det i och för sig na- turligt och följdriktigt, att likstallig- het bör gälla aven i &amp; aga om de rat- tigheter och skyldigheter, som &amp; följa tjänsten ».
Dkefter över &amp; koniniitterade till att diskutera de skäl, som hittills brukat anföras för lägre kvinnolöner.
För- sörjningsplikten, som pavilar en del män, kan icke kggas till grund för en minskning av kvinnol.önerna, sillange staken icke i allmänhet gör skillnad i lönehänseende mellan de befattnings- havare, soni äro familjeftirsörjare, och de, som icke äro det.
Härtill kommer att familjeförsorjningsprincipen sasom grundvd för statstjiinares avlöning
-- p H E R T H A ännu icke varit.
föremål för en allsidig utredning.
.
Som argument för löneskillnad flzr anförts, att kvinnors arbetsprestation i viss tjänsteställning ofta vore under- lägsen männens.
Härom yttrar kom- mittén:. %Den större eller mindre skick- ligheten eller arbetsamheten utgör över huvud icke någon grund för en skillnad i avlöningshänseende mellan olika innehavare av samma befattning.
För kvinnor som för män m %ste gälla, att de icke böra befordras till andra tjänster än &amp; dana, som de kunna antagas sköta p % ett tillfredsställande sätt.
Skulle i &amp; Aga om en eller annan befattning en alhännare erfarenhet komma att Adagalägga, att de kvinnliga innehavarna av en sådan befattning i något visst a~seende st % tillbaka för de manliga, lärer den naturliga följden härav bliva en strangare prövning av kvinnornas förutsättning för befatt- ningen ifråga ».
Beträffande det ofta anförda skälet om kvinnornas större sjuklighet.
an- föres, att det torde vara riktigast att l %ta samma krav pk befattningshavaren galla för kvinnor som för man och därigenom .låta den högre sjuklighe- tens följder individuellt baras av dem, som därtill äro närmastc.
Varnplikts- Aret bör icke gälla som skäl för avdrag % kvinnolönen, stilänge ingen skillnad tillämpas med avseende p % de man, som fullgöra värnplikt, och, de som äro be- friade därifrån.
Kvinnornas tidigare pensionering torde lämpligast koin- penseras genom högre pensionsavgifter.
Kommitterade komma s %lunda i sin undersökning efter en synnedigen 21 grundlig, klar och som det vill synas bindande bevisning fra111 till det - sub tatet, att staten icke bör upprätth %lla nagon endast kön grundad itskillnad i avlöningsh.seende utan tillämpa principen l i k a l ö n f ö r m a n och kvinna i samma befattning.
För fulln~aktstjänsterna ar tillämp - ningen av denna grundsats särskilt be- tydelsefull, då ett motsatt förfarande skulle medföra.
en deklassering av de kvinnliga tjänstemannen, vilken det ur statstjänstens egen synpunkt maste vara angeläget att undvika.
Principen bör emellertid vara allinangiltig och gälla för alla grenar av statstjänsten .. Kommitterade ha beräknat att en höj- ning av de nuvarande kvinnliga stats- tjänarnes löner i nivb nied männens skulle beträffande be ' gynnelselön och dyrtidstillägg draga en saimnanlagd kostnad något överstigande en million kronor.
I fraga 0111 .best&amp;n~nlelser för gift kvinnas avlöningsförn~åner vid ledighet frAn tjiinsten p % grund av havandeskap och barnsbörd hänvisas till stadganden, som nyligen fastställts för koniniuni- kationsverken.
För dessa verk ar be- stailit, att vid ledighet av annan an- ledning an sjukdom löneavdrag skall göras enligt vissa angivna grunder.
De olika slag av ledighet, soin härvid ifinagakomina, äro upptagna i tre grup- per.
Den tredje gruppen omfattar bland annat kvinnlig befattningshavares ledighet for havandeskap under en tid av högst tre inhader)).
.
Med avseende på pensioneringsför- hlillandena föreslår visserligen kommit; t &amp;.
en höjning av kvinnornas pensions-
ålder, men önskar htininstoile för dantag b %de för man och kvinnor.
näprarande bibehma e n s k i l l n a d Enligt det nu föreliggande förslaget m e l l a n m ä n s o c h k v i n n o r s av- kommer i. en del av dessa undantags- glingstid u r t j ä n s t e n.
I dis- fall skillnaden mellan nianlig och kvinn- kussionen om denna Mga st.h % ena lig pensionsiilder att bliva mindre än sidan det från kvinnoh3l nillngn ganger 5 år.
framförda kravet p % lika pensions- Det %r redan i det föregaende nänmt tilder, % den andra chefsn~yndgheters att kominitterade tänka sig lönefr&amp;~ ' tn och statsinakters uppfattning att den löst frh d l t samband nied spörsmSet kvinnliga arbetskraften ä-r tidigare för- om pensionsåldern.
Detta i och för sig brukad än den inanliga.
DB det dit- helt visst lyckliga grepp medför som hörande fysiologiska spörsmblet ar konsekvens, att d &amp; den tidigme pen- outrett, wis,er kominitt4n att inan för sioneringen p % n %got sätt måste kom- lösningen av frAgan iniiste ge vitsord penseras, det blir nodv&amp;ndigt best&amp;mnia uteslutande &amp; t erfarenheten.
Visserligen högre pensionsavgifter för kvinnorna.
har flerstädes i utlandet den kvinnliga Vidare anses hänsyn böra tagas till pensionstildem satts i janinhöjd med kvinnornas högre niedellivslängd.
En- niänneils, nien utgir nian från erfaren- ligt en till betänkapdet fogad, försak- heten h&amp;r lieii~ma, kan det icke be- ringsteknisk utredning kommer ök- tvivlas att ledningen p % olika arbets- ningen i förhallande till avgiften för att utgöra oinrhden ställer sig gansha bestämt manlig bef~~ttningshavme avvisande till att, atiininstone vad de dels 10 p &amp; grund av den högre kvinn- nuvarande kvinnliga befattningarna liga medellivslängden, dels ytterligare angår, höja den kvinngga pensions- 25 för varje år, varined den kvinnliga aldern upp till den för man gällande.
pensionsaldem understiger den man- Under sådana forhållkden vagar ma- liga.
Pensionsavgiften för kvinnlig be- joriteten inom kommitt6n, s &amp; litnge ej fattningshavare kan alltsii komma att shörre erfarenhet i detta hänseende är uverstiga avgiften för manliga inneha- Å andra vunnen, icke g &amp; längre än att föres18 vare av tjiinsten med 135 en alln~in höjning av kvinnornas pen- sidan bliva enligt förslaget kvinnornas sionsiilder frck 60 till 62 Ar.
Den utgifter för familjepensioneringen be- gällande cd~niinna peiisions&amp;ldern för tydligt lägre än männens.
Koininitte- man a.r som bekant 67 år.
Skillnaden rade föres18 nämligen, att k~innlig skulle alltså i regel bliva 5 Ar.
För tjänsteinnehavare skall erlägga avgift vissa slag av tjänster, som äro särskilt endc &amp; för pensionering av efterle- ansträngande eller ställa större krav p % vande barn.
Tanken p &amp; änklingspension spänstighet och sijabb uppfattning, avvisas.
Under sfidana förhBllanden föreslås att lägre pensions&amp;lder än den komma männens dryga avgifter till för kvinnor Lzllmänna skall ga.Ua.
På änke- och pupillkasan att i avse \ %rd liknande sätt - förete de nuvarande grad niotväga kvinnornas större kostna- pensionsbestbnn inelsenia iltskilliga un- der för den egna pensionen.
Emellertid är kornitténs förslag i pen- sionsfrhgan icke enhälligt.
Advokat Mathilda Stael von Holstein föreskr i suskilt yttrande sanma pensionsiilder för m i och kvinnor.
Hon ' anser att det behov av tidigare pensionering av kvinnor an av man, som kan hava gjort sig gällande i110111 de centrala ainbets- verken och.
koillilnmikationsverken, be- ror p % arten rw kvinnornas sysselsatt- ning.
Det är det mera mekaniska arbetet, so111 nött ut kraften i de senare tjänstegren, och det frainförcdt pá kvinnorna.
inom verken, soin sadant arbete fallit.
En helt annan illöjlighet till janiförelse erbjuda larwbefattnin- garna, och reservanten uttalar som sin bestalilda mening att fran detta oinr8de ntet stöd kan.
hiinitas för skillnad i pensionsA~dert Diir kvinnor i privat tjänst lidt tillfälle att verka p &amp; mera ansvarsfulla poster, kunna niinga ex- emp el framdragas p % oförminskad ar- betsk &amp; vid franiskriden Alder.
» Jag anser si ile des^, säger advokat Staël von Holstein, a att erfarenhet, och enligt mitt förmenande fullt tillräcklig &amp; dm, föreligger för att nu best amnia i-nans och kvinnors pensionsfdder liks)).
Det är sannolikt att.
denna hennes .upp- fattning delas av 17ida kvinnokretsar.
Den sista avdelningen av kommitté- betänkandet upptages av frAgan om vissa, .statstjanste.rs reserverande för kvinnor.
Bland de tjänster, so111 nu k o förbeh9~llna kvinnor, föresla koni- mitterade att dltjaint reservera vissa befattningar vid f hngviirden, gymna- stikläraretjänstenia vid undervisnings- a stalterna för mognare kvinnlig ung- ' Y doin, vissa befattningar vid yrkesin- spektionen, hushAlls- och sjukvhds- tjänster samt bitradesbefattningarna i statsän~betsverken.
De flesta har upp- räknade tjcänster äro förenade med arbete av &amp; dan .art att de naturligen förbeliAUas kvii1no:r.
.Bitradesbefatt- ningarna vid de centrala .ämbetsverken torde däreinot kunna bli föreiniil för diskussion.
Kommitterade plipeka emel- lertid, att om ock likstallighetsprincip en blir gällande för til1trad.e till statstjiinst, kvinnans stallning pi % området dock ej frhn början ar s % stark, att icke ett reserv verande av nu föreslagen art kan hava sitt berättigande.
Vidare betoms med särskild tillämpning p; bitradestjäns- tern.
vid.
centrala ii~nlzbetsverk, att deti icke ar n %got stats:intresse att dragz.
nianliga sökwide till dessa befattningar.
Öppnades dylika tjiinster för s %vd mäxi som kvinnor, bleve det därjämte nöd- vedigt inbegripa kvinnliga innehava- re av biträdesbefattningar under be- stämmelserna om den högre pensions- avgiften, vilket skulle föranleda en del, sibom det synes, onödig omgång.
.
Av de olika förslag,.
som innehallas i liar refererade koi-nniittébetank,znde, torde det bli förslaget till ' lag on1 kvinnas tilltriide till statstjänst, soin först kommer upp till avgomnde.
Kung- lig proposition i m n e t väntas under innevarcande v k, och det iir att hoppas, att varken den ena statsnmkten eller den andra konliner att st % kommittén efter, da det gailler att med rättvisan soin utgangspunkt tillinöteskomma ett starkt framträdande tidskrav.
AXTANNE THORSTENSON.
.
.
Lettiskan.
II.
Ett olyckligt förknippande av om- ständigheterna gjorde - att jag några få veckor efter det vi läiiinat hemmet i Petrograd befann - mig i ett svårt ekonomiskt läge.
För att ej gå un- der i nöd och elände maste jag skaffa mig ett lönande arbete, och så föll tanken p % det vetande jag under sorg- lösa ungdoiiisår inhainiat: Det lilla jag ännu hade krar av pengar gav jag ut för några annonser, i vilka jag delgav allmänheten att jag ämnade ge musiklektioner p &amp; platsen.
Resul- tatet var överraskande, och snart s&amp;g jag mig omgiven av en skara unga elever.
Bland dessa var en femton- Aring, dotter till en inte lan @ från Wenden boende skogvaktare.
Bred- vid sysslan idkade fadern lantbruk, och det harskade ett visst elstand på gården som jag, ivrigt inbjuden, ett par gånger besökt.
Det var i mitten av maj, och som jag tydligt minnes en solskensdag.
Bolsjevismen var p &amp; upphiillningen och .dess utövare, vilka väl förstodo, att det snart var ute med deras inakt, sköto och mördade värre an niigonsin inte endast inne i staden utan runt om p &amp; landsbygden.
Kvinnor och barn skonades ej.
Ja!
hela familjer utrotades.
Skogvaktardottern, som var ovanligt musikalisk, hade dock ej latit avhålla sig att komma till lek- tionen.
Hon hade sju verst att g %, och modern, en blid och sorgsen kvinna, hade följt henne till staden.
Nu satt hon hos mig och spelade för första ggngen Beethoven, och un- der det jag betraktade hennes litet bleka ansikte och lade märke till hur barnslig kindens rundning annu ver- kade, fr&amp;gade jag mig själv hur detta barns inre var beskaffat och vad det sar som gjorde att denna lilla lettiska flicka hade fått fatt på Beethoven p &amp; ett så storvulet satt.
Hon hade slutat sonaten och litet trött lagt handerna i skötet, medan hon frågande såg p &amp; mig för att f % höra mitt omdöme, då dörren stötes upp och in störta två av mina andra elever.
De äro blossande röda och på andhämtningen märker man hur de sprungit.
&gt;Du måste genast g % hem, Milda,, ropa de nästan samti- digt.
, Det.
har kommit bud &amp; %n Lasina, att om inte du och din mor genast komma hem, blir din far skju- ten och girden brännes ner.
Tio röda ha ridit upp p % gården.
De sä- ger att din mor håller med de vita och du med och.
: .D Jag tystar p % dem.
Både flickan och jag veta nog utan vidare detaljer, att nu gal- ler det livet.
Nu g&amp;r det mot doden, och viken död!
En kula vore en riad, men att bli ihjälslagen med skovlar, att bli genomstungen ar bajonetter, att bli.
.
.
A min Gud!
Man kan inte tänka tanken till slut!
Jag vänder mig mot flickan och säger skarpt: .Det vore ett vansinne av dig att ga hem.
Stanna Atminstone du hos mig., '
H E R T H A 25 fatt.
Atskilliga förtroendeuppdrag.
Bland annat kom han ett par &amp; %nger in till staden för att samla ihop och föra tillbaka n&amp;ra av de mindre poj- karna, vilka, Menm.odiga, givit sig av frzån fältet.
Tyskarnas kulor veno över staden, men jag hade ingen ro inne utan begav mig ut prt de folktomma ga- torna,, hallande niig tätt intill hus- raderna.
Då s %g jag henne, som jag nu vill berätta om.
Hon var lirar-.
inna vid en av.
stadens skolor och hade som sadan haft att göra med nagra av de gossar, vilka nu l %go ute på det öppna fältet, där det var- ken fanns löpgravar eller barrikader.
Hon var p % tjugotalet, såg bra och blomstrande ut och verkade trots de anspråkslösa .. kläderna mycket soiin- gerad.
Over det ljusa, burriga haret hade hon knutit en vit duk, och från förklädets bröstlapp lyste det roda korset.
Så slapp hon förbi posterna.
Nu lcoininer jag till den tredje - .Varthän&gt;), frågar jag d % vi mötas.
- &lt;&lt;Ut till mina pojkara, blir svaret.
kvinnan.
Tyskarna hotade Wenden, och den &lt;Där finns redan iiågra sårade, men lettiska, armén, vide underlägsen till ingen ' som förbinder.
Jag förstår mig antalet, måste dra sig tillbaka.
För litet på sfidant, och allt som behövs att möjliggöra återt,åget hade en flock därtill har jag i väskan här.
Pojkarna skolpojkar, omkring Attio till antalet, ska vara, SK duktiga D, tillägger hon lagts i en halvkrets utanför Wenden, ocli strålar upp.
&gt;&gt;Och er gosse är Deras uppgift var att skjuta, skjuta ocksa med, hörde jag.
Jag skall väl oupphörligt för att ffi tyskarna att hälsa! » Och borta var hon.
Jag såg tro att letterna äiinu befunno sig i henne ila ned ht gatan och ut på vä- staden, under det de i själva verket gen, som.
låg under tyskarnas eld.
Jag vandrade onikring i hopp att redan t %gade av.
Så lago pojkarna ute p % fältet se- ännu en &amp; ng f % se min son, och så dan tidigt p % morgonen, och min son träffade jag henne flera gånger under var också bland dem.
Som gammal dagens lopp.
Hon var jämt.
p % väg scout, fast ung till aren, hade han mellan fältet och ainbulansen inne i Hon hade blivit litet klekare än vanligt, och läpparna som p % barnavis ofta stodo halvöppna, voro mnunan- pressade, men s % höjer hon blicken och det.
ligger s % mycket mod ' och offervilja i den, att jag blygs över mitt försök att vilja tubba henne.
Och sa säger hon: .Tack!
Men jag idiste g % hem.
Annars skjuter de far och bränner @ den.
Ni horde ju vad flickorna sade., - Hon lägger in no- terna i portföljen, ordentligt och om- sorgsfullt som vanligt, räcker handen till avsked ocli g %r.
Modern hade väntat utanför, och f d n mitt fönster kan jag se hur de ' gå framåt vägen.
Hand i hand.
Modern litet lutande, inen flickan rak i ' ryggen, lätt och spänstig som hade hon @ tt till en fest och inte .mot döden.
Nu visste jag varför hon kunde spela Beethoven.
.
. '
26 HERTHA staden.
Förde de lätt .sBmde till lasa- uppsöka mig.
Hm ville val se oss rettet och gick bredvid.
båren diir en gång till.
.
.
Men fröken K., som fjortonhringen l %g, som f %tt bröstet lyssnat genom f~nstret, vänder sig om, upprivet av en tysk sprängkula.
Och - .Du kan inte fly niert.,, säger hon.
hon höll den smala pojkhanden i sin Tyskarna äro redan vid.
.
.D, och tills blicken slocknade i de .kitt upp- hon nämner namnet pA den.närniaste gczt ' m.
Hon t djupt allvarlig, men spärrade barnaögonen.
Det led mot middagen d &amp; jag %ter lugn.
Ett par ögonblick %r det d- mötte henne.
Hon koni d &amp; tvärs över deles tyst, men s &amp; hör jag mig sjdv gatan och sade:, Nu f &amp; nog de åter- saga: t.,Ko111 nu b a n ska vi gi hem.
staende pojkarna sncart dra sig tillbeda.
Inte en minut f % vi st,wina längre.
Kom över till mig k e d barnen.
I Döljer.
fröken K. niin son och tyskalma trähuset där ni bor s l h kulorna lätt finner honoin där, kommer han att igenom, men jag bor.
so111 ni vet i ett behandlas soni franctireur och da blir stenhus.
Jag går ut - än en gwig till fröken K. ocksil skjuten., - Jag hade pojkarna och säger d &amp; till Jim var rest mig upp, men.
£röken K. ställer hem Iran träffa er. » sig niellan mig och dörren.
, Hur Jag var mycket tacksam över .can- kan ni ta.la om att g %) &gt;, sager hon, budet och ilade hem för att hämta alht nmig ordna allt.
t., Och viindande barnen till detta säkra ställe.
Snart sig till inin yngst&amp;.flicka tillägger hon: Atervände ocksii höken K.
~ossarnas .Du är liten, och dig kommer de inte eld hade uppli~rt, nien Idorna och att g6ra niigot ont om de möter dig.
grkaterna friin den tyska sidan kom- Spring lieni efter andra kläder At Jan.&gt; Vart hem låg snett över gatan, och nio d l t tiitare.
VA.r unga värdinna öppnar fönstret och ser ut.
Så viin- inin flicka hann frcm och tillbaka utcm der hon sig om och säger:, Nu kom- att stöta p % tyskarna.
Min son skaf- mer er Jean ».
fas in i fröken K-s sovruin, och vi Gudskelov!
Jag hör springande hjälpas alla åt att f5 honom ren och i steg på gatan och strax därefter ryc- de andra kläderna.
Av grannarna f &amp; rca- kes - dörren upp och pojken står f vi strumpor och stövl.ar, och ph otro- för mig.
Kläderna nedsölade av lera, ligt kort tid förvandlas min son till händerna svarta och ansiktet upp- den snygga, ordentliga pojke lican all- svdet, av blåsten hcm legat ute i hela tid varit.
Medean vi syssla med ren- dagen.
Men blicken &amp; r klar och göringen knackar det på fönstret i orädd.
aGe mig litet pengarr, nästan runiniet bredvid, och jag.
hör en barsk skriker hem.
&gt;&gt;Jag 11i5ste .fly.
Jag.
röst ined hbd, nordtysk accent s e a: och två &lt;andra lag i den yttersta ked- .Wohnen hier Letten " Jag ser frö- jan.
Vi sprang - som för livet ken K. leende och iilskvärd böja sig ut och hör henne svara: » Hier woh- Tyskarna är oss i hälarna.,.
Det var nog inte piingarna soni nen Deutsche und Letten., Han upp- förni&amp;tt honom att göra omvägen och repar frigan och f h sanima svar, och
H E R T H A 87 s &amp; brumma^ ban: rNi vet mycket Va1 &amp; ta sig iniitta.
Och s i lita vi dem vad för.
letter jag menar.
Sådana berä.tta.
.
;.
Undersokningen blev inte utav, men som skjutit p &amp; oss) &gt;, men han gAr vi- dare, väl avväpnad av hennes lugn kaffekalaset hade sina besvärliga följ- och dskvardhet; Pojken är nästcm der.
Varhelst riRgon av de tre träf- färdig.
Då bultar det l i k t p i köks- fade nigon av oss, kastade de .alltid - dörren, och den ganda frun,, som frö- slängkyssar.
Det hade varit ögonblick av högsta ken K, hyr m i n e n utav, Iioniiner in, darrande och gr&amp;tande.
Tre- soldater spänning, och det ai.
underbart hur stå i köket och vilja göra husunder- Icdblodig n ~ a n kan vara när det g d - sökning.
» Vi ska bjuda deni p &amp; kaffe)), ler.
Men ännu underbar-e synes det säger fröken K. och g k ut i köket.
nlig att denna unga kvinna, son^, jag -) &gt;Ni ha behövt länge att konlina ditintills knappast It&amp;nt, v$gade livet in i staden », sager hon litet ii~aliciöst, för min son och att hon gjorde det ~ 6 c h ar vikl hungriga och törstiga.
leende ocli som om det varit den .na- Ka.ffepcmncan st %r p % elden och lcaffet turligaste sak i vadden.
Och för att är s t r s fardigt.
Gör i f r h er under- liima1cterisera henne ännu bättre må-.
sökningen hos grannarna och koni ste jag omtala att hon, strax efter sen tillbaka hit ».
' soldaterna försvinna, det sol.daterna giitt, lugnt och om- och vi röja i största hast undan allt sorgsfullt började mmicurera sig.
som kan väcka misstankar.
Patron- Nar jag nu försöker föreställa mig väskan AterstC~r, och fröken K. beger lettiskan so111 typ ser jag framför mig sig ut 11 % garden för att försänka den dessa tre, vilka öd.et.
förde i min vag: i soptunncan ..
Hon hiller den dola en.
gaiiinial kvinna, som tAlig och under sjalen och iiiöter soldaterna i osedd uppfyllde löftet till en död, dörren.
) &gt;Gå nu basa in », säger hon, flick- med offerviljcan och den unga)) annars kallnar kaffet)).
kvinnan, som leende och r %dig rad-.
Famn är ännu inte alldeles förbi.
dade min sons liv, Men jag vet, att Om undersökning företages, skall man bakom dessa tre stå tusende andra, i fröken K:s säng finna de sniutsiga vilka,, när plikten bjuder, utan ett bindlarna, finna de leriga stövlarna ögon ' blicks tvekcm skola svara:) &gt;Vi innerst i klädskiipet, diir ocksa de äro redo., De ha starka- hjärtan, nedsölade kliiderna funnit plats blmd dessa lettiskor, och äro snxrhörda n ä r, fröken K:s prydliga tillhörigheter.
det galler, att lystra till sanlvetets Därför gäller det att halla soldaterna röst.
Och p &amp; kvinnolijärta,t kommer vid gott lynne och förhindra under- det väl inycket an hur ett folks öde sökningen, och därför bä-nka vi oss med gestaltar sig.
Pi de .hjärtan, under dem omkring det runda matsalsborde ' t vilka ett ofött sl&amp;kte s k d: vila, och och se p i hur de välva i sig den 13 % kvinnorna, vilka skola fostra bar- ena koppen efter den andra ocli nen att rätt nyttja den unga friheten.
,.
.
, ', - EV-4 SUNDBLAD.
.
HERTHA 28 Konsul och fru Bertil Seder- holms donations- fond.
Farslag om statsbidrag till farbun- dets allmhna verksamhet.
Fredrika- Bremer - Förbundets styrelse ingick under hösten till kungl.
maj:t med beg&amp;ran om statsanslag till förbundets allrn8nna verk- samhet.
Med anledning harav har regering- en, med tiUmötesgA.ende av förbundets hem- statallan, i statsverkspropositionen begart ett ans1a.g av S, O: - kr.
till förbundet att ut- g &amp; under innevarande %r.
Ursprungligen upptagna av tanken att grunda en hemskola i Malmö ha konsul och fru Bertil Sederholm diimtades, sedan intriiffade förhUmden omöjliggjort denna plan, över1iimna.t till förva.ltning av Fredrika- Nordisk kvinnokongress i Finland Bremer - Förbundets Mahökrets en dona .. na~tkommanide juni.
Från Finland har tionsfond A kr.
45,661: 65. till de svenska föreninga.r, som iiro anslut- Nikmas t skulle Ma.hökretsens plan p &amp; na till de nordiska kvi~osaksföreningairias byggandet av bostadshus f ör sj ii.1~fö~söi.ja.n- sa.morganisa.tion, ingatt inbjudan till en kvin- de kvinnor, i förbindelse med en hushfills- nokongress i Helsingfors att h U a s i mitten skola., fr&amp;mjas genom donationen.
Som emel- av juni detta år.
Denna kongress har varit lertid aven denna plan p &amp; grund av existe- planerad i flera %r, men har tidigare av mellankommande hinder m %st uppskjutas.
rande förhallanden för, n&amp;ma.ra.nde synes outförba.r ha donatorerna medgivit att ra.n- Em k ~ o r n a s f örbudskonf erens tan fonden f r h och med detta Ar mB a n sammankallas på initiativ av Vita Bandet den vändas enligt följande av F.-B.
- F.-kretsens 17-20 febr.
i Stockholm.
' Alla kvinnor ", he- ter det i det utskickade cirkuläret, " som allvar- i Malmö styrelse uppgjorda förslag.
ligt vilja att vårt folk skall lyftas till ett högre Varje år skail, om liimpliga; aspiranter plan och bliva ett nyktert och sedligt folk, in- finnas, genom hetsstyrelsen stipendium ut- bjudas deltaga i ovannämnda konferens till delas ur Sederholmska domtionen till vilken representanter äro inbjudna ej blott unga obemedlade kvinnor f r h Ma.lmö med från grannländerna utan även från Island och omnejd för att genorngii n %gon av F.-B.-F:s Amerika ".
Med betonande av att kvinnorna sedan den skolor: lanthush&amp;.llsskolan Rimforsa, Kvinn- politiska rösträtten tillerkänts dem äro med- liga högre jl.lresskolan i beldiidnadsbram ansvariga i samfundsförhållandena framhålles schen i Stockholm eller fruktodlings- och som deras moraliska skyldighet att begagna sitt politiska och kommunala inflytande till tridgArdssko1a.n Apelryd vid Bastad.
Dessutom ska.U kretssQrelsen, niir med- undanrödjande av rusdryckerna.
Inbjudningen ä r främst undertecknad av Vi- len &amp; o tillrlickliga darför, anskaffa kompe- ta Bandet och vid sidan av detta av Svenska tenta personer att i Mdmö f ö r 111 e d l e m- Missionsförbundet, MetodistSrrkan och Bap- m a r a v f ö r b u n d s k r e t s e n anordna tistsamfundet i Sverige, Frälsningsarmén, Ad- kortare verkligt larorika kurser i h m e n ventistförbundet, Sveriges K. F. U.
K., Evang.
Kvinnors Nykterhetsförbund, Goodtemplaror- .röra.nde a r b e t e t i h e m m e t.
1921 års stipendium % 1,000 h. utdelas den, Templarorden, Blå Bandet, Verdandior- den, Nationalgoodtemplarorden, Stockholms för kurs inrierarande Ar vid Apelryd.
En- Studenters Nykterhetsföcbund.
clast den, som är medlem a.
F.-B.-F:s ~ Ma.1- mökrets, erliiller stipendium. '
Ungerska författarinnor.
Oversii,ttning frAn förfa.tta.rens manuskript.
e senare årtiondena, då exktens- .kampen allt mera drivit; kvin.norna.
det offentliga.
livet, har antakt skriftställarinnor i Ungern, soan i alla kulturländer, ökatos.
Man gör emellertid kvinnornas pres$ationer en ringa tjänst om .man f ramrhal.ler den kvantitativa ök- ningen som något viirdefullt.
Den .rikti- ga värderingen blir bedöanandet av kvali- teten.
Med * denna utgångspunkt skall jag här u r mängden arv ungerska skrift- ställarinnor välja .dem, som genom sin ta- lang betydligt höja sig över massan av genuxnsnittsf ör fattarinnorna.
Då malcte jag nä.mna Cecile Tornzay i främsta minnlet.
H e m s böcker ha så- väl till innehåll som form ett högt var- de.
Hon har en zitprag1a.d stil, av säll- synt måhnde kraft, rfomfullanidad, en- kel, men pregnant sägande.
Cecile Tor- inay ser smed konstnärsögon, vilka fånga upp skönhetsmoment .och varden i # det dagliga, livat, som undgå genomsnitts- mänskornas blick.
Hm söker aldrig ord som omslingra den zenkla skönheten ' eller sanningen med hopade sirater.
Hon skriver helt enkelt ned, de or.d wm all- deles naturligt, ovillkorligt sprungit upp i hennes sjal vid erinringen av ett natur- sceneri, eller en livsbil~d.
Denna enk.el- het, !detta &amp; enbart anspr5ksl5sa ut- tryckssätt ger hennes stil en osedvanlig kraft.
Hennes nmänskor.
äro verkliga,.
ur det levande livet tagna.
Deras karaktär äro p.sykologiskt genomför-.
da, i deras känslor, tankar ooh .hand- lingar känna vi ofta.
igen vårt eget vä- sen.
Cecik Tomays mång~i.~iga km- 9, skap och sällsynta intelligens hjälpa hen- ne också att skafifa &amp; a gestalter en dean passande miljö och att i hänldelseförlop- pet få med såväl de fysiska som psyki- ska livsbetingelsérna.
Cecillie T.onmays berhdaste romaner aro Das alte Haus och Menschen unter den Steinejz.
Den första är en av de härligaste tidshistoriska skildringarna från mediet av det XIX: de åhundradet.
Ungerns huvudstad, Budapest, bestod då ännu av två skilda Idelar, på .västra stran- dean av Donau Pest, på hijigra Buda.
Pest, den yngre ' stadudelen, utvecklade sig snabbt och antog inom kort såväl vad det inre som det yttre beiiaffar de västeuro- peiska storstädernas prägel.
Buda, den aildre ' stadsdelen, .följde endast helt lång- samt efter.
D:en kmde inte så lätt göra sig fri från d,e ifrån fiider-na och förfä- derna nedärvda traditionerna.
Till och med efter samnanslagningen av de båda stadsdelarna levdne Buda vidare si^ för- ra, avskilda vardagliga liv,, och, de med detta åldrade mänskornas hjärtan er- hö110 ständigt nya sår nar helst en gam- mal port revs ned för att lälmna inträde åt den nya t.iden eller d,et moderna arbe- tet.
Den nya tidsandan söndrade även fäder och söner Brån varandra, och den klyfta som härigenom uppstod mellan föräldrar och barn var afta djupare och inera svåröverkomlig än Donau .mellan Buda och Pest.
Denna stadens övergångstid och de därunder levande mänskorna skildrar.
Cecile Tornlay i sin roman Das alte.
Hazu.
Det är en vacker och sann bok '
och de.ssutonl i djupaste grund ungersk.
ungerska nationalandans nya renässans, En den ungerska skönl.itteraturens verk- som de senare årens prövningar och li- liga klenod.
Den ar nyligen utkommen danden fört med sig, har också vac.kt detta föfibund till liv.
Och Cecile Tor- på svenska.
Hennes andra ro.man, Menschen zmter inay ar den lämpligaste ledaren för detta.
de~z SteilzenJ också utkommen på tyska, S5so.m av helt annan art, hmen också tilldrar sig i Karstbergens öde värld.
Där en utomordentligt talangfull skriftstal- finnas mänskor, enkelt lantfolk, som larinna, måste jag närnna Mwgit (Mar- dock genomlever samma sjalstrage- garete) I&lt;a-ff ka.
Hon var i 30-årsåldern dier som varldsstadernas k~ilturman- nar hon för två 21- sedan pl.6tsligt dog i skor.
ICaraktarsteckningarn~ i denna spanska sj &amp; an.
Hennes specialitet var bok äro ståtliga.
De tillförsäkra rorna- att skildra kvinnornas känsloliv.
I sina nen en given plats i världditteraturen.
två .basta romaner, Farben zmd Jalzren Nar jag nu under intrycket av den- och Marias Jahrert, frainstaI1.er hon tv5 na roman tanker p5 Cetile Tormay, fin- ' rika, i det, moderna livets viivel ind~ag- ner.
jag n5gon släktskap mellan henne na, jämvikt sökande själar.
Bå.da ro- och Selma Lagerlöf.
Personerna i maithjaltinnorna äro i sjalva venket nå- Mensclzen under den Steken iiro såväl got hysteriska.
De äro dock tagna ur till platsen - som händelserna vit$ skilda Ibevande livet.
Ty vem kan val i nuva- från .dem t. ex. i Jerusalem, men blicken rande tid känna sig verkligt sund?
Ja, med; vilken de b5da skriftstall.arinnorna de tillhöra livet, men klaga samtidigt betrakta mänskorna, skildringen av över den hansyiislöst fortgående kul- själsstainningar, d-et enkla, naturliga och turen, som icke unnar nerverna någon.
dock konstnärliga uttryckssättet k o m a ro.
Så tillvida är Margit Kaffka en helt en likhet ' att frailutriida.
Cecile Tormay och hållet modern skriftstallarinna, 8t ' t har visserligen inte en så rik ifantasivärld h.on tagit starkt intryck av den nyaste som S e h a Lager1ö:f. Förgångna tiders vaste~liilldska litteraturen med dess över- tmdersköna sägner sväva inte omkring drivna, till psykopatologi sig nämande henne.
Hennes talangs rikedom ar inte psykoanalys.
Hon skrev aven xers.
Hennes stil ar heller så iivervaldigande stor.
Men livs- djupen, s5 som de uppenbara sig i män- dock .oftast t~mg.
Hon använder helt skosjalarna, ligga i lika grad klara och egenartade ord- och satsbildningar, vilka öppna för de båda skriftstallarinnorna understundom verka betagande, .mången.
och.
b2da gripa ned i .dean med saker gång återigen onaturliga .och s a t a.
Margit K a f a a s förtidiga diid ar en h d.
Cecile Toimay har inte på- &amp; ista tiden f örlust för.
den moderna ungerska litte- skrivit mycket.
Hon har endast föga tid raturen, så mycket mera som hon ännu därti-ll.
Ungerska kvinnornas natio~t0.1- inite hade nått höjdpunkten av sin ut- veckling.
Hon skulle säkerligen hun- f örbzind, som ar de ungerska k \ rinnor- ' nas största representativa s m a n s h t - nit långt.
Ännu en skriftställarinna måste jag ning, står under hennes ledning.
Den ' '
H E R T H A 31 söka fram ur mängden, Renée Erdös.
blevo - de en~ell~ertid hårt .bedomda, då de Tyvärr kan j ag endast såtillvida kalla ganska mycsket avveko f rån den histori- .. henne ungerska som hon skriver på tun- ska sanningen.
gerska ..
Hennes hela levnadsuppfattning Henne.s sista och icke avslutade arbete och hennes gestalter skulle val passa in ar en av tre delar Ibeståendestor roman, i en fransk eller d k e n annan.
som helst vilken egent11:igen innehåller hennes egen miljö.
Hon ar eniellertid en av de ta- levnadshistoria.
Första delen, Det nya.
langfullaste skriftstallarilnnorna.
&amp; !ten skottet, framställ.er en flickas liv (från också en av de djärvaste! '
En av dem, f ödelsen till ifenitilo års åkler), som vaser som utan blygsel {bringa i Idagslj~~set upp i ett ortodoxt judiskt hem men som aven cle ur sinneslivati stamrnaiid.e, ii~ti- i sin innersta sjal med underbar saker- ma föriiimnielser, soni verkligt fint kän- het känner att hon ar lösryckt från sin nande manskor gömma i sin sjals .dju- familj, att e n levande strö,m av det mo- paste inre.
Hennes böcker äro erotiska.
derna livet flyter genom hennes idror, Och d.e äro d.et till och med da, nar ide och i hennes dj arrblickande 6gon speglar i-öra sig om helt h oskyldiga händelser.
Ty sig den i~einligl~eitsf~tiPl~a f ramtiden.
det erotiska elementet ar robfast i förfat- Knappast når hoil Ibarndornens grans, tarinnans sjal.
förrän hon flyger ut u r Idet ga.mla nästet Renée Erdös ar till, börden judinna.
och kastar sig iii i livet, ' som .kallar på Hon har emellertid tillbragt långa; tli; der l-ieime.
Den psyko1:ogiska utformningen i Italien, 1i~iv~~i~sa; kligen i Florens och i .denna # del ar ~itoniosdentlig och be- Rom, och i dessa båda, av katolicismens skrivningen av det ortlodoxa jttdiska.
mysteri.er genon~~trängda stader fylldes f ainilj elivet k~oiistnarlig.
hennes sjal av nya känslor och hon Andra d~elleii, Livets drottning, kunde lat döpa sig.
Denna själsliga Böi-vand- kanske.
med mera f,og namnas ' Sinrzena.~ liiig beskriver hon i .formfdlandad.e ver- slavirzm ..
Den ar en realismens triumf,.
ser, som givit.s ut under titeln Gyllene dar .det siimliga karkkslive; t;, så gott sorii sjalvbe- berövat alla andliga element,, f ramstal- urna.
Dessa, i vers fraii~la.~da kännelser äro till sim art rena.
O. &amp; les i sin nakenhet.
Även denna roinan clock, till och med .i dessa kan läsaren ar i sitt slag ett mästerverk,.
Den mo- f iima erotiska kaml~oyttringar.
Hanförel- dgerna uppfattningen skall finna den så sen över den i itr ' on funna &amp; önheten får mycket mera förtrafiflig,, som den är fullt t anstrykning.
För- sann.
Enligt min såsikt; böra dock {de ef-.
ofta en s t a ~ k sinnlig fattarinnan rår inte Idarför, färgerna flö- ter ett skönt liv strävande nianskorna ' da ur hennes egen sjmäl.
Vild tiden f61 icke vanda sig mot utan bort från de fula sin milkandelse översatte hon ett under- och .grova livsyttringarna.
Vad förfat- bart vackert verk om iden helige tarinnan själv av &amp; dai-med ekunna vi ciskus av Assisi.
Vid samma tid .skrev emellertid inte veta, då tredje delen hon aven ett m.ylsterium, över Apostelrz inte k m m i t «t.
Möjligen vi.1l.e hon visa Joha~anes.
Båda ar !o masterpimr på hen- den vil4oväg hon Gommit in på före sin nes talang, .från dogiiiatisk standpunkt oinvandelse.
För visso ar det dock ska- '.
C
32 HERTHA da att RenéeErdösY utomordentligt stora talang inte kan vara någon vägvisare till ett innehållsrikt, skönt liv.
Som jag nämnde i början av denna artikel finns - det u t m de här omtalade ännu många skrif.tställarinnor i Ungern.
Deras arbeten äro icke underlägsna d.e likaledes genomsnittliga, anspråkdösare manliga författarnas arbeten.
De tre här behandlade stå emellertid högt över de andra och äro värda att bli kända aven i utlandet.
JO LIAN GERELY.
Brewiixling.
Genmäle.
I deceinbirhaftet av erth hi ' lases en av Ellen Kleman skriven anmälan av Ellen Fries ' S v e n s k a k v i n n o r, andra omarbetade.
.
upplagan.
Den n %got kategoriska forni, i vilken an- m&amp;litr- d &amp; yttrar sig i en piincipfr5ga, lik- som vore ingen finnan mening tankbar, liar.
framka.Uat dessa rader.
Fröken Kienmn synes a.nse det under alla förhA.llanden pietetslöst och oriktigt att vid- taga nhgra ändringar i en avliden författares l ' itteriära kvarliitenskap.
och ' naturligtvis &amp; ro alla ense om att detta obetingat gilller ifrAga om dagböcker, brev, diktverk eller darrned Bmförliga, för khnedomen om en fölsh: ttaaes personlighet och utyeckhg .sarsl &amp; bety: delsefulla a.lster, liksom iiven om rent veten- skapliga arbeten.
Kan Ellen Fries ' S,venska k v i n n o r rBk- nas till någon av ovanniimnda kategorier?
Tydligen inte tiil den första men enligt mitt.
förmenande knappast heller till den senme.
Redan e s blick pB de kallor hon använt visar, att flera av biogriifierna (t. ei.
den över Fredr.
Bremei:) ej iiro byggda på veten- skaplig forskning i vanlig mening, ej iiro förs tahandsresultat.
" Svenska kvinnor iir dock ingen laobok för skolorna., di den sista omarbetade upplagan iir vad som göres behov ", säger fröken Kleman.
Nej, ingen larobok, det 2.r sant, men faktiskt torde bo- ken haft sin största anv5ndning och betyd- else soin l a s e b o k, ocli ' just dikför har en ny, r e v i d e r a d upplaga a.nsetts vara av be- hovet pakallad.
Populära framstiiUningax av denna art iiro viil i regel n i m a s t avsedda.
att skänka den bredare, .allmanintresserade publiken en ge- digen och liirorik Pisning.
Siikerligen har Ellen Fries, som icke blott var en samvets- grann och skicklig historisk forskare utan aven en framstaende och nitisk pedagog skrivit sin bok i just detta syfte - vid sidan av sin rent vetenskapliga produktion.
Sadana arbeten kasas i de flesta fa.11 mera för den kunskap de giva om det behandlade iiiiinet %n för författarens skull, ocli hur banalt ett SA- dant motiv an: kan förefalla den ' utesl~itande litterii13 och estetiskt intresserade, torde det dock andra synpunkter kunna anses fullt berattigad.
Men darför Br det ocks8 av vikt att innehållet ej iir förAldrat.
Beledsagande noter, meddelande de semste resultaten av forskningen på området, verka avskrickande p % ininga, i synnerhet oin de, sil som i hiir berörda fall stundom skulle blivit nödvw- di &amp; svalla ut till större oinfBng %n texten.
Det bör kanske nämnas, att andra upp- lagan av S v e n s k a k v i n n o r utgivits p &amp; initiativ och uppdra.g av förlaget, som genom ' sitt ombud (en mycket kand historisk för- fattare) begärt en granskning av hela boken med omarbetning av föråldrade partier.
Att ' detta uppdrag kunnat läggas i skick- ligare och mera.
erfarna hander a.r jag den sista att vilja bestrida.
-.
H E R T H A Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-FCirbundet. '
Redaktör: Ellen Kleman.
Förbundsmedlemmar erhålla fidskriften.
till ett ' ris av kr.
5: 50, varvid prenumeration sker direkt genom byra, 48 Kiarabergsgatan, Stockholm.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera å närmaste postanstalt eller i bok- handel.
Pris för postupplaga: ' /, år kr.
6: 50; ' l3 t krt 3: 50; l /, år kr.
1: 90.
Lösnum- mer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarabergsgatan 11, Stockholm.
Redaktions- tid ': tisdagar och fredagar kl. 7 -- 3..
Allm.
T.
48 50, Kiks 27 62.
Expeditionen: kl. 77-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.- redr rika-~reme~~örb~n~ets Tids annonspriser: netto.
Rutn om iittondcls sida: I Ruta om fjärdcdels sida: a.
.
.
.
.
Kr.
.... 1 gång 5 gånger 10, ....,, i Ruta om halv sida: 1 1 6 5 101 ~ eller 131 x ~ O 131 X 101 el.
65 X 204 ' 65x50 mm.
I 6: 25 27: 80 53: 75 mm.
1 gång ..... .... .....
mm.
I Hcl sida:, 131 X 204 mm.
.
.
.
.
.
Kr.
20: 6 0 1 gång.
.
.
.
.
Kr.
38: S0.
.
.
.
, 95: - 5 ginger.
.
.
.
, 174: 6.
.
.
.
.
, 185: 60110,,.
.
.
.
,, 336:85 H E M T R E V N A D Utkomnier uncler 1921 ined 24 attasidiga h:r. P1:emumei.a t ionsyii.~: helt Ar kr.
Yreniiinemtion sker 5 posten.
~imelibller beriittelser?
poem, levnadste~kningdi; qligiösa, etiska och socii~la iipps; itser, artikhr i diverse iiilinen samt eii iiklifiltig praktisk avdelning.
Jiibiiiiilna Ai-ghgir ffir 1917 kr.
2: - och för 3918 kr.
2: 50 per eseinpli~r.
5: 50, hdv3r kr.
2: -, kvartal kr.
1: -.
- UTS MU.L SEDERMERA Stockholm 1921, Tycker i-Akt.-Eof '.
Alju.
...
.
