# ID: svediakorp-per2807
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,166
# sentences: 1,588
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' LYUSKJR; CFT FOR DEN SVENSKA,.
.
.
.
- S T O C K H O L M 1!
) 21.
.
TRYCKERI-AKTIEBOLAGET ALFA.
.
.
LEDA.NDE OCH POLITISKA ARTIKLAR, SOCIALA FRAGOR, LAGFRAGOR, SKOL-.
OCH UNDERVISNINGSFRAGOR: ' Besinningens stund.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.8 ' i.
De ak.n.d.eniiska kvinnorna och stats-.
.
.
.
.
.
.
74 {behörigheten ...
.
.
.
.
.
De ogifta kvin11Qiga statstjänarnas !dyr- .2itdstillagg ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
66 Den 26 januari 1921.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- 17 Förslag till omläggning a v Fredrika-Bre- mer-Förbundets organisation.
.
.
.
.
.
.
2 4iyllenlret~.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1 Kvinnorna och stntstj5nskrna ...
.
.
.
36, 58 Kvinworna och valrörelsen.
.
.
.
.
.
100 Val.en och De första.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
113 Vaxanldets tid.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
97 A n d é n, E v a: Våra aktensk.aipsIagar 120 B o - r e l i u s, H i l ni: a: Med.borgarräbt - med borg.aran,s~ar.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
33 T a m i n - G ö.
t i i n.
d, uMiirta: Allmco- gens kvinnor och.
nutidens t r a v 129 -,, - Den livhmliga prästfrhgan inom- och utoinlan~ds.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
88 -,, - Kvinnliga präster i Ameriga .och Schweiz.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
64 T h é e 1, E i i s i f: Stookholms stads lönereglering och d e kvinnliga tjan- stem %nn.en.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
98 T h ~ r s ~ t e n s o n A, x i a n n, e: Knn- nocs Itil1tralde~tiIlistatsl; janster.
.
.
.
.
.
18 \ V e s t e r g a a r.
d, A n n.
a: Kvinnors ilillträde till ' ämbeten i Danmark.
.
.
.
82 -,, - Rädda bariiens .kongress i Stock- holm.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
117 T h o ni é e, I n g a:.
Kvinnornas tredje ' iii,ternationella frerlskongress.
.
.
.
102:.
SOCIALA FORETAG, FOBENINGAR OCH FOR.ENIN~GSMOTEN.
Fredrika-B-reni.er-Förbundot.~ nya lipet-.
sar.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
65 Fred1-ik.a-Bremer-Förbun.dsstyre ' 1sens or- idinarile h ö s ~ a m ~ n n r a l d.
e.
.
.
.
.
.
.
148 Förlmnidsnieddelan~den 10, 28, 42, 58, 60, 67, 75, 76, 93, 108, 137, 138, 153 Fö~eni.ngar som k u n m upplösa sig.
74 H o.
l m g r.
e n, A n n M a r g r e t: De tv &amp; # f örbu; iild.en.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
141 RJ e m a n, E l l e ' n: Fredrikta-Brem.er- # Förbundets 36:te firsniote.
.
.
.
49 -,, - L.
R.
P.
R:s sisia samling.
.
.
.
56 LEVIVADS- OCH MINNESTEXKNINGAR, Iiu ' LTUII- OCH RESESKILDRINGAR, ES- SAYER, UTLXNDSKA KORRESPONDEXS- ARTIKLAR M.
M.
R o r e l i u s, H i l m a: Intryck fran Oxford.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
123 D a h l g r e n, L o t t e n: LiUy Engström l14 C e r e l y, J o l h n: Ungerska författa- rinnor.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
29 --,, - Giigerskorna efter kriget.
.
.
.
.
.
133 H e c k s c h c r, E b b a: Ellen Bergman 131 J o h n s s o n, P e h r: Leonora Kristi- na Ulfelid.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.139, 154 R l e ni a n, E l l e n: Pt Fredrika Bre- mers Arsla.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
83 4 -,, - Till Agda Mon-telius ' minne.
.
.
.
Leijoiiliufvud, Sigrid: Prolog vid Fredrika-Breiiler-sta.lyfonc1e.n~ ma- lin6 den 24 april.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
68 M i s a r, 0 1 g a: Alfred H e r m a n n Fried 86 .. - Erich Holm och iden nordiska liltcsnturen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
40 --., -- Osterrik.iskorn.a och de politiska p:ir tierna.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
8 R i r b t e r - V e l a n d e r, J e n n y: En Utiile-~Dulciklubb i San Francisco.
.
.
.
.
41 H o l l, F e ~ d i n n n d N i c q l a i: P &amp; resa med Fredri.ka Bremer .. .. 43, 62, 77 S c Ii w a b e, T o n i: I Dornburgs Goe- ththeslott.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
150 S u n d h l a d, - E v a: Lettiskan.
.
.
.
11, 2-2 Svnnström, Gustava: Inkryck fr311 Jzedereii ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
109 U l r i c h, S i g r i a d: God vakt.
.
.
.
.
.
146 Z a d.
e, R e a t r i c e: Th.erese von Brunsvik.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
69: .- '.
Sid. 6, 38, 59, 72, 87,- 101, 119, 133.
-,, - U o r e I i u.s, H i I ni a; FrOn sjalens vii- gar av Emilia Fogel~klou.
.
.
.
.
.
.
.
14 K-Icni:aii, E l l e n: Arbetsglä~clje av.
Alin:i Hedin.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
15.
-,, - August Strincll~erg i Blå tornet 95 --,, - Blilder friin f r o ~ n h e i s ~ v e t och kiirleksverksaiiibet.en.
U@.
av htaria Bergniark.
, och Anim So- ren sen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
96 -.
, - De .smil Knösnrnn.
av Vivi Horn.
.
f.
Ankarcronn.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
156 -,, - En bok om golda grannar av ' Stinn Aronsoii.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
156 -:: - l ny jord ?i \ l Ivan Oljelund.
.
.
.
04 -,, - I tempel och .Ihéhiis av ElSbeth Funch .. c.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
156.
Margareta,.
Sveriges kronprin- sessa.
Med mångas medverkan utgiven a.v Lo tbeii Dahlgren och.
Julia Svedeliiis.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Martha ocli * Marin.
a v Anna Lenah Elgström.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
-,, - Nyckelknippan av Elin Wagner T,.- Penibla historier ocli andra av Isak Lindang.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-,, - Trotsiga viljor.
av G u d i Hertz- ina~i-Ericson.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-,, - Tv &amp; inlernati,onella kvinnoorgn- .. nisaiioner av Ann Margret Holni- greii ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-,, - Zachris Topelius av Selma Lager- löf.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
--,: - Osl; crliin; dska n.oveller av Anna Maria Ro0.s ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
~ k i.
j o n l i u v f u d, s i g r i d: ' Iledvig Cliarlo ' lh Nordeiiflycht av Hi1in:i Bo- reliiis.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
94 - S, - 143 144 - !l5 15, ' 96.
.
15, 143 ' L42
Eleganta och välgjorda P.R O M.
E N A D - Kappor och Drik,ter samt K L A N N I N G A R för D A M E R PRIMA WALITEER BILLIGA BEST-A PRISER Vibldens förniimsta läder- preservativ, gör skodonen absold vatteatata och mdinsi.
dubbelt vwa; ktiga.
- ' A.-B.
Collan-Olje-Fabriken T. OLSEN o STOCK %IOLM ADVOKATFI RMAN A N D E N ' &amp; STAEL VON HOLCTEI N Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN Ledamot av Sv.
Adv.
Satnf.
Rikstel.
75 76 Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN.
LILLA VATTUGATAN &amp; f, 1 tr, vid Brunkebergstorg ~ l l m T.
el.
183 36 Testamenten, boutredningar, äktenskapsförord, familjerättssaker, hyres- ärenden, fastighetsförvaltning, juridiska uppdrag au alla slag.
Äuen skrifliga förfrågningar besvaras.
i ' - 0 Sverges iildsta, största och I
.TIDSKRXFT FUR DEN SVENSgKA.
KWNNOR %) RELSEP?
~ A V F R E D ~ ~ ~ X RJEDAECTOR: ELLEN KLE@1 [AN x
Is .. w * - q,~~ .e.
P - x P I ~ 3 IgGS j f l y, L ~ ~ ~;;.
~ .. ~ 7 k.
- * ~ i.?
.c .., -, -.
- z &amp; r@Rg 4 - - - c - O: - - - - ----.
.
.
:.
:: .,.&lt; L .... ...
.,.
.. - ' .-.
7 (, .. - - ---.
-: - .-.-Bi-:: s; &amp; ~ ~ j ~ A.
@ T.
~ M. ?.
~ ~ \.
.
I., sFic " fii- - L -- i.- - - -.
- z - cd!
i i Ylle- l.
c?
-- c.: F?
- i 3 och 52 5 t $f c=?
.
, - =-. --- &lt;i-fii&lt;4 .. t:,.
uv.
- s "; !il.-,L:l:: b; -- .. - " - .l.
p ~:, $4 \, &amp; j j [uligl.
Il [civle \ - erant&amp;- -------- rnat; m l ?y@g~$a [!a 3 B, .m: - -, .- 1 .L.
.
.
:.
,,;: ~~:vjj-:,&lt;~~m.~; .~~~ 3 b *., #.
-.
74 r n i i ni&gt;tg2utc-ii -: i.
.
&amp;.
-, c *.
:!
I -: i i i;
ARGANG.
wn JANUARI 1921 " Gvllenåret. "
J.
. --.
D.
HAFm 1.
iktare och siare ha lekt med dröm- cto dar med de .. medaborgerliga rättigheter men om, en l y c ~ ~ tid i g f.ör jorden o &amp; i vår hand, s m vi krävde som våra.
nGnSkorna.
Guldåldern går igen i Att de rättigheterna äro ansvarstiinga gamla sägner.
V.ar gång en hindeafids phkter och fnukter på gott och ont ha d m m brutits igenom, en ny dörr slagits vi hela tiden vetat.
I vilken grad de upp mot framtiden, ha aningen, och hop- kräva .of f er av oss ar troligen obekant pet om en bli&amp;rk $id skjutit, växt. '
f 6r de flesta.
Nar Danmarks kvinnor den 5 juni Det ' a r inte.
.bara att .de inkräkta på.
1915 drogo till Amalienhrg i festligt tåg.
somligas behagliga ro.o &amp; sorglösa trev-.
för att på ~l~ottsplatsm vän.
ut sina palt- nad, på andras redan - strängt.
upptagna tiska rättiglieters fidelotimma, steg med arbetsdag, då de %lagga oss att veta och sången från deras läppar, 1.
Gyrithe Lem- vilja nytt # och annat an det som tidigare c:hes staitliga hyonn, samma vinkande hört oss till.
Såtdant deh politiska livet happ: utforaiiat sig betyda: de ävenledes ett in- Nye Vaeksrer, underfulde Biiiktäfide på # det.
personligaste hos oss, veld ' ei, taaii; nkinde.af.
~ u l d e.
som ar kvinnorna i särskild grad f r h - HGert et ' Skud.
mod Lyset baaret mande.
Partipoliti~kens kdlekti~itet, hilrer ~ ~ l d e n a a r l e t Vi svenskor stå a u dar danskorna d5 personetis inordnande under massonia stsodo, 1.92 1 är f adsloåret för, vårt poli- ar ett dldförande av individuditeten, som kvinnorna a n m inite vetat av och t,iska medborgarslkap.
so &amp; på gnind av, deras allmänna livsför- Vad vilja vi och vad hoppas vi?
Är det mot " Gyllenåret " vår tanke stracker hållanderi, kan. &amp; också på gi-und av sig?
Defta ar sj.älvbesinningens stund.
speciell li&amp;piuig,, ar dem vida mera mot ' - ....
- Inte har val.
någon av oss drömt om bjrudande an vad ', detta ar ' for mani att kvinnorna,.
gen&amp;, &amp; t komma med, n,en M:en .de måste bringa offret att skulle förverkliga dat tusen&amp;iga riket l i t a iig f&amp;as ined den ö&amp;iga ~ a b ó s k a - på jorden.
Slik naiv tro kunna våra be- pen till urnorna, att rösta på partiets be- lackare p5&amp;kta.
oss.
Men stridens hetta,.
falking, ' ' att acceptera * d ' agqmlïtiken~ som vi under många.
år stodo mitt uppe ' komf&gt;iornisser, oaii- de över huvud taget vara med: i, gav oss inap@ast tia analys a+ vad &amp; ola .., -.
vi verkligen skulle iiar&amp;a den dag '. &amp; t - an ske har en, och annan tänkt .att, ',,, ' ' '
.
2.
- -. '
.
HERTHA - - ..
Det är k e d ölicke; fullt --- i$&amp;m för just harvidlag sk; lle k-ornas intriide vilka offer,.
rvilka ansträngningar, vil- Hvet betyda en &amp; &amp; ng, i det det skulle k&amp;nma ati just på dem att -- ka svårigheter de.t pol ' itiiskä medborgar- har rensa Gpp cch få in en sedligt högre ' skapet.
ålägger oss, somki få beeda o.ss mm.
Att ti4 en - viss grad skulle just att ernottaga det.
Något " Gyllenår " vare på denna punkt av dem ett " Gyllenårets " sig för oss själva eller till s h a verknin- gar kunna för visso inte den hinnliga renare ildeal dönrerkligas.
, politi; kä rösträttens första tider bli.
Men Lång;; mt, gränslöst långsamt: km gul: sådant ske.
I detta nni ha kvinnoka de kunna bli, och måste bli så, av själv- - .att bringa of f ret.
av att acceptera förhal- uppfostrande betydelse för oss.
Därur landena.
.
.
.
.
m.5 frmtidsbrodd, spira.
.-.
.
- e.
.
.
.
.
- örsl la^.
.
.
b i.
till / omliiggning av Fredrika-.
Fiirbynidets organisation.
.
d. årsmötet juni 1920 fick förbuids- styrelser och ombud har förbundssty-.
.
.
att i sarn&amp;d relsen under en följd av sammantra- elsen i Uppdrag med kre&amp;styrelser och ombud utarbeta den granskat förslaget.
och därvid förslag ' till en sådan omorganisation givit det den form vari det kommer av Fredrika-Bremer-Förbyndet, att att framläggas för Arsnlötet 1921.
Förbundets program uttryckes i för- detta japsides med sin.- nuvarande verksamhet k@de möta.
det föräq- slaget till nya stadgar p % följande sätt: p ör bundet, som ' bikr Fredrika Bre- drade tidslägets krav .och i stöire om- fo&amp; &amp;.
ufveckli~g förplik- - fattning än hittills samla svenska kvin- - mers tande namn, vill saida svenska kvh- nor ?.
gemepsamt.
l samhUsarbete.
För.
utfö&amp;gde i y ditta uppdrig.
I - nor till gemensamt samhällsarbete, dug$ig&amp;it och känsla: satte ' f0r5~det.s styrelse tidigt p &amp; - befordra.
.
deras.
hösten: en: k o k i t t 6 och uppmande av ansvar ' såsom ' medborgare, upp- .fo&amp;iare och arbetare ' horn.
olika om- diden samt verka föfBP ' förbättrande av kbinn&amp;s ' ~tä.llning f hiin, samh %lle -.
.
.
.
.
och stat.
-.
~ökbqhdet är .pol. %is %lt: neutralt.r ' ~ör6unEeti '.
aSbe&amp;&amp;i.tt ko&amp;heri till $ei$$ -.
.
::.
.. &amp; r.
.
.
- ' en -.
+.
.
.
c&amp;x&amp;+sfon.
._ ... - ...
uppdro- P, &amp;, &amp; ay - i&amp;iä: &amp; t; Y &amp; '; sta ' &amp; ef&amp;&amp;&amp;&amp;- gas.
Skdin.
ëtt $ii ~rpidyai: .-,; _.
" soin ' lyder:,: .- -;.
=,.
-.
princip fiskussion- utárliet ' atf: d i j - * g&amp;f; .-: .,p &amp; \ &amp; &amp; dd: &amp; ": &amp; y, &amp; j; &amp; yft6-~ !fii,si &amp; .+ / $if: bie.
$h j %- * i= k$; ts- f61j ' &amp; m.
.
:: L.
.
- * - - ' P &amp; &amp; s C
HERTHA 3.
.
...
.
- -.
.
.
.
.
-.
-.
.
_. '
.
förbundet l&amp;stiftningsfrågor &amp; h söker niderna och två omkring, år&amp;l&amp;et; påverka, den allmänna opinionen sanit Ett stöire antal ordinarie styrelse; upprätthåller: a) en byrA i stockholin sammanträden har man med .hänsyn med hkwd~ak1.i~.
uppgift att inom; m- till-: .d &amp; långa - avkti %siden i.
vårt land rådet f &amp; f6rbufidets ve-samhet in- icke vågat rakna med. '
Eniellertid är hämta ' och meddel &amp;.
.
kpply&amp;igar samt det nödvändigt .att ' under den n$.
utgöra samb ' a&amp;det mellan förbunds- ordningen - förbundets - h~ndlingsför: styrelsen och förbundets olika av&amp;l- mågä icke iiiskrakes.
Med.
: härisyn.
.. ningar; b) upplys~ingsaibete.
.
bland hirtill har det Varit- ound&amp;ihgligt att kvinnor.
.
i: &amp; manna sainhallsfrågor.
i beklada förvaltriingsutskottett med ' nog firm a i föfedrag, kurser m.
hi.
; c) en så ' vidstiäckt befogenhet.
.
Utskottet ~ti~endieinstitution far beredande.
' av.
får sålunda i upparkg att handha for; yrkes- och " studiestipendier- ' för unga bundets ekoiiomi; &amp; h ' d&amp;t ekcinon~isk$ kvinnor; d) ~tbildnii~sanstaltkr inom frågor av större rackvidd skola haii- en kvimliga arbetsoinråden; ' e) skjiitis till * siYielseIi: Vidare f&amp;, för- ia1tnirïg~; itikottet S9rnt " andra Gi$tsorgai.o.
.
' ~ättighet iitt göra ' till offentli&amp;a- - rilMdig- ed .&amp;seende p &amp; förbundets lediii&amp;g frarrl ' itälli~n~ar f ö r e s l ~ s den förändringen, att: styiel-.
Heter n i fl: hfigor, som kräva.sXynd- ben, skcd best!
dels, zi;.
l8 " ordii~hie &amp; ndiet, '.
' sdrht.
.
med.
axkeeende .. på .f &amp; i $ d l e ~ m a r, &amp;.
&amp; lki 9 skolii i i i i b o ~ go&lt; an@eii.de ' vilka förbundet förit &amp; ta '.
.
i.
~t6ckholm med ' &amp; &amp; $d: iocli.
9 &amp; j 61 % uttalindde4 ' &amp; r Gidtitgit %tg &amp; '.
i l.anasoi; teb, dels ' a i 15- suppleaii- dkr, - und &amp; förut~ät ' tIiing - %tt; fiå&amp;ns.
.
ter, '.
ay vilka G. skola - i a r i bos&amp;ta föits$t,ta hwidäggwi~eeee @ å; i &amp; ahanda.
i ~ t o c k h o l h - &amp; d omnejd och ' 9; riktning soin ' i det&gt;föregående; i ' bosatta i landsorten, vara persdnligrl.
Förslaget att llkiia antalcit; av st+ ställföreträdare för de nio ordinarie-.
.- - relsens .. -.
.. ordinarie medlemmar skola medlemmarna i landsorten.
.
De av vara bosatta i landsorten ar tillkoni- styrelsens ordinarie.
medlemmar och met i avsikt att öka inflytandet av l ~ d s o r t s k r e t ~ och a r i lands- suppleanter, so111 - ä r o bo-ende; i hbiyd- ...
.
fördundet&amp;.
-. !.
- ... staden eller de &amp; ' ó&amp;idilbar &amp; -- i1.a ' i ' h&amp;t;:., ' - orten bosatta- &amp; edl; &amp; mar på arbetets ledni~g .. Aven .har.
nian därigenpnl.
,.
&amp;.
e !$n; el&amp;- ': .vi&amp; @ ett.
; tötre btbfie f.
~ ~ b 6 ~ d ' - &amp; oli&amp;, t i avdeh * g &amp; - '.
g amt; @ iii$ &amp; &amp; ej &amp; - b&amp;t ' eSu~ti~ ...
-.
... - I .., ...
.
&amp; t - % %g ?li+ ijI&amp;i&amp;i~ / &amp;.
.. ' &amp; %n.
.
.
6n.
,.
.
.
- del- ge- ' stfi &amp; !ni$ij &amp; -- f6FeS1&amp;+ i siadg &amp; b; .&amp;ineai.
.
-.
" - .i.
a % * .verka.
.
.
.
. '
' '. '
' ' ' ' ' ', ' ' ' -- ' .. *, ' i!
,, u ', A&amp; &amp;: "
s % god tid, att dessa kunna begära styrelsens sammankallande, om de s % skblle önska.
Ö v e r h u ~ d t a ~ åligger et det utskottet att hålla styrelsen i dess helhet underrättad om det fortlöpande arbetet.
Angående Wgor av större räckvidd skall förvaltningsutskottet även lärnna förhandsunderkttelser %t kretsstyrelserna, som aga att.
däröver avge yttrande.
Även i ' kvrigt skola mellan de dhnänna mötena lireitsa och ombud erhålla meddelanden om förbundets verksamhet.
Med hänsyn till förbundets ekono- miska ställning och de ökade kost- nader omorganisationen k o m e r att medföra har förbundsstyrelsen före- slagit höjning av avgifter&amp;, till 5 kr .. för årligt betalande medlenupar och till 100 kr.
för ständiga medlemmar.
I förslaget bibehales röstning per capita vid förbundets allm.änna m w n.
Ett förslag att endast representanter för kretsarna skulle ut&amp;.
rösträtt ' '.
I har icke kunnat upptagas, då det störsija antalet förbundsmedlemmar.
alltjämt äro direkt, anslutna till för- bundet utan att tillika tillhöra, nagon krets.
Givetvis vore det ur flera syn- punkter mycket fördelaktigt om en fullständig kretsindelning kunde ge- nonif~ras inom förbundet.
Omorga- nisationskommittkn har gjort ett prin- ciputtalande i denna riktning, och paragrafen om upprättande av kretsar har f&amp;t en framskjuten plats i de nya sta.dgarna for att markera betydelsen av &amp; dm sammanslutning.
Genom tillkom- ster av nya kretsar skulle förbundets medlemsantal och inflytande ökas lik- som det ömsesidiga utbytet och livaktig- heten i arbetet.
I avvaktan på en utveckling, soni leder till ett fullstän- digt genomförande av kretsindelnin- gen, är det förslag till omorganisa- tion, vilket nu föreligger, att betrakta som en &amp; gard under tiden, ett pro- visorium.
ni te lie as^ minne.
1 = 1.
a r vi förlorat, någon som är oss .mycket kar och soan .betyder myc- ket för oss, gripas vi av en längtan att traf fa tillsammans aned andra, som kän- na p5 saxppa, satt sgm vi.
Det ar d * - m längtan sorn drivit 0 %.
att be er k m - ma.
hit .i afton så att, rvi t.
i l l s ~ a n s skulle få tala m, Agia.
Montelius,.
Oin.
vår karlek till henne, yår tacksamdieit, vår saknad, $piina varandra om vad hon sade och vad hon gjorde m &amp;, hon gick har nere ibland oss ännu del- vis skymd av förgängelsens klädnad och låta våra tankar följa henne dit där den- na klädnad nu är avlagd.
a lir - hennes kära .bild så ratt levande för oss, blir den oss till hjälp i vår stra-; im ffiarn på dm väg di \ t h m gått före o n och dit hennes fotspår annu lysa, vägen tiR det eviga ljuset, tiil dm kviga kärleken. "
Så iföllo f r u Lizinka Dpssens ord '
' en afton strax före jul, den l8 decem- ber, då Fredrika-Brem,er-Förbundet samlat narstaende, vänner och beundrare i v Agda till en minnesfest i Läkaresällskapets stora sal i stockhoh.
.Ett stort porträtt arv f m Montelius på ett siaf fli omgivet av gröna vaxiter, en skål med ~bl.ornm.or på bordet bredvid, var hela dekoreringen, den stämningsfullaste och ly&amp;liga.ste funna.
Främst i. salen syntes den avlidnas make och närmaste släktingar.
Bland, de många !kända och framståen.de personer, som kommit för att fira he.nnes: minne; skönjdes Selrn-a ~ a ~ e r s l i gestalt.
f Det var LoDten Dahlgren som h.611 minnestalet.
Det a r på en gång tungt och ljuvt att.
samlas till.
en fest kring Agda.
Montelius ' minne, började hon, tungt att veta, att hon nu ar bl,oitt ett minne, ljuvt .atlt kanna att en sådan som hon funnits till.
- Så gick hon vi.dare och tecknade hennes bilud, # berättade m personliga hågkomster av henne, !drag ur Aennes levnad som genom andr; kom- mit tiil hennes kunskap.
Hur Agda Mlonitelius en gång i en intim krets talat om sina fantasier som barn, hon, yngsta flickan Ibland äldre .bröder, sam pinades av föreställningen att vara dem * der- lagsen därför att hon inte var en gosse.
He.nnes dröm .blev att wara en riddare, i svart rustning med sjalvlysaiide stjiir- na på hjahten, ' som i spetsen för en kvin- nohar sku11.e # bek %mpa de londa makterna i varbden; Senare hade d,en svarta rid- daren fått vika för ' ~dr6mnen m att bli sin fars, ' generalëns - elkr dåvarahde.
.
överstens ' - adjutant.
Fadern, - soaii sökte f6rkliki f &amp; ' barnet det militära pli~kt.budets jär0hårda lk~av, hade.
slutat. '
.
med att saga, att det vore nog på $nnat satt som hmon skulle komma att göra, nytta i världen.
Synboliska hade lba-mets fantasier va-; it.
Hon '.
.
-- .. _, koni att, g5 i spetsen f ör en lkvi&amp;n&amp;ir, och ' sanneiligen &amp; n till att göra nytta ' för sig i världefi.
Tidigt gift, Gid 21 års ålder, togs hon först o &amp; starkt me:d i. sin # mans v e t i - skapliga intressen.
Så horn åttiotaEet, mättat av.
.
r.erfomirirer .och sociala st.fa- vanden.
Agda Montelius var mindre an någan $g ?d att stå ~tain~för.
På det filantropiska området gjorde hton då si- na första larospån som verksam s a - h %l~llsrnedlim.
.
rån.
hj.
älpa~ïbetet.
blwd d &amp; fattiga in &amp; sin f~öfs&amp;m~lilng, blev d @ hori Gom - 0.rganiieradi vår f ittigvård i stor.
skala.
.
.
.
.
D &amp; arbetet, känt qch ärat soni det G, blev åter för Agda Mlontelius den natur-.
liga öv5rgången till Fredrika-~re.&amp;r-.
Förbundet S kvinkiaksarbet e.
Ehuru år skuile förgå innan hon bl- en av.
f.önbru-dets mera aktiva snedlanmar, var hennes namn etit av de stiftande le- d&amp;n %ternas år 1886.
Redan tiidi7gt .blev hon seqm ledamot av styrelsen, men forsi efter f riherrinnan Ad1ersparre.s dod .och sedan dåv+rand$ manlige p r e ses allt oftare anmiiide förhinder, korn hon att rycka in &amp; om ledare aiv f öi-hand- lirigarna.
Snad nog ordinarie ordf öran-.
de saknad. &amp; h,on alidrilg utan tvingande skal som presiderande vild- styrelsens hord, l q p, klar, hamonisk, .medlande och utjämnande.
.
.
.
., underide långa .åren stod h,on sedan i spetsen f ör .arbetat, med sin ikraft ilnri:k- tad på ait realisera ' för.bundetns uppgift, s m hon sjalv en gångpreciserade så:.
.
.
. '
.
" Det dröarilda yttersta målet för F.-B.- Pia maning ' aw herine rest.
' sig då alla i F. har varit o &amp; är att få hjälpa till att en minuts tyst, tacksam o &amp; vördnads- Sygga upp ett nyitt ~afnhälle, grundat på full hyllning av Agda Montelius ' minne.
* '.
* rättfärdighet, där man och kvilma hand * i hand, var efter sin särskilda begåv- Fru Ellen Tiselius läste därpå upp en ning, söka- utveckla mänskligheten till något helt annat o &amp; h ö g e ä n vad den av Ebba Pauli skriven sagodikt om Agda Montelius ' banbrytande verk inom fat- nu ar. "
tigvården.
Den återkallade i stank och rik Bittert måste - det kännas för ytt- ljudet av den msarnma röst, rade till siqt ziin.nestalarinnan, som off- s * ning rat hela sitt livs basta kraft på uppbyg- som .åter o &amp; åter höj,de sig för att be- gande arbete, att få uppleva varldskn- gära annat och mera för de f&amp;tiga och get och se så mycket av det man arbetat hj alpbehövande ä n det schablionmaUsi.gt för kastas .över ända.
Agda Montelius utdelade understödet.
Den ensarrina blev i sjalva .verk &amp; ännu ett av iärlds- stämman, som i sitt yrkande på att de krigets i millioner räknde offer.
Dess penningar givande ookså måtte ge sig fasor och olyckor blev0 för henne-.
en själva i det arhtet, äntliga till sist fick Grande sorg, och s % in på livet korn hon resonans för sitt varmhjärtade krav och - i sitt väl.görenhetsar.bete det ' moraliska därmed hade banat vag-f.ör en stor idés realiserande.
elände, som i ärmu högre .grad aln det Minnesfestens högtidlighet bars vi- materiella grep omkring sig bland folket, att det lär, fimit.s stun * r då allt svik- dare upp av) fru Li11.eunor Gagge-Mon- tade för henne, sjalv va hennes tro på telim ' sköna sång.
I Geijexs in- mänskligheten.
Väl hade freden i viss nerliga ' och l juva .toner, ' i Rydberg- mån komiit med återväckt hopp, i sjal kantantens härliga strofer banid den ' och bortten var ju hennes natur av en musikens harrnoni till de minnets, för- ljus och opttlniitisk läggning, men den förärandets och saknadens ord, som ' vi- sista sjukdome * kom, kraft f-s inte b k a t genom salen.
E. K-n.
längre att - stå .den mot och hon gick in i den eviga vilan, in i det sista fylld av &amp; n omtanke för de siUna &amp; &amp; ' för alla, med uttryck av kärlek och tacksamhet.
" Äkta, enkel, gudomlig godhet ", med IW6~~U1rI~dilmsemie sfFB~nkonnlFsu~~ns~ dessa Brerners ord tillämpade Internationella kvinnorösträttsalliansens sty- på Agda Montelius och hennes liv o &amp; relsesammanträde i London den 29 n o v.
4 med .Gei jers innerligt sköna versrader: dec.
var sista yttringen av den aktiva inter- " I.
.
Men jag.
ej klagar flyende dagen, ej mig förfärar stundande natten, ty av d &amp; kärlek, som går genom världen,.
föll ock en strimma in i min sjal, slutade Lotten Dahlgren sitt.
minnestal.
nationalism, som varit bestämmande för kvin- noorganisationerna under det gångna året.
Londonmötet var betingat av nödvändigheten att reda upp med det efterarbete, som givet- vis fanns kvar efter alliansens stora kongress i Genive i juni.
Rena expeditionsarenden må- '
' ste entledigas.
Därutöver blev det e~nellertid,.
naturligt nog, en .hel del viktiga och på djupet gående frågor som diskuterac !es av styrelsen.
Mrs Chapman Catt har i decembernumret av The Internatiortnl Wo~rtu .. Szcffrage News, vår gamla viilkanda JUS Szlffragii, en hälsning till.
de skilda länderna med anledning av sty- relsemötet.
Hon talar om hur det varit fyllt av den gamla andan, av hopp, beslutsamhet och mod.
Hon talar om hur alliansen tidi- gare fyllt en stor uppgift genom att förena dc olika ländernas kvinnor i arbetet för en gemensam sak, rösträtten, men att den i fram- tiden har .en 5nnu mycket större uppgift: att förena de kåAga ländernas .ki&amp;tloi- .i ett in-.
ternationellt förstående av var och en nations politiska.
problem och i vad mån dessa pro- blem beröra det största av alla internationella proble~n: sättet att få bort kriget ur värl- den.
De rösträttsägande kvinnorna ha härvid, om någonsin, en allvarsam plikt att taga på sig, det behöves en genomgripande revision av internationell lag och ' uppfattning i detta hänseende, för detta behöva kvinnorna mo- biliseras.
Det a r ingen tid att slå sig till ro, en olycklig värld ropar till dem sitt " framåt marschJJ.
AV de p ' raktiski atgärder som styrelsen- ha- de att befatta-sig med må har namnas upp- rättandet av ' tre internationella kommittéer för att främja det allmänna arbete för kvinnornas rättigheterj som Genevekongressen upptog i alliansens program.
Den första.av dessa kom- mittéer sysslar med frågan ' o m gift kvinn.as nationalitet, den andra med ' kvinnornas rätt till arbete och lika-lönprincipen, ' den tredje ' med en-moralst~ndpunkten, prostitutionens och de veneriska sjukdomarnas, problem.
Medlem- marna av dessa kommittéer.
skola utses inom ha att till de sk.ilda länderna; k~~mmittéerna nästa kongress, maj 1922 i Pai-is, ' va &amp; färdiga med förslag till gemensam lagstiftning i dessa frågor för de olika länderna.
. '
' '.
.
Frågan om att kunna - få en kvinnornas egen representant i ~ a t i o n e r n a s förbunds sekreta- riat dr4; ftades livligt.
Styrelsen uttalade sig för det nodvandiga och viktiga härav och var enhälligt av den .åsikten att j ' ur.
kand. ' fru ~ n ' Ila Wicksell vore den lämpliga på denna post och uppställde henne för sin del som kandi- dat.
Tiderna äro siidana att de.t är av direkt in- tresse .att nämna att vid sidan av Amerikas, Frankrikes, .Storbritanniens, Schweiz ' och Ita- ' liens rcpresentanter i styrelsen också infunnit sig fruarna Anna Lindemann och Adele Schreiber-Krieger, .Tyskland.
.
V M det internationella rBdsbordet.
Nationernas förbunds första rådskonferens a r hållen och lyktad under det gångna året.
Prin- cipey att .lämna platser och uppdrag öppna lika f ör man ' och kvinnor hade f $n bor j an accep- terats.
.
När det så gällde representationen vid delegerademötet i Geneve var det inte alltför många, av de anslutna landema som praktiskt tillämpade det teoretiskt gjorda niedgivandet.
Så mycket .mera gladjande for oss.häruppe i norden a r det att det var de skandinaviska lan- d.erna .som gjorde en början.
S j d v a hade vi ju jur. kand. fru Anna Wicksell med som.
suppleant för ordinarie delegerad, i samma egenskap hade Norge nämnt professor Kri- stine Bonnevie, och Danmark hade sänt Hen- ni Forchhammer, vice ordförande i Danska Kvinnors Nationalråd, som .sakkunnig, på de speciella kvinnof ragornas område.
I själva julaftonsnumret av The Woman ' s Leader skr ' iver fru Wicksell om sina intryck från Geneve.
Organisationsarbetet har .hon för sin del funnit vara särdeles lyckligt grun- dat ..
Beslutet att de delege.ra; de skola sam- inanträda.
.
den f örsta måndagen i. september ' varje å r anser hon av vi ttnående betydelse.
Att varje år, helt automatiskt, varldens alla länder - ty det han inte dröja lange,, meriar.
hon, förr an alla äro med,.
möjligen med nå- gon reservation för Ryssland - sända repre- sentanter till, Geneve, vilka rådslå om, världs-, politiken, varldens önskningar och varldens behov, Gger hon, miste betyda att ' varldspo- litiken har upphört att vara en affär ' staterna emellan två och två genom deras .ltail.slier.
Det hak dock genom detta bliiit allmän, in-: ternat,ionell .angelagenhet, även om det,, g.ivet- vis, kommer - att ännu .taga lång tid innan.
- gamla, dåliga vanor komma bort.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
,.
,.
Fru Wicksells slutomdöme ä r att förbundet gått till sitt arbete med verkligt god vilja, och hon menar att det nu a r var och ens av de enskilda människorna plikt a t t komma denna - goda vilja att skjuta växt.
Henni Forchhamrner var den första av de- kvinnliga deltagarna som tog till oreet vid Genevekonferensen.
Ämnet, som var uppe till behandling, var den skamliga handeln med.
om F.
.
- kvinnor och barn, och hon lade fram sina syn- punkter på en utomordentligt god engelska, klart och koncist.
Det beslut, som fattades, gick också i linje med hennes uppfattning, en kommitté tillsattes för att: undersöka för- hållandena i Armenien, Mindre Asien, Turkiet och närliggande länder, där deporterade kvin- nor och barn utsatts för de hemskaste öden.
sterrikiskorna och de p o h k a partierna.
örliden höst ha i Österrike valen till nationdförsamlin~en ägt rum för andra gången sedan revolutionen gav kvinnorna rösträtten och de s % ledes inte längre äro stumma %skå,dare utan aktiva deltagare.
Men huru olika ha fÖrhAllandena .inte blivit mot vad vi väntade oss;.
Vid de första valen i. februari 1919 behärskade ä m u omvälvningens upp- hetsning alla sinnen.
Framför allt väntade ' man av den då sammanträ- dande.
nationalförsamlingen att den skulle inaugurera; ett nytt.
tidsskede och att kvinnorna skulle vara behjälp- liga, därvid.
Alla partier ställde upp kvinnor som kandidater, visserligen icke på alltför sakra platser - vilket gjorde att ledarinnorna vor0 upprörda över att framstående och dugliga kvin- nor sattes efter medelmhttiga män -, men dock s &amp; att.
det inte fanns n&amp;got parti,.
som inte hade sin kvinnliga kandidat, inget parti som inte körde med slagordet om kvinnornas politiska rättigheter, frarnf~r aUt, inget, som inte till det yttersta.
utnyttja.de kvin- nornas arbetskraf ter vid valen.
Och nu?
Det måste fastslås som ett faktum att kvinnorna inte spelat nligon roll i förra årets valkamp.
So- cialdemokraterna voro det enda parti, som ställde kvinnorna p &amp; platser med nhgon som helst utsikt till framgång att bli valda.
På, alla de andra parti- listorna stodo de lägst nere, medtagna endast för att olusten för kvinnornas politiska medarbetarskap inte skulle springa för starkt i ögonen och för att inte förlora de kvinnliga väljarnas röster.
H.ärigenoni uppstod ett ömse- sidigt kyligt förhållande.
Om det är otvivelaktigt att partierna skjutit un- dan kvinnorna, s % är det också, sä- kert att kvinnorna fyllts av leda och att mängder av .dem icke till nAgot pris skola kunna förmås att Aterigen delta i en valstrid.
Man &amp; Agar sig hur sakerna kommit till denna punkt efter kvinnornas de- cemierliinga kamp för rösträtten.
Förklaringen är enklare än den synes vid forsta blicken.
Till att börja med ha kvinnorna under sin politiska kamp aldrig.
stridit för an- slutning till ett bestämt parti utan.
for siria rättigheter som kvinnor och för en plattform, varifrån de kunna göra dessa gällande.
Att det politiska inflytydet i dessa dagar ar en lek- boll inom partierna ar en olycka som kvinnorna alltför ofta beklagat, i all synnerhet som de icke känna sig soli- dariska, med något av dessa partier och soni det andra återstående alter- nativet, grundandet av ett eget kvinno- parti, något som man i Tyskland och Österrike &amp; ter och återigen tänkt på, icke kan anses andamCllsenligt.
Kvinnorna vilja inte skilja sig f r h mannen och leva.
som i ett politiskt ghetto utan de vilja gemensamt, med mannen strida för sina rattigliet-er.
Visserligen ges det punkter, i fråga om vilka de flesta kvinnor äro eniga, men .detta är.
icke tillräckligt för att darpii bygga bildandet a v ett eget parti, d &amp; kvinnorna i själva sin världs- åsk %dning intaga starkt differerande &amp; Andpunkter och p &amp; den grund dra- gas till de olika politiska partierna nied deras i stora viktiga fragor pre- a ciserade säruppfattningar.
Därför ha kvinnorna ocksh i större eller niindre grad alltid underliallit förbindelser nied de manliga partierna.
Under- söker mcan nu hur härmed förhfiller sig, finner inan att det: star till p % följande satt här hos oss i Österrike.
Socialdemokraterna äro de enda, som p % allvar tagit sig an .kvinnornas rättigheter och som taga kvinnorna med som likberättigade kamrater i arbetet inom partiet.
Kvinnorna ha med hela .sitt hjärta gått ' upp i arbe- tet och därvid.
.
g$tt s &amp; l h g t att de alltid underordnat kvinnointressena för partiets.
De ha härför inhöstat ioin lön, att deras fordringar upptagits i partiprogrammet - p % andra plats.
De kristligt sociala kvinnorna stå likaledes i sitt partis - och sin kyr- kas tjänst.
När det Överhuvud inom dessa kretsar varit tal om kvinnor- nas rättigheter, liar detta icke skett för rattens skull i och för sig u t e för att ta upp konkurrensen med de framstegsvänliga kvinnorna, f ör att visa kvinnorna att de.
ha ' att hoppas även av kyrkan ett hänsynstagande med avseende på sina önskningar och för att förrn % dem att ägna sig &amp; t studier och yrkesarbete - p % det att detta icke ensamt m % omfattas av de fr&amp;stegsvänliga och judiska kvin- norna.
För.
dessa de två största partierna betyda kvinnornas rgttigheter blott ett medel att nå ett mål, icke ett sj alvändamål.
.
.
Idéen.
om kvinnornas rattighetep son1 ett m %l i. och för sig kommer fran niedelklassens kretsar, bland vilka förkämparna uppstodo, de, som sökte sig nya vägar och hade att övervinna vagrödjarnas vedervärdigheter, som nlhste bära det han, varmed de reak- tionara möta allt nytt.
Dessa senare avundades dem dock deras fram ' gangar och efterapade dem - så pass myc- ket som oundvikligt var -, men de utgjorde alltid ett hinder när det rörde sig om att ställa upp nya mål.
I Österrike ha sedan länge de fram- stegsvänliga borgerliga mannen utgjort ett svagt parti med föga iriflytande.
De omfattade snarare de natknella idealen.
%n de- kulturella eller kvi.zino- '.
.
.
' 0.
.
I HERTHA.
rörelsens ideal, och kvinnorna ha inte fAtt n %got vidare understöd av dem i sina strävanden.
Men det var £dn k v i n n o r n a inom de £ramstegsvän- liga borgerliga kretsarna, som kvinno- rörelsen utgick, - och de äro de, som i denna dag borde kallats att praktiskt tillgodogöra sig de nya politiska rättig- heterna och som i .denna kritiska tid, d &amp; avgörandet av friigan republik eller eller monarki skall fattas, borde vara ~ e som d utslagsgivapde.
Men medelklassens kvinnor äro de, vilka landets nöd hårdast trycker, och detta är väl huvudorsaken; varför de nu bli borta.
De.
kyhnor, som väckte kvinnorö- relsen till .liv och uppehöllo den, .till- hörde kretsar där man väl inte var rik men dock skyddad för nod.
De hade ' t i d till arbetet &amp; h aven förut- sättningava för det.
Den dag som är, äro i det närmaste alla tvungna att förvärva sitt livsuppehälle.
och dessutom genom de sorger de tun @ krigsaren medfö., genom den under- näring de, ännu- mer än arbeterskorna, lidit av, så försvagade, att de.
inte kunna taga, något, ytterligare arbete p % sig.
P % många av dem vilar ock &amp; hela omsorgen om deras hushåll, de n@ste förrätta det husliga arbete, som förut en tjänarinna gjorde &amp; t dem, och de skola, med de ständigt stigande livsmedelsprisen som inte st &amp; i n %gon proportion tiii inkom&amp;terna för - en familj av medelklassen, söka f &amp; debet .och kredit att g &amp; ihop.
.
..
Under sadana.
omständigheter fattas det kvinnorna tid-.
och framför allt förutsättning.
för att kunna ta del i, det politiska livet.
De äro - utmattade i den grad att krafterna ej st &amp; bi, och d &amp; skulle de and % kunna ta upp den svha kampen att göra sig gäl- lande.
inom sitt parti!
De sönderfal- lande, oeniga borgerliga partikretsarna skulle de ingjuta nytt liv, - nu vid vändpunkten i Österrikes historia!
Väl vore det en vacker uppgift, &amp; en den är icke för pinade, övertrötta kvinnor.
De ha också: för - litet för- troende for de borgerliga politikerna för att göra digra uppofiingar för dem, och s % understödja de i stor mängd socialdemokratien,.
vilkens är- liga vilja till republik man ej kan betvivla; en del ha även, såsom redan antytts, förlorat.
allt förtroende för politiken.
Men först och sist, ned och umbäranden trycka kvinnorna till den grad, att politiken förefaller dem som en sorts lyx, för vilken de ej ha tid, och därför st % vi infor det sak- förh&amp;ll&amp;dct, a t t kvinnorna varken - uppskat &amp; ej heller nu bruka den dyrt omkämpade rättigheten.
Att de borgerliga politikerna emel- lertid utan vidare lämna kvinnorna a sido och ej göra de största an- strängningar för att vinna deras med- verkan bevisar d e s s a s oförmåga och Öförst&amp;nd.
OLGA MISAR.
, t.
Fredrika- lrmm+ ' örbun- - - .dets stip-en&amp;er 1921..
.
,, 1, i.
- Ffin.
Fredrika-Bremer-FörbL] ndets Allen- na stipendiefond utdelas under 1921 följande stipendier:. '
- -.
- .. -.
.
-.
.
-.
.
H ' ER T H A.
U~zivers2 ' tetsst.i$endier: 475 kr .. (Stockholms stads stipendium) för studier för jur. kand. examen vid Stockholms högskola.
U t bild~zing vid ' högre lara.~innese~zina+iz1wz: 275kr.
(Göteborgs- Och B O ~ U S ~ stip.)
~ ~ S; 225 kr.
(Jönköpings.
s tip.)
; för kurs vid Kungl.
Högre lararinneseminariet 700 kr.
(Malmöhus lans.
stip.)
.
Utbildning vid folkskoleseminarium:.
400 kr.
(Norrbottens lans stip.)
; 300 kr.
(Söder- manlands läns stip.)
; 225 kr.
(Varmlands lans stip.)
; 230 .kr.
(Kristianstads lans ' stip.)
;.
för kurs vid Umeå folkskoleseminarium 325 .kr.
(Västerbottens lans stip.)
; för kurs vid Falu folkskoleseminarium 290 kr.
(Kopparbergs lans stip.)
; för kurs vid Rudebeckska, folk- skoleseminariet i ~ ö t e b o r 350 ~ kr.
(Malmö- hus läns stip.)
; för kurs.vid Athencums folk- .skoleseminarium 400 kr.
.
(Stockholms - lans stip.)
.
Xuri vid s~nåskoleseminariet .i Lund: 350 kr.
(Malmöhus lans stip.).
Kurs vid Fredrika-Bremer-Föibzcndets sko- la för kvi&amp;lig yrkesutbildning: 550 kr.
(Os- tergötlands lans stip.)
.
Fzdlstandig sjukvårdskurs: 300 kr.
(Söder- manlands lans stip.)
; 275 kr.
(Göteborgs och 7.
.
.
.
J.
.
.
-.
.
.
.
11 Bohus lans stip.)
; 320 kr.
(Älvsborgs lans stip.)
; 300 kr.
(Kronobergs lans stip); Kuis vid Samarithemmet i Uppsala: 225 kr.
(uppsala lans stip.).
För kzm i t&amp;dgårdsskötsel: ' 275 .kr.
(Ska- raborgs lans stip.9.
För konstindz~striella stzcdier: 275. kr.
(Ska- raborgs lans stip ..), För telegrafkurs: 400 kr.
(Vasternorrlands lans s&amp;.).
.
För ' larari~znekurs huslig ekonomi: 225 kr.
(Jämtlands lans 4 p.)
.
.
Språkkurs för utbildning.
till handelskorres- po~zdent: 625 kr.
(Ostergötlands lans stip.)
.
kurs vid Hemskolan i Uppsala f ör utbild- ning till hembiträde: 290 kr.
(Kalmar läm s tip,).
.
Villkor för sökande av lanfstipendium: att vara och två å r omedelbart före ansökan ha varit skriven i det lan, vars stipendium sökes.
Ansökan åtföljd av bevittnade .anskrifter, av kunskapsintyg.
samt läkare- och mantalsin- tyg Gallas till Fredrika-Bremer-Förbundets stipendienamnd, Klarabergsgatan 48, Stock- holm, före den 15 februari.
Närmare upplysningar genom sekreteraren, adress som ovan.
, ' Lettiskan.
ag har blivit ombedd att skriva om de lettiska kvinnorna.
Om deras - fiaintidsdrönimar och nutidsstravanden, om lettiskans deltagede i det poli- tiska livet och om hennes insats i det sociala arbetet, om.
rösträttsfrågan och annat nier.
Med ett ord, om kvinno- saken sadrin den ter sig i det unga Lettland.
Men .för att göra lettiskans ställning klar, måste jag genast i ' bör- jan betona att en kvinnofråga där - aldrig existerat och väl aldrig koininer att existera.
Atminstone inte i samma mening som den gör det i Sverge.
.
Sedan urnxignes.
tider har - lettiskan, ståit ' vid mannens sida och har med.
honom - burit de tunga.
bördor vilka, ödet beskärt det lettiska folket, och så är det självklart att detta kamrat- skap .. fortfar .och kommer att fortfara nu när landet synes g %- en ljusare framtid.
till mötes.
.
Lettland, si % hära dess öde en gång var förknippat med Sverges, kan .val "
betecknas som terra hcognita för de flesta svenskar, s % vitt det gäller det lettiska folket.
Endera - känner m e i Sverge litet eller intet om letterna eller, och detta ar vida värre, se vi dem med tysk-baltiska ögon.
Ett litet folk, om det jamfores med de fordom så mäktiga grannarna .i öster och väster, men ett stort folk om det mätes efter de oerhörda lidan- den det uthärdat utan att duka m- der, om sadana faktorer som utha- lighet, thlamod och, trohet mot sig själv tagas i betraktande.
: Det.
ar nggot oändligt gripcande att se hur detta lilla folk efter århundra- dens långt örtryck nu reser sig och att bevittna h u letterna sträva att komma i atnjutande a v de kulturens skatter, vilka hitintills undanh %llits dem.
Inklämt mellan de stora gram- landen i oster och väster, förtryckt och ringaktat av det folk, vilket in- kräktat letternas uregna land och till- vdlat sig makten där, har det lettiska folket det oaktat förstått att under långa, mörka århundraden bevara och utveckla sin nationella egenart och har väl därigenom givit det bästa be- viset på att det har rätt till eget självständigt liv.
Ett svagt och obeggvat folk hade val för länge sedan givit tappt inför allt.
det sv %m letterha varit utsattia f6r, men dessa svhigheter tyckas hos dem ha Gtlöst en föi " ut oanad.
energi.
I en följande artikel skall jag när- ma &amp; recTogora för defi stallning k v h norna intaga i detta unga land,.
m-en denna gång m &amp; det till %tas mig att berätta * oin.
lettiskm sadan, jäg- lärde känna henne under det nödens %r so &amp; * jag med min familj tillbringade i en liten lettisk srngstad.
Och det ar d % tre kvinnor, av vilka den ena nästan var ett barn, som framför alla andra framsta för min inre syn: en gammal kvipns, vilken tålig och osedd - uppfyllde.
löftet till en död, flickan med offerviljan och den Unga kvin- nan, som leende och rådig räddade min sons liv.
.- BP Bör att rädda mina barn undan hungern hade jag med dem sommaren 1918 lämnat vårt hem i .Petrograd och hade efter atskilliga vedermödor slutligen haninat i den 1iU.a &amp; aden Wenden.
Det rådde stor bostadsbrist där p % grund av den myckna tyska militären, och vi maste tränga ihop oss i ett par möblerade rum, vilka vi efter långt sökande funnit hos en gammal tysk fröken.
Det är om tja- narinnan där, en lettGka, som jag nu vill berätta: Hon var liten och oan- senlig, men hade k a, angenäma drag och skulle sett bra ut om inte puc- keln varit; men den giorde henne be- synnerlig och grotesk.
Hon gjorde allt för att dölja den, och mhngen raffinerad modedocka skulle forv %nats över de knep den g d a härvid an- vände.
Men puckel förblir puckel, aven.
om den av sin ägarinna titule- ras.
.
.
sned axel.
Det markvikrdiga nled puckeln var, att den s % att säga blivit: hennes livs innehåll.
Om den talade hon, över den grät hon, och jag är övertygad om att hon skulle ha kant en viss tomhet om hon.plöts. '
',
H E R T H A ligt blivit av med den.
Hon höll sig s % rak omständigheterna medgåvo och var alltid mycket snygg och prydlig.
Rask var hon och ' vänlig mot oss vuxna, men barn tålde hen inte; isyn- nerhet inte pojkar.
.De ar elaka och grymma,, plägade hon säga, och jag, soin ett par ganger bevittnat hennes sammmstötningar ined gatans ung- dom, måste ge henne rätt.
Sent omsider fhgo vi fatt på i m vaning och flyttade ditj och sa för; svann Betty ur mitt liv och jag ur hennes, och det var först framåt va- ren som jag åter fick höra talas om henne.
Det ar om detta jag nu vill berätta.
Fasansfulla månader lågo bakom och framför oss.
Tyskarna hade strax förut överlämnat staden åt bolsjevi- kerna., och en av de första som fly-e undan d e c var Q t t y s gamla fröken; Hon hade d % bli &amp; passgumma, och, passade bland andra ocksii pA en sjut- tonarig skolpojke, som bodde i samma g w som hon, Gossens föräldrahem lag omkrhg 120. verst från staden, hans anhö~ga.
besme honom sällan, och så hade s ett^ Atagit sig att se om h q s kläder och styra om tvätt e @ I början av november sjuknad.e poj ken.
svart.
i influensa.
Sjukdomen slog sig på lungorna, olh om n å g ~ a dagar vai gossen.
d ~ d.
Det hade galt s &amp; hastigt, att bud till föräldfarna inte h&amp;&amp;t &amp; das, och.
&amp; et var Betty, bon som inte kunde.
tåla, pojkai, som hade skött pojkes qch.
vak * $ hos honom t+ allt var.
över: Han hade - nog forstiitt hur i ' lk det stod till med.
ho; noA och hade .&amp;ngsiats svil * vid ta &amp; ' -.
.
13..
ken på att inte ens som.
död f å kom- ma hem.
Så gav då Betty löftet att skaffa hem honom, levande eller död, och här allt vak förbi stred hon som för livet nied - myndigheternaj vilka ville ta sig =an begravningen, f3r att få b.eh %lla den döde och uppfylla 10. tet hon givit.
Hon skaffade bräder till.
kistan, svepte pojken i sina minst slitna lakan och- fick .fat- p &amp; en häs.
och ett gammalt skrangligt akdon.
Men nar kistan blivit ställd p &amp; vagns: boften fa,ms där ingen plats för den gamla, om hon inte ville sitta p$ själva kistan.
Och s &amp; måste hon g &amp; till fots.
Gå nier än 120 verst.
Och hon var över sjuttio Ar.
Det var på senhösten detta hände.
Regnet silade ned, tätt och oavbrutet, och.
mörkfet, föll.
på redan tidigt p % eftermiddagen.
Vägarna voro botten- lasa och fötterna blevo bl.ytuqja av den; sega leran,, som klumpade sig urï- der sulorna.
Faden gick över höga ' backar, vilka på andtakid *, s t ~ a d e lika brant ned, den förde geiioh I &amp; * skogar, där triidrötterna ofnilikt sl@g rade sig over den smala stigen ocli.vag- pen flera g&amp;nger hotade att stjalpa .. ~ a i k m e r delvis ' vägen de maste.
f-das, o &amp; jag tycker att det ar etb un&amp;r at$ de niidde fram; Den ganala.
hade alltid varit försynt och radd att b &amp; svära, och sh hade hon inte forsbltt at$ få nattliiger i. niigon av de gardar de passerade; val ~etiande &amp; t sJik gäst, som den hon- hade i följe, ingenstädes Q. gema.
sedd.
Hon hade väl o&amp; &amp; knappwt.
nänts.
lämna Eojlien ensam ute.
i h@tm6rkFet,, medan hon i. n &amp; gan stuga- ~arxh-ae sig brnf~xypiseb.
HERTHA - 14.
Nar mörkret föll på och blev sa ' ogenomträngligt att varken hon eller den gamla illa skodda hästen kunde treva sig fram, slog hon upp sitt 1a- ger, det vill saga stannade i närheten av någon m ' änniskoboning.
I bästa fall under ett- par trad, men .en ghng p &amp; öppna fältet. '
Jag kan s &amp; väl före- ställa mig hur hon satt dar, liten.
och sammankrupen under den oundvikliga gr &amp; duken, och jag vill s &amp; gärna tänka mig att hon då gl8mde puc- keln,- glömde att h %lla sig - - rak och tillät sig att riktigt sjunkaihop.
Inte en enda liten lykta tände v %r Herre -.
q.
.
.
.
-.
F.+ sjSlein5 -.
.
- .- ...
däruppe i skyn, och i trickande, oge- nomträngligt höstmörker, medan reg- net silade ned, tätt och oavbrytet och blötte igenom både henne sch den döde, bidade den gamla en ny dags.
gryning för att sedan, t&amp;lig och osedd, fortsatta färden mot det avlägsna m %- let., Men kanske.
vaknade under dessa nätter en.
sen moderlighet i det gamla sammanskrumpna hjärtat, kanske gav dödsvakan ute i mörker .och regn de Nersthende åren .det inneha hennes karga liv ditintills .saknat.
.
- EVA SUNDBLAD.
.
.
v&amp;gawo Religions- .psykologiska.
qtkast av Emilia Fogel- klo-.
- Albert Bonnieris forlag ' 1920.
. '
I företalet till sina " religionspsykulo- @ ska iitkast " - gör.
- Emilia .. Bogelklou en ' betydelsefull re.servati.on.
mot s j älva sär- .taganmdet .av .ett - s j alslivs-.
" områden f rån s j aldivets andra.
.
sidor m ' o &amp; &amp; ot avgr&amp;- nei - man igen hennes av vardagslogikens ': spanska etikeQtn obekyimrade grepp på.
.
sjalsfakta o&amp;.
sjal ' sfaktorek: De med olika, titlar beniiimda uppsat- serna i boken.aro ej kapitel utan avrun- dade essayer .men stå i inböii; des, nara sammanhang.
Själva titlarna ge - som val valda titlar böra - en bättre - förut- sättning oon ämnesinnehållet an anan i lika k o ~ t f.om.
kan uttrycka %ed andra ord:.
Det - .religiösa sjddivets ut.tryc ks- f orsner, ?rom&amp; &amp; och vitjskefielse, UT Ilqendb&amp;injngens * Id, DoYmeW kropp o-ch själ, Naturmjstik och a&amp;lizi.
Hel- gonets sjdlstyp och profeterts,.
Genom- brottets avspeglitig i sjiilsliwet;.
.Religion o~h:illusion.
i - ...
psykoli&gt;-, tiden $r:.
&amp; t f i i s k a analyser, psykologisk öi-i~teririg: Ihgalunäri ar det.sblott dea&amp;ögre p1anen.a~ ' .EX-.
á &amp; ' &amp; .igiösá, i&amp;&amp;.
ha:, här i; &amp; pel rtagas 3.rå.h och - strailkastare, rikta3 prigitiya,.
.$~ke.
: e ?-Tsj~ - .. -.
på !ii; y&amp;ef: av de @ f6r.
de -!
.
piest f rammad; ---.
.. - - .gro&amp;$ka,.
.. - .. och.
2.::: - - -.
- .om, 4 m.
!
- 4 J d --, L-,,
vär,v.
Det avskilda amibetsmannahem- i Östermalm har för-.
met ' .$ Sto&amp;olm3 ' visso sin verhfiga ' motsvaright, och de.
.
d&amp;nokratiaka genombiottsv5g~rn ' a, satta ' '.
HILMA BORELIUS.
i svaJlning av .m.as.slorqa, kanna, vi ' också.
Zachris - Topelius.
Utveckling och.
till.
I: .De- ttvå .. var~darnas möte koncentre-.
mognad.
Av Selma Lagerlöf.
Albert rar sig i m föralskekehistoria rnellan ' två: Bonniers förlag 1920:.
jgiga .. manhisk ' or, ' som a r fint .&amp;rattad.
- ~ f t sel ' ma-^ agerlölf: -- ~skriver m Za- -.
-.
-.
.
.
.. ELLER: ~~LE.MBN:.
.
.
.. f harias Topelics ar: sorh.
sig.
böi-.
Sago-.
.
beriitterskan, m cag6berattaren, # dikter- Arbetsglädje.
Lärdomar. '
från, - -,.
.. .,.=.
.
' Amerika av, Alnta H e d i ~.
' Albert skano &amp; - di@airen .. Nat,brl.ig &amp; ' det .&amp;&amp;för inte ' en ' +ds- Bonniers förlag.
1920.. '
.
lic biografi.:.
Det ä r &amp; .,saga mn gosen - - Denna .bok .är ägnad - suenssi&lt; arbetsgi-.
och ynglingeh ' som .hlëv skald och f ox- vare och anbetare.06 utgör;: som under- fattare, som blev en man och en kaimpe .rubrikin antyder, ' stnidieresultatet en m d si *?
6gni$.,yaJda * !apen, rq-dhet.
.
.
&amp; h .. - resa t-1 Amerika,: ' f öratigen- ' f ör ' att f å .kärlek.
.. E;.
saga.
också oin.
Finland .i de eL ' inblick .i .anbetsif örhålilandena darstii-.
tiderna.
Hela imdet står fram,.
mad ' vi- des.
- .Den ar ' skriven ' med en tydligm.
ta bj6i-kars grönska, ined sjöars biliirikan- ~ppriikti.~ &amp; &amp; n ' &amp; t ge anvisning på va-: artade-f orlomr denna psykologiska sagare spå3i.
eller skymmes hennes, sto- ra, klara,- ' allförbarhande .blick.
- - ' .e ':, a, ', -
26..
H E R T H A bok för j % a &amp; och naturviinner utarbetad a?
Alarik jehm.
.- Svenskt fiskeriled- kon utgivet av Carl H. Schager.
Evang.
Fosterlandsstiftelsens f6rla.g: S &amp; gick det till.
Beratteiser för barn av Ann a Jennings.
- Graninarna mitt emot och andra berattelser av A-der .. - .Helgs- nual.
En samling dikter a v - Anna - Olander.
- Bibliska berattelser enligt Lukas.
Bearbetning efter engelskan av Ester Gustawi.
- V &amp; tids predutan av Hans Berg.
bversättnin.
- Ut i livet u l f d lycka &amp; v A d o v # offmann.
beriiiktning., - JO- hannes up enbarelse.
Korta betrakt.el- six M Nili h a n d e r.
- Biblisk ordbok utarbetad av - Oscar Bensoau:.- ' FiOna saui- - het O * bons stkid.
av Joh.
R ' cnman.
- Ensam med Gud.
av C. Skowgaard-Petersen.
- JulgBvan.
Jultidning för hemmet 1920.
- Julottän.
De ungas ticlnings julnum- mer 3 920.
- JulkHrvem.
Illustferad jul- tidning för barn.
1920.
- Karl Ceder= qvist.
En banb tare för G ?lla.missio- nen av Nils ~ ~ n g - r S.
e g e r v i n a d e .... l I bon och betingelserna diirför av D.
L.
- Frideborg.
Folk- kalender för &amp; .r 1921.
- Varde ljus!
Tjugo- nionde arg.
1921.
- Biblisk ordbok till Nya Test.mentet.
utarbetad av ostar so,.
Haft.
I. Moody.
bersitthing.
&amp; &amp; n Åkerlund: Tr~bbiga ~ Q o P: Gurli Herzman-Ericsson.
.
z Albert Bonnier i F r h sjalens vggar.
Reli ' onspsykologiska utkast av-Emilia Fo- ge&amp;:.
- Fmtmtiska noweuer av 0 s - sian E k t r o m.
- M b g a d-er O &amp; en man av Mathilda Malling.
- Tord UIfsson V&amp;ghds o &amp; hans gi1jarfai.d.
En s e e n frAn gamla riksgransen av K. A. Melin.
- Helena NybPo8ins &amp; agare Med helsides- bilder av prins Eugen,.
Albert En ström, Carl Larsson, Lennart Nyblom oc!
Olof Thunman.
Ny upylaga,.
- Dv&amp;gprh- sesrsam och amalra sagor av Anna Wahlen- berg.
- Linje+ av Ida- Granpist.
- Tertit av Barbra Ring.
Overs&amp;ttning av Jrma Schildt.
D et.
är med 6förändrit ' progiam och samma antal häften som under töre-.
' gående.
%r HERTHA detta Ar utkommer.
De ekonomiska svhigheter, som nutilldags gripa in p &amp; alla områden, ha emellertid nödvändiggjort en höjning av prenumerationspriset.
Dock är det ett ringa tillägg som gjorts, den blygsamma summan av 50 öre; Givetvis är detta ej i proportion till de alla avseenden.
stegrade.
kostnaderna för tidskriftens utgivning.
Man har dock ansett sig icke böra göra.
ett tyngre påhgg.
F ö r b an d s m e dl-e m m a r erhma sålunda tidskriften till ett pris av kr ?.
5: 50, vaivid prenumemt2on som förht sker direkt genom F r e d. r i k a - B i?
e- m e r - p 6 r b u n d e t s b y r å., 48 KIarabergsgatan, Stockholm.
1cke-fbrb-unds.med1emmar prenumerera å. n ä r m a s t e p o s t.
a n s t a l t eller i b o k h a.n.d e l .. Piis för postupplagan är: Ar kr.
.6: M); l / * BI kr.
3: M) -; l / (år kr.
l: 90.
Lösnummer 65 öre.
R e d a k t i o n och e x p e d i t i o n: 48 Klarabergsgatan?
Stockholm.
Mm.
tel. 48 M).
Riks R e d a k t,i o n 6 % i d.: Tisdagar och fredagar kl. 1-3. tel. 27 62.
E x p-e d i t i o n e n: Kl. I l 4 varje s~ckendag.
AXm.
tel. 48 16.
Rika 2162,..
.
Reddfioriea * '
RAD v p INREDNING * A V VANINGAR A T E L I E R FUR G O B E L I N L A G N I N G Pr+ktisk tidning för lieilimet utgiven av Fredrika-Bremer-Forbundet.
Redaktör: $ ' CC12119 Ek ' mstiern (~ Utkoi~iiiei- !ader 1921 ined 24 attasidiga n:r. Prenu ?+eratioiisPris: helt &amp; r kr.
2.50, lialviu kr.
3: -, kwrt; il h?
' .l: -.
~renhncrittion sker L {osten.
- Innehdller I&gt;crittelscr, poem, ~~~~nadsteckningar, feligiasa, etislca och sociala upps#tser, art.ikiir i diverse Riiinen siz &amp; ' en rikhultig praktisk ttvdelning.
Inbundna hg&amp;nig; ir fur 11117 kr.
2i ' - =.och f6r 11118 kr.
2: 50 per exempl; u: '
