# ID: svediakorp-per2806
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,791
# sentences: 770
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


K L A D N I N G A R fiir DAMER,.
BfALiCiA AESTAMD,~ PRISER.
.
PRIMA AVACITEER l.
Freja Magasinet 29 Drottninggatan 29 9 Hutnleglirdsgatati, HI L I A L E R: 21 Odengatan; 52 Hopsgatan - - .4&amp;,s.
N o m.
2 41 a h.
d 15 85 - 3 .l S T O C K H O L M Masfersarnuelsgaian 37, l tr..
H e e f av MainskitZnads3aisn.
A,-B, JOHN.
V, L O F ~ - E - N &amp; () o - Svefge:; a:dsta, storsta c i d i häst rentxmmmtie speci&amp;f; tt.tr i Siden- och Ylleklan- KungL Hovleverenf6r IM 4 U FREDSGATAN 3 Telefon 539 ' - Malmö.
: - i STOCKHOLM 1- r * $0 48,.
ningstyger sAndns Fltlr wh SIDIEN- a MANUF - AKTUR AFFAR Alltid nyhet &amp; i riorsia arvd O
är jag skall söka framstall.la .Agda Agda Montelius under uppväx.tåren hade h hiront&amp;us~.
.
bild tänker jag på y 5 i-.
sitt hem i G&amp; &amp;!, ~ &amp; k ö ~ i n ~ - o i c Upp- m e och.
1 j. u. s. o c h clet synes mig:att.
sala, tilldess familjen hamnade i Stock- livet har; blivit så oändligt mycket fatti- holm, clär hon träffade ' sin blivande ma- gare på dessa två livsfaktorer.
.
sedan hon .ke, dåvarande ' fil.
' doktorn 0; Montelius, gått bort.
T y ' om tde,.sonl.
kom.mit i .vare .med vilken.
hon gifte-sig vid 21 års ålder.
Som nygift flyttade hon in i hemmet .I I sig närmare eller .fjärmare.
.
beröring med henne, se sig omkring i hetsen: av sina S: t paulsgatan, där sedan hela hennes, i~~~eclmännis~or, # finna - de väl-någon,.
vars .liv förflutit, endast med avbrott av som- hjärta, klappat varmare .för det rätta, det marvistelse i .elen Monteliuska.
gamla goda och clet sköna?
Någon, sbm mera skärgårdsvillan Klinten vid.
Skuru.
och .hängivet of f rat alla sina krafter .föl: att av åtskilliga:resor inom och uto {c&gt;verge.
hjälpa och upp~atta lidande oclz för- M e d brinnande.
.
intresse hon .upp i tryckta?
Någon, vars klara tanke så ' ge- sin makes f orsknin&amp;a.Dbete och blev nomträngt fördomars töcken och s$ % &amp; hans o~iiribarliga amahue ' iis.
Men bne+ stigar, dar hon oförskräckt gått fram, vid detta arbete drogs hon oemotstånd- banande vag för andra?
ligt till ett verksarnhetsfäl.t, som kom att Agda Mofitelius föddes den 23 april.
allt mer och mer lägga beslagi på.
henne - 1850 på egendomen Ullvi i västmanland.
fattigvården.
Sedan hon strax efter sitt Hennes f öräldrar voro gekeralalöj tnanten.
giftermål, som s. k. skyddsf ru, åtagit- sig A. Reuterskiöld och dennes maka, fodd ' f attigvårdsarbete inom sin f örsamling, Schenström.
Sin tidigaste .barndom till- blev hon red &amp; vi ' d unga år Maria '.
bringade hon på landet, och d,et berättas .. skydds förenings ordförande.
Genom det att hon va?
en riktig yrhätta, förtjust i dagliga sysslandet med härmed samman-.
friluftsliv och glada upljtåg; men på sani- hängande plikter och sin personliga be- ina g5ng begavad med en vetgirighet och röring med sina skyddslingar, insåg hon en livlig fantasi, som gjorde att hon re- snart att för ' att bliva mera effektivt må-.
.dan tidigt trängde in i böckernas värld.
ste fattigvårdsirbetet organiseras.
f ål et.
.. _.
Genom sina a,mbetsplikter tvangs hen- skulle vara att.
.
.
åitadkomrna sam&amp;et.e att mellan ' dem, som ville verka f ör de n6d- nes.
far till upprepade flyttningar, så.
.
N.
. '
'.
ställda, att söka.
avpassa den hjälp som behöves och gives så, att den h; lpna i stallet för att fortfara att satta sin lit till andra kan ptå på egna fötter.
De f rån Engtland och Tyskland harstam-.
mande och dar redan prövade idkrna om en frivillig h j alparef orening f unno hos ' henne en varm förståelse och omsattes genom henne i svensk jordmån.
S8 bil- dades Föreningen för Välgörenhetens ordnande, # dar Agda Montelius blev sja- len; Kort efter föreningens stiftande åtog hon sig den krävande posten som f öreståndarinna f or dess centralbyrå, och det oegennyttiga o.ch cif ta oförstådda ar- bete h6n där under 18 ' å r utförde har varit til~oöverskådlig nytta föi vårt sam- hälle.
~ &amp; &amp; s ledstjärna i allt fattigvårds- arbete har städse varit att i den under- stödssökande - se m a n n i s k a n, i vil- kens livsöde det ar en allvarlig sak att ingripa, vai-för varje åtgärd måste prö- vas ur synvinkeln, att om den icke för- mår hjälpa, så skadar ' ' den.
Den revolu- tion inom fattigvårdsarbetet, som tillämp- ningen av dessa idéer medförde, försig- gick icke utan ett visst missförstånd och en ratt så hård kritik, men så småningom har Agda Montelius ' principer i hög grad lyckats genomsyra deki allmänna uppfattningen, om an tanklöshet 0c.h loj- het allt jämt ' kunna farekomma.
S jalv har honi.bokenFrivilliga h j ä l p a r e I ' medryckande beskrivit hur arbetet bör utföras, och man behöver bara se såda- na kapitelrubriker som " Människa mot människaJy, ' " Sarnhallsplikt och samhalls- ansvarJy, " Allas samhörighet ", " Mål- medveten hjälp " etc. för att förstå i vil- ken arida den boken a r skriven.
Den ar grundad på djup medkänsla och in- ' gående kunskap om de fattigas liv, er- hållen under besöken i deras hem eller som deras förtrogna och rådgiverska på h jalpbyrån.
Även i f örelasningar, såväl i Stockholm soin i landsorten, har hon ut- rett ämnet, och hennes gripande, an- svarsfyllda ord ha givit uppslaget till ett välsignelsebringande arbete i hela vårt land.
Jag hör ännu den av rörelse vib- i-erande stämman nar hon slutade ett fö- redrag för skolungdomen med utropet: Det ar icke barmhärtighet det galler - detarrattfardighet!
Med dessa ord faller sig övergången till hennes verksamhet inom Fredrika- Bremer-Förbundet helt naturlig, ty un- der arbetet föd fö~battrandet av kvinnans stallning löper rattfardighetskanslan sodi en röd tråd.
Det var år 1886, således i förbundets andra levnadsår, som Agda Montelius inträdde i dess styrelse.
Ar 1898 blev hon vice ordförande, år 1904 ordföran- $e, men under mellantiden var det en- dast benämningen som skilde, t y hon betraktades ständigt som ordf örande, skötte nästan alltid klubban vid samman- trädena och var allt ifrån begynnelsen den ledande kraften i arbetet.
På goda grunder anser .därför förbundet att det i 22 år fått aga Agda Montelius som sin ordf arande.
I sällsynt grad ägde hon de egen- skaper, som äro idealiska för ord- föranden i en förening, som verkar för kvinnofrågan med allt vad den innebar av etisk utveckling och socialt framåt- skridande för kvinnorna och genom dim för hem, samhälle, fosterland.
Hon såg kvinnofrågan i stort ' som en mäktig 1-6- relse genom tiderna, som en av rnansk-
lighetens livsfrågor.
Att kvinnornas nledv-erkan var oumbärlig f ör framåt- skridandet, därom lcande hon ' sig f örvis: sid. .Och därf ör.
fick intet f örbigås, on1 an det kunde synas obetydligt, som kun- de hjälpa kvinnorna att sta som själv- ständigt tänkande och arb.etande mecl- lemmar av samfundet.
Inga gamla för- domar, inga föråliiiade lagar finge stå hindrande i vägen.
Tillfälle 411 utbild- ning, till förvarvsmöjligheter måste.
be- fedas, så att ' kvinnan kunde stå ekono- mislit oberoende jämsides med mannen.
Men framför allt gällde det, att ingen kvipna fick stå i liknöjd och omedveten mitt i den jäsande rörelsen på det mora- liska och det sociala området.
Nid en öyerblick av de ärenden,.
som under Agda ~ 6 n t e l i u s ' ordfikandeskap handlagts inom förbundsstirelsen, mö- tes man därför såväl av de stora kvin- nofrågorna som av frågor, vilka beröra skilda kårer- eller grupper av.
kvin- nog; såväl av ' petitioner och uttalanden i etiska frågor - rättfardighetsfrågor - med sin genonlgripande betydelse även för clet praktiska livet, som av löne- och befordringsangelagenheter, vilka, ehuru inera h6rande till opportunitetsfrågorna,, dock äro av vikt för det stora samnian- hanget.
Petitioner angående politisk rösträtt för kvinnor.
ha tvenne gånger å .f örbundets vägnar f ramburits av Agda Montelius, första gången s5 tidigt som å r 1899.
E n skrivelse om att kvinnor måtte inväljas i stadsfullma~ktige inlam- nades år 1906.
Förbundet har arbetat genom utlämnande a v stipendier och lån, genom, att, söka öppna nya, arbetsonirå- den för kvinnor och genom upplysnings- verksanihet.
Flera uttalanden ha gj&amp;-ts.
angående malsmanskapet och barnens ri$t, ang5ende nödvändigheten av kvinn- l ?g yukksinsPekti&amp;, angående ' förbud mot k&amp;no &amp; nattarbete in.
m.
Om ordföran- den än icke alltid var mled om själva iq&amp;ä#andet av enskrivelse, så hade hon dock på sitt vanliga samvetsgranna sätt deltagit i den föregående utredningen.
och var alltid behjälplig med den slutliga redigeringen: " Fortiter in re, leniter in modo " var härvid 11en.nes rättesnöre.
En fraga; som alldeles särskilt .låg Agda Montelius om.
hjärtat var yrkes- skoiefragan ..
Upprepade ganger var den f öremal för ' förbundets åtgörandek Bland atin &amp; förinstaltades en enqu&amp;e rörande den kvinnliga f olk~koleun~do- niens.
val av levnadsbana för att på grundvalen air denna ktinna basera frani-.
.
&amp; illning&amp;- i yrkesskolefrågan.
Vid flera tillfällen avSätos skrivelser i ärendet,, odi då; tads f ullmäktige åi- i909 utf&amp;t &amp; ett större anslag till enikild.
elier förening,.
som ville åtaga sig att upprätta en yrkesskola for flickor, utar-.
betade .förbundet en utförlig plan där- till: Gång på gång uttalade sig ordfö-.
raiiden ' såväl skriftligen .. som muritligen.
i d i n n i fråga innan den åren 1912-33 löstes geiiom stadens uppriittan &amp; ' av y:-.
.
k&amp;- och i.ärlingsskolof.
Arbetet inom f örbundet ' har emeller-.
tid alltid varit och är mera växlan &amp; än som kan belysas ' av en koncentrerad skildring och år efter år har det växt ut.
Visserligen h a i den eka assotiationen efter den andra upptagit sarskilda delai- av den ' verksamhet, so &amp; under Jen första tiden ensamt vilade på farbundet, k &amp; detta har medfört nödvändigli&amp;en att ' $5 i en kiinc1ig väjtelve.rkan nied dessa - f ör- ', ', ', ' '
1.40 HERTHA eningar.
För f ö~bundets ordf örande har detta måst betyda ett allt djupare inträn- gande i iförbundets s-peciella uppgifter på samma.
gång som en ännu vidare över- blick på alla de områden, där kvinnorna vunnit ' intriide.
Parthanniska får.
leda- ren minst av allt vai-a.
Och ingen har väl varit mera fjärran från partiväsen- de eller förutfattade meningar &amp; - I Montelius.
Alla förslag, varifrån de an starnmat, ha prövats samvetsgrant och fordomsfritt.
Även de, som vid första frainläggandet ' synts omogna, ha då de under ordf örande &amp; f6rstående ledning genomdiskuterats, of ta f åk f asta kon- turer OG^ kunnat utföras samt blivit till den nytta förslagsställaren .avsett.
.
Att f6rbundet genom sina egna läro- anstalter - Rimforsa, Apelryd o.ch Sko- lan för högre y rkesutbilldning - - kunde bereda unga kvinnor tillfälle till utbild- n i n g och därig&amp;om skänka vårt land - skolad och villig arbetskraft, var för ' Agda Monteli~~S med hennes varma fos- terlandskärlek och livliga intresse för ungdomen en kalla till mycken glädje.
.Genom besölk vid skolorna stärktes mer och mer hennes tro på deras fosterländ- ska uppgifter.
För Apelryd, som ännu kan sagas vara i utvecklingsåren, upp- gjorde hon in i det sista planer för åstad- kommande av den behövliga utvidgnin- gen ...
De av förbundets medlemmar, som.
från årsamötet i Mal.mö-Lund gjorde en avstickare till ~ p e l r y d och - fingo tillbringa en dag dar tillsain.mans med henne, skola val aldrig glömma hur hon gick omkring o.ch visade samt redo- gjorde f ör de tilltänkta utvidgningarna, - förnöjd att vi .alla.
delade hennes f ör- tjusning över den välskötta.
trädgården, da de praktiska anordningarna och den har- liga naturen.
För många blev arsmötet 1920 och be- söket vid Apelryd det sista minnet av Agda Montelius.
Det var nog så, att vid årsmötena fick h e l a förbundet på ett särskilt sätt rå om henne.
Redan i sina varmhjärtade, vackra hälsningsord angav hon tonen, framhöll hon samhö- righetskänslan.
Så ock vid detta hen- nes sista årsmöte.
Ingen kunde val ana att hon, i synnerhet sista mötesdagen, kände sig mycket ansträngd.
På Apelryd t. ex. var hon lika outtröttlig som någon annan.
Vid återkomsten till hemmet - sonimarbostaden vid Skurusundaet.
- började hon emellertid marka att det var svårt att sammanhålla tankarna på sam- ma sätt som förut, men vi hoppades alla att en tids ostörd vila skulle .återställa henne.
Så blev dock ic.ke fallet, hon hade under många år för mycket nött p2 sina krafter.
Efter att jämnt en månad ha varit Sängliggande, utandades hon sin sista suck eftermiddagen dgen 27 oktober.
Hennes +sta tid var präglad av sanima egenskaper, som kännetecknat hela her -- nes liv, hon kunde tala varmt med och le ljust mot de sina.
H a l s a a l l a!
hörde till hennes sista yttranden, och denna halsning skall glädja alla, son: eihuru skilda från henne.
.
genom avstånd.
hö110 henne kar.
.
Alltför val marker jag hur jag miss lyckats i mitt försök att sammanträng något av förbundets verksamhet till bak grund för bilden av Agda &amp; !iontelius son.
vås ordförande.
Skalet är att hennes återgiver hen.nes profil och på frånsidan helgjutna, varme och ljus ~titstrålande.
en symbolisk framställning av hennes ar-.
p e r s o n l i g h e t dominerar Så i för-, bete f ör ' uppsiittandet av de fattigas hem grunden att allt annat skymmes undan; och f ör ' kvinnans f ramåtskridaride.
In- Man ser henne ej blott som arbetsledare skriften lyd,er: U r n ö d e n s - u r ouh arbetskamrat, utan aven som den ' f ö r d o m a r s b l a n d - u p q m o t förstående vännen, vars rika.
lbegåvning s a n n r n a n s k l i g h e t: och fina soliga väsen gjorde varje sam- h ä n 3 där hon.va; narvarande till en fest, allra helst nar hon tog emot som vär- Det var fest på förbundets byrå.
Vår- - cliniia i det: egna, vackra och gästfria orclförande hade den 23 april fyllt 70 51- hemniet.
Hennes närvaro angav alltid och ett par dagar - därefter, en söndag, c~en ' höga o &amp; rena tonen i un~gänget.
hade ho11 på ett officiellt-husnoristiskt En ytterligare antydan om hennes ri- satt inbjuclits till, amilcldag clärstiid.es, en ka verksamhet ges av ett, .om an sum- i.nbj udning som hon i samma anda ja- mariskt, ~n-tnäm~nande av andra före- kande besvarat.
Byrån h&amp;le gjorts så ningar, som hon skänkte sitt stöd.
At festlig som de lokala förhållandena med- sin egen församling offrade hon mycket gåvo, blonimor .onch ljus, högtidsklädda arbete.
Hon tillhorde dess~itom styrel: arbetskamrater, som bildade hack, där serna - i de flesta fall som ' orclförande f~estföremålet skul1.e skrida fram.
Och - för Sv.
Fat tigvårds förobundet, Central- dar kom hon, glad och stralande vanlig, förbundet f6r socialt arbete, Tjanarinne- ljusklädd högtiden till ära och för en hemmet, ' Föreningen för öm och sedlig gångs skull prydcl med sin stora Illis moclersvårcl, Murbeckska barnuppfost- Quovum, buren i !blått band kring halsen.
ringsanstalt.en, Barna \ &amp; dsbyrh, Små- Den materiella viilfägnaden skulle hastigt barnshen~n~et och Föreningen Isaak h a Icunnat .uridanstökas, men festen för- Hirschs minne.
Lägger man härtill att längdes och fick sin prägel av de tal, både hon urider en följd av år regelbundet på vers och prosa, c m avlöste varandra.
samlade sina medarbetare i sitt hem till Aven i .dem; soni ' klatts i skämtets forin, överlagghingar och ofta höll föseedrrag lyste kärleken och tacksamheten till den både i Stockholm och landsorten, sa Iiap- sjalvuppc&gt;f f rai~cle ledaren, dlen vidsynta nar .man över hennes arbetsbörda, som f öregångskvinnan.
hon bar utan att n-gonsin förefalla jak- De orcl, vilka Gertrtid Adelborg - t a d aller beklaga ' sig.
Den sista stora ar- den, som langst fått arbeta med Agda betsuppgift hon åtog sig var ordföraiicle- M.ontelius och ' det undet förbundets skapet i insamlingskommittén för .Kroii- banbrytningstid - vid detta tillfälle rik- prinsessans niinnesfo.nd.
tade till henne, voro ett adekvat uttryck Den minliesplakett, varmed vänner och för våra känslor.
Efter att ha liknat be~mdrare önskat att på Agda Montelius?
henne vid e n s o l, fortsatte talarinnan 70-arsdag f å hugfästa hennes livsganiing imgefar Så har: " S5dan har du varit för.
har just i dagarna blivit.
fardig.
Den oss under dessa år.
Du tror det .kanske ' ' '. '
.
:.
,,.
142 HERTHA inte, men solen vet nog ej heller av att den värmer, lyser för fattig och rik, för ond och god.
Solen giver liv.
Din nar- y&amp;o och din ledande hand ha varit en livgivande kraft, som låtit blygsamma försök utvecklas till västlightet och som samlat strödda, lätt utkastade tankar och omogna förslag till bärande idéer ".
Hon utvecklade sedan sin liknelse med att tala om hur solen har s. a. s. en omfat- tande synkrets, hur den giver färg, hur den skänker glädje och slutade med: " Tack för ' et solsken, som locka &amp; fr &amp; ciet bästa vi haft att giva, och tack för din varma, livgivande kraft ".
Skall någon av de närvarande kunna glömma när Agda själv tog till ordet för att tacka för vår enkla hyllning?
Först framhöll hon hur det just var den t r o man hyste till henne, som burit henne i arbetet, och så fortsatte hon, liksom f.ör- klarad av en inre rörelse: " Icke har jag kunnat utratta.något, men am ni nu tyc- ker det, så ar det som en H-rans tjä- narinna jag fatt verika. "
- Dessa ord av Agda Montelius betyda så mycket, hon öppnade icke ofta på det sättet sin sjals innersta dörr, men det var som om hon vid detta tillfälle, då hon kände ' sig stå så nära allas .våra hjärtan, måste låta oss få denna inblick, lata oss se vad som alltid varit hennes ledstjärna.
De orden ge oss nyckeln till hennes.
viisen, till hen- nes storhet liksom till hennes anspråks- löshet.
Vi kunna endast med överfullt hjärta instämma i eden under hennes dödsan- nons stående inskriften: V ä l s i g n a t v a r e hehrrles m i n n e.
sista. '
aria kyrka var till trängsel fylld.
Det var m h g a som ville vara med vid Agda Montelius ' griftefärd.
I kyrka &amp; skymningsdager tänder sig plötsligt de elektriska lågornas ljusrand kring pilastrarnas kapitäler o.ch drar sig som glänsande p,irlband:längs vita vagg- ytor.
Nar de första tonerna av Men- delssohns sorgmars &amp; ljuda från orgel- läktaren och den vita kistan, täckt av Sverges flagga, biiren högt främst i sor- getåget, syns i de vitt uppslagna ' kyrk- portarna strömmar k r o n k a s ljus fullt.
och starkt över det med höga växter smyckade koret, över eden d ' j upt.
gripna folkn~assan.
Vid kistan talar ärkebiskopen.
Det ä r inga- personalier, författade till hennes ära, så ville inte h o n ha det som är bor- ta, men det .är len saminanställning av olika bibelns ord, som bli en teek- ning av hennes vasen och gärning och siandets ord .om det hon gått in till.
Från orgelläktaren k o m a underbart härliga violintoner tillsamans med or- gelns, Handtels Largo.
- I en högtidlig hymn I j uder Lillemor Montelius ' stam-
HERTHA I43 " Dansk, Kvindesamfund udtrykker sin.
.
inderlige ~ e l t a &amp; e i ~nlednirig af .fru F i n s k Agda ~ o ~.
t e f i u DödJJ.
s ' K v ' i i i n o f ö r e n i n g: samiadtiii mpte agnar Finsk vinno oför en in^ min- nef a v fru Agda ~ o n t e l i u s sin tacksam-.
ma hyllning, och sänder fikbundet sin del- tagande hälsning.
Fran N o r s k k v i h- d e s a k s n ä v n d: " ~ o r i k kvindesaks- nävnd sencler sine hjertlige deltaginde hilsener i anledning Agda Montelius Från F r e d r i k a-B r e- .bortgang. "
mer-Förbundets Göte ' borgs-.
. '
Agda Montelius ville inte att blommor krets, Sti.pendi.ef.ondens skulle .hopas kring hennes bår.
Hennes f ö r t r ~ o e n d e n a m n d i ~.
G o t e - # önskan d d d e dock inte alla.
Freclrika- b o e r g s o c h B o h u s.
l ä n och Bremer-Förbundets ~älsin~bor~skre F t s r. e d .r i k a-,B r e m e r-F ö r b ' u ' n- Ilade sänt e n praktfull krans. '
Fl-an d e t?
s j u k s k ö t ' e r ~ k e ö ~ r å.
.
drottningen kom en.
Från socialdenio- i G ö t e b o r g! "
v i dela er.
kratiska ' kvinnor en.
djupa sorg och saknad vid föilusten.
av Till Fredrika-Bremer-Förbundet kom- förbundets ordfö.rande.
1 ', ~ ~ Mon &amp; da telegram som talade om hur forlus- lius vorda och älska vi den ädlaste före- kändes i vida kvinnok~ietsar.
Från bild i arbetet för det godas och det rätt-.
.
.
.
n s k K v ' i n d e s a ~ m f u n c l kom: färdigas sak ".
n ~ a unde !- valyeii.
" Salig, salig - j ' yblar.
den $köva rösten.
Tillbaka ned gen6m kyrkan går, åter tåget h e d sin börda.
Chopins sorgmarsch.
leder stegen ' ' I .krematoriet på .Nya kyrkogården astar den.
vita ' kistan åter på sin katafalk, men ned .genom denna s j ~mker den sak-.
ta, medan ljuvlig musik åter högtidligt ljuder omkring den. '
, ' v- ", ' ' Resolutioner.
vid Inte.rnationella kvinno- förbun-dets 5-årsmöte i Kristiania 1.1-1 6 sept. '
.
Flertalet av de beslut, som fattas på I.
C.
W: s kongresser, ' kunna som be-: kant enbart betraktas son1 ~ittalanclen av det internationella förbundets önskemal, då jy I.
C.
W '.
ej kan direkt inverka på de olika l~ndebnas lagstiftning ' utah e n - dast ' söka att genom.
.
sitt indirekta.
infly- ' I.
.
tancle i varje sär+ilt land utöva ett tryck på de lagstiftande myndigheterna i .. den iii kongressen bestämda riktningen.
Då 28 nationalförbund,.
vart och ett i sitt land, allvarligt och .arbeta $ att i @ ra d-ta indirekta inflytande så kraftigt som möjligt, ar det antaglig att.
.
*
IU HERTHA de principuttalanden, om vilka Kristia- niakongressens delegerade enade, sig, komma att få en viss framtida betydelse.
Den synnerligen långa och heterogena resol~tionslistan indelas lämpligast i vis- sa huvudgrupper.
I ordningen.kom.ma då.
först de förslag till stadgeändringar, som av kongressen ' antogos.
Det beslöts sålun- da att i I.
C.
W: s styrelse hädanefter skulle sitta 5 vice ordförande, i stallet .för förut 3, - samt att till var.
och en av de permanenta kommittéerna skulle väljas såväl en vice s0.m en ordinarie ordfö- rande eller convenor.
!Tidare beslöts att före varje siårsmöte vikarier (proxies): skulle utses för den korresponderande sekreteraren, för skattmästaren och för var och en av de två protokollförande sekreterarna med uppgift att ersatta des- sa i händelse av behov.
Ett synnerligen, viktigt stadgeändringsförslag hade unge- f är f öljande lyddse: Då det anses vara av största vikt - att I.
C.
W: s finanser förbättras och att dess konstitution får en mera demokratisk prägel, som bättre Överensstämmer med den rådande tids- andan, fiöreslås,.
att varje nationalför- bund, utöver den stadgade arsavgiften, årligen skall bidraga till ' I.
C.
W: s kassa .med.en vi &amp; procent av sina årsavgifter (således e j lav eventuella statsanslag), 1 s m t att I.
C. W. med (den sålunda erhåll- na 6kningen a v sina inkon~ster gkall beko- - sta de internationella f unktionaremas jim- - betsresor.
Valet av dessa funktionärer behöver då ej vara beroende av de resp .. kandidaternas.
f örmögenhets f örhållan- r den.
Enhälligt antogs såväl detta för- slag som ett tillägg därtill, nämligin att A före ett 5-årsmöte varje nationalförbund 1 skall anslå en vecka till propagandaarbete 1 - för I.
C. W. Även bör under denna vecka en insamling göras för I.
C.
W:s gemensamma kassa bland alla kvinnor, vilka som medlemmar av någon till na- tionalförbundet ansluten förening tillhö-.
ra den stora världssammanslutningen " the International Council of Women ".
Slutligen bestämdes att I.
C. W. skulle utgiva en tidskrift, som skulle bliva dess officiella organ.
Nästa stora grupp resolutioner beröra direkt Nationernas iörbund.
Kongres- sen uttryckte sitt principiella gillande av en förening mellan världens olika stater och därför sin uppriktiga glädje över att ett Nationernas förbund bildats.
Den uttalade därjämte sin önskan, att alla sjalvständiga stater ' snarast möjligt måtte bliva medlemmar av f olkf örbundet, då endast därigenom politiska och ekonomi- ska fragor skulle kunna lösas på ett för den internationella rät tskänslan tillfreds- stallande satt.
Enhälligt tackades dess- utom Lady berd de en, I.
C.
W: s ordfö- rande, för hennes framgångsrika arbete i Paris våren En kvinnodeptation med Lady Aberdeen i spetsen .hade näm- ligen då blivit mottagen i audiens av f redskongressens f olkf örbundskommis- sion och av denna lyckats utverka, dels att kvinnor förklarades valbara till alla ämbeten inom Nationernas förbund, dels att en internationell hälsovårdsbyrå in- rättades.
Sedan Kristiania-motet tack- samt erkänt värdet av de resultat som vid sagda tillfälle uppnåtts, beslöts upp- mana regeringarna.
i varje till folkför- bundet anslutet land: I) att utskicka en kvinna bland de tre-delegerade till första mötet i november 1920, 2) att låta lämp- liga kvinnor såväl som man deltaga P 191~.
.
HERTHA.
.
1.45 '.
folkförbundets kommittéarbete, samt j) att ' utse åtminstone två medlemmar, var- av en måste vara en.
kvinna, såväl i den planerade hälsovårdsbyrån som i varje annan under Nationei %as förbund soi-te- rande kommission, behandlande för kvin- nan och familjen viktiga fragor.
Även beslöts att I.
C. W. ' skulle yrka på att Nationernas föribund beaktade alla na- tionella särdrag ' och egenheter hos de till förbundet anslutna staterna: Endast tre resolutioner behandla un- dei-visningsf rågor.
Den f örsta gäller ut- bytet av.
.
~är~rekra ' fter-de olika länderna emellan.
Kongressen ansåg det vara av internationell !betydelse att åtgärder vid- togos, som underlattade ett sådapt ut- byte, och att därför det vore synnerligen Önskvärt att aven de personer, som för en begränsad tid ha sitt undervisnings- arbete förlagt till utlandet, få rätt till pension i det egna landet.
Onskvart vo- re aven att i alla skolor klargjordes för eleverna en kedborgares rättigheter och skyrdigheter samt att lagkunskap inginge som ämne i elementar- o.ch fortsattnings- skolornas högre klasser.
At " Education Standing committee " uppdrogs att.
till- sätta en särskild filmkommitté, som skulle f å till iippgift att arbeta för bättre f ilmer, f ör filmens användande i skolans t janst.
samt för kvinnliga filmcensorer.
De resolutionsförslag, som gällde bar- navård, .hänskötos på förslag av Förenta Staterna till en särski1.d kommitté, vars ordfiörande (convenor) skulle bliva Lady Aberdeen och i vilken skulle sitta re- presentanter föli länder, vilka särskilt in- tresserade sig för barnavård.
Dock ut- talade sig kongressen för en kraftig och energisk samverkan mellan alla länders kvinnbr ' för att främja .barnavåthen och i al ' synnerhet för att söka rädda barnen.
i de av, hungersnöd ' harjade delarna av Europa.
Angiiende.
utom äktenskapet.
.
födda barn beslöt I.
C. W. verka för att.
.
dessa barn.
' skulle f3 ratt till fadern ' s namn och skulle tillförsäkras ett ' lamp- ligt underhåll.
Ävenledes borde faderns.
identitet fastsliis.
~iskussionen om nationalitetslagarna ' ledde till ' viktiga principuttalanden.
Kon- gressen ansåg det i hög grad nodvändigt.
att en internationell överenskommelse t ' räifades ' rörande dessa lagar, så att de.
.
ej skulle väsentligen skilja sig fran var- andra i olika länder.
.Den uppmanade.
därför national förbunden att i sina re- spektive länder arbeta för att kvinna, som gifter sig med en utlänning, må ha rattatt behålla sin egen pationalitet .samt.
.
att kvinna må givas saii~nla ratt som .man vi &amp; val av nationalitet.
A t, I.
C.
W: s " Cornrnittee on L a i d ' ippdrogs att stu- dera nationalitetsfrågan samt att utarbe- ta et: förslag till internationell överens- kommelse .angåelide gift kvinnas natio- nalitet.
Ett dylikt förslag skulle seder- mera av I.
C. W. överlämnas till såväl varje lands regering som till Nationernas f örbuncl.
Betraf fande folkhälsan gjordes flera uttalanden som betonade önskvärdheten av att under Nationernas förbund en av man och kvinnor sammansatt internatio- nell hälsovårdsbyrå inrättades; såvida man kunde få genomfört att sexuella sjukdomar av densamma behandlades en- ligt principen.
om .moralisk likställighet ' man och ' kvinna emellan.
Även fram- hölls vikten av ett b,ättre samarbete mel- lan länderna i hälsovårdsfrågor.
I sam-. '
146 HERTHA manhang härmed diskuterades de svårig- om moral och moralisk likställighet.
Det heter, som ofta möta emigranten vid beslöts att nationalforbunden skulle ar- f samkohsten till det f; immande landet, beta för reglementeringens upphava~de i .darigenom att ingen läkareundersökning resp. länder och med all makt fortsatta företagits vid avresan, och beslöt I.
C. kampen mot den vita slavhandeln.
Det W. arbeta för att ett enhetligt undersök- uppdrogs åt " the Committees on Public ningssystem antoges i varje land, så att Health and on Equal Moral Standard " .emigranter vid avresan från hemlandet att gemensamt undersöka vilka åtgärder.
.
f inge genomgå samma läkareundersök- som borde vidtagas för att förhindra ning som vid landstigningen i det fram- spridandet av veneriska sjukdomar samt mande landet.
att uppmana kvinnor i alla länder att motarbeta.
reglementeringens återinfö- I nasta huvudgrupp äro sammanslagna rande.
Inseende den fara som hotar den flera till innehållet ganska olika resolu- tioner.
Den första.
av dessa behandlar personliga friheten därigenom att mora- frågan om lokalt veto.
Med kännedom liskt mindervärdiga och sexuellt obehar- om det välgörande inflytande som rät- skade- personer tillåtas röra sig fritt i !en till lokalt veto haft i Förenta staterna samhället, ansåg I.
C. W. att i alla lan- och Kanada f.öror.dade I.
C. W. inf,ö- der dylika personer borde insattas på randet därav i varje land, dar sprithal- vardanstalter eller på annat satt bevakas.
tiga .drycker försäljas.
.
Därnäst kommo Till denna, grupp hör aven I.
C.
W: s be- två ~esolutioner rötande.
.den s. k. mo- slut att verka f6r en minskning av lyx- derlönen.
I.
C. W. uttalade sig far- att varuproduktionen genom att söka motar- behövande mödrar, !om ha sina barn bo- beta förbrukningen av lyxvaror samt ett ende hos sig, # borde tillförsäkras en viss beslut att arbeta mot - den överdrift i klä- minimiinkomst i föiihållande till antalet dedräkt och dans, som nu gör .sig gal- barn.
' Om hushållets inkomster ej upp- lande.
Slutligen bestämde sig kongressen för ginge till detta minimum, borde stat eller komm~m eller .bägge tillsammans betala att uppmana den Internationella postuni- skillnaden.
Därj ämte beslöts att f rågan onen, som skulle sammanträda i Madrid om rnoderlöxi.skulle studeras inom de na- hösten 1920, att ej höja postportot.
Kongressen tackade därefter Förenta tionella föreningarna.
Vidare uppmana- staternas, Englands och Jugo-Slovakiens des nationalför~bunden tillse att.
även kvinnliga kon&amp;tt&amp;ade tillsattes, isyn- nationalf örbund f ör den vanliga inb ju- nerhet i kommitteer som behandlade val- dan till S-årsmöte 1925, som framförts f ärdsf rsgor; aven f örordades kvinnliga av deras resp. ordförande.
Det .beslöts domare vid ~ingdomsdomstolar.
Hustruns emellertid att uppskjuta bestammandet ekonomiska stallning ansåg I.
C. W. bö- av platsen för nasta kongress till det möte av I.
C.
W: s internationella funk-.
ra .tryggas, loch kunqe detta lämpligast tionärer (Executive), vartill inbjudan.
ske genom att hustrun tillerkändes.
rätt antagits från Holland.
till en viss del av mannens inkomst.
.
.resolutioner.
berörde frågor E n grupp '. '
.
H E R T H A Till I: C.
W: s styrelse för 5-årsperio2 den ~gzo-1925 utsågos: ordf. M: me Chaponniere-Chaix (Schweiz); heders-.
.ordförande Lady Aberdeen (Stoi-brit.)
; I: sra vice ordf. M:rs Ogilvie Gordon, D.
Sc., Ph.
D., F. L.
S., J.
P.
(Stor-.
br-it.)
; 2: dre vice ordf. M: me Avril de Sainte-Croix (Frankrikge); 3: - d j,e vice ordf. f roken ' Hennie Fo-chhammer (Danmark); 4: de vice ordf. Dr. phil.
Alice Salomon (Tyskland); 5: te yice IhIrs.
Henry Dobson (Tasmanien); 6:te, I47.
vice ordf. M: rs Philip North Moore (U.
S.
A.)
;, korr.
sekreterare fru Anna ~ a c - ker (Norge); vice korr.
sekreterare M: me lsodoo Sekulitch s jugo-Slovaki- en); protokollför?
sekreterare ' Miss.
Elsie Ziminerri (Storbrit.
), Miss L .. vari Eeg- hen (H6llancl); skattmäst~re Mrs.
W. E. Sanf ord (Kanada); +e skattmästare .,M: Ile Hilene D. Antonopoulo (Grek- land). '
' Ingegerd Palme.
.
Fredrika Bremer levandegjord. ' '
Fredrika Bremers brev.
Samlade rika Bremers i enskild ägo bevarade brev .och htgivna av Uara Johanson och .Ellen Kleman.
IV.
1857-1865.
P.
A.
.Norstedt &amp; J Söners förlag Medan planen på en skulpturbild av Fredrika Bremer sedan flera å r f5tt an-.
stå,.har en ståtlig, minnesvård ö ~ e henne r rests i den samling av F r e d r i k a B r e-.
m e, r s .b r e v, som av Klara Johanson .och Ellen Klema11 utgivits på Norstedt &amp; Söners förlag.
Det nu utkomna fjär- de och avslutande bandet, som omfattar .åren 1857-1865, bringar upp totalsiff- ran av brev till 1,485, det vill säga in- emot 1; 5oo, halvtannat tusental.
Spa- - ningarna efter brev ha sträckt sig över - de vidsträcktaste områden.
Till samlin-.
gen har.
Harvard Collleges bi:bliotek i Förenta Staterrias Cambridge bidragit lika visst som British Museum i Lon-.
don.
Med en energi, som ' icke låtit sig: avskräckas, endast sporras av svårighe-.
- tema, ha utgivarna efterforskat Fred- ' " * ' - till utländska vänner.
Där det följda spåret icke gett något resultat, har det.
berott på att brev, som kanske ftinnits, gått förlorade.
Däremot tyckes det ' all- tid ha lyckats, att aven över världshavet trots &amp; t tidsavstånd av mer än ett halv-.
sekel kornma fram till ratta vedersböran- de.
utgivarna ha uppsökt och trätt i kor- respondens med de attlingar av Fredrika Bremers vänner, som ägt eller kunde tän- kas äga bevarade .brev från henne.
Här har en .dotterson till de amerikanska vännerna.
Marcus och Rebecka Spring f rån Kalif,oirnien sant avskrift av bre- ven till hans inorförddrar.
Där har en ryttmästare i tyska generalstaben.
sänt Fredrika Bremers brev till $n tyske van f&amp;n Londonvistelsen ministern Bunsen, vilka brev måst efterlpas av utgivarna både i England - och.
Tyskland, då famil- jen Bunsen förgrenat sig på båda lan- derna.
En ännu levahde korrespondent.
.
14s HERTHA till Fredrika Breiner, Margaret Howitt, rer av alla slag, tryckta och otryckta, per- vilken som ung flicka vistades en vinter sonliga meddelanden från .kulturens yp -- (1863-1864) hos Ffedrika Bremer i persta, i skilda länder och världsdelar och.
Stockholm, nu en 4tti.oårig gammal dam, från så anspråkslösa håll som en emigre- rubbades genom världskriget f rån sin rad f. d. uppasserska till Fredrika Bre -- mångåriga boningsort, i Innsbruck, och mer, vars " Små hågkomster " trycktes.
vistas nu i England, skild från sitt tyska i den svenstk-amerikan9ka tidskriften.
hem.
Hon har visserligen på grund har- Ungdomsvännen 1915 och citeras i av icke kunnat stalla &amp; rika samling f jarde brevvolymens " aniniirkningar " ' till f.örfogande, men hennes äimu liv- - det ar i sanning ett vidsträckt om -- liga erinringar.
av Fredrika och hennes &amp; le, som överskådats och begagnats till.
hemmil j ö, meddelade i korrespodensen de i " anmärkningar " nedlagda upplys -- med utgivarna, utgöra ett värde fullt till- ningarna.
Likväl triider hos läsaren er- skott till kommentarerna.
-.
spekien för det omfattande vetande på- Dessa exempel äro belpande både för .den politiska, litterära) allmankulturelIa.
de svårigheter, som i en mängd fall varit historiens falt, som de innebära, i bak- att .övervinna för åtkomsten av ' .breven, grunden för den livliga förnimmelsen av och.
f ör.
det nit ocih den skicklighet, var- detta vetande.
Bredvid denna karakte-s med de faktiskt övervunnits.
riseringskonst förefaller den virtuositet i De efterforskningar, d ä r inga brev återgivandet av yttre drag, som man el- frän Fredrika Breiner varit att uppdaga, jest brukar beundra hos de talangfulla-.
ha i ännu ett par andra fall lämnat en ste skildrare, likna den själlösa " historiy- skörd av högintressanta uj$lysningar.
ska " troheten hos panoptikonbilder med ' Så t. ex., de i A n m a r.
k n i n g a r autentiska kläder.
Har däremot få vi meddelade otryckta dagboksantecknin- glimtar av.
det förflutnas sjal.
Denna garna av Amiel om hans samvaro med förmåga att tvärsigenom mång£ aldiga.
Fredrika Bremer.
Dessa " anmarknin- skal f.örnimma s j alen, vasenheten, ägde gar ", en genom sin anspråkslöshet miss- Fredrika Bremer själv i fö~hållande till visande överskrift över de upplysande, samtida personligheter och tidsriktnin- enaslående rikhaltiga noter, som åtfölja gar, och det ligger något estetiskt, o &amp; alla brevbanden, meddela i själva verk- icke, blott estetiskt, tillfredsställande i att dels en hel serie porträtt av Fredrika Fredrika Bremer nu under förmedling - Bremer själv, hämtade u r hennes sam- av en sådan tolk talar till eftervärlden.
Det sista brevbandet ä r till innehållet tidas memoarer och brev, dels träffsäk- ra, karnf ulla och lysande intelligenta ka- det enhetligaste.
Som fenitiosexåring ar.
rakteristiker av med brevtexten förbund- ju Fredrika Bremer icke blott sig själv.
na personer, publikitiver, situationer - .det ar hon alltid - utan också sirir- sedda och återgivna med Klara Johan- egen.
Nyanserna i hennes satt att för -- sons originella gestaltningskraft.
Kon- yttra sitt rika andliga innehåll.
bero un-.
gressmeddelanden,.
tidskrifts- och tid- der hennes sista livsperiod av situation ningslitteratur, hyllningsskri f ter, memoa- och sinnesstämning men i blott ringare. '
'
HERTHA grad wadressatens person: Hennes in- .tellektuell~ intressen ha upptagit och upp-.
taga alltjämt ett vaxande erfarenhets- stof f. Hennes personliga ut.veckling har allt fastare slutit sig kring den religiösa kärna, som ar hennes vasens medelpunkt.
Hon är i en mii.i.klig grad p % en gång rörlig och fast., I viss mening förefaller ~ r e d i i k a Bre- mer trots de mångfaldiga anknytningar- na åt alla håll ensammare än förut.
Men hon ar stark nog .för denna ensamhet, som.
för henne ' icke är.
enslighet eller tomhet utan en ensamhet i gemenskap med Gud.
Eiilietlig, som Fredrika Bremer var, har man likväl i flera fall svårighet att karakterisera 11erin:e genom.
ett enhetligt omdöme.
Var Iion p5 ålderns dagar ung för ' sina ii-?
Ja.
Var hon tidigt gammal?
Ja, också de t.
Hon såg äldre: ut an hon var.
' Vid sextio år.
hade ' hon utseende av en sjuttioåring.
Redan för- ut och tidigt var hon i en mening gam- mal till sitt inre, i sin uppgörelse med livet.
Men samtidigt fanns hos henne en ~mgdomlighetens spänstighet, en för- nyelseförmaga, som - är f örunderlig.
I ungtionien hade hoil kvalts av stora krav, instängda i trånga villkor.
Soni gammal, ' I49.
lyssnade ho11 fritt till ett bjudande inre in å s t e. Blanc1 breven p å svenska äro i det se- nast utkomna banclet brev till Zacha ' iias Topelik o.ch ' Viktor Rydberg. '
I de många breven på f rammande språk f ilap- peras maii i detta brevlbaiicl av Fredrika Brerners förmiiga att finna liv i det främmande språket.
' Ja, av dessa brev, får nlan i denna del en djupare inblick i.
heeiines inre liv - än av $e svenska.
Langa brev, och ' korta biljetter, storsti- lade översikter och genreartade situa- tionsbilder -.
tillsamnians ge breven .en fasetterad, ' bild av brevskrivarinnan.
I \ / Iari möter hemmanniskans ' sinne f ör irardagslivets detaljer;.
diktarsjalens känslighet för skönhet, ' i ton och färg,.
siarens f jarrblick.
E n hel del av de psykologiska kon- struktioner, som tidigare gjorts upp 0111 ja red rika Bremer, ' ha med ens blivit för- ' åldrade.
Formodandet på måfå ar nu - eller bör .vara - avlyst.
' Den Fred- rika Bremer, som trader oss till mötes i denna brevsamling, är en mäktig pi- sonlighet, icke lämpande sig för att av- bildas i fickf.ormat, niigot som alltför.
ofta skett.
.
HILMA BORELIUS. '
, ' Notiser från bokviirlden. '
Anna Howard Shaw.
Den kvinn- delse med kvinnlig präsrtjänst och röst- liga prästen och människovännen ...
E n rättskongresser.
För jämförelsevis:; få ar hsbild av Marta Tanzm-Götlind.
J.
A..
.
hon-en kand, verklig personlighet.
Kan- Lindblads f.ör1a.g.
ske.
skall mången, i likhet med under- Anna Howard Shaw a r ett namn, som tecknad, med en särskild tillfredsställelse de flesta kanna till och ' sätta i förbin- taga ovannämnda lilla biografi i sin hancl '.
1 50 HERTHA för att stifta bekantskap med m a n n i- s k a n Anna Shaw och avföra ett tam- ligen intetsägande n a m n från sin min- neskunskap.
Det ar en ovanlig och ' intressant livs- historia, som dessa blad, huvudsakligen byggda på Anna Shaws S t o r y o f a P i o n e e r, förtälja oss.
I flere av sina skeden kan .den nästan kallas en hjälte- saga, ty den handlar om modigt utkam- pade strider, om nöd och fiksakelser, som tåligt burits för att nå ett mål, som synt.es vart alla offer, och den person- lighet, som oavlåtligt strävar niot detta mal, blir småningom kar för läsaren.
D5 jag e j läst den förnämsta kallan till 34.arta Tamm-Götlinds bok, kan jag ej yttra mig om vad hon fått ut av den- saanm.a,-men jag kan inte låta # bli att un- dra om den stora biografien ej låter oss veta mer om Anna ' Shaws religiösa liv före och under den tid hon tog det ovan- liga stegel: att utbibda sig till prast.
I den mindre boken få vi .visserligen veta att hon, sedan hon först försökt sig på söm- merskeyrket, triiffade på e.n kvinnlig- prast och " från den stundea gick rakt mot måletJ ', liksom att hon, enligt sina egna ord, " av någon orsak längtade att få predikayy.
Det kan inte förnekas att det skulle vara intressant att kanna dlen dar " orsaken ".
Var den inte först och sist av religiös natur, så kan hennes mo- diga kamp f ör " predikolicens " visserligen ha sitt stora varde, .men religiöst sett in- tresserar den oss inte.
Kanhända var denna outredda längtan " att få predika, att få tala till folk och saga dem saker " - som det kanske ej fullt lyckligt heter i .översättningen av doktor Shaws - ord - den djupast liggande.
orsaken till den unga kvinnans energiska strävan, och det vill synas som on1 hon utan egentlig sak- nad lämnat sin dyrt förvärvade praster- liga ställning för att agna sig åt nykter- hets- och sedlighetsstravandena och först och sist åt kvinnornas röstrattskamp.
Do.ck säges det att hon i sin nya verk- samhet tog med si.g ett religiöst patos och visste att " lagga hela röreken, i vars tjänst hon stod, under evighetens syn- punkt ".
E n varmhjärtad mannisikovan, en .mo- dig och rättrådig personlighet var Anna Shaw anda från sin ungdom, och hon ägde därjämte en så sällsynt egenskap soin en osjälviskhet, stor nog att låta hen- ne, glömsk av egen fördel, arbeta på en medtävlares f rarngång.
Att hon avenle- des var en idealist av renaste vatten, framgår tydligt av två hennes valsprak, som återgivas i boken i fråga.
Det ena.
lyder: " Vart enda framsteg, som världen gjort, ar en dröms utkristallisering till verklighet "; det andra: " Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak, som en.
stor sak kan göra för oss ".
. '
Agda Nonteliue fond.
På Agda- dagen den 20 september, då förbundets nu så .djupt sakna.de ordförande ännu levde, fick Fredrika-Brem.er-Förbundet av riksantikvarien Montelius mottaga den den astorartade gåvan av 25,000 kr.
att förvaltas såsom en särskild fond under benämningen Agda &amp; f o n t e h d f ond.
En- ligt bestammelserna skulle sj älva f onden bibehållas intakt och avkastningen utgå till riksantikvarien Montelius eller fru Agda h$ontelius, så länge någondera av d.em levde.
Därefter skall minst 10 % av avkastningen årligen laggas till kapi- talet.
Aterstoden av rantan användes på det sätt förbundets styrelse bestämmer.
Agda Montelius ' fond skall bliva ett varaktigt minne av den kärleksfulla orn- tanke, varmed f örbundets ordf örande och h,ennes make städse omfattat förbundets verksamhet, och i framtiden giva ett var- defullt stöd.
.
å Evangeliska ~osferlands-stiftelsens Forlags exp., Sthlm 3 Julgåvan 3920.
Rikt illustrerad jultidiing för hem- met.
Fj ' ortoride arg.
Red.
av K.
J. Alzl-.
be.rg.
Två gratisbilagor.
Julgåvans pris ä r kr.
2: 75.
Vid rek- visition av mirist 3 ex. Iamnas 15 % ra- batt, 10 ex. 20 %, 50 ex. 25 %, 100 ex. ' 30 I / o på bruttopriset. '
'.
Juloffan.
De Ungas Tidnings julnummer.
Tjugoförsta arg.
Julottans pris ä r 75 öre.
Vid rekvi- sition av minst 2 ex. lamnas 15 % ra- batt; 10 ex. 20. %, minst 50 ex. 25 %, minst, 100 ex. 30 % .pi bruttopriset.
Julkärven ' 3920.
Illustrerad jultidning för barn, tjugo-.
femte arg.
; prydes av en vacker om- slagsteckning av Brita Ellström.
Julkärvens pris är 50 öre.
Vid rekvi-.
sition av minst .2 ex. lämnas 15 % ra- batt, i o ex. 20 % ?.so ex. 25 %, 100 ex. 30 76, på bruttopriset. '
v a r d e ljus!
I~issioi~skalencler för 1921.
29: de arg.
Rikt illustrerad.
Redigerad av inissioncdii-ektorn pastor J..
Lindgren.
Halt.
3 kr., kart.
3: 75.
' Korsblomman.
Kristlig kalender för 1921, utkommer med sin femtiosjatte.
årgång.
Reclige- rad av kyrkoherde E f r.
Rang med bi- drag av .flera författare och inre mis- sionsarljetare.
Haft.
3: 50,. kart.
4: 25, klotb.
5: 50.
1921.
Folkkalender för Sextiof järde a r g Rikt illustr.
: Redigerad av pastor Frzflz.
Björk,,, .Kart.
3: 75, klotb.
5 kr.
~ i b l i ' s k ordbok.
.
c .. ' (Nya Testamentet enligt 1917 års översättning), utarbetad.
av teol. d: r, Oscar Bensow.
Arbetet utgives i fyra häften till ett pris av 2 kr.
häftet och, a r beräknat att före årets slut före-.
ligga avslutat.
~ e s u liristi- &amp; ers feprao sferliga Forbön.
AV hiskop H.
D. iiloz~le.
Bemyndi- ' gad Översättning av Annie Anderberg.
Haft.
3,: 75, klotb.
3: 50.
~ n s a m e d Gud.
Av Skovgaard-Petersen.
Haft.
50 öre.
. '
Helgsmål.
En samling dikter av A-der.
q kr., kart.
5 kr., klotb.
6: 50.
Häft.
Grannarna m i f i e m o t och andra beraffelser.
Av A-der.
klotb.
8: 50..
.
.
Haft.
' 4: 75, kart.
6: 50, På Ligården.
.Skildring ur norska folklivet av Ma~gareiilze.
Övers.
av Mathilda Lang- jet.
Andra uppl.
Pris haft.
kr.
3: 50,. kart.
4: 50, Itlotb.
5: 50., Den s k ö n a s f e rosen.
Berattelse av Hillis Grane.
Andra uppl.
Haft.
5 kr., kart.
6: 50, klotb.
.
.
8: 25 ..:.
.
.
.
.
~; o " rnkar.
.
~ i k t e r av: K.
J. Ekman. '
Häft.
.. 2: 50.
-.
S T A N D I G U T S T A L L N I N G A V:.
B R O D E R I E R :O KONSTVAVNADER: MA TERIAL OCH PAB ORJADE ARBETEN.
'.
RAD VID INREDNING AV VANINGAR.
. '
A / BNORDISKA @ K O M P A N I E T THYRA ' G R A F S T R ~ M STOCKHOlM ' CHEVIOTS-KJOLAR, - - -, KILADIES.- KJOLAR -.
SIDENKJOLAR CHEVIQTS-KLADNHMGAR Billigast direkt d världens.
förniimsta Isderpre- servetiv, ger skodonen absoluf.
veff&amp;i&amp;fa och minst dubbelf ' varaktiga. '
Sfockholms K j o l f a b r i k.
MALMSKILLNADSG.
R.
T.
12146 - - - 9, 2 TR. A.
T.
424 A.
- B. Collan - Blje - Fabriken T. OLSEN, Stockholm annonspriser: netto.
Ruta om bttondels sida: 65x50 mm.
.
.
.
.
Kr.
.
.
, ..., l g&amp;ng 5 gbnger.
10, Ruta om fltirdedels sida: Hel sida: Ruta om halv sida: 65X 101 eller 131 X50 131 X101 el.
65x204 131x204 mm.
mm.
mm.
1 g h g.
i.
Kr.
11:- 1 gbng Kr.
20~60 l gbng 5 gbnger 27: 80 5 ghnger;, 49: 50 5 gbnger, 95:, 96: 25 10,, 185: 60 10, 9:75 10, 61 25.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.Kr.
38: 50.
.
.
, 174: 60.
.
.
, 3 %:85 Praktisk tidning för hemmet utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Redaktör: Fanny Ekenstierna.
Utkommer under 1920 med 20 åttasidiga mr.
Prenumerationspris: helt år kr.
2; 50,.
halvar kr.
1:40. kvartal kr.
0:80.
Prenumeration sker .ä posten.
.
Innehåller berättelser, poem, levnadsteckningar, religiösa, etiska och sociala upp- satser, artikklar i diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk avdelning.
Inbundna argångar för 1917 kr; ' 2: - och för 1918 kr.
250 per exemplar.
.
.
.
.
nik0k&amp;g6- 0th ~olrka~~arater.
Psabbe~abkiner (11.t8rre mch m+dre).
.
dhalmaektnai.
B&amp;mane~iIn~e ' .. ajma~atsr, TsrkollcPr 0th Bar- kvarnar.
nn, m..
.
.
.
Spcdaipriskurant pil begiian. '
- Suildlgt vUmrterat lagar ..
I - - ' F,=.
+ - - - I 11 4 l " i ' i 1 i 1 _____ ____.
_,.
.-.
.
.
.
- -- - = - _.
_ .- r?
,, i-r&lt;&gt; 7 - -.
.
!-:-; r \ /, '.
--., d w, L ' b L \ &amp; -.
I: --.
' .. f.
u ..
!, &lt;,d ._.
.
- .. _.=-.
: $. \ r - - - -- - E .-s=- If-?
., i+ ?,, &amp; t F C ?&amp;&gt;.
ic5;;:: 5 CS.dQ.&amp;@ &amp; I i 5 -; -.
----- -- -- -.
_ - _ -- ~llxwkll &amp; ps f; sF:.f " +, - J f &amp; b (jr&amp; &amp; .a i r;, l s&gt;@&amp;:j.;: t; 5.
- c; .&amp;id:$ * --- j&lt;.;;.
f ?y:.!
; -;;: q Z % *.
före krls %iden.
ma e p ~ v e ï t a !-.
: &amp; i:.+ &amp; $$ -.
.
- ___.
_..
_.
__ _ .. __ --. --- _ - m r: --- .. ---- -- %.
C~R- &amp; - - -.
, _ .___.i__ .. - _
