# ID: svediakorp-per2804
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,216
# sentences: 1,302
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Innehavare Jur. Kand. EVA ANDEN &gt;. '
Rikstel.
75 76. --- 4 19 t ~ n i 0 in, f SV.
A ~ v .T.
am$ STAEL.
v m HOLSTEIN L !APILA ' VA ' J ' TUGATAN 94, P fr., vki linmktbergJluw AJ, JOHH.
.
k Jur. Kand.MATHlLDA, V, LOFI; REN - Kungl.
Hwlevuanibr.
.
A l l n.
Tel. - 183 36 och bäst renommerade s ~ a l a # d f i Sverges äldsta, storsta - FREDSGATAN 3: -: 8TlKicWui k t Siden- och ' illieklan- ningstmer.
IMdTmlCn P7.Us Ranco.
m - Telefon 539.
Malmö MANUFAKTUR.
.
. '
.
.
.
-.
.
.
.
, I.
.
,. '.
I l, '.
.
.
.
.
.
.
-.
.
,.,.
.. - I.
,. "
.
.
.
.
.
I,.
' - ' I. '
' _ '.
.
_.
.- Internatione !la rösfrattsalli.zhs~s.
.
' &amp; de ':: ~ 6 n g f &amp;.
,.
,.
I ' D- I.
.
.
.
.
.
:, .i 8.
. '
.
.., et stbia bebådahes mö ' tet mellan de ho &amp; ~ $ r l d s b &amp; ~ a r s k a ~ s ~ a levde n k ~ n icke olika nationernas kvinna; har ' agt &amp; nom d e ' årens överhettade -.
' ektas.
qch.
.
.
rym.
FG; ' första gång &amp; efter de som ' det perh&amp;r&amp;i sjähoffAngslust.
.
.
.
.
.
.
tyckt &amp; ändlöst långa krigsåren samlades h t l i p &amp; slöts vad man k&amp;&amp;e " f te$. '.
i Gen6ve den 6-12 juni hternationella Qch k &amp; efter gick budet &lt;t att n ~ ' ~ k d 1 e kvinno~ö,strättsallians&amp;s delegerade till k v i &amp;.
o.
A mötas igen;.
f &amp; pridda överläggningar och beslut. '
kösträttsaliians &amp; skille mörisiia sina, le- Vilka år l&amp;, inte emellan deina ' on- der, o &amp; d e skulle åter stå:.
ansikte.
mot gress 8ch den sist föregående, i Budapest ansikte ..!
.
' med vai-kdra, söm p d e r. '
s e i I913! '
HU; sorglöst glatt kom man inte ' lank?
å r blivit skiida åt ' än dm de.
- då ' tillsammks, h u r enkelt självfallit var b 4 på ~ olika &amp; ldsklot:.
.
.
.
. '
.
.
det ej att kvinnorna från alla varldens.
ed.
nåeot av en åskfylid atmoif &amp; kanter möttes fijr att ä n n i närmare och oroande tryck lurade, detta sakförhållan- innerligare enas i internationell s a d ö - de bakom den under ' ordinarie fi0-e.r.
.
.
righetskansla och internatio~llt samar- sammankallade kongressen.
.
bete.
I den underbara glansen o &amp; skön- Geneve låg i festskrud, sådan den själv heten av ~onau; tadeks glada Gv var det .och en god försyn består den.
.
E n strå- också som smälte niotsatsei: och svårig- l a d e junidags blåa himmel, fördjupad heter bort, och framtiden bredde sig som till int+vaste.
azur i sjöns.
&amp; glande en l jus väg, där.
mänskorna i god önskan yta, ~ a v o ~ e r b e r g kedjor i d+are ~s att förstå varandra slöto syskopke-dja .i blå ton med violetta strak i $ng &amp; qkring, samfälld strävan for vad gott var.
o &amp; bakom deni.
: odi över, en drökis+ i Knappast mera än ett år efter och ban- ett hastigt förbiilande ögonbliik - icke den voro slitna; fjärmade från varan- att hålla .fast och knappast.
att tro på se- Mont Blancs vita ismas- dra, - ordet vill knappast fram - i.
kunlden efter f i e n d s k a p .,skilda åt voro de '; sprn siy i.
gnistrande m i t .Skyn.
.
nyss.
mötts.
~ada.n presenterade ?ig kongrestdad &amp;.
A i gick .eftera år.
i b16dyrs,el och förgö- vid aqk~msten f ör våra blickar,.
, och lika rande strid, och ' ' klyftan vidgades mer, und,e$art skönt smyqkade .d&amp;.
sig i sol och mer.
Ty kvinnorna, kanske ~ ä t t a r e? &amp; ..; kiftinde.
f i i .... - g dag ... f.
ör., ..
dag ' inde;.
.-.
.
.- .. .. s&amp;t.d &amp; stora flertalet av kvinno &amp; ' a, kän- bela kongressveckan.
- ".
v.
,,.
.
'.
.... de sig frunför allt som s i t t lands kvin- I kongresslokalen, det stora M a i s o n l- !J-l ' ', &amp; b.,,, - ',, ' '.
q, -.
!
d
106.
- z .. ..,.
.
HERTHA.
förpliktande.
idé gick C o m m u n a l e d e ~ l a i n ~ a l a i.
s ternationalismens, va; i det ett iörligt liv.
H-är samlades nu dock av med segern.
Den mörka punkten representanterna f ör de olika läderna, var Belgiens frånvaro - men om det alla de till alliansen anslutna, på ett un- namne; Hertha i annat sammanhang.
I ordförandestolen satt mrs Chapman dantag nar - det var Belgien som sak-.
nades -, och utöver dessa tjugofem län- Catt som förr, kanske åldrad, säkert der ett tiotal till, vilkas företrädare bil- mindre intensivt med an hon, intensite- dade ett nytt och särdeles intressant in- tens personifierade idé som jag förr ve- slag, då det va?
dels unga, nyuppståndna lat beteckna henne, vant oss vid att kän- riken.
som exempelvis Krim, Lettland, na henne.
Också hade hon kommit till Litauen, Polen och Ukraina, .dels Oo- Geneve med !det - fasta beslutet att nu terns länder, Indien och Japan, som har lämna ifrån sig ordförandeklubban, som för första gången togo plats på Interna- så auktoritativt och säkert i aderton år tionella kvinnoallianseng kongress.
skötts av henens vana .hand.
Men det Den svenska delegationen var fullta- man en gång givit sin sjal släpper en inte ligt företriidd, med sina tolv medlemmar: så lätt, och,lika så visst som det var en fru ~ u r l i Hertzman-Ericson, fröknarna enhetligt stark önskan inom hela kon- Signe Jacobsson, Ellen Kleman, fru gressen att få behålla alliansens så gott Gerda Lindtblom, jur. kand. Elisabeth som oersättliga president, lika visst var Nilsson, dr. GuIli Peteni, ävenledes det att mrs Catt, kanske rent mot sin svenska regeringens officiella represen- egen vilja, revs med av det hjärteintresse Fant, fru Rut Randall-Edström, dr som rösträttens sak a r för henne och Hanna Rydh, fröken Ester Röhl, d r inom kort låg i, om jag så får uttrycka Naima Sahlbom, jur. kand.
Anna Wick- mig, med den betvingande vilja och se1l.och fru Ester Akesson-Beskow, samt kraft vi kanna sen förr och vilken så ytterligare tre suppleanter: fröknarna omedelbart elektriserande alltid återver- Vera Fridner, Greta Hjorth soch Ester kat på våra stora rösträttskongresser.
Nilsson.
Hon gav också efter för mängden av Och så bänkades har i samma rum påtryckningar, och kongressen fick hen- fransyskor och tysl !or, engelskor och nes löfte att stå kvar som alliansens hinduiskor, österrikiskor och serbiskor, främsta ledare till nästa sammankomst rumaniskor och bulgariskor, ungerskor om två år, i Paris - fransyskorna ha och tjeckoslovakiskor och ännu många framfört inbjudan dit, f ö r u t s a t t att andra i brokig blandning, och de många de .då ännu inte erhållit sin rösträtt.
Man ländern &amp; flaggor, bland dem de helt nya,.
undrar inte på om de hoppas att det inte lyste sida vid sida i bänkradernas långa ska bli något av med deras kongess!
led.
Men vad ' som än må ha känts, in- Och om så händer, är det Rumänien nerst och individuellt på Sina håll, det som rycker fram med en inbjudning till första mötet av de så länge skilda, liksom Bukarest.
i övrigt hela kongressen, fick ingen färg I övrigt undergick styrelsen en del av den stamning, som legat bakom.
In- f örändringar.
Alliansens gamla varde- ' '.
- H ' E R ' T H ' A rade skattmästare pirs S tanton Coit, lik- som mrs Garrett Fawcett, alliansens mångåriga I: sta vice ordförande, hade anmält sitt beslut att avgå, och .dartill var intet att göra, de hade länge nogsatt till sina krafter i röstrattssakens tjänst.
Men aven Annie.
Furuhjelm och.vår egen medlem i styrelsen, Signe Bergman, vor0 obevekliga i sitt beslut att gå, lik- som Frau Marie Stritt, Tyskland.
Bland de nyinvalda blev dock Sverge fortfaran- de representerat genom fru Wicksell, Ita-.
lien, nyinträdande, genom dr Ancona, Schweiz likaså genom.
&amp; ' I: m,e Girardet- Vielle, vi sk land genom Erau Adkle Schredber-Krieger, vid sidan av Frau Lindemann, som alltjamt kvarstår .i sty- relsen.
Kongressens stora f örhandlings f råga denna gång var alliansens vara eller icke vara.
Tidshanclelsernas stormflod hade ju, mer och mindre oväntat och hastigt, kastat rösträttens gåva kvinnorna i han- derna.
I tjuguen länder, stora och små, gamla riken och nyskapade republiker, hade kvinnorna sedan Budapestkongres- sen kommit fram till erkänd medborgarv stallning.
Skulle alliansen nu fortbestå med alla dessa fria länder inom sin kon- tingent?
Diskussionen var lång och ingående, .beslutet blev alliansens fortbestånd men med vidgat program och ett särskiljande av arbetet för de röstrattsägande länder- na och de ännu icke fria.
Ett program antogs, vari linjer - drogos upp för.
de all- manila likställighets fordringar - och rat- tigheter för vilka alliansen.
skall arbeta vid sidan av röstrattskravet för: de icke röstrattsagan~de.
Ett mycket om,debatte- rat beslut var resolutionen om en art.
- - IO?
samarbete med Nationernas förbund, .på så satt att detta skulle ombedjas samman- kalla kvinnokonferenser,.
samtidiga ' med och på samme plats som förhndets och ' bekostade av detta; vilka skulle bestå av medlemmar av de astora internati,onella k~innosammans1utnin~a.r som ha kvinno- rösträtten, kvinnorättsstravanden i all-.
.
ma.nhet,.
' f örbuds frågan, vita slavh3n- delns avskaffande m. m. d. på sina pro- gram-.
.
Med dessa.
beslut har alliansen slagit.
in på en.
ny vag, ' ett ' upptagande av ar- betsuppgifter som tidigare skötts ' av de speciella kvinnosaksorganisationern.a i de respektive länderna.
I själva verket dubblerar den aven häiigen ' orn Interia- tional Council of Women ' s program.
Det speciellt nya draget i kongressens .yttre fysionomi var Orientens kvinnor.
- I sina fantasifulla, rika dräkter skredo de drottninglikt och # dock på sitt egna: sätt mjqkt glidande mellan grupperna av modernt kladIda kvinnor, sagolika uppen- barelser liksom kringsvepta av sitt fjär: ran hemlarids h.emlighetsfullhet.
Bland dem Sarojini Naidu, ldiktarinnan och den inspirerade talarinnan, välbekant för.
oss svenskor från sitt besök i Sverge ' denna vinter.
Dar var också den unga NIithibai Tata, som studerar juridik i England, hennes mor, Herabai Tata, vars mörka ansikte tecknar Sig i stränga.
linjer under " saarins " mjuka flik, Dha-.
ramsi Ached.
med sin djärva örnprofil, Hansa Mehta, blomlikt ljuv i sin mån- skensskimrande dräkt.
Ater en annan typ an hinduiskorna står japanskan, mrs Gauntlet; - gift med .en ' engels.mzin ' -, dar i sin kimono, med intelligenslysande ögon och det käckt burna glada gossan-, ' ' ' ' ' '
$k$et, .&amp;i bredvid k n n e - Michi Kawai, ckså så.
.hon- ' i den traditionella, jap-ska Idriiktei-i: samtliga trädde de alla på det: stora.
' kvällsmötet, .då Ö s.
t: e r n, s .k; v i.n n o:r 6 r e l s e btgjprde det sen- - sa$ionella programmet, up^: som &amp; tydan- .de .barare av- sina hemlands egenartade .kultur.
och havdade med lugn värdighet .. sin plats iblapd västerlandets kvinnor.
- EII ziy de.
&amp; dra .stota kvällsmötenas attraktioner var nar sju kvinnliga garla- - ments- och riksdagsledamöter från olika .lander talade om sina.erfarenheter i det: politiska: livet.
Dar var: tyskan Thekb Kgupmann, österrikiskan Adelheid Popp, .Finlands ch Danmarks: ' Annie Furu: - hjelm och Elna Munch, .Helen Ring R &amp; binson: f rån Amerikas väster, Colorado, och till sist lady Astor, det engelska par-, - 1aentets enda kvinnliga .ledamot, som mottogs med intensiva handklappningar.
Kongressens fyllda arbetsvecka gav dock rum även f ö r sällskaplig sar&amp;aro och festligheter, av vilka har måste sar- .skilt namnas staden Geneves garden- .party i P a l a i,s .E.y n a r d, dar ordfö- randen i stadsfullmäktige officiellt utta- lade sin glädje över att se den kvinnliga röst.rättsalli~sen samlad till kongress i Geneve.
vågar man hoppas att hans hälsningsord, " mina damer och herrar, medborgare och medborgar.
i n n o r ", bå- .da något reellt gott f ör schweiziskorna, att de $0 en växel på politiskt medbor- garskap, som av fiirbundsparlamentet och de enskilda kantonerna snart inlö- ses?
- .-C .. --- pphävandet av.
tjanstehjonsstadgan, som följde med revolutionen, var i så måtto berättigad som stadgan var IOO %r gammal och ingalunda motsvarade nu- tida fordringar.
Men den var dock ett band som, isynnerhet " för lantbrukarna, ' var av den vitalaste betydelse.
Följden av upphavandet blev .också ödesdiger,.
isynnerhet som tiden var orolig &amp; h mas-.
sor av tjänstefolk lämnade tjiinsten ófta nog blott av äventyrslust och för att öka ' antalet av ' " löst folk ", vilket gjoide för- hållandet inom la.ndet-svårare än någon-.
.
sin ...
.
Sedan dess har flitigt ' arbetats pil nya fbrmer - f ör f örhållindet mellan husbona- - och: tj ' anstf olk: Husmöd ?arna ' bilda .sani- U ' - ELLEN KLEMAN.
.manslutningar, men därvid klagas myc- ket över att .de ej göra det så fulltaligt och med så mycket intresse som saken fordrar.
Dock må man därvid besinna att det stora flertalet för tillfället hjal- pp- sig utan jungfru akaktande bättre tider, och då ha de så fullt upp att göra i si.tt hus att de ' ofta ej hinna ta reda p2 vad som sker i yttervärlden.
Tjänstefolket representeras av två för- eningar, Riksföreningen .och Centralföre- ningen.
En del stader ha antagit dessa föreningars förslag, och de äga på dessa orter alltså laga giltighet.
De viktigaste f rågor ' som: av föreningarna.
qbearbetats äro de tre om arbetstid, fritid och lön.
I den sista ha: båda enats om.
en lön på 35 '
HERTH,Ä;; 109.
- - 130 kr.
i månaden alltefter duglighet, betänker hur okunnigt eller ovilligt och erfarenhet.
Riksföreningen, som.
tjänst folk kunna utnyttja dessa paragra- står längst åt höger, önskar härvid en f er.
Föreningarna ivra visserligen f ö r i: daglig arbetstid av 12 timmar med i f ackmasig utbildning f ör sina.
skyddslin-.
timmars paus för måltider och extrabe- gar, men det a r en sak som man vid nu- talning f ör övertidsarbete.
Sqm berätti-, varande brist på folk ej får hoppas för gad fritid fordrar den en eftermiddag i ' mycket av.
Alla bli ' anställda även utan veckan, t i å .fria kiällar och varannan kunskaper.
söndagseftermiddag samt om sommaren -.
I praktiken leva vi ju dock ungefär var sjatte, om vintern var åttonde sön- upder de f öreslag-na f örhållandena, och.
dag alldeles fri.
.
farniber.
med.
6,ooo-8,000 kr.
måste- re- sig utan jungfru,- men man hade hop-.
Centralföreningen vill h a g tikmars da.
.
.
daglig arbetstid, 3 timmars måltidspaus pats.
: att det, var blott ett övergångssta-.
- .. och för överarbete 1-2 kr.
' i timmen.
diurn.
Förr eller senaste måste man Som fritid önskas varje kväll till kl ..: dock inse att intet bättre %r att vänta.
%I I, två eftermiddagar i veckan, var- och inrätta sig därefter.
Resultatet blir annan söndag efter kl. 2 och var fjär- för även de .barnkäraste familjer att de.
de vecka en hel söndag., Om.
sommaren: ?jy ha: 283; atti ha; Ty få matmödrar 2. '
...
önskas så m å G vekkois ' ferier ' som ktiina utom ' Sitt h&amp;hl sköta me; än.
.
.
.
.
.
man a r år.
i .tjänsten ...
.
högst.
ett.
till tv5, ' barn.
Äro .fmawa kry ej evapa- vid arbe-; ha de * &amp; - &amp; Föreningarna: ha, utarbetat .. ett gemen-: na hus~ållet.
Da-ige.noo.
k o m a: vi.
till.
det samt: f örslag: (f rån * Central f öreningens ocJesd.igra.
.f&amp;iim att .i .samma g ~ a .so.m- d sida.
sett något modifierat).
som de .fram- den.
; enski.l.de lider .av dessa förhållanden l a d f ö r - Husmoderscentraien-; i Berlin; vilken dock &amp; llsimrnaqs med delegerade bJir sf9t.q.
lidqqde.
jyst.
ny;: då den.
mera för: andra föreningar funnit.
fur.
gott att $n: någonsin Önskar.
f ödelsesif fran .högre, för: att, tacka gjorda f0r.l~ste.r under kri- avslå det.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
...
-.
.
...
.
.
.
:.
.
.
.. get:!
.Men ej blott staten; .den värdefulla: -.
Redan lönerna, .som urståndsätta me ' gernianska rasen.
stå- inför- en stor fara.
delklassen att hålla jungfru, kunde ej gil- las.
Med nutida.
for~lagnads.- och an- dra kostnader skulle en jungfru.
p2 I g- 16 år utan alla: kunskaper kosta minst.
-.
.
.. z; ooo .. ' kr.
om.
året.
.
För barnrika farnil: in ter&amp;ionella k &amp; n o r ~ d i t s K &amp; jer, som behöva extrahjalp under den stianiakongress.
När detta läses .på- myckna f i-itiden, bleve kostnaden ' ärnu går ' I.
C; .W is Stora.
möte smom bäslt i ' Kri- större; då en dylik hjälp går till 6 kr.
om " stiania.
Svenska delegatiofieh bestar av; Sagen rried Iiidan.
och I .40 i timmen utan fril.
Eva Upmark, ordf orande, fru .Ber ' tha Nordenson,, dr Malin Wester-Etau-.
i.
.
.
föfplägning. '
berg, dr, Ingegerd Palme, f r ö k e q.
~ x i a n i - ..
Dessa äro a é f ör - g &amp; - genIensam&amp;ä ne,.
Tfiorstensori och fröken: - Elsbëth jv2iighetern-a.
Därtill komma de n i k g a Skhrman.
: S0.m .gäster vid kon&amp;-esS &amp;.
.
: ornt~var~r,-h.usmo ?.
: s j&amp;.
- inier; då-.
hon iiro ' även ett ' antal.
svens ko^ narirakande. '
', \ l: barn?
,:, ' i # ' ' '; '
rro.
-.
.
.
.
.
.
.
.
H E R T H A Nya Seeland, Schweiz, Sverige, Tys !&lt;- land, Ungarn och Osterrike.
Ordinarie årsmötesförhandlingar ent- bga styrelsemedlemmar med undantag ledigades och nya riktlinjer uppclrogos av Jane A d d m s och Martha Larsen.
för ligans arbete.
I en resolution utta- Närvarande vor0 således: Emi ly Balch, lades en begäran om revision av freds- fördraget i Versailles i en ancia som be- U.
S.
A., Gabriele Duchene, Frankrike, fordrar forsoning och sann f olkf örbröd- Marguérite Gobat, Schweiz, Yella ring och betonades vikten av ett folkför- Hertzka, Österrike, Lida Gustava Hey- bund på d.en~okrat.isk grundval.
Av- niann, Tyskland, C., Ramondt-Hirsch- rustning, folkens sjalvbestämningsrätt, mann, Holland, och H. Swanwick, Eng- fritt handelsutbyte mellan folken och en land.
Av de 21 anslutna länderna hade rätt f ardig f ördelning av livsmedel och ' tolv sina företriidare vid mötet: Austra- indtistriella rivaror fordrades.
iien, Bulgarien, - England, Frankrike, Nästa konferens kommer efter all Holl.anc1, Nordamerikas ' Förenta Stater, sannolikhet att förläggas till Wien.
Internationella.
k.vinn,~ligans for.
red och frihet na8te.
i Geneve den I - 5 j " ägde rum i närvaro av samt-: - -.
Anna Shaw en stora amer.ikanska kvinnoperson- lighet, som gick bort förra somma- ren, Anna Howard Shaw, ' var nog mest kand som den brinnande rösträttsaposteln bch banbryterskan nar det gällde kvin- nors utbildning och kvinnoa~betets re- spekterande.
Men l ' iksom fallet varit med alla de stora föregångskvinnoma, hade hos henne kvinnosaksarbetet organiskt vuxit fram ur hennas starka allmänna social ' a instinkter, som ständigt förde henne i beröring med allehanda missför- hållanden.
En sann och djup demokrati, besjälad av humanitet i vidaste bemar- kelse, var hennes samhallsideal.
. '
En naturlig följd av denna hennes uppfattning va; en starkt upraglad paci- fism.
Men nar Amerika gick med i världskriget var det hon, som av regerin- gen .kallades att l g a och organisera det myckna kvinnoarbete, som var nödvan- ' digt för dess lyckliga utgång, och hon D gjorde det med hela- den energi och entu- siasm varav hon var mäktig.
Detta har för många synts som en motsägelse.
Man har frågat sig, om hon ej var den stora ande man trott på och om också hon greps av den allmänna krigshypnosen.
Det har ur denna synpunkt varit sarde- les intressant att sammanställa några of- fentliga och mig tillgängliga privata ut.
talanden av hepne under ooh efter kriget för att om möjligt finna det motiv, som legat bakom hennes handlingssätt.
Det första ledet i mitt material a r et; brev till en av den svenska röstrattsrö rekens spetsar, daterat i juli 1915, alltsi ungefär ett år efter krigsutbrottet.
Hor berör dar det internationella samarbete och framhåller Röstrattsalliansens upp gift att sammanträda omedelbart efte kriget och återknyta förbindelserna fas tare an någonsin.
Denna tanke återvän der hon till senare, då hon planerar er 1
HERTHA.
Europaresa eftei krigets slut för att be- gagna sitt personliga inflytande i förso- ningens anda.
I mars 1916 uttalar hon i hrev sitt be- kymmer over jobbarintressena, som ville.
draga Amerika med i leken ..
Hon bekla- gar, att hon av en långvarig sjukdom hindrats att så som hon velat motarbeta den militaristiska anda, som börjat gripa omkring sig som allmäna hysteri.
Mot dem, som släppt världsolyckan lös, har hon h å g a ord.
" Kai de någonsin fa förlåtelse Den sj ~ ~ k d o r hon n har omnämnt.
har satt spår i hennes själsliv, i det den lik- som gav henne tic1 att för sig själv klarlägga !ivets ändamål.
Hon skriver härom i slutet av januari 1917 följande rader, vilka tyckas koncentrerat inne- hålla hennes f ilosof i.: " Sedan min svåra sjukdom förra vin- tern, d å jag liksom alla andra tänkte.
att jag ej mera skulle tillfriskna, har jag kommit att kanna, att det bara finns.två ting i livet varda att sträva efter.
' D e t e n a ar, a t t v ' i-rt l i v ' måste be.stämma.s a v n å g o n s t o r b e v e k e l s s e g r u n d e l l e r prin- cip, f ö r v i l k e n v i arbeata, o c h .ile.t a n d r ' a, a t t y å r t hja ' rta maste fyllas av.en s t o r kärlek, " icke b l o t t till ' vår egen f a m i l j u t a n t i l l m.ansklighete.n, i c k e till ett land enbart ' utan t i l l a l l a f o l k o c h alla.
lan- d e r.
* själviskhet ligger bakom detta fruktansvärda krig odh önskan hos ett folk att kuva ' alla andra för sin aras, i ?jJ.
, * Kursiv.
av undertecknad. '
' III skull: Det kan kj få vara gå, att det Det måste bli så, att kämpas förgäves.
.
.
människorna genom detta lära sig,.
att det finns en större kraft i livet än sjal- viskllet och hat och att kärlek och ratt- visa i längden ar det basta för nationer- na, liksom för individerna. ' '
- Blott några månader sedan dessa ord nedskrevos, sände Amerika sin krigsför- klaring ' till Tyskland, och Anna Shaw &amp; illd &amp; i-spetsen för allt kvinnornai me- delbara och omedelbara krigsanbete!
För pressens representanter betygar hon, hur hela .hennes föreställningsvärld dittills emot kriget, men att hon nu, då det koiimit; ikull ' e göra allt hon kunde för att organisera kvinnorna.
Hur kunde hon göra detta?
Vi skola.
låta henne själv ge svaret.
I augusti 1917 besökte hon sommar-.
kurseina.
f ö r lärare ' vid- universitetet i Virginia och höll &amp; t av sina tal " inföi ett ' auditorium.
i v bortåt 3004 personer.
Därvid berättade hon om den stora kvinnokoinmitt6ns arbete o &amp; till- l i k om de europeiska kvirinornis- star- artade Gerksamhet under kriget.
Och ' hennei slutsats Var den, att d &amp; när ' allt kom omkring just rörde sig urn hennes eget gamla arbetifältt: att bygga hem och hålla dem .rena, att tippföda barn och uppfostra ungdomen, a t t skydda.
kvinnor och barn friri exploatering, att hålla moraliska och andliga krafter vid liv, att sörja för de amerikanska soldaterna i ~ u r o och ~ a bistå dem i att hålla ut o. s. v. Så övergick hon till att beröra kvinnor- nas frihetsstravan och visade, hur den ut- d e- gör ett led i den långa kampen.
.för.
in ö k r a t i n, som ' är kulmen av mansk-.
.11g vilja ' (human desire)) i statsstyrelsen,
.
- i vilken för nationer som för individer t y d d e f ö r k v i n n o r n a M.
* Hon det till sist skall vara varken jude eller uppställer där f rågan: Varför ha kvin- grek, varken träl eller fri, varken man norna gjort alla sina stora uppoffringar eller kvinna utan blott mänskligheten.
- för kriget och nedlagt ett så intensivt ar- I själva verket hade hon, liksom mån- bete?
Jo, svaret lyder: " Detta ar kriget ga andra, efter tyskarnas skärpta U-båts- för att göra slut på kriget ".
Och hon krig kommit till den övertygelsen att det fortsätter: " Då mr Wilson yttrade, att ej bleve fred i världen förrän den tyska vi ej begärde någonting av kriget, sade militarismen krossats.
Mot det tyska jag i mitt hjärta: Det må vara, att vi ej folket hyste hon intet.
hat.
Hennes hand- onska något materiellt vederlag för kri- lingssätt omedelbart - efter kriget .visar get, men vi begära av detta krig det stör- hennes stora.
orubbade, idealism.
Freds- sta, som någonsin givits världen.
Vi be- traktaten.
f i b e r hon oerhört hård .och gära F r e d n u och F r e d.
f.
ö s a l l - svår att * genom f öra.
Den stora ljuspunk- t i d.
Om vi ej kan få en sådan fred.
.
ar för h- förslaget om Natisner- genom detta krig, vad ha vi då för hopp ten nas Förbund.
- Visserligen.insåg k &amp; dess att den någonsin skall komma till mänsk- -.
?! '
.
.. ._ ofdlkomlighet,, men, det xar dock det en- ligheten da v,i h+e av.
hopp-, i det k-s, som:-nu _ _.-.-.
.
Amerikas uppgift ser hop strålande kidde i världei; i; det låge; - f~öet.
till.
nå- stoy,: och man tycker .sig höra hennes.
.
hanfodse, röst vibrera av fosterländsk.
got.
bättre:,.
...
- ... -.
.
.
.
- -.
.
.
.
- då hon: säger:.
" Har det någonsin fun-; Det .ar också?
!-; arbetet för.
Amerikas - - -.
.
.
nits ..; ep tid,.
då alla nationers f ~ l k haft anslutning.
.
.
.
till ~ a t i o n e k a s.
Föhund;.
.
blickarna vanda mot - oss så .som nu på $ 0 hon.
~ off rar sin,a- sista krafter.
o$ sitt &amp; und, av vår - osjäi@khet under kriget?
huru öiereransti-ängd-; hörsammmade -.
- T.
Vad- skulle kunna stimulera hon kallelsen.&amp;t f ölja-expr&amp;derrten,.
Taft.
runt.
Förenta.
- Statema för att med, sin dess ?.
folk &amp; t återvända till sina grusade yältalighet söka - formå sina landsmän att hem och återuppbygga sina stader, om -.
g2 den vag hon såg som den.
enda.
möj - samma sak kunde upprepas?
.-?
; a f.
ör.
.f rirntide ?~ mellanfolkliga liv: Vad för hopp; kulle dessa folk ha?
A, män och kvinnor, de.se upp till.oss som till världens hopp.
Och.
var gång jag tiqn, och ut ' trottad som hon var, orkade ser på vår flagga, var gång jag ser dessa hon ej.
övev-inna sjukdomen.
.
utan dog, spp.vi veta, ' 2.
juli 1919..
Men blott ett stjärnor på det blå fältet och dessa rän- par dag&amp;- f öre - sin.
död.
hade hon under der i rött och vitt, säger jag till mig själv:, skenbar förbättring.
slutredigerat six Jag undrar inte på att folken började sista .fiudskap.
till sig fok, sarikilt - 11 hoppas, då .den flaggan visade sig över dess kvinnor; ett rop och, en bön.
att de löpgra~arna och på förskansningarna. "
skulle arbeta .för: Aslutning till ~ a t i o - Och vad Anna Shaw inlade för syin-.
.
.. _.
.
.
.
.
.
.
.
np-nas:Föqbund.
.
- Den lilla s k i f .. ten.
heter: " .What .. .. i.
a.
;.
* Utgiven av The League to enforce Peace, meant .... to yomen ".;.
" S?
a.
d.
.k r i g e t.
,, b.
e 130 West, 42d Stkeet, New York.
- .. .. - 5, t .. -, l EK. '
&amp; e.
:, - -
sekreteraren, att ratifikationen erhållits.
Tro- ligen har emellertid denna order nu tagits till- .baka, då dagspressen förkunnat att full seger vunnits för Förenta Staternas kvinnor.genom Tennessee-ratif ikationen.
bol.ik i Stjarnbaneret, som.
hon så inten- sivt älskade, det hade hon tolkat för # de lyssnande ' skarorna vid Virginiauniver- sitetet: I varje röd rand skulle de se det blod .mannen gjutit för demokratien, i varje vit rand idealets skimrande.
renhet och i var stjärna på dess blå falt hoppet f ör mänsklighetens f ramtid.
Fransk-tysk entente.
Det ledsamma fak- tum, att belgiskorna icke narvoro vid Inter: nationella röstrattskpngressen i Geneve, hade haft sin likaledes ledsamma f örhistoria.
Vad Belgien inte kan glömma eller förlåta .. är de-.
.
MARTA pbrtationerna av kvinnor, ur alla samhallsklas-.
.
.
._.
ser fi-ån deras hem och hemtrakt och de ' grym- ma öden som darur resulterade för dem.
De.
.
.
,.
' I.
, .....
.
b e l ~ s k a kvinnorria ' hade också yrkat .på att -.
fintligen !Segerbudskapet har kommit.
&amp; korna under kongressen: skulle deklarera Med ' staten Teinesees ' godkannande av d &amp; någon ' sorts officiellt ' a ~ s t å n d s t a ~ n d f rån e den kvihx&amp;ga rostfätten h a r den erforderhk tyå- tyska r+litärledqingens åtgkrder, uhder ockui.
.
.
... tredjedelsmajoriteten vunnits i - Nordamerikas pationen.
, *, " '. '
, ~6rentäistater f &amp; +&amp;reksens b i s l ~ ~ att t .poli; iik= ' kukni u i l o ~ &lt; &amp; d Tjrsiioiqa ankågo: tiskt- likställa.
dena itbia +e~ubIiKknO ' alla +Cd- äsk&amp;de bfIiciiiia; f6i- ' k1a ' rihkep ' och ' b&amp;$sko; n2 ..
. --.
borga % ' ".
:.
:. '
... -.
.
.
ufeblev6.
~ ~ a &amp; ~ s k &amp; som r ~ .ställt i, $g:solida-i Striden var het in i det $ !ta ' .&amp;r ' &amp; ii- ri&amp;a.
, m ' ed belgisko&amp;s IbeGran, i ' nf &lt;inhÖF-sig &amp; nh &amp; ' i 7 ?enire&amp;&amp;s ' ' undërhqs, ' dar * d &amp; &amp; - dä; =moiJ trots, ' &amp; t derab @ keniap&lt;aa$$Ili$ Ii @ a \ igörandet skulle ' stil;: funno att de voro ' a&lt;dagi &amp; " ~encjgn: ' &amp; ig&amp;k ' ..,.
....
, schwt$dsk, i: &amp; l&amp;d ' av .. de t+ &amp; i+&amp;ö+de +österna ' man dpck u&amp;deikusi; ii !g o m att niedlin=.
.
.. .k&amp;ipP ivar?
&amp; s &amp; e r + i ~ ~ t.
~ ' i ' n d&amp;:a föisamli$g, f &amp;: l&amp;&amp; &amp; k; i&amp;+ili.
i ~ @ &amp; ~ d: ' yn- '.
.
.
.
.
..... eh &amp; .&amp;iat &amp;: geBfi ' ' &amp; d &amp; j&amp;väl&amp;g&amp;d ' e ma- dersö&amp;ingiir i &amp; ing h&amp;ende: dhna " bedroir; h t s &amp; '; ' att ~ r a u ' Marie " ~tfik, ' ' deii ': dg an62 joritet stadfäst ~ a s h i n ~ t o n k o n ~ r i i s i n ~ B e ' c liga - avreste hasteligen tjugofem av dessa fr&amp;.- existerande tyska kvinnliga rösträttsförenin- hemstatens område.
Mindre komfortabelt gens ordförande, liksom dåvarande ordföran- ställda an vissa andra länders folkrepresen- den och sekreteraren för Tyska kvinnors na- tanter, kunde de namligen icke genom att en- tionaiförbund, dr Gertrud Bäumer och Alice dast uppehålla sig i kor ' rifloren utan.för .plenib.
Salomon, hade tagit sliken om hand och ut- salen i det avgörande $g6nbii &amp; !et: ' förhindra ' - t d i t; sin fasa - ochi soig över de sakförhållan- ett be ' sluts fattande.
Detta ' satt att ned- den som diivid kbmmit i dagen och som av bringa de beslutsmässiga medlemmarnas antal,: .. ' dem h ' itintills varit absolut okända, liksom de under lagstadgad grans är.
nämligen icke gil- varit det för nationen i dess helhet.
Vidare tigt i Tennesse?, endast utomlands- eller; rätta- visste man att .dr Baumer.
den 25 juli 191.9 re sagt.utomstats-visthe godEäqries.
, .- ....
, De .... tjugo- tagit till orda i saken.
i tyska nati&amp;alförsam~, f e karaktärsfasta mannen&lt;somi nu gingo ' ' i: lingen under uttalande av att det.
" fanns ingenA landsf lykf f or el1 ädel saks " skul1,.
' synas emek iirsäkt f ör en dylik behandling ' i v kvinnor ".
lertid .icke ha vunnit general~.r0l&amp;iatorns .i 1 Nu möttes fransyskor och.
tyskor på kon- ' Tennessee godkannande: av s$.
: tillvagagångs- gressen.
Vid ' ctyrelsebordet på .estraden:.
satt: satt.
Denne håller f6re att trots .. denn,a emil .., dag efter dag M:me de Witt-Schlumberger.
sida vid sida med Frau Marie Stritt och sIz$~~ grati ?n ~ v.
~ g ~ t i f t a ~.
l a g f ö r erhål !iti@l-.
tig.ratifik&amp;io; inofn stit &amp; De ' d@kria.
poli- Anna Lindemann.
Och Tysklands öv &amp; de!
tilierna ha- ' dock ' lyck &amp; Uliall ' a: En - soiisi hiiidi: legerade liksom: &amp; terrikes iepresentan !er ra ' n '; ie kansiiorder, söriï- tills.
.vid&amp;r.~ gj:orde: d&amp;: mötte dagligeii.
Frankrikes i f~fhandlik~ssalen; omöjligt för statens g@ei-nor; a %!
: ddge stats ' -. &amp; A ömse håll måsfe .,man emellertid. '
kant: .att, ' TA&amp;-GOTLIND.
-, I ' " ' Kringblick;, ' ' ' 1. '
', 1,. '
' ' a q &amp; i; sa @ '.
.
.
a C 1 a ' ' f ra&lt; ' ' ' -
H E R T H A det ' var nödvändigt att enskilt komma till tals i denna sak, som hållit belgiskorna borta.
Den sista kongressdagens morgon möttes också, i en enskild sammankomst före de offi- ciella f örhandlingarnas början, tyskor, öster- rikiskor och fransyskor och därutöver en liten skara kongressister, som särskilt averterats, några amerikanskor och engelskor, holländ- skor, schweiziskor, en italienska och två sven- skor.
Ett ögonblick av stark spänning och pin- samt; rantansfylld tystnad.
Bleka och allvar- samma ansikten överallt.
Så började Adele Schreiber-Krieger, tyskan, att tala.
Aven hon var blek, och ögonen lyste sällsamt stora i det vita ansiktet.
På utsökt franska, vänd mot franska delegationens ordförande M: me de Witt-Schlumberger, berättade hon om hur hon och med henne en mingd tyska kvinnor tänkt och kant under de långa krigsåren, då kunska- pen om vad som hänt oftast kommit till dem i förvanskad ' och då de själva genom en hård censur berövats möjlighet att tala ut.
Hon fastslog att deportationerna djupt civilmyndigheterna, ogillats även av de ty * att dessa, gjort allt vad de kunnat.
för att av- värja dem men, att de militära myndigheterna skött denna sak som de för gott f ' unno.
Så framträdde Österrikes representant, Adelheid Popp, och berättade om hur hennes parti, majoritetssocialisterna, från första bör- jan protesterat mot kriget och kraftigt och varmt talade hon om sitt partis vilja till världsbrödraskap.
Det var M:me de Witt-Schluinbergers tur att svara.
Langsamt som med möda reser hon sig upp.
Hennes ord falla långsamma och tunga, an- siktet ar lika sorgset som strängt.
- Att glöm- ma är omöjligt, säger hon; det vore att ut- plåna " les responsabilités humaines ".
Men man bör minnas det gångna som e n g e t och försöka bygga upp på nytt det förstörda sam- bandet.
Det är vad de vilja, kvinnorna i hen- nes land, och hon tackar för vad som blivit sagt.
Hon racker handen åt - låt oss saga f ö r d e t t a fiendelandens kvinnor, och en efter en komma de andra fransyskorna fram, hand trycker hand.
Stod tiden stilla ett ögonblick.darnere i den lilla avskilda vrin, av den stoia, med alla na- tioners flaggor behängda sajen, dar ett smarte- rikt, bittert moment i flera folks historia pres-.
sades in i ett bräddfullt ögonblick?
Det, @ ck- tes nästan så.
III.
- A lla de i det föregående nämnda konstnärinnorna äro bosatta i Berlin, vars mångahanda intressen och möjlig- heter naturligtvis verka tilldragande på konstnärssinnet.
Till ri.kshuvudsta.dens mest bekanta skulptriser höra dessutom M i l l y S t e g e r, M a r i a S.chnei- d e r, I l s e v o n.
S c l i e e 1, Re- n é e S i n t e n i s samt framför allt ~ 0 - p h i.
e W o l f f o c h T i n a H a i m.
Fröken Steger är född i Rhenlandet och har erövrat sig titeln " stadsbild- Iiuggarinna i Hagen ".
Hon formar lätt och genialiskt, utan överdrift eller god- tycke, och förstår mästerligt att i kon- cisa, strängt plastiska linjer innesluta brusande, sprudlande liv.
I början av sia bana stod hon starkt under inflytande av Mayol, men numera är hennes konstrikt- ning expressionistisk.
Ilse von Scheels speciella område ar d jurplastiken.
Renée Sintenis skapar fina; snlakfulla statyetter: en kvinnoge- stalt, en get, ett nyfött föl, ' ett rådjur o. s. v. De äro på intet satt naturalis- tiskt uppfattade och verka som srnå Tuaillons.
dins intresse.
Vid terko kom sten till Tysk- land slog hon genast (år 1909) igenom k e d en porträttbyst, som huggits ut tir stenen direl&lt;t efter naturen.
Sedan har hon oavlåtligt gått framåt och kunde för- ra året glädja sig åt äran att såsom skulp- turens representant vara en av de tre Mycket begåvad och en allvarligt sö- forsta kvinnor, vilka senaten Inbjöd att kande konstnarssjä~l ar S o p 11 i e deltaga i Konstakaclemiens utställning i W o 1 f f. Hon yar först inålarinna, Eerlin.
De två andra på så satt offici- studeracle i Munchen, Florens och Rom ellt hedrade konstnärinnorna vor0 Käthe och slog sig så ned i Berlin, men Kollwitz och Dora Hitz.
Staden Berlin endast för att vanda.
det ryggen inköpte sedan ' för sitt galleri fru Haims så snart hon förtjänat tillrackligt storslagna mästerverk, bysten av skåde- för.
att göra nya st~~dieresor.
Hennes spelerskan Ti ' lla Durieux, och.
på samma lang-tan stod till Paris,, och ' där, säger hon museums.
uppdrag har skulptrisen utfört själv, begrep hon äntligen " vad hon en hel del stinkopior av Tel el ~ m a r n a - niaste ".
De tio år fröken Wolff sedan fynden.
En bekant samlare av gammal- tillbragte i " den med konstnärliga kori- tysk skulptur, doktor J. Simon, har lika- flikter laddade " Seine-staden innefatta ledes förvärvat flera bland hennes ar- det huvudsakliga av henms egendomliga, beten.
För närvarande håller fru Haim mycket .intressanta utveckling som konst- på med en större komposition i trä -- nsrinna.
När hon slutligen fattat fast mor och barn - och en danserska, som fot inom skulpturen, väckte hon stort ar ämnad &amp; t utföras i brons.
uppseende både i Paris och annorstädes, Fru Haim har val icke utan skal rykte bl.
a. genom fyra negerhuvuden av brons om.
sig att vara Tysklands förnämsta fullkomligt innaturalistiskt givna, endast bildhiiggarinna.
~ i a m f ö de r flesta bland t3nkta som ornamentalt formade.
ut- sina .yrkessystrar utmarker hon sig för tryckstyper.
Vid krigets utbrott måste .ett ofijrskriickt mod att djärvt karakte- fröken Wolff lämna kvar i Paris hala sin risera, och likväl undviker hon de mo- egendom, frukten av många års outtrött- dern-tyska skulptörernas vanliga fel att ligt.
arbete.
Hon har ännu ingen aning cwrdriva individualiseringen anda till om v.ad som blivit av hennes innehålls- karikatyr.
Hennes mej sel skapar kans- rika atelje, .av alla möbler och konstverk ligt och vackert sedda ansikten, vilkas hon genom egen flit samlat dar.
Nume- likhet med modellen till och med en ra ar Berlin hennes uppehållsort, och i utomstående bestämt f örnimmer; och hoil f lera utställningar har hor1 där dokumen- får med kraftfull.
okginalitet fram en terat sig som en synnerligen lovande ta- personlighets innersta maktkiillor.
~ e n t la n g. av förbluffande är hennes säkra val av Även T i n a.
H a i m har studerat i. material.
Hon vet genast om ett huvid, Paris, där hon bl: a. särskilt väckte Ro- en gestalt bast lämpar sig att utföras i ' ' t ' '
HERTHA: I 16 niarmor eller .sandsten, i brons eller trä o; s. v., och just genom-materialets an- passning framkallar ellir stegrar hon den åsyftade verkan.
Till slut få vi ej glömma bort en tysk konstnärinna, som just nu med särskilt intresse vänder ögonen.
mot Sverige, namligen M a r t h a B e r g e m a n n- K ö n i t z e r.
Sedan flera år tillbaka är hon bosatt i Jena,.
där hennes atelje ligger helt lantligt ' mellan lummiga träd b ~ k o m den kända Haeckelska villan.
Fru Rergemann-Könitzer har gjort åtskilliga goda arbeten, nu senast ett par - byster .iv svenskfödda damer.
.Men hon.
är icke ecdast en .energisk o &amp; kunnig bildhug- garinna, utan .även synnerligen =f ramstå- ende .. som pedagog.- Hon ' har inrätta %: efi egen skola,.
och ' hennes ur rik erfa3enhet ' 1..
, r,.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.. et.
har.
av f ackqän.
på.
det.
' .biografi- D s k a området mera än .en gång .blivit framhåll &amp; att den kvinna, varom vi i det * följande komma- att tala,.
är den enda kvinna som på grund: av.
sina egna för- tjänster.
blivit upphöjd i adligt - stånd .. Och som.
.detta skedde under e.n tid, - d 2 annu icke kvinnans ställning.
f rån .. - off i; ci,ellt håll betraktades på sätt som i sena-.
re tider skett, a r saken ' så.
mycket: märk- att - det: kan ligare.
Vi .ha därför .sett vara a v ett visst intresse att i all korthet meddela.
något om henne.
-.
. '
Inledningsvis få .vi då n a a att ' Anna- AgriC6nia,: ~om- ' hoil-~ f öre adlandet hette, r vunna teorier äro epokgörande inom skulpturundervisningen.
Man kan där- för icke annat än med gladje hälsa hennes avsikt att inom den närmaste tiden ge några kurser i ämnet i Sverige.
.
Sedan gammalt har man i Sverige vi- sat intresse för tysk musik, tysk litterz- tur och tysk skådespelarekonst.
Lika- ledes ägnar man där alltid stor u p p d r k - samhet åt de bildande konsternas manii- ga representanter i T y s k h d.
- Att emel- lertid också bekantskapen med det nya Tysklands många talangfulla, ärligt f ramåtstravande - skulptriser, målarinnor och kvinnliga grafiker skulle - ra yt- terst lönande .att agöra, torde kanhinda ' f r,amgå av ovanstående korta påpekande, - -.
.
.
.
.
.
.
- ...
.
.
.
: ... BE~TRICE ZADE.
.
I ' ' vai född i Akers pi-ästgård i SöderAan- l a d.
Föräldrarna vor0 kyrkoherden ' där.- städes, Magius Jon= Agriconius, och dennes maka, ' so fia Kempe.
~ a r adern f v &amp; länsman .i Skäggesta by a v samma.
fö; samling, och hade herr Magnus efter dit han ' blivit sti~d ' ent upptagit b k g e byars namn förenäde i ett - Agri-.
- conius.
erh6ll i likhet med bkdeni ' sa- muel, som längre fram blev statkekre- ' terare och chef för postveiket, e n v&amp;- dad uppfostran i hemmet.
Fadern Var namligen en både lärd och bildad man, som an ' såg att ' en god uppfostian var ' ' sessa
.nödvändig för ' var och en.
som på t.
g.ott .sätt skulle kunna slå sig fram i livet.
.Vid unga %r blev ock$ Anna Agriconia apptagen som hoPjungfrq.
hos '.
fifalz- .grevinnan Maria ' Euf rosyne, som, bekant gift med deii frimstående ädlingen .Mag- nus Gabriel De la Gärdie.
.
Det var alltså .. Ii ett: ovanligt.
förnämt: hem, .som .hon: vann .inträde; .och.
' det ' dröj de.
icke - heller, länge, f örrän hon däi- på grund .av .biliining och: bokliga kunskaper .sann allas aktning och.
fijytroende.
.
I. '
all syn- perhet uppstöd en varm sympati mellan Anna och.
grevens.
' dotter.
fröken Char- lotte .De la Gardie, vilken år 1682 .. blev i iiktenskap ' förenad .. med fältmarskalken Otto Wilhelm Königsmarck.
Den: unga .grevinnan var,:i:lilchet med Anna Agri- coni ' a, som .nu.
blev hennes sällskapsdam, mycketintresserad.
för bokliga kunskaper och allehanda vetenskaper.
Med henne följ de Anna p5 en.
hel .del av de.
resor, som grevinnan Königsmarck tills am mans^ med sin .man f öretog:.
, Bland .annat.
f or hon med det 50mäma Iierrskapet till Venedig, Grekland öch Morea.
under 1680-talet, - då faltmargkalkeh anför * venetianarnas - anfall mot '.
turkarna.
Fryxell berättar haroin; att.
fältlagret f ö- .retedde uppträden; son1 p$ sådana stai- len: ' vor0 tämligen- " sällsyitta.
# Man såg - den lärde fältmarskalken och.
' hans: lärda f runtimmer anställa.
varjehanda.
veten- skapliga och historiska.
forskningar.
Över denna r-esa if örde jungfru Anna e n ' intreskarit .journal, vaijämte hon i -.
till brodem, khfigli ' sekreteraren bre?
Samuel ' Akerhielia,: berätkir-.
.åtcki41igt som ar av, intressd; icke.
' minst: f8r:ibevi- tiycka sig ..: I ett breiv av: ilen.
IS decerri.
sanile: av: heiines ' förniåga att: i.-skrift; ut-: ' '. '
.skildrar .hon sålunda slaget ' vid ber, 1686.: ~r~os.-.i:- Morea, " det sista då seraskie- !ren försökte det yttersta och högsta, d5 Vårt folk av sjukdonlen så matt och alla- .retlai~ så ' många döda voro, synnerligen .officerare,.
.att det syntes omöjligt för människoi-s,ögon att våra skulle emotstå.
Hans exelens i k t e två timmar förut; att de i. dagningen ville.
attackera honom, .och ehuruväl han på tre orter gjort falskt allarrn;.
hade likväl greven det fjärde i .. siktet, som.
.elj.est ingen .skulle komniif.
Men .Gud.
hjalpte greven med .hans .svaga folk,.
fastan det än var nar olyckan, ty bgsten blev skjuten .under horiom; att han.
- se.gnade .neder: Men greven fann sig strax en annan.
Det skedde den 28 augu- sti, .dagen efter som berömlige herren greve Carl Königsmarck genom en hetsig feber.
' avdankade.
denna.
världen.
Dar- på gaY sig samma dag staden.
Jag tr &amp; att om icke greven genom denna.
victo- rian.
: blivit hugnad, hade grev.e Carls döá gått honom allt för hårt till hjärtat. "
Vidaie skildrar hon huru en svår sjukdom.
raside bland ' tripperna och bbrtryckte e n h e l del av dessa, och huiu de den.
29 november.
gingo till segels för att färdas vidare till Grekland.
Hennes ilasta brev ar också daterat Athén den 18 okt.
1687.
Hon omta1ar.i detta att?
' fästningen dar ligger.
på ett berg, s6m - säges vara det slen~maste att bemiiktiga sig, ty ingen mina kunde gö- ras: huru nödigt h. ex. ville fördärva det- sköna tempel som uti 3,000 år haver stått och kallas Minerva tempel; men det hjälpte ' intet;.
bomberna gjorde; sin ver- kan och kan detta tempel aldrig .mei- ' a i dënna.
världen upprättas. ' '
I .samband härmed omtalar hon ' att efter " 8 dagars, ' ' ' - - - - - - P - -
118.
H E R T H A resistente satte .turkarna vit fana ut, ef- kom.
, general ar nu hertig av Venedig, ter seraskieren intet kom dem på allvar men blir likvd här över kampanjen.
t.ill hjälp, o.ch blev beviljat att.
var och Hornet, varmed hertigame krönas, blev en fick bara så mycket han orkade till ej hitsänt; ty de må ej uttagas ur klost- Marin, det som likväl varder h ~ l e för t 6 ret S: a Sacharia mer an den dagen krö- mil; många lato sin börda ligga på vägen.
ningen påstår, och då den är förrättad, Övermåttan vackra sydda saker ha de måste dogen själv föra den dit igen och har haft.
Staden ar - ock bättre än någon- leverera den åt abbedissan, av orsak, att dera av de andia har iarit, mycket vack- det åt en abbedissan ar ditgivit med det ra hus, grekernas såväl som turkarnes. "
förord, att det ock skall där hos abbe- Vidare omtalar hon i detta brev att de dissan förvaras.
Hertigen var då han " besökte ock en Copain, som har De- erhöll detta budet på sin galej och kom rnostenes Laterna till sin kammar, vil- ej till lands.
Hans ex. fältmarskalken ken trakterade oss med vin, bröd, äpplen, med två eller tre de förnämsta, drogo fikon och granatäpplen.
Uti 4 eller 5 över till honom att göra honom koin- grekiska hus trakterade de Affendina el- pliment och då h. ex. temoignerade den ler Affendiasa, som de benämna grevin- f rö j d han ha.de över hans upphöj else nan .med orangiad, limonad, friska mand- svarade dogen: Glädjen i eder över eder lar, granatäpplen, marmelader och så- valern.
H. ex. måste sitta, vilket ej ve- dant. "
Hon säger sig garna vilja veta derfors någon annan.
Dogen har varit " vad bror tycker därom att vi %ro uti beklädd med en romanisk mantel av Atén, som har givit mouers åt alla andra, gyllenstycke, som var ihopknappt på en ja, åt Rom själv, men att saga sannin- axel, och därunder en skön broderad gen så finner man ingen av invånarena, ' jacka: på huvudet en skön sammets- som veta om deras .egna förfader, så mössa, som ar rund uppe på huvudet.
I mycket som de frärimande. "
Och hon tre dagar hölls här fest med allehanda tillägger sig önska " at monsiör och min fyrverk till sjöss och lands.
- Uppå bror vore här med sina likar att begynna vattnet brände en fästning med en moské det gamla har på nytt igen.
En doctor mitt uti.
Jag vet icke förvisst om man medicial har följt oss omkring har.
Han därmed ville representera Negroponte, säger sig vara av Pericles efterkomman- men efter det ännu ar därmed ogjort, så de.
En vacker moské hava vi fått har vill jag ock låta det ogissat.
Några gal- till lutersk kyrka, och två hava de gjort jesor och skepp voro med några tusen brinnande lampor beprydde, lampa vid till katolska. "
Ett senare brev ävenledes ställt till lampa, efter alla de förnämsta repen brodern, ar daterat Porto di Poro den flagga vid flagga, vilket såg ratt val ut, ty man kunde nätt observera hela skep- 20 juni.
1688, och omtalar hon i detta pets byggnad efter lampornas sittande. "
att " de varit allarmerade av pästen, som Nästa brev ar av den 7 augusti 1688, dock nu Gudi lov a r stillad ' och conturna- gen nu nästan helt och hållet uppha- " av skeppet S: t Johannes i kanalen för ven ".
Hon vet vidare omtala, " att v &amp; Negroponte ".
I detta berättas att " den '
g (juli) kommo vi med skeppen till Cap de Col.onnes; dar måtte vi lagga.
i land för det starka n !otvaders skull; vi fingo en gång åter en liten vind och gingo ut, men det varade icke länge då skeppen skingrades så, att somliga gingo i den ena hamn, somliga i .. en annan, ja en del gingo tillbaka till Ponte Porvo- för friskt vat- tens skull.
Vi avancerade och kommo till Porto Rathi.
Det kom.
då en galej tillbaka från Negroponte, som hiimtade soldaterna av vårt skepp,, och så måste galejerna siika har ' och dar, var de fingo skeppen igen.
När grevinnan oeh ' f ol- ket med ' greven vor0 landstigne, så gick klagan an, sorti det alla år a r vanligt.
Den 13 hade greven landstigit.
De sökte intet att förhindra debarqvement, ty .de hade så fördelaktiga poster, som de intet ville kvittera, nämligen två berg vid sta- den, där de så hava befästat sig och med stora stycken, att de stå intet lätt att taga dädan, och den andra sidan vid.
bergen, anda intill kanalen; ar en skans, att hon.
guvernerar hela staden. "
Vidare omtalar hon i detta brev att f ältrnarskalken hade- feber och att.
många andra i hans armé vor0 sjuka.
.
Själv hade hon varit sjuk, sedan de gingo från Ponte Po ' kvo, men hon tillagge?
att " i dag ar tredje dagen jag gått uppe. "
Nästa .brev ar daterat i hamnen för Negroponte den g.sept.
1688.
I detta be- rättar hon vidare om fältmarskalkens sjukdom.
Han hade haft febern " II gånger " och man hade gjutit bittra tå- rar.
Den 20 augusti hade man oaktat turkarries svåra eld stormat förstaden .och hade man ävenledes .harutinnan: lyc- kats.
Man intog densamma.
Den 22 gjorde turkarne åter ett anfall, riktat mot florentiname,.
som vor0 svaga, men hjälp kom o.ch fienden .lyckades icke bryta sig igenom.
Den 23 var fältmar- skalken så frisk att han kunde bäras hr f artyget, varöver folket ' mycket gladdr sig.
" Den ' dla, grevinnan har så troligen skött.
och tjänat honom i denna sjuk- dommatt och dag, att aldrig någon hustru kan mera göra och utstå.
.Hon haver intet sovit eller ätit, utan gråt, jammor och bö- ner till Gud, det har varit hennes bröd. "
.
Sjukdomen förvär~ades, och i Annas dagboksanteckningar heter det för den I I sept.
att ' " h. ex. hade då en svår dag, talte intet ord, hörde intet heller. "
För den 15 skriver hon: " var den olyckliga dagen, som Gud över oss försett, uppå vilken h. ex. kl. 4 ' e.
m. oss alle och varl- den oroade, men sin adla själ, i sin Fral- sare övergav; han give ock honom som sig i trona till honom hållit .haver, med alla kristtrogna en frö j def ull uppstån- delse, på Herrans stora tillkominelses dag.
Gud den allrahögste tröste hennes grevliga nåd med sin helige ande, och give.
henne nåd denna sin stora, bedrö- velse med tålamod genomgå att hon må draga sitt kors efter Guds nådiga vilja. "
Grevinnan sökte nu att så fort ske kunde komma därifrån, men det dröjde ända till den SI oktober innan man full- ständigt debarkerat.
Först den 14 ' janu- ari korn man till Venedig, där de stan- ' nacle till den 22 mars, varefter resan fort- ' sattes till Padua, dar de besågo en hel del av stadens märkvärdigheter, som hon också i sin dagbok beskriver.
Därifrån reste man över Tyrolen och Tyskland till trakten a v Bremen, där grevinnan Königsmarck hade sina gods.
Det berättas vidare om ' Anna Aker- ' p p p p - - -
hielm,.
att - under vistelsen ' i Morea fost-: ride: hÖa- ' upp en ' lit &amp; tu~kislc flicka vid namn ' Eleminii, vilken- sedan doptes un- * der namnet.
Charlotta,.
.
alltså- samma namn som grevinnan.
-- Denna turkinna överlämnade jungfru Anna sedennera till.
drottnnig Ulrica Ekonora ' d.
ä., då hon.
1691 var.
hemma, i Sverige - att halsa på sina släktingar, vid vilka - .hon synes ha varit mycket fastad, emedan hon ofta i breven till brodern .omnämner dessa.
Samma år åte&amp;änd &amp; hon emellertid över Lubeck och Hamburg till Bremen.
, Aret därpå.
blev hon upphöjd i - adligt stånd ' på broderns, statssekreteraren Sa- muel Akerhielmi nummer, vilket säkerli- g e n, ~; sin tid lat o m h a sig som en maiklighet.
Såsom vi ovan, antytt, var Anna Akerhielm säkerligen en av.
sin sam-.
tids lärdaste .hinnor, val bevandrad i varjehanda vetenskaper.
En av hennes biografer ' uppger också att hon- talade de flesta europeiska s p r å k.
Efter det grevinnan Königsmarck, med vilken hon under så många år delat ljuvt och lett, under I 690-talets början avlidit, bosatte sig fröken Anna i Stade, dar hon .avled ogift den I februari 1698. s ' I. lp§anda böcker: - Wahlström b- ids strand: D e t underbara Berättelse från världsstormarna av Jane Ger- nandt-Claine.
- Livets lekar.
En bok av ' brev och dagboksblad.
Av Heiiry Pefer Mathis.
- Hedvig Taube.
En bok .om en svensk kunglig mätress av Esther jacobson.
- La- get p &amp; TuskEr av Gunhild Palmer - Ma- dame grater.- Parisroman av, Inge Lund.
P.
A. Norstedt 8r Söner: - Friim mina, barn- domsdagar 1828-1845 av Ebba Ramsay.
- President Snesliensk6lds ungdoms- kärlek av Hedvig.
Svedenborg.
- Perso-n lig- hetems värld av iiab@dranat- Tagore.
Over- sättning av A.- Carr.
- .Empedokles av Aguigemtiuim och hatets tidsalder 11918.
Bern.
översättn.
f r h eanskan av Hugo Hulten- berg.
FrBun ' gamgmsi tider.
Brev, episoder och minnen .ur.
gamla sl2ktportföljer.
Upp- tecknade av Walborg Bergsiröm.
Moderna Iktewshsap ' av Harald Nielseri: Oversättning.
e en ska Anddsförlaget: Du bbelmoralen.
Den för man och kvinna olika sexuella mo- ralens ödesdigra verkningar av Jeanne He+ kenskjgld.
Tredje tillökade och omarbetadeupp- lagan.
- Dien mya.iiktemskapslageia; Harald N i e l s e n o c h d e g a m l e Jo,rnfruer, Av Eva And4n.
- Tenne warldsreligioner.
Tankar med anledning av det .. andliga nutids- läget och kyrkan.
Av Oscar Ljungstrdm.
- En wlluppfostrad flicka.
Roman av René Boylesve.
Till svenska av G ö s t a Gide o n Molin.
- Luftslottens stad +v E. Temple Thurston.
Till svenska av G.
R i n g e r t z.
- Jane Askungen.
En kvinnoroman av Ma- jorie B. Cooke.
Till svenska av Karin Lid- f orss-Jensen.
Albert Bonnier: Susan B. Anthony, Amerikas Grand Old roman av Ann Margret Holmgren, f. Tersmeden.
(Studentföreningen Verdandis srniskrifter 230.)
I; -, --.
_ Tidskrift för den svenske kvinnorörelsen, utgiven av IFaefi~Brennaea-F6rbaandete Redaktar: Ellen Kleman.
.
-.
Fôrbundsmedlemmar.
erhBlla tidskriften till ett pris av kr.
5: -, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Farbmdefs bydi, 488 Klarabergsgatan, Siockholm.
Icke-fGrbundsmedleminai prenunierera d niirmaste ' postanstalt eller i bokhandel.
Prls för: postupplaga: ' / i Br kr.
6: -; ' / s Br kr.
3: 25; ' / r Br kr.
' l:75.
Lösnummer 45 are.
Redaktion ' och expedition: .48 K@abergsgatan Stockhorn.
, Redalonstid: - tisda- gar och fiedagar kl. ' 2-3, Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. $2-4.
.
.
-.
.
varje sdckendag.
.Allm.
T .. 48 g, Riks 27 62.,
.
.-.
.
.:.
.
,.
.
s -.
.
.
.
.
:.
Rute om Bnond$ls.
sida:.
.
.
:.
:.
- &lt;.
.
_.
I .. ".
.
.
.
.
.
. '
i '.
a.
.
.
.
.
.
. '
.
...
L i.
".
.
mm.
mni.
.
', y$ @ nk; .-!
.
.
?:~r ... '
, .:&amp;M ",!
l ghiig,.
,, kr.
Ii:.
.
1 $&amp;ng.
.
*, h i.
; .. &lt;:.
-: ra % ' 8wi D.
49:50 S gbnger.
L.
* b.
.
.
.
.
.
': ' ..
.
: -, ..... {.
. "
...
; ~.
; .+.
.
.,,- b.
5:; - - c -.
* -, ... ?.IS,.
40 ..
.
; D.
.
.
e ' .. .. i.
.
96:25 10, -,.
;:.
:.
:,;,;,,,.
: .. - ' ---.
: .. ', a.
.
.
,.
,, ...: +:.
.
,.
.
-.
.
.
,.
;,.
?
,.
: ~.
: - y,: .........
.
.-::.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
3 '. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
\ ...::.
-.
.
.
.
. "
'.
,.
.
.
.
.
.
........
.
.
.
:.
' j.,:: '.;.
.
.
*.
.
.
.
.
.
.
.
,.
,, .-.
, '.
.
.
.
.
.
.
.
a, 4 '. '
-- s:g&amp; &amp; *: .... ', - a.,,, '. '
' ' .... s: .i.
i..
i.
;.
;,.
.p: - i:.
9.
- L ....
I " L - -: s.
.. ... h: ~.
-, Kr.
1 &amp; ing., S &amp; nger.
-.
-.
mm.
.
.
.
..,: %: Hel slde:.
j31 x204 ', *.
_ -;.
p ' .65k50~.:m&amp;~. '
l i b5x!
@ idlerj31 x50, 131 x101 e ~ 65.~201.
.
....
.
.,?
...........
.
. '
.
.
.
.
Ruta om halv ride: ':, - z..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
R&amp;.
oq ' .06dedcls stde:.
.
,.
.
..., '.
.
.
E a V .,G, i, -.
I.
.
.
.
.
.
.
.
.
!
,.
i L '.
...
.
.
.
.
:,.
,,.
.
:. '
' ..; ' g i! '
.
.
.
.
.
&amp; O, .1.74:60..
.
.
.
.
-,.
. '
\.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- Ulkommer under 1920 .med ' 29 Bttasidiga r l ~: ~renumkratiok~ris: h &amp; år ki.
2i50, '.
.
.
.
.
.
..,.
.
halvår kr .. 1:40,.
: kvartal .kr. '
.0:80.
Prenumerali~.
@ .~~s ' ke .å posten.-: Innehåller berättelser.
.
poem, leinadsteckn- %gar, ' religiösa, etisks och ' sociala upp; '.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
satser,.artikl * r ' i diverse iimnen samt en rikhaltig ' praktisk avdelning ...
.Iribiindna årghgar for 1911. kr.
2:- och f0.t 1918 kr.
2:50 per exeri$lhr.
.
.
.
.
.
.
;.
i: B.
.
I.
:.
.
.
e.
.
.
.
.
-.
.
.
I.
.
.
