# ID: svediakorp-per2803
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,867
# sentences: 575
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T S T Ä N D I G.
U T S T A L L N I N G AV BRODERIER6 KONSTVAVNADER - MATERAL O ~ I PKB~RJAAE Y ARBETEN RAD VID- INREDNING A V VANINGAR ATELIER FOR GOBELINLAGNING THYRA GRAFSTROM.
.
.
' a " STOCKHOLM UTAN M.ELLAI.HAN DER CHEVIOTS-K KL~ES- - - - - JOLAR,.
.
KJOLAR SIDEN~JOLAR CH EVIOTS-KLADNINGAR Billigast direkt 8.
STHLMS K JOLFABRIK MALMSKILLNADSG, 9, % TR R.
T. f2f 46 - - - - A.
T; ' 4r4 ' " - ADVOKATFIRMAN A N D E N &amp; S.TA.EL HOLSTEIN Innehavare: Jur.
Kand: EVA ANDEN &amp; edamof au Sv.
Adv.
Sarrlf.
lpitst el.
75 76.
Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VA77UFi ' AN 14, f fr., vid Arunkebcrgsforg AJlm, Tel. 183 36 Te&amp;mett£ea, boutr~d~iagitr, &lt;Iktensk~psfdsrord, farnigeraf hsaker, hyresaren den, f ~ s ~ i ~ h e f s f ~ juridis ~ v ~ ~ fia t n uppd ' i ~ ~ ~ a, v c~I ' .Q s@.
Även- ski~jctiig~z ft ?rfidgningar dcsvaros.
A,-B, JOHN V, &amp; GREN &amp; t:o Kund.
Hovleverant6t Sverges äldsta, sförsta och bäst renommerade speeialagGr i Siden- och YItektBn- 1-
.
.
J U N I 1920.
.
Ännu en milstolpe.
.
De stora reformerna på kvinnofrågans område.
f öl ja varandra n~ecl korta ' mellan- rum.
Föria årets riksdag antog +la; de förslig o m politisk rösträtt och val- barhet för kviniior; innevarande riks- dag har i medio av april vötei.at en ä k - tenskapslag, som ger, hustr~in en nied mannen fullt jämbördig ställning.
Det ä r emellertid icke allt.
.
Den sistliclne 5 juni passerades ännu en viktig milstolpe, d i majoriteten i båda kamrarna röstade ja på Kungl.
Maj: ts föi-slag att principi- ellt tillerkänna .kvinnor tillträde till sta- tens ämbeteii.
Den kungl.
propositionen hade före- slagit ändrad lydelse av bland andra $$ 4 och 28 i regerings ' formen.
Paragraf 4 in- sFmmer bestämmelser ' angående utnäm- nande av .statsråd.
I det nya förslaget har paragrafen i f råga ' delvis omformu- lerats, så att möjligheten att till dessa statens högsta ämbeten utnämna jämväl kvinnor .tydligt f ramgår.
Orclet man liar utbytts mot m e d b o i: g a r e, och sista meningen har fått följande lydelse.
" Ej må de, som äro i rätt upp- ' och nedsti- gande skyldskap, ej- heller ' syskon eller äkta makar på en gång vara ledamöter av statsrådet.? '
Paragraf 28 utsäger, att konung &amp; i statsrådet äger utnämna och beforclra svenska.
man till de hibeten ' '.
varå kunglig fullmakt utfärdas.
.
Längre fram i " sainma- - paragraf h a r.
inskj utits.
f öl jancle mening: " Till ämbeten och tjanster, varom ovan sägs, må med till- lämpning av grunder, som av Konungen och riksdagen godkänts, även kvinnor kunna utnämnas och befordras, dock att kvinna - ej ' må utnämnas till prästerlig.
tjänst, där ej annorledes blivit bestämt i den ordning, 87 2 inom.
stadgar. "
För- bel~ållet med avseende på ' prästerliga tjanster innebär att för kvinnas tillträde Iiiirtill fordras aven kyrkomötets medgi- vande.
Såsom synes har den nya forniu- leringen fått en generell laggning och upprälcnar icke blott några grupper till- gangliga tjanster, vilket varit fallet se- dan å r 1909.
.Det kungliga förslaget tillstyrktes av utskottet och godkändes av båda kam- rarna, men då det rör sig om grundlags- ändring, måste det för att slutgiltigt an-.
tagas ännu en gång behandlas.
av riksda- gen efter.
s.kedc1a nyval till dess andra kammare.
Denna reform har alltså ut- sikt att bli färdig samtidigt med kvinno- rösträtten.
Emellertid ä r att märka, att f rågan om kvinnas, tillträcle till statens ämbeten ge!
riom- den föreliggaride formuleringen får endast en principiell lösning.
För till- ' '.
.
- 90 -- -.
.
H E R T H A lämpning av utinatningsratten hänvisas sakkunnigegrupp, som ' hittills arbetat i till " grunder, som av Konungen och frågan, och dess med stort intresse mot- riksdagen godkänts. "
Dylika grunder äro sedda förslag väntas till nästa riksdag.
för närvarande fastställda allenast be- Med anledning av den kungl.
proposi- träffande vissa slag av statliga lararbe- tion, för vars gynnsamma öde vid årets fattningar .. För att kvinna skall kunna riksdag har blivit redogjort, väckte hr utnämnas till ett högre eller lägre ämbete Lindhagen i första kammaren en motion irrom den administrativa eller judiciella av innebörd att gå direkt på en reell lös- förvaltningen, eller över huvud taget till ning av frågan.
Samtliga statstjänster eh statstjänst med kunglig fullmakt, för skulle icke blott principiellt utan faktiskt vilken tjänst " grunder " ej ännu äro god- öppnas för kvinnor, gifta liksom ogifta; kända, fordras att kvinnas behörighet till utan hänvisning till särskilda grunder tjänsten i fråga gjorts fullt klar genom skulle för kvinnliga tjänsteman faststal- speciallagstiftning eller på annat satt.
las samma lön och samma pensionsålder Alltså a r det tills vidare - endast till un- som för manliga.
Riksdagen, som redan danrödjande ' av de grundlagsenliga hind- är inne på det försiktiga prövandets väg ren, som riksdagen i år tagit första ste- i denna fråga, godtog icke förslaget.
Mo- get: Uppenbart är dock, att för f rågans tionen samlade emellertid en avsevärd vidare utveckling detta första principi- minoritet, åtminstone i förslagsställarens - ella avgörande ar iitomordentligt bety- egen kammare, vilket inger förhoppnin: delsefullt.
gar att riksdagen denna gång ä r mera Beträffande de fullmaktstjanster, vilka benägen än tidigare att låta praktisk faktiskt skola öppnas för kvinnor, hava tillämpning följa på - principiellt erkan- sakkunniga, som förberett grundlags- nande.
En mera skenbar än verklig framgång ändringen, redan förebragt utredning.
Från regeln att alla statstjänster skola hade en del rservanter i första kamma- vara tillgängliga jämväl för kvinnor vil- ren med hr von Geijer i ' spetsen.
De ja de endast göra vad de anse som, at- ville skydda statsrådsambetena från h i n - minstone tills vidare, oundgängliga un- nor genom att yrka an.dring endast av 28 dantag.
För kännedom om dessa undan- 5.
Första kammaren antog visserligen tag hänvisas till redogörelsen för sak- aven detta förslag såsom vilande, men d5 kunnigebetankandet i marshäftet av ett liknande yrkande ej lyckades vinna Hertha d. å.
F ö r ' att förbehållet on1 gehör i medkainmaren, får beslutet i f&amp;- grunderna skall vara övervunnet åter- ga endast karaktären av en opinionsytt- star emellertid icke endast att diskutera ring.
Det kungliga förslaget visade sig och fastställa de olika slagen av faktiskt vara det erida bärande.
Om tillträdet till den högre statstjans- öppnade tjänster.
Kvar står aven att ut- reda frågorna om de kvinnliga tjänste- ten räknas till de stora kvinnofrZgorna, mannens löner, deras pensionsålder samt sker det icke med tanke på att ska- gift kvinnas behörighet.
Detta uppdrag ror skola söka sig till dessa nyaeområden ar anförtrott at szmma kommitté eller för verksamhet.
Troligast ar att för ' lång ' -
tid framåt endast ett fatal kvinnor kom- ma därhän.
Det är frågans principiella innebörd, soin förlänar den dess cligni- tet.
Ingen blir hädanefter blott på grund av sitt kön hindrad från att göra sin för- rnåga i det ' allmannas tjänst.
~ e t ~ d e l ~ e f u blir l l t det även för staten att för vissa delar av sitt vida ' arbetsfält få tillgoclogöra sig kvinnlig sakkunskap och kvinnlig blick på företeelserna.
.
Fred.ri ka-Bremer-Förbundet s, årsmöte. '
.
.
Den 9-10 juni samlades Fredrika- Bremer-Förbundet till .årsmöte i Malmö och Lund.
Dit hade infunnit sig talrika representanter för förbundsstyrelsen och.
samtliga kretsar, .dasiblanc1 den i våras bildade Gavlekretsen.
Första mötesdagen öppnades med sam- manträde 2 Stadt Hamburg i Malmö, varvid förbundets ordförande, fru Agda Montelius uttalade.
en hälsning till de närvarande och uttryckte.
sin glädje över att förbundet och dess kretsar nu för tredje gången fingo sainnlanträff.a i Mal- mö - senast var det år 1914, under den minnesrika scjmrnar, som började så ljust och slutade så tragiskt.
Stora och fruk- tansv ' ärda förändringar hade inträffat se- dan dess, och världen hade blivit en an- nan.
I fråga om kvinnornas stalhing i samhället hade utvecklingen gått fram- åt med stark fai-t ' och därmed hade, föl- kvinnornas bel föl j t.
ett i hög grad ökat ansvar.
Vi måste ihågkomma, .att skylclig- heten kommer * med de utviclgacle rättig- heterna ' - ingen finge vara ointresser.ad och overksam, ty kvinnorna måste kom- ma med en ny insats i samfundslivet, den kärleksfulla förståelsen och nio~erlighe- ten.
.Därför måste acks5 kvinnorna slyta sig fastare samman, cjch därför vore varje tillfäll.e, då livinnor från skilda håll finge samlas och rådgöra, av så stor betydelse.
.. Till inötets ordförande valdes därpå .fru Agda Montelius, till dess vice ord- förande fru Elisabeth Quensel, .. docen- ten Borelius och fröken Kullgren.
Till mötessekreterare utsågos f röknai-na Ida von.Plomgren och Sigrid Ulrich samt fru Lilly Hellström.
Förbundets sekreterare, fröken Ida von Plomgren lämnade därefter e n redo- görel,se i stor5 drag för förbundets 36- ariga verksamhet inom dess olika grenar och arbetsområden samt.
framlade en kortfattad översikt över förbundsstyrel- sens åtgärder under det senast förflutna k-et.
Med några varmhjärtade ord skil- drade hon därvid den tacksamhet, i vil- .ken förbundet bevarade minnet av sin nyligen bortgångna styrelsemedlem, frö- ken Mathilda Silow, och hennes storar- tade arbete för stipendiefonden.
De.åtta kretsarnas ' representanter upp- läste så redogörelser för verksamheten på de olika hållen, och av ' dessa fram- gick, att i cle flesta fall medlemsantalet inom kretsarna ar statt i stigande och .att ' över ' allt arbetet i. förbun.dets syften bedrives nied intresse .och livaktighet.
De.ti nybildade Gävlekretsen har ' som sitt närmaste mål satt bildandet av en sti- bo ra. '
.
.
.
yendief ond för Gävleborgs län.
Denna nya krets hälsades nu av ordföranden välkommen i de äldres ring.
Sedan dare f ter revisionsberättelsen upplästs och ansvarsfrihet beviljats, skreds till de stadgemässiga valen.
De medlemmar, av f örbundsstyrelsen, som voro i tur att avgå, nämligen fru L. Dyrs- sen, fröken S. Laurell, fru L. Hellström och ' fru G. Törnell, blevo samtliga åter- valda, och vidare skulle nyval företagas efter fröken M. Silow.
På denna plats invaldes i styrelsen förutvararide supple- anten fröken Ida von Plomgren.
De av- gående suppleanterna, f röken E. m e - borg, fröken G. af Klintberg, fröken M. Aspman och fru G.
Lindblom, återval- des likaledes.
Nyvald efter fröken von Plomgren blev rektor Anna Sörensen.
Revisorer och revisorssuppleanter blevo samtliga omvalda.
Till medlemmar i kretsnamnden utsågos fröknarna S. Li1- rich, och S. Laurell.
E f ter lunchrasten iterupptogos mötets fö~handlingar kl. s,.
då även icke f ör- bundsmedlemmar hade tillträde.
Fröken Axianne Thorstenson höll därvid ' före- drag om det aktuella ämnet kvinnorna och de högre statstjänsterna, skildrande utvecklingen av frågan om svensk h i n - nas behörighet att innehava statstjänst intill dess behandling i innevarande års riksdag.
På aftonen samma dag ägde offentligt möte rum kl. halv 8 mkd diskussion om arbetsuppgifter f - en politiskt neutral kvinn.0 f ören.ing seda-n röst rat te^ är V U ~ V new Den skulle haft itvå inledningsföre- drag, av fröken Anna Westergaard frfin Dansk Kvindesamfund och av fröken Jenny Wallerstedt, men dagen före me- ör tet inkom underrättelse om att fröken Westergaard hastigt insjuknat, och dis- kussionen inleddes alltså nu blott av den svenska talarinnan.
Hon framhöll att kvinmrna ingalunda efter vunnen rösträtt skulle ha ratt ar- slå sig till ro och vila på de erövr; lcie lc; grarna, då rösträtten i och för sig 1c1w vore ett mål utan ett medel till det verk- liga arbete, som nu skulle börja.
För att detta arbete skulle leda till de valsig- nelsebringande resultat, vilka vi hade ratt att hoppas av kvinnornas insats i sam- hället, fordrades en stark och välskött neutral organisation.
Kvinnorna behöv- de visserligen ansluta sig till de redan existerande partipolitiska f örbunden f ör att genom dessa söka förverkliga sina syftemål, men samtidigt vore det nöd- vändigt för dem att äga en opolitisk för- ening, där kvinnor från alla läger kunde mötas.
Svårigheterna för en politiskt neutral förening vore visserligen stora.
och skulle vaxa i samma mån som kvin- norna kormne längre ut i det politiska livet och finge mera deciderade linjer att g5 efter, men kvinnorna behövde sam- las kring sina speciella uppgifter, och häri låge betydelsen av denna neutrala organisation, där kvinnorna skulle lära sig att umgås med oliktänkande, att kun- na samanjämka synpunkterna och så enas om sina önskemål.
Det hade sagts otaliga gånger, att kvinnorna vore poli- tiskt omogna och saknade allmänintresse.
Den nya gemensamma f öreningens upp- gift skulle till en början bl.
a. bliva att söka förmå kvinnorna till ö !cat delta- gande i det politiska livet och till att övervinna sin skygghet att taga på sig ansvaret av offentliga uppdrag.
Ingen '
H E R T H A bleve van vid ett arbete utan att oförfä- rat gripa sig verket an, och ldet vore en av kvinnornas friimsta skyldigheter ' att fostra sig själva till arbete i det allmän- nas tjänst, att fatta mod till att framträ- da och använda sin förmåga så långt den räcker.
Just i detta avseende vore före- ningar och f öreningsvasen en stimulans som intet annat, enledan man därigenom komme i beröring med andras arbete och andras strävanden, vilka eggade till egna ansträngningar och väckte ansvarskans- lan.
Kvinnorna bokle sätta sig in i och tillagna sig männens arbetsmetoder och sätt att ' .se, dock ' med bibehållande av sina egna speciellt kvinnliga synpunkter, för- utan vilka deras deltagande i det offent- liga .livet vore nara nog meningslöst.
Det vore icke som mannens eftersägare kvin- norna, dar skul.le göra sin insats.
Men late kvinnorna sin ena.nde organisation falla, .då hade de berövat sig själva det basta och mest oundgängliga stödet.
Kvinnorna måste komma ihåg att de ba- ra ansvaret för framtidens värld i den- ' na tid ay allmän förlamning och oviss- het.
Just nu hade kvinnorna fått sin fulla medborgarrätt och med den stall- des också ' till dem en kraftig maning att träda fram och inrikta all sin strävan på att lanka den nya kulturen in på nya, ädla banor; där kärlek och försoning fin- ge sattas i högsätet.
Efter föredraget fö1jd.e .en livlig dis- kussion, däri de olika talarinnornas an- föranden ströko under de krav, inledarin- nan ställt på kvinnornas insats i det of- fentliga.
Helt naturligt kom diskussio- nen att glida över på ' frågan huruvida.
en ny kvinnlig " medborgar f örening " skulle bildak.
eller om icke hellré ' en av.
-.
93: de redan befintliga kvinnoföreningarna borde utvidga sitt program och sitt ar- " betsområcle diirhan, att den skulle kunna omdanas till att bliva denna neutrala och sammanhållande organisation för Sveri- ges kvinnor, vilken tidsläget nu mera än ' tillförne kräver.
Nödvändigheten av att en dylik organisation funnes till och likaledes att den måste bliva politiskt neutral hade diskussionen till fullo klar- lagt.
Efter den synnerligen intressanta och väckande diskussionen följde ett sain- kvam, dar nog # till en början det allvar- liga tankeutbytet fortsatte i smågrupper vid tekopparna, men dar s5 småningom den gladare sallskapl.iga samvaron tog överhand, understödd av sång och mu- sik samt .tal av representanter för var- dinnor och gäster. '
* * * Torsdagen den 10 juni var mötet för- lagt.
till Lund, där deltagarna sam1ad.e~ i flickskolans .ståtliga aula kl. I I f. n1.
och halsades valkonma av Lundakretsens ordförande, docenten Hilma Borelius.
Den fråga soin stod på förmiddagens program var eventuell samma~zslagning ov Fredrika-Bremer-Förbundet och L.
K.
P.
R. Inledningsf öredraget hölls av f rö- ken Axianne Thorstenson, som berättade huru forslaget till denna samm.ans1a.g- ning uppkommit.
L.
K.
P.
R:s verk- ställande utskott hade utarbet.at en för- beredande promemoria för samarbetet.
och uppställt alternativa riktlinjer.
Blanc1 dessa olika alternativ tilldades Fredri - ka-~r~rner- örb bundets styrelse mest av.
förslaget att L.
K.
' P.
R. och förbundet sammansloges till ett under förbundets -
.
.
s 94. '
. '
H E R T H A namn.
P å denna väg skulle dels för- bundets juridiska identitet skyddas, vil- ket vore nödvändigt med hänsyn till.
dess skolor, donerade medel etc., dels en fa- stare grund läggas för erhetlighet i det kommande arbetet.
.
L.
K.
P.
R.
Gode nu vid det mål, för vars vinnande den blivit stiftad.
Med den utmärkta och vittgrenade organisation föreningen ägde, vore det stor skada om den skulle falla i spillror, och Fredrika- Bremer-Förbundets styrelse hade haft en stark känsla av att man borde göra vad som göras kunde för att bibehålla och i kvinnosakens tjänst använda de krafter, som nu stode i fara ' att upplösas.
Dar- för hade också inom Fredrika-Brenier- Förbundet utarbetats en plan till utvidg- ning och omlaggning av förbundets or- gznisation och verksamhetsomrHde, så att det i sig skulle kunna upptaga.
clet nya krafttillskottet.
Då hade förra hösten förslag kommit från fru Ann-Margret Holmgren om L.
K.
P.
R: s ombildande till ett nyM kvin- nornas medborgareförbund, som i stort sett skulle ha samma program som Fre- drika-Bremer-Förbundet, med tillägg av fredsarbete och samhällelig upplysning.
Denna fråga om L.
K.
P.
R. skulle om- danas till.
det nya medborgarförbundet eller sammanslås med Fredrika-Bremer- Förbundet hade sedan upprepade gån- ger och på olika sätt varit föremål för behandling.
Någon slutgiltig ståndpunkt hade, röstrattsföreningen dock ännu icke tagit utan frågan befunne sig fortfarar ?- de i ett svävande läge.
På denna redogörelse följde en livlig diskussion, som utmynnade i f öljande uttalande: " Mötet uppdrar till förbunds- styrelsen att i samråd med kretsstyrel- serna och ombuden utarbeta förslag till omläggning av f örbundets organisation och arbetssätt, så att förbundet må, jam- sides med sin nuvarande verksamhet, kunna möta det förändrade tidslägets krav och samla Sveriges kvinnor till ge- mensamt samhällsarbete. "
Förbundets kassaförvaltare fru Lilly, Hellström framlade i samband med en redogörelse för f örbundets ekonomiska stallning ett f örslag att höja medlem.sav- giften i förbundet.
Efter hållen över- läggning beslöts anmoda medlemmarne att tills vidare, utöver den nuvarande årsavgiften, betala ett dyrtidstillägg av 2 kr.
För nyintradande ständiga med- lenimar fastställdes ett motsvarande till- lägg.
Vid de efter lunchrasten återupptag- na f örhandlingarna höllos två f öredrag med åtfölj ande diskussioner, till vilka aven icke förbundsmedlemmar ägde till- träde.
Fru Else Dahl från Alnarp talade om ordnan.det av tradgårds- undlervisningen f ö r kvin- n o r.
Inledningsvis erinrades om att trädgårdsskötseln vore ett av j ordens allra äldsta yrken.
Redan gamla testa- mentet nämnde om paradisets " lustgård ", och Eva, som plockade av lustgårdens äpplen, bar redan hon vittnesbörd om kvinnans intresse f ör fruktodling.
Efter denna utflykt till mänsklighetens paradi- siska barndom kom talarinnan snabbt över till nutiden.
Hon betonade att här i lzndet staten hittills .behandiat träd- gårdsodlingen mera styvmoderligt.
Det i ' Sverige utgående 3tatsanslaget .under- stege betydligt motsvarande - understöd i
grannländerna, Danmark och Norge .. På de senaste åren hade emellertid ett stigande intresse försports.
Av Kungl.
Maj: t tillkallade sakkunniga för utred- ning angående tra ' dgårdsodlingens höj an- de hade å r 1918 avgivit betänkande.
Fru Dahl, som inom parentes sagt själv var en bland de tillkallade sakkunniga, redo- gjorde för betänkandet ' i vad, det rörde tradgårdsundervisningen f ör kvinnor.
Sakkunniga hade ansett att tradgårdsod-.
lingen hade behov av ' kvinnlig arbetskraft och kunde bereda en god framtid för kvinnliga tradgårdsrhastare och lararin- ' nor.
Efterfrågan på inom yrket utbilda- de ' kvinnor vore .redan nu.
mycket stor.
Talarinnan citerade till belysning harav ett av henne kant fall dar en trädgårds-.
lararinna samtidigt varit erbjuden ~j mindre än nio platser.
För närvarande kunde kvinnor endast mera undantagsvis beredas fullständig yrkesutbildning i Apelryd, dit nu en sommarkurs i, frukt- och trädgårdsodling vore förlagd, för- fogade över den basta trädgårdsjord och hade ett utomordentligt vackert läge, ag- nat, att framkalla arbetsglädje hos den?, ' som dar hade sin verksamhet. '
Härtill komme att Apelryd i sin omedelbara nar- het hade landets största fruktodlingar,.
vilka jämte en del smärre .välskötta trad- @ - d a r i ' omgivrringarna erbjöd0 ett ut- märkt åskådningsmaterial.
Statsanslag till en tvåårig trädgårds- kurs för kvinnor hade beviljats av 1919 '.
års riksdag.
: Emellertid fattades ännu erforderliga nybyggnader å Apelryd; För att mottaga en tvåårig kurs med det elevantal sakkunniga foredagit krävdes nybyggnader till ett varde av omkring ' ~OO,OOO kr.
Apelrydskola~is styrelse hade planer på att först göra ' en mindre till- byggnad till skolan för att kunna anord- na tvåårig undervisning för ett mera be- Sverge.
För att råda bot på detta förhål- giansat antal elever.
Men aven för rea- lande hade sakkunniga föreslagit inrat- tandet av en särskild trädgårdsskola för kvinnor, understödd av staten med ett betydande ' anslag.
Kursen vid skolan skulle vara tvåårig och avse att utbilda trädgårdsmästare och lärarinnor i trad- gårds- och fruktodling.
n ar efter följde ett mera i detalj .gå- ende referat av kufsens organisation, ull- dewisningsamnen ' och.
för int ' rade upp- ställda kompetensfordringar.
Tidskdf- ten ' Hertha har tidigare i samband med sakkunnig6betänkandets of fe&amp;liggö+a ' nde - ' liimnat redogörelse harför. '
S h o m bekant hade sakkunniga foror- dat f örbundets egendom Apelryd, som .den mest idealiska lats en för en full-.
ständig trädgårdsskola för kvinnor.
liserandet av detta mindre, byggnadsför- slag fattades ännu erforderliga medel.
Den till förmån för Apelrydskolan igingsatta insamlingen hade hittills e j gi- vit det önskade resultatet.
Endast en del av kapitalet hade tecknats.
Talarinnan ' slutade sitt med stor uppmarksamliet åhörda föredrag.
ined en uppmaning, till svenska kvinnor och tradgårdsintresse- rade i allmänhet att nu taga ett kraftigt tag för.
att hjälpa den tvååriga trad- gårdsskolan vid Apelryd på fötter.
På föredraget följde en stunds diskus- sion, som naturligt nog blev ganska liv- lig; ' då den ' berörde ett ämne.
av så vitalt ' intresse för f örbundet.
överlägg- ningen rörde sig huvudsakligen om olika satt at skaffa pengar till skolan.
Agro- ...
... '
' L
96 I I I H E R T H A nom Eliasson förordade att bedriva in- samlingen häradsvis och besöka gård ef- ter gård, inledarinnan uppmanade att ta- ga vara aven på små bidrag och använda insamlingskort, fru Quensel underströk det .stora behovet av att skolans tillbygg- nad snart kunde sättas i gång.
Slutligen uppdrog mötet åt Apelrydskolans sty- relse att föra insam !ingen vidare.
Skolkökslärarinnan, fröken Lilly Arf- wedson från Stockholm höll därefter fö- redragom h e m a r b e t e t s p r &amp; b l e m.
Det husliga arbetet befunne sig för närvarande i ett kritiskt läge, men det vore ur hemmets och framtidens synpunkt nödvändigt att ' finna en lösning.
Problemets olika sidor blevo av talar- innan berörda.
Därvid framhölls heliovet att den, omvardering av det husliga arbetets betydelse, som på senaste tiden framträtt, finge göra sig alltiner gal- Imde.
Genom systemet av praktiska ting- domsskolor bleve det möjligt att sörja för en bättre utbildning, varigenom även mera begåvad kvinnlig ungdom kunde dragas till hemarbetet.
Undervisningen i husligt arbete inom fortsättnings-, lär- lings- och yrkesskolor skulle i framtiden kunna nå praktiskt taget alla unga kvin- nor.
Husmödrarna bleve därigenom på ett helt annat s.ätt an förut rustade för sina uppgifter.
Även vore det nödvän- digt att vid barnuppf,ostran taga hänsyn till den alltjämt växande svårigheten att erhålla arbetskraft till hemmen.
Barnen, gossar såväl som flickor, skulle läras att i mån av sina förutsättningar deltaga i det dagliga .arbetet i hemmet.
Det kos: tade en del.
tid och tålamod att inöva dem, men de bleve sedan en god hjälp för husmodern.
Talarinnan berörde hus- modersföreningarnas verksamhet, deras anordnande av specialkurser i olika gre- par av det husliga arbetet, anskaffande av prydliga, lättskötta kokkärl och tids- besparande anordningar.
av olika slag i köken.
Det husliga arbetet skulle betyd- ligt underlättas och besparingar göras, om elektriciteten kunde komma till större användning.
Många värdefulla rön kun- de göras vid husmodersföreningarnas nu i Stockholm pågående utställning.
Fröken Arfwedson avslutade sin på syn- punkter och uppslag rika framställning med att framhålla att aven husens inred- ning borde i framtiden göras mera prak- tisk ' och taga sikte på att underlätta ar- betet i hemmen.
Efter föredraget följde ett livligt me- ningsutbyte, som särskilt kom att röra sig om barnens uppfostran till deltagande i husliga sysslor och skolarbetets anpas- sande härför, om hushållsinköpens ra- tionella ordnande och varornas hemfors- lande ' samt om hembiträdesfrågan.
Re- dan .denna uppräkning visar att hemar- betets problem har många sidor att er- bjuda.
Arsmötet, som präglats av ett starkt samfällt intresse för kommande gemen- samma arbetsuppgifter, avslutades med att dess ordförande, fru Montelius, rik- tade ett hjärtligt tack till .kretsarna i Malmö och Lund, vilka utövat värd- skap.
Lundkretsens ordförande, docent Borelius framförde mötesdeltagarnas tacksamhet till ordföranden.
.
Efter förhandlingarnas slut hade Lundkretsen inbjudit till gemensam mid- dag i Industrirestauranten.
.
H E R T-H A 97 ~esöket vid Apelryd.
.
För min ' inre.
syn stiger fram en vac- ker tavla: Jag ser den blåskimrande Båstadsbukten, ett lunimigt solbelyst.
landskap, vita hemtrevliga byggnader niat bakgrunden av den härligt grön- skande ' Hallandsåsen, en väl ' vårdad trädgård, glada och vanliga ansikten - en minnets koncentrerade bild av besö- ket vid Fredrika-Bremer-Förbundets fruk~odlings- och .traclgårdsskola Apel- rycl vid B5stad, vilken blev en i allo var- dig avslutning på.
förbundets lyckacle årsmöte:.
Fredag förmiddag kl. % I I startade.
vi från Malmö, tio kvinnor, högt.
' Del- tagarna utgjordes a v.
förbundets ordfö- rande, fru Agda Montelius, Malmökret- sens och Apelrydstyrelsens ordförande, fru Elisabeth Quensel, två medlemmar av Styrelsen för Göteborgskretsen samt ses ledamöter av förbundsstyrelsen.
Som det numera agnar och ' anstår bildade niedborgare med ' självaktning f o r 0 vi i tredje klass - under krigsåren har ju andra klass erövrats .av les nouveaux riches, vilka dessvarre tyckas komma att behålla den.
Resan mellan Malm6 och Bastad ä r ganska lång - den tager omkring fyra timmar, h e n i angenämt och intelligent sällskap går tiden som be.
: kant fort.
(Nmu ha mina reskamrater fått sitt, mu f å de vara nöjda!)
Vid Bå- stad .station mötte oss tvänne .vagnar, och så for0 vi - d e n tjhgo minuter långa vägen genom Malens och Båstads sak- hallen och förbi de storartade Bolinska trädgårdsanläggningarna fram till Apel-.
.
. '
- rycl., där flaggan vajade festligt på sin stång, blommande syrenbuskar vänligt nickade .. i t oss; snövita j ordgubbsland .lyste glatt, och sko1a.n~ föreståndarinna.
hjärtligt välkomnade oss.
Vi kand ' e ge- nast.
att vi voro h e m m a!
.
Efter att ha intagit en god middag, var-.
under vi fingo njuta av allehanda ' väl- smakande produkter ur Apelryds träd-.
g i d, beslöto vi oss för att under före- standarinnans och fru Quensels ledning mera.
allvarligt o c h ingående studera skolans .yttre och inre förlzållanclen.
Forst och ' främst stiftade vi bekantskap med eleverna, tio till antalet, däribland eil norska.
Alla sågo glada, nöjda och friska ut, och ingen fann arbetet för tungt eller anstrangande.
samtliga buro en synnerligen lämplig dräkt, bestående av vida knäbysor, ett förkläde i form av en vid klädning med långa armar samt träskor.
Vi &amp; ågo deras skyf flingsarbete i " Tålamodet ", den del av fruktträdgår- den, där ogräset särskilt frodas, och vi beskådade med andakt den utsökt val hållna köksträdgården samt ett växthus i miniatyr, där gurkor och tomater odlas.
Och last but not least beundrade ui Apelryds stolthet, den nybyggda ladu- gården - med ' därtill .hörande rymlig loge, sqmt gjorde visit hos fyra framstående exemplar av sirinsläktet.
s är efter gick färden genom de inre regionerna - det rjrnliga och trevliga köket, den- luftiga fr,uktkallaren m-ed.
dess praktiska hyllor av spj alor samt källaren f ö r.
konserver, darren rest av fjolårets.inlaggningar stod '
uppradad på hyllorna.
Särskilt de vack- lektor Österberg, och för ett par år se- ra kompotterna måste väcka glädje i.
dan invigdes den av biskop Billing.
Vi varje akta husmors hjärta.
gjorde alla en vallfärd till platsen.
Bela- Föreståndarinna för Apelrydskolan ar gen på en platå högt upp på åsen, omsu- f ör närvarande f röken Gunni B j örklund, sad av ståtliga tallar och .björkar och som trots sin ungdom tycks utmärkt val med den underbaraste utsikt över Katte- fylla sin uppgift.
Hon ä r Rimforsaelev gatts blåa vattenyta utgör den ett det samt har sedermera genomgått Alnarps vcckraste och fridfullaste vilorum, soni tvååriga tradgårdskurs.
v i d sin sida har över huvud kan tankas.
hon tradgårdslararinnan f röken T o r b o ~ g Människan lever ' emellertid icke alle- Öberg, som ävenledes har Rinif orsakur- nast av andlig och lekamlig föda - hon sen bakom sig, varjämte hon under flera behöver aven stundom vila och sömn, år studerat trädgårdsskötsel vid Tull- därför hade vi med tacksamhet tagit emot garn.
Hushållet sköts av fröken Akes- erbjudandet att övernatta på Apelryd.
Son, med tillhjälp a v en hushåll sele^ och .Och när vi sent omsider, trötta av da- en tjänarinna, till vars göromål aven hör gens mångahanda intryck, lade oss till ro, somnade vi in vid tonerna av en serenad, att mjölka Apelryds trenne kor.
Föreståndarinnan gjorde en beskriv ' hållen till naturens och sommarens ara ning av elevernas arbetsdag, vilken ar in- av världens ryktbaraste sångare, näkter- delad.
på f öljande satt.
Uppstigning kl. gal och trast.
H u r står det i visan?
% j, praktiskt arbete 7-8, frukost och " Mein Liebchen, was willst du mehr? "
Dagen därpå skedde uppbrottet, och morgonbön 8-99, städning av sovrum- men %g-g, därefter praktiskt arbete med tacksamhet och saknad skildes vi till kl. 12, middag och vila 12-2, därpå från Apelryd.
Och till dessa känslor sal- 12.de sig glädje och stolthet jämte ett en timmes teoretisk lektion, kl. 3- %q kaffe mede.dopp och så praktiskt arbete starkt inslag av vemod.
Stoltheten och till kl. .6.25.
Kvällsvarden serveras kl. glädjen gällde skolan sådan den för nar- 6.45,. och sedan få eleverna sköta sig varande ar.
Det ä r förvånande att se själva till kl. 10, då sängdags &amp; önhör- hur mycket som kunnat åstadkommas ligt ä r inne.
Eleverna tura om att vara med de små medel, .som stå skolan till " prydnadsvakt ", .d.
v. s. att dekorera bor- buds, och Apelrydstyrelsen har i san- det, och så förekommer en provvecka, nin.g all heder av sitt verk.
På grund då ' prydnadsvaktens prestationer obarm- av de mindre goda bostads f örhållandena hartigt och kam- har hittills endast en åtta månaders s. k..
.
kritiseras av lärarinnor.
.
sommarkurs kunnat anordnas dar.
Nu rater.
Fru Martina Bergman-Österberg, som har emellertid Sveriges riksdag beviljat Apelryd ett årligt anslag av 8,000 kr., donerat Apelryd till Fredrika-Bremer- Förbundet, hade i livstiden uttryckt en om hit förEigges den av Kungl.
Trad- önskan att begrav &amp; på den air h e h t så gårdskommittén föreslagna tvååriga kur- högt alskide.
egendomen.
E n gravplats sen för utbildande av tradgårdslararin- &amp; så &amp; efter hennes död av hennes mim, nor och kvinnliga trädgårdsmästare. ' '
.
.
.
.
H E R T H A 99.
Men för denna plans realiserancle kräves ej givit önskat resultat.
Borde dock icke en utvidgning av skolan, som skulle, det stigande intresse f ör trädgårdsodling draga en kostnad av omkring 300,ooo samt den kunskapstörst på detta områ: kr.
Villigt må erkännas, att summan ar ' de, som Sveriges kvinnliga ungdom ådal stor, men större bleve dock den nationel- .galagger, kunna anses som ett kapital, la vinsten, om ovannämnda tradgårds- val vart .att svenska folket tager vara kurs komme till stå.nd.
Fredrika-Bre- därpå, och gen0.m, möjlighet till god ut- mer-Förbundet har ju för detta anda- bildning ger en högt ra.ntebarande pla- mål ig&amp;ngsatt en inisamling som .tyvärr cering?
IDA VON PLOMCREN. '
.
KlaraLindhs minne.
Klara Lindh är ett ' namn, aktat och ä.lskat inom vida kretsar bland kvinnorna.
Henhes arbete för och bland.
Idem slöt sig .främst till kampen för fullt poli.tisk$ med.borgar- skap.
Socialpolitiskt intresserade och verk.sa.mma kvinnor äro desom närmast kanna hennes garning utåt .. Från detta håll kommer nu ocksa med anslutni.ng f rån, representativt manligt l.
.
.
håll i hennes hemstad, Gavile, och med minne hennes nu likaledes avlidne makes insats som riksdagsman och i det kommunala, livet, ett upprop om resande av en minnesvård på makarna Klara Linclhs och Karl lb1:Lindhs grav.
Listor för teckning av bidrag finnas bl.
a. på Röstrattsbyrån, Brunkebergstorg.
24, Vi ' påminna om UH Hertha ej utkommer under juli och augus fi månader.
Nästa häfte utkom- mer sdlunda den I5 september.
- Fredyi ka Bremer-F~rbundets stipendier.
Från Fredrika-Bremer-Förbundets Allmannq Stipendiefonder ha å r 1920 f öl j ande stipendier utdelats: Fria stipendier: 1,000 kr.
.till fil.
lic. Karin Ringlenson för spr5kstudier i Frankrike, och 300 kr.
till ' Elsa Flodin f iir tnucikstiidier.
Från Johanna Kempes fond ha föl- jande stipendier för medicinska studier utdelats: 500 kr.
till med.
kand. Sofia.
Allevin, 400 kr.
till med.
kand. Alice Hellström samt ett resestipendium å 3,000 kr.
till med.
lic.
Anna Hellrner.
Från Fröken Hilda Nilssons fond har ett stipendium för medicinska studier a 1,125 kr.
tilldelats med.
lic. Agda Hof- vendahl.
Från Georg ~ r n é e n i fond: 2,000 kr.
till1 f röken Axianne Thorstenslon f6r stu- dier af kvinnoorganisationer i utlandet.
Från Evelina Fahnehjelms f ond: 1,000 kr.
till fröken Louise Warberg för språkstudier i England.
Stockholms stads stip.
å 400 kr.
har utgått till Greta.
Forsberg för teologiska studier; Norrbottens läns st$.
å 3-25 kr.
till Anna Granberg för kurs vid S:a Rirgittaskolan i Stockholm; Viisterbot- tens läns stip.
å 260 kr.
till Hilda Mi- kaelson för barnmorskekurs; Ja.mtlands läns stip.
å, 200 kr.
till Marta Hallman för kurs vid folkskoleseminarium; Ko$- parblergs lans stip.
å 260 kr.
till Carin Pihl för universitetsstudier '; Varmlands lans stip.
å zoo kr.
till Karen Möller för universitetsstudier; Upsa.la lans stäp.
200 kr.
till Brita Ahlgren för lararinne- kurs vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppaala och 200 kr.
till Victoria Kiarls- son för kurs vid Samariterhemmet i Uppsala; Örebro lans stip.
å 400 kr.
till Maria Jansson för medicinska studier; Södermanlands lans stip.
300 kr.
till Gerd Birath för kurs vid Folkskolese- minarium och 250 kr.
till Elsa Feldhof för f ullstandig sjukvårdskurs; Skara- borgs lans stip.
260 kr.
till Ebba Larsson för apoteksstudier och 260 kr.
till Thyra Dahlquist för fullständig sjukvårdskurs; Göteborgs och Bohusläns st$.
250 kr.
till Carin Lambert för kurs vid högre lararinneseminariet vid Kjellbergska stif- telsen och 250 kr.
till Elin W.estlund för kurs vid folkskoleseminarium; ?ön- köpings lans stip.
å 200 kr.
till Rritta Svensson för.
barnavårdskurs; Gottlands läns stip.
å 450 kr.
till Elsa Ekholm för kurs vid folkskoleseminarium; Kalmar lans stip.
å 260 kr.
tilleAgda Öberg för fullst.
sjukvårdskurs; Kronobergs läns stip.
å 270 kr.
till Signe Bexell för kurs vid skolköksseminarium; Blekinge lans stip.
å 225 kr.
till Svea Andersson för kurs vid ~folkskoleserninarium; Krh- tianstads lans stip.
å 200 kr.
till Marga- reta Pfannenstiel för kurs vid Kungl.
högre lararinneseminariet; Mal.möhais lans stip.
800 kr.
till fi.1.
mag. .Torborg 1; uncrantz för studier för fil.
lic. exarner.
och 600 kr.
ti ' l Karolina Larsson för.
barnmorskekurs.
' H E R T H A Utbildningskurser ' i bekladnads- y~ket.
Fredrika-Bremer-För.bundets skola för kvinnlig yrkesutbilclning, belagen Norr- landsgattan 20, Stockholm, börjar, i slutet av augusti nya kurser.
i bekliidnadsyr- ket.
Högre kursen, som a r minst ettårig, a r avsedd att utbilda kvinnliga ar.betsle- dare och yrkeslanarinnor.
Den som ön- skar vinna inträde vid högre kursen skall.
insända ' ansökan, atföljd av åldersbetyg; intyg abt sökaide lir fullt frisk och utan lyte; skolbetyg utvisande att sökande har goda skolkui~sl~a.per i allmanhlet (dar- j5mte hör sökande besitta tillräckliga kunskaper i tyska, franska eller engelska spraket för att kunna tillgodogöra sig facklitteratur på ett av dessa, språk); in- tyg att nied goda vitsord hava genomgått skolans lägre kurs eller att påannat satt hiava el-liållit mlotsvarande utbildning samt att hava mångsidig och omfattande praktik 5 ateljé; intyg om annan föregå- ende sysselsättning i den mån sådan sysselsättning kan meritera för inträde vid kursen.
Arsavgiften för högre kur- sen a r 400 kronor, En ateljé, dar yrkestraning för intra- de.
i den högre kursen kan förvärvas, står i samband med skolan.
Lägre kursen, som ä r tvåårig, a r nar-.
mast avsedd för kvinnlig ungdom med högre al~lmanbildning.
Denna kurs ined- delar grundläggande yrkesu.ndervisning i kladningssömnad.
Första året omf at- tar pnaktisk och teoretisk undervisning, andra året yrkesarbete å ateljkn jämte lektioner.
- Ansökan on1 inträde vid la&amp;e kursen skall åtföljas av åldersbe- 101 tyg, frisklbetyg .och skolbetyg, utvisande att s.ökan,de genomgått åtminst,one full- ständig ' f olkskolkurs.
Avgiften f ör hela lägre kursen ä r 300 kronor.
h s i i k a n on1 inträde vid någon av &amp; o- lans kurser ställes till Styrelsen f-ör Fre- drika-Brerner-Förbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning under adre ' ss Klarabergsgatan 48, stockh6-l &amp; C. Pro- spekt erhålles å förbundsibyrån.
Festkommittén för ' I.
C.
W: S stin- dandie femarsmöte i 1Cristiania i sep- tember månad hear meddelat att nor- ska # drottningen önskar se de utland- skla deltagarna såsoni sina gäster en eftermiddag, samt att utr.ikesminis- tern komn~~er att 1Glla, en mottagning.
Norske Kvinders Nationalraad ger mot- tagningste första dagen av mötet och supé den sista.
Mest intressant f ' ör de ut- I ' ändska gästerna blir helt säkert den lunch som Kristiania stadsstyrelse kom- mer .att gifva på den vackra " Frogne- saeteren. "
.
Anmälningar av delegerade: ha inlupit i stor mängd.
Från Förenta Staterna kommer en delegation av 10 damer med 10 suppleanter,.
och många andra .komma att åtfölja dem.
Svårigheten ' blir endast att skaf f a alla plats, att åhöra förhandlingarna.
Stor- tingets festsal ä r nämligen icke tillräck- lig för stort mera an de 550. delegerade.
,.
1 02 H E R T H A sonlighet rastlöst sökande.
För att be- mästra sin fantasi gjorde hon oräkneliga studier och skisser, vilka hon nu själv Skzdpt~w.
anser som en del av sitt livsverk.
Är plastiken de bildande konsternas Som etsare och målarinna ha vi redan högsta fas?
Darom tvista alltjämt de lart kanna fru Paczka-Wagner.
För lärda.
sitt innersta, för det hon var bestämt Som ett bevis för sanningen av ett ja- medveten om som sitt vasens kärna kun- kande svar på frågan anföres den om- de hon emellertid icke finna tillfreds- stiindigheten, att så många stora konst- ställande uttryck varken i de grafiska närer, t. ex. .Klinger och Milles, i stan- konstarterna eller i måleriet och övergick digt uppåtstigande utvecklingslinje gått därför vid något över fyrtio års ålder till från grafik och måleri till skulptur för plastiken.
att sålunda slutligen finna det ratta ut- Atskilliga porträttbyster visa fru trycksmedlet för sitt konstnärliga väsen.
Paczka-Wagners stora talang som skulp- Satsen skulle måhända kunna genera- tris.
Två av dem finnas i Berlins uni- liseras i fråga om de.
tyska konstnärin- versitet, som även har för avsikt att in- norna.
Utmärkta målarinnor funnos köpa det ypperliga skulpt«rporträttet ï v bland dem redan på Goethes tid - man konstnärinnans far, den berömde natio- behöver endast.
påminna om Angelika nalekonomen, professor Adolf Wagner.
Kaufmann och Luise Seidler -, .och det Som sitt egentliga " livsverk " betrak- moderna Tyskland äger en Käthe Koll- - tar emellertid fru Paczka-Wagner ut- witz, en Dora Hitz, en Ida Gerhardi.
kastet till en brunn, vilket hon model- Plastiken ar däremot i stort sett något lerat i gips och byggt upp i sin ateljé i nytt för den tyska kvinnokonsten oc !.~ Berlin.
Före kriget hade hon goda ut- får väl anses som ett högre beläget sikter att på uppdrag av staden Buda- trappsteg, vilket under klättringen uppat pest få utföra brunnen i marmor.
Nu- berget nu håller p å att med energi hug- mera vågar hon endast hoppas att själv gas ut och jamnas.
genom oerhörd flit förtjäna så mycket på andra arbeten, att hon småningom - C.
o r n e l i a P a c z k a - W a g n e r hör till dem.
för vilka den skulpturala lczn f ramstalla figur efter figur, stycke formen innebär en konstnärlig evoluti~n.
efter stycke i något slags äkta material.
" Från min tidigaste ungdom ", säger hon Hittills har hon endast lyckats utföra själv, " bar jag inom .mig en rik och ahel- en enda grupp i istrisk marmor.
Och gjuten idévärld med oändligt nyanserade likväl har hon på intet sätt givit sitt in- gestalter, så att saga en visionär livskon- dividuellaste konstverk några om " stor- ception ".
Denna inre formrikedom gjor- hetsvansinne " vittnande dimensioner.
cle från början hennes konstnärliga per- .Vattenskålen ar i genomskärning 3 % me- II.
.
' ter, vilket för den monumentalt konst- närliga anläggningen.
måste anses vara g; nska anspråkslöst.
Den uppbar,ande sockeln a r rund, helt och hållet inneslu- ten av fristående figurer i halvt natur- lig storlek.
De äro allesammans var för sig idkbärare av - gripande allvar och c1 jup, och varje gestalt ä r skapad efter verklighetens, strängaste lagar.
Tillsam- mans utgöra de ett: imponerande helt av plastisk skönhet och tankedjup.
Cornelia Paczka-Wagners vag till piastiken ä r emellertid icke den, som Tysklands moderna skulptriser i all- mänhet gått.
De flesta ha i stället först varit sysselsatta inom konstindustrieri.
, Vicl utkasten till vaser, lampor, ask- koppar, porslinsskålar och allehanda lyx- föremål upptäckte de sin plastiska be- gavning och ha sedari genom studier utbildat sig till mer eller mindre duktiga konstnärinnor.
Sarskilt äro många bland dem goda porträttörer, och under krigsåren.
hade de rikligt tillfälle att öva .och fullända sin talang.
E n stor xiel av deras manliga yrkeskamrater be- frinno sig vid fronten, och de fallna krl- g2rnas anhöriga hyste mycket, ofta den ihskan att .genom en byst, en relief eller en individueh .given gravvård ära sina ciödas minne.
Det finns en Ilel rad tyska hildh~iggarinnor, vilka under dessa år speciellt agnat sig åt ': sådan " minnes- v5 idskoiist ".
Att.
cderas podukter där- vid icke siillan fatt- något hantverksrnäs- sigt över sig, ' ligger i- sakens natur.
Porträttet av en frånvarande eller rent av obekant: person kan endast i sällsynta fall och då utesltitande medelst synner- 5qen stark konstnarlig intuition och telc- .nik göras karakteristiskt levande.
Och '.
akta gravvår~lskonst staller .redan genom (1 ~ yttre .förhåallandena stora; anspråk på de konstnärliga kvalifikationerna, om ic- ke det nödvändiga monumentala draget skail ' förfuskas.
.
Ti !l ovannämnda grupp av iyska skulp- tiiser höra emellertid tv5 mycket an- scclda konstnärinnor: H e l e n e Q u i c- m a n n o c h Li.lli W i s l i c e n u s -.
Finzelberg.
.
Fröken Quitrnann har i Berlin två atel- jier ..
Högt uppe i luften, d a r blicken fritt kan sväva ut över stofstadeii, model- lerar hon sina porträttbyster och plaket- ter, och nere på jordytan - i detta fall Iiusets " nedra botten " - tillverkas lien-.
ces berömda gravvårdar, vilka sedan skickas åt alla håll både inom.
och intorn Tyskland.
Helene Quitmann arbetar m.est i granit och brons.
- Alla h.ennes verk kännetecknas av ett friskt, livs- kraftigt drag och förrada.
stor traf fsi- kerhet.
i .fråga .om likheten med.
mode !- !en.
Med förkärlek återger konstrGrin- rxin barngestalter, och man kan val saga, att hon ar begåvad med.särskild instinkt f ö r utvecklingsårens karakteristiska va- sen.
E n pojke i sweater med.
mössan nedskjuten i.nacken och ett långt spö i handen fick.
t; ex. för några å r sedan mycket beröm av kritiken.
Han står ock- s5 verkligen så självsäker .och beslut- sam på sina runda ben och har.ett 4 !rotsigt och käckt ansiktsuttryck, att man ovillkorligen bakom.
honom anar hela den stojande gosskarans- tumult under skolrasten.
Till och med sina gravvår- dar pryder .Helene Quitrnann gärna med barnporträtt.
b tt stili$ ' erat f lickhuvud nied rosenkrans har hon flera gånger huggit i sten.
För ett gravmonument i ', '
l 04 H E R T H A Köln skulpterade hon en hel rad älsk- ligt ' högtidliga småttingar, vilka mitt emel- lan sig bara en kruka, innehållande drn sörjande moderns tårax.
At sådana barngestalter förstår Helene Quitmann emellertid att ge något tröstande och löftesrikt, som om de ville hänvisa J e efterlevande till livets aldrig sinande.
.
botemedlet kraftkälla,.
det osvikligaste mot all smarta. '
Fru Wislicenus-Finzelberg har utveck- lat - sin mångsidiga talang genom ärligt arbete och outtröttlig flit.
Hon lär vara utrustad med större kroppskraf ter än de flesta bland sina medsystrar, och det är ju ingen liten fördel; när det gäller bildhuggaryrket.
Först vanri hon erkan- mnde för sina små fina konstindustri- ella föremål och övergick sedan för om- kring t j ugu år tillbaka till portrattskulp- turen.
De första försöken lyckades ut- rrärkt, och det ena.
hedrande.
uppdraget efter det a n d r a drev henne framåt.
Hon modellerade en hel rad kända per- sonligheter.
och utförde - enskilda gestal- ter till- flera större gravmonument, vil- ka i sin helhet anförtrotts åt framsta- ende arkitekter.
Fru Wislicenus-Finzel- .berg har småningom utbildat sig till?
: i synnerligen god ' portrattör.
Hon indi - vidualiserar med samvetsgrann realism och förstår att ge ett ansikte det karak- teristiska uttrycket.
Kort före krigets utbrott fullbordade hon sitt förnämsta arbete, ett fyra meter högt Bismarck- monument, vill &amp; byggdes upp på Wein- berget vid Rathenow.
Det framställer den åldrjge järnkanslern i kyrassieruni- ', s ' form .med högra handen på värjfästet.
Att det var en kvinna som skapat detta imponerande verk, fyllde det dåvarande - Tysklands döttrar med stolthet, och man förutspådde konstnärinnan en 1ys.ande framtid.
Sitt eget konstnärliga väsen ger Lilli Wislicenus-Finzelberg emellertid dj u- pzst och innerligast i den religiösa pla- stiken.
Hennes strävan går ut-på att 1ö:; - göra sig f rån ren efterbiIdning efter n .L- turen och producera ur sitt eget inre.
De Kristusgestalter och symboliska barn- grupper hon sålunda.
skapat, vittna om varm känsla och äro väl varda den upp- rriärksamhet man skänkt dem, om de iin icke sprungit fram ur någon rik eller c riginell fantasi.
Men f ramställninger -, enkelhet ar tilltalande.
Medelst lug~la, säkra linjer söker IY on personifiera idén om en Frälsare, som offrar allt och l i d x allt utan klagan.
De bästa bland hennes många religiöst stämda verk torde vara Christus als Kinderf remd och relief- gruppen Caritas.
En annan ansedd porträttskulptris as B i a n c a E h r l i c h.
Hennes byster av t. ex. Carmen Sylva, kompositören Max Rcger och Nobelpristagare?
Paul Ehr- Iich äro utmärkta prov påavad den mj- derna tyska kvinnoplastiken kan.
Det be- rättas, att fru Ehrlich först vYd fyrtio års ålder genom en tillfällighet upptäckte sin talang och sedan dag och natt oavlatligt arbetat på att utbilda den.
Intet yttre t \ ång, endast kärlek till konsten driver henne f ramåt.
BEATRICE 2.
4 ~ ~.
,
- a B.
.
.I) r I N N E H A L L - -.
: Annu en m i ~ s t o l ~ c - AV.
Axianne ïlorstcnson.
Fredrika- Bremer-Farbu &amp; ts.
!I I B Arsmate.
3 .. % Besaket vld Apetryd: .-Av Ida von Piomgren.
Tyska konstnarlnnol: II.
A v Beatrice Zade,.
.
.
.
.
.
.
.
_.
.
D.
.
S EKONOMISK HUSMODER BORTSLUSAR ICKE I ONUDAN ~ i k s i m &amp; en ' .. SVEA GRXDD för bordet, stekning.
och bakning.
Samma oöverträffade kvalit6 som före kribtlden * - 1- 1 *:.
EN 2 8 .. g I;.
