# ID: svediakorp-per2802
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,073
# sentences: 528
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.I N D E N &amp; $, e innehsvn ?e: dur.
Kand. EJA ' Riks te /: 75 76 I t AJ, iiii 4 89 " l VA ITU GATA^^ f l; ~ 14,; z $4 ...
vid; l~r1,2zftirgsferq JOHN V, L ~ F ~ R E N.
Kungl.
f~ovIwerenh3r- - rA --- f REDS6ATAB 3: e: ~~~YDEN f ~ ~ m ~ f ~ * ~ ~ v, /; * ~ ~.
&amp;: y i.
-- * - Sverges aIdsta, sIörsta ' .och -: ds.
SlOCKHOiM ko 7: N Siden- och ~ klekfän-.
~ ~ c i ~ i ~ ~.
j ningstyger 13ml !,i.
irnirorte " ffance.
; f &amp;
Kronprinsesan Margareta.
.
" Det; s o m ~ d u er, vg.1- fu1:dt og helt: néii-liga och sportsliga.
Varmt öi-ilillan- og i kke styklievis og del t. "
.
.. de för iniiiiskligt ~liclailcle och utrustad.
Dessa ' illasgfyllcla ord LIS; Ibsens med klar ii~telli~ens, säkert oniclöme o c l ~ Brand, villa i sig ~&lt;oiiceiitre~a en livs- stor orgai3isatioiisförn2iga gjorde hon princip, djup.
till ipnebörcl, vanslilig att dock p5 clet sociala o.1111-5det sin .inest ' clem ' hade l1011 i sanning betydaiide insats.
Särskilt intresserade efterfölja - gjort till levande verklighet, var nti 11011 sig för de blincla vilka med hennes - bortgaliglla kroilprinsessa, de kunna b o r t g h g gjort e n oersättlig förlust .. På sattas som .. motto över Iieyies livs Iiennes initiativ startades 1917 förenin- historia.
.
Helgjuten var .l1011, son1 kviil- gen " I&lt;ronprii~sessan Masgal-,etas ar- iia, so111 i-niii-iniska, soin iiiec1boi.-gare - betsilaiiiiicl~ för de bliilcla ", vars lieders- en persodio-het s5 stark att heiziies död ordföraiide ho11 var alltif r h börj an. '
I?
liastar en mörk '.
skugga över ett helt Föi-eningen f ör h~~sii~oderskolor ' med land.
Icke allenast de ~liir-~lla~te och hai-kivål-d, som låg henne varmt om viiimerna sta i detta ögonblick bittert II jästat, f ui1geracle il1011 iavenledqs, soin sörjailde vid hennes bar.
' Hela .Silerige c i k l f örande.
Hiis liaii av uti-yninesslial har f i t t sorg.
icke ' uppl-aknas alla de i~stitutioiier och Näs prinsessan Margareta för nara föreningar.
dal- hon var verlrsam - feliltoil a r sedan som prilis.
Gustaf hiii- 1115 blott Gigjas att överallt: cl5r hon Adolfs brud lai+teg 1;) svensk nlark ' ar- med, sp&amp;-acles I~ennes livgivaixie stsöliiinade li&amp;~iie till mötes en varm ljersonligliet.
s&gt;.ilipati, vilken med are11 förbyttes i Det oi~iråde, dar kr-oiiprinsessaii Mar- Iiii~lek och beuiidrai~.
Stora föi:li.opp- garetas insats skankte heiiiie själv den iiingas fast.es vid den unga furst ii ma^, största .glädjen, var kanske arbetet ' i men ingen k u - n d.
e dock aiia i villieii ti-iidga~~let1: 1 Sofiero.
Ingen har väl i !toinorclentligt hög grid Iion skulle hyst större karlek till blot~imor iiil lion, lionima att uppfylla clem.
Sällsynt rik och lion v5rclade dem.
ömt som levande hlc-v ~ii ' on~rinsessaii argare tas livs- vasen.
Men hennes intresse begränsad.
.. vid sig icke.
till den .egna ti %lgrrii:clen.
.
Fred- g5rning, trots.
att hon sycktes.
.
bort.
.
.
unga ar, och den oinfattade '; mc ?.nga.
.
v i l i ~ - ~ i - e i i ~ e r - ~ ~ skall rb~~ alltid ~i~~ med ~et.
skilda ' intressen - f ilantropislia; .. lionit- .tackSamliet niiiinas vacl Iii-oiip~-insess~~~~ ' ' ', ' '
gjort för förbunclets f ruktocllings- och t r ~ d ~ r c l s s k o l a Apelryd, vars beskyd- clzi-inna hon var.
Det mest utn~ärkancle draget i kron- prinsessan Margaretas karaktär var m %- hända hennes kärlek till sanningen, och detta tog sig även uttryck i clet yttre uppträdandet med dess ' f ril~et från all slags pose.
E n viss reserverad blyghet i sättet kom henne att stundom förefalla en smula kylig och allvarsatn.
Men så bröt leendet fram, det vackra älskliga leendet, bakom vilket man skymtade och anade en rik fond av glättighet, värme och godhet.
Svenska kvinnor ha av kronprinses- - Vid sorgebudet om kronprinsessan Margaretas död väcktes hos svenska kvinnor av alla san~hiillsklasser en ön- skan.
att f 5 ge t~tti-yck lit sin tacksain- Iiet för det sällsynt hjiirtevarma och på san~nia @ ng praktiskt verksainnïa satt, $i vilket clen bortgångna furstinnan gri- pit in, stödjande och hjälpancle, varhelst stöcl och hjälp behövdes.
Tanken på en nationalii~sa~nling föd- des så gott som on~edelbart, och f5 cla- gal- clai %fter itf far da des genom pressen f öl jande upprop: " Kl-ot~prii~sesszn %r död.
Kring lien- nes bår sai111as allt Sveriges folk enigt, s a m ~ m n s ~ i ~ i a cljup lt saknad och sorg.
E n försommardag för femton a r se- dan kom hon till o s s som en Ijusbärer- .ska.
Under clen vardag som siar om li- vets tillväxt ' gick hon ifrån oss, just i ' clen stuncl.
då solen stod som.högst.
An- nu de sista timmarna av sitt liv agna- san.
Margareta fatt mottaga i u v en kostbar klenod.
Det al- minnet av en kvinna, som i den högsta sociala stall- ning med allt vad darmecl följer av tyngande och besvärliga plikter dock fick tid över till att vara icke blott en utom- ordentligt god maka, rnocler och upp- fostrarinna utan aven en i sällsynt hög grad nyttig och verksam sainllällsii~ed- Icin och en kärleksfull lzjalpare åt de i livet vanlottade.
Må den dyrbara gåvan med tacksam- het av oss bevaras och bliva en sporre till fcrtsatt arbete och n !-a initiativ i det go- Oas, saimas och skönas tjänst!
Ina vow PLONGREN.
de hon åt omsorger och tankar f ö r andra.
Liksom clen livgivancle solstr~len omärkligt träffar sitt föremål, .sa ut- gingo fran henne på grund av .hennes hjärtas oemotståriclliga ' tvång goda, hjälpande tankar.
Sitt liv helgade 1ioi-r genom att omsätta dessa tankar i hand- ling, son1 nådde närstående ock fj5r- ranstående, höga ocli laga.
Illa skulle vi motsvara de livsideal hon skänkte oss genom att overksrin~t sörjande sandas kring hennes bår.
Sitt ljusaste leende skulle hon däremot in i det sista ha velat ge var ocli eii sonr hon genom sin död kunde mana tilI ökad vilja att underlätta livet för dem som ha en svår väg att g;.
Att plocka bort vassa stötestenar cch pialltera blon~mor vid andras vägkant, det var den livsuppgift som kronprinsessan Masgareta gjort till sin ..
Det iir det hu-
7.5 H E R T H A \ manitara arv hon efterläi~inat åt oss att förval ta.
Att ffa skiinlia Ici-onprinsessan Margaretas minne vad vi ej fingo till- falle att ge henne sjalv, det sliall.
nu bli den uppgift kfing vilken vi alla svenslia kvinnor skyndsamt skola saiii- las.
I stallet för de b1011111101- med vil- Iia vi skulle vilja sniycl.ia l-ieiines sista vilorutii skola vi flita e11 krans av.
mer c£ örgänglig a l t Vi skola bilda Kro~.zpr .. i.~.sessa.~~ Mm.- g w e t a s .ininmsf otl,d, ' att öve~lamnas till H. J&lt;.
H. I.ronpriiisei?
mecl en anlial- lan att kan vilie besluta till \ 4llca anda- imal de skola.
ai~~ancles, ty bättre 511 n; - gon antnali känner lian de olika ai-bets- oiilriclen som lago Iialis genial narmast om 11 jiiïtat att befrämja.
Helt visst sliall förslaget om denna.
natioiialii~sail~ling mottagas med tack- samhet och vinna.
alln~iin tillslutning.
Hir gives clet ' basta tillfdle för var och en, man son1 kvinna, att vara med 0111 att fortsatta.
clet arbete.
pfa olika falt föl- vilket ~ 2 1 - avhalha kronprinsessa offrat sa niycken kraft, energi och kar- lek. "
De, som till äventyrs icie &amp; s av nå- gon ins~rnlingslista, men skulle önska er-Iialla s %lana, kunna rekvirera dem f rån Fredrika-Ererner-ITörbunclets?
; yG, Klarabergsgatan L$, Stockl-iolin.
Vår nya giftermålsbalk.
Den laiige eniotsedda dag, c15 rikscla- gen ~ l i ~ l l belianclla le lagbereclningens för- slag till giftkrmilsbalk, inföll den r 7 apsil.
Angaencle utga ngen var inan Iinappast oviss.
Lagutskottet Ilade, sil nar som p3 tv5 reservaiiter, villa yrkat avslag, s % gott som oföränclrat tillstyrkt förslaget, och det visade sig iiven att .den förefintliga oppositionen, som ju i viss mån behiirslcat den dagliga tid- ningspressen, icke 1; unde stöd ja sig p5 iGgon utbi-ecld inening blanc1 l-ieri-ar ' en langse princi pclebat t. iMan kan kiiap- p s t saga att denna bjöd p2 ilagot nytt eller oväntat.
Att i-eservantei-1x1, her- rar Engbetg och ~eutei-s14 ölcl ', ' hada till- finnrii-icles i första Iianipare11, skulle tala för avslag ocli att 11ei-r Clason skulle stalla sig på deras sida visste nian.
' Lit- skottets talan fökles i nami~cla kamnu- re huv~idsaliligen av herrar Alesanriws- son och AIcei-man, varjinlte j usti tieinini- stern Iiimnacli en redogörelse fö;: f ~ r - slaget.
I andra kaminareii talade 5v-n jvistitieministern, liei-t- Pettersson i Sö- tertalje talade för utskottets Gkslay cc11 Iierrai- Tl~ore, Clason i Ka1lenberg:~m-p ocli Forsell voro h~iv~icltalarna för av- slag.
Visserligen var det ingen av taiariia som.
yrkade I ?$ m~lsnianslcnpets i; ilx91rll- lande, clet ordet namndes ' Iiii~ippt m d e r debatten, 1ziei-1 clet var dock det gamla iiGlsmanskapets idé so111 beliiirskade n-iotstånclarne, förskai~sat baliuiil jrrliai~- den p5 uppslcov och betänketid och lda- pclni3 över att riksclagen alclrig begast clenna lagstiftning.
ljäi-i hade talaren ratt.
Nar i-iksdagen sist skrev i ainnet och begarde revision, var clenna skrivelse .på gnmcd av l~omproniiss mellan Iialn- rarnas sliil jaktiga nieningar sa dimmig, ' - - - P - -
y -- A - att någon lagstiftning ej ktincle byggas p h t t sådant uttalande.
Då, 1903, skul- ' le målsmanskapet i princip behållas, men utvecklingen har gått fort i våra da- gar, och kvinnan intager numera en så- dan st5llning i samhället att hennes krav på likställighet inom äktenskapet har trangt igenom även i clet .allinanna folk- ~nedvetanclet.
Därom vittna voterings- si f f rorna i principbeslutet, i f örsta kam- maren S3 mot 41, i den andra 126 mot 26.
Under kvallsplenum vidtog detalj be- l-iandlingen.
Har förelago nlotions- eller reservationsvis ett stort antal yrkanden.
Det största intresset uppväckte frågorna liui-tivida make skulle hava ratt att p; - yrka avrakning för så vitt den ena till- skjutit avsevärt utöver vad so111 .ål ' egat Imnoin, betraf fande i-att för make att kunna förplikta den andre för utgifter för sina särskilda behov, i fråga om före äktenskapets ingående ägd eller ärvd fast egendoms karaktär av giftorättsgods, angående ' bestarnmanderiitten över bar- nens personliga angelägenheter samt an- ghncle hustrus skyldighet att bal-a an- tingen mannens naiiln eller eget och mznnens namn i f örening.
Endast i två avseenden frångicks ut- skottets forslag.
I frgga om makes ratt att förplikta den andre för g d d för sina skkilcla behov hade den kungl.
propo- sitionen tillerkänt hustrun sådan ratt.
Lit- skottet hade utsträckt ratten aven till niannen, under det att reservationsvis yrkats att ingendera maken skulle hava &amp; dan ratt.
Riksdagen beslöt i enlighet nied reservationen.
Det är att beklaga att icke det.
ursprungliga förslaget, som framlagts i propositionen, vann kamrarnas bifall.
I alla de fall dar l-iustrun ej har arbetsfijrtjailst eller annan inkomst skulle givetvis en så- dan bestaminelse varit av stort varde f ör att trygga lieniles ekononiiska sjalvstanclighet.
Då lagen anvisar me- del mot missbruk a s denna i-att, torde bestäiniilelsen ej hava medfört någon ekonomisk fara för mannen.
Så som det .i:u blir, kommer] .agens grundregel, att make ar skyldig bidraga jailival till den unclre makens särskilda behov, om deii- nes tillgångar icke racka härför, lätt att bliva mindre effektiv, och clet ar att be- fara att vid lagens tillämpning många svårigheter kunna komma att uppstå vid tvister huruvida en skuld ' avse.tt att tacka behov för den gemensamma hus- Ii2illningen eller makes särsldda behov.
Ei; bart lyckligt torde det dock vara a t t icke utskottets förslag föl jcles.
S5 som förhållandena i äktenskapet vanligen ge- stdta sig, då mannen ju i de allra flesta fall.
ar förvärvande, även om han icke $1- det ensam, skulle en rätt för maimen att i detta avseende förplikta hustrtin lett till an större svårigheter för de hustrur som med en oduglig man ensamma hava att dra försorg om hem och barn.
Den andra punkten dar riksdagen be- s !öt bifalla ett reservationsvis gjort yr- kande var i fråga om bestämrnanclerat- ten över barnens personliga angelägen- heter.
Liksom i utskottets förslag till- kommer den makarna i förening, men den bestammelse enligt vilken ratten p2 ansökan av make skulle aga ratt giva bestami11ander5tten at den ene eller andi-e har uteslutits.
Från kvinnohåll har; i- ciigare framhållits, att vi i denna be- stiminelse sett ett korrektiv mot ene ma-
- H E R T H A kens allt för starka urgerande av sin: sikt; en; sikt s0111 Ilan ' l&lt;aiiske till bar- nets cl&lt;acla har iiiöjlighet att genomdriva F. ' grund av att lian disponerar nödiga penninge~i~eclel~ och att vi framst i bar- nets ' intresse ansett cleiina bestämme1:; e värclef~ill.
Vi tro, det ä r att beklaga att paragrafen e j of öl-ändrad antagits.
Att utskottets förslag följdes betrif- fande gift kviiiiias ilamil kominer helt d i e r t att ' i n ~ h g a kvinnokretsar mötas iiied besvikelse.
Att borttaga en urgalii- mal ratt, so111 icke liar gjort digon skada, men vars bibeh~llande yavisbart a r till reell fördel för de flesta yrkesut- .-.
- iide ' kvinnor,.
synes oss förl~aitat.
Det föreföll so111 om riksdagen ej fullt insig vad saken giillde, ocli man Ilar det intrycket att om saken, biittre förberedd, h y 0 sliiulle f ramlaggas, f ragan inöjligen skulle f5 en annan u t g h g.
, '.
Den langa striden ' för gift kvinnas myncligl-iet iial- förts till.
slut, Fr511 bör- jan väckt av vidsynta 111511 - Lars Jo- f7 Iian Hierta nlotio,neracle redan 1852 om viss inskranla~ing i niiilsmanskapet - liar in&amp;i~anska~et upphiivts innan livin- norna själva med röstseclel eller i riksda- gen direkt sjilva £Ort sin talan.
Det ar gl~cljancle att beslutet fattats i stort sett i s a c h endräkt.
Att livinnoopinionen p2vei-kat ' clen allinänna meningen a r dock otvivelalitigt.
I&lt;viiiriorna hava även haft f ö r l ~ ~ a i i att e i ~ under det förberedande ' ar- Iletet f 5 sina intressen p5 allra basta sritt tillvaratagna av sin represeiltant i lagl~e- redningen.
Ett kvin~iorrias tack till de vidsynta förkämparila a r.
det vår glädje att f5 uttala, och vi anknyta därtill clen ti-osvissa förlioppningen, att denna ilva lag skall lyckligt best5 provet i clen pmktiska tillä~~ipningei ?~ visa sig vara ett sant uttryck för clen upplysta folkme- t-iIngen Iios ett gaintlialt l i ~ l t t i r f ~ l k cliir, kvinnans gal-ning i hemmet alltid aktats högt, ocli bidraga till att skapa allt flera gc; da och lyckliga lien^.
.
. '
,
.
78 H E K T H A a - - - - - - - - En Gävlekrets av Fredrika-Bremer- !Förbundet.
En krets av F.-B.-F. har på möte den 30 april bildats i Gävle på initiativ av f örbundets därvarande ombud fru Anna Björk.
En interimstyi-else, best3eiide av nio personer, tillsattes med borginiis- tarinnan Anna Berggren soim saiiiman- kallande ledamot.
Den nybildade kret- sen har som 11amaste nial för sin vedi- stinihet satt att arbeta for ett kvinnligt srudiestipendiunl för Gävleborgs Ian.
IF~rbuindskretearntas iitsm6ten.
.
Vid izmm Fredrika-Bremer-Förbundets kretsar 113lna irsmöten ha styrelsevaleii ut- fallit såltinda: ' I Arvikakretsen nyvaldes fru E. Wallin, ordf., fru Rogstadius, v. ordf., och fru H. Jönsson, sekr., samt .omvaldes fru L. Sjö- stedt, kassaförvaltare, och fru S.
\ Vallgren.
Ti-Il .stippleanter, nyvaldes fruarna E. Grapen- giesser, R. Guttormsen soch T. Olsson.
I Göteborgskretsen omvaldes fru M. von Sydow, ordf., frölken T1i.
Kullgren, v. ordf., fröken K. Fjetterström, sekreterare och kas- .saförvaltare, fru L. Kjell:berg ocli fröken A. Lönnerblad, med fruarna A. Levisson ocli K. Wijkander som szipplca.nter.
Revisorer fröken F. Hjerkberg och fru M,.
Wallenius.
.
I Hdsi9~.gborgkretsen omvaldes likaledes de, avgående styrelseledamöterna fröken S. Ro- sentkvist, .ordf., f raken L. Desliayes, v. ordf., fröken M. Platen, sekreterare och kassaför- valtare,.
fru N. Holmstrand, lektor E. Schiött samt frökmrna A. Svensson och S. Wenn- berg.
Revisorer fröknzrna S. Witt och L.
' Bremberg.
I L i n k ö p h g s k d s e l a nyvaldes grevinnan Loii- i s e Stenbo~k, ordf., samt omvaldes fröken S.
' Tersmed.en, sekr. och kassaförvaltare, fruar- n a A. Ekman, H. de Frese, L. Palmqvist, M. T.ollin och fröken M. Wigander.
Revisorer frökn.arna A.
M ' iklund och H. Xordgren.
I kwbsen Lzwd med o m m jd docent H.
Bo- ~el.iu.s, ord; f., fröken H. Möller, v. ordf., och .mötesvärdinna, fru C. Eklundli, sekr., f röken -- --- .- E. Persson, kassafön; altare, fru E. Sjövall, tilötcsviirdinna, fruarna A. Efcrrlin, hl.
Back- m.an, bi.
Holmström-Ingers ocli S. Nilsson- Ehlc samt fröken M. Ljunggren.
Revisorer fröknarna L.
&amp; Iöller.ocl~ I. Westdaht.
I Malrnöki-etseit fru E. Quensel, ordf., frö- ken M.
L. Lundström, vice ordf., fröken An- na Eurenius, sekr., fru 0.
Selmer, kassaför- valtare ocli mötesvärdinna, fru L. Zickerman, Iitr.
mötcsvardinna, fruarna L. Gren-Nilsson och A. H.dtgren, fröknarna A. Niilsson, E. Kilsson och N. Uddenherg, kamrer A. Huit- man och rektor P.
Isberg.
Revisorer frok- nnrna H. Arwidius ocli hi.
h41tnck af Rosen- schiöld.
I ' Sh-iirzgniisiskrekeii f r u H.
Ka.ntzow, ordf., fröken E.
Sack, v. ordf., fru U. Qireckfeldt, f röken E. Ryd.berg, kassaförvaltare, .samt fru L. Pl~ilipson.
Revisorer hlevo fru D. Bergnian och frö- ken E. Haglund.
Redogörelser för Landsföreningens för 1iviiliiai.i.s politiska rösträtt och de skil- da dokalf öreningarnas vesksamhet 1919 föreligga nu färdiga.
Aret ar det n&amp;&amp;- liga Gret; n i t t i berättelsen om vad röst- rattsorganisationen själv under året ut- rättat, kommer segerbulletinen av den 24 maj in.
Att det uppnadcla malet inverkat på själva rörelsen, synes naturligt nog re- dan i 1919 års arbetsrapport.
Rösfrlift föl.
kvinnor har lagts ned S ~ S O ett I ~ nu lyckligen överflöcligt agitationsverktyg, och verksamheten har huv«dsakligen va- rit koncentrerad i socialpolitiskt upplp- ningsarbete, främst genom .de Berg-nlaii- Osterbergska samhallskurserna.
Lands- föreningen kan annotera 27; förelasnin- gas på 72 platser för ett sainmanlagt an- tal av 23,590 åhörare.
Genom L.
K.
P.
R: s artikelserie, soin fortfarande utkom- mit, ha vidare upplysande artiklar i olika aninen spritlts över landet.
-
-- 79 H E R T H A En.
tusenårig kvin nograv.
Da och d i öppnar jorden sitt.
sköte och återger .en skatt eller ett gravgods,.
som den för 2rli~tndraden sedan tog i sitt förvar.
Och i blistlik belysning f.å vi en erinran om, en gången tic1 och få liasta en hastig blick in i en för länge sedan faren kulture1~ok.
De senaste åren ha varit ovanligt rika $i ståtliga jordfynd, särskilt ha flera .präktiga silvet-skattes f rån vikingatiden inkommit till statens historiska nzuseurn.
Innevarande vår Ilar en~ellerti~cl ' givit ett f p d av ovanligt intresse, och som detta fynd gi \ - er en mer 211 .vanligt belysande ' bild från en svensk kvinnas liv # och jorclafarcl för cirka tusen å r sedan, lian det kanske ha sitt berattigande att niim- ila litet clär,on~ i I-Ierthtis spalter.
Fjrndet 1.iarrör f rån en jam f örelsevis Iii en gravhög ~ M s k a f ' l - ä l ~ e g a ~ agor d~ i Hagehyllöga socken amellan Vadstena odi M.otala.
Trakten är rik och bökdig .och mal-Mig på grund av cle gamla folk- - u~igag-odsen ute 13 % Vaclstenaslatten.
Om rikedom talar ocksi.
graven fran Hagebyhöga.
Dyr1basa, j a, också säll- synta smycken har den döda fatt med sig, full utstyrsel av kläder och husge- råd, hästar och kanske vagn.
Hennes j orclafärcl har sannolikt försiggatt med all ståt, och de efterlevande ha på allt satt sörjt för, att den clöcla intet skulle sakna i den varlcl, dit hon gick, och d i - de lej ' längre kuncle tjäna henne.
De viss- .te icke, vad 11.011 där hacle bruk för, bast clarför att s~kerstiilla.I.ienne för .allt, soin ' kunde Ilanda.
Eller kanske trodcle de s i g veta, a t t hennes nya liy skulle koni- - ima att liltna clet hon lamna:cte, och ' att Iion därför behövde sina föri-iöclet-il~.eter ined sig.
Sedan de samlat kring den döda allt det d e .ville giva henne n-ied, ha de .an- t a l t ~: J~ennes vilolager, som de först lagt: på ett skepp, cliirför tala de jarimitar, man funnit,, eller p i ett bål.
Att bränna de döda Ilörde till tidens b r ~ ~ och k var sannolikt ett försök, att hjälpa själen att lättare frigöra sig från kropien of11 in- tl-adil i guclai-ilas boning ..
Men liksom inänniskans själ frigjordes, d i s t e o.ckså d e clöcla tingen, gravgodset, bralanas, p å.
de.t att dess sjalar också skulle frigöras och följa ma~~nislian och vara henne till nytta.
Kvinnan fran Hagebyhöga var prakt- fullt smyckad, det.
se vi, trots att blott de of örgang1igast.e sakerna undgått el- dens förstörelsemi~ ' kt.
På bada.
sidor om bröstet eller kanske i~ppe på axlarna ha- de hon ett väldigt ovalt spänne av brons, sa stort, att det.
mer imponerar genom storlek an skönhet.
Mitt på bröstet hade varit fastat ett klöverblacl foi-migt späii- ile av silver ined.
cljurornament.
En ked- ja av glas- och barnstenspärlor har smyckat 11enneS hals, och i denna kedja har oc1; sZi hängts dyrbarare sm.ycken av silver.
Ett av dessa a r runt och filigran- ornerat, ett a r ringformat n~ecl ett grip- djur infällt i ringen, ett a r fyrkantigt sam.t ocksa prytt ined gripdj ur, men nlärkligast äro fem korgformiga silver-.
berlocker inecl en svag förgyllning.
Des- sa berlocker äro s5 svarförklarliga dar- för, abt de i niyciet likna en i århundra- det efter Kristi föc1els.e .kand typ,, som icke senare uppträtt i Norden, förrän,.
.
So - -- H E.
R T - H .. A - - -- p - vi nu finna dessa smycken.
i en grav, övre kant ar prydd mecl geometriska or- vars övriga innehåll föslagger clen till nament, och har niåhanda en arabisk in- goo-talets mitt.
31- det en sniycketyp, skrift.
soni fortlevat uton1 Norclens gränser ge- Men en kvinna med en dylik utst) - rsel, nom-århundraden och sedan på nytt in- hon kommer icke gaende.
Betsel oc !~ Iiominit, kan den vara en imitation efter selb~gsbeslag vittna om, att hästar följt ett föremal, som redan clen gangen hit- henne p3 den färd, v a r i f r h hon ej åter- tats i jorden?
Ilet ar spörsmål för ve- kommit; kanske har hon också haft en tenskapen att lösa.
I sin grav har den vagn att åka i. döda säkert haft med sig sina klaclkistor, Vem den kvinnan var, vars agode !ar vi aga hankar och lås i bel~åll.
Kan- vi nu beundra och med undran betrakta, ske var .det fulla, tunga kistor.
med nya det veta vi icke.
Att hon var mäktig och i i i d a bonacler .och kläder,.
vi kan- och rik, första vi, och vi tanka oss hen- na dem väl, deisa kistor från senare och ne gärna som hustru till en av dessa stor- .senaste tid, dar de statt i kammare och böncler, från vilka medeltidens mäktiga p5 loft i cle förmögna allmogel~emn~eii.
släkter härstammade.
En undansk&gt;-md I~öksutstyrsel behövcle den ' döda, har och ringa ställning kan ej den kvinna man trott, och hon har fatt med sig allt: lima intagit, som på sin sista färd blivit järngryta med kedja f ör hängning över ärad och smyckad på ett sadant sätt.
Fri elden, stekspett och halster.
En fin var säkert hennes ställning, och myndig bronskittel var illa skadad men med och kraftig var hon nog i sin livstid.
vackra fåglar som öron för hankens Spörja och drömma h n n a vi, och faste, ett träkärl mecl jambeslag och en skapa livsbilder i en luftig fantasi.
I bronsflaska ha också hört till denna ut- vad nGn de närma sig den verklighet rustning.
Det var inga tarvliga och bil- som farit, veta vi icke, men de föremål, liga föremål man lade ned i graven.
som genom en tillfällighet bringas i var Bronskitteln är av västeuropeiskt im- hand, äro oss clock ojäviga ~ i t t n e n om, portgods, och den sist omtalade brons- att i vårt lancl i århundraclen harskat en flaskan ar synnerligen märklig, ja, ena- i iner än ett avseende hög och livskraftig stående.
Sannolikt är - den kommen till kultur.
HAWN.~ RYDH.
Sverige från- Orienten, f laskkroppens Från tyskösterrikisk horisont D sen, et har blivit tyst inom kvinnorörel- markvärdigt tyst.
Man hör var- ken av den larinancle agitationen eller den lugna upplysningsvei-ksan~l~eten.
Ar allt redan uppnått eller ar endast just nu intet att hoppas?
Båda delarna eller, o111 nian SR vill, varken det ena eller det aridra, beroende på att kvinnorörelsen liksoin varje stor kultui-stfömnitig ge- nomgår en inängd utvecklingsstadier och
SI: H E R T H A ' u.ncle~ loppet av clenna utvecliling .drar till sig helt olikartade element ii-iecl i sa- ken vitt aw; ikancle åsiktel- och att clen nu lioii~iiiit till en död punkt, fr511 vil- ken clen först genom ett klargörande av dess sanna betydelse kall lyftas.
P 5 clen tic1 clå k \ ~innorörelsen först ska- kade upp sinnena fran grunclen var den Iielt ' baserad p2 i c1 e a l i. s iii.
Den \ rar ett rotslmtt f ri11 i-evolutionsticlen I 848, med faste i clen nya tron p i cle iiiai~sk- liga rittiglieterm, oc11.
tog först c12 form niii- eiistalta kvi~iiioi-, förströclcla ' liar och dar och oavhängiga av varandra, börja- de.
föl-kui-; ' na läran om livinnolikställig- lieten.
.De Iiäiicle sig förödn~,jukacle av begl-ansningen.
till Iiusliållsarbetet, av kvinnans utestängande f r i n studier och yrken, nien icke s5 niycket p5 .grund av de praktiska f öl j der, SOIII cletina Iiennes st$lniiig i sainliallet förde med sig, utan p2 gi-~ind av clen ofrihet, som cletta innebar.
,.
I&lt;vinnoröi-elsen var på clet ta skede en Iiaiiip ' mot den starkares över- herrskap, en försvai-srörelse av det un- clertryckta~könet och strävan för att gö- ra e11 bestan~cl uppfatt-niiig gällande, för vilken inte längre den S &amp; styrkan utan ratt och rattf~rclighet vol-e utslagsgi- vande.
I denna kamp kom det an 115 vein so111 starkast gripits av det efter- sti-iivade malet, som liclelsef~dlast kam: pacle för clet ocli k~incle tillf+.ra rörelsen nya aiihiingare.
Med tiden tröttnade maii eniellei ' ticl p5 att atel- och åter komiiia med abstrak- ta fordringar, nian fal111 clet iiöd \ 4i-i- digt att förena dessa med.
praktiska ön- skeniil, och c12 hörcle h a II f ö 1- e 1- s e n s s t a c1 i tt 111 upp, och g r LI i i cl- 1 1 g 1 e t e n s bör-jade.
Mail stucle- rwle.
la~stiftniiigen.
i val-lclellc; olika 15nclei-, nian, ' sa~-iin-ianföi-de de punk- ter: vilka g5 skilda hall likartat in- kriktade p2 l i ~ i i l n ~ i - n a rittiglieter, ~ ' man bemöclacle sig att intränga i alla po- litikens och af fiirslivets Iieniligheter och att noga .bestäninia och foriiiulera de rät- tigheter man begiircle.
Givetvis 17a1; clet a ii c1 i- a kvinnor, soni togo g 5 sig.
cletta arbete, och aven aiiliangarna, solii ' fyl- kade sig omliring dem, vol-o andra,- nie -- rci.
pi-aktiska och nyktra än f öreg5ngariia: Retyclelsefullast var dock att genom dessa f örindringar iiveii rörelsens ii1 5.1 sa sinåningoili försköto sig, att vissa rat- tigheter, vika tidigare endast utgjort iiiedlet att nå målet, nu blev,o det vasent- liga.
- Slutligen använde man avel^ a n d r a n i e t o d e r för att ii5 dessa niål, s i att Icvini-iorörelsens totalbild blev en helt anriaii.
Så kom kriget och tog allas tankar till den grad.
i aiisprili att varje annat iii- tresse ti-ängcles i bakgi-unclen.
Det var- alldeles iiaturligt att alla cle kvinnor, soiii i livinnoröi-elsen sågo en frihet:skaiiip, Iiopl) l.öst förstummades, meclan de prak-.
tiska fordringarna, mera an nagonsin skj utna i förgruncleii, aven genom mång: faldeii av socialt ' lijiilpai-bete soni kvin- norna utförde under- kriget kraftigt be -- fal-di-acles.
P i denna ticlpuiikt arbetades Ii~ivuclsakligen p i att hemföra praktiska resultat, iilen aldrig Iia pi-inci.pei-na me -- ra skainligt f örråtts.
Kvinnorna gingo.
i sin strävan efter fralygång i alla länder sa Iaiigt, att cle .unclerstöcl.cle och Iljalpte de kl-igföi-ande regeringarna, medan cle borcle varit förpliktade att un- der alla f.örh~llanc1en motarbeta kriget.
Nar kriget var slut, lioii~ ' ocksa clen för- väntade lönen i forni av röstriitt och till -- ti-iick till yrken och utbilcl.ning, som för- ut varit stängda för kvinnorna.
Men fraii~gången berodde vida mindre p5 att '.
argumenten för kvinnorörelsen blivit klarlagda.
än att uncler tiden revohtio -- iien brutit ut och att clen n-iecl en g b g svepte bort alla föl-domarnas i-i~urar och med frihetens nya stora rattiglieter aven bringade de små, sa ofta 1ii:ävcla rät- inn norna.
tiglieterna för k \ ' Mu nienade visserligen niinga, som.
liöllo fast vid cle yttre fordringarna, att allt natts, ocli cle invaggade sig.
i delT l-iärliga, lugnande tanken att ha ~lpplevt en rörelses slutniill.
De aterigen, soni: gingo ut ifrån niel-a an yttre riittiglzeter,.
kunna.
icke vara tillfrecls: för dem har- " -- - -- -
S2 H E R T H A kvinnorörelsen endast inträtt i ett nytt stadium.
De ha iakttagit huru kvinnor- na genast efter männens återkomst från ' kriget hänsynslöst skickades bort f r i n de nyerövrade positionerna och huru de- ras löner, aven för samma arbete, stan- nade under mannens.
Och slutligen har det icke undgått dem att p5 1; vinnoli- uets betydelsefullaste omr2le, - förhål- landet mellan man och kvinna, a l l s - i n t e t förändrats, ja att.
tvärtom har - genoin den allmänna upplösningen av se- derna till och med en märkbar försatii- ring ägt rum.
Icke vissa rattigl~eter, icke vissa yrken göra kvinnornas liv bättre .och rikare, detta sker endast då hand i hand med de yttre betingelserna en an- rian v a r d e s a ' t t n i n g a v k v i n - n o r n a tränger igenom och då de koin- niit till att betraktas av mannen, med vilka de i sällskapslivet cjch i arbetet l o m m a i beröring, som jämbördiga, fria %an1 rater.
Nar en gång unc1ertrycka.n- det och ringaktandet av d e n e n a g r u p-p e n kvinnor och överskattandet 2otil fjäsandet för d e n a n d r a g r u p- P e n upphört, då först randas 1n rinnor- ' nas frihet.
.
Inom n i h g a revolutionära kretsar, där man och kvinnor arbeta för genien- samma idéer, ges det redan nu ett sa- dant kamratligt förhållande.
.Men där har det i själva verket aldrig kampats on1 detta, och det kan vara en fingervis- ning om att det väsentliga för kvinnofri- görelsen alls icke kan vinnas genoin kamp utan måste LI p p l e v a s.
1Cvii-i- norna inåste börja med a t t själva kanna sig fria och att som nagot alldeles själv- klart f örutsatta erkannanclet av denim frihet.
Då först vinkar utsikten till en framgång, som ä r avgörande, t y fri- heten inåste komina i n i f r i n, fös kvinnorna som f ör alla förtryckta.
Kvin- norörelsen i dess olika faser ar blott en enda vågrörelse av den stora kamp för frihet, som genomgår hela mänsklighe- ten, och för den gälla samma utveck- lingsbetingelser som för den förra.
Wien i mars 1920.
' Kvinnorna.
och de högre stats- tjänsterna.
liga tjansten~ans löner och gift kvinnas behörighet till statstjänst.
Förslaget ~itinyiinai- i en lieinstallan Med anledning av den kungl.
popo- att så omredigera regeringsformen att d i o n e n angående grundlagsändring be- inan och kvinnor f i alldeles samma be- börighet ocli ställning i förliållande till träffande kvinnors tillträde till stats- högre statstjalisterna, tjänster har borgmästare Lindhagen oni ingens utnän,ningsrätt föreslas i.
vackt motion i samma amne.
28 8 segeringsformen ~ ~ går i sitt ~ förslag ett i ~ ~ ä uttryckt på ~ föl- jande satt: " Konungen äger att i stats- - lie liligre an den kungl.
propositionen 1-idet utnamna och befordra svenska och det föregående av Hertha referera- man o c h k v i n n o r, g i f t a s a - de sakkunnigebetänkandet.
I niotive- v ii l s o m o g i f t a, till alla de ambe- ringen kritiseras de .skal, som anföras ten och tjanster, högre och lägre, vilka - för att vissa slag av tjänster, såsom de ar, de, egenskap, att K~~~~~~~~ full- diplomatiska, skulk tills vidare stängas inakter därå Lltf~rdal- etc. ".
Längre f ö r kvinnor; cless~~tom anser motiona- fram i samma pragraf fornlulerar mo- rea tillräcklig grund ej föreligga f ör att tionären befordringsgrunder och avlö- sirskilt pröva f rågoina röran.de h i n n - riingsprinciper s~luncla: " Konungen styc- I,, ~
faste vid alla befordi-ingar avseende en- 1. i k a a r b e t e a 1 l e n a s t p 5 dast i de s ö k a n ~ e s förtjänst och skick- g i: u n c1 a v o l i k 11 e t i k ö ri. "
För de av I-Iestlias läsare, som önska lighet nien icke p5 deras börd, l&lt; ö n e I 1 e ' r a 11 n a t c i v .i 1 s t 5 11 d.
.E j taga närmare del av förslaget rneclde- 5 n 5 g o n t i 1 1 a g g a s r i II - * las, att det blanc1: i-ets motioner i första.
g a r e t j a n s t e f ö i.
111 a n. e r f ö r t; amnlaren bar nLli ?lSet 303..
h Tyska konstnarinnor.
Man ist so gross als clas utan ingen konstnarlig personlighet kan H.öchste,. \ SM inan erkennt,.
full Litvecklinp.
o; so r-eich als das Uner~ness- '! '
i ll.
de tyskor-, vilkas konst fullkorn- lichste, was inan begehrt.
,.
erna, ligt mogiiacle .redan u d e r den gamla re- gin-iei~s glansdagar, hör framför allt den I. snillrika K ä t 11 e K o l l \ .vi t z.
Man Grafik och ntaleri.
lias ' liallat henne sin sanitids gåta.
Kan- H u r förlamande vara dagars politislin ske ligger lösninge~i i den överinanskligri - 11anclelser an verka på alla kultursfarer i siaregiiva, variiiecl hennes konst.
sedan Tyskland, s2 ha de 5tiniiistone haft det mer än ijugu å r tillbaka skildrar de.
: goda niecl sig, att en kvinna numera icke djupast rotade .orsakerna till samhällets.
- 115 gruncl av sitt kön blir föröclnijukacl senare olyckor.
Efter onivalvningen å r .eller hinclracl i allvarligt fraimåtstravan- 19x8 inl~allacles hon s o m första kvii-inli-.
.
.de arbete.
Särskilt den bildande 1i011ste11 ga mec1l.em ' i Berlins Akadeniie der .är ett oinr2le, som.
gen on^ världskrig och freieii I&lt;iiiiste och fick titeln professot-, revolution blivit fritt och öppet och rikt: den största ara, soiii 11~g011~ili kon~iriit en p5 framticlsutsil&lt;ter f &amp; tyskorna.
Efter tydi konstnarinna till del.
I yttre han- - diilga decenniers seg kamp kunna iiu seende var en.
såclan utimaskelse ytterst äntligen de tyska kons~narinnorna 1); - f i-h-delaktig,.
och IGithe Kollwitz ' verk rakna rittvis varcleséittning föl- talang och hOra nu till de niest .eftersölda i konst- asbete.
.
l~ancleln.
] &gt;et finns för narvai-ande i l~ysl&lt;lancl ICathe ICollwitz ä r fenitiotre $r gain- en Iiel mangd begavacle kvinnor, vilka mal och till.
' börden nordtyska.
Intim be- skaffat sig namn och rykte son1 grafiker, kmtskap niecl nöd ocli elände gjorde hen- - 1ilålarinnor eller d&lt;ulptr-iser.
De f lesta ne tidigt till socialcleii~okrat av klippfast av dem ha ' .visser-ligen skapat sina basta övertygelse.
Rade son1 nianniska och verk före kriget, men först nu baras de kcjnstriärinna har hon sedan allticl förbli- - av tidens vågor fram till fullt er&amp;an- vit, ' trogen sin ungdoms principer.
Stora och avgjorda anlag ~ttstakade re; .na.nde.
Hos 1rZi11ga ha dessiitom just cle: sista öclescligra åren f ramtvingat den dan i barndomen aven hennes yttre livs- vag.
Redan .vid ' sjutton års 51der.
kom.
förcljupning ocli självstindigiiet, varfös- Bc t tina vo1z Aml,~rt.
, ' ' '
84 H ' E R T H A 11.m till Bel-liil och fick den berömde Stauffer-Bern till larare.
Uncler hans hos Her- ledning och seclan i Mui~clie~i tei-ich utvecklade sig hastigt I~ennes ta- lang, vilken dock i sin starka originalitet .aldrig tagit emot direkt inflytande, alcl- rig ställt sig i beroende av någon eller något.
Efter sitt giftermål har hon va- rit bosatt i Berlin, cl5r hennes man är praktiserande läkare.
Ett par kortare i Paris och, nar Villa Roinana- ~~ppehall priset t illclelats henne, iiven f lesa måna- dei-s vistelse i Italien verkade rikt be- fruktande p5 l-ieilnes konst.
.
- beitslosigkeit, Fraii und Tod, F r a u m i t totein K i n d och T o c l *.
u n d F r a u - u r k i K i n d r i 11 g e i i d, allesammans i tekniskt och psykologiskt hänseeiide f~~llanclacle ets- ningar.
Hennes senaste arbete ar clen st oi-a san~lingeil litografiel ' med mo- tiv från världskriget 1914-20.
3 !an kull- de anföra otaliga, för hennes kons!
: ty- piska miistei-verk, t. ex. de märkvärdiga bladen I n s p i r a t i o n ach A n d e r I&lt; i r c 11 h o I s m a u e r, yilka bada p2 oerhört gripande satt lagga i dagen konstnäriniians varma hjärta och.
.
~~iedkänsla inecl kvinnans särskilt pi-ole- Fru Kollwitz ' målningar visa bland tarkvinnans, lidancleil.
andra förtjänster även stor förmåga i Allt hos Käthe ~ o l l w i t z är anlagt p5 koloriten.
De tillhöra emellertid alla hen- kamp.
Kraft och djup, liansynslös sträng- nes tidigare, sökande period.
Sedan het ocli mänsklig varme utgöra cle bä- n?
; Pi.nga ar tillbaka begagnar hon sig ute- rande liaraktärsclragen.
Hennes lhcleï slutande av de grafiska konstarterna.
inskräi ?ka biomständigheterna till ett mi- Detta faktum beror icke p2 någon slags nimum och koncentrera sig p5 ett mo- godtyckligh,et, utan är dj.~~pt gruiiclat i ment.
Ovillkorlig psykologisk enhet h5ia-.
hennes väsen och står i nara samman- skar, och situationen ar st andigt samman- hang med hennes sociala övertygelse.
T y pi-essad till ett enda uttryck, så att säga Kathe Kollwitz ' konst a r strängt terïclen- ett enda skri eller en enda stillhet.
Den tiös: hon vill visa fattigdomen i hela den- I&lt;ollwitzska konsten blis ovillkorligen en nas frul~tansvärcla nakenhet, kroppsarbe- oförgätlig upplevelse för din, som med tets Övermäktiga bördor och hela ked- vzkna sinnen fördjupar sig i clen.
jan av proletariatets många iidanden.
En annan framstaende etsare i Eerlin För att f5 fram osininkad, sann verklig- a r A e n n L ö w e n s t e i n, s0111 het måste hon saga allt utan farg och direkt utgått ur clen tyska lwinnokonsta~s.
.
.
valde därför med saker instinkt huvud- skola.
Hennes lärarinnor ila varit Kathe sakligen etsning ocli litografi till ut- ~ o l l w i och t ~ den utinärkta konstpädago- tryckmedel.
gen Margareta Hoenerbach.
Genom Två storslagna serier: W e b e r a u f - 15ngzariga, energiska s jälvstudier i s t a n d, 3 .etsningar och 3 litografier, Frankrike och England utvecklatles och och R a u e 1- n k r i .e g, 7 etsningar, höra fullkonlnades seclan fröken Löwensteins till fru Kollwitz ' mest betydande verk.
talang.
Man förvsnas över milngfalden Rland de mariga Sepaiatbhclen nänmer av de anlnen hon behärskar, ty hon teck- Iion själv som cle förnamsta: h u f r u h r, liar belgiska, franska och engelska land- S e s t r e t e n e, al-magno l e, A r - skap med sanirna sakra individualitet i
~ippfattning och teliiiili som genobilder köptes av de flesta kopl~ai-sticlikabinett i fran Berlii~s fattighus, framställer iiias-?
' j-skland ocli Österrike.
Under inet- an terligt hastar, kor o. s. v. ocli har lili- trettio a r har fru Paczka-Wagner sedan väl måhanda portrattet - etsning och skapat betyclancle grafiska verk av olika malet-i - till speciellt 01-11r~cle.
För att slag.
.&amp;ven so111 n~alariiiiia a r ho11 utom- a i ~ f ö r a ett par exempel, s5 äro clen bre- 01-cle~~tligt begåvad.
I synnerhet ar0 hem tagniska iiurinan, en latt ' tonad etsning, lies fantasiin5lnii1gar av stort varde, t. och det berönida sjalvportrattet 1i01i~t- ex. V i t a b e a.
t a, A r m e S e e l e n och.
.
S a J i o 11 t a I a. D &amp; t v i sist- verk av hög rang.
iiänincla finiias i. j~rivatsanilingar i BLI- Det vore en sinasak ' att rakna upp en kipest, ocli clen ungerska state11 för- lang rad tyskor, villias grafislia blad äro varvade före kriget f lera av hennes land- utmarl&lt;ta.
Nar ni.an endast liar ett myt- diap.
Numera sysselsätter sig lionstnar- ket begransat uti-yi~~ii~e till sitt förfogan- de, galler det emellerticl att fasta blicken iiinaii kistan ~iteslutancle niecl skulptur, endast p5 de allra yppersta, och till dem och vi f i clarföi-, langi-e fram utförligare.
höt- be ta ii tvivel ' C o r n e 1 i a P a c z k a- tala om heiines konst.
Aven D o r a H i t z, ' Tyslilaiids.
W a.
g n e r. Liks0111 IGtlze I&lt;ollwitz största nu levande portratt117ålarinnri, hade lion en tid Stauffes-Bern till la- är idealist.
Hon 116s till de ' få tyska rare men ar i det stora hela auto- lionstiiarinnoi-, vilka redan för länge se- didakt.
Rika ~ k t ~ i r l i ~ anlag a och starkt utpi-äglad incliviclualitet Iia daii tillliänipat sig anseende och beund- 1Gllit även henne.
fri fra11 egentligt ran till och med bland manliga yrkes- inflytande utifråii.
Men I~ennes Iconst kani~i-atei-.
Ja, en sa skarp kritiker soin rc-presei-iterar i imotsats mot den 1i; ollwitz- Meler-Graefe raknar l-iei~iie i sin Ent- der moderiien Kunst dia en givet i,&amp;alistisli .riktning.
F r u wiclil~ingsgescl~icl~te ~ i l l cle sällsynta kvinnor, vilka icke Päczlia-Wagnei-s längtan till högre re- gioner a r som en o~itsläcklig törst.
Ateï " siiiutcat ned sig nled paletten ".
Fröken Hitz stucleracle i ' Mun.ch.en och ocli åter ställer hennes fantasi inför åska- tillbragte sedan ses å r Iios drottning clai-ens ögon en fri, .från allt slagg renad i~iiinskligl-iet.
Men de iilhgfaldiga, mån- Carmen Sylva p i slottet Sinaia, clar h.011 ' vaggar med gen gång underbart sliö11a och originella bl.
a.
yryclde m~~si.ksalens gestalter eller visioner hon skapar bli sköna fantasiniålningar.
Önskan att vi- fullt levande genom den starka saiiningc- clare utbilcla sin talang drev henne emel- li3 rlek och realistiska kraft, varinecl hen- lei-ticl bort fran hovet till Yaris, dar ingen nes konstnärliga personliglzet a r rustacl.
?iminclre an E ~ l g h e Cai-ri&amp;-e blev hennes Iion väljer ofta sina motiv ur verklig- Liiigt varderade Iai-ase.
Mellan den fran- och Dosa Hitz bestar utan lieteii och a r synnerligen framståe,nde die l~~iistal-.eli porträttör.
Cornel.ia Paczka-Wagners tvivel ett visst andligt slaktskap, men första större arbete var en etsning, en Iion liar i alla fall visat sig äga tillsack- M a r i a i m a t e r c o n s o l a t r i c e, lig begivning och irlighet f ö r att även vilken vackte ii~ycket uppse.encle.
och in- gentemot hans inflytande.
bevara sin,.
.
. '
- kc) nstnai-liga inclivicltialitet.
När 11011 ef- ter studiearen i Franksike aterkom till Tyskland och bosatte sig i Berlin, väckt?
hennes egendomliga, visioniira, st~inclom rent av Översinnliga nlålnii~gar stort upp- seende och skörclacle allmänt bifall.
Fle- ra av hennes tavlor ha inköpts av ' staten, och hennes rykte vaser 51- fran ar.
Dora Hitz ' porträtt äro reflekterade, helt och hållet tagna inifran.
H.ennes konst rör sig koncentriskt i en allt trängre krets för att slutligeii i ett enda rnoii~ent sami~~anfatta sitt företn~ls innerstavaseii.
1 stallet för att på portrattmåleriets van- liga vag av nioclellen göra en psykologisk analys förstar Dora Hitz att medelst en konstniirlig syntes franiställa personlig- hetens clolcla själsliv.
Hon ii~alar liuvucl- sakligen.
kvinnor och barn eller unga flickor och allra helst " inoderna maclon- nor ".
En egendomlig tjuskraft u t g r fran clessa koiistverk, av vilka var t och ett är en skönhetens och kärlekens, ssli -- skilt tnoderskarlekens, apoteos.
Över de- ras Iiarino~~ska linjer, deras luftiga, gra- ' ciösa färger ligger e11 doft av renhet och IivsgIacl je, och en ströiiz av varine, l jus cc11 frid fyller skåclareiis hjarta med anclaktsf~ill stämning.
Dora Hitz ' pen- sel ar en trollstav, vars beröring befriar människan fr511 jordelivets tyngd och öppnar portarna till I~ennes drömland.
E n annan i Berlin bosatt portrattinå- larinna är J u l i e M7 o l f t 11 o r n.
Högst få tyska konstnärer första som hon att iii- tei-pretera den n ~ o c l e r ~ kulturmäi~niskan.
~a Hon iiger dess~itoin stor talang, nar det galler att finna nya fargsarnmansattiiin- P-, onwasling i rumsgestaltningen och originella kontraster.
En vai-clagsmän- nicka förin&amp;- emellertid Iinappast sätta, * hennes fantasi i rörelse.
Men när någon egenartad personlighet fängslat hennes intresse, skapar hon i fråga .om teckning; kolorit och psykologisk säkerhaet ypper- liga bilder.
Hennes porträtt av skaldeii Richard Dehniel, av bildhuggaren Wolf, författarinnan Gabriele Reuter, skade- spelerskan Kathe Parsenow m. f l.
äro fullöcliga konstverk.
Fru Wolfthoril kan inecl ratta göra anspråk på en frainskjtr- ten plats bland Tysklands konstii2, rinnor. '
Fina, aristokratiska, litet stiliserade porträtt och interiörer ni3ar A d e l e v o n F i n c k.
Bast lyckas henne barn- grupper och unga flickor.
Man gripes oci r t j usas på egendoinligt satt av deii drönimande, litet vemodiga stillheten över hennes gestalter.
Intet buller, ingen kamp eller ävlan får störande gripa in i cle ögonblick av eftertanke eller sjalv- prövning heiines konst fasthallit.
Till och med uppväxt5ren Iia ju siklana ino- ment, t15 det rent själsliga vaknar till medvetande, och dem fångar Adele von I; ' ir.cks viil skolacle talang.
D a In in e 1:- stuncle, Flei ' ssige ' Hände, A i ~ t l a n t e, H a r m o n i e o. a.
äro lioii~tverk med en säreget delikat stani- iiing av innerlig känsla, till vilken allra hijgst ett par djupa ackord eller en sakta inelocli, men säkerligen inga ord finna ny~liell~.
Andra bekanta namn äro L i n d a Kögel, E v a Stort, S a b i n e Reicke, M a r i a Slavona- Ackcrmann, Eva Eernecker, L i n a y o n S c l i a ~ i r o t h, V i k - t o r i a Zimmermann, Anila v o n A r n i r a och E m i l i e.
v o n H a l l a v a n y a.
Det skulle vara ett stort nöje att vid ett annat tillfälle fh
H E R tala iiärmai-e 0111 dessa clugliga, talang- högt av ineclliclancle för fostei-landets fulla rnalariiinor, av vilka var och en och hela ni5iicl; lighetens olyclcor, levan- p k i t t satt st.riivar mot det högsta.
I: cle intresse för sociala fragor och frisk dag tillater utrynitmet tyvärr enclasf.
att sliaparegläcl je utgöra Iiennes h-oristn&amp;-liga fikta upp~iiiirl&lt;saml~eteiz 115 iinn~i tre be- pei-soi1lig11ets aldrig sinande lialloi-.
Till det tyska m~deriets allra främsta.
tyclancle konstiiiirinnor. '
Först H e d v i g W e i s s, e11 ' riiyc- representanter niaste slutligen riikr-ias ket ii-itelligent kvinna, dotter till deii iiven I d a G e r h. a r d i.
En kiind konstltri- i Sverge kände teologen Bernl-iai-c1 Weiss.
~ilier, - M a s Osboi-n, yttrade för i-iågra.
' I-Teiliies grafislia blad och teckningar till; I- seclaii: " h !ISnga bland de tyska konst- bibliska liistoi-ien Ila f rainför allt gjort niirinnorna ha talang, nie17 Ida Gefharcli henne beliant.
Men hon liar aven tiialat.
iigei- geni ".
Hennes haiicl utför pi-ecis mycket, t. ex. priiktiga fresliei-, atskilliga v a d hon vill, och ett sällsylit fint sinne p ~ t r ä t t och fina, fantasirika stilleben, föl- koloritens alla hemliglietei- siitter cIen vi l ka allesaiiimans ' sprungit f ra n1 u i- oiiie- i i-örelse.
röken Gerliarcli vistades un- delbar ~sk5clnirig och äkta kansla inför clei- t j ~ ~ g års ~ ~ tid t ~ i a Paris, där hennes naturens skönhet.
Sjiilv siitter korist- tl~ikar t,illv~~niio s i g stort erliii~inancle.
nariiinan sina al&lt;sarellei- högst, och c k Ett porträtt Iion målat av en siamesisk.
representera vi1 ocksa den gren av lien- prins blev prisbelönt, och flera niuseer nes produktion, varuti alla Iiennes goda I:a förvärvat lieni~es arbeten.
Med osvik- egenskaper bast göra sig gällande.
1 ~ sjalvstaiidig uppfatt- ligt saker ~ 1 1 och E n säregen stallning bland sina kvinn- ning tar lion typer från varlclsstacle~is liga, yrkeskaiii~$ei- intager I d a C. gat6i-, kaféer och .ballolider på kornet, S t r o e v e r, bosatt i Bremen.
.FIeniies och l-ieiines liai-aktäi-.steckiiiiig, t.
ex. i av niilaren Christian Rbhlfs talang ligger alls icke at det reproduktiva eller av lieiines egen mor, al- enkelt sann li5llet.
Hon öser endast ur sin egen fan- tasis bräclcl fyllda yi-i.iniglietshorn och slta- och skön.
Ida ~ei-l-iarcli lämnade Paris före h i - par outtröttligt med styrka och origiin- litet storslagna viiggi~iålningar-, fresker, gets tttbrott och Ster~iiricle till siil hem- aliegori,slia bilder, teckningar till förg5iig- ort i Westfalen.
E n SV&amp;- sju.kc1om av- na tiders eller v i r a clagars politiska han- bröt för flera &amp;; .lieiines ' lovaride koiist- delser, illustrationer o. s. v. Fröken nlir-sbana.
För-st helt nyligen 1x11- 1ioi.r återupptaga si tt ' arbete.
Överty- Stsoever Ilar idkat grundliga studier o c l ~ Ii~t~iiiat star nu vid fyrtioitta års alder p i höj- gelsen, att annu icke ha " sagt sitt sista den av p ~ ~ ~ l ~ kraft.
l i t i v Hon ä r för öv- ord i fraga om konstei~ " ger henne niocl ' rigt aven litterart begavad, har utgivit e11 och ~tyl-lia.
.
Det har hon för övrigt geinei~samt iiied.
~~ppniärksanimacl diktsai~-iling och nu se- nast skildrat sin egen barndoni i den alla ' sina yrliessystrar: hoppet att eröv- f~iigslaricle bolten D i e g - 0 l d e n e ra framtiden driver dem framåt.
BEATRICE LADE, P f o r t e.
Ett varmt hjärta, soni s l h ',
ss H E R T H A -.
- .-.
- --- Notiser frin Lovisa ~ l r i k a och Carl Gustav, ' Tessin, Dokument ' utgivila av S i g- r i c1 L e i j o n 11 b f v u d.
- Norsteclt förlag 192c.
T sin 1917-1918 utgivna bok " Om- kring Carl.
Gustaf Tessin " har Sigrid Lei j onhuf vud clokurnenterat sig so111 en både gedigen och fängslancle hictorieför- fattare, fullt i stånd att se den tic1 hon - skildrar inifrån, och diisför- också med fÖrin5g-a att få andra att se den.
Nu har hon i en dokui-nentsaniling, .ut- given i samma pryilliga utstyrsel som delma bok, givit ett ytterligare prov på s i n vetenskapliga vederhäftighet - om - man behövcle nagot sådant fran henne.
' Det är något av clet viktigaste belägget t i l i boken, som har saiiilats i en mönster- gill edition, försedd med noggranna an- märkningar och register.
Det ar liar som i clet föl-eg; \ encle a$etet; man fi-ap- peras av den snabba växlingen från ljus till skugga i förhållanclet mellan Tessin och hans härskarinna.
I början ar ' allt strålai~de av ömsesidig belåtenhet, sqni c !ock senare ger rum för den största öm- sesicliga misstro och grämelse.
Det gam- la.
välkända bibelordet: " Förliten eder icke på furstar ", soni sa inången nitisk 11oviman i likhet med Tessin fått: besan- na, g % som en underton mellan rader- na, detta aven i de lekfulla breven från den första lyckliga tiden, då ett oiniss- kaniiligt galanteri av en stund on^ säkert ' farlig art skyintar i breven.
Tidskrift for den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-IF6rbundet.
Redaktor: Ellen Kleman.
I; ôrbundsrnedlemmar erhilla tidskriften till ett pris av kr.
5: -, varvid.prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-FBrbundefa by &amp; 46 ~i~r&amp;ergr~a~an,.S8ockh~lrn.
Icke-förbundsmedlemmar prenumerera d d r m a s f e postanstalt eller I bokhandel.
Pris far postupplsga: ' / l Ar kr.
6: -; ' / Y Br kr.
3: 25; ' 11 dr kr.
1 ': 75.
LGsnummer 45 öre.
Redaktion och - expedition: 48 Klaraberg.igatan l&lt; Sfockholm.
Redaktionstid: tisda- gar och fredagar kl. 1-3, Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendeg.
Allm.
T.
48 16, .Riks 27 62.,
~iks &amp; ' ~uen SVEA G-I) för bord &amp; stekning och bakning.
-.
Ilamma oövertraffade kvalite som före krlsttden.
.
.
.
.
- c.
- .. --.
_ __.
-.
. ---. ---. ---- -.
C - I - ... .. -.
.
.
- - - -.
- - l.
.
