# ID: svediakorp-per2800
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,747
# sentences: 1,239
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, - BRODERIER B KONSTVA VNADER MATER.
AJ, v -, JOHN. ---- ... --,.
l V, - OCH P ' &amp;?
$ ~ D E ARBETEN L~~GREN Hm c, v,.
--- -- _-F. '
.
.i, 3ra.rge.s äldsta, största och bast ren.mmde.
i Siden- och Yfieklan- 539 SWEN * a MANUFAICTUR- Malmo Alifid n p h d u f ~f&amp;Sritr ur * d Telefon AF FAR 1.
1 I.
ARGANG W MARS 1920..
;.
HAFTE 3 Den civila statstjänsten.
Sedan riksdagen förra aret antog ' vi- 1and.e f örslag om ~oli~tisk röstriitt 0.~11 valbar1ie.t I ' oi-.
kvinnor, har regeringen aven p2 ett annat oinrkle \ .elat avaga- bringa.
tilIampning av principen om mäns och kvinnors I~ikstalligl~e~t.
Somnareii 1919 tillsattes s~liincla en kunglig kom- mitté för " ~trec1ni ' ng a+ f ragan ' om vid- gad rätt f ö r kvinna att ' vinna till4räde till civil statstjänst, och för ett par vec- kor sedan.
blev f i k t a dlelen av sagda kominitités betänkande färdigt.
D:et är av fru Emilia Broomé sa- ~~nclerteck~kt s ' om ~o~clföranc~e samt av komininister ' H. Hallén, advoliaten Mathillcla Stael von .Holstein och byric~liefen H. von.
Scli~d- ?enl~eirn, vilken under aïbetets ging ef- iertratt byrachefen S. Ribbing.
Det upp- drag, som 15mnats clessa sakk~ ?nniga, har .i.
främsta ruinmet varit att.
utrec1.a vilka civila statstjiinster som I~ämpli~gen böra öppnas för kvinnor.
Härtill kommer uppgiften att behanclla grtrncl~erna för de.
lik-.
kvinnliga t j änsternamnen s av1,önjng son1 desas pensionsf örl~allancle~~ samt frågan, i iacl inan och uncler vilka vill- kor gift livinna skall ' äga beliörighet till statstjanst.
Den nu f öreliggande delen av- kommit- terades betiiilliande berör .enclast fragan om vilka statstjänster, som skola ' göras ' ', tillgängliga för kvinnorna.
Och.
även detta spörsmal ar allenast till endel uppi tag &amp; till beh.and1ing: B:etä&amp;ancl @ avser s 3 ~ 1 n d pteslutan$e a~ be bef avningar, som beröras i grundlag; eller imed andra ord s5da:na t ' janster, v.ars inneliaGare ' utnäm- nas av konungen, - vafe .sig detta sker ge- nom fullmalct eller för.orclnancle.
Orsa-.
] &lt;en varför clessa bef atti~ingar lupptagits först iir ' flerfaldig, starkast torde fram- träda.
den prak.tiska bevekelsegrunden, aht iinclring av gr~mcllag k e v e r längre tid.
Under f ör~utsattning att innevaran- ' de riksdag, .som är, den sista i peri.acl,en, aiitagei de nu föreslagna indringama i regerings f orinen, skulle, sedan kommit- terade framcle1.e~ utrett lalla momenten i sitt uppdrag,.
hela.
f ragan h n n a vi.nna sin lösning nagon .$ng under.
nästa tre- &amp; - speri~od.
Konmitterade .. ~1tg2 .f Gin.
den princi:.
p &amp; att bestämmelserna i gi-undlagen bö- ra hållas så vicla soin mfojligt, och att de närmare grunclerna skola upptagas i .en särskild lag, till viken g,rundlagen 115nvisar.
E n &amp; dan.
speciallagstiftning skall angiva icke blott till vilka full-.
.
kaktktj&amp;uter utan även .iili vilka stats- tj ' änster i övrigt kvinnor skola .hal till- träde ' samt ' cless~it&amp;n upptaga grunder- n i fijr de .kvinnliga befattningshavarnas n ', ' ...
avlönings- och pensionif örhållanden jämförda med inans, ' ävensom för gift kvinnas ställning sås on^ statstjinare.
Innan kbmmittera.de f ramlägga sina förslag till ändring av vissa grundlags- paragrafer, ha de ansett .det nöclvandigt att förebringa en utredning on1 vilka f ullmakt st j änster utöver de redan till- gängliga lärartjänsterna, som böra öpp- nas för kvinnor.
Vid sin prövning av denna fraga utgår kommittén från den uppfattningen, " att k v i n n o r i. p r i n- cip böra ha samma ratt som män till f r i och ' öppen ' tavlan.
o m s t a t s a m b e.
t e n a N - och att iden- na princip bör komma till ' iattry &amp; ' i lag- stiftningen.
Stöcl för denna grundsats förebringas i en allnlCin motivering, som, präglad av saklig och 1,ogisk syn på nu- tidens kvinnoarbete, framlägger detta ar- betes ukeckling&amp;ing, Det anföres, " att det skulle innebära en djup orättvisa, om ~atnhäliet, då det i alla fall icke kan hejda den sociala utveckling, som för- lägger kvinnornas verksamhet till allt större del utom hem.nlet, skulle ' hindra henne från.
att komma lika långt som mannen endast på den g r ~ ~ n att d, hon ar kvinna ".
Den stundom uttalade farhå- gan, att har ifragasatta ref.orm skulle medverka till att kvinnorna a l h e r dro- ges f rån heimnen, bemötes darme$ att i de land.
dar man Iiittills kuimat förvär- va någon .erfarenhet, endast ett fatal kvinnor bek1ä.d.a statsainbeten.
" Det ~an~lialle ' ~.
heter det vidare, " som accep- terar den socialt oandligt mera betydan- de användningen av kvinnor i inclustri- ellt och annat sämre avlönat arbete, torde icke p i fullt allvar kunna godtaga in- vanclningen, att ett öppnande av tillträde för det jainf örelsevis.
ringa antalet akaclc- ' ' ' ' iniskt bildade kvinnor till.
statens högre ainbcten skulle kunna medföra nagra so- ciala skadeverkningar eller utgöra nå- gon ' fara för släktets ' bestånd. "
K.om- mitterade betona ref,ornlens stora prin- cipiella betydelse.
Staten skulle därige- non1.
erkänna den srmda, rättvisa o,ch sporrande principen .o111 f si tävlan f ör alla dugliga.
" Om det i stoi-t sett icke längre itppdrages någon grans för kvin- nornas möjligheter att nå fram till kra- vande och betydelsefulla uppgif&amp;er, skall i .deras upp5ostran .och undervisning ej Iangre det mindre ansvarskännande mo- ment få utrymme, som i många fall lätt alstrats i känslan av ritt kvinnan blott äger tillträde till lägre och begränsade verksanzhetsområden. "
Detita sista utta- lande a r särskilt värt att begrundas; trots all dess hovsamhet i forin, sätter det dock fingret på en punkt, som öm- mar.
Kommitterade diskutera ganska ut- förligt vilka slag av statst j anster, sos~l böra göras tillgängliga för kvinnor.
De militära, och civil.militära befattningarna anses uteslutna, då kvinnor äro befriade f rån vai-nplikt.
Retraf fancle den civila statstj ansten åter böra endast tungt vii- gande skal få föranleda undantag från principen om kvinnors och mäns lika- berättigande.
Det skall kunna påvisas, att kvinnas innehav av det undantagna ämbetet skulle kupna medföra direkt skida för staten.
Kvinnans mindre fysiska styrka har j samband ined fråga om tillträde till vissa statstjänster tidigare föranlett nog så l h g a diskussioner.
Detta kvistiga pro- blem löses nu genom hänvisning till den praktiska tillämpningen.
Då någon all-
D H E R T H A mängiltig norni for kviiinas fysiska kraft e j ' later sig uppställas, kan lagen ej dra- ga digoil gräns n~ellan de tjänster, soin kvinnan orkar n~ecl, och de, som .översti- ga 11eniies krafter.
Lagstiftningen bör därför 111- .denna synp~1nk.t ej alls undan- taga 1 1 3 p befattningar.
För ~cle it jän- stel-, som folkra ett särykilt nua ?tt a v fy- sisk styt-ka, .äro reclan kompetensfoi~driii- garna s~~daiia, at t de.
utestän&amp;t f lertalet: kvinnor f r311 tävlan; de kvinnor clare- mot, so111 .lzupnat göm sig koinpetenta trots de kravalide fordringarna, finnes det givutvis ingen ati1,ecIning att: vagra, tillträde p5 grund av bristamle fysisk f örnGga.
Bet ra f f ande öppn alldet av, &amp; e.li.sbe- fattningar er ini-ar konm~iititén Iclarom, att det naturligen ko~miier amtt c1röj.a en av- sevärd tic1.
iiinan någon Izvinna hinner förvärva den esforc1.erliga ämbetsnzanna- tsäning, som kräves för e11 chefspost.
I) essut.oin 111iste clmet tilliizatas stor bety- c1.else att p2 Iararbai~aii, ~clar.
kvinnor längst irarit verksanin~a, staten redail er- känt deras fönn5ga att iiinella .jamval rckt-orstjanster.
Detta talar för att chefs-.
befatitningasna ej böra ucdaiintagas.
En - el-lig&amp;e trygghet ger den visssa förut- s5ttniiigen, att dylika platser ej tillsattas utan en grui~cllig prövning av sökandes fijru.tsättninga1-.
Befattningarna in0111 clen c i v i 1, i a cl- 111 i ii i s t r a t i o 11 e II - statsr5dsäl-n- betena däri inbegripna - anses i alliiiiiiz- het böra öppnas för kvinnor.
Det papelcas att vissa grenar av den högre föi ' valt- ningen skulle vinna p5 att tillgoclogösa sig kvinnlig sakkunskap.
Sal-skilt galler detta om högre skolac1:ilzinistrationeil och de avclelningai- av statssityrelsen, sohi ha sociala uppgifter sig aiiförtroclcla, 39 t. ex .. i.iiom adninistratioen av fattig- v2rd och häl~ovårcl, inom.
pension&amp;i- reken, socialstyrelseil, kontrollstyrelsen m. fl.
liknande verk.
.
.
Fran den allmänna regeln vilja c1,oc.k kon1.mitteracle u n c1 a n t a g a G g r a be- fattningar inom clen aclministri~lla för- valtningen s ~ s o i n icke Iainpliga, att öpp- i-tsis för kvinnor.
I - i t höra i Grsta ruin- imet s5clana tjänster, vars innehavare ha atit svara för yttre oiiclning och allinaii.
säkerhet.
I&lt;vinn.or anses tiäppeligen kuni~a uppträda med a~~ktoritet genitanot ' en folknlangcl ej heller lämpligen taga befäl .över san~~nandragen ~tör1.e polis- styrka.
.Aven on1 en .odi annan kvinna.
.
kan: tankas Ila .fÖrutslittl~ingar .f,ör en s,å- dan uppgift, är clet allmänna betraktelse- sättet ej moget för att tillerkanna h p n e erfor.d,ei-.lig auktorit.et.
U r denna syn- p ~ ~ i d .önska it koinn~itterwle undantaga be f at tni ngarna såsom - lai~clsbö~dingar och öve~st~th5lI~are, 1anclssekreterare-, och I~ansassessorstjGnstei-ila 111. f l .. av f d jer ' ocksa, att kvinna ick.e bör få.
..: itöva tj anst soni polismastal:e, pohsin-, teirdent, policlcoii~niissarie och liknailde.
U r clisciplinar synpunkt (böra viclai-e un- dantagas direktörsl~efattningama vid .fiitigelsei- eller korrektioiisanstalter med li~~v~~clsakligen nlanliga fingar.
Avcii.
föreslås att icke öppna befattniilgarna vid vag- och - \ ~atteii.bygg11aclsk5.re11 samt lots- och fyriiii~ättningariza, av clet skäl.
att dessa tjänsters innehavare i hiindelse av krig skola stå till ai-niéns eller flot- &amp; s förfo~ande.
.
k t t viktigt undantag i,noin administra- .tionen 5tei; st3r iinn~t att ~ ~ a n ~ n .Det a.
ar, att deil diploina.tiska banan.
förbehålles mannen.
S.om ckal harf~ör anges, a~t~t han- syn till ' det egna landets intressen kräva, '
40.
H -- - --- E R T H A att internationella uppfattningar p i detta område icke åsiclosättas.
Kommkterade bestrida icke att kvinnor kunna h a för- utsalttningar f ör diplomatiska Q &amp; konsu- lära varv inen uttala att " hänsynstagande till internationella sedvänjor o.ch åskåd- ningar tillsvid.are pskalla, att kvinnor i regel icke beralttigas att i utlandet utöva representantskap för vårit land. "
Det nu anförda säges saiskilt galla 3 förhållande länder, dar till d e inånga utorne~i~ope~ska Sverge nimera i .ett allt större antal må- ste lla cliplomatiska och konsu.15i-a re- presentanter.
Någon atskillnad mellan olika läfider anses iake lämpligen kunna.
genomforas, då f6rliållandenas krav bäst tillgodoses om veclerbörancle tjanstemiin kunna med f ull frihet f ör flyttas.
Vissa k f ~ t t n i n g a r inom utrikesdepartementet, so111 s t 2 utanför den vanliga diploinati- ska karriären, föreslås dock tillgängliga för kvinnor.
Detsamma galler om befatt- ning såsom social at ta ch^.
Med avseende på befattningarna inom ' den j u d i c i e l l a f ö r v a l t n i n - g e n anse kommittera.de att giltiga skäl ej förefinnas f ör k \ &amp; mornas utestängan- de från domareämbetena.
De ingå emel- lertid här på en närmare n~otivering.
A ena sidan har det gjorts gällande att kvinnan skulle vara mindre lämpad som domare, därf.ör att hon skulle k.omna att låta mera behäl-ska sig av sina s~tbjeL-tiva känslor och av de första omedelbara i-n- trycken.
Häremot har å andra sidan framl~ållits, att om det personliga skulle vara mera f ranträdande 110s kvinnan, detta icke behijvde göra henne mindre skickad f ör if rågavarande uppgifter.
Det betonas, att # de egenskaper som kl Tinnar- ' na hit tills f öretriidesvis utvecklart och som därför betecknas som kvinnliga, iiled all sannolikhet i hög grad bero av de f örh~llanclen varunder f lertalet kvinnor hittills levat.
" Över huvud torde ", fort- sätta kommitterade, " den miljö; inom vilken en människa uppfostras, utbildas och verkar, hava sitt stora inflytande p2 hennes utveckling och egenskaper.
Så torde de juridiska studierna jämte den vidare utbildning, so- ä r en ytterligare förutsättning f.ör utövancle av domare- ämbete, vara ägnade att utveckla objek- tivitet och omclön~esförmigaJ~.
Kominit- t611 föreslår att samtliga cloniaretjanstei: och alltså aven de högsta, justitieråds- och regeringsrådsiimbetena, böra göras tillgängliga f ör kvinnor.
Endast be£ at.t- ningarna vid krigsratterna skola vara mannen f örbehållna.
Kvinnorna f å allt- så icke bli vare sig krigsclomare eller aiiditörer.
Som bekant undanröjdes redan å r r y g det grundlagsenliga hindret f ör kvinnas tillträde till l a k a r e b e f a t t- ningar, b e s t ä l l n i n g a r vid i n r ä t t n i n g a r f ö r veten- skap, slöjcl o c h s k ö n k o n s t och 1 5 ~ a r e b e a f t t n i n g a r, n l e c l undantag av, de teologiska professurerna.
Känt är även hur detta beslut hittills va- rit en reform på papperet utom i fråga on1 lektorat, adjunkttirer och en del rek- torat.
Nu ar, det kommitterades mening att en k o m a n d e speciallagstiftning skall bereda kvinnm tillträde till sant- liga befattningar inom dessa grupper.
Det förmenas dem ej längre att bli teolo- gie professorer, och den kvinna, som kan dokumentera sin liimpligh.et för uppgif- ten före manliga medsökancle, har till och med utsikt att utnämnas till rektor för ett gossläroverk.
Ett undantag göres clock genom förslaget att kvinna ej skall
H E R T H A k~inna inneha mili tärläkal-etjäkt.
1.0111- stiftad lagJJ.
Eetraf fancle de priisterliga mitterarle ha tydligen varit fasta .i prin- tjiinsterim skall denna speciallagstif2nii1g cipen ' att l-iiilla ' kvinnoi:iia borta frail alla ha kykkolags natur, varf 81- aven kypko- tjiinster, .soin Iia iiigot ined krigsvasen- mötets meclverkan kriives.
Dessutom det att Skaffa.
skola de paragrafer, soin hanclla on1 ut- Av de inånga befattningar betänkan- nainnancle av ledanlöter i statsrådet, hög- det .upptager; till bel~ai~clling aterstir ' an- sta cloimtolen, regeringsratte ' n och la.gr5- ni1 att nainna clen~grul~l~, Som oi~ifattar det samt.
om tillsattande av justitiekans- de p r r i s t e r l i g a t j a i l s t e r n a.
ler, jristi tie- och militieon~buclsinan, om- Efter en motivering, soin ~~vspeglar den f orinuleras s$.
att ~orclalyclelsen ej.
lägger debatt vilken sedan Agon tid påg0 ar om .hiilder ' i vägen f ör kviiinas utnäinnande.
hinnans inträde p2 pr&amp;tbanan, i~ttäla sig koi~~n~ittei-ade mecl full anslutning för Om nu till ' sist .ett oinclöine ~ ~ l i för- ~ ~ l l t.arlken att pïäs.tämbet.et skall kunna ut- sökas betraf f ande har ref ereracle kom- övas även .av kvinnor.
Det p i vissa inittébetankai~de, inåste detta oinc~önie, kyrkl,iga håll framförda förslaget att framför allt forma sig till ett tack för clet skapa ett slags lägre kvinnliga " halvprä- sätt varpa kon~n~itterade gripit sig an sterJJ avvisas bestani:t. mecl.
sin uppgift ..
Det torde vara första Emellertid hat kommitt6n och det med gangeii i Sverges ' inre historia, da en fullt fog velat skapa garantier fös att in- kunglig l~ommi t-té, so111 helhet betraktad, gen.
församling skall under några förhal- @ tt till behaac1.lingei-i av spörsniil röran- lanclen mot siii vilja kunna f 5 en kvinnlig de kvinnoarbete i statst jinst mecl.
en pGst sig piltvingad.
I detta syflte före- verklig oc~l, levande kuiiskap icke bara slik en del bestan~n~~elser.
Dessutoni ha om.
statst jär~sten utan aven om lkvimzo- l; oii~ii~i~teracIe i överensstainnlelse med arbetet, dess ~itvecklingsmöjli~glieter och sin allmkna princip undantagit rege- anpassningsförimiga; Visserligen ar prin- n~eritspastorstj ansterna s5sonl icke till- cipen om likstalligheten mellan könen ' giingliga för kl rinnor.
icke fullt genomförd i betiiilliandet.
Deil utredning kommitterade 1a.innat Utesl~ttanclet av de ini1i; tara tjänsterna nlecl avseende p5 kvinnas iikade belrörig- toi-cle .dock ingen sörja, över.
: Betankli- het till civil statstjänst har till narn~aste gare aro.
en del av undantageri p; den ancla~lnill att t j a m so111 bakgrund för de civila statstjänstelis oliir~cle, och clet tor- gr~iiicllagsanclringar de föi-edii., Dessa de vara.
bortskarandet .av de diplomati- äro .i huvudsak följande.
T regerings- ska och konsulära befatti~ingarna, som formens 28 $ skall clet gainla partiella konznier att villa den 5törsta ini ssrältnin- tillagget; till kvinnornas förmin utgå och gen.
Eniellei-tid; när tiden är inne för den f: nog ersattas inecl allmän best ' ainmelse om att föreb~clacle speciallagstiftl~ii~geii, anhängarna av kvinnoarbetets utveckling svenska.
kvinnor skola kunna av k ' on~til- gen utnanlnas .till ämbeten och tjänster.
vara nöjda och till och med.
gaiiska gla- da, o111 riksdagen är villig att g5 efter de Ilet utsiiges do.ck att detta ~i~tnan~nancle skall ske " enligt grunder, som fastställas linjer konimitteracle nu uppdragit.
i särskild av Konungen och riksdagen Vad som däremot är iignat att fram- ' ' LC ' I, - - P - P - - - -
H E R T H A 42 kalla oro, ar att regeringsformen ej hel- ler denna gång kan f2 giva direkt besked, utan att clet alltjämt skall hänvisas till som av och riksdagen skola bestämmas.
Erfarenheten liar lart lwinnorna att clet stunclotn kan taga en orimligt lång tic1 att fastställa s " ac l ana grtu~cler och att dessa aven kunna utnytt- jas som mer eller minclre oöverstigliga hinder.
Erkännas skall dock att frågan o111 " gi-under " kan komma att ligga batt- se .denna gång.
Dels skall förslag om narmare bestämmelser utarbetas för alla tjänsterna samtidigt, clek h a r den nar- mast.
intresserade parten, d. v. s. kvinnor- na, numera större förtitsattningar att gö- ra sig påininta.
Harti.11 kommer att clen nu föreslagna lyclelsen av 2s § R. F. utan sanitidig speciallagstiftning skulle inne- bära en tillbakagång.
Om alltså inne- varande riksdag, såsonz är att hoppas, godkänner de f öreslagna grundlagsand- ringarna, bör cletta emellertid ske med en sadan ntotivering att s n a r speciallag stiftning med fastställande av erfocler- liga .grunder blir på ett tillfredsställande satt.
garanterad.
hiled Leo.polclitie 1i; iilkas hastiga clöd har deil österrikiska kviriiiorörelsen gjort en stor och sv5rersittlig förlust.
Från clen henne narstA- eiicie viiniien och mectarbetarcii, fru Olga M- sar, lia dessa miriiiesord kpmmit till oss.
.
Den 2: dra sistlidne januari gick Leo- poldine I.ulka bort, offer för en lön~sk f öl-ky lning.
Under långa år verkade ' hon, först som styrelseleclan~ot sedan som orclförancle, i A l l g e m; e i n e r ~ ö s t e r r e i c h i s c l i e r F r a u e n - v r e i n i det offentliga och var vida kaiicl som talarinna och skriftstal- larinna.
&amp; led hänförelse tog hon upp arbetet f ör kvinnornas sociala.
och eko- noiniska likställighet ined männen, och - många lagbestamn~elser, vilka nu be- t~-aktas som sjal \ ~falliïa, många rättig- heter, som kvinnorna nu äro i åtnjutan- de av, ha komnit till på hennes förslag och genom hennes ivriga agitation.
Hen- nes arbete inon1 kvinnorörelsen gjorde henne aldrig fanatisk eller ensidig, för henne stod cletta alltid so111 stricleii för att f å en stor oförrätt avlägsnad, och var och en, som led uncler annan oförrätt, fann Iios henne sainrna varma i~iedkänsla för sin sak.
Fru Kulka hörde till de få n~änniskor, vilka från krigets föl-sta dag togo av- stånd från det, vilka inte ett ögonblick &amp; to sig fångas in tincler clen patriotiska suggestionen, och hon gjorde allt som stod i hennes förinåga för ' att i ord och skrift bekämpa andras krigshypnos.
N e u e s F r a u e n l e b e n, vår av henne redigerade kvinnoticlning, liar allt- igenom stått p % folkf örbrödringens ståndpunkt, och cle flesta och basta ar- tiklarna i denna riktning ha flutit ur hennes penna.
Ingen uppgift syntes henne f ör tung, iiar det gallde att förbättra hennes med- människors lott, samtidigt kände hon väl måttet av sin egen kraft.
Hon förstod som knappast någon annan att bedöma nar ögonblicket för handling var inne, ' e.
l AXIANNE THORSTENSON. '
H E.R T H.A 43 liar det var tid för henne och hennes var övertygad om att hon var 11 % rätt p5verkan.
Denna instinkt var hennes vag.
nied sitt fyeclsai-bete.
.säkra ledare när hon bildade frecls- 17rtl Kulkas 1ivsprhci.p ' var trohet mot partiet, soin.
sedan fick en s i stor fram- sig själv och oböjlig, niod utit.
Delvis gang ocli sovi tack vare Iiennes själv- .ar clen principen, s ' oi-ii blev Allgemeiner ständiga omclöiiie ocli liennes uthilligl~et österseichisclie~ I ?nauenve~ein ' s - heliga s i .tappert höll ut i kampen inot mot- tradition, ett arv av Auguste Fickert, stinclari~a.
den uppburila östeiriskiska kvinnolecla- När Haagkoiigressen kom till.
s t h i .ren, i vilket fall soni helst har clen behär- i y g deltog f r u 1 M k a däri som Allge- skat Leopoldine Rulkas.
hela liv, allt hen- meiner österreichisclier Fra~ienvereiii ' s nes görancle~ochlitancle.
Den fasthet lien- I-epfese~itant, ocli clen entusiasni för in- nes personligliet 1~1ärigenon-i~- fått milclra- terrktionell samverkan, korn hon förde des av en ~ ' t o r personlig älskvärdhet; med sig clärifriri, blev grundlaget för liennes f örakt f ör.
det konventionella det m~ngsic1i.ga f redsarbete hon ttncle !- niodererades lyckligt av e n inre finhet,.
.
.
.
...
krigets fo~eO~iig under de mest svara.
en.
sig aldrig förnekande- takt och gavan f örhillancleii f uliföl jclei Det gällde inte att kunna satta sig in i olikatankancles.
endast att ti ' otsa de förf öijelser.
ocli cle uppfattningar, I politiken var liennes.
' hiiider i-eget-ingen lade i vägen förkhen- st5nclpunkt att framför allt icke kom-.
iïes striivanden, det gällde ocksa att l ~ r &amp; ~ ~ i s att s a, icke av opportunism för- ' l$da ut i att sta ensam, angripen av in- i-ida sin st5nclpunkt; i privatlivet .sag m r s likasinnade grupper a v, kvinnor.
hon - endast i&amp;skorna ined dejas sor- ' ~ r b e t e ' för t fred ansags p; alltför minga.
ger och fröjder ocli glömde lätt allt - det ' 1131 so~ii.
ett 1anclsförr~cleri ocli.
som ett so1i-i försvarar vägen fri11 ett kännande försök att försvaga det egna folkets led; hjarta till ett annat.
Endast dej sorl1 meclan fiei-iclen stod stark .och utan för- stoclo henne nära, kunna fullt uppskatta ' barn-ia.iicle.
Det var inte liitt att under sa- vilka kostbara sinnets och förstanclets dana föi-lï~llanclen bli trogen sin överty- egenskaper, so111 med henne gatt förlo- gelse och arbeta lugnt vidare, ty fr« Kul- rade, och de Iiunna blott önska, ur clju- ' ka hade en stark ar~svarskjiiisla.
och va?
paste hjärta, att.
de minga, som liancle alltid 1; lai-t iï~eclveten on1 vilka vittga- henne i livet, nu efter hennes död söka enc~e följder arbetet i det offentliga m- g i lieiznes vag och likna henne.
der s5 ödesdigra och tunga ticler med- Wien i februari.
för.
Dock befastade sig allt mer folk- - OLCA MISAR.
3örbr6clringeeiïs idé hos lïet~iie, och 11011, s ' '
H E - R T H A 44 - Uttalanden om den nya giftermålsbalken.
. '
P5 f örslag av Fl-eclrika-Brenieil-För- fullstaiidigt upphävts och vården om bundet ha styrelserna för ett flertal sto- barnen givits åt f öraldrarna i f örening.
ra k \ riniloorgaiiisationer gjort en del ut- H«sti-uns arbete i lieinmet har tillbörli- talanden med anledning av K.
Maj: ts .gen värdesatts, varjämte hon fått en proposition .till 1920 ars riksdag * cim ny större ekonomisl~ sjalvstaiiclighet.
Det gifterinålsbalk im.
m. heter i skrivelsen att dessa principer i Ett första uttalande i dagspressen var den form de kommit till rittryck i lag- föranlett av en fl-in olika håll framförd förslaget synas .ägnade att lagfästa en tanke att uppskjuta bel~andlingen av det sadan gestaltning av familjen som kan föreliggaiicle ' f örslaget till dess kvin utgöra en bärande grunclval för upp- iioi-na vid valurnorna fått tillfälle att byggande av goda hem till de enskildas tillkännage sin ställning i f rågan.
&amp; fot och samhällets batnacl.
detta an f öra kvinnof öreningarna att Lm- Vissa av de föreningar, som under- der lag ' föi-slagets utarbetande kvinnor ur tecknat skrivelsen till lagutskottet, ha ti- skilda politiska och sociala läger .iipp- digare framställt atskilliga synpunkter, repade gånger givit uttryck i t sin upp- som icke vunnit beaktancle i den kungl.
fattning och sina önskemål och att de- propositionen.
Till dessa yrkanden höra ras litivudsynpunkter vunnit beaktande att båda föräldrarna skulle dela icke i den nu .föreslagna giftermålsbalken; De blott vårdnaden utan ave^ förmynder- finna därför intet skäl föreligga för skapet över de omyndiga barnen samt uppskov inecl f rågans.
behandling, men att gift kvinna efter vederbörlig anma- hysa starka tvivel om nyttan av att den lan skulle ha rätt att bara endast sitt nya äktenskapslagen göres till politisk eget namn.
Dessa onskemål ha icke stridsfråga och drages- in i en allmän upprepats i frainistallilingen till lagut- val kampan j.
' skottet med hänsyn till den fornzulering Sedermera har en skrivelse avlåtits lagförslaget i stort sett erhållit.
Det sa- till riksclageiis första lagutskott, dit för- ges dock tydligt ifrån att den tidigare slaget on1 ny gifternialsbalk blivit re- intagna, från .det kungliga f örslaget av- vikande ståndpunkten i vissa detaljfrå- mitterat.
I skri \ &amp; &amp; .uttalas anslut- ning till den kungl.
propoiitionen och en gor allt jämt vidhålles av i f ragavarande livlig förhoppning att förslaget vicl inne- f öreningar.
varande riksdag uppl~öjes till lag.
De I liar nämnda uttlalanden, uppropet i principer kvinnorna önskat se genom- pressen och skrivelsen till lagutskottet, förda lia kommit till uttryck i den av lia jämte Fredrika-Bi-emer-Förbundet lagberedningen utarbetade och nu för deltagit styrelserna f ör Föreningen f si- riksdagen f rarnlagcla giftermålsbalken.
sinnade kvinnor, Landsf öreningen för Mannens målsmanskap över hustrun liar kvinnans politiska rösträtt, Socialclemo- ' -
kratiska kvii~iioi:iias centi-alstyrelse, Svenska 1wii1noi:nas ilatioilal forbund, Sveriges moderata kvii~noförb~ii~d och Vita Baldet.
Dessutom Ilar skrivelsen till utskottet ui~clerteckilats av Kristliga föreningen av unga I ' viimor.
barde omfatta .aktion for full l.i~ks:t~l.ldliet~.me~ lan .nyin och h ~ i n n o r pi.
, alla samhäl~lslivets.
omr-den.
Hdland.
ocli E.n.gland yrka iiveii på.
upp tagaridet av ett par p.rec.i serade lkrav: Hol -- land .att alliarisen skall opponera mot arbeta-.
rekonferensens i Washington, ant:~gna resoh-.
tion om restri~hioner av kvinnoarbete, Eng- 1:ind att alliansens agitation Ykul1.e inriktas &amp;.
att gcnom Nationernas förl~tind vinna en för-.
biittrad - stilning, at kvinnorim.
,.
.
,, Schweiz stöd ' er sin &amp; ening.
1 % a.rgtimeiitet 2tt internationell propaganda i r end.a viigen.
för att övervinna det motstånd och cl &amp; likgil- tighet som mijta de röstrittslösa Iwinnoma Internationalismens renässans.
De tv2 ii~oni det egna landet.
En serie av konferen- tillämnade internationclla l&lt;~rinilokoiigresserna, ser i de rösträttslösa länd.erna, ledda a v pol ' i- Internationella rö.strä.ktsalS~ianse~ i var ocli tiskt fullbeC~ttigade kvinnor loch av: kvinnliga Intemati~nella kviiinodörb~iindets i litist, .ta 39 rned.lem.m ' ar av riksf örsamlingar, f .~m.li %lles - för d r - respektive hi11 intresse och kraf ter .i ansprik.
som alliansens riktiga ~al&amp;ion~sprogratii Förhå1~landeii:a göra att .de i mera än ett av- varande.
seende äro betydelsefulla: Oavsett ' de gren- Danm.a~rkyrkarp~all.ianse~is.omorgan.isation, clen av vikt, som .föreligga till behandling a r e f ter mönster lav ' Dansk Kvi.11desa.m f und med ni1 den ~ a i ~ ~ ~ i n g i s v stund ä r d a inne .ar de dess allminna kvin~tos; &amp; ~sprogrm.
så Iiiige skilda Iindenia~s sh:i-nnor skola m ' ötas Englands yrkande är, som rectan niimnts; inom de organisatioiie.r, som före virldsikriget liknande, i det dess jp-oposition .om.fatta:r ar-.
bvn.do dm1 sanunan i .en spko.nkedja men som bete för.
full politisk och social frihet och!
under dessa, sorgliga it- icke kunnat eller v i - sjil \ ~l~estii1nriii1gs1-5tt för livinnorria.
Vidare gat f unktione.ra .som iii.ternationeIl sainman- föresllis att int ... de i malliansen skall stå öppet.
.
1~Uning .. varje förening i de olika Iinderna, so; m arbe- 1ri.ternationella rösträttsalliansens möte, det tar i liknande; syfte, sam.t att dessa föreningars; första av de t v i, ' 11a.r redan, givit offentlighet delegerade skola äga full rösträtt inom, allian- p förliaiidliiigsprograinmet.
i t Iiuvudpunkten: sen.
Till sist begäres att fragan om allian-.
Det rör sig, som natiidigt är, om riktlinj erena seils förh %llande till1 andra internationella för .~all.iansms framtid.
Den i,nte förutsed.d.
; r kvinnosammansliitningar skall upptagas till.be- sniabbhet, med!
; i.lken f &amp; gan om erkiiiinandet handling vid ~kongreslseii .och patt alliansens av kvinornas aii.edborprskp iitve~kiat sig - exekt~tiykommitté skall tillsatta ett särskilt ut- och lyaklogen lösts - under krigsiren inom skott, som.
skall närniare utreda denna sak.
- ett flertal länder, gör det till en automatisk Fran England f öreligger f ör övrigt, lilosorn nödvänd@~et att diskutera röstriittsa.llianse~ts sran H.olland,.
ett genon~arbetat och detalj erat.
' fortbestaiicl, med eller .. utan .förändrat pro- programförslag, med preciserade yrkanden i gram.
Asilkterna g % gi,vetyi.s, i Gr, och det a r där- Fraga om kvinnornas mstiildning inför lagen ochl vid t v i bestiimda liuvudrilktnin.gar, som göra.
i samhället.
1 Iiuvudsak sammanfal; la de t \; % sig gillande.
Scliweiz önskar för sin del ' att iiinderiias förslag, endas; mindre d.etaljavvik -- alliansen skdl oförändrat fasthalla vid sitt i i i n g ~ r förekomma.
For Övrigt a r &amp; m sista stora nyheten angi- niivarande program med ändmiil att k r d t i g t hjälpa dc annii röstrittslösa linclernas kvinnor, ende Iiongresseii cleri, att den, alls inte blir f d5 ' cliireniot Holland, Danmark .och Eng- Spanien utan i G e n 6 v e.
Orsaken till .d-na land yrka p % en .iippgi £.t vidgad utöver d e n .di- iippseendevickaade omkastning ä r hölj d i ett- rekta röst~ttspropaganda~il; alliansens arbete visst flimkel.
Det talas om: att de spanska ka -- ' Kringblick. '
'
.to !ikeriia skulle börjat f2 sam \ retsbetänkliglie- .ter.
Kanske vore det hela ett trohctsbrott mot den heliga kyrkan?
E n f ö r stark sjalv- - ocli al.lianseti bestar ju s~~ndigli.etsaktioii Tör det mesta av protestanter!
Härmed ma dcrii5 !l:: sig Iiiir det nu kali.
Ett faktiim $r att kongressen sarniiiatrader i Geneve, och icke i lhclrid, den andra veckan i jiin-i.
En hjiirtlig \ - älkotnsthilsiiing liar ut&amp;t till de olika Iii.tideriias rikträttsföreningar fran de in:ernationella kongressernas stad par préfé- rence.
.
Sophia - Elisabeth Brenner.
, Dessa sista rader ser man ocksa liar Scliucks illustseracle Svenska littera- turhistoria citeras beröinii~ande nagra och dar ci.terac1e på tal om fru Brenner.
f r u Brenners orcl i hennes 115 tyska av- Som idog Iiusmocler ocli.
mor till fem- f attacle sjalvhiogi-afi: " Was ist aber an - ton barn, so111 akta borgerlig matrona der Weiber Scl~arfsinnigkeit gelegen?
' och därjämte av hela sin oingivning fri- Die Welt wircl clocli wolil bestehen kön- kostigt I~yllacl för egna vittra alster, liyl- ilen, uncl ob ich bisweilen je einen Vers l a d som märkligt och berömligt undan- .gemaclit, ist es hauptsachlich desswegen tag, hade fru Brenner föga anlechring .qescliel~en, weil mein lieber und leutseeli- eller fallenhet för starkare opposition .ger Eheherr sich sonderiiEh daran be- emot s t a t u s q u o. Uncler karolinska lustigte; ware aucli wohl kein einziger ' tiden fanas indiviclualisili och därmed .ohne sein instandiges Anhalten jemals ~följancle gensaga niot det bestaende an Tages Licht gekoinmeil. "
Känner knappast hos andra an fribytare.
H L I ~ man icke till Sophia Elisabeth Brenner betecknande ar icke Coluii ?busJ utförliga annat an genom detta citat och den det- berättelse o111 Lasse Lucidors sjungande samma förutskickade karakteristiken, på gatan och underlåtenhet att lialsa på: får man en icke så.
litet niissvisande före- greve Per Brahe.
Col~inibus citerar LLI- .stillning oin Iiennes tankeriktning i fraga cidors sjalvf örsvar f ör sitt uppseencle- grn kvinnors sysslande med bokliga kon- väckande beteende: " D5 bemötte han stel:.
Frii I3renner liar visserligei~ orkså mig om icke vädret eller luften voro- skrivi.t: alln~anna och allts; livar och en lza- .b.i.ari tal cj qvinfolck stort, som cfter mänen de fritt till att bruka henne vare sig i skytta, sårig, spel eller tal.
S2 vore ock tungan O c h bland sitt Iiusiger5d tt &amp; glob och mattstaf lians egen och visan, den han sjöng, ha- flytta.
de Ilan sjalv kon~ponerat. "
P5 uppnia- D e n tid ä r längst förbi, c15 slika qviiifolck ningen att " bättre använda sina ' vor giiilde.
a r för oss att g; en mera sedig bahn, - och söka ynnest hos de höga, därav lian För Ijegge könen se vi vissa griiiiser stalde, kunde vinna batle föclan och aran " sva-: Tran iimins tider a r man redan danrid vahn, .rade Lucidor bl.
a., att " det vore väl to- .$ag gillar vanan och ä r nöjd med skiljemureri, kigt att sälja sin frihet för några hundra - ' ' Ty begge Iia sa nalir en ålder med naturen.
~ ' il~sclalei- o111 aret.
Och cliirtill vore clet en idel inbilliing, o111 ilen aran " etc. ' Ett ca ' claiit liirclotns-.ros, som.
visar mycket grant, At iiigcn 1i~ii~ISli; ip dem för hög cll ' cliiipsiiit.
.
varit, Meii; it de rittat ticlt, h \ w ilä änne ii vilse.
.
farit.
S; " iclaii .genstörtighet mot gocl orcliiing I&lt;uncle föreluomina Iios en skald, som v a r ' jintet annat ' in skalcl " - ocli krogkuncl.
: lir~i Bi-enner var bo; - gerligt robust och D e Ila till.fyll.e.st vijst, at k.iii1ie.t icke valler,.
borgerligt snusförnuftig.
Hon var kviii- Den brist p5 vett, som det; k.iötiet före- na, 01-ubbligt inpassad, i ett lugnt ocli her Ix-ar, d&amp;rsamt faniiljelivs r i m.
Revoliitionäi Vijst, ' at naturen sielf sig mera h.ed.rat Iialler, H:v:i. !- deili&amp;et i kapp mccl griitidat lärdom kii,nde Iion icke vara.
.
.
1 ' 5, 34eii s5 kiill.iborgerligt rittrogen ' i, m-] ?ist jnnipie sv; ig; l skal, försumlighet och seeide p i s.i.,tt luön, so111 $et a. \;.
Schiick vann valda citatet ur Iieiines självbiografi later De iirnrri cji.iirifokk liir vid sömin.
ocli spinn- rack stana: f öriii~ocla, var Iion ingaluiicla.
Upprepade g h g e r.
har .hon i själva, verket uttalat en M m sliiutcr sl~iildci~ niiist 11 % clet gemena .iippfattning, som .gar i .allcleles motsatt.
l.ista, s .I-ilitning emot oden ': " \ Vas ist an cler Soin ingen nytta tycks av c ~ \ ~ I I ~ o I c I ~ Iär- clom ta, Weiber Schal-fsiiiniglueit gelegen? "
Detta De lii~~clras, rnei1a.r mrm, daraf, förty de ar av s5 mycket större bepclelse, soni mista hon vid cle flesta av clessa tillfiillen alls Sig giffta och ci; hop med husbekymmer ha.
idie liar sig s j a l v i. ogonsikte.
De lita i \ 4a11 fruclibir om de small p2 h.6g1-e saker ' iiiige, sig s3~1iirla icl; e bortförklaras som till- A:t .secl:m aldrig .ratt med 1iii:s-IGilds syslor-.
f iilliga iiigi \ 7elsei- av s j 5 l v b e l i ~ g l i g h e t el-.
.
ginge;, jer !,f a f *.
a,i ?ga " - cleriiia fi ' tfiinga, fös vil-, 0 iilinliga litteraturliistorici ha s i över- iiaturligt skarp blick, nar de bellandla 3cvjnnliga .förf attare: verserila " till den vyrdige och hog- Iircle .herr- mag. Petrus Hesselius öfver dc af I.ioi~om.
p5 svenslua vers beskriflie patsiarchiiinoi- " 1710 ordar fru l3i:enii.e~ i frigan 0111 gagii &amp; eller sluadan för " qvin- .folcllr " av " liii-cloiii ".
Hon börjar mecl.att genast fastsla, k i l ' At qvi,iifolcl&lt;, som ihland beiinget ar.
til Insa Och söker dar uti en loflig .sinnesro.
.
.
.
hiiiner viil ' iit~cl.ii lxstiilla om sitt bo.
.
.
och f ortsatter,; Alt nog at clet ei mer iii.
lönt ell ' ol:~ekant, A t clv.ii~f olck, som ibland beiiilget iir ti l I: %s.a MIan Iiiirhtar c111 in folck f ram f r5n i i rrn.ins gamla tider, Som.
helt beromligt last men skamligt lef- vat ha, Och dötnmcr .diiru~aE, at irl:) arlieteii lider, Sa snart et qvinfolck fins, som lik ocli.
skrif- ver l m.
.
I?
; ist Sapho, säger.
man, Iiar ~li61ia verser slirifvit %.ell, Ilar lioii det,.
som fult o+ last \ ~arclt ar, .l) edrifvit.
Hivad h a r.
Sein,pi-oiia för nisligt rykte Iiim- ilat, H:on som i. s; " iiig ocli claais förutan lijkc var, fj:o~i ' var til stora ' ting utaf naturen ämnat Och lmde, $.£vor, soini, clet kiönet sällan liar .Föriitaii siat latin förstod och skref .Iion.
greska Meil giorde glins af dygd ocli 1efd.e som en leska.
.
Den av.
fru Brenner refererade tanke- g2ngen är icke oss, sena tiders barn, obe-.
kant.
Gr~indstomrne~i är ' densamma, som.
annu kommer fram och ställes upp som en fZigelskramma varje gáng det gäller utvidgning av kvinnans rättigheter och rörelsefriliet, fast påklädningen växlar efter ' tidevarvets mod; Vem känner icke ', igen argumenteringen, t. ex. mot kvinnlig .r6strätt, i farllagan.
.
" At sedan aldrig &amp; t k e d hits-h3ds .sys.lor ginge "? '
Vem har icke alldeles nyss förilurninit ett eko av påståendet att " ärbarlleten li- der " i den häftiga skallgånge?
mot måls- manskapets upphävande genom en ny ak- tenskapslag, som skulle betyda- " hem- mens f örödande "?
Fru Brenner opponerade sig m.ot att kunskap, som anses gagna mannen, skul- le ikacla kvi~man, opponerade sig mot ser i frågan.
Det finns p5 den man- liga sidan " ibland den lärda hop s5 svaga karl som vij ", men ingen.
pastar därför, att l ä r d o m e n har skuldeil.
Alt lika fula.
fel, alt lika tacka dygder verklig .daglig dags ilor, bagge könen Men om det vore sa, at cpinnan vore bygder Mer svag och m.era slem, som mårigcn föreger, Da styrkes mina skial, at hon så mycket mera Bör hielpa sit förnufft, bör läsa och stud.era.
Biblioteksrnannen och litteraturhistori- kern Johan Lidén har- bland sina i hand- skrift efterlämnade litteraturhistoriska anteckningar en förteckning p5 svenska på l a r d a f r u n t i m 111 e r.
Den bör- jar med den heliga Birgitta.
Bland dar upptagna namn, mycket fataliga, fast den sträcker sig över.
fyra århundraclen, är iiven en Maria Gtistava Gyllenstjerna, som översatt Josephus, den judiske histo- rieskrivaren (i f örsta arhundradet efter Kristus), dock icke f rån grekiskan, utan f r5n en fransk Översättning.
Anspraken på " lärda fruntimmer " voro ännu på Licléns tid mycket små!
Till denna Maria Gustava ~ ~ l l e n s t j e r - na, som var gift med greve Carl Bonde till Tyresjö, skrev fru Brenner den 15 september 1713 en dikt " över den av hennes nåde lyckeligen försvenskade Jo- sephi historia ".
viiitia,.
Til merddig prydnad och til heder j k t e rlir, seer At man JosepllLHn klädd i ~i en sa höcförlläm och dygclf~ll] kommen qviniia.
Fru Brenner hade tyckt sig marka ett visst sammanhang mellan åsikt och per- son hos mannen, när de beclöincle h i n - llorlla: Vält:iligheten som ett mediöclt q \ ~iilfolcks smyckc Detta sista argument upptog senare P1a lämnas oss af dem, som tala i var sial fru Norclenflycht i stycket Fruentinibers Det lius, den eld och krafft, som hielper afven \ - a1 Plikt rit upöfwa deras Wett.
I sista avdelningen av verserna till.
Oss komma foster fram, som f2 gi ut y.; trycke.
Hesselius åberopade sig fru Brenner på De andra deremot, som tvijka eil ' förtryta,.
kyrkofädernas nitälskan för kvinnorna i Om någon av vårt kiön törs stiga dem si nar, avseende på den allra viktigaste lärdo- Det k-o dc som siclf mast afla med besvär, men, den " som visar, 11~11- man väl och Och sina Iiiifvud grymt mcd sina .alster dygdigt leva nia ".
bryta. "
Den förm5n, deras.
liiöri fast matigfalt clliest iiget:,.
Den hirmer icke lri.j:t, s r siilen intet an, .Iioii kans vid intet lziön, a r hvarken hon ell ' Ilan, Men AGLS, som man .tror, i fagre kroppar,.
. '
fager.
samt n9valdes 1-2dmal1 C. Dahl ' och fru A. von Elzrenlieiizi efter clirektör .A.
Eissizzarlc ocli f röken.
L. Natlzorst-Böös; vilka uilclanbett sig.
aterval., Till med: lein~nai- av s tyselsen för Ap~lr$skolan mer-Fö~bundets skola för kvinnlig yr- kesutbi.lclning onzvalcles fröken M. Asp-, man, fru L.
.Hellström, fröken K. Hes- Piterstaende &amp; - ser innehalla blott ar- selgren, - f i-LI S. Qvai-i~sti-öm, fröken A. ti.ghetei- och gladjebetygelser över att Thorstensoiz och doktor Karolina Wi- " J ' oseplzi liirda slci-ifter " nu.
blivit till- clerströnz.
Efter fru G. Törnell och gangrliga iiven ' för " den, som Jntet sprak, f rökeri S. Ulriclz, vilka avsagt, sig .upp: draget, samt p2 den plats, som stått, va- iiii ' blott sin sveiiska kan ".
kant, nyvalcles fru E. Billing, fröken B. Huhier .samt fröken G. av Klintberg.
M~dlenzmarna i kommitt&amp;z för lagfragot onlvaldes: redaktör G. Aldén, revisions- sekreterare A, Rolzcle, ctoktor Nexandra Skogluizcl, advokat 51.
Stacl von Hol- stein, fröken A., Tlzorstenson och fru G..
' .Törnell.
' De - hvg2ende.
inecllen~marna.
i Stockl~olm iiom sj ul~v~rclskomrnittén atervaldes: fröken I.: Blomstedt,~ profes- ' sol- T.
13.ellströnl och fröken M. Leijon- liu f vud.
Vid Fredrika-Bremer-Eö~bu~z~dets q- För förbuqclets stipenclieiiistitution ha- relsesammantracle i jan.
uts$gos funk- cle tidigare '.
följande val företagits.
Till, Val inom Fredri ka-Bremer- Förbundet.
, t i o n ä r e r i n o m styrelsen, v a r v i d till or &amp; ' oi-diiiarie leclainot i för \ raltiiingsst&gt;~i-elsen förande omvaldes fru Agda Monte- hade omvalts-. '
regeringsr5det A..
Wall lius, ti1.l vice ordförande fru Lizinka, samt nyvalts suppleanten b a n kcli i-ektör Dyrssen, till kassaförvaltare fru Lilly H. Lettstyörn efter.
fröken M. Silow.
H,ellströii ocl~ till sekreterare fröken Till suppleant i sanima styrelse hade Ida von Plomgreil.
atervalts auditör C.
G. Juhlin-Dannfelt, Vidare företogos val för förb~inclets samt nykalts fröken E. Nordenson efter skilda styrelser och kowinittéei-, av vil- bankdi.rektöï Lettström.
Till medlem-.
ka vi namna följande.
Till mecIlei~i.r~zar iz~ar av stipenclienamnden Iiacle omvalts.
av styrelsen för llinzforsaskolan omval- fru A, ~ei-&amp;~stralile, statskorp-pissarien .des de avgieiicle nzecllen~inarna inom fri1i.ei-i-e C. Lei jonliufvucl, f röken S. större styrelsen i grevinizaiz E. Bieke; Lei.jonl.iufvud,.
fru A. Montelius och fru .A.
von 15hreiiheiinJ clirektör.
S.
E.
' fröken I&lt;.
Wall samt nyvalts fröken E. Fredi-.ikon och pr:ofessor N. Hansson, Nordenson efter fröken M. Silow.
samt mindre styxelsens avgaencle med-.
leinmar fru L. Dyrssen och direktör G. von Zweigbergk, \ m-jariite nyvalcles f 1-11 Statsanslag.
Ett andag a7; kr.
11,ooo: - E. Seclerliolm ' efter fröken l,.
Engström, ha:r .av.
riks.dageii för i r 1920 hevi,ljats Rim- vilken avsagt sig uppdraget.
~ i l med- l forsa Irit~tl~.~~~sl~ållnings~itola för iitbildande .av lemmar av .styrelsen ftör Apel rydskolaiz 1 % i-arinnor.
Ii~triiklesf ordiri-ngar och kurspla- omvaldes ~agroizoizi G. Eliasson, profes- ner iiro de .samma m m förut.
Atrgiften för sorskan A. Herrlin, fröken.
S; Laurell, undervisning, k39t, logi och lyse liar höjts till ingeniör L.
Nobel och frti E. Quensel kr.
I, --: - för år.
s,
50 H E R T H A Likzledes har ett statsanslag av kr.
1,000: -- beviljats Fredrika-Brerner-Förbundet som lin- derstöd för utgivandet av Hertha.
De kvinnliga karsammanslutningarna bilda ett centraldd.
Styrdsen för, sexton kvinnliga k~.rsammand.u tni.ngar, lomf a.ttande läkare ocli andra: &amp; a.demisk,t bildade kvinnor, lärariiinor, tj anstemaii .i sia tens och stadens verk.
kontorister m. fl .. .ha tagit initjatiset till I första rummet .vill centrdlr5det företräda kviniiortias intressen vid I ?eliandlingen av fra- gan angiende iitstriickt befogenhet för kvinnor till civil statstjänst.
Vidare vill centralrådet för att principen lika för lika tjanst ma ' bli radande, och att srilullda hänsyn till löntagares försörjningsplikt måtte tillgodoses p$ ett annat satt an genom faststallandet av av olika lön för lika befattning.
Notiser ' från bokvärlden.
Det underbare.
.
Berättelse från varldsstorn~arna av Jane Gcrnandt - Claine.
Wahlströin &amp; 14~idstraniJs för- lag, 1919.
" Har jag lyckats, borde siclorna brinna av min beundran för det franska folket ", skrev denna boks författarinna tiil mig nar den nyss koimlit ut.
Jane Gernanclt- Claine har gåvan att .i sina becker ge si11 alltid.
unga, Iyckoskåclande entusiasm, den gjuter sig kring det valda ämnet som sol och vårglans.
Sa också har, och hon bör själv veta att hon lyckats med vad hon sagt sig vilja.
Denna bok ä r en hymn till det franska folket med pris av dess uthållighet, mod och tro undei-.
värlclsstormarna.
Har ar i.cIte fl-aga om neutralitetsva- gande.
Förf., s j alv sedan åstionclen till- baka fransk undersåte, känner och tan- ker franskt, lever, lider och fröjdas med Frankrike.
Nar man laser D e t LI n- d e 1- b a r a, illåste inan stalla ii1 sig p5detta, ocksa därför att mänskorna i boken, alldeles oavsett den brinnande nationalisin ' cle representera, äro sa verk- ligt fracslia.
Hos oss vore fru Alice Garcia en oinöjlighet eller en karikatyr.
M: me Garcia, f ramsyskan, som lätt ocli enkelt utan sentimentalitet pi-oval- olika nationaliteter, natiirligtvis med begrans- ning till de allierade, i egenskap av akta.
man - kriget befordrar ledigt det snab-.
ba utbytet och gör skilsmassoprocessen överflödig - ar både accestabel ocli in- tagande i sitt begär att vara till glädje för den hon iilskar.
Aven Véronique, fru Alices antipod i sitt intensivt förcljupa- de kansloliv, monsieur de Larmor, den vackra mörklagda officeren som kriget gör blind inen framför allt den gamla laina fru Morel ar0 f 1- a n s k a typer och kunde intet annat vara.
Boken koin ut till jul.
Det a r inte ännu för sent att lasa den.
E. K-N. '
I 1 Dem sista gustavianska hovdamen.
TITr Marianne Elirenstr.ön~s Minnen v; H e n r i k S c h u c k. Hugo Gebers förlag, 1919.
Professor Schuck presenterar s jalv med påfallande Överlägsenhet Marianne Ehrenströii~s Minnen som " en gammal dams baclinage ", vilket han icke ansett nödigt att ödsla kritik p$.
.De lång+ ifrån
.
H E R T H A säkra ~ i ~ ~ ~ ~ i f finge t e r st5 n a för meinoir- skriverskans räkning.
St5ncIp~inkteii har i vilket fall som Ilelst det iiiecl sig att i högsta grad för- enkla utgivningsarbetet.
Vad nian nu annars l a n ha för 5sikt 0111 att en littera- turvetenskaplig a~tkt~oritet s5 asketiskt avl+iller sig fl411 all janiförande gransk- 11i.ii.g inecl noiiclialant avfardande av det materials Iiistoriska varde, som furnerar stoff till lians bok.
Det ä r so111 ren nöjeslasi~iiig professor Schiick skänker den svenska allinanhe- ten clet iiu föreliggande ur-valet av den digra s a i n l i ~ g ~i~iiinesanteckningar av fru l3irenströni, som finnes i Svenska Al;: i- cleiniens ägo.
Acceptel-side det sonl s5dant f &amp; niail saga att nian kan knappast roligare ha an att lasa dessa e r i n r i q y fl-; n Sofia R / Iagclalenas iinkehov och tiden f ra11 l~~inga~~iorclet 1793 till ankeclrottningens egen död.
Överstinnan Ehrenströin lev- de i .brännpunlcten av ticlens han.delser, och allt vad so111 fanns av betydande per- sonligl-ieter kom iiioiil.
hennes umgänges- krets.
Kvi.ckare och roligare koinii~enta- ser; i11 hennes toscle 11iai.i ocl \ ' s$ £a ' leta efter.
Mai-ianne Elirenströii-i var emellertid nagot mera a n en kvick och rolig kröni- kör.
var en karaktir, ' soin inger re- spekt, och som sadan trader hon fram i sina rilii1nesa11tecknir1gas med legitimt ' ~ansprali p i erliännancle.
E. K-N. '
.
.
r gancle uppgift att ined hjalp av de gai111a familjepapperen teckna hennes bild.
Det.
goda uppsåtet kan dock icke sagas ha va-.
rit i. stand.
att fylla ripp vad som, natur- ligt.
nog, brustit i litterar träning och f orskningsnietocl, liksorii.
att clet ratta pel-spektivet näppeligen har fullt bibehal- lits.
FörenGlets närhet har synbarlige:^ hindrat objektiva iakttagelser och onclö- men.
Man har ocksi en smula svårt att ori-.
entera sig i denna livsbild, dar årtal of-.
tast flyktigt och tillfälligt antydas och - hanclelserna utlclerstuncloin hopa sig helt okronologiskt.
Av intresse a r en del skymtande iililjöer i brev till och fr5i.i.
Mathilda och framträdandet av ni~mga.
av ticlens 1z.äncla personligl~etei-. "
Jenny ~ l n d l a t k till hundrahrminnet .. Av SV~II, 2lorph.
J.
A. Linclblacls för- lag, 1919.
Den ovan gjorda aninarkningen 0111. vanskligheten att hasteligen ge sig p5 ar- kivforski-iing och publicera resultaten star ined allt fog aven för Sven Dorplis.
r i y i Jenny Lindbok.
Visserligen skall val.
själva titeln, J e 11 II y L i n d i a II a, ange en .., $orts anspr3islösa1-e ko11iposi. -- tion, men sovring av.imaterialet bör dock uncler alla förhilla~iclen i f r5galiomma.
Det ' ar föga laimpligt att utg5 ifrån att: allmänheten 11ar sainma.
smak fös att: " sluka allt " so111 pii.
nagot vis anknyter- sig till föreillalet, so111 en enskild entu-.
siast kan bekalina sig till.
Av de manga.
i .och för sig varclelösa " lilipp " och 0111- Mathilda Orozco.
Söclerländskan i .nan~iiai~clen, som samlaren ~inclantagsl~öst Norden.
E n livsbi.1~1, tecknad av Robert lägger till.
öirriga, värdefulla förvärv, kan- &amp; lolztc / o.mery-Cecierhiel~lz.
P.
A. Nor- i1ian begara att utgivaren gör ett omclö~ steclt &amp; Söners förlag, 1919. niesgillt urval.
Det a r ilite en sa alldeles enkel sak att J e 11 n y L.i n t1 i a II a, liksoin ut-.
Utan vidare slå sig pli.
att slil * iva en bio- givarens.
föregaencle Jenny Lindboli, be- @ - af i och liandskas mecl gainla papper teclinar infingfaldiga försyndelser i .,detta och meinoarbiclrag.
Mathilda Orozco, .avse.ende.
Och liar j ag redan anmiirlit 115 .. den varmblodiga sydlandskan, o111 vil-.
bristande l~ronologisl~t sinne i ' boken 0111 kel1 det sagts att 1ion dansade mecl tre &amp; / 1:atliilda Orozco, maste jag har fastslå- generationer och tjusade fyra, har till att J e n n y ' L i n. c1 i a n a, trots lir biograf fått en henne n~rståencle frände, Ilorplis egen poängterade för ' s2kran oni- som säkerligen kant soin en ho110111 alig- att tidsföljd iakttagits och vederbörliga.
-: ' on ' ' '
-:.
.
.
.
.
uePi$sningar, - och &amp; omjnSntarer .&amp;fogats,: f öreter ett hopplöst kaos av förf lutet ocli.
Ena, gången ', f år inan ' till - n~iivarande.: ..
livsen notis a n a t t * j c i y Linds.
son " ar .en av de ' tjanstgösandelof ficerari~e i syd- afsikansl&lt;a-.
+$get: ' 1.
e n annan?
g5ng.-att.
" ' l~@omclag.enyy hade .. ett .yalgor&amp;de foi-e- ta.g .. e @ iii en.
&amp; &amp; a, .ih ' pengar f rån Jenn y Li;; d, - äniu en ' ', a; nGin g&amp;g.
att " i ' $ii af- to?
: ' ' hade, på: up.pgiven plats i Amerika en ' 3est till firande av Jenny Linds minne - .. .agt - ruin, - allt.
- utan närmare tidsbestam- ning ..: Detta endast ett par småesempel p5 de odaterade tidningscitat, som utan .all anpassning anVants.
Till dessa kan jag enlellerticl ej underlåta att ytterligare.
foga utgivarens uppgift om att " i s e n a- s t e " n u m r e t a v H e r t h a " en - skildring ' ay Jemy Linds engelska hem förekoinmkr; &lt;riken ockG lir ' Dorph in este-nso.
aterger.
Uppgiften innebar att ~ $ i * a ' Skulle:ja&amp;en ' avsonhat i febru- at:i f 5; då vi hic1.e nöjet publicera arti- - - kelii i f råga!
.
-- Metod och exakthet äro under alla för- .dSillanden en oavvislig-fordran i fråga on1 litterärt arbete av art som detta.
Andra .nödvändiga förutsättningar att förtiga!
n, '! '
' ' .- Frim nulm batndomsdsigar 1828 -- 1845 av Ebba Ramsay.
P.
A Norstedt &amp; Söners förlag, 1919..
Det a r en 91-årig kvinna son1 satt sig ned att teckna sina barnclomsminnen.
Tillbaka till 1828 sträcker sig hennes levnad.
Rent underbar ar under siidana förhållanden prestationen i ocli för sig.
Inte mindre synes den så, när man kom- mer in i lasningen av boken.
Med en livlighet, som.
ger färg ocli fart - at uppteckningarna, berättar Ebba Raiilsay om sina uppväxtår.
Det hela blir ett stycke kultur- och personhistoria.
Barndomshemmet, det tidigare 1800-ta- lets Stockholni, cless mer eller mindre kända personliglieter, f rån Karl Johan, Wallin, Fredrika Bremer, Gei jer, Jenny Lind, Knösarna ocli liela gradskalan ige- nom, passera revy medan man följer forfattarinnans egen utveckling.
Att till ebba Ranisays " ofösgatliga minnen " hijr sammanträffandet med den tidens i en viss riktning frainstå.ende andliga ledare som Rosenius, Fjellstedt, Wiesel- gren, Thomander, August Posse m. fl.
är f ör alla som kanna henne.
och hennes liv självklart.
Den andliga väckelsen på 1840-jo-talet blev i hög grad bestam- inande för hennes levnad.
E. K-N.
H ' E R ... '.
M A Tidskrift f6r den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FaednPkis-baemer-F6rbundef.
Redaktor: Ellen Kleman.
FörbimdJmedlemmar erhdlla tidskriften till ett pris av kr.
5: -, vanidprenumerat~on sker direkt genom Fre,drika-Bremer-F8rbundei by &amp; 48 Klarabees@atan, Stockholm.
Icke-ft5rbundsme~emmet prenumerera 8 narmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplega.:.
? / i.
&amp; r.
kr .. .. 6: -; ' 1 2 Ar kr.
3: 25; ' 1 4 dr kr.
1: 75.
Lösnummer 45 &amp; e.
Redaktion och expedition:.
48.
Kla.berg.cgatan) Stockholm.
Redaktionstid: tisda- Allm; T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 13-4 gar och fredagar kl. 3-3. varje s6ckendag.
Allm.
T.
48 16, .Riks 27 62. d
.
.
~ornme~dörs~aian 32,, l tr..
STOCKHOLM Allm.
Tel. 0ster.m.
.
16.
18.
.
.
.
.
.
. '
~ ~ I I ~ l i R r B * * i n a e k ~ 1 zh / *.
&amp; ler ' A '.
v: '.
Y.
U.
~.
~ M.
I.
e: t godk&amp;d.
.
.
2 ii: Även, &amp; tt&amp;rig lära&amp;n.ekbildning.
Enda tvB4riga 4andarbetsläririnnekun.
.Högre kursen har tvh valfria linjer med-samma kompetens.
Seminariet.
itnjuter statsanslag,., och kan därför mottaga nagra.
frielever.
Ansökan.
göres.
helst f.oie .. den ' 1 jupi tiH nytt arbetsh, som börjar.
Isept.
- Mottag- '.
n,ingstid varje dag 12-1.
Fullstandigt prospekt sändes p % begäran.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
', ':. '
.
.
.
. "
.
.
.
.
.
.
Ruta om Utondeis sida: 65~5Omm.
.
.
.
.
.. .. .Kr ...
21:.
l ghag i S ghnger ...
,.
.
.
O.
.
.
.
annonspriser: lidto. '
.
.
I R " ta dm O@rdedeIs sida: ~ u t s om ' halv slda: I.
6 5 ~.
1 0 1 e l l e r i 3 1 ~ 5 131XlOl 0 e1.65~204, .-.
.
: m.m..
... '. *.
*.
- ...:.
Kr.
.:.
, 131~204,mm.
mm,.
.. ...... ...
Kr.
S: .., ' 174: .,: ....
; -: M I giy i.
~ r.
: 10: (O ' I gin;.
5 @ nger 95:.
5 ganger.
.96:25 10 m 185:60, 10 b: 25 1 ghy?
80 5,gdnger - 75 10 ... m * r Het tida: ' ' 11: 49: 50.
.
- ....
.
,.
.
..:.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
. '
.
.
, .A&amp;N 0 ' ~ ~.
~ -: - - '!,,: kjo~; ra r; i, &amp; ~ @ # N K J Q ~,.
:.
.
.
.
@ r = ?.A uppfagma av.
.
.
~.
.
w, ~.
.
~.
.
.
r.
.
o.
.
~.
.
~.
.
&amp;.
.
~.
.
~.
.
~.
.
~.
~ ~ p.
N i .. ' .~ ..: .Jik.
N.
.
.
q.
.
,.
A:.
: R;,: frdkeqLfipeborgbcpg- ' ~:.
_.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:,: ~ t r ~ ~,.
s - .:J; .. '.
:.,:. '
~ ~ j ~ i ~ $ ~): ~ d i ~.
~.
: - ' k; - t.
: ~; &amp;.
.
: ........
.
.....
.
i: C W I O T S -, K ~ O ~ A R;.
; ~ ~] ~: ~ &lt;, -.
.
.
.
.
- ...
.
; -.
: i ~. "
-; '.
.......
..., -.
a ..: ...
s - .. ...
....
: -.
: ...
.:t.:.-. "
' - i.
.
I ' t ".
,! .., ..
-.
..: 1 ........
.
. '
.
.
.
.
? '
.
;,,.
; ' W.
,.
;;.
. '
.
.
.
-.
.
t ' I.
, i&gt;,, ";, i * - .j,.
t .. -.
~ ........... ... !L ...
.
;.
.
.
.
.
.
.
,.
C,.
: .. ..; .. .- ...
.
.
.
.
+.
t ... ~ ~ ~.
.
.
;:,.
... -: '.
.
1,: &gt; r.
, 2.
:::;,, &gt;; r, '.
* ',.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.-.
: .j.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
,.
8. u d.
.
-.
::.
i.,.
.
.
.
, a.
L m;.
.
-.
.
.
_ z ' C., .. I.
..:,.
.
-;,.
.
y.: &gt;.
-:., i,; .- -.
.
.
...: WC- .. 0 ..:; .. * L.::.
-.
, ..
'. "
..
.
;,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
' .. ' '.
.
:,.
.,,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...;?
,.
.
.
: -; * s; '.
L::.
,,.;, ..;: i ...
;;.
.
.
.
. '
.
e.
.
' i .. ....: .. a,;.
.
e: .... ':.
_,.
:. '
t ' l,:.
...
I, 4 ':: -;.
.
.
'. ".
::: -.
'.
.
.
.
.
.
.
.
.
Redaktör: Fanny Ekenstierns.
.
.
-.
.
,.
.
.
utkommer under ' 1920 med 24 attasidiga n:r.
~renumerations~ris: helt ii kr.
250 halv &amp; kr.
1:40, kvartal kr.
&amp; SO.
Prenumeration- sker å posten.
innehåll^ berättelser, poem, levnadsteckning ?r, religiösa, etiska och soci.ala upp-.
satser, artiklar i diverse ämnen samt en rikhaltig, praktisk avdelning * - och f6r 1918 kr.
250 ' pr exemplar.
.
.
.
Inbundna argangar för 1917 kr.
0- ' s 5.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
L.
.
.
-,.
.
.
.
.
.
.....
.
.
.
.
.
l:.
.
.
.
.
.
.
.
.
:::. '.
............. " ..
: - i.:.:.
r,.
.
.
.
* -.
.
.
.
....
:.
...
.
\.
.
.
:.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
,.
............
-.
.
.
_.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.-.
.
.
......
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. "
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
- i ...
.
t ' i., .. ' i ..
4..
U, I: ...... r L, .......
;. '
...: .. - 7.
.
:; i ..: j - ...... ~ ~ ~ ~ &amp; $ ';.
@ * * hr~.
' 9~:-::.
.
~ _.
~.
.
S ~; c .+ ..: M ..; S;, ~ F A j i J.
~ ~ ~ ~ l ' I:.
&gt;; ..,.
.
:.
:.
.
.,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
R .... f G; ..; .....: ini - izi::,.
:,;;; .l:: l.-.
;; -.; .,:; -.
.;. '
- .., &lt;2iQ.i.
.
.
.
.
: .y&lt;;.
.....
.
',.
_.
.
- ' s !.
r 1. '
.
.
.
SO, 60.
'.
-.
.
.
.
.
.
- x.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
- i ----- .- ..... - * .- 4 I ....,.
.. .-, N:H ' E-H A L L samma ~övertrtiffade.
.
.
.
kvalitdi s a n före krtstldelr.
--.
.
- 2: - E.
i - -.
-.
-.
.
- - - .-F.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
P --.
?- .. -
