# ID: svediakorp-per2799
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,938
# sentences: 783
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' STILFU-LLA.
,, ' P A U L U.
- ELEGANTA B - E R G S T R ~ M S A.-B.
-.
.
Z4-78 DROTTNINGGATAN 2 ' 4-26 världens förnämsta läderpre-, servativ, göt skodonen o6so~ui.
.
vbttentätcr och minst dtsbbelt l vara&amp;tiga.
A.-B.
COLL AN-OLJE-FABRIKEN ' T.
O L S E N, S t o c k h o l m.
I, AJ, JOHN = I " WalmB A -, Z LI) F~REN G:O ung^.
H6vlevcrant8r Sverges SIdsta, - största och bast .cnomm-e wdalam i Siden- och Yllektan- SIDEN- a MANUFAKTUR- AF PAR Aliad nyheter i Mrda m.1 1
FEBRUARI l,S.
1920. '
.
hustrur.
.. -.
.
.
.
örslaget till ny giftermålsbalk har av kvinnorha hälsats ined livlig till- f redsstallelse, det tillgodoser ju alla de önskningar, ' för: vilka .man inom livinno- kretsar arbetat.
i.
snart femtio år.
Sedan ' den ogifta kvinnan blivit i lag tillerkänd.
samma rätt ' som mannen, att vid ' viss å l d e r f å f r i t t förfoga över sig själv och allt vad hon ärvt eller för- värvt, blev orättvisan i hustrms ställ- ning inom äktenskapet i ögonen.
fal-.
lan.de, Hon stod under makens måls- manskap &amp; h f ör&amp;ltningsrätten &amp; er all hennes egendom tilll&amp;n endast honom, hon hade själv ej ratt att ' disponera nå- got därav, ej heller att fordra något av honom.
För att å~tadltomni~a en bättre stall- ning för.
h s t r u n bildades 1873 av åt- skilliga framstående i Stock- holii-i, både män och kvinnor, " Förenin- gen f ör gift.
kvinnas äganderätt ", vilken f örening efter Fredrika-Bremer-För- bundets tillkomst så smaningom uppgick i förbundet.
L.
J. Hierta hade redan 1871 gjort sig till språkrör för kvinnorna genom ' .att ' i r.iksdagen f ramlägga en.
motion om F ' ' ' ' HAFTE 2.
.
.
.
.
.
viss inskränkning i mannens förvalt- ningsratt.
Motionen h.ade ingen på följd, men de följande åren kommo nya lik- artade motioner, ' framkallade genom den nämnda föreningeii, och 1 8 ~ vanns ~.
k..
m: ts sanktion på beslut fattade vid sarn- ma års riksdag, rörande inslsrankning under vissa förutsättningar i mannens förvaltningsrätt av hustruns enskilda egendom genom s. k. äktenskaps f örord; sa-mt .om ratt för hustrun att själv råda över sin arbetsförtjänst.
.
Således på en gång de båda egentliga åtgärder som skett till hustruns förmån under mer än.
fyra årtionden.
Genom lagens ' tolkning har förmånen.
för hustrun att ' själv f å disponera sin arbetsförtjänst på ett .betänkligt sätt.
kringskurits, enär allt vad h &amp; köper för denna sin förtjänst ' genast, liksom allt annat, ingår under mannens förvaltning, och det är således endast vad hon kan.
kontant spara,,som förblir hennes eget.
I avseende på äktenskapf&amp;ordet har ckt, som verkligen kunde ha varit efTek- tivt, komniit.
.
till.
j.amföre1sevis ringa an- vändning.
~nledningen härtill ar öt \ ii- veliktig att söka ' i kännens.
ivil ja mot:, ' '
H E R T H A 22 d m i, varigenom den.
uppfattningen.
.
sålunda oavbrutet fortgå, tills ingen Jäkgre skulle dlla klädnadev.
bland&amp;&amp;innorri$.
L,:.
-:.
: att i spritt $i$.
- Att.
m h g a män protestera mot for- dan $tgärd lig @ - ett .&lt;isstroen &amp;: - Lot den,:$$vande '.
äkt9imanner$,sorn den.
ininga slaget, da.
det nu framlagges, ar alleeles &lt; - fäi&amp;&amp;ön ej vi1.1 %&amp;-a sig; ' Saker till, o&amp;.
... n ' &amp; .digt.
-: Det stridef alltför mycket efter - vig.seln är det för sent, då är- h u t - mot hävdvunnen uppfattning, och man-.
run ej l&amp;gx-e en personlighet, med vil- ga äro fullt övertygade om att det som så gör är till skada för ' landet, och de- ken avtal kan göras.
(Enligt det nya förslaget kan även ef- ras samveten bjuda dem att kämpa där- emot.
ter vigseln äktenskapsförord uppettas.)
Varje tidsenligt framsteg i avseende I hustruns förmögenhetsrattsliga stall- ning har efter 1874 endast en del.min-, p$ kvinnans ställning har för övrigt all- dre jämkningar till hennes förmån agt ' tid m &amp; av samrna motstånd.
Redan rum, såsom t. ex. i avseende på boskill- den f örsta blygsamma anhållan, att ogift nad, ?en $igen dj upgäende.
f örandring kvinna skulle kunna få rättighet att be- har ej vidtagits; det h a r blott.
vant en gära, att under vissa förhållanden få bli n i ' klut på ett ganimalt.
kläde, ' som gjort myndig vid 25 års ålder, väckte ovilja.
Samma var förhållandet då förslag det hela till .. ett lappverk.
.
Enhetligt och genomgripande brytes framkommo, ett efter annat, att myn- nu ' på en gång .ined hela den såsom ru- digheten skulle .inträda vid viss ålder diment från en grå forntid kvarstående utan någon särskild hänvändan, att hon uppfattningen, vilken ' under fordom rå- som myndig skulle få vara sin egen gif- dande ' liysförhållzinden var sann, att toman, att hon skulle få tillgång till kvinnan ä r oförmögen att skydda sig olika läroanstalter, att hon skulle få rätt själv och reda.sig i ' världen och därför att beträda levnadsbanor förut reserve- har .det bäst, om hon som hustru vilje- .rade för män m. m., allt har framkallat löst och underdånigt låter mannen.
be- först ett ytterst häftigt motstånd, sedan, stämma om allt, både för henne och då sådant ej längre blev möjligt, en k- kymrad huvudskakning, under uttalan- barn, samt förvalta det som finns.
Förslaget ger uttryck för nutidens de av de sorgligaste spådomar om det syn på saken: .makarna äro i allt, lik- öde som hemmet, familjen och landet, ställda, hava samma skyldigheter och f ör att ej tala om kvinnan själv, skulle rättigheter och samma ansvar.
Detta gå till mötes genom dylika lagändringar.
ar konsekvent och utan räddhåga ge- Så fort lagen kommit till stånd ha dessa nomfört.
Uppenbart är, att mången hotande utsikter försvunnit och allt har skall i häpnad rygga tillbaka för en så gått i fred och ro framåt, tills nästa radikal förandring, men det är otvivel- s t o m brutit ut.
aktigt enda sättet att få reda i det hela; Det finns aven kvinnor - ehuru de alla kompromisser skulle blott leda till nog ej äro många - som tycka att nya strider- och nya omändringar; som detta om giftermålsbalkens ändring är i sin tur skulle ändras,- o c h lappaiidet.
ett bråk i onödan,-de anse att inga äk-.
, ..
.
; ..:.
-.
,;.
.
.
.&gt; ' L.
HERT ' HA ' i3.
tenskap lida under de nuvarande stad- Det har framställts - aven av en garna.
Nekas kan ej att detta starkt.
.
kvinna - att skal måhända kunde vara påminner om: den., g a d a liiktorien om att uppskjuta avg&amp;randet till; kvinndina någon, som i ett ' menageri såg en giraff, erhållit rätt att vid valurnorna tillkänna- ogillande utbrast: sådana djur finnas8 ge sin mening.
Detta resonemang skul- inte.
Olyckliga hustrur äro inga säll- le i avseende på ' många frågor, som un- synta .djur, de finnas runt omkring oss; der de senare - åren avgjorts, haft sitt De,.
vilka leva i ett på kärlek ' grundat fulla berättigande, men det är .alls icke äktenskap.
med en adelsinnad man, i ett tillämpligt .på det.
nu: f öreliggande f ör- skyddat.
hem med välordnad ekonomi, slaget.
'.
Styrelserna: inom .en .mängd de tro att ingen har ont av den nu gäl: kvinno föreningar, omfattande många lande.
lagen pch deras män säga.
&amp; Ghän: tusental medlemmar, ha vid upprepade da, att detta: allt ar bråk av kvinnosaks- möten under de senare åren haft tillfälle kvinnor, ingenting annat.
Var och en att med ' varandra Överlägga oin sina ön- som gör, sig.
mödan att själv forska nå- skemål i denna fråga och om sättet för got skall snart komema till en annan upp- önskni&amp;ainas f örverkligande i lagen; f attning: beviset på motsatsen kanske i stort sett har man ock enats därom.
finnes .. i närmaste gård.
Otaliga äro de I skrivelser till lagberedningen ha de hustrur, vilka just på grund av denna ock framlagt de resultat till vilka de lag lida de svåraste .marter både till kommit.
.Sedan lagen var utarbetad ha kropp och själ, och.
det synes underligt dessa föreningar i skrivelse till k. m:t om någon kunnat undgå att f å ' r e d a givit uttryck åt sin anslutning till, för- slaget.
Man &amp; iivar således i detta fall på en sådan olycklig.
.Vi lyckliga hust- rur hava ej .ratt att ' slå oss till ro i den icke alls i ' ovisshet om vilken ställning glada förnimmelsen att vi ha det bra, vi det stora flertalet av mera intresserade må ihågkomma, att desto större förplik- kvinnor inom samhället intaga till beslut ' telser hava vi just därför mot dem, .som i frågan.
Det synes ock- som om det genom livet fått ' e ' n motsatt erfarenhet.
vore lämpligt att, innan.
hustrun blir f ullmyndig medborgare och börjar ' ut- Att förslagets juridiska detaljer möj- ligen kunna erbjuda en del anfallspunk- öva därmed sammanhängande rättighe- ter .vill ingen bestrida, men det ar stor- ter, .hon hade upphört att inom äkten- slaget anlagt och.
väl genomfört, och vi skapet.
stå under annans målsmanskap.
kvinnor hoppas, att det måtte bliva an- taget av innevarande års riksdag. '
.
. '
.
', ..
: ?4.
.
H E R T H A Inbjudan till Internationella kvinnorost- rattsalliansens åttonde kongress.
nternationella kvinnorösträttsallian- sens styrelse uppmanar härmed de till alliansen anslutna 26 nationella f ijrenin- gama att sanda ' delegerade till den åt- tonde internationella kongressen som maj samlas i r ad rid, Spanien, 2-8 I 1920..
De anslutna natioilella rösträttsföre- ningarna i Amerikas Förenta Stater, Australien, Belgien, Bulgarien, Dan- mark, Finbnd, Frankrike, Island, Ita- lien, Kanada, Kina, Nederländerna, Norge, Portugal, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien, Stprbritannien, Sver- ge, Sydafrika, Tyskland, Ungern ha rätt att sanda 12 delegerade var, och före- riingarna i Böhmen, Galizien och Öster- rike ha ratt till vardera två delegerade.
Anhållan om anslutning till alliansen kommer att framställas av rösträttsföre- i-:ngarna i Argentina, Kuba, Spanien; och Uruguay.
En särskild inbjudan att sända offi- ciella delegerade riktas till alla världens regeringar.
Nationella föreningar, som F ympatisera med - vår rörelse, inb judas att sända ombud.
Särskilt inbjudna de- legerade väntas också från Birma, In- dien, Japan, Kina och holländska Ost- indien.
Enskilda personer, vilken ras eller trosbekännelse de an tillhöra, som tro på kvinnans-medborgarens ratt .att med röstsedeln skydda sina intressen i samhället inbjudas att närvara.
Sedan den sista kongressen, som hölls i Budapest 1913, har det största av alla världskrig förött jorden.
Ur dess vån- da och tragiska händelser ha många na- tioners kvinnor utgått politiskt fria.
De senaste, sju åren ha vi bevittnat segrar för kvinnoröstratten i ej mindre an sex- ton länder.
I Belgien, Böhmen, Brit- tiska Ostafrika, Danmark, Holland, Is- land, Jamaika; Kanada, Polen, - Rhode- sia, Ryssland, Storbritannien och Irland, Sverge, Tyskland, Ungern och Öster- rike ha kvinnorna fått rösträtt, helt el- ler delvis, och i Amerikas Förenta Sta- ter ha Arizona, Arkansas, Michigan, Nevada, New-York, Oklahoma, Syd- Dakota och Texas lagts till de stater, som; givit kvinnorna full rösträtt; för- slaget om federal rösträtt har gått ige- nom i ' kongressens båda hus och rati- ficerats av 22 av de erforderliga 36 sta- terna.
Denna rättvisans triumf är otvi- velaktigt ett av ' de mest påtagliga och bestående resultaten av världskriget som äro skönjbara.
Det beklagas allmänt bland kvinnorna att deras politiska fri- het har sprungit fram ur andras lidan- den, .men de glädja sig åt att den fin- nes.
Det skall icke längre slösas kraft i striden att försäkra åt kvinnorna ratt som ansvariga medborgare.
Försedda med nya rättigheter och ny makt äro de fria att vända sina hjärtan och sitt ar- bete till samhällslivets stora problem.
Är vårt gemensamma arbete nu an-
dat?
Eller skola vi fortsatta tills alla Ianders kvinnor likaledes ' erhållit .poli- tisk.
frihet?
Är kvinnornas frigörelse fullständig, eller finnes det mera arbete att utföra .inhan detta mål nåtts?
Skic- ka världens kvinnor bud till oss om yt- .terligare hjälp; vilken fordrar att vi.
ar- beta vidare?
Detta a r allvarliga frågor, som vi i-nåste ställa till oss .själva, och vi skola.
- tala ut deni .i ' ett romanskt land,.
så att.
budskapet om vår tro på kvinnbrna må horas dar det behöves: ' Kom, rösträttskanirater i alla s id er,^ sand delegerade till de ' n stora kongres: ' sen i Madrid, så att vi tillsammans f å höra den underbara skildringen av vår rörel.ses .utveckling sedan vi s k t råkades 6th vi tillsammans få rådslå om hur %i skola bast använda vår nyligen vunna: makt till d &amp; biista för alla folk.
.
.
.
.
.
C a r r i e Chapma.n Cat.t,.
.
.
U.
S.
A., Ordförande.
M i l l i c e n t G a r r e.
t t Fa ' W- Bedrgrnitri, Sverge,~:dreskattrn&amp;ta- cett; ~torbritannien,.I:ste vice ordf:; re; K a t ' h e r i n e D e x t e r M c C o r - -.
A. n. n i e .F ~i r u h j e 1 m;.
Finland, m ' i c k, U.
S.
A., I: ste korr.
sekre-te- 2 ': clre vice ordf.; ' A n n a L i n.d e- rare; J a n e ~ ' i d r g o d e, Belgien, m a i m, Tyskland, 3: dje vice ordf.; 2: dre korr. "
sekreterare; C h r y s t a l.
.
M a r g.u e r i t e d e W i t t ' d e M a c ni i 11 a n, Storbritannien, 1:ste S c h l u.
m b r r g e r, Frankrike; 4:de protokollf.
s e k r.
; ' M a r i e S t r i t t, vice ordf.; A c1 e l a C o i t, Storbritan- Tyskhnd, 2: dre protokollf.
sekr. nien, I: ste skattmästare; S i g n e. '
,.
.
.
.
.
statstjänsten.
- l .. årkts tiontal föibadas gr~mdl ?gsänd- ring i syfte att bereda v i d g a d r ä t t f ' ö ' r k v i i ~ r i o r t i l l a n s t ä l l - h i n ' g i s t a t ' s t j a n s t.
Detta in- nebar att av de statliga befattningar, som .äro av- den vikt och ' besdenhet att kb- ut fäida; i~dlmakt åt deras ' inne- havare, skola en del, och kanske den - ö \; e&amp;ägande, föreslas.
tillgängliga för.
.
- hinnor. '
Början till ' ett sådant r,efo; inarbete ' ar * gjord för en ' del dr ' seilan.
Det ä r all- mänt bekant hur riksdagen 1907 antog och 1909 bekräftade ett tillägg till 28, i..
regeringsformen, varigenom lärare- och lakaretj %nster samt beställningar vid inrättningar f ör vetenskap, slöjd o &amp; skön.
kons ' t öppnades.
även - f ör.
kvknor.
Det ' f örslag, som väntas till innevarande riksdag, torde ' med en sannolikhet, som nästan ' är visshet, kunna antagas få en betydiiit större omfattning. '
.Det ar den civila statstjänsten i .allmänhet det gäl- ler; det vill s k a den ~dministriella lik- soin ' den.
juridiciella.
föriraltningen samt kyrkaris t janst.
Enligt f örljudande kom- ma en del befattningar att indantagas s %om icke lämpliga att innehas av kvin- '.
": 26 H ' E R .T H ' A, nor.
Däremot är det ännu icke kant vil- ka de områden äro, som komma att be- ' tecknas som förbjuden mark.
Det är .dar för med en viss späninng som ' de sak- kunnigas betänkande och Kungl: Maj: ts - förslag emotses.
:: Ett önskemål ar emellertid redan nu att m a l a och det ar ganska val-grundat,, ty det har erfarenheten själv till basis.
Nar.
riksdagen f örra gången genom en.
grundlagsändring öppnade f ullrnakts-.
tjänster för kvinnor, insköts en bestam- melse att konung och riksdag gemensamt skulle fastställa de grunder, enligt vilka kvinnor skulle kunna befordras till stats- tjänsterna i f råga.
Detta förbehåll, som val nämast avsåg ordnande av löne- och pensionsf orhållanden o. dyl., har i prak- ' tiken befunnits vara ett hinder av be- svärlig beskaffenhet.
%Under de år, som gått sedan 28 fick sin förändrade ly-.
delse, ha statsk&amp;.kterna hunnit fastställa " grunder " endast betraf fande adjunkts- och lektorstjänster samt vissa rektorsbe- - fattningar.
Var gång bestammandet av dylika grunder bragts å bane, ha; hela principdebatten tagits om ifrån början.
- Från.att vara en lagbestämmelse har till- * lägget till 28 § mamast blivit en diskus-.
sions f råga.
Under .sådana f örhållanden ger sig önskemålet f ör - f ramtiden av sig sjakt.
Må de bestämmelser om kvinnas .befogenhet att bekläda civil statstjänst, vilka väntas f öreslagna i regeringsfor- men, ge tydligt besked och vara fria från .alla sådana.extra villkor, som visserligen .för ögonblicket kunna göra det lättare för riksdagen att svälja det nya pillret men som i längden riskera .reformens effektivitet.
När regeringen nu g %- att framlägga förslag om vidgad ratt för h i n n a att be- kläda statstjänst, torde detta åtminstone delvis ha sin grund i från kvinnohåll gjorda f ramstallningar.
Och kvinnorna ha allt skäl att med tacksamhet erkänna dess redan ådagalagda förståelse för ett rättvist krav.
Vad vi begära är, att ingen kvinna på grund av sitt kön skall utestängas från ett ämbete, som hon eljes skulle ha för- utsättning att väl förvalta.
Tanken a r gammal och enkel nog, men den kom- mer ' helt visst att ännu möta motstånd, &amp; an den når förverkligande.
För dem som till äventyrs med frukt * och för- trytelse i fantasien måla kvinnornas In- vasion i statsförvaltning och kyrka bör det dock vara till någon hugsvalelse att frågan i själva verket endast rör sig om att kvinnor med samma utbildning och lika kompetens i övrigt skola få tävla med man vid sökande av befattningar.
Det blir den mest meriterade, som får försteget, och varför skulle någon a priori misströsta å det egna könets vag- nar.
Blir reformen verklighet, och det fin- nes grundad anledning att hoppas dar- på, komma f örhållandena sannolikt att stalla sig så, att kvinnorna endast så småningom, steg för steg, komma att finna användning inom statsförvaltning och kyrka.
På båda hållen ha de dock en uppgift att fylla, dels en kvalitativ, då de representera en från mannen art- skild mänsklighet, dels en kvantitativ, enär såväl kyrka som stat icke utan svå- righet rekryterar tillräcklig arbetskraft.
m,
agberedningens f örslag, til.l " ny ' g5ftery målsbalk, som jämte ett innehållsrikt betänkande ' avgavs ' den 3 I auguiti 1918, har bundet sena ?e delen av * å r 1919 varit f ö r m å l f ör ligrådets grirrsknirig f ör.
att sedermera med några smärre ändringar f ramläggas f6r ril&amp;dagen.i Kung.
aj: ts proposition n t r 15 den 19 december 1919.
- Lagrådet har på det stora hela taget funnit lagberedningens ' förslag in- nebära en god lösning av förevarande spörsmål - .reglerande-.av äktenskapets rattsverkningar - ach de ändringar ' lag- rådet f öreslagit ha till Övervägande del varit av formell natur.
.
Målsmanskapets avskaf f ande f örklaras icke innebära an- nat an ett lagfästande av den gestaltning, som förhållandena till följd av ändrade etiska och sociala askidningar redan f ak- tiskt tagit.
- Vad nyheterna i lagen ' be- träffar, anses dessa i stort sett vara val försvarade.
Som bekant har lagbered- nlngen ' f öreslagit en förändrad karak- tär av det gamla begreppet giftorätt.
Lagrådet f örklarar; att förslaget synes på ett erkännansväit sätt hava löst u p p giften att med bevarande av det värde- fulla hos egendomsgemenskapen tillgodo- se den gifta kvinnans berättigade krav på större ekonomisk rörelsefrihet.
Av de andringar, som med ledning av lagrådets erinringar f öreslagits i den kungliga propositionen och som ' förtjäna att påpekas, ä r bl.
a. den att i bestam- melsen om inskränkning i maltes rätt att f örfoga övei- giftorättsgods lagberednin- gen använt uttrycket " avyttra " under det .att däremot propositionen upptagit ut- trycket ' " avhända Gg " såsom innefattan- L.
. '
': &lt;e även- avcandande genom exempelvis gåva.
Likas; har vid bodelning vid den - ene !makens &amp; öd. en mindre andring vid- tagits för ' att tillgodöse den avlidnes arvingars intresse.
.
.I.
i-iksdagen h i åtskilliga rnotionei viickts-med olika yrkinden, ' en del på a+- slag avapropositionen, en del $5 åtskilliga ändringar i densamma.
Bl.
a. har redak- tör.
Mauritz .~ ' ellberg mötionerit o h ändring i bestämmelsin o h hustrus rätt till namn, sålunda att: han föreslår att gift kvinna utan anmälan ' skall ha ratt att fortfarande aven efter äktenskapets.
.
- ingående f å bara sitt flicknamn.
Som nämnts föreligger förslaget i den k u n g l: ' p r o p o s i t i ' o n e n n:r 1 ' 5 d e n 1 9 d e c e m b e r ~ ' g i g Den-.
na propos ' itioii ' ' finnes att rekvirei-; i Stockholm 116s ard diska Kompaniet ' och i land ' sorteri varje bokhandel till det billiga priset av 22 öre. '
Propositio- nen innehaller icke alleiiast lagförsiaget ut &amp; aven dels lagrådets yttrande, dels också justitieministerns utförliga yttran- de; till sta~rådsprotoko~let, vilket giver en synnerligen klar framställning såväl av huvuddragen av.
den gällande - rätten som lagförslagets principer; Den kvinnliga ledamoten av Lagberedningen fru E m i- l i a B 1- o o m 6 - har även utgivit en in- struktiv redogörelse för förslaget, kal- lad: H u s t r u n s ' s t a l l n i n g e n - l i g t f % r s l.
a g e i t i l l n y gif- t e r m å l s b a l k: Denna finhes att re- kvirera f rån Lands f öreningen f ör kvin- nans plitklca rösträtt, Brunkebergstorg 24, Stockholm, till ett pris, av 40 öre.
-.
EVA ANDEN.
. '
.
, '.
' H E R T H A 28 ~nternationell,~ kongressen i Cieneve 6-8 jan.
1920..
!
tormen har lagt sig till ro idärute i Europa.
I Över fyra år siepte den fram med allmakt, ödelade stader, och.
gick byar och fruktbara provinser.
över lik och gravar, över krossade hjäi -- tan och lemlästade kroppar.
Ett fåtal .dnniskor lyftes .upp på höga, berg; de skådade ut över all världens härlighet, och de lockades av allt det,.
som makt och vald kunna erövra.
An sedan om också alla hänsyn måste vika, om san- n,ing och lögn f örväxlades!
Kanoner- nas dån överröstade så mycket, !och jäm- merrop och suckar nådde icke upp på de höga bergen, där.
de stora stiirade sig blinda p % ständigt skiftande, ständigt tju- sande mål långt, borta vid horisbnten.
De srni5 - de drevos ut i ' flockar mot fasa, död och förtvivlan.
De gingo f r v å t utan att vackla.
Ofta sjöngo be på vä- gen.
.
.
Världens.
hjärta förblödde, men världens samvete teg.
~ h d a s t ka- nonerna tjöto.
Aren gingo.
Människorna började näs- tan att vänja sig vid lidandet., De sågo bort från det, som var vämjeli &amp;; de lyss- nade till trumpetfanfarer meg icke till jimmerskrin.
oändliga väraen vor0 ödelagda och fördarvade, men alla be- grepp och omdömen hade bli &amp; kullkas- visste knappt vad som v a r tade.
guld och vad som var koppar längre.
- Så smånnigom började den väldiga stor- men att sakta utav.
.Ännu drogo-iskalla vindar från land till land; ännu hängde moinen svarta och tunga over en- sargad och blödande världsdel.
' Men kanonerna S, en -. '
' an tystnade, och folken började tala.
Ett otydligt, förvirrat sorl steg upp ur deras mitt.
Men ännu sovo deras ' samveten.
Så skedde undret.
H u r det skedde; veta vi icke, n ä r det skedde, veta vi icke heller.
Det var icke ett genomträngande rop, soin väckte oss ur dvalan; det var icke en himmelens blixt som öppnade våra ögon.
Det var bara ett litet barn - någonstans dar borta i världen - som började gråta ...
Vi fingo ögon att se och öron att .höra.
.
------------- Den 6 jan.
I920 samlades ett litet an- tal människor från olika land, såväl krig- förande som neutrala, i den historiskt bekanta sal i Ateneurn i Genbe, där år 1863 det Internationella RödasKorset ' in- stiftades.
Man såg engelsmän och tyskar, italienare och .österrikare, amerikanare, holländare och.
svenskar.
E n påvlig de- legat, en fransk representant för Romain Rollancl-riktningen, kväkare, judar och pacifister, konservativa, liberaler och so-, cialister - alla sorter vor0 företrädda, och alla välkomnades lika varrnt i det gästfria Schiveiz, som naturligtvis självt var talrikt representerat.
Syftet med kongressen var att bilda en internationell sanimanslutning med säte i Geneve, av de föreningar och enskilda personer, som redan börjat eller nu ville börja hjälp- verksamhet i de av kriget och hungers- nöden f örharjade länderna.
Denna verk- samhet skulle huvudsakligast inrikta sig på barnens och mödrarnas nöd, söka s2 vitt möj ligt rädda f ramtidens släkte f rån
den kroppsliga och själsliga undergång, var&amp;+ det &amp; ' hotzis.
Man skulle skiffa sig klara begi-epp om hur det ser ut i de olika läriderna efter flera å k världskrig och hungerblockad, och detta möj-liggjor-: des därigenom att Roda r ors-delege; a- de,.
som under månader genomrest ~ u r o härs ~ a och tvärs, nu i detalj redo- gjorde för sina iakttagelser och sitt ar- bete.
.
.
Hur stora svårigheter man har att bekämpa .f rimgår bland annat därav, att ' det t. ex. i Tjeckoslovakien endast fin- nes en läkare på 50,000 invånare, - att Ukraina är som en enda pesthärd, dar halvnakiia ocli,.
hungrande människor ligia och dö, icke i sjukhus eller barac- ker, utan p5 bara marken, att i Tyskland barnsängsfebern stigit med go %, .och ' lä- karna anse sitt dar sedan 25 år tillbaka omsorgsfullt utförda arbete för tuberku- losens bekämpande bortkastat och tillin- tetgjort.
Ty mot.
1,350 dödsfall av tu- berkulos i det riket år 1914, står år 191s ett.antal av 33,600.
Reflexio: nerna göra sig själva.
.
I Rudapest måste sjukhusen ' stängas av brist på .. linne och förbandsmaterial, i Polen.
och Serbien.
.
f öräldralösa barn finnas hundratusentals.
som måste omhändertagas, - och i Wien.
begås dagligen självmord av sväl- tande olyckliga.
.
Allt detta och mycket mera framlades på kongressen icke av veklagande och välmenande idealister, som stoclo det praktiska livet fjärran, utan av erfarna specialister .på det sociala området, vilka alla hade arbetat och afiet.
med fram- gång under hart när oovervinneligt svå- ra förhåll.anden.
Alla enades .or &amp; att denna internatiokella nöd endait kan be- ' ' ska.
kampas .intehá&amp;-&amp;ll ': s-&amp;- hållning .och h j&amp;$6rgahiizttion.
O &amp; h a n tyckte sig känna att här fanns äntligen ett mål; om vilket a 1.1 a kunde enas.
Här ' upphörde nationella gränser, partiintres: sen och ' konfessionella murar att existel ra. -- Ty här - gällde det ' mänskligheten!
Och vi alla, som-hade förmånen att vara pied om de rätt så ansträngande kon- gressdagarna; fingo en-stark övertygelse om att vi hade deltagit i bildandet av det v e r k 1.i g a nationernas förbund, - som mänskligheten så.
väl behöver.
.
Vilka +oro fm de människor, ' som sarn- lats i Ge ' néve.?
De svenska representaa- terpa.
f ör f öreningen " Rädda ' ~arneii ", fröken Gerda Marcus, fruarna Elin och ' Elisabeth Krey-Lange samt undertecknad, studerade med äkta.
svenskt intresse de olika personligheter; na från så vidt skilda land, söm alla hade sin egen individuella prägel,) sina rätt så ag-ner rttarkerade åsikter och arbetsmetoder.
Medelpunkten och s j alen i f örsamlingen, fran vilken en oandlig varme, en hangi- ven offervilja ständigt utstrålade, var initiativtagerskan, miss ' Eglantyne Jebb.
.
LZing och smart med snövitt hår men hy som en sjuttonåring - med en käns- lighet och eri emottaglighet för in- tryck, som aldrig behövde ord eller förklaringar utan som alltid rätt upp- fattade det innersta i .en människas tanke, det verkliga i.
hennes uppsåt.
- föreföll hon oss alla som en synlig och levande inkarnation av barmhärtig- heten.
Hennes vän mrs Hawker repre- senterade den engelska föreningen " Ar- meniari Relief Fund ".
Det .var hon,.som riled tårar i ögonen försäk.rade.oss att def engelska folket.
säkert aldrig anat att
blockade3 skulle f å, så f ruktansvarda följder, visa sig som ett långt grymmare vapen an U-båtskrig och bomber.
E &amp; England kommo., även.
.rna jor - * Haden Guest och .Dr.
Hector Munro, båda med- lemmar.
av Labour Party, s j udande av liv, idealitet, humor och- uppslag.
Lady Muriel Paget var en fullblodsaristokrat med vackra - rörelser och ett energiskt verksamt liv.
Det ar hon som organiserar arbetet i.:Tjeckoslowakien, hon som reste till .. Genéve från London blott för att va- ra med om ett sammzfntrade, under någ- ra; .få, timina.r: .En brinnande elds ja1 har den lilla kväkerskan amiss Pye.
Hon; som aldi-ig blivit - bestulen, vilkens järnvägs- sändningar med kärleksgåvor- aldrig be- hövt bevakas av ' beväpnade man.
' !Gud tar hand om ossi '; säger hon stilla-.
Och det blev tyst i.
.f örsamlingen.
Fiankrikes representaht, ~ a d a m Jou- e ve, ar glad och ' vital:.
Hon ar ' gift med poeten Jouve, en av Romain Rollands in- timaste vanber.
Men hon har ingen lätt ställning-i sitt eget land, dar chauvinis- men ännu talar så högljudda ord.
Påven skickade en blid och värdig Itar- dinal ' ~ a l e o n i som sitt ombud.
Itali- enska nationen företräddes av greve.
Vinci, en av.
Röda korsets delegerade, som med stolthet berättade att italien- ska Röda Korset under alla krigsåren arbetat tillsammans med fiendernas Rö- da Kors.
Därigenom hade många lidan- den och många svårigheter kunnat und- vikas.
Det bästa talet med de vardeful- laste praktiska uppslagen hölls kanske av en schweizare, Mr Frick, som länge ar- betat i Wien.
Schweiz representerades aven på ett utomordentligt satt av.
dr. Ferric ' re, M: me .d ' Arcis (som grundat r m den stora f öreningen Union.
Mondiale des Femmes), Mr Micheli, den politiske redaktören av Journal de Geneve, samt maj or Lederrey, som under ' oerhörda strapatser och ständig-livsfara berest det orientaliska Östeuropa.
Den - tyska re- presentanten fru Aiiele Schreiber är en mycket skicklig talarinna, som behärskar alla språk och som rör-sig med takt och klokhet på de mest skilda områden.
Hon vann stora sympatier genom det enkla, värdiga satt, varpå hon framställde sitt lands behov avBhjalp och aven ' dess var- ma önska; att hjälpa till med världens å.teruppbyggande; Många beslut ha fattats.
~ n k l a, vid- h jäitade stadga; ha ' antagits.
Mycket intensivt arbete har påbörjats o+ kom- mer väl att utförai under de närmaste åren.
Om e t t kan allmänheten vara övertygad: genom det praktiska sätt, varpå organisationen grundats kan den ~nternationella Föreningen Rädda Bar- neh absolut åtaga sig att hjälpen kom- mer dit, dar den mest och snabbast be- höves, och gåvorna utdelas under den noggrannaste personliga kontroll av medlemmarna s j älva.
Det arbete vi åtagit oss innebar intet allmosegivande, ingen välgörenhet.
Det ar helt enkelt en social plikt, vi vilja f ylla.
Mot f ramtidens människor, mot ännu ofödda släkten, som få leva på den jord som vår generation gjort så blodbe- sudlad, så fruktansvärt obeboelig.
En- var kan giva något, av sin tid, av sina ägodelar, av sin kärlek, av sin tro.
Barnet gråter.
Låt oss torka dess tårar.
FANNY WILAMOM~ITZ-MOELLENDOM.
n i n,a, vars .ordförande, Senora Celsia Regis, ger ut och på * eget .tryckeri trycker kvinnotid-, a *:.
ningen L a.
V.
0 z d.
e .. l a.
M u j er.
-.
.
Spanjo+skornas sociala u ppvaknan.d e.
Ett särskilt drag i .den spanska kvinnorörel- Internationella .kvinnorösträttsall.iaan.sen har ut- sen .ar.
bildandet av.
.A c cci o n S o c i. a 1 färdat sin officiella.
inbjudning till den ', be- C a t o l i c a, som står direkt under katolska badade- kongressen i ' Madrid i vår.
Den or- kyrkans, ledning och givetvis inte upptar ' som dinarie generalmönstringen av alliansens styr- nledlemmar annat an katoliker, då, däremot kor, utebliven sedan 1913 i Bud.apest,.
kommer: övriga kvinnosaksorgani.sationer; ' naturligtvis således att aga rum i de svart.bljckande,-man?
stå öppna .för alla; oberoende a v deras .re- tillakladda.
.spanjorskornas huvudstad.
- Ued ligiösa ståndpunkt: Hans Helighet påvens ny- nagon undran ser man fram emot händelsen.
ligen .uttalade mening att ', vi skulle onska Aven om man sedan länge.
känt ' till .Emilia ' se kvinnorna som väljare överallt " har utan Pardo.
Basans n a m ~ och alltid.
erfarit en viss tvivel varit bestämmande - f öi- bildandet av genans vid tanken på.
.a.tt.
Spanien bestar sig den katolska kvinnosaksforeningen,.
Ett ma- med en kvinnlig universitetsprofessor, medan n.ifest har .ocks5 nyligen varit synligt i pres- man i Sverge alltjämt fördröjer fastslgendet sen, där ftireningen med styrka framförde av " grunderna " till slik nymodighet, har ' man kravet på rösträtt för, hinnorna.
D,en katol- ingen uppfattning haft av att spanjorskorna " ska ' kyrkan, smidig som alltid när det gallt vor0 mogna för hinnosaksagitation.
Den att behålla greppet om tnanskorna, har synihr- nya.
tiden rider dock fort aven i serenadernas ligen ögonen öppna för, att har a r en rörelse och tjurfäktningarnas land.
.
Miss C1s1-y-stal som inte kan hållas tillbaka, och med vanlig.
Macmillm,, som varit nedrest till ' Madrid för klokhet tar den så själv hand om saken.
Fak- att göra und.an en del förarbeten till kon- tiskt har på varje plats, där filialer .av .de.öv- gressen, har en del att berätta härom .. riga kvinnoföreningaea bildats,.
o m e d e l b a ~ sådan, ' tagit form.
.
Om Spanien aven varit det sista av Europas en katolsk. '
.
länder, skriver hon i jmuarihaftet av ' T h e 1 1ndialan.d.
I eiigelska kvinnosaLs- I n t e r n ' a t i o n a l .Wp,man Suff- r a, g e.
N e w .s, dar, hinnorna .gjort något.
kretsar - a r ' man ' för närvarande livligt intres- för att förbättra sin sociala .stallning, så ha de, serad av hinduiskornas rösträttsfraga.
Med sedan det första steget nu tagits, .gjort en stctrt beklaga.nde har man, mottagit.
underrat- hastig frammarsch.
I olika stader h a under telsen om att underhyset avslagit tillaggs- de två sista åren kvinnosaksföreeningar bil- motionen .ti.ll den indiska reformbillen om dats.
Den äldsta, L i g. a E s p.
a n o l a rösträtt aven för kvinnorna.
N a ' t d o n a 1 p a r a e 1 P r o g r e s o d e l a Mu- U n i o n o.f S o c i e t i e s f o r E q u a l j e r, har sitt huvudkvarter i Valencia.
Före- C i t i z e n s h i p och W o r n e n ' s F r e e: ningens, ordförande, Senora An.a Bernal, redi- d o m L e a g LI e ha telegrafiskt till ordfö- gerar också rösträttstidningen R e d e n- randen f ö r ' den. '
indiska nationalkongressen c i o n. senare tillkommen a r U n i o n kongressen samhantradde .i januari i Amrit- d e M u j e r e s d e E s p, a n a, d,en före- ' rar - uttalat sitt beklagande av sakens ut- ning- som inbjudit rösträttsalliansen att hålla gång i underhuset, och I. W. .S.
A .. har skic- sin kongress i Madrid.
Ordförande, för denna kat ett telegram av foljande lydelse: Inter- represen- a r - en Marquesa del Ter, och föreningen nationella k~innorösträtt~sal~li~an~sen~ hrtr sitt, sate i M.adrid.
Men k n u tvenne terande 26 anslutna länder, litar p5 att den nybildade kvinnoorgan.isationer existera,, indiska nationalkongressen med kraft röstar.
.
A s o c i - a, c i o n N a c i.
o n a 1 d e M.-u- för .kvinnlig rösträtt.
i Indien.
.
Sverge har i Oessa senaste veckor haft be- j.
e r e s.
E s p a n o l a a, utgrenad över hela Spanien och ledd av en framstående spansk sok av.
Sarojini Naidu.
Den som haft det affärskvinna, Maria Espinosa, samt F e d e- sökta nöj.et att få höra eller vara tillsammans r a c i o n I n t e r n a t i o, n a l F e m i -, mled dem begåvade skaldinnan fråri den fjar- Kri gbl ick.
h. '
, ' ' - * - '
32.
- -.
- H E R T H A !inap.
ii, den oförlikneliga vältalaren &amp; h - d &amp; tjusaride &amp; iskan, har det starkaste in- tryck - aY orimligheten att vid ett reglerande av d di eks ställning och d,ess invånares so- ' ciali rättigheter de indiska kvinnorna, som kinka låt8 sig representeras av en såd.an per- sonli ' ghet, skola uteslutas från erk ' ant med- Iborgai-skap, och socialt med:hflyt+de.
Vis- ~&amp;ligkn måste Sarojini Niaid!
som den över- Egsna- begåvning, högt kultive ' rade och för- - namt intelligenta mänska hon a r stå betyd- ligt över geno&amp;nittsnivån av sitt lands kvin- nor, men den gren, på vilken en sådan blom- ma springer ut, är livskraftigt rik och kan under inga förhållanden f örkastas.
De un- derrättelser som nå oss har i Vasterlandet om de indiska kvinnorna i dessa d9agar äro ock- så agnade att bestyrka detta.
Det finnes en starkt vibrerande, kraftigt pulserande rörel- se bland kvinnorQia fr %n landets ena ande till den andra, skrives från Lahore.
Det höres ihållande fordringar från kvinnohåll på u.t- bildning, folkundervisning, W-tre bostäder, arbetarlagstiftr~iag m. m.
Direkt erkännande av kvinnornas.
kapacitet har också nyligen gi- vits.
En kvinna har utnämnts, till ledamot av näminden för universitetet ' i Mysore, och i Bombays och M.adras komunalstyrdser ha kvinnor tagit plats.
Vad än den regerings- kommitté, som uttalat sig o m de indiska kvin- nornas stallning, kommit till för resultat, In- dien.~ kvinnor vinna ' långsamt men säkert fast fot i det kommunala och politiska livet i sitt land. '
Biriitta.
av Emilia ~ o &amp; l k l o u.
Al- bert Bonniers f örlag, 1919.
Sambandet mellan Rirgittas religiösa liv och hennes kvinnomedvetenhet var från början mitt huvudintresse.
det .- blev onaturligt ' '.
att lösrycka denna undersökningslin.
.
je f rån hennes personlighet i övrigt, varför arbetet ' svallde ' ut till något, som val liknar en levnadsteckning, men snarare åsyftar .ett sjalsportratt. "
Så anger Emilia Fogelklou i företalet till sin Birgittabok dess innehåll.
Ett .sjalsportratt i levnadsteckningens form - det blir detsamma sim en sjals ut-, vecklingshistoria.
Vilken oerhört.
svår uppgift, nar det galler en livs utveckling på århundradens avstbd.
I sina ypper- sta representanter har den larda forsk- ningen kominit lårigt i genompe j landet av flydda tider. '
Det är mycket att åstad- komma ett lyckat porträtt eller en serie sådana.
Emilia Fogelklou har fyllt en ännu långt svårare uppgift: med en sjalskunskap, för vars synkraft sju år- hundradens avstånd icke gör konturerna dimmiga eller fargerna bleka, visar hon Birgittas personlighet såsom - 1 e v a n d e och v a x.a n d e.
Så .enkelt, flärdlöst och fritt från larda åthävor liksom från &amp; jalvbehagligt kåserande sker detta, att det torde vara.
Birgitta-forskarna f örbe- hållet att inse vilken rik, originell, i Bir- gittalitteraturen epokgörande bok Emi- lia Fogelklous Birgitta ar.
För en sådan ~i&amp;itta-skildring som Emilia Fogelklous har föreliggande sam- verka historia och psykologi steg för steg, i detaljerna som i helheten.
Histo- risk skildring a r rekonstruktion av ett förflutet.
Den rekonstruktion har uti föres är i lika mån en rekonstruktion ' av det inre f örloppet som av yttre för- lopp och omständigheter, och innersi- e en ' ' ' '
dan a?
den för författaren y ' iktigare.
.
" hon trodde sig höpai ', ': tyckte sig se " eller rentav: !henade sig förnimma ' '.
Allt samvetsgrant utnyttjande av kon- Men.
v-ida mera fruktbärande an detta kreta - faktiska smådrag, av d e r genre- avståndstagande vpre det, om.
vi verk?
.masiga eller anekdotartade, tjänar ligen bleve i - stånd att .. rent .psykologiskt till ' sist psykologien, låter det psykologi- .förstå.
derac uppfattningsart.
Ty i .de ska skeendet framträda desto verkligare- fall, dar allt .detta.
" tyckta "., '. ' .förrneqta:?
livssyn och.
h&amp;: .och livfulbre - icke.
i en fäi-glös ab- ' vände o.m hela der.
ria, andras m-d för resten, dar a r .det strakt tidsrymd utan.
lokaliserat, \ m,ecJ klart, att åtminstone vederbörande sjalT .övertygande verklighetskva.1itet.
., va verkligen upplevde något och inte Resultatet av förf: s psykologiska bara " ' tyckte " någonting.
Visst ar ' att forskriingsn-ietod a r storaitad,, av slåen- medeltidsmanniskans mottaglighet infor de sanning och verklighetsmust.
Men psykiska företeelser jrar annorlunda in- i-iktad an V %- egen.
Det a r: sam reage- hon har heller icke haft den till skänks.
rade de nästan alltid kroppsligt, aven in- Medan hon levat sig in .i medeltidens fGr verkligheter av för oss andlig a d (i full överensstämmelse för övrigt med ' karakteristiska själsdr ?g pch förnim- inelseformer ' ?liar hon, tranad i modern ett uppfattningssätt inom den moderna sinnesrörelsepsykologien, vilket eljest f ö- psykologi, som hon förut var, men till- refaller ' de flesta av, oss så.
paradoxalt).
lika fördomsfritt öppen för andra siders I ~ a t e r i n a i ~ir~itta-dotterns,, kanoni- satt att återge sina.
erfarenheter, ' arbetat sationsprocess avges vittnesmil * om föl- sig fram till en helt n.y ock sjalvstan- jan .. mirakel, som inträffat - vid hennes dig p s y k o l o g i s k 0.
r i.
e n t.
e - bår.
Biskop Tord stod invid den döda och rörde hennes hand.
(Han hade r i n g av .stor .vikt och betydande räck- träffat henne, då han ännu blott var vidd.
Denila sin psykologiska utred- " electus ", men ej insatt i sitt ämbete.
ning framlägger hon i ett ' i:nlednin.gs- Och vid det tillfallet hade han bett hem kapitel, benämnt " Ur medeltidens själs- ile om e n sak: att hon till den.
helige liv ".
Den klara, av .typiska exempel f aclern personligen skulle framföra hans bebsta.
f ramställ&amp;ngen är s5 stillsam högtidliga löfte att bli en god herde för och enkel, att blott den mera uppimärk- sin hjord.
.Det var åtskilliga år sedan sanma eller.
mera * kunniga läsareil med dess.
Biskop Tord hade byggt på sitt ståtliga biskopsslott vid Tynnelsö, och glad häpnad griper om denila.
sinnrika vid ett som .annat hade han ingalunda nyckel till en verldiglietshalt i det legen- f örsummat " att.
skrapa.
.eld.
under sin dariska och visioniira.
Jag citerar har egen geta ", som.
Rhyzelius säger om ett stycke av författarens .starkt koncen- honom.).
Då han nu stod vid Karins bår, tog den ' dödas hand plötsligt ett trerade och konkreta f rain.stal.lni,ng: kraftigt grepp om biskopens egen och När yi modeina skola återge vad me- erinrade honom därigenom om hans för- deltidsmaniliskor yppat om., sig själva gatiia .löfte.
Vi skulle återge en dylik erfarenhet eller varandra, skjuta vi gärna in små förbehåll i våra referat, så att vi själva ungefär så: biskopen mindes - plöt.sligt ko,mma på förnämt avstånd från våra sitt: löfte, och d å var det " som omy ' den sagesman i det förflutna.,, Dar de döda gripit2 ' hans hand, alMeles ' som den skrivit: " jag hörde '?, " hon såg ", " han ' gång: det utlovade, enligt gällande sed; Bör.nam " ' o: .s.
v., ' .dar foimdera vi om: ve ' rkligen ' haridfiistes, - d.
v.
s. genom '.
, ". '
.
. '
,.
,.
.
.
- handslag bekräftades.
Medeltidsman- ter och sanatorier, inte för att se konst- nen förnam i annan ordning och med verk eller träffa litterära- personer, utan annan verklighetsbetoning an vi.
Först till reliker och helgongravar, f ör s jala- detta kroppsliga grepp (om sjalen?)
, sedan, " som om " det varit följd, icke bot och avlatsskatter. "
" Helgonets hi- orsak, erinringen.
Det ar som hade storia a r - - - legend, rör sig blott denna måst gå omvägen genom en i himlaregionerna och har skuddat jor- kroppslig förnimmelse för att ur det un- dens stoft av sina fötter. ' '
" Dar vi rak- dermedvetnas - varld nå fram till med- na med individualiteter - - - där räk-.
.
vetenhet.
nade medeltiden med själamassor, som Vredgade, onda ord, som vi gjort oss skyldiga till, de " bränna " - oss - först väntades skola röra sig likformigt efter när vi förstått vår ogärning.
. '
I Birgit- samma rytm. "
.
Dessa satser ur karak- tas mun kändes plötsligt en bitter ' smak: teristiken citeras, emedan de bättre .och därav.
förstod hon, att hon - syndat med kortare äh något refererande ange hu- tungan.
.
vudpunkterna.
~edeltidsmän&amp;kan intellektualiserar Mot bakgrunden av hela.
detta införan- icke nödvändigt.
d e t andliga, .hon - tar lika ' val.
emot det genom något ' - eller de i medeltida själsliv i.
allmänhet må- flera - av sina fem sinnen. '.
.
.
.
las så Birgittas utvecklingshistoria.
För Efter den utomordentli ' @.
betydelse- Emilia Fogelklous blick uppenbara Bir- fulla tekniskt psykblogiska.
analysen, gitta~ " uppenbarelser " de rikaste skat- med tillämpning på konkreta typiska ter av realistisk vardagsverklighet så väl exempel, följer en av estetisk .och reli- som av andliga erfarenheter.
Birgitta- giös värdesättning åt följd överblick uppenbarelserna röja Birgittas intresse- över b ö n e n, b e t r a k t e l s e n och rade och vakna iakttagelse av d j u- v i s i o n e n som medeltida livsyttrin- r e n s liv: " Ormen och räven, skatan gar.
Liksom sedan hela ~irgitta-mono- och höken, måsen och humlan och alla grafien igenom går här nykter kritik, de andra naturväsen, som myllra i Bir- ibland i den vänliga humorns form, sida gitta-uppenbarelsernas varld, ha föga vid sida med djupt sympatiskt förståen- eller intet gemensamt med allegoriska kyrkodjur.
Hon har som ingen annan de och varm uppskattning.
medeltidsmänniska iakttagit naturen För många av dem, som pliktenligt j alv. "
I " uppenbarelsernas minnes- s hängåvo sig åt " betraktelser ", blev, gömmor " ligger vittnesbördet om Bir- framhålles det, betraktelsen aldrig ut- gångspunkt och medel för verklig inre gitta~ verksamhet sintresse f ör praktiska erfarenhet, utan blott " ett slags fanta- sysslor: " Dar skötes om humlegårdar siens läggspel ' ' eller ett stirrande ut i och örtesangar.
Där få vi vara med om både tvätt och spånad, dar rensas det tomma.
I en tredje avdelning av inledningen äpple och bygges och brygges och smi- karakteriseras medeltidens bristande in- des och males och ystas. "
' I Så som Emilia Fogelklou förstår att tresse.
för.
geografi och historia och bri- använda källmaterialet, - vinnes en ri-, stande &amp; nne f ör indiiridiialiteten.
" Myc- ket reste man, men.
till utsiktsp~$~ -- kedom av karakteristiska smådrag, och we.
emedan hon fujlständigt behärskar och betydelse.
.
Utan.
ett ord av polemik el; överblickar dem,.
förekommer al.drig nå-.
ler kritik, h o t tidigare skrlnögd forsk- gon .torr summering, utan vart och ett ning, .rent positivt, rättas moderna fört flickas ledigt in just där det kommer domar.
med .avseende på ' B i r g i t t a s till pass, och blir bast .belysande., e g e .t .satt att uppfatta sina realistiskt Fylligt återges, vad urkunderna ay- detalj.erade visioner.
.
På mer.
än ett spegla av Birgitta som mor.
För Bir- ställe.
i uppenbarelserna .Säger i s j älva gitta var ' n~oderska~et " en.
tankeväcka- verket.
Birgitta själv.
uttryckligen, att.
re ".
dessa äro ?liknelser ".
" ' Änglar och.
d jävlar hava e j, sådana lemmar eller så- " ~ ö v d i n ~ e b l o d och ätte&amp;olthet ';,.
" prakt- oih ägQdelsg&amp;djei ', förkärlek dana.
samtal, enär de .äro andar,, .utan f ö r " r i d d a r i.
d &amp;, a l e t som det högsta deras, godhet .. och.
ondska.
: .visas aför.
.
kristliga hade ~ l f å s a - r&amp;.
: f Till det kroppsliga.
ögon i en dylik, .bild. "
" kyrkosamt] och asketiskt fromma " Birgi %tas.
själsv ?irclande v e r k s d e t.
i.
drogs hon även d e r Ulfåsa-åren.
pil- Sverge, f ör.
Sverges ridderskap, Sver- " grimsfärderna - i makens sällskap T ges liungahus, präs.ter och lekmän, hen- till Nidaros i.
Norge och till Santiago,.
nes inflytande och växlingen av .fram-.
de Compostela i Spanien äro inlednin; gång och motgång: i avseende på hennes gen till den ny?
livsfas, som fullgången storii ochs " uppdrag " från Gud:.
inträder vid mannens död.
klosterstiftelsen, tecknas ie2kapitlet " Al- Rirgittas " utkorelse " skildras oefter- vastratiden ".
At " regeln ", Birgittas or- härmligt.
Det för Emilia Fogelklou '.
densregel, ar ett särskilt kapitel agnat.
karakteristiska i greppet på ämnet är P % några få sidor får man en konkret.
något, som icke kan läras ut som en.
insikt i * dess speciella karaktär.
Vi få forskningsmetod.
Litteraturvetenskap-.
konstatera det frikostiga, storvulna, ligt, historiskt och psykologiskt källstu- småaktighetsfria i hela andan, prägeln dium efter basta metoder kunna icke av " Birgittas vänligt omtänksamma hus- tillkammans få fram vad här ges i kärn- moderlighet " - påvisad i bestämda en- punkten om ~ i r &amp; t t a s utkorelse och som skilda drag - ej mindre än d.et bety- går som levande underström under allt- delsefulla i Maria-officiet, " dar inte nå- sammans: fakta, sannolikheter, tradi- got manspersonligt komplement utan en tion, legend.
Detta oefterhärmliga, icke kvinnoväsendets urbild och förklaring på n1 e t o d e n s vag meddelbara är sökes och mötes. "
kortast sagt inre erfarenhet om vad ut- Livet tag för Birgitta " större former korelse,.
vad personlig uppenbarelse, an hennes egna drömmar ".
Den av hen- personligt upplevd och mottagen gudom- ne i anden skådade klosterstiftelsen fick lig sandning ar.
hon ej se, förverkligad, ej själv förstå.
.
" Gestalter och röster i Birgittas up- Hon drevs att " gå ut i världen som sän- penbarelse&amp;irld " framföras i det så be- debud " och förkunnare.
Det är ej, niii nämnda kapitlet burna av Birgittas kon- Vättern fryser till, utan nar isarna ' lossa, kreta själsliv och genomlysta av religiös som folkti-oh ser Sancta ~ r i t a S ' &amp; d &amp; ' ' ' i I.
,.
, ' ' ' b i. '
' '.
H E R T H A .36 fara.
över vattnet. "
" Till Rom " går Birgittas väg.
~ruktansväk är tillsiån- det i Europa.
I " digerdödens: ', den härjande pestens spår rasa judef örföl- jelser och andra uttryck av upprört, vanvettsskrämt s j alstillstånd.
I jubd- årets (1350) ~ .j ubelavlatens Rom stå al- taren taklösa och brukas kyrkor till ut- hus for hundar och manniskor.
Birgitta gör .sina.
trägna vandringar till .avlats- kyrkor och helgonstationer, men, hon ta- lar aven den bestraffan * sanningens ord till påvens legat och till upproriska folk- skaror.
- Hon går icke blott " bönens och späkningarnas och visionernas: ' vag utan också " f örkunnarevagen; likt profeter- na ".
Birgitta väcker hat och möt &amp; hot.
Fruktan käAer hon icke.
Hon samlar sitt husfolk till aftonpsalm och " mitt i farlig- heten uppstämma de: ' Ave mark stella '. "
1- en serie ikehållsmättade kapitel upprullas bilden av Birgittas liv i Rom.
: hennes förhållande till dottern Karin, hennes verksamhet som.
.
" s j alars moder " och som förkunnare, hennes stallning till omgivningen i Rom och till påvarna, hennes dagordning - allt inställt i den historiska och kulturella mil j ön, allt konkret och färgstarkt, men på samma gång ordknappt och försynt berättat, så att detaljerna leva men förtona i var- andra.
S j alsportrattet ar allt j amt hu- vudsak och liar för övrigt i denna av- delning fått sitt eget.
kapitel: " Birgittas s jälsti~llstånd ": Vid berättelsen om och beskrivnin- gen av ~ i r ~ i t t besök a s hos drottning Jo- hanna i Neapel - i resekapitlet " På vandringu - ägnas huvuduppmärksam- heten icke åt den fantasieggande episo- den mellan Jolianna och Birgittas son ' Karl, " världens son ", utan åt Birgittas därav f öranledda s j alskamp och dess fortsättning i hennes inre kamp för hans själ efter hans plötsliga död, en kamp, som " fräter sig igenom hela den långa.
resan " till Jerusalem.
Boken slutar med den gripande skild- ringen av Birgittas sjukdomstid efter återkomsten till Rom, med dess anfak- telser och slutliga hugsvalelse, och av hennes död.
, Den följes av en studie över " uppenbarelserna " som litteratur- produkt, över deras litterära, intellek- tuella och teologiska innehåll och förut- sättningar, och av en avslutande över- blick över den " efterglans " Birgitta lämnat, en berättelse om.
hennes kano- nisation och om hennes klosterdröms f örverkligande i Vadstena-klostret och övriga ~ir~ittinerklostei.
- Slutorden om Birgitta ha en monu- mental enkelhet och kraft, som i lasa- rens minne återkalla vad Emilia Fogel- klou tidigare i boken yttrat om Birgittas likhet med " hård svensk klippgranit ":.
" På en gång profet och domare, kam- pe och mod.er, står hon och skådar, va- ger, strider och föder i själarnas värld.
Hon har intet av specialist över sig, intet fackområde för sitt ljus.
- - - Hon var sig själv - Birgitta, en bland dem ur vilkas vasen det efter sekler alltjämt talar så: ' den som ar nara mig är nara elden ' - d e n h e l i g a! "
Elden, den heliga, utan dess låga kan en s å d a n monografi över ett religiöst geni icke uppstå, ett verk av vederhaf- tigaste vetenskapliga f orskning, genom- lyst av inspiration.
HILMA BORELIUS.
e
.
-.
.
.
.
,.
.
.
': ' 65x50 mm.
1: 6.
.
.
.
.
.
.
..
Rota.
.
om halv sfdi: I 5 10.l ~ eller.
131 X101: el.
65x204 -, .. x 5 0 191 .. *.
.
.
.
- mm,.
.
mm.
. '
... .-.
. '
.
Hel rida:.
131 x204 mm.
I g 6 n g g;.
.
K r.
.
6 i 2 S.
- l g 6 n g, l '.
.
.
~ i.
- 11:- lghng ..; .Kr.
a:60 - l g &amp; n g.
.
;.
K r.
%:w S g6ngk w m!
60 - 5 @ n (+ 49: SO 5 @ nger S ghnger.
.
.
95: IN: 60 l0.
.
.
.
i.
.
,? %T5 i0 0 j.
.
.
0 9 6: s 10 a,.
.
.
.
m ' 1 ~: 6 0 i0 m.
.
.
b - ...
R &amp; om 6i@dels rlda; Ruta o m .fprdedeIr d a:, .. .....
.
- .... ... i.
.
:.
utkornme: unde; 1920 med 24 attasidiga n:r.
~rekn&amp;ratibn&amp;s: hclt år kr.
250.
.
.,.
: P.
halvår kr.
k40, kvartal.
kr.
0:80.
- Prenumeration sker å posten.
Innehkiler.
berättqlser,.
poem, l.evnadsteckningai,.
religiösa, etiska och sociala upp- satser, artiklar.
i, diverse Hmnen samt e n rikhaltig ' praktisk avdelning.
.
.
.
.
.
.
Inbundna årghgar för 1917 kr: 2: - och för 1918- kr.
5 0 pr exemplar.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-;.
t,
A \ E:;:; Den nya glft~m &amp; (sbs~ke6fiLI BLIVER C.- E,H C!
tr &amp;; i.
$&amp;$b$ &amp;, $J~23 ' ~~.5i ' - SEDERMERA ngirimoLY - - d C: -.
.
: .,.y y=- - 14iksnslom .&amp;.pglr 2- - .j4 .r&lt; A 4Gi&amp;&amp;DEp fGr b&amp;-&amp;ftO ~t &amp;;: ~; ~-:.
; -- ~:, j hahing.
i i samma o &amp; v ~ ~ ~ ~ i i:;;: % ~ ~ g ~ m f m l; före?
kristiden. '
-- = --- z - -- =-. --- - - y = - --: -- -: .. -: ?x.
: - -: - - - - z = '
