# ID: svediakorp-per2798
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,733
# sentences: 710
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DECEMBER
Aa q!
?, " ~.
&gt; .-f ' i - 1 -.
.A.
- L, J / -.
: W C N C W ~ 2 41.
A l l a 11 5 85 1, m !~Cl @ K IBSOLM i 3
.
.
et &amp; r tidskriften Herthns Bttonde &amp; rg&amp;ig som, här anmales.
.
- Dess tillvaro har sinimanfallit med krigets tun &amp; &amp; r och den knapyist - mindre s v h a tid som kommit sedtin.
Tidskriften, liksom vi mänskor .i denna tid levande, har därav sitt.
ofrånko&amp;liga märke.
Över tron - p5 framtidens möjligheter kastar det närvarandes ve och, som det tyckes, outredbah kaos sin dystert djupa slagskugga.
De glada.
förhoppningarnas dagar äro borta.
Vad bäit man kan ar att utan frågande taga upp dagens &amp; bete och i det lagga sin kraft.
Vad en oviss framtid kan koinma att tdärnv bärgasom skörd få vi länma därhän.
Sa lär den enskilde f &amp; lägga till ratta sitt liv.
Så får Hertha.
söka lösa, sin uppgift a t t.
n u arbeta för kvinnornas sak.
.
Det nya aret k.ominer med en ny stor plikt till de svenska.
kvinnorna.
Efter allt vad h a n vet komma de som fullberättigade medborgare uppfordras att för första gingen utöva sina nybeviljade politiska rättigheter vid höstens val, efter en verkst~lld andrakammar-upplösning.
Hertha f i k även härvid sin ansvarsfulla arbetsuppgift ' att fylla.
Den ma, i den m i n den ' det kan, arbeta p &amp; att väcka och stärka kvinnornas politiska samveten.
.
De ekonomiska.
svårigheter, som nutilldags gripa in på alla ornriiiden, ha gjort.
det nödvändigt att n&amp;got höja Herthas prenumerationspris .. .Det, ar emellertid.
ett ringa tillägg ' som gjorts, den blygsamma summan av 50 öre.
Givetvis är detta ej .i proportion till de i alla avseendensstegrade kostnzidenh för tidskriftens utgivning.
Man har dock ansett sig icke böra göra ett tyngre I '.
.
piilagg.
F ö r b u n d s m e d l e m m a r erhålla sillunda tidskriften till ett pris av kr.
5: 50, varvid prenumeration som förut sker direkt genom F ' r e d r i k a - B r e - m e r - F ö r b u n d e t s b y r å, 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
- I c k e - f ö r b u n d s m e d l e m m a r prenumerera A n ä r m a s t e p o s t i: n s t a l t eller i b o k h a n d e l.
Pris för postupplagan är: år kr.
6: 50; 7; ' ' &amp; r ' - kr.
3 ~ 5 0; ' 1, Ar kr.
1: 90 .. ösnu nummer 65 öre.
, .. i,&amp;.
.
R e d a k t i o n o c h e x p e d i t i o n: 48 Klarabergsgatann, Stockhol.h ?.
.
.
:: R e d a k t i o n s t i d: Tisdagar och fredagar kl. 1-3.
AUm.
tel. 4g M).
Riks tel. 27.62.
E x p e d i t i o n e n: Kl. 11-4 varje söckendag.
Allm:.tie1.
; 48 16..
Riks 27 62..
.
.
...
~ e d ~ k ~ i ~ ~, &amp; D,.
, ' ' I ' ' j?
~
' la, ... '.
.
.
HERTHA ' *.
Er Kvinder: dyre at pensionere?
en ' Artikel » Stockholms Stads A f avlönings- och befordringsprinci- ' perr i Nr.
S af Deres Blad har jeg set, at der i » S t o c k h o ~ ~ " s t a lone- ds regleringskonnnitté~s Bettenkning fin- des en Besteinmelse om, at Retten til pension skal indtrsde for Mznd ved det 65.
Leve; og det 35.
Tjenesteaar og for Kvinder ' ved det GO.
L e v e- og d e t 30.
T j e n e s t e a a r.
For en Dmsk, .der altid har haft om ikke de sanme Lan- saa dog de samme Pensionsvilkair som de nland- lige Kolleger, ser en saadan Besteni- melse ret nmrkvaxdig ud, idet.
den jo for det farste vi1 forhindre, at en rask tjenstdygtig kvindelig Tjeneste- mand kan fortsaette sin Virksonihed.
udover sit GO.
h r, ' selv om.
hun har Vilje, Evner og Krzfter dertil, og for det andet synes at ville forege den Pensionsbyrde, som hviler paa Stat eller Kommune - og intet af disse Resultater kan dog i sig selv gavne Stat eller Kominune.
Det ligger iinid- lertid n a r at tanke, at der da bag ved denne tilsyneladende saa filantro- piske Bestemmelse ligger den Hensigt a t opnaa at have et Paaikud til at l * n n e Kvindkr lavere end Mand i lige Stilling under Paaberaabelse af, at Kvinder er dyrere at p e n s i o n e r e end Maend - hvad de naturligvis har en Chance for at blive, hvis.
man t v i n g e r en stor - Del af deni ud af deres Arbejde paa et for tidligt Tids- punkt, .uden Hensyn til, ' om de endnu er 4jenstdygtige; -: bg gerne vilde.
.
.... fort- ' satte.
Det er forewigt ingenlunde givet, at Kvinderne derved vi1 blive dyrere.
Hvis der bag Ordningen lig-.
ger det Rmonnement, at Kvinderne i det offentliges Tjeneste er tidligere sslidt opr af Arbejdet end M ~ n d sa %, synes dog ganske logisk heraf at maatte udspringe den Slutning, at er de far slidt op, s a a d e r d i s s e K v i n d e r ogsan t i d l i g e r e efter de: res Afskedigelse end M~ndene efter.
deres.
Og g0r de det, l e v e r d e i k k e l a n g e r e e f t e r d e r e s Af- gsng fra Tjenesten end Mzn- dene, s a a b l i v e r d e jo i k k e dy- rere, s e l v on1 d e a f s k e d i g e s tidligere.
En Statistik ovei.
netop disse Pen- sionisters Levetid vi1 ialtfald krzves, far nxan drager nogen Slutning.
Dogmet om de dyre Kvindepensio- ner galder altsna km, hvis: 1) der af den sandede Styrke pen- sioneres forholdsvis l i g e s a a m, z n g e Maend son1 Kvinder, og 2) de av Stat (Kommune) pensio- nerede Kvinder soin Pensionister l e- v e r laenger e efter Afgmg fra Tje- nesten end de pensionerede Mand.
Og det vi1 let ses; hvor usandsyn- ligt det er, at disse F ' oruds~tninger holder Stik.
Men ganske bortset her- fra bar man, naar man 141 s b n n e over Bekostningerneked at pensionere g Kvinderne, i ganske s ~ r l i Gradkaxe opmrerksom pa,a det Faktum, at Stat og Kommune h e l t s p a r e r P e n - s i o n til en nieget stor Del af det
kiindelige Personale, n e d i g til do mangej som efter at have o h % deyes Arbejdskrcdt i ' de unge A=.
for de.
IW Begynder-L8nnhge~, udtrzder af Tjenesten, for &amp; ik .. gifter sig, - de naar.
ikke dem aldrig den hejere Lan, der Mger med.
den ster &amp; h c i - e ~ ~ e t e rnen t, de koinmer overhovedet ikke, %l at koste een eneste Bre i Pe~:jion.
De er god og b i l l i g Ar- br; jdskrcdt.
Hvad deres tidlige Afgag betyder i en iSkth Pensionsbudget, vi1 fren~gaa af iaedenstnaende Oplysninger, som maske vi1 vaere af Interesse for de &amp; enske Kvindei; der for Tiden ar- bejdey for Ligelensprhcippets Gen- ilen1 fsrelse.
Mandlige og kvindelige Tjeneste- nirond i .Duiniark pensioneres efter * sainme Pfincipper.
Pensionens Star- relse kregnes efter: 1) Lannen og 2) det Antal Aar, den paagddende har vreret i Tjenesten.
Der ydes Pen- sion til Enker og Understattelser til Barn,.
og der afkortes af a l l e Tje- nes teinznds L ~ q h g e r 2l /, Pct soin.
Bidrag till Pensionen.
En Sanmenstilling af Pensiorkud- gifterne i Telegraf-,, Post- og Jern- hneet+terne i Danmark (i h v i l k e Etater L ~ n n i n g e r og P e n s i o n s - b e s t e n l n i e l s e ï n e er.
f u l d s t z n - d i g t l i g e l y d e n d e og hvor Anven- delsen.
av Kvinder begyndte for 50- 60 Aar siden) giver nu felgende.
in; teressarite Resultat (Pensions-Tallene @ .rt de ved &amp; f danske finansl lov fon lag. '
1921 -- 1922 ~ Q P naeynte Aar budget!
te.ib+.
- I.
,.
i I l.
Telegrafetaten.
I denne Etnt er ca.
l /, af Tjeneste- iilaendene Kvinder.
Den samlede.
.
Pensions- udgift anrlig-,er ca.
.
.
348,000 Kr.
idr ra get l /, ~&amp;a.f,d~klrer nernlig.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
130,000 B Og Pensionsudgiften er beregnet ved att divi- dere Ailtd.let af Tje-.
.nestemaend ind i den smlede Pensionerings- udgift pr.
Tjenestemand ca.
165 Kr.
, ' ' Postetaten: Ca.
l /,, d Tjenestenmndene er Kvindeï.
Samlet Pensionerings- udgifter ca.
.
.
.
.
.
.
2,529,000 Kr.
Heraf d ~ k k e r ~idraget ' ca.
l, nenilig:.
.
.
500,000 &gt;&gt; Pensionsudgift pr Tje- nesteniand ca.
...
.
. '
, 260 Kr.
Statsbaneetaten: Ca.
l /,, av Tjenestemziiden6 er Kvinder.
.
.
Samlet Pensionsudgift ca.
5,600 000 Kr.
Hemf daekker Afdraget Ca l l e, nendig.
.
.
.
1,000,000 D. Pensionsudgiften pr Tje-.
nesteniand ca.
.
.
.
.
' 460 Kr.
.
.
.
Heraf frerngmr, a t i d e n m i n d s t kvinde-stzrke Etat, Statsba- n e r n e, h a v e s e n Pensionerings:.
u d g i f t, d e r u d g e r ca.
460 K r.
p r M a n &amp;.
.
H e r.
d zkker Bi-dra-.
.
HERTHA 1 54. g e t k u n l /, af Udgifte.n, h v o r - e f t e r S t a t ~ u d r g i f t e n e r 383 Kr.
p r Individ.
I den Etat, der der- e f t e r - f o r h o l d s v i s - h a r f l e s t Kvinder, Postvssenet, daler P e n s i o n s u d g i f t e n .tiJ ca.
260 Kro, o g B i d r a g e t d = k k e r. '
/, a f, Udgiften, d e r a l t s a a b l i v e r 208 Kro p r I n d i v i d, og i d e n E t a t, T e l e g r a f v a x e n e t, som h a r f l e s t Kvinder, n e m l i g ca.
Halvdelen, er Pensionerings- u d g i f t e n k u n 145 Kr., og Bi- d r a g e t d s k k e r heraf l /,.
Stats-Udgift k u n 91 h p r Individ.
Disse Tal forekommer.
.t:.
mig at vise, s;.
E.
.
- - 1) a t den gennemsnitlige Pensio- neringsudgift pr Individ bliver min- dre, jo flere Kvinder der er i Etaten, og 2) a t der b m tillzegges den Om- stamdighed, a t Kvinder som Regel afgaar fra, Tjenesten ved Bgteskabs Indgaaelse, en vssentlig - Betydning, sasnart Talen er.
om Bekostningen ved Kvinders Pensionering set i For- hold til Mxmdenes, sanit 3) a t Paastanden om, at Kvinder bliver dyrere at pensionere end M ~ n d (naar Pensionsordningen er ens for Mand og Kvinde), ingenlunde bekrsf- tes af de indtil nu fo ' religgende Fakta.
.. .il ANNA WESTERGAARD.
i Kvinnornas andellskammare.
n st %tlig.
dam med ett mjukt älsk- värt ansiktsuttryck, vilket dock tydligen kan hastigt strama till i kon- centrerad vilja, kommer mig till mö- tes.
Det är mrs Katherine Clemmens Gould, initiativtagerska i den origi- nella idén att få kvinnorna att bilda en egen handelskammare i de olika länderna och att dessa nationella kvin- liga haridelskamrar se.dan skola sluta sig tillsammans i en internationell organisation.
Sedan mera än en m %- nad ar hon i Stockholm för att verka för.
saken.
Hon talar livligt och tjiertygande i det hon lägger fram sin plan.
- Han- deln ar numera motorn för allt i värl- den - ger hon som utgångspunkt med äktamerikansk världsåsk %dning - genom att komma in i den, först % den och organisera den kurina vi n % =allt.
Hitintills har det vari$ niännen.
soni gjort detta.
Varför skola kvimorna ej vara med?
Det ä r de, som äro världens konsumenter.
Till 98 O /, äro kvinnorna köpare, väl i stor u@track- ning med männens pengar, men dock de som faktiskt göra de ständigt fort- ghende inköpen av d a livets förnö- denheter.
Varför skola mannen be- härska hela handelsinarknaden, tvinga p &amp; kvinnorna s i n a produkter, skapa behov elle~ * .undanh~Wa ting, allt efter s i n a berakniagar och ofta - s i n fördel?
Kvinnorna skola läras förstå att de bora vara med i detta, att ' de '.
i eget intresse och calln~änt intresse böra Im inflytande pB produktion, im- port och export.
De mBste aven ani- ineras till att i vida större utstrack- ning: i vad nu är fallet själva rycka upp till producenter och på så satt bli aktiva intressenter i handelsvarl-.
den.
För att komma härtill behövs upp-.
lysning och agitation, bearbetning av den d11nänna opinionen, som v d ser, kvinnorna kapabla som sin % företa- gare, men som i stort taget tänker sig hcmdeln som männens gebit.
Och det behövs.
orgtinisation av kvinnorna.
Det är detta kvinnornas h,zndelska.m- mare skdl full.föra.
Den skall för.
övrigt främst - arbeta efter all- deles samma linjer som de redan in- rättade handelskamrarna och i gott.
san~först~hd med dessa.
Det är ingen C,unporgcmisation 1-11 o t märinen jag %syftar, säger mrs ~ o u l d med ett av sina vackraste leenden, men jag vill att kvinnorna o c k s å skola vara med.
- Nu fragar ni kanske, varför kunna de inte koinn-ia med utan en egen skild organisation, fogar hon till.
- Ja, friigan ligger ju nära till hrands, men det behövs s$ mycken upplys- ning och agitation förkt bara för att f &amp; dem med, och de äro ännu alldeles föi Svaga och av för ringa, betydelse för att kunna hwda sin stalning i 117 ännens handelskamrar och dar f &amp; något inflytande.
Genom egna sani- manslutningar vilina de en styrka utiit som de spridda individerna ännu inte kunna göra gällande.
- Sj ' lv är jag medlem av Förenta staternas han- delskamipre, säger hon till sist, - ' 1: -,, jag har inget att beklaga mig över,.
men jag ser att fiir att vinna vad jag vill för kvinnorna i allnlmanhet, m h t e vi till att borja med gå v %ra egna vägar.
- Jag hnr mött mycken förståelse i Norge, berättar nirs Gould vidare.
- Nu hoppas jag här i Sverige kunna skapa den föista grunden till det som.
.
en gång skall bli de svenska kvin- nornas handelskanmare.
Kcmske Dan- mark ocksa kan.
vinnas.
I Hollands har jag mötts av sympati för förslaget.
Till Tyskland reser jag nu för att där arbeta för saken.
I Amerika ha vi red % var egen handelskammare.
Fin- ge vi nu blott först till stiind denna mindre grupp av länder, kunde detta bli stomn-ien till den stora interna- tionella organisation jag tänkt mig, i vilken vi skulle h?
med alla länders kvinnor.
Med.
denca mindre grupp bildad skulle vi d &amp; kurha hWa var första internationella samniankomst.
O C ~ S hoppas ~ pa Att detta.
h ag skdl kunna bli i slutet av nästa %r, i Washington.
.
- Tror ni inte, säger mrs Gould och vänder sig.
livlig % till mig, - att kvinnorna, en giing inne i och för- stBende handelns världsbeharskande makt, skulle bli de verkliga freds- främjarna i världen?
Tror.ni att de.
skulle k u n n a vira s &amp; vcmsinniga som.
mannen och slå sin egen vidfärd i stycken?
Jag tror inte att kvinnorna nBgonsin, sasom.
m.edbestämniande faktorer i110111 handelsvärlden, vilken ytterst bestämmer över krig och fred, skulle gK med p &amp; det självmord kriget är, dettas vanvettiga för- ' '
H E R T H A 1 - 56 rens kraft att föra den igenom.
Upp- giften är gigantisk.
Att lyckas nmed sin stora plan var emellertid vad jag av uppriktigt hjarta kunde önska henne.
För hur saken formar sig i Sverge hoppas jag kunna redogöra en annan @ hg.
E. K-N.
störande av mödosamt hopbragta vikiden.
Jag tror det i n t e, komma de - en.
gn@g fram till det medinfiy- tande de " kunna och böra ha, st &amp; för mig faran av krig som övervunnen.
Jag tanker inom mig att det är n8 t.
verkligt stort i mrs Goulds ide, men att det behövs den geniale leda- ' - Notiser frin En gammal herrgard.
Balders- näs.
Carl Fredrik Wzrn. '
Familje- papp er ur Baldersnäs arkiv.
Sam- mmiförda och utgivna s v Ekisabetla TVcern,-Bugge.
P.
A. Norstedt &amp; Sö- ners förlag.
En alltigenom gedigen och värdefull bok är den om E n .gainn~al.
herr- g i % r d al7 Elisabeth Wsrn-Bugge.
Hai.
bjudes oss ett stycke - nej, ett val avrundat helt -- sv den under 17- och 1800-talen bloilxh.xnde » för Sve- rige egendomliga borgerliga hei.rghds- ' Isulturem, som .utg.
med fullt fog benä-n-mer.
den hidsb&lt;ld som här ur de gmda släktpapperens gijmmor upp- rullas för oss.
Skildringens geografisks niedelpunkt är den för sin naturskönhet och sina Iih-li ga park- och trädg&amp;rdscuilä.ggnin- gap sa högt beryktade dalsländska .B a l d e r s n ä s; dess - per- Ile~.i.gP~rclen sonhistoriska ställets ämre och skamre brukspatronen, grosshandlaren,; iks- daasmannen C a r l F r e d r i k Waern; tidin 1800-talets första hälft.
Sdlan har val ylats och person, människa och natur bättre sanman- similt än vad fallet %r med denna kärnkarl, en av den svenska bruks- rörelsens märkesiniin, och den under- sköna plats där han byggde, verkade, ' levde och dog och vilken tack vare honom blev en kulturhtird, dä.r man 5tterfinner de för svensk odling mest karak t erist iska dragen.
.De g ~ ' d 8 bruken och de ganda bruksherrarna », det v a r - ack!
att vi här kunde be- gagna oss av presensformen - Sve- rige och svenskarna i sin prydno!
På ett sardeles intelligent och skick- hgt - sätt har utg. förstatt att begagna sig av det till oinfSmget niistan över- väldigande material som Baldersnäs ' släktarkiv inrymmer, dar under ett pm generationer s5 gott som vmje den minsta skrivna lapp blivit bevarad.
Utan att förgripa sig på de gamla papperens anda ha dessa fatt gälla för vad de äro, tala sitt eget språk och utstaka i fraga om tid och rum sin egen grgns, men samtidigt gör utg:s person sig fullt förnimbar, den behärskar och s t k som sig bör över sitt ämne, utgörande den högre in- st ' ms, till vilken läsaren i a.Ua tvek- .samma fall med full trygghet vet sig kunna vad j a.
Det ligger obestridligt mycket in- &amp; ende studier bakom utarbetandet av denna shkthistoria, d&amp;r det ej h m a s nA,got större svängrum &amp; t ro- mantik; men desto mer %t en levande, faktiskt vederhaftig verklighet.
Men
H ' ERTHA 157 poesi är därföre ej därifrfia utesluten.
som förflutit, sedan arbetet först ut- Man läse blott den honnör soin ägnas.
kom; åtininstone för s %vitt de före- åt den nu försvunna typ av urgldrig ligga i den tryckta litteraturen .. P &amp; nordmannakraft, som rymdes i de - grund.
- härav ha vissa partier o i ~ m - ganla niastersinederna!
Och hem- betats - D, skriver utgivarinnan i ett g$rdslivet i och för sig, med sin obe: förord.
gränsade, storstilade gästfrihet, om- Och sa sitter 1nan där och undrar fattande h6g som lag - - och i det över vad soin är Ellen Fries ocli vad avseendet intog t. o. ni.
Bddersnas som ar utgivarinnan och den nya en sih-stillning - äger ju alltid för forskningens resultat.
Det blir ingen tillfredsställande läsning.
När mczn oss en skskild tjusning.
Mangen sådan bild av g.,zmmddags traffa p k det påtagligt nya, soni inte trevnad och behag ar inflickad i redo- k u n d e finnas i Ellen Fries ' bok, fra- görelsen för de sociala,.
industriella gar nian sig vad det va1 v u för och politiska tidsförllP111andena.
Mcm nödviindighet soin gjorde att 11 e n- skulle ktmske öiiskat att en- något.
n e s forskning inte fAr laggds fram storre sovring företagits vad dessa med det värde den Ilar soni den tids senare moment beträffar för att göra den tillhörde.
S v e n s k a k v i n n o r boken nggot liittli ' istare, i alla hän: är dock inte en lärobok för skolorna, delser e~bjuder den .n&amp;got förmer än där den &gt;&gt;sista oniarbe tnde upplagcm en .förströelselektyr, nämligen ett, ka- är vad som göres behov.
Den har pitel ur v k t lands utvecklingshistor.ia sitt historislia och litteraturl:iistorislr,z soni v k slakt- och bygdelitteratur.
värde so111 Ellen Fries ' forliningsresul- knappast tillförene ägt fylligare och ta$ ocli Ellen Fries ' uppjhttning.
Där nlan %ter star ' tve1.sai-n och undrar, rikare.
Men varför möter en icke p % titel- är nu detta Ellen Fries eller utgi- bladet soni 1iuvud.rubrik det rent este- varinnan, har nian en stark Iriinsla av.
) &gt; det oriktiga i att p &amp; satt som gjorts tiskt sb tilltd.a:nde namn, kring vi1 ket det hela rör sig?
- Det fanns - ocli finnes - hundrnt,zls ganda herrgardas, men blott e t t Baldersnäs!
u t p l h a gräi~sema mellan mitt och ditt.
Ellen Fries star inte för nagot helt sitt, är inte heller helt friad fih LOTTEN DAHLGREN.
niigot.
Eri jämförelse niellnn hennes egen upplaga och den nya, vism för ' Svenska kvinnor av Elle % Fries.
övrigt att, själva hennes stil retusche- Andra omarbetade upplagcm utgiven rats i till inneli5llet annars orarda av Sigrid Björklartd, P.
A. Norstedt delar, ett ord ersatt - ed ett annat, dk Söners förlag.
satsei !na i en, n-tening omliastade eller- Med största tillfredsställelse mottog meningen helt fritt omsliriven.
m m nyheten om att en andra upp- Sigrid Björklund ar utan gensaga laga nv Ellen Frie?
M ä r k v ä r d i g a en kunnig sprfikbeliandlare.
Men s v e n s k a k v i n n o r skulle kon-inxz Ellen Fries ' stil blir det inte av detta, ut.
För tjugunio Kr sedan kom den och den i.
väl dock f &amp; stii för sig första, och den vm sed * länge utggn- sj älv.
gen ur bokhandeln.
Det är nggot oriktigt med tillväga- Den bok, som nu kommit, är inte @ ngss$ttet vid denna utgivning.
An- Ellen Fries ' egen.
) &gt;Vid utgivandet av tmgen är ' en för.t ' att; ares arbete värt denna, liar det ansetts nödvändigt att- Q~n-yo ges ut som.
h a n s verk och att taga hänsyn till den vetenskapliga pqodulrt av sin tid eller ocksa är det forskningens resultat under: de.
%r, föråldrat och ingen nödvändighet före- e
finnes att fiffa upp det och blanda scz1 ' 11nian det med det forskningsresultat en senare ' tid furnerat.
I detta fcdl h a r arbetet sitt eget inneboende varde.
Med sin gedigna, vetenskap- liga grund, sin friska, malande stil försvarar Ellen Fries ' S v e n s k a k v i n- n o r i oförändrat skick sin- plats som produkt av h e n n e s forskarmöda.
Birgitta, drottning Kristina, Fredrika Bremer, de till)) väsentlig del ny- skrivna~, som det heter i förordet, ser man, liksom bokens övriga gestalter, i Ellen Fries ' bok helst med hennes ögon.
De kunna annorstädes av ml&amp;a .bitt.
tecknas.
Det enda som va.rit lämpligt, om man överhuvud nödviindigt skulle ha med av det nya personhistoriska och psykologiska material som senare kommit fram, hade varit att i beled- sagande noter beröra.
detta.
ELLEX KLEMAX ..
Hundrade qm~innen frin &amp; &amp; mr- botten av Sara M~ackZi~.
Utgivna och försedda nied.
en levnadsteckning av Helena Westerniarck.
Björck 6i Börjessons förlag.
-.
Saria Wacklin ar ett namn som för flertalet i Sverige val knappast ens vacker ncigra idéassociationer, att för- utsakta bekantskap mea henne lär icke vara lönt annat irin hos ett litet.
f5tal littemt folk.
Det är gliidjcmde, att ett svensk bokförlag inte dess mindre v5gat sig pá att ge ut en ny upplaga av hennes H u n d r a d e iiii n- nen.
Men visst är ocks %, att det är nigot att komma med.
Det ar inte endast utomordentligt värdefulla kul- turskildringar, som här p5 nytt bjudas läsaren, det ä r på samma gång det inte alltfor vanliga nöjet att råka p5 en rik och originell personlighet, som omedelbart och livfullt ger sig sjdv i berättandet.
Nar nian därtill gör klart för sig att denna vakna, iakttagande blick, denna självständiga uppfattning och kraftiga stil - endast i enstaka fall lätt färgad av tidens traditionella kä.nslofullhet - tillhöra en kvinna fran förra hälften av 1800-talet, som mestadels p &amp; egen h ' md amödosamt.
upplockade smulorna från vetandets bord, i strid mot samhällets fördomar och trotsande den dlrnänna opinionena, som hennes biograf säger, har man dubbelt intresse och dubbel respekt för Sara Wacklin.
Sin sega haft- och nästan envetna vilja, det akta finländska släktarvet, riktade hon in p &amp; mål som vor0 nggot varda.
Sina Mi n.n e n skrev hon i Stock- holm, dit hon, redan över 50-årig, flyttade, 1844 kommo de ut.
Fred- rika Bremer var en av dein som gåvo henne ett oförbeh %llsamt och uppmuntrande erkännande.
Den nyutkomna upplagan inledes av en livligt skriven och roande bio- grafi över S. W. av Helena Wester- niarck, som omsorgsfullt och med pie- tet- verkställt utgivningenav M i n n e ns.
Men - mCan frågar sig hur den skick- liga utgivaripnan kunnat förledas till att ge ut &amp; terbottniska anekdoter, en efterskörd efter Sara Wacklim s %som av Sara Wacldin samlade och skrivna.
Dessa torra, skelettartade anekdoter, som 1854 och 1855, nar- inare ett tiotal år efter ' Sara Wack- lins död, infloto i.
den i Vasa utkom- mande tidningen IlrncRncn, märkta L., bara icke endast genom sin helt olika stil utan även p % grund av sitt inneht ' dl vittnesbörd oin att .de inte kunna tillskrivas * .. M i n n e n a s förfat- tarinna.
Varken Sainia kailal .eller Krimkriget - för att komnia med ett par exenlpel - som bida, den ' ena direkt, det andra utcm att direkt näm- nas, furnera stoff för nigra av anek- doterna, var hon med om, redan 1846 var hon ju för alltid borta.
Seriens underrubrik i Wasatidningen, En efterskörd e f t e r (kurs.
av undert.)
Sasa - Wacklin, borde inte.
heller.
behövt.
f ö r d a.
Ehuru icke väl ut- tryckt, anges här tydligen en efter- skörd s e d a n Sara Wscklin gjort den första rika skörden.
Det är skada, att dessa obetydliga och schwunglöst nedskrivna ahekdoter pabördats de,n originella up,pteckn,winncan ay H u n- arade * minnen från Oster- botten.
speciella vän, fiir man ej riktigt tag p &amp; i hennes oantastliga salongsmas- sighet.
0111 henne är mycket mera sngt, men man tycker sig k.äm+ h a n e mindre än Märtas övriga kamrater.
Förträfflig i ' tekniskt avseende, ' ro- lig och trovärdig ar miljöskildringen czv.
en flickskola, där Märta en tid ät lärminna.
B r e v e t, soin i gan~rnal- ELLEN .KLEMAN.
dags ron-mier brukade verka uttän- jande, har liar alldeles motsatt verkan.
.
Sin fars dbtter.
Roman av Ly&amp;ia Märti verkar mycket flickaktig.
Man R ahlstr-öm.
Norstedt &amp; Söners förlag.
tycker knappt att hon hunnit bliafull- E n rolig bok är denna.
' berättelse vuxen, när boken slutar.
Men detta on1 n@ra- %r av en ung flickas ' ut- är val ocksa meningen.
Hon har ju veckling.
D. v. s. rolig för kvinnliga först nyligen börjat bli en smula själv- 1a.sczre.
Svenska iniin ha - så vida ständig i förhalande till den dyrkade de icke äro fientligt stämda - i re- fadern.
geln ringa intresse för ' kvinnliga stu- ' ' En rolig bok och en bok om ett denter .och kvinnligt studentliv och alldeles färskt ämne.
HILMA BORELIUS.
.
därom h ' andlar boken S i n f a r s.
dotter.
Lydia W a l s t r ö m berättar linappt Världen och stj %rnoina.
Roman och raskt.
.
Frcbsett.
Marta Fegreliiis av Marika Stjer~wteclt.
Albert Bon- själv och hennes föraldrar presenteras niers förlag.
.
alla bokens personer nästan uteslu- Det är en genomarbetad., väl koni- tande &amp; dana de te sig för hennes, ponerad bok.
Marika Stjernstedts för- ',. '
' ' ' I Martas ögon och i scwntal med henne.
Miljöskildringen är skickligt inlagd i Märtss direkta iakttagelser och i sam- fattcmsk,z)!
h.m alltid vapit ' redbart ar- talen, och det är samtalen, som vä- sentligt utgöra personkarakteristiken.
Den intelligensaristokratiske profes- sorn med ' sitt liögzkademiska resone- rande, pyfessorsknns med sitt var- dagliga pa maflital och sina ologisk- heter; soin koinma dottern att » märka ord,; pojkflickan Elsa Grens student- slang, Höoks oborstat och egenkärt provinsiella sätt att tala äro så väl och genomfört individualiserade, att läsaren verkligen pi % denna väg gör deras bekantskap.
Att Hööks s k 8 n - s k a ej i alla detaljer är oangriplig är .en bisak.
Aven de som bifigurer upptradande typerna av kvinnliga studenter verka trots presentationens flyktighet tro- värdiga ..
Men ' Astrid Cornér, Märtas manhhllet händelseförlopp.
1 de se- nare av deln $r en djupnande känsla för det inre livets realitet och avgo- rande vikt.
I W i ~ l d e n o c h s t j ä r n o r n a har detta, blivit sjjlva det viisentliga; Ve- ronika ' Sankt Veits ljusa, blida och shrlc.
a själ, dess ' tysta kanq efter katt- färdighet är huvudinotivet, som drar sig som en strale av hög skönhet ge- nom den brokiga varld, som i övrigt fyller boken ined sin egoism, sin elak- het och sin synd.
Som person är Veronika icke bo- kens skarpast tecknade.
Fismoni henne star i sin 1Agliet och beräknande viirldslighet.
Lauri~ Breinenson och även andra medagerande som meya, p %.
kornet tagna.
Men Veronikas ' bete.
Hennes romaner ha genom- förda Irns; il.rtarsteeknii~g; ~r och &amp; t sam-.
THA H E R -.
160.
aktighet och naiv oskuld gtskilligt konstruerad, liksom det i sjalva han- Idelsefösloppet insmyger sig en del otrevliga detaljer, soni t. ex. nar den unge läkaren tar en nybakad elev från hennes verkscanhet på sjukhuset ELLEN KLEMAN.
och gör henne till sin assistent)).
Att sanlina unga flicka inte bara talar ocksa tanker p &amp; slangspråk ver- Torsgården av &amp; &amp; ava ~ v a n d ~ ö m utan ' kar rent av tröttsamt, liksoni över J.
A. Lindblads förlag.
Tersgarden ar historien on1 en huvud taget hela berättelsen fiani- svensk bondesläkt, soni i gener a t ' ioner ställes i den form, att huvudperso- bebott fädernegarden och läaimat ef- nerna tänka högt eller tala för sig ter sig minnen av tr5gen flit och ar- sjdva - hur man nu skall kalla det.
Den tillbakaträngda och ständigt lig vandel men ock &amp; sägner om svidande inoderskä.rlek, som %r bo- oförsonade brott, soiii vila över g &amp; den.
likt en tung förbannelse.
Liksoni kens bärande tanke, har mihgenstades i sagan blir det förunnat ht en nian- a t t vackra och övertygande uttryck niska, som äa~ .renare.
och godare an och i slutkapitlet, där den &amp; ntligen mdra, att lösa denna förbannelse och frigöres, finner den.
d g r a gripande bringa frihet A t deni soni bundits i tonfall.
FmAT EKENSTIERWA.
dess bojor.
Det är en vacker och synzp atisk skildring med trovardig Den ff6r6dda ving&amp;deaa av Elh karalitarsteckning och iiiålande natur- skildringar.
SyrCtket ar klangfullt, Wägwm.
Albert Bonniers forlag.
Elin Wagners bok hör till hennes men visar en viss dragning till nia- ner.
Att en del partier erinra om rent journalistiskt.
skrivna.
Det.- är Selma Lagerlöfs bondeskildringar Ban en smaksak huruvida m m tycker om ~Icriappast nog r %bnas föi.fattarinnnn att välja de mardromslika lidandes- till last, d % det tycks ' vara nästan historier, so111 verigheten i ' vAr tid oinöjligt att skiva om svenska bön- bjuder på, för novellistisk behandling, der utan att Ingenzarsönerna mer eller men denna i samband med den latta ton, soni ar Elin Wagners mindre $ g igen.
FANNY EKEWSTIERXA.
v mars lyeldiga g %va nar Iion sliri- ver för stunden, gör att berattel- I Ibigmens rike av Amcc lVa7derc- sen - den kvalfyllda verklighet till berg.
Del.
I. Mo d e ~ n.
Del.
II.
trots.
soiii bildar ramen och uppslaget D o t t e r n. Albert Bonniers förlag.
till händelsen - inte griper ner i Det är en beklä.mm.nnde historia?
djupare hjartesträngar.
Det ar inte fraga om att inte f ö r h som Anna W; dilenberg berättar oss n sin sista bok, historien on1 en osan- egen handlingsförpliktande medkänsla, ning eller, rattare sagt, en fcirtegad som nian r e d a förut et &amp; got on], sanning, som drar med sig ett helt synbart och starkt dallrar igenom det nät av lögner och slutligen ödelägger hela.
Det ar icke för nöjes skull som tv &amp; niänniskoliv.
I sina grunddrag boken koinniit till, d e t känns.
Fanta- ar denna sorgliga historia psykolo- siens spel kring faktiskt existerande: giskt övertygande, särskilt i förra de-.
men p % grund av sin gräslighet knap- len; i den mdra verkar dotterns ka- past fattbara f örhållanden gör einel- raktä-r med sin blandning av lögn- lertid icke dessa mera levande ..
Det oavvända, stilla rättfärdiglietssökmde blir det doniinerande i boken, och det ar Iion som segrar - äntligt om an dyrköpt.
Det behöver val egentligen inte till- ' laggas att boken ar fangslande rolig. '
, ',
H E R T H A blir en avtrubbning av realiteterna, som ' förf.
sälterligen vmlren önskat eller avsett.
Som alltid har Elin ägn ner i denna bok förträffliga, skTarpt konturerade episoder och.
blixtsnabbt träffande kvickheter, kixr::~kte~iserande drag, som skicldigt inodellera ut personer ocli detaljer.
. '
, ' ELLEN KLEMA ?. '
' L61 soin i Goethes Weiiixn och i hans skugga levde med i den hfigintelh+- tuella värld dar lian harskade, inb ju ocksa anses mindre t a b u, och det ar med god kuns ' kap o111 dem so111 förf.
för fmm dem.
och 1Bter dem agera.
Beatrice Zade ar ocksi % fullt lieiiii-iin i .miljön och vet ritt väl anvanda det ri k3 verkligl~etsstoff, so111 ligger till grund för de ses Iiulturskisser~~a R h Goethes Weiiriar.
.
- ' P musernas rike, 1nteriörer.friin Goethes Weimar a v Beatrice %$e.
.
Hugo Gebers förlag.
I avseende pii denna bok, liks0111 den förutnäninda, sysslai man främst med f~iigan Iiuruvida formen som valts är den lycldiga.
Ocksa h &amp; kominer nmn givetvis till att detta ytterst är en snialrsalr och.
att ing,i order i den vägen kunna ges författarna.
SB so111 de lränna ämnet.
lägga sig ' till ' rätta för dem, nlBste de ju ha rätt ' att ' be- handla det.
.
För andra kvarstar elilellertid rät- ten att ha s i n mening.
Mig synes alltid den ron~antiserande formen för den historis1r.a~ ver ' ldigl~eten mynna ut ' i en föga tilltalande bastardart.
Re- sultatet ar att nian.
har vczi ' lcen det ena eller det ?dra i sina händer; vad ar det autentiska, händelse- och per- sontrogna, var börjar det fiktiva?
J u högre; upp förf.
har gripit efter den vei.kliglzet som skall ' oiilbildas nied ' den egna fantasiens hjiilp, desto niera förvirrande och störande syns nlig arten.
Jag .hörde en gtmg till min f~j; färan en av ' v % ~ mest a upp- skattade författarinnor - hot+ med att.
skriva en rolncm 0111 Fredrika Breiiie~.
Dess bättre 111,zr den inte sett dagen och lär väl inte nuniera gora det.
Beatrice Zade rör sig med sin bok i de.
högsta regionerna.
M m är henne einellertid tacksmli att » tit.en » blott skymtar nlrgon g h g.
Weimartidens d i i i n i n o r e s ser man ju ined niera jäi11nn1od.
De kända lrvinnogestdterna, '.
ELLEN KLERTAN.
Ddrilritningar av Ottilia Adelborg.
Albert Bonniers förlag.
, En ny Ddabok av Ottilia Adelborg, ej l~einb~gdss kildring som Gagnemasis näs, ej vision.
u r det förgt~ngna som Giiins, bara en förtjusande konstnars- bok i bildek och ord, ritpennans bok.
Ritpennans första av upptack,w.gläcoje och iver skälvande erövringar ' i ' det nya landet, med de gr5a stugorna och de blii bergen, skinnkjolsgummorna och gulkolt,w.na, ritpennans d a ströv- tag under omväxlande fröjder och besvikelser till nya bygder, - ' tills den shtligen slhr s &amp; fast rot.
i Gagnefs nmrk att iiigen makt.
i ' världen m.er kan rycka &amp; n l.&amp;.
Levande och starkt blir läsarens ' intryck av den oliks stämningen över Rhttviks- ocli Orsabygd, .över Floda och Gagnef.
Friskt och graciöst sig själv är Ot-.
tilia Adelborg.
alltigenoi i denna bok, och ' ritpenn,wi kan vara nöjd med sb- dann resultat- son1 bilderna av Mases Ole ocli Kerstin, Erik med katten och Mormor i Gärdeby, m h g a andra att förtiga.
- - Originellt ocli sj jlfullt och kärleksfullt är bilden sedd och Ater- given.
, » Och n i i ~ pennan ritat färdigt, s &amp; den till e11 klatsch p % slutet .som säger s &amp; mycket so111 SA: S &amp; här ska d &amp; vara; det hade ni aldrig kunnat hitta p i.
själva&gt;&gt;.
-.
SIGlUD L E ' TJONHUFVUD. '
' Kvinnornas.
nummer, Novenz- bernunzret av Allillänna viiiilansf örbun- '
THA die över den historiska.
och den konstniii.- liga kunskapen av John Lundquist.
- H k - skogen och andra noveller av Runar Schildt.
- Herr von Hancken av Hjalmar Berg- man.
- Hjalmar Branting av Sten Back- lund.
Serien S v e n s kar.
- Zachris To- d u s utveckling och mognad av Selma! !agerlöf.
- Dalritningai av Ottilia Adel- borg.
- Ett rekommendatit~nsbrev.
Be- riittelse av Gustaf Hellström.
I. o. .II.
- Pil- grimerna.
Tsangpo Lamas vallfiid.
Av Sven Hedin.
- Clerambault.
En fri andes historia under kriget av Romain Rolland.
Oversiittning av Louise Bkerman.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: Sin h r s dat- ter.
Roman av Lydia Wahlström.
- R h gamund hemg&amp;rd.
Baldersniis.
Carl Fredrik Wmn.
Familjepapper ur Balders- rias arkiv sammanförda och utgivna av Eli- ' sabeth Wcern-Bugge.
- Svenska kvinnor av Ellen Fries.
Andra omarbetade upplagan utgiven av Sigrid Björklund.
J.
A. Lindblad: Heinrich Junig-Stil- llinigs Beveiaaesbeskriwnfng.
En religiös individualitets sjalvbiografi.
I förkortad översattning av Hugo Gyllander.
- Hus= niodern~ kdennder 1928.
- D en s t 8ro s t a g &amp; van, Dikter av Ebba Langenskiöld.
- Toasgårdem av Custava Svanström.
- Baljan o &amp; berget av Carl Svenson-Graner.
- Ljudainde M a l m av R u n a. QUde upp- lagan.
- Drotbhgeline Ilan6RR~pisres; aio En rolig sagg ur myrornas liv av Harry Schumann.
Overs.
av Hugo Hiiltenberg.
Svenska Andelsförl.
: Saxada Marockan- skan av Elissa Rhais.
Overs.
av Erik Karl- holm.
- Dy~eaidd.
Roman av Johan Bo- jer.
Overs.
av N.
S. Lundström.
Hugo Geber: Kvinaiann och k %rl+en i Sverige.
En parisares intryck.
b e r s.
f r b det franska manuskriptet.
- 1 Ma- semas rike.
Interiörer f r h Goethes Wei- Albert orh hi er: Chi-Mo-Ka-Ma .. Berat- mar av Beatrice Zade.
- Platom.
Skïifter telser fr5.n Norra Amerika av Dan Anders- i svensk tolkning av Claes Lindskog.
Första son.
- Sandade skrifter av Ernst AhIgren.
delen.
Folkskolans baimtidnings förlag: m e 6:te bandet.
D r a m a t i k.
- 7:de bandet.
S tu- d i e r och b r o t t s t y c k e n.
Utgivnaa.vAxe1 Bror SkafiFamo Sagor och berattelser av Liindegird.
- Arbetsglldje.
Lirdoinar Jeanna Oterdahl.
Iilustrationer a.v Annicka av Alma Hedin.
- Hjartat pih vaggen av a in de berg-Oman.
- Gddslotte8, Barnens Henning Berger.
- Denn Pörbdda .cving&amp;r julbok N:r 22 innehållande sagor och berat- den av Elin Wagner.
- Seianibs av Sig- telser samt talrika illustrationer.
- Tum: frid Siwertz.
I och 11.
- Sodaldeanokra= metott.
Tiliiiggshafte till Guldslottet.
- tien i Sverige av Gerhard Magnusson.
U e p u &amp; Barnens lilla julbok N:r 18.
En sa.niling sagor och beriittelser med illustra- Första.
delen.
I b r y t n i n g s t i d e r.
- VM- den och stjärnorna.
Ronian av Marika tioner.
- Wosengull.
Tilliiggshafte till Stjernstedt.
- I lögnens rike.
Roman av Lille ut.
- (Gullebrand.
Sagor för barn.
Geijers ung- q a r e Argangen.
- Trisse.
Baimens liiia Anna Wahlenberg.
I o. II.
domsbrev.
Fa.niiljebrev av Erik Gustaf ' ulklapp N:r 14.
- Resan till sagolandet.
Geijer utgivna av Henrik Scliiick.
Andra berattad f6r smllttingar av Elias Grip.
- tillökade upplagan.
- Kvinnor av Edv.
Qulkl ?ppen f920 utgiven och redigerad Lehmann.
- MaCnniskok~skap.
En s h - av Stina Quint.
dets månadsblad, M e d b o r g a r e n, är ett kvinnornas eget nunimer, skrivet av kvinnor tillhörande partiet och bärande vittnesbörd om deras verk- samhet och intresseområden.
Det blir för långt att här namna alla, som bi- dragit till innehållet.
Endast exem- pelvis kunna nanmas fru Lizinka Dyrs- sens klargörande artikel om S v e n s k a Röda korsets hjälparbete ute o c h h e in iii a, fru Elisabeth Quensels on1 K v i n n o r n a och T r a d g a r d s - o d l i n g e n, fru Gertriid Törnells kraf- tiga vadjsn E t t o r d t i l l k a r l h r n n, fru Elisif Tlidels redogörelse för AF- b e t s s t u g o r n a i S q e r i g e, grevin- n,m Louise Stenbocks nianing T i l l l a n d s b y g d e n s k v i n n o r att ge- nom kloka arbetsmetoder rycka upp hemarbetet, fru Tori Bjerkings utred- ning H e m m e n s k v i n n o r och d e e k o n o m i s k a problenien.
Genoni det hela går som en röd tråd kvinnornas cwisvarskänsla inför de nya upppifter den förvärvade poli- tiska rösträtten lägger ' p &amp; dem, vad de, som medlemmar av det politiska parti de tillhöra, nu böra vara och g.öra för att starka detta parti.
m Insända -, S
.
STJXNDIG UTSTWLLNING AV BRODERIER &amp; KONSTVAVNADER MATERIAL OCH PABCIRJADE ARBETEN RAD VID INREDNING AV VANINGAR A T E L I E R .,FOR G O B E L I N L.
A G N I N G MPANJET AIB-NORDISKA@KO t -.
Praktisk tidping för lieinrnet utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Itedaktör: Po+t ?z,y Ekcast.ierrm.
.
.- .- Utkonimer under IM1 med 24 &amp; asidiga n:r. Prenu.merationspris: helt Ar kr.
j.= -.
.
!, ...
3: 50, $aldir kr.
2: -, krartal .b.
1: -.
Prenunyption !3ker 5 posten.
, ' " ' ~iinelutller hhiltttdser,.
poem, lei~kdsteeknin~a~; reiigiösq etiska och sohiah.
,, .uppsatser, artiklar i diverse .. iiminen smit en rikhaltig praktisk axdelning.
Inbundna å.rg+@~r för 1 ' 5 1 7 k l:.
- och fbr 1916: kr.
2: 50 per exemplai: - -.
- - - - -.
-.
.
-.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
-.
....
- -:.
.. -:.
- --.
.
7;.
- * .-;.
.
.
.
-.
.
.
. --.
p.
.
. '
.
- -.
II. '
\ 1!
38Eamnpalan 38-STOEKEOLM. !,.
L:,.
.
- a -.
.
.
.,.
,.
.
.
.
- 192. q.
!
-.
.
.
.
.
.
: - 7- .t.
presei-vativ, gör skodonen c+ ?solut aottentäla och mimt, dt&amp;b~lt v ~; a k t i g a.
-,, - ', f - A$-B.
~ollan-~Ije-~z&amp;rik &amp; 1 \ '. "
; .j T. OLSEN Riks ?c$, 93 ' 571.
&gt;, .- ' 2 I!
h, Tel. S4 07,, --- ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i ---, ... .i= iZ, ' ll .. iS.i-.- ....
.
i, Pariym-Matasia I, p:.
. "
I 8.
, - r.
: t.
t - - STOCKH~LM.~ - f, / a
gamma o8vertr&amp;ffada, kvalité som före k r l s t l d ~.
- I.
- - r ' Y - -- * - r i - - -.
- - -- .. - u .. ---.
.. i- - - 1 ---
