# ID: svediakorp-per2797
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,162
# sentences: 1,768
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


S T O C K H O L M.
1920.
TRYCKERI-AKTIEBOLAGET.
ALFA
LEDANDE OCH POLITISKA ' ARTIKLAR!
SOCIAL^ FRAGOR, LAGFRAGOR, SROL.
.
A n d é n, E v a: Den nya gdtemAls- balken .................................... -,, - Stoclsholms s+ds avlönings- och befordringsprinciper ............... H e s s e l g r e n, K e r s t i n: Kvinno- f nigorna vid Washingtonkongres- sen 1919: ...................................... M o n t e l i u s, A g d a: Vi hustrur ....
Staë1vonHolstein,Mathilcia: Vår nya glfternialsbalk .................. T h o r s t e n s o n, A s i a n n e: Den civila statstjänsten .................. -,, - Annu en milstolpe .................. W e s t e r g a a r d, A n n a: Er Kvin- der dyre a t pensionere?
......... Kvinnorna och.
de högre statstjiim sterna .........................
.
............... Kvinnorna och kyrkan ...........
. '.
........
Opinionen för den nya giftermA.lsbalken Statstjiinsten ....................................
Uttalanden om den nya giftermAls- baken .......................................... SOCIALA FORETAG, FORENINGAR OCH FORENINGSMOTEN.
' K l e m a n, E l l e n: Diakonistyrelsens .sociala kvinnokongress ............ -,, - Internationella röstriLttsa1lia.n- sens 8:de kongress .................. P a l m e, I n g e g e r d: Resolutioner vid Internationella kvinnoförb~mdets 5-Arsniöte i Kristiania 11-16 sept.
1920 ............................................. S u n d q u i s t, A l m a: F ï i n Inter- nationella arbetarekonferensen i Washington 1919 ........................... T h o r s t e n s o n,.
A s i a n n e: I.
C.
W .s Kristianiakongress .................. Fredrikn-Bi-enier-Förbiindets stipendier år 1920 .......................................... Fredrika-Bremer-Förbundets stipendier Ar l g20 ....................................... Fredrika-Bremer-Förbundets Arsmöte Förbundskretsa.rna.s Arsmöten ............ Föreningen " Radda barnenLL ............... Itd~jbdan t i ~ Internationella kvinnn röstïattsdlianseog åttonde kongress 24 Kvinnornas 1iandelskamma.re ..........:.
164 Röst&amp;ittsföreningarnas sjuttonde cen- 4 tralstyrelsemöte ............................ Utbildningskiirser i beklihhmdsyrket 101 Val inom Fredrika-Breiner-Förbundet 49 LEVNADS- OCH MINNESTECKNINGAR, KULTUR- OCH RESESKILDRINGAR, ESSAYER.
UTLANDSKA KORRESYON- DENSARTIKLAR M.
M.
A d e l b o r g, G e r t r u d: Agda Mon- telius 70 Ar ........................... 53 B o r e l i u s, H i l m a: Birgitta ......... 32 -,, - Fredyika Brenier levandegjord 147 - - Sophia Elisabeth Brenner ... 46, 67 ~ z d e r s c h i ö l d, Maria: Eva Fryxell .......................................... D a h l g r e n, L o t t e n: Till Jenny Lind-minnet ................................. F o g e l k l o u, E m i l i a: Det a.ndliga nutidsliiget och kyrkan .................. F r ö b e: g, E v a: Engelska och fran- ska kvinnoprofiler ......................... H o l m g r e n, AnnMargret:Kron- prinsessans minnesfond ................. J o h n s s o n, ~ e h r ~: n n a l k e r h i e l m och hennes resa till Grekland ...... MaZniström-Ohmann, Gulli: Tj iiis tefolksfragan i Tyskland ...... M i s i r, O l g a: Kvinnorörelsens ut- vecklingsstadier ..................... -,, - Leopoldine Kuka ..................... P l o m g r e n, I d a v o n: Besöket vid Apelryd ........................... -, ?- Kronprinsessan .Margareta ...... R y d h, H a n n a: En tusenhig kvin- nograv .......................................... T a m i n - G ö t l i n d, M i i r t a: Anna S h ~ w och +get ........................... U l r i c h, S i g r i d: Agda Montelius -,, - Sophie Whitlock ..................... U p p s t r ö i n: A i v v a: Augusta W&amp;t- felt ................................................ W i l a m omitz-Moellendorff, F a n n y: Internationella kongressen i Geneve 6-8 jan.
1920.
.................
Z + d e: B e a t r i c e: Tyska konstnTi iniior ................................. 53, lo2, Det sista .......................................... Kronpriiisessai~ M:arga.yeta.s minnesfond KRINGBLICK.
Sid. 9, 31, 45, Bo, 113.. '
NOTISER FR; &amp; ' .. - BOKVARLDEN.
B o r e l i i i s, H i l m a: Sin fi ' ~rs dotter av Lydia T ' Va1i.i ström ..................... D a h l g r e n, L o t t e n: ' En ga11iii~a.l 1ierigh.-d.
Familjepapper ur Bal ders- niis ' askiv, Sminiimförda och ut- givna; ' IV Elisabeth Wzrn-Bugge.
.
: E k e i i s t i e r n a:.
F a n i i y: Anna,Ho- ward Shaw av Miiwta Taiiim-Göt lind ....................................... -,, - I lögnens rike av Anna TVshlen- berg ....................................... -,, - Torsgkden av Gusteva Svan- ström .................................... -,, - V&amp;garbetaseii av Michael Fairless I&lt; 1 e in a n, E 1 .l e 11: Den förödds vin- girden a s Elin TVSgiier .................. K 1. e iii n n, E l. l ' e n: Den sistii giista,- v i m s ~ i.
Iiovclsinen av Henri k Scliii clr ................................. -,, - Det underbara av Jane G.er- nandt-Claine ..
.
; ....................... -,, - F r h gångna tider ilv Valborg Bergst; röi !i ............................... -,, -, FrHn mina barndonisd; ‘ ~gas av Ebba Ramsay ........................ -,, - Hiindrade minnen f r h Österbot- ten av Sara Wacklin ............... -,, -: I Musernas rike av Beatrice Zade -,, - Jeiiny Lindiana till Iiundraars- minnet av Sven Dorph ............ -, - Kviniiorösti.iil; 1; ens his tnria i fr8iiv.
mmde liinclei:.
- Kvinnoröst- rattens historia i. de nordiska liinderna.
- Siisan B. Anthony.
Av Ann Maxgret Hol.iiigi:en ...... -,, - Matldda Orozco av Robert ........... Moiitgomesy-Cederhielr~~.
,, - Svenska kvinnor av Ellen Fries -,, - Viirlden ocli si$iinorna av Ma-.
rika Stjernsteclt ..................... Leijonliuvud, Sigrid: Dc~it- ningar av Otiil.ia Adelborg ...... -,, - Hedvig Taube; w Ester Ji~cobson T V a h l.
s t r ö m, L y d i a: Lovisa U1- rika och Carl Gusiiav Tessin .........
S T 1 L F U L L.
A á2 E L E G A N T A I DRAKTER, KAPPOR &amp; PALSAR För D A M E R PAUL - U.
B E R G S T R O M S A.43.
.
Z4-Z8 D R 0 TTNINGGA TA N Z4-T8:. &amp;.
.
.
I t ' m: I I servativ, gör skodonen .absolut.
.
vattentäta, L och minrt dubbilt: .I i I!
T.
O L S E N s, t o c k h d m.
m .m m m m 1 1 m: 1: a. m II.
ADVOKATFIRMAN A N D E N &amp; S T A E - L VON H O L S T E I N Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN Ledamof ov Sv.
Adv.
Samf.
; Rlks tel. 75 76 Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILW VATTtlGATAN ' 24, Z fr., vid Brunkcbergsforg AfIm.
Tel. 183 36 Testom en ter&gt;, bowtredn~ngau, akteasR~1pSfforo~~ fomifie~röffssaker, hyrssZrer&gt; den, fnst&amp;hets förvvoltnir&gt; &amp; juiidisho u&amp;jdrog ov o110 s1 ag.
Aven skrzjczlig~z förfrdgninga~ besvoros.
A,-B, JOHH V, LÖFGREN &amp; G:o I Kungl.
- Hovleveri&gt;nt6r iikg 4 FREDSGATAN 3: -: SIOCKHOLM, 8.
Telefon 539 Malmö 7.
$0 40 Sverges äldsta, st8rsta och bäst renommeracie s p e ~ ~ i f i ~ Siden- och ~lleklan: nings yger, land och franca.
SWEN- MANUFAKTUR- AF FAR Aliiid nyheter i stiiista ritval J
.
.
.
.
.
gångna året har fört med sig den.
stora och nödv&amp;diga reform i v kGn-:.
.
Qzornai.
ställning i samhället, som de själva under åratal arbetat gör o &amp;.
v:lken.social ansvarskänsla accepterat soly en utvecklingens ofrhkomliga kon- sekvens.
Den fulla medborgarrätten %r oss.
tillförsäkrad, om.
.
ock 1 ' p-aktiken ännu icke vår.
.
.
.
.
Det är således med nya perspektiv öppnande.,sig f ö r vår insats av intressen ech handling, s p n ~ v i gå in i det nya året.
H e r t h a, den svenska kvinno- rörelsens.
organ- i ' presseil, ser l,a&amp;ed sin uppgift.
ytterligare vidgad .och djupt arisvarsbj; ~d ?ide.
Kvinnonia ha vissserligen.
inom-.
kott den betydande inakt- .. den kunna de på, ett Iiek.
faktor.
.i sin hand; som röstsedeln ar. '
Och aiinat satt än någonsin förr skaffa sig gehör.
för de legitima krav de ha a t t ' fiira frani.
Men samtidigt .löpa de .falean att sugas i ' i i ' viiyeln a v dagens ' poi: litiska liv, som allt mera blint ' och hänsynslöst ombiklar.
även rent sociala ' .pio-.
lhem till partifrågor.
Har ar dM H e r t h a s ' spe ' ciella uppgift nu ställer ' sig.
fram.
Det g6res kvinnorria behov att ä &amp; en ne.ut ?-al plattform,.
dit de kunna.
.
radda.
over icke endast de rena k ~ i n n o f r å.
~.
o r n utan i även spörsmål av mera - alirnh räckvidd.
H e r t h a kan och bör få bli den punl&amp;.
utanför partiintressen ?.
G &amp; partilidelsei * a, utifrånvilken lcvinnorna deklarera sin uppfattning, fixera.
sina fordrin~arokh arbeta för dessas.
realiserande.
Partipr$ssen blir aldrig ' den opartiske förfäktaren av deras önskemål, ' ensamt kvinnornas eget pressorgan - går s jalvstandig till aktion för deras sak.
.
.
Med denna uppgift fattad %m det visentliga .för erth ha ' för den nya tid.
so ' m bryter in förvanta vi att de svenska kvinnorna ' själva, genom att sluta upp.
.
omkring tidskriften, ' ge åt denna den pondus som a r erforderlig för att den i stijrsta .utsträckning skall bli det av inga biintressen påverkade språkröret för.
cie svenska kvinnornas vilja och förhop ' pningar.
.
Vid sidan av dknna ' sin huvuduppgift koinmer ~ e r t h.
a att.
som förut bereda rum åt artiklar.
av kulturellt, litterärt och allmängiltigt intresse.
I " Kringblick " lämnas fortfarande en månatligt återkommande raipor.t.om företeelser av bel.
tydelse i utlandets kvinnovärld, och unclei d &amp; stående - rubriken " ~ b t i s e r från bolwärldenJ. '
komma som vanligt årets mera bemärkta böcker, f&amp;f &amp; allt.
; de ":.
.
-.
.
-.
.
...
.
.
kvbnliga ' föriattai-rias, att rerien&amp;-as.
. "
.
.
.
.
.
.
. "
.- * '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
...
.
, ' '. '
' ', ' ' ' s. '
:.
.
.
.
.
.
.
.
, - '
H E R T H A 2.
-- H e r t h a utkommer lied ett häfte i månaden, med undantag av juli och acigusti.
Pris f ö r f ö r b u n d s m .e c1 l ' e in m a r kr.
5: - pr 51- med,: renumeration .genom F r e d r i.
k a - R r e m e r - F ö r b u n d e t s ' b y r å, 4.b K l a r a b e r g s g a t a n, S t o c k h o l m.
I c k e - f ö r b u n d s in e d l e n1 m a r prenumerera å n a r m a s t e.
p 0 s t a.
n s.
t a l t eller i b o k l i a n d e l.
- Pris kr.
6:- pr år, .kr: 3 ': 25 pr halvår, kr.
I: 7 j pr .kvartal.
Redaktionen.
~iakowistyrekeras sociala kvi w nokongress.
-.
vinno- och kongresser ha hållits tid efter annan .pi3 initiativ från skilda håll.
Den talrikt besökta so- ciala kvinnokongress, som ' på inbjudan av Svenska ~yrka1-k Diakonistyrelse hölls i Stockholm 8-10 jan.,fick sin särprägel genom att den sammanförde kvinnor ur vitt skilcla lager och med vitt skilda åskådningar.
Redan uppställning ocli namnen på talarna- gå- VO intyg härom.
Här möttes i det sociala arbetet och inom kvinnorörelsen verk- sainina kvinnor med hemkvinnorna ocl i de i det brkliga församlingsarbetet in- tresserade; och har lade ~ocialdeinokra- tiska arbeterskor sitt ord till.
diskussio- nen.
Vikten och betydelsen.
all.
denna kongress ligger framför allt häruti., och de till ett p - t a l uppgående medlem- marna komma tvivelsutan att alltid be- vara intrycket härav.
.
De tre dagarnas Överläggningar hade aven till sitt inneliåll tredelats.
Ilin för- sta dagen skulle ägnas k v i n n a n o c h s a n i h a l l e t;: den andra k v i n n a n o c h h e m m e t, den tredje k v i n n a n och kyrkan.
-, Det var iii-kebiskopinnan Söderblom, som öppnade kongressen och aven höll clet f örsta an£ örandet.
På programmet stod clet ovanför och siledes utom clet för första dagens förhandlingar aangivna Iiuvi; clar.i~iiet, h&gt;-innan och samhället-.
Det var ocksa lagt från en annan utgngs- punkt, den andra dagens- frågeprobleim.
Med glödan Je stark f arg av talarinnans egen personliga ~ippfattni11g verkade ernellcrtid detta föredrag som det ledan- de anslaget f ör kongressen, framfört som det ocl &amp; var av kongressens förste ord- iöratitle.
Kvinnan som sainhällsarhetare ar och förblir detta i egentlig och frukt- k a n d e meni * först och sist inom heni- inet.
Det egentliga " h~innokallet ", dar kvinnornas livsvärden utvecklas och till- yaratagas, ar äktenskapet, hemmet ocli moderskapet.
Dar ar deras stora sociala insats, som skall hållas högt ocil var- nas om.
Om detta talade Anna Söderblom med varma ord, med intensiv Övertygelse och ömt skälvande känsla.
Mot vem stred hon?
Hon inöttes, under kongressens fortgang, av Ruth Gustafsson, de social-
HERTH.A 3. "
demolii-atislta k,vi~ii~ori~as rep-zseiitant-,a Till första dagens pr~gratiipiii~ !it, liviii- som.
yittnacle o111 att clet var clit.cle ville, i y i och sanihillet, knöt sig vidare en del.
i liela .siii.
styid för rösträtteii, i sitt ar- utmärkta föredrag a l vara mera bemärl&lt;-.
-.
.
bete för livini~os; il; ei-~.
' Det var sitteii.
ta; socialt ai-betancle kvi~~nor.
I&lt; V i 11 n o-.
till att staiiiia i heniiiiet, Iios bal-iien, soiii I i a l l u t.0 131 h,e ni i!
e t belystes air.
de begarde, och som de, arbetal-liviniior- fröken Axianne Thorstenson ' genom sta- ii?, de liiiingtaliga över liela Sverges rike, tistiska uppgifter angaencle kviiinornas.
: med röstse.cleln i sin halic1: ville genom föi-ekomst ii~oni olika yrkesgrupper, jord- semliilleliga reformer, ' eller pfi annat - b i ~ k t indostriii,, handel och samfärdsel,.
-.
clet Iiusligi.
arbetet samt allmanna tjaii- satt,: tvinga frain.
Sa g %- clet hela ' - i ring.
De yttersta, ster och fria yrken.
.
Seminarielelitor racli~ia~ste l&lt;vinnoiïia möta de 1-:onser- Marie ' lixiise Gagner talade om Iärariri-.
.
iians ~ q q g i f t, advokat Matliildzi Staël v..
v; rtivaste i ceiiti-all~uiiliteli for liviniior-.
.
.
.
Holstein ingick p 2 den viktiga fragan nas liv. '
.
.
.
.
Meii j is t d i i- f ö r beliöus clet inte 0111 avlöi~iiigspi-incipel-lias inverkan 135 1; ongresser och sati~iiiaiikoiiistei-, vik?
arhetsprestatioiierna, och f röken Berta liantia som s h uppgift att h r f ö r a till Wellin talade om sjuk~liöt.erskans yrke:.
.
uppgifter i d e t.
f i- i-. '
ellei- bevara livinn0riia.
vid JJmoderslcal- L; - otat iiioni cle~ii,, v i I 1 4.
g.
a s o c i a l a a r b e ' t e i. let ".
Det ligger S ~ djupt att intet i varlclen rycker upp ilet.
&amp; !ten belystes av fröken Gerda Meyer-sso:i val heliövs att lära Iivinii~riia att j a m t e och betonades ytterligare genoin ' intres.
santa cliski~ssion~idäg~ av.
fru Ellei!
d e t t a ta upp .sina san~halleliga ' upp- Tiselius; fröken Gertrucl av I&lt;lintbei-g.
gifter och kanna sitt sociala ansvar.
: I omi4el bar replik till iirkebiskopin- ' och fröken Ida Fischers frai~~stallniiig av fabrikssysterns gagneliga verksam-.
lian hade Lydia 1IValll.stt-ölii ett or-c1 att saga i cleiina sak: I en historisk över- Iiet.,.
.
Aiidra dagen bjöd p i e11 rad föredrag blick vicade hoii] ?$ de för5ncli; ade för- hållanden, som med ~saii~l~allcutveck- om Iwinnaii och hemmet, där clet redan omniirnncla av fru Ruth Gustafsson till- Iingens oinutligl-iet begära av.
kvinnoi-n.
ined fru Agnes Ingelmans oiii att de fylla uppgift &amp; v i d siclan- av sitt.
sammans.
.
hem- och familjeliv, Det galler för cleni H e r h 1 n " e t s r e n a s s a n S, me (!.
.
att i&amp;cl allt starkare självbesinning gö- sina anvisningar p2 ett i rent prak- tisk mening.
nyskapat och förbati.-.
.
ra klart för s i g sitt ansvar gentemot samliiillet, clai-nied just fyllanc16 sitt an- rat hem, .vor0 av särskilt stort ii ?-.
tresse.
Fröken Sigricl Göransson ii ?-.
svar moi- helliiiiet, i vars inre angelägen- leclde med ett utm ' ärkt anförande om.
lieter sai~~hiillet och stat.en i allt vidare heiiikvinnoris skyltlighet att tillgo- uktratlining reglerande ingriper.
Det torde val 1i.unna sagas att dr Wahl- d6göi-a sanihall &amp; Sina husmodeiserfaren- heter en cliskussion on1 H e ni l i v o e II.
ström med sitt anförande accentiieqade s a m h ii l l s u p, p g i f t e r, dar fru- c k i i för kviiiilurni verkligt.
vasentliga.
aina Gertrucl Tijrnell, Agda Ostlund och fi-ågestallningen i cleniia tid.
. '
',, ' ' ' ' ' ',, vin nornas, ' ' ",, ' ' ' '.
.
.
,
4 H E - R T H A - Nina Renner-Andersson ur olika syn- punkter ana1,yseracle problenlet.
.
Den tredje dagens ämne, kvinnan ocli kyrkan, upptogs av fru Ester Lutteman genom ett livfullt oc11 entusiasmburet.
f ö- redyag om K v i n n a i a.
i f r i v i l 1 i g.
t f.
ö r s a 1 1 1 1 i i 1 g s.
a r b e t e.
Iiitresset denna dag knöt sig- i övrigt framför allt.
kring programmets sista överläggnings- ämne, T i v i n n o l i a l l i.
k y r k a n s t j a n s t, dar bl.
a. den brännande fra-.
gan om kvinnliga präster berördes -.
i högst inskränkt mening gillad av ordi-.
narie talarinnan teol. kand. Magda Woll- ter, men i replik av teol. kand. Maja Croiiquist på ett lyckligt satt stödd och klokt inotiverad: I&lt;oiigressen fick sin avslutning i Stor- kyrkan, där ärkebiskopen höll en kor- tare betraktelse.
soin praktiskt resultat av kongressen föreligger beslutet att uppdraga åt dia- konistyrelsen att @ i författning med en iitrediiing om det kvinnliga arbetets eko- n o111 i.
ELLEN.
KT-EAIAN.
.
.
RöstratIsföreningarnas.
sjutton e central- - d.
andsf öreningens f ör kvinnans politi- ska rösträtt årligen i januari åter- kommande centralstyrelsemöte l~ölls, som vanligt i Stockl-iol~~i, den 9-10 januari.
Det var den, son1 föreningens ordfö- rande clf.
\ Viderströin vid mötets öpp-.
nande yttrade, " för L.
K.
P.
K .. nu vik- tigaste frågan, huruvida man bör anse a t t förening &amp; nu verkligen spelat ut sin.
roll eller om det skall tillkomma den att utföra det arbete av samling och upp- lysning, varav kvinnorna äro i behov ", som var clen egentliga punkten på för- hancllingsprogramillet detta ar.
Därut- över hade endast ordinarie %i-smötes- ärenden upptagits.
Bland dessa f öre- kom val av verkställande utskott, varvid s h a l ordinarie medlemmar soin supple~ .anter omvaldes, med undantag .ax fru Gerda Lindblonl, som undanbett sig ater- val och i vilkens ställe fröken Eva Frö- ' berg inträdde.
Vidare uppdrogs åt verk- ställande utskottet att utse representan- ter till clen internationella röstriittskon- gressen i Maclrid i början av april.
Den f ör mötet betydelsefulla f ragan o111 landsföreningens gestaltning sedan kvinnorna nu erlGllit rösträtt inleddes av fru A n n a IV i c k s e l l, som belyste salieil iir olika synptinkter och med hän- syn till de olika riktningar, vilka inom röstrattskretsar gjort sig gällande.
Fru Wicksell berörde aven de uppgifter som vänta kvinnorna .sedan rösträtten nu er- Iiållits och manade till sammanhållning ocli solidaritet.
E n livlig diskussion följde på detta an- förande och fortsattes under andra mö- tesdagen.
Till något avgörande kom man ej, organisationen kommer ' ju också att under alla förhallanden bibehållas i sin nuvarande form, tills rösträttsfrågan de-
.
finitivt airgjorts genom env nyvald.
riks-.
., om be skilda l&amp;alför&amp;ingarna för att - dags sanktionering av clet i váras fattade slutgiltigt ' avgöras.
vid, ett kommande beslutet.
Undei- tiden n&amp;te en eventuell certti.alstyrelsein.öte.
omor&amp;tnisering.
.
ytterligare avhandlas in- '.
.
.
.
.
.
Engelska och franska kvinnoprofiler:.
.
.
.
.
-.
.
.
en m&amp;leriia tidens ii vinn or ör el se^ har val sitt frainsta stöd i. den anglosachsiska kvinnan, som p 3 av sin laggning, kaliske ock p2 grund av de engelska ochl ainerikanska ii~ännens hänsi:n ocli stöd, blivit livinno frag-ans ' pioniar.
, Ilen som.
ser en engelska, spor- ta, spela tennis, hockey m. m. eller .t.
o .. m. endast ser henne röra, sig, i de stora staclertiias~ ' vi.rniiie1 far av clenna yttre bikl genast ut tv2 l~etecknancle karak- tarsdrag, m~liiiedvetenliet.
o c l ~ energi.
&lt; l a1.q niaii ined I~eiiiie,.
iiiöts inam diii --.
.. jamte &amp; .ett av de största behag en saval ytlig .som cljupare kontakt kan krbjudi, ' det att st5 .insikte mot ansihte iiiecl en lady; en v5l~ &amp; f ostiacl peisonliglietJ vars meclfödcl~ ' och genoni generationers trä- ning ocli.
sjiilvbeh5rsk1~in~ danade takt- lihsla verkiigen ' f~orcle i-iiknas.
till en av civilisatio~is f; stora c y der.
Vi.
häruppe.
i ' .Norclen, so111 i brist p5 iilli-ackligt iiitiiii bekants kal^ nied sjrilv- bel15.1-slmingeiic svira konst - se t. ex. var " s~onlitterat~ir " - anse att den- samii-~a utes !u.tei- teniperament, vi sli~llle stunciom h a gott av att studei-a engel- skonm litet iiiii-mai-e.
En av de tlianga lysande.
: itjLirnorna ar clen k \ linnliga röstriittsrörelsen~ l:) e.röii~tla banérf örer- ska, den '.
i. in- ocl!
iitlaiiclet välbekanta ini-S- H:.
Tawcett, tii; " lngrlrig- ot; clförancle i D 7 ' s ~ h National e Union of Woinen.
Suff- .. rage: Societiis, clen nu tili en kvinnlig medborgarförening orilbilclacle stora en- ' gelska röstrattsföreningen.
Gift med clen blinc1.e ' pmf.
Fawcett, var hon s 5 läng &amp;., mannen levde hans ögons ljus och in-.
tresserad husinocler och värdinna i nia- liariias gästfria liein.
Men det privata.
- - - livets i-ns sorger l-iindrade- ej mrs Fawcett att biii-a frain sin stora idé, lcvinnarnas politiskq ' likställighet; och att föra clen fil1 seger, trots både?
t o h a r ' och neder- lag.
Det var anno 1867 som mrs F. för- sta $u-tgen talade offentligt, p5 I.ondons,.
första I-östrittsmöte.
Logisk och glö-.
dancle, i ' besittning av hiimorns förlösan- de ' gnista, har h0.n städse utövat ett be-.
tydancle .inflytande p2 sina allörare.
Hon.
har nsgon ginng.
anklagats för bristande.
kids; ' 1nXinda har detta rent av varit till hvinnosakens förmån, clá ' clet koni-.
.
mit.
heiine att med mera oväld och mo- deration se p2 situationen.
Under den ' behiirskacle formeii dolde sig den clri- vande Iiraften, en aldrig sinande ' entu-.
siasni f ör s a k e n och medkänsla för.
alla dem som, skyimla och undanträng-.
da, ei orkade ensamma bereda sig livs- rum och.
, utry-e.
. '
.
.. .. Till db allra ' föriaïnsta blind dem ...
.
son1 oiiisatt.
' alt~uismen4 ' i.
.
ling Iiöde clen k~imiliga ', ' ' ' ' ' i
H E R T H A 6 skan d: r Elsie Ingilis; utan tvivel.
en av krigets äglaste gestalter.
Vid krigstit- brottet kirurg och gynekolog vid Edin- burgs sjukhus, organiserade Iion oinedel- bart, ined hjälp av.de skottska rösträtts- kvinnorna, en Rödakorskår, som genom sitt utoniordentliga hjalternod gjort sig odödlig under den gångna lidandesperio- den.
D: r I. upprättade och ledde krigs- sj~i ' khus i Frankrike, Sel-bien, Korsik;, Rumänien och Ryssland.
I Serbien var hon.
första gången 1915; hennes strid mot de där i alla avseenden tröstlösa för- ' l-iållandena ar som en underbar .vision av det godas makt i en till döds förhung- i-ad och förf rusen värld.
Fange i .början av 1916 och så befriacl.
genom amerikansk bemedling, vande c1: r I. på hösten samnia ar (i spetsen för eii alltigenom kvinnlig sanitetskolonn) tillbaka till Serbieil, tvars genom hela det ofantliga Ryssland; en bragd värd.
clen djupaste beund fan.
Från ~ r k a n ~ sk el gick fiirden till Oclessa och därifrån till Midjidia, dar cle tappra barmhärtiga sa- mariterna -- 76 kvinnliga läkare och sköterskor, dessutom tross och köksper- sonal, allt kvinnor - voio näsa at ' t upp- slukas av ett sannskyldigt eländets hel- vete.
k a d c1: r Inglis den vintek var.
f ör sina medhjälpare och den arma .be-.
folkningen är; ältiligt: skildrat av lien- nes liävclatecknare.
Soin el1 stråle I jus f r h en annan vadd trikgde hon igenom den serbiska mardrömmen, kanhända krigets hemskaste kapitel.
Hon dukacle till Slut under för de övernaturliga an- strängningarna, lyckades vissesligen komma hem, men.
bara för att dö, da- gen efter sin aikomst till England.
Tyvärr ' tillåter ej utrymmet att beröra ' -.
- -.
ens briklelen av de stolta kviiinoöclen.
som de senare årens England uppenba- rat.
Jag vill bara i hast på&amp;nna om den gamla lady Diidley, en sjuttioårig charmant änkenåd, vacker och statlig a11nti p % ålderdomen.
Vintern 1914 var det hon som tog Iiancl om hela transport- viisendet av sårade genom London och som skötte clet ined en färdighet som hade hon hela sitt liv varit åkare till pro- f essionen.
Tvåtusen personer ' och ses- hundra ambulansvagnar arbetade under lady Dudleys ledning ' Alla sarade som passerade London ha fortskaffats tack vare hennes organisation.
Vanligen har hon sjalv legat i sex till tio timmar onz dagen, och det.
n12 val kallas ett statligt - kraftprov av en dam vid den åldern och son1 bakom sig har ett långt liv av be- Icvainlighet och lys.
Det ar nog s5 att engelskan ar.
en full- lödig koncentration av vilja och vitali- tet, och det materialet kan inan koiima l h g t ined, nar det allvarligt ' tas i an- sprak!
Den genius soni inspirerar den fran- ska kvinnans psyke ar påtagligt spiri- tuell och teinperanientsf~ill, men clen mo- ralislca styrka och soliditet som i lika inatt ar fransyskans arvedel, den tro vi emellariåt allt för litet p2 l~arinppe och vi veta ej heller stort om den husliga kapacitet som fransyskan besitter fram- Iör 115gon annan nations kvinnor.
.
SY lilader och laga mat, allt gör hon med samma ovanliga förmaga och - goda smak.
.
Det ar också mycket följdriktigt att Frankrikes stora namn inom kvinno- saksvärlden, ni: me.
Jules Siegfried, ba- res av en typisk representant för hus- s.
mödrarnas släkte.
3.t: l.:ine.s.
är maka till .sadan företeelse soin Soeur Ignace t. ex. dephteradeliaii~nlareiis doyen, ', elsassaren s+kerligen blivit kanoniserad.
Hon ' f ö-.
.
M. j~lles Siegfried, och 11011 har ' 5ggat ' .restod ui~der krigets värsta sicide ' ambu -- största delen ' av sitt liv åt ett fruktbä- lansen i Moos &amp; i Elsass .. Ett av hen-.
fancle socialt.
arbete.
Hon %r ordföran- nes första brev cliirifrån till mocl,t+lost-: de i.C.onsei1 National des Fenlmes Fran- i-et i Park börjar s 5 l ~ q d a: " Kära syster ' saises och för.
övrigt i nästan $la andra ~eraphine och goda qioder The.obaldine,. '
mera betydande sociala f ö k i n g a r.
.
Säf- ett sadant äventy- '!
Tänk .er, vi.
liöllo.
skilt ' liar &amp; h e l S. intresserat .sig för.
jrist på att ' operera, en granat explo- arbeterskornas löneforliållanden och-livs- clerade n+tt ibland oss.
.
Inalles traffa- villkor; liksom för deras etiska fostran; des vi av 8 bomber, varav 2 ej.explode:-.
.men som hon iiled skal anser fullt lika vik- rad.e ..
Villervallan, b l e ~ förfiirGg, ' tig.
Det har städse varit niigot elektri- vi lyck&amp;s Sdcla de flesta av v5r.a Iiiiii.
.
seraiicle och samlande i.
M: me Siegfrie ' ds, sårade ned i ' kall&amp;-eiiJ ' .., ...
persoi~lighet; ' lieiiiies alltid friska nigd ä r:.
Sedaii f örgipgo m5nader då syster.
.
.dessutom s5 äkta franskt.
1gnace och hennes anib~dan s.
s tiiiidi gt,:.
Ffilja~icle o d .som M 31i.e .. S. i ' böCjan; oro .utsatta för den mest .mördande .. eld.
: av kriget y ttracle vid ett of f iciellt sam-.
Syster .Ignacë uppeldl alla, h ö g som lag,.
. '
manti ' acle: " Jag vill ej tillåta: mig en hennes glada tillförsikt och dc~lliuvli~a.
.
i ~essinist.is1i taiilie, det före f allkr mig - d2 andliga spänsti&amp;et var d &amp; kraft som.
som om jag siktade i fyggen pii.vara sol-.
gav d e andra mod att häicla ut.
E n mor-.
dater " - äro som ett insegel på denna, goii, da beskjutningen var intensiy.are mgrkliga: alwiiinas verksamhet, och f5.
511. vanligt, begravniiigarna flera an v+ ord ha so111 dessa genljudit i alla fraii- ligt; var det emellertid som om syster j alar.
ska k \ rir~os.
Ignace kant.
det annalkande slutet, .ty Av M:nie Siegfriecls fyra söner h a r: vändande sig till .sink utiderordnade, ut- e n.
dött i falt, stras ' efter stillestandet.
brast hon: " Mina.
.
.
barn,, härifrån und- ' Det yar spanska sjukan So111 skijrdade l~oii~.rh &amp; ingen levande, låt oss göra oss.
honom som s i många andra unga man beredda att när sol11 helst avlägga i-äken- vi d f ronten.
.
skap i., f ör ' le Seigiieur nli ' séricorclieux '; '?
.
Under fiedens dagar beskylcles Frank- I Sarilma afton stupade hon själv p5 ärans rikes " religiösa lager o,fta för lattja och fält, en granat triif fade henne just som.
slöhet, det torde ibland varit berättigat, Iion höll p$ att bispringa ett par såracle ty niinnornas levnaclss5tt kunde j LI egentl livinnor f r h ' trakten.
ligen ej uppmuntra till n5goii vare sig Frankrikes krigshistoria a r full av sjalens eller kroppens livaktighet.
Ett dåd lilmancle de&amp;a enkla katolska sy-.
undantag utgjorde.
n o g i allmänhet de sters; bland brända hem och härjade ordnar, vilkas ' systrar .ignade sig åt sjuk- byar ha de f ranslia kvinnornas tro och vård, och kriget liar gett många av dem-.
hjältemod aldrig svikit, och när alla inän.
.
martyrglorian.
.
.
.
.
.
kallits till fronten, var det kvinnorna .. ' Hade vi levt i.
&amp; a m a n tid, sliulle e n sbm skötte både grödan och det kÖmrnu- ' ' ' * ' ', ' ' ' ',, ' ' ' ' '.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
...
.
.
.. -.
.
nala ansvaret.
Då en tysk ulanavdelning en $ng kom t i l en mindre stad i krigs- zonen, möttes befälhavande officeren av en-kvinna, som på officerens barska till- sägelse att " ta ratt på maren, ty nu skul- le krigskontri.butionerna f ram ", Ii ka be- stämt svarade: " Här finns intet iner att taga, och mären det ar jag! "
- .Flera av de större samliällena i slag- f aliens närhet ha under, kriget adinini- strerats av kvinnor, vilkas praktiska för- måga nog varit en.
mycket bidragande orsak till den lovande vandning .. den fran- ska kvinnoröstrattsfrågan tagit.
Men inte ar clen franske mannen mycket hå- gad att s1a.ppa f ram lwinnorna, fast han val borde veta vad de äro varda.
Un- der fasa, &amp; oförglönzliga år ha cle doku- menterat sig och sin förmåga på ett sätt som det vanliga ~ r a i k r i k e nog knappast drömt om - ' före 1914 -, och ur de franska som ur de engelska kvinnokret- sarna skulle man kunna plocka fram tu- sentals individer, som alla förtjäna ett rum i det lands historia som de en och var så hängivet och så ståtligt tja-nat. '
".
.
. '
EVA FBOBERG.
Föreningen " Radda barnen. "
, - Kommitth ' " ~äclcla barnen ", son1 re- dan utfört ett sa gott insamlingsarbete för de nödlidancle barnen i de förut- varande krigsländerna, ombildades den rG sistlidne december vid ett möte av for saken intresserade personer i Stock- holm till en förening med.
sanlma namn.
Det ä r inecl blicken fäst på det lang- variga, over ar sig st&amp;kancle arbete, som ligger framför (lem som tagit upp den svåra tippgif ten att linclra nöden blanc1 barnen i cle av kriget ekonomiskt och n~ateriellt förharjade länderna; som man insett att en stabilare samrnansl~it- ning skulle vara av varde.
Föreningen, vars program helt anslu- ter sig till kommi.tténs kända syfte, upp- tar inom sig såväl en Stockholrnssektion som lokalföreningar i landsorten.
En.
centralstyrelse tillsattes, bestående av 24 medlen~mar - varav 7 från landsorten.
Stockliolms~eclamötei-na blevo det gamla arbetsutskottets: Anna Branting, Elsa B j örkinan, Anna Lenah Elgström, Ruth Gustafsson, Anna Lindhagen, Gerda Marcus, Ellen W. Palmstiei-na, Annie Quensel, Elin Wagner, Fanny von Wi- lamowitz Moellendorff, samt nytillträ- dande: Marika Stjernsteclt, Ebba Palm- stierna, Alma Hedin, L.
Uggla, L.
Mag- nusson.
- 411 landsortsrepresentanter i styrelsen har man tillförsäkrat sig ärke- biskopinnan Söderblom, Uppsala, o &amp; grevinnan Alice Trolle, Linköping; Öv- riga val i landsorten äro ännu inte klara.
Som f.öreningens sekreterare fiingerar f röken Marcus; kladcentralens f öre- ståndare ar alltjamt grevinnan Wila- inowitz; fruarna Elgström och Ivagner f öresta pressaktionen, och f röken Hedin har organiserat clen nya gren av före- ningens verksamhet, som uppkommit genom att Röda Korset uppdragit åt " Radda barnen " att åtaga sig förarbe- tena till barntransportem ' a från Wien och Heslin nu p2 nyhet.
Men för att den nybildade föreningen skall kunna f ull föl j a sina syften, kunna verkligen uträtta något till tjänst for alla de lidande barnen iite i Europa, fordras att mänskornas samveten inte somna.
P e n g a r och % t e r p e n g a r behövas, k l ä d e r, livsi&gt;eclel.
Föreningens sekretariat i Stockholm ar.
nu förlagt till V a s a g a t a n I 3, 2 tr. ö. n.
I samma hiis ar alltjämt kläd- och l&amp;smedelsdepån inrymd.-
.
Kringblick. '
' Efter sex &amp; r!
.
" Vinner!
Efter s e s 5rs fö ' rlopp kommer Internationella röstrittsallil ansen att lialla.
allmiint möte i Madrid, troli-.
: en i en av de första veckorna .i april. "
Deii stillsamt.
f~rmulerade meningen, soni inleder tillkiiiiiagivandet f&amp;n.
huvudkvarteret.
i London öm att.
rösträttsallianpe!?
ater - .sam- lar.
sina ' re,presenta~ ?ter i de skilda lindernn till ett gemensamt möte, gömmer ' i sin enkel-.
het ett j iibel.
som.
tvingat sig f ram.
Vinner!
Fricnds!
Detta a r.
inte den officiella före- ningsstileh, det tir riagot vida mer.
Det Ar en förpliktelse och ett löfte, det ?,r förhopp-.
.
ning ocli glidje.
Antdigen f; händer sträcka - sig efter hinder och band aterknytas, som s % onaturligt och s % sorgligt slitits .. Viirldsalli- anse1i.s ksiiiiior skola mötas ' fison1 förr.
Inför den tankeii glömmer .nian s5 gott som alldeles det .. annars .nog s % seixsationella, att det a r.
S p a ii.
i e 11 soni inibjuder tili röstritts- ' kongress.
Men tiden ' lxir ridit fort i visst ' av- seende under, dessa i ovrigt ~ r d r ö m s 1 5 n g a x913 ha krigsår.
Sedan B~~dapestkoiigressen " i tretton I h d e r ~kvi~inorna tagits med son: - politiskt.
1,eFAttigade.
mec1l:) orgare.
.Det ar, s i reorganisation .sedan ' det ' uppstillda lnalet med avseende p2 flertalet Kinder nu vunnits.
~ m e r i k m s k o r n a s mil; Förenta Staterna liijra.
j 11, tack vare det slutligen '; unna er:.
Etnnandet av deii kvinnliga röstritten inom kongressens bada kamrar, till daterna med verkligt all ni ii^ röstratt.
Ocli anda ha ame- rikanskonia att alltjimt, arbeta och agitera för .. sin sak.
D- giller som - bekant ratifi- ce1:ingeii: IV kongressens Ileslut i de olika, sta- terna.,.
Mrs Catt.
.den eneigiska organisatorn av kampanjen till detta iindamåls vinnande, så som lioii förut .varit det.
iiar det giillde stri- clen.
!ör sj+a mken i varje enskild stat, har med- a3ldele.s; speciell iver satt sitt hjärta på .skulle i sin ' helhet Vara klar i hör- ' att en s.
- j a.n ', av d&amp;ta ar.
Ilen- s tora amerikanska lands- ~föreningei.is '.
; " irs~öt~ skall namligen hållas i ini,tteii av.februari, ocli d a rir en sirskild dag soin d5 celebreras - den hundrade arsdagen av .S !.isan B., Anthonys födelse, den 15 febru- ari.
Meningen liacle varit att högtidlighålla ' clen, genom att p5 den dagen upplösa - eller ' rittare ombilda - den organisation; som hon och, soin nu trium- .var med om .ittt bilda ferande skulle ' sta ' inför sitt viinna mal.
Den stora.
anlerikariska i-ijstrittsför~niageii h a r underbart det än Ister, i i i i en entl&amp;grid plikt ' iYimligen ibesl~itat att övergi i en N a t i o- för flertalet .av .den civiliserade vikldens kvin- n a l ~ e a g i i e o f W o m a i i V o t e r s, nor att arbeta f ö r erkannandet av sitt niecl- nar dess sylte har förverkligats.
En början borgarskap: I ~ i i r o ~ sta a de royanska lin- har redan gjorts genom att de ii11 röstratts- derna emellertid iiniiti som svr !rta fläckar ' p5 agande.
staternas medlemmar i den gamla för- r ~ s t ~ t t s k a r t a n och, span j orskorna ha vnh1a.t e.ningen ' inom densanma bilda karirin .till den upp till att SI; ett 8lag ' för sin självstindigliet.
nyci som .en särskild sektion under det nya Skola de hiiiiia före italienskorria!
Och fran- .ii ariilie t. syskorria!
Utsikterna ' för att den.
15 felxuari ' i ar Ti7eniie iiyl~ildade .kvinn,liga rö.striittsföre- kunna göra deiina triiim fatori ska gest synas ningar lin tagit saken om Iland, och det för- emellertid ej vara storii.
Inte .alla stater be- ljudes, att en inotiori om röstritt för Spa- sjiilas; tv.
en s:~ överviildigande önskan att niens kvinnor kominer att: förelriggas Cortes pQskynd:i. det ' allminna införandet av kvinn-.
.
,.
denna var.
lig röstratt i Unionen; och Sven dir. sym.pa- Kvinnlig röstritttskorigress i Madiid!
Den tier för saken förefinn:is, i r det fikenat med Ilör bli pittoresk och s5kerligeii.
nöjsam nog.
hade utgifter ocli svArig1iete.r, att genom extra .Och samtidigt - s$ ' allvarfylld som viil al- sammankallande .av de lagstiftahde forsam-.
drig nagori röstrattskongress varit.
Med n %got lingarna f.i en ratificering till stand.
Ty för sadaiit, som dessa a r bakom sig, ha dess med- - flertalet av stater {r detta vagcn, cla ett fler- lemmar aldrig mötts.
tal ay folkre@receintationerna inte i r o Sittan- '.
En för liela allia~iseii xtterliit viktig ange- de deiini tid av aret.
.
.
Iiigenhet kommer iveil att d i r bel~andlas.
Ffigaii om den stora.
sam~mansl~tningens ' ' ' ' ' rm '
Friin In ternationellcr arbetarekonferensen .i Washington 1919. nsikten on1 ' arbetarf rågails vit:t.la be rike, Belgien, Norge, Polen och Tjecko- Rätt att deltaga i konfei-en- ledde deii amerikanska regeringer!
n f t sens disltussioner ehuru ej i besluten ha- inb j uda övriga länder ti Il d &amp; konferens, de aven d e hinnliga tekniska rådgivare som sammanträdde i Wasl~ington dec som 5 tsliilliga länder skickat inecl sina.
j o sistlidne oktober och var sagdad ~ u i - ombud till den stora konferensen samt gefar en manad för att utarbeta förslag iiagra särskilt: inbjudna socialt verksain- ang5encle arbetslagstiftning, avsedda att nia kvin~zor.
.
antagas av Nationernas förbund.
Fr211 Sverge deltog sålunda f röken Da inriii emellertid p2 förhand kunde Kerstin Hesselgren med flera vardefiilla.
misstänka att de representationsberatti- och ~~ppmarksaminacle inlägg i cliskus-.
gack parterna, d. v. s. regeringanla, ar- sionerna.
Centralmakterna voso inbjud- betsgivarnas och arbetarnis org&amp;satio- na och onibtid därifrån vantadcs under ner, knappast skulle ' l~oinina att sända de första dagarna, men befunnos sedan - någon Iivinna till denna konferens, dar ur stincl att ko~~iina p5 grund av pass- ' dock kvinnors och barns väl och ve.
i svårigheter ocli för kort tidsfrist.
Jag - m !-cliet stor utstrackiiiiig skulle avhand- hade förut undeq min Anlerikavistelse .las, beslijt den anierilianslia centralorga- påtraf fat mycken bitterhet och ett stiincl- nisationen för de kvinnliga fackförenin- om rätt obehärskat hat mot Tyskland,.
gni-m, " The National Women ' s Trade men p2 denna konferens märktes intet League of Anlesica ", att anordna härav.
Tvärtom f örklai-ade sig sival.
son1 ombuden f r h öv- en interi~ationell konferens av h ~ ~ i n n l i: aiiierikansliorna ~ f aclif öreningsombud i Washiiigton föi- riga allierade länder, till och nied, efter att till den stora officiella konferensen kanske ett ögonblicks tvekan, belgiskor- framföra de arbetande kvinnorras spe- na, redo att av uppriktigt hjärta racka dc ciell?
krav ocli ~yiipuiiliter.
Delina kon- väntade tyska och österrikiska delegera- ferens hölls den 29 01it.-s nov., och som de hanclen till gemensamt arbete för el: jag vid denna tidp~u-ikt vistades i Amv- ny världsordning.
Visserligen ' ville man rika fick- jag på anmoclan av den sven- att riittvisa för lidna oförrätter skulle ska 1; vinnliga centrala f ackf öreniilgsor- skipas, men alla hoppades att i kvinnor- .ganisatioilen nöjet att representera nas hjirtan.
kärleken till f ramtiden f 61- de kommande oskyldiga generationernas Sverge.
.
Varje land hade rätt att sanda 10 re-.
skull skulle övervinna hat och hämnd-.
presentai~ter, dock var det endast Ame- begär och skapa solidaritet mellan cle ar- i-ilca soin hade en fulltalig clelegatioli.
betande.
Att intet ombud seclan koin Övriga deltagande länder voro Kanada, f rån centralmakterna kändes allmä~G Kulx~, Japai~, Italien, England, Frank- som en besvikelse.
Aven utan tyskta- I tydelse f ör världens .5ter«ppb~gp11cle Slovakieii.
. '
. '
,,.
.
.
.
.
- H E R T H A,, I I.
.
.
alancle element var ei~~ellerticl.
sprakför- p i att konferensen över Ii~iv~icl taget ibisti-inen stol ' ocli förorsakacle mycken skulle bli.
av.
Disli~issioiien, liacle enligt tids~i.tdräkt, i s~nnerliet i. börj ah, då var- min mening sannolikt leuiii~~t blj grundli- je y t t r a d e översattes till, resp. ifrail, gare och sakligare cm t. ex. deil.
" Charte, sengelska, franska; italienska, polska ' ocli internationale clu Travail.
", soin fi-ani- tjeckiska.
Efter tre dagas i11; fcste nlari lagts avt " 1e Comité f61ninin francais du dock inskränka sig till endast frai~sli::~ Travail " tagits till utghgspiinkt f ör dis- och eilgelska to.llcniiigar fran plattfor- kiission&amp;i: i tillämpliga delar.
Svårighe- inen, varigenom niyclcen tid sparades,.
terna att anordna och sainiiianh~lla kon-.
.
.
ehuru inaii visserligen ocksrt berövades ' ferensen voro emellertid sakedigen.
allt nöjet av den polska oversattningen, ut- för ' stora ' för.
att ett klander skulle vara förd av en ung polsk juris ~1: ' s Iqotz, berättigit.
Debatten 0111 attatimmarsda- villceii med sina blixtrande svarta .ögon geii .koin ' nicatt sluka en oproportioner- .. ocli sitt översvallancle syclläi-iclska tein- ligt Iing ticl, beroende bl '.
a. p; att man Icom.
i i i.
p &amp; f ragan o111 ' liuruvida det hus-.
.pei:a * ent tolkade varje Yttrande ked.
er; riked do il^ av dramatiska gester, tonfall ocli liga arbetet ' skull^ inbegripas, om det mimiska iittryck, son1 .mer $11 en gans.
borde förbjudas att lämnaut hemarbete; inbragte.hen.ne livliga applåder aven fr8n för .vilket.
j u arbetstiden sviisligen kan kontrolleras, samt Iiuruvida jordbruks- dem som ej förstodo ett ord av det Pol-.
.
sk a språket.
ai-betet i alla laiider k~incle falla undes Det.
mycket maktpaliggancle ordf ö-.
lag&amp;.
Av stort intresse var .att Wr-a randeskapet sköttes av nirs.
Margaret ~ L I T olika f&amp;-1Gllanden r5clcli- i olika lin: del-.
' Fr51-i Japan oiiitala.cles hur inassor: Raymond .. Robins, en elioi~oiili skt obe- roei-de ' amer.iltanska, son1 agnar sin tic!
av inän,.
.k \ rihor och barn fingo g2 i och sina krafter at ' arbetet iiloiii The tungt arbete under 12-14 tj.tnmar ocli National .. Tracle Unioii League,.
vars ord- in ' er och under förh5llanclen- som gjorde ' f &amp; ande hoii är.
Mecl .sin varmhjärtacl~~ att ina11 undrade om även dessa .arbets- ti-dar.
' kunde bevara clet eviga.
j apanslta f oriiif iilla.ndade valta ' ligllet, sitt st Glancl:: leende, sitt tålamod och siii utsökta tala- sni5.leeendet och clet traditionella ini1d.a f ullliet lotsack.
hon konferensen igenor i l ailsiktsuttrycltet.
A andra sidan berat- missförst2nd och ineniiigsbsytningar och tade Kanadas ombud, den.
lilla livlika, vann med sitt aIskv+i-da vasen allas 11jä.r- energiska; ocli slagfärdiga in.iss Derry, mecllern av ' skoarbetarefackföreniiigeiz, taii.
Den första fråga soiii tipptogs till av- - att nian i Kanada inom vissa .industrier, görande var ~ t t a ~ n i r n a r ~ c l a ~ Det e n.
vi- visserligen icke genom lag men genom sade sig ratt snart att det nog hade varit ' f ackf örenirigsavtal, Ijickats nedbringa ar- fördelaktigt om behandlingen av s a v 3 betsticle!
till 6 timmar 0111dage11,.
ja, på denna soim övriga.
frågor varit battre sina håll cless~itoin till 5-clagawvecka.
I &amp; inga länder var ju åttatimrnai-sclagen - förberedd, men detta hade ' ej kunnat ske redan lagligen stadfast, bland aimat i - p2 rund av bristande - tid,.
c15 man ju Sverge, vill+ berättades av f röken Hes- intill allt-a sista tiden icke ' varit saker ' ' '.
.
. '
.
.
.
12 H E R T H A selgren i ett med livligt bifall mottaget an f ösande.
.
Det lancl som fikst antagit en dylik lag lär vara clen nybildacle tjecko-slova- kiska republiken, varifran fyra represen- tanter infunnit sig i.Wasliington, bl: a. den unga vackra, fru Stychowa,.
journa- list och medkm av riksdagen, samt fru Mar j érowa, redaktör .f ör en kvi.nnoticl- ' ning, vilken sade sig särskilt intresserad av Sverge, som hon ansåg i många av- seenden vara ett föregångslancl.
.
Den enl~alligt fattade ïesolutionen an- gå.ende arbetstiden .var- av.
föl jande.
ly- delse: 1.onferensen anser att koininaizde in-.
.
ternationella bestammelser böra fast- ställa: I) för alla.
.arbetare en iItasii1zal5tta- tiinmarsdag och fYi-atiofyrati~txnars- vecka; '.
2) att den varje vecka återkommande viloperioden skall ha en oavbruten längd av atminstoile en och en halv dag; 3) att i skiftesindustrier en viloperiod av ininst en halv timme skall ingå- i varje - Gttatimniarsskift.
Angående.
nästa fråga, deii om barn- arbetet, befanns det att knappt niigot land hade så tillfredsställande.
bestanz- melser, harom som Sverge.
Vikten av skydd för de minderåriga framhölls p2 clet allra kraftigaste, och genom alla - 311- f öranclen f råil de krigförande länderntl klingade en levande övertygelse on1 att mänsklighetens framtid var hotad på sin ömt5ligaste punkt 0171 .de genom svalt ocli iimbaranden, av alla.
slag i sin ut- veckling lzanzmade barnen genom ett f ö r, tidigt och för hårt arbete skulle ytter-.
ligare försvagas ocli stackas.
, Savd denna diskiission som den om åttatimmarsdagen uppbars p; sina håll av en idealism i avseende på .fritidens anvanclning för barn och v mxna som förde i iziinnet Viktor Rydbergs ord om masl~iriernas egentliga uppgift att tinder- lätta och förkorta den materiella pi-oduk- tionen sa " att mänskan 11-15 ha- tid att tanka och svärma, ty clet k- hennes väsens ritta kal !. "
Friin svenskt liåll redogjordes bl.
a. '
f ör den pagåellde organisationen av vara praktiska ungdomsskolor, avsedda att bli en niakig hävstang för såväl yrkesskick- lighet som allmän folkbildning i vårt Ianci, vilket väckte mycket stort intresse cc11 nog också påverkade resolintionens slutliga lydelse, sedan e11 del hissför- s t h d blivit riittacle.
I början av cliskussionen råkade frö- ken Hesselgren ya tal om arbetstiden namna izågot om behovet av " vocation schools " (yrkesskolor), vilket till vår stora f öl-våning väckte ett häftigt mot- stånd fl-511 ' amerikanskt och engelskt 1iå11.
Den synbarligen mycket inflytelserika sekreteraren .för 13ritish Women ' s Trade Union League, clen inajestatiska iniss R4c Al-thui-, opponerade sig ivrigt mot att sanda minderåriga till yrkesskolor och applkierades varmt av amerikan- skorna.
Det befanns emellertid att man detta håll med " vocation schools " me- nade nagot annat an vi med våra prak- tiska ungdomsskolor.
Några arbetsgivare i England och i synnerhet - 4meiika lära nämligen ha in- rättat en sorts .yrkesskolar, dit barn ef-
ter avsl.ritac1 f olksliola sändas f ö r att ute- slutande tränas i.
&amp; t visst industriellt yrke och sedan .soin billig arbetskraft ställas, till samma arbetsgivares ' f örfo- g a d e.
.
Efter ~ippljwi $lgai-.
f rån svegskt 11511 a t t vart.
.
sysfeni tvärtom- avsåg att motväg; i oliigenlieteina av e t t tidigt e n - sidigt arbete genoni att i~ ?eclclela allmaii inedboi.g&amp;lig bilclnivg p5 samma gång som e11 fÖrdjupacl ', ocli.
vidgad yrkes- skicklighet enades man f~dllrornligt o111 föl jaiide ~esolution: a) Minimiålder: Intet barn sltall all- stallas eller tillatas arbeta.
i förvarvsar- bete s h i d a det ej a r fyllt sexton år, har avslutat folkskolan samt.
genom intyg fran .skoll5kare eller an&amp;n för detta: än- cla111al anställcl.
läkare befunnits val-a av normal utveckling för ii?
alder samt kl-ofipsligen Iärni~acl för arbetet i f råga.
Minclei-ariga under 18 al-, f5 ej använ- das .i.
grtivoi- och ' stenbrott.
Minderåri- gas arbetsdag slzall vara kortare än den f ör 5ldre.
arbetare.
.
.
b) Nattarbete: Inga i-nincleråriga få användas iilellan ' G e. m. o,ch 7 f. m. c) I farliga yrken: Minderåriga f5 ej användas.
i. farliga ?sken eller i något arbete som.
kan hankla cleras normala liroppliga utveckling.
Admi.nist~:ation: ' I) Arliga Ilikaru~iflet-sökilingar skola utföras av särskilt liäyför &amp; wallda l i - ' kase och.
cleras resultat antecknas 2) Listor p; de minderåriga med an- .gi,vancle av: dera.s.
arbetstid skola anslås i de ' lokaler där mind&amp;iriga a~&amp;ndas.
3) Iiispektriser, särskilt kvinnliga så- dana, skola finnas i. tillräckligt antal för en rege@unden inspek.tioi1 av alla arbets- strillen, dar mincler~ri ' ga äro anstallda,, ' ', ' och f or,, saclana inspektioner och ' under-.
sökningar .so111 behövas för ~ k ~ c l c av l ininderil-iga,.
.
.
4) Vi i-eliti~i~ineii~:Iera vidare.
obligato-.
., r i k fortsiittilitigsskolor upp .. till IS; i-s.
alder.,.
.
.. i v acta f raga var iiloclerskapsförsal&lt;i-in- gen.
.
I clenna debatt sig bl.
a..
.fyökei~.H.essel~ren, miss ~ c ' A r t h u r och den andra engelska delegerade, bitraclan-.
de seliretek~ren i National Feceration of ' Woii ?en Workers of Great Britain: iiziss.
i \ - argaret .Ronfiel.cl, klar, logisk och liv-.
.
likj samt f ~ L ~ I ~ e Kjelsberg, t z ~ vilken s å - val i denna fraga som vid m h g a andra ti4lfiillen - gjorde uti-nirlcta, sakliga och.
.. klai-tankta .inl5gg och som f. ö. genom liela sin ti-yg6; aJ förtroencleingivancle per- sonlighet och sin liumor var en mycket LI ppmai-ksanimacl ' ocli imponerande i-e- presentant för Norge.
Man uttalade.
Sig f ör iiiodei-skal~sf,cförsäkring, tillf öi-säk- rancle varje moder tillräckligt ' understod under en vil&amp;eriocl av sex veckor före och se % vecli~s efter ' barnsbörd, fri lä- liai-v&amp;-d ' m. m., men för övrigt ordnad eftei- varje lands gottfinnande.
Även förordades att e11 byrå sli~~lle inrättas av Nationenlas .förhuncl för att studera 1110- dkrslcapsförs %kri.ng~f ragan samt tillhan- dag5 de a~islutna; folken med '.
~ipplysnin- S " '.
Aven i clickussionen om arbetslöshets- pi-obleinet väckte meddelandena från Svei ' ge och Norge.
.angående offentlig arbetsföshedli.ng, nöclli jalpsarbeten och kurser for arbetslösa stort intresse:.
I den.
i-esolution som fattades ieliom-.
iiiencleracles inrättandet av en interna- tionell hyr5 f ör ~ q spingar ~ mellan ' ~ l f oli ~ på arbets- ken.
ang5ende.
förhållanclena. '
, ' ',, ' ',
I I E R T H - A. '
rq - - -- - marlinaden samt av f ria plats formed- kvinnors anställning endast i sådana yr- lingsinsti tut i alla länder.
Varje land ken, vilka ej kunna göras oskadliga för - borde anordna s.amhälleliga arbeten för l~livande mödrar.
Dessutom.
anbefalldes .-att ' förelromn~a I2ngi-e perioder av arbets- jnternationella undersökningar angiende .löshet for nian och kvinnor.
I saval in- yrkes f arornas bekämpande samt of fent- .ternationella som nationella institutioner I ' iggörailde i och för jämförelse av vad f ör hithörande cpörsrnåi böra kvinnor i skilda länder göres i d&amp;ta avseende.
- anstallas som förest~nclare för de avdel- I fråga om nattarbetsförbud gingo .ningas, s6n1.
ha att hai&amp;igga arenden i~ieniiigarna mera i sar $1 i någon alinail .. soin speciellt angå kvinnor.
f råga.
Värclinilef öreningen, ' the Natio- I fråga om fördelningen av ramateria- nal Women ' s Trade Union League, h.ar, ' let i varlcls1narknac1ei.i beslöts att Natio- nattarbetsförbud för hinno?
p2 sitt pro-: nernas förbund skulle uppmanas att till- gram, 0.~11 i Ainerika rader tydligen även satta en kommitt6 f ör att uppgöra planer eljes blanc1 kvinnorna en stark opinion .för en likformig fördelning av världens för ett sadant förbud.
Detta torde bero.
r2i~iaterial.samt f ör en internationell kon- på att nattarbete i Amerika förekommer - troll av de transporter över havet, vilka i oerhört stor utstrackni.ng ocli ingalun-.
- bestanlma i~fisbeiäkning~n av råmate- da endast i sådana industrier, dar arbe- rialet.
tets art så f,oidrar, utan ofta av det ska- Tyvärr måste den ' viktka fragan om let att de dyrbara maskinerna maste ut- - siirskilda skyddslagar för kvinnor i av- nyttjas även.
nattetid, så t. ex. inom den .seende p2 halsofaidliga yrken och natt- onifattande .textilindustrien.
Då arbets- .arbete avfärdas efter en ytter-st tiden dessutom på många håll ar mycket knapphändig diskussion.
Överlägg-.
lång, de hygieniska förhållandena på ar-: ningen om de l~alsofarliga yrkena inled- betsplatserna allt annat an goda och yr-.
des av dr Alice Ilandton, en erkänd kesinspektionen synnerligen bristfällig.
.auktoritet p5 detta område.
Såväl vi och d5 man anser det möjligt att få ett svenskor som fru Kj elsberg f ramhöllo lagförbud för nattarbete för både man a t t erfarenheten i de skandinaviska lan- och lcviilnor, är det ju ganska förklarligt derna visar .att de iriclustrier, dar gifter att en stark opinion råder för att åtmin- .anvandas, genoin lämpliga .hygieniska åt- stone f örsöka rädda kvinnorna f rån natt- @ rder kunna göras så gott.
som ofarliga.
arbetets ofta svåra följder.
Att denna Enligt dr Hamiltons åsikt skulle emel- opinion icke är enhällig fick jag emel- lertid i vissa yrken, dar bly användes, lertid bevis p;.
Jag hade i en intervju i en \ Vashing- - en - r risk föreligga ej blott för i dessa - yrken arbetande kvinnor ' utan aven f ör tontidning berättat att i Sverge nattar- - deras eventuella avkornina.
Dock bete- betsf örbud f öl- kvinnor lagstadgats emot made aven dr Hamilton att genoin en väl den allmanna.ineningen bland kvinnorna genom f örcl arbetshygien förgiftnings- och att de kvinnliga fackföreningarna i i-isken kunde reduceras till ett minimum.
Sverge fortfarande vidhöllo sin mening .Resolutionen - förordade f örbud för om nattarbetsförbudets olämplighet, och - .. ---- .... -. ----- .-.-.- - -.
- p -- .p P - - - -. '
, '.
' IIERT.HA, -----. -- + .y.
.
.
I j; jag fick sedan en mangcl brev och tele-.
skola vara kvinnor.
d~ngåeiicle ~ q ~ s e n -.
~ gram f r i n olika kvii~nosaminansli~tnin- tantenia föi- arwetsgivarna gj ' or.&amp;s inteti.
att nlotarbe-.
till andring ...
.
.
gar, i vilka jag~~~ppmanacles.
.
.
ta föi:budsstravai~dei~a. '
Bl.
a. telegrafe-: Vidare gjorcles ett uttalande i en fi-5- racle 3,000 traiiiportarbetersk8r &amp; t. de.
g a som mycket Iiyligt intresserade alla.
blivit uteslutga från ett v d betalt yrke de ' narvarancle., men i synnerhet de alme-: ge110111 nattarbetsföl-bucl i en.
stat.,.
' (De rikanska och e n g e l s ~ delegerade, n3i !i --.
olika staterna ha fullt sjal+stäiiclig arr - ligen angienc~e ' biockaden ' rnot Ry&amp;lancl.-.
betslagstiftning.)
De svensla.
arbetar- Mycket ofta fi ' amställcles den frågan L ....
lvinnori~as skrivelse, vari de uttalade sig inii under hela n &amp; Amerikavi&amp;else liiir emot sarskilda skyclclda~ar för kvinnor, ' Svefie stallde sig ' till ' blockaclen, vilken blev aven appliclei-ad, och särskilt ' från tyclliRen var ' ofantligt i Am&amp;- da tjecko-slovekiska och belgiska liv ' in- ' .rika.
.
Man upprördes oerlitirt Gid tail --.
norna .f raiiif örcles liknancle synpunkter Iien p$ att:till alla andra svarigheter i.
som de svenska hiniiorna intagit i den- 1Zyssl~ik ' iiven skulle läggas .den utif ra11 na .. f råga.
Resolutionen., s8111 fattades påtvungna .svälten och härigenom al ia.
under i i t t stor bridska oc11,mågon f ör-.
i~iöjli~heter till framskapandet av ord -- virring, förklarade emellertid.
att kon- j1ai1.e samhiill~forner tillintetgöras, ocli .. gressen amlöt sig till Bernkoiiventionen vid en ' bankett soin gavs för kbngressen.
i s 1906, vilken uttalade sig .föl- natt-.
av en Washingtonförening höll.
miss:.
.
al-betsförb~~ci för ' alla.
kvinnor i industri- M&amp;$ Mc Arthur ett tal, där hon ' i flam -- ellt arbete.
Vidare yrkade den på natt- inande ordalag beklagade att.
ingen I-e-r a ' rbetsförbticl aven för man i alla yi-ke~i, pi-esentant f ör Ryssland var niirvarande.
dar dets&amp;-nma ej på .grund av arbetets 0th ' uttalade sin starla förtrytelse över-.
natur eller alllmiinhetens bei-attigade krav d % engelska regeringens ' ryska politik,.
.ar alldeles nödvändigt.
.
.
.vilken oclisi som bekant seclermet-a.
Ett av.
- 1nj.g f i-amstallt f örslag ' till ut-, ...
anclïats. '
.
talande a t t, d i kvinnorna vid tiden för .l " ongressen gjorde i denna f såga f öl- Bernkonventi~~ien icke hade rösti-att dennas bestanx-nelser numera i vad clessa jancle uttalande: " Då varken Amerika- avse Iivinnorna skulle upptagas till ii?
eller.niigot.
annat av de.aliieraae.iänder- - prövning i varje - särskilt land l e d ne- n a officiellt befinner sig i krig med Ryssland och c12 blockaden mot ' detta derlag.
itt talande ii beslöt land till sin verkan riktar sig mot miljo-.
.
Utöver nu i~an~iida lcongossen även att.
inga med.
en anhal-.
ner kvinnor och barn och.
drager .meck lan ' till clen stora konferensen att.bestäm- sig svalt, sjukclom '.
och clöd föl: orakne- inelserna för de satskilda ländernas del- liga.
offer, beslutes att vi, clelegesade.
.
tagande i de intetnationella arbetikon- till clen.
f örsta.
i&amp;e; nationella ' kongressen.
gresserna skulle andras sa .att en repre-.
av arbetarlrvinnor, härmed protestera .. sentant., för regeringen och en, sepre- mot denna blockad, och.
vi begära att sentant.
för arbetareorganisationei-ria '.
alla inskränkningar av .transport; av f ö-.
, ', ' ' ', ' e ' ' ' ' ',:.
.
.
.doämneil och andra f örnödenheter till mnclet av bättre arbetsvillkor för kvin- nor och barn, utan även i sin mån bi- .det ryska folket måtte upphöra. "
draga till att framskapa den internatio- Till sist bestämdes att ' det påbörjade internationella samarbetet mellan arbe- nella solidaritet, som i framtiden skall terskorna skall fortsätta.
.
Kongresser omöjliggöra ett återupprepande av de senaste h-ens världstragecli.
skola hållas i samband med Nationernas förbunds officiella arbetarlagstiftnings- AL~A SUNDQUIST.
kongresser.
En pi:o \; isorisk koinmitt6 - tillsattes för att förbereda nästa kon-.
.
.
.
- gress.
Det synes .. r &amp; stå utom allt fyivel att Sverge bör deltaga i det planlagda inter- nationella samarbetet.
I var lilla avkrok av världen behöva vi.
stå i. kontakt med det rikt pqlserande livet i de stora länderna f ör att f %.
nya Från Fredrika-Bïemer-Förbundets synpunkter och impulser och e n vidgad Allmänna stipendiefond ulclelas under 1920 följande stipendier till ' lwiimliga horisont och för att genom jämförelse sokande: - lära oss att inse biide.
vara fördelar och U n i v e r s i t e t s s t u c l i e r: för vara brister ..
Säkerligen kunna vi .ock- medicinska stuclier: 1,125 kr.
(Fröken: så göra en.positiv insats i detta arbete.
Hilda Nilssons fond) samt 500 kl-.
och I ett litet land med.
relativt enkla och 400 lir.
(Jolianna Kewpes.
f onci); f ör överskiidliga f &amp; hiillanden, en homogen medicinska studier vid Karolinska In- bef okning, e11 lugn .sarnhall ' s~~tveckling stitutet 400 kr.
(Örebro lans stip.)
; för studier vid Uppsala universitet 260 kr.
.och jiimf örelsevis hög f olkbilctning kun- (Kopparbergs lans stip.)
; f ör teologiska na såväl pålitliga iakttagelser som sociala stuclier vid Uppsala universitet 400 kr.
experiment mången g5ng göras med stör- [Stockholms ' stads stip.)
; - för stuclier re frarngilng än i större länder, d i r livet f ör f il.
licentiat-examen .vid Lunds uni- versitet 800 kr.
(Malmöhus lans stip.).
gestaltar sig mera ' komplicerat.
u t b i l d n i n g vit1 h ö g r e la- Och kunde de av arbetsfi-$gans lösning r a r i n il e s e n i i n a.
i u ni: fiir kurs intresserade kvinnorna i de nordiska.
Iän- vid Kungl.
högre 15rarinnesemihariet derna ri~ecl deras tämligen likailtade för- 200 kr.
(Kl-istianstads lans stip.)
; för .liållanden gemensamt förucrecli sin in- kurs vid Kjellbergska liirarintiesemina- sats i det internationella samarbetet, rict i Göteborg 250 kr.
(Göteborgs och 13olius lans stip.).
.skul.le detta säkerligen Iancla sival detta L t b i l c l n i n g vit1 fo1k:; kole- .san-ii~i-bete soni dem sjalva till stor nytta.
s e in i n a r i u m: 200 kr.
(Jiimtlands M 5 den internationella s; riiiverkan lans stip.)
; 300 kr.
(Södei-imanlancls lans melilan kvinnor i hela världen, som ta- stip.)
; 450 lir.
(Gottlantls ?ans stip.)
;, git sin början pZ amerikanskt initiativ 225 kr.
(Blekinge lins d y.)
; Iör kurs vid Göteborgs kvinnliga folkskoleseini- och genom amerikansk gast f riliet, ej nariuin 250 lir.
(Göteborgs och Bohus endast bli ett verktyg för isfaclkom- lins stip.). '
.
Fredrika Bremer-Förbun- dets stipendier lir 1920., '.
.
. '
*.
H E R T. '
H ' A 17 F u l l s t a n c l i g s j u k v i i r d s -.
.
K u r s i.
b a r n a v a r d: 325 kr.
k ii r s:.
250 kr.
(Södermanlands lans (Stockliolms Ians stip.)
; - ioo kr.
(Jöri- s stip.)
; köpings lans stip.).
.
stip:);.
.26Ö kr.
(~ g a r a b o r ~ lans 260 kr.
.
(ICalnlar läns ' stip.)
.
K i i r s i l i n n e -, oc,h k l a c l s ö i n - L a r a i - i n n e k u l -, s.
vicl F a c k - n a c l v i d H i r g i t t - a.
s k o l a n.
i.
s k o l a 1 1 .f, &amp; h u s l i g e k o n o m i S t o c li li o l III: 325 kr: (Nofrbottetis '.
i U p p s a l a: 200 kr. '
(Uppsala Ians lans stip.).
R e s e s t i p 11 d i e r: f ö ~ sprak- stip.).
.
U ~ t ' b i l c l i i i n t ~ i l l s k o l k ö k s - studier i Frankrike för universitetsbildad l a r a J- i n n a: 270 kr.
(Kronobergs kviiiiia 1,000 kr.
(fritt stip.)
; för studie- resa i utlafidet f ö r meck ' iiie licentiat, lans stip.). '
S p r a k k u l - s f ö r u t l s i l c l n i n g.
3,000 kr.
' (Johanila Kempes: fond).
.
.f ö r b a n k - e l l e r k o n i o r s -: Villkor för sökande av länsstipen- p l a t s: 550 kr.
(östergötlancls lins.
dium: att ' vara och två å r omedelbart stip.)
.
.före ansökan ha va.rit skriven i det lan, S t ' u d i e r f ö r LI t b i l d 11 i n g vars .stipendium sökes.
.
t i l l a p o t e k a r e: 260 kr.
.
(Ska: Ansökan åtföljd av bevittnade a v -.
raborgs .lans stip.)
.
skrifter, av kunskapsintyg samt läkare- F ö.
r s a m I i r ~ g ~ s s y s t e r k u r s och priistbetyg stallas till Fredrika- v i d S a r n, a i - i t e r h e i l l n ~ e i t Bremer-Förbundets ~ti~endienamnd, U p p s a l a: 200..
kr.
.
(Uppsala lans stip.).
Klarabergsgatan 48, StockhoIm,.
före.
K ~ i r s '.
f ö u ~ t b i l d n i n g ti.11 den 15 febi-~iari.
.
b a r n III o r s k a: $00 kr.
(Malmöhus Närmare ~ ~ ~ ~ l ~ s n g i e n n ~ k a sekre- i-.
teraren, adress som ovan.
.
.
Jans stip.)
; 260.
I x.
(Västerbottens lans stip.).
. '
. '
e ' ' ' ' ' ' ' Notiser från bokvarlden. '
Hedvig Taube.
En bok om en svensk kunglig- mätress av Esther laco bson.
Wahlström &amp; Ividstrands f örlag.
Hedvig Taube intresserar, inera som tidstyp iiil som personlighet, hon är med all sin älskvärdhet varken en La Valliere eller en Maintenon, och hennes utveck &amp; ling ar ej mycket komplicerad.
Den tve- kande unga skönheten; påverkad av sin I-iansynslöse oc11 ruinerade far och av den hos ~mgangesvänner av Carl.
Tersmedens t y p som en självklar sak framlysande Gppf attningen - av kungagunstens lycka aquancl meme; blir ar, frin år, allt efter som skandalen blir- uppenbar, allt mera .inån om att tillvarataga de förmaner, för vilka hon sålt sig.
Bouppteckningens silverserviser, j uveler och jordagods vittna jämte inyc.ket annat on1 att .hon icke ' missraknat sig.
13eimes biograf.
liar emellerticl med ledning av gedigna källstudier vetat att satta in hennes öde i den brokiga miljön, och ski.lc1ringen blir ett tvärsnitt genom frihetstidens liv, som blottar många av vävnadens ' doldaste triidar.
Fast ' Hed- vig Taube inskränkt sitt politiska intres- se till beforclr-ingsfragor, blir hon ' dock en tid spelets ' basta docka, då det gäller för Iiattpartiet att f 5 kung Fredrik ?sin hand.
Talrika utdrag ui- de ha.tska riks ' '.
dagspaiii ' f letterna och ströskrifterna,.
ur .pra.stestindets.
diskussioner och f örma- aingstal ge kanning av den uppagiterade '.
, ',,
st %miri~ som gjorde marken het under ?.
hennes fotter och tvang henne att tills vidare lämna l ~ u v u ~ t a c l e i I ~ verknings-.
full kontrast till henne framst&amp;- den rakryggade och förgramcla drottningen ined sin egenclorriliga blaizdning av stor-.
slaget och sinatt.
Bel-ättelsen fortlöper ledigt ocli under- hållande; i rask följd, och.
citaten ge tidsfärg utan att onödigt tynga.
Det ar Itnappast annat an ett visst överflöd av utropstecken, soin slwallrar 0111 nigoil bristande skolning av stilen.
Ianclske stadsbon, nar hans gata oc11.trot- toar ligga skinande blanka och alla hus- väggar blivit skrapade fran rök och la~:ai- och annan tidernas inverkan.
5 % l h g t var allt gott och.vä1.
Dogmat hade nxm.
I&lt;ominit i f r h.
Meil nar man satt ocli.
väntade p5 trons levande väsen, soin slt~ille färdas fram på dessa rätlinjiga gator, c15 fick inan också vänta!
Ren- lighet ar dock en I-iai-lig sak.
Och clet kan nog handa, att denna uppsats ' var- desida blivit mera - och med oriitt - angripen an dess brist på bärande iii- SIGRID LEI JOX~~I~UFVUD.
nerlighet.
0111 paradoxen, den i trons viii-lcI Det andliga ' nutidsliget och kyr- kan.
Några inlägg 1-3.
Svenska An- ofr5nkoi1iliga, gäller det, att den i äiii~u högre grad ar av praktisk art an av teo- delsförlaget.
.Denna bok franisprang «i- en cliskus- retisk, ty den saini11anhanger med en sion mellan personer LIT vitt slcilda Iii- fullständig omvärdering.
av livet och livs- ger.
Dess sinsemellan sa olika uttalan- virclena.
" Vad n i g en vinning var, liar den väckte rörelse i vårt land, hade gen- jag r-iilinat för skada ", vad som fordoin svars- ocli inotst~nclsrörelse.
Dess upp- avskyddes som livsfientligt, det efter- komsthistoria förde ' clet goda med sig, strävas nu av själens hunger.
För att den att det e j blott var nagon viss klick utan teoretiska païadosen skall ha religiöst alla sorters folk som grep sig an ined varde, inaste clen, i all sin yttre s: ' ll sam- Iiisningen.
Och sa stort var meningsur; hetJ verkligen ha lcvar makten att spegla valet cläi-i, att ' det närmast piminde om c l e t i n i ' e l i v e t s.
.
p r a k t i.
s k a " Kabels förbistring ".
Bokens v$sentli- p a r a d o s; clen inkte med andra ca betydelse torde vara just denna, att on1 verkligen s ä g a något, såsom eii de skilda lägrens människor helt plöts- fana siger något fGr den som vet att ligt nödgades l&amp;a till aiiclra stiinimor tolka färgerna (medan clen ju el jest en- an dem soin de hört förkunna ' eller la- dast är en tyglapp).
Vad sarsltilt " j ungfru födelsen " be- mentera innanför .den egna meningsgrup- pens kinesiska murar.
.
- 4tt vi genom bo- träffar, s$ har den i de frommas liv i ken verkligen skulle.
f i ett tvärsnitt ge- själva verket.
framför allt haft p r a k- nom nuticiens andeliv .vore däremot l h g t t i s k betydelse.
" Vad hjälper dig att ifran berättigat att pasta, on1 ock ett sa- ett Kristusbarn föclcles .i Betlehem, on1 dant påstående vore ägnat att leda till det aldrig föclcles i din egen sjal " - sa ungefiir uttrycka sig mystikerna frair a1 f ruktansvart allvarlig själ \ !besinning.
Den uppsats, som.
genom sin skarpt skilda tider, skarpast kanske Angelus i~iarlterade frontlinje ' blivit den i första Silesius.
(Aven Geijer uttrycker sig ya delen f samf ör andra uppi~lärksamn~acle, liknande satt, i ' y&gt; !l.anniskans historia ").
är Em. Linderholins " F r h dogmat till Huru i~ågonting tillgick i det fiirflutna,.
evangeliet ".
Ilen gjorde rent hus p % allt alldeles utanför sjdens erfarenhet, det clet paradoxala i ' tros~ittrycken, tveklöst, kan förvisso bli föremål för ilegeranck rätlinjigt och övertygat.
Och dar var.
eller accepterande omdömen Lir den sorts nog mangen som vid den storstädningen - " tro, s0111 ock djävlar - kunna hava " (LLI- kincle något av.
samma be11 agliga renlig- ther), nämligen förmodandets.
Meil be- hetsförvissning som.
den klassiskt-kol- tydelse for troslivet i religiös och inner- * ' CL ',
...
H E R T H A 39 ' lig mening far blott det eviga nu, .där lingstrad, j mäktat; tl&amp;a-en religiös över- ' sjalen, " jungfru född ", brister ' fram.
till tygelse och en omätlig ansvarskänsla, så nytit liv i ett wanniskomedvetande och nara~vardebeslal~tac1 med den som: synda;.
en stjärna lyser till över platsen, dar bar- fallet bch a r v ~ ~ n d s l ä r a i n gene+tjonef net vilar.
Psalmerna, cle ' veta alltid reda 1 % utlöst hos de djupast - kristna, Man-.
115 den saken.
Sa mynnar t. ex. Luthers niskan ropar i båda fall ' en efterdet ovan-.
jul- och j ungf i ~ öclelse~~salin ~ f till sist ut ö m .henne ar, i fasa ' .f ör att.
f örverka sina i anropet: " Gör dig ett teinpel ', i ' mitt.
.oandliga möjlighetei; som människa,.
och ...
.
bröst i r h sin til-rnnade höjd.
sjunka djupare.
Antiken, dogmbildningens tid, +ar vi- Bed ii11 någon ' annan: varelse, som är till.
-.
.
da stiskare i logik an i psykologi.
.
Så-.
I clenna - förnimmelse av det förfarande som bildningsströinn-~ei~ fran.
klarhetens.
allvai-et i en människas livsavgörelse har fslk gav de kristna satserna en idébe- författaren, .utif r5n den nya vas,l.cIsbil: laggning, som skarptoch tydligt avg~än- &amp; n, fatt en brygga, .sbm lärt honom för-.
sade deras yttre form, .s5 borcle de nu.
sta - vad helvetedal-a11 en gan,g betytt i i .stallet.
röntgei~~elysas; .så att vi f5 syn sjalarnas värld.
Den - uttrj~cker det o.nGt-.
.
.
p % deras psykologiska str~iktur.
.Det blir liga, mktafysislia ansvaret vid a t t foy.verr.
lönlöst.
Isade att sopa tiiidan dei-n och lia sin ti.llva1-o som mannish.
: Och förf.
l krainpaktigt te.oreti.seia fast deii1; vi f rågar sig hur~ivida de notida människor.
na, so111.i regel inte .ha någon Iijalp av .. komma ingen vart, försari vi lart oss ge- nomlysa clem ini .. från och flytta varde- helveteslaran, utan något .s.hgs.
ö v er-.
punkten till dess ratta ställe, i själens s a t t n i n g,, an en gårig skola få klart.
eviga liv, dar nnclret alltjän-~t upplåter för sic, att r e l i g i o n.
a.
r a l l v a r, Författaren ställer sig, icke på .kristen.
.
sig.
.
Därinne äro i~löjliglieterna oan.
så mycket märkligare är det,.
.
liga, och b a ~ torde, ock nya yttryckssatt stancl~~,rinkt, spränga sig fram, .ai~skönt Apostolicums att han ' niaktat fiillgöia en.sådan gellomr lysniilg.
Jag-vet ingen teolog, som har-.
%revördiga formel star söm en gamimal.
kl.ocksta.pe1, uarif6n det ringts samman.
vicllag förmått kritik.
och värdering .på i 5rli~indraclen, medan envar p5 sitt satt ett s % cljupgiieqde satt .. Oljelunds inlägg.
lystrat.
.till klangen och.
skarorna först i synes mig - med de eventuella luckor i våra ' dagar börjat taiika, att dar ar en teologisk bildning, för vilka han i andra.
.
spricka i storklockan eller lillklockan el- avseenden liar övei-nog med kompensal.
ler i båda, eftersom klangen inte.
kan tioii!
.
- vara det: kanhända allra allvar-.
ligaste och mest besinningsvackande av.
.
samla menigl~eten längre.
.
.
.
.
Det finns i andra och tredje delarna alla inläggen.
.
EMILIA FOGELKLOU.
flera uppsatser, som erbjuda mycket av intresse.
-- dit raknar jag kanske sar- Vägarbetaren av iWich~e1 Fairless.
.
skilt två till synes sa: vitt skilda, upps.- J.
A..
ser so111 Poul Bierres och Axel .Lutte- Övers.
av Hugo Hultenberg.
- - mans - men j &amp; skall vid.dessa korta Lindblads förlag.
Inledningen till boken lämnar nagra reflexioner endast .dröja vid det.
inlägg,.
upplysningar om dess till- dar jag tycker mig finna .ett sådant .ge- intre~s~ant ' a noinly snings f örsök, so?
j ag ovan.
antyd- komst och författaren.
Vi.
få cla ' r, veta,.
de.
Jag, syftar på I. Oljelunds .uppsats, att Mibhael Fairless ar den pseudonym, " Till den stora omprövningen ". '
Det ä r under vilken: en ung engelska, Margaret.
.
första gången jag för min del funnit så ' - Fairless Barber,.
utfört några litterära;.
klart uttryckt .huru den g e n .o .m l e v a- arbeten, s ' om vunnit en stor och tackT d e vissheten om att människan ar.
top- sam publik.
.
Under åratal fängslad vid pen på.
de organiska varelsernas utveck- sjukbädden, fann hon i författarskapet. '
'!
' j, ' ' .v ',, ' ', ' ', -,
H E R T H A en livsuppgift, som, aven sedan.
halsa och rörelseförmåga svikit, tillät henne -.
att verka och tjäna.
Endast några da- gar sedan.
hon avslutat korrekturlasnin- gen av sin sista bok; avied hon i sitt trettiotredje år hösten 1901, och först efter hennes död utgavs " The Road-.
menderyJ, ' som nu under namn av " Väg- arbetaren " överflyttats till svenska.
.
Nar man hör att originalet till denna bok under ett enda år gått-ut i sex upp- lago ?.utan reklamens hjälp, att den ofta ses i handen på arbetare, som färdas med spårvagnen, och att den gjort sig förtjänt av namnet " allas bok ", så und- rar man, om man kan hoppas på.
en liknande f ramgång f ör dess svenska.
toikning, och man.frestas till det anta- gandet att de breda ' lagren hos oss - trots vår folkundemisning och våra bi- bliotek - knappast skola uppskatta den på ' samma satt som den nation, dar Ruskins ideella livsåskådning, med vil- ken " Vägarbetarensw levnadsvishet vi- sar en påtaglig släktskap, trängt djupt ned i folkmedvetandet.
- Men kanske skall verkligheten komma alla sådana farhågor på skam.
Visst ar i alla hän- delser att boken har sin niission, kanske just: hos oss och just nu, och att den skall komma att förvärva sig många vänner.
Medan jag läst den, har jag .flere.
gånger I själva- uppfattningen av ', FANNY EKENSTIERKA.
Tidskrift f8r den svenska - kvinnor6re1sen, utgiven .av IFredaika-HBsemer-IF6r~unnd~B.
Redaiddr: Ellen Kleman.
.Fôrbundsrnedlemmer erhhlla tidskriften t111 .ett pris av kr.
5: -, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-F6rbundefs bydi, 48 Klarabergsgaian, Siockholm.
Icke-förbundsrnedlemmar prenumerera 8 narmesfe postansfalf eller i bokhandel.
Pris for, postupplega: ' / i Br kr.
6: -; ' / s 8r kr.
3: 25; ' 1 4 Br kr.
1: 75.
Lasnummer 45 b e.
Redakfion och expedifion: 48 Kfarabergsga fan l /, Stockholm.
Redaktionstid: tisda- gar och fredagar kl. 1-3.
Allm.
T.
48 SO, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 12-4 .varje sdckendag .. Allm.
T.
48 16,.
Riks 27 62..
i livet och människorna funnit anknyt- ningspunkter med en annan.
ganska olikartad svensk bok av nyaste datum: " Inger Skram ".
Råda dessa böckers innersta uppgift ar att visa huru ett liv, som i yttre mening ar fattigt och olyck- ligt, i kraft av andens frihet och rike- doni kan lyftas upp över ber-oendet av de synliga tingen och bli av oskattbart varde.
Båda visa ock hur l~orisonten vidgas och.
blicken fördjupas .för den som i sanning börjat älska, ' ända ' tills andlösa rymder öppna sig för det spa- nande ögat.
" vägarbetaren " ar därtill skriven liksom på dödens.
tröskel, fram- för den hemlighetsfulla och 1öftesrik.a " vita porten ", som fyller den lidande med bävande längtan, och det ar kan- ske särskilt denna omständighet, som ger boken dess djupa allvar och blida klarhet.
Det ar i sanning ett önskemål att " Vägarbetaren " i sin svenska dräkt måt- te finna många och förstående läsare.
Alldeles lättläst är den ej, ty.
stilen ar cj fri från tyngd, och det kostar ibland en smula möda att intränga i förf: s tari- kegång.
Men nar man slutat boken, känner man att man ar rikare an förr, att de inre livsvärdena framstå klarare cch det oväsentliga i livet har vikit un- dan.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
: 8 ~ r e d c i i: oEh: ~ i konstvävns.
.
.
: ~d~~inrednin8$av~v&amp;fi:~ -.
.
.
.
.
.. i..
~.
.
c.
.
.
h.
.
.
~.
~ .... b ö $ a, ~ ~.
y .A&amp; @ * b.
e i ~ $$k$yjo~~inia~&amp;~.
.
.
.
Materiel.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.yL.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, '. '
!
- -. '
-.
:.
&lt;-,:,,.
: c:.
.
.
, c.-:.
.
.
:. '
:;.
- '. '
:.
:.
.
.
.
: -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
..;;!
.
:, ........... .&gt;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3:.
.,.
.
: .e: ...
.
.
.
:?
.
; Y:.,:;.
':.
.. '.
i..
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
..... '
- - .j: 2:.
.
':.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.,.
%.T:::.
.
.
.
.
.
.
.
.
: *, ': i '.
,.
-.
;. "
.
...
.
.
-: ....
.
A,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
;.
:;.
? ..
.+.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
... .....
\ ...
.
.
.
.
:.
.=m.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
-.
.
-.
.
.
.
.
.....
.
. '
.
::.
.
",.
.
.
.
.
. '
.
.
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
....
&lt;.
.
.
_ I.
.
I,.
.
.
.
.
.
.
.
.
, '.
I.
.
r.
.
.
.
.
.
.
.
.
S.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
_.
.
.
.
.
s.
-.
.
,., Redaktör: Fanny ~ k e n s f h n ~.
s.
',.
.
.
.
. '
-.
.
b.
:.
.
.9.
I.
;.
.
.
A.
B. ?.-.
NoR-biS;: KA K o M a i t .- =.
TCffiiiftde] Inin8efi.,; '.
._ ...
...,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
t ~ y L &amp; ~.
; ~ l a, + s $ ~,;; d S i; T l o _.
.
:.
.
.
.,x&gt;. '
.
.
.
&amp;:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. " ..
8,:.
,.
.
.
.
: b:.
.
T.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. i, ....
.
I..
.
.
.
.
.
.
, '.
.
.
.
.......: _..
.
.
.
.
,.
.
&lt;:.
_ l.
. '
.
. "
. '
.
-.
.
.
.
. '
.)
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
: q.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:,.
.
.
.
.
m.
.
: '.
.
.
.
.
.
.
'.
: utkomher: under 1920 med 24 åttasidiga n:r. '
~renumerations~ &amp;: helt &amp; i kr.
250,. halrh .kr.
1:40, kvartal kr; 0:80. '
Prenumeration sker å posten.
.
.
- Inoehåller berättelser, poem, levnadsteckningar; religiösa, etiska och sociala upp- ('.
- satser; artiklar i:-diverse ämnen samt en rikhaltig praktisk a$delning.
: .I,nbundna kgilngar; för 1917 kr.
2: - och för 1918 kr.
2 5 0 pr exemplar.
.
.
.
.-,:.
.
.
.
.
.
,
Liksom även SVEA G R m D för bordet, stekning och bakning.
.
Samma oöverträffade kvalité som före kristiden.
