# ID: svediakorp-per2795
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,518
# sentences: 1,158
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


COLLAN-OLJAN, världens förnämsta Iiiderpre- servativ, gör skodonen absoht.
vabientafca och minst &lt;lubbet # varakliga.
A; - B. COLLAN-OL JE~FABRIKEN 1 a NYTTIGASTE MOBEL i T: O L S E N, S t o c k h o l m.
NYHETER I BOKHANDELN: Korsets evafigelium.
i Predikningar av kontraktsprosta.
Gwt.
Höijer.
Första delen Haft.
4 kr., klotb.
6 kr.
Haadbok för svenska kyikan.
Stadfast av konungen 1917.
Med äldre stavsättet.
Pris-i klotb.
5 kr. '
Arägra blad w protestantismen&gt; historia.
Av D. Alcock.
Bemyndigad översättning av Annie Anderberg.
Haft 3 kr.,, kart.
4 kr.
~o~rtrtmrkatezrder.
Redigerad av kyrkoherde Efr.
Rang.
Rikt illustrerad Haft.
2 kr., kart.
2: 50.
U r fångarms viil-ld.
.
Skildringar av kyrkoherde T.
E, ?lio:gff.
Haft.
4: 50, kart.
5: 25.
Elisabetlz Fry.
Tångarnas moder ", " Fangelsernas angel ".
Ett hiindraårsminne av Chr.
Bltgge.
Haft.
2kr.,kart.3krS.
Hc~ntiia ar bast.
Berättelse av Hesba.
Stretfon.
Haft.
I: 25, kart.
I: 60 .. Lille Pers drötrt.
Med många vackra firglagda iflustratio- per och berättad för barn av S. Swzdizcs- DalzZströ.iit.
Inbunden i yackert band 2: 75. '
Evang.
Fosterlands-Stiftelsens För- lags-Expedition, Stockholm 3.
- Vid Stockhohtts stads skyddshem för f lic- km å egendomen hlnas vid hIalaren rz km.
fAn Enköping komma frin och med den I januari ~c) m att anställas en förestdnda~n- m, en Iararinna i RztshdllsgöromåL~ och en liiraviitna i Kvirzdig slöjd.
Foreständarinnan skall u t h a ledningen av u~pfostritigsverksamheten vid skyddshem- met samt handiava hermetttu .och egendo- mens ekoriomi3ka atigel5gmheter.
.
Sökande med utliltlniag och erfarenhet i fråga om lanihushhllning iiger- .. iöretriide.
Avlöning 1,6co kronor för $r jamte fritt vivre aven- som dyrtidshjalp enligt dc grunder, som kunna hliva av stadsfullmalztige fastställda.
Lararinnan i hushillsgörom5I skall förestä hemmets husliill samt leda irndervis~iingen i matlagning, txikning samt smör- och ostbe- redning.
Adiining 1,100 kronor för ar jam- te fritt vivre % \ - etisom dyrtidshjälp enligt de grunder, som kiinna Ii !iva av stadsftilimakti- ge Iaststallda.
Slöjdlirarinnan =kall leda undervisningen i kvinnlig slöjd och haridinava vården av hemmets bckladnadsiörrid, Sakande med utt&gt;ildniilg i träd@rdskiitsel äger företriide.
Avlöniny,: samma som Erarinnan i hushills- göromäl.
Samtlira befattningshavare skola darjäm- te deltaca i tillspeil över skyddslingarna samt !lala att i övrigt stalla sig till efter- rktdsc utiirdade föreskri ftcr.
Ans6kning slsall stallas till styrelsen fiir skyddsliemmet och ingiva.
; å Bamavdrds- nämndens expedition, Predsgatan g, senast den I; instundande novemlci kl. 12 på da- gen.
\ * ' id insökningen skola fogas behöri- grn styrkt merit- och tjänst förteckning, Hl- dcrsbevis scmt lakarbetyg ävensom i 1) estyr-r- ta avskrifter, övriga handlingar varnled so- ' kande vill styrka sin kompetens.
Sarmare upplysningar h n a s av styrel- sens vice ordförande friikcn Stina Quint, Birgerjar1 '; gztan 83.
Stockllolr; ~ den 30 septanber 1919.
SK YLIIISHEMSSTYRE LSEN.
ARGANG V I,. '
.
., ', OKT-OBER 1.999 HAFTE .8.
.
~ a t h i l d a Silow ...
.
.
,.
.
.
.
.
.
-,.
_.
.
.
E n iv.- cl?
s6111 varit ' inecl.
friin ' bör- Iion och, tillade nied en för Jienne karak- f r h Fredrika-Bretiier-Förbun- teristisk viiiidning att hon 1&lt;jnske inte dets fö:-sta tir], k a r gatt bort.?
Mathilda blivit, annat an en kalasande och kortspe:.
.
Silow; en egxcrtad och kraftfull per- lande g a i p ~ a l clan~, ' Det val-, ~ i ~ c l e soiimaren r 1887, c1.C.,.
sonlighet, soni 145 samma @ ng starkt bar.
prägeln a \ i .ett- f51-ghget brytningsskede.
Esselde lag i Hälsingborg i sin egenskap: som.
Honhade .raddat sig undan ett p5 man- av medlein i f 1icl~skoleltorna~itt.én; gahanda småiiitressen splktrat liv 0611. forli~llanclet nlellan henne och Mathilcla.
vetat att samla.
.
sig kring den uppgift Silow fick vänskapens pragel.
I ' den ' liv-.
solp i soin blivit lie~:.nes; cliirför blev ocksa fulla: x11 iw-iiihjartade skånskan,.
.
hennes livs~irriing av ' bestaende v %rcle.
deras gemei~.sa:iima bostad .vid ~unclet '.
.
.
LTppv~isen i titt föriiiöget Malmöhem, med ent~isiasiii lyssnade till henne, siii.
hade sMatliilcla Silow, nied Unclailtag av Esselcle .en ny krzft för clet stora pabör-.
några sjukliga ar, en sorglös ungdom.
jade &amp; - betet i det förbund, soni hon tagit Hennes livliga sjal sträckte sig dock ti- initiativet till; och n a r hon p5 hösten.
.di$ efter ett .rikw-.e innehall an det fa- $tervände till Stockholm följde Mathil-.
.
milje - i? &amp; s5llsl; ápslivet hade att bjuda cla Silow inecl.
f ö r att dela hennes .11ein.
henrze, .och denca Iiiiigtari fick siii egrnt- Eii av de Y i ttf anmancle planer som liga iiäring i S.
L-c1 Acllersparres Ticl- ~inclet sominaren livligast upptagit Es-.
skrift för hemmet.
Det var da na.turligt selde var ' planen att söka 5staclkonlnia att Iion skulle kiiniia det soiii.
en lycka att yrkes ' och studiestipenclies för unga.
.
konma i l~eröri !ig mecl utgiv ' ai-innan, och kvinnor, i syfte att iiriderlätta +ägen till det fick hon tillfälle till, da hon vid Frecl-.
sjalvf örsörjning iiled allt vad detta enkla.
.
,.
i-ilza-~r~mer-Fös1~~11~1ets sti ftancle iitsågs ord .kan innebära av utveckling och ' f si - till e,tt av.
de första lanclsortsoi~ib~iclen.
.
gcrelse.
Redan på val-en hade en kom-.
Mötet mecl Esselcle blev vän.clp~inkte11 mitté tillsatts, och clet var .för clet inakt- i Mathilcla Si !ows: liv.
A m u kort före ~5liggaincle varvit av selireterare i denna.
sin boïtg5ng betonade hon med en var- koinmitti, som Esselcles intuitiva blick i meJ som k e n bl * tycktes ha ökat, sin Matliilda Silow f p n i t ratta personen.
.
- tacksati~l-ietsskuld till henne, den rika, I&lt;naljpask kunde v ' s1 Mathilda Silow vidsynta 9d.1 initiativliraftiga personlig- aiia viclclen av det verk, som ho1i.n~ med heten rietl clet varnia hj2rtelaget.
" Vad glatt mocl gi-ep.
sig an i~iecl; men hel; hmle blivit ar; - mig utan.
henn.eJ ', utbrast hennes aterstiiende liv skulle ge.Esselcle: jai ',.
,, ' ' ' ' ' ' ' t. '
',.
.
.
.
satt.
Organisationsarbetets mödor och missräkningar kunde aldrig nedslå hen- nes mod och hennes bergfasta tro p2 be- tydelsen av den sak som hon ' gjort till sin.
Det blev snart.
tydligt att agitation 115 ort och ställe behövdes för att den påbörjade insamlingen av lansfonder skulle taga fart, och denna uppgift vi- sade sig Mathildn S ' ilow under a r fr5n 5s företagna, val förberedda - resor till olika landsändar p i ett glänsande 5 %; vuxen.
All sin klokhet och.
rnännisko- känne.don1, .all sin energi, all sin enty- siastisla och ineddelsamma övertygelses inakt uppbjöcl.lzon för att vinna sympa- tier för saken.
Hon fbrutsatte helt eri- lielt att alla måste intressera sig .liI:a mycket for den som hon själv, blott dc finge.
ögonen .öppna för dess betydelie, och det märkliga var att ahon lyckades.
.
.
.
- Donationer l; oi~nino, lansinsamlingar r a s resultat började strömma in,.
och iintligen hade .man hunnit så 15ng-t - t de f örsta stipendierria kunde.
utdelas.
NY tillkornmo nya krävande uppgifter i sar.
: - arbete ined en för deras handhavande tillsatt nanmcl.
Samarbetet blev alltid det bästa.
Mathilda Silow talade i senare år med den livligaste tacksaimhet om dem som varit henne till stod i arbetet, främst fru Anna Wallenberg, nämnd &amp; första - kvinnliga ordförande, till vilken hon drogs av varni sympati och beundran.
Stipendieutdelningen medförde icke blott de a r från år allt digrare ansök- iiingsluntorna, utan tillika personlig be- röring mellan sekreteraren och flera av de sokande, som direkt vände sig till henne med sina planer och bekymmer.
Kontakten med dem.
gjorde Mathild~ Silows liv rikare och öppnade mången, ' a.
.
g h g hennes blick för nya kvinnliga ar- betsondden och utbilclningsmöjligheter.
Nar stipendieinstitutionens hela in - vecklade apparat kommit i goda gängor, nar Mathilda Silow närmade sig de sjutti åren och visste att unga händer funnos till reds, at vilka hon med fullt f ört roende kunde lanma ' f ortsattningen av sitt hysverk, neclladé liqn, ehuru ännu vid full vigör, sin sekreterarebefattning.
Det var med slutet av .år 1915.
Tjugu- 5tta &amp; - hade då gått sedan hon först lade hand vid arbetet, och det var en storartad utveckling som hon kunde blicka tillbaka på.
Fonderna hade vuxit till bortåt en halv miljon, och de unga kvinnor sc4.m genom stipendier fått några stötestenar.
i sin väg d a n r ö j d a kunde redan räknas i h t d r a t a l.
Erkännande och tacksan-ihet mötte henne också vic?
detta tillfälle i rikt: mått hade från offent- ligt och enskilt håll.
Men nar man sade att hon kunde vara glad och stolt över resultatet av sitt arbete, svarade hon med ett.
varmt t ~ n f a i l: " inte stolt, bara glad. "
Esselde hade fått ratt.
Mathilda Si- low hade hallit måttet fullt ut och blivif hennes stora tanke trogen.
Nar hon nu i den stilla höstdagen i sitt soliga h m vid Tegnérlunden låg på den sjtikbadd so111 så hastigt - för hennes vänner o &amp; närmaste smärtsamt, för henne s j a h.
helt visst lyckligt hastigt - skulle bliva clödsbadden, hade hon över sig det av- slutade goda livsverkets höghet cch ro.
Hennes egen ljusa tacksamhet för va?
livet skänkt får sitt gensvar i ett tack från arbetskamrater och vänner, kända och okanda runt on1 i landet för vad hon varit i vilja och garning.
Hennes minne skall leva.
SIGRID LEIJONHUFVUB.
.
.
' Lika lön för lika arbete .., r: IS a Eiii-h.~llanJen, Grskilt d i det Det later s o n ~ en saga - men $.r icke,.
niindre verklighet.
Trots alla val-.
galler kviniioarbetets ~ekonon~iska.
desto.
nierita ' f örsök att alltjimt stämpla kvin-, var~esättancle, ge oss ofta en beM2m- norna som andi-aklassarbetare, ' .trots alla ~iiancte förniinmelse att den s. Jc.
kvinno- ref lesioner om deras n~indre anvä * cC saken inte l$ng; e rör sig fiamit.
.
sa.
barhet,.
stori-e sjuklighet, mindre lev- f5 vi eseinpelvis en vaclier dag veta, att nadskostnader~ och mindre ekonomiska kvinn1i.p tjänstemän i St0~1ihol.m~ stads.
förpliktelser.
m. m. har landets lagstif- .. .tjänst helt.
enlieit ' l ' ä&amp;nats utanför ett tande f örsanding enstämmigt underkant värdet av dessa argumenter och erkänt.
f öi:slag om löneti !lagg, soin blivi t fram- siktigl~eten av att fastställa sanlma lön lagt.
för ocli antaget av kommunalrepre- för kvinnnor och mail i samma tjanste- sentatimen - till ' bitnacl för cle h a n - st5llniiig.
liga.
tjänstenkinnen: .I.i.knande beclröv-.
liga historier i~i !-; ?~porteras~ iiven fran annat hall, ocli man I a n ocksi.
med ' fog Man varnade kvinnorria och sader säga sig; att n %- sadant sker inom kom- samma lön för man och kvinna i sam- .niunal förval~iiiigen; vad skall icke &amp; i ma tjänsteställning blir den bästa hjälp mäniien kunna erh2lla i konkurrensen. '
kara möjligt: 13 % pi-; vata val-ksainhetsorn- '.
ined kvii~norna.
Varningen blev utan.
raden.
.verkan; vi unna @ i-na mannen denna Emellei-tid f 2; nian .tid.
efter annan.
?
' hjdp "; onska icke " skydd " genom.
.lägre löner.
Dar, varest vi icke kuilna.
fi-h andra lander budskap s c h.
utvisa att i~tye.cklingeti trots.
allt @ r sin gang klal-a oss p5 samiila ' n i d, må vi komma 16 en.
lägre.
.Våra krav p i clenna punkt fram einot iii5let - kvinnoriias ekono- som p5 andra dikteras icke av ensidiga.
miska li1&amp;llighet med m. '
annen.
l-cvinnointressen utan av sarnhallsintres- ' Denna &amp; ng a r det de danska kvin- sen.
.Det is vii- övei-&amp;else, att samhal- norna som vi f 2 Iycl~önska, till erövran- ' let star sig bast genom att välja sina ar- tlet av en .ny position, ' da niimli.gen (len betskraf ter efter kvalif ilcationer och icke efter kön eller prisbillighet, och det som danska riksclagen.
sl~~tbehancllat den av vi eftei-$trava ar att man och kvinnor ' regeringen tillsatta Iönekomrnitténs för- bliva arbetskamrater ocli i c k e k o n- slag ined antagalicle av principen s a m- k u.
1 - r e n t e r.
.
rna l ö n f ö; -.
k v - i n n o r o c h I); i juii h3nad d e n danska lönekorn- m a n ' i s a i ~ i r n n.
t j i i n s t e s t a l l -.
inlttkns .betänkande blev tillgängligt för n i II g. Allts5 fullstir.clig seger för likalöns-.
alliniiiiheten, visade det sig att det stora principen, för det k a v omkring iilket.
, f lertalet av koinmitténs.
medleinmar d e hittraste strider stii.
i alla.
lander!
-.
saiiit liga tjänstemafinarepresentanter ..
Man ' kan '.
sannedigen ii~stamn~a h e d.
(utom en !arare), representanterna för K v i n d e n o g S a r n f i i n c l e t, .sainfliga.
politiska partier (utom.
van- s&amp;n jublande utbrister:.
stern) ocli ', samtliga övriga mecllemmar Sie k, ' ' ', ' ' ', i, ', '.
I ',, ' '.
.
.
p. '
(med ett imdantag) - e n d e s om att giva lwinnorna rättvisa.
I de uttalan- den som åtfölj de komii~ittkiis yrkaride på samma lön för kvinnor och man i samma tjiinstestallning heter det bl.
a.: a t t i de upp !ysningar som inan in- - hämtat fran statsi~~stitutionel-na och folkskolai~ intet f öreligger soni .kan ino- tivera skillnad i lcii för niin och kvin- nor i de stä.Ilningar, dar ina11 och kvin- nor utföra samma arbete; a t t den ogifte inannen icke kan 1ö- nas högre 5n den ogifta lxinnan,.
o m man utgår från iörsörjnirtgsprincipen; a t t staten själv icke har någon för-.
del av att giva sina kvinnliga tjänsteman sanu-e li vsvill.koi- an de inaii!
iga; och a t t de be~örnanclen o. s. v. av kviil- norna, som hitintills blivit f allda, icke kunna göra at dem, just därför att de icke konly-rerat upder samma villkor so111 iniännen.
.
Regeringen gjorde lconii~.~ittkns för- slag till sitt, och resultatet av dess be- handling i den danska riksdagen kan för kvinnornas viclkomma~ide ' karakteriseras.
av finansrninisteriis ord: detta, att detta lagförslag skall g2la både för man och kvinnor, synes det icke vara någon oenighet om.
Det var under tillslutilitlg av alla par- tier, 1; omei-atie, radikaler, socialde- .molirati och vinstern (vars represen- tanter i komiiiittéii varit emot likalöns- principen), soiii den danska riksdageii genoni förde deiiila reform, vars stora betydelse icxr lian överskattas.
Även det pyivatekononiiska oinrådet ' k~miner ovillliorligei~ att rcna stor påverkan.
av ' den stiill~ing ~tati,il intager som arbets- givare.
Naturligtvis höjde; under riksdags- debatten orn lagförslaget några stalmmor son1 lyriskt prisacle kvinnan i hemmet - ocli kokerskan (!)
--- på de utom heminet arbetande kvinnornas bekost- nad.
Meil da denná föl-kärlek icke ut- löser sig i. aktivt motstand till de senares krav pli mera rätt visa arbetsförhållanden, blir den gärna förlåten.
P5 ett utmärkt satt hävdade fi-u Elna Munch i folke- tinget det berättigade i kvinnornas an- språk M I ekonomi &amp; likställighet med man inom samma arbetsområcle samt på- pekade att man i fredstraktatens uttalan- den rörande arbetaref rågor uttalat sig för lirav på lika lön för lika arbete.
Inom lönekominittén, so111 förberedde lagf ördaget, arbetade f röken Thoi-a Pe- dessen kraftigt och effektivt för att bringa frågan till en för kvinnorna lyck- lig lösning. '
Betydelsen av att kvinnor ha sate ocli stimma i kungliga kommittéer och inom riksförsainlingen har ytterligare blivir belyst genom våra danska systrars se- ger i striden f ör rättfärdigare lönepi-in - ciper.
Det $r blott ett sinalt vatten, som .skil- jer ~ 2 i - t land från Danmark, men det förefaller som om den andliga atinosfä- ren på andra sidan sundet vore många grader varmare och mera agnad att be- fordra utvecklingen av de former, uii- der vilka vår tids kvinnor med natur- nödvändighet maite leva och arbeta.
.
, Alderdo ' mshem för: .. sju.ksköterskor.
.
.
.
å ' lyder rribi-iken 115 ett belijiirtans-.
.
vart upprop som i dagarna varit syni ligt i tidiiingai-na.
I e n a+kel i Hertha i fjol framförcles fragan;.
nu har deii bli- yit aktuell sedan sjuksköterskorna själ- va satt sig i rörelse.
' och fått stöd sival av sina respektive f3r111iin som av en hel clel aizclra sjukval-clsintresserade.
Det trängande behovet av en fristad.
f ör de dagar, c15 arbetsf öl-ldgan ocli dar- med arbetsförtjai~sten- trjter, halz p5 de senare areil Iclart.
' fi:ainti-iitt f ör s jukskö- terskekken.
De, som varit b&amp;bTyte&amp;.
skor p2.
sjukv5rrIens.
otnr5clei ha för liiiigi ' sedan .~~ppnatt.cIeii alder c15 de ge- noiii pensionering b 0.1- c1.
e vara tryg- - gacle: mt nöd och &amp; ?bä randen.
M &amp; detta ar Ian @ i f r h att va &amp; f.allet.
Ty.
just cknila, f örsta grupj?
sjuksköterskor liar arhetat.
inecl 01-,ir ?iligt lag avlöning ocli i regel utan nigot oschat pensions- viisende,, ' v ': ~rför de, utslitna vid en jam- förelsevis ticlig 3der, sett sin levnads-.
nfton fe sig mer 311 bekyniinersam.
Vil- kenl5ttiiacl o1i1 de.atminstoi1e kunde mot; se iGg6n lösning av bostadsfrigan Först.
gäller det att bringa: lij$lp till ' .denna 51- dei-,sgrup,~, ~eclan till cle siimst ställda h13.11~1 kömrnaii~e generationer sjiikskö- terskor-.
Stora krav stli !.las p5 s j i.iksköterskorna ~ 5 ~ - betriif 5 1 fande utbildiing.
som Aöcla.
ocli.
hangivenh.et, och dock - hi .de det, i jämb-else ined andra s jälvföisörjancle k \; innor, ovanligt illa stäl !t ..
Visserligen har.
[g19 &amp; s riksc !ag fattat beslut, '.
.
soin,.
i ~ i i h g a viktiga fall koinma att ' vasent- ligt forbättra i1ei-q stiillning, me11 dessa, ' ' a ' reformer gilla h~ivudsakligeil alistalts-.
och clistriktssköterskoi ' med.
flera i lik- nande t janst aiistii~lda.
.Iiör privatsköl terskorna kan det n5ppeligei-i lagstiftas; de Et fortfal-aide !i ta 13 % sig själva och iiro helt och Iiallet 11.~nvisac1e till vad.
de undei: sin krafts dagar liciiinat spara.
Genom inbetalningm i Svenska sjuksköl terskornas.
- .pensionsförening kunna de ju vi$se&amp;&amp;eil bereda si]: en .peiision, soni at@r med c) proc.
a det belopp, som de- ras.
insi.tt.~$i~gar geiioi ?i föi.raiit~~ing vuxit.
till under aren intill .clejs '; o-&amp;-s; ldein.
~~ppnatts, nlen det ar högst f;, So1n fijr- m5 uppbringa per&amp;oi ?en till det Iialva.
.
skö- tusentalet, och for en stor i~~iingcl tei-skor visar det sig .Vara omöjligt att göra nagra i n s ä t t n i i ~ ~ alls r för koms, " iiiancle.
claga~:, b e l - o d e .p2 försörjnings- plikter, mii~clre al-betsförtjaiist im.
' in.
.
Med tanke ' 13 % dessa föriiållanden.
saminanslöto sig i höstas 11r " lgra sjukskö- terskor i Stoc1choli.n för att bringa fr % gan om 3clenlo~nshe,m för s j uksköter- skor till e11 större alliniinhet.
Deras för- sta; t$ird var att söka utröna hur sjuk-.
slcöterskori~a i geinen stallde sig till.
pla- ilen, O C el?
~ ~ippiiimi ng ti 11- s juksköter- skor at.t a-&lt;st5 eseiiipelvis en dags in- komst s0111 gr~inclplat tili. '
ett blivande.
~~lc~ercloiiishe~ii of f etitliggjorc1.e~ i Svensk s j uks !.iötersketiclning med.
det vaclti-a re- sultat ?tt inoiii .. kort C:; l.
5,000 .kr.
in- samlats.
Attgiirtlen nuinmer tv5 blev nu.
att vi&amp;a, syiiipati ' för planen Iios förman och ariclra för sjukvardeli och ' sjulcskö- terskorna inti-esserade Over- .allt.
mottogs tanken nied intresse, och.
. '
, erson on er. '
.
,.
inom kort !lade ett 60-tal personer lova!
: att med sina na.rnri stödja en hsaniling föT iiizdain, ' ilet.
Sedan de blivanc !e un- ' derteckyarna vid ett mötc på Lakarsall- skapet beslutat anhålla hos styrelserna för Fredrika-Brenier-Förbundet, Röda korsets sj uksköterskehem, Sophiaheni- met, Stockholms Iäkarf örening, Svensk.
sjuksköterskeforening, Svenska lasa-.
rettsliikai-e f Greningen, Svenska s j ukskö- terskot-ilas allmänna pensionsförening.
och Sveriges läkarförbund att cle ville utse styr &amp; f ör sjuksköterskorna$ 5 !- derdomshem, h a r cieiina styrelse i Gåras, konstituerat sig men av åtskilliga skäl icke ansett sig höra utsända uppropet för iiisanilingen förrän iqnevarande höst.
- Må.tte var och en, som fatt.
erfara vari: en god s j uksköterskevård vill saga, gripa detta till.fälle att giva ett praktiskt ut- tryck för sin erkänsla!
Men h å även.
de, soni icke personligen behövt anlita en sjuksköterska, besinna - at$, sjukskö- terskorna gro en samhällets ' säkerhets- vakt, evad cle ' äro itällda på anstaltsskö- terskans, dist riktssköterskaiis eller pri- vatsköterskans plats, och att vi alla, cli- rekt eller indirekt, sta i tacksan~hetsskuld till dem.
.Om iclie annat borde fjol- årets epiderni J-.4 öppnat G r a ögon för irilken uppgift de fylla.
I tysthet ut- förde de då på iiiinga 1ia11, icke minst i ' våra mest; .ivlagsna och citillgangliga trakter, eit hjiiltemodigt arbete.
Och n i h g a voro de skiiterskor, som.
föllo på sin @: %t, niedan andra adrogo sig långa ar av clialsa; ' Under sin kra.fts dagar ha sjuliskötei-skoriia i regel saknat e t t eget l1em.
3 %å envar av oss i sin mån bidraga till att de vid alderns inträde. '
' ' ', ' kunna ii den ro ocii vila, som de otaliga giinget-a sökt bereda anclra.
Bidrag kunna insändas till Freclrika- Cremel -- Föl-b~indets byråer såviil.
i Stock- holim som i Göteborg, Sophialiemmet, Röda korsets sjuksköterskeliein och Sö- dra Sveriges sj uksköterskehern, p % vika ställen aven listor finnas tillgängliga för dem,.
som vi1 ja verka för insamlingen.
S.
U.
V i d Mathilda ~ i l o w s b8r.
Gitstav Vasakyrkans krypta stod Ma- I thilcla Silows vita kista.
Blonimor och palmer onlliring.
Praktfulla kransar vid katafalkens .fot; p$ det i d a locket tre.
E11 av glödande röda rosor mitt pii, val f r h de närmaste; en vid l~uvud- och en vid fotiiidan, inskriptionerna.
pii banden tolkade de känslor b1o~sterga.i-derna voro ett tecken m. P5 den ena Iiistes: Fr511 Fredi-ika-Breiner- Förbundets stiperidiein- s t ' i t u. t i o n.
T '.
a c k f ö r - v i d - s y n t s k a p a r g a r n i n g.
1 ver- k e t s k a l l d i t t m i n i i e leva.
P5 den anclra: F r i, n F 1- e d 1- i k a- Brenier-FCirbundet.
För-.
bumclei f r a i n j a d e d u ined Iiu ' gs .. tor t á n k e o c h t r o f a s t g a r n i n g ' Tack - f ö r g o d v a k t.
Jordf ästniligsak@n, som f örrattades av ky rkolieqie.
I-Iallberg, beledsagades av hiirlig sang, ' ~ e i j &amp; s gripande, inner- liga " Eiisan~ i bräcklig farkost " och Ha~idcls Largo, av operasångaren Tor- sten Leniiartsson.
.
.
Fredrika-Breiiier-Fol; L~undets och Sti- l~enclieinstitutionens.
sty ' relser,.
syntes främst bland de närmaste anhöriga, och sedan kistan fcrtc till faiililjegraven på Norra kyrkoghden för att dar nedsan- kas tolkade f.ic; ken Möller från Lund kretsens tack och nedlade en krans vid graven.
.
. '
.
A.
tt var ocli en " f ~ r s ö k &amp; f5 - hattie.
av- .. f rarnitalning '.
.
,.
...
f !- &amp; stidens.
vaktmästare loning ar.
llelt naturligt, och lika d &amp; li&amp;efl15gg~,. '
lng &amp; torcle f örneka, * att förstaeligt ' 5- att man; s&amp;er.s5, att siya.
' icll; e denna personal ar claligt avlönad.
.
klattra upp pcyai-a.nc1ras aslaï:: H a r en och att e n: loneförhöjning h ä r a r beriit- kår .fatt det bättre försöker en annaii, tigacl.
Detsamma torcle kunna sägas.
om sain.
.
anser sig .liiia \: är-dig, att föi- sin del de f lesta.a&amp;-a gruljper, fran vilka fram- ': .. iivenkoniiria i itnjutande .av motsv&amp;-an- stäil+i&amp;ar redan följ t och .soni nu ' v&amp;-o de fömiäner, Gli s:.
går det vidare.
En .för&amp;al.
f ö r besliit.
Men de.
för5ldrad 16nereglering.
inbjuder till så- 5; o icke - i jämförelse ined de kvinnli- ',.
.
.
dant förfarande; det liar Stockholn~s ga b e ' f a t t i i i n g s l i a v ~ - c1 å 1 i g.t stall- komniun, en .. rik ei-fareiiliet av under de da; i.
' varje fall icke s h k än de.
.
.
.
.
.
sista %e11 ..
Men det torde.
höra till dei Orat tvisaii i avlönings f öi-hållanclen a s.
mera ovanliga .att en - koininun.
under, tvarto &amp;.
.
f ör kvinnoinä ofta,.
mera.
fram-.
- .. löneregleringSarbete- i:.
.
.
avse&amp;rcl träc1ati.de~ De ha i m h g a fall redan från.
utsträckning ti.llmötesg5r olika .l&amp;ers början ' blivit placerade i felaktiga Iöne-.
.
krav och diihicl ej beaktar:.
; indra grup- .grupper, de.
ila.
tipde1- arens lopp bfivit pers berittigade intressen p:, lika.
.be-.
tilldeliide.
alltmer kvalificerat arbete ..;.
handling endqt.
vjigar rnan saga det utan.
ihotsvat-ande tippf lyttning, och.
deT p å grund a v i t t dessa lojalt tegat.
i av-.
.
ha vid pai-tikl~a + y p &amp; e i ras intressen vaktan 135 blivande .Iöjiereglering och, i ringar ocli löneförbättringar enclast i saker tro att ile ej kiiiicle ' ~itestiiii~as fran.
.
ringa m211 tillgoclosetts.
.
.
.
.
.
.
samma föi-malier Som med .dem.
i avlo- nin&amp;+seende-f örut lili~tillda manliga ' Det iii- beklamiilancle att se i hur r i k befattiiingsha \; are.
I f råga om dyi:ticls- g. m h j eller rättast sagt icke alls, maj02 riteten av det al !ïniinnas representanter hjälp hade ju tidigare ingen ikelian.
&amp; t om a t t ?le icke sktille vara likaberatti- såviil i bereflningsutskott som i stads-.
.
f~1llm5ktige anGg sig böra tillgodose gade.
.
.
F ö r.
de '.
initierade ar det tydligt att la&amp;ornas h t ressen, ocli varför?
Jo, med dessa i:eflesioner avses Stockl~olrns de som talade för beviljandet av i ' fråga- staclsf~illmäl~tiges~; beslut- 5 deras sista varande lönetillägg ingingo ej i svarsmål.
e k o t förslaget betonade, sam~~iantricle, varigenoni.
de- flesta H~iv~~dtalaren ' m a n 1 i g a be.fatt~ ?ingshavare.
i. de iäg- f Öruto~n de svarigheter ett bi fall skulle sta 1.önegruppei-ila .tilldelades ett extra meclför~ för l&amp;$iende l&amp;neregleringj.
bl:.
detsapinia nied hansyn lönetillägg av - 300 kr .. för år.
Av a. clen oratt~ \ 7i.sx.
k.v i n ii l i a befattningshav&amp;e blev till sin godtycklighet komme att innebara som.
endast - den ' kvinnliga vaktpersonalen vid gentemot ' den kvinnliga ranns&amp;ingsf ängelset .&amp;laktig,-i .det att stallc1e.s utaii f i3.r de !aktiglieten av - den.
fö-.
reslapa .. löneföi-battringen.
: Han bemöt-.
till densamma h3rancle fiiigo zoo kr.
tes.
i.
{ivrigt, inen ifraga om ' orättvisan Frågan -: hade.
kommit iipp.
genom-.
.
.. ' ' ', ', ' ':,, ' ' ' ' ' s, ' g,: '
146 ' H E R T H A.
mot kvinnorna teg man eller viclrörcle fi4gaii i förbig5ende 1&amp;c1 1ätt.liand.
.
Man ville antagligen ej att det skulie s t a i stac1sf.uliinäktiges handlingar-.
allt för tydligt att orsakw var, att ' kvinaor -- ila ej begärt vad de anságosjalvklart de skulle få eller att kvinnorna voro för 1112nga.
Kviiiiigrnas ' talan f örcles f örst av An- na L.inclliagen, so111 försvarade sin re- senation, vari hon föreslagit, att varje.
befattningshavare inom ifrågavarande Iönegriipper som vore famil jeförsör- jare sk~ille koinnia i h j u t a n d e av det f öreslagna lönetillägget.
Allts5 - ingen köns skillnad, inen strecket draget enligt försörjningsyriilci.pen.
Detta yrkande hade dock ingen utsikt att g2 igenoin, c15 nämnda princip ft-5ng,Stts vicl bestai~v - mancle av grunderna för nu utgaencle ' clyrticlstilligg.
DZrcCter talade Karin.
. '
' '.
--- - -- - -.
- Fjällbäck-Holingren.
I ett briljant la- gom ifonl ' skt anförande kivdade hon med fran~g&amp;~g kvin~ornas krav: Den gången blev det dock ej något resultat, ty kvin- not-na oro i den förberedande behand- lingen så bortglömda, htom av dem som yrlat avslag på det hela, och av Anna Linclhagen, att yrkande ej kunde fram- stdlas om att kvinnorna j amte mannen skulle bliva delaktiga av det extra Iöne- tillägget.
Fragaii .kominer dock med snaraste atel: vpp.
Motion viicki.es nämligen i detta ~ y f t e, imderskriven av.
samtliga kvinn~iga starlsfullinikti~.
Det ar otäi~kbart att den icke skall g-2.
igenom,; inen faktum st5r kvar: Stockholms stadsfulln~aktige Iia k- 1919 givit cle lägst avlönade manliga, men e j de kviimliga, ett dbeliijvligt lönetillägg.
M.
S.
v. H.
Vår kvinnliga advokatfirma.
T va rymliga, gediget inredcla espedi- tionsrum, p i var .sin sida av dessa ge- nom dörrar soin öppnas ocl] stängas av kommande ocli gående klienter glimtar in i de tv5 chefernas enskikla rum, en.
knackande inaskinskriverska, telefoner som ringa, advokat And611 sjalv i samtal med sin kamrer franiine vid kans stora skrivbord, kassörskan i arbete p2 sin plats, den påpassliga unga springflickan tillhaiids överallt sceneriet a r ett av rörligt liv och energisk verksamhet, syn -- nerligen Iöf tesrilit f ör den - knappt imer an en manad gan-ila A d v o k a t f i r- - nian A n d é n Staël von H o l s t e i n s fraliltid.
' Tv det ar de tv5 kancl; ~ kvinnliga juristerna med dessa nanm, som ilii sla- git sig tillsanmlans och öppnat en ge-.
mens an^ advokatbyrå i Stockholm, Lilla I~atttiyatan 14.
Hel nystart ar visserligen inte före- taget.
Det Ilar anor och goda sådana, ocli detta ar val också förklaringen till att det ar möjligt att vara mitt uppe i eii sa livlig 1-el-ksamhet med detsamma d i att knappt en 111; ~ad efter sedan inan koinmi t i ordn ' ing utvi&lt; !gningar redan
- behijva l ?Ia.neras.
E n stellogi-af till m$- vigsa~ima steget.
E- clec.iclerac1 bag for.
.
.. ste.
med.
bet.-a !.lra forsta anskaf fas, fös- ' jusicliken hac !e hon alitid haii; ända fraii-.
lilarar en.
ar chefersa .vid den hastiga sin.
barndom 1; aii iiiai: saga.
.
Heimes ' intervju lion ~~~~~~~~t beviljar inne i sitt inest .$ !skade klityr.
lä.
: - reciaii vicl.
ett-.
.
.
vackra arhetsruiii; iiiellaii tv5 konsulta- inyclcet tidigt .stadiiim av herines?
i v im --.
.
tioner.
-- Det 3s fullt med arbete p2 alla rit.
- lagböcker.
Hennes direkta begav-.
ZI+IC~CI-, och.
vi ha, till och niecl d i s t av- iiiiig 5.t detta -, !i211 gjorde o:ltsii.
att hon:.
saga oss, ~ippclrag.
.
.
.
.
seiiare - uiiclci: t.n.
inr " i.ngiirig:-.
.rir !stillniiig i Bakom detta ~iirslirafti~a .nya.
företag so111 bitrade 1:5~11ns ?i1se:cpeditioiiei1 i. liggey e.tt soii1 @ r femton; i- fillbaka i. Uppsala .föl-i3;: vaile en iiisilit i och et ' t.
.
tiden och .soni v a r iiog sa rnii1:kligt.
och omd6rile ' i f i-&amp;a oizi ' j ui-iclislia angeliigen- dristigt i: i5ppnaiidet av: K v i 11 n 1.i g a heter, solil.
skalfade lieiine ampelt .er-.
.j ' u r i d i s k i b y - r 5,n i Stockholiii k %ni~ande: iiven fran f acklirda .. E n t+.
Srig a t i s t ~ l l ~ ~ vicl i ~ i g Wennei-lsolmS juri-.
.
a \; fröken .~.riiia Petterssoil.
.
...
.
Nii,r.
de I: \: % j uris kaiiclic !.
; lterii~~ Eva diska hyl5 i Ctpckliolrri gav-lieniie vidarkl.
~ i i.
a +; ncli.Mathil&lt;la i Stad von Holstein praktisk otbilclriing f ö r yrket.
.
.
.
.
.
.
bryta sig egen vag soiii.
prakti.serai~de.
En fundering att taga ' fatt p5 jour&amp;+ aclvolcate~ Sr detta.
en tilltala&amp;le s; ' dv -- listiliei~ förde.
henne qinellertid en bag:.
sta !ldig !ietsakt, inen.
iiiclivicl~~ell f öi-i7i$ga opp til!
rei1:; ktör Je~li-ling i Stockholnis-.
.-.
och direlit begivning 3-0 h i r parade i~iecl l iclniri~en, som blev den som gay * henne,.
~ att verkligen våga äg,na s i g vederbörligen, hallstämplad 1 i ~ n ~ k: ~ och p.
i m p ~ i l s e till.
.
lioinpetens.
SRdant ger fast inarli att at den sak, som avgjort tagit hennes hag.
.
.
st2 p;.
Ii-öken Ai:na .Petterssoin och ' fot- vilken ho !i visat sig .Sga en all- Iiösteil 1904 öpp~made sin Kvinnliga juri- deles direkt beg&amp;ming .. Hajis 1-$c1 u a r byra i Triewalclsgriinci 2, \; ar hon !arken.
.
, iier ellki- mindre än att öppna.
en banbrytekkan p5 omridet htan jiiridi&amp;a.
.
jin-idisl.
: byi$i.
Lockad, - och dock ytter-: studier .ocl ?.
I+:+ '.
att.
h:: aka$emis,kt .. cer, .. .l &amp; t ~ k s a n i känslan av sina bi-istande - tifilia!
ps ' si ' ii clugligl-kt för .saken.
Hin- akadeimiska~ studier, gick f röken Petters- nes.
inöj ligiieter voro la-ing,~l~~~i-~~cl., hoil son.
di?
upp .till .Elsa Eschelson.
för a t t liisncle, inte s j 3 v ' föra cjha l-iientei-s .ta- höra.
vad 11.0~ sade c m .saken.
" Gör det: lan vid ratteii.
~ch " clem, scm ville Glia iiiicla ' ~, var dennas- &amp; l, iner1 ett vänlig !-.
sak ined heiiiie föl- tlj5rvhet:m .att s % sig löfte att vara till hjiilp i s5dal1a fall d a r.
p5 ett hithti !ls iitesliitandr " manligt " den vetenskapligt tr.anac1.e j utisteiis oni-. '
y-lie, kuiide ' lion inte ge svar y5 tal ge- clöye kuiicle vara.
' av varde.
.
~ v e n frah andra h31 rönte fi-ökeir.
11o111 att peka p$.
veteiisliapligt goclli3i1cla.
.
j ~iricliska ' I.runskaper.
.
Petterssoii uppinunt-i- II, i att vaga sig i: '; Anc19 ' hade Iion \ &amp; i som gjorde till p5 clenila nya bana.
Sofia.
GumaAius, soiri själv yrövat ait lita, p5 egen kraft.
f yllest, och 1yckl.igtvis r 3 d e h m.
p; eg$tcle.
henne .tiltaför -- i-jdgivare som iörrn %jcle henne att ': be-.
- ~ch1j.cliats L, segra.
siii.
egef; Iveksani1it.t ii1 for det sdiet, ' och Fredrilia-:Bi-elner-Förbunclet ' c.
.
«rider s 8 d a n i oi~st5ndi~hete ' r .orclf@i-ancle ~itlov ' acle i-ad och stöd.
.
onekligen:.
. '
,, ' ' ' ' ' ' ' 1. '
, 7-.
, ' ' e.
.
Så startades da 1994 den första kvinn- liga - jiirididia by&amp;n i vart.
laiicl, och snart nog 1. isade sig .inte endast.
att del: sköttes sl&amp;kligt och framgangsrikt av sin innehavare utan att d e s iiven var till verklig välsignelse för nliingcler av kvin- nor.
Ty givetvis var det sådana, som i huvudsak utgjorde klientelet; och det .. .tilltalande för dessa att ' ha en kvinnlig radgivars ' att vanda sig till i ömtåliga f rågor, särskilt famil jerattssaker, visade sig med största tydlighet direkt och p; -.
.$agligt.
' Att kritik .inte skulle.
iitebli var.
givet.
Den ' kom redan forsta året och fo&amp;tte i n på 1905 i form av en tidningspol&amp;k, d ä r det gjordes vad soin kundes för att skada det nya företaget.
särskilt ondgjor- d e .inan sig över bGr; Ptns iiamn, K V i n n- l i g a j u r i d i s k a b y r i l n, och ansag .denila namngivning vara ett ill- lojalt satt att - draga - till sig det kvinn - Iliga klientelet.
- Det var inte att misz --.
taga sig på var skon .klanlde .- på hei- - rama!
I redaktör Jeurling och Stock- holni.+Tidningen hade d5 f röken Pet- - tersson en ridderlig fijrsvai-are mot de aggressiva opponenterna i, särskilt, ' l; ö- 3eborgstidnir igen och Svenska Dagbladet.
Men åren gingo, och fröken Petters- sons juridiska byrå arbetade med gocl,.
* ch jämn f ramgång och uitder of örbe- hållsamt erkankande från opartiskt håli.
U r denna 51- det n &amp; som advokatfit- m a n Andén &amp; Staël von .Holstein ?mit f ram, sedan advokat Eva qnd &amp; under några års mellantid p % egen hand ägt den, efter ' att.
frökeri Pettersson 1915 dragit -: sig tillbaka till privatlivet och överlåtit sin byra åt ' deri ungafardigbildade ju- a-isten.,.
. '
' I .&amp;-endena 51.0 clesamina som förut, oisi 111a11 aven redan utvidgat företaget ock tanker sig en %t vidare utveckling för firman.
Testamente11 och boutred- ningai:, l~yi.esäreiidei~, f astighetsförvalt- ning, skilsiniissor och familjerättssaker av.
alla de slag I !andläggas, och förfråg- ningar besvaras, inuntligeii och skrift- ligen.
Som vices&amp;-dar för Aktiebolaget Ulvsunda imlustribostader 11.a exempel- vis de %da .finnacheferna Ztskilligt att ordna med, aven om de 150 lägenheterna nu i höst i Bronuna av] iitt förklarliga ska!
ej iiro sv5rplacerbafa.
Alltid glädjande.
som f risk f öretag samliet är, nar den .paras ined förmaga och insikt i det föresatta varvet, ar det med sarskilcl stor tillfredsställelse man föijer varje Ic; iinnsrnas steg frani till s jalvstkxlig verksa.rnliet.
Alltför Iange ha de av omstandigl~eterna Iiållits till- baka och nere, och nar nu ' olika arbets- områden, samtidigt med att utbilclnings- niöjligheter givits, fritt öppna sig för deim, ar det nog s5 naturligt att en stor miingd av dem inte kanna sig färdiga att helt lita till eg.na vingars kraft ittan pröva sig fram i lönat arbete under inanliga arbetsgivare.
Så mycket mera iiro de, som taga steget ut och skaffa sig en fullt självständig stallning, av l-etjr- delse.
Det ar inte enda.st personel.-s själva man lyckönskar, nar sådant gö- res, aven om man, såsom nu, kan sar- skilt glädja sig 5 t det enskilda fallet.
Man lyckönskar kvinnorna i alFmanhet till att ZII~LI ett konkret exempel givits på att det g&amp;- att bli sin egen arbetsgivare - fast man är kvima.
Ehuru det ju kräver spe.
: ialbetingelser att gå i fröken Anna IJt:tterssons och innehavarnas av den nya. '
.
liviniiliga ad-~~,okntiirmaiis: fotspir, ... rna-.
in5niicn.
politi *, likaberittigade.
.
.
.
~ t $ ' l ~ i i.
t son !:.
i~ .. clen- e1kkil ' d:i. motioneh iniibhillit.
Regering&lt;- s t e d e r r i &amp; r e / ler inlndrk tv&amp;nde kvi &amp; liga fföretagai-el ?5 &amp; d o c k i s t o r t ' t a g e t förslaget uteslöt fran röstiiittens htövn; &gt;dc de prosti tueride, kviiinoriia.
stimiileras genoni.
.
ett f ö r e d ö m e som.
~ r i i + i n ~ n i punkt # knöt sig en Iietsig de- dota, vare sig ~ e r l r n i i ~ ~ s s f i i l sedan.
tet iii- liatt; F&amp;n flera 11a11, d ?ek kraftigist ' fr &amp;.
. '
, ' &lt; !et e n a eller andra.
.
.
Det fiiit-~s iilihgci &amp; r a d e r; ' i n o m cle hö- g &amp; - soiii i1.e liigre k a n e n sjiilvstäriclig.
ställning viniias!
on) e l j e s t k r a f t ocli f ö r - lnåga givas.
Det: .ar.
att h o p p a s att allt flefa.
o c i l f l e r a kviniior v a g a sik p; att -.
bryta l i k egen v3g - i n o k f.
.
soci:ilisternas, opponerides mot ' att de olyck-.
ligaste, och rättslösaste .a '; rilla, kvinnor skulle-.
gei1o.m en ny särlagstiftning iindaii.tagaS f &amp; I, niinar,s iillmiiiiria ' ettigheter.
Att.
de förde. '
.
ett omoraliskt liv vore inget argument så .-.
.
linge omoraliska n ~ i n tillatos tegagns röst- riittens ' va ' pen: Som ' annu &amp; tt skil mot detta goc1.tyck.liga stadgande anfördes att det kom ' -,.
me - att omintet~ö&amp;~ ' .denb .sekr~tess: med av- seende $ii iegistreringen som den .s.
k.
~ r i - spi-lagen gen0mför.t som en mildrig .av dessa.
kvinnors r~tal~liiing.
Till detta se-.
.
olyckliSa.
nare svar; ides .dock ' fral!
regeringsli511,.
att '.
det ei~tlast.
vore, inyncligh~erna, som kom-.
.
&amp; o ' att yetn varför o&amp;.
h k i .k&lt;innÖr s.om ' '.
.
.
.
.
.
.
.
uteslötos f r i n .att rösta.
.
.
.
Röstratt med italienskt fÖrbehA11.
.
.
~ e i, Elter tre ia ' ng; ~ dagars ' debatter, dar ' f &amp; gan &amp; nom d &amp; dagliga ' pressen för n&amp;gon tib se- om den proportionel.la valn !etode ' ns ti.llarnp --.
dan .löpande ~ippgifteii oin at.t i t a l ' i e i ~ s k ~ n a ning aven.
p2 .de boininiinala valen, komplice- tilldelats politisk ' och kcmrn&amp;al rtistriitt har rade avgörandet om kvinnoröst rat te^^, gav .till.
.
visat s i g vara inexakt.
Langre an.
till ' depu- rliit deputeradekaniit~arei~.
med.
oyaii .. angivna.
teradekammaretis bifall, liar min ann11 inte röstetal sitt ' bifall till regerii&gt;gens f&amp;slag.
' konlinit:.
Men det a r jii vackert s5: * tt .deii.
Blinda, ocli st~iinmq, vansinniga, darar italienska.
folkvilda kanimaren med en ma- - ocli fattigliushjon - v a r e .s i g de iiro inin el- jo.ri.tet av 119 roster erltint kvinnornas med- ler kvinnor - - iiteslutas eii ' ligt det nu ailtagiia- borgariätt, och det försakras f r i n utiderrittat förslaget .fr:i~i, röstrattens utövning i, Italien.
.Iiål1 .att senaten iiveiilkdes kaniier p5 ' sig bad.
Men d 2 r u.t ö v e r h &amp; - italienska deputei-ad,.
itlockal?
a r slagen.
och kommer att ' sanktio- kammaren p i regeringens initiativ .iiteslutit.
liera besl~ltet.
(en .olyckliga grupp av kvinnoa som Sainliallet.
Utan strid. '
l &amp; ' det !ia.ti.irligtvis inte kbm-.
recian.
förut brännmi+er ocli: beliaiidlar som mit s 5 i h g t Den enskilda m6tioi1, av Mai --.
ensamskyldiga till ett sainliiillsont, som do+ .tinijGasparotti, son; riksdagens .röstratts.iit- ' skott, haft till) ehandling och av dehamma accepteras ocli hgskyddas till en arinan,, delta-:, pi ?cIe pa. &amp;, förrn &amp; &amp; llstyrkts, Rom icke upp ' till debatt i kamma- i e i ' .$ii denna atel-.
: sarnma.ntridde i septcin- Den.
an tlgna lagen, n3.e c1 si.11 bedrövliga ber, utan.det var ett-rnotf&amp;l~g f r i n iegerin- klaiisiil, bik.
do,&amp;.
till all.
.l.ycka jiist i sig geii ' som förekides-de deputerade.
I Iiuvud-.
löfte om ' ritt det ' siy-iande missfÖrhiY !ande.
sak över ' ensct ' imcle " detta med htartinis ' mo-.
som den ensidigt reg1ehent&amp;ade prbstitutio- a .i Italien.
De.
tion.
Ett fullkomligt enastiei&gt;d; e tillägg, iitan " lien innebar har s e t t ' s i ~ ~ ' dagar motstycke i 11ågot lands.
farfat.tning, ilade.
rosthei-attigade italienskorna torde iiog i detta km$lertid av ' regeringen ' gjorts till cle .all- ' hánseende.
h a sin stdlnirig klar och - komma a t t ' minna 1,estiimmelsei o m kvinnq+s med göra kitt inflytande g-ällafide.
:. '
': Kringblick. '
' ' ' ' '.
#. '
', ' ', ' ' ' '
.Indiens rätt I inget lalid, kali tnaii saga, liar den kvinnliga rösträtten s5 liastigt över- gatt fr511 &amp; strakt möljligliet till aktuellt goli- tiskt läge som i Indien.
När för t v i; tr se-.
dan statssekreteraren för.
Indien tillkannagav i engelska parlanymtet att regeringen smriade föreslå sjiilvstyrelse för Indien, var det väl, knappast någon.
som tänkte sig att detta skulle ktinna - innebära Iiiizdiiiskoriias erkan- nande som.
rösbl&gt;erättigade me &amp; ?-rgare .i sitt land.
Men hinduiskorna s j d v a ha inte varit óvevksamma sedan deras lands stora f1:Ar) a synes närma sig sin .lösning.
Genom praktisk politi. &amp; agitation Iia de .fört fram sitt krav på ritt regeringsfiörslaet.
mbtte ' omfatta iiven rösträtt för kvinnorna.
En nu sittande C o m m i t.
t e e o f t 11. e L o r d s a n d.
C o m m o n s liar nti ocksa att undersöka o:: !~ ta st5lii5ng till denna begiran.
De: iir omfattande iindersö.kningar.
&gt;am satts i $ng för att utröna limp.liglleten och riktigheten ev att utsträcka.
rtisträtten till In- diens + m o r.
Kommitténs ordförande, Lord Southborough, liar genomrest landet för att bilda sig ett omdöme om de verkliga förhål- landena.
Om an Överraskad över att finna så ' mariga av de infödda f ö r kvinnornas politiska friiörelse, liar lian emellertid för sin.
del, ocli kommittén med .honom, kommit till.
den slutsatsen att ehuru 11ind.ttiskornas.
emancipation i mariga avseenden a r ett fak- tiim, s5 ' är detta frbn europeisk ' s.tandpunkt sett icke tillräckligt för att herattiga deras fordian p i rösträtt.
Kommittén avstyrkte.
Intressant a r emellertid att Iiöra ett Iiin-.
duiskt vittne i kvinnornas egen sak.
» et a r Sarojini Naidu, den även utanför Indiens griinser kiinda och iippbi~rna hinduiska skal-: dinnan, .som nu kommit ' till Londjn .tör att.
hearbeta den allmän.ia opinionen till fördel för hind~iskolrnas erkännande som fullberat- tigade medborgare i sitt land.
Hon a r vice ordförande i Bombay-kretsen av den All- indiska föreningen för sjiilvstyrelse och liar ined flammande viltaligliet pi föreningens stora offentliga möten talat för kvinnornas medborgarskap.
I det memorandum hon överliimnat~till C o m m i t t e e o f ' L o r d s, ' s A.
1,.
.
.a ti d C o m m o n s pivisar hon Iitiru hin- duiskorna iitmärka sig inom konstens och ve- tenskapens omraden, hurii de studera juridik ocli medicin, sitta i styrelser och nämnder, $som vid iiniversitetet i Bombay, Hinduiska.
universitetet i Poona och ~ a t i o n a 1 u n i v e r s i ~ - tet.
De aga .och rada över stora egendomar, sta.
som ledare av iippfostringsanstalter och stora filantropiska företag.
De deltaga i na- tionalkongresserna, i Mtisulmanska förenin- gens arbete och i uiidervisningskonf erenser .. Dcn politiska rösträtten vore den direkta kon- sekvensen av allt detta.
Sarojini Xaidu meiiar att Iiindiiiskorna icke hegara rösträtten so:n en nsdebevisning utan som en p % grund av historisk tradition dem tillkommande ratt.
Hon anför dessutom, a t t furstinnan av Bliopal, som innehar första rangplatsen ibland de förnamn.
hinduiskorna, anser, ehuru varm anhitngare av pui-dalisy- stemet, att det a r fullt riktigt av kvinnorna hegara sin plats i framtidens stat.
Purdah (förliZnget, som ritestanger kvinnorna), Iar furstinnan för övrigt lia yttrat, har aldrig: stått.
emellan .kvinnorna och.
vad de önskat, ett yttrande som lär halsats med ett förstaende löj e. Annu ett vittne till 1iinduisko.rnas förm-h %r Annie Besant.
0rdför&amp;de i Nationalföre- tlingen för 1ndien " ~jalvstgrelse a r hon h l l t inne i aktuell hinduisk politik och kannare av tidens strömningar.
Heiines 5sikt a r att en uteslutning av de hinduiska kvinnorna från politiskt medbo,rgar3kap skidle.
f.ramhlla en könsmotsats i indiskt liv som a r främmande Iör dess anda.
I de valda församlingar som katineteckna hinduisk civilisation sedan hi- storiens första gryning lm kvinnor haft sin plats.
Den kvinnliga röstritten hade vidare iiii antagits av två nationalkongresser ocli i alla de distrikt och andra kongresser d i r den varit uppe till behandli~g.
T I i e C o m m o n C a u s e meddelar nu att alla föreningar i England, som verka för den indiska reformen, upptagit kravet p2 rösträtt St Indiens kvinnor: Som fragan avgöres ge- nom det engelska parlamentet och detta för lieinlandet antagit den kvinnliga röstratt~prin-
cipen, far maii Iioppas att .det ' inte gör sig skyldigt till - Agon ' inkonsekilens med avse- ende pi det stora indiska territorier.
dar de sociala förh5llandena sådaiit be- tinga, bör folkkindergarten inrattas.
4).
I bottensliolan bur- hagen för proclditiut .arbete vaclias ocli starkas genom obli-.
: Nya ' ' steg.
ti4l aterknuten internationa- gatorisk undervisniiig i slö j d och liusl ' igt lism. '
T y s k a k v i n n o r n a s N a t i o n a l - arbete.
5) Rationella arbetsmetoder b &amp;., f ö r b i i n d, Som clen 15-18 septemiber sam- ra utarbetas för den grur~clliggancle on-, mantriidde till arsmöte i ' Hambiirg, l~ade ' efter clei-visningen i savil piaktiska som te02.
mönster fran ~ i 1 ~ l a i l.
inbjudit.
d representanter retiska h m e n.
6 j Rotteiiskolan bör föll- från, utlandet ' att niirvai-; i.
Av liitt förk !a.rliga ses med de basta liirarel&lt;rafter.
/): In- skal var ' det endast.
till de neutmla liindernas gen ef termicldagsl~sniiig bör f öl-ekonzina iiom bottenskolan.
.
nationalföih.md maii vänt sig med inbjud- Efter föredrag nv fröknarna Anna ningat Av dessa ' voro ocks % Danmark, Hol- ' land; .Norge och Sverge represetiterade, ge- Whitloclc och Thyra IC~ill~.~-m över den nom frökel1 Henni orc ch ha mr ner, fkökeii nya @ gre sliolans pppgifter och orga-.
.
Balde ocli fru DoorrntinlKiels.tra, överllai ?re nisation gjordes i f raga harom .av mötet ' Gudrun Lothe, fru ' Eva Upmark.
.
.
.
iied~nst5ende ~rli~riclen: Skriftliga.
liiilsningar .hade anlänt fran - I) Inncliränkiiing av 5oineiias alka1 i Osterrikiska och SchweiziSika k.virinornas 1x1: de olika klasserria saim-r.
clrsk~lrsernas tionalförbund samt f r h 1nternati.ona:l Coun- cil.
' ~ of Women .ordförande, Lady Aberdeen.
01nfhg och in1iel13l åtminstone i clen ut- ' sträckning, att ?ned de ' teoretiska %inne; 1 1 s förlj~indna praktiska övningar, t: e %.
.
: .laborationer, salit handasbete, - huslig.
.
eltohoini, ts-aslöj c1 och ánnat maniiellt.
arbete, gyinnastili och sång, ~-jii&amp;ms .in-.
.
om den vanliga ' skoltiden: i) Utsträckt.
valf ri.het i f li~ksli~laris bada O~re~-st.ä kl&amp;-.
Resolutionei-na vid ser samt ytterligare linjedelning p i, g y i - nasiet.
3 j Uppi- " tandet vicl alla slidor av goda skolbibliotek, latt tillgiingliga for.
.
.
' lakj ungarna;.
.
.
.
rets flickskolemöte i Porla 7-12 samt augusti.
kom.
givetvis att i första I) Den pii botteiiskolan byggda Iiögre hand, som det för.
nai-varancle speciella f l.icksko1a.n bör 11a största möjliga over- intresset, att uppeh5lla sig vid botten- ensstainnielse ined motsvarande studier i den nuvarande attaldassiga flickskolan.
skolef r a g c 0.~11 f lickori~ac utbildning i Den.
bör lia en kui-sylail, syftancle mot den på botteiiskolaii ' byggda högre sko- en ' avslutning i den hogsta klassen, och lan.
Önsliem3e~ i fraga on1 bottensko- clen bör utan exalnen vare sig 135 nigot .lan framfördes av fröken Anna Icruse stadium inom sidan eller vicl dess shit och, upptogos av mötet genom foljande meclförx samma riittiglxtei-, soni eii sko2 la m e d normaTskolekompetens nu skan- enhalliga ut talande: lies.
I) Bottenskolaii böi.
.frihist på sitt 2) En dylik, på bot te ii skolan^ ~ippbyggd program.
stalla barnens etiska fostran.
Iiögre flickskola .bör.
i. regel f inilas i alls 2) - Så inånga x t e r .som möjligt böra till- de stader, som nu ' ha ittaklassiga flick- ...
.
, gocloses med den högsta typen av clen. '
skolor.
blivande bottenskolan .. 3).
A de orter, 3) Gymnasiets.
första ' ring bör anslir- ' ai7 ' ' ' som- marens flic~s~olemöte.
A, ' ', '
" ' w-s ta sina kurser sil nara soni: möjligt till bottenskolan och ordna detta oberoende den f lickskoleklass, f rån vilken övergån- av den allmänna bottenskolans kurspla- gen normalt bör ske, men flickskoleklas- ner.
sens arbete skall icke taga hänsyn till att I I) Nämnda privata skolor böra för smliga elever skola inga på gymnasiet.
att kunna fylla sin uppgift erhålla en Lärjungarna ii.
i n skolor, som äro ut- genom statens f örsorg tryggad ekonomi, rustade med vlss kompetens, såsom nor- och deras läratepersonal hör tillförsak- malskolekompetens eller rattatt anställa ras lika fördelaktiga löne- och pensions- realskoleexamen, - böra kunna vinna in- villkor som sratsskolornas Iiirareperso-, trade ' på gymnasiet p5 grundvalen av nal .. enligt särskilda best+ilnielser kvalifice- I avlönings- och pensionsfragorna, an- rande .betyg.
nars nog så brännande för närvarande, 4) Största möjliga frihet betraf fande yttrade sig ej mötet, då det ansåg att kursplaner bör medgivas.
närmare utredningar måste göras på j) Bet bör stå de olika skolorna fritt att val j a ordningen inellan de f ramman- detta område innan yrkanden kunna de spraken och att avgöra i vilken klass frainstallas.
Dock gjordes ett allmänt - ett nytt språk bör iSnträda.
sympatiuttalande f ör övningslärareper- 6) Vid uppgörandet i kursplaner för sonalens .strävafiden att uppnå bättre samskolor bör lika stor hänsyn tagas till ekonomiska r i t!
kor.
.
f lickornas och gossarnas behov. '
- 7) Stort utrymme bör på grund av de- r. -- - ras allmänt irppfostrande betydelse Li ' e- redas.
.at de i~ralitiska.
änmena i både flickskolor och samskolor, särskilt inom de klasser, som motsvara flickornas Knternoatiomelii kwiwmokongress i.
övergångsålder, och huslig ekonomi bör Washington.
5 ar detta läses har T h e ' vara obligatoriskt Smne i alla skolor, dar I n t e r n a t i o n a l L a b 0 u.
r C o n - f lickor undervisas.
.
.
g r e s s; som Nztionernas förbund sam- 8) - I städer med.
saalskolor motsva- mankallat i Washington för gemensam tande den ntivaraiide- realskoletypen och behandling av arbetarlagstif tningspro-.
dar Iampl ' igt liir jungeantal kan påräknas, blem, redan sammanträtt.
En mängd bör finnas en överbyggnad,.
, gen &amp; vil- frågor, som på det närmaste beröra ken flickor skola kunna föllrarva sig vi: kvinnorna, skulle där behandlas.
Med clare utbildning.
anledning härav hade emellertid .på g) Den pröwing, soih korniner att an- kvinnohåI1 tanke väckts att kvinnorna ordnas .vid över@.ngen f rån ' ' bottensko- själva borde: amlas för att framföra lan till: den högre flickskolan eller sain- sina önslieniil i dessa fragor, då de icke skolan, får ej vara någon ensidig kun- vid den stora kr ?.-gressen hade sina egna skapsprövning, utan hänsyn bör företrä- representant er.
Endast som sakkunniga, desvis tagas till barnets alhänna utveck- s2 som exempelvi s Kerstin Hesselgren ling och jainval till intyg f rån dess före- från Sverge, ha ju kvinnorna där nå-.
gående skolticl.
got att saga.
Initiativet till inkallande av en inter- 10) Då privata skolor genom sin stör- re rörelsef rihet, visat s i g vara av stor nationell kvinnokongi-ess i samband med betydelse för den pedagogiska utveck- cien stora arbetnrkongressen togs av T h e lingen, bör ett ej dltiör ringa antal så- N a t i o n a l W o m e n ' s T r a d e dana f5 finnas, och dessa skolor böra, U n i o n L e a g u e o f A m e r i c a, få aga ett nc~le~stadiuni motsvarande i-epresenterande 600,000 kroppsarbetande '.
-
_ H E R T H A.
.
155; iaticrnella Ervinnokonferensen i ~ u r i c h i.: Iwinnor, och inbjziclningar ~~tsancles till., kvinnor i alla 15nder att möta i Washing- i&amp;j inslöt sig aven till.
detta- program-.
.
.
ton veckan före arbetarkongressen.
.
Nig &amp; svenska delegerade ha icke kun-: - Det program, som dar nu genorngitts; nat sSmc.las på grund ' av.
kostnaderna ock Iinr utarbetats i.
Paris denna.
vår, däT osans läi~g ?,, men som f r a t e r n a l. fransyskor, mierikanslior, engelsk&amp;, en; c1 e l e g a .. t e för de svenska socia.ldeino- serhi ska, en, pol,skq,.
e % dan- hatiska.
.
kvipnq~irganisatioixrna.
skulle.
...
belgisk?,.
ska, fru .clara Tybjerg, samt f röken.
dr Almá Sundquist, som ' för närvarande-.
ina Lindliagen, Sverge, deltagit i slut-.
Gistas i FCrenta.
Staterna, del.triga i kon ',.
ïe ' cligeringen av cletsainriia.
Den.
intel -- gressen.
.
.
.
, ' ' ' ',,, Notiser.
från bokvai-Iden ..;. '
. '
,. '
En lappbok av Allfhild Agrell.
Aktie- bolaget ~ a h l c o n t z ' d: C: o. Det ' pittoreska.
och otroliga noinad-.
fo1 t.
i norra clelen av v i i t laizcl niåste behandlas nied ytterlig varsamhet.
En.
nyans för färglagt, en chargerad fantasi-.
.
utsvävning eller ' lyrik-orgie, och deil lit-.
terära, bilden.
b$r pråligt olj etlyck, omöjli&amp;t, @ itt .ocli.
sentimenial ' osmak- ligliet.
En bok $ar.
den verklige, lappen .lever c; ch rör sig så att 111a.n ryckes med in i clen egenartade värld, dar f jällfolkets - saga fullbordar sig under en anryckande " kulturs ", allt, närsdngnare.
valsignelser, de.
mera.
sällsynta.
Alfhild ö r l Agrell liar givit oss e n med sin La ' pp- .., bok.
Det ar en ' stram .ocll i.terhillen berat- tarkonst, son1.
gör dessa tavlor.
Den v e d a r inecl det seddas och k ä n d a kraft, utan utbroderingar och kominentarer, medan en kostlig 11uinoi-s gyllen1 j LIS.
gj u- ter sig kring b; .lden, Troligen &amp; o icke alla verkliga l~anclelser, men de göra, in ' - tryck av .att vara det.
Bättre triumf - firar iote dikten Har ar lappen, mecl ' fel oc.11 dygder.
Han super och ljuger och sticker sig .iindanJskryter o &amp; kramar sig; nar in- gen fara a r p2 färde.
: Men har .ar ock- ...
.
.
så det trohjärtade ~iaturb&amp;net, med e n.
egen naiy, förniimhet, ' med en fonil a v rik, om a.n lättförd känsla, med ett ' ömt .. cch bi-innancle hjärta, som kan göra ho- nom till hjälte.
En liten bävande, rädd hjälte, men soni fullför hjältedådet o c h offret av sig själv utan att d. % veta om.
att.
han gör .idgot utöver det inest.enkla och vanliga.
:.
Alfhild Agi-ells forfattarskap har .rört ' sig.
+ed 01iktl; ' iidahde.
strängar.
Pro-.
blemställaren f &amp; n 80-talet, som valde: dramats form .för sin diktning, blev Lo- visa Petterkvists.
k r ~ l r v i ~ ~ k e l s h u m o r ~ in i Stig Stigsons furu- cc11 gick d i i r i f r 5 ~ s~lsande- all varshöga norrlanclska var18.
och fram till G u.
d s d i - ö 1 n m a r e.
s skiira utfarmnikg.
Sjuttioarig ger hon.
.
(; .ss nigot så ståtligt f ~ d l f ä r d i g son1 des- sa .. lapphistorier, - Nya, ofta &amp; g ' så tillfälliga författar-.
nainn p o c k.
p i uppinarlisamhet och er-,.
kännande.
Nar ett av de äldre åter vi- sar, sig i bokniarknaden med ett arbete; !.Y.
sa verkiigt varde som Al fhilcl Agrells larpbok a r.
det att hoppas.
att clen Iasan-.
tic och bolrköpancle publiken inte g&amp;- bet förbi p&lt; bokhandelsdisken.
Det vore för.
övrigt publiken .som d e t.
.
- bl &amp; synd om!,.
.
. '
' ' ',.
* ',.
.
.
.
E.
K-N.,.
, '
.
Kvinnliga yrken.
Vägledning -- iitarbetad av sakliunnigi imder redaktion av Ainn Ila~; i,i !S~.n-.
P; A. Norsteclt G.
Söners förlag.
.
Denna publikation utgöres av- en.
serie uppsatser, som förut varit synliga i.
Stockholms Dagblads söndagsavdelning .Hemmet och kvinnan.
Serien ger, för- - utom värdefulla uppgifter o111 löne- och: arbetsf öl-hållailden, exposker över olika: yrken, skrivna av yrkesutövarna s j d m och uttr?; c !c.
för deras subjektiva upp- f attning av de olika yrkenas f örclelar och.
ligketsfuI1 tillvaro inom en och pockar på att f2 form och gestalt.
&amp; / Ian im i i s t e - det är tlet hela - det lönar inte att fraga varför. "
Ja, Iiur paradoxalt det an kan låta, så ar tlet just inom s2clctiia verksamhets- O I I I I - ~ ~ diis ~ I I clen, kvinnliga prestationen ar och ndste vara särpraglad från den manliga kamratens - såsom inom ' ska- ' clespelarekonsten - son1 livinnorna äro likstalltla iliecl mai~nen.
Da däremot ar- betet ar av precis samilla art, antingen det utföres av iilan eller kvinna, som fallet ar inom de flesta yrken, avskiljas de kvinnliga yrkesutövarna i s5rskilcla clen lilla.
boken en Iiategr&gt;i.ier nied; ä g e löner, mindre be- I själva verket bekännelseskrift, både genom vad som forclringsmöjligheter in.
n ~.
Detta ar - krivits och.
vad soin icke skrivits.
Man kvinnoarbetets speciella tragik, som man k a n - dm man hal- nödiga fö~utsattnjn- givetvis erinras om .i flei-t-alet ~~ppsatser gar för att förstå de s. k. sjalvförsörjan- av kvinnliga löntagare.
Hur stillsamt an de kvinnorna - mellan raderna i de artikelförfattarna liin~iia sina iippgifter: korta redogörelserna avläsa olika grader.
on1 0 1 i h 1611 f2; r lika arbete, 1.5 äro de .och arter av kviiinoai-betets patos.
Un- (lock säkerligen alla birare av kvinno- .derst.undonz det patos, som härrör av rörelsens krav p2 ett inera rättfärdigt s jalm al-betsuppgif tens.
natur och icke löiiesystein.
Ett krav, som f ör många, -: har till nöclvanclig f örptsattning yrkes- inånga kvinnor är ininst lika mycket av - iitö \ ~arei.is ege11::kap av kvirina.
Soni etisk som ekonomisk iiineböïd.
.
.
då skilclespel&amp;skan Maria Schild~necht Boken nm liviniiliga y: lieii liar sin skriyer: " Finns den (konstnärsdriften).
, Rivna praktiska nytta och betydelse.
Och - vad betycla ' cl$ alla de svirigheter, all utgivarilinan har på ett lycldigt satt löst den kamp, som möter särskilt i böl-jan den jngdunda lätta iippgiften att skaffa .. av en teaterbana, allt annat betyder in- uttalanden från lkintla och framstående - genting mot att f5 ge ett utlopp at detta represeiitanter för yrkesutÖ.ciarna själva.
A.
K. underliga.
nilgot, soin för en orolig lienl- ' ' Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av IFied~a-Baemer-F6rbiaandef.
Redaktör: Ellen Kleman.
Fôrbundsmedlemmar erhdlla tidskriften 1111 ett pris av kr.
4: 50, varvid prenumeration Byri, 48 Whrabeigs&amp;tan, Stockholm.
sker direkt genom FredPika-B~emer-F6rbundets Icke-f6rbundsmedlemmar prenumerera 8 närmaste posfanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplega: ' / i dr kr.
6: -; ' / e dr kr.
3: 25: ' / .i dr kr.
1: 75.
Lösnummer 45 öre.
Redaktion och expedifion: 46 Klaraberg ouatan 15 Stockholm.
Redektionstid: tisda- gar och fredagar kl. 3-3.
Allm.
T.
48 50, Riks 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Allm.
T.
48 16, Riks ' 27 62.
EN EKONOMISK HUSMODER BORTSLUAR ICKE I ~ N U D A N BLIVER - EN CANG PR~AT-SEDERMERA e ~.
~ y g PA s.
Liksom även.
SVEA GR#DP) - för bordet, stekning .och, bakiing.
.
.
.-.
. '
Samma.
oövertraffade kvalit6 som före kr ' istlden.
.
-.
Notariatavdelning mottager .. tiil forvaring och vAud .urider: bankens gara.nti enskilda personers och kassors värdehandlingar.
'. '
-.
.
-.
...
.
,.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
~ u n ~ s t r &amp; d g ' g r d s ~ &amp; 8. n, '.
.
a ' Tekjonicr: Riks och.
A h.
Namnanrop.
:.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
- '.
.
.
,.
. '
'.
.. Notariadavdelnibgen .åtager.
sig: i fråga om inteckningai.
&amp; h indr * skuldebrev att inkasseia riintor upp- sagda.
kapitalbelopp samt~o.mbesorja förnyelse av Lintech ningar och reversei; bj,i fråga om obligationer att - i .god tid undekitta deponenten, om ' gjorda utlott- - ningar - o c h lämna förslag till.
placering av det ledigblivna kapitalet samt i t t p4 för-, ' fallodagen förete obligationer och kirpcnger till inlösen;.
c) i friiga om aktier att inkassera kuponger och ombesörja utbyte av aktiebrev, nar iidant ifrågakommer.
Inkasserade medel kunna efter deponentens önskan antingen hiimjas i ~otariatavdel- ' ningen eller.
.insättas a bankrakning i Stockholm eller annorstädes eller också försändas till deponenten per post ...
prospekt oc&lt; nlrmare u p p l g h g a r ka~tnadsfritt.
.. &lt;I. '
' a)
.
Lika lan far lika arbete.
Av A n n r Klemun. '
.
C. Alderdomshem fBr sjukek8terskore Av Ulrich .. En kvinnlig advokatfirma Av Edltn K [Pm (m., Reso ?utioner vid sommarens fllokskalemöte.
.
.
.
.
Notiser trhn bokv&amp;rldcn.
b b 6 r)!
.
Perinaned utstaiInint au ffirwa o c h p 8 ~ ~ n d e ~ ~ n i - ~ g i Italiewk spefs- och annan LonslsUm.
bórfsde arbeten samt maieriaL RAd vid j .i Sttindigt ?PU kger dgrtiil hörande matcriai.
inredning av vhingar.
m. m.
Svensk,.
.. fdnsk och b ~ h m i ~ s k p e.
f ~ f r d d6ntiiqt d p &amp; lagra-.
.
.
.
.
... *.
.
.
.
.
A.-B.
NORDISKA KOMPANIET, Textilavdelnm$en.
.
T ~ ~ Y R A G R A ~ s T: i R S ~ r O M C K H O Z M
