# ID: svediakorp-per2794
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,134
# sentences: 1,602
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DRAKTER, KAPPOR &amp; PALSAR P A U L U.
B E R G S T R O M S J.
AJ ?.
Y4-r8 DROTTNINGGATA N 24- ?B världens fornamsta laderpre- m servativ, gör skodonen.
absolut vableafafu I m och minst d ~ b b e l t varaktiga.
MODERNASTE SYMASKIN.
A .-B.
COLLAN-OLJ E-FABRIKEN 1 T.
O L S E N, S t o c k h o l m.
I ADVOKATFIRMAN A N D E N &amp; .. STAEL O LSTE.I N Innehavare: Jur. Kand. EVA ANDEN ledamof av Sv.
- 4th .. Semf.
Jur. Kand. MATHILDA STAEL von HOLSTEIN LILLA VATiUOAiAN 34, i k., vfd Brunkebetgsbry - Test~meaten, boutredniagar, öRteaskapsJOrord, yomirjerri ' f tssoheq hyyesJreendeo, f~sf@.efsfLindt~tin &amp; jauidisko u#pdrug v a210 dog.
Även sRr~jctIigtz föf~d ' glilingm besvu~cps.
a f
u. niveisaliteferi a+ kvinnorôrelse~s En l i n g k h.
seg kamp blev det p å de, rna1 liar aldrig varit så tydligt skönj-.
.
fresta hall, segrarna i.nagra länd$ kom- bar.
som under dessa senaste al-.
Att.
.
de ' mo motsthclet i de - övriga, större &amp;] I intetnationdla f ö~:bi~idelserna varit., av-,.
I&lt;ngt flera, att.
kannas s å mycket harda- brutna markei-ar eiidast det o ' förstörbara r e o c h &amp; verkomligt.
Så kbni h e d ens ' sammanhang.et i li~~iniiofri~orels~ns gång.
e n f r~~ktansviird.
bund&amp;rvant.
.
.
Kriget.
.. over.
v$rlclen.
Att denna återigen över- - och de genom detta 13; huvudet stallda .all:t.i c1enn.a ti ' d främst koncentrerats p5 forb~ll.anc1ena öppnad&amp;, i ett hastigt slag.
d e politiska rättigllieterna bottnar i det vagen för kvinnorna.
Den kvinnliga politiska livets allinant.
~verhanclta~ancle. '
rösträtten.
.
gid&lt; i plotsligt Segertig över betydelse.
~ ~ n ~ d p u n k av t e n allt infly-.
jorden.
~evol~itionen gav ' den i t Rys &amp;.
tande h a r blivit det politiska.
~ t a n f ö.
r land, skla land och Österrike, p &amp; ~ m ~ n - detta l i a r föga eller intet kunnat uträt: ten i stora p i k t i g a ' riken som i mindre tas.
.
- ' statep.
sigo sig inder tidens tryck irigen p.
f vinn or ör els en, so111 generellt borjat annan vag än att bevilja den.
England.
med k~imp f ör direkta pialdiska f 6mi- och Amerika, Danmafk och Islarid, Hol- ' ner so111 ~~nclanhållits kvinnorna, allt un- laiid, Sverge och.1talien - för att-näm-.
der det.
den til1:grund .hade ett rent rätts- ila Sven clen allra sista framgingen och ideal, kom helt f öl j clenligt genom clen .de länder dat enclast ett sista bekraftan- allmänna politiska kraftströniningen .att de behoves.
för qtt göra beslutet till verk- övergi till strid för politiska rättigheter lighet - alla .. blevo de med ens färdiga sasom db, son1 fort-ast och säkrast skulle.
föi denna hittills - 3 % oerhörd5 siks ge-.
+.
i 5.
&amp; l.
.
bana vagen för tivsiga,.
.
aiit klarare fat- &amp; tadb ~ikctäl~igihi.tsrnåt ~ e f oförtydbara.
i ja, Svef ' gk äai vErkfigeïi med.
Vi h i sliyggh.liei f ör ' att tr3cki &amp; am och begära.
eiiclast att vänta p2 riksdagens förnyade.
.
.
politiskt medborgarskap, som karaktari- stadfista ' ndc stiiat &amp; n ticiigiie kvirifior6teke ' n - Haiiid vi nu, Sow i&lt;vinwffira i öv {P; in ' e * a ó c f i ' ~ a &amp; i u ' hdantagfia ' - a vi- rig ' a lan&amp;, irif$t ett n j t t ske &amp; i. vårt ker.
urder &amp; riidlit f6rh3llaric~e ' rias p$- aibëtd.
cifkel * siutei sig, roisträtteii, - o. &amp; vi; k i r n &amp; gfer, d i @ t, ii Y.
' !yil+cta ' id kakPgd fia de aireAfir ' m$lens, i &amp;.
eride:.
Vi.
viflda.
: $hu.
de.
. '
,, ' n ' ' ' ',, ' ' ', ' '
1 24.
.
.
H E R T H A stangande hindren, .men n u äro också krafterna frigjorda att brukas i aktivt arbete på nedbrytandet av de gamla skrankorna.- Social och ekonomisk lik- ställighet med männen ä r nu den för- enklade lösen, sedan clen politiska lik- stalligheten fallit oss till; Med vanlig praktisk blick p2 det för handen liggande se vi engelskor och ame- rikanskor- redan organisera sig för de f örandrade uppgifterna.
Den stora engel-.
ska landsföreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt var redan i vintras färdig med att omorganisera sig i en landsför- ening " för likställt medborgarskap " i samarbete med alla för samma mål - verkande; och amerikanskornas " League of Voters " som, " en stat i staten ", håller på att kondensera sig inom den ännu stora röiträttsorganiSatio- * en, är dessas praktiska grepp om de nya problemen.
Också vi ha att inrätta oss på nytt.
Massor av .kraft har frigjorts sedan agi- tationsarbetet f ör den politiska rösträt-. '
.
- r ten blivit överflödigt.
Men en mängd av nya uppgifter vänta på att tagas upp.
Det torde icke vara nog att slå sig .till ro och tanka att nu ordnar: sig allt så ': småningom när vi ha vår rösträtt.
Myc- ket och energiskt arbete måste sättas in från samlat kvinnohall för att på olika &lt;imraden komma fram till den Ctallning som samhället måste giva lika åt alla sina medborgare.
Vad vi nu ha att göra .är: att inrätta oss därför.
Utanför politi: ken - och partipolitiken - komma ännu - länge de rena k v i n n o f r ~ ~ o r n att a sta, vi få se till att vi ha vår kgen fasta plat- form, från vilken vi kunna arbeta för deras lösning.
Därute har man i kvinnorörelsens in-.
tresse insett detta och ordnat sig därför.
, Man kan önska att den likformighet som hittills p5 skilda håll karaktäriserat kvin- nosaksarbetet även måtte fortleva i det.
nya skede vi kommit in i och vårt arbete, har hemma kunna hållas samman efter.
klara och säkra linjer så som exempel därpå.
gives ' f rån England och me rika.
- Krigets facit.
R edaktionen har älskvärt anmodat.
updertecknad att skriva under ovan-.
stående tämligen foidringsfulla rubrik.
De.
anspråkslösa reflexionerna härnedan skuiii el j&amp;, om de alls blivit pblicerade, ha placerats under långt - blygsammare titel, Men då nu l.ik * l. rubriken .står.
: där, är det kanske skäl förklara, att j &amp;.
tänker mig - människan, den .nu levande .. generationen,.
som - krigets facit.
Manni-.
hon fått,.
.
skan.
med.
.
de sår och lärdomar.
: Deii, som nu är nog frivol att öppna de utländska mond$natidskrift !rna, så- dann som till exempel den franska med .. det signif ika namnet La Vie, Heu-, reuse, slår sig för pannan och f r i - gar sig f h f ä r a d: har då intet hänt i det: qänskliga hjärtat?
Är krigets facit lika .. med noll?
Finns $et verkligen prenu-.
meranter och smak kvar f ö r denna.
konstgjorda och lögnaktiga värld, soni - står upp ur .de-.
mondäna?
.
Ja, det.
.
-.
.
bladen .. i a.
: gör så.
Och nu.
.
kanman vara förvissad, het @ ch livaktig, lika känslig nu som for- att ingen erfarenhet, som vår värld kom- dom, - lika blätt att tanda i flammor:.
Ja,,.
$i ' mer att - genomgå, intet styrelsesätt vare det förefaller till och mer&gt; som om ' Sig proletaiiatets eller.
n5gon annan motståndsl&amp;m-e gåvo.
' oss katastrofen .i klassdiktatur - ska.
kunna utrota den lilla våld an ' vad .andra tiders människor - gjort - - flock, som lever i i t t v i e Hebreuse på.
i. hkrnsökelsens stund.
Om överlägsna.
.
tillv$ons yta .. andar ' .f unnos hos vilka förnuftet segra-.
.
Men clet finns människor som reflek- dc ijverlidelserna, s5 var dånet au.
.
tera, soni dra slutsatser, människor på sionens stol-nl ' över folken:så starkt, att vilka icke händelsernas lärdomai äro de icke föilmåclde göra sig höida: -.
- slösade f~; ~ii; es, Dessa märiniskor, och.
'; Detta maste ha l ' art oss så, att .vi genoin., dem.
den av erfarenheter och li- aldrig.glömma det, att clet ar passionen, s,oin styr inanniskan.
K.riget under hela.
'.
.
landen f örbereclcla .. n~assan, komma att tillägna sig; ja få i .blodet vissa funda- sin &amp; ing .. Ei~i början.
.till slut ställer.
meh.tala .sanni.hgar om människan, vilka detta faktum i klaraste ljus.
Det .var de förut ringaktat eller icke varit med- inte bara: massorna,.
' som clrevos ' av pas- vetna om. '
i ene rationer fö; e ' oss: ha vis- sionen.
De styrande, allt medan de Iiet- serligen vetat.
dem - de .finnas alla .i en.
S ~ C I C upp rna,ss&amp;rias lidelser, clr&amp;os själ- kalla.
som va till sina ' handlingar alt passionen aven sådan &amp; ibnisk&amp;unskap&amp;s.
bibeln -, rnen de ha gått ' förlorade, eller.
dar de ansågo sig handla nkd utomor-;.
.
be ha icJ&lt;e.
ansetts.
tillämpliga .på manni- dentl.ig &amp; doin och förutseende.
.
.
.
Medan ' kriget - fortgick, fick passionen skor p &amp; +&amp;-t kulturstadi ' um.
Så skola.
.. också vår generations dyrköpta hrdomar.
n~änniskan alltmera i sitt våld.
.Foster- '.
utan tvivel, gZi f&amp;-lo&amp;cle.
Men innan de.
landskarleken s.an~mansmälte med hatet ' g.
!
.förlorade; komma.
de.
säkert att satta.
till fienden- - och sorgen över ~ ~ e r s o ' n l.
i ~ a spår i sanile~fiadeii män&amp;k&amp;-na:och fol-.
.för !iister till en passion, nog mäktig att '.
.
ken emellan och.
påverka den andliga.
uppehålla ett nara fem års krig.
Pas- " - sioncn - ~m~es ' taltacle.
.
liela världen for atrnos&amp;i-en.
:.
.
.
~ a r l c l s k r i ~ e har t +ari t döden för en .. människans öga.
Nu har val passionens.
mängd teorier.
och slött tillägnade van-: storm.
något bedarrat, men d e ~ i fijrvända.
f ~; r e s t ä k i.
n ~ h r ' En. '
' siiclafi irar ' den,.
att syn&amp;.
på världen står ' än så.
länge kvar.- -.
Förlli~ftet har tjli.at gassionen .. g et: vår tids .manpiskor.
voro.
förnuftigal-e;: har.znvant alla sina 1; raf ' ter på att finria: mera k ~ l i g berakr~ancls.
t .än gångna tiders.
.Vi inbillqle ' 8s;; att vi fungerade, med.
.
.f Grnuftigt utiiende motiv.
åt handlingar, samma precision som våra maskiner, den1 passionen begatt eller velat begå.
Det har,, villigt klarlagt och bringat i '.
voro nyttans tjänare son; de.
.
.
simband m e d klokhetens och moralens.
Nu veta - vi, och bjuda inte till act för- budvarje af felitbetonad handling under.
neka, att gela vårt.
) .ttre liv, som vi levt efter .den .sa kallade civilisationens sche- dessa krigsar.
Passionen har.
anledning vara.
nö Jd ma, blott var ett en mask, .b+om.
vilken människosjälen satt.
gömd,, lika ' ' med: sin tjänare förnuftet.
.
t et har.
, ' ', ' ' ', ', s '.
, ' ' ' m.
.
. '
.
.
.
.
.
.
x '
presterat det otroliga ' av hårklyverier.
Det är människan, som driver männi- Vi utanförstående sade gärna under de skan till passion.
oväder kan inte första åren: denna proklalnation (t. ex. göra det, ej heller en sjukdom.
.
Först Tysklands,.
att det blott kampade på- människors satt att bemöta mig, då jag tvunget försvarskrig, Englands, att det drabbats av oväder eller sjukdom, kan.
blott kampade f or Belgien), denna Iiand- f örsiiitta mig i affekt.
Därför, när man- Iing, denna doni eller cletta ansprak må- niskan icke vet om eller erkanner nagot ste få de och de allvarliga konsekven- högre i tillvaron än människan, då ä r serna.
ja, det fingo de, men ingalunda hon hjälplöst den affekt i våld, som hen- dem vi tänkt oss.
Vi märkte snart, att nes likars handlingar uppväcka.
Det finns då ingen tillflykt från det männi- vår neutrala logik vai- avsatt.
Vad vi menade med konsekvens; f ö~jclrikti~het, skan ti1,lfogar människan.
Vi ha intet fanns icke mer.
Det var icke, for all bestående och oföranclerligt att fly till, del, slumpen eller passionen som harska- då människor svika och svikta, då de cle öppet.
Det var en ny logik, mot vil- dö från oss i synlig måtto ' eller i andlig.
ken det icke lönade att göra några in- Ingen Fullkoinlighet f örsonar oss me.d vä.ndningar.
våra medvandrares ofdllkomligheter eller Men när man nu lart vad .man lart, tröstar oss över våra egna, ingen över- kan man inte underlåta att vanda kun- mänsklig, utommänsklig Kärlek tröstar skapen in mot sig själv.
Denna lärdom över .Ilat, vrånghet och inissförstånd.
Frigjordhet från varje beroende av ett a r inte en sanning, som galler bara för världskrig.
Den galler människan i alla icke-jordiskt högre .vasen, trygg tillit hennes stora ögonblick.
Människan är till sig själv och till den.
kultur hon för- slag av vr.eden,.
kärleken, fruktan och kovrat och fulländat, var val det sarmar- smärtan, när ödet når och drabbar hen- ke, som skilde vår tids människa från ne.
Sall.synt, sällsynt aven bland dem vi a-ndra tiders.
Det ärlfrågan, om hon kan ' kalla stora, a r i sådana ögonblick upp- behålla detta särmärke, denna " vinst ".
höjdhet över det egna iidet, lugn - och Hennes självtillit måste ha fått en våld- oförvillad blick.
Affekten srïedvrider sam knack, aven om hon ännu inte för- aven det klokaste omdöme, förrycker stått eller erkänt det.
Odmjukhet tror jag blir krigets facit proportionkrna o &amp; driver till daiak&amp;a för det nu levande slaktet.
beslut.
tt ' ' ELIN.
WAGNER. '
.
a.
...
s .., *.
.
.
.
.
.- ._ '. '
.
.
: &lt;.
,.
ödsskörden vet inte ' a v sar- Xen.
" k.ämp.e, .. profet,.
* idealist och verk- slid j.ancie:.
.
I s&amp;.
s,vepa&amp;le f.ång e t n n i k a,.
so111, Y iiina Cauer.
: s,anm.apfor deg allt alla.
.
: n a i q i ~ r - h.enne,.
i.
dödsi; ynan E n a v.
d .e.
.
.
.
~.
.
o l &amp; s vitai ' huigd Iiar lagt sig s t ö-s s t a,,, trädde hqn e3sam och.
: oförfä- Hegwig.
ii11 ro, nertyngt ' -.
till sist undsr .den a !-.
!at.
i bräschen &amp; helst Iion möttes.
av den !.
kanlp hon, liv$ångt.
kämpat, h q -.
$tt: oi+itt£iiqligt: s; ystem,.
.eq o.förstiiend &amp;, - .lies eldsjäl: andat; ut, me~l ?n den djyp- !syn,, $&lt;eva fijrhållanden.
Till v.apefi.
ha- bittraste besökelsens tid går över he.gnes.
de hon det skrivna o d e t s bart.
huggande.
land, På .dra siclan Atlanten hear Anna, .svärd, ty $il1 detta blev: .hennes skrif-t-.
.
ädla &amp; - ag,st.el !na i, declen,.
oph.
där: tallarskap.
genom ' hennes slagfärdiga.
shaws.
hon yiiade i sin ' lsistq, .l8g på ' Iiennes ironi,&gt; &amp; cksakma - himor,.
gnistrande.
.
bröst - bredvid deg juvelglittrande; röst- &amp; .vickhet.
och omptliga logik.
Hon.
var, d t s f lag&amp;i,.
smyc1:et som var tefknet -.
e j friiktanV$rd ' motståndare; .. hiinsyns- av.
och tacken för ep.
gförtröttad ratti-!
; s i kanslan av det fullt.
.
lovligai den.
siricl - clkn .ni&amp;laij för " ~ s t i n ~ u.
i s h.
~ d.
ande,ns yapgn kämpincle krigarens.
er vice ", son1 hop nyss.erhå ' llit; om ett.
upp &amp; att såra och döda: O=h do &amp; -.
statens Iierlersbevis f ör hennes energi- on .v+m- och alski.de människa, so+, de fy ' llcla arbete.
f &amp; * n kvinnliga krigsbe- henries själ närstående vittna .. ..; ' - - ~eclskayen.
.
.
i .hennes henqlancl ...
,.
Det var som redaktcr Ernst .Dohms.
För bårl @ ' ha e r a v ~ c ~ ~ c k o r ljpdit, na bå- k g a maka Iion med sina första strids- da ha de.
gått boit f &amp; jordisk s o n d h g skrifter trädde fram i det offentliga.
(, ch sorg:.
. "
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Dessa,., " Was.
die Pastoren.
von den.
.
- *.
.
I.
.
Frauen denlren ", 1872, ett.
ljungande.
~ ~ ~ - ~ i höga ~.
s s: t a ~ l t, h @ ed ~. '
@ " male.
till två herrar.
kologer,, som i ' konstn~r&amp;uvudet det snövita hå- 1 ' 1 brosc !lyr.
f ramlagt sin kmservativ- &amp; t, avtecknar sig i klara lianturer f rani- ' @ ode ?+ tro mannens av evighet.
giv- n a överller&amp;ap.
Över kvinnan,:.och " Der för l~vinnornas sak, afbe- .om de.
.
im.
~ a u s s t a?
~ d e " 1873,, där Jesuitismus kan &amp; av hennes lai1dsmaoinnpr.
.
.
Hon De idéei.
som först.
' 110 " ytter1.i~ katterskt drar i harnad mot.
gick sin egen.
, t$ncle.
glöd anden.
hos ' ' ?ie.
Achtund / ~ l p p b l å ~ ' yiVurhausfraug~itum ", t visa.
.
vierzigerinnen ", pionjärerna.
Ayguste - d %: k. grapande kvickt " krivart, som ?ar - hennes stjrka ' och yil-.
&amp; hmidt, Louise O$to-Peters, Henriette Goldschmidt, ' tjanacle hon på ' sitt .hon.
u.tbi !rlade .till. * iisterskap.
.
För k,vjrigixi~as.
ratt till vetenskaplig.
standiga satt.
Det passade h.enne.
e j .att iitbildni,&amp;.
stod hon upp 1874 med " Die g$ i led och racka med: den organiseracle vinnoror oror el se ni ' on?
hon än .f; llkoni-.
~jksenschaitliche- ~ r n a i i c i ~ a t i o n der '?
, hon med gl~äi !sande bevisfö- Ii &amp; .:.
f örstod dennas bersttigande.
För- F ~ ~ L I.
dat: cningsmaqni ska .och, talake var.
hon.
icke.
ying tiU rätta med,.
det då annu .inhen-.
.
- D ' # o &amp;.
:, ' ' '. '
', ' m ...,, e ' ' ' a.
nes land. &amp; gott som axiomatiska talet nersta upprördes hon av den ställning om att " naturen " .dragit sin bestämd$ .kvinnorna togo till kriget, från första gram för kvinnligt studerande.
1876 ä r stund ställde hon sig helt i fredsidéernas - Ron fardig att slå ' sitt slag för kvinno- tjänst, aktivt, genom sin penna - så rösträtten i boken ' " Der Frauen Natur - !an &amp; detta tillstaddes henne.
.
und Recht " - och avvisas ai ' den då- Till en van skrev hon kort fire sin varande kvinnorörelsens ledare som far- död: " O c h d e t t a ä r m i n t r o s - %g fantast.
- bekännelse: så länge icke.
Men på denna punkt just blir hon i l l a d e ä d.
l a r e e l.
e m e n t e g.
.
agitatorn, - om med flammande &amp; d sö- i n o m n a t i o n e n - o c h ' d e t ker vacka ' de- slumrande.
Izon ropar till g i v e s d o c k s å d a n a - O m- dem ' att koncentrera: sina krafter, att f a t t a k r i g e t s o m ' i n.
t e t g ö - organisera sig under energisk lednini ' r - e l s e s o n i s i t t ' o r y g g l i g a .att lita på egen ' kraft, ' att intet vänta av m å l, f ö r b.
l i r j o r d e n e n maiinen.
' ' Begär - röstratteten ", ropar j ä m m e r d a l.
o c h j a g f ö r - ' hon, " endast genom iöstratten g å r vä- s t å r &amp;.
t k ä n s l l y a _ m ä n s k o r gen till sjalvständi~het ofh ' lik~t~llighetJ t a g a t i l l s i g ' d e n i n d i s k e .. hl1 frihet och lycka ' för kvinnorna.
Utan d i k t a r e n s ' o r d: ' g å u t o m pol ' i&amp;ka .rättigheter äro ni; e ' ra själar ' o k v a r!
c l e n, d e n.
a r i.
n t et '. "
än.
till övermått fyllda ' av medlidande, Den 4 juni slog timmen för Hedwig pdhkt och adelsinne, maktlösa äro ni L) ohm, " den evigt unga i en ålder av att något göra med avseende på de oer- 86 åry '.
' Mot ålderdomen kimpade hon h ö r d i f örbr~telser.
so * begåtts mot ert ' segerrikt med sin eldiga ande.
En fien- -- O r g a n i s e r a ' e r.
Visa de kallade hon den och menade att den släkte.
att ni äro.
' i stånd till entusiastisk hän- ' drevs undan genom of örtrutet arbete giveise och &amp; ck &amp; nom girning och ord ined hand eller huvud.
" Overksamhe- mänskornas samveten, grip ned i deras ten är sömndrycken soni man bjuder dig, gamla kvinna ", skriver hon under Ii järtm och övertyga andarna. "
tal i denna sak var till, och ett zv sina senaste år, " töm den inte.
.. med de reformbegärande tyska kvinnor- l o m den inte, utan v ax n å g o t!
' na då e n dåres tal.
Hon fick uppleva Verksamhet är glädje, och glädje så gott att ' revolutionen skakade ned som en rno- som ungdom! "
.
Sådan dog den 86-åriga, evigt unga frukt den kvinnans: rösträtt som mängdedenända till den stunden hållit för ' Hedwig Dohm.
' m.
orimlighet.
.
~ å n av a ont och gott bra * ' henne " En förkrossande sorg har fallit över iivet f rån .p-talets kampår,-då hon själv .förit ' trädde f rim f ör rättsidealen, till oss. "
, Denna klagan följer från Arneri- ' ka b h k a p e t.
om Anna Shaws död ' de.
.
?is&lt;?
ödes ' fyllda åren, då striden stod - ..
Men också har,.
folken,.
i blod.
och Ödeläggelse, i over Atlanten.
kmelfan hat och - förvildning.
I sitt djupaste in- har hennes bortgång ' känts- som en stor ' ' ' - ' hes .P r
Anna Shaw ha-.
-.
ny erkända.
statsmedborgarna.
Och hon,: d e hunnit göra s ' ig känd &amp; h skattad ö &amp;; soni under kriget p5 en framskjuten plats, - i v % kontineqter .. '.
.
.
.
,.
.
.
uerkat - f ö i .organi&amp;erandtit av kvinnorna.
. '
Det statliga karaktärshuvud &amp; h e d det i krigets tjänst, var redan 11el.t uppe .i .-tillbaka~ammade vita håret óvanför den p!
vad som nu efter den ' släck- breda pannan, därunder,, ögonens.
intelli-.
ta ' &amp; - lclsbranden.
skulle - kunna &amp;; as för genslysande djupa blick, den kraftiga att f örsäkra .världen: o m en varaktig undersätsiga tj gestalten,.
S å minnas vi .. fred.
Även det aktiva arbetet härpå henne från8 de Internitionella kyinnokon- - hade h i n hunnit ' taga Upp: Det ' var i: gr.esser, d&amp;-.
lion sfädse var, en av.
ten- .. dess utövande hon ' stupade.
~ n d e e *.
i.
...
- iralfigurerna. '
Sadan stod hon 191 I här * 5git; tionsresa fråri New ~ a m p s h i r e till - i deq.
överfyllda:.&amp;&amp;a~ vacakyrkan och.
Kans &amp; ' tillsammans med A r ' ~ i i f t, ord ' ?i611 sin.
- rösts+ttspi-; dikan, ' den,.
första .... .iörande.
i Ligan f ör ' genom f örandet av; (; ?k &amp; la: kvinnliga ' präst .. &lt;&amp;n talat i en.
fred- genoni skiljedom, och ~ a r v a r d k i -.
:. &amp;!
" iisk st ' atil&amp;lia.
'.
Sadan h r henne ' s ver ' sitefets PieCident m r.
loGell, samma - bild praglat sig- in hos d e .tusinden och - k r i g a fredsvän; då hon.
.
talade ' i en ny ' ster tusenden kvinnor i ' oräkneligt tal, stat ' &amp; je- dag - eller flera gång &amp; ' om.
.
- som i Europa och hennes: eget vidsträcc- dagen - och ' tillbringad; vaije ' hatt i, a.
iaiid - h &amp; henne på &amp; t henne ~jarnvägärnas.
sovvagnar, traf fades hon .oförlilineligt humoristisI &amp; sättet tala om.
plötsl&amp;t i.
Springfield i Illinois a v lung- - in,iinS.
och kvinnors genom mäns.
åt- inflammation.
Efter att h a legat sjuk.
göranden yitt skilda lott i stat och sam- dar &amp; t par veckor, kunde hon förai ' till.
%alle.
,.
sitt ' .vackra hem i Moylan, en förstad tik '.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
fyrtio års.
tid arbetade " hon oför-.
Pliiladelphia, men den spänstighet m e d, trötlit f &amp;.
rösträttssaken i me rika.
Wlken hyiuthärdade resan och som:kom .l:illsan~n~ans med Susan B .. Anthony ha- he&amp;e a t t nästan förefalla frisk de för-.
d e.
h o i fört ~ kampanjen, vid denhak döds-,: ta dagarna, ' sedan hon kommit hem, var,.
bad?
.
.
gav.
hon löftet, att föra, den vi- endast det sista provet av hennes - energi- .darz.
Honhöll sitt löfte, ingen ro och.
fyllda ande.
Den glada: planläggningen.
.
.ingen vila; nh&amp;le hon sig - tills kam- - ' tillsaniman., med .eri vän om nytt arbete.
var förd till seger.
H o n fick up@- .-,och nya strävanden ' avbröts '.
En afton, leva den d i g då Förenta st&amp;rnas kon-.
Onsdagen den 2 juli, upphörde plötdigt iienties ' hjärta att s12 och allt var slut.
, @ ess gav kvinnorösträtten federalt ek:.
(iianiiande.
.
.
' ?större förlust ha vi aldrig lidit ", kla-.
.
Men.
därlmed.
var inte vilans tid inne gar da Husted Harper i sin dödsruna henne; Hon v3r färdig att omedel- över~hennk. '
" Icke ens de a n d r a stora h l - t taga upp det nya arbete.,som vän- ledarna; - som gått, bort, ~lizabeth Cady: fade: agitationen föratt vinna sanktion.
st&amp;-itoh och Sris &amp; B. Anthony, lämnade.
'.
.
a v beslutet ' state,in &amp; lag- ett &amp; u-uh: som hon.
De hade levat över 1 ' -.
.
: i, c &amp; ...
] ensk.il &amp; .. .sr:; .ftanclg församli~gar, .. sanit mångfalden .sin ilders nått, långt över:.de ' 4ttio åren, ' .a+, cle.nya i@pgifter; som .b jödo ' .. sig %t de- och ' .deras arbet?
hide re &amp; f öre.
deras.
.
- och.
smartsxm.
förlust;, ', il lanerna ' * a '.
a. '
', q ' e,: ' ' l.
.
.
.
.
.
.
- -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- - P - - - -
- 7.30 -.
.
.
-.
...
--.
.H E R T H ' A .Hedwig Dohm - Anna Shaw.
Hög- tidligt I juda gia~klockoka .samman med ijudet av era namn.
All jordisk sönd- ring viker.
.
ELLEN god .gatt ö ~ e till r yngre ha-ncler; Anna.
Sha \ y dog.
i fullheten av sin kraft, och, !iar finnes.,ingea .att arve.
den.
Hon var år gammal,.
men hennes underbara Gst.
var lika rik.
och klangfylld soin i herpes ungdom, hennes forst3ridssEai:pa.
fgch beniles uttrycksk.ft tycktes endast ytterligar &amp; yäxa för.
varje .år ~ o m - - ~ i &amp;.
U.nder .de mer an fyrtio ar som hon ta-, jade - nykterhetens.
.och - rostrattens sak, A merikramsk~rnas bsvhangfghetsdag.
- hade bon inte sin like bland kvinnliga A n t l i g e n!
Med detta två gaiiger aterigen- .-jalgre, .och under .de sista två; tre åren, tagna utrop .börjar Ida Husted Harper .. sin manatliga korrespondensartikel i j ulihaftet a v, som.
: hon talade f örs!
- för- lojalitet mot - ' T ' lie ~ ' k t e r n, a t i o n a l.
~ o ~ S.
- u n f f- regeringen och p !aclerade .uthållighet f ör r a g e N-e ws.
Hoa har att .berätta - vad .. att vinna kriget och.
sedan agiterade för som; redan a r en gammal nyhet men vilken Nationernas förbund för s t för .alltid somim~arvilan ej tillåtit oss att här annotera - gora ett slut p å kriget, hade hon inte a t t Förenta Staternas k,onngress den 4 juni.
.ge- I nom - senatens slutliga, bejakande utslag anta- sin.
like bland- mannen. "
git lagförslaget .om kvinnornas rösträtt.
Bred-.
S i lyder hennes eftermale av en av vid der- 4 juli, U .S.
A:s historiska " Indepen- dem som stått henne närmast i, hennes.
dence Day ", står n11 den 4 juni som de ame- kanska k v i n n o r fi a s verkliga .oavhängig- livs.
garning.
-.
Endast hennes allranärmaste följde hetsdag.
Trots allt vad man trodde- och trodde.
sig henne till graven, forutom en officiell veta m atr ilu shll,e till.
slut .herrar senatorer.
i-eyresmarit .f råe krigsdepartementet ' visa att h.
e r i k a inte Iiörde * till jordens mest och verkställande sekreteraren i " the eftenblivna länder, var dagen- dock f u l l av League to Enforce Peace ".
Frgn För- spänning för dem saken närmast gällde.
För.
enta Staternas.
president kom ' trådlöst övrigt inte eridast den dagen!
.
Två de heta- .kondoleanstelegra !n och frin Vita Huset ste och som det syntes de väntaride mest and- löst långa dagar av denna sommar sutto ame-.
el1 underbart .harlig blomstertribut.
- Hen- rikanska röstrattskvinnor rinder glastaket till lies dödsbädd höljdes lav .~gyllenvitä ro- ' senatens åhörareläktare och lyssnade till de- batten om deras rösträtt med spända nerver sor fran " National American ~ u f rage f Associatiop ", wars vice ordförande; ord- h.
oroligt klappande hjärtan.
: Det var den 3 juni s o m röstfattsutskottets ordförande, mr Ja-.
.
faqnde och hedersprdforande hon varit mes ' E. Watson, med några korta ord; inte e t t.
ve der de senaste tjiigvsju &amp; - en.
Alla utöiler d e alldeles nödvändiga, f ramlade för- .rum .vor0 fyllda av blainmor, ' f rån .alla slaget till lehandling och darpå, utan att änd- cielar a * hennes vida ' land, från Atlan- ra ' en min orörlig på sin plats, satt och gav tens till Stilla havets.
kust; telegrafen akt på huru motståndarna kampade mot ödet.
De hade (örbundit sig.
att inte?
' filibuster ':, d..
hade burit orderna, dar blommokila inte.
.
v. 3. taJa endast för ..; ?tt dnda tiden, men det.
!.iunno skickas av j$varna själva .. visade sig snart att detta var just vad d e ännu - ', ' p ', ' en $ång ämnade göra.
Emellertid ä r det in- den lag som hestammer att en överl&amp;ging
Ett pittoreskt intermesso .. agde rum strax =$ter iyoteringen.
E?
dep; tatiog, begtapde.
av de fle$a a v ?e förnam.sta 1eda.a ay.kvin- nomar rö&amp;-iitt&amp;arnp f ö r ~ t r ä d d a av l ?&amp;fiir- .eningens r.ost5ttsban&amp;, .. uppvaktade senatens ordfarapde.
?ch t a l p p.
i det 6titjiga.~rdför~11 gerumpi!
varvid dessa båda herrar över+-.
. '
.
.
gpt " .. ...
.
Segsiqfie:~ i g d e r u y,.
iog tre.
?ch en halv t i m m ~ - ocli kostade st ?t,en 7,000 dollars.
.Bir fallet ~ a ~.
p &amp; l l i g t päqge .. kaqrirna.
' i.
.
.
.
l; ', semj.? !et ..
?ar ' $ivet, * ch andra ' stater ha.
.
q a F e.
i extra .sammantfaden.
j .. sina I ?gs !gstif-.
.
!a:idi .försam !i,n~; ay ~ a t i f i c e r a t förslaget,, En- '
' E @ ' m !aste, oss- nådda.
direkta- uppgifter Iiatle ' fjort.cn stater avgjort saken, ett halft dussin t i l l viintades vara fardiga i samma dagar.
Om.-.
' .kri ' r-g trettio stater anser man si2 med säkerixt.
' kunna räkna på s * fardiga med saken före .de nya allmänna v ' a1en.i novembe; ~ g z o.
.Om.
' de &amp; m till sex, som .återstå för att den nöd-.
.
* \; findiga, trkfjärdedelen skall finnas för att -.
-.
ratificeringen skall vara giltig, väntas, dock Men amerikanskorna, dessa tränade ' strid.
.
- och energiska kämpar .me &amp; mars Catt i spetsen, ' ~ o m.
m a med säkerhet- inte att ' ge ' tappt ' förrän ' de vunnit även dessa: - -.
O &amp; då ha Förenta Staterrias samtligaekvin-:.
' nor.
rostratt nar nästa gång Amerika ' väljer - - president - o &amp; ny kongress.
.
hindrar deni från att bli farliga-sådana!
Det kunde sluta m,ed ' att de lade beslag på alla de - förnämsta och förmånligaste beställningarna!
Sådant kan man ju inte utan vidare gå med på - så länge man ännu själv makten- haver att bestämma.
V i veta också hur man har hemma för-.
star sig på att värna o i 5 28 regeringsformen.
' Engelskorna ha ävenså en hel del att berätta om hur en motion om borttagandet av köns- di~ ' kvali.ficeringYbestämmelserna i deras grund- - lag nu senast mottagits: Danskorna ha inom som utom riksdagen fått kläda skott för sina rättigheter.
I n o m riksdagen!
Ja; så tillvida äro d e ' fördelaktigt situerade.
Engelskorna med sin -.
.
.
nyss tilldelade rösträtt kunna .ännu så länge ' l Dansk demolrrati. "
~ v i i &amp; r ha under - endast trycka på ett beslut till sin fördel ge-: samma.
betingelser som- ' märi tillträde, till nom påminnelser om vad det kan betyda vid .alla, genom lag forordnade tj&amp;ster o c h be:.
' blivande val för en regering och ett parti, som.
- ställningar i stat ocih kommun, de militära un- och därmed en all- svika ' deras intressen.
: dantagni, ävenså skola ' kvinnor ' såväl som ' mänt teoretiskt helt adelmodigt omfattad rätt- ' man vara skyldiga att mottaga borgerliga färdighetsprincip.
Vi kunna i ett liknande fall ' uppdrag ".
Så .lyda de ' korta raderna- i det ännu inte ens göra detta fast fristen inte blir ' danska regenngrföis &amp; som på nyåret fram- så lång numera för dem som här hemma .lades av statsminister Zalile och sedan dess kant sig trygga .för kvinnornas politiska åt-; varit.
föremål för de livligaste, för att inte saga.
göranden!
Danskorna tala emellertid sj älva .Iietsigaste debatter inom Som utom riksdagen.
sin sak i sin representantförsamling.
.
.
- 1 tredje behandlingen i Folketinget har det Det måste ock &amp; sagas a t t de gjort detta.
' oförändrat antagits och står nu inför sin slut- med kraft och skicklighet, åtminstone p &amp; sitt " behandling i Landstinget så .fort utskottet,.
håll.
Under Foketingets förhandlingar var.
; bland.
vars 15 medlemmar finnas-r (kvinnor, det Elna Munch som med-dristig slagfärdig- och kvinnosakens trofasta gamle förkampe i het skötte sin och sina .medsystrars sak.
Det - Danmark Herhan T ' rier, är.
.fardig.
med sitt var dessutom som ordförande i det riksdags- * utlåtande.
titskott, som haft lagförslaget till behandling Naturligtvis har ' det varit stormanlopp mot och givit det sitt tillstyrkande; som f r u.
- d ' etta radikalt tankta ' förslag till eit lik- Mtinch framträdde i Folketinget som försla- ställande - av h i n n o r n a - ' och * männen .på gets logiskt ojävbara advokat.
opponenternas.
' en.
så genoimgripande ' basis.
.
Rösträt- ' argumenter krympte underbarligen ihop under Iten?
låt ' s5.
.
.
vara; ' nä; det ' nu i n t e hjälpS hennes förkrossande bevisföring med avse- he ' d mindre!
' !Den demokratiska principen " ' ende på.
en likställighetsprincip, som redan fått.
har.
ju vind i seglen- och fordrar allmän röst- sitt erkännande i och med att .h &amp; stad som rätt t i l l o c h m e d i friga om kvinnorna.
etalare i riksdagen; Axen att: slappa h i t t.
frain.
dess-a till tävling ' Det segaste och egentliga- motståndet hade med- m &amp; n e o k statens &amp; h konuimnernas - for övrigt satts i n på den punkten att förslaget - .. alla ämbeten och.
tjänster, det ä r dock något oppnade väg för kvinnliga praster.
Det vore %nnat.
Man får gem j u rent av till- konkur- ' för vidlyftigt att har gå * in på vad som .i Dan- ' ieb !er:om pliti&amp;o+ befordringar och de ' ra9 - mark i ' denna tid sagts- om .denna fråga.
Dee zllmänt erkända- ringare.
duglighet.
.
kanske inte - flesta motskälen-känna vi klit .för ' väl till.
hät ' ' ' ' ' ' I, - ' ' - ' '. '
' ' ' ' '.
.
.
.hemma.
Även hos.boss synes det: &amp; h &amp; vaiit .de i+t&amp;rr (llie$adi ' och i q t r a l k ' lan ?ërnas kvid- .. '.
.
.
yad som.häftigast ' upprört sinnena, ' qär denna.
nor.
till ritt möte i Löpdon.
~Gefiskä.K&amp;&amp;or- att.
.
.
v å r deoatten kom i ging om den ' l ~ ~ s t i j l l a n.
nas Natinalforbund -.
såg sig.
förllindyat.
.
.deltaga.
.
:.
.
.
.
.
-.
.
.
...
.
tv;.
av vara kvinno; föreningar gjort om grund- - ' ~ ~ o r i f e ~ e n s e agde n i u c i ' ju &amp; månad.
&amp; h.
.
, lagsandrini till r i t t för.
kvinnorna att bekläaa: statstj-nster och hr Mobergers ~ o t i o n i ' sam- - bevistades.
av fönitom: storhritanniens.
och.
nia s y f t e.
framlades i; andra.
kammaren.
.Det - Irlands,: dei&amp;geade ombu&amp;.
från Frankrike, -.
.
- takti,ska.
motstandet i ' ~ a ~ ~ formerade a r k sig .Belgien ',.
.Nederlaliderna; Schweiz, Serbien,.
Canada, Sydafrika, vä ist ra lie!, ~ r g e n t m a; -.
.emellertid till.
att beg5-a - för k. y r.
k a n. rätt.
.
Danmark, Island,.
N y a Zee !and, ' J&amp;an.
och ..,.
: att .bestämma i denna s * och med ankla- t i l l i y q e s iihernationell iamli&amp;$, gande - 2v; riksdagen f5r 6vergrepp om den ' Kina:.
.
En.
.
.
.
.
I: .icke * ilde Gt .deniia plunkt ur sin.
lagstiftning. '
'. '
~&amp;h&amp;dlin@rn ' ä, - so,m höllos i L); ~ &amp; ~.
Fol+ti ' nget har g e f i ~ m sitt .. ovan omnämrida ' Club; öppiidei a v ~ n g e l i k k ~ a t i ö n ~ l r ~ d f l.
s besiut visat $tt det känner sic h i rätt att som - otdförinde,.
mrs OgilvG Goi-don .. ' Till kan-; folkets., repreoentnitförsar~ing bestämma i en,.
ferensens.
ordförande valdes.
l a d y ' ~iber ' deen,.
sa?
son? '
biskapar 6Ch p+sfer under te1 o n i .so&lt; ' emelleflid- ' starkt.
' betonade mötets .inof- " fo,kkyrltarg2 ' gttigheter vilja åt sig reskr-.
ficiella 4a; aldar.
. '
N.ågra.
re~olutioner: antogos.
*,. '
.
.
.,.
.. vera.
Det åteiitår ' att se v ?d Landstinget ' icke lieller.
.
, har f ö r: b e n i n i härom.
.
, .. _.
- Ett v ' krkligt.
.
intkrnk&amp;dlt " m&amp;e, d,äi isle:.
.
f6ii.bundets medlemhnart meii &amp;.
; A m u @ t ' .annat .lagförslag,.
a?
vittgripande.
d e s.
i 1.1 a ~å .betyd ' elsc i a v ~ e e i i d e.
ii~k.&amp;ällighetsprincipetis skola ' vara med, har pia&amp;&amp;at; - till i.
seit&amp;-,,.
...
. '
.
erki~ ?,tiande, 3r dgt.
$y den kurigl.
1önek.bmmit-; zber nästa å r i Kristiania.
: tén avgivna,.
av dan$lca regeringen n.u fram-.
: !agda. '
förslaget att det måtte " f a s t s 1 å ' s.
.
.s a m.
m n ".
.
1 ö m, f o r k v i n n o, r - ' o c h - min i !amma, t j a n s t e b e s t a l i -.
.
n i .n .g 2 r: '.
Komirnitténs ' ' flertal - samtliga:.
.
-.
,.
.
.
...
...
tjiiiij ' tena&amp;iepkesentanter med,.
' undantag ' ay år.
första: * kv:nnliga överi$rai-e har en lärare.
ieipr&amp;&amp;tante&amp;a för ' samtliga par: förordnats.
Vid s a m q i n t r ä d e av.
, övriga t i e r med undaritag .av ~ G n s t e i samtliga.
.
med !mmar med uiici;; ntag a v en.departements:, - Malmö .f olkskolestyreke har foll&lt;sliollä~ chef - vor0 eniga i s i t t uttoafide av ': at&lt; det - icke ' i de upplysn.ingar man inhämtat.
" från.
.
s t a t ~ i ~ s t i t u t i c i ~ e r 0c.h n a - folkskolan.
har framr j&lt;cimmit nágot som utgör skil för skiljaktighet '.
Vid vale ' so ii^.
lär h i föregåtts. '
av ' en -.
i lön ' for man och.
kvinna på sådana platser,.
.
' liingre; principdebatt, ' sigI:äde fi-öken.
; da; man och kvinna utfor likartat arbete. "
.
.
Kommitténs mindrca1 .har ' icke kominit ' med ~ol,kngren ', ' i.
skarp.
kohk&amp;-; ~ns; mid ' s~n~ riågoi m.otförslag.
Folketinge ' t] som h ' aft för-.
slaget iippe till fö&amp;a behandling, har r w i t - som ' en daglig- tidning .forriderar.
det;.
.
.
+&amp;at d&amp;ihma, - till ' riksdagens stående .löner.
.
.
: - Det arlen ' lång och segslitimb ka,mp ifök.
.
.
.
' i1tskott.
: ',.
.
iiicnäiligl~it, - i: rn$ineh &amp; cietti ' oni- ',,,, ' ', ' ',.
. '
I ' ' ' ' ' till.
sist; V, ' ', ' ' ', ' ' ' " ', ', 9. '
, 1 - 0.
.
I.nterna !ionalism.
.l n t e.
r n a t i o n a l .rådej s??
: g&amp;om:f rike &amp; ~ b l ~ g ~ +al ' &amp; t.
s., .. ' C o.
u n.
c i 1 a.f ' W o ' r r i k n, ' ~ o m ~ a '.
~ n i n f å d t.
t.
, e n.
- utgång ... som .måste gl5dja ', lyi-n+.
.
.
.
.
_,.
.
.
...
.
a v tidsförhållandena Suspenderat - sin egenskfp tiorni.
Folkskollärarinno,rnas.
ursprungi.
.
3q ' sammanhållande ' band: världeris ' kvinnor ëmellin, .. irädde åt&amp;, ork ' än: partillit, i .verk {!l.igen med; lärarna jäms tallda.
position '.
f itk som .bekant inte ' .ókubbad.
.förbliva,.
samhet denna sominar genoh &amp; t ' inkalla -.
.
.
.
.
.
.
. '
' - '
clet f ö r S.
v e r g e s h u s m o - 0ie.d krav ' på att skulle vara d e r s f ö r e n i n g a r.
Det a r kristidens husmoderiföreningar.
lika h&amp;-iteracle soii lärarna iili d i n i a flat;, reste:, från.
den.
qanliga falkslrol- som i denna form ' " ämna fortleva.
Att.
!$.rare !&amp;en =tf kriitigt motctånd mot sa- idén omfattas ' såsom av: social ' betydelse visade sig genom socialstyi-el-s- tillstyr- ken.
Striden, sam har i: Stockf olm ' gjo &amp; ' kande av ett sökt, anslagsav 3,000 kr.
' för des a k t u d genom motloiier till lararin- konferensens hållande, vilket av regerin- - ilbrnas förpå * ' i t a ~ l.
s f $ I ~ ä k t i ' ~ av- e,.
~ gen beviljades.
D r H t s s var ävenledes.
' gjordes visserligen redan för några @ &amp; - iiarvarande soni socialstyrelsens repre-.
+in med utslaget att kyicnor skulle ha sentant och uttalade sin forhoppning om att husmodersforeningarna f ramgent - ätt att.
bekläda.dessa befattningar, men skulle bestå under utvecklingsrik verk- iiqda.ti !ls! ?u.
ar det endast.
ma,nliga f ra- samhet.
-.
re som nått fi-am-till dem. '
'.
Att clet nya .förbundet sj&amp;t ser sin Det at:: lvet att.
de.
perso&amp;ga me~iter- verksamhet i stort finner man av att det na måst6 vara d e utslagsgivande, och det till att borj-a med sträckte sina,.förhopp- 5r inte-piatsen att bar ipga på om så verk- ningar till ett årligt statsanslag av 30,000 kronor.
.
Tillsviclare har man emellertid ligen varit förhållandet ?id föiut gjorda nojt sig nied att anhålla om ett, förslags- t~llsattn,ingai-.
.Vi ha nu endast att kon- anslag på 20,000 k.r.
att utgå i man av statera det i att en meriterad behov iinder nästa år.
Samtidigt.
har kvinnlig sökande erkants i tävlan med man nu också uttalat - den förhoppningen, att efter hand som riksförbundets om-.
manljga, n7edsokande.
- ...
fattning vaser kunna med egna.
medel Fröken ~ o l r n g r e n; ar avlagt lararin- bestrida dess verksamhet.
. '
neexaihetl .i Kkliiiar &amp; 6.
Arit.
därpå.
Men icke ensamt praktiska frågor rö-.
tj !ltriidde ?lon .sin, plats.
.i Malmö: i .. ben rande hein o.ch hushåll o. &amp; husmoderns skola., dar kim nul utnaingts till överlä- arbete önskade man inrymma i förbun- dets verksamhet.
En mera vittsvävande.
.
iare .. Vid sidan av.
sin folkskollär~rjgne- exanlen har h0.n bedrivit studier vid uni.- id &amp; att göra förbundet till ett slags cen- trum för kvinnornas samtliga intressen versitetet i .Jens och.
semi- har legat bakom.
På konferensen fram- hai-kt därsiades sa-nt aven legat som sti- fördes tanken på att riksförbundets $y- pendiat.
vid universitetet i Greifswald: relse skulle upptaga alla, kvinnorna soci- h r.
r gr 6 e&amp;öll bon .dispens för undervis- alt rörande frågor, få dessa p i remiss f r h regering,.
.riksdag, socialstyrelse och.
i:ing .i hijgre fo.lksk.ola.
.
.
andra myndigheter och såsom sakkunnig lämna, utlåtande över .dem.
Det kan inte bortresoneras att detta betyder ett sammanförande .av husmo- ders f öreningarnas hittillsvarande verk- samhet.
med ett arbete som ligger.
helt utanför denna och ' som dessutom har sin.
.
orninaien har ' kommit ' gch.
gått se- redan organiserade form: Också vann dan hiisni~dkfskonferense samlades tanken icke gehör på L förbundets konsti- i Stockholm i förra hälften av juni och tuerande möte, och förslaget togs till- på densamma bildades R i k s f ö r b u n- baka. '
' '.
I, Riksförbundet for Sverges .. husmodersföreniingnr.
S-
.
.
Med ', klaldt sikte av förbui~clets .direktit: i: kl ' äftigf bëfordr ' ahde - av alfa - 1dg; '.
.
O+ &amp; ä ?ande uppgifter i re.fit.
, praktisk .. &amp; liga .e; tgardbr a * &amp; konofiisk; ph] itisk.
riktning bör dess verksamiiet.
bli ' av stor, oCh.
pecl~pogisk: asyfta att:, betydelse f ö r de svenska lieinmen .och ".
.
satta.
den 1111 härskande riellai~statliga liusi~iödi-arna.
.
: -,. '
.. i-attsförh~ !laricn.
.
.
och .sar ?iför&amp;nd: '.
j. UppGg&amp;andk +v $dé&amp;isningspla- ner för alja skolor pa ' gruncli~ilen.
.
n&amp;.
.
Iansi,atfigt ' sa1iiföi-st,5ncl.
: '.
1. '
.
.
f 1-11 Ingrid Wicknian, med suppleanterna.
, fröken Sigrid Göfansson, fru Lisi Lan- Ett ' sidaht utbrkc~inde ' a+ kähne- '.
.
clergren, fru ' Marta Bryclol f,.
fru Jenny.
.
' Bergqi7ist-Hansson och fröken Aina.
ciolneii o &amp; möjligheten a+ iiellaristatligt sam f ~ ~ ~ t a att.
~ kunskapen ~ d, härom in-,.
.
, Montell.
.
:.
.
...
.
- träagek aven i de, minsta byar,.
För d ~ t.
a -.
.,.
.
.
.
.
.
.
&amp; i: 62; - i liyrkbnia &amp; iiii &amp; till förfoganc~e!
i ' ' ' 4. '
, ' 8 I ' s I.
Statligt.
fi.eclsarb:etete. * ~.
.
...
:.
5.: ' Avskaf fanbe .av spionsystErktet ' bör.
.
efterskr$ \; gs:;.
'.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
6.
Ett nedbr&amp;d &amp; a+.
lögnaktig piksj-.
en ty~ka ' n~tio~alförcan~lin~en fick.
~ é; - ~ i ~ a ~ &amp; e t.
.
.
.
.
f öre .siil.
upplösning ett.
synner-.
.
Tanken &amp; tt, upprätta fet t f redsininiste-.
ligen.
anmiirkningsvart föi-slag sig till-, stállt för behandling.
Förslaget, som ' vir3 riuin i lärkler, dät - krig&amp;ihisteri~ äro.
-.
.
kan synas SOM f ams ställt av ' T J &amp; ~ sektionen z i i t 1n- o en.
bestå ' ende in~tit~ifio~s, teiriatioriella %vinnof öreni ' ngeri ' för en.&amp;omalC Meit är icke snait sagt allt '.
.
.
Fred, och Frihet, företrädd av bl.
a. som ' &amp; e.r honi våya sakhällqi en kornr- de inom.
den in ' ternationella kvinno- promiss mellan &amp; l i g a rikini.iigar?
M-.
.. rörelsen k3nda ' k+inriotria Lida ~ u s t i i v a.
' icke d r pblitiska starrdaid syhtesen av H q m a i m; o &amp; dr ilnita ' A~gspurg, inne: ' vitt skilda ' askå.dningat?
E n enhetlig '.
bas iipp&amp;tf ande.
?G &amp; tf ' f tedirjiinisteriurn stat, Y&amp;S .Sanitliga oig &amp; kurina med I o -.
- med samn1.a ställning soin andra rnini- gisk o~clriin~sföl~cl ifi6rdkas sonr länkay-.
.
sterier och erf oiderlig f ininiiering .av nä i én kedja; ekisterar ej.
Déssa ytter-.
.
staten.
Eridast ' niän och k&amp;inor med se- sta tidei-, ha .till fullo ' - beirisat ' fiui-u,, aven daii åiatil idagaläid picifistisli åskåd- i.
$fatek trrecl en skenbart?
@ @ eriig-t g &amp; för~i&amp;js ' sdllaina5 nomf öra, .bordi d@-, ', ...
örgalii.
sation, ' exehpdvis civiiä.
meriing, kunna vinna i&amp;riick och militära myndigheter motarbeta var- ' Som fredsniinisteriets uppgifter an -- &amp; d&amp;.
U.tider.
sådana.
.
.
förli3llahde~.
gb0s: torde det kara.
fuiit.
rati~n61~t,.
$ii så.
.
att p~,O ' pof~iltiahëji~i- ' ' ~~~v~Sa, átt gi,va 1.
Genoh.
f örni&amp;dg i v Natiohe+ ' ' ', '.
,.
.
.
I ' ' -, '. '
', - $ 8 e: sigL iias.
f ö r b ~ M .&amp;ii.
rdniitterie ' t vefka fök iven ' ftediartiefet; ' f kedsy fiist&amp;iilni, sitt.
oifif ielh o+ ritid ki; igSviljans.
Våt, derieqae~n.
.h&amp;-, '.
.
.
som aldrig.
någon föregående, fått erfara, dock med erkännande av ' att denna de praktiska konsekvenserna av att tron åskzdning bar i sig vår kulturs enda ' på kriget som ett oundvikligt ont - eller.
f raisningsmö j lighet.
rent av ett oundviklig gott - varit en Det tyska förslaget om ett fredsmini- officiellt - stadfästad ' dogrn, som fått sätta sterium a r ett intressant försök att giva sin ysägel p å.
.nationernas samliv.
N u.
rangplats och statsligt stöd åt ä~betet för haf dogmens herravälde över ' människ&amp;- samförstånd mellan folken, åt de stra- nas sinnen börjat vackla och ma &amp; gri- +anden, om vars betydelse för utveck- per ' efter den f örhånade pacifistiska lingen icke längre något tvivel kan råda.
askådningen, ' några med tvekan och tvi: A N N A KLEMAN.
vel, andra med trosiiss entusiasm, alla ', - Ett diktaröde. % En ' roman.
' om P.
B. Shelley av Anna M a r i a, Roos.
P; A. Norsfedt &amp; Söners förlag.
" Historiens:.
omdöme i ' diktens form " - så brukar ju legenden definieras, och den definitionen passar ock för den hi- storiska romanen, som ju .egentligen a r samma art i modern gestalt ...
Legenden förblir, vare sig den diktar till mirak-.
ler ' eller.
kärlesöden; alltid en omstridd konstart: Vore den %n så betagande el- ler .karakta.isfylld,: skönjes den av många s0.m idel " lugende ".
Helt naturligt .för S ~ i g t.
Tj; ' den, folkliga formen till trots, liar den $ina " ra &amp; lasarely egentligen en-, &amp; st iiicrnl det fatal, som så grundligt kailqai till ' allt Taktkkt, som forskning i ' ämnet tagit.
f raim,.
.och dessutom så val $örsf % Iiuvu~personeil, att de, kunna be-.
döma huruyiga.
det.
tilldiktade .och ute-.
slutna ' låter o. ' f å basta-möj liga perspek- tiv på den p~~kologiskaverkligheten eller - för ' att ' citei-k * * Siiell ' ey ' -.
" bara repre- senterak ' det .belopp ' av: okunnighet snillen.
ha att kämqa:m~d? '
- .aven: efter- sin död:.
1,ngen kon~tart.~torde i.: s.jal~a,, verket vara sGårav och, ömfiligare $t b,ellarska.
.Och.
&amp; an blir darför .till en-viss grad på sin ' .. vakt;.
- varhals€ ' &amp; n möter e n.
. '
.- ' &amp; J.en nar enif orfattare .som - &amp; nna Ma- ria Roos, med p5 en gång gedigen veder- häftighet och finkänslig intuition, vågar försöket, tanker man, att hon a r en av.
de alltför få, som khnna ha utsikt att lyckas.
Man bara önskar bakom sig många års Shelleyforskning, innan mari laser " Ett diktaröde ".
Och kanske ar.
det förmätet att dessförutan rikta all- mänhetens iippmärksarnhet p5 denna bok, som ger valbehoGligt tillskott till vår - knappa Shelleylitteratur, vilken.
(med undantag av Harald Svanbergs Percy Bysshe Shelley, Ljus ' förlag) näppeligen torde rikta sig till.
en större allmänhet.
För Shelleys barndoms-.
och ungdoms- tid ge Mac Carthys och.andras arbeten en solid faktisk bakgrund.
Tilldiktning och sovring synes för denna period i A; M. Roos?
bok motsvara de bögsta för- väntningar. '
Förf attarinnan åstadkom-.
mer en effekt av verklighet och samti-.
dighet, som gör den unge Shelley oemot- ståndligt betagande i sin oskuidsfullt stridbara ovarldsligl~et.
Mindre verk-.
lighetst rygg blir man längre f ram,.
allde- les.
särskilt inför " Constantias " domine- rande betydelse i.
' ' Ett d.
i &amp; ~ ö d e ~ Man ' ~ blir det av re- psvko10,qislia grunder, iangt innan .man återerinrat sig de för- modanden och mystifikationer, som i de
stora biogqfierna över sheiley i detta.
gas .borga alla för- djup.
förståelse a v;.
.
fall f; träda i takt f6rrelateradefakta. '
Shelley ' - hur det nu sedan ma vara medi.
.
Mig förefall &amp; det som om luckan .Constantia-momentet.
.
.
.
.
kunde tackas på ett annat Satt, aven om ...
I den mån jag ' kunnat f ölja .,förf &amp;; - detta ej.
skulle ' .. helt utesluta en.
sådan tariniiaiis biografiska material, synes +t.
tollining son1 författarinnam.
Ty det ar - mig $iida i n i det clial&amp;iska .och anel&lt; --, - e j blott Epipsychidions diktare,.
som med clotigka J?
; blivit utnyttjat, .:.p?
: ett sätt.
5 ena sidan icke förändrat repfiken,: Platons ' Diotirna friR de enskild5 skona .&amp;-j &amp; vaseii; vid vilka ' kärleken först hängde .å all&amp;-?
sidan ryckt jn e n.
i en helhet;., '.
fast, slutligen.
hängiver.
.sig å t själva s,om för läsaren.
höjt dess värde s o m.
skönhetens idé, f r h .det " mångfärgade ", &amp; jkådli @ f ö r n ~ ~ ~ personlighetsut-., m e ~.
som förvillar, till: ' the white radiance of - Q &amp; $ven om .jag skulle vilja;.
tyngdpunkten Eternity " (Julian a.nc1 Macl&amp;lo):: Det ar .a.£6i-lägga del?
p~yl~ologiilia hela: Peccy Bysshe Shelleys väsensart, b o m &amp; t.
ipecialerotisl&lt;a,: som.
j a.
g.
SOIII niinmer.
' k ä r 1 e k d e t .son1 för- * Icke - lian- vare, sig förn&amp;a, eller.
bejaka,.
binder mannisl~an vid " allt soni., är "; en: så.
har jag.
do &amp; haft förnimmelien .. avo liarlek, som " the eclipsing Curse o f birtli att,lla fatt t r 2. f f a.
Percy Bysshe Shel-.
can quench not ", den kärlek som ' " briii- leyr,genoln denna bok, alldeles: sarskilt .. ner klas.eller svag, ' allt, eftersom vi mak- sl&lt;ildringa,rn,a av - Il+ ungc !oms,+: ta avspegla den $d, varefter ' vi alla tör: tid o&amp;.
genom .de efterläI ?gtabe to] knin-.
sta ".
Dar ar ' en religiös ton över Shel- gas av lians lyrik,.
som., författarinnan,.
.
.
.
.
kys kärleksbegrepp - av; eligionspsy; ska,+t .. sitt modeTsmåi.
.
.,.
.
kologiska skäl skiille jag vara böjd, att:.
.
.
.
.
.
.
.
EMILIA, FOGELKLOU. '
: tco, ' att han ej ' blott.
samstaiminer.
med.
.
.
-,,, ' ', I ', ',,, a, ' ' ' ' ' ' 8 -,,.
.
.
.
.
. '
.. Platons Diotimaj, utan ' aven upplevat nåii gan i. släkt med llennes.
~ v a &amp; e t oro ' n.
En stockholms-:.
sig han: tulas om yy,NatL1+ ' s,in-.
historia av.
E @ Wagnek.
" Albert - Boii-.
.
.
.
.
.
.
.
most shi-id ', ' " the lidleis eye of Heaveny ', -:.
?i:ers fe1.a.g.
.
.
.
.
eller om ' klen sjaliska skönheten " .över-.
' &amp; i.
&amp; t ' ur, anb~fallnings~jnpu~~t .. GO~.
huvud, står h &amp; alltid ' oi-anomdet e+ !-; yilctigt att ta hand.
om.
Elin W,ägne,rs: da och jordiska och s ' $r det.
liksom från, böcker när - de komma ur- t,ryckpresseG, ...
en- annan .filanet.
1.
H a n.
hatar.
inte.
0.~11: vqre det en ledsam on~~tanclighet.
.att;.
,.
denne finkänslighetens ... '
H e ~ t l i a innan ' uppeliållet f ör sommaren.
brottas $te, lieros-.
Han f lyktar f rån världen, ' " i1 ' 1te: islo, haft tillfalle t.
p - ~ s t, e ~ a ~ oyn+rn-: ett~ till öknarria,, men in- i c h inre musik;, .riande ..
.
" I (varteret .Oronsly tragiskt .sky .. ' som han hör ur - alltet.och som ingen kan.
t u e: f.
.
o gripnde k1-istidsin7,, höra sa, utom den som handgripligen, o m bl,&amp;kar.
!.3erye$ade med typiskt Elin-, jag så får saga, tagits i, pe.f~onli &amp; besitt-.
. \ r~3@&amp;fit pikallt&amp;, äro i speciell gra,d. '
ning av; " det sk6nas; idé ".
,.
", Where is.
.äg-+q att k.rlrcl&amp;.
eiLo~:&amp;s.
.$&lt;master-.l.
.
the.
lovk, beiut~l a n d truth w e seek,.
' huf. '
.
+ilas isgmmafdagar.
" On the ' safe side ".
.
.
.
in.
our minds? "
.
.
.
.. av, en,,kj$glig, tillyaro, @ .k$raqsone-.
At &amp; tia $il&amp;iji$ &amp; har &amp; i, riiigpm i.
.$plj+llbij~g %i&amp;@i$e rpqqn räck- i att Maria.
Roog, .mångefistä&amp;s givit uttry&amp;,; hiilly.
: fanns - .sai-skilda foc~isattningar.- ej mi@t genbin ' r; ifi ", i~lko~na ' och sköiia.
' ariakrria: denna ' bok.
ined %rliöjt .nGje ..;:.
: -; '. '
.
$1 skyla &amp; ",; ek ajr: " d&lt;: i.
'; ~&amp;$u$ i " c) ts&amp;S ' 1 ' a:$eh ' r ', tolkni:@:.
a.
.. " r&amp;.
s \: åröver &amp; ' tligaSte cliktei, &amp; m ' finnad;; - 1.
aNag ?+ ?or,b ' ~v~~.
; +tt~i * te.~~ä~~k; $Y~i Bj+nd öy-ig+.
t ~ l l i $.
~ ~ g s k a ~ f l l e jag: $jrr t$ a p, $etta, skett.j - .stor,, .utstr@kning;.,.
.
skilt ' vilja frainhalla " E t t ord har för känner.
jag emellertid icke.
- Elin Wag-.
.
mycket maii nött ".
Dessa överflyttnin-.
ners böcker hitta nog sin.publik Saker:.
.
e ' b. '
', ' ' ' " p .g!
.
.
.
.
-.
ligen har denna ~töckho1rn; historia Iïtet överallt.
fått .följa med det i övrigt nö- diga resgepacket, och i-ekomn~enclation ä r överflodig.
.
.
.
'.
Som tidsdokument ' blif denna lilla ögonblicksbild en gång ovärderlig.
Dess glimtpsykologiska belysning av otroliga forhallaaden ' k a n ge f ramticla historie-.
och kiilturskildrare en ' inblick i. krigsti- dens underbara dagsmoral .. och nyskapaA de uppfattningar, som troligen inte med sainma latthet vinnes genom an aldrig.
s5 systematiskt gjorda direkta anteck- ningar över existerande f örhållanden un- .der de ' g5ngna kris- och: jobbaråren.
Men s3dant ar av gammdt denna författarin- nas sed.
.Medan hennes penna och spe- lande ' fyndighet.
leker med den inneva-.
.rande.
dagen ' och.
dess.
.allra som vanli-.
gaste mänskor skapar hon en bit o ' urn-: barlig tidshistoria.
.
.
.
Men får jag be.om en utvidgning av - de.
sjalvf örsörjandes porträttgalleri!
.
Bland alla dessa på existensminimums grans, i trampkvarnens oundkomliga rundgång dag från dag, år från ar, finns ännu en sort an den förf.
tecknar .. Mitt i den leverilets tröstlösa torftiglief, som för visso ar ' tuseii och åter tusen sjalv- .f örsörjande bildade kvinnors lott, f jriris en " hoppets adel ", soni trots vidriga för- .h !illanden lever sitt liv annorlunda starkt .an de kvinnor, som Elin Wagiiei- teck-.
riar; - Denna måste komma med för att ' l. '
;.
: - - - m E. K-N.
hisända böcker.
.
Segerbrandska bokförlaget: Hörsagner om den gode Guden av Rainer Maria Rilke.
Overs.
av A n n a T r o i l i P e t e r s s o n.
- Berlin, London, Paris och franska fron-.
ten i 818 av Poul Bjerre.
P.
A. Norstedt 8r Söner: Ett dikfatöde.
En roman om P.
B. Shelley av Anne Maria Roos.
Golas Breugnon av Romain Rollend Overs .. av L o u i s e A k e r m a n.
J.
A. Liridblads förlag: Kvinnorna - och Sverges hem av j.
A. Luridell och Ida Norrby.
Svenska Aridelstörlaget: Jord brukarehem- mets kokbok av jenvy Bergqvist-Hansson,.
Tidens förlag: M6tesförhandlingar och deras förande.
Kort handledning rör ord- föfanden, sekreteraren och debattören av Per Edvin SlOld.
Albert Bonnier: Kvarteret o r o n.
En Stockholmshistoria av Elin, Wdgner.
Evang.
Fo ' sterlandsstiftelsens Förlagsexpe- dition: P Sibirien för tretti6 år sedan.
Reseminnen av Henrik Wrede.
UP .f Ange P- naa wsirld.
Skildringar av T B.
Moren.
Elisabeth Fry.
Ett hundraårsminne av Chr.
A. Bugqe.
Sann trohet a v El &amp; A-n.
Korsets Evangelium.
Pfedikningar av Gustav hAijer.
NAgra bfad ur pt- ?testan- tisrhens historia av D. Afcock.
Overs.
av A n r r i e A n d e r h e r g.
Den heliga hi- storien berättad för de smil av Signe Berg- sten.
~idskrlff for den s ~ e n s b kiiinFor&amp;eiren; utgiven av Fredrika-Bremer-Farbundet.
.
.
~e&amp;litöt: Ellen Hemen.
.
.
F&amp;buizdsnii:d~gi %qa.i erhp~ti fidskr$@i till ett pris ?v kr.
4: 50, yrvid pren " merat1on byri, 48 iCläi&amp;beigsgatani Sioclrtiolm.
sker &amp; rek genoh Fred&amp;-Biefnei-Fö ' r-deid Icke-f6rbundimedletiimtir ' preniimerera CI na " tma3fe posfan~talf eller i boMaiidel.
Pris för.
~ " tupplsga: ' / I di kr; 6: ' 7;.
f / r Br le.
3: t / r Br kr.
1: 75; .L6gnumrner~45 öre.
Redaktion och expet@ion: 48 Klaraberg.ogatan 1.
Stockholm.
Redaktionstid: fisda- gar och fredagaf 1-3: All$, T.
48 5Ö ', R &amp; 17 62.
Eip ' ~dltlónti: kl. ii-4 varje McEi&amp;hdt &amp; All * T.
48 t6; Rlks 27 62..
!
fullborda tavlan, och ingalunda skulle därigenom den bild försvagas; som förf .. i verklig inedkansla: för de sjalfförsör- jmde kvinnorna ger av de miserabla och ovärdiga f örhållanden som bjudas dem.
v;
.
.
.
.
.
.
För kapitali,ster,.
earskilt: fryniimrner,.
har det lange yarit ett önsltemP1 .att k u n n ~ ö y ~ r l a m n vården a sina värdepappei och skötseln av sina affiirer å t pågon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och noggranphet i ' utf~randet au det anförtrodda uppdraget, ävensom pris- billigbet.
En sadan institution- ar '.
- '.
.
.
.
.
==ii=i=iii.i.ii.ii~i= .. ==.~ av!
b.
~xetnpet ' 2: Om inteckningar deponer &amp; hos ~ o t &amp; i ~ t a i d e l n i n ~ underrättar.Notariat- &amp;, ' avdelningen gäldenären där0.m att räntorna å inteckningarna skola tiil avdelningen in- betalas, varefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariat- avdelningen att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos avdelningen.
deponerad inteckning genom underlåten förnyelse '.
skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank.
djirigenom.
uppkommen skada. '
.
F6rvaringMvgiH: * 1 kr .. for år per 1,000 kr; av depositionens varde, dock ej under 4 kr.
.
.
.
................
.
.
- - -.
.- \
r N N EHALL:.
f slutna led, -.
Krigets .facit.
.- Av Elirt W&amp;nm Hedwig Dohm .- Anna Shaw.
A v kllen Xltman.
.
.
~ v i n n l överlärare i~ t i l l ~1st.
Riksfiirbundet far sverges husmödrar.
Slutligt fredsarbete.
Av Anna h a r t.
.
.
&gt; Notiser från b.okvarlden.
. '
.
1.
P=-ane~t tt~tau&amp;g &amp; V färdige på.
: - Undervisning i italiensk spets- och annan konsisiim.
.b6rjade arbeten samt maieeat.
RBd vid.
Sl6ndlgl p3 lager d8rtlli h6r~nde material.
inredning av vaningar m .. m..
.
-.
.
.
.
Sverisk, fuansk och b6hmisk apetsfr&amp;d s f h r l i g f p A Zuger. '
.
- -.
. "
...
.
.I - A.43.
MORDISKA KOMPANIET.
Textilavdchingen. '
, ...
.
T H, Y R A G R A F S T R ~ E r I r S T O C R H Q L M.
.
: En, popul&amp;vetenskaplig tidskrift av högsta rang!
VETE N:SKAPE N och LIVET '.
" En utmärkt tidskrift ".
(N; D.
A.)
i " En bra popularvctenskaplig tid- " En trevlig popu~~v@&amp;ckaplig tid-!
skrik " (u.
M.
p.)
.
skrift. "
(D.
N.)
.
" Ett inneli2lIsrikt vetenskapligt maga- sin. "
(A.
B.)
.Arg.
1919 .. 6 haft B 2 %. '
HUGO .GEBERS FORLAG.
