# ID: svediakorp-per2793
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,299
# sentences: 2,982
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- ' 0.
.
.
: UndeTVIsning - Pepaneni - utsiäiIning av fera * och p &amp; _.
bórjade arbeten &amp; t mdterial.
.
R @ vid!
1 italiensk spds- och anniin.
komtsóm.
.
.
: aändigf p3 iager d8rtiil h&amp;ruide material.
inredning av veningar m. m.
- a i. '
. '
.
Svcnsk, fransk o c h bôhmisk spdstrrid .ifdndigt ph iaaet.
.
APB.
NORDISKA KQMPANIET, Tcxtiavdelningeai T H Y R A G R A, F S T R ~ E: I - i S T O C K X O L ' M -.
ÄRGANG VII.
.
C.
.
.
.
.
.
.
JUNI ISIS.
.
.
.
a.
;.
.
.
.
- .. ...
,, m.
.
.
.
.
:.
.
.
; e.
.
HAFTE 6.
.
.
.
.
.
.
a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
krafter ocli öli,ade la-av p:.
oss.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
s jalva;.
.
: ...
.
.
.
.
.
.
.
.
delad medborgarrii tt.
me os tidernas mak- 1~iksdagsd&amp;b~tten.
' ~h~c1e.
.
.
intet av st !- &amp; en gzvg.
.
hiss- tiga $åg " hacle bland annat in;; cliet, $i c1en:s ipiinning, .och den och - ont lyft den p i sin ' bölj&amp;am .naGcli.
.
.
o &amp;.
&amp; gesj.
.
* ubjande.
.
ksnsl?, s, ?in.
och sliöljde den iiy f sam till .oss.
kan, väckas i stunclen ' f ö r ' ett stort avgo-.
.
.
förf &amp; tniiigsref o r i ~ ~ &amp;.
s l ~ ~ t ~ ~ ~ ~ i&amp;- g ö r ran+, e l s e ei:foi-i vi$ knappast a v liligon, när om d e bada kanirariia clen dagen blev tal&amp;nsklubbws fall.
bekräftade ' att kam-.
.
.
kviii1iorost~-atten v i l a d e riksdagsbeslut.
rama gavo sitt bifall t91 utskottets hetil- Under de tillryggalagda &amp; - en, i sti-a- ' stallan, iilket föi var del beedde det po- vaiidets dagar,, anades .icke att den skulle littska.medborgar~kapet.
.
Hy Lindhagen.
koiiinia sa .. E11 .. viiiM i v5ngaJ.
unde?
ut.ti+t.e.
?-f örsta kainn~kien:iis.f~rho~p- oinstörtniilgens.
och nydaningens ödes- ' ning att n vin.
nornas.
medborgairätt skul-.
fyllda omskiftelser iitgörbali&amp;i.uiiden till .le bli .icke blott- en vara, sow partierna.
' l.
j uca @ rf örmiclclag, deii blommailde.
tavla om, utan en lev,ade och livgivande.
sverges- rilisclags föi-sta kammare med lcraf t,; s,oin: innebär.
.
en seger f ös C &amp; hu-.
... tTen oinskränkta ja ' till n~anistiska str:+.miclena .., i opposition mot sitt resign.eracle de av f6rfattningsutskottet tiiisty&amp;ti muskelstyrkans politik.
H r ~ o l m ~ &amp; t.
~rundlagsäncIri~igar,na släppte, aven kvin- pttila+ i .samnia.
kainmare sin f örhopp- nos-na f ~ a i i i clet.
.
stora.
.
deinolci-atiska .ge+.
.
.
oin.
' att i.
den kainp för sanning och ning.
.
noiilbyottet.
h !iotCthIet,, som under rätt,.
.
SO &amp; lionlme~ att pågå sa länge värl- '.
.
.
.
.
hindret för oss; hade + - &amp;.
l utgjort clen stål ', Icviniiorna med säkerhet skola lagts.
ned.
.
.
veta att: inta siil ratta plats.
Hi- Olsson.
De.
innevarancl.e f öl-hållaildena iilne- i Göteborg.
.
.
peliacle p i att ingen anledning bära i~iåilgclubbl ad f örpliktelse.
Va1 till rn,i.ss+nming.
.
kunde förefinnas, Ilus-u- \ ticste vi allti.cl, att vad vi begaycle som c1an.t första resultatet av clen ' tillani-.
r a t t i g l i e t var .s k y l d i g 11 e:, pack lcviinnoi-östriitten inåncle bli,, ingen ter.
Att, vi.
skulle f % ta geni star utanför.
röstratten och niognar för upp iindei c1 e n. ahsvarets tunga $e clen, men h o b a d e n k&amp;yiiei: m &amp; ' tiden.,.
nu medföra .var o s s fördolt.
: De11.
~tatsministern.
talade o * ?tt den.
valdiga.
.
.
+örre.
fordran och d &amp; ökade an !vavar de - .. ' for %i+-ing,.
.
.
.
.
som.
ligger.
i att kvinnan i.
allt .. $ii likstä~ld .med mannen,.
.
.
ä r ofaht-.
lägga: på.
oss.
III; -, motas.
nied ', spa ?lda.
.
r ', ', ' S. '
. '
',, ' ' ', ', ' ':,, '.
.
.
.
.
.
.
-. '
lig men fö öd van dig och att lian ' vore övertygad om att många, som varit kvin- nor&amp;ïattens motståndare, nar de h n n a se tillbaka på dess tillämpning koinina att overraska sig med att saga att detta t a r det enda naturliga, ' det enda möjliga i denna tid.
Den kvinnliga rösträtten kom soni en mogen frukt av det rned- borgerliga intresse soin visats av kvinno- röst rattens egna f örlcaimpar i landet, den rörelse de under inanga år fört hade icke a m a t an länt deras sak till heder.
7- afidra kammaren halsade justitien~iiiis- tern kvinnorna välkomna i arbetet, de kommo i ratt tid för att hjälpa till med a!
:.
t !-gg:i upp vad den Y k.
1iiasku:ina liultui-eii rivit ned, och han slutade med att uttrycka sin livliga föi-hoppning om att kvinnornas ~neclborgarskay skulle bli en ny fost.ra&amp;le kraft till större hunia- nitet och samförst~ncl.
.
Fragan var p5 f örhancl avgj ord par- tierna einellari, cle principiella invanclnin- garnas tid f örbi, klubbslaget vi$ talmans- ' bordet blott det yttre officiella inseglet.
Men för de lyssnande kvinnorna uppe på riksclagslaktarna och för cle.
manga ut över hela Sverges land var det korta snabbt bortdöende, torra lilla klubbsla- get inringningen av e11 ny tid.
En fruk- tansviirt allvaslig tid for nya inedborga- re, soni asla bördan av nya rättigheters skyldigheter och förpliktelser.
. '
Fredrika Bre er och den nya repre- - n1 jag av hela mitt hjärta önskar den nya fepresentatiorisref ormen framgåiig, så ä r det icke blott därför att jag f inner den storsinnad och tidsenlig, icke blott för att det vore en stot lycka för Sverges folk att få tillamp den under de inans anförande, som nu stå i spetsen .för den och.
på ett stort och klart vis uppfattat samhällets h å l och niedlen att erna det, utan aven- dai-för att det giver kvinnan 50111 mor ' och med- borgai-intia en förstärkt betydelse och stöi-re medel i händerna att bliva vad hon bör bli för folk och fosterland.
Ge- nom att tillämpa den personliga, den medborgerliga principen aven på henne ha för första vårt lands lagstif- tare fatt rätt att en gångfrai-rkleles frå- O ' ' m ga Sverges kvinnor: ' Vad haven I gjort för att höja och förädla vårt f o k? '
" Nar Fredrika Bremers namn i dessa den genomförda nya representationsre~ formens dagar nämnes i samband med kvinnornas vunna meclborgarratt, bör det vara klart att har finnes ett starkt och direkt sammanhang.
Något mera an den tidiga kvinnosal~spion j ärens all- männa röjningsarbete för en långt se- nare möjlig reform ha vi att erkänna hos henne.
Medvetet och levande stod för henne nödvandiglieten av att sam- hället upptog lminnorna soin ineclborga- re.
De ord som har anförts i~ådde icke allmänheten förrän efter hennes död, men de hade skrivits i dagarna omkring den ' 7 december 1865, da jublets vigor
.
gingo Iiöga över ', den dagkis genombrgtt för en ny tid.
.
% voro uttrycket, för .hur hennes tankar sysslade niecl vad.
ref6rmen bas i sig ' av ' erk&amp;mxld,e av livinnorn,aS fneclborg~rrät t.
~ å n st g räck- te de.q sig icke p: den p~inliten, inen den val jarratt till de nyorganiserade lands-, tingen, som den kungl; förorclnin~en.
av., 1862 @ vit cle ogifta kvinnorna, bliv ge- noin fepi-esentationsrefor~l~en lag;.
och med glädje fastslog 11011, den niedborger- ' liga principens t i l l ä ~ n p i i r $ ~ ~ i lwinnor- ila i denna.
.
Om det.
vel-kligt bär&amp;- &amp; i refoi- !lienj ' den cleiiiokratiska grundmurningen, skri- ver lioi~ till: ' Böklin.
reclal~ 1863, när.
regeringsförslaget: konln~it:.
" Jag är glad åt den för den kristna ratts- och jii111- likhetsprincip, so111 utgor dess grund och i tillämpningen sy- vars inskräi~linin~ar nes föl-taga våclo &amp; av brytningen em &amp; lan ' det iiiurkna gamla och det omogna nya '. "
- Glädja sig kunde bon, clen var.
ju ' ett första steg till förverkligande av det 11011 innerst levde ps, den " kristen- doyens brödra- ocli rattsla~-a.
' ~, som 11011 v.ic1 ett tillfälle talar om som.
upphä; an- de allt.
stelt kast- och .klassväsen.
Den.
läran omfattade hon med sin briiinancle andes kraft och därför .jublade hon nu.
Men steget var inte taget fullt ut, och hon modifierar sina glädjeyttringar.
när ett illuminerat Stockholin I&lt;arlsdagen clen 28 januari tacliar ' kungen med fac- Iteltag.
I brevet till Böklin liar hon till- fogat: " ~llumin&amp;a tänker jag icke förr än förslaget i tillämpningen blivit e n s a ii n i n g.
Men d6 maste aven icke blott stateni ' tan niänsklighetin bliva.
r&amp;.
.
presenterad i represe~atationen ".
Hela den leyaode organisme; med alla '.
.
.
.
dess iem~l~ar, nian ocli ' kvinna, med i; 1118dborgerligt liv, in f ör mindre, stanna &amp; hon icke.
.
. '
Liknaiide tankas g i igen i brevet till.
Gridströin .z7 mars 1863, där hon skri-.
.
.
ver: " iltt jag är f ö r det nya represen- .. tatiorisförslaget förstar nog d u, som kaniier mig, samt att jagär för det eine-.
dan det syftar ' at.t sprida intresset för liksonl ': deltagandet i samliallets angela- 1 genheter i, allt.
st ' öri-e kretsar och .till a1.k flera.
individer inom samhället oili att jag ser d&amp;ri ' en, följd av clen kristna principen - den ' surdeg som en kvinna tog och lacle .i n l j ~ l t ~ ä g e och t knadade in till dess den geriomsyrade 1.1 e l a.
c1 e-.
g e n,., ' Men l?
; - eclrilii gick inte ' bi-ö&amp;inges till väga.
so111 hade?
' synensJJ sto-.
ra gavs .och i sig bar det levande- nya, visste.
att ave11 det miste bida sin tid.
Till ' L.
A. Ekinarck skiiver hon I nov.
.
1865: " Guds och MfiilizisIcones son har, ' i det han stiftade G.ucls rike, för a l 1.a m5nniskor, även öppnat alla jorclens ri- ' ken f ör dem, i idin av deras gåvor och.
arbete eller förtj.änst.
Dessa .gebit kun-.
.
fia ej längre ' hallas stangcla.
Till princi-.
pen 51-0 de Öppnade, liksom portarna för f ad.ershuset, f ör var mail -.
och aven för h r kvinna; eli~iru tyst därmed sa länge!
.
...
Det är ' blott - fraga om tid-.
punliten ocll sättet att öbpna de stäng-.
da clöri-qrne &amp; h grinclarne till den jor-.
diska allminiingen. "
Men 1856. hade - hon skrivit i erth ha: " Att frukta följ- derila för kvinnan.
och saml1a.llet on1.
inan ger henne den frihet,.
som hon i.
.
l i k e t med mannen är berättigad till, ä r ' att frukta spöken. "
.
Hertlia.
inneIz5ller Iieniies lidelsefulla ',, t ', on; ' ' ' ' ' ' '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
'.
- ' rop på k v i n n m ~ myndighets förklaring i.
långt vidare bemärkelse, an den allmänt fattats.
" Ers majestät ", säger Hertlia i det f ingeracle sarntälet med kungen, " giv oss friheten, giv oss- .ratt.
över våra själar, över vårt.
liv, vår egendom, var f ramtid, och vi skola .tjäna Eder och vårt lancl och allt gott av allt vårt hjär- ta och .all vår håg och med all v %- för- måga såsom blott de fria kunna göra det!
.
.
. "
I Hertha ligger redan blottat Fredrika Brerners klara krav p2 h i n - nornas f ria medborgerliga ställning.
" Ar det icke att inkräkta den högsta doma- - rens ämbete och inskränka hans .rikeM, frågar Hertha på ett annat ställe, " när jordiska domare vilja binda me4 sina stidgas en varelse, som han ' skapat till sin ' avbild ',.
när.
de kring henne draga en liten, tran; krets och säga &gt;härinom skall d11 andas, känna, &amp; rika, skåda, men icke därutöver, Gud vill det '.
': Och så får Gud svara: " Gå, intag din del i mitt rike, på .det du må, i alla dess delar, vittna om mig och hjälpa din broder att utbreda det på jorden. "
.
Med andra ord talar hon om kvin- nornas medborgerliga gärning i Hem- men i nya världen.
" Nar det kvinnliga medvetand$ av.
livet ", skriver hon där, " blir vad det i vara ' tider kan bliva, huru.
välgörande - bör e j dess inflytande kunna ' bli på samhällets rådsförsamling. '
Nu ar denna berövad det befruktande liv soin - tillhör den moderliga sfären; och hem- met uppfostrar icke.
medborgaren och medborgarinnan ' '.
S j alv är Ilon efter representationsre- formens genomförande f ull av planer på spridande av medborgerlig kunskap.
Den 22 december, en vecka således blott före sin död, skriver hon- till Fredrika Limnell om hur det synes henne att den Stockl-iolms akaclenli eller högre .bild- ningsanstalt, som man talar om att in- ratta som ett levande minnk av decem- berbeslutet, bör gestaltas.
Vid denna högskola, med fritt tillträde för kvinnor som för man, skulle s a m h ä l l s l ä- r a n, som hon i tretti år mödosaint studerat på egen hand, inta främsta platsen.
Nar Fredrika Brerners unga van Olof Eneroth den 7 december ' 1865, titoi~ sig av glädje över vad dagen skänkt, p2 staende fot i Fredrika Limnells tambur töiiale en skal för representationsrefor- men, utbringade han också Fredrika Bremers skål.
T y i sammanhang med tingens nya ordning maste den drickas, menade han, och bland dem som arbetat p$ att bereda kvinnorna för en ny ställ- ning i det medborgerliga livet skall Fred- rika Rremers namn lysa med ovansklig glans.
Så föllo hans ord, med tillägget: " Måtte minnet av Fredrika Bremer aldrig dö hos Sverges kvinnor. "
Nu ha v i fått uppleva den represen- tationsref orm, som tar mänskligheten med.
Till den dagens seger ar för all- tid bundet Fredrika Breiners namn.
Hon, som aldrig tröttades i sin kainp, som aldrig slappnade i sin tro, vars siareöga skådade.
f ramtiden.
Hon som själv var den, om vilken nornorna kväda vid Urdarbrunnen: Sälla äro de som hava s y n, som kampa i tro och hopp!
De bli välkomna.
De skola segra!
.. 5 ': ~ernarkelseda~ar.
för.
sjukvården och; .- sjuksköterskorna ...
.
:.
.
.
,,.
S '.
.
, ':.
.
.
.
.
.
.
,.
.
l..
.
. '
öl- ' clageh ' deii ' Q .imaj .-.
den dag som f örordade i ~ i n s t tviarig utbildning f ö i med f örde.
kviii i~oi ' osträttens genoiil- esh5llancle statligt goclkannancle.
.vi-.
brott - niarktes på riksclagslal~tai-na fle- .. d &amp; hade ' stitsutikottkt - i e n annan &amp; k- ra grupper s j ' iiksköterslior bland den ska- tig iraga intagit samina standpuilkt, som r a ltvii~nor,.
som; +elit vara i n d, ' 0111 - det havilats.
' i ' slirivelsen.
I&lt;;.
Maj: ts ' propo-.
historiska ögoiibli&amp;et.
i t e n .det +ar icke sitioii.
hade f öresiagit s jukvards föfined-.
f ör f attningsf rågan, soin manat sa m5ng ' a lingeiis inföijivai~cle 111eci den offentliga.
sj u1; sköterSlior att just deil dagen göra afbetsföl-niedliiigen: Att detta skulle ' helt sig lecliga,.
utan: en - specialf raga.
av. '
allra.
och .hållet m i ~ ntetgöra i v a d som.
viiines.
.
största vikt ' f ör vart ' lands sj ultvård och genom den persodika kontakten med sa- sköte&amp;keI&amp;r i f rågan o111 ettirig eller tv; - väl s j~xk~köterskoriia och läkarna som - 5rig utbildning skulle fastslis som g r u d allii~anheten hade förbisetts; ' Utskottet.
för i~innaiide av statligt godkännande.
fr&amp;höll ' däreikt att ~julisliöterskeb~rå-,.
F ö i föi-s.ti gingen stodo statsmakter- e: nF,.ha - en inycket större ~ ?ppgift an att na i begrepp att lagstifta pi.
' .ett opr&amp;le, blott tjaiia som forinecllingsanstalter och '.
soiil förut varit hett och IGllet hkilrisat att .privatsköterskor, som icke ha stöd av till e i ~ s l d t htresse .ocl!
initiativ.
I en en god sköterskebyr;, I i i &amp; sy %iierligeii k~ingl.
.
proposition till iiinevaraiide riks-.
osäke?
och svår ' ställriing i byi ' it~ ' bör för; dag hade, som bekant; som miiiimikrav d &amp; - w.rka imed G g o t av ett hems om-.
.
.
p2 godkancl s j «kckötesske~i.tbilcIiiing tipp- taiike och haizclleclning. '
so111 stalits endast ett - år.
Föt ' h~i~iclet, ~ebat ' teten om cleska fragor blev ovän- redan fönit i skri&lt;else till K. aj: t haft t a t lang och ing5encle.
I första kanima- till ' f5lle ' - att ' häkda den tvååriga utbilclnin- ren segrade eii~ellertid utskottets föislag gen ' sorii miili~n~~in; imag; att liar vas ett med stril- majoritet: I andra kammaren ' kraftigt och ' sainfällt.
ingripande av 11ö- däreimt, där f iagaii först medliann~.
.
p % den.
Efter ~liäiivändelse till Röcla ' Korset m h l a g e n den 26, yoro talarna för ocli och S venslc.
S juksköterskef örening avlats emot utskottets förslag ganska jainntali-.
~1 %-f ör en slirivelse.
till statsutskottet, &amp; - ga och iitgangen syntes mycket oviss.
.
clerteclinad av.
dessa tre föreningar, med Niir S5 votering ' begärdes, blev d &amp; jubel f rairih~llande ' av.
d &amp; vador f ör s jukvår- p; liiktx-na @ anil ' alla, som med span- cleiis utveckling, soni ' ett f asf slående av ning .följ t debatten, di.
utskottsförslaget den ehf5riga utbi1di1in~ei-1.
skulle medfö- segrade med 76 ja ' n~ot;; o. nej. '
ra.
' Staisittskottets iitlgtande föreGg nu, I ocli med ~letta~rikscla~ens beslut ha.
.. och med största tillfreclSstallelse.
.
hade sjril; sköterskorna vrinnit välbehövliga man erfarit, att hänsyn tagits till vad Seaktin&amp;&amp;-da ' fördelar.
Fi-äist soni framförs f fån sakkunnigt hall såväl blan ' cl dessa vill '.
jag sätta, att ~iibildi~in-.
.
.
.. i ', nämilda skiiveke so111 1 fesolutioner: i&lt;;, i. gjo ' its s5 mycket mera fast ' och ho- och aiidïii ' uttalandeil och att.
~it %kbttet iii!
, gen.
diiigenoni att varje sjukhus, Som L ' ': ' ' ' ' ' ', ' ' ' ', ..
96 H E R T -- H A - - p önsdar statens godkännande av sin kurs, tal aspiranter till dessa, vilket möjliggör måste göfa densainn-ia till minst tvåårig ett goclt elevurval, saledes en garanti för och ordna en effektiv undei-visning e£-.
.att de mest lämpliga individerna komma ter best 5md plan och v51 a~v2~dgd- ' ~ro~or- in p5 banan .. tion me !lan den teoretiska och clen prak- Sjukvården p5 landsbygden har sär- ' tlska uii&amp;xvisningen.
Anordliaiiclet av skilt legat statsmakterna varmt oin hjäl -- cakkunnig inspektion över sjuksköterske- tat, och det ar nied glädje.
man ser huru lasendet.
av en för uppgiften larnplig di~triktssköterskorna, vilkas löne- och sj~kski5terska inåste ocksa hälsas nied ai:betsförhållanden 11ittilZdags varit utom- största tillfredsställelse.
Inspektionen ordentligt svira, nu g5 emot ljusare ti- skall oin f atta d v a l själva kurserna soin der.
I löneavseende jami~stallas de unge- eleuernzs och sjuksköterskornas, särskilt färligen nied lasarettssköterskorna, och distrilitsskötei-skornas arbetsför1iå.llan- en synnerligen stor förbsttring i deras den ill. nt.
.De sj uksköterskeb~ri-aer, soni stallning ar att de skola ersättas för kost,.
uppfylla irissa forclringar, skola erhålla da de utöva sjukvåicl i mindre bemedla- statligt godkännande och skola stii under des hem.
Förut blev det nog ofta s i i inspektrisens tippsikt - allt atgarcler, av- praktiken, att i stället för att erlialla ' sedda att f örebygga sj uksköterskornas kost i dylika hem, var det sjuksköter-.
öve~-arlstran~niii~.
Hit hör också stad- skan, soin fick med sina små inedel hjal-.
ganclet ritt clen vid lasarett och sjukstu- pa- hade den sjuka och andra i familjen.
gor anställda, personalen skall vara s5 Semesterfrågan a r ordnad, och e11 stor talrik och ha ' sin tjänstgöring ' sa f örlagcl, fördel är bestämmelsen, att sköterskas att r.$clig vila ocli leclighet kan beredas.
f örman ' skall vara läkare och icke, såsom Statsbidrag -- ä liögst Soo, lagst 120 kr.
hittills alltsomoftast varit fallet, koinmu- - till pension skall tillko~nnia varje skö- ilalorcl f ör anden eller annan.
f ör s j di- terska, som genoingatt godkänd s jukskö- w ?irdsI ' örhållanden främmande person.
terske&amp;.ola ocli iir anställd hos staten el- Staten inriittar en särskild distriktsskö- ler kominiinen eller innehar därlied jäm- tesskeskola med undervisning i saclana f örlig tj anst.
Statsbidrag skall ävenledes &amp; imen, som äro av särskild vikt för di- ~ ~ t g till å landsting och koinmuner, som striktssköterskor,.
och beviljar 20 stipen-.
.
anordna distrikts jukv5rd enligr c r ~ I&lt;.
dier 5 1,oo6 kronor vardera; t mindre Maj: t godkänd plan.
Dessa statens bi- bemedlade sköterskor, som efter att lia drig skola tjäna ett dubbelt ändamål.
genomgatt den grundläggancle tvååriga Geiwm att göra- erl.iållandet av statsbi- kursen i allmän sjukvård vi1 j a utbilda drag beroende av att uktallda sköter- sig f ör distriktsvarden.
skor- genoing5tt godkända skolor, kom- Som man ser är det stora lanclviniiiil- ma landsting ock koinmuner finna clet gas för s j u h 3 d e n och sj~~l&amp;öterskor- förenat med stora fördelat- .att antaga na, och med skal kuiina de dagar riks- såcl~na sköterskor, till froinina både föi- dagen fattade de här i korthet referera- sj ~ ~ k &amp; d e oeli n sköterskorna själva.
Och de besluten inregistreras som bemärkel- genom ~~~~~~~~~~~~~~agetc beroende av de sedagar i den svenska sjukvårclens hi- SIGRID ULRICH.
ikolorna, blir clet ett stort an- storia.
-, ' a
Internntionella kvinnakongressen i Z i i r i c h 1.
.
'. '
.
.
.
.
.
.
,.
.
den 1 2 - 4 7 maj 1919,..
ag: tro^+ .dih-föi att clet .ii,- orimii$ '.
oförliknelig$ ai:b6tsduglign.
n; i ' ss.
.
~ h ~ - y.
&amp;.
tal k k ~ ~ i l l a England, n, som s&amp;ret&amp;are &amp; c1 Skulle man kiinpa la-.
l \ lecl ' (lessa rak: terisera den, sthinihg som besjälncle vid, sin sid;.
Bland mera bemärkta &amp; l- - .diilta&amp;na i r915 a r s kvi&amp;kongr &amp; i tag~:nre ' ~ma nä; ilnas: Lida.
~ u s t a v a ~ e y -.
ilaag, d % kvinii~tna anropade regeringar mann, dr Anita ~ ~ i ~ s ~ clr ~ Y~elene i i - ~, och folk att göl-a ett sli1.t p2kfiget samt.
Ctb&amp;er, rida Perlen, ~ ~ s &amp; u l c Leo- l; rnacl~s .. om ett yr&amp;i-am.
för en i-ättfirc1i.g pol&amp;iii Kulka, Osterrike; ~ i l A a ~ l i i c k - ' o c ~ i .vasalitig fred - niera genomfört Iich, Tjiigern, Janet ~lankins, Arneiika.
och i-ndi kal t an väl f6ruf en internatioiiell .. (medlem, .. av Förenta ' staternas kon.-. '
f örsamling enats omkring.
~ e t r i.
i fancle f.
gress);.
A$; ll \ e.
Meylan, M: me Jouv &amp; ' den nu liallna kongressen i Zuricli torae ' Frankrike; clr ~ l e t t a Jacobs, ~ o.
l.
l a ~; c.
l 11i &amp; siiai-are kuiznat be.teckna den ... dar.
mrs.
ma no wc len; rnk Swanwick,.
miss.
r5dancle.
stihningen.
med orden:.
..., jag Slieepslianks, miss Courtney, mis.s Mar-.
.
tror; därför att det ar rimligt.
' Tyde; Clara T~rbjei-g, Dan- shal!, ~~iiglancl gingna ~seiis.~fs~~lcta~~svarcla erfarenht: ' mask; dr Emely Arnesen, Norge.
.
ter ha.
.
s5 ~ved&amp;:~ägligt.
bek ?iiftat &amp; il ...
.
D g-ll ' l ~ a ~ ce '.
nu '.
först och frainst att be-.
.
de, Icingst gae~lde pacifistiska teorier.
~iandla elen tillä~npniiig av ' WilSons ' 14 Ingeii betvivlar .la~igi.-e, a t t ett.
.
f o r - .-.
vilka i clet väsentliga inne- ' v e i-.k 1.i g a n d e.
av.
de pacifistiska.
Iiillas: ï Eaagkorigressens resolutioner -.
.
. '
idé&amp;ia - som, kvinnosna genom sina ~0111 Gstadkoinmits.
av m&amp;men i ' Ver- .. reso ?.iit.iones w.
i r r g I g fastslagit - ar.
sailles.
.
den enda i6g, ' som .i ' c k e leclei- till LinL Ri3rancle Nationernas föl-blind clci-$ng .för den: srniila li~llt~ii., son^, - vi k0ngresse.n.
eti uttalande,,, &amp; i f ranihölls ' .. trots allt - tro oss aga.
att d e t i ' versailles uppgjoscla .förslaget.
Dec var i .. cke &amp; oclre.
än.
14.
.
nation * I c k e ' är i överei~sstainiiielse med Wil- - ciel11ik g h g: iiv.eii Franlcrike - som.
sons 1.4 pilit &amp; iitan däremot innehåller voro ' repiesesitesade vid kongressen i villkor, ' som .omöjliggöra förverltligan-:. '
Zuricl-i c1.ei-i 12-17 maj, vartill Inter- det a * dess qygifte;.
Bland de ~unlc- nationella kvinnoliorimittén for ' varaktig ter, so111 lwiiinolcongressen uttalade sig f red ut fardat kallelse.
.Del ta@riia rak- '.
&amp; r, markas: medleinskap i nationer-.
.
ilades till 126 - ett stort, antal 5I~örai-e ?aS förbund är öppet för alla stater, som.
- De offentliga mötena, i omka deltaga och soni ' äro villiga på-. '
obe&amp;na&amp;.
över£ ull &amp; lokaler höllos i ~k~ive~sitetets taga sig de gdikter; som %ligga medlem-. '
aula ocli i Petkrslipkaa.
.. inai-na; onledelbar recluktion av Vapen-.
alla stater, Nu liks &amp; 191; har kongressen haft, inak ' t ' p5 samma-,villkar.
för; upphävande av.
lyckan atp.
som ordfiirailde se Amerikas som.
äro .. mecllern~~~ar.
Aclclanis,.
.
.
med den.
v ' +rnplikt i alla - stater;.
f r i tillgång till .. fl-ämsta ' kviiiija, .. Jane " j: a ' ', ' ' s ' ' ' ' ' ' ' ' ', ' ' - T ', ' ',, ' '.
.
råmaterial för alla nationer 1 " villkor .för alla.
samma av president Wilson först framstillda .grundsatserna.
De f örbundna makter-; as heder beror av clessas lojala genom- Om emellertid meningarn ' a ' varit-.
nå- f örande.
- - got delade angående den stallning man Det beslöts att omedelbart.
telegrafera.
.
borde intaga till Versailleförslaget om cleiina.
resolution till Paris.
På sainnia Nationernas förbund, radde en rent av sätt förfors inecl den av inrs Pethick imponerande enighet rörande ' den reso- Lawrence franiförda resolutionen om ktion angåend &amp;.
f r e d s v i l l k o r e n, huxigerblockadens upphävandej.
vari soin författats av ' mrs Ethel Snowden krävdes att " alla världens resurser, fö- och framlagts av " Political - Coinniittee da, råmaterialie;, finans- och transport- B ".
Det var ett av kongressens stora väsende skulle organiseras f ör att befria ögonblick, då efter ett glänsarhe tal av follten från hunger och pest, på sanirna - mrs Snowden, vari hon nied omisskund- satt son1 de förbundna lindernas resur- saii1 arligllet och d y passionerade ratt- ser ha organiserats för att befria folken: ' f ärdighetsl&lt;änslans patos .. beliite f reds- fran militarisinens ok. "
.
.
villkor&amp;s lir ' inkning av sanning och ratt, Utryinmet medgiver icke ett atergi- resolutionen e ' n h a l l ig t " antogs.
Re- vande av alla de uttalanden som kon- solutionen lyder: gressen gjort rörande en hel del sociala, Denna iiiteri~ationella kvinnokongress lwinnosal;. &amp; och uppfos~ringsfrågor.
Ett - utti-ycker sitt djupa - beklagande av att de perinanent internationellt uppfosfrings- f redsvillkor, so111 f öreslagits i Versailles, så allvarsamt kranka de principer, ge-.
rad rekoininenclerades ' einellertid såsoin nonl.
vilka allena en rättfärdig och var- ett medel att befordra varldsorganisatio- aktig fred kan säkerställas och vilka an-3 nem tanke och internatioilel1 etik.
tagits av varlclsdemokratien.
Därigenom= Givetvis upptogs det gamla kravet: lika att fredsvillkoren garantera segrarna lön för lika ai-bete bland de punktes rö- frukterna av cleras lGniliga fbrdräg, er- kanna de stillatigande den hemliga di- rande kvinnans stallning, vilkas inf öi-an- plomatieii, förneka sjalvbestämmelserat-.
de i fredsfördraget krävdes av den of- 1 övrigt for &amp; tens princip, medgiva segrarens ratt till, ficiella fredskollgres-n.
krigsbyte och skapa över hela Europa sades att följande krav skiille införas i oenighet och fiendskap, som blott-kunna d f redstraktaten: leda till nya krig.
Kravet på avrustning Kvinnorna erhålla rösträtt och lilistäl- för blott den ena parten av de krigfö-.
rande betyder fortsättning - på v~lclsher- lighet med männen i lagstiftnings- och.
i-aväldet.
De f inansiella - och ekonomi-.
förvaltnings-, nationella och internatio- ska fredsvillkoren dönia en generation nella institutioner.
Kvinnorna stå lik- på hundra mil j oner nianniskor i h j artat soin männen ' under beskydd av lagen av Europa till fattigdom, sji~kdom och niot slaveri.
Gifta kvinnor aga sina f örtvivlan,.
vilket måste f rainbringa hat fulla personliga och borgerliga rättighe- och, anarki inom alla nationer.
I djup ter, däri iriraknad rätten att disponera l&lt;ansla av ansvarighet uppfordrar kon- över .sin förtjänst.
De ha ratt att be- gressen de förbundna regeringarna att sluta om sin egendom utan något som f örändra villkol-en i den riktning, att f re- helst förniynderskap fran n-iannens sida.
den bringas i Överensstämmelse med - de Modern har samma ratt till förinynder-.
,. '
' ',.
:.
Xnnw en kvinnlig ledamot i n s r i kommit-.
.skap Över .sina barn so111 faderii.
Den gifta kvipnan har s a l y a ?att att,, behål- té11;; lir: kand. $atliildii Stael i ' on Holsteiii.
.
, la eller f Örai2cl.ra s h ilationalitef soin. '
&amp; r '; .&amp;i.
fid&amp;ijte;.
ir~~.; .komrnibist&amp;.
.
...: maniien.
Deil regleineriteiade prostitu-.
~ a l l é n l och ~ y r ~ c l i e f e i n medicinalstyrelsen iionen.
ckal.1 avskaf fas.
Handeln med ', Sipilic!
Ribl+ng.
.
.
.
kGi nnor f öl-bj uclas.
och samina nloral skapas fös ' inan soiii för kviiinor.
.
.
.
Var andra.
kvinnliga seminarierektor.
.
Att ilnder.
.
fem ' ir, '.
' räknat fr. o. m: I.
jiili.
I&amp;, IXörancle Interii.atione1la kvirmokom-: t i d kktor~:l&gt;effatiiingeii.
vid ' folkskol- mitt+ framtida utveckling beslöts att l2i ' arinneserninaliet i.
.
ôtocl~liolm har.
Ktiiigl.
byra sk~dle upprättas i- Geneve och byi:in h !r !~aj: t förordnat lektorn \; id folkskolliirarinne-, Skötas av en seki-ete~are.
Till styrelse: seminariet i Faliin, fil.
kand.
Anna Sörenseil.
.
inedleinmar valdes: iniss.
Jane ~dcl&amp;m, -.
Oif tkrmäisbal ken infor - lagriidet.
i äg- iliiss.
Clirystal.
Mi~cinillan, miss .Balcli, i-adets-granskning av. '
lagberedningens ' fö,rslrig.
mrs.
Swanwick, ' signora Genoni, f i u till .ny gifterm5lsbglk med.
andra i samband M a r t Lassen, ~ in: lie.
Gobat, Mevi-OLIW liiirined staende .förslag om !agaiidringal- har.
.
Raymonclt Hiisclimann, ~ r z k ~ e r G k a,, i i i i.
a~rslutats.
L3gridet '.
.liar funnit.
för- slaget iiinat .tt laggas till grund ' för deq.
.
Frii~dein.
Lida G.
H e y ~ ~ a i i n.
.
.
nya Iagitiftningen.
i.
dess;,.
delar; db in.viind- T.ill Versailles.
f ör överbriilgancle.
av ningar som göras skildcpiinktei iiro.
över- de res&amp;tion&amp;, som fattats 5 koiigses- \; agao; de av forinell natur ocli beröra.ej för- Sen ' sanc1es ej?
heputation besthide av slagets liuvudgi-ii * ?der.
Som allmint princip-.
miss, Aclda~ils, mrs Desparcl, 111: me Ra- uttalaride har !agradet enats i att framhalla g a ~.
I \, Scd dessa skulle i s ar is föiena att den likstilligliet inellan man ocli liustrii,.
con?
iippstar genoni cl ' et, föreslagna avskaf- ' sig in: me Cabrielle.
Ducl.i+iie.
.. fin.clet av ni %iils~na~iska~et, eiidast i n n e &amp; - ett.
.
Mecl kai~slor av ovisshet, och farliaga.
.
1; igfastancle av deii gestaltning som förli5llan-.
.
' reste.
m h g a k+iimor.
till.
- kongi-essen i.
.
deiia till följd a v andrade .etiska och sociala Zurich.
Man vigacle knapl~t tro, efter: %sk&amp;lningar redan faktiskt tagit.
dessa f klitansvarda ' $i ' s bittra erfaren- ' Iii.
Aterkonima i .dd:alj till Ingridets utta-.
l~. !ide.
.
.
h&amp;er,.att kviiin&amp;- LIS de krigförande na-.
.
tionerna s l i ~ l l e ' k~i&amp;ix mötas ocli skiljas u t m e n ton.
av missljud, 1 obr~iteii, har- ' moni.
g e n. '
koiigressen i ~ u r i d i .har Scicialstyrelsen och L.
K.
P.
R:s under-.
'.
.
varit ett gripande ackord a.v.välljud, en visningsverksamhet.
Socialstyrelsen, so111 hög visa.
o111 .Ii \ ~iniioi-s kärlek till, cle ' haft att yttra sig ' om L.
K.
P.
R: s framstall- ning till .regeringen oni statsb.idrag Eör utövin-.
.
icléw, so111 göra .livet virt att levas.
de a \., imdervisning i m&amp;borg&amp;lig kunskap, Schweiz i maj 19x9.
: ' liar ined betonande av att därmed endast åsyf- ANNA ' KLEMAN.
tas verksamheten ' för Air 1920 ' tillstyrkt att ' ' ',: ' ' I ', ', 0 ' ' ", ' ' ',,,, ' ' ' ',.
.
...
.
.
Den.
första .kvinnliga ' ordföranden i Kungl.
kommifté.
Till ordförande i ' den sakkunnigekommittC som ' fatt sig anförtrodd en iitrediiing av frågan om iitst&amp;kt behörig-.
het för kvinnor att vini~a tilltriide till stats- tjiilst har ' av Kungl: ' Maj: t förordnats frii Emilia Broohé.
.
, ' Landsföreningen måtte komma i atnj utande ?v ' statsbidrag Principiellt anser styrelse:^ a t t ibibringandet av medborgerlig ' kunskap bör sk; i samma ordning för kvinnor som för n12n iiieti, att för den nuvarande &amp; erghgs- tiden stden kan.
anses ' fhlt befogad att stöd: j a en enskild sammansl~~tnings iipplysniiigs- ve&amp;saml !et ... '
',
- 100 H E R T H A.
. '
Fredrika Bremers bild;.
*.
.
Den abbrtitna i&amp;mling &amp; för resandet av Fredrika 13remers stati tages ater upp.
l r i ' 1Piilnn liar ylats för det upprop Som ytsants av ' statykommitttn.
Förutom nedan angivna rnott ?gafe av bidrag, ' finnei teckningslista Hertlias redaktion.
- -.
: verges.
riksdag har .nu " tille rk&amp;t - landets döttrar samina &amp; edborgarrätt som.
s.
dess söner.
E11 .ovärderlig vinning f ör kvinnori~a av detta förtroenhe 21- a t t det bereder cie111 större möjlighet till pei-sonlig.
utveckling o &amp; utnyttjande av inneboende krafter.
Se vi tillbaka ett.
. %ttiotal ar p5 kvinnans, steg fiii steg, förbatti-ade s&amp; &amp; ning, sa maste vi erkänik att v i nu- nj uta frukterna av F r e &lt;I r i k a B e m e r 6 strävanden .. .Ho11 var grundläggaren av kvinnorörelsen i Sverge.
Hon var den första som käinyade för hinnoinas.ratt hl1 upplysning. '
Hon var den som i djupaste medkänsla för det på den tiden förtryckta kvinnoslähtet förstod att vinna lagstiftarna for kvinnans myncligliet.
Hon Cas den första som be-.
- gärbc utrymnie för individualitet ocl ' i plats för henne att lcva och verka i en-.
lighet ined ' siiiá gåvor.
Och 11011 vedervågade medvetet sin popularitet soin författare genom att i sin roman H e r t h a sprida sina idéer till 1a:innornas frigörelse.
~ e t t a inne- bar .ett verkligt offei, ty - hennes litterara berön1mek.e var stor och hade nått över sverges gränser ..
Men framför allt var ' Iion en av de rena, brinnande och modiga andar, till vilka.
kvinnor, i alla tider skola-se upp i beunclrau och kärlek.
Det är i lt&amp;slan av .deii tacksamhetsskuld, vari Sverges kvinnor stå till F r e d r i k a B r e 172 e r, som beslut fattats att resa hennes staty i huvud- staden.
E n påbjirj ad insamling härtill avbröts av varldski-iget.
Den återupp- tages nu med vädjan till kvinnor i alla sainhailsgrupper att med tacksamma hjärtan och givmilda händer bidraga till resanclet av en minnesstod över den yppersta bland våra föreghgskvinnor.
Bidrag mot tagas av iamtliga medleminar av konrm itten f ör Fredrika Bremer- statyn.
Stockholm i niaj 1919. r ',.
: '.
t '.
Siyrid LeCjonli.
?r.fvucl, kommitténs v. ordförmde, Joliannesgatan 22.
Sigrid Elmblad, f - Petterson, Kommendörsgatan 28.
Ann Ma~-grei Hol~rgreii, f.
Tersmeden, Norr Mälarstrand 22.
I-e.rt1i.a HZibner, Grevgatan 56.
Gerda L i ~ d b l o m, f. PlantingiGyllenbåga, Brageviigen 12- Agda Montelitu, f. Keiiterskiöld, S: t Paulsgatan II.
Stinn Qzbint, kommitténs skattmktare, Artillerigatan 8.
Emilie Ratlzozt., Appleviken.
Hilda Sn.clts, f.
Engström, kommitténs selire- ' terare, Bryggaregatan 4.
Lydia Walzlshlöwi., Johannesgatan 22.
I syfte med ovanstående upprop instämma: - Louise Adels-zrd, f.
Dotiglas.
Sgrz.e Berg~iiart Elizilia Broomé, f. Lothigius.
Ebbtt.
Böklin, f. Gellerstedt.
Fvigga Carlberg, f. Lundgren.
H m r i ~ t t e Coycf, f. CederstrS ?~.
.
tt åtaga sig ' en artikel med en så- dan rubrik ar att liålla.
rannsakning sied sig sjalv, det märker man nar man.
.
skitl!
iil !.
.
T y.
naturligtvis ar det blott krigets facit f ö r in i g s j a l v jag p e d nigot uns av säkerhet lian och vill yttra mig om.
De vida, svepande gesterna ut over varldssk2IespeletJ de generaliserande prof etätbörderna rnjiktar jag.
icke.
Det förekommer mig soni om vi litet, var gestikulerat för mycket - nu i tröttlle- tens och ovisshetens tecken ar det med den blöclai~des .kansla av snålhet om kraftytt~ingari~a inan vill undvika varje ord inan inte kali sta för j LI s t n u ..
Det är bä &amp; att säga ' för litet k: för mycket, liuvudsaken är handlingen, tiden så lalapp, krafterna så snG. ' '
AL \ r jag för pessimistisk?
Bellövs.
.
det just nu all uppmuntran, .allt hopp och y o d inan ' 1~at-i skrapa hop at sig och an- A Hopp .- om det ar det för tidig att yttra sig.
: Nej, jag ar icke för pessimistisk, Det k a n icke &amp; n:vara, vilken uthk-dat feni a r s världsk,sig.
b l. o t t p i grund av si,n fasta förvissning att dessa å r i elände, meningslösheten av alla cl-essa gigantiska i~ppof f ringar.
i i.
5 s t e tvinga.
manni- 3korna att till slut söka ge vanvettet nie- nkg;: uppof fringai-na resultat genom att - skapa garantier mot &amp; inilets iterupp- repande, en .ny uirlclsorclning, byggd icke ' Iarigi-e pii m - k t och vald.
utan p2 ratt.
Och nu!
.
Likt en sy,i vari f h g a t s en blixtbild .. av varldssjalei~s gest i detta ögonblick ser.
jag framför mig 11opai; na av krigs- invalider, en smutsgr5 lemliistad skara, sanGlad kring c1.e stora affischerna på gat- hörn &amp; ' i.
alla de tyska stader jag for genom p2 vag till och fran den inter- nationella kvi&amp;okongressen i Zurich.
.
e &amp; - &amp;? "
Med rött p2 det svarta var dar ' ut- Visserligen - meh läget är f ö r all-, stakat T y sklands.
nya gränser sedan varsamt.
för gottkö,psn~od och gottkops- Rhenlinclerna, Ostprenssen, de polska hopp, för allt soin förtröstar däcför ', att delarna, Elsass och ~ o t h r i i ~: skurits en det icke sett verldigheten ' i n i ögonen.
bort från rikskroppen.
Upp mot: det Det vore ' ett brott mot framtiden att ens röda och svarta, det stympade riket de inföi: sig själv bagatellisera: tidens hela givit ' sina basta krafter, lyfte krigsinva- tröstlösa f örtvivlan.
Det enda soin ' du- liderna upp sina vita ansikten, somliga ger.
.nu.
ar.
de hopbitna tändernas.
mod.
utan ögon,.
aldra vanstallda till mar-, ' '.
.
.
&gt;J. '
' ' '
dr61ns Deras kryckor.
skram- lade, de tomina uniforinsiirmarna flaxa- de c15 de efter en sista lang blick p5 den blödaiide kartan vande sig 0111 och blic- kade cliiri f råsi - gårdagens h ' j altar, cla- gens tiggare - mot öden man helst ville slippa att föreställa sig.
Alla tycktes de stumt saga detsainina so111 den unge lungsiktige soldaten p5 taget mellan Wnnl och Niirnberg fragade, med sina döds- trötta ögcm stirranck ut över falt, vars skörd lian aldrig skulle f2 se .. - Och för vad?
För vad egentligen ä r det vi lidit, för vad a r det vi dö?
Jag tänkte på det clen unge amer.ilianske krigskor- respondeilten berättat niig on1 den amel I-ikanske soldatpoj ken, som f att .hela ryg- gen bortskjuten men ändå levde i dagar, hela tiden .viskande ett och detsanirna - i aerh&amp;d torterad förundran ett och detsamina: Vad Ilar j ag gjort?
Vaii a r orsaken?
Engelsman och.
tyskar, f rail sman och amerikan&amp;-e, vänner odz fiender, alla ha de fragat cletsanln~a i sin $sta stund: För vad, kamrat, för vad?
För att Pqlion skulle hopas på Ossa, för att varlclen skulle bli ännu mera hat- fylld, ann; osäkrare att leva.
i, ett ändå Iiopplösare ställe f ör de ' harn vi mödrar niim m &amp; vara drömmars hjärteblod!
För att Iii-igshetsarna och maktpredi- kanterna, soni b l h k upp världsbranden, alla de vars visdom vi hatat och för- aktat tinder alla dessa år, äntligen skulle f 5 ratt?
- Se, se, saga de .nu triumfe- i-ancie, var det inte det vi sade?
Vald, vald, tinder f raserna .on1 f red och ratt fanns basa hperialistiska våldSdröm- &amp; tt?
Står mar.
Hade inte icke den ena stormakten alltid den an; skla land dra efter livet?
Alla son1 rusta lia rätt, ve över f reds farens galenskap!
- " On1 vi maste antaga dessa fredsvillkor ha vi kriget har igen om 20 år! "
sade man all- mänt i Tyskland.
" Och då ", tillade msng-a, " gå också kvinnorna rit; för att vi skola bli s2 inånga man som möjligt - vid fronten. "
Överallt allts; bland seg- rare som bland besegrade clen gamla meniiigslösa helvetesslentrianen i tanke- g5ngeil fullständigt obruten, hat- och hamdekedjan rastlöst skridande framåt.
Kej, nej, nian kan icke vara f ö r pessiinistisk nu - det vore orätt.
Icke med Cléinenceau vid Frankrikes roder, ett Frankrike " drucket av seger, ett reaktionens bålverk initt i Europa ", som uttrycket .föll i kretsen av lands- flyktiga franska pacifister i Geneve.
Icke med Amerika ännu så behärskat.
av lzat- kampanjen mot Tyskland att de bilder: iv titliungrade tyska barn, vilka beh j ar- tade kvinnliga journalister sanda hem till sina tidningar, undertryckas på re- daktionerna och aldrig få skåda spal- ternas l jus.
Icke med.
E I &amp; ~ i koalitionsrege- ringens tecken, arresterande " Fight the Fai~iiile Council ' s " sekreterare.
Icke med Australien militardrillande sina gossar redan från deras fjortonde.
r.
Icke med ententens trupper över- allt bekampande de.
folk 6vilka) redan övernog hindrade av inre ofred, hiinger och elände av alla slag, sträva att ex- ~~erirnentera fram ett nytt och bättre sa~nhallsskick: Tag fällde nyss ett ord o h profet- gester - i detta sammanhang erinrar jag mig att aven jag har- en sådan på mitt samvete - då jag.
i " Den sjuncle
.
.
basunen " falar 6111 revolutionerna, som Och äiida föi ' l$i.r allt i ' clet gq~lgt f &amp; -- den sann01 ilci och högst.
gläd j ande f 61 j - tvivlacle laget -.
ajla goda m$nniskqi: rk:i; iv., fortsatt varlclskrig.
.
t i l l s ~ n ~ n ~ tyckas- a ~ ~ s.
511~12.
för svaga att.
Ty visserligen, ha revolutionerna nYye- lyfta bort ens ett uns av ondslians tyngd.
.
.
ket.
&amp; t i g lco&amp;init, men icke voro de över vä,rlden.
- D&amp;.-m-sittei- man i de fran-.
.
.s2dana iiian tiinkt sig - vad har egent- ska.
pacifisternas.
lifets vid Lac bina; ligen utfallit s i som man förest %llcie sig och glades at cle~as o~äld.
och liögsinne: tie: I 191; lirs relativt ljusblii optiniisii~?
tills.
mil1.
minnes deras isolering, deras Dock hur fruktansvart olika drönimen fruktaiis \ 4rda f&amp;tliglzet och iranmakt, om ' den y a f ödelsens bad revolutionerna ' en f öl-Aktad 11aiiclf 111.1 dröinniai-e,.
sörj an: an visat ' sig vasa, ett miiste inaii halla.
(le sin hövding Rolland, vilken Frank- p5 - att den garnla ' ordningens bärare, sike icke.
släpper ut ur ' siil reaktions.
.. 1~~pi:atismens ' harar, i+e ha nog rena jamborg.
Dar triumferar man ett Ögon- liäncier ?tt röra i dem med ens.
ett finger, blick.
över de stora protestmöteii, mot Iiiigt mindre nied sina bajol~etter.
" Figl ' it the Famine CoLicil ".
villdsfredeiz.
.
" Obarililiartighet! "
ropar kanske bour- ~ i ~ l i ~ e n l ~ i å ~ l o i i i t d o i i.
Niista dag vet geoisicn, " att Jata bols j evikerna I-iung- 111ai1 att arrangörerna arresterats.
D a r.
.
ra ut barnen, föröila intelligensen och lyssilar inan .i .lurich den.
Ilitel-natio- liiirja 5it.t lands viilstii~id ' för sekler nella livinnokongressens varlna och visa -.
.
.
.
- f raniat. "
.
...
' anfGranc1en - en sekund t r o r nian sig, Men clen liar helt enkelt ingen ratt .som.
de tyska ~~7; iiinorna uttsyclite dec.
att piotestera då den icke pr ' otestei-a- .vara försatt ' till him~melen.
Men bara de n ä r k r i e t .gjorde precis ' cletsam- iijr ' en sek~iicl -- sa vaknas maii upp ma.
Den blodiga reyolut ' ione~~ ' lir: .barn.
igen; fylld av .despetlat uiidran och träng.
av sari~ina aiida som kriget, clen gamla ' taii: - siitta ett s$r, f i nigot gjort., allt- onda anden som tror ' &amp; t blott valdet .ligep föl-ina &amp; got mot den sega makt.
.
.
.f öl-iil51- 11igot;.
soni.
vantler alla viira drömmar till ström-.
Men i revolutionen har dei1 ': löpt linan .inar!
.
.
ut och förliarjas i vanvett sig själv.
Ma Jag tror icke - jag misstar mig alltför.
bölden all ts5 s jalvngogna, aven om den mycket om att ' clet var den känslan vil- därigenom utbred &amp; sig.
Ty - ibland ' ken c15 och &amp; i, förstrilet, kanske omed- kannef man clet -.
kanske är det helt vetet, talade ' ur anförandena p5 kongres:.
enkel t ett nytt släkte, f &amp; ängeken av se, * - u; en ii&amp;ind&amp;ig ibland, men lika hela v5 r dömda, generation, som ' vill till .ofta uf en,desperat fordran mec~ d g o t för att vZrlclen slcall kunna ' friilsas?
.
av v it trycket h.os en fortvivlad som med Har lappas och vindes, talas-och grå= ' sina sista krafter vill fmnat.
Man kan-.
tes i allsköiis välinening överallt, stan- de., clatbal~om hela bördan av förf ärliga cligt traf far.
man p5 hyggliga; redbara,.
erfilrenheter - revolutionerna, hungers-.
rattradiga inanniskor, förtvlvlacle över r$&amp;, blodiga uppgörelser, krossade il- tingens nuvarande.
tillstånd - ja,.
man lusioner.
i - mäfigd, vilka låg0 b 3 k o..
rakar knappast .avdra.
.
denna kong ' ress, icke som vid Haagkon- ' ' ' ' ' m.
- ' ' ' '.
; \ .5i:npl.ilctsvagia.iua,.
.,ck!
s.
.k: concieii-.
: v$ge~en.
ffö ilet t i l l sl~~t.segra&amp;le - be h %.
,.
ticjus ' ~ b j e c t o r ~ föreslog;.
kongress &amp; a t t .ni&amp;, ' f~i-haiiilade .. vaktarna: av cleri ' safi~.
:,.
.
-.
4.
.
.
a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
* ' -.
.
.
.
s.
.
. '
.-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
L..
.
.
.
.
.....
.
.
.
.
.
....
.
i,!
.
. "
2. '
.
.
...
.
I.
.
-.
- a, n *.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.,.
.
.
.
.
i.
i.
.
- ".
.t.
. '
--.
.
.
.
r.
.
.
.
.
.
i.
.if .. e.
., ' ...
.
,.
, I s.
.)
.
. '
, .e.: ..
: '.
; ':: '.
.
:.!
.
r;.
..?
:.
I.
.
.
.
.
.
.
.
s.
.
.
.
.
: - b .r.
.
.
.
1: 7.
.
.
.
.
.
.
...
_.
-.
-.
.
,.
.
.
.
-.
.
.
.
. '
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.....
.
:.: ..
: .. _.
.
.
.
.
x.
.
-.
,, * s. '
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, ......... c.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1.,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
:.,.
.
.
'.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
a a AN NA: LENAM.
.
.
E L G STROM:.,.
.
.
.
.
.
. '
. "
.
.
:, ...
.
.
.
.
.
, ..;.
.
.., .,:.-:.
.
.
.
.
, ...
.
.
a.
. '
.
.
,.
.
,.
.
.
.. i.
.s.-.
.
.
.
.
.
.
.
4.
.
. '
.
.
.
.
.
8.
.
:.
-.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.....
.
.
.
.
.
.
,.
; t.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
: '
a H E R T H A IOG Kringblick.
- Segertaget jorden runt.
Det %r välgo- rande att kunna tala oin segertSg - och inte samtidigt behöva mena död ocli förstörelse.
När kvinnoröstratten.
nu firar iriktoria i land efter land, betyder det ett ' idéns segertag och ett ratten; hävdande utan beledsagande vald och lidande för andra.
Vi ha rätt .att ined latta hjärtan o &amp; rent samvete sjiitiga.
T e Deiini.,, " Den 20 maj 19~g miste alltid komma ' att betraktas som en av de stora dagarna i den kvinn !iga rösträttens historia ", skriver mrs Henry - 1vtett; i senasitie numret av T h e C o rn- ni C a ' u s e.
Ty pi den dagen, fortsätter Iion, slog Frankrike, som Iiittintills - 1indanhå1- lit sina kvinnor varje den minsta smula av representationsrätt, kommunalt som politiskt; i1i.p; en ny väg.
Med 344 röster mot 97 be- viljade d5 deputeradekamniaren F r a n k r i- k e s o c h.
A l g i r s k v i n g o: r samma fulla Gljarriitt som dess m$n.
besitta.
Med denn?
överväldigaode majpritet, i rtint tal en propor- tion av, tre och en halv niot en, erkinde d2 fransminnen själya &amp; et oriktiga i sin ' fömtva- rande ständpunkt.
Frågan vänt.ar nu sitt avgörande i senaten.
Man.kan \ ?aga antaga att denna inte skall kun- na se fönbi den imponerande majoritetssiffran .i deputeradekammaren.
M. Clemencean, m a n n e n i Frankrike för harvarande, lär ocksi redan s2 ' tidigt som i februari yttrat att varje.
argument för mannens rösträtt ä r i lika nian gällande för.
kvinnans.
g rån ' fransyskornas stora dag - den m maj till a m e r i k a i i s k o.
r n a s framgång meddet federala röstfittsförslaget i representanternas hus ä r endast tvi.
dagar .att räkna.
Den 22 maj antog detta Förenta Statenias underhus, med 304 röster mot SS, d. x. s. med 70 röster mer an som behövdes f6r den erforderliga tvi tt edjedels maj oriteten, förslaget om ' genomfö- rande .av den kvinnliga rösträtten i Unioneiis samtliga stater.
Nar det första gingen dekre- terade Förenta Staternas samfallda vilj:a i den- na sak, den 10 februari 1918, var det med blott en överflödsröst över den nödyändiga tvbtred- --.
.
- -- p.
jedelsmajoriteten.
ilifan kan i sanning n u framställa samma friga som till den franska senaten.
Finns det en möjlighet $tt den. \ me- rikanska kongressens senat skall kunna igno- rera den så starkt manifesterade folkviljan?
Man får hoppas att den skandalösa agitatio- nen emot den kvinnliga ' rösträtten i rusdrycks- företags intressen och under påverkan av ett fortlevande motstand fran sydstaternas sidan p$ gnind av negeririgan inte längre skall bli den bestämmande vid sakens behandling i amerikanska kongressens överlius.
Samtidigt med att de samtliga staternas re- presentanter i Washingtoti si starkt uttaladc sig för den kvinnliga röstriittsfrågans lösning på en gång av kongressen, - gingo tre av ste- terna sin egen vag och beviljade kvinnoiöst- rätt till presidentvalen: Maiiie, Minnesota och Missouri.
Harmed ökades de presidentval- jande staterna till elva, medan amerikaiiskór- ila redan hesitta de fulla politiska rattiglieter- na i femton stater.
i3en ' c-J m ' aj var h o l l ä n d s k o r n a s dag.
Med 64 röster mot 10 godtog d5 Hollands andra kammare en föreliggande n~otioti om röstritt för kvinnor.
Från Hollancl skriver 3 I ~ r t i n a Kramers att man med stor sikerhet iiii väntar första kammarens och drottningens sanktion av detta beslut.
H~olländskorna iiro därmed räddade tir den något egendomliga situation, som.
genom föregaende beslut i deras röst2 rattsfraga blivit deras: att vara valbara till alla politiska och kommunala förtroendeupp- drag men inte ha rittighet att såsom väljare Pigga sina röster till eller fr5n ilar det $iller.
B e l g i s k o r n .a ha fatt sin egendomligt tilldelade vinst i fraga om röstriitt, en direkt k i i g svinst.
men som sidan ocksi av I i ö p t tvetydigt varde.
Den 10 april förklarade sig kammaren för politisk rösträtts tillerki~iiiaride &amp; t alla inkor efter soldater eller c i v i l a s o m d ö d a t s a v f i e n d e n, och dar ingen anka finns, a. t in o d e r n, samt % t alla kvinnor som dömts eller f ä n g s l a t s fö ' r p a t r i o t i s k a hand- lingar under den fientliga ocku- p a t i o n e n.
En egendomlig nationalbelö- niiig, som lär komma att tillfalla tingefar
.
~ O, W O belgiskor och s o ~ ~ i.
f ö r ~ v i n med n e ~ des.
sta s &amp; ~ i i e r heslht att al1astadgatideii.i frd- ty iiveii dessa iiatioiialbelö~i~cle ' ~kviniio~r.
ga .on;.
v$l~ %tt skola gilla lika för kvinnor.
.
skola i sin.
tid sk.atta i t ~förg.iingelsen!
.
som &amp; r !n$n;, Varje kvinna över 20 ir ' l$eve: D,en koinin~ltkla '.
röstriitten, som samtidigt p5 &amp; s i t t röstherittigad, vid fyllda 24 ' Ar.
voie voterades, var baserad p.i mera allminfattlig, hoR +albar till det judiska Palestihas konsti-.
.
grii tid: D i r I:) lev personen.
s k o n i sklan er- tueritiide, jEörsamling.
.
.
.
kand. sina medborgerliga fittigbeter 11tan av- I ' ' samtliga de kommitthe3 som arbeta $L seende p5 heniles för~itvariincle förbindelse, att byggá - iil&gt;P .grund ' eii för j udarrias ~ i y a rike; inecl .&amp;i iiu avdöd man.
S5 etlkelt var ' .det.
h a k ' viiitibrna redan f r i u - ~ ~ s t % e plits.
nd~. '
.
med ' den rivclelni~~g~n av clet kviiiiiliga ' med- Finns det verkligen 5ani.l de i det gamla!) orgarskapet.
. '
Europa, .soni tro att ' det ka ' n sattas.
er,:damn~.
Sliitligeri .. ko~iinier nieddelnnclet f r k i P a l e- för .. utvkckl.inge~~; .genom.
att u testiinga kvin: s ti n a. att i den reor$aiiiser ?.de juclisk:~ ' irnteti, i+rna?
Med en djup t; icks; imlietenr SL&amp;.
.
.
.
som vinta?
p2 .sitt erkipnancle; iv f redskoil Ee-.
k u r n i, v i b i r ' ~ i e m m i jastsia att det.
atmin:: renskri i .Paris, den ' fö~beredaiicle komrnittcn ' stone litat, f ö r viiriden ' ser ut som om Sveise '.
:.
för ii; \ tio~i; \ lförshitilinge~~ vid en.
av sina ' %ör- icke gjorde sig skyldigt.
till slik blamage!
.
sa,, ', ' ',.
. '
'. '
.
.
.
.
, R @ iksclagsbeslutet deii 24 maj fick, icke yespergud st j änst i ~ i o r k y i k a n.
onidagen forbi soni $11 dig ' ei~s liäi; clelse, viil &lt;en 28.
i k j med predikaii av kyrkoherde.
stor och hetyclelsef~ill, inen dock till ' ' clet J.
Iiallandes.
: Det vaf e i ~ i sin a i t ny an-.
yttre.
borta i därpå följalicle clagai-s vas- cluk (s; und,.
som höUs i ' 01alis Petri g a k -.
.
. '
lalitle li \;.
Det hugfästes av clen.kviniiliga la ' l; yrka.
. '
Med ing~ngspsaliens,.
n: k .. 33,..
.
.
imecl statliga iiieclbor \.
första ' .I-a:clet-, ": Jag lyfter iilina h i n d e r.
röstrattslecliii~igeri garfestcr.
L.
K.
P.
R:s centi-alstyi-else ~ipp till G~icls bei ' g odi hus "; lia &amp; Fi-ecl- sam1ad.e~ aven med anlediiing av -.
den ' rika Hi-emer 18tit sin: 13estlia sluta.
.
a v '.
.
\ riktiga Ii.iinclelsei~ till extra cen ' tralsty rel- sina diigsbolisantec1i1iiiigc ' ~r i kärislan.
seinöte i Stockliolm ' den 29 maj, IG-isti den.
a n l ~ n l l ~ ~ &amp; %ieii, l ~.
~ l k.
med en .. b &amp; - liiii~nielif~rd.sdag, f ör att.
överlägga om I2ppailna.
.
.att clet ' faderneslancl; '.
.
.
.
.
so11-L.
organisationens omedelbara 11151 efter en rin?
4 i t a d e herines sj31 och hennes kraft;.
iiy ril&amp;dags godkännande av beshtet av skulle bli.
tn hulda&amp;.
moder föi- .sina an;: den 24 maj.
~isliussion &amp; f öl-anledde dra döttrar,,, ge.e ' de111 vad ' - det-.nekat ' hen-.
einellerticl inga avgörandeil.
För övrigt.
lies .iingdom: frihet,: fi:ai&amp;l,.
ett ' hem för.
-.
.
.
.
inträf fack clet märkvärdiga, hittills ' oliäiil. '
a,~~ileiis liv.
.
NLI tonade.
denna &amp; alms $a i rösträttsröreisens liistöria - a t t 5,kallaii i ~ k d e r ternpil&amp;l; ' en.
till helgels &amp;.
cei~tr&amp;t~ielsemötet icke f attabe någon a,; det.
kvinnorna8.
iie ed bor^$-liv, soiri resolution!
siklant-hade,helt enkelt bli- ~ r e m e f med sin b ert ha och vit överflödigt.
s i n brinnafide ancles Iitaft banat:väg.
för.
I.
S t «,c k h o l in inleddes h@gticllig-.
.
Altartjänsten, ~tenlian~mars Sverge,.
N h3landet riksdagens beslut med e n .sjuiigen f r h orgelläktaren, och slut: ' ', ', ' ' ', redri rika ',, *.
.
H E ' R $ H 3.08.
.
A.
- - - d.
-.
- - .- _ .. __- - - ---- P ---- psalinens allvar !iga ord slöto, sainman a v de p5 estraden placerade talarna, g &amp; tei-na från grannläilderna, L.
.K.
P ... I&lt;: s det hela till högticlligliet:.
.
.
.
o r d förande och fru A - h i i Margret - Holm- Dagen därpå, ~ r i S t hiiii~~elsfäi-dsdag, i var L.
K.
P '.
R: s stora medborgarfest i gren.
I deii till sista plats fyllda salen mark- ' L4uditori~im.
Redan de yttre anordnin- marna &amp; ho festens glans och * st.ihning tes p$ första banken meclleinnlar av se: .o.
å t stunden.
D e n sällsport dekor .geringen, statsministern, statsradeii Löf- rei-ingen av estraclen, där .unga björkars gren, Nilson, Palmstierna och Petersson, grönska.
bröts mot klungor av.
lila ro- ' och p5 de nari~laste bänkarna dar bakoni.
.
dodendrori ocli vita azaleor och .gula ett f lertal riksdagsman.
tulpaiier lyste niot lagei-ti-iickni djupa D e n statliga ' i-ÖstrattskAntaten fl- %n i5sgton, .fondeii av ' siei~.ska fanor, moi 131 I, Sigritt Leijonliufv~~ds ord ocli El- vilken r ö s t r ~ t t s.
s.
t a ~ ~ d i r guldsömm.ad~ en~ &amp; - ida Andrées musik, inledde festen.
.
vita dukar - radade upp.
sig nied si n vakt.
.
Och s5 talar Selma Lagerlöf.
Hennes.
a v tinga studentskor, och längst fram enkla, cljitpa ord rnåste bevaras i kvinno- blanc1 blomnior och grönt Selma -.
~ ö r &amp; e u s arkiv.
De aterges här i sin löf s imponerande clil~tarh~~v~id i .gi-Lippen helhet. '
',.
.
.
age er- ...
-.
.
.
*.
. '
L.
.
\ -,: Selma Lagerlöfs tal.
.. .. I lj usninde ?atten: brinner.
.
en vareld p2 beigens topp.
Nii sol övér bergeii ' rinner, ':.
riu ' dag &amp; i opp!
...
.
.
I.
. '
I '.
.
Detta är en dag, som jag al&amp;g trodde mig f 5 Cppleva, .o+ jag.
ar .glad att.
jag har.
.
.
fatt se den fra~~it !-acl.a.
ur tidens.
gömmor och bli till.
ve~ldighet.
Fik.
.
ja.g val bekänna- att.
' jag och många.
.
med mig, soin, l-ia.
; tagit be!
i de!
: ?cvianliga:rösträtt.sarb-etet, vi ha nog pGn- ga,$nger kant oss till8 n~ods som .en ute- stangd, .som.
i i~öi-ka vatten.
.
.
står och klappar på en.
väl re&amp;d i port och inte kan göra ?i &amp; Iii+.
O a q v e t?
?og i vilken.
.
dev .råkar, son?
ängslan och rådlösliet råkrir ut för &amp; dant, Det a x J U mitt, eget hem,.?
detta; det t ju.
det enda,,.
- stalle i ?ärlden där, jag: har ooi&amp;vistlig rätt att bli insläppt,.
sagers?
?an, ?ner?
har tyckes ivgeil ta&amp;a, på .att jag lip- abliyit lämnad ...
.
.
.
.
.
.
.
.
utanför.
Härinne bo ju inan som al- slia mig, inin f a -, inin bror, min, inan, min son, varför har jag blivit utestangcl?
fag vill j.u bara komma,.in för att tjäna +m.
h u r kan det komma sig att ingen .av &lt;lem öppnar.
f ör mig?
Och man.
.
och slår tills liands&amp;n spriclier dunkar och handen flyger i blod.
Nu borde $e jr höra,.
tankei: man, och inom sig nr !3q11, ocksa öyertygacl on1 att de g6i-a Fet.
är - bara det fslet - att.
ingen rill.
dci.
.
$5 R sig det.
omaket att $tiga upp ur .silii; &lt;.n odi gPbna.
O &amp;; &amp; n&amp;als sät: Ici inar?
sig.
ned - p2 tröskeln .&amp;l1 tankel; bittra taiikar om clem cläiinne,-som.
.
.
.
för Si ikn &amp; - l e k man * har gett dem itite en g h g b r y .sig om.
att.
se efter att man &amp; Odi har lionin$t o; - dentligt:in ~ ~ g d tak.
timmarna y5 med aiigslancle-Iå.ngsamliet, nytt för .Gång p5 @ ng.
reser man &amp; g. at!
bulta ?ch.
ivpa,.
.
v - e n * ögonblicket där:.
+,,.
liighet; ocl?
bariislighet; ' d e t; hetep ökade., .- Meif ' se, ni1 ' h i -) portel?
.
blivi t öp,cnacl.
ekoiloniislia .möjliglieter.
.
Det ~eter .. det-.
både .f ör otaliga röstratt skvinnar .och f 6s .ta och mycket .alinat ...
:.
...
.
.
.
~ e n.
j a föi1mir-i g del, och l&lt;anske ' nGn- a&amp;ia, som inte en girig ha.
ansträngt sig me&lt; att 1 \ l~ppa.
. '
?i. '
ha nog fatt se +ara gen annnii, soni hai- nied i kanipen;.
varit.
niedsystrar hade i öster, Söder och väster raknar.
inte .de.
s ' ociala: ' fördelarna.
soiii.
: g i, ii?
i. sina.
Ii ' tis före .oss; 1Ileiz ' vi äio den: f örhä,l~ista Sinsten:, '.
: Det yi~i~ersta.
.
.
.
.
.
dock varken %&amp;f I - L ~ S A eller ~ förbittracle sliulle jag.
ruilja- saga.
är: segern själuj.
stor och, god.
av en alltför I &amp; @ ~5.1 ?taii.
Porten.
är.
detta att vi.
k- fait för~.en.
öppen.
.
Det cla?
ïliai-cliga kl.appai-ic1,et och omöjlig; sák f ram till ~si.n.fullbordan.
-.
.
.
.
.
.
N u, nar vi .blicka .., tillbalca, iilaste.
; ri ju.
.
ropai-iclet, -.
s.om vi t rodde; utah irerkan,.
.
har dock, v~&amp;if iiiiie.
i.
bygg- tycka.
att: d@, ha.r skett nästan genom ett.
vi ~ndei-.
Ty vilket litet: - fåtal rha) vi * ' icke. '
naden:.
De ivsiga önsliningariia s&amp;~.
qch ' hur.,.
svagt&lt; synes ' .inte: i ' aessa.
bancle: i n genoin - de j iiriibeslagna döri-ar- varit,.
.
., na ha ryckt ' i.
de so \; a.des- ögonlocl (.
: Det de Yalclsamnia.
scidesnas.
1daga; r vårt var il1c1a.
e n ~jrcim i t t vi rb; ii !vo siaande .k aiiiprne+d.
- soin ' eiidast har bestatt.
: i: att.
.
.
.
.
...
:::.
j g &amp; o.
' .Det sala &amp; - ll ö. \ relityga;.
kvar, i t ~ ' ~ i u ~ i i t e ' i ~ ~ ~ ~ hoppet,.
.
.
.
.ligit: - att " strida: niot vanor ..: och vargjott .att; Vi .. - trots.
allt 8f~i-ifotd.,; ltt * tr~.
Vi .ha.
.
att gekorn * denna-; port och iiigen.
aniian " ' bet.i.dddsesiitt s o m voro lika gakla.sb &amp; ~&amp;-ld&amp;i ..
Vi ' ha: haf t lagar emot.
oss lila '.
skulle vi ' bli iiislappta.
!- I .Karisl&lt;e att ' {jppnandet skeclcle av leil sgra!
so111; förcloniai-. '
Vi.
' .haf: måst bi-yta i-en r tillfiillighet.
.
' ICanslce att .vi fingo ned: egeiinytta och '.
uiidanröj~a.
: lojheten.
smyga~in~ %.
' saninia $inng soin andra ute;, Det.
f öieföll en tid- som om ' .råCa; l &amp; -- stiingda; .soim .11+e ' batti-e röst.
och ' biitt1-e i ~ ~ f ~ ' k u kunna l l e &amp; .enoi~förai ined .niiiii n a ~ a r &amp; h .bättre.
förstodo ' att göj-:-a ' .sig c1 fe - a ~ att i liela sandiallet blev ' .. omsfor-.
.
.
.- .. liörcla, nie11 i alla fall,: oiii. '
iii.
iilte Ilade $.t.
-: .. -.
, .r;!
! ..
.,.
1.
karit dar tillstacles, .bin vi inte Ilade .haft: Och 111ä,i-k: biil att vi liainte haft; perit trb, IioPI, och.
t ~ l ~ n i o til~i-äikligt cl f5i.l att gar -; it!
.
lita tiR 0clr:vi.lia inte ingktt S2 .hade.
' clet.
.f i-ukhii, .vi 11a iin1t.e ' lio ' tat me ' cl revoliitiöii ' stanna kvar p2.
:.
.
v k - * st, - ~ x i u i g ~ ~ ~ o.
Allt i -: .skulle ha kunnat fort7 goda .tillfiillet onj~ttjat ' gatt förbi: g {i soni föl-ut,; iven om vara- forclsi~igar:.
Och nu i de&amp;a stuiicl; .c15 se&amp;rii- är vunnen o c h cl; ~ lilan kali.
vara ' glad, " sa- hade Iiinnats ': utan-.
avseeilde:.
i: i $ / len, A- sak.
h ' ar segrat.
därf ör::att det - som nian $i- glad d a - n ~ a n skiftar.
byte ", d5 sliull~.jag, yil ja.
fi-aga vad ' Clet, yppes-.
vai.
: eii, &amp; t.
fordran:.detta-itt de: ini&amp;-.
.
!sta ' ar av allt clet s o m iri.
nu I i i vuiinit .. s l n r r30m ha .fötts: i detta.
: land.
och.
ha .fått.
sig d c: nii isat-till ' msitt j6rdislca ' hem i S y bytet ' .$- - visserligen stoi ' t och.
be- .tyclelsef~~llt.
: Det heter medborgarskap .,i: - ihte ' clar k~inna behandlassbin, gästei~.ocb det egna aliliade foste.rlandet, clet heter * f r ä h h g a r; utahrderas: .namn n~åste yara, - farbiittrad ~ @ ~ f o i t i - a ' det n, Aetet h ~ l s o - ~neclbcirgare:.
, aär&amp;6r:.kftp &amp; t .är .e,ni.i.i$Ct sani, stigande '.
an$va ?skiinsla,: .det lieter ifor.&amp;-as ' $tt.pallzi clq.sorn, .lyda; ëtt.
: lends ' ' ' ' ' ' " ' ', ' i b ': p: O., .. -, ', I l.
. '
' 1 ',.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
lagar ocksa böra få vara ined om att stifta dem, en rätt fordran att alla cle som erlägga dess skatter också skola vara ined om att bestämma dem.
Men liur bnlöjligt har det inte tyckts vara att f5 detta erkänt, hur hopplöst och förtvivlat.
När det nu har gått ige- nom, så .tyckes det oss inte vara ett verk av ' var egen strävan, utan vi ' kanna det sa som skulle vi fått.
h jalp av någon val- dig naturmakt.
Det f örefaller oss som om vi slculle med mycken möda och då- liga verktyg.
ha arbetat på att hugga sönder ett .isberg.
Det har varit ett segt och ' langsamt .och tålan~odsprövande .ar- bete, soni blott gjort sina frainsteg.
Men så med ens ha vi fatt hjalli av sol och vind och regn ' och vanne, ' och p i några f5 dagai- ha isblocket förintats.
Det ' 51- inånga som i dessa dagar miste kanna det $i, samma satt, att de ha fått u&amp;leihar franigångi sin strävan f ör eii omöjlig sak.
.
Alla de som ha ned- lagt arbete på Finlands, Sönderj y Hands, Polens, Armeniens hopplösa, omöjliga fri.hetsö&amp;kningar, afla c k som ha arbe- tat för varldsfreclen inaste kanna att cle till sitt eget oiiridligt svaga:ocli maktlösa ar.bete ha $att en utomordentlig ' hjälp, att Iiändelser och tillfälligheter, verka för vågat dem på ett satt som de ' aldrig.
.
dröinma om.
- Och om nu i våra hjärtan befästes tron p5 att clen som d l en stor och god sak och sätter in sitt liv för den aven skall föra clen till seger;.
11~11- oniöjl.igt det iiii m$ synas, sl~ola en gång tillfal- ligheter inträda som li jalpa clen f ram.
Om denna tro kan ' vinna i &amp; - a hjärtan, clå ha- vi hunnit frani till något stort, d i ha vi iintligeq kommit fram till, ' att första vad Kristus menade ilär lian talade on1 den tro ' som kan försatta berg.
- Om kvinnorna nu efter cletta förvailra sig denna tro, vilken styrka och vilket mod skall den inte skänka oss.
Vilken makt: skiille inte de bli i ateruppbyggan; det av clen arm ' a, förhärjade och förvil- dade världen!
Jag vet inte vad som hädanefter kan komna att bli målet för kvinnornas ge- lnensamma strävan.
Ett ar säkert, ' att den inte behöves avstanna av brist på stora.
omöjliga mil.
att längta efter.
Veni skulle vilja eller makta motstå kviimorna, om .de nu vilja ta itu med att tämja eller förgöra de stora odjuren s im förhärja varlden, om de skulle vilja lagga i~ioscllusten i band och bojor och sedeslösheten eller bryta fattig- domens udd eller satta clainmar för f; - fangligliet och - i~jptningslystnad.
.
- Gud, som har gjort människan sådan att h.on med alla sina fel trängtar efter a+t bli herre över sim lustar och lidelser och vill leva ett lyckligt, harmoniskt liv, ~li:~ !l st5 bakom er och varlden skall inte kunna motstå er.
* Anna Whitlock ger härefter i snabba drag röstrattsrörelsens historik, och Lydia Mattson-Sager framför frin de uizga deras tack till de äldre för deras uthålli ' ga kamp.
.
Som Lands föreningens ordförande har Karolina Widerström redan vid mötets början framburit ett tack till regeringen och till alla dem som rnecherkat till den stora reformen, som nu med några enkla penndrag genom förti.
Ett särdeles högtidligt moment var 11Zr representanterna för danska och norska
' kvli~noföi-ening % framburo dessas.
.
lyck- enande kring ' saiima ideal.
Alexandra önskningar till deras svenska systfar:. '
S ~ ~ I L I M I O &amp; det,, SV&amp;-,.
SOIX nu.
lagts.
frii ' L o ~ ~ i Wright se f.ör Danske Kvinclers y2 kvirinornas .axlar.
.
.
.. ~ationalraacl,.
f rii E l i i ~ Petersen.
för ~ t t sai&amp;viA.
S~&lt;arisii+ ~ ö g i o f t.
.
-.
Dapsk.
~ v i ~ t l e s a m f ~ n f i-LI d, ~ * f i é.
~ o &amp; med flera, 1,uiidra.
g$stei- bänkade kring horclén ' .i,.
giistabucl&amp;alen.
.
blev '.
fGr Norske.
Kvinders ~&amp;ionali-aacl ocl; ile fru Anna Dahl for Norsk Kvinclestenl-, ayslutningelz .. -.
.
~3ei-etsforenirig, och när ögonblicket där- - I.
U p.11 .s a.
I.
a Iiögtidligiiölls ' 34-11iaj: en ststlig fest i uiiiver$ie ".
.. efter en deputation från.
cle socia.lclemo- I~e~lutetniecl.
krat iska kvinnorfia, som nyss hållit möte ' tets aiila söndagim den r juni med Selma i ~ o l k e t hus, i syites, p5 estoden urider.
~ a &amp; r l ö f.
?
statsministern och +-lcebi.sko7.
.
.
.
.
.
$in r&amp; &amp; fana och Aniia ~indh&amp;p ut- l) en $m talai-e.,.
.
.
talade dessas tack till ~ &amp; c l s f örenirigen .. G,ö t e p.
0 i g s röstrattsforening fira:, ' foi- ' det arbete cleo utfört i oi-ganisatio-.
.
.de si.rn:m dag sitt vunna qnil genoii att.
.
.
.
' GO?
av dess r-Lecllemn~ar .tillsamn~ans mecl nem och uppljsningens tjanst:.
:, Sterihaniiniu-s.
" Sverige " tonacle till.
imec:ileminar av Göteboi-gs s.ocia1demo- &amp; t, ui !isoi~t sjuiigen.
k~atiska l~v&amp;oklubb.
.
.
inarsch&amp;acle i pro-.
.
Men.
l, ~ ~ r m va&lt; e d iclie bagens handel-, ' - cessjon, f.+-et&amp;lda av sina.
fanor,:till.
. ' '
sel: slut. '
Vid S-ticlen p5 Iivdleh sam-, slottss skogen, clar Gulli Petrini talade till lades man kring.
talarstolariia @ å skan- en ':.
av flera.
tusen.
personer bestaende sen, clar Lydia Walil~tl~öicii, Rut11 Go- i~ä~iiiskomassa:.
.
.
.
.staf sson, ~ l l e n Hagen ' och.
Alesindra I.
M a l ii ö h &amp; stort f&amp;l~~ftsi&amp;e.
i:.
~kogliind talade i clen vackra u %-lival- Slottsparken, ' i * e ' cl ta1.
ay An11a Wick:.
.
Lydia Wahlströi~~ 111 o t ' liviniian ' s 1e1-1.
sel1 och ' kyi-kolierde A. Brulin.
.
inclragancle .. i cle nuvai-ande partistricler-,.
H $ l s i n g b o r g s F .. I&lt;.
P.
R. hug- ha och f, ö r hennes uppgift att höja och.
fäste dagen.
genom att tillsamnians mecl ideallska det politiska livet genoin a t t.
Frec1ril; a Hi-eliler-Förbui~clet, Vita Ban- sluta .sig .tillsainmans till ett eget parti det; .Kooperativa kvinndgillet och ' HBI- med ett $ör.
kvinnoriias kynne lämpat.
sirigborgs f olk.sl.rollarari~~~nef örbuilcl i..
speciel ' lt prograni.
Rutli Gustafsson.
med.
närGaro av flera hynclra medlemmar ' eii.lagei-krans p5 F. S. Borgs given utgåilgspun1; t av kvinnorn as an-, ndlägga.
.
.
. '
slutning till existerande partier m,en ' ut-.
grav,.
den.
f ö ~ s t a förkampen för k \ rinno-.
talande förhoppningen 0111 att gott sam- rösträtten i Sverges: riksdag.
:.
.
arbete inatte ko~illna att r i d a mellan cle.
För.
övriga medborgarfester inom F. olka partiernas kvinnor och man.
Ellen I&lt;.
P. R.-föreningar i landsorten ha .vi.
Hagen oin.
kviniioiïias solidaritet o &amp; här icke tillfälle: att redogöra; ';,.
. '
:, ' ',,,,,,, ' ', ' '
O m.
uppkomsten av den lägre pensions:.
.
.
.
.
.
,.
.- iinandefi &amp; ila ' pensioiislagen av år 1907 koni till stånd, haderiksdageri i en lång följd av ar bellandlat ett fler- tal olika förslag till 1.agei-i i fråga.
I intet - av - dessa, göres iiled avseende å peiisialså.ldern nagon som helst skillnad mellan man.
och kvinna f6rrä.n.
plötsligt i.
1905 ars förslag, vilket blev det som kom att ligga till - grund f &amp; v?
nuva- rande pension~lag.
-.
.
.
. '
- Vid behandlingen -- av lagförslaget i riksdagen förelion ingelysom helst dis- kussion.
om den nya punkt i detsainma, som innehöll bestaimmelser 0111 en lagre pensio~~salder för kvinnor, vilket tyder p5 att nagcit intresse för denna - fl-aga .ej tyckes ha föref timiits hos vederbörande vid denna tid.
Hur Icoin da denna - lagparagraf till.
.
st; - ild?
I ovanaanmda lagförslag av a r.
1905 irirycktes helt enkelt utan motivei-ing be- ~ t a r n ~ e l s e ~ i k den a å t 1904, 27: aug., f aststiillda pensi~nsreglei-ingen - f ör laro- verken samt för några andra iristitutio- ner, vilka senare ändrat sina pensions- bestanxnelser endast med hiiq~~isniilg till läro~e~kskommitténs utlåtande.
I kungl.
prop.
om.
civil pensioilslag år 1907. med.
an1edning.a~ 190; års förslag göres se- dan i anslutning till .bestainrnelserna för ovannaninda .institutioricr.
.en generalise- ring av en lagre pensionsålder för kvin- nor.
Granskar man nu laroverlisko~-iiri3it- téris ovail~Cinlnda t1 tlåtande, so111 får anses utgöra ursprunget till att en lagre 1.
.
pensionsålder för kvinnor blivit gene- i-ellt fastslagen, s5 frakgår därav att koillrnittén motiverat sitt förslag med att.
särskilda bestämmelser ansagos er- f orderliga, enar tidigare an imaniien bleve iitslitna i: tj änsten.
Någon utredning av frågan framliigges ej, men inan föres &amp; 5; ar med hänvisning till I) Kui~gl.
Maje:ts proposition av ål- 1892 rörande ämneslararinnor vid mindre 1a- roverk saint till förhålianderia med av- seende p2 2) folk- ocl-i 3) småskolela- rarinnorna.
Vidare framhålles, att för 4) delägarna i Sverges flickskolors pen: sionskassor pensions5lclern vore ' bestäind till 5; år.
års pro- Ad.
I) Vad betriif far 18~k position rörande ämneslararinnor vid inindre läroverk, ' så avslogs densan~ma omedelbart av riksdageii.
Någon erfa- renhet kan alltså ej hava vunnits genom densamma.
s.
Ad.
2) Hänvisningen till folkskolela- rarinnorna ar i detta sammanhang utan beviskraf t.
Visserligen var deras peiz- sionsålder.
55 år, ' sålunda densainma soin den av lärovel-kskorninittél~ f ör kvinnor föreslagna, men aven iolkskole- lärarnas pensionsålder var vid denna tid g j år.
Ar 1gc6 väcktes a v hr Malinin in.
fl.
rnoti.011 om att satta folIcskolela- rarinnornas pensionsålder ett par år lag- re an lärarnas, men saminansatta stats- och lagitskottet påvisade då, att medel- aldern f ör lärarinnornas avgång ur tjan- sten var högst obetydligt lagre an larar- '
.
.
m s, vacföi- f Öfik$si~igen ...
- f öl-höll: det i c \ e.
ai ?sAg$.
.
v i - ',.
.
;.
' .i .pos~iiska$~r.
, -, - M &amp;.
.
.
ra påkallad, och fiiotioiien &amp; ' slogs.
:.
sig häii ?iëa '?
- ' ' jö!
i4 %kiligen fingo del- .. I .. - .n A t j %isten " -.
' Verii, ' lSi~iier icke de exeptio- @ i-e utslitna i .tjä * sten.
.Den enda l&amp;,.
nellt svrlsa.
f ör1121 !andeii under vilka s d i - d + - en: allsidig utredn,ing är gjord, nam-.
.
Skolel5raii~1noriia IeGcle oc1.i clelvis ' ii ni ii^ ligcii .. f olliskol ' el5rai-ekaren; visar .. j u sam:.
.leva,:deras Ensliga tilliraio, cierzis sällsport ma siffror för kvinnor som f ö r.
inan: ... tunga al-betsbörda och ' synnerligen ' di: Mer.
k m man val e j begasa.
.
.
.
.
liga eko.iiomiska.
stillni&amp;,; ilked tYi.11- D; enda på ' faktiska förl1.3landen.
.
gat .dein a t t, föra: ett.
- liv.
.
i ' slit ocl1 släp grundade ' skaleii hänföra sig till de ' er- lielt och h 3 k t hänvisade ti l 1 själv11 jälp.
iarerilieter soni gjorts beträffa.&amp;le en.
.
- Kan det ' f ö s ~ r.
~ nigon,; ~ 0111 clessa elidil.
kvinnlig yrkesgrupp och därtill en: kvitmpi- blev0 tidigt.utslitixt i tjänsten?
niecl utpi ' aglad i~n.dantagsstalln~ng, na11~-: I den kommittéuti-ecfi~ii~g, som föregick ' ' Iigen ' sm~skolelä~ariiii~ekåsen:.
-.
.
.
.
kungl .. prop.
L- 1892,. behjärtas ocksa.
oagot.
av .alla tidigare, än 1905 -.
deras s5rstiil.lning i för:l~illancle t.j.11 andra util-beticle fö.rcl,ag till civil pensionslag,.
1:oiii.n h, och l~oininitteracle anse sig ped.
' vilka alla.
till ' tiden.
.
föog3 l&amp;-overkens: _ ... avs~ende p % dem böra göra en a v v i- pensio~sregleringJ blivit.
antagna av, riks -- k-e l s i - fr5n det gällande reglementet dagen, sa hade uppenbarligen icke en f ör.
f olkskolelä~amas pei~sioi~sini~ätti~i-ng.
bestäininelse ~ r lagse.
n.
för.
.
.
.
AcL.4) ': J!
~ hänyis&amp;~.slutligen I till pen; - kvi:nnor konimit in i. '
svensk lag;.
.
.
.
.
.
.
sions5l~i-n vid! %e,-ges f lickskolors.
.
.
.
.
-.
. '
. '
I ' JANNA ' SWARTZ.
. '
' I ',, ' ifall. '
, ',, '.
.
.
114 - H, R T H A.
- - -.
- - p Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte.
.
De två dagarnas kvälls föredrag.
rsmötefs första äftoii, onsdagen den z3 april, hade ä,gnats &amp; n höp-.
aktuella fr; figan 1; v i n n ' o i n a s t i 1 1- t r a d e - t i i l statstjii,nsten.
Herr hiobergers motion om skrivelse .till Kungl.
Maj: t aiigåncle undan- .riijantle air de i.
iegesingsfornien .tipp~tdlcla lzindren mot li ' innors be- liläclande av statstja.nsi stod inför sitt avgörande i riksdagen - två dagar se- maile föll clen ' p5 fiksta kammarens inot- stand.
Fredrika-Breiner~Förbunclets mö- tespr.ograin tog upp frågan fördelad i tre stöire grupperingar: K G i n n o r- .i ?a o c h c i v i l f ö r v a l t m i n g e n, kvinn1ig.a l ä k a r e i sta- t e n S t j ' a n s t och k v i n n a n o c h prästiiinbetet .. A. '
.
.
Kvinnan och civilför.valtningen;.
Det var jur. kand. Matlzilda Stael von ok tein som gjorde början med den första utredningen.
Efter en tillbaka- blick p5 huru olika piken ocli befattnin- gar efter hand öppnats för kvinnoi-ila - 1846 @ - s fabriks- ocli liantvei-ksföi-ord- ~iiligar~soni i sin må11 lossade p5 .riarings- frihetens band, f ~lkskolläraretjänstei-na 1859, faltskärsyrket genom 1.ungl.
för- ordning av 1861, assistentbef attningar inom telegrafstyrelseii sanit vissa av sty- relsen tillsatta befattningar inom postver- ket 1863 ocli sanima i-attigheter inom jär&amp;agsstyi-elsen 1869 - kom talarin- nan in p2 det iin11~1 harst2ende h i d r e t f ör utsträckt rätt kvinnorna att be- kläda statstjänst.
Ann« star i regerings- f o r i ~ e n s § 28 uttrycket " svenske m a n " för och 5nnu .tolka svenska män denna pa- ragraf s % bokstavligt att de därmedute- stänga kvi-linorna.
Det fins en annan paragraf, i tryckfrihetsförorclni~en, soni liar saniinn formulel-ing, men den Ilar alltid tillämpats 16 kvinnorna!
~ g o g ars gr-uiidlagsä.iidriiig har ciock rubbat på regeringsformens 28: e paragraf, den pt:incipiella ratten gavs ju c15 åt kvin- noma att kunna ut.nainnas ocli beford- ras till di. \ - ' erse statstjänster: vissa larare- befattningar vid statens läroanstalter, de teologiska lä; - aretjänsterna vid u-niv.ersi- teten dock undaiit agna, bestallnin- gar vid inrättningar för vetenskap, slöjd eller sk6:i kon.st samt läkarebefatt- ningar, oin även " grundernasJJ faststäl- lande låtit viinta pil sig och därmed allt-.
.. J amt den praktiska tillampningeii liäm- mats.
Först 1918 kon~ino ju de första bestarniilelserna i elen vägen,.
grunder f ör lärare- och läkaretj anster f astslogos.
I huvudsak vore därmed i d e t vunnet.
Kvinnoarbetet inom civilförvaltningen Ilade statm emellertid i stor .iltsträcck- iliiig iillgoc1ogjoi.t sig, ' ej blott inom sina af färsdrivande verk utan inom alla sina \ re~-li ocli inrättningar Från att tidigare endast ha använt kvinnorna pil extra stat, lza de kvinnliga skrivbiträdena inoill cle flesta verk nu uppförts p5 ordinarie stat, i-nom järnvägs- ock fåilgv5rdssty- relserna, inon1 postsparbanken oclz inom flertalet centrala ämbetsverk.
Frå.11 en I: sta lönegrad liar en 2: dra högre löne- grad inrättats, och ar 1914 tillkommer en 3:dje lönegracl inom dessa verk. '
.
.
S.
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
H E R T HA.
.
;.
.
.
115.
-- -.
s.
.
Eli til !baka&amp;iiig i .fråga oni arbekför- ' .ocI~ e i t större aqtaI, kvinli.ga ' n&amp; &amp;.
li~llanclena.
ha. &amp; emellertid inträ ' tt f ör studerän&amp;, '.
.. o~iitaliaes din ' skri~elie.
.
kvinnorna.
i odi ined f &amp; tsl %~~det a+.
sär, dessa da adiito ti.l.1 Kungl.
~ a j ": t nied '.
.
.
skilda.
.
kviinl&amp;a befattniiigal-, något s6111.
anh3lan bia.
att det Ii~iilgl: brevet " ay.
icke förekoin till att börja med.
.
.Nu $ro.
r s ~ o 1Gtte ' förklai-as-ej ' lägga: hindeii i..
alla.
kvinnor b i t r d e ii, iiiärineii.
.där-.
viigen.
f ö?
kyinna ' att id alla - de f all, dar.
.
emot.
.. t i i s t e m ä n.
med.
högre.
.
.
e j gr~~iidlageli, G (ant.
föibjucler,.
i-niielia .. löneföri~$ner och alla bef ordriqgsiliöj- l i k q e t j anst; till; ilkel1 vrt&amp;skhblig; och.
ligliefer ' öppna.
.
.
'.
1.
.
.
.
.
.
.
.
.
... '
.
.
pr ' alitiska.
ineriter.
berättiga. '
henne;.
&amp; !id en erinra11 0111. den sh-rivelse, so111.
I&lt;Ungl.
M ' a j: ts .förordning.
av.6 nov:. '
~ r e d r i k a; ~ r.
e i ~ ~ e r - ~ ö r b tillsaii~mans ~ ~ ~ i c l e t.
1go5 soiii g *.
ogift kvinnlig läkare till- med Aka~elniskt- bildade .kvhnors före- trade- till.
' stadsi Dc11 distri.ktslaka+befatt-.
ning förlidet ar-ad5ti.t till Kungl.
M a j: t, " Iiinsar; vissa underlakak-.
och lakarbe- - 1 ...
vari hegiires att be .gi-undlagsenliga.1iiiid -- - fattningar +id-~koiiimunala.
sj ' &amp; i&amp;&amp;ae: ..: ' ', ' ' ' ', ' ',: ' Kvinnliga läkare.
.. ', D01ito~ Andrea ' / statens .. tjänsi.
.
.
tiken.
:.
% -.
.
Harefto ' konl.
.
-.
.
.
.
.
.
2; * .-S;.
. '
.
.
...
ars: in.
p ~ ' t g o g ~ndréen-svedberg ' riksc1agsbeslLit ang&amp;ende ändring av re- ', r i l&lt;viniiliga lakarna under yantan,.
den strid dessa haft- att ' utkiimpa för a t t h ~ ~ r de komma fram dit ', de i dag s t 2 gick till.
;; 1 &amp; - unde.rnas faststailande vände sig till det I ' Gngl.
bilevet:; tv 3 juni 1870, som J.Tedicinal.s tyreliein.
nied helnstill an '.
.ÖL~I.
.
gav sie~iska ki; inrior tättighet - till .. läkar- att deriila .ville ' hos Kungl.
Maj: t begära konstens utövniang p2 eget ansvar i en- att ' fös ogift kvindig läkar; miitte öpp-.
skild praktik, och till cleil.-i:S73.inskriviia n j s ett visst antal tjänster, såsom extra f örsta kvinnliga ineclicine stiiderandeii.
och bitriidande provinsialläkai-tj änstei-,.
vid Uppsala univeisitet Hilckgarcl ' Björk, j äi:iivägcläkartj äniter, köpings- och 111~1- soin dock måste avbryta studierna.
på nicipaflälcartjäiister, biträdande .,hospi- i. att.
ävenle- grulicl av dövlie ' t.
Med omnamnande av talsläkartjänster ~ n.
~ n samt h u &amp; vi med.
~ a r o l i n a Wiclerströiii fingo des gift ~ i v i &amp; l i ~ läkare.
måtte kunna fök- var föista.kvinnliga ined.
licentiat .1888.
.
o r d ~ a s till ' dessa platser såväl: som ' de.
i och att I,CJOI $i-s utgång hade att Up " -.
Kiiiigj.
förordhiiigeii av 1go3.upyta.gna visa .rg kGiniiliga legitiiiierade läkare ' .ocl !.
att- I (~ing1.
.
.
Maj: t ville ' beinpdiga.
.
.
. '
, '.
,. '
.. '.
Medicinalstyrelsen att meddela kvinnlig statsanstall~a kvinnor: kvinnoranas lägre.
läkare; gift d e r ogift, förordnande som l~eiisio~s51c1er, deras längre medellivs- vikarie ' å f ullinaktsplatser.
langcl, att de ej erlägga avgift till änke- Med påpekande av att clet praktiska ocli pupillkassorna, att cle ej fullgöra behovet f ramtvingat eftergifter f ramhö !l värnplikt samt clet att- endast nlannen därpå d i A.-S.
att nlIeclicinalst~relsen till- ar farnil jeförsörjare, styrkt provinsiallakarbef attilingai-s öpp- Dr A.-S.
slutade med att uttrycka den nande för kvinnorna, a t t.
den tacksamt förh0ppninge.n att Kungl.
Maj: t, nar det tar emot kvinnliga vikarier, iven gifta, nu galler, matte öppna orclinai-ie stats- och.
att den sjilv begär dispens hos tjänster for cle kvinnliga lakarna samt Kungl.- M a j: t - vilken ofta först kom- fastställa samma lön och lika pensions- d r vid slutet av förordnandet!
ålder som för de manliga, däi ' med f ull föl- - kort överblick av - medicinalstyrel- jande den linje som hittills följts för cle sens stallning till överläkarfrågan lam- kvinnliga lakarna och satnticligt tagande nades härefter.
1907 menade styrelsen ett steg i deii riktning, som synes vara att kvinnor f ' i n n a S, som ägna sig för den enda fullgoda för kvinnliga befatt- sadan uppgift soni ledningen av större ningshavare över huvud - lika lön - för sjukvårdsanstalter.
19.1 I har den intet lika arbete.
Nar för femtio 5s seclan la- att erinra mot l ~ ~ n e r e ~ l e r i ~ ~ s k o m karbanan i n i t t ~ öppnades för kvinnorna, hade f&amp;slag att ' chefsbefattni~igir tills vidare detta skett under sådana former att fra- icke höra göras tillgängliga för kvinnor.
gans lösning hade kunnat betecknas son1 1919 vill styrelsen lika litet som 1907 sa erikel ocli radikal., s5 rättvjs och ined förneka att kvinnor k ~ k vai-a k ägnade allmänt val förenlig som pil vårt im- f ör chefsbefattningar och anser sig icke varande lctilturskede kan möjligen bega- b längre böra motsätta sig.
detta 1; rav.
ras ".
~ a r e f t e ingick i dr A.-S.
på en ny sv; - Må detsaniiila, sltitade ds A.-S., kull- rigliet som kommit till genom att tjän- na sägas även om clet satt p5 vilket ster forenacle ined statspension för inne- kvinnliga lakase snart skola beredas- till- havaren och familjen if ragasättas; om tfade till statens tjänst.
tillgangliga, detta komplicerar nämligen Kvin~llaun och paPsth~betet.
lönef rågan, En i och f ör sig f öga till- Doktor Lydia Wahlströms del i afto- talande lösnhg av saken hade tillgripits nens utredningar angående kvim~oi-iia att föresla lägre lön för de] &lt;vinn- statsanstiillda arnbets- och tj anste- liga lakarna.
Härtill kom faran för m so.
aterverkan p5 den allnianna uppfattnin- iniin omfattade de kvinnliga prästerna.
gen av den kvinnliga läkarens arbete i Ilet ar som bekant omkring denna punkt riktning att anse detsamma ' miadervar- som striden haf tigast blossat upp, och digt, då mindre lön kan bjudas henne.
clet torde också kunna sagas att på den- Det kunde icke.
väntas att allma.nheten na punkt kommer det 11äf tigaste mot- skulle.
ha- i minne de skal som anföras s t k l e t att sättas iii, nar fi-igan II&amp;- för rättmätigheten av Iöneininskning~ för fram till definitivt avgörande.
Det ar j, 0
'.
.
.
.
.
icke endast riksdage.11 so111 här har att gå if r211 gammal in1:otad - f öreställning om .det otillborli~a.
i att inte kvinnor tiga.
i. försan ?l.irigen, ' k ' ~rkoii~ötet liar att i sista hand uttala sig, o d i Yad detta betyd=r,:.
.
l a n pari lihigt förestilla sig.
i \ !kd en aiiekdot.
belysancle vanans.
.
makt över sii~iiena -.
om en.
1iten.ame-.
.
.
.
rikansk gosse; solil &amp; t h p p i.
' .en för- '.
, ' ' ' ',,.
att ' bibe1.11 iniieliailer~betä~kli~lietei~éiiiot.
.. kvinnor son1 priister, om.
2Geri flerfalet .j '!
deii .menar a t t.
s ~.
o c .tradition h stri;.
da dai-e~ilot.
.
:.
.
-.
$,led s t a r k t betonande av att clet vore kyrkans intrisse som clet framför allt il-~+ste: tagas 11ailc ' ~n til!
ocF att detta.
-. '
icke vore- en kvinnosaksfr~ga, fi-~rnh611: ' .. därpå dr ~ a l i l s t f ö i i i ' a t t kall, &amp; * till.
.
, höra en manlig sadan, fragade.
sin man- - Iiring tio Winnliga teologii studerande.
, ma om herrar också .f inge.
predika.
.. -; och ' atta teologie ~andic1a.te.i- h a vi redan började d r Wahlstri3ni n ~ e d att vända sig .. .tt räkna med.
vetta .antal skulle '; led.
.
.
.
.
.niat uppf fatt-ning &amp; att det vore urgam- " säkei-het raskt.
.
okis o p prästbarim ' öDp-. "
.
nia1 tradition att f örbelialla priistämbetet mades .för kvinnorna, N&amp;- - nian d i bel.
.
$t maniien.
Vissei-Iigeil funnes n u enc1as.t ikikeir att i) rast.brist~n &amp;., ett fa&amp;m i ...
nier rika, E11g1a1-i~ och a t t.
peka - va$ land, att Nori-land iiled sina: i $t-.
.
.
.
.
på nar det ' gäller kvinnliga praster, men - tersta .. gr &amp; spirsa&amp;t, tilldeldde.
l) i-ä~tel-. '
det vore intet tvivel om att den ist- kan Siiias.
l i d a av verklig kyrklig nöd, ' '.
na församlingen k ä n t till livinnor hade att man för att rida &amp; gon bot p % detta.
.
s5soin p-edikantes o &amp; försaiiilingSföre+.
.
.
nödgats tillgripa sadani.
utvägar.
s k att ststiidase.
.
clisl~ens&amp;,-a frikyrl; opircl.ikaiiter, f olli-.
.
Hos oss hade fragan blivit direkt ak- skollijrare o &amp; tills och.
med 11emnii.n~- '. "
.
we11 genom den aktion f ör 1ivinnprS.
till- agare f r h priist&amp;amina,.
till föga f rom-. '
.
ina for ky1-1ms kult~il-.ella ' anseencle, li~lii-.
.
träde till statstjasterm, som satts av Ffeclifi-a-Bremer-Förb~~ndet och ~ k a - de i d sagas ' att.
' det: vore i kyrkans eget for &amp; !ing ge- intresse a t t tillvarataga de kraf ter och dernislit bildade kvinnors.
.
nom att dessa föreningar .i slutet a u for- den hag.
till arbete, inom kyrkan som de lidet 51- tili regeringen översiinde begii- iivinnliga teologenla representera.
.
.
san.
oni h i n n o g till trade till statsambe- - Motstkldet mot tankin ' p; kvinnliga ...
O präster ä r ' något som torde bli vida sv %-.
ten.
Hi- ' ~ o b e r g e r s motion hade sedan.
.
tillkoinmit.
.
%en- i D a n m a ~ k stod fl ' %- rare att bemöta än nlotst$det mot kvin- gan, p å dagord ?~irigen, diir regeringen i nors tillträde till övriga ämbet&amp;.
.
I f r i - Ruii4.
.
.
h pr6positioi~ till.
den inneiwa.ncle ga om l~rästei; ~a k o i m ~ e r det att i hu- riksdagen framlagt kravet p5 s t a t ~ ä i n b ~ - vudsak grunda sig.
13; k51~lo~kä1, vilket.
h a s oppnande- för kvinnorna.
Pyast- ~ L I - O C ~ C ' ligger S~.
i själva sakens natiir.
fragan hade där ' .sbm Iiär 11:~ det livii- D e t slagi intellektiiali~ti&amp;a motst5nd; gaste diskuterats: Av de sju danska vilket u t s r f r h en gatiiinaldags bibel-.
biskoparna, som ' offentligt yttrat sig i tro, soin när det al1.ti.d paberopacle.
stal-.
.
saken, var det ' encl~ki: tv?
Som ans %go l &amp; i Kori&amp;erbrevet o111 a t t kvi,nnorna.
, ' chw we ii ',,,,,,, ' ' ',,.
...
.
.
.
.
.
.
.
A -.
- -.
T -- --- E1 ---- ----- -.
-- -- -.
.., -.
.
.
ma -.
- - -- - - - -.
...
.
a.
- -.
tiga ' i f ö r s a n ~ l i i ~ g a .anföres ~ n a ~ som lig genom barnsbörden ".
Det vore för direkt .skäl emot saken, vorc atel-igeien lätt ' övsigt anrnärliningsv$rt.
- m g att den - - alt gendriva.
.En - nyare - bibeltolkning ki-istliga inystiken och det rent världs- har ' fastslagit att stället helt enkelt ar liga estetiserandet sa gama mötas på.
en senare tillsats, ' en förk1cisand.e ' margi- denna punkt, ett betecknande bevis på nalanniärlining, som .av misstag - komn+t den nära släktskapen - nlellan mystiken in.
i texten och som tydligen hänför sig och ett, lat vara översinnligt och förancl- till clet direkta fallet att ' kvinnorna genom ligat, överskattande av det fysiska.
- alltför ivriga fragor .brukat .avbryta de I föi-edragets senare del bemötte d r diskussionei soin vid religesa samman- fVahlström f ram ti-adande tendenser till.
kon~ster inom de grekiska försainl ' iiigar- uppdelning av manlig och kvinnlig na följde p i ktt anförande.
Ett förbud prästerlig sesksamhet, sasom då esem- för kvinnor att predika .kunde Paulixs .pelvis för övrigt av en kvindig teo- - för öv.rigt &amp; e gärna: utfärda, c15 rätten log - begäran framställts icke om präst- att predika i ' dessa gamla, tider inte be- ämbetet, utan endast om " en erkaild rodde p5 11ågra:kyrkomyndigheter utaiT kvinnlig kyl-kotj änst, parallell med dia-.
helt enkelt p5 Guds ~ n d e s bemyndigan-.
koilissans mean teoretisk " till komplette- de.
.. De urkristna ' f össainlinganla lik- ring a,v prästernas arbete i predikan och ställde predikogåvan med: prof eiians inre mission.
En uppdelning av prä-.
giiva,.
och - med profet menades stens ämbete i ett n~anligt, som omfattar.
utan.
.
aven icke bara fiji-utsägare både det sakramentala och clet intellek- lärare.
, När nu Paulus: i ' samma brev tuella, och ett kvinnligt, omfattande en-.
förordnar att.
kvimnor icke .f2 bedja el-, dast clet sistnämnda och därför natur- ler prof etera annat än med .hö1 j t h~~vucl, ligt \ + av den alliniiiina meningen upp- har han dessutom; i stallet för att ut- fattat som ofullständigt och under- färda e t t förbud, ' själv bestämt regler ordnat.
för kvinnopro ' feterandet.
Här bakom torde nu ligga, nienade d r.
Efter att ha berört .estetiserande in- W., om än troligen tämligen omedvetet, vändningar mot kvinnorna som- präster clen högkyrkliga riktning som företräder.
och komnlit.in på den aven i detta fall den ' katolska of ferprästens id6, prästen soin ensain medlare vid utdelandet av.
framförda nivandningen att moderska- pet är Iivinnans e g e n t 1 i g a kall, be- kyrkans geiiom sakramenten " ing j utnaY ' tonade dr IValilströn~ att moderskapet &amp; d.
Of f eyprästen ar.
genom sin invig- först och främst innefattar uppfostra- n i g speciellt helgad till att meddela den-.
rens gärning Ocli att den som förbi- na nåd sasom ett även på ki-oppsligl~eten ser ' kvinnon~as ' intellektuella mö jlighe- verkande ki-aaf tstof f. NLI skulle det kun- ter p5 anclra onnråden uiiclerslcattar den na tyckas att läran 011-1 prästvigningelis andliga sidan.
av moderskallet och kom- magiska inverkan inte behövde hindra .mer till en ståndpuilkt jämlik den, som en kvinna att bli delaktig härav.
Men ' karakteriseras av ' den gamla bibelöver- med den liatolska of f erpräst idén sam- sättningens ord: " Hon varder likväl sa- manhänger falitiskt ' en del iirgamla hed- ' ' ' ' ' ' ' - * ' '
.
.
-.
.
--.
.E: [z.
T.
. '
H .A ...
.
nidia.
1.19.
--.
.
-.
.
ene., P6lT~td,hiilgar,.
' .sol11 göl-.
att &amp; il.
~~l; vai.lig=, ' .sakt att-.göLas $11.
- ett.
.
.
.
O C ~ gärna ' S ~ mynnar ht i Ial-ail olm.
livin-.-, k+in&amp;illtres~e, -] ekb &amp; ' mel] Bn.
.
.
nans " orenhet " eller .$tniinstone.
mindl&amp;, p a r t i ~ l -.
l l a; ~ ~: ~. \ \ i.
t.dr föredrag ...
.
.
Pardi&amp;et inför ' de.t.heliga.
: Vi~da~llas.
.
d &amp; gamla: ordel1:)) %d.
Gud hav &amp; förel.
hemlig ?.
Xl.igiÖ~$.
ceremoiiier dör.
endast .,lat,.
&amp; t.
' skall lll~llniskor icke,, ~ t s k ~ l j ~ man,.
p i bet $1-maste .däl&lt;t iied den '.
ord; soil;] kll.
lll&amp;ade ovilllibili&amp;eri trä@-.
:.
galliska kpl+i ?s LI er soo-talet. '
f ~ i -.
b u ~.
de l _ &amp; g.fram: .inför kanslin.
av .. llLitiden~.
för de kvinfiliga brkotjaiiari~a att stiida onaturliga.
' anciliga .i~olel-illg liiellan.
.
inilanf Ö r altaret,.
skulle siledes n u.
gå.
k51i&amp;m -.
.
.
.
.
...
.
.
, -.
.
.
.
.
.
....
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
igen i 1900-talets uppfattning av kviii;.
-,.
; nans värdighet att.
sköta alta.1-tjänst, ' o &amp;.
.
:.
.
.
-.
.
.
.
.. .sal&lt;ralllen~ i.
sverges ~ ~ - ' v ' n ' oarbete ~ t ~ ?c ' ~ ' v ' nnookgan ' sa- ' t ~.
.
~.
~.
~.
.
tiska Iiyrli~~, d ä r iiiaii dock vill ~ i n n a Ilen- ...
tioner.
.
i .. ~ i a n k r i k e och England,.
&amp; rätte11 att Gppt-$da i .. ~l-ec~ilistoleli!
.
:.,.
' Ilder.
.
.
.
...
.
_.
.
.
Nutidens kyl-l&lt;a har för den bil-.
.
K " i n n 0 a r b e t e 0: c:h k V i n:.
dade kvinnans motvilja iiiot religiös for: 11 O 0 r g .a.n i s a t i 0 n e r: i F r a h k:.
.n g: l1.a .n .d:.
d e r. malism o &amp; traditionell stiliseriiig.
.
Nu-.
r i k e 0.
c 11, k. r i g S!
.
i - e il, f 0re&lt;tl:ag av ' frölien Evi.
- tidsl~l~llskalls: krav.
.att första .p&amp;i.
.
.
' i K.: .F.
U.
K:s '.
förkunnelse g$r lIanci i .hal~cl, .illed $ ' " berg,: 0.f fentli &amp; ' möte ~ e t, an- ' henlles krav, .,att bli iöl-stadcl av si,n hossal, Stod det .p; p r ~ ~ r a i n l xör Det vai- de egna flra ' +ötesda&amp;.ns aftoil.
själalörjare.
.
H+ liar] &lt; \ rinnan siri givna.
Llpllgift; jleniies speciella.
iaktta@lsefna och minnena fr5n en.
.
.
.
blic &amp; o &amp; ~ ~ sLlll &amp; ~ ' först~nc~, ' ~iLlllna ~ ~ ~ dieresa e c i Frankrike och Englasd 1918-:, skapa el1.
.
: predikall ocli e11 själ+- IgI ?.
som fröken.
F r ~ b e r g atagit sig '.
.
varcl.
Ma h a n Ll~n~.llelllle, fortsatte dr.
framlagga, belysta av .. en serie skiopti- W., att göra dessa.
, +enskap &amp; g$lande, Icmbilder.
I.
' vilken grad ämnet intres:.
. '.
utan ~lnd:ii~clraga~-ide.
.
av ett inomel~t iv serade,.
.
visade sig a v att, sal och.
läktare.
.
: prästtj iinsten, som för.
närvarabde Ilaf en vor0 fyllda till.
sista plats.,.
. '
.
.
.
alldeles särskild betydande ' .. @ pgift att.
.
Frölien F. började.
med ' en: koi-t över-.
., fylla i.
var iittröttade värld, där det ih- .. blick av den .. f&amp;&amp;rel$e som g5tt ö v e i.
.
soin om mänsliorna iiite längre orkade d e.
a ~ ki ' iget ~.
.hemsökta fiariska departe;.
tänka och hgnclla p5 egenhand utan be- inentei.
TJtöver.
den, ödeläggelie som.
hövde något verkligt fast att t r i i g a sig.
drabbat.
.. dessa.
p.
- o.
.
~ &amp; e r s jordbruk, i &amp; ...
till.
Föl-.
övrigt skulle ly-kan.
sjä1.v tillfo- clustii och hel+ ekbno&amp;ka liv kommo.
".
gas en obotlig ~liacl.~.
g e n o ~.
i ~ ~ f ö r a n d e t.
cle l l ~ ~ i i d r a t ~ ~ s e hustrur, ~ t a i s mödrar okh.
en med protestantismefi oförenlig libfta barn .i de. %ta nord-depärtementen, vilka mellan en högre sakramental o &amp; en la-.
sitt ' sina heiii föriandlade till.
rykande -.
.
gre icke-sal&lt;rainental priister1i.g verksam- eldhögar, i.
yarit skilda.
friin; de het.
.
.
.
sina,.
soni flyktingar levat på andras.
Med ett $tterligare betinande a v a t t .barm~&amp;tighet .utan att veta nigot ' om d e t.
.
f digban 0111 k&amp;nlig,a.
piaster var: en för.
ioin för .dem var $ e t käraste '.
-.
.
i.
liY &amp;.
.
.
.
.. ' ',, ' ' fa, ' i ' '.,,,, ' ' ' stens 8 ' ' ' ' ' ' ' ', a.
.
.
.
:
Ruinerade, hemlösa, med f amiljebanden brutna genom deportationer och krigets - hemska dödar ha de så fatt leya fram.
- dag för.
dag under de fyra fruktansvarcla krigsåren.
Så kom äntligen det befriande slutet, lika mycket de franska kvinnornas som " les poilu ' sJy förtjänst, därvid främst att C o n- märka den stora kvii~noförenin~en s e i l n a t i o n a l d e s Fem- m e s F.
.
a n s a i s e s och sjukvårds- föreningarna L ' A s s o c i a t.i o n d e s D a m e s f r a n (; a.
i.
s e s, Ly ' Uni- o n.
d e s F e n i m e s f, r a n c a i.
s e s och L a S.
o c i é t &amp; f r a n c a i s e de Sec.oi~r-au B s Iess6s de.
l a G u e. r r i,. '
alla officiella.
samnlan- slutningar.
Men största insatsen i d e t intensiva .arbetet.
hade dock gjorts av oberoende och kraftiga viljor, Soin dra- gits dit, där nöden ropat starkait.
Post, kvinnliga kapaciteten och ~stadkonmlit en revolution i smått i respektive tanke- satt, so111 säkerligen kommer att bara frukt för f ramtiden.
Den studerande ungdomen hade också i dessa år erövrat fält som förut varit förbjuden mark.
L ' E c o 1 e c e n- t r a l e, ingeniörsskolan i Paris, mottog förlidet ar 7 kvinnliga elever, och jord- bruksinstituteiz G r i g n o n och I n- s t i t u t Natio.na1 Agi-ono- 111 i q LL e ha öppnat sina postar för kvin- norna.
I nuvai-ande stund räknar Frank- rike omkring Sao kvinnliga läkare och flera kvi-nnliga utövare av advokatyrket.
Arbetet för Frankrikes .genom kriget hemlijisa hade tagit inångas krafter och en hel del kviniioföreningar och byråer hade upprättats för att understödja och hjälpa de olyckliga.
L ' O f f i c. e d e F a m i l l e s c l i s p e.
r s é e s, L ' Ac- c e u i l f r a n c a i s e, UL4ssi-.
.
telegraf, j irnvagar och stadernas trafik- medel, tratn och métros ha haft - ett fler- s t a n c e m a t e r.
n e 1 voronamnen tal kvinnliga anstallda; men för övrigt på några av dessa.
M: me .Bi-unschvieg, vore det det privata initiativet, so &amp; varit Conseil Nationals ordförande, hade va- rit en av de förnämsta drivande krai- förharskande på alla områden. '
Nar kriget koni och drog alla man till terna vid ordnandet av L e s F o y e r s fronten, då endast gubbar och ynglingar d u S o 1 d a t, läsesalar och billiga funnos kvar, blev det de kraftiga lands- nykterhetwardshus, dar de mobiliserade.
.
kvinnorna som.
fingo ta.
hand om den kunde tillbringa sina lediga s tunder.
och kommunala f ör valtningen.
.
" La- f er- njuta av läsning, musik, föredrag ni.
in.
.
ls.
miere ", som man .val varit i a n att se i Dessa f .o y e 1- .s funnos i l i ~ ~ d r a t a sa- val i paris som vii1 hela den långa fron- selen när.
det arbetet p5 gården, tidigast uppe och senast i sang, blev den ten.
L e s $ f a i s o n s c.
1 a i i - e s som fick åtaga sig den.
.verkställande voro hygieniska och goda hem, som upp- myndigheten inom samhället, i början ett rättats f ör f attiga soldatbarn.
I A Y A i s i i d e é v a s t é e, L a S o m - oerhört slag för den manliga vardighe- ten!
Detta kvinnliga ingripande,.
eller m e d é v a s t é e, L a R e n a i s s a n - som manga ansågo föregripande, hade c e d e s F o y e r s, L e v i l l a g e .emellertid haft det goda ined sig att det r e c o n s t i 1 u 6, allt kvirkoföreningar öppnat landsbefolkpingens.
ögon för den med mål stt återuppbygga och hjälpa, '.
' -.
.
.
.
clä; kriget.
&amp; t fraiii Den tyska offen- itta d a @ -.
I t a n ba&amp;aiie ' .nigot inför ' si ven varen 1918 ornintetgi orcle en nias- uppgif ten, iileii inqin fyra dagar vor6 d e sa av - d denna hj$pverksainhet lyckats första 200 liöfli~korna anskaffade:.Detta o iiterställa, men energien levde k v a ~ o c l i.
val: .. beg~inelsen ' till T 11 e 17. o; .a g e par~llen blev .. endast: " nya tag! "
.
.
U e .p a, s t i i 1 e ii t,.
som sedan Ut- a Till clet I.zvinnoa~bete, soin varit Frank-.
vecklac !e sig till el; sa viktig institution.
.
.
.
.
rike till hjälp ~1ncle1- kriget, hör det anglo-.
föi-, li.ela:.ai-mén.
.
sachsislia ingri&amp;mclet.
Soin $1-ov på:detta Det lian sagas att clet f. n: inte.
finns]; an nainnas- den a: r ett par aiiiei-ilianskoi- nagot slag i v grbete, dHr inte den engei- startade agitatioiien bland a !nerikanska s k a kvilinai~ trätt.
iii i och faktiskt slagit.
.
bal-ii för att dessa sl.-ulle inor$isl; t aclop- re1io:cl.
Industrien,.
lantbrtiliet, skogs-.
.
tera och.
ekoiioii$skt ' siödja nigon liten rard den, vet&amp;skapen,.
särskilt kemien,.
.
.
faderlös f &amp; .sk: gosse eller ilicka.
Re-. '
överau t ha '.
kvinnorna tjatt ' in som: ersiit: sril tatet blei a t t.
2.00~000 aiiiefikinskq tase för den manliga arbetskraft som, togs barn förbk ?do sig ait ofira 50 centiilies .. till froriten.
.. Och: ingeriting hak gjorts.
.
.
p r.
dag och att.
k&amp;-espoiidera med ijna.
pi iiiafi, övec hela lirijen.en ' ordnacl .Oclz.
skyddslingar, Det ä r 75,000 franska ' bestiimcl disciplin, Overhuvud taget h a r h&amp;n,~soiii pa detta.
sätt f % hjálp för sina ' iiiai?
Yatt in.
.f6r ett rent ' iiiili.täris1it sy- barn av j ä i d i r i g a till dem l ~ &amp; n ~ l ~ si- ' - a steiii, f lestalet.
arbetande ha:bu.rit en.
sär-.
dan 11 avet.
.
skild .dräkt eller iinifo~iii:. '
' ' ',,.
,. '
., b ', - ringsdelegerade i Woolwich~ en dag i börjail av kriget vande s.ig till N a t i o- n a l U n i o n of W o in e n S LI f f- todislit arbetande sammanslutningar, som .. ordi~ade sig till en art f a s t kvinnlig ariii601-ga ' nisation.
Som förnäi~~sta av- - r a g e S o c i e t i e s .nied fösfr ?~gan ' delning av .clknna ' nainndes T 11 e om den kunde g~.anvisning p5 IOO k&amp;-.
W a a c s = women ' s ~Uxil.iary Arniy nor, Iiimpliga f ö r aiiiinu~itioiisfa11rik.a-.
Coips, s6iii tagit till uppgift att utfätta tioii.
.
Det var, starten.
til ' l. de engelska ' alit civilt arbete inom, arm611 och för ar- livinnoriias kolossala insats i.
cleiina - 1néns rakiiil~g., W a a c s största antal bransch; omkring.
700,ooo kvin~ior ha hade varit en ~o,ooo, troligen komnier - arbetat i Englands ainiii~~nitionsf abrikq, dessa en mindre kontingent, 5- i ~o,ooo, ...
och.
engelskor tillliöciiide " die upper att även efter freden fortsätta i .aim&amp;iis~ '.
12.: N.
C.
= Women ' s Royal ' ten " ha atagit sig det kr2vaiicle ledarska- tjänst.
M pet p2 detta arbetsomi- ' ?tde, delat r ~ m.
av^ Service, motsuargnde WaacS men inecl flickor ur de lagsta saiiil.iällslager.
tj %nstgörande vicl f lottan, en elittrupp i.
.och Iiållit ut, sept - och lugnt, genom de 615 uniform och iti in är kan de sig genöm.
sitt hurtiga.o+ älskvärda sätt, var ännu Iinga kl-igsaren.
r d.
lik -- Sonmaren, 191 5 kom en annan förf rå- e n a i i i ~ i ä r k n i n ~ s ~.
ä kåravdelning,.
1 gan fraii regel-ingen, om 400 f lickoi-, vana,.
som W. R.
A.
F ' s = Women ' s ~ 0 p Air- vid i ~ ö b i i r ~ n i liuncle ~ i ~, anskaffas - inom Force, där k v i n n o k visat vad de kuima ' '.
, ' ', av ', ', '.
,.
uträtta.
p;.
luftvapnets område.- På ' en.
förvanande, .koi ' t tid hade: de läit sig mästra el1 .stor.
del.
av de ' - tekniska ' d ' etal- jei-na; ocli lmde.
!kriget fortsatt - längre; hade Wrafs blivit en av de största och - st vittomfattande av alla kårer.
Nit Ilar den som högst räknat onlkring 2 j,ooo - -.
- medlemmar:.
Vo1.un.t a r y A i c1.
D e t a c h - m e il t var namnnet $ ' den mycket be- märkta orga&amp;ation soin verkade för sjukvården.
Den hade upprättat 14- till I 500 milital-á ' S~LI) ~ILIS, f öi-lagda till alla delar av Storbritannien och- samtliga .frontema.
1 det härjade Serbien ha av- delningar av V. A.- D: framför allt kam- pat som sannskyldiga 11.j ältar.
.f ör att hin- d r a ett, nainnlöst .elände, soin viirlden i .ovrigt haft endast ringa kunskap om.
Doktor Elsie Inglis ' namn ar ett av de förnämsta bland dem som för .alla - tider: ä r o fasta vid denna uppof f i-aiioe kamp,, '.
.
.
vilken 11011 för sin del beseglade med sin - död.
De kvindiga chaufförerna, liemina i modeslandet och i tjiinst vid fronterna, de kvinnliga poliserna, vilkas utbilclning o omfattar praktisk patrulltjänst, sjuk- vårdshjalp, brottmiilslagarna, social kur- skap o., s. v., clen hxinnliga lantbr~iks- armé.n, T h e L a n d G ' i s l s, som varit det engelska jordbruket till såovai.
: derlig h j alp under krigsåren, passerade till ' sist revy, porträtterade och kommen- terade med föredragshållerskans alltige- nom f riska och träff säkra karakterise- singsförnGga.
Skioptikonbilderila, som f öl j de på fö- redraget, bidrog0 till att göra dessa fransks och engelska kvinnor ännu mera le \ ~mcle och för fantasien griphai-n, dar de arbetade i sina nya yrken och rörde sig i sin rililitariska dräkt och ki-i- giska omgivning.
- E.K.
.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredfika-Breper-Forbundet.
RedaktBr: Ellen Kleman. '
F6rbundsmedlemmar ' erhdlla tidskriften till ett pris av kr.
4: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byag, 48 Klaraber&amp;gaian, S~ockholm.
Icke-förbundsmedlemmar - prenumerera d nc ?rmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplsga: ' / i dr .kr.
6: -; ' / r dr kr.
3: 25; ' 14 dr kr.
1: 75.
L6snummer 45 &amp; e.
Redaktion och expediiion: 48 Kiaraberg.qgatan) Sfockholm.
Redaktionstid: fisda- ger och fredagar kl. 1-3, Allm.
T.
48 ' 50, Riks 27 62.- Expeditionen: kl. 12-4 varje söckendag.
.Allm.
T.
48 16, Riks 27 62.
. '
' -.
.
.
.
.
ror: kgpital ister,, .särskilt .. frynlimn !e~, k r &amp; t vari!
ett knokeinäl ait .unna gverlaiiina ' varden: av sina värdepapber och skötseln = = i m m i = m u ~ r ~ i i m i ~ l i i ~ m m = ~ ~.
av sina.- ai ' f !rer ' $t n,iigon periotr elier institiition,.
som, meii absol ' ut .s !kerhet förenade punktlighet, ' och i ?ogfgriymipet.i zttfö-edet:av.
det:.anförtrodda ~ t ~ ~ d &amp; ävensom ~ e t, pris: .... .billighet.
En ' .s$dan, instituti~h ar.
:.,.
:.
.
.
.
.
.
,.
I: .....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i.
. '
'.
.
.
.
. '
'.
' @ ce&amp;pel 1.- o ~ c - &amp; -.
.
.
: I s, " '.
.
.
.
.
.
.
,, - -.
I.
.
, ..: L ' hor ~&amp;t~riát~iidclirin~end; ponkr ~ h ~ &amp; ~ t i o h k i ~ ' h k a s.
s e r a r '.
: ~otarjatavdelii.ii~en.
.
:: vid ' f &amp; [abOtjderna: kapoyger- ochtilJhandahåIl.er deponent er influtni, - Wedel, ~ d a r e.
.
c f t e r s e ~ a t a r i a t a v d ~ l n i d ~ utlo (tt \ ingar en a \ robligati&amp;er och underrättar.
d k p * e ~ i j t n).
~ # f &amp; o d i / fhl .. in; ae,nne !ti,i~iibrig oblig&amp;on blivi t * utlottad, s ' amt l@n~~&amp;r försla &amp;.
,.
.
till tiy ~1acering; ~ay:: d,q " ~ $ I ~ ~ b l i v ~ i k a ~ i t a.
.
l e.
t ~.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- E x e p e l 2.
O m ~.iiiteckningar~de~onerasah~~S~~tariait~~ddningen~ underrättar Notariat- ': avdelningen gäldjm@en.
därom ' att r ä n t m a inteckningarna- iitola.
til ' l:,avdelilingcn ' in- betalas, vaqeffty de medel, i o n r iflyta, till~depcm&amp;ten .re.&amp;ovisasi V.id,&amp;4illser Notariat-.
.+delningen att: intecknhgwna bliva i v6derborli~ !lid ' förnyade: Oin-en=h.os avdelningen,: deponerad inteok.ning.
genom underlåten^ förnyetse skulle nförfaila, ersätter ~tockholms.,.
~ n s k i l d a Bank dä.rigenom uppkohriien $kada.
.
.
-.
.
.
.
* För~gringsiivgift: 1 kr. '
f o i ar per 1,000 kr; a~ iiepositiiinens värde, d0ck.ej.
.
.
.
in.der 4 kr.
. '
, ' ' 3
