# ID: svediakorp-per2791
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,207
# sentences: 1,278
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


STIZFULL-~á2 ELEGANTA DRAKTER.
KAPPOR &amp; PALSAR För D A M E R P A U 1 U .. BERGSTROMS A.43.
T4-Z8 DROTTNINGGATAN 24-26 d: 8mmmmmmmmmmm8mm~m~mummmmmmm88anmmmmm~mmmmm m.
.
.m @.
m Jur. kand. j EVA ANDEN (Led.
av Sveriges Advokatsamfund,.
.KVINNLIGA JURIDISKA BYR AN ' m B - SINGER - " O, ' * I m z ' i - m m LILLA VATTUGATAN 9 4 l v i d ~iunkebergstorq ' RIKS 7.5 76,, AL !,.
TEL 183 36 Testamenten, bouppteckilngar.
arosutrednin- gar, tiktenskapsfOrord, famitjer6ftssaker,.jurG dirka uppdrag av alls slag.
Aven skriftliga f8rfrtignlngar besvaras.
: / i: i a m m i MODERNASTE SYMASKIN m NYTTIGASTE MI) B EL m i m m ~ammm~mmmmmmmmmmmmmmammmmmmmmmm8mimmm~mmmmm t i Undervisnin, @.
.Permanent utstUxiin &amp; av fardua och p &amp; j I Ilaliensk qich-.och annan konstsóm.
.
barjade arbden samt material.
Rdd vid j;: j St6ndlgt pil lager dtrriiil hUrmde materid.
inredning av vttningar m. m.
I Svensk, Fransk ?ch B6misk.
speisfrdd st&amp;ntiigf pi3 lager.
A.-B.
NORDISKA KOMPANIET, Texii~evdelaiagen.
T N Y R A.
G R A F S T R O M: -: S T O C K H O L M m A,#, JOHN V, LOFGREN &amp; C; a ---- Kungl .. HovlevcrantOr ii * 4 i9 FREDSGATAN 3: -: STOCKHOLM r 7.
WI Sverges äldsta, starsta och bast re~anrneracic i p m i n ~ r r g i ~ ~ Siden- och Yfk-Klan- ningstyger I,rovrr franco.
och
Löftets infriande.
.
.
.
.
ar rösträttsfråga.
har tänj t sig genom itiförandet av den allmänna rösratten.
v: &amp; - e n.
.
Redan p5 ett mycket tidigt sta- för k&amp;ha äieiledes ' upprepade .askil- dium, ' .d % d e n allmänna rösträtten.
rak- da motioner inom riksdagen framförts nade med föga iitöver ett platoniskt te &amp; $11 förrn &amp; för kvinnoröstratten; 1909, retiskt intresse,.
funnos.
.
.
skarptseende, 191 I; 1912, 1914 ocli.
1917 .års riksdagar.
man, som fastslogo att begreppets kon- ha ' varit med om att debattera f r å g a, sekvens oav&amp;ligt inedf örde ö;.
&amp; itt f ör andra.
k&amp;nmaren att bifalla den, första.
.
kvinnor.
Louis De Geer höqk ' till dessa.
, kammaren att fälla den.
' Och allt eftei s c h ' den all&amp;i&amp;a röst- Allt under det den kvinnliga ' &amp; trät- rättens idé närmade sig sitt praktiska tens riksdagshist&amp; &amp; såiuida avspelades,!
.
.
.
.
.
.
.
-.
,.
.
.
förverI; ~ligande, funnas företrädare för.
?rbetad &amp; ihärdigt och oförtröttat kvin- samma ' ~ ~ p ~ f a t t n i ~Sgg n ~.
5 s konstitu- norna själva genoni sin ständigt växande, tionsutskott hade denna mening.
Stats- energiskt ledda rösträttsorganisation f ö r örande.
ministern fril~erre v011 Otter pilpekade.
sin livijfrågas samma.
.sak, c15 Kungl.
Maj: t ar 1902 Så kom 1g18 %-i urtima.riksdag.
Böl- framlade sitt förslag om e !l politisk röst- jeslagen av den skickelsedigra ti ' d, som riktsrefofrn den koinmunila rösträt.
.
den hösten skakade riken och staisför- ' tens grund.
: Samma sthdpunkt intog f attningar, nådde aven oss, och en ovan- 1906 ars riksdag, ' d5 den med hänsyn.
till tat ienomgiipirid &amp; kommunal författ- det förslag .om allmjin,.
rostratt,, som.
då ?ingsref orm a n t ~ g s de: dagarna, av sver- forelag, anhöll om en.
allsidig utredning ges riksdag.
D % .. uttalades likaledes av, av den motionsvis viickta fragan.
om in- Sverps riksdag, härvid .att berkrka sär- förahde &amp; politisk ' rösträtt för kvinnor.
skilt första kammaren,.
e, n o f.0 r b e- - I 1907 21:s proposition om allmän röst- 11 5. l l-s a m a.n s.1 u t 11 in.g .-t i.1 l d e n rätt för män gavs ett oförbehållsamt er- p. o 1. i.
t.
i s.k., a.
k.
v i.
n n o r ö s t r a t - kännande at.
det.
riktiga, i att Sverges t -- e 11 s o m e d e l b a x a g e n, o.
m f ö?
r a m.
d.e. ' - ..
...
.
.
.
.
.
.
.
.
kvidnor i en nara liggande f ramticl kom: me att, erkännas .som, l ?olitiska inedboï- Tiden har kommit att infria löftet ' * med: bakgrund - av frå- pre.
: Ar 1912 0th 1918. har regeringen i - ~ e ~ e r i r g e .har, kungliga plopositioner.
f rainb~qit - .kvin;.
.
.
-.
gans.
.
.
.
.
historia, sasom vi, .har återgivit.
den,.
.
, n,,.
.
.. ' h.
mars föreslagit att, i samband ' med öv- rig?
änb; .ingar av $5 6, 7, g, 19 och ' 21 av liksdagsordnirig &amp; 8 r6 i densamma skall .. så lyda ': valrätt.
tillkonimer en var man o c 11 k v i 11 n a, som ar svensk undersåte och senast under näst föregående kalenderår uppnått tjugrit; e års åider.
Inskränkningar i denna rattighet före- slås vara samina som för konmunal röstfatts utövande, dock utan den dar- vid gjorda bestamnze1.seri ' om oguldna och utskylder, ' samt lika f ör kvinnor.
Angående fullmaktsrösrning, som skulle underlätta akta makars rost- ning, hänvisas till ' särskild propositton i tleima fråga, som av regeringen i samma dagar avlåtits. '
Riksdagen första kammaren - har nu att uttala det definitiva ordet.
Den- kungliga propositionen slutar sin moti- '.
- ' vering för kvinnorösträtten med att framhålla att " det torde få anses utkr slutet att, efter den väldiga utvidgning av de medborgerliga rättigheterna, som i övrigt kommit till stånd eller ar nara förestående tack vare den adagalagda gemensamma viljan till samförstand bland vårt lands representanter i riksda- gen, kvinnorna icke skulle tillerkännas i varje hänseende lika politiska rättigheter med mannen ".
Härtill ar intet annat att tillägga an att kvinnorna tro på och vänta att den oför- behållsamina anslutning till kvinnoröst- rätten, som tog sig uttryck vid uppgö- relsen av den kommunala f ör fattnings- reformen vid 1918 års urtima riksdag, icke kan och icke f ar medgiva någon av- prutning eller något kompromissande med beviljandet av en allmän, lika och direkt politisk rösträtt för kvinnor.
Staten och nskilda so - odlingens.
.
ar Fredrika-Brerner-Förbundets och Apelrydskolans styrelser i novem ' ber förlidet år skickade ut sift ' upprop till " ITänner av den svenska tradgårds- odlingen " - med vadj an.
oni penningebi- drag till en utvidgning av Apelrydsko- lans - undervisningsverksamhet .i f niktod- ling och.
trädgårdsskötsel, skedde detta som bekant närmast med anledning av det f örslag om en statsunderstödd kvinn- lig - trädg&amp;-dsskola; som den sittande Kungl.
tradgårdskommittén framlagt N samma år på våren.
Kommitterade hade u förslagsvis narrmt Apelrydskolan som lämplig vid planens förverkligande.
Det f illtankta ' stcutsunderstödet skulle emel- lertid endast utgå som hjälp till under- visningens bedrivande, de erfoderliga om- och tillbyggnaderna för en utvidgad, statsunderstödd skola skulle på enskilt initiativ anskaffas.
et &amp; var villkoret för statens medverkan till utsträckta ut- bildningsmöjligheter för kvinnor i trad- gårdsyrket och blev den direkta anled-
a-B~e~ei=FörbundSh.ai ' I riktades: il1 f ö r trädg2~dso; b1ing intress&amp;ad &amp;; pkiscjier.
.
I dessa dagar har fråga-n iyckt, f ram mot ' ett av,görande.
K-l.
~ h j: t.
har i sin n u till årets .riksdag av- givna proposition angaende, anslag till undervisning i trädfirdsskötsel upptagit kommitterades tanke p i uppr; itthåIlandet av en statsunder.stödd kvinnlig.
trad- gårdsskola och därv.id ävenledes ti; ?rnnt Apelryd soni den event-uellt.
lampljga: Villkoren ha av jordbruksministern satts i huvudsaklig överensstämmelse ined kommitterades f örslag och lantbrukssty- relsens i liknande riktning a v g i ~ n a utla- tande.
Regeringspropositioneq föreslår siiledes ett &amp; abbidrag för understödjan- de av ökad trädg5rdsundervisning för kvinnor, - men undanskj uter tills vidare den av kommitterade medtagna planen På en hemkonsulentk~~rs vid sidan.
ay en tya- årig tradg5rdsskolekurs.
I öveyensstam- melse ined lantbr,uksstyrelsens: .mening om .anslagets stor1,ek; då l-iemkonsulent-.
kursen .bortf aller,.
begäres i propositio: nen 8,000 kronor för ordnande två- 5riga kurser vid kvinnlig trädgårdsskola; vilka i huvudsak skola vara bundna y @ de villkor som av.
lantbruksstyrelcq f 0- reslagits.
Utsiktei-na för,, Apelrydskolan att er- hålla statsanslag för undervisningens qt-.
vidgande äio såled&lt;s bra nog Men .Apelryd måste kunna fylla det.försf?
.., &amp; t.
villkoret, son1 är utgång,$punkten för hela, att sj &amp; bygga till sin skola så qtt- d &amp; blir i stånd att taga ernot,det,jkadc antal elever, soni ' den stat&amp;bder&amp;dda skolan maste ha.
rum för:.
De kostnader 16$@.ivel; p+kynd; u.
I gessa dagar publj- ceFa3 &amp; e:eQeka-Bremer:F (irbucdets och Apdpds !y ?pjs ' ~EP:PF i den.
dag !iga p r y e y.
, Hg.$ba, $m redan bengaf det - ' till Sipa-&amp;saic3 &amp; innedorn, p s e r det icke: -.
ngdigt att anqu en gaqg återge det i sina '.
.sl ?&amp;cr.
me.d påminnande om det-: sa?
@ &amp; ach&amp;jl dlvaysapi vidjan till.
alla ' soq k o p.
a gora nggot för en sak, b ' ' e .. åt de svenska binqorna, f$ vi papeka.
.
.
at1 tecknit ?gslisor ky&amp;a q-hallas genom.
~ r e.
d r i k ~ - ~ ~ e ~ e r - ~ ~.
r byrå, h ~ n d.
' 48 ets~ Kl+ra,bergsgatan, ~toddiolrn, samt att bi-.
.
dragsteckning avep kan anmalas direkt - Åiets.
kommunala val.
,.
H-ERTHA .b.
.
, vid valen .kommit in i ' kornmufialrtipre- sentationernä.
HLIS tali-ikt kvinnorna.
deltagit i: valen, kan ännu ' i&amp;e .avgöras.
~ &amp; - stickprov.
a som. '
gj arts inbm niigya ~tockholmsvalkretsar visa att kvinnliga väl j are deltagit till orn~i-iing 50 proc., ' init manliga till onikring 60 proc.
Procent- talet kan anses tillfredsställande nog i betraktande.
a ' v rättigheternas nyhet för en så stor del av de kviiiriliga ~äljarna;.
.
Några si.f f ro; över invalen f sin.
lan- det .i dess helhet kunna inte här givas, men efter allt att döma tyckas kvinyr- ila ha försvarat sina .platsel-.
bra.
Fråri de f lesta ' håll f inner man i i * j .valda, på de större platserna- flera.
Stockholin h,ar nu f ö r sin.
del att uppvisa 15 ' kvinn-.
liga stadsfullmäktige, vilka - liar namnas '. '
.
u *.
- ' ' - utan uppdelning i partier: fruarna Emilia Broomé, Anna .Rosina Carlsson, inedlem av F. H.
K: s hinnoråd, Karin Fjällbäck-Holmgren, byr5föreståndarin- na.
på C.
S.
A., fröken Anna Grönvall, hembiträde, fru Ruth Gustafsson, sekre- terare i Socialdemokratiska kvinnornas centrals tyrelse, f röken Anna Johansson, försäkringstj änsteman, f r u Katy Johans- son, f röken Anna Lindhagen, barna- vå-rdsinspektör, fru Elin Lindley, fröken Gertrud Månsson, handelsidkerska, f rö- ken Matliilda Stael laon IIolstcin, jur. kand., fröken Helena Stalandel-, brygge- riarbeterska, fru Gertrud Tiirnell, f rö- ken Bertlia.
Wellin, s j uksliöterska, f rit Elisabeth Ostman-Sundstrand, ledare av ~iusiiloderskola.
...
, nder försomn~aren .förra aret såg sades till högkvarteret i Grosvenor Gar- man ofta å. Londons gator en- blom- dens, dar alla övliga upplysningar och sterprydd bil hålla i en mindre trafike- f örbindelsehandlingar f unnos.
att tillgi.
Nar den första unga damen tröttnat rad korsning.
Där v&amp;, alltid f olks&amp;k ling ' runt &amp; n, intresserat lyssnande till eller talat sig hes, trädde genast en an- den unga- - dain i lång &amp; k blus och nan till, och så fortgick det till dess so- " puttees ", som uppklättrad p: biltaket len dalade mot väster och världsstadens höll en glödande .oration till- mängden; befolkning.
litet var begynte tanka p5 Söt var hon - och t$a kunde .hon, ' det middag och vila efter .dagens id.
De unga rekryteringsof f icerarna f r h gick.
med en \ erve som förridde vaha Land Girls Army " andade då ock- " the och övning.
Hbn skildradev ' ndd både sa ' sitt tvivelsutan ansträngande dapar- l y s k och praktisk kaiinedbin-landets $0- i-eträden f rarnför staden 0th ~hesvbi- allP bete, men .oftast hade deras predikande kvinnor, som annu- vi$ % ebbafidtla &amp; + be- h i f t god effekt, och tjänstsökande s t h d .verksamhet, latt %gna .. sinit krafter sfiö ' made in ratt flitigt både till hög- ar.
j ofden.
-.
" ök &amp; d e ~ &amp; &amp;;: g a l;.
l ~ ~ kbarteret a &amp; .och .till.
kommittéerna i lands-.
':.
;.
.. o * tefi;!
f &amp; =@L.
* tsiktei att .liåll &amp; 3 i w i p k d l u landet.
behövde [&amp; äii&amp;@.
: flL&amp;- !~f ilii&amp;: ' Ar- -.
i; i Den f örsta.
; landsortskommitt6n starta: kar, h &amp;.
f&amp;fideii '?
~ e l $: ~ ~ ~ &amp; fi&amp;&amp;, sri!
de bi.^ Serkshire, och initiativet .. till den- ':
samnaa togs '.
av.
miss ~Gladys Piott,.
soql fila.
klassep vor,^.
.
.
.
i-epresaiterada .. inom inlagt mycken Lörtj änst om.
.hela den:; the Land Anny: ',.
och;, farmarna rynka-.
kvinnliga.
j oi.dbruksrö~elsen.
., !Det.
.. var $e.
på: $kp, vid.
blotta.
.tank &amp; på " stads-.
.
~ 9 1 6, m &amp; i början,av1917 var ' ' Wo- .fr&amp;kniq&lt; '.
&amp; - f a l t sch; i lad ?j&amp;d:.
,.
- men ' s ~rancl; of Food P1; oduction De-:.
.., $Ien.
bristen p2 arbetare blev allt st&amp;-?
partement " färdigbildat, med .. högkvarter re,: och litet o r blev, t y.3 qg e n att .. ta.
i London och.en kommitté (ked frivil- ' .ep.
eller .. tv % .flick&amp;.
hur .. pessimistiskt.
liga, arbetskrafter; endast.
sekreter * eq +p.
, +.n.
n.,: b:etrakta &amp; expqrirnentet,: det '.
.
.
var avlönad) i vart grevskap.
~.
e &amp; + f pris rakt ipgen l ann3n .. iGd ...
_:,.
Och .. !så kom.rnittéer wottogo saival.
rekrytanmaly.
$inhiningom- klarnade: de.
sura minerna; ningarna soni anmälningarna l f r i n hj alp- ..:.
flickorna,: viro,; pi f 8undantag ' n&amp;,- för-.
.
.. sökande lantinan.
Rekryternas minimi- f räf f liga,, ocl~.
som en.
, stor ny?
alder var .IS.
år och niinilyilön.
.18 sh .. ps ' igen,.
.
.sade mig:,:: efter: tre.
månader.
äro veckva, fri bostad och mjölk.
Utbild- .deras ..; mpkler all right.
.och de g6ra lika iingskurser $5 ses veckor.
.inrättades på god nytta s o q: någon k,arl ".
. '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
lantg5rdar i olika delar a v England; ti-;:.
: Pizmera kap.rna &amp; .säga att Land.
.
.
den synes.
j sar sar de les snävt tillmätt,; syn- ris ', ' iiro [Englands populäras+ institu; - nerligast f ör alla- d &amp;; sol %: kornmo.
di.?
.
' tion ' och ' 2.
' f arniama ", sl+is .. om dem, rekt .från städerna ock sannolikt knappt? % ' as minim~avlöning +r höjd till zz ' ?h,.
:.
kunde skilja p5 oxe och ko,.
.vete iller .br,veck+ _ oc13,$lir,.
i, vår ytte$i.gafe ökad gräs!
Men: vi1 j an var god, .den:: morali- ti.35 s &amp; i,.
i,:.
::!
.
i.
-,,.
i.
:.
.
.
.
.
.
ska segheten och - fysiska styrkan,, begge .. .... ' l The ... ~ a i, d Anpy ' l ...
kall,.
riärnligeh.
. '
specifikt engelska egenskaper, beseg~a- f o.&amp;+$tta sin, yerksaqihet; som ' kar.
ända.
-.
de motigheterna, och den kvinnliga lant- till o k t a: höst, d a kzon _ väl.
antagligen armén .blev en.
stor, man 1115 väl säga ...
Jiksqp dp.
.
andra,.
stora o ?-.
.
.
.
- {tt.
!-.
- epokgörailde succes.
-.
.
,.
I.
gpkti.0x-i-a:.
g ö o,, fPT- närvarande -.
Flickori~a föfbundo sig att vara ' dispo- avm * bilise &amp;.
Men i&amp;igtvis., har kvin; nibla.
för akerbruksarbete eller kreaturs- noi-nas landet.
' blivit.
.
'. \ ust .. f ör.
a5betet.
skötsel, antingen under sex eller tolv m k itllvqligt i,vä+t, ..; o &amp; det; r.
.
troligt.
att nader och att i allt stalla sig ', ' arm+$ ' @ inga,: tt .mycket.
stort &amp; tal säkerli; gahska stränga disciplin !il1 efterrät-.
gen, +ta *.
.
ho?
farm&amp; &amp;.
till dqssa se:.
.
.
.
.
telse.
nares belåtenhl.
Ehuru den kvinnliga anstrangningen!
Mqt~rskol &amp; f 6;.
, kvi&amp;$igi elever ha alltså var bade, sp&amp;tan och off~rvillig, rarit.
i; yerk&amp;&amp;$et ....
.
.
.p2, sju olika, blatse; inöttes den i b.egynnelsen ingalunda av och kunna uppvisa f örvånande resultat.
förståelse.
eller ' .. gi.l lande f r5n lantman-.
Jag besökte förra sommaren maskin: nens sida.
Sura miner och rnissiroende skolan.
&amp; d,.
.
: 0akstqjj.
.
&lt;ira London,.
.
.
som - alldeles som .. i Sverge var.
.vad V &amp; d n a 4 sjäppte ut, 31 elever, skoii?
; lantbrukarna bestodo " the Land ~ i r l; " förestods.
.
.
.
.
.
.
.
ep.
' k&amp;ad&amp;&amp;ka, som varit - någon tacksamhet för det: driitiga sj.
älvständig,.
..,,.
.
.
f arma ' &amp;.
.
i ' den-stora väctern, försöket kunde aldrig komma i .M&amp;.
jag sku !lei ilj ja .kalla henne.
&amp; en.
f &amp; - e &amp; ', s ' ' ', -, a ' ' ' ' " w, ' I t.s,!
.
._. '
. '
oförställd^ ' ' $ ...... ' ' - ' '.,.
.
.
.
.
.
.
Sågo ut att trivas val nied den nya sor- tens " körkarlar ".
Dessa såväl som alla aridid " fana-girls " jag fick se arbeta un- der h i n ~n~landsvistelse tycktes för öv- rigt stadse själva trivas ovanligt val med * kei; huniöret var lysande Och färgen fii &amp; hela irarelsen en bild av spänstig- .h &amp; a &amp; E$lSa.
A+; d4 när &amp;.
gci,o0o första anmalnin- gaima tittogos endast omkring 25 pro- teht; ty urvalet har klokt nog varit Sitan @ o &amp; den organiserade lantarmén hak.
.aMrig raknat mycket över 15,000 mcidliirhmar.
gariska olnf attande.
Högkvarteret ledes at ' en " ~irt-ctor ", &amp; s M. Talbot, och en " Oeputy Director ", the honm:able mrs A. Lyttelton, men bestar dessutom av en stag medarbetare, representerande olika grader och grenar.
" The Women ' s Institutes ", som nu finnas s p ~ i ~ i d nästan a varje större lant- sainhalle och vilkas uppgift a r att liva ocli utveckla lantkvinnornas både teol-e- tiska och praktiska utbildning och in- treisen, samarbeta med " the Women ' s Branch ", vari- lantarni6ns högkvarter ju verkligen ingår, som huvudpost.
' ' The Land Army " sorterar under " The Board of Agriculture ", och sekry- terna erbjudas fri lärotid under de naninda sex veckorna, uniform - blus- rockar, overalls, benkläder och skodon.
HER-THA.
.
.
.
Till.
, +ss f lickorna blivit .placerade.
söi-jes för deras uppehälle i särskilda för ' s i d a h =L?
l et oi-dnad,e depåer.
.
.
M &amp; kah nied &amp; $ h e t formoda att, liksom a v de lägre klassernas " land-.
giils ", i n hel del komma att stanna s o &amp;, lantarbetare, de iiera bildide komma att f ort ' sätta sain f örvaltark, dkeiiskaps- förare, .rattare etc., varför~itom nog måd &amp; - ' tanka slå sig j &amp; 5ope&amp;iya.
.
' f +-his eller trädgardar.
.
.
Detta al ' ltså nya, men LtoAoydent- ligt passande verksamhetsfält, som de gingna stormiga stridsaren W n a t fök d h k~gëlski kvinnafl och ' d. %- hon ' ti-ii- dki iri, ej som @ rövad och okind,.
men.
erkänd och: högt skattad förmåga. '
.
63. der .Natiqnernas ' förbund.
.Eliuru, det ' givet- vis inte - är självfallet att kvinnor.med nöd; vändigliet representeras bättre, .av .kvinnor an.
.av.
mGin,.
m e k,: dessa engelskor, skan .. dock utab- överdrift p 5 s t.
i ~ att.
det: fin.ns förh+llan7 den, i; flåg&lt;&amp;i vilka det.
gives direkta,:ex- perter,; och att det i sådana fall är ett odes- digert misstag att utesluta.
dessa .endast p5 gr~ind.
av, deras kön.
: Likaledes kan väl sa.
gas .att: i n o k ' ramen av våra.
.sociala samhal- len förekomma handlingar gentemot ' kvinnor a?
itpp&amp;ak~i~d ' e tiagikk ?rt utan att män i allmänhet.
reageia emot dem eller v e e i g e n forst2 vad de innebära för.
derni de Grabba.
Det " törde ' en&amp; &amp; va$ tiklantagini+iien, som ' ' exempflvis betialitar ' dep6rtationen av.
kiiinhoi; vilket.
hkii under kriget; annät 81; r? &amp; k g o t fullko&amp;ligt, .&amp;.uidGikligt i K g i t i d; &amp; t. äi dire+ot eiidast, $nda+gskvirinan, sdm ariier &amp; tta + ?ra något .s.o.h maii stillaiigande kan låki 6 5 uf &amp; e;.
?idra kvinnor., Med ' ar- &amp; nijihtering ahgåehde.
flera.
' olika fall d e n sah ' m ' ut$&amp;6ip.unkt.
:.
!&lt;i+,, +.
i det manliga.
' ö &amp; '.
kGinn1ig; väsendet.
olika ut- .vecklad kanslighet for kränkoingen av W n -.
.
&amp; r i k .still&amp; &amp; i i o m iaphället, arb.eta en- Kvinnorna .och fredskonferenseri.
Eliu- gelskoma oföktrutet.,.
för Ptt f5 k; i+iga, &amp; h ru, avilianda orsaker, ingen verkligt interna- ondömesgilla kvinnliga exp@rter in i de " Oi- tionell ' k ~ i n i i o r e ~ r e s e n t a t i ' finnes o~ ti ' llstädes +ande ' ihtern&amp;oieiia &amp; imannia kbkmittékr: '.
.
.
.
.
i Paris för ' att till fredskonferensens benag- n ' a. "
n a .beaktande -- och &amp; en utanför.
densam- För övrigt komm.er senaste nylieteii ma - söka f ramliålla kvinnors synpunkter f r i n Paris att beslut fattats.
att delegerade på skilda ting, göras dock av cSe länder?
f r i n skilda kvi+koorganisationeF skola höras kvinnor, f &amp; - vilka.
Paris är Iiittillgängligt, ' av samtliga kommittéer inom fredskonferen: allvarliga an&amp;ängningar att hävd,i kviiinok .sen, vilka arbeta med fragor Gom .beröra spe- na,s rätt till att bli hörda vid det bord, där ciella kvinnoiiitressen.
.
~ o m m i t t é n för inter- nu, rid.
lägges om ett rekonstruerat vä&amp;s- iiati:oaell arbetai-lagstiftning liar redan radfört .sa,mliiille.
.
Den iikerallierade kviiinokon - sig med representanter för .engelska, franska, gress, som sammanträdde i P a r i s ' i .februari, a&amp;rikan&amp;a och italignska:.kvinnoorganisatie- fortlever i, ett sorts .arbetande ' rid, som icke ner.
Samm ' antfidet ägde rum .i arbetsministe- rättighet ri ' et den 18 mars under m r Samuel Gompers uppger att pressa fram kr ?vet &amp; i att taga del i beslut som fattas för ' tider presidium.
Mrs Corbett Ashby, s o k repre- framat och .som röra kvi ?nor ' i fullt lika senterade engelskorna, talade Grvid fö,r.
mo- grad som min.
d&amp;skydd,.
betonande nödvändigheten a v, lag- Från engelskt kvinn0~11; ill.
hivdas nu $land stadgad .arbetsvila för kvinnor.
i sammanhang a n i t det speciella kravet att kvinnor skola in- med barnsbörd ', .men ... med fullt utbetalad lön.
.sättas i de permanenta kommitteer, vilka: efter ..
Fransyskorna företriiddes av M:me B?
?- all sannolikhet komina att rangeras in.
.
un- scliwieg, for: den .I n t e r n a t i o n. e l l a.
.
e,: ' e d. '
, ' + Kringblick. '
som '.
k v i n n o k o n f e r.
e n.
b ' e, n, av RG:me ' rad protest, undertecknad av franska sektionen Vérione; för L i g U-e d u D r o i t " d e s - av I.
C. W. P.
' P.
genom Mesdames Séverine, F e m m e s, ' a v M.:.me Siegfried och M:me Marthe Bigot, S. Duchesne, Jeanize.Halbwachs, ' Avril ' de Sainte Croix för I n t e r n a t i o- M. Lambelin, Madeleine Rollaud.
och Margue- n E l l a k v i n h o ' r å i d e t, a v ~ m e ~ u ' rite - Thevenet.
Protest+rivelsen börjar med att; chihe för ' 0 f.
f i c.
e d e: s I r i t é r e t s .framhålla att de svenska kvinnornas vädjan .f é m i n I ' n s.
M:me I@rones begarde att de ' aldrig &amp; tt de franska hinnor, som arbeta och av binnonia f r a f ö r d a öri.skem ' ålen skulle lida och kanna samhörighet med andra kvin- .införa8 i sjäha fredsfördraget och irite endast nor, utan att den gått till dem, som p % för- hznd stängt ut ur sina hjärtan all samhörig- i Nationernas förbunds förhandlingar.
hetskänsla.
Endast dessas svar hade kommit Efter fyra är!
I n t e r n a t i o n a a l s fram, pmpagerat och applåderat av pressen, senaste nummer, daterat januari-februari- ett svar från segrare som stöta tillbaka den Vittnar.
crm de försök .som gjorts av In- slagne.
I namn av en grupp franska h ~ i n - ternationella kvinnokommitt6n för varaktig mor, som under kriget .sGkt Iiålla sig fria från fred att - sammanträda samtidigt med den sit- .alla hatkänslor, uttalar däremot den franska tande fredskonferensen, en av.
de av &amp; ag- sektionen av I.
C. W. P.
P.
.sin önskan att konferensen 1915 antagna programpunkterna.
förena sin röst med kvinnornas i de fientliga Telegram .och brev,.
växlade mellan kommit- iänderna i bön om hjälp åt dessas biin, med téns president i Amerika, Jane Addzms, och anhållan om att portarna skola öppnas i lika högkvarteret i Haag, återgivas i n extenso ocli mån för alla krigsfiangar, om att det brEd visa till fullo att sv.åriglieterna vid ordnandet som finnes i världen må delas lika mellan de av ett sammanträffande äro manga och stora.
hungrande i alla länder.
Skrivelsen .slutar Enligt nu ingånget, m~ddelande till svenska med det uttalade hoppet att kvinnorna nu, sektionen kommer emellertid definitivt .en kon- bortom förstörelse ocli gjutna tårar, skola mö- gress .att hållas i Bern den .s.maj.
Efter all tas i arbete för ett heligt mål - att ur sjalar- samlikhet .är d &amp; fredskonferensens arbete i na rycka varje dessas försvir för kriget, att Iiuvudsak avgjort.
I. W. C.
P.
P, l i r väl genom barnen itppbygga fredens och .karl * ocksa som .sin närmaste uppgi.ft ' se.
att å t s -.
kens samhalle.
knyta sina förbindelser .sektionerna emellan, en.
direkt samtidighet.
med fredskonferensen Fiedrika-Bremer-Forbudets itrsmite, är ju inte därav betingad.
-.
Tid och plats för förbundets årsmöte När detta skrives ä r ännu icke fastställt ' vil- ka svenska delegerade som anina avresa till äro nu fastställda till onsdagen och tors- dagen den 23-24 april i Stockholm.
kongressen. '
Förhandlingarna äro så nar som på sista - kvällens möte, som liålles på K. F. U. visande svar, ' som frin franska kvinnoför- I&lt;:s stora sal, förlagda till Lakaresall- eningar sändes ' pi % ' de a v Ellen Key och Selma skapets lokal, Klara Östra Kyrkogata 10.
Lagerlöf f ormulerade vädj andena f rån svenska F ö r m i d d a g e n o ' nsdagen kvinnor om att de franska skulle göra sitt in- d e n z 3 upptar förutom de egentliga flytande gällande för lindring av de hårda ~rsmötesförhandlingarna följ ande ämnen villkor.
som.
vapenstilleståndet medförde för för föredrag och diskussioner: A p e l- - Tyskland, särskilt i friga om l i v ~ ~ ~ e d ~ l ~ r f ö y i d - s k o l a n o c h d e s s u t - håll andena, har gatt genom svenska pressen v e c k l i n g s m ö j l i g h e t e r, in-.
' och måste vara känt av alla Herthas läsare.
ledare f ru Elisabeth Quensel; F ö r a r- Att detta svar ogillats av åtminstone en grupp b e t e t f ö r k v i n n o r n a s e g e n .kvinnor i Frankrike, får man ett glädjande intyg b y g g n a d, inledare fröken Signe Lau- av genom en i I n t e r n a t i o n a a l publice- rell.
De som inte fHtt höras.
Det Sträagt av- l
.
-.
.
.
.
.
H E R T H A.
65.
.
I.
1 3 ~ l s i n g.
b o r g s k r e t.
s e n om- A f t o n c n ad e n 2 3 ägnas åt frå- gan om kvinnors tillträde - %t ' - ' stafsam- valdes [ikaledes de avgaende styrelseledamö- betena.
Frii Gertrud Törnell talar där- terna fröken S. Rosentwist, ordf., fröken .L.
v i d o m.
K v i n.
n o r n a o c h c i v i l -, Desliayes!, ' \ r.
ordf., 4.rokep, y ' Platen,; .sek.r.e- f ö r v a l t n i i g e n, " d ' oldor Andrea jerare och kassaförvaltare, f rit N.
' HOII$- Andreen-Svedberg om K $51 - n n l: i g ' iirand, lektor E. Schi8tt: sä&amp;t &amp; öknirna ': ' A-.
.
.
.
- l ' äka ' re; i *.
.
s t, a t: e.
,: n:: s t: a j Svenssoii och ' S. '
~ h n b e i g.
; - ~evisbfei ' fröG doktor Lydia.,.
Wahlst~$m 911 %: K v .i, in- narna S. Witt ' och L. '
Brenibler$ samt.
, revit. '
' n a n o c h pr:a,s; t.a; nlb; ete,t:.
Förmiddagen tors.dagen d e n 2 4: ' S j u k v a r d s f i ' å g ' Ö ' .r I. k - T ' e t .s - e n!
.I&gt; ii! * n~:d.:::.in.
; e .. d:,;, o m- i. n f ' ö ' i- i k s.-d q g ' e.
' n, ' irileoare f rö- p e, j d, '.
.doont H.
Bo,relius,,., ordf ..,.
froken .. ken Sigrid Ulrich.
; S. t a.
t e n -.
:o c.h H; möt~svärdinna,.
£ ?u, ': d e n - .k.vin.nl; iga,:!,; ~1.n,g.d.o,mens -.
.
Mijller, v.
oidf.
, ocl~- Eklundh, sekr., fröken.
E.
?ersson, kassaför- p r a k - t i 3; k.a f o r f ~ i l d n i n g in-, .. ledare f röken Maria ~ s p m a n F i- ' e d- .. valtare, fru E. Sjövall, ' m&amp;esv&amp;nn$ " " iN '.
m e; -, g+ .ö u:n .. d ' e t a ' tna A..
Herrlin;: M. Bikkdan ', .M.
HÖiin=.
r i k !a.
- ó .c .h ".
; t i d ss1 a g e ', t, iiiledare f il.
' kand.
strö&amp;1ng&amp;s och.
S. ilss son-~hle, samt fiö; ken, M..
.
~ j u n ~ ~ r e: Revisorer n., frök.arna: L .. Axianne Thorstenson.
.
: ..
!
!€öller ' o~h ' .I.
Westdahl samt revisorssupple-.
.
A ' f t o. n e.
4 s I .o t. e:.
.Föredrag av .:.
f r ~ ~ a r n a F B l i d b e och r g M.
~ennerströrn; fröken, ~ v i F r ö b e r g om.
K v i n n o a r - anter.
'.
I. '
' c.
#.
- ++:i. e: ' ' ' ' ' ' a ', Eng1:aii ' d u ' n ' d:e ' r ' k r i g s å r e n.
.Darefter ai-.gemensamt samkväm för års- mötesdeltagarna: anordnat å.
.. Hotell.
Escelsior.
.
e ' ~6; bundskretshrnas Brsmöten.
Vid inom, A r i ö t e n ha styrelsevalen utfallit silunda:.
I ' rvikak.r.&amp;t s e n omvaldes fröken, A. Indéb&amp;ou,- drdf., fru, I .. Walleuitröm, v. ordf., fröken E. Collin, .sekr., ' fru S; Wall- ' .gren .samt ilyvaldks frii L .. Sjöstedt, karsa- förvaltare.
Till siippleanter omvaldes frii- nrna Hi Jansson och G.
' Rogstadius.
samt nyvaldes fru E. Wallin.
Revisorer blevo fru, H. Winblad och .fröken B. Oberg, samt re- ~ i s o r ~ s ~ p p l e a n fruarna ter H.
1ndeb; etou och T.
' Olsson.
.
I G, ö t e b ' 6 r s ' k r e t S e n .ornyaldes de avgående styrelseledamöterna: fru: M. von Sydow; ordf., froken Th: Kullgren, v. ordf., ' # fröken K. Fjetterström, sekreterare och kas-.
safömaltare, fröken A. Lönnerblad och fru L. Kjellberg, med.
' frtiar~~a.
.. A. Levisson odi K. Wi j kqridir som s~ !ppleanter.
~ e v i s o r e r f rö-.
k m: F. Hjertbcrg och fru M..
Wa1Ieniu.s. '
' ', ' Fredrika-Bremer-Fiirbundets.
kretsar hållna.
I M a l m.
Ö k r.
e.
t.
s, e n, f r u ~: ~.
u ~ ~ e.
l, ordförande, fröken M.
L. Lundström,.
vice ordf., fröken Anna Eurenius, sekr.,.
f r u 0: Sdmer, ' kassaförvaltare.
ocli mötesvardinna,: fru L. '
Zichemian, bitr.
' miitesvardinna, f rii-.
anla L.
~ ' Gren&amp;ilsson och A. Hl~iltgreri, ' f rök- nania A. Nilsson,, E, Nilsson och N. Udden-.
berg, kamrer A. Hultman ocli rektor P. Is- berg Revisorer fröknarna H. Arwidius och - k. Munck-av Rosenschöld och revisorssup-, leanter lektor A. Rosén och fröken E., Svens- son.
I, S ' t.
r a n g n ä.
s k r e t s e n .fru ' H.
Kantzow, ordf., fröken E.
Sack, v: ordf., f röken E. Rydberg, kassaf örvaltare,.
f rii U.
.Queckfeldt, sekr., och fru L. Philipson:.
Re- visorer fru D. Bergman och fröken E. Hag- ' lund.
1, ~ i ' n k ö i n ' ~ g ' s k r e t 3.e n f&amp;k &amp; ' A.
Arwedson, .ordf., fröken Sigrid Terimeden, ' sekreterare, fröken Jenny Wallerstedt, kassa-.
förvaltare, fruarna Anna ' Ekman ocli H !edda - d e Frese,, friherrinnan Lotten Palmqvist, frö- ken Marta ~ i g a n d e r.
.Revisorer f r ö k n e g .Hanna Nordgr.
och Anna Wiklund, revi-.
.sorssupple&amp;ter f marna ' ~ l l i d a ~ l o c k h f b f och.
.
.
,.
disabet Svahn.
. '
' ' '
.
.
.
.
.
De ensamma.
e äro en underlig slakt, kanske rent a v anmärkningsvärd.
Jag menar inte dem som blivit ensamma, därför- att döden gjort dem till det för en tid, eller dem.
som av någon tillftällighet tvingats i n i en yttre isolerad ställning.
Jag menar dem som av sitt inre öde gjorts till.
ensamma.
Minns ni någon av dem?
Ni har säkert träffat en eller annan av ' det-släktet.
De älska inte en- samheten, och det ar deras tragik.
Kan- ske kom en av dem en dag på visit i ert hem.
Kom med spänd förväntan.
Det var något hos er, i er blick eller er röst, som en gång kommit den ensamma att tro att hos er fanns bot f&amp;- erisam-.
- heten.
Men hon gick sin vag besviken.
En- samheten gör människorna andligen valhänta, gör deras tunga till ett klum- pigt, otympligt verktyg, olämplig att f orma tankar åtminstone konversations- vis.
Efter det besöket kände sig den ensamma ensammare an fömt.
Det är inte säkei-t, att hon hörde till dem, som överskatta sig själva och därför stöta bort andra.
Hon är kanske ingen fram- stående begåvning, har i alla händelser ingen lätt gingbar talang, och - hon är strängt, pinsamt medveten om sin be- gränsning.
Men hon a r inte dum.
Dum- ma människor äro aldrig ensamma.
De förstå allting, och de finna lätt ord att uttrycka allt detta.
De ha inte sällan e n liten gångbar talang.
Och framför allt: de äro så talrika.
Den ensamma vet,.
att hon i grund och botten förstår s5 litet om ' ens något.
Hon har en eller ett par lidelsefulla över- tygelser, men hon tvekar att ge dem uttryck.
Hon vet, att hon så lätt blir missförst$dd, och framför allt hon ar så rädd att inte intressera.
Därför ti-.
.
ger hon.
När hon var ung, gick det ännu n$- gorlurida.
Då träffade hon en och an- nan gång en qänniska, hos vilken hon upptäckte nagot av sig själv.
vid dessa sällsynta tillfallen andades hon en luft, som i längden ar den.
enda lämpliga för människors andliga hiilsa:.
sympatiens.
Hon var inte ensam.
.
Men, med tiden har det blivit värre.
De dar andra, som vor0 som hon, ha med åren förändrats.
Några ha haft mod och kraft att g5 ut ur ensamheten.
Och när de möta den ensamma, känna de inte längre igen henne.
De andra ha blivit hopplösa fall.
Deras själ är stängd, deras &amp; samhet har blivit definitiv.
Men den ensamma, vars fall ännu inte är hopplöst, fortsätter att gå sin väg fram genom livet - ensam.
Kanske har hon " f ami1 j " eller arbetskamrater.
Men ingen av dem har kant ensamheten, den akta verkliga.
Den ensamma är inte den " missför- stådda ".
Ty den " missförståddas " hem- lighet ar, att hon inte förstår sig själv, även da?
hon inte ar någon gåta för an- dra ..
Den ensamma förstår sig sjalv ovanligt Gal, och hon vet, att de andra också skulle första, o m d e a n s å g e d e t m ö d a n v a r t, men av 11; - gon anledning göra de det inte.
Om jag vore ung och oförståndig och
.
. '
H E R T H A &amp; itihi$tisk; skulle jag- vilja stifta ' &amp; i klubb f ös de ' erisaninla; Jag skulle ' .an: nons&amp;a efRr: deni i.
alla tidningar ocli samIa ' - .dem ti.11 diskussionsaf tnar.
Och sammatihinstefna .skulle bli talrikt be- sökta att börja med, men om ' någoii &amp; de verkligt ensamnia förirrade sig dit,.
skulle hon snart med avsmak dra sig undan.
...
Det ' bleve de pseudo-ensamma, s ' oin gjorde sig bi-eda p5 sainmankoinstesia: De skulle tala högt och länge Om sitt ovanliga och rika sjalsliv, .som int= upp.
skattades ' av m ä ~ l ~ d e o &amp; n; de skulle tala nied f-öi-akt om deiina iliäiigd, &amp; de; det db med lugn själibelåtedhet väntadr $5 och njoto a v dess applåder.
Nej, die ir ' &amp; rl&amp;g-t ensan~n~a träf far iilan logiskt hog baka &amp; ok11 en, och de ' för-, .k&amp;Ppdst nagon anrian sa .mycket söm s i g - siiilya.
Och det är kanske dj u-.
pä &amp; roten till ' deris ol~cka.
Ty.
.de ' känna ' det s o d en ' sadaii.
.
I. '
., A.
, .Det äl:.
&amp; gi4 ' saht,, du.
+ger, .att jaga sjiiiv as skuldeh.
till mifi eiiilighiit; .&amp;gn iblSnd langtal- jap ' kfter imgange .,J.
.
med andtii varels&amp;- &amp; h ' ' j &amp;.
försökei vafa som de, meil det lyckas sällan: Vi a h av olika.
ras och ' fö&amp;å varanara idte- Jig: hai ibland trott, att.
det ' varit ' skil12.
riad i eg5vniiigeri - ibland att jag ' sjiiiv är ~öve,rlägsen, ibland att det 21- de, men det ' ar icke så,- utan det är en vasens- olikhet, soni icke .har med överlägsehe.
heller - undkd&amp;erihet att göra.
Jag ä r.
.
f rån månen.
eller ~ u ~ i t och .. e r har av g.isstig " k6mmit hit, där jag ' betraktas '.
soni &amp; n bortbyting och känner mig vara en sadan. ".
. '
, ' ' ' ' ', aua.
67 Diirdtn fia ' vi vittnesbördet f i-ån en av.
de kora ' eniainmi, ett.
vittriiiB8rd nied .vilket j kg slutar: dessa ' rader. '
~ u s t h ~; öh ' ii @ skriirer till sin cecaja:.
.
: ' '.
.
. '
, Kvinnoklubbarna.
franska revolutioneri.
.
.
.
.
.
is: än en av den moderna kvinno- röieisens p-op&amp;andister Iiar gällt som initiativtagare till iancerandet av refohnkrav, för vilka mycket stiidits och lidits redan ' i ' förgingria tider.
Eliuru .kvvinnoröielsen är en ' av den nu- vafande tidens stora aktuella strömnin- gar, datera sig dess önskemål.inte frin i gå?
: Ifrån Cornelius.
Agrippa, som under medeltiden skrev en flygskrift oni " Det.
kvinnliga kö-ts företräden ", .och Guilliume Postel, som i det 15: de.
sek- M ' '.
.
.
.
.
let drömde om viiridens frälsning genom.
' !Les tres inerveii,leus &amp; victoires des f emmes ", ha annu andra i det förflutna predikat framtidens sak i öknen.
- M e n det ä r till ' 1789 års revolution nian måste g2 för att finnk den s t ~ r a ~ippsvallningeii.
.
' av de idéer, .som skola vara morgondagens verklighet.
Ar 1792,- vid ' tiden f 01- republikens proklameran *.
radde, e11 oei-1161-d jasnihg inom nationens.
alla lager.
Kvinnor, brinnande i anden.
och fanatiska patrioter; färdiga att.
of fra ' '.
sina huvuden for frihetens sakj.
väntade.
i ängslig spänning på vilken roll i det of f ' entliga ', som: den.
nya.
regeringen: skul- le tilldela dem.
Skulle de räknas med i staten, få ta del i det allmännas ordnan- de?
-.
Skulk de tillåtas inträde i natio- nalförsamlingen och skulle man ge dem ' m politisk existens?
- Skall hon, .fr; - gar ~ h i r é m i n i sin studie över kvinnahs ställning inom republiken, äntligdn tillå- tas.
komma i besi.ttning av den arvedel, spm .5mu.
inte tillräknats henne f rån:,det stora.
allmänna frihetsamet.
.
.
.
.
-.
*.
.
~ e ~ u b l i k e reser n sig n &amp; ' e?
.ky him- Idei, rh &amp; &amp; ed h l ' &amp; erlägghing d&amp;er.
, " ". '
.
, .... '
.
.
.
den denna unik entusiasm, bedrar dessa k r a k i g a d i f .. örhhppkniai.
' och iö; där- ined kvhnosaken till &amp; n fiende: im-.
... -,.
.
.
.. marna efter.
d&amp;s tillkommelse i &amp; redan rivol&amp;on&amp;s ' traiedi i full &amp; &amp; i. Blo- diga huvuden, burna på pikspetiarna i parker och .på offentliga platser, äro icke &amp; t Skådespel som vinner de kvinnliga sympatierna: Men, medan giljotinen blint fullföljer sin uppgift,- utan hänsyn.
till kön, slunga kvinnorna u t d i t revoltens skri, som genljudit genom aren: H a vi rätten att bestiga Schavotten, vi ock- .. så den fulla.
ratten att bestiga tribunen!
i .4..
s.
.
I " ha l I ' Kvinnorna stå iinte främmande för de revolutionära f öreningarna, och de in- tressera sig passionerat - för sociala fra- gor.
.
&amp; -.
I 790; begär Vilette att varje myndig kvinna skall ha tillträde till pri- märförsamlingarna.
De .begagna sig inte endast av denna ratt, utan snart upp- blomstra en mängd kvinn&amp;ällskap.
" So- ciété des Amies de la Constitution " och 3 o c i é t é des Femmes républicaines et ré- volutidnnaires " äro de livaktigaste och rakna ett stort antal inedleinmar.
": Socié- t6 f raternelles des - patriotes des deux sexes .déf enseurs.
d e la Constitrttion ' ' har mer än 3,000. medlemmar.
.Alla dessa sammanslutningar ha ett mäktigt.
infly- tande och äro väl anskrivna hos de.
avancerade partierna .. .Marat själv pro-.
.
.
.
.tegerar dem.
De politiska f öseningarna, klubbarna, som man .i en strömning av anglomani kallar dem, tilltaga hastigt i betydelse.
Början göres av " Société des Amis de la Constitution ", installerad i ' Jakoliinklo- stret,.
.
som delar upp .sig i. jakobin- och - cordelierklubbarna.
- Sällskapet räk- nar en mängd avdelningar i - Paris och i landsorten, och andra .föreningar an-; sluta sig.
Deras antal uppgår 1791 till f y rahundra, men.
j akobinernaas f ör; - härskande ställning a r obestridlig.
De många patriotiska klubbarna äro endast som- förgårdar till den stora8jakobinska menigheten, o &amp; varje försök.
till sjalv- ständighet betraktas med misstroende.
" Société fraternelle des patriotes des deux seses " a r installerad på samma håll som den stora jakobinklubben.
Den har.
ärvt refektoriet, medan jakobinerna etablerat sig i klostrets bibliotek.
Till att börja med har den upplysningsvesksam- het p5 sitt program, men blir allt mer och mer politisk.
Bland ordförandena mär- kas Tallien, Baumier, .Merlin de Thion- ville.
Tallien, deni store propagandiste~ för de nya idéerna och ständig talare vid klubbens söndagssarnmanskomster, med- delar att medborgare, medborgarinnor och barn från 12 års ålder f2 kostnads- * fritt närvara.
Och kvinnorna komma, i sällskap med sina man eller ensamma, .för att höra jakobinerna tala över - kon-
stitutiorien .. och för.
.
att diskutera illm&amp;-, att psecisera '.
sina önskemål; begagnar .sig av " La B-ouche d e Fer " f ör &amp; tt.
frami Bland alla dessa sällskap, som ' göra re- ligga sina asikter om.
styrelsesattet.
- .Det: .klam för sina idéer och sprida manifest ' är han som den 3 juli 1790 begär kom ' och proklamationer; maste " Société des.
inunala rättigheter för kvinnorna.
:.
Nomophiles " nämnas, tillgänglig för bå- Massor ', av livinnoi- taga med hetas *;.
.
da könen och där Thérbigne de M&amp;- .iver del i de politiska föreningarni.
De.
court .bliindar.
med sin f lamm&amp;de.
: väl- f&amp;tå vikten att f å göra sin insats tiiighet.
'.
.
.
1 i ' det offentliga livet, att det i &amp; gall &amp;.
' " ~oci6té.
des Indigents " ar.
madame endast deras individuella förhållanden, Prudhornmes v&amp;.
Den sammai~träder utan att de ha ansvar för barnenk odi.
i Prudl~ommeska tryckeriets lokaler, familjens.
~evolution&amp;s skräckinjagani men flyttar snart över till Rue Christine .. - de år, fosterlandets fara, truppuppbårliq ' Madanie Roland .berättar i ' sina " Por- '.
1792, med d &amp; hårda om än ' frivilliga traits et ~necdotesl ' att sällskapets ' pre: offret av 5 % må ' nga kära, lära kvinnoiria sident var ' ~ a c h a r d, utgivare av " P k.
det nara sambandet mellan familjen och Duchesne ", Marats blad, och senare ad: fäd&amp;neslandet.
De kunna ihte stå lik: - .ministrator.
för.
' departementet Paris.
giltiga inför ' en kris, vars.
verkningar.
s '.
å.
.
.
M: me ~ruilhomme.v.ar till att börja med nara.
beröra det intima herplivet.
.
.
. '
,.
sj al; klubbens ordförande.
.
.
.
- Detta ar också orsaken till att folkets Slutligen til1di:ar sig &gt; &gt; ~ i r d ~b ' ciai " ' e uppmärks~mliet~n, bland annat genbm, kvinnor, S-on1 ännu.
mera an andra lida:,.
sin ordförandes ~.jerson, so111 är den, ' a v ~erkningarna av de uppi-örda tiderna,.
kände demokraten Fauchet.
Denna - såsom klagqikrift &amp; från " les dames de.
.
la ' Halle ".
i Paris .., vittiiar, om, - blev0 de klubb tyckes.
.
ha i sig upptagit en hel dei f rimurarloger, &amp; h inedlemmama kallade.
.
vilda.
furierna vid revolutionens backa-.
Sig sins ' iikellaii " f i-i-bröder ".
En perio- naler.
De f ramkqlla.
oroligheterna,.
dra med, sig man och barn, och behärska na: disk skrift, " La Bouche d e Fer ", för- medlar kunskapen 6rn klubbens arbeten.
tionalmilisen., Fiskmånglerskorna f ram: Bland sina mest verksanlina medlem- för allt betraktas som revolutionens ama-.
mar räknade " Cercle Social ".
en holländ- soner, de taga del i alla.
festel-, och noja.
.
ska, m: me ~ t t a Palm ' d ' Aelder ' s, som.
sig icke med: att ilä.ggi rnecjborga ' re,cjep a f f a r e &lt;.
~ h.
ställer f ram kravet p2 kvinnornas f rigö-.
utan blanda sig i statens.
.
.
!,,;.
relse och sätter ' i g h g en livlig propa- föra fra111 silla åsikter.
...
:, ganda.
Mbn kan i " La Bouche.
de Fer ".
Kvimoi-na i de r.evolution&amp;.a.
klubbat;:.
läsa hennes tal och hennes f ramställning ' n svara att aldrig t a.
e n.
+ristokrat ti!!
.
till " l ' A$ernblée Ed&amp;-ive des ~ m i e s man.
D e proklamera.
likaledes, att o m.
de.
la Vé.rit$,, an&amp;eide kvinnoemanci- ' iqännen äro .nog fega,.
att.
inte .sanktion &amp;.
.
.
.
.
dekretet o k p:rä,sferskapets ijv:ergång tiq pationen.
.
.
,.
.
.
.
.
C~ndorset, ï&lt;vi&amp;kike &amp; ' ivriga.
apostel psivatståiid,. '
$ ' i skol,+ I ' !fyp legjoner be.
.
, -.
.
~.
c l ~: - s inte ~ m ' fö~&amp;ninqF.
', något ' till falk h jjirta&lt;i&lt; kiiFnor: sätta.
sig, i .. marsch., * qr.
na intressen.
, ' ' ' ',, ' ', '
.
-.
70 H E R T H A alika.
expeditioner ".
Marat ly ' ckön skar dem för deras patriotism.
Det är.
inte.
förrän efter den 31. maj, efter girondistemas fall, som jakobiner- - na stalla sig fientliga emot - Lvihorna.
~e~ubli ' kanskornas allt för brinnade iver och de oordningar fiskm5nglerskorna f ramkallat leda till misskrediterande av kvinnoklubbarna.
Häref ter f örbj udas kvinnorna f öre- ningsrattigheten.
Tv2 j akobinei-, Cha-, kvinnosällskapen bot ' och ~ a z i r e utpeka som usurperande ett otillbörligt inflitan-, de, och det är slut med kvinnornas poli- tiska liv.
: Efter att ha förbjudit dem po- litiska sammanslutningar, slutar chau- hette med att.
brutalt förvisa varje h i n - na som bar den röda mössaii.
- Vi leva inte i Karl VI: s tider, f.örklarar han, och republiken har inte behov av någon Je- anne d ' Arc.
Skräckväldets blodiga ' da- gar, som hålla kvinnorna avlägsnade från forum, hindra dem ocksa att åter- - - taga sitt förlorade inflytande.
Emellertid leva ändock stora namn från denna upprörda tid.
Man glöm- mer icke de stora initiativtagerskorna till den stromning, som vi nämna nutidens kvinnorörelse.
Théroigne de Méricourt, .Olympe de Gouges, m:me Roland äro namn som gå ' till eftervariden.
Bakom dessa måste man minnas bcpai av okända kvinnor, som.hade sin del i re- volutionens stora dagar.
.
Männen gjor- de den 14 juli, säger.~ichelet, kvinnorna den 6 oktober.
Vad vet man om kvinnorna vid mor- gongryningen LV detta frihetens första genombrott?
Vem berättar om deras up&amp;f f ringar och deras marjriskap, om deras smärtsamma personliga förluster när de unga entusiasterna kallades till fanorna 1792!
Man vet så föga, men de, som bidrogo- att betala blodsskatten, som drogo sin del av nationens olyckor, skulle inte de fått rätten att också öva inflytande på nationens öde!
.
Efter mera än.ett sekel står det ideal dessa kvinnosakens pionjärer uppställde ännu orealiserat.
Franska kvinnor ha inga politiska rättigheter, di få icke ta del i det allmännas ärenden: Myndiga och ansvariga inför giljotinen och i f an- gelset, stå de alltjämt omyndiga inom f amilj en o &amp; samhället.
Deras blickar gå tillbaka ' till den stora revolutionens kvikuioi-.
Deras exempel visar vägen mot f ramtiden.
(Efter L a F r a n q a i s e.)
D e kvinnliga scmimarielektoreroia.
I en föregående notis om de utnämnda första se- minarielektorerna hade fröken Anna Grön- feldts, Umeå, namn kommit att bortfalla.
Frö- ken Grönfeldt hör till de första, redan den I3 december Eörlidet &amp; r. utnämnda lektorerna.
Senare utnamnd är fröken Hulda Ruthberg, filun, till lektor vid manliga seminariet i Luleå.
Kvinnlig scemima~ierektor Till rektor vid Folkskolelararinneseminariet i Stockholm har skolöverstyrelsen framför andra medsökan- den förordat seminarielektor Anna Sörensen i Falun.
P Allrndnhetens spalt.
Till U P P F O S T R A R E.
Världens återuppbyggande skall börja.
Mänskligheten slites mellan Zruktan ' och hopp - fmktan för att vi skola gå mot förnyade katastrofer och hopp om att ur världskrigets
72 ' H E K T H A.
kaos skall uppspira .mojliglieterna till en in- kens föfiund, son1 ' vilar endast på statsmans t,emationell rittsoidning.
till skydd.
för fre-.
ord " ocli ej bares av h upplyst och samlad.
folkmening i alla länder blir .a,v bräcklig art. den.
Vi lärare och uppfostrare, som mer an andra ha framtidens öde .i vara hinder, Vi skda dana.
de unga till samhälls~dl.em- mar.
Aio vi medvetna om att i i ocksa.
Skola.
få " ej h a n ~ v a oss åt misströstan.
Världen blir vad, vi maniliskor göra den till.
Kom- dana dem ' till n~edlem,mar i Nationernas för- mande slakten maste förneka " kriget- som en bund?
De svenska lirarinnornas freclsgrupp Saoi .nödvändig faktor i ' det internationella .stats- livet ocli ' tro pii möjlig1; lieteii av fredlig Iös- der ut en kort fedogörelse för sin verksam- ning av uppkom.mande tvister samt ha vilja het för att visa hi1.r den sökt gripa sig an att förverkliga sin tro.
Vi skola i V &amp; fostran ' med denna vitala uppfostringsfråga.
' Vi och u ?denrisning giva dem möjlighet därtill; fostrare behöva varandra mer an någonsin i:.
Det ar ett tungt ansvar, som vilar p5 oss, och ' dessa ' ödesdigra .dagar.
u åt.
oss ' bilda en.
ked: endast genbh att hjiilpa och stödja.
varan- ja till värn för fred, fi-ihet ' och försoning, dra * @ ~nna vi fylla v&amp;- plikt.
mot våld, förtryck ich Iiit.
De unga óch De Svenska lararinnornas f redsgrupp.
har framtiden.
begära .det av oss.
Bliv ' medlem.
av - de Svenska ISrarinnornas.
kommit till under try&amp;et av detta ansvar och har satt som sitt mal att friimja ska- fredsgrupp!
Arsavgiften ar I kr.
och insan- den etiska och sociala anda, ' som des till kassafiimaltaren, f röken Alfhild.
pantet n, d i s t e .bilda den nödvändiga grundvalen för Krzpelin, g ~ a v i d b a ~ a r e s ~ a t a Stockholm.
For De svenska lärarinnornas fredsgrupp: förhallandet mellan folken,.
för att krig i -.
framtiden skola.
kunna undvikas.
Ett fol- STYRELSEN. '
,, .+ ', I ' ' Notiser ' från bokvarlden.
.
Katolskt och protestant ?skt i ' m e - ' ' sig är .ett myacket intressant porträtt,.
aven om man.
ej kan under: stryka alla dess detaljomdömen.
Den stora begynnelseuppsatsen, K a- tolicism och protestantism;.
- förf.
anger- den som i alldeles särskild grad.
uttryckande hennes " egen stånd- punkt " - vittriar ' oin djupt intresse och.
.
stor beläsenhet i d e religiösa frågor hon behandlar; den bottnar i stort allvar och a r rik ' på synpunkter.
Någon originell syntes.
ar .den dock icke - och kanske ville ej heller förf.
med inledningsorden.
satta oss i förväntan på en ' .sådan.
I de ' båda ' historiskt-orienterande upp- satseha, " Den heliga Birgitta i, nyare belysning " saimt " Medeltiden, reforma- tionen och.
kvinnornaJ ', ' följer man,.
som.
alltid på. '
dylika områden, författarint nans f ramstallning ' med spänt intresse; Hennes .ciceronskap, är- lika ' värdet ullt son1 ~iriderhållande.
i .och f ö i deltid och nutid Av Lydia Wahl: ström.
J.
A. Lindblads förlag.
.
.
Dessa uppsatser karakteriseras i för- ordet sisom den teoretiska bakgrunden till förf: s i julas utkomna, redan nu i andra upplagan föreliggande roman; Da- niel Malmbrink.
Det ar ' inte så utan att de båda mans- porträtten i slutet äro psykologiska för- studier till romanens huvudperson.
Föi- min del anser jag dem som det mest be-.
' tydande i denna bok.
I Bisniarcks mong- mentala världslighet låter författarinnan oss skymta ' en rätt så djup remna, där det vaxer fram ett slags vekt sidoväsen; ' som aldrig riktigt går upp i .det andra, men just i sitt samband - .eller brist på.
samliorighet .- därmed verkar vemodigt rörande; ' att icke ' saga gripande ..: Vad nekrologen över S.
A.
Fries beträffar.
.
tillstå att det måste @ n, oavsett likheten,, '. '
'.
,
72 H E R T H A o and boken inledes av en levnadsteck- Handbok ' till Nils Holgerssons un- derbara resa genom Sverige av~Val- ning över Selma .Lagerlöf.
Den har borg Okader.
Albert - Bonniers ' f ÖrIag.
f orm av.
ett f öredrag, som en lärare tan-.
Den som undervisar.
i- svenska stöter, ' vilket stadium eleverna än.
tillhöra, all- tid p2 samma.
problem: svåi-igheten att lära barnen vare sig välläsning ellerc kor- rekt inrianläsning utan att förstöra det poetiska helhetsintrycket.
av det; lästa.
.
Den förmåga man önskar utveclila ' inne- bar ju ett visst mått av, om icke ' konst- narskap,.
s3 dock konstfärdighet, som f ordrar.
åtskillig övning.
M e n - den skö- naste diktning blir för barnen - onjutbar, om den tragglas med för mycket.
Li-.
.
kaså om den tynges.
ned av- o n ö d i g a förklaringar och utläggningar.
Föreliggande .Handbok behandlar det- ta problem i f råga .om .en av våra kan- .daste läseböcker, N i l s H-o 1 g.e r s s o n.
Men ehuru det nog finns lärare ' och 1a- rarinnor, vilka vilja hantera den luftiga och brokiga poesien i den stora sagan un- gefär som en grammatikläxa, kan man andå ställa sig tveksam inför utgivandet av ' en hel " handbok) ' till densamma.
Många av dess råd förmår en någorlunda klok lärare giva ' sig själv; o-ch å andra sidan, k a n Handboken, missbrukas till pedanteri.
Förf.
har, ehuru väl medve- ten om vådorna härutinnan, icke klarat alla blindskären.
Om man sålunda tvivlar ' något på Handbokens; raison d ' etre,.
måste man dock.
erkänna, att förf.
gått .till sin upp- gift med stor hängiuenhet och rik peda- gogisk .erfarenhet.
,. '
.- kes hålla för sin ' klass.
.Många nya, till-, talande enskildheter meddelas; och förf.
skulle berätta riktigt bra, om ej det ide- åt 1ä- liga framstickandel av rarna störde.
O &amp; man får hoppas att de; som om några år taga skildringen till förebild, icke slumra till och likt förf.
sia omaden tid, " nar en gång det stora världskriget är slut "!
Av stort psykologiskt intresse äro de hjärtevärmande, entusiastiska uttalanden, vilka halvvrurna österrikiska.
skolflickoq nedskrivit sasom onidömen över Nils Holgersson och andra berättelser av Selma.
Lagerlöf och vilka Handbokens förf.
meddelar efter en tysk uppsats.
Handbokens väsentliga innehåll utgö- res .av: en översiktlig redogörelse för 1a- sebokens tillkomst, - innehåll, språkbe- handling, för metoder vid dess anvand- ning i skolan samt av en vidlyftig kom- mentar med förklaringar och metodiska anvisningar.
De senare innehålla många bra grepp, Att i detalj ingå på dem för- bjuder dock utrymmet och skulle väl också intressera endast skolfolk.
De grundliga sakuppgifterna synas mig ' emellertid vara det värdefullaste ' i boken, särskilt för de många landsbygdens och sinåstadernas lärare, vilka icke- aga till- gång.
till uppslagsböcker.
Och som en dylik kan den fylla ett verkligt behov.
Tidskrift fBr den svenska kvinnorbrelsen; utgiven av Fredrika-Bremer-F6rbmdet .-.
~ e d a k t i ~ Ellen r Kleman.
.
F ' ôrbundsmedlemmar erhdlla .tidskriften fl11 eft pris av ' kr.
4: 50, varvid prenumeration byrá, 48 Klareber&amp;~afan, Stockholm.
sker direkt genom Fredrika-Bremer-F&amp;rbmdei~ Icke-fdrbundsmedlemmsr prenumerera d närmasfe postanstalt eller i bokhandel.
.
Prls fbr postupplega: .lir -: dr-.
kr.
.6:.
-;;, .hr,:., 3:,25;: ' / r dr: kr.
i:15.
.. L9snnummer 45 6re.
Reda ' Ertion och ' expedition:.
4s .. K&amp;reberg.o@etmi I&lt; Stockholm.
Redakfidnstid: tisda- ' gar och fredegar kl. .l-3, Allm.
T.
4850, Riks 27 62.
' Expeditionen: kl. 22-4 .varje ' &amp; Öckendti@.
Allm.
T.
' 48 ' 1 6; Riks 27 62.
-.
...
.
.
...
.
.
.. a ' '.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
m, 1 '
:.
För kapitalister,.
.
särskilt fiunlitker, ', har det.
länge varit ett ökkeniil att.
- - - ~ m = = ~ = = - - = - e = ~ ~ i - i - ~ ~ -, ' kunna bverlamna~viirden au sin ' a värdepapper och skötseln av sina affärer, .at riggon peisofi ' eller, instit uaon, som med absolut säkerhet ' .förenade.
yiiiiktlighet och.noggrannk$.
' i utförandet av det afiförtrodda uppdraget, a v ~ i s o m pris- billighet.
En.
sadan institution .gr. '
'.
.
.
z Som iinder gaf&amp;i ..: $g.
~ t q d r h g l m, Enskilda.
~ Bank .Htager sig Gard oc!
förvaltningp.
.
.
.
.
.
av enskijdk 0th.
Kassors v&amp;depapper.
.-.
...
.
.
.
.
.
...
.
, ...
I.
.
, ..:.
.
.
.
%.
.
.
: ~ x e t n ~ e 1 l.
Om en pers0.n: .li.&lt;s.
~ofariatavddnin~en deponerar obligationer, inkasserar,.
~~otariatavddnipgen $4 föifalldid ' erna k * ngei och, tillhandah4ller deponenter influtna ':: medel.
Vidare efterser ~otariatavdelnin~en utloWngai au obligaticinei och onderrättar -. '
, deponedeni god: tid,iFall.endenpe tiIlhorig obligation.
blivit ' utlottad, sam t lainnar f&amp;rslrslag-.
.
i @ n y placering av det .ledigblivna kapitálkt.,,,.
...
', ~xempel.
2.
Oni intecknipgar deponeras: hos ~otariaiavdelnin~en, underrättar Notariat-, - avdelningen gälden ' ären därom att räntorna 3 inteckningarna.
skola till avdelningen in- betalas,.
vareiter d e medel, som iriflyia, till deponent&amp;redovisas.
Vidare tillser Notatia !.
avdelningen at1 inteckningarna bliva - i .vederbörlig tid förnydr 01i ' cn hos avdelningen deporiehd intec ' kning genom underlåten, ' föjnyelse skulle förfalla, ersatt.er Stockbolms Enskilda, Ba:nk d,iirigrnom uppkommen.
skada.
.
.
.
F6rvariagsavgift: 50 Öre för å r per 1,000 kr.av depositionens värde, dock ej under 2 kr;;,, ' - z -, ' ----.
.
.
I.
.
I
