# ID: svediakorp-per2790
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,098
# sentences: 970
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DRAKTER, KAPPOR &amp; PALSAR 1llllllllllllllitlltilllfMIillllt1li~ll1lil1ll1l~ll1~1i~111~111~111lllUli1llllliillllll1i1la111IW1l1i1111 tilii~~il~~lIIlllllIlll~ilIl !liililtlnillf~fU: För D A M E R PAUL U.
B E R G S T R O M S A.-B.
r4-TB DROTTNINCrGA .TAN 24-76.
Permanent uistli- av.
fiiriiigu och pk- b81jade arbeten samt material Rtld vid.
inredning av viiningar m. m..
thbvisnin~ i iiallensk spets- och a n m konsbom.
Standigt pk lager diirtili h b n d c material, -, A.-B.
NORDISKA KOMPANIETs Tcxtilavdciningen.
T N Y R A G R A F S T K ~ M: - v A,-B,.
JOHI V, LÖFGREN &amp; C: -.
o ---.
nitu 4 i9 Kungl.
MovleveranfSr - .s FREDSBUA I 3: -: STOCKHOLM i. r. so u STGCKHOLlY Sxrgcs äldsta, starsta och hast renonimerade spm~v / jdr i Siden- och Wie-Kfän- ni ngstyger lyt .. c: ti !i !.in.horfcii sändas gratis och franco.
.
' R ittighet förpliktar.
Vid c k stu~id; in.cle valen ' st:i s \ inska.
kvinnor som - fiillberiittigacle edl le mr nar av kommuneriia.
.De- bestanimelser, som av 19x8 %S urtima- riksdag fastslagits som.
balifikation för kommunalt mecl- borgarskap,galla för hela folket; Vaije kvini~a liksoii varje man, som ar inom k o ~ i i i ~ ~ ~ ii-iantalsskriven men och senast un- der nas t f öreg5en.de kalender %- uppiiatt tjugotre ars alder - för landstingsman- nayal tjugosju $1- - äger, att avgiva siii.
röst vid de.
koi~imunala valen och att mottaga koi-i-in~unala förtroendeuppclrag, oberoende air inli~mst eller egendom, om l-ioiz iii.
gift ellei: ' ogift.
.
Utesluten a r.
.
endast kvi.lma so111 man, vilken a r omyn- dig förklarad, ' ar försatt i konkurstill- st5nc1, ii- av den állniäniia fattigvarden oinh5i~clertagen ' f ök varaktig försörjning, som Iiaf tar f ör obetal ta k ~ ~ ~ i ~ ~ ~ ~ ~ cler under Iner an tv; av de tre sistför- flutna kalenderirein eller 2clömts förlust av valritt som straf fpiföljcl.
.
.
.
.I&amp;östratt utövas i den kommun, clar I jan.
den röstande var .i~-ia~ztalsskriven 191s.
Det is dcn.
.
lika.
.
.
och.
allniärma röstrat-.
.
.
ten, e- stor.
och: obegränsad .rittighet; som i stort sett.
kommer.
.
varje svensk - kviiina -.
-.
till.
clel:.
....
.
.
.
, ' Steg för steg h i kvinncnia.
kornrnit.in.
-.
i det l~oininunala ' livet.
.
-.
.
.
Vii * rätt attdeltaga i stadsf~dlmikti~e-.
och landsti~gsmannaval daterar sig ' re- dan f r i n.
I 862, n x n bestan~melsen orn- f attack icke de gifta.
kvinnorna, och in- komststrecken uteslöto niassor av h i n -, -.
nor eller redi~cerack deras ' inflytandee.
till e n obetydlighet p5 grund.
av kvinnornas -,.
i genomsnitt Ega inkomster.
Till de konimunala förfroendepo.sterna voro de.
icke valbara. '
~ terhatid f tilleikännas dem dock olika kokintinala uppdrag.
D; första 2ro av: 51- &amp; s9, d5 kvinnor bli valbara till ikol- ' r %, f atti yirdsstyrelser och fattigvårds-.
.
.
.,näiiinder.
Ar 1909 n~eclför den avgö- - ~an,cle förändring &amp;.
att ' kvinnor bli Gal-. '
.
bara till alla kommunala förtroendeuppT ' diag-, nied iiildaiitag av ' iec~amotska~ av i i landsting; al~~t~liyl-~ Med ' urtima riksdagens kommunala förf attn.iiigsr,ef orm av den I 7 ' december 1918 falla de sista restriktionerna.
Även till l&amp;~dstingen äro de valbara; det kom- inunala inedborgarskapet bjudes dem till.
.slut.
utan nigot förbehåll.
.
.
Med den förbeliillslösa rättiglieten fök emellertid.
.
.
.den djupa förpliktelsen.
.
- .ier ...
.
.
-.
Den ursäkt ' kvinnorna.
kunna haft under ' be&amp;ansade villkor - och.
lföi-~~tvar.ancle.
.....
-.
.. -.
, ' ', ': b.
-.
.
' II - E ' R T - H A - --- ' L- 42 ---- .-.
-.
- ---.
starkt kringskurna infl$tande att icke b r ~ ~ sin k a koininuriala rastratt gsller icke längre.
De kunna nu i samma grad som mannen, verka normerande på samhälls- ittvecklingen.
De ha.
ingen undskyllan för att nu stalla sig utanför, på dem i samma min som på de manliga medbor- garna faller ansvaret för- vad av nytta och goda initiativ som blir framfört in- om vara k~rnmitnalst~relser s h a l som: för vad sqrn .i c k e göres för att av- hjälpa existeraiide missförhållanden.
- Varje kvinna, inom som utom de po- litiska partieina; ar i innevarande stund skyldig att göra detta klart for sig.- Nu ' är tidpunkten för oss alla att taga stall- f ragorna, att * ina ti1l de samhälleliga.
med samvetsgrant vägande av d e olika ' - --.
- -.
---. --- ---.
- - P - -.
_ -- politiska riktningarnas syften välja vilka .av dessa vi vilja stödja, att i känslan av \ far ratt och var förpliktelse taga vår del i den 4livande valutgången.
- -.
Inom mars månads utgång väljas landstingsmän och stadsfulln~aktige, komnmnalf ullmäktige senast 6 april.
Över hela Sveriges rike, i stader- na som på landsbygden, maste kvin- norna nu göra bruk av sin stora förpliktande rättighet.
.Med sin röst må- ste varje mensk kvinna i dessa dagar hjälpa till att falla utslaget till förmån för de syften hon känner som goda och rättfärdiga.
Vid valurnorna b e s t a ~ a s samhällets titvecklii~g och framtid.
,.
.
Vår ratt och plikt ar att däri taga del.
~tockholA i mars.
1919..
.
.
FREDRIKA-BREMER-F6WBUN.DET.
igets facit.
~ r b e t i t s nya falanger.
-.
or n1ei.i must fight and woinen must.
work ".
Kingsleys travesterade vers- ' rad var devisen som lästes på fanorna den r7 juli 1915, nar 40,000 engelskor, inmönstrade av mrs Pankhurst, drogo genom Londons gator i demonstration för kvinnornas inryckning i arbete på ' det Englands inan måtte frigöras att sköta sin del av det blodiga hantverket .ute i Europa.
Suf f ragettgardet avstod under krigets påverkan, visserligen med beräkning av stundande egen politisk vinst, f r k det usurperade privilegiet av " militancy ", ' och deras fältrop blev: kvinnorna till F ' arbetet.
Alltid ett steg framom Char- les Kingsleys: " for men must work and women must weep ".
Näppeligen visar krigets sliiträkning, i den mån den kan överblickas, att mrs Paiikhursts garde deklarerat en beståen- de sanning med satsen: man niåste slåss.
Facit ar inte &amp; nu liopsumrnerbart, men de ohyggliga f örlustf aktoïerna i samtliga rakneuppställningar peka på att krigei tdiste sattas på avskriviiing, on1 världens totalbankrutt skall kwlma undvikas.
Och som, niix allt kommer omkring, världer- antagligen inte har smak för en ohjälp- lig bankrutt, ar det troligen riktigt atf
.
.
.
.
if raii at-t kriget p$ g&amp;~cl av (ör- s t i n d n o t kui.iin.~n-ia ge med sig.
i+e.
nuf tsskäl - .om inte.
- annat - komn~er endast för kvinnorna ditintills.
stängda.
att avföras f r h clagordilingcn.
.
yrken.
göras til:lgäiigliga, s5soni e-senz-.
, peivis 15clertillvei~ki~irigeii,.
m.öbelindu- strien, g1aslriästa1 ' e- ocli knivsrnedsy~ke-: falang visste ' aterigen nog inte; nar .den ila, i i t m i e11 del förut öppna yrken till- för tre och ett halvt ar sedan den dar .ei-kannas dem iiven, delvis p5 .fackföre- j ulidagen i Loncloii i imponerande led ningal-iias .tillskyndelse, lika lön med '.
tagade fram * uiider de högt b ~ y n a bane- .in.
(i-ii~e~, sasoin.
.
i bon~ulls-j ylle- ocli, ull- ren .,med devisen: ' o c h.
k v i n n o r garizsindustrien, porslins- ocli lergods- r n a s t e a r b e t a, 11uru.
de i.dju- .tillve$iniagen,.
.
it10111 Iargareyrket, i paste inening ga.17 deii nya tidens lösen.
i t r u i i ~ ~ v ~ ~ ~.
n i n ~ ~ b i - a i 1non-i i s c l ~ enclait en: Dess rop gallde krigsticlen och bar i sig!
den sistnamnda inditstrieii.
stiger antalet '.
det cliwkt nationella motivet att 11jalpa arbeterskor.
fl- &amp; .3,657.
a r.
1914 till.
.
till att vinna kriget:.
.
17,217 19i7 o c h - i tjuguen: yrkes-.
Men ' kedaii g r a n k - n a fortfor0, att grenar, som tidigare avskilts .som lialso~ vissla över slag£ alt .och skyttegi-avställ- .vadliga f ö r kvinnor) lia imder kriget ar-.
.
ningar; slaclia.ncle människoliv, ocli en beterskor .akvänts i 4to.i- utsträckning '.
-.
alltjänit, stigande.
vag av blod sköljde En aiimärlming i förebi@ende, det är jordeii, försköt sig omärkligt inen säkert inte sin.$ jamkningar som under dessa.
den sociala gruiid som bäi- upp sam- ar gjorts: p~ ' s~yclc1slagstiftningen för ar- Iiallsbyggiiingen.
Man hade inte förgä- b e t e &amp; ~ ~, d&amp;-för att nu b e 11 ö v d e ves ropat på kvinnorna, men nar de hör- man cleill!
.Med det att kviniiornas krigshjalp ' ~aimmade.
ropet, ledde detta til.1 ' verknin- gar lingt itö över de niiimast; syftade.
trupper villigt ströinmade till och man.
De kotnino .i stailcligi: vasailcle skai-or, 3 ick: - det; ' bist$nd man behövde, ägdi .inte.
bara i ~ n g l a n ' d utan i alla de krii- anellertid fak&amp;kt en förande lancleri~a.
Siffror f&amp;l Tysk-.
social iwolution rum, h e n så f ö mäng- ~.
land redan för 1916 visa 1,387,318 flera den .f öga skönj bal ' att deii inte ens hann.
kvinnor i industri- och Utearbete an före yacka ~no.tståncL hos dein soin annars,.
kriget.
I. England räknades samma år &amp; enom att .deras egna intressen berördes,.
.
866,000 flera .fabriksarbeterskor an före skylle med alla tillgängliga, medel be- ' en- liihipat.
deii Soni &amp; t redan överskid- kriget, och vid krigsslutet 1gi8 I usa gelska siffror tv5 mi1jonc.r~ ökpiiig av ligt och reellt krigets facit, om 5n inte '.
fö~utvarande f yra.
' milj oner .. arbeterskor annu.
p5 Iiiige till alla sina.
verkningar utanför hemmen.
.Frankrike; Italien.
och ' Iiserbart, star inan inför det o f r h -.
Ryssland f ranivisa Ii kaledes alltj.amt komliga f öl-hållandet a tt c1e.n Iivinnliga växande kvinnliga -.
&amp; betarbataljoner.
arbetsfaren vidgat sig 1angt ut över tt, den 3verallt öppna sig nya yrken och nya av.
ga&amp;inalt iitstaliade gräker: ins+illningar.
I ~ n ~ l a i f i å d efterhand inte kan iiterförvisas inom.
.
tidigare.
snävt: le.
manliga ' fackf öreningaroas sega mot- .k.ringskurna omraden .kan man med stöd LI tg5 ', ' ' ' ' ',, ' ',
av all, Iiistorisk utvecklings föi-lopp med säkerhet påsta.
" Las budskapet som i bokstäver av blod star skrivet .över Europas slagfält, Det.
löftet om hinnornas frigörelse! "
ar en ainerikanska, Mabel Potter Dag- gett, som i en ilyligen iitkoininen bok,.
147 o 111 e 11 w a n t e d, i dessa ord gör sin triurnfat&amp;iska saminanri+iiiiig av kvin- nornas krigsviilst genom de nyöppnade ' al-betstillIallena.
Denna intelligenta, va- ket kringblickaiide amerikanska journa- list, medarbetark i: den stora New- Yoi-ktidningen P i c t o r i a l R e v i e w, har i.
denna bok ' om sin nog så äventyrliga korrespoiicleiiti~~ission till England och Frankrike hösten 1916 och nyaret I I frainlagt - en del f akta.
, ang5ei-icle de genom kriget f öriiildracle kvinnliga.
arbetsf örl~ållande- na, som äro av liögsta intresse.
På sitt koncisa amerikanska lnanes gör hon ett tvarsnitt ner jgeiioin mannen-arr betsgivarnas, statens so111 den enskildes, ställning nu och före kriget till kvinno- arbetet, drar ut konsekvenserna för framtiden av de under kriget praktise- rade nya inetoderna med avseende pi ~ ~ r i n n o r n och a tvekai inte att förklara grundvalen lagd till deras ekonomiska oberoende och likstallclhet.
med mannen p2 arbets~qarknaden.
Mabel Potter Daggett liar i utprag- lad gi-ad sin unga nations ljust opti- mistiska syn p2 utvecklingei~.
Utan tvivel ar hon för liastig i sin tio p5 att den anpassning av arbetet, som iiilder krigsaren i de.
krigförande landeriia gjorts för att i s5 vid utsträckning.
so111 möj.li&amp;t tillgodogöra sig hinnokrafterna, skall litan vidare enkelt och lätt allt ' ' framgent göra sig gällande för h rinnor- ilas vidkoinmande.
Med de lienwandan- cle manliga arbetareskarorna dyka arbets- probleineri åter upp i hela sin svarlös- lighet,demobiliseri~~ge~l o &amp; a-etslöshe-, ten g5 hattcl~ i hand, mannen ha gamla ansprak, kvinnorna kastas givetvis ut f r h inassor av ailstallningar.
Men i .sjalva gr-und~~ppfattnit~geti liar hon ratt.
Kviniiorna ha upptäckt, de gifta som de ogifta, att de genom eget arbete kunna skaffa sig en sjalvstiinclig grund att sta 135.
Staten och de enskilda arbetsgi- varna ha upptäckt att kvinnorna faktiskt kunna ersatta inännen p2 alla upptank- liga ~ l l - i r ~ ~ l och e n, att de sköta sig v a l, nar de f5 deil kunskap och utbildning, som tigigai-e föi-behållits mannen.
Er- farenhetei-na Zi ömse liail - lata sig icke utplanas och leda 5 ömse håll utan allt tvivel till f ortsatta och f ramgångsrika försök att hålla arbetsmarknaden öppen för de ilya anviindbai-a krafterna.
Det torde för övrigt vid det har laget ha koinmit sa I5iigt, att man inser att det icke ar enbart kvinnointressen det rö1 sig om.
Statseliononiiskt saväl som f a- ~liiljei~iclividuellt - 0111 jag så får ut trycka det - blir det fria, betalda kvin noarbetet iive11 eii manileiis vinst.
.
Före kriget, säger Mabel Potter Dag gett, gick 111s Black någonstädes i Eng lailcl och förtjänade 22 sh.
i veckan son iarnvagsarbetarc.
Nar mr Black i11åst ge sig lit i kriget, satt inss Black heiilma med ieiii barn och nieci en " sepa .ration allowance " fr511 staten, soin to if r h henne nlanneii-f anliljeförsorj arer Hoil själv und.erstödde med 12 sh.
6 r pr vecka, till äldsta barnet fick hon 5 s11 till det andra 3 sh.
6 d., till vardera a
de andra?
sh ' - ' Det hela gjorde 27 sh.
pr vecka.
.
- det blev till ocl~mecl 5 sh.
me~r pr vecka än familjeii-hade att, rak- na in &amp; nar ms Black höll på med sitt knog.
Men det hade blivit dyi-t att leva under lirigqt, Mrs.
.Black hade svarare ii?
nagonsin att .få det att g5 ihop i hus-.
Gliet.
Och s i.
kom arbetsgivarna och lockade.
Kvinno~ ' SOL&amp;, ropades det överall t.
- Från f abrikema, gruvorna, iimbetsverlien, lantg5rdarna, ammuni- tionsvei-ksfiderna ropades p2 mrs Black.
Hon började+hdera.
30 Sh.
i veckan kunde I1011 utan sviirigliet förtjäna i fa-.
briken, och man gjorde allt för att un- derktta heiines arbete.
Man inrättade lunclirum med god, ' billig och iMrande inat at henne för att: hon iiite skidle.
.
trötta sig med ' .att gå.
den Ialjga viigeii f rain.
och ater mellan hemn~et och f abri- ken f lera &amp; nger på dagen.
Maii tog hak1 om barnen i skblor och bariikrubr bor, där kvenlecles d e fingo sin goda och i~arancle mat.
Man.
ordnade och anpas- sade arbetet till mrs Blacks fijrr1.d.
I fabrikationen utfann inan Iattaricle ar- betsmetoder, man förbiittiade lokalerna ur hygieniska ocli till och med estetiska synpunkter.
.
Yilesirqektionen 11 tvidga- des och inskred nitiskt.
för mrs Blacks räkning.
Frapstiiencle kemister syssel- satte sig liied att komponera lyckade mat- sedlar at de för.
hennes skull iilriittacle fabriksmarket ' enterierna.
En stab av ar- kitekter arbetade med att- inreda ljusa ocli bellagliga matsalar, dar I1011 skulle finna sig * bra.
Sedan fann iian xtt fa- briksrummeq fingo lov att %ringas.
i överensstämmelse med de trevliga mat- sal-ila.
De.började snyggas ' upp ' f.ör att m r s Black ' skulle trivas.
.
.
Man ' blef yt- ' ' ' teist noga med ljiisförhållanden ocll ven-.
tilation;.
Toalet.trtim ined varmt och.
kallt vatten, tval; nagelborstar och hand- dukar.
qnsaps.
nödvändiga för mrs Black.
Siisskilda kapprum inreddes, till hennes trevnad och.
välbefinnande, de vid dalig väclerlek vata och sura ytter- kliiderna tillätos ej försämra luften i ar- betslokalerna.
Man krusade på alla de sätt ' för mrs Black, o ' cli en ' .vacker d a g - engageracle hon .sig för arbete mot 30 sh.
i ' veckan.
, ' Inte endast inrs Black själv utan aven barnen funno sig i en anad grad ' val.
p$ denna veckoinkoinst av saimnanlagt 57sh.
' ty staten tog inte i f r h $en f ö c vaiovsarbetande mrs Black hennes krigs- unclerstöd ..
Det räckte pi % ett helt an- nat, satt än forr till.
för mrs Black att h m a .göra det litet trevligt för sig själv och barnen, &amp; c1 reela ~ c l yarnia i kläder, iiiiraiide foda och till ' och med nigra för-.
ströelser d;, och da, ocli det eliuru hon I ~ L L natbrligtvis .inkte 1GlIa en avlönad hjiilp, som redde upp e n del av hushålls- Liestyrel1 it henne.
Så pass bra ställde det hela sig, att det torde hända att nar.
&amp; r Black kommit h &amp; ocli Iirigsunder- stöckt.
försvunnit, han ar alldeles ense med mrs Black om att t v i personers.
v&amp;oink,omst sa avsevärt förbiittrar fa- miljens Siiilliling, att hati inte blir den minst ivriga p5 att mrs Black skall be- h3la sitt ' arbete,.
I skaror följde mrs Blacks medsystrar och viinper, hennes esekpel, med den: % {tat i ocli - koininun inte misshagliga på följ den att fattigvårdsunderstöden l-tastigt .och pafa1lan.de m.inskades.
I september 1915 voro de fattig&amp;rdsun- cleistöclda i L o i ~ l o n 60,000 f ii % i n 1903, ' '
det ditintills fördelaktigaste året i detta.
satts med kvinnor.
I England anteck- nar Mabel Potter Daggett kvinnor sa-.
.
Iiänseende, E n privat tmderstödskom- mitt &amp;; soni %-Iigen brukat f ö r s e.
3 ~ fat-.
som sysselsatta inom 78 olika branscher tiga skolbarn i East End ' med skodon, av skotillverkning, i 19 olika grenar av behövde 1915 endast hjdpa en enda f a- mjölnaryrket, i 53 av papperstillverk- mil j, och h ä r d var förhållandet - att ning, i 24 av n~öbeltillv&amp;l; nin~, i optiskt modern ins j ukiiat.
.
arbete, vid aeroplanf abriker, i biyggezier, Kvinnorna Goro p2 vag till ekono- vid f ärgning, blekning ocli tryckning av miskt oberoende.
.
bomullstyger, vid ylle- och sammetstill-.
Mabel Pbtter Daggetts siffror äro enA verkning in.
fl.
andra yrken.
dast från de första krigsaren, n-ien icke Sedan Mabel Potter Daggett skrev sin desto mindre lärorika; ett ungdarligt bok har nit den engelska H o m e O f f i- öveislag au den proportionella ökningen c e hunnit publicera en bli bok angi %ende under de t v i därpå följancle krigGren I~vinnornas ersättningsarbete under kri- kan man, göra själv.
I Storbri taiiaien.
get i fabriker och aintii~iiiitionsverksta- räknades 1916 el1 miljon kl ' mmor som.
der.
Den kompletterar den amerikanska mannens ~ t i i i l f ö ~ t r ä d a r i e arbetet, d e t j or nalistens iippgif ter angående de en- ar redan niimnt att krigsslutet hacle gelska f örhållandena och f örstarker det att uppvisa det cl~~bbla aitalet.
Frank- intryck man har av de nya oeinotstånd- rike hade sainnia &amp; - 400,000 ammuni- ligt framtriingande skarofna p i arbets- tionsarbeterckoi; Tysklaild ' 5oo,ooo och - marknaden.
England 4oo,o &amp; kvinnliga arbetare in-.
Lla boken " ing &amp; p; de förändringar, om ensamt deiiiiar brans ' ch.-.
' I ' Tyskland hade.
i det närmaste alla banker kvinn- som inom o1 i ka tillverkningsgrenar vid- lig persoilal.
Eanque de Fraiice ensam tagits för anpassning av arbetet för i Paris hade 700 kvinnliga tjänstemän.
kviimoriias rakning.
.
Även här konsta- I England f uniios Over roo,ooo kvinnliga teras att ganska vittgående särskilda an- kontorister, ocli regeringen hade stående ordningar vidtagits.
Lättare och lätt- tillkiinnagi \ mlden om att 30,000 kvinnor hanterligare maskiner, lyftkranar och i veckan söktes sisoin ersättare för in- inekaniska hiivspakar im.
in: s. ha an- kallade iniin.
I Frankrike, d ä r ett ar ~kaffats.
Xu skulle det kunna synas före kriget en för undersöhing i saimi som om nödvindigheten, eller i vilkei tillsatt kotninission hade förklarat att fall som helst lämpligtleten, av ' sådana kvinnor icke " lainpade sig " ' för bageriyr- speciella arrangeinanger för de kvinn- ket, funnos 1916 2,000 kvinnliga bagare. '
liga al-betarna just vore bevis f ö r de11 I England arbetade v %-eri x916 150,ooo gamla argumenteringen att kvinnorna kvinnor i jordbruket och ytterligare faktiskt icke i stort sett agna sig föl ~oo,ooo Iiöllo p2 att enrolleras.
P2 alla iabriksarbetet.
Krigstidens undantags- håll tjänstgjoide kvinnor som sp %-vägs- f örhållanden hade f ramskapat föriindrin- och j$rn \ ragskonduktörer, vid posten, ' i gar och medgivanden, so111 under nor- ämbetsverken.
Hisspoj karm hade er- mala f örhållanden icke vore tankbar;, '., J, ' ' - 0
och ' soiii visade sjalva uiiderkvalif ikatio- uader som i rnanga hanseenden vicl- neii i den kvinnliga arbetskrafteii.
.,.
Qgits, för .. kviniiornas räl&lt;ning Ila.
Hade y - s, Daggett triumferat för ti-.
dessutom sam.tidigt visat sig sa tidsbe-.
.
.
.
digt.?
.
.
.
' spai-ande, att ' ai-betsgivarna utan.
tyivev D r m o d a H. E., ~ c l a n ~ s o n examine-, själva endast p5 grrind a v detta önska rad läkare i London och av rë-ringen biljeli %x dem.
: Sidan st %- f rågan öppen .. undkr.
' tiden .april.
* ~xgi6&amp;ovember 1918 ~on~clet.
' blir en man eller e n h i n &amp; so111, tillsatt inspektris av i maskinii-iclustrier-i.
f år i j u t i - .f ördelim.
; iv dem. '
.
sysselsatta arbete] .-skor, Iiar &amp; got.
att I snabbhet ocl1 l~ai~clighet vid utföran-.
säga i clem ?a sak, .so111 hm: vardet .. av cle.
av styckearbete .ha.
: emellertid: kvln- e n aukt6ritets p; områd &amp; uttalande.
I en .norna, sedan de fatt den för - männen artikel i T,.
h.
e.
C o l i ~ r ~ Cai1S.e ~on om vanliga triiningen, på i&amp;iiga håll visat.
frannticls~tsikter~ia för det +linliga in- sig .yicla ö+erl$gina dessa.
' Mrs ~ a g ~ e t t tlustriai-betet upl ?eh~llet- hon.
sig särskilt omtalar .esempelvis - för ' att $terviiiida.
vid Iiur langt.
man kommit i ren fak- till helmes erfarenlleter - .huru i en ' stor tisk uinst av arbetsi-esuitat genom syste- inaskiiiiabrik i Frankri ke f öi-ii.iai~nen fÖ ?- matiskt avpassande a v.
de arbetailcles klarade för lienne att han ansett sig som suinma av arbetskraft och de arbetsan- en första klass-ens arbet+ i s i ~ ~ b r a n s c l.
?
.
.
straiig~liiiga~ som p~l.äggas.
~ e &amp; &amp; un: och att han belïöirt s j ~ i 2s fvr att.
bli.
dei-sölmingar och vägningar w ' de kvinn- verkligt skicklig.
" Nu h i i i 1,709 kvi~i-: '.
liga arbetarnas reshker ha Iionmlit hen- .nor.
Iiär ", sade lian.
; " soni i sadant ar- ne att so111 allniiin .regel ~~$tälla vill- bete som fordrar, skyildsklhet ich hän-.
.
k ~ r e t att icke; lata kraf t förnötas .,under cligliet.
?edan iiwrträf fa .mig "; och h &amp;: ogyn~q~rniiiri.
förl-~~lla~~cleii.
Den för lec !cle njrs Daggett, fram till en ung k v i ~ ~ - sp.ecie1la arbetsuppgifter speciellt avL ria, som höll ' p2 .medatt borra hal i me- Iiimpacle krafteri.
15mnar vich större re- tallstydien, och ' .berätt.e för henne ' att.
.
sultat ' 511 den utan ur,skillning använda.
denna, flick &amp; kunde göra I, o06 hal i tim- Satsen ar varken originell eller ny, men men - för vilket hon hacle 50 centi- den ' liar inte I~itintills vidliallits sisom.
.
iner pr timme -, då de däremot aldrig., praktislit normerande ens i fråga oin lyckats f 2 en manlig, arbeta~e, soni korh; m5.niieiis arbete.
Nu menar d r Adam- iipp ' till mera an, 500 1-41 i timmen.
Men son, a t t de erfarenheter niaii genom ~ 1 1 1 - f " r clet hadel?
a n 75 centimer pr timme!
.
.
dcflätta~ke arbe; smetocl &amp; vunnit i fraga.
Exeinplet ett av man &amp; som nämnas.
0111, kvinnoarbetet uiicley kriget peka p5 ' Under sadana fö.rhallanden synes clet sa ~utomorde~ligt ' gocla resultat, att det knappast troligt ait de stora ki~innliga.
Iionimer att ligga i inclu striens eget: arbetsskaroma längre kunna - intresse att k e d fa~tl13lande ' av denna .. hållas utanför arbetsmarknaden.
. '
Sedan.
.
princip förvkirva m5 n s o m k v i n- nia den manlige.
arbetaren skydda s i t t.
n o r;.
soni:.
v a ~ d e r a.
arbeta i föï intresse., genoiq.
att.
hi2lla.
115. lika-lön- ',.
dem p!, alla satt.
undel-lättade ar- .princi; ?en.
D &amp; engelska .. labour, ~ &amp; t y.
betsför1i~l.landen ...
De tekniska., '.
lätt- h a r rédan på siii i ~ a ~ c h e s i. t januari: e~ - ... '
,, ', ' ',,,, ', ', ' ',,. '
'.
\
1917 hållna arskonferens i en resolution uttalat sig för att kvinnor, som arbeta i för dem förut stängda yrken, skola av- lönas enligt fackföreningsbestämmelser, d. v. s. med mans löner .. Utan tvivel kommer striden om kvin- noarbetet att fortfarande stå ' het.
på nGnga hall och måste säkerligen p;.
sär- skilda punkter forceras tum för tum och med verklig svårighet.
.
Men icke dess inindre står som ett redan vunnet ofrån- komligt .krigets fa ' cit, att de genom kri- get f ramvaltrade kvinnliga arbetaremas- sorna.
genom sina prestationer vant upp och ned p5 förut erivetet fasthalha för- domal: i fraga om kvinnoarbetets kvdi- tet ': och aavändbarhet.
Skrankorna, som utestänga kvinnorna, äro nu .en g h g nedbrutna.
De kunna endast temporärt - och partiellt ateruppsattas.
Ett tungt vägande nlotskal mot kvinnornas fabriksarbete.
ar den i deras eget intresse gjorda i~~vändningen, att sådant .arbete vore direkt skadligt för de- ras fysik.
Dr Rhoda Ad.amson har med stöd- av de- speciella undersökningar av engelska aminuni tioilsarbeterskor, som hon under kriget gjort,.
och efter stu- dium av förhållandena i allmänhet nå- got att säga även om detta.
: Den första an~narkningen h o n härvid gör ar av egeridondigt intresse.
Hon konstaterar att den allmänna opinionen, som ' till en tid inte haft nog beröm att ge åt de för fosterlandet i fabrikerna arbetande kvinnorna, plötsligen började svänga om och högljutt protesterade mot &amp; n Skada mödranla och därmed det kommande slaktet utsattes för genom detta arbete.
När saken närmare under- söktes, visade det sig att det såsom sar- ' skilt skadligt utpekade arbetet över hela linjen var det högstbetalda.
Däremot restes ingen son1 hälst invaridning mot tungt och d 5 l i g t betalt arbete, - som exempelvis lastning.
av vagnar m. m. verkligt ansträngande grovarbete.
Dr Aclamsoii undersökte noga varje inom hennes in spektionsoinråde nyanta- gen arbeterska, innan denna tillträdde sin plats.
Många av dessa kvinnor, som k011imo från det sasom särskilt nyttigt förordade arbetet inom hemmet, ledo av kroniska i !ikoinmor: samkade genom för tungt bärande och - lyftande samt genom att de dagarna igenom ofta stående för- rat+t tungt 1.iemarbete.
I mariga fall ha- de verkningar efter vanskötta barnsbör- der dessutom tillstött.
I alla dessa fall f öreskrevs av dr Adamsoii sittande, lät- tare arbete inon1 .f abrikema, vilket mera f ordrade behändighet och uppmärksam- het an kroppskraft.
Det kan sagas att i de flesta arbetsbranscher finnes vid sidan av de mera styrka fordrande sys- selsättningarna en mångfald av arbete av deii förra arten.
Dr Adamson hade ock- så glädjen att efter att ha fatt dessa kvinnor placerade i lämpligt detaljarbete vid cle f örnyade undersökningarna finna att n l h g a av dem förbätti-ats till sin I ' ysik under arbetet vid fabrikerna.
Som totalomdöme säger dr Adamson att de kvinnor, som voro friska nar de började sitt fabriksarbete, 11 % intet satt visat sig lida av detta.
Vid 4,700 un- dersökningar under 1917 visade sig en- dast S fall av bråck p % grund av över- ansträngning.
Underlivsåkoinmor fram- tradde vid intet tillfälle bland dessa från början friska kvinnor.
Af fektioner åt hjärtat hade endast visat sig i ett par,
.
.
.
.
,.
.
.
H E, R.,T H A.
.
49.
, ytterst sällsypta f all.
På grund av dessa.
och.
slaktets .hiilsa i de fall, dar liygie- - fakta- säger sig d r Adams &amp; Gara.
ur - niska d i klokt övervakade.
&amp; bets förhål- st$nd att g:i nied p3 åsikten att fabriks:.
land &amp; ' r a d i Ateriieii betonaf hon att.
.
arhete i och.för.
sig ar skadligt för kvin- .det ar sadaila, Som yl-kesiiicpektionen nornas, e.ller de blitande barnens halsa.
bcli den all~niniia opinionen måste fram- I direkt: niotsats Iiäremot frailihilleï hon sliapri, oyerallt, och ' för sin del x-ekoin- huru hon varit i tillfälle konstatera mendesar hon p5 clet allvarligaste syste- att del limpligeii av~assacle fabriksar- .inatisk gradering av arbetet, tättad- efter, betet, de kgelbundna iii5ltiderna och den läl~a~biidkrsöl~nil~~, .&amp;h detta: Gr s i V ä l goda födan.
(so111 p5 många 11511 numera ni a n - s o m. k v.
i n n.
0 r..
f örskaf f as genom f abriliernas egna mar- .E.~IL~-LI i- en menihg äiinu l h g t ifrin.
lieten~ei ' ier), liksom niotioneti ' i friska ett .avsl.iitat facit såsom ett krigets re- luften: under promenaderna till och sultat i f diga om kvinnoarbetets f rigö- f riin.
f abrikeii synbarligen.
haft av- selse föreligger, torde man, med ' - f akta gjort goda resultat iiled ' avseinde På ar- som - de ' här anf6rda f ö r ~ g o n &amp;, våga i,.
beterskornas hälsot.ilMind.
Vidare hade stort taget- ge &amp; label Potter Daggett rätt hon i flera fall varit med o m bal-nsbör- i hennes entusiastiskt l ~ o ~ ~ f i) m ~ d på la der bland arb.eterskoriia och ' betonar att att kriget öppnat arbetets portar på Gid dessa haft clet,bä&amp;a; fa.
f örlopp.
Under ti- gavel för kiriiinorna: Det gamla på- den före barnets .födelse hade dessa ar- glänt-systemets tid %r förbi, det karl icke.
.
.
beterskor statt &amp; ider sarskilt öveivakan- upprätthillas i n f ör de oj avbasa eif aren- - de a v.
läliaren: Efter de första.
fyra lieter krigsarem medfort.
Faktisk verk- manadei-na au havandeslia$et hade c k lighet - låter .. sig.
inte .dementeras. '
.De icke tillitits förkitta annat an sittande kvinnliga arbetaremassosna .kunna.
inte.
.
arbete, meii deras konditioii hack varit genom gamla irivandninga~ ocli fördo- sardeles god och de Ilade nied lattliet ut; mar trängas tillbaka från den stora ar- %it f ullgott .. arbete anda.
intill barnets .betsnlarkiiadeiz, som nu en gång låtits födelse, titaii nigot sotn helst inen för upp för dem.
vare sig själva eller barnet.
.
M5 det sedan bli män ' s och ' kvini~ors Dr Adamsoii sl~ltar med, att uppfordra geinensamil ?a uppgift att finna lösnin- alla dein.sok ropa p2 det skadliga i - gen p5 det.
stora sociala problemet: ar- särskilt det.
välbetalta - - kvinnliga f a- betarfragan i clet nutida samhället,.
.
.
.
- biiksai-betet ' att ' fianllä~ga bevis för det-.
.
.
.
.
.
.
.
.
ELLEN KLEMA- tas .rneiili.ga inverkningar p &amp; kvinnornas. '
' ' -, ' ' ' ' a ' ...
.
En reformator inom Danmarks kvinno- värld, - N a t a l i e Z a h l e.
a v C a r l a T h e l i i i.
C. IV.
K. Gleerup-förlag.
Det är Danmarks främsta skolföre- standarinna d&amp;na skildring gäller, en så betydande, att Edvard Lelimann i sitt föietal raknar henne vid sidan av Grundtvig och Madvig som eri av Danmarks tre stora pedagoger.
Man f å r ocksa intrycket av att hon liksom ~ ~ t g j o r d Karin e Ahlin och Anna Sand- ström i en och samma person,.
gammal ' svensk gudsf ruktaii och ' kärv kraf t, för- enad med blick för reformer, aff-ärsbe- gåvning och f enomenal organisations- förmåga.
Man konimer.
ovillkorligen att tänka p5 niedeltidens diplomatiskt förfarna abedissor eller på 1660-talets lantlyukande adelsdamer, och det ar väl sällan man i en bok om en kvinna får läsa sa jämförelsevis litet om privatliv.
I det fallet ha nig våra svenska skol- föreståndarinnor i allmänhet varit vida lyckligare lottade och levat i normalare förhållanden.
.
.
Natalies Zahles bari-iclom var sildan, att den skulle bestämt henne till nunna, om hon levit i ett katolskt land.
Fa- der- och n~oderlös vid tio i r s alder 1837, förlorade hon vid tolv år ocksa sina morföräldrar och upptogs dil.
som foste.rdotter hos en van ' till hennes far, professorn i fysiologi i Köpenhamn, ' Eschricht.
Men både mormodern och den.
f öl j ande .f ostermodern tyckas ha varit ' kyliga naturer, och Natalie hade föga hunnit känna av hemliv, när hon efter att ha genoing, %tt " Döttreskolen av 1791 " maste, redan vid femton ars ål- der, förtjäna sitt bröd som guvernant i landsorten.
Så genomgick hon, delvis under f ortsatt arbete för.
brödet, en " högre bildningsanstal t f ö; damer " 1849 - 50 och startade sa 1851 ett semina- rium, som likväl under första året knappt fick några elever, tills hon blev hjälpt genom att hon fick ' övertaga en annan skola om 50 lärjungar.
U r denna obetydlighet utvecklade sig en skola, som slutligen p % 1900-talet star som ett fullständigt högre läroverk för kvinnlig ~lngdoin med bade gymnasium, folk- skoleseminariun~ och skolkök.
Det var med de av.
Fredrika Brenier skildrade f örhållandena inom k \ rinno- ' världen, som Natalie ah le först fick att göra.
Det var i Danmark, som över- allt annorstädes, att den obemedlade unga flickan i en biidad familj var hän- visad till porslinsmålning eller broderi eller guveraantverksamhet, om hon inte ville ta äktenskapet som försörjning.
Och Mathilde Fibigers öde att få dö i förtid p i grund av umbäranden var nog inte sällsynt, fast det inpräglade sig.
i minnet endast när det gällde henne soin startat den danska lcviiinosakeiz.
Det blev Natalie Zahle, som realiserade hennes idéer, och att hon var fullt medveten om vad hon gjorde, kan man också se av hennes svar p5 ett ogrannlaga an- grepp pil hennes skolverksamliet f rån den kända sk %lespelerskan Johanne
, Lovise Heiberg, som i livinnligh ' etens iil- tresse, protester:~cle däremot.
Danska kviinor ha ' ocksa visat sig uppskatta.
heimes &amp; ålinedvetna arbete genom ett rnonui~kii t f 0rs:tedparken i Köpenhamn, avtäckt 1916, tre 51- .efter.
hennes död.
Men aveii.
ilieda~~, kon levde, fick Iion i-ikligen inhösta alltnläiihetei-is erkänsla.
.
SL Snlailiilgoul llacle hon mast ' laiilna '.
if rån sig all t flera avdelningar av.
den komplicerade skolverksa~iiliet~n at bi-.
trädande förest5ndariiinor. "
Men d i Boii %r.
1900 vid 73 ar avgick.
som föl-est5ii.clai-iilila, behöll hoil ' iimu se- ii~inariet i t r e %-, ' fast hon till 78 ars ' N e r kyarstod so111 larasiiina i .kri- stencloiii.
,.
Och.
efter fylida 83 ' f~m- gerade.
Iion 5 i i n ~ en ~ tic1 som överföre ' ~tandariniia .. ' Nog v i r .det seg kraft ii den gamla generationens si&lt;ol ?orestb-.
clarii~nor, och 11og gick Natalie %ahle utanpi cle .f lesta.
.
Därföl- far man inte heller ' i~nclra p; ' om de i alln~iianliet inte haft mycket till övers för talet oii~ ' .överaiisträ~igniiig &amp; Ii .. löllef 6l-b:- clttriilg - fijs lärarinnori~a.
De l+trliga 113ltiing ge~~tei&gt;m.t deii iiya tiden.
0.cli det.
talar bäst för vilken sp&amp;tisk.
.
och ii-ilponeran~e personlighet hon.
var, att ko11f likten kui1d.e a.vlöpa sa.
pass l«gnt s0111 den gjorde.
.
.
.
LYDIA WAHLSTROM-,.
.
.
.
, 8.
.
.
.
l I.
,, Kringblick. '
.
.
,.
Amerikanskt nederlag.
Det ' .ar mer ' .iiii.
.
bidrövligt ' att I~&gt;ehöva koiistatira att ' Senateii i Wasliiiigtoii.
Snnu icke rest &amp; g tillrickligt s t i ~ k t för.
?tt effektivt .bjuda spetsen de 1): ikitsiravark.
som inte blygas att i det ' land, som.
anser sif: demokratiskt par préféreiice; alltjiint f örhalla.
kvinnorna deras rättigheter.
Femtiofem senatorers j a-röster t i l l det fede.
ralri fOrslnget om .iiiforande av k.vinoröstr2t-: ten ' i sarnt.ligx Amerikas Förenta Stater mot tju&amp;unio nej ritckte icke till d &amp; ' erfo; dirlig:l tiG trebjedelnrs majoritet, som ä r nödvandig.
': för att.
fijra frim en " förla4tiiiiig; i:eii !i:111 till seger i koligressen, E i l felatide röst Mott-, men dirigenom ' ocksi frAgaii fall,en %nnu en g-hg i. " frilietsla.ndet ".
' .Om inan an inte bryr sig oin kviiiiiorna, borde nian inte ta~lka p i landets egen prestige!
Det iir fara att det gamla Europa anser sig .med ringaktande öm-.
kan ki.int ?ii ' ldicka ned ' p i den unga rep~ildi- gÅng, och .det ' i ktn; da ' r sidant sker g h g d e s s L: tider.
. '
' ',, ' hade ~5ll.iiii.
iiigi-a minnen i v óver- ailstringi-iii~g f r h cle obetydliga studie-.
kurser de .haft att geiioingi, och da de sjilva kuliiiat börja sitt arbete med fri- ska laaftei; kiinde " de.
.
aldrig riktigt lära., Oförtröttade.
Belgiskonia ha inte förlo- sig inse; a t t nutide&amp;.
höjda krav p2 bb rat nig011: tid att framliigga sina lurav ' för den .de 15rarinilorria.s utbil&amp;iing och uiider-.
restaurerade regeringen i diras befriade land.
visning.
i~liste.
spännn arbetskraf t &amp; till.
.
1 ' ett öppet brev till regeringen kritiserar- den bel-.
det yttersta.
S j ä l ~ a 11acle cle allticl haft, giska kviii.111ig; u röstriitts fö~reilinge~i ' detf~ra.mlag~.
4:i regeringsförslaget om: illiniiii rö.it&amp;tt for niiiiirnifordriiigar p2 sin bek~arnli~het och kuilde dirför Iiellei- iiife &amp; - s t a, att m. ii n.
(Ar det inte över liuvud taget markvar- nutidens febrila jakt kräver större matt.
digt att de logiska miiinen överallt ogenerat,.
.Ilegagtia.
uttryck &amp; " allmin " röstiitt i f.&amp;isa om av reki-eation efter arbetet.
Natalie en r+ttigl; et: tom .endast omfattar en del av l Zahles ' leimaclshistoria f öreter förvailan- ti~.itioiien, och i de flesta.
fall den mindre!)
de nog inga prov p5 detta sligs litt för- ~el&amp;lcorna halla fram.
- och sannerligen,. '
,
man tycker de ha rätt ' därtill - vad de under dessa, a r av prövning för d e n s land uträttat, liririi de burit halva bördan, minst sagt, av omsorgen för familjen.
E n aktiv propagan- daverksamhet har satts i sang.
Som ett led häri kan namiizs ~teï~ipyt; .gm- det av L a F e m m- e b e lg e, den utomordent- ligt valredigerade och spirituella belgiska kvinnosakstidningen, som gavs ut före kriget och vilken enligt meddelande till oss åter kommer ut från och med den.
15 april.
.
.
.
.
.
.
Wilson contra Clém ' enceau och kvin- norna emellan.
De allierade ländernas kvinnor ha för visso att kämpa f a r sina rat- tigheter i denna medgångens tid för deras land med undantag, ftirstas, av engelskorna som ju redan, st % vid det så gott som helt vunna målet.
.
" De besegrades segrar9 ", som Maria Vérone nämner den genomförda h i n - norösträtten i centralm; lktsl %nderna, utgöra för, dem en mahing mer, ocli utan tvivel en s v iitomordentligt.
kraftig art, att hiivda sina ' snsprik.
Utöver den kommunala rösträtten synes man emellertid åtminstone i ledande franska politiska kretsar b a p p a s t vilja sträc- ka sitt medgivande åt hrinnoma.
.
E n interallieradl kvinnlig rösträttskonferens, som av de franska rösträttskvinnorna sam- mankallats den 1-17 sistiiclne iebriiari i Pa- .ris, Ilade emellertid röstrattspropagandan sna- rare som sekundärt intresse på sitt program.
De delegerade f r i n Belgien, Italien, Frankri- ke, Sydamerika, Nya Zeeland, Förenta stater- na och England, som där sammantraf fade, hade som friimsta syftet pi sitt program att utverka att kvinnorna finge officiellt deltaga i den blivande fredskongressens arbete på de punkter, ' dar denna kommer att sysselsatta sig med det i ?teniationcl !a ordriandet av förhål- landen, som direkt beröra.
kvinnorna.
Konferensen, vid vilken in: me de Witt- Schlum.berger presiderade, beslöt att framst förhöra sig hos mr Wilson om lians stallning till saken.
En deputation, ledd av mrs Faw- cett, blev också mottagen av presidenten, som ni-ed fullkomligt gillande mottog framställ- ningen om en officiell k \ iinnokommitté i sarn- band med fredskongressen.
Sedan övriga allierade staters ackrediterade i Paris likale- des med välvilja mottagit de kvinnliga dele- gerade, begirdes ocli erhölls företräde hos Clémencenu, som likaledes stallde sig sympa- tiserande till förslaget.
Det a r inte utan att L a F r a n c a i s e uttrycker en ' viss - men naturligen nog glad förvåning har- över.
Fragan a r nu hurii en dylik kommitté av kvinnor från de allierade länderna skall kon- stituera sig.
Wilson hade genast kommit med ett praktiskt förslag, näniligen att .den da i Paris församlacle rösträttskoiiferensen skulle yarn konstituerande organ ocli göra clen offi- ciella framställningen om en.
blivande kvinno- kommitté vid fredskongressen.
Clémenceau hade emellertid ock &amp; ett propå, att fram- stallning i saken borde komma direkt f r i n d e allierade Iandernas kvinnor ocli riktas till ho- nom personligen.
I glädjen över det lyckade första steget blandar sig nu oron över ' liiim man skall stalla sig till de två olika förslagen.
En de- likat situation.
Wilson contra ClCmenceau!
V.em a r den mäktige, vilkens vink man bör följa?
Franska kvinnornas nationalråds framstall- ning i liknande syfte, vilken vi tidigare om- nämnt och son1 i annat samtnanhang också omnämnes i detta hifte, synes ha skett obe- roende av den interallierade röstrattskonfe- rensen.
-
De kvinnliga tjänsteläkarnas Iönefråga.
',.
.
.
.
i. '
.
.
0111 bekant finnes det ett stort antal samma lön ocli samma pensioiisål ' de~ ' f &amp; lakarbefattningar ' i staiens tjänst, till kvinnlig som f ör m.anlig befattnings- vilka k&amp;moi- iiiinu ej äga tilltrade .. iiinchairare.
ICoininittén ' benlöter i sina.
Gr~iiicl-lags~i~clri~ige1~ av a r 1909 gav dein skrivelser de skii1 till lägre lön f ö r vissefligen principiell ratt att inneha alla kvinnor, som löneregleriiigs1; ominittén.
.
.
infört.
Dessa skii1 ärb i, kvinnornai.
statstj anster, meii de " siiiskilda giun-.
del-j ', eftei- villis kvinnorn &amp; tillträde till l iigre peiisions~lder ocli (c: a I % ar).
dessa platser ansags böka fastställas; ha.
1angi-e medellivslängd samt deras f rihkt latit viiiita ' 112 sig.
i tio $r.
I dessa dagar f r &amp;, - avgift till Slike- och .pupillliassan,, har emellertid i~ieclici~ialstyrelsen p5 upp- ' &amp; ii värnpliktstj an stgöring och f r h f a-.
.
drag .alT IC.
M: t yttrat sig angaelide milj ef örs ' örj ning:.
.
kvirrnors- tilltr-iide till.,eii grupp av stats-: ~ ~ m i n i t t &amp; efterforskningar s rörande tj alister, niiidigeii 1iospitalslakartjän.ster.
uppkonisi-en av axiomet om att kvinnor Medicinalstyielsen föreslar att.
alla.
dy-.
iniste pensioneras tidigare 211 man v i ~ a jiibegripna att detsamma gruiidar sig ytterst p5 den lika - överlalia~ebefattiiii~gar - skola göras för kvinnor tillgängliga.
r 5 t t i g 11 e t, som 21- 1892 tillekkiigdes Betrif Iaiicle avlöniiigen och peiisions5l- Sm5skolliirarinnorna ätt.
med.
avkortad.
.derii.
ansluter sig medi ciiialstyrelsen, eliu- ' pension av &amp; ui-.
tjänsten intill 5 51- tidi; i kolleger.
Man ha- till gare iii1 s i i ~ manliga .ru nied.
en viss tvekan, i l-i~~v~~clsak den s.
k. '
~ ö n ~ e r e ~ l e r i n ~ s l r o ~ i betiiiiii- ~ ~ ~ ~ i t t de &amp; n iihligen s inarkt att, 1ärariiiii.oi.na - S. '
kande och föi&amp;lk att kvinnlig befatt- naturligtvis på grund av ' ett - uppslitande .hingslia \ we skall pensioneras vid60,lev- mads5 ~ C I Y 30 tjänsteils och erl~illa c:a .Ss % av deii lön som en nian har 11 % samma plats.
Detta ar.
sa inycket inera.
.
- anmarkningsvart ' soin kViiinlig läkare all- tid hittills uppburit samnia lön s o n ~ inan- lig.
En tillkalllad salikiiiinig, överläkare E. Göransson, har- einellertid avgivit re- servation till.
förslaget ifraga, och 11aiis y rkiiide överensstäin~er.
väsentligen mecl de kvinnliga lakarnas egna öiisk- mingas.
E n av de kvinnliga lakarna utsedd perinanelit koininitté har niinligeii satts i tillfälle att y t t s ~ sig i ärendet och liar i skrivelse till K.
M: t med anledning av medicinalsttyrelsens förslag p5yi-l; at arbete uiicler fattiga och pressancle yttre .förl~~llaiicle~~ -.
" blevo tidigare an man-.
.
neii.
utslitila i.
tj+istenJJ.
Eli fras, som sedan ständigt g % - igen och godtyckligt iitaii iiagon son1 helst motivering över- förts.
fr511 att gälla en kviimlig yykes- jg-upp med ~itpräglacl undantagsstallning till att om '.
alla ' I; viniior.
X g o n ' utredning, vari f Gn ' bivis kunnat h a k a s &amp; t ksinmr i illmänhet bliva tidi&amp;re uti - slitna an ii~äii, liar helt enkelt aldrig.
fö- ' retagits.
- ~ e t r a f f a n d e kvinnors.
längre medel lissläiigcl f ra1nh51 ' ler kommittén det - oegentliga.
i att tillämpa genomsnittssta- ' tistiken.
p5 en yrkesgrupp, där bada.
kö- iien Utföra sarniiia arbetk oili löpa sam- i-n, yrkesrisk.
Det synes för övrigt obe- u ' ' '
fogat att avlöna en befolkningsgrupp la-.
med sig betankliga konsekvenser i f råga gse för det att den lever 1.angre.
Med om andra löner och arvoden.
sainma skal som för kvinnorna kunde: ANDRFA ANDREEPJ-SVEDBERG.
man d5 p5yrka lägre löner för organise- rade absolutister, vilkas inedellivslängd överstiger icke-absolutisternas mer an, kvinnornas övei7stiger männens.
Orim- ligheten harav ligger i öppen dag.
- An- gående anke- och pupillkassan anhåller.
kommittén att kvinnliga befattningsinne- De allmänna politiska händelserna havare måtte f å erlägga samma ' avgift ha gjort frågan om socialpolitisk lag-.
till densamma som madiga och fram- stiftning efter internationella linjer i hög håller att kvinnorna ej skulle piverka grad aktuell.
kassans ekoxomi.
.
på annat sätt eller själ- Såsom de dagliga tidn.ingari1a på sin va f ör lora.
mera aii de .man, som aldrig tid meddelade, har fredskonferensen i bilda f a n d j.
- .I f råga om värnplikten Paris tillsatt en internationel l kommis- synes ju antagligt att en snar minskning sion för arbetarlagstiftning, och med an- av densa1nm.a är förestående ..
Hänsyn ledning härav har Franska kvinnornas till värnpliktstjänstgöringen torde i .var- nationalf örbund begärt at t en kvinna je fall, ' f rainhåller kommittén, kunna ta- skulle bli insatt sasom medlem i denna gas genom franiflyttning av alderstilläg- l~ornrnission, vilken konimer att behandla gen.
atskilliga för de arbetande hinnorna be- ~ l u t l ' i ~ e anföres n if råga om f amii je- tydelsef ulla.
f ragor.
Denna - atgärd f rån f ö r s ö r j i h ~ ~ e n att hänsynstagande till de franska kvinnornas sida har föran- densamma ä r berättigad endast om man lett tre svenska föreningar, Svenska samtidigt f aststaller lagre lön för ogifta kvinnornas nationalförbttnd, Fi-edrika- män an för gifta.
Ej ens så ernås Bremes-Förbundet och Landsföreningen emellertid f ull rättvisa, då ju kviiznor för kvinnaiis politiska rösträtt, att i en kunna vara och ej sällan äro familjeför- skrivelse till det franska natioiialförbun- sörj are.
dets ordförande, m:me Jules Siegfried,.
På de linjer som föreslagits av kom- tittrycka sin vanna sympati för .förslaget mittén kan man med tillgodoseende av om en kvinnlig kommissionsledan~ot.
den " matematiska rättvisan ', ' och utan Aven i Skandinavien ha niatt och steg förlust .för ' staten tillerkanoa kvinnor blivit vidtagna för att förbereda ett so-.
samma lön som man.
I detta speciella cialpolitiskt samarbete.
Narmast galler.
fall .tillkommer dessutornysåsom kommit- det ett interskandinaviskt arbete, men tén f ramhåller, d e n synpunkten, att f ull förr eller senare torde val aven de neu- solidaritet mellan lakarkårens manliga trala länderna bliva kallade att deltaga i och kvinnliga medlemmar ä r en vitdfrs- gemensamma internationella överlagg- i ga för densamma - en olikhet i stats- ningar på detta område.
För nordiskt tj ansternas avlöning kiinde lätt draga samarbete på det sokia~~olitiska gebitet Internationell social- politik. '
,
.
.
.
!la.
.
svtli~lia, danska och ~lorska repke-.
.
.
sentanter redan blivit utsedda, o c h det lä.r vara f 1:aga o111 a t t ytterligare &amp; öka d e s k delegationer.
Med anleclning harav Ila de sainina.
svenska kviiinoföreningar;, .som har ovan i~iilnnts i a1ipa.t .. sainman- hang, ingått till Kungl.
- Maj: t nied gn skrivelse, vari de hemställa att clc kvinn- liga ' intressena bli repreieiiteracle.
i de- ' .legationen och .att minst en ' kyinnlig rel pi-esentant blir tillsatt.
.
I skrivelsen f ra~nhalles att sa.rla ' gstif t- ning för.livinnor ar ett tveeggat svärd, som icke utan tvingande skal bör brukas.
För .barnafödel-skor.
ar en sadan 1agstif.t- ning.
sa kei:ligeil 1i6clv+idigJ men f ör an- clra vuxna kvinnor bli dess f&amp;delar ofta ' illusoriska genom * de hiiider.
för k v i n ~ .... .. -.
.
.
.
.
.
.
-.
.
: - nors.
anställning, som clarav: €öl j a. Un- .. der.
.
hähvisning till de yei-kningar den.
.s.
k. '
iiattarbetslagen medfört, - förordas.
en on~edeibil- tji&amp;rbetning av denna .lag,.
s i: &amp; t .dess.
svåraste verkningar.
avlags- iias, samt pointeras; att i samband med utsträckt förbucl.
för inanligt.
nattarbete clct speciella f örbudet för kvinnors.
natt- arbete i. industrien bör upphävas.
Dar- &amp; not pakallas särskilds skyddsbestäm- melser för barn och minderariga.
.
.
Vidare uilderstiykes i kvinnoforenin= garnas f ramställning det starka h a v, som ~ L I f rån olika.
länder, f r h, ' manligt.
och kvinnligt håll, framföras om erkän- iiande av.principen lika Iöii för lika a.rl-.
I~ete och cless internationella tillämpning. '
e ',. '
Notiser ' från,.
.
.
.
.
.
.
.
*.
.
. '
clelser och omvasliilg, a tt det.
skildrade.
av Anna.i?
; Ca~ia Roos.
Söderman- ' 1n.å stå levande för dem.
I ehlighet med denna psykologiska in, land av .T.z&amp;z Svedelizcs.
J.
A.
Lind-.
sikt äro båda böckerna så lagda, att be- blads f örlag.
.
På J.
A. Lindbiads förlag ha börjat ut.- rättelser o k gångna tiders handelyr och.
.
-, oiv.as läseböcker till tj anst.
för undervis- utveckling övei-väga skildringariia av da- ning i. hembygclskiin~~ap.
Efter den för- geils verklighet.
I Anna Maria Roos '.
I v å ' r a., bok tillkommer dessutom en mängd ' folk- sta av dessa ' .l~einbygdsböckei-, '.
bygder ju varit b y g c1 e I; en bok om Tornedalen av sägner, 13 % vilka.
Da1arn.a~.
.
Julia Svedelius, lia nu följt tvenne nya: sa rika.
.
Till bada läseböcl+rna ha l h n &amp; s bi-.
D .a l a 1- n a av Anna g aria Roos och S ö c1 e r ni a n l a n d, iterigen fösfattad drag av niedarbetare, och vissa skild-.
ringar äro bearbetade efter äldre kal: av Julia Svedelius.
.
lor.
Många poesirika dikter av kända.
Många vänta sig .,av e n hembygdsbok främst geografisk beskrivning och land- dalaskalder ingå i boken om deras land- skapsskildringar.
Det ligger så nära till skap; ' Södermanlancls bok: inledes av.
hands för vusna,.
som giirna vilja ha prins Wilhelms vackra hymn: " Klinga stamning och, askadlighet ' ined för a t t klocka ".
Illustrationer av instruktiv el- klart: kunna se något föl-.siil inre syn.
ler stimnin.gsful1 art pryda rikligt.
böi- kerna.
...
Men bai ' nasjälar, - - f ör vilka j q dessa böc: Att uttömmande redogöra för dala- - '.
kel-.
%ro a n a d e, behöva naras med han-.
H e m b y g d s b 6 c k e r.
: Dalarna ',, ' ' ', ' ' '
.
- ' bokens rikhaltiga innehåll låter sig icke göra.
Anna Maria Roos hai-nedlagt ett grundligt arbete pi.
att skapa en levande bildserie av vad det landskap som kallas " Sverges hjärta ", varit genom tiderna ' och ännu är.
- Förutonz åt berättelser ur historien samt beskrivningar från märk- ligare bygder och orter, har stort utiyn- me lämnats åt skildi-ingar av folkliv och folklynne, sa att dalallinogens utprag- lade särdrag komma till sin ratt.
Förf.
ar, ehii1-u icke född inom landskapet, väl förtrogen med vissa trakter och har dess- .utom medtagit skildringar.
av dalabor: Karl-.Erik Forslund, Emil Eijas m. fl.
Ett vackert sprak av klassiskt ren och enkel stil utmarker Anna Maria ROOS ' - skilclri ?igar, och aven bland de andra bi- dragen f.innas många fyllda ' av stämning och poesi.
Julia Svedelius börjar med en poetisk och m3ande beskrivning.
av sitt vackra barndomshem, Edeby i Strangnas-trak- ten, en skildring som vittnar om hur djupt Ilon varit fästad vid cletta och vid sitt " fagra Söderindand ".
Sedan följa av Julia Svedelius och andra skrivna berättelser och skildrin- gar, ftilla au .stämning och behag, allt- ifrån stenålderstid intill våra dagar.
-.
* Bland ryktbara personligheter, som vuxit upp inoili landskapet, var aven allas var Fredrilia Bremer.
Om hen- nes bai:nclom på Arsta och hennes si- sta jul där berättar förf.
båcle roligt och hjärtevarmt san?
klargör på ett för barn lättfattligt satt Fredrika Breiners bety- delse ..
Tyvärr har genom f örbiseende ett porträtt av den senares statliga mor kommit att få den nlissvisaiide och omöj- liga devisen *: " Lena, - den gamla.
barn- j ungf run ".
P5 tryckfel beror viil uppgiften, att Axel Osenstiernas begravning i Jader skedde i början .av året 1654.
Han dog j u f lera manader sen-re!
- Ehuru begränsning av ämnet varit er- forderlig, saknar man dock att här så ytterst litet skildras av Södermanlands långa skärgård, f r h Saltsjöbaden till Kolmården.
T y det gröna Söderman- land, " badat av Malar- o c h Östersjö- våg ", ar ej blott sjöarnas och inlandets utan iiveii skirens och havets bygd.
Även borde en bit Stockholm ha varit med på ett höi-n.
Gränsen mellan Sö- dermanland och Uppland g 3 ju över ' \ ~ästerl5nggatan, som den pi.
ni- 27 upp- satta stentavlan med landskapens vapen visar.
Och den angränsande Sodertörns- bygden lever i nara förbindelse med hu- vudstaden.
De bada gedigna och konstnärliga 1a- seböckerna ha emellertid stora förutsätt- ningar att fylla uppgiften att ingjuta kärlek till - hembygden i barnasinnen, var- for man ma hoppas, att de måtte bliva allmänt lästa ocli avhållna ' i " sina " land- skap, men iiven uppskattade i det övriga Sverige.
lwsandca böcker.
P.
A. Norstedt &amp; Söner: En.
?nodesa .Machiavelli av.
H.
G. Wells.
l.
Ovets: av Ester Brisman.
Albert Bonnier: Nationernas förbuad av Lord Edward Grey.
- Nationernas för- .buad och de blivande lagbestämmel- - serna av Sir Frederick Pollock.
- Natio- nernas f6rbund och det demokratiska begreppet av Gilbert Murray.
- Nationer- as fbabumd av A. F. P o h r d.
- Nationer- nas fbrbunnd och havens frihet av Sir Julian Corbett.
- Nationernas förbund och arbetet av Arfhur Henderson.
- Natio- nernas förbund och de ociviliserade fol- ken av Sir Sidney Oliver.
- Komedianten, Ett spel från tyska rokokon av Stefan Zweig.
Oversattning ocli regi: Anders de Wahl.
Bil- derna av Ooodwin.
- En gkrd pA slatten.
Novell av Anna BjBrkrncin.
- FrBn sko- garna och fjallen av Rune.
- Ann Dayot av Joel Haugerd.
Andra upplagan.
- Sam- lade skrifter av Ernsif Ahlgren.
Tredje ban- det.
P e n g a r.
I Tidskrift f &amp; den menska kvinnbr6relsen; utgiven av .Fredilk&amp;Bremer-Farbundet.
:.
Redaktbr: Ellen @ man.
126rbundsrnedfemmar erhiilla fldskrlften t111 ett pris av.
.kr.
4: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-P6rbundetr byrdi, 48 KParaber&amp;sgaian,.St (ockholm.
.Icke-f6rbundsme; dlemmar prenumerera d närmasfe posfanstalt.
eller i bokhandel.
Pris f6r postupplaga: ' 11 dr kr.
6: -; ' 1 s dr kr.
3: 25; ' 14 hr .kr.
1: 75.
L6snummt:r 45 öre.
Redakfion och expedifion: 48 Klaraberg.rgatan l$ Stockholm.
Redaktions tid: fisda- gar och fredagar kl .. 1-5, Allm .. T.
48 50; Riks 27 62.
Expeditionen: I d.
12-4. varje sockendeg.
Al1.m.
T- 48 16.
Riks 27 62. '
.
.
K~mmendorsgatan - 32, 1 tr..
.
_.
.
.
,.
.
,.
STOCKHOLM ~ l l m.
Tel. osterm.
l 6 18 ' Även ettårig lärar inneutbildning.
Enda tv5åriga handarbetslärarinnekuri.
Hogre kursen har två valfria linjer med samma kompetens: Seminariet Atnjuter statsanslag, och.
kan därför mottaga digra frielever.
Ansökan göres helst före den 1 juni till nytt arbetsar, .som .börjar l sept.
Motlag- ningstid varje dag 12-1.
Fullständigt prospekt sändes pi.
begäran. '
.
F &amp; kapitalister, särsktit fruntirnm~r~ her &amp;: ct iiiuge varit eii i ~ ~ t ~ n att i i 1 kutina överllimna s M e n av sina viirdepspper och skötôdri av shia affärer at någon person eller iiistilution, sons m d absolut säkerhet fCiaettadt.
pjmktligket och iioggrannhet i utförandet av det anMrtrctdds aippdraget.
avensom pris- billighet.
En sidan institution ar ' mimmmmiiiimmiaimmmim~mmmm Stockholmi Enskilda Banks Notariatavdelning (KungstrlldgBrdsgatan 8.
€ %pedttionstld ", 10 - 4) som under garanti av StokkhMrns Enskilda Bank atager ~ i g va &amp; och fLiwaffiiing av enskilda personers och kassors ~Zrciepafrper. '
Exempel 1.
Om el!
person has Notariatatrdcliii12,~es: i !eïji&gt;n ?riir ~bligrttioner, inkasserar Notariatavdelningen vi4 förfallotiderna kuponger ack ii;: !iandaballet iielioncntet influtna medel.
Vidare efterser Notariatavdelningen ullotfniag3r a t bliya ya tio ner o &amp; tutderrittir deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obflgdion hl&amp;+ utlotbd, samt Iiimnar fiirdag till ny placering av det.
ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om iiiteckni.ngar deponeras hos Notariut; lvddningeiij rtnderrWar Notariat- avdelningen gäldenären darom att rantorna 2 fnrecknkgwm skola till avdehingen iri- betalas, varefter de medel, som inflyia, till depcncczen ~ c d o ~ l s s Vidare s. tillser Notariat- - avdelningen ' ati inteckningarna bliva i vederbbriig tid förrlyade.
Oin en hos avdeMngeu deponerad inteckning genoni underliten fiirnyelic s k t i i!
~ ii,rfalla, ersätter StockhoIms Enskilda Bank darigenom uppkommen skida.
F6rvariitgsavgift t 50 Öre för Pr per 1,1100 kr.
sv ~ !.cposi:ionei~s varde, dock ej under 2 kr. '
