# ID: svediakorp-per2789
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,969
# sentences: 1,657
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.För D A M E R l A.
T.
40204 (Andra huset frlip Linnegatan j A .-B.
COLL AN-OLJ E-FABRIKEN T.
0 C S EN, S t o c k h o l m.
- s i m I m MANUFAKTUR- r i sitirria urvd
' ARGANG.
.
VI ' FEBRUARI.
1919-.
. '
- '.
.
.
.
.
Krigets facit.
.
.
-.
.
..,.
...
.
. '
I utan ' helt öm!
, -.
Ej.
blott vänster, om,.
en av.
de ii6nga skildriilgar,.
.där man idéplanst fortfaralicle detsail&amp;-na .. Och f ra * f jiirran., fick vara med om kri- hu?
.
n ä r a ligger: det ' - inte till hands; a t t " h-ati~il ' er~as förbund; ' blir ett hytt sam, ' gets spökgrin mot de kampaiide, in &amp; !.
;,.
ialsärnnk; €11 ny " &amp; iya ", i stället f ö r e n - det bisarra - sk %lespelet .av er?
grammo- f olisliiGa, som rincler luf tskakningei~ pla- giirilin~, soiq sannerligen kräver .sitt.rea- cerats diis clet fort suttit ett ma~inisko- .la underlag i. ini-iltespolitikens arbetssätt.
h &amp; d.
': Det l~oinmei- ibl ' arid ' för iiiig; Vad hj alper det m e d det int&amp;ktucdla so111 om ' denna heiiislia företeelse bjöde geiloinförandet, p2 .papperet ', ' av.
deivo-.
.
p5 ett: slags ' bitter synibol för ' &amp; got, s ~ i l i Iiraticka idéer, .om.
deras p s y k ' o l o g i- veclei-f ai-i ts i~~ai~skligl~eten i n ~ e k a i ~ i s e s ~.
k a genÖinförabde fortfarande skall stå,:.
.
.
lika fjäfran fTan allt ' vad politik heter?
.
ringens tickvarv.
...
.
.
.
.
Och.
Gid clei h a r odesdigra vägskälet Och anslönt det i clenoa s t ~ ~ n ar cl nya ä r det, som vi- kvintick skola börja spela ~~~elodier, ' sot.ii ' skulle,- icke: " spelas upp " utan - sjungas fralii ur miinsklighe- med, .p % ett inera ansvarsinedvetet satt.
.
.
.. tens, l~.jäi.ta, s5 ligger clet .oss allesam- an n2goiisin förr.
~ i s k e är.
n stor, att vi,.
mans allt.
för ilara att, ti ' ots allt,.
röra just för att visa liur dugliga och l ä i i $ -.
dss i de garnla nötta begi-eppsbaiior; liga vi äro för - politik, anpassa oss s.0111-.
soiii vi - ' teoretiskt!
- klanklsa och kuggar i deil gamla sortens maskinej-ij.
riikna till en.
n b fö ' rfiunnen tidsålder.
ahgelägna att vara u p t o .d a t e &amp; d.
spelet.
Inte Alla pattier miste vissedigen oiiilagga sista " skivan " i det sitt program,; Meil Ilur.
f.restande ä r det bara genom att kr+ samma ansvar och.
inte att t a till den gamla " skivan ", litet 1-attigheter som den övriga halvan av mera genomstucken kanske, ocl?
bara fo- inanniskoslaktet, vilket a r en nödvan- ga i i i.
den på nytt i den .stora politiska dighet, 111cii ocksa genom att villigt iiap- graintnofonen, som likt tibetanernas pa p5 alla ' gan~lá födkrokar kller slag- bonekvarnar maler fraiii $t oss vad vi ord, sol11 redan ligga utlagda i " the man- .. sk01 a illotioilera om och .bli part if ralsta niade world ", Utan att, först ~nclersöka.
på - liara med den skilinadeii, att helan h~iruvida de iiro.
o. s s. ej blott lagligt lov- skalan- förskj~itit s i g &amp; g &amp; stredi at liga; utan verkligen: ' v2rdiga.
Utan sa- vänster .till, ' .ii~eda~ sjalsinneli~llet - el- dan.
eft&amp;-tänk; ' gör det bra litet till vad ler ' bristeil ' därp;.
- ar.
densaii~ina och som medgives: oss, clet ' blir då repetition,.
.
. '
' ' ' ' ', ' ', ' ' '
ej krafttillsk&amp;t - nagra grammofonski- misstag ar snarare mindre än risk \ en av vor till p2 huvudets plats eller - kan- gamla misstag, som man ingenting la !- ske - dar hjärtat satt!
(Härmed me- sig pi, disom en av Ilaagkvinnorna for- nar j ag alls ingen kvinnof örhävelsens mulerade det.
Jag skulle emellertid sna- fördömelse över vad som varit - vi äro rare vilja saga, att det ar vida ödesdig- rare att blint repetera anclras ii~isstag,.
alla nieclskyldiga; men jag; syftar en självprövning av vad .vi just.
sgm kvin- än ärligt sta till svars f ö r siria, egna.
.
iiomänniskor, sett, ' borde sätta M.5 vi akta oss för att nu ge oss ttt för in i världen, inanileils, kvinnornas och att kunna eller vara vad vi ej fÖrinli; ot barnens vadd.)
och ej iiro, ty sadan liten f ' åfäiïga ined- De iletoder som det främst kommer för risken, att det stora går förlorat, an p5 att fi in i politiken, vilket parti som verkligen står i vart väsens makt, eller land man a11 tilll~ör,.
ar ju i detta och som kanske ännu icke ens ar en ef- terf ragad vara!
Visst ar kuilniglleteiz nu, r ä t t f a r d i g l - i e t: e ~ ~ s sa, " opraktiskt " uttrycka sig till och med viktig och nödvändig - den saken ar politiska experter!
.
Rättfärdigheten h a i s2 ~sjiilvkiar, att redan nu de matt och kn~ellerticl - avcn, nar det inte var p i steg tagas, som kunna lrda sakligt.
inodet att aberopa den i politik!
- fralil- oskolade tankerörelser i11 p5 det all-.
.
förallt betraktats son1 en logisk metod, männeligas arbetsrnark.
Det far ej pru- sakligt rat i linjerna efter idealet-: tas av c11 I-iårsinån på undervisningsnöd- f i a t j u s t i t i a p e 0 r e.
a t ~ n t i n - ' vandighet ' därvidlag.
Men f ramh3las.
d u s.
Men livets logik har increnctels måste, att saken icke blott ar cn kviiinor- tagit helt andra viigar, liksom " kvinno- ilas kunnighetsfr5ga, utan ock e n 2 r- logikenJJ.
(Den si.stnamnda ar.
nämligen 1 i g h e t s f r å g a.
Kunskap kostai- n y - tiil sitt väsen psykologisk oriente- lxt.
Men absolut ärlighet ar Snnu myc- ring, under falsk skylt!)
Och om ratt- ket kostsammare.
Och om man tanker p5 färdigheten i politiken skall bli rea!, ej vad den individuella al-ligheten en gang blott principiell, då al- forsta kravet: att kunnat uträtta i förhallande till krigs- den p s y k o l o g i s e r a s, jag me- psykosen, om i krigets ' begynnelse de iiar.mec1 " denJy hade politik och i-attfar- lättfattligt cnkla manniskobuden sagt ut dighet, ef tersom de ju .nu krkligen sko-.
sitt ord emot de kloka inaktbuden, CK kommer det för en, som om det ar en la f % höra ihop !j Och har.
ar det vi kvinnor bor- den personliga frimodighetens renässans, 0111 vi som kräves mitt i all patenterad opyo- - d e kunna satta in iï !got.
lössöka detta på allvar och ej blott sitioils- eller maktkonservering i flock.
Till och med om vi kvinnor väcka efter partiltoinnlanclo, skola vi ofta f ö- r e i a l l a, kanhända v a r a, " dummaJJ, aldrig sa många motioner i humanitär d. v. s. oeffaret hansynslijsa mot itlån- riktning, a r det knappast nagot ki-aft- gen tankelinje, .som i princ.iy ter sig tillskott, sa länge motionerna i fraga raknas som goda eller daliga, icke efter ofelbar, och vi skola riskera att be$ m h g a misstag.
Men risken av nya vad cle i sig åsyfta, utan efter en viss, A
mening ' om clet parti, som.
f ör st r&amp;acle .rikes- eller utrikespolitikeii eller: i det ta monopol 11 % ' saken.
Det Sr infe n %.
.
dagliga livet.
gon solil Iielst kantitativ ökping av an- v ' i måste allts3 göra 11 e l Q m v a n d- .. talet politici, so111 &amp; behov, .utan n i n g utef te; alla Iinj er; .om någonting.
.
en l i v a l i t e - t i f ö r i i i d r i n g; irerkligen slid1 b ö r j a s, och inte bara '.
Och det sligger kvini~orria; icke .. p5.
evigt .repeteias.
Men till sHdaii bör- den ' gruiicl.~att.
vi.
skulle vara bättre j an duger icke eiibirt logisk ra ' ttf ärdig-: an imlinnen, men helt énlie1.t pil.
den, Iletj där miste.
.
.
.
var, ?.
, p s y k o 1.0 g i.
s k.,.
g r h d att vi: ro olika.
Och ' om vi äro s %lall, - med inblick i d e verkningar. '
fullt 5rliga, s a, besitta de flesta iblailc [den ena o &amp; den andra sortens " riittvisal '.
och de oss en enfald i politiska ting, som .det ~it1öse.r i folkperso~iligl~etei~~as galler att icke blott blygas över utan - eiiskilclas varld, och nied en " j ttstitia " saiinerligen ocks5 - 11 o p p a s p 5!
' efter sjalsperspekti-v ' ej blott efter yt: ocli Ty Si.
det icke för ett ögonblick, soi !i Iiingcl-.
och rymdmitt som i tingens värld.
om c k.
i pol.itikeii sh41 soni clet övriga.
Den riitt ' farcligl-ietei-i far hite +ara, den.
livet, plötsligt ' Iiacle - rest sig i liöjcleii ' slgta, och l ' oj a. beskeclliglietens - den .ar e t t. krav, ett enda i stallet för cle i u h - minst.
lika öclesdiger inom inlinnisko- ga.
Ett ~ &amp; i t l i g t stort, enkelt 041 all- viidden.
som logisk " i-iittvisa " - den varsamt lxav, r 5 t t f 5 r d i g h e- miste vara en Sjiilakuiy~iglietens, en livs ' t e II s, inen ' en iiittfircligllet, som.
om viirderingens &amp; h- en sjä1vk; i~ikens rätt- den nago~lsin sh11 f5 ins,teg ' i diil värld f iircligh &amp; som aldrig förr inom $ámhälls- .som nu al-, inaste vara vicla.nle1-a i slakt livet, om .den el jest skall - vara nagonting ... nied bergsp~.-edikitiis.
' Jopraktisl~aJJ livs- vrircl.
.
.
direktiv, 511 med de ganila lagarnas " jus O111 vi.
kvinnor-, inecl all d r.
brist,.
.
talionis ".
.
icke duga tili att sätta iii denna psyko-.
Ty om clet alltjayt skall g5 efter " öga log$sering inom politiken, s i duga ?ri för ögaJ ' - 0.~11 " tand för tand " - rattfar- i n g e il t i 11 g.
till.
(Jag uttrycker sa- diglieten, den klara, och.
logiska och Isi-t- ken icke i nzoraliska tei-mer, dirför att fattliga - vad: blir ' det di.
i verkligheten jag inte alls tror vi äro b a t t r e.
Jag, ined, nationei-nas förbund och deinokra- tror.
bara att Iiiir är e11 v5r o l i k- tiens genombrott iinolii " ilatioilerna?
Det .h e t, soin ilu.
.skall, gijra sin insats i det, ar den rättvisa, vid; rars skipande hela stora hela!)
.. ' Kriget ' s facit - det a r 5nnu endast vädden 111-5 s t e förgas!
Om Fïailkrilie utkraver sin ratt av ' Tysklancl, tills detta p5 f r.; g a n s ' stadium.
I kaos äro vi, land i sin tur fylles av " revailchetanken ", och spörsinilet ar on1 det iii.
världsunder.
- om Finland liarnnas p2 Klailcl sitt eget &amp; ingens kaos eller viirldsska~elsens.
ur- spr5kfö.rtrych: fran rysk sida, om Kina töcken.
För 0; s kvinnor ställeir sig fra-.
skall - men nej, det ar.
alldeles upPen- &amp; n skola vi; eikl,igen.
satta .in all vår bart, ?tt vi p5 den vägen kokina i n i l q ~ t f $L en hel~mviindiiing med iisk - att återupprepaidets ring över hela linjen, kallas diimma, enfaldiga etc., och att.
eller skola fran vilken punkt vi an starta, .inom in- stundoin ock sr^ +ara det ' '; ' ', ', ' ', ' ' * '.
...
- a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.z4 - - p.
y - -.
.
-- H E R -- - - p T .- H A. --.
- - - -- - .. - -- .. -- p --.
P.
- -.
-.
-- - - -.
-. ---.
vi, ' trots friska ögon och ~uppsliten po- litisk kraft, fortsätta och; i grammofon- skivans tecken, ytterligare förvärra det gamla, gamla viset? '
(Att d e t viset var eil galenskap, det borde då Stminstone ha uppenbarat sig soin " krigets facit! ").
ngen föregående valberiod inom kom- munerna har pålagt .kvinnorna för- pliktelser som.
den innevarande.
För- fattningsref ormen av den 17 - december har lagt en makt i deras h&amp;der, som mångdubblar deras ansvar.
Då varje kvinna; gift eller ogif t, arbetande i liem- met eller i yrken o &amp; tjailster, ' oberoende av om hon har egen debetsedel eller - icke, av Sverges riksdag samtidigt med genomförandet ' av den ' allmänna kom- munala rösträtten för männen tilldela- des en röst vid- alla kom~ilunalval, be- tydde detta ett inflytande, som- på det allvarligaste f örpliktar.
Det f år-.
aldrig glömmas, att vi genom vår numeriska övervikt ö v m mannen kunna vara de bestämmande på de viktiga omra- den, som omfattas av kornrnunalrepre- sentationerna, och att därför det är i lika mån försummat ansvar att icke - bruka sin röst, som att felaktigt bruka den, vare sig detta sista sker genom lik- nöjd okunnighet, osjälvständighet eller intresselöshet.
Bli vi kvinnor i. avse- värda mängder borta frin valen eller deltaga vi i, d &amp; utaii att .med- vaken vilja ha rett ut för oss yad v i till godo .för det samhälle vi leva i. önska föra fram och stödja, blir det ytterst v i som bara ansvaret för.
de f all, dar en god utveclding icke främjas eller dar goda initiativ tuiderlåtas.
Det +indar av till- trasslade eller f öif uskade sarnhallsange- lägenheter, för vilkas ordnande komrn~i- nernas ingripande tarvas.
Bostadsfri- gan särskilt i Stockholm, livsmedelsfr5- gor, barnavards- och uppfostringsfrågor, f attigvårdsf ragol-, lönef rågor, f ör att namna.
endast några esenipei på de praktiska problem som komtnunalrepre- sentationerna ha att ta hand om, fordra goda och f riska tillskott.
av krafter f ör att med tillfredsställande resultat redas ut.
Våra samlade röster i vagskålen k u i i n a tynga den i rätt riktning, franvaron av dem k a n betyda mot- satsen.
Inom mars inhads utghg.
skola oå- väl stads f ullmäktige- och kommunalf ull- mäktige som landstingsvalen ha ägt rum.
Siierges kvinnor måste i denna stund ' ha klart för sig, att det galler för dem att nu i stort ikläda sig den förpliktelse den till dem utsträckta allmänna kom- munala röstratteri palägger dem: a t t v a r och.
en, i s t a d el- l e r p 2) .andet, m a s t e m e d a l l v a r s a t t a s i g i n i sam- h ä l l e t s o c h t i d e n s f r 5 ' gor och med samv ' etsgrant b r u k a v.
s i n r ö s t r ä t t sö- ka g ö r a s i n i n s a t s till samlsallsbyggandet.
EMILIA
'.
-.
.
.
',.
.
.
Ett demokratiskt reformförs~a~.
' ~ '.
.
.
N har " et kommit, cietta a v e n clgl förutsUttning; att li &amp; ' satt i ~ m med e den.
eft&amp;l {ngtade.
.och - av andra.
ined behövli @ saklirinskapen och kapaciteten.
stora .farh,ågor motsedda, ett nytt skol-:.
Vid, tillsiit tandet.
ho11 ecklesiastikinini-.
program!
.
Den.
senaste $iroverksrefoi; - stern, statsiadet ?Xydén,.
ett anförande.
men och de senaste univei-sit=tsrefori~~er; tilj - protokollet, dar.
h &amp; gav d9.
stora '.
na ha inte .givit de goda resultat, sotu .prii&amp;ipiilla riktlinjern~ f ö r konimissi6-.
ilsyftades, och nia11 torde l b g e i vida, iiens arbete,.
som han.
sjiilv i eg&amp;skap.
betsar ha kant behovet av e n genony a v ordf&amp;a&amp;k trinker.
leda.
.
Man f 5.
.
gripande.
omdaning av undervisningsva- ' diii.
qeta; .tt grundtankeii iir ett enhet-.
.
sendet, el-iurti 111hga säkerligeil gärna 1ig.t s k o l s y ~ t e Folkskolan ~~, blir bottenr -.
sage den stiilld 11 % framtiden.
Att eii liv-: skolan, den enda av .. staten '.
understödda lig ' diskussion skulle iippstå,.&amp;i snart re- birnd&amp;sskolai,.
" 112..
vilken öviiga läro-.
.
.
geringens initiativ blev känt, ar ekeller- anstalter,.
organiskt förbui ?.dna med- var-:.
.
tid s jiilif allet.
. '
Föl j ande inlägg f ram- ai~dra, bygga ",.
...
.
.
.
träder naturligtvis inte med a i ~ s ~ r a på k ' -.
.
Det vasentliga i .en sadail reform iis a t t utgöra ii5gon.
som helst allsidig be- utaii tvivel, att .den ' avser att ge - all ung- .. lysnihg al, ' det stora och omfattande pro- dom; ...
fran.
' vilken .samhallsklass den aii blemet.
.
.
.
.
.. utgir;.
.
kvinnlig s 5.
d sonl,.
manlig, sam-,.
.
Först torde en ' rekapitulation.av.
fak-.
.
ma möjlighet &amp; till ~tb~lclning: D &amp; yill.
.
ta, soro redan offentliggjorts i dagspres- ge opc,ett~&amp;tern,:soni verkligen tillvara-.
* sen, vara på sin plats.
Som .bekant till- tar.
b.eghningarna; yar de an .finnas.
.
satte ' I&lt;.
M: t i den sista decemberkon- Ett - sadant.
system: är ' sant demokratiskt, s d j en e n stor skolkommission, v a n .lipp- o c h ingen torde.
+ga bestrida, att det.
.
.
diag blir att f örber.eda .en.
revkion av Sr.
det enda kloka, ek6nohiska ' och rätt- vårt skolvasen,.-:en ~evision, som g5r iit, .&amp;a,.
ett.
berhcrt ' viktigt.
~ ~ a ~ l s i ~ t.
r e.
~ på att realisera kravet på folkskolah, som Dock kan.
man tryggt: pastå, att det hit:.
.
: bottenskola samt .på att reformera.
flick- tills hos oss.
saknats.
Det - har talats skolan o c h gymna&amp;et.
Av medlemmar-.
man @ och mycket om ' ?tt vi.
redan ha.
na i denila.
kommission m å här endast. '
det så ställt, att begåvad.
: ungdom ui;.
alla.
.
.
nämnas de hinnliga.
ledan~öterna, fil.
.. sarnhiillslagei- kan komin ina f r a m, men kand.
Anna Brita Bergstrand och skol- detta pastilende a r inte ens sanning ' med förestkikdarinnan Gerda Martin, iqsatta modifikation.
.
~ $ är t ja möjligt, ehuru .som flickskolans i-epresentanter.
Vare - jag tilliter mig att betyivla e t, att snil- det nog sagt om kommitth i ' - sin .helhet, lena ha den explosiva-kraft, som undan- att saninlansättningen visar omtanke.
orp röjer alla.hinder, men säkert.~ar, att an- skilda synpunkter .. En mor borde dock.
dra rikt begåyade niäni~isk~r ingalunda enligt.min tanke inta e n i v de tre riks; 5.1-0 heirar: $ver on&amp;ändighetkrna.
.
dagsniannens plats,.
naturligtvis under ..,;:.
1nfGs; dissa +kta torde de rrknga in-.
.
LI:.
; ' ', ', ":,,,,, ',, ', " ' ',, ', '.
. '
.
.
.
...
.
.
.yandniiigarna mot folkskolan soni bot- - ' förnuftiga i ett enhetligt skolprogram tenskola b5 .sm5ningom 1) stna.
Att idén.
torde aven den minst tankande utan yt- är riktig, ha väl de flesta - vid det här terligare uppfostran inse - så är det, laget en föriiiinrnelse av.
- Frågan a r att f lickorna skola f å samma f örmåiier om vi äro mogna för saken.
Det ar so111 gossarna.
På tal om sin stäl.lizing inte gott att, veta om så ar.
Men.
ut- till lararelönenämndens förslag till löne- reglering för privatläroverken, som lian.
.
vecklingen går så fort i ' dessa dagar, att refori&amp;n hqslie, pär allt kommer om- icke vill förelägga 1919 ars riksdag,.
kring, blir färdig; ' laga tid.
Att den, yttrar statsrådet: " Denna hiii stånd- som ett i dagspr-seii av.
n5goii citerat puilkt har erllallit ett kraftigt stöd av tyskt liirdomsljus håller .,för möjligt, inin bestämda övertygelse, att kravet skulle kunna .ha till- följd e n tillskarp- om beredande av lika möjligheter för all ning av klassinotsattnirigarpa i stället ungdom, manlig såväl ' som kvinnlig, att.
för motsatsen förefaller föga.
t-lig ocli av salnl.iiillet tillförsäkras den iitbild- f orutsätter.
qvaniigt osympatiska ocli ning, som den individuella utrus~ingen otrevliga b-n.
Det vore intt:essantare~ medgiver och som ni.edborgarskapet för- att få uppgift o111 hur saken ställer- .. sig utsätter siisom nödvändig, innesluter en i Schwei t, som prövat experimentet och djup ocli ofrånkondig rättvisa.
Den nu- prövat det lange.
Därifrin har jag inte varande ordningen later sig efter min hört några andra klaga,nlål, .an att klas- uppfattning icke i längden försvaras. "
Och därefter tillägger han, att ' denna.
serna aro för stora och att uteslutande nk.nliga lärare användas, ett förhiillan- undervisnings f raga i s tallet bör prövas, de, som naturligt.-nog har till följd, att då organisationen av den inanliga ung- många föräldrar dra sig för statssko- doinens motsvarancle skolstadium upptas lorna.
Men sa galet komnier man ju till behandling.
Vidare talar han om inte att.
stalla - till här.
Angående För- " de salgrundade krav, som från den enta Staterna, dar botteiiskoloi-na äro en kvinnliga ungdomens sida kunna göras mycket.
omhuldad - institution, hänvisas gällande att bliva i tillfälle att inom av till en intressant artikel i Aftontidnin- det allmänna upprättade uildeilrisnings- gen .för den 25 januari: " Där folksko- anstalter ktinna förvärva den utbildning, Itkut som i vart land utgör förutsattiiingen lan är bottenskola ", av E. F-t.
har dar ingalunda gjort alla de nedslå- för tillträde till.universitetet.
Han t. o. ende.
erfarenheter, som sa.
många här III.
papekar vad som från kvinnoliåll f örespå.
Tvärtom,.
systemet har befun- f örgives f ramhallits, niimligen hur illu: nits vara gott, och an,erk ' atiarna hd sä- sorisk ratten att inneha vissa statstjän- kert ingen lust att utbyta det mot nå- ster i grund och botten ar, så länge ej koasekvensen lika möjlighet till utbild- got annat.
-.
Vill.
.
inan.
da stanna vid det niest u p p ning tagits.
(Nar det gallt hithörande '.
seenaevackande ' &amp; h ' r&amp;dliti~nerande i m frågor, ha vederbörande herrar i regel detta prograin - ' ty folkskolan som bot- kisat en oövervinnelig motvilja för lo- och: det giska konsekvenser.)
tenskola ar.
ett ganmalt, £.
k.
.
, ' _ ' - - ' A 1.
N3r kvinnorna f5 vad som har - utlo- ._.
?as, d a.
lin de sannerligen vunnit hagot oskattbart. '
Detta.
Sr.
verklige &amp; som rei .. daii, f ramhallits, &amp; got ny tt.
Viskdi- geii ar aven det.
ett gammalt kriv i den ~neningei~, ' a t t enskilda kvinnor ticlerna igeiiorn känt ' behov av ocli begärt ckllna j inilikliet, yilkeii de tiots.
allt betraktat &amp; i det &amp; da, kl6ka.
d i rattvisa; y e n &lt; {et iiya -- i n m kan gärna saga i .viirlds-.
, ' ',,:.
.
narliga aspirationer!)
Det " - sklille &amp; &amp;.
.
r.
.
lertid.
.
siikerlige * bli till 8ber&amp;&amp;gt s&amp;l-.
: för hemmen .. 0th san &amp;; llet, ' ...
.
.
.
biitnati.
ge:enomsninsk~ini ?or.nis i i ~ t o r i s k f ~ ram- SIska&lt;ie, a l l t j a ~.
t ' o l e k e r a ~ ~ ' o ~ piq- h.
.
.
- buld &amp;.
.
ok~innighet girige .. u (~ ä ~ l c l ~ ~.
.
Den har förkrympt ' iiiiIiiiigkiliiet, här-.
för a t t deri .f&amp;krympt j k " innbrna,: tet:s iiiöch-ai .. ii11 intet:.
.
o) iiiiiiii&amp;et '.
.
.
; iyttig.
.
.
.
, ' &amp; F -,, deii yiirclesatts, o c h hur liar den tillva- nötlviindigI+t $v ett gott - ref o r ~ n f &amp; - ~ l ~ g.
ratagits?
i tt av de in5nga svaren kan Den iiya kbrnnjissi6nen.
vet helt siikeri, ':.
.utläsas Lir de flesta siiillrilia &amp; er an- titt den, har q l c k e t &lt;ramför +g, .in &amp;.
.. nars rikt b&amp;ivacle livinnors sjäisc~okri- arbetet förts .. t i l l.
.
&amp; t.
.lyckligt,.
d ~ ~ t - Här.
:.
.
. '
.
inent:seclaii I h g t tillhaka.
~ &amp; n alla &amp; iiler.
att vetavad ' lllap viii ' - ?ad man.
.
dessa blotta, att 115; fiiiiis .ck känslig ' Vill.-Svst2 och &amp; c2 inari ' vill vinka - itt.
.
.
.
puiil&lt;t.
De.
vittna oin att kviniilii ' b e, ha: si~inc.
för p r ~ p ~ r t i o i ~ och e r, ' viirdeii.
.
.-.
.g&amp;ning blivit systeniatiskt.
förbisedd.
Eii ' kvalitativ l&gt;ojnii~g iv bild~iings-,.
.
.
.
, nivail i t 5 f ör .&gt;nig sóin det ' enda, som.
.
.
och strickt, ofta förlöjligad.
Lat .oss ' ta blott ett I&gt;a~-.
exempel hr vara egnas ' led.
' ge; en stot och omfattande skolrevision.
Den z&amp;riga ' ~ n &amp; Maria Malnistedt r a ' i ii o-il ' d ' t ' e t ' r e.
Lat oss '.
f5 (Leiiiigren j talar förtrytsamt i &amp; i till- - grudlighef, sjilvständighet och för- ngiian till hertigiiinan av Söderinaiiland: njupriiDk i både gossars ' ~ch ' flïckors stu:.
.
om " den griiii &amp; man.
egenvilligt satt för.
' &amp; er, ' biittre ' förberedelse- hade ' för livet.
.
iliitt kö; is snille, vilket c k - förrnodligeri ') och för fo&amp;itta ' st &amp; ' ier.
Da kan ocli- tro vara av en 115nclelse ocli utan .anda-.
så merit so+ring ske, nar det gäller.
- Det.
.
nial tilllxmimet ",.
ocli Anne Charlotte ench visa ' $ival soni det.
enda ' barinh5-.
.
Eclgreii Iiigger i en av sina hjaltiniiors tiga a r i Iiingdei, att utr&lt;staa alla s5 \; a1 mun L5gqt o111; tt de.t hista.
sätt, varpii .som ' iilöjligt .och att t,ill.
' samhällets och cii kvinna l a, i i niiväiida sitt goda ' huvud, * itodmali&amp;korc $$sta!
$ j: E~e ' dLi&amp;~aste pa 5r att låtsa, solil oiil ' jion inte hade n;: - alla oilir5den möjlighet att göra sig.
&amp; il-.
.
.got l~uvucl alls.
(Hur rnhgzt inan finns.
.,:,limde: E n ' f ond ' i v f asta, grundliga teoi.
det 511 i dag, som, jag säger inte sporra, -- retiskk kunskaper (dessa m5 seclan.
i.
.
. '
' ' ', " ',: a ' ', ' ', ',
Dessa spöisinal- bli nat&amp;ligtvis i hö&amp;a att så ar.
De unga äro i stort behov grad aktriella, när det g ä k r att; a itu a \ - ' mer arbetsro, mer tid till självstan- med f lickskolo~a och - gymiia~ieriia.
* ' dig läsning, till praktiskt arbete (som - clock inte behöver eller ens alltid bör.
.
Ett ai~dra ölisken~al, som ' riara sam- manhänger med det.
första och som vara förlagt till skolan) och till kropps- ' .Iy~ldigt \ ~is nci börjar f2 ilGnga foresprå- 1 ' 6relse.
kare, ar - större plats för c1eliuinanisti ' - Var denna tid skall tas, kan inan med ska anmena.
Det ar da sprAkeii, inaii skal fråga.
Men oi~l viljan ar god, kan framför allt tänker p;.
Man tycks änt- - nog åtskilligt göras.
För det första kan ' ligen mera ' allinänt börja först3 llur sikert en hel del mindre viktigt eller olyckligt det lir.
flera synpunkter sett värdefullt gods utan.
skada eller varför varit att 15ta.dessa-träda s i micket t i k - inte med fördel bortplockas.
Tank blott baka.,.
(Det im2 e q d ~ f t i-atniastas bu- .på allt detta omattliga proppande, med .ruvida.
inte- inaternatikeii i n gosskdorixi, - teoretiska detaljer.
Ej minst i detta spe- huslig ekonomi, prydnads~Ö.mpc11 en del .ciella eländes heinland, Tyskland, ha un- aiinat plock i flicks~ol.oriia sailit slutli -- der cle senaste aren hörts kraftiga var-.
.
oii1r5den inom iiatu ' rvetenska- ningar mot att gå vidare på denna vag.
gen vissa i båda borde maka- at.
sig.)
: .Det .Dess slut heter överai1st1-ängning, f ör- kan inte nog kraftigt frai &amp; .. llas, vilken svagad tankekraf t och avtrubbat intres- - 1- och idngsidig betydelse språli~tu- .se.
Hur liar det clessutoin verkat på clierna aven för det stora: flertalet ha, hj5rrioi-na, detta, att det lämnats at lar- allra Iielst i ett land .soin v$t, 1 jungarila att &amp; gott de kiinna skilja Just nu klagas dets rätt mycket.
och p2 liuvuclsak och bisak 3 Vara- alumner säkerligen inte utan d kal, att Gr-ti~iiig- kunna nuinera ofta allt eller intet.
För clom g i r ut i livet.
inera?
' grön ", mout- det andra kan tid vitmas genorii linje- vecklad &amp; Ii framför allt ointresserak än.
upp ielniiig, genom äiimeskoncentration f öl-r, att deil koinmei * till zinivei-sit-et ocli och genom förlaitgning al- Iiisaret, vil- liög&amp;olor i t a n verkligt goda f örutsatt- ken sistnaimlda utväg dock frail f lera hall kraftigt avstyrkes.
En del har ju ningar.
.
Ma &amp; itta utgöra ett givakt.
- .Hur ovanståefide krav skola kulina i liar ' antydd riktning stgjorts vid den förenas ined ett tredje, 5tniiiistone del- senaste laroverksreforit~en, men esperi- vis inotsaJt, ar inte lätt att saga.
- hten inelitet kan nog utföras bättre.
Man far - jag tror, att problemet en @ ng måste emellertid soin bekant ingenting för in- lösas.
Det- lyder: skolails tiinplai~ be- tet har i varden.
höver ininskas:- D e t: torde ' knappast h a Skolan f $1- slutligen inte f örbise eller undgått iiagon iakttagaide iippf ostrare, kanske t. o. m. motverka, utan den.
.
d i s t e befordra en god fysisk uppfost-,,.
.
i-au.
" En sund sjal i en sund kropp " - * Anghnde flickskolari .till; itef jag mriii att ar ju ett mycket gai&amp;alt ord, inen dess hänvisa t ' ill ' en ' föregiende artikel i Hertlia: N å g r a .. t a n.
k x, r $ m: f 1.i c k 8 ko- .i~iiiebörd ar ännu f ör mängdeii f örbor- l an, haft.
3, 1915, d i r j ?g ' f?
?l ?gt: q5sra.
.
gad.
Med avseende p2 den fysiska tipp- Önskemål. '
.
i -
fbstrail äio synderna större, än att d e ' ögat möter de.sto~&amp;helsid~spoiträtt.enen av ty- ska kvinnor: -.
Regine.
Deutsch, den.
preussiska ' kLlnna f örlahla, S &amp; häl- e t t om- racle,.
dar mödrarias djupa okLlnn&amp;,t.
röstrattsföre+ngens ordförande;, ~arie Lisch- en: ne&amp;a, en.
av de ledande ' inom vänstern,.Ma- rie Stritt; ordförande i de t y s h röstr5ttsför- riksförblind, ~ ~ g r y e t hämmat.
sig p5 barnen: jag tror inte, .att vi p 5 vart schema böra ha ett sj ' alvstaidigt arnie, som heter " fy: sisk fostran '!,: och jag.
tror inte, ait vi enillwrnas ~~~a, '.
Tys~lands ' i~preSentant i ~ ~ ~ ~ ~ styrelse,, Minna Cauer,.
i+tts~lliansehs - e av salien, de.
goda .. riktlinjern.a ofii '.
d e under .fetstilsrubriken .TYCK,.LAN.D, .. S g e r f Ö r ' li V i n n o; ö s t r 5. t.
t e n,.
, sk+vw förll$msta öll&amp;em$len.
Detta har.
.
u a r i e Str * om Tysklands inrepolitiska läge,.
me,: ftlll avsikt, men.
det.
har icke.
.
om .. cle rattigheter ' som.
revoh.itioncii.s storm på vare sig emedan jag salmat bli * för de en ' dag skrikacle ned i. tyskornas hiinder, om.
.
myclcet.
.
stora svaiiglieterna eller.
emedan.
1, M sang de föl.llopnningar.
ilen.
r&amp;- jag ej hyser några.
farhagor.
Saken ar t:,, för att inte var~ .. vLlxen de nya stom krd- som r ö r a sig.
i mänidens hjärtan; och snarare den, a t t det kan tas f ö r avgjort,.
veii. '
.
.
o m.
d e t oerh&amp;da arbete so ?n de ledande, tyska att fafi$gogorlla föru &amp; f $ ' l k t i i i h r a .talsör.
Det känns soin ett.
.k; .innoma I- dessa ' dagar, ha att taga pi;, sig., Givetvis a r det inte mer an ya.d man, hade vilka stora.
.
beliov att f; +tt att hefiri av &amp; .r intern&amp;ionella rest-.
, .liWighetel- sol11 s 1 u q.
i detta program, ~Ltt.rtic,ning,, de kvinnor,las .politiska.
.
soiii k a.n koinma att g e.
stöten till den frigörelse zr rnnllerligen en Iizllcl,elsé i.,, ar !-.
mest betydeliefulla läi-ovei-k~refornl, dais röstrattshistoria.
.
Och and$!
Så an-.
, ' ',, V.
om ' ',.
derisal-tikel hittat viigen ' till London.
- 0 t h detta fast h a n ' vet ' att tidningens redaktör, .miss.
.
Sheeps~aiiks,.
under.
hela: f,örsta.
krigsåret.
ut-.,.
.
h5lligt ' Limpade .för att uppeh~lla utotnland ' s-; f+-bindelserna och oförfarat iick i bräschen inter~~~tionella.
för iii ternationalism och f redsprincjper.
Mm, '.
Bandin s ~ t e r k n ~ t a s Vår.
.
r~striittstidnin~;.
J U s S u f f r a g i i ' son, tyvarr " liar man ' .också i minne at.t ' Ma+.
den hette i den förl,istqriska tid da världs- ' Sheephanks .efterhand förmenaaes att ' i ' den " branden 5ni1u.
' inte rasade, T 11 e I n: t .e r- ~nternationella röstriittsalliansens tidning pro.- .na.tional W.
.
0 n.
i a.
n S u f f r a g e " pagera fredsiclealet och att - ornständigh~terria.
N. e k s.
som den numera officiellt .kallas.
gjorde att utomlandsn ny lie ter^ blev4 ' allt mer med det tidigare minnet som blott tilliigg, har .. och mer ensidigt eptenteföretradda.
För för- denna jinuari.komnlit som ett 1juvl.igt bud-.
sta g2ng&amp;på länge står nu åter .Mary.
Sheep-,.
.
skap " om äntligen aterknutna förbindelser.
.
shanks namn under .en artikel,.
och oförhind-.
.
.
Man - frågar sig .om ' man drömmer, n5.r man rat.
synes llemes viija ' tiil.
a p.
&amp; ter ena.
det $år iipp denna.
i Lotidon.
tryckta tidning och som l:s~ndrats '.
ny f2 göra ' sig, gälii &amp; !.
Ett.
...
.
.
.
...
.
.
.
Kringblick.
, ' -, '
T H A.
.
- varsel öm att dock, tro9 allt,.
bittretider ran- das.
Man vill.
tro att, även om.
det sviker p2 annat håll, kvianoma skola bli.
de som knyta samman banden mänskorna emellan. '
De börja f5 makt att nagot göra; iinnu, trots allt, vill man tro på deras goda vilja.
Om däremot tiden redan '.
tir1 ar inne att göra försöket .att sammankalla Internationella rösträttsalliansen torde vara en annal1 ffiga.
.
Aletta.
H. Jacobs tyckes.
finna det I, ' en skrivelse - av den 12 december 1918 framför hon en inbjudiiing att, om en konferens kan sammankallas 191 %- .den m; aga rum i Hol- laild: Hson ' tilliigger,.
' att, iiveii om de liolländ- ska kvinorna vid det laget st5 vid m6le; t som som 11ekan.t inneha röstägande .medborgare de.
det egendomliga privilegiet att blott vara politiskt v a 1 b a r a -, hoppas de att al- liruiseti dock v i k antaga deras hjiirtliga in- bjudan.
- ... -, skorna p i den politiska arenan.
Enligt de tillfilliga ' uppgifter som nått oss oni ' valen till tyska nationalförsamlingen sk &amp;!
33 kvihnoi invalts.
l h namn som Iiit- tills framkommit, äro Kätl~e Schirmacher, ~ e r t ' r u d Bäiimer och Louise Zietz: * 1- bayerska lantdagen l &amp;.
fru Ellen Ain- niann, Miiic~~en, - taga plats.
Fru Ammann äi född svenska.
.
.
Engelsko.rinas tur.
De engelska valen iiro nu sedan: lange " en saga blott ".
Endast en kvinnlig kandidat hö11 sin- plats, den irländ- ska grevinnan Markiewicz, hörande till Sinn-.
Feinarnas stridbara parti.
Z parlamentet lär hon ' efter de dagliga tidninganias uppgifter inte komma att inta sin ylats, då partiet avpoli- tista skal vägrar att niedverka i ' Westminster.
.
Naturligtvis har valutgången givit pressen en t5t anledning att orda om " kvinnornas bri- stande politiska intresse " etc; %Xan måste le.
Engelskorna, dessa sedan gammalt triilade och intensiva valagitatorer, som iitan att sjal- va ha haft nagra ~ättigheter med osläcklig ' -- --.
.
SedaY detta skrevs.
ha vi erhillit ' Minna Cauers orienteratide artikel över- kvinnorna och det politiska läget i Tyskland, vilken hter- gives på annat stille i detta häfte.
- 5 -- -- .. -.
-- - -.
- - - -.
.
energi och brinnande intresse %rtiotiden efter årtionden tagit del i mônnens valkampanj er, skulle vara likgiltiga för politiken!
Och det nu!
Anej, det torde finnas andra skal.
De &amp; hastigt tillkomna valen bjödo även p % andra överraskningar.
Men det Iar knappast falla någon in att påstå, att Labour Party ' s mot- asngar berott på politisk likgiltighet inom partiet.
Vad kvinnorna beträffar var tiden mellan parlamentets bekriiftelse av deras val- barhet och själva valen så knapp, att effekti- va förberedelser för lancerandet av, de kvinfi- liga kandidaterna inte kunde medhiniias.
Engelskorna komma nog igen, det %r det in- gen fara för.
Inte endast Christabel Pank- Iiiirst, som i vilket fall som helst kan sagas ha manifesterat en b e s t h d vilja att ta sig in i parlamentet, utan aven dessa många dugan- de, i politiskt hänseende tränade engelskor som gjort sig kända, en mrs Despard, mrs Snowden, mrs Corbett Ashby?
miss Violet Xarkham med flera som inte här kunna näni- rias, skola sakerligen låta hörasav sig när ti- der bli.
De veta allt för väl att de ha intres- sen att bevaka och plikter att fylla med och genom sitt förvärvade medborgareskap.
Om den enda segerrika kvinnliga kanclida- ten, grevinnan Markicwicz, har I, W. S.
N. pittoreska meddelanden.
Irländska till bör- de11 gifte Iio~i sig med en polack, men förblev med hela sin själ - trots lagens dekret att nu var Iion polska, därför att hennts man var den briiinande irliindskrr patrioten.
polack I påskupproret 1916 engagerade hoii sig så pass ahivt som att vara med i sjalva dekärn- pandes led.
Hon dömdes till dödeii, men be- iiådades, som det heter, med livstidsfängelse.
19x5 frigavs hon men häktades äter och in- sattes i fiingelse.
Och nit a r hon vald leda- mot av engelska parlamentet!
- EngePskernas och frensyskornas freds- vitlk~t.
N a t i o n a l U n i - 0.
n o f Wo- Suf frage Soc.ieties men, ' s liar sedan någon tid med sin ordförande mrs Fawcetts oforbzänneliga energi som Ii5vsting satt in sina krafter på att @ ra fram ett bestamt I ' redsvillkor vid freds-
.
' km£ercnscti.
- Kravet .ar, att StofiritanriiCii.
ln !i .om att en kvinna tnå i - cgenskip av dele: - med " dominions ".
getios.
sina representan- g e r a d f5 tilltride till den intemation&amp;ia h- ter skola - begak att c k ' lände,r, ' som h n ~ i in ission, som vid f redskonferensen har att-.
icke.
beviljat .Irvinnorna röstriitt, .skola ordna, ?rbetarclagstiftningsfrågor.
.
Givetvis g ö ~ a detta, d3 " Iria förfaftningsfo.Tmer.
g r i p gä.1ler .det härvid.
som en av de, främsta kpp- gifterna att f å ta del i behandlingen,av fri-.
dade ' 6 % - frihet och j5nlikliet och icke bestå- ende endast i tv&amp;.
klier ' tre Iiiider utan så .vitt gan om.
lika-lönpriiicipens tillämpning, det.
m möjligt över hela vadden skulle, förbat.tra ' från .franskt L~innohåll s5 kraftigt framförda.
' iifsikter~ ?a for en varaktig fred ".
Med .han-, kravet.
.
.
,.
.
.. visiii &amp; till &amp; id&amp; &amp; ' Q n t.
f ramlagt i sin, essay .Schweiziskorria pii mellanhand.
Emilie, om Den eviga freden pE°~i) ekas Iiiir mycket ' Go~trd, den scliiveiziska röstr5ttsföreningens Likrare fredsintressena.
vila Iios ' folken än hos ordförande, beriittar i sista numret av I. W. härskania, men detta.
s i &amp; cket mera, n5r S.
N. hur plötsligen s&amp;w * izisk.ornas .röst- kvinnor ?i: \ ' verkligen irtgöïa en: del av " fol- riittcfixga blivit &amp; t. Stiindigt tillbakahållna.
.
ket " .. ' i .sin kamp för politiska och k o r n.
m ~ k.
l a, m e d -.
Son1 stöd för möjligheten att, vid ' fredskon- borgarer&amp;tigheter genom den tung?
appara- f eretisen fratnföra en, fordran som denna på- ten riv 22-kantbner med var sin suve,riina makt minnes om att vid ~ i ~ ~ i k o n ~ r e de s s e britti- n i avseende p4 f~rfattningsangela~enli ' eter, fin-.
ska delegerade ' begarde ocli gcnon ?drev en.
na sig .plötslig!
scliw&amp;iskorna genom stor-: klitistil.
om - att till fredens befrämjande den strejken av den I I n o v e b e r och den - s. k politiska makten borde laggas.
övyrallt i fol.
~ l t e n k &amp; n m i t t ~ .proklamation ns i ben sittlatio- kens .hiinde ?.
och att ministrarna skulle göras .neri att ta sMlning .. till de strejkande arbetar-.
ansvariga inför folkvalda parlamelt.
nas kr &amp; p5 att lörbundsfö&amp;knlingen ' kid ' en.
Exemplet &amp; ' emellertid av tveeggad verkan.
gcnom&amp;endc revision av.
repiiblikens f&amp;fat.t-.
När det ko &amp; .till krita * den gangen Ilade, de, ning skadl e + k n a kvinnornas, rösträtt sk ra^.
autokratiskt styrda linderna tusen krypvagar, D &amp; socialistiska kraftinitiatjve!
ii11 förmån.
för att inte ratifkera denna pttiikt.
.
Inte Iieller för kvinnoröstratten &amp; ckcs i n t e l i a yarit obe- blev der?
i verkliglieteii g&amp;oiuförcl.
tingat viilkomniet.
Skiille m &amp; associera sina.
Annii en fordran liar med avseende prl iiitrksen med dessa sa gott s o p revoli !tionara fredskongresseii frrimst3lts a v ' N.
U. W. S.
S., ar$etarcmassor, .som p % sjalva dagen for .m: nämligen att kvinnonia '.
&amp; I I I bli o-f fiEiellt dertecknbdet av.
krigsstijl,est ?~~det,.
- den: hisio-.
företrädd2 vid densaninia.
.Mrs Fawxtt, s o ~ n.
riska. '
I I.
novemher, bringade det schweiziska föi föreningens rikning skrivit till engelska sam:li5llet " i giingning ",.
som den, traditionqlla praqiSrmitiistern och besart företracle för en tertnen- lyder?
Men inte .heller.
kunde den deputatioii, som skall framlägga %gan, - fram- sdiweizisk?
röstriittsföreningrtn tiga.
stilla vid haller att Iitiru omfattande eller huru begran- ett tillfälle d5 det gä.llde.ingripancle föränd !in- sade .Ni imnena b l i f ör konfeknsens diskus- Resitltatet gqr av hela forfattningsformen.
sion, blir den ?v ingripande b.etydelse .för blev.
för: röstratts.£oreningkns vidkommande.
- kvinnorna, som spe1a.t: !i framträdande.
roll i .att den i ett .telegram till.
' regeringen med krigets .l; istQria ' qeh.
som, liksop m5iinen1 $ro strangt 1) eton; inde av.
s i m .ordhligt konstittt- medborgare.
i .nationen.
-.
, tionella sympatier p5 det varmaste titta.lade sig.
Franska röstGttsförei~~i~igar lin, i, e11 deputa- föt piinkt 2 i - 0ltenk~mmitténs p r q p m: -- ak- tion genom niad&amp; &amp; de ~ f t Scliliimberger t 119s tiv ocli passiv.
v a l ~ t t ' " f ö r kvinnor.
,.
.
.
- Wilson förfragat sig .om lraiis st5llning ' till Med pgfölj d. att vZnstern.
anföll föreningen kvin~ionias represent:~tion vid fredskonferen; f ö r - a t t den s t a d e regeringen ' och hög &amp; an- sen, ' @ got som 11- förklirade sig vilja, ' b$ klagade den f,or i t t @: parti för de ' strejkande.
allt satt främja. '
Vi ' clare tiar Frans.l.ia kvi.n-: Sådant- kan iiii! &amp; - liknande har man- sett.
.
nornas nationalförl !iiid genom sj11 styrelse till förr!
o konselj presidmit &amp; fr5m fört.
officiell ati,li5l-.
, ' ' ' ' " ', ', ' s ' ' ', ' ',, p, ' '.
.
.
.
.
.
.
.
Kvinnan i.
.
.
en glädje, varmed den 1909, vidtag- därefter, d$ det nu ej skett förut, skulle na.
ändri&amp;en av § ' 28 morn.
r R. F. undanrödj as.
Tj anster, so111 ej till- motsigs av såväl de kvinnor soin ' direkt sattas av ICungl.
aj: t, utan ' medelst eller indirekt ansågo sig berörda- av den- fullmakt eller ko&amp;tituto; ial av veder- samma.
.
som .. ock av.alla för hllgodoseen- börande ämbetsverk elier myndigheter.
de av.
kvinnans ratt intresserade, hann Har erfordrades ingen.
grundlagsändring.
betydligt .svalna under de många och Ha?
förefanns före 1909 kanske knap- långa årens väntan pli .de ' av Km &amp; past något hinder; rnahända ha de sorh.
Maj: t .och riksdagen sarnfallt besluta- nu förefiliilas hrivudsakligen tillkommit de " grunder ", som till sist ' sktdle bana under det sistförflutna decenniet, sam-.
vag f ör därtill kompetenta livinnor till tidigt som kvinnlig arbetskraft på .ett en del statsämbeten.
Grunderna fast- annat plan tagits allt mer och mer i an- ställdes som bekant .vid lagtiman 191s.
sprak inom stats f örvaltningen.
.
Ett.
beinärkelSe5r i den svenska h i n - Att något hinder för h7in~zors ' inne- nans historia: Och vi hoppas att ytter- hav a r första gradens tjänst inom den liga; ~ grondtir inåtte beslutas vid den civila f örvaltningen realiter ej föi-efin- nu sarnlacle riksdagei~, på det att allt fler nes eller.
&amp; ninsfone ej förefanns vid grupper-av kvim~or n 6 komma i åtnjtt- ovannämnda tidpunkt framgår med all tande av den geiiom gr~~ndlagsandsingeli önskvärd tydlighet därav, att, enligt vad dem till5r11ade rätten.
statskale~dern upplyser, en h i n n a sedan Cet decennium, som förf lutit efter aratal innehar en första gradens tjänst den med så mycket hopp och förtröstan vid ett av vara centrala ämbetsverk.
motsedda grundlagsändringen, har i an- Möjligen f crefinnes eller förefinnes icke .riat avseende blivit. '
en besvikelse.
Vad hinder av if rågkarande slag alltefter- var.naturligare an tron att, då statsinak- som vederbörande chefer äro avogt eller terna slutligen i siitteils och rattfiirdig- välvilligt stämda mot användande av hetens nainn åstadkominit en grundlags- lwinnlig arbetskraf t. ändring för beredande för därtill koin- U d e r det att de akademiskt bi !dade.
petenta kviiinor av tillträde till en del av kvinnor, för vilka 1909 Sr ett bemarkel- statens högre Smbeteii - visserligen seår,egentligen tjänat sina sporrar i en- icke oförbehållsamt, helt och fullt på skild tj anst, ha anibetsverkens tj anand?
- samma; illkor so111 gälla för man, men systrar i s !aP och svalt ägnat årtionden dock och efter vissa grunder åt statens tjanst.
För dem blev 1910 -, de, administrativ2 eller föif a t t n i n p det bemärkelseår, då en kvinna far för- enliga ' hinder, som utektäiigde kvinnor sta gången inom- ett centralt ämbetsverk från f örsta.
g~adens tjänster inom - olika * vann den ordinarie anstaliningens ' trygg- grenar av statsfön7altningen, omedelbart het.
.
Statens lösen vas undvikande AV '. '
'.
överkvalif iceracl.
arbetskraf t.
Att kvin- narie i.iineliav.are av uncl&amp;ordnade.
be-.
nor val fylla sina, skilda uppgifter diste- * fattninga; .hi&gt;s; ecl&amp;l&amp;-kde ä,.nbetsverk,.
anses bestyrkt clkrav a t t, 1910 ars föist ' a inyiidiglieter eller institutioner hava f&amp;t ordinarie bitra.de, i riksclagsdebitteil döpt visa - sig besitta egenskaper; .solil göra till ' " iiiodellbitradet ", aför.
varj e ar följts delii.
skickade att vara ~t$-mä, ' ~ för st&amp;- .,. '
- .av alit större, och större skaror.
re eller, .n~inclre.
kategosies.
a v niagliga.
.
.
' Dessa biträden bilda en.
avskild grup11 eller ' kiinnliga tjinstiniieli.avai~e. "
-.
inom de tesp.
2nilmbet&amp;erl; en och.
myn- Deiina sannin ' g litek Sig icke: föfnel&amp;.
.
dighet&amp;&amp;.
~&lt;oin~~eten~fordrin~tirna va: En exaveil, hur .. ~iödviridig, den.
an är,.
.. r i e h och iiro fastställda till högst nor- .kan- icke &amp; sain förhjälpa en l&lt;vinna ' till-.
malckolak~iii~etens, utökad mecl diverse statsförvaltniiigens högre ämbeten, utan '.
I&lt;un sliaper: o * f arcligheter allt efter f ör- 11011 inhte p$ samma .. sait som niai~nen.
liållaiicl~i~.
Och s % langt ar ingenting.
.
passera~~.$raderria.,.
'.
.
.
.. att.
szga, cliir~i~i att.
clessa bitriklen äro ~ n d e r c l h i &amp; f ram ställning^ ha Zien utestängda f r h befordran till tjänster; ingivits ~ 2.
~ 5 från 1 enskilda kviii &amp; som.
.
f ör vilkas inneliavancle .lnögre .kompetens- f r h lcvi&amp;of ör&amp;iiigar-.
f &amp; beredan &amp; av,.
.
f orciringar f aststiillts.
Men * iiloin stats-.
.dylik .. möjligliet f ö r teoretiskt kompeten- ".
.
förvaltningep f6refiiinesv ett f atal 1cvii.i- ta k \; iiinbr. '
.Föreningen ~ i v k n o r i sta- nor, som htisitter .enalianda.
Iionipeteiis.
tegs .tjaiist ingav.
1913 till Kuiigl.
1Maj ': t snm giiiiei för de resp. reskens inaiiligi e n hel~ ?~tailati i detta syffe, och ..
sistlidne. '
tjiiiisteiniiil ... Icke p5 gruiicl av.
bristande.
d k c e l ~ ~ t, a ~ u ~ l - ~ t s ' fran &amp; ~~lsei.11~.16; .teoretisk u.tbildiii.ng eller minclre prak- .. Fredfika-Breiiier-Förbt~ndet ' och -: Aka- .. tisk cIug:i&amp;t ytan allenast-p5 gr~uid av.
demiskt bildade ' ~ &lt; ~ i i ~ n o förening ' rs till '. '
.
s i t t kön.
förviigras clessn imlelia första Ibngl.
aj: t, en geinensam .fiainst %ll~ gradens.
.tjänst.
och.
tj jiistgöra sasom .. i~iiig '.
i .. saken, fC.il: ', vilken .redogjordes ' i.
e s t r a eller.
.
ha litit iiirangera.
sig i bitra- ' f ösegiel~cle. '
nuiymer av Hertha,.
.
.
.
clenas stora skara,.
$lt .efter persodig.
S l ~ i t l i ~ fijre~lat- ~n nu herr ' Veiineri liigpiiig.
eller.
.
' om$ändigheternas III&amp;.
&amp; r &amp; i ' vid innevarande i-iksdag l$ir föreligger i ny forn1 + - - f ö r sta- i:$ lnoti6n &amp; skr&amp;else till Kungl: Maj tt.
.
.
mecl aiili %laii ' att K~mgl.
Maj: t ville ' an- ten billig anviindiiing .m ö \ ~erkvalifi&amp;-.
.
racl arbetsl.isaf t. tingen Pa ' a&amp;ii~iistrativ vag,.
d a r detta.
.
.
.
' Redail i ' sitt ' 191 I avgivna betiinkaiide.
later sig göra,. '
~ i i ~ c l a n r ö ~ f öref j a.
hitliga.
ni- XSVlI .yttrar, r902 A r s lötieregle- öe.stämin&amp;ei-,.
som.
- hindra kvin ?iornas riiigslioininitté: " ~niiaii f ö r kyiiiiior be- tilltriide till c i d statstjiinst p5 sainma.
.
I-ecles möjligliet att, kuiiria av Kungl.
.
villkor soni.
för iniin, eller ' ock utarbeta Maj: t u t n h h a s till ~ i i e f ~ b e s t ä l l ~ el- i i i ~ o &amp; för riksdagen fr&amp;lä&amp;$ des lagför-.
som- f ös Uppniende av detta syfte ler befattning.
s k o m avdelningscl~ef, tor-, ' q.
, ' ' ',,, *, ',,, e,, ', ' ' ' ' ',
Tyskornas nya.
uppgifter.
g r ~ ~ n d e för n det tyska riket - den all- inarma, lika, direkta och hemliga valrät- ten, den mest fria valrätten.
Partiets .. kvinnor Ila sida vid sida med 1naniiei-r Kara viiimer!
.
kampat I ' ör arbetarnas ratt, de äro till- .Gärna tillmötesgår jag uppfor-clringen följe härav 141 skolade för det offent- aft tala om kvinnosakens lige i liga och politiska livet.
Ofantligt myticet vore att saga om den, Anriorlitnda förhaller det sig ined de ty inycket har förändrat sig.
Men man borgerliga.
partierna och de borgerliga måste ha varit mecl om vrid vi arbetat livinnorna.
Till och med liberalerna 112, oss igenom, lidit.
och burit sedan augusti Iörldlit sig auböjaiide, konservativerna .xg14, aldrig.
li~inna de, som inte själva kärvt avvisande gentemot kvinnoröst- ' genomlort detta, förstå cl&amp;, ald &amp; kom- rlitten, och centern, clet katolska partiet mer en giiig den hest betydande och i Tyskland, intog en mer eller mindre framstående historiker att kunna beclöiiia avvaktande s&amp;llning.
De borgerliga kviiiiiornas övre lager i Tyskland intres-.
.
i.
1Gga om denna tid, i synnerl-let icke vad.
de ty ska kvinnorna &amp; t iigenoin, ty sera sig för konst och litterattv, medel- klassen för liusl-iåll och allt vad-som rör.
dessa kvinpoq ledo och uthSrc1ade - ut-.
härdade, ' kdo och arbetade, men de tego.
familjen, arbeterskorna g; upp i sitt för-: De ha häftigt klandiats för denna tyst- v arvsarbete och det politiska förenings- nad, dock, - just tyngclen iv vad cle ge- livet.
Iiviniiorörelsen i Tyskland har nomlevde, ilade clein tystnad.
Ilet Sr en uppilatt inycket genoni omfattande orga-.
senare tid förbehållet att tala och skri- nisationer av skilda slag, 15rarinnornas,.
va om allt detta.
.
.
sjuksköterskornas, handelsbitradenas, Nu önskar Ni veta Iiur clet g&amp;it cle kvinnliga tjanstemiinnetis, stuclentskor- tyska tvinhorna vid valen, i vad i i i h de nas, akademiska kvinnors o. s. v. -, tagit del i dein o c ~ vad i cle fiamcliies tän- den kan med tillfredsstiiilelcc riktla sina ka att göra.
f ramgångar p5 dessa områden.
Diire~not jag maste för att klargöra sakernas liar intresset för rösträtten varit mycket läge först tala iiågot om det som varit.
svagt i de bol-gerliga kvinnorilas kretsar.
- Tyskland iiger en av världens stör- Sedan 1902 iga vi emellertid en röst- meii först sedan.
sta sociiIderno&amp;ratiska organisationer, i-attssamn~aiislu~iing; g e n kriget har äveh i dettá avseende ver- 1 9 s kunde vi fritt taga del i det poli- kat splittrande.
partiet 3r icke Iangre tiska föreningslivet, de borgerliga kvin- alnmaii- norna ställde sig dock mycket fr ...
Kyiiiiiorna stå einel-.
@ gt .som fö,~-1- .. - lerti ' cl sedan Erf urtprograinniet I 891 an- de gent cniot kampen - för ineclborgar-.
togs fullt likberättigade xned ~ i ~ a n n e in- n rattigl.lieterna.
S5 kom kriget!
Allt som kriget fort- om partiet.
Partiet företräder själva ' P &amp; en begaraii om cii ~edo~örel ' se för ty- skornas deltagande i vrilen till nationalfer- samlingen har fru ' 3fitina Cairer .tillställt oss nedanstående .brev. '
' skla land. '
gick iiitraffade en f tillkon ?lig f örän. &amp;.
ring i kviiinoshas liv - kvinnorna blev0 av.
saiiifuiidsmaski nei-iét, dels bära ' &amp; geboin ' att trSda in i. i&amp;mens Stjille, dels Utan vila.
h a lijäl1~verksa~~~l~et.
de ' ty &amp; kvi.nnoqia ui&amp;ler fyra tunga, år uppfyllt sin ~ L U I plikt, ~?
lugna ocli tyit?
ha cle~uthiirdat ... bitter h~~q$rs~+d,, vilkgi tyvärr innu, $5, g.
q ~ ~ n av d d e n .erigélska blockaden, fortfar, trots.
n!
!t krigstil &amp; stán$et ' upphört. '
. '
Sb kom cleii g november 1918..
llevo- lutionen bröt ut, republiken proklamera- ' des, det ganla s) &lt;stemet störtade sani- man.
~ ~ r s l $ a n d o &amp; t ~ l i tyska f.
o k.
q gro sysselsatta nie$ .att by&amp;p sig ett ' nytt- hiis.
I detta nybygge k~iiink iiil .de ty- ska kvinnorna taga clel, ty de erliöilo e n gava, ' e11 mycket dyrbar och värde-.
.
full, som m5,ste vardas och vaktas -.
.
.
.
.
.
sin va1rSt.t.
Den 19 januari sa~iiinaiikallades det n.
. ' "
' ' '.
,.
,.
.
I.
Iiogsta .. rostetalet, men icke absolut ma- - jo~jtet. '
.
~ &amp; n a s t detta koni d e t nybil- dade bosge&amp;,p vansterpartiet,.
.
det tysk -- deiiiokratiska.
Den blivancl~: regeringen: komii-~~r.
siledes a t t bli socialisti&amp;: och.
cle~okrafisk borgerlig.
~ h t i o n a l f ö r ~ a m - ' .liiigen; '.
som inte saiiimantrader,.
i Ber-.
.
.
.
. '
l i v .ulan ' ' .i Weimaf; .. omfattar 400; in ed le in ma^,.
däribland.
.
.
.
.
3 j.
k v.
i n- il o r.
A G de &amp; livi~~noi- ä r hdf.
.
.
so-.
.
cialdemokrater, .de övriga fordela sig på.
de ol&amp;a borgerliga partierna, som, äro fyta till ' - tal$: -.
.. ...
~~tionalförsaiiilin~eii har uppgiften att l !g&amp;a grunden till det tyska rikrt, att f aststiilla riksf@rfathiingen: ~iörsl&amp;et ' föreliggep i-ediy; ... P+ kviiinorna ' vilai ' iip&amp;i.ften att .taga del i det svåra och ' ~ i i s v ~ r s f u l l arbetet a med förf attningen.
,. '
'. '
: '.
.. '.
De a r a en.
liteii.
.
-.
skara, som- des,sutb,m,.
.
.
föi-cl~lalads ' so~ den ar $i d e skilda parti-.
.
.-.
.
enla, ' icke k m !verka.
utslagsgivande;.
.
.
.
.
men ':.
tyska folket tili kal.
till nationalförsani- icke, &amp; s % inindre maste c h visa.
sig.
.
.
lingen 115 giundva '.
av.
.
allmrin, lika; di- vL1xq-l.
.
deil.
\ !äidiga u1~~gi.f t so111.
f ördras.
.
rikt ocii 1ietnlig valritt I.
för _ m5ii ocli.
av iiatiqnalf6riklingen,.
.
.
' till.
kviiinor som uppnatt sitt tjugonde ar.
21.
.
d f 5 r d och.
framgsng.
.
.
kvinnor.
blevo härigeiiom v&amp;k- '.
' .Den.
26 januari ägde i; inu ett val rum miljoner ' rättigade, mot IS nkljoner män.
.
Kviii-: i ~ r e u s s e n, den största stat. &amp; i T&amp;- '.
norna voro siiledes, i ' iilajoritet: Valför- laiid, och aven för cleli .preussiska na-.
'.
ber&amp;lelserna bedovos inom alla partier.
.
.
tioiia~f össainlingen ställdes kvin~ior upp med brixin.aide iver, kvinnor togo lik?
liksoiii fös, den tyska.
Valresult~tet %r.
.
.
del.
dSri med manneri, de gingo i hun- %iia~i icke kiint.
dra- ocll tusei&amp;l in i partieina. '
Dag ef- Inom d e iiarinaste.
; Teckoka.
.
.
komma tes dag arbetade?
ivïigt, kval1 efter kval1 ~ ~ ~ I ~ L I, val.
~ att I ~ äga c I.
ruin, ~.
.
de.
koriimu- ' ägde till trängsel f ylldi liioten ' riiin, till jiala.
Även harvid ligga.
.
sainnk _.
.
.
förplik-, mindre.
s t ä c l e r ~ och ~ ~ p i - telser p % kvinno~ ?a, att .väIja sina rep&amp;- och med i de Härför.
landet .. vaknad?
d &amp; politi ' ska i n t r e &amp;.
.
sentanter i stadsförvaltnin~arn~ val.
; - esuitatet .bliv i - alln~ji~ili &amp; vad maii b &amp;:, det. '
finnas '.
ininga.
.
.
.
.
väl förbesedda,.
ungefär kunnat beyakna.
' De.t, socialde- ' b i n p o,.
p !.
g&amp;nd a.v ' deras nya.
.
.
....
inajoritetspai-tiet (det nuva- mokratiska.
sociala ' vkrksamliet som deras sedan ...
åra-.
raiide.
regeringspartiet) ' ..; ppiiadde d e t ' tal til1ba.ka bedrivna akete, esernp~1vis ' '. '
ör sk la ids ' ' ' ' ' 1,.
.
.
.
.
.
, '.
inom fattig- och bamvårdeii, spädbarns- vården, för skolhygien, i bostadsfragan,.
f ortbildnings- och f ackskolef rågan.
e t t a&amp;l yrkesutbildade,.
socialt arbetande kvinnor, såsom exempelvis barnavards-, fabriks- och skolinspekti-iser, skulle vara - av största betydelse inom stadsföi-valt-.
.
ningen.
.
Då man nu kan saga att tippgifterna.
inom den tycka nationalförsamlingen.
koncentrera sig p5 författningsproble- mens &amp; måde, h o i i den preussiska lik- som inom de i de övriga länderna i Tysk- land.
valda nationalf örsamlingarna på kulturella f rågor, såsom skolvasende, -.
konst, vetenskap, stateis och lqrkans an- gelagenheter, så maste man j u uppställa den frågan, om kvinnorna äro tillräckligt skolade ' for.
dessa uppgifter.
Att döma härom nu ' Si- omöjligt.
Vi ha ' endast reda på hur kvinnorna arbetat inom det.
kommuilala,.
i allmänhet ha de dar tagit sin uppgift praktiskt och därvid över- träffat marinen; detta liar man återigen ej insett på den andra sidan, då man dar icke bemödat sig om att rikta in sig på de mindre, praktiska detaljerna.
.
I national för Sam lin ger^ f ordras det.
framför allt kunskap i inre yttre.po- litik och förmåga att överskida sakernas sammanhang.
Det fordras politiskt sko -- lade kvinnor, men också politiskt skolade män.
För kvinnorna inställer sig ännu en annan uppgift, de miste komma med sitt eget, de få icke blott medverka i det gamla systemet eller starka detta, de måste ha mod att finna.
.
ut nya vägar.
o &amp; att tappeit försvara dessa.
-., N u sänder jag till sist de kara sven- ska - medsystrarna de hjärtligaste hals- ningar!
Måtte det inte dröja alltför ' ' länge innan vi som förr i tiden f5 fatta varandras händer och skrlda varandra I.
Ögonen.
Vi längta efter ireden och hop- pas då pa en lika lycklig samvaro som under Internationella röstriittskongres- seiis oförgätliga dagar i er hiisliga, un- derbara huvudstad.
Med hjärtlig ' tiI1givenhet.
MINNA.
CAUER .. ', ' Miriaig Wilsons pro De av svenska sektionen av Interna- tionella kvinnokominittén för varaktig f red igångsatta opinionsyttringarna till f örman f ör TVilsons f redsprogram f ingo sitt sä~skiIda, kraftigt verkande uttryck genom ett massmöte på Auditorium i Stockholm den 28 januari, Den stora lokalen, fylld till sista plats, lämnade p2 långt när inte r u n ~ at alla soin med sin.
närvaro velat manifestera sia anslutning till de IVilsonska principerna.
Efter en stäinningshil musikavdelning och sedan af tonens tre talarinnor, fruarna Anna Wicksell, Ruth Gustafsson och Ellen Hagen, ur olika synpttnkter belyst iden om nationernas förbund och president IVilsons standpunkt i övrigt i fredsfrå- gan, antogs enhälligt den resolution som tidigare framförts av svenska sektionen av I.
C. W. P.
P. och som uttrycker åsikten att en tillämpning av Wilsons progranlpunkter skulle leda till ett mera utvecklat rattstillstånd mellan nati~nerna an det, soin.före kriget var r$dande, och därmed till en varaktig fred.
En skriftlig halsning frin Ellen Key tipslästes, vari hon " av såväl h j a r- t a t s soin s a m v e t e t s innersta " in- stämde i mötets syfte.
* Den 3 I j anuai-i konstituerade sig i Stockholm på inbjudan av för saken in- tresserade personer Svenska föreningen
f ör na$onernas f örbirnd ' vid ett möte un- der liresidenteii ' Ivai- Afzeli~~s ' ordföran- deskap.
Som f öreningens huvudsyfte.
anger deil ' antagna första ' stadgepayagra- fen uppgiften att ' arbeta för Sverges .anslutning till ett.
nationernas förbund, dar med tillgodoseende.
av. '
de si$ sta- temas ratt ' mellanf ol.liliga.
rattsinedel skapas t.i.11 förekoini~laiicle av krig.
. '
: ', ' ' '.
.
Den Iiya föreniiigen enade: sig i ett ~lttalailde för .att Sverge matte beredas.
tillfälle att: genom delegerade deltaga i f örhandlingar ' och beslut rörande kon-.
stitiierandet av Natioizernas., ' förbund.
.
.
Fo1-e~zingens oi.dförande: blev friherre.
.
Theodor Adel.swärd, vice '.
, &amp; dförande.
.profe-or ' Svante Arrlzenius, sekreteral-e ' i ' rti A.iyza 3Viclcsell: '.
.
,,.
...
.
.
, '.
.
.
.
.
.
Sveriges.
.
flick- och samskolors lararinne- .. förbund.
.
,: .. et toi-de trots allt ej .ha väckt iziycken gan blev izat~~rligtvis hur man skulle D verklig fÖ&lt;vaning, att 1Zrariiyzoirk &amp; fBlla sig till detta, som komme att med- ...
.
.
.-.
,,.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
vid.
&amp; a privatläroverk tagit &amp; eget att fö.
.
så geiioizlgripande föraadringar.
sainin ?nslutq sig i en organisation, Diskussionen O &amp; flickskolans förstatli- ledd av dem sjdia, for att arbeta för.
gapdé blev n~ycket livlig och iesulter &amp; en: förbättrad ställ&amp;-g och andra för i två.
- esolutioner;.
.
.
.
.-.
....
.
dem viktiga fragors losning.
.
P5 ikitia- Den ena v a i av följande lidelse:.
.
* ti+ .av Lärarinnef@róunden i.
~tockholm, Med anlediiing av att ~ - e ~ e r i ' r .f ~ ör- ~en M&amp;-IÖ ' ocli Lund bildades $i möte den bereder en ut~edning, som bl!
a. skall i o ocli I I.
januari ' Sveriges flick- ocli oil~f atta de enskilda skolornas föi-statli- sainskolors lararinneförbund.
I motet '.
gande, uttalar inötet sin tillfredsstallelse deltogo ett 4&amp;-tal lärarinnor f f h. Stock- över att ', statens skyldighet att tillgodose.
den högre kilimliga uridervisningen i holm okh la * d&amp;rten.
.
.
~ötesförhandlin~arna, som leddes.
av Samma onifattning som den manliga l~arigeiioiiiprincipidlterkannes ...
~tocl&lt;holmsf örbundets ordf örande, f il.
Mötet tittalar.
den förhoppningen, att.
kand.
Anna Brita Bergstrand, fingo sin vid deil blivande.
omorganisationen den särskilda prägel av, att en notis om en betydelse£ ulla uppf ostrargärning, som de enskilda skoloriia under stora uppof f - i &amp; st &amp; sk~lkoiixnitt &amp; tillsiittaiidk nagra ringar utfört, måtte vinna tillbörligt be- ' dagar förut varit synlig i pressen.
M.an ' aktande och ' den samlade erfarenheten.
hade dar fått veta, att det var fraga utnyttjas.
om ingenting iiihdre an &amp; i-t skolväsens I samband.hSrined önskar mötet starkt fullstandiga demokratisiring genom folk- betona .iiödvandiglieten av.
att de grund- skolans omorganis,ation till bottenskola lagseid i @ hindren f ör kvinnas medlem- och f lickläro~erk ' as f ör statligande, och skap .i .respektive överstyrelser med det.
snaraste avliigsnas, sa att kvinnorna.
bli det var ju.
självfallet, att detta regerin- '.
represeiiter$de aven inom s~olo.rnas.~hög- gens stora i6tiati.i blel f ö r e 6 1 .f ör det.
re ledning.
.
.
.
.
.
.
.
, livligaste.
intresse; ..
Den brännande fra- .. Mötet f att- det- uppsk&amp;.
av ' ', ', ' ' 8. '
, ' ',, ' ' '.
...
'.
.
.
.
.
.
.
ett clefinitivt ordnande av larariimornas löneförhållanden, som utredningen.
för- orsakar, ina ' tte kompenseras geno11.1 att staten beviljar så stora provisoriska löne- tillägg, att lärarinnorna i löneh5nseende bli fullt jatilstallda ined statssaniskolor- nas lararinnor.
Ilen andi-a fornylerades s5lunda: ' Mötet hyses den uppfattilingen, att nar privatlaroverketis I&amp;arl &amp; -- vid ett förstatligande av.
flickskolan inträder i statens tjänst, r %ttvjsan synes fordra, att de tjänstear vid de privata layoan- staltenla, som nu berattiga till tqpflytt- ning i högre lönegrad, inatte f;.
saknas karens meclleinmar till godo, saviil för erhallande a v ålderstillägg som vid be- räkning av pensions5r för ' statspensioii. '
.
exeinpelvis namnas; att tre göteborgs- skolor äro där representerade.)
Iilom Lararinnef örbuiidet vii j a vi in- gen " schism " mellan oss ' och Flick- och sainskole föreningen, dar vi själva utgö- ra majoriteten (!)
och vars tjänster vi tacksamt vilja emottaga.
Vi begära eii- dast V %- sjalsklara ratt att få arbeta för vara egna angelägenheter p5 satt, soin vi anse lämpligt och gagridigt .. En sadaii positiv taktik synes oss, som vi tro p3 goda grunder, vara att före-.
draga f ram för den av en Iiel del med- lemmar i Flick- och sawskol.eföreningen anbefallda: agitation mot Centralstyrel- sen för Sveriges flick- och samskolor.
Den 0111~iigeii skulle med iliycket osäker vinst Linda krafter, som kunna använ- das bättre.
Till slut en fraga: Avser den kampan j, som s e d a n laiidsorganisa- tionen blivit definitivt beslutad, öppnats njot oss, att driva ut Liirarinneförbm- &amp; ts nledIernmar ur den aldi-e förenin- gen: ' Det ser niistan sa ut.
Men vilket gott; nda&amp;l skulle dirigenom tjänas?
Även andra frågor diskuterades, och önskemil1 uttalades.
Behovet av ökning av övningsl.ararinnornas krigstidstillagg till samma belopp som ainnesliirarinnor- ilas, nödvähdigheten av en avsevärd för- Iöaer, bättring av småskolel~i-arit~i~orilas önshardl.ieten av ett klargörande - och fastställande angående flickskolelärarin- ANNA SONDEN.
riornas behorigliet till f olkskolelararin- xietj änst ' saint vikten av att samhällslära snarast möjligt upptas so111 självstäiic~i~t skolämne avhandlades.
VAm töratsa kvinnliga lektorer.
Riks- Stamningen vid mötet var.
den .allra dagens förra året fattade beslut att göm basta, och det präglades av en stark och samtliga seminarieadjunktstjalister till lekto- enig vilja.
Endast e 11 sluten votering rat bragtes den 13 sistlidne december till förekom (vid val av suppleanter).
Det verklighet genom de d5 i konseljen utfardade gick en fläkt av liv och varmt intresse utniimningarna av dc 4; förutvarande semi- genom alla f örhandlingarna, och .delta- narieadj unkterna till lektorer.
Av dessa voro garna inedförde säkert från denna sam- g kvinnliga: Elida Andersson, Kalmar, Elisa- bet EurSn, Stockholm, Emilia Fogelk.lou, Kal- varo goda och väckande intryck.
mar, Marie-Louise Gagner, Stockholm, Anna I detta nu omfattar landsorganisa- Linder, Kalmar, Hedvig Sidner, Stockholm, tionen över 700 medlemmar från 68 sko- Anna Sörensen, Falun, Jenny Velander, lor.
(Efter vad som förek&amp;nmit, må Skara, Augusta Westerberg, Kalmar. '
Kvinnlig konsulent i y r k c s ~ k ~ l e l e d.
- ningeris organisatiori och, arbetsforiner ", - hade @ ?gen.
Kungl.
Maj: t har förordht-; lira- ' Icckat ett, G stort mtal deltagare .att: den ur-.
rinnan vid Stockholms stads folkskolor Ma: spriingligen tillii !nnade lolmlen, .Whitlockska ria Aspnian, som tillika iir förestanda ' re för skdans samlingssal ', icke.pi l h g t, n ä r förslog redr rika-~rerner-~+ndetc .kvinnliga.
högre utin K. '.
F. U.: M: s stora &amp; l .måst,e anlitas.
y-kessk ?la, att under - tiden den I jai~.-~o ' Detta.oaktet ilnr $-d5 ett antal kursdeltagare.
.
.
juni 1919 p % skolöverstyrelsens yrkesskoleav- mzst .avvisas.
,.
.
&amp; elning tjiinstgora s k o m.
konsulent och ' sir- Det stora intresse som visats dessa korser.
skild föredragande för arenden rörande, 1111-.
kcilimer som en direkt ' och lamplig.
m&amp;re: dervisning i husligt arbete.
ring ' - till föydel för L:-K.
P.
R:s i dqgarne ' ett ilii- L., K.
P.
R:s upplysningskurser i Stock?
till regeringen .ioläinnade b ~ g i r a n om derstkid .av IO,OOO kr.
for spridande.
av sam-.
kolm soin togo sin 1,örjin deg 21 janxni ~ n i k Sveiges ~~. ' kvinn&amp;.
.
med en föreläsning.
övei- " ~ o ~ i ~ u n a l f ö r v a l t l - ~ ä l l ~ k ~ bland ', ' ', ', bokvarlden.
, ' Carl .Gustaf von B.rinkman.
under dip1omatiire.n 1792-1810.
AV Hil- ma.
Borelir~s.
- Albert Bomiiers forlag.
. '
,.
.
,.
' Har ' ipota, vi f 01-tsattni~~gen a \; den ge- digna o &amp; intressanta biografien, so ii^ beliancllaile Brinlii~~ans utvecklingstid.
Och amdeiina d e l gäller likaval soin on1 d e n förra, att man ' nj ' uter av Hilma.
Bo- ~elius ' " iiiariliga " ordknapphet, lyedan man stundom blir trött- på Brinkmans " kvinnliga " ord strö ii^ .. Deil ei~cla.
an- inarkniiig,.
man med fog skulle k~iilpa ' @, ra om; boken ar ocksa deil att ritaten.
u r hins.
' brev stundon1 äro.
för l$nga,- Detta ' galler dock egentligen] ilest den.
förra - avdelningen.
av b&amp;eii,da.
det per- sonliga ännu Spelar en övervaldigande i:oll, d i förhållandet till Rahel, Gentx och.
S&amp;leiermacher ann^^ har övertaget hos Bril !knian över de politiska iiitres -- sena.
Man slculle ' ju .egentligen k ~ p i a dra slutsatsen, att lians brev till clessa sa i~toihordeiitligt intressanta personlig- heter borde vara " roligare " i11 de cliplo- inatisla-.
Me11 olyckan ville, att Bsink- i~lans betydelse soin manniska l-~uvuclsak-.
.Iigen ligger i ' att vara drabant till stjar-: nor av högre ordning, och.
halis relativa obetydlighet blir rnarlcbarare ' just!
i de- ras sällskap.
',, '. '
,. '
,,.
.
.
.
,:,.
.
.
:.
. '
Meii nä; - lian .Sedan e f t e r i 803 solii diplomat ' ställdes inför inei-a.
kravancle tic1sfö1-h3landei1, syles han.
.
verkligeii ha.
vuxit till man och tilluinner-.sig just cliirigen~nl ökat intresse,.
ayen: on1 .h.an:;.
r~olitiska skrive+x äro av el?
betydIigt allvarligare art an de tidigare lang ' ' k; - .r,&amp;-ierna till.
Rahel .o111 l i t t e r a t u s o c h, i+- lek;.
Högst ' bland dessa politislja clokii-: inent star ' dock den langa skrive.lsen, ' $14 Wetterstedt av ~ o i d o n 18, oktober 1809, yilken 111an.ar glad s t att här se full-.
ständigt, avtryckt.
.. Sidana seflesibnei.
&amp; er tidslaget sk~dle gn vara dagar?
;.
statsinan inte ha begravt i ett brev .taii satt in i en tidning; inen ditidens .. jo~~r-,.
.
nalistnaturer fingo i regel nöja sig " inecl.
) re~skriveriet.
Har f ramträda i al.la.
handelser 13rinknlaiis hade val-lclserfa-:.
kilhet oc11 naturliga godhjartephe ' t i f L !I.
överlägsenhet i f6i-liåll ' ande till ' den all- ?$nt raclande enfalden och den .fega srnisintheten i halis l~ei~$and.
Brink; mail h a r.
lieclern.
av att ha genornsk&amp;lat Napoleons .alrsikter ned Sverge - Iqclai?
p % en tid, då svenskarna i allmaphat: s+go upp till honom son1 den enda i-ad- dafen .. Deitta hedrar.
hans oindöme lika mycket som, det hedrar lians hjärta att varii~t t a den avsatte G n t a v IV Adolf ' ' ', ', ' ' '
.
i.
försvar mot Wetterst~edts beskyllilin- $ar om hans hat mot Sverge.
I allinanhet hör Brinkmans förhållan- de till den ' olycklige.
k~tngeis till de 0111- standiglieter, som tala för att Gustav Adolf inte kan ha varit ett sadant tra- beläte, oförmöget att vinna hjärtan, son1 en tendentiös historieskrivning, utgangen från 18og års män, seder- ri-iei-a: velat göra h o n o i ~ till.
~.
Och om Brinkman ' ocksa inte kunde f örverkliga sitt f lera ' gånger avgivna löfte att, om så behövdes, följa honom i lai~clcflyk- ten soin hans privatsekreterare, så har lian i alla fall inte hört till dem som bytte förman lika lätt som man byter dräkt.
Det säger dock något, .. att llan aldrig mera återgick i ordinarie tjänst,.
när han icke fick den preussiska mini-.
sterposten, dar han säkerligen på grund av sin vänskap med hovet skulle fått handla relativt oberoende av sin egen regering.
Johannes S chefferus.
En ' stornian från 1600-talets Uppsala.
Av Henrik &amp; Sclzeff er.
J.
A. Lindblads f orlag.
Det är den berömde stamfadern till en i vår Iiulturs hävder bei-öind slakt soni i denna lilla bok .efter bästa ka-llor pietetsfullt tecknats av en sin ättling, redan känd som biografisk förf attare, Inkallad till Uppsala under drottning Kristinas tid, hon som ined makten a \ + sin personlighet och sin kungliga fri- Iiostighet drog så många snillen och Iar- da ' till sitt avlägsna land, blev den unge strassburgaren en av dem som tidigast bragte det svenska universitetet i levan- de kontakt med europeisk vetenskap.
I-Ian var en representant för kritisk f orskning och verkade.
oavlåtligt för att göra sitt nya hemland kant geilom ar- beten .som i sin nyktra saklighet karak- teristiskt kontrastera mot en Olof Rud- ' becks storslagna patriotiska konstrtik- tioner.
Schefferus ' arbeten refereras ufför- Brinkmans litterära receptivitet och ligt av hans biograf, s5 utförligt att det produktivitet lago under denna politiska i viss inån skadar l-ielhetsintrycket a \ - period ingalunda nere; han itg gav vid levnadsteckningen.
: I stallet för den denna tid både Gedichte och Philosophi- grundliga öve; sikten av Svecia literata sche Ansichten.
Hilrna Roi-elius bedö- och citaten ur Konunga- och hövdinga- mer dem båda med kännarens säkerhet styrelsen, vars idévärld dock är en lieit och.
finner dikterna hade till form och aniian än den lärde sestonh~indratalsiit- innehåll röja förf.
: s tillväxt.
Filosofeil giv,arens, skulle man önskat en.
f ylligase ar mindre självständig an-diktaren, inen teckning av Uppsalamiljön och Schef detta är ju ingenting att förundra sig ferus i förhållande till hans sveiiska liol- leger.
De glimtar förf.
ger av livet i öyer hos en så receptiv n a t ~ ~ r.
.
' Nar man skiljes fran Brinkinan-.
Skytteanum, dar utom den egna barn- boken denna gång, ar det med en viss skaran högförnan~a mäns söner med de- respekt.
För lians levnadstecknare.
l-iar ras preceptorer bankades kring profes- Inan alltid haft denna respekt, inen har sorns och fru Reginas bord, äro sa ar den.ökad till att ox-hfatta.inte1angse~ fängslande att man gärna ville hava bara den fjlosofiskt utbildade .litteratur- mera av samma slag; i dem och jnom historikeril, utan nu aven gäIlande en ramen av Scheffei-LIS ' ännu kvarstgende p o 1 i.t i s k, l~istorieforskare.
Den diplo-.
lärda ve] - kstad, hans museum, dar hans 11-mfiska historien har inte föiloi-at på biograf förstatt att åter franitrolla ses- träder hans ge- att.
Hilina Borelius.
f rån sitt vanliga ge- tonh~~ndratalsinteriören, bit h+ gör strövtåg in på dess madier.
stalt oss levande till mötes.
LYDIA WAHLSTROM. '
A ' - - - A A, .-t I i.
' Z Tidskrift far den svenska kvinnorórelsen, utgiven av Fredrika-Bremer-FOrbundei.
.
Redak tilr: Ellqn lfleman.
Fdi-b~ndsn&amp;tlemmar erbiila tidskriffen till * ett pris av kr.
4: 50, vanid~prenumeration.
sker direkt genom f-redrika-Srerner-Fgrbundets byr8,48 Klaraber&amp;gaian, Siockholm.
Icke-förbundsrnedlemnrar prenumerera d normasfe postarrstalf eller i bokhandel.
Pris far postupplega: ' / i dr kr: 6: -; ' 1 2 dr kr.
3: 25; ' / r .dr kr.
1: 75.
LBsnummer 45 öre.
Redaktion och expediiion: 46 Klerabergsgatan I&lt; Sfockholrn.
.Redaktionstid.
: fisda: gar och frediiger .kl.
1-3, Allm: T.
4 8 50, Riks 27.62: Expeditionen: kl. 11-4 varje.
sdcker~dag.
Allm.
T.
48 16, Riks .27 ' 62.
:,.
. '
' ' Undervisning.
Perhmiied rr:sk.lnin &amp; av fardigo och p&amp;= b6rjade a: beten samt material.
RBd vid .i Etallensk .pets- och annan konsfsom.
Siiin&amp;t p &amp; lager.
dartill herande material.
inredning .av vdningar m. m,.
.
, Svmik, ~; a.nsk och ~ b m i s k spe fs frdd sfdndigt pd lager.
A - D.
NORDISKA KOMPAN~ET,.
Texthavddningen.~ TUYRA G R A F S T R ~ M: - t: S T O.
C K H O L M I.
Praktisk tidiiin,a för henim,et utgiven av Fredrl ha-Breiner-Förbundet.
Redaktör: Fanu~ ~krnst erria.
.
JU^,.
.
KVINNLIGA JURIDISKA BYRAN. '
!ILLA V A T T u G A T m i d f Utkommer under l Q l 9 med 24 ' åtta idiga n:r; Pr &amp; nurnrr:itjonsp~ is: helt Ar kr.
2: 50, l i ~ l v a r kr.
1: 40,. kvartgl kr.
0:SCI.i Plenumerat on sker A posten .. Innehaller ber: tt: lscr, 1 ocm.
lcvitad&amp;rknin~ ar, re- ligiöso, etiska och sociala uppsaiser.
a tiklur i diverse.
ämnen samt eii rikhaltig avdelning.
Inhuridna.
årganpar för i912-191.5- .. kr.
1: 50 pr.eY., för J916 kr.
1: 75, - för iyi7.kr.
2: och, för 19 ' 8 kr.
.
.
2::50 pr exemplar.
RIKS 7 5 16 -.
d '.
:.
.
.
.. V,, FE # E N &amp; ' ~ u n ~ ~ i o v, l e v e r &amp; ö r 3:.
iias 4 i .FREDSGILTA,N.
.
...
.
.
.. ...,.
...
.
.
.
.
.
: -: STOCKHOLM ... 8.
T.
U 46 ' Sverges akdsta, största och bäst.
: i =:.
renommerade ~p~ual !flat i:.
: .Siden- o &amp; Ylle-K:län- ningstyger.
S ' s Prover t -,,.
franco.
,.
.
.
.
.
ANNA.
.
BENGTSONS KAPPAFFAR ',, REKOMMENDERAS Kostym-.
och Kapptyger.
.
.
HALSI.N ' GBORG Stort u ' rval.
.
.
Rlks tel. 1245 a 3245 1..
.
.
.
.
.
.
:: ....
s.
, ': -.
" '::;.
....
.
.
..,: ' d..
Kullagaian 2 l '.
.
, landsarten sindas: grnk i i '.
':.
-.
A,-Bb,] OH N A.
~nink~bc&amp;rt&amp;~ ALLM.
' TEL l83 36 Testeimenten, bouppteckningar, arvsutrednin- ear; * äktenskapsförord, familjeratissaker, ' juri- diska uppdrag av alla slag .. A.ven skriftliga förfrhgningar besvaras.
.
. '
I ANDEN - EVA kand: Led.
avSverlges Advokatsamfund.
.
il a I N N E H A L L, ' Krigets fack Ej blott viinster om, utan heft om!
Av E m i h 9.
B 4 Fogelklou.
D e kommunala valen.
.
.
Ett stort damokratlski reformf6rslag.
Av Anna SondPn.
Kringblick.
Nar falla hindrea?
Kvlnnaa i statstjlnrt.
8 Tyskornas nya uppgifter.
Av Minna C n u ~ r.
&amp; Notiser IrAn bokviklden.
O 00 För kapitalister, särskilt fruntimmer, h &amp;: !et Iii !~ge varit ett .8nskemil ~itt kuiini överliinaila vårde !i zv sina vardepappcr och skotseln av sina affärer at nagon person eIler institutiofi, S ~: E nr:; absolet säkerhet fikenade p~ii~ktligliet och tioggrannhrt i, utfarandet av det acfijrtroddu uppdraget, ävensom pris- billighet.
En ddari institution är sisiimmiiimmiiiimirii.imm Stockholms ~ n s k i l d a Banks Notariatavdelning (KungsträdgBrdsgatan 8.
Expeditionetfd j ' 10 - .4) som under.
t i a ' E f 9 ' f av Stockhdms Enskilda Bank Itager sig värd och förvaltning av enskilda personers och k c s s x s värdepapper .. deponerar obligationer, inkasserar Exempel 1.
Om en person hos Notarizttavdefnin~; ' en Notariatavdeliiingen vid förfallofiderna kuponget cch tillhandahiiiier deponenter influtna medel.
Vidare efkrscr Notariatavdelninge utlotiaingar av obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig oblig,ttio:?
blivit utlottad, samt famnar fiirslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
Exempel 2.
Om intechtiingar deponeras hos Not; &lt;rint; irdel~iingeil~ underrättar Nohriat- avdelningen gäldenären därom att räntorna 5 inteckningarna skola till avdelningen in- beta !as, varefter de medel, som inflyla, 811 deponenpcn redoviiai Vidare tillser Notariat- avdelningen att inteckningarna bliva i vederb5rS-g ?id f h y a d e.
Om en hos avdelningen deponerad inteckning genom underlaten förnyeke skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada.
FOrvariagsavgift i 50 Öre for %r per 1,000 kr a v depositi:meks v i d e, doek ej under 2 kr.
g 8 8 g. a s
