# ID: svediakorp-per2787
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,688
# sentences: 1,070
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- SKRIFT F O R DEN SVENS- ItVINN0RiC) RELSE~ I ~ G N E N - A V ~ ~ B ~ ~ K B U ~ X IC; EDAICT~R: ELLEN ECLEZrl [AN x STOCKHOLM i 91 9 TRYCKERIAKTIEBOLAGET THULE .. I /.
.
.
.
.
.
LEDANDE OCH POLITISKA ARTIK- LAR, SOCIALA FRAGOR, LAGFRKGOR, SKOL- OCH UNDERVISNINGS- FRAGOR.
.
.,.
............. ..........................
Internationell socialpolitik ............ Kring Wilsons program .............. U l r i c h, S i g r i d: Bemikkelsedagar f ör sj ukvarden och sj tiksköterskorna.
\ V ii g n e r, E l i n: Krigets facit ..... 95 12q A h e r g s s o n, A n n a: Obligatorisk sjuk- och moderskapsförsäkring .... 156 D e kommunala valen I slutna led 1 1 I - Kvinnas tillträde till statstjänst ...... Kvinnlig Överlärare ..................
Löftets infriande .................... Medborgarrätten ....................... 1918 ars författningsreform ..........
Kär falla hindren?
.................... Resolutionerna vid sommarens f licksko- lemöte .............................. Staten och de enskilda som trädgårdsod- lingens f ram j are .................... Staten och kvinnorna ................ Till Sveriges kvinnor ................ Arets kommunala val ................ Andreen-Sved-berg,Andrea:.
De kvinnliga tjänsteläkarnas lönefråga B .o r e l i u s, H i l m a: Krigets facit.
.
Overkorsade beräkningar ............ E I g s t r ö m, A n n a Lenah:Krigets facit ................................ F o g e l k l o u, E m i 1 i a: Krigets fa- cit.
Ej blott vänster om, utan helt om!
K 1 e m a n, A n n a: Lika lön för lika arbete ...............................,, - Statligt f redsarbete ............ R 1 e m a n, E l!
e n: Den raka ' linjen -,, - Fredrika Bremer och den nya re-.
presentationsreformen .......... Kvinnornas internationella fredsar- bete ............................. -,, - Krigets facit.
Arbetets nya falanger L i d m a n, E 1 s a: Statens järnvägars 1917 års undervisningskommitté ...... S i l f v e r b r a n d - E r i k s o n, Su- s y: Schismen inom flick- och sam- skolevärlden ........................ S o n d é n, A n n a: Ett demokratiskt reformförslag ...................... -,, - Sveriges flick- loch samskolors lära- .................. rinneförbund StaeI v.Holstein,~at ' hilda: Stockholmska lönemetoder .......... S w a r t z, N a n n a: Omuppkomsten av den lägre pensionsåldern för kvin- nor ................................ SOCIALA FOKETAG, FORENINGAR OCH FÖRENINGSMöTEN.
Arbetarkvinnorna och särlagstiftningen för kvinnor ........................
Caroline Wijks sjuksköterskehem ....
De själv försörj andes bostadsproblem .... Fredrika Brerner-Förbundets stipendie- verksamhet ......................... Fredrika Bremer-Förbundets stipendier.
.
&gt;&gt; &gt;s 1, 1919 Fredrika 13rcmer-Förl~undets arsmöte.
.
Göteborgs kvinnliga studiehem ........ Kommittéval inom Svenska Kvinnornas National förbund .................... Lika lön för lika arbete.
De Stockholm- ska kvinnornas opinionsmöte ........ L.
K P.
R:s medborgarfester .......... Kiksf örbundet för Sverges husmoders- föreningar .......................... Rösträttsföreningarna; årsmöte ........ Social kvinnokongress i Stockholm .... K 1 e m a n, E 1 1 e n: Fredrika Bremer- Förbundets: de arsmöte .......... -,, - " Radda barnen " ................, -,, - Vår kvinnliga advokatfirma .... U l r i ch, S i g r i d: Alderdomshem för sjuksköterskor ...................... 11 LEVNADS- OCH MINXESTECKNINGAR, KULTUR- OCH RESESKILDRINGAR, ESSAY ER, UTLANDSKA KORRESPON- DENSARTIKIAR M.
M. Almqvist-Brogren,Gertrud: ..........
De ensamma: ............. 66 B o r e l i u s, H i l m a: Genrebilder fran frihetstiden 164 C a u e r,.
&amp; f i n n a: Tyskornas nya uppgifter .......................... 34 F r ö b e r g, E v a: Englands kvinnor och lantarbetet 60 Internationella K l e m a n, A n n kvinnokongressen i Zurich 12-17 maj 1919 97 .................... .................... a: ............................
K l e m a. n, E I l e n: En lappbok a v K 1 e ni a n, El 1.e i i: Hedwig Dohm - Alfhild Agrell .................................
Anna Shaw .................:.
...... 127 De Nios årsbok .. i.
............... K u l l g r e n, T h y r a: EvaRodhe .. 83 -,, - -,,, - Den .befriade kärleken .av Elin L e i, j o n h u f v u d, S i g r i d: Ma- tl~ilda Silow ........................ I39 Wagner .......................... 6 .-, - Det törstande.
folket au Gettrud &amp; i ' o n, t e l i ii s, A g d a: Laura Netzel.
Almqvist ...............
.:.
......... W a l - ~ l.
s t r ö m, ' L y d i a: En.refor- Inger Skram av Jeanna Otetdahl tnator inom Danmarks kvinnovärld.
.
50 -,, - -,, - Kvarteret Oron av Elin Wagner ... Kvinnoklubbarna under franska revolu- tionen ............................... 67 -,, - Sälarnas hämnd av Louise Sten- bock, f. Mikner ................ -,, - Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och I&amp;-talen av Gurli Linder 162.
-,, - Valda dikter av Lotten von Km- mer ....................... ...... NOTISER FRAN BOKVÄRLDEN.
~ e j i o n 11 u v u d, S i g r i d: Johan- F o g e l k l o u, E in i 1 i a: Ett diktar: nes Schef ferus a v Henrika Scheffer.
öde av Anna Marin Koos ..........
.
: U p p s t r ö m, A i v v, a: Dalarna av -,, - Katolskt och protestantiskt i me- Anna Maria Roos .................. cle~lticl och nutid Lydia Wahl- -,, - Handbok till Nils Holgerssons un- ström .......................... derbara resa genom Sverige - av Val- E k e n s t i e r n a, F a n n y: Sagorav borg.
Olander ...................
Marta Eckhof f ...................... -,, - Söder,manland av Julia Svedelius -,,.
Stor-Mor i Dalom av A i w a .Upp- Mr a 11 1 s t r ö m, L y d i a: Carl Gustaf ström .......................... Briiikman under diplomatåren 1792- -,, - Folkskolans I~arntidnings j ulpubli- r810 .av Hilma Borelius ............ kationer ......................... -,, - C.
A. Ehrensvärds brev, utgivna K l e m a n, A 11 1-1 a: Kvinnliga yrken av Gunhild Berg .............. av Aina Hamilton .................... ' '.
A
Akia - VADSTENASPET ' SAR-.
.
till ufsiyrslar och presen.tcr.
.
Stod urval.
Bast och ' billidasi.
'.
.
.
Gre&amp;regotan 34.
. '
A.
A; I, kl. l o - - 6.
T.
.
' ' ?o2 04-.
.
.
.
.
.
.
.
Rlksfel.
97.83 - '.
.
,.
e m, MODERNASTE.
SYMASKIN.
.
.
.
- Ffokeit Iigeborg Bergs frön2 Rikstel.
97 63.
SIDEN- a 1,.
MANUFAKTUR- AFFAR.
.
.
Alltid n y h e e i ' si&amp;rda urval.
.
.
!!
.. 31 O S T E R M A L M S G A T A N 31.
.
5 ' (Andra huset ' fr~n Lin&amp;afan.)
.
i m SVENSKA SPETSDEPOTEN,.
I.
ARGANG VI - JANUARI 1919 HAFTE 1 H E R T H A 1919. ed spörjande forhoppqing ' blicka vi in i det nya aret.
Man vill ha lov att tro att nu, nar en gräns satts för dödandet, de skapande och aterupp- byggande makterna nia taga vid och.
lyfta världen upp mot en ljusare framtid.
Annu ä r viil inörker och kaos, men den nya dagens gryning synes skymta.
Fredsdagens iiibsott, med vad den har av ansvar och krav p5 dem som nu leva, ä r av bestämmande vikt lika fullt ' för de folk, som undgått att dragas in i kriget, som för deil-i, som sugits iii i krigsvirveln.
Den blir bestainniande för b mannens som för kvinnornas liv.
I alldeles speciell mening för kvinnornas, som i denna jasniligs-.
och i-ekonstl-uktionspei-iod.
i stor utsträckning för första gåiigen komma med son1 ansvarig del av nationerna.
Även vi svenslior ha n u ' förvissning om att det nya året medför erkännandet av vart fullberättigade medborgarskap Tyngre förpliktelser an vad vi under lugnare förhålla.iidei~ nagonsin anade för detta med sig.
Ai ?s \ laret för att de bli fyllda ligger p2 oss alla.
För H e r t h a ligger som främsta uppgiften att i sin mån bidraga till att kvinnorna fatta sitt ansvar och sina skyldiglieter p i denna punkt.
So111 ledande princip för det arbete vi under året vilja.
nedlägga med avseende harpa har synts oss vikten att söka klarlägga var vi nu stå efter denna världsförödelsens svepande storin, vad som i själva verket ohjälpligt rainlat i spillror, vad som med ev iglietsvardens stämpel räddat sig ur föröclelse~l.
Endast med detta klargjort för oss kunna vi, så långt våra krafter racka, göra vår insats i varlds- åter~ippbyggandets ' tjänst.
Under rubriken K r i g e t s f a c i t i en serie ar- tiklar av bl.
a. Hilma ' Borelius, Anna Lenah Elgström, Emilia Fogelklou, Elin Wagner vill erth ha göra ett försök till utredning av dessa frågor.
M
' I I övrigt har Hertha att räkna med samma goda medarbetarstab som under gångna 5s underlättat dess uppgift.
Det nya året medför emellertid en för- ändring av utgivningsf örhållandena.
I&lt;ristidens tryck med dess rent praktiska svårigheter kvarstår i sin fulla tyngd.
För Hertha är detta djupt kännbart med avseende på tryckningskostnaderna.
De abnorrni: uppdrivna priserna på allt tryckeriarbete, papper ni.
in.
lämna ingen.möjlighet kvar att för det kom- mande året bibehålla tidskriften oförändrad till samma prenumerationsavgift som förut.
Styrelsen har vid Övervägande av frågan kommit till den åsikten, att nian bör undvika ' ett fördyrande av prenumerationen och hellre genom en inskränkning av häf tenas antal balansera de ökade utgifterna för utgivningen.
Beslutet has blivit a t t H e r t 11 a I g I g u t k o m m e r m e d e t t h a f t e i m 5 11 a d e n med undantag, såsom hittills, för juli och augusti, d i uppehållet för sommaren infaller.
Vi hoppas att detta endast skall behöva bli en tillfällig åtgärd och att man snart nog, nar normala förhållanden åter inträda, i samma ~~tstrackning som förut skall kunna ge ut Hertha.
För redaktionen ställer sig nu uppgiften att med det reducerade utrymmet kunna ge det mesta och basta möjliga.
Vi hoppas att genom ett omsorgsfullt avvägande av innehållet kunna på ett tillfredsställande sätt ge våra läsare kompensation för den kvantitativa minskningen.
Genom på en gång strängare koncentrering och vidgad översiktlighet i de artiklar, som tidskriften enligt sitt program som organ för den svenska kvinnorörelsen främst måste lämna plats för, skall vid sidan av dessa titrymme i ganska vid .utstrackning k m n a beredas åt uppsatser i frågor av kulturellt, litterärt och allmängiltigt intresse.
Vi hoppas kunna utlova ett på en gång instruktivt, omväxlande och roande innehåll.
Hertha utkommer således under 1919 med ett häfte i månaden, med undan- tag av juli och augusti.
Priset blir som förut f ö r f ö r b u n d s m e d l e m n1 a r kr.
4, ~ o pr år med prenumeration genom F r e d r i k a - B r e m e r - F ö r b u n detc b y r å, 48 K l a r a b e r g s g a t a n, S t o c k h o l m.
F ö r i c k e - f ö r b LI n d s m e d l e n1 m a r sker prenumeration 2 n a r m a s t e p o s t a n s t a l t eller b o k h a n d e l, likaledes med samma pris som förut, kr.
6:- pr år, kr.
3,25 pr halvår, kr.
1,75 ps kvartal.
Redaktionen.
.
.
.
Krigets facit.
.
. '
.
...
bverkorsade ' berakningar.
.
e s o m ' .trodde på n a t i o n a l i s - makter, lika mycket som a &amp; godh,ettens.
m e n s val.signelse och de som Ar d i, t r o t s de oerhört stora posterna trodde p5 k p l t u i - u t v e c k l i n g e n .i natioiialismens som i kulturutvecklin- bilanslioi~tots ' fa-.
. '
som garanti mot förhärjande krig h a i gens ' räkenskapsföring,.
.
ci.t - o?
denna stund ej mycket att avundas var- När jag talar om nationalism &amp; och andra angående det facit, som världs- kriget utvisar.
Detta facit ar ' i inångt kulturutvecklingen som sidoordnade, .ar och mycket annu e j att fastställa.
Där det darföi- att jag ' tanker på de m a n- finnas tenile; i formeln för detta facit, n i s k o r, som hyllat de11 ena och den vilkas varden innu äro obestämda.
Men andra: den nationalisnitroende " högern " att de f .ö r e g 5 k n d e beräkningarna och deii utve&amp;lingstroende " v &amp; ' stesn ".
voro o r i 1.i t i g a, darom ar intet tvivel.
Objektivt Sett är.
ju liationalitetstanken Nationa,i,isteina, som idealiserade kriget, själv.
en produkt av k~iltur~itvecklingen. '
Det.
al- ej.
nödigt att vara varken en- hade rätt i att nationalismen ar en stark tentevtin ' eller socialist.
f &amp; att i stijiita.
makt och förnisr mycket: Världskrigets.
a l l ~ a n h e t ii&amp;lgas medge riktigheten av - fakt~im var ett hiht slag för den da optimismen ' i den &amp; adning, soin det piiståendet, att krigets resultat ar blott betraktade det som en tidsfraga, " d e n ~ o k r a t i e n s g e n o m b r o t t ": den marisliIiga tillvaro11 av sig själv Dal-el~~ot f ordras ' det en synnerli.gen.
när.
skulle bli helt stadad och förnuftig.
An- blind tro för att anse det ' soii given sak, hangarna a v e n n a askidning fingo ge- att kung Demos kommer &amp; t regera rätt- nom krigsutbrott &amp; och det genoni åra- visare, mildare och visare an de föregi- tal fortsatta nlassnlördandet en knack av ende maktinnehavanla inom staterna.
svaraste slag.
Men det a r inte först nu, För.
alla andra än inskränktheten eller som.
aven nationalisnlens be~indrare och den bliilda fanatismen ar " demoltra- lovprisare, de som betraktade kriget tienJJ icke ett färdigt.
resultat utan en.
som reningsmeclel för folken, finna sig oerhört krävande arbetsuppgift.
Skulle man i en enda glosa uttiycka i en besvarande ställning.
Bredd i breckl det, varom de siilsen-iellan skilda menin- med ~r~anisationsförniigans och.
den in- garna ena sig sasom om en alrmansan- dividuella uppof f ringens storverk har jobberiets och den absolut I~ai~synslösa ning, sa skulle det vara i ordet n y o r i- egoisinens prestationsförnGiga uppdrivits k n t e i i n g.
~narliismeri vill anda till till en lika oanad och tinder fredstid grunden rasera den befintliga samhalls- byggnaden.
.Först bland ruinhögars grus ouppn5dcl hö j ci.
Nationalismen ar av ondo ' lika mycket och spillror vill den " bygga nytt ".
Teore- so111 av g.odo.
Kulturutvecklingens or- tiskt sett gar skiljelinjen mellan anar- ganisatiokstriumfer vinnas av ondskans ' kismeii:5 ena sidan, alla apdra politiska.
D + ' ',
åskådningsformer ' å den andra.
Anar-.
moderna krigföringen utsatte även i~on- kismen ha; på sin sida den logiska kon- kombattanterna lihgt ifrån stridslinjen sekvensen i negationen.
Men livet ar för krigets mord och brand, och hunger- icke logik.
Dar anarkismen vinner seg- kriget skonade ingen ålder.
rar, är det nog mindre en triumf för den I större utsträckning och efter en negativa logiken som &amp; din, ä11 en följd.
större inattstock an någonsiil förut i av ett rent praktiskt sakförhållande: historien ha de enskilda nödgats offra lättheten att riva ned-och svårigheten att gods och liv, ja, vad de stridande be- bygga upp.
För byggande fordras ge- träffar, också heder och samvete för sin nomtänkt planläggande - av grund och stat, sitt folk.
jämn ordningsföljd i ett arbete, som Nyorientering behövs.
Men denna ny- nödvändigt måste bli långsamt i jan~fö-.
orientei-ng 5s icke inöjlig utan en relse med ett 11 e d r i v a n d e. etisk kompass.
Vilket facif draga vi av kriget, vi Samvetsfrihet borde f1-amiör ailt in- som redan - förut trodde, att politik och nebara inö j ligheten at t undandra sig sainhalle behövde reformeras, utan att medbrottslighet i av staten befallda aga tillit till socialismen som universal- vildshandlingar.
Hittills lm- den en- redan förut vor0 övertygade, att skildes etiska förhållande till sin stat ut-.
.
medel, kriget var ett ont.?
Om kriget tills vi- tömts med begreppet lydnad, trohet, lyd- dare alldeles s,n~ulat sönder den organi- nad och trohet utan hänsyn till arten serade pacifismen, så betyder detta icke, och innebörden av det l-iai~cllande, vari att pacifismen som åskadning är undan- clenna trohet och lydnacl skulle uttryc- skaffad.
Med socialismen äger ett lik- kas.
Konsekvenserna ha .av mera öm- nande förli3llande rum som med paci- tåliga och vakna individuella samveten i fismen i fraga om förlust och iandvin- detta krig kants olidliga.
Smwetsirå- ning i opinionen.
Medan kritiken traf- gan, fragail om gott och ont, varken får far det faktiska inisslyckandet att före- eller böl- tystas ned av statens inakt- komma eller förhindra kriget, vinner .den språk.
Staten far icke vara en hednisk åsikten, att det " fordras ett nytt upp- gudom, soin begär hyllni ?~g genom i sig slag i sakernayJ och att konservatismens själva fördömlig &amp; handlingars utförande.
" front mot socialismen " varaktigt bru- Icke genom upphävande och nedskru- tits, alltmer insteg.
vande utan genom vidgande och fördju- Nyorientering behövs, men pacifisti- pande av s a m v e t s 1. e r k s a 11 e- ska eller socialistiska orgallisationer t e n h o ~ de etiskt aktiva ll~änlliskoi-na kunna icke göra tillfyllest.
skall statens och sanzhallets verkliga Casom kriget blivit allas sak, S; måste bästa åstadkommas.
fredsarbetet, statsbyggandet och den En kringblick över läget ar, synes det socialt-ekonoiiliska nydaningen bli allas inången, icke mycket mera hoppgi \ ranie sak.
nu, an den vas innan kanonerna tyst- Den allmanna vai-nplikten gjorde alla nade, och \; isst ar det svårt att utan vapendugliga män till soldater.
Den lzjärtekylalide ' skepsis lyssna till det se-.,
H E R ' T H A '. '
-- 5 gerdruckna sj älvberömmet p5 ena hallet,.
hetstillstånd.
he om .rationalisering.
av liksom det ar svart att utan beklämning clet animala blir detta icke ' tämjt, en- åskada den revolutionära experimente- dast .starkare och ohyggligare .. ringen under hart när olidliga förhal-.
- P5 d e t idealbestahda l&amp;sonlighets- landen på andra hallet.
L i.
k v a 1.
är livetsi .plan dnremot upphör den fientli- det en obeskrivligt lättande ' befrieke, att ga motsättningen.
Dar blir den enes krigets disekta valclsd&amp;l upphört, och b$sta också den andi-es.
U r persgnlig-.
nya.
förhoppi~ingai-s späda brodd v i.1 l lietslivets synpunkt blii- fördelningen av fram genom all is och snö av skepsis det kaferiella goda viktig icke i sig själ * och beklänining.
icke som kvantitativ delning, .utan dar- .. I v % - jordiska tillvaro ar det mate- för att perso,nlighetslivet hanlmas och - riella underlag och aibetsmaterid f o r skidas.
hos dem, som leva p % och un- ' det själiska och andliga.
Förbise de ma- d e r nödgransen, och - hos dem.
som be- teriella faktorerna kunna vi icke.
Men trakta detta som en nornial företeelse ...
, bli de materiella faktoi-eïna ln~~v~~clsak,.
Nationell egoism, k l a.
~ s ~ ~ o i indi- s~n, raknas det.
' öppet eller hemligt blott inec?
yiduell egoism skola &lt;i &amp; !ii vanmik- dem, d5 blir tillståndet.
människorna tiga ti.ll ' clen nydaning, om vars nödvan- emellan o~mdvikligen ett allas krig mot digliet de flesta äro ense, hur än; sik-.
.
alla, individer mot individer:, folk mot terna vasla om innebörd och !ltföiande.
folk.
visserligen kan $; en det mate-.
Att cle sövda samvetena vakna, att de riella goda mu~ltipliceras genom.
samver- kan, sa att alla få, mer i n föri~t.
Men vakna samvetena göra sjg gällande, detta clet materiella goda kan do.ck alltid ina- ar vad tiden behöver.:.
Nationellt sam- individixllt samvete.
.
tas i.
' delbara kvant.iteter, och.
vad den vete; klassTsa~~~voe, individu~lla sainvetepa.
måste: den ene f i r av dessa f år icke den andre.
Nå- I.
.
springande .punkten finnas: ' modet att got av.
intressemotsats blir lcvar,.
och g2 till rätta.
med sig sjalv, siii klass, sitt.
denna intressemotsats blir lätt akut.
folk.
~&amp;ståndsk&amp;ur ensam hjälper icke ' ' ' ',!
- ' o ' bort från detta, rivalitets- och osaker- HILMA BORELlU5.
.
års författningsrefoirn.
I.
nnan det gångna året lyktades var den.
heter, d a r i f r h endast iite$utna omyn- stora inrepolitiska l~andelse, s0111 tids-.
cliga förklarade, ' p ' essoner i konk~~rstill-.
förli~llandcna drevo på, den koinmii- stand, personer ' som atnjuta varaktig nala ' författningsreforn~en, slutförd.
.
.
försijrjiling av fattigvården, soin under.
Den 17 december gav Sverges riksdag .de i i i i ~ a s t e tre förflutna åren uraktlå- varje svensk, mail som kvinna, som fyllt tit att.betala skatt ' eller som $2 grund av dam föi- brott gatt förlustiga medborger- 23 $1 ' rösträtt i Iiommunens angelägen-
1 1 lig förtroende.
Rösträtt till landstingen inträder vid f yllila .27 år.
Reformen, som utom .att den medtar alla kvinnor liksom mannen, medför för kvinnorna den för dem nya rittigheten att inväljas i landstingen. '
Avenså.
äro de valbara som f örstakammarelektorei-.
För arets lagtima riksdag aterstår nu den uppgift, som urtiman grundlagsen- ligt inte kunde ta upp, en författnings- reforni som omfattar.
politisk rösträtt för kvinnorna.
Vi ha löfte p5 att hin- der ej skall resas mot densamma av den första kammare, som hitintills stjälpt fr5gan varje gång den varit färdig för lösning.
Vi lita på löftets infriande.
aura Netzel ar ett namn välbekant inom socialt mtresserade kretsar i huvudstaden sedan årtionden tillbaka.
Det var kompositören " Lago ", professot.
Netzels maka Laura, född Pistolekoi-s, som först gjorde det kant genom sina framgångsrika strävanden att göra den finare musiken tillgänglig för de min- dre bemedlade genom anordnande, av bil- liga konserter med utsökt program och f ramstående konstutövare.
På de se- nare åren ar det herines dotter Laura,.
som givit namnet en ständigt ökad bety- delse för det sociala arbetet i Stockholm.
Fröken Laura Netzel har sedan mer an 20 år arbetat på F. V. O: s central.
byrå, där hon, på grund av förliallande- na, Under de senare. '
åren tagit en allt verksammare del i ledningen.
Trots det att arbetsbördaii ' i.
F. V. O. ökats, tv~ingo omständigheterna fröken Netzel att tillika åtaga sig många andra uppdrag, som hon ej ansåg sig ha rätt att avböja.
Hon blev verkställande di- rektör i Adolf Fredriks f attigvårdssty- relse, ledamot av stadsfullmäktige och i en del av dess delegationer, samt deltog i kristidsinstitutionemas verksamhet.
Aven inom politiken var hon intresserad och verksam och tillhörde Allmänna Val- mansförbundet~ centralstyrelse.
Överallt gjorde hon sig värderad för sitt kloka, samvetsgranna och ihärdiga arbete.
Hon hade en förmåga att hinna med allt, som hopade sig över henne, utan att försumma eller g1ömm.a något, endast sig sj älv glömde hon, sin egen trevnad eller sitt välbef ' innande tänkte hon ej det minsta på, men familjen och hemmet ägnade hon stor omsorg och sina vänners omtänksamma van var hon.
Allt detta kunde ej ske annat än genom ett energiskt, oavlåtligt strävande, varvid natten of ta f örvandlades till arbetsdag.
Hon hade en stark fysik men på detta satt hade den så sniåningom undergrävts och hon blev ett lätt byte för den här- j ande epidemien.
Det var ett slag som med förkrossande kraf t träffade det sociala arbetet, då Laura Netzel efter föga mer än en vec- kas sjukdom avled den 28 sistlidne de- cember.
Främst ar det F. V., 0. och fattig-
H E K T H A.
.
.
.
z.
.
.
.
.
dirdsarbetet so111 därigenom berövats en, ' medkänsla nied.
dein ' soin lida, bevisad i ' som d e t synes, oumbärlig kraft, men outtrottlig sti-avan att söka hjälpa, och även p2 många andra håll, där hon uer- hjälpa: kraftigt, där hjalp var av nöden.
kat kommer förlusten att kannas oer- All klemighet var henne motbjudande.
.
sättlig.
och understöds lämnande, endast emedan Laura Netzel var en sällsynt rikt be- det var svart att avslå e n begäran där-.
gåvad och rikt utvecklad.
~~isoiilighet.
onii var för hennes sanna natur e * styg- Ett redigt och klart huvud; skarp onidö- gelse och ho11 tvekade ej att säga klart mesförrniga, ett oerhört starkt minne ifran, ' da nåPnJ ockrimde på medmän- och framför allt villighet att k a n inr niskors välvilja, sökte med falska upp- skränkning släppa till sig själv gjorde gifter, saso &amp; stundoni sker, framlocka hennes arbete ovärderligt.
Hennes ka- g$va.
.
.
.
.
.
raktar präglades av omutlig rättskänsla Laura Netzel var en kvinna sådan och sanningskärlek.
.
Ett jämnt, gott ocIi .soil1 maii inoin l~reclrii&lt;a-~reiier- ör- glatt lynne gjorde arbetet tillsahinans bundet inikar att svenska kvinnor ' skola, med l~enne lätt, Visserligen kiinde l i p - vara:., sann,, intelligent, god, trofast och 1 ~ väsen s stundom ha en viss yttre sträv7 offervillig.
Ilet, men därimder doldes- en djup, liarin.
,, e ' ', '.
.
.
AODAMONTELIUS.
, Kvinnas tillträde till statstjänst.
för redr rika- rem er- ör- S tyrelserna bundet och Akademiskt bildade h i n - nors förening ha den 31 dec.
1918 ingitt till Kungl .. Maj: t med en .gemensam framställning att-kvinna inåtte beredas tillträde till statstjänst i allmänhet.
För närvarande a r befogenheten att bekläda statliga befattningar synnerligen knappt tillmätt för +nnor.
Av högre tjänster ä r ' det endast lektorat och vissa rektorat, som äro fulit tillgängliga, om ock det grundlagsenliga hindret.
s r un- danröj t beträffande kvinnas tillträde till lärar- och liikartjänstei- i allmänhet samt till andra beställningar vid inrättnin&amp;ir.
.
för vetenskap, slöjd och skön konst.
I motiveringen till ovannämnda fram- ställning f ramliålles hur denna in- ..,.
skränkta - befogenhet på statstjänstens on&amp;de icke.
star i överensstämmelse.
ined den ställning i övrigt, som h i n - norna numeïa intaga i samhället, .eller ined de politi-a rättigheter, som inom kor-t väntas bli dem tillerkända.
Bland de statsämbet ' en, vilka skulle komma ifraga att besättas med kvinnor, oninaninas befattningar inom den admi- nistrativa * $i judiSielli förvaltningen samt ' kyrkaii.
Den kvinnliga sakkunska- pen torde vasa av behqvet påkallad in- om den högre skolledningen ' och.
aven å v i k a självständiga och ledande poster inorii v&amp;k, som ha, sig anförtrott, sociala och.
sanitära uppgifter, sanit inom so-.
cialföriäkring&amp;s o &amp; f attigvårde &amp; orn- raden.
Den hinnliga juristen torde ',,
aven inom landets doinstolsvasende kun-.
ila finna ett verksamhetsfä1 t,.
särskil t om, sasoni föreslagits, specialdoinstolar komma att inrättas för ungdoinliga föi -- brytare och för avgörande av äktensicap- liga tvister.
Oavsett rådande prästbrist, vilken i 061-1 för sig tillfyllest motiverar ett öppnande av den prästerliga banaii för kvinnorna, heter det vidare i skri- velsen, llar den I&lt;vinnliga prästen utan tvivel en för henne särskilt ägnad plats inom den kyrkliga och sociala urigdoms-.
rörelsen, sasom fingelsepredikant m. in.
Frarristallningen utmynnar i yrkande att de grundlagsenliga hindren för att svensk kvinna - ina kunna utnämnas och befordras till i regeringsformen avsed- da tjänster och befattningar måtte un- clanröjas samt att ändring måtte vidta- gas i vederbörande författningar och reglementen, s5 att svensk kvinna fåi behörighet till sanitliga statstjänster, vil- kas tillsättande icke sker i av regerings- f ormen bestämd ordning.
Schismen inom flic - ock samsk,.
I.
- en beklagliga strid, soin p2 sista tiden uppblossat inom flick- och samskolevarldeil, beror enligt min ine- ning i väsentlig grad på en rnissuppfatt- ning av redan existerande förhållanden.
Målsmanilen för det s. k. Lararinne- förbundet utgå från det axiomet, att Flick- och saniskolef öreniiigeii är en s k o l o r n a s organisation, och anse att l a r a r i n n o 1- n a nu behöva en annan, ' välvilligt utlovad ' sasom &amp; goil sorts vänskaplig konk; rrerit ' till den förra.
" ~sior&amp;t " a r tyvärr icke nagot sådant.
De, som vor0 närvarande vid Flick- och samskoleföreningens bildande, torde ännu erinra sig, att uiidcr diskussionen om stadgar meningarna skarpt bröto sig angående Iaiiipligheten att utan vidai-e låta skolornas styrelseledan~öter f ii bli n~edleiilniar av föreningen.
Detta just emedan den var avsedd att, såsom det lieter i I, " samla lärarinnorna och 1ä- rarna vid Sveriges högre flickskolor och camskaloi- till geine~lsaint arbete för dessa skolors och deras lararekårs in- tressen ".
Att inenige man utgöra den väsentliga delen av föreningen markeras av 2, enligt.
vilken " lärarinnor och lärare, förestilndarinnor o &amp; rektorer vid Sveriges högre flickskolor och sam- skolor avensoin medlemmar av dessa skolors styrelser " ha ratt att ingå i clensamnia.
En i sanning be ' synaerlig rangordning, ifall samnianslutningen va- rit avsedd att: i främsta i-ummet till- ' varataga s k o l o r n a s intressen!
Sam- manslutningen fick också namnet " För- eningen av la-rinnor och lärare vid Sveriges högre flickskolor och samsko- lor ", ej av en händelse, utan efter lång- variga Överläggningar och just för att inissförstånd skulle undvikas.
Aiiled- ningen till att den exaktare benamnin- gen efter några 5r kom att intaga den mera blygsamma platsen som under- rubrik, var helt enkelt en från flera håll uttalad onskan att få en inera b&amp;väln
' H E R T H A.
.
9. titel att röra sig med i det löpande ' ar- snart ett par dececnnier .sedan.
o,rganise- betet.
Utan opposition infördes emel-.
rade lärare~ersonalens intensiva arbete, lerticl ej det lätthanterligare iiainnet.
De, borde $ve11 nu kunna överlåta at en som da spjärnade emot, sutto tydligen och &amp; dig försyn att o r d n a de .genom ' iniie med profétiska.
g5voi-, och hade ma-.
dyrtiden uppkonyla sv&amp;-ighetel-na!
Tror.
.
jofiteten varit delaktig av.
clessa, ar jag man ater, att Flick- och samslc01efören.i~- övertygad, att nrolgon vighetsterm aldrig gen förut.
kunnat arbeta fram for.
nor- sanktionerats.
mala tider drägliga existens f örhållanden ' .Vad föi-est~ndarinnorna an&amp;, så i t lärarinnorna, så bör.
man kanske ock- betraktades clessa vid det mera patriar- s5 hysa en.
ganska välgrundad.
överty- kalislia.
sekelskiket.
: utqi tvekan som ' gelse ' o m a t t den för fran&amp;den skall inedlen~iiiai: av IZi~arekai-en och ' deras prestera ' ett- .acceptabelt arbete.
ekonomiska önskein % p5 det narmaste.
.
Med det nu nämnda vill .. jag ingalun- knutna till deras n~edhjälpares.
Nu har da ' hava sagt; .att " det är bra, soin.clet den ganska.
' vackra.
benämningen " pri- ar ", vare sig med lärarinnornas ekonomi mus inter paresH:tydligen rakat i miss- eller med beras eget satt att hittills låta kredit.
Orsaken ii- inte s5 lätt för de sig, representeras.
Det senak utan nå-.
oinvigda att itf fundera .. Ar 1901 f unnos got som helst personligt klander mot dock flera föresGndarinnor, som ägde kretsföreningsstyrelser eller centralsty- sina ' sl~.oloi-, än nu är fallet: Nagot.
relsemedleinmar.
motsatsf~li8lla1ide.
.
mellan clessa och lä-.
De - .l+nga .krigsårens allmäiina dyster- rariinorna franiträdde emellertid, icke, het, dyrtiden och bristen på mycket av älle utan föreningens ekonon~iska syfte va?
det för livets norkal?
~ ~ ~ ~ e h nödvän- att genom l i o i ~ c o l i d e i ~ av i ~ k2reii ~ skapa ' diga ha mångenstädes bragt människor- en starkare ' ställ.ning.
' ~~tåt, gentemot stat na till desperation.
D e t är knappast un- ocli 1; omni~iii.
Det var från clessa man derligt, att s,ärskilt huvudstadens~,lära- k~incle viiiit?
de verkligt betydande at- i-innor gripits av panik.
I mer normal.
gärderiia för en lös11iri~ av Iöne-, vika-.
kondition kunde de säkerligen ha sett, riats- ocli pensionsfr5gorna.
Den nuva- att de hellre borde försöka klara.
sig i railde dyrtiden till trots vagar j i g på- den.
solida räddningsbåt,.
där de redan sta, att clessa voi-o minst lika briinnande.
placerat sig, än i hög.sjö försöka hoppa a r 1901 s &amp; nu.
Det skadade nog inte, över i en ny.
Men i normala .fall äro att den .äldre lärarinnegeneratioilen er-.
lärarinnor en oförbätterlig samling inracle sig cletta ' och att de yngre e1-1iÖlle idealister, som föga bry sin hjärna med.
" en skön,.
ny ttugh under.v.ij sning " an&amp;- Iönef ragor och ålderdomsutsikter.
Det ende det el \ onomisli~ elände, vari niinga $1- väl också därför de nu plötsligt upp- bide föi-estandarinnor och la&amp;u-innor täckt, a t t de själva böra arbeta p % skar- leide vi$ 1900-talets början.
De som tro,.
pen för sina intressen och att det inte att, ininiinilöner, lönegrader, vikariatsbi- går f ort nog, om d e som hittills .anför-.
.
tro dessa åt f öreståndarinnor, prof esso- drag och drägliga pensionsförl~~llande~~ skapats a v sig sj iiha iller utan den för ser och.
högre j urister.
Den tanken ar ' ' ' ', ' ' Y) '
' nog så riktig, att dar borde finnas flera med sina förslag till förbättringar och l a r a r i ii n o 1- i spetsen för en organi- som givetvis bada skulle vilja avge ut- sation, som bland sina huvuduppgifter låtanden med anspråk att rara språkrör rältnar arbetet p5 förbättrade levnads- för samma kårs intressen.
Jag tror inte, förhållanden för lärarinnoi-na.
Men man att Kungl.
Maj: t och ämbetsverken äro kan med skal förebra.
föreningens med- vana vid sådant!
lemmar, att de ej insett detta något ti- En bland de uppgifter Lararinneför- digare och själva valt flera representaii- bundet åtagit sig är ju också att på- ter ur sin egen krets ...
Hade de miss- skynda privatskolornas förstatligande.
nöjda i våras haft i ininne Flick- och Givetvis skulle detta förstatligande med- samskolef öreningens verkliga beskaf fen- ' föra ekonomiska och rättsliga fördelar het och känt missnöje med sina egna för dem som finge kvarstå i de oinorA föregående val, s h l e de säkerligen ha ganiserade skolorna.
Men troligt ar kunnat leda utvecklingen i av dem själ- också, att ett avsevärt antal lärarinnor va önskad riktning genoin att begäraett skulle bli överflödiga i de stadssEolor, snart sammankallande av ett allmant där de tjänstgjort, och sedan hade att flickskolemöte för att enligt stadg.
' 8 välja mellan att s15 in på en ny bana, i omedelbart sammanl~ang med detta få vilket kanske inte vore så lätt, att söka till stånd ett ordinarie allmänt före- sig till någon avkrok, där ingen velat ningsmöte, där ny centralstyrelse kun- vara föiut, eller att sta p2 bar backe.
ilat yaljas.
Detta hade varit lojalt hand- Antagligen kon~mei- förstatligandet en lat, men hade kanske f ordrat mera be- vacker dag vår bön f örutan, men j ag tror, att vi för vår egen och våra med- sinning, an som izu presterats.
Alldeles oavsett detta torde det vara systrars välfärds skull inte borde vara tvivel underkastat, att några aldrig så så ivriga på att påskynda saken, och att energiska l r a r i n n o r skulle ha för- vi dessutom för våra pedagogiska ideals inatt statsmakterna till snabbare och väl- skull borde inrikta vara ansträngningar villigare ingripanden i vara lönef~ågor~ på att åt den framtida skolformen få an de nuvarande talsmannen maktat.
räddat sa mycket som möjligt av det Den, som .så tror, har bra lite reda p5 omistliga goda, som finnes i den nuva- dylika ärendens behandling.
Man kan rande flickskolan.
också undra, om det skulle vara till lä- Flick- och sainskolef öreningen har rarinnornas b h a d att låta sig represen- på sitt program arbetet far lärarinnor: teras av tv5 centralstyrelser, Ledareför- ilas ekonomiska basta och intresserar sig bundets och Flick- och samskoleföre- livligt f ör skolornas sunda utveckling.
ningens, so111 finge springa om varann Vi behöva inget Lararinneförbund! '
'
Kringblick .. Tyskornas skickelsetunga ' valdag.
I e n fruktansvärt .ansvarsfull stund, liar.
rösträt- ten fallit de tyska kvinnorna till.
Att breda lager inte sta beredda och triinade a r ocksa ett faktum, men hur liar .inte ' miinnens och de styrandes oryggligt, avvisande hållning gent emot varje .fordran p % erk ' annande av det.
kvinnliga ~medljor~garska,pet sktild häri.
Till- bakavisat som en orimlighet- av dem som mak- ten.
liacle, liar de ledande .kvinnori-ias krav på .medbestämn~anderatt i nationens angelagenhe- ter endast samlat ett mindre, antal viljande och målmedvetna kviylor, medan massorna slagit sig till ro med de gamla förl-iållandena.
.Upp \ raknandet a r våldsamt och sjdvförebråel- serna.
o~indvikliga, iiven .om det gives ursak- tande onistandiglieter.
Det.
klagas ocksa i.
höger- so.ni vär+erEargade lzvinnotidning$r - dr Elisabeth Altmarin-Gottheiner i N e u e B a 11 n e n har lika ' starkt förebraende o.rd för kvinnornas för.suinmelser .son1 Minna Cauer i D i e F r a u e n l ~ e w e g i t ' n g.
Den ' se- 112re kan dock med ett helt annat rent sam- vete se tillbaka p % sitt .eget och sin tidnings. '
proyagandaarbetet för den kvinnliga röstrit- ten och kvinnornas föi ' l~eredelse härför $n.
vad den konservativare.
riktningens företriida- re i N e ii .e B a 11 11 e n kunna göra det, ' När dr Gottheiner skriver,, att det kan kom- ma att bittert Iiämna Sig att de tyska kvinnor- na annii i r o s % föga, p0~1itisk.t skolade, att framför allt.
d; 110rge; liga kvinnorna h5llit sig borta f r i h det politiska livet och visat jfr511 sig fordringen p5 kvinnoröstriitten s; t- som zlltför radikal, s % får I e d n i n g e n av den konservativa kvinnorörelse; i taga - p8 sig största slciilden hirför.
N %-.
den, som Ilade att gÅ ' före OSII visa viigen,.
beskedligt föll iinclan med rösträttskravet, darför att detta icke var omtyckt av niiimen, iir det ?u näppeligen försvarligt att förebrå massan av de tyska borgerliga kvinnorna .deras indolens och likgiltighet för politiken och att deras ' in-.
tresseifar.
inte vidgat sig ut över den egna familj en ' och .bekantskapskretsen.
N u äro, de konservativa ledarna hjiirtängs-.
l i i a - for att inte alla kvinnor skola ta d$ i valen.
I n g e i z k v i n n a f å, r f e l a s vid valen till nationalför- s a m 1 i n g e 11 star, det i breda svarta t y - per i N e u e .B a h n e n.
s ' upp ' rop till med- lemniarna av Allgemeiner Deutscher Fralien- verein, där .det i försiktig formulering betonas att kvinnornas i !iflytande endast liar hopp om .att göra sig gällande dir, virest ordning och fril !et ' häkka, och att det aldrig kan trivas tillsammans nied ett vildsherradöme.
.
.
. '
' Minna Ca«ers språk ä r rent ut: republiken ar.
var .statsreform, demokratien skall vara dess grundlag, nationalförsamlingen skall kon- soliclera den, och Iion Itallar på varje enskild medlem av staten, kvinnorna gemensamt med alla de andra, siisom ansvarig för statens ut-.
.
veckling.
.
Och i ' dessa dagay kas ' ta Tysklands: kvinnor sin vid .ivgörandet av sitt lands framtid.
.
lott.
.
.
.
.
.
Jämna &amp; gi galoppen.
" R ö s t r ä t t f ö r k v i n ' n o r I 9 r g " a r frailsyskonias paroll vid arsskiftet.
De ha int.e lust att-bli de sista som.
tillerkan~ias pollitislta rättigheter, förklara de, och rakna i &amp; I ' ~ i p p att " Eng- land, Amerika, Australien, Sverge, Norge, ~ i n m a r l c Holland, ~ Finland etc. " givit.
kvin- norna rö~triitt.
Alldeles exakt a r ju inte p5- staendet, bl.
a. ha vi ju för var del tyvärr a t t.
göra en korrigering - dock som vi våga allta, endast för den allra +mnaste tiden.
.
Inte a r det heller si omfattande som det bort va- ra!
Men det konvenerar tydligen inte för närvarande att iberopa s i g p2 centralmakter- nas esempel, annars skulle det väl varit en gadd att: bruka i röstrittens intresse att tala om a t i Tyskland distanserat Frankrike.
.
Fralisyskornas strategi inriktas nu på att fä deputeradekammaren att utan iippskov be-.
handla en där av 14: Flm~din väckt motion ' brn i-östrätt för kvinnor. '
' ' n ' '
D.
.. l 1 I.
Röstrattsforeningarnas årsmöte.
en.
årliga generalmönstringen av Landsf öreningens för kvinnans po- litiska rösträtt ledande kraf ter, central- styrelsemedlemmarqas.
samling till års- möte i Stockholm, ägde ruin den &amp; g dennes.
Närmare ett 80-tal representan- ter föi.
olika föreningar och Iansförb~ind hade infunnit ' sig, vilket ' i anseende till de besvärliga f orhållandena vid resorna nu för tiden måste anses storartat.
Det var under oväntat hastigt ljus- nade auspicier, som centralstyrelsernötet denna gång sammankallats.
Dr Karo- lina Widei-ström, landsföreningens och .mötets ordförande, betonade ocksa i sitt hälsningstal det förändrade läge röst- rättsfrågan kommit i sedan den, efter att ha fallit på första kammarens mot- stand vid 1918 års lagtima riksdag, nu faktiskt vid genomförandet av urtimans kommunala författningsreform fått för- stakamrnarhögerns löfte p: att bli löst vid 1919 års riksdag, ett löfte som för- stakammarhögern nti har att infria.
P å ordförandens förslag avlats ett.
telegram till statsministern med ett tack för att.
kvinnorna på regeringens initiativ ge- nom den kommunala f ör fattnigsref or- men blivit i kommunalt lianseende lik- ställda h e d männen och samtidigt fått förbindelse på genomf orandet av den politiska rösträtten och valbarheten.
Övliga årsmötesförhandlingar vidtogo härefter.
Till medlemmar av L.
K.
P.
R: s verkställande utskott utsågos friher- rinnan Ebba Palmstierna, ' ds Gulli.
Pe- trini och fru - Anna Wicksell och till ord- förande omvaldes enhälligt dr Kai-olina Widerström. '
P5 förslag av fröken .Lindhagen be- ' slöt centralstyrelsemötet att anduta sig till Svenska sektionens av Intei-nationella kvinnokorninitténs för- varaktig fred upp- rop om samling kring Wilsons prograin.
Bland första dagens ärenden var r e- d o g ö r e l s e f ö r Berginan-ös- terbergsl \: a samhiillskurser- il a I 9 1 8.
Tillsammalis hade 275 föreläsningar hallits på 72 platser.
Har- pa följde en diskussion över ämnet L. I&lt;.
P.
R. o c h p r e s s e n.
I nära sain- band härmed inledde fru Augusta Wide- beck en diskussion över frågan om inte den svenska kvinnoröstrat- tens h i s t o r i a b o r d e skri- v a s s n a r a s t 111 ö j l i g t.
Fru Erni- lia Broonié lämnade er1 redogörelse för lagberedningens forslag till revision av gi f termalsbalken, och f röken Anna Kle- man inledde en diskussion o111 kvinnor- nas intressen i nationernas förbtincl, varvid berördes kvinnornas p1ik.t att ver- ka för fredens sak samt huruson1 de bö- ra kral-a att i en blivande internationell lagstiftning om arbets: och Iönevillkor j amstallas med mannen.
Andra dagens förrniddagssam~nantra- de började med dr Gulii Petrinis före- drag om k v i n n o r n a s s t ä l l n i n g till d e n kommunala f ö r f att- ningsreformen och inars- v a l e n, och en resolution antogs, vari, med betonande av att Sverges kvinnor väntade att vid årets riksdag proposi- tion om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor på samma villkor som för man skall förklaras grundlagsenligt vi- lande, framhölls att det var med känslor.
.
' av djupt allvar .som L.
K.
P.
R. sag.
fraiii mot kvinnornas politiska fullmyn-.
dighet.
L.
K.
P.
R. kände d&amp;, som sin närmaste o ' cli förnämsta uppgift att göt-a allt.
som i dess förmaga stode för att Sverges kvinnor ' mitte rättfärdiga ' det förtroende srjm kommer att visas dein och med allt klarare insikt begagna sin politiska mec1bestammandei:ätt till bere- dande a; ökad säkerhet för sitt lands självstandighet.
ge.noiri en internationell rättsordning, till kulturella, materiella och sociala fr&amp;nsteg, till vinnande ' av en tryggad ekonomisk ställning åt alla ar.-.
till.
ökat sam- betande män och kvinnor, hälleligt ansvar, sa att intet barn beliö- ver bli under1lai.t och vaiivardat och .si- lunda väx3 upp tili en mindervärdig.
.
.
samhällsmedlem.
Det därpa foljande diskussionsäninet var d e n k v i n n 1.
i g.
a.
u n g d o - in e n s l i k s t ä l l i g h e t i n e d d e.
n.
, 111 a n 1 i g.
a .i f ' r i g a ' o m iiii- d e r .v i s n i n g.
Fröken Sigrid Kruse inledde diskussionen med ett framhål- lande av statens.
f6rsumlighet gentemot ' den högre svenska f lickundervi sningen och uttalandet av en förhoppnkg att fragan skulle kunna vinna sin losning ge ' - noi-n den planerade kungliga pl ler vis- ningskoinmittén, soni nu lär skola till- sättas.
Mötet uttalade i en resolution sin för: hoppning att regeringen ville taga initia- tiv till åstadkommande av en lika gyn- nad ställning för f1,icltorna so111 för gos- sarna med avseende p+ den högre un- dervisningen.
I samband härmed fram- hölls nödvändigheten .av att kviniorna måtte bli vederbörligen representerade inom respekti ve.
överstyselser och ' att förfintliga grundlagsenliga hin ' der här-.
för initte snarast nlöjligt avlägsnas.
: ' .Ett statligt offentligt kvällsmöte, med professor Knut Kjellbefg, fröken.
Anna Lindhagen och ' fru Ellen ~ a ~ e n ~0111.
talare, .. ägde ruin den ftirsta inötes-.
kvälleiz i K " F. U.
M:s ' stora sal.
I ett fängslat~de och livfullt.
anförande.
di-og prof, ' Kjellberg u &amp; linjerna för de sto- i-a uppgifte; som.
ligga färdiga fö?
h i n - vorni att gripa tag i .när nu den kom- inunala, och inoni.
kort den politiska röst- rätten fallit ' dem till.
Fröken Lindha-.
.
gen ' kastade en blick tillbaka p5 d &amp;.
å r.
som @ tt i kamp för rösträtten och.
fru Hagen talade om det reforinai-bete ' @ i lieniinen, soni fränist, men viil vid sidan av sa många andra uppgiftes; !iu måste.
tagas upp av kvinnorna.
Till sist utta- '.
.
lade mötet i en enhälligt ' antagen reso- lution sin gliidje.
över att kvinnorna vid lösningen av den kbmrnunala rösträtts-.
.
f i-agan, utan nggon som helst inskränk- ning fatt sainma rättigheter som man- nen siväl .i,.
fraga om rösträtt och val-.
.
barhet till alla koininunala institutionel?
&amp; m i fråga om rösträtt till första kam-.
inaien samt sin säkra förhoppning att kvinnorna likaledes, så snart det enligt grundlagen blir imöjligt, k&amp;ma att p5 .samma v,illkor som bli gällande för inan erhalla rösträtt till andra kaq-hkren och valbarhet till, riksdagens bida kamrar.
Andra dagens af ton var halvenskilt oiöte anordnat å Läkarsällskapets lokal, varvid f ~ i h e r r e Th. Adelsward talade om n a.
t i o n e r 1 1.
a ' ~ f ö r b u i ~ d.
Härmed ' va?
L.
K.
P.
R i s sextonde centralstprelsemöte avslutat.
, ' ' ' ' ' ' ' '
I4.
H E R T H A Statens järnvägars 1911 ars undervisnings- tryck föreligger nu ett betänkande landet kunde tillfalla nsgon kvinnlig och förslag till ordnande av under- kursdeltagare står ej med ett ord beröd visningsväsendet vid statens järnvägar, och förefaller otroligt, liksom att belö- vilket osökt ger anledning till en hel del iling given i forn1 av titländsk resa reflexioner.
Kommittén har föreslagit (med bibehållande av lön och tjänstgo- en järnvägsskola med f asta lärarkrafter.
ringspenningar) i och f ör språkstudier I vad mån undervisningen skulle komma kunde komma de kvinnliga till del.
den kvinnliga personalen till godo fram- Huru knapp an den av kommittén.
.
går i det följande.
tillmätta delen blivit, har den dock av Redan i maj 1907 gjo.rdes av jarnvags- tvenne reservanter fördömts såsom va- styrelsen en underdanig f rainställning att rande allt för.
omfattande och grundlig.
" beträffande de kvinnliga tjanstemanna- Herrar reservanter, Veimer och Stjerna, aspiranterna skulle i det stora hela ena- anse nämligen, ait kvinnlig t j änsteman handa utbildning beredas som de man- ej behöver n å g o n utbildning utöver liga "; från s. k. yttertjänst skulle de be- vad som inläres på resp. byraer och kon- frias, däremot borde undervisning i ma- tor samt den lärdom som kommer att fin- skinskrivning bliva för dem ett obliga- nas i en i framtiden för detta speciella toriskt ämne.
Vid ' granskning av kom- ändamål utgiven handbok och vilken kan mittébetänkandet finner man hurusom inhämtas på egen hand och sedan av fordringen " i det stora hela enahanda resp. arbetsledare förhöras.
Skall man utbildning för nlanlig och kvinnlig le eller sörja över denna uppfattning, att tjänsteman " i betänklig grad förskjutits.
vid samma slags arbete kvinnan lättare Medan för de manliga kontorsskrivar- tillgodogör sig undervisningen och alltså nas del So timmars undervisning i bok- bör förbliva utan vidare utbildning.
Ef- föring anses behövligt, få- de kvinnliga ter ett sådan bedömande känner man sig nöja sig med 35.
Enahanda ar forhål- tacksam för en så slående reservation: landet med ämnet varukännedom (be- " Kommittén har i läroplan för kvinn- hövligt vid alla slags godstaxering), på liga kontorsbitradeskursen upptagit 20 t. de manliga kontorsskrivarnas lott falla undervisning i persontrafik, 60 t. i gods-, 25 tim., för de kvinnliga utmätes I; tinl.
10 t. i varukännedom och 10 t. i redo- Det praktiska behovet av maskinskriv- visningsväsen, manligt kontorsbit räde ning har kommittén beaktat och för sk~ille däremot erhålla 40 t. ulldervisning kvinnliga såväl kontorsskrivare som i persontrafik, I35 i gods-, 25 i varukan- kontorsbitraden anslagit IOO tim. Huru- ned0.m och 35 i bokföring, enar de en- v ' da de i betänkandet föreslagna premi- ligt kommittens förslag utbildade kvinn- erna (större .penningbelopp) vid utde- liga kontorsbiträdena således icke skulle I ' l l.
kuiina å en biljett- eller godsexpedition f ullgöra samh~a.
tj änstealiggande iorn de manliga, skulle det bliva nödvändigt att uppdela arbetet i lättare och s v å ~ a r e bil-.
j ettf örsälj niik, eller taxering, vilket ar omöjligt ".
Klarare kan man ju ej på- peka fördelarna av .en grundlig och för bagge parterna liksidig undervisning, fördelar som komme " hela verket " till- godo genonl tillgång till forstklassigt ut- bildad arbetskraf t. Anggende maskin-, skrivning och stenografi mena h r r re- servanter, att järnvägsstyrelsen genom ' att hos sina aspiranter fordra kunskaper i dessa.
.
änmen kostnadsfritt skulle till- ' ' ' '.
godogöra ' sig redan påkostade ' studier.
H r r i-es~rvant &amp; glömma tydligen att en-.
l i g t 1912 års ' kornii~ittk som fordring till.
' inträde ställes v,anlig folkskolebildning varje höjande a+ fordrin-.
och att S&amp; &amp; gama i stort sett äi- ett upprepande av:, den: enskilde arbetsgivarens föriök a t t.
genom Iconkurrensen och överflödet.
av.
arbetssökande tillskansa sig en överkva- lif icerad arbetskraf t till ~lndermåligt p i s.
Ett handlingssätt, som när det gal- ler staten Som ärbetsgivare, är denna ab- solut ovärdigt. '
.
.
.
.
.
.
Skrivelser: och.
.utlåtanden.
. '
, De kommunalt anställda kvingornas tjänsteförh&amp;llanden.
Med.
anledning av som der, &amp; prxsis ' innel$ar, medför stora ola- genheter för kvinnorna såsom karer och in- divider &amp; h att ett s t a m och berättigat miss- den förestående löneregleringen f+r Stock- nöj e &amp; &amp; - korn fr-amkallas, Med skal harav holms stads verk och inrättningar har Fred-.
rika-Bremer-Förbundets styrelse i skrivelse frar&amp;åller förbiindets styrelse vikten, av att till Löneregleringskommittén f ramliillit vissa ' bryta med det hittills rådande systemet och.
synpunkter och.
önskemal med avseende p i förordar ett högst betydligt utvidgande av de de kvinnliga.
tjansteiiineliavanias löne-, be- kvinnliga tjinstemannens ' befordringsmöjlig- fordring~-~ semester- och pensionsförhållaii- heter.
särskilt.
betonas därvid, att .den upp- delning i manliga &amp; l!
kvinnliga tjinster som, den, som den Iioppas matte vinna beaktande av kommittén vid uppgörandet av fö,rslaget förefinnes bör bortfalla och samtliga.kommu- till den nya löneregleriiigen.
.
nala befattningar stå öppna för kvinnorna i Skrivelsen borjar med ett pipekande av att den.
m i n de f ö r dessa aga nödiga kvalifika- tioner.
en.
iitprag1,ad tendens att i t kviniior överläm- ni de lägre, mera .mekaniska och.
mindre ' be- Med avseende p % avlöningsforhillandena tal.ade göromilen, viika betinga ringa.
eller framliilles clet oriktiga i nedtryckandet av inga befordringsmöjligheter, gör sig gällande kvinnolönerna med utgångspunkt av hrinnor- vid respektive verk, samtidigt med att, denna nas mindre behov.
Lika lön för samma ar- tendens till trots, de kvinn.liga tjinstemin, bete begares, med inrymmande av det riktiga vilka förvärvat rtitin i verkets göromal, inom i ökade inkomster för den försörjningsplik- de flesta kommunala verk tilldelas ansvars- tige, men detta.
di olueroende av familjeför- fulla ' arbetsuppdrag utan.
att däivid ökaae lö- sörj arens kön.
I samband 1iärm.ed påpekas neförmaner beredas d ' eln.
Vidare framhålles det trangande.
behovet av a t t den specifikt att det Kamniande av det kvinnliga arbetet, kvinnliga.
arbetssfiren, sj ukvhden och det ' ' '
Oifterrn&amp;lsbaikens revision.
Sveriges Moderata Kvinnoförbunds centralstyrelse har i skrivelse till konungen uttalat sig om Lagberedningens förslag.
h4ed ett varmt erkännande av att förslaget byggts på grundval av makars likställdhet inom ak- tenskapet, övergår kvinnoförbundet till p3pe- kande av några separata bestämmelser, som icke synas det fullt tillI ' redsstallande, särskilt Fastställandet av ratt till minst en månads i fr5gan om barns arbetsavtal och f ö d d r a r - semester för innehavare av ordinarie tjänst nas ställning härtill.
Skrivelsen utmynnar i och annan befattning av mera stadigvarande en anhållan att Kungl.
Maj: t täcktes bringa beskaffenhet påyrkas, liksoni att samma pen- densamma till Lagrådets kännedom med an- sionsålder skall galla för man och- kvinnor.
modan att detta måtte ta under Övervägande huriivida icke den i j 5 av förslaget till lag H e m s l ö j d s k o m m i t t é n s be1änkande.
om barn i äktenskap ifrågasatta ratten för Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse, som barn att hava och ingå arbetsavtal bör intrida genom skrivelse av den 58 mars 1918 först då barnet uppnått r6 års alder.
från Kommerskollegium anmodats att yttra sig över Hemslöjdskommitténs.
den 10 dec.
1917 avgivna betänkande, har till Kom- merskollegium avlåtit.
en skrivelse, däri för- bundet framhåller angelägenhet~n av ' att vid tillsättandet av den blivande Hemslöjdsstyrel- sen, som skall bli den centrala institiition som får hemslöjden i sin hand, sådana bestam- melser fastställas, att det tillkommer garantier för att den kyinnliga och den manliga slöjden F r i n Fredrika-Bremer-Förbundets Allman- bli i rättvis proportion tillgodosedda.
Den na Stipendiefond utdelas under 1919 följande kvinnliga slöjdens representanter inom Hem- stipendier.
slöjdsstyrelsen finge så mycket .mindre bli få- L T n i v e r s i t e t s s t u c l i e r: 4pkr.
taliga, som den kvinnliga slöjden har dubbelt si stor omfattning som den manliga, 66.91 (Vastmanlands Ians stip.)
; 500 kr.
(Jönkö- pings lans stip.)
; för studier för fil.
licen- proc.
mot 33.09 proc.
tiatexamen, j60 kr.
(Kopparbergs läns stip.).
X e d betonande av att icke utbildningen en- U t 11 i 1 d n i n g v i d f o l k s k o l e - samt skapar en god arbetande kar, framhål- e m i n a r i u m: mo kr.
(Vasternorrlands s les i skrivelsen att likasom tillkomsten av Ians stip.)
; 2 jo kr.
(Södennadailds Ians sti- en statens hemslöjdsskola a r av betydelse, pendium); för kurs vid Göteborgs Kvinnliga så kräves för rekrytering av dugande arbets- Folkskoleseminarium, 250 kr.
(Göteborgs och krafter att dessa bjudas fullt tillräckliga 1ö- Bohus lans stip.).
ner tillika med pensionsförmåner.
Att Iöne- U t b i l d n i n g vid h ö g r e l a r a - och pensionsförhållandena för liemslöjdslara- r i n t i e s e m i n a r.i u m: 225 kr.
(Blekinge re och förestindare för hemslojdsmagasin ordnas p3 tillfreclsstallande satt under statens lans stip.)
; för kurs vid Kj ellbergska Iararin- izeserninariet i Göteborg 250 k r (Göteborgs kontroll payrkas därför i skrivelsen.
Till och Bohus lins stip.
); för kurs vid Kungl.
sist f ram föres önskemålet att fortbildnings- kurser i hemslöjd ma anordnas .för slöj dlarare Högre Iararinneseminariet, 650 kr.
l malmö ö- hus lans stip.).
i allmänhet.
' husliga arbetet, uppskattas högre än hittills skett vid det ekonomiska vardesattandet.
Så- väl kommiinalt anställda sjuksköterskor som husmödrar och föreståndarinnor vid sjiikhus,.
barnhem, asyler och andra inrattningar ha va- rit placerade orimligt lågt nere löneskalan, ett förhållande som styrelsen lmppas skall vid Iöneregleringen tillfredsställande beaktas. '
*:. '
- ' Fredrika Bremer- F6~buwdss~ipendher fOBA
H E R T H A 17 ' U t b i l d n i n g för.
liirarinnai, l a n t h ~ i s h i i 1 1 1 i i n g: 270 $i-.
(Krono- bergs Ians stip.).
K u r s vid Fr.edrika-Bremer- Val inom ~ r e d t i k a - ~ r c m e r - ~ ö i b u n d e t.
Förl:,u.ndets l a n t h u s 1 i ~ i I -, Vid FredrikaiBremer-Förbuiidets senaste sty- n.
i n g s s k o 1 a v i d Ri.m f o r s a: relsesammanträde utsagos funktionirer inom styrelsen för iniievarande år, varvid till ord- 600 kr.
(fritt stip.).
förande.
omvaldes f r u A g d i Montelius, tiil.
v i d F; edrika-Breiner: .vice ordförande .fru Lizinka e i s s e n, till kas-.
F ö r b u n d e t s ' k v i n n l i g a.
hö ' g,re saförvaltare fru ' Lilly Hellström och till se- y r k e s s ' k .o 1 a: 200 kr.
(Kristianstads.
Jails .. kreterare froken Ida von Plomgren.
.
.
stib.
):.
F i i l ' l s t i i n d i g s j ~ i k v i r d s k u r s: ' Vidare företogos val f ö r förbundetc skilda.
325 kr.
(Stockholms lans stip.)
; 520 ' kr.
(Va- s t y r e l &amp; - och- kommittéer, .av ' vilka vi, nirn- sterbottens lans st$.)
; 200 kr.
(Jämtlands.
ila följande.
Till medlemmar av styrelsen lins stip.)
; 225 kr.
(Viistinanlaiids ' Ians stip.)
; för Rimforsaskolan omvaldes de avgående med1; eminarna ' inom större, styrelsen: ingen-.
200 kr.
(Uppsala 1; ins stip.)
; 300 kr.
(Söder- jör N. Kleen, .fröken T. Lundblad, fru, E. inaiilands lans stip.)
; 550 kr.
(0.stergötlands ' lans stip.)
; 260 kr: (Skaraborgs Ians stiip.)
; Sederholm och landshövding E: Trolle, samt.
: n1iridr.c styrelsens avgaende medlenimar: frö- 225 kr.
(Gottlands lins stip.).
I&lt; ii r s.
v i d S a m a r.
i - t e r h e m m e t ken G. Adklborg och byrachefen A. Lyttkens. '
.
.
Till medlemmar av styrelsen för Apelycls- i U p p s a l a.: 200 kr.
(Uppsala Ians stip.) ..
~ !~:olan ornialdes direktör A. Bissrnark, agro- .Barn.
' a+v2,rdsk; rr: 060kr.
(~al- rioni ' C;.
Eliasson, professorskan A. Herrlin, mar lans stip.).
fröken Signe Laurell, fröken L. Aatiiorst- K L I r s, v i c1 K ~ 1.
n g.].
M L I s i k a l i - Böös och ' fru ' E. Queiisel samt nyvaldes in- s k a a k a d e m i e n: 650 kr.
(Mallmöhy genjör L.
Nobel efter fröken S. Melander, l h s stip.).
vilken undanbett sig aterval.
Medlemmarna av.
K u r s i v i i x t f i i r g n i i i g ' o c h, styrelsen för förbundets ~ v i i ~ n l i Högre ~ a ' Yr- i n ö i - i s t e r k o n ~ ' ~ o.
s o i t n i: 325 kr.
ltesskda omvaldes: fröken M. Aspman,.
f r ~ L. i (Norrbottelis lins stip.).
Hells~röin, .fröken K. Ehesselgren, f r u S ..: K i i r S v i d K u n g l.
G y i n n a s t i - Qvarnctröm, fröken A. Thorstenson, fru G. s k a C e i i e t r a 1 i n s t i t u t e t: 260 kr.
Törnell, ' fröken, S. Ulrich och doktor Karo- (Skar,zborgs ' läns &amp; ip.).
liiia Widerström.
De avgaende medlemmar-.
Villkor för sökande av lansstipendium att na ' i~ioni.
sj ukv~rd~slcommittén i Stockholni vara och tv5 i r oniedelbart före ansökan ha:, tervaldes: f röken E. Daneliiis, fru E. ord-.
varit skriven i det lan, vars stipendium sökes.
gren och fröken S. Ulrich.
Ansökan Atföljd a.v.
bevittnade avskrifter, För förbundets stipendieinstitution företogx.
av ku~isk.apsintyg Smit läkare- och.
priistbe- följaiide val.
Till ledamot i forvaltningssty- tilg stallas till Fredrika-Bremer-Förbundets relsen on-haldes byrachefen friherre ' C. Lei- stipendienQnmd, Klarabergsgatan 48, Stock- jochu fvud och till ' sugleanter i samma sty- l~olm, före den 15 februari.
relse ?uditör C.
G. s oh lin-~annfdt och ad-.
Narniare upplysningar genom sekreteraren, voknt H. Lettström.
Till medlemmar av sti- adress som ovan.
pendieiiiimnden Atervaldes fru A..
Bergen-, U t b i l d n i n g v i d s k o l k ö k s s e -.
.strahle, byråchif n ' friherre C.
~eijonl ' iufvud,.
m i II a r i ii m: 280 kr.
(Älvsborgs lans, sti- f rökeri ' S. Leij onhuf vud, fru A. Montelius,, perdium).
fröken M. Silow och fröken K. WB11.
Foreningsmeddelande.
, urs, ',, ' '. '
'
18 H E R T H A - .-p- - .. - -. -- --.
.
- - -.
e.
.. -- - -- .- p Notiser från bokvaddeam.
C.
A. Ehrensviirds brev utgivna av Gzcnlzild Berg.
I ' o. II.
Albert Bonniers förlag 1916-17.
Dessa båda titsökt eleganta volymer i stor oktav äro rikt illustrerade inte bara med Ehrensvärds fyra porträtter utan också med hans egna i breven in- strödda karrikatyrer.
E n del av clessa äro förut kända genom reproduktioner i Göthes stora Sergelmonografi, men man .återser dein har gärna i sarnbancl med så många glada kamrater.
" Glada " a r dock egentligen inte ratta ordet; man håller fullkomligt med utgivaren om att Ehrensvärd i sina ': aperitningar iitlöser sitt förakt för allt vad han finner av fulhet och onatur, av kryperi och små- sinthet, all den leda, som griper honom vid jämförelsen mellan nordisk ofull- gångenhet och antik f ullandning ".
I dessa ord ligger i sjalva ' verket stör- re delen av Ehrensvärds karaktär ut- sagd.
Riktigt levde han egentligen bara under den tid han vistades i Italien, den tid som också frambringade allt det sparsamma skriftställeri, som gjort ho-.
nom berömd tillräckligt för att rättfar- diga den möda man nedlagt på utgiynin- gen av hans brev.
Ty inte är hans be- römmelse so111 anliral tillräckfig därtill.
Och man har ändå verkligen efter ge- nomgången av dessa mer än 700 sidor brev en viss anledning att fraga sig, om inte förlaget gjort klokare i att ge L I ~ .en mindre och lätthanterligar-e volym, där man uteslutit samtliga inilitara skri- velser med deras tekniska detaljer och dessutom de långa lantbrukarbreven med all deras kemi och deras endast för fack- män intressanta, experhenter.
Om det hela inskränkts till endast breven till Masreliez, Sergel, J.
G. Oxeilstjerna, De Geer och Jeanette von Törne, och man istället fatt med de nu tyvärr på grund av testamentariska förordnanden uteslut- na breven till hustrun,.
skulle de hada volyinerna kunnat reduceras till en en- da, som haft den fördelen att vara allt- igenom läsbar ur bide litterar och per- sonhistorisk synpunkt.
Annu ett önske- inal skulle jag i alla fall vilja uttala, fast det nu ar för sent.
Vetenskaplig- heten i all ära - undertecknad ar själv inte f rammande för arkivforskning på detta område och tvekar ändå inte att beklaga den minutiösa omsorg, som inte vagat korsigera Ehnensvards oefterriitt- liga användning av skiljetecken och stor boltstav.
' Utgivaren hade därför inte alls behövt frångå författarens egna principer, ty i breven till kungliga per- soner visar sig Ehrensvärd relativt kon- sekvent i detta avseende.
O c l ~ aven om man sedan gammalt är van vid att läsa 1700-talsbrev, kan man rygga tillbaka för hans ytterligt regellösa, slarvigt ned- kastade skrivelser, där lilan ibland inte kan avhalla sig från att misstänka jakt efter originalitet och kvickhet.
Men har utgivarens .vetenskapliga noggrannhet i detta fall fordrat en smida för mycket av lasarnes tålamod, s5 har hon i anmärkningarna stundom visat sig underskatta deras kunskaper.
Det a r svårt att i en sidan sak vara fullt säker på vad man bör ' satta ut el- ler inte, men nog förefaller det mig som om ingen läsare av Ehrensvards brev skulle behöva en sådan notis som att Alesander den store.
var konung av Macedonien eller J.
J. Rousseau fransk författare!
I en välskriven inledning, dar man endast saknar en hänvisning till War- burgs n~onografi, som hittills Cir den en- da i sitt slag och som i anmärkningarna nämnes, har doktor Gunhild Bergh gjort en, kort översikt av Ehrensvärds lev- nad och hans betydelse för svensk kui- tur.
Den ger.
i själva verket en god samn-ianfattning av brevens huvudsak- liga innehall; LYDIA WAHLSTROM. '
Bannlyst.
.
En berättelse av.
Selma Albert Bonniers förlag.
Lngcdöf.
En bok av Seliila Lagerlöf ar ju ' all- tid de11 stora, liänclelsen, och en första fem toiltusei1esen1p1a1-~1pplaga stryker at.
ined detsailiina: Anmalan ar i själva verket överflödig.
.
.
Den trollande beratterskan ar, och förblir hon.
Genom hemligt signeri snärjer 11011 läsaren och far honom i sitt.
våld.
Annan förklaring finns inte p5 hans värnlösa underkastelse.
.
Ingen an- ' lian iiii Selma Lagerlöf har lov att byg- ga upp en historia på en så litet antag-.
lig gruncl som den i E a n n l y s t.
In- gen annan.
slzulle mai-t 11.eller f örlåta det i onödig grad repellerande motivet, som,, inte förbättras genom bokens bedago- giska sluttill ' äinpning; hur djupt rörande denna,an i ' och för sig verkar som aiia~i ett.
tecken ' på hur Selnia.
Lagerlöf ge- nomlidit dessa fasans %- och reagerar.
mot krigets ineningslösa ohygglighet.
.
Hennes suveräna berättarkonst dral: som förr på segertåg och jastar sin magi kring Sven Elvei-ssons svårtrodda öde.
Som en .av Selma Lagerlofs mest full- gångna skapelser löser sig Lotta Hed- in ans^ gestalt i. sin.
visionära gudstso ut till förgrundsfigur i ' bokefi, .och sjmen av Hångergården niellaii.
de Iiundrahi- ga aplarna.
p i backsluttnii~ gen,.
iiiecl bergåsarna i ring och de - tio sjöarnas speglande glans, med den gamla.
iilurk-.
na, liamnclehotande grindstolpen ensam i stenröset, dar grinden en @ ng varit, etsar sig in i minnet ' si.
som endast det med mästarhand tecknade förinar det.
E.
K N. '
' ' ' Valda dikter av Lottm vpa Kr@- Utgivna av Samfundet De Nioo Med levnadsteckning av John Land- quist.
Albert Bonnier (i distribution) ... mer.
I Lotten von Kraemers testamentari- ska dispositioner f örekommer stadgan- det att hennes litterara kvarlåtenskap skullc utgi.vis a v det samfu~id, SOIII Ila-.
.
de att förvalta hennes arv.
En biografi av beime själv sk«lle fogas till upplagan av hennes verk.
.
Detta förordnande har nu fullgjo~rts.
.
En ' raqgplats som diktarinna kan inte givas i t Lotten von Kraeiyer, aven oiii en och annan gång en.
ton av akta val- ljud befriad stiger över versens rimme ' - rier.
.
Med John Landquists levnads- teckning som nyckel till hennes i n ~ e Xå hennes dikter e ~ e l l e r t i d ett slags.
röran- de.
varde; Vad dessa blivit det .ofull- ständiga tittlycket för var ' .av djupaste vikt ocli ' ingripande betydelse för man- niskaii Lotteii.
von Kramer.
.
De omsiu- ta ocli a r o p i en @ ng hennes livs ve- iiiodsf ulla öde.
.Hennes.
diktarliåg var så pass stark och verklig, att den fick övei-handen i den konflikt soni, just på grund av den,.
grep in f tillgi ' venlietsför-.
.hållapdet inel lan henne ocli Sten Johan Stenberg, hennes ungdoms trolovade ocli.
liennes enda, f ör hela - 1ive.t fasthillna ka&amp;k.
Med fint förstc ' ~end6 av den i sin arvda milj ö allt mer isolerade Lotten von ~ r z i i e r liar.
John Landquist.
teck- iiat hennes liv.
ICring den oinsvarma- de ' .unga landshövdingedottern på Upp- sala .slott.
faller till att bö.rja .med den avsk.iljaiide tystnad en tilltagande döv- het medför, och eftei-hand blir det mer an ytterqasldens ljud som .. d.ampas av för henne.
Främlingsskapet bland lien- nes inarniaste accentuerar sig allt mer.
och mer, och hennes trolovade, som en gång med så öm känsla, diktade till hen- ile sagan: .om den " lilla priiisessan " i " b1.a salen " hos " Kungeii-Lanclsliövdin- gen "; går Iiallt ifi-ån henne i sitt säll- samt torra pedanteri.
En elisain och ildrande kvinna, inen.
av en respekt- ingivande.
sj älvstaiidigliet och rent f ör- vinande frigjoi-dliet ' i åsikter, med legi- tim I-att till p5 en gång vårt medlidande och .var uppskatt&amp;ng, är deii bild dr Landquist sluttecknar för oss. '
Den.
" Ehreiirettting " denna av sym-.
p t i genomandade biografi blivit fös den.
.
.
, ',
till sist till bisarreri egendomliga Lotten ii~an nu tycker Iöruii (ler1igt bekyininers- von Kraemer, så som hon lever i deras 16s tillvaro.
minne som kant något till henne p5 Boken har sin givna, intresserade 1a- hennes ålderdom, f samgår utan tvivel sekrets bland dem som " voro med ".
At ur en objektivt riktig psykologisk upp- den som genomlevt b-talet utan per- f attning av föremålet.
De sj alvbiogra- sonlig beröring med bärarna av dess fiska dokument, som komma fram i bo- icléer ger den en nöjsam och komplette- ken, ge tillsammans med faktiska hand- rande kunskap om inanskorna bakom lingar och händelseförlopp i Lotten von verket, vilken val ocksa blir begärlig Ki-mners liv rikt stöd för förf: s mening för en yngre generation, som inte sarit med vasken p2 det ena eller andra sät- om henne.
Det monument hon byggt upp åt sig tet.
Man behöver inte ha erfarenheten sj alv genom sin litterära stiftelse blir av att ha raknat dagarna tills den nyaste, nar man känner hennes liv en fullt kon- märkvärdiga boken skulle komma ut, sekvent och logisk handling, ett full- inte med systrarna Rajewski och Vera följande av de intressen och önskemål Vorontsof f i hand, f arska f rån trycket, som livet igenom besjälade henne.
Man sökt konstruera fram för sig bilden av skulle unnat Lotten von Krzemer att den uppseende väckande kvinnliga mate- matikprofessorn Son ja Kovalevki, inte.
utan förtydningar o c h inskränkningar själv hållit rakning på Anne Charlotte ha fått sin vilja genomförd.
Edgrens och A l M d Agrells noveller E. K-N.
och skådespel eller tagit parti i frågan SäPlskagsliw d Stockholm under Giftas och Sömngångarnattes med mera 1880- och 1890-talen.
Några min- Strindberg, inte tjusats av Viktor Ryd- nesbilder av Gkrli Linder.
Y.
A. Nor- berg eller kampat för eller emot Ellen.
stedt &amp; Söners förlag.
.
Key och ännu andra det nyas represen- tanter för att ha intresse av att se dem Attiotalet kallat upp ur sin grav i clen- alla röra sig i de Stockholmska litterära na tid!
Kontrasten är effektfull.
I ' och sällskapliga kretsarna, så som förf.
realare ben~ärkeise an den kronologiska själv minnes dem.
ar det ett annat .århundrade; varlds- Det rika illustrationsmaterialet ger atmosfären var en annan.
Vilken idj41 boken ett förhöjt varde.
synes det icke nu, detta framtidstroen: E. K-N.
de, diskussionsglada och problemlösande r - ---- -- .- åttiotal.
Det ar inte tidströmiiingen självt, inte den omdebatterade realismdiktningen Wilsons fredsprogtam.
Den svenska som ar ämnet i Gurli Linders bok.
Den sektionens av Internationella kvinnokommit- ar en hastig retvy av de mera betydande tén för varaktig fred arbete för anslutning tili och kända mänskorna, konturerade i det sällskapsliv som skapades fram i lit- samling kring Wilsons fredsprogram iiar or- terära,.
konstnärliga och socialt intres- ganiserats på bredare linjer an från början serade kretsar i Stockholm under detta planerats.
Möten komma att anordnar; för kampf riska kulturavsnitt.
Ett djupare.
att allmännare instämmanden skola göras och ingående, i tiden har inte avsetts, och fianlninsamlingen pågår till I februari.
Listor det kan val.
nämnas näst bäst att på det- för namninsamling erhållas genom Cerhral-.
ta sätt av en initierad få en kåserande byrån, Valliallavägen 41, n. b., Stockhol ' m, presentation av personerna, med små dit avslutade listor ävenledes insändas.
belysande intima drag inom ' ramen av en sällskaplighet som tillhörde en som ' -.
I -,
I: S i I Tidskrift for ' den svenska ' Mnnoy (lre1sen.
utgiven av- Fndnka-Bre~er~F6rbundet.
.
.
.
Redaktor: Ellen Kieman.
~6rbund&amp;dlemrnirr e r b h tidskriften till eft ' pris av .kr.
4: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-Förbundets byrä, d8 Klarabergsgatan, Stockholm.
Icke-fö~undsmedlemmar prenumerera d ndrmasfe pos ?ansfa / f elter i bokhondel.
Pfb för postupploga: ' fr - 8r ' kr.
6:.
-;. '
/ n 8r kr.
3: 25; ', J &amp; r kr.
1: 75.
L6snummer 45 &amp; e.
Redaktion och expedifion: 48 Klarabergsge fan 1: Stockholm.
Redaktjonstld: tisda- Qar och fredagar hl.
1-3..
Allm.
T.
4850, Riks-27 62.
Expeditionen: Id. '
11-4 vsrje söckendag; Allm .. T- 48 16, Riks 27 62.
A.-B.
Nordiska Kompaniet.
.
- TexliIa,vdelningen Thyra GrafstrGm, Stockholm.
- Permanent utstäilning av fgrdiga.
och phbdirjade arbeten -.
samt.
material.
RBd vid inredning.av vhingar ' m. m.
Undervisning.
- i Italiensk.
spets- och annan konstsöm.
.Ständigt p,å .lager därtill hörande maierial.
Svinsk, ~ r a n i k 0th Bömisk Spetstråd.
Rikhaltigt urval av Spetsmönster.
_ -.
- Praktisk tidning; för hemmet utgiven av Fredrika-Bremer:FOrtFundef.
Redaktör: Fanny Ekenstr ' ernn --.
-- .-.
.
.
- - ~tkomrne ' r under 1919 -- med 24 åttasidiga n:r, Prencmerationspris: helt år kr.
2:&amp;,, .. halvår kr. '
1:40, kvajtal kr .. 0:80.
Prenumeration sker å posten.
.
' .. Innehåller berattelser,.
poem, - levnadst&amp;kningar, religiösa, etiska och sociala upp- satser, artiklar i. diverse ämnen ' samt en ' rikhaltig praktisk avdelniiig.
Inbundna, Argangar.
föi 1912-1~15 kr. '
1:50 pr ex.: far 1916 kr.
1:75, för 1917 kr.
2: - &amp; h.
för kr.
.
l918.
.
2 5 0 pr.exernplar. '
A, JOHN.
Z.
~ (~FGREI &amp; * C:o - .Kungl.
.Hovleveranttbr -.
.
Sverges äldsta, största och bast, - noin~emcieq+~ri Siden- och Ylle-Klan- ANNA.
BENGTSONS KAPPA FFÄR - ' Kullagatan 2 1.
.
I ----,.
HALSING BORG Riks te !.
1245 Zk 3245 REKOMMENDERAS.
~ostymg ' och ~ a p p t y ~ e r, Slorf.urva1.
BestUningar erottagas.
.
-.
.-=m::.
.,: -.
. -- + &amp; --, +v -.
.
-- z,,,&amp;: - i,.
; s " -.
!
Q Y, ' e.
.O Z.
2 3 ' - Q H-A L L.
(r.verkorsade beräkningar.
liv H h a RorcfIus.
rikso on.
8.
f 8.
.
Laura .Net ?ef.
Av Agda Monfeuus.
Kvinnas .tilltrade till statstjänst.
Schismen inom flick- &amp; sarnsk~lev8rlden.
Av SuqGiIwrbrar2d-.
f Kringblick ...
.
.
- ' ...
RiJsträttsföreningarnas Arsmöte.
statens järnvägars 1917 års undeivisningskommilté.
- Av Eka 3 1 C.
.
.
.
Krigets taek - 8.
i N N-E.
.
Lidman.
f redrika-r rem er-~6cbundets stipendier 1918 ...
.
- ~&amp;-&amp;a~it$i,&amp;-, särskilt fruiitimmer, har det Iiinge virit ett iinskernu att kunna Överlämna varden at7 sina vardepapper och skötselp av sina affärer at nigon pkrson eller instilutioc, sox mx!
absolist siilcrrhet förenade punktlighet och noggrannhet i tittorandet av det; itifortroc ?c ' .. a tippdraget, iivensom pris- billigiiet.
En sådan institution iir - - .iii.~.iiii .. i~=~=imm.~~mmm Stockholms Enskilda Banks Notariatavdelning som under garanti kr ~ t ~ c k h ~ l Enskilda rns Bank ätager sig vird och f&amp;yaltoinp av enskilda pershers och kassors riirdcpappr.
Exempel 1.
Om en person hos Niotariatavdeliiing:~ deponerar obfigatiawr, inkasseriii- Notariatavdelningen vid förfallotiderna kitp ' onger och titlhkiidahiIler deponenier influtna medel.
Vidare efterser ' Notariatfldelninger!
utlottningar av obligations .och itiiderrättar deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig ohligrition blivit utlottad, samt lämnar fiirslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.
underrättar Notariat- Exempel 2.
Om .intecknitigar deponeras hos; Votariat; i \ ?dc~iiit~gcn+ avdelningen gäldenären / rom a t t räiitorna 5 inteckningarna skola till avdelningen in- betalas, varelter de ' medel, som inflytd, till depcsnenkn redovisas.
Vidare tillser Notaria !-.
avdelningen att fnteckningzr~ia bliva i vederbor:ig lid förnyade.
Uni en hos avdelningen deponerad inteckning genoni underlåten förnyeke shlle fiirhlla, crsätfer Stockholms.
Enskilda Bank därigenom .upplcomrnen skada.
.
.
Förvaringsavgift: 50 öre för år per 1,000 kr.
v depositionelis vitde, dock ej under 2 kr.
.
